Bankoutskottets utlåtande nr 37.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn pension åt vissa f. d.
vägarbetare.

I följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen i första kammaren
nr 39—42 av herr Ahlkvist samt i andra kammaren nr 13 av herr Andersson
i Alfredshem, nr 50—53 av herr Thäpper, nr 54 och 55 av herr Severin i
Gävle jämte två av kammarens övriga ledamöter, nr bl av herr Jacobson
i Vilhelmina, nr 58 av herr Hällgren, nr 59 av herrar Hällgren och Törnkvist,
nr 60—66 av herr Hällgren, nr 67 av herr Holmberg och nr 129 av
herr Orgard, hava förslag framställts i fråga örn pension åt vissa f. d. vägarbetare.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionerna.

De i motionerna avsedda vägarbetarnas namn, levnadsålder och tjänstetid
samt av motionärerna yrkade pensioner framgå av efterföljande sam -

manställning:

Motion

nr

N a m n

Ålder

Tjänstetid

Yrkat pen-sionsbelopp
kronor

I: 39

S. J. Svensson....

61

13 år 3 mån. 11 dag.............

636

I: 40

O. L. Nilsson ....

66

10 år 14 dag...................

636

I: 41

N. Nilsson ......

66

636

I: 42

K. M. Larsson....

68

12 år 8 mån. 27 dag.............

636

II: 13

J. F. Forslund. . . .

71

42 år 8 män.; slutat 1942 ........

1 104

II: 50

K. J. Johansson..

74

12 år 8 mån. 22 dag.............

636

11: 51

G. S. Johansson . .

61

8 år 3 mån. 1 dag...............

636

II: 52

J. H. Dahlgren . .

64

10 år 5 mån. 24 dag.............

708

II: 53

J. M. Nilsson ....

70

13 år 4 mån. 27 dag.............

708

II: 54

J. A. Svensson....

67

14 år 11 mån. 7 dag.; slutat 1942

636

II: 55

H. O. Larsson....

70

15 år 3 män.; slutat 1942 ........

708

II: 57

P. L. Bylund ....

74

36 år 2 mån. 21 dag.; slutat vid
vägväsendet 1941..............

708

II: 58

J. A. Lundberg ..

66

12 år 9 mån. 13 dag.............

636

II: 59

K. F. Lindström. .

64

15 år 11 mån. 15 dag.; slutat 1941

708

II: 60

E. E. Karlsson. . ..

61

28 år; slutat 1942 ..............

708

II: 61

P. A. Jonsson ....

70

12 år 2 mån. 16 dag.............

636

II: 62

A. Gustavsson ....

62

11 år 8 mån. 13 dag.............

636

II: 63

O. B. Berglund . .

62

15 år 5 mån. 9 dag.; slutat 1940

708

II: 64

A. B. Elmén ....

62

14 år 2 mån.....................

636

II: 65

A. Björn ........

58

14 år 10 mån. 8 dag.; slutat 1941

636

11: 66

A. P. Söderström . .

78

12 år 1 mån. 15 dag.............

636

II: 67

J. F. Bäckström..

65

7 år 25 dag.....................

»skäligt be-lopp »

II: 129

A. Nilsson........

64

7 år 7 mån. 9 dag...............

belopp ej an-givet

Bihang till riksdagens protokoll BOO. 3 sand. Nr 37—33.

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

Över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som hört väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt statens pensionsanstalt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har anfört:

De i motionerna 1:39—42 samt 11:50—54, 58, 61—62, 64—67 och 129
framställda förslagen om pension finner sig styrelsen icke kunna tillstyrka
på den grund att vederbörande vägarbetare icke i statens tjänst, hos väghållningsdistrikt
eller vägdistrikt under en tid av sammanlagt minst 15 år innehaft
sådan anställning, som utgjort huvudsaklig sysselsättning och förvärvskälla.

De i motionerna 11:55, 59 och 63 framställda förslagen örn pension finner
sig .styrelsen icke kunna tillstyrka på den grund att vederbörande vägarbetare
redan löre år 1943 slutat sina anställningar vid vägväsendet samt
därefter icke vunnit stadigvarande arbetaranställning inom den statliga vägorganisationen.

I motionen II: 13 avsedde vägarbetare!! Johan Fredrik Forslund har i
skrivelse den 23 september 1944 gjort framställning om pension, vilken framställning
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med underdånig skrivelse den
10 februari 1945 överlämnat till Konungen. Under hänvisning till Forslunds
långvariga, väl vitsordade tjänstgöring vid Statens Järnvägar och vägväsendet
— sammanlagt 42 år 8 månader — och på av styrelsen i förenämnda
underdåniga skrivelse anförda skäl får styrelsen tillstyrka bifall till motionen
II: 13.

Svenska Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet har i underdånig skrivelse
den 7 februari 1945 gjort framställning örn pension åt vissa f. d. vägarbetare,
bl. a. i motionen II: 57 avsedde vägarbetaren Per Ludvig Bylund.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som på grund av nådig remiss den 9
februari 1945 häröver avgivit utlåtande, ansåg sig då på vissa i utlåtandet
anförda skäl icke kunna förorda att pension tillerkändes Bylund. Likväl
vill styrelsen, med hänsyn till Bylunds långa anställningstid i tjänst hos staten
och vägdistrikt — sammanlagt 36 år 2 månader 21 dagar — samt det
förhållandet att han på grund av arbetsbrist den 11 juni 1943 slutat sin
anställning i statens tjänst, tillstyrka bifall till motionen 11:57.

I motionen II: 60 avsedde vägarbetaren Ernst Emil Karlsson har i skrivelse
den 1 juli 1944 gjort framställning örn pension, vilken framställning
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med underdånig skrivelse den 27 september
1944 överlämnade till Konungen. Under hänvisning till Karlssons långvariga
och väl vitsordade tjänstgöring vid arméns fortifikationsförvaltning
och vägväsendet — sammanlagt 28 år — och på av styrelsen i förenämnda
underdåniga skrivelse anförda skäl får styrelsen tillstyrka bifall till motionen
II: 60.

Tillika får styrelsen meddela, att efter inom ämbetsverket företagen utredning
vissa i motionerna angivna anställningstider visat sig vara felaktiga.
I de fall där så är förhållandet ha bilagts anställningsuppgifter utvisande de
av vederbörande vägarbetare innehavda anställningarna och deras omfattning.

Statens pensionsanstalt har anfört:

De i motionerna nr II: 13, 55, 57, 59—60 och 63 omförmälda vägarbetare
hava redan före år 1943 slutat sina anställningar vid vägväsendet

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

3

samt lia därefter icke tjänstgjort vid deli statliga vägorganisationen. De i
övriga motioner omförmälda arbetarna lia icke under sammanlagt minst 15
år i statens tjänst, hos väghållningsdistrikt eller vägdistrikt innehaft sådan
anställning, som ulgjort deras huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.
Ingen av ifrågavarande arbetare uppfyller således de villkor, som av statsmakterna
uppställts för erhållande av pension. Vid sådant förhållande finner
pensionsanstalten sig icke kunna tillstyrka bifall till någon av föreliggande
motioner.

Statskontoret har antori:

1 samband med förstatligandet den 1 januari 1944 av den allmänna väghållningen
på landet har staten funnit sig höra i olika avseenden vidtaga åtgärder
för att i pensionshänseende säkerställa personal, som innehaft anställning
hos vägdistrikt. Åtgärderna hava väsentligen avsett personal, som
erhållit anställning i den statliga vägorganisationen eller eljest i statens tjänst
ävensom sådan personal, som blivit övertalig i anledning av förstatligandet.
När det åter gällt anställningshavare, sorn slutat sin anställning hos vägdistrikt
redan före vägförstatligandet utan att vara tillförsäkrad rätt till
pension, har däremot — med visst undantag — icke ansetts föreligga skyldighet
för statsverket att sörja för anställningshavarens pensionering.
Nämnda undantag avser hos vägdistrikt före vägförstatligandet anställd arbetare,
som är född före den 1 januari 1884 samt kvarstått i anställningen
till 1943 års utgång eller på grund av arbetsbrist permitterats av vägdistriktet
under år 1943 och sorn sedermera icke vunnit mera stadigvarande arbetaranställning
vid vägförvaltning. Bestämmelserna rörande pensionering av
sistnämnda anställningshavare finnas meddelade i den i motionerna åberopade
kungörelsen nr 502/1944.

Enligt de grunder som gällde för finansieringen av vägdistriktens verksamhet
ägde vägdistrikt icke åtnjuta bidrag av statsmedel till kostnaderna
för pensionering av annan personal än den s. k. tekniska personalen. Detta
torde bl. a. hava varit anledningen till att vägdistrikten endast i undantagsfall
ordnat pensionering av sin arbetarpersonal. Någon rättslig skyldighet
för statsverket att sörja för icke pensionsberättigade anställningshavare vid
vägdistrikt, som slutat sin anställning före förstatligandet, kan ej anses föreligga.
När det gäller att bedöma, huruvida staten av billighetsskäl bör träda
emellan i de föreliggande fallen, bör i första hand beaktas att när tråga
är örn medgivande av riksdagspension åt statliga befattningshavare anställningstid,
som ej uppgår lill 15 år, enligt hittills tillämpad praxis icke ansetts
motivera statspension. Då de här avsedda fallen icke böra bedömas efter
förmånligare grunder, än som gälla för statens befattningshavare, böra alltså
de vägarbetare, vilkas anställning i statens tjänst, hos väghållningsdistrikt
och vägdistrikt ej uppgår lill 15 år, icke ifrågakomma för understöd. För de
vägarbetare, som vid vägförstatligandet icke vunnit anställning inom den
statliga vägorganisationen, gällde såsom ovan framhållits för rätt lill pension
enligt kungörelsen 1944: 502 den förutsättningen, all arbetaren kvarstått
i anställning lill 1943 års utgång eller under samma år permitterats på
grund av arbetsbrist, bilt eftergivande av denna förutsättning torde komma
ali tillmätas prejudicerande verkan för behandlingen av liknande framställningar
från t. d. anställningshavare inom vågväsendet. Vidare lärer ett
frångående av angivna grunder medföra konsekvenser i fråga örn behandlingen
av övertalig personal inom andra verksamhetsområden, som övertagits

4

Bankoutskottets utlåtande nr 37.

Utskottet.

eller komma att övertagas av statsverket. Statskontoret kan därför icke tillstyrka,
att understöd beredes övertalig vägarbetare, som slutat sin anställning
inom vägväsendet före år 1943, även örn anställningens upphörande
orsakats av sjukdom.

I motionen 11:57 avsedde vägarbetaren Bylund slutade sin anställning
inom vägväsendet redan år 1941. Han hade då fyllt 69 år. Den omständigheten,
att han under ar 1943 vid så hög ålder som 71 år erhållit en kortare
tillfällig anställning hos krigsmaterielverket, bör enligt statskontorets mening
icke medföra att undantag göres för hans vidkommande. Ämbetsverket
kan alitsa icke heller tillstyrka att pension för Bylund kommer i fråga.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, uppfyller icke någon av de
i förevarande motioner avsedda f. d. vägarbetarna de i kungörelsen 1944: 502
angivna förutsättningarna för erhållande av pension, enär de antingen avgått
ur tjänst före år 1943 eller inneha mindre än 15 tjänsteår. I princip
måste utskottet fördenskull ställa sig avvisande till de i motionerna väckta
förslagen. Vid prövning av motionerna har utskottet dock i likhet med vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen funnit skäl tala för att pension av statsmedel
tillerkännes f. d. vägarbetarna Forslund, Bylund och Karlsson, vilka visserligen
avgått ur tjänst före år 1943 men vilkas anställningstider i statens
tjänst samt hos väghållningsdistrikt eller hos vägdistrikt uppgått till sammanlagt
respektive 42 år 8 månader, 36 år 2 månader 21 dagar samt 28 år.
Beträffande dessa arbetare har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att envar
av dem erhåller en årlig pension av 708 kronor, varå tilläggsförmåner icke
må utgå. I anslutning till riksdagens tidigare i år fattade beslut rörande
förhöjning av pensionerna till f. d. vägarbetare torde nu ifrågavarande
pensioner böra från och med den 1 juli 1946 förhöjas till 768 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen, i anledning av motionerna II: 13, II: 57
och 11:60, må medgiva, att envar av f. d. vägarbetarna
Johan Fredrik Forslund, Per Ludvig Bylund och Ernst Emil
Karlsson må under sin återstående livstid från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en pension,
att utgå med 708 kronor för år under tiden 1 januari—30
juni 1946 och med 768 kronor för år för tiden därefter, å
vilka belopp rörliga tilläggsförmåner icke må utgå; samt

B) att motionerna 1:39—42 samt 11:50—55, 58, 59, 61
—67 och 129 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 maj 1946.

På bankoutskottets vägnar:
GUST. SVEDMAN.

Bankoutskottets utlåtande nr 87.

o

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg,* Carlström, Sundvik, Friggeråker, Leander,
Edin, Lindblom och Fahlander;

från andra kammaren: herrar Andersson i Munkal jungby, Mattsson, Eriksson i
Sandby,* Johnsson i Kastanjegården, Sundberg, von Seth,* Nilsson i Landskrona och
Fagerholm *

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.