Bankoutskottets utlåtande nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1946 kl. 1 em.
Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och
riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.
Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet
att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma
styrd och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet
följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska kassans upprätthållande
samt myntutväxlingens fortgång och bestånd.
För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges
i riksbanken allmänna och särskilda protokoll samt direktionens och
industristyrelsens protokoll ävensom protokoll från gemensamma sammanträden
med fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, samtliga protokoll
för tiden från och med den 10 januari 1945, intill vilken dag ansvarsfrihet
beviljats för fullmäktiges i protokollen antecknade beslut och åtgärder,
och till början av innevarande års riksdag, dels den av riksdagens revisorer
avgivna berättelsen örn verkställd granskning av riksbankens tillstånd och
förvaltning under år 1944, dels ock fullmäktiges med utskottets memorial
nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1945, ävensom de redogörelser, som av styrelserna
för riksbankens avdelningskontor lämnats i avseende å dessa kontors
förvaltning under samma år.
I fråga örn metalliska kassans ställning, sedelutgivning, in- och utlåningsrörelsen
ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och avdelningskontor
samt vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri tillåter sig utskottet
att för en närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa
till de redogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens
revisorer och fullmäktige i riksbanken.
Å sin utlånings- och övriga rörelse under år 1945 har riksbanken erhållit
en vinst av 7 004 651 kronor 84 öre.
I avseende härå hänvisas till de specificerade uppgifter beträffande riksbankens
vinst- och förlusträkning, som förekomma i fullmäktiges nyssnämnda,
av utskottet med memorial nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse.
För den granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning,
som åligger innevarande års riksdags bankoutskott, har utskottet tagit
del av dels de allmänna och särskilda protokoll, som blivit förda hos fullmäktige
i riksgäldskontoret från och med den 10 januari 1945, intill vilken
dag ansvarsfrihet tillerkänts fullmäktige för deras i protokollen antecknade
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 8 sami. Nr 3—4. 1
2
Bankoutskottets utlåtande nr 3.
beslut och åtgärder, till och med den 9 januari 1946 ävensom de protokoll,
som under samma tid blivit förda vid gemensamma sammanträden med
fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, dels den av riksdagens revisorer
avgivna berättelsen örn granskning av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning för tiden 1 juli 1944—30 juni 1945, dels ock fullmäktiges
med utskottets memorial nr 2 överlämnade, till 1946 års riksdag avgivna
berättelse.
Sedan utskottet numera fullgjort sitt granskningsuppdrag, får utskottet avgiva
berättelse över den verkställda granskningen.
l:o.
Räntepolitiken.
I sitt den 23 februari 1945 avgivna utlåtande nr 5 angående verkställd
granskning av riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning
erinrade bankoutskottet örn att riksbanken den 8 i samma månad beslutat
sänka sitt diskonto fran 3 till 2 V2 °/o och sina övriga räntor med likaledes
V2 %. I anslutning härtill anpassade kreditmarknaden snabbt sina räntesatser
efter det sänkta diskontot, i det att mot diskontosänkningen svarande
nedsättning av kreditinrättningarnas in- och utlåningsräntor vidtogs. Vidare
sjönk räntan på långa obligationer till 3 °/o och diskontot å skattkammarväxlar
till 1h °/o.
Ränteläget var därefter under år 1945 i stort sett stabilt, och riksbanken
behövde icke i någon större utsträckning ingripa medelst marknadsoperationer
för att bevara detsamma. Mot slutet av året inträffade dock i samband
med skattebetalningarna samt finansieringen av import och julhandel
en åtstramning av penningmarknaden. För att skaffa för rörelsen erforderliga
medel sålde bankerna korta statspapper, huvudsakligen skattkammarväxlar.
Då andra köpare ej funnos, övertogos dessa av riksbanken.
Särskilt mot slutet av året spredos på marknaden vid upprepade tillfällen
rykten, vilka inverkade oroande på kapitalplaceramas dispositioner. Under
november utlöste ett rykte om eventuellt lägre ränta än 3 % på nästa statslån
en efterfrågan på obligationer med nämnda räntesats. Denna efterfrågan tillgodosågs
av riksbanken. Ett i början av innevarande år emitterat långfristigt
3 % statslån gav ett rekordartat teckningsresultat. Teckningarna överstego
avsevärt det aktuella placeringsbehovet. Teckningsresultatet har påverkats i
första hand av en förmodan, att nästa långfristiga statsupplåning skulle
verkställas först i slutet av året, men sannolikt även av farhågor för att räntan
komme att sänkas eller att en höjning i varje fall vore utesluten.
Utskottet har ansett sig böra inhämta upplysning från fullmäktige i riksbanken,
huruvida någon grund förefunnes för ryktena om en diskontosänkning,
och har därvid erhållit den förklaringen, att så icke vore fallet utan
Bankoutskottets utlåtande nr 3. 3
att fullmäktige hade för avsikt att fullfölja den under hösten förda stabiliseringspolitiken.
Vad i detta ärende förekommit har utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
2:o.
Rationalisering av riksdagstrycket m. m.
Riksdagens revisorer hava under § 1 i sin berättelse angående verkställd
granskning av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning föreslagit, att frågan
om riksdagstryckets omläggning i syfte att vinna förenkling och större
överskådlighet samt nedbringande av kostnaderna göres till föremål för utredning.
I detta ärende kommer utskottet att avgiva särskilt utlåtande; vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen
anmäla.
3:o.
Protokoll och berättelser.
Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har utskottet i
övrigt icke funnit något förhållande, som påkallat särskilt yttrande från utskottets
sida; vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
4:o.
Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken.
Efter granskning av riksdagens räkenskaper för år 1944 hava riksdagens
senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse meddelat, att de
för sin del ansåge, att ansvarsfrihet borde beviljas fullmäktige i riksbanken.
I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen
vill utskottet meddela, att med avseende å riksbankens tillstånd, styrelse
och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet ej funnit
anledning till erinran samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet
bör beviljas fullmäktige.
Utskottet hemställer alltså,
att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige i riksbanken dels
för förvaltningen under år 1944 av bankens såväl huvudkontor
som samtliga avdelningskontor i orterna, dels ock för
de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges
protokoll från och med den 10 januari 1945 till och med
den 9 januari innevarande år.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 3.
5:o.
Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksgäldskontoret.
Revisorerna hava för sin del tillstyrkt, att ansvarsfrihet måtte beviljas fullmäktige
i riksgäldskontoret för den tid, revisionen omfattat.
I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen
vill utskottet meddela, att med avseende på riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet ej funnit
anledning till erinran, samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet
bör beviljas fullmäktige.
Utskottet hemställer alltså,
att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas ansvarsfrihet
ej mindre för den av riksdagens år 1945 församlade
revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret under
tiden 1 juli 1944—30 juni 1945 än även för alla beslut och
åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från
och med den 10 januari 1945 till och med den 9 januari innevarande
år.
Stockholm den 5 mars 1946.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg, Carlström, Sundvik, Leander, Edin*, Lindblom,
Fahlander och Ljungdahl;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkal jungby, Mattsson*,
Eriksson i Sandby*, Johnsson i Kastanjegården, Nilsson i Landskrona och Wiberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.