Bankoutskottets utlåtande nr 26.
1
Nr 26.
Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1946 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om fortsatt giltighet av lagen den 22 december
1939 (nr 895) angående rätt för Konungen att meddela
särskilda bestämmelser örn riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse m. m.
I en den 15 februari 1946 dagtecknad proposition nr 79, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riskdagen att antaga ett vid propositionen
fogat förslag till lag örn fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939
(nr 895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser
om riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m.
Berörda lagförslag är av följande lydelse:
Förslag
till
Lag
om fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr 895) angående
rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser örn riksbankens
sedelutgivning och bankrörelse m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 22 december 1939 angående rätt för
Konungen att meddela särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse m. m., vilken jämlikt lag den 27 april 1945 (nr 146)
gäller till och med den 30 juni 1946, skall äga fortsatt giltighet till och med
den 30 juni 1947.
Jämlikt lag den 22 december 1939 (nr 895) äger Konungen under vissa
utomordentliga förhållanden — på framställning av fullmäktige i riksbanken
och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret — i fråga örn riksbankens
sedelutgivning och bankrörelse samt offentliggörande av riksbankens
räkenskaper meddela av förhållandena påkallade bestämmelser att gälla i
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 8 sand. Nr 26—29.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 26.
Utskottet.
stället för vad därutinnan finnes stadgat i 9—14, 16, 17, 21, 24 och 27 §§
lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank. Syftet med berörda
fullmaktslag är att möjliggöra en smidig anpassning av vissa av de bestämmelser,
som reglera riksbankens verksamhet, efter sådana tidigare icke förutsedda
förhållanden, med vilka man i ett utomordentligt läge måste räkna.
Enligt 11 § första stycket lagen för Sveriges riksbank må guld utom landet
inräknas i riksbankens metalliska kassa endast till ett belopp motsvarande
15 procent av hela metalliska kassan. Då denna bestämmelse med hänsyn
till sedelutgivningsrättens beroende av den metalliska kassan ansetts lägga
hinder i vägen för en sådan placering av riksbankens guldbehållning, som
vore mest betryggande, har Kungl. Maj:t med stöd av omförmälda fullmaktslag
genom kungörelse den 31 januari 1940 (nr 54) förordnat, att i
stället för berörda stadgande i riksbankslagen skall gälla, att såsom riksbankens
metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt guldmynt
och omyntat guld.
Ifrågavarande fullmaktslag gällde ursprungligen till och med den 31 mars
1940 men har därefter förlänats fortsatt giltighet, sista gången genom lag den
27 april 1945 (nr 146), enligt vilken giltighetstiden utsträckts till och med
den 30 juni 1946.
1 framställning till Kungl. Maj:t den 31 januari 1946 ha fullmäktige i riksbanken
— enär nämnda kungörelse enligt fullmäktiges mening under nuvarande
förhållanden borde äga fortsatt tillämpning även efter utgången av
juni 1946 och då det i fullmaktslagen lämnade bemyndigandet för Konungen
att jämväl i övrigt utfärda särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse m. m. borde bibehållas även i fortsättningen — hemställt,
att lagen måtte erhålla förlängd giltighet, förslagsvis till och med den
30 juni 1947.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Stockholm den 2 april 1946.
På bankoutskottets vägnar:
GUST. SVEDMAN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Carlström, Sundvik, Friggeråker, Leander,
Edin, Lindblom, Fahlander och Andersson i Tidaholm;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,
Mattsson, Johnsson i Kastanjegården, Sundberg, von Seth och Gavelin.