Bankoutskottets utlåtande nr 24.
1
Nr 24.
Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1946 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dels
e. o. bgråsekreteraren hos statskontoret N. G. Svensons
pensionsförmåner, dels ock pension dt ingenjören vid
arméförvaltningens tygavdelning E.-E. Stollenmerks
efterlevande.
I en den 1 mars 1946 dagtecknad proposition nr 129, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, framlagt förslag i fråga örn dels e. o. byråsekreteraren
hos statskontoret N. G. Svensons pensionsförmåner, dels ock pension åt ingenjören
vid arméförvaltningens tygavdelning E.-E. Stollenwerks efterlevande.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den mån
ej redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
1 :o.
E. o. byråsekreteraren hos statskontoret Nils Gustaf Svensons pensionsförmåner.
Under punkten 1 av förevarande proposition föreslår Kungl. Majit
riksdagen medgiva, att vid bestämmande av tjänstepension åt extra ordinarie
byråsekreteraren hos statskontoret Nils Gustaf Svenson eller av familjepension
åt hans efterlevande skall så anses, som örn han varit ordinarie tjänsteman
i lönegraden A 21.
Statskontoret har anfört följande:
Svenson, som är född den 10 november 1881, hade den 30 december 1912
antagits och förordnats att från och med den 1 januari 1913 vara revisor
hos civilstatens änke- och pupillkassa. I denna befattning, som jämlikt brev
den 30 december 1926 var i lönehänseende hänförd till lönegraden B 21, åtnjöt
Svenson från och med den 1 juli 1925 lön enligt 24 löneklassen. Då
Svenson i förenämnda tjänst hos statskontoret författningsenligt kunde placeras
högst i 23 löneklassen (högstad lönegraden förekommande löneklass), hemställde
ämbetsverket hos Kungl. Majit att till Svenson skulle, räknat från och
med den 1 juli 1937 och så länge han innehade tjänsten i fråga, utgå lön
enligt 24 löneklassen. Denna hemställan blev av Kungl. Majit bifallen enligt
beslut den 6 maj 1938.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. S sami. Nr 24.
1
2
Bankoutskottets utlåtande nr 24.
Utskottet.
Vidare må framhållas, att Svenson, som varit placerad å statskontorets
pensionsbyrå, icke kunnat beredas mot hans kassatjänst svarande ordinarie
tjänst hos ämbetsverket. På pensionsbyrån finnes överhuvud icke någon ordinarie
tjänst i 21 lönegraden, och för ämbetsverkets övriga ordinarie tjänster
i sagda lönegrad — revisors- och byråsekreteraretjänster — har Svenson
icke kunnat komma i fråga.
Med utgången av november 1946 uppnår Svenson den för hans innehavande
extra ordinarie byråsekreterarebefattning gällande pensionsåldern. Han
torde då vara berättigad att avgå från denna tjänst med rätt till med tjänsten
förenad pension. Därjämte torde han enligt förenämnda brev den 18
juni 1937 vara berättigad att intill uppnådda 67 år åtnjuta tillägg till pensionen
med sådant belopp, att de sammanlagda förmånerna motsvara de avlöningsförmåner
han vid tiden för kassaövertagandet åtnjöt för sin tjänst hos
kassan. Svenson har emellertid förklarat sig beredd att kvarstå i sin innehavande
tjänst till fyllda 67 ar. Då det med hänsyn till den ännu förekommande
tillämpningen av äldre familjepensionsbestämmelser är till fördel att
tillsvidare påräkna Svensons arbetskraft, har statskontoret för avsikt att
medgiva, att Svenson bibehålies i befattningen hos ämbetsverket tillsvidare
under ett år efter pensionsåldern samt att sedermera hos Kungl. Maj:t
hemställa örn medgivande av anstånd med hans entledigande under ytterligare
ett år.
Vid nu angivna förhållanden och med beaktande av att Svenson vid kassaövertagandet
utan att därtill vara förpliktad övergått till anställning i statens
tjänst samt att han under sin tjänstgöring hos statskontoret på ett förtjänstfullt
sätt fullgjort honom ålagda arbetsuppgifter anser statskontoret
skäligt, att Svenson vid sin avgång ur tjänst kommer i åtnjutande av samma
pensionsförmåner -— i såväl tjänste- som familjepensionshänseende — som
örn han varit innehavare av en ordinarie tjänst i 21 lönegraden hos statskontoret.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag får utskottet hemställa,
alt riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
2 :o.
Ingenjören vid arméförvaltningens tygavdelning Ernst-Erik Stollenwerks
efterlevande. Under punkten 2 av förevarande proposition föreslår Kungl.
Maj:t riksdagen medgiva, att ingenjören vid arméförvaltningens tygavdelndng
Ernst-Erik Stollenwerks efterlevande må från de under tolfte huvudtiteln
uppförda förslagsanslag Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens
tjänst respektive Kristillägg å pensioner vid det statliga pensionsväsendet
komma i åtnjutande av de familjepensionsförmåner, som skulle tillkommit
dem, om han vid sitt frånfälle innehaft befattning i lönegraden MEo 20; skolande
å pensionsförmånerna avdrag göras med belopp, motsvarande vad som
enligt olycksfallsförsäkringslagen skulle hava avdragits å livräntorna, därest
Stollenwerk vid sitt frånfälle varit tillförsäkrad familjepensionsrätt för sina
efterlevande.
Bankoutskottets utlåtande nr 24.
3
Under försök med sprängning av stridsvagnsminor å Marma skjutfält den
21 december 1944 inträffade en svår sprängningsolycka, varvid bland andra
ingenjören hos arméförvaltningens tygavdelning Ernst-Erik Stollenwerk omkom.
Den avlidne, som påbörjat provtjänstgöring hos dåvarande tygdepartementet
den 1 september 1943 och anställts såsom extra tjänsteman i lönegrad
MEx 18 från och med den 1 december 1943 och i lönegrad MEx 20 från och
med den 1 april 1944, anställdes från och med den 6 november 1944 medelst
kontrakt mot lön av 750 kronor för månad i ett för allt såsom chef
för vapenbyråns mingrupp.
Stollenwerk efterlämnade änkan Greta Maria Stollenwerk, född Bohman
den 26 juni 1916, samt sönerna Ernst Åke, född den 10 december 1938, och
Ernst Erik, född den 14 juli 1945. Dödsboets behållning uppgick till 21 410
kronor.
Genom beslut den 28 mars och den 15 oktober 1945 har riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen den 17 juni 1916 örn försäkring för olycksfall i arbete
tillerkänt änkan och envar av sönerna årliga livräntor å 975 respektive
650 kronor, att utgå till änkan så länge hon lever ogift och till barnen till
dess de uppnått 16 års ålder.
Föredragande statsrådet bär anfört:
För egen del kan jag vid bedömningen av förevarande ärende icke underlåta
att fästa avgörande vikt vid att Stollenwerk omkommit under utövning
i statens tjänst av verksamhet av ytterst farlig natur. Med hänsyn härtill
och till de i övrigt i detta fall föreliggande omständigheterna finner jag mig
böra förorda, att ersättningsfrågan bedömes efter relativt förmånliga grunder.
Jag anser sålunda — i viss anslutning till den uppfattning som i ärendet hävdats
av arméförvaltningens tygavdelning — skäligt, att Stollenwerks änka
och barn i familjepensionshänseende försättas i samma läge, som om Stollenwerk
vid sitt frånfälle varit extra ordinarie tjänsteman sedan den 6 november
1944. Tillräcklig anledning att härvid gå utöver den lönegrad, i vilken begynnelselönen
närmast motsvarar det till Stollenwerk utgående arvodet, eller
lönegrad MEo 20, synes mig emellertid icke föreligga. Pensionsförmånerna
böra utgå från samma anslag, som eljest anlitas för bestridande av familjepensioner
åt efterlevande till pensionsberättigade tjänstemän vid den centrala
statsförvaltningen. Då enligt vad jag inhämtat de från riksförsäkringsanstalten
utgående livräntorna skulle lia utbetalats med reducerade belopp, därest
Stollenwerk vid sin frånfälle varit tillförsäkrad familjepensionsrätt för sina
efterlevande, bör motsvarande begränsning föreskrivas beträffande utbetalning
av familjepensionsbeloppet i förevarande fall.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis ifrågavarande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
Stockholm den 28 mars 1946.
Utskottet.
På hankön Iskot tets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 24.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg, Carlström, Sundvik, Friggeråker, Leån
der, Lindblom, Fahlander och Grym;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Mattsson, Johnsson i Kastanja
gården, Sundberg, von Seth, fru Humla och herr Sköldin.
467583. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.