Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

1

Ur 50.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1946 kl. 7 fm.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1946/47, m. m., jämte en i
ämnet väckt motion.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1946/47 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1946 (bilaga till
1946 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1946/47 jämte
därmed sammanhängande frågor. Departementschefen bär därvid anmält
riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1945 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.

I en den 24 maj 1946 dagtecknad proposition nr 306 med förslag till
beräkning av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1946/47, m. m., har
Kungl. Majit framlagt förelag angående grunderna för uttagande av statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1946 m. m.

Sistnämnda proposition har i vad den rör bottenskatt enligt 18 § förordningen
örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt hänvisats till bevillningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.

Till behandling i förevarande sammanhang har bevillningsutskottet därjämte
upptagit den under motionstiden vid riksdagens början väckta, till utskottet
hänvisade motionen II: 255 av herr Ljungberg, vari hemställts, att
vad i motionen anförts måtte vinna beaktande vid riksdagens beslut angående
i årets statsverksproposition föreslagen trafikskatt.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1946/47 äro bevillningarna i
överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade lill följande

belopp:

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt .......... 400 000 000

Värnskatt................................ 30 000 000

Särskild skatt å förmögenhet .............. 20 000 000

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 7 sami. Nr 50. 1

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

Kronor

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ...... 1 000 000

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet,

m. m................................. 500 000 000

Krigskonjunkturskatt...................... 100 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ............................ 200 000

Stämpelmedel .......................... 90 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................ 60 000 000

Bensinskatt ............................ 120 000 000

Kronor

1 141 200 000

180 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 150 000 000

Allmän omsättningsskatt .................. 360 000 000

Varuskatt .............................. 75 000 000

Trafikskatt ............................ 28 000 000

Accis å silke ............................ 4 500 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror . . 15 000 000

Skatt å kaffe ............................ 32 000 000

Tobaksskatt ............................ 300 000 000

Brännvinstillverkningsskatt ................ 19 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ...................... 20 000 000

Detaljhandelsbolag .................... 25 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.............................. 300 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin . . 25 000 000

Maltdrycksskatt .......................... 40 000 000

Skatt å läskedrycker...................... 14 000 000

Statlig nöjesskatt ........................ 17 000 000

Postverket (överskott) ................................

1 424 500 000
25 000 000.

Beträffande de allmänna förutsättningarna för beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen
lämnat följande redogörelse:

»I sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning för nästa budgetår lämnar
riksräkenskapsverket inledningsvis en statistisk översikt över den statsfinansiella
och ekonomiska utvecklingen under krigsåren och tiden efter
fredsslutet till utgången av oktober 1945. I anslutning härtill angiver ämbetsverket
närmare de förutsättningar, på vilka verket grundat sin inkomstberäkning.
Därvid betonas särskilt den markerade förändring i vårt lands
ekonomiska läge, som inträtt genom att handelsspärrama efter krigets slut
upphävts. Intill dess de ekonomiska förhållandena och utvecklingsbetingelsema
i andra länder bättre kunna överblickas, är det emellertid enligt verkets
mening icke möjligt att med större säkerhet bedöma den framtida eko -

Bevillninffsutskottets betänkande nr 50.

3

nomiska utvecklingen i Sverige. Handeln med utlandet är tills vidare helt
beroende av internationella avtal, i regel innefattande utfästelser om svensk
kreditgivning. För Sveriges del innebär det nya läget, att betydande marknader
för utrikeshandeln bortfallit samtidigt som handel kunnat återupptagas
på andra marknader, från vilka vi varit avstängda under de senaste
åren.

För den närmaste framtiden utgår riksräkenskapsverket ifrån att den inhemska
produktionen, som under första halvåret 1945 stördes av verkstadskonflikten,
kan hålla sig på samma höga nivå som under senare delen av
året och att full sysselsättning kommer att råda. Importsituationen antages
komma att undergå förbättring.

Med dessa utgångspunkter har ämbetsverket antagit, att inkomstflödet
i fråga örn sådana titlar, som bero av konjunkturförhållandena under år
1945 och första hälften av år 1946, under budgetåret 1946/47 i stort sett
skall uppnå något högre nivå än under innevarande budgetår. För skatter
på importvaror — tullmedel, bensinskatt, kaffeskatt m. m. — väntas stor
inkomstökning. För de övriga inkomsttitlar, som bero av inkomstförhållandena
under budgetåret 1946/47, räknar verket med i stort sett oförändrad
eller något höjd inkomstnivå, dock icke beträffande den statliga affärsverksamheten
och vissa halvstatliga affärsföretag, för vilka krigsåren medfört
tillfälliga vinster; även örn dessa i stor utsträckning använts för extra avskrivningar,
ha de dock avsevärt höjt statens inkomster. För den närmaste
efterkrigstiden räknar ämbetsverket med inkomstminskningar för den statliga
affärsverksamheten till följd både av bortfallet av de tillfälliga kristidsvinsterna
och av stigande personalkostnader. Riksräkenskapsverket framhåller
särskilt, att för statens järnvägars del förväntas minskade inkomster
genom att den trafik, som järnvägarna under krigsåren övertagit från landsvägstrafiken
och sjöfarten, återgår till dessa trafikmedel.

I övrigt utgår riksräkenskapsverket från förutsättningen, att den ekonomiska
utvecklingen icke störes av mera omfattande arbetskonflikter samt att
pris- och löneutvecklingen icke kommer att visa några mera långtgående
rubbningar.

Ämbetsverket anmärker slutligen, att uppbördsreformens genomförande
är ägnat att göra grundvalen för beräkningen av de direkta skatter, som omfattas
av denna, mera osäker. Hittills ha ungefär 40 procent av driftbudgetens
inkomster under ett visst budgetår hänfört sig till de ekonomiska förhållandena
under det närmast föregående kalenderåret eller förhållandena
vid detta kalenderårs utgång. Detta har särskilt under krigsåren varit en väsentlig
styrka för inkomstberäkningen. Genom uppbördsreformen komma inkomst-
och förmögenhetsskatten och därmed likställda inkomsttitlar väsentligen
att framdeles hänföra sig till inkomstförhållandena under den tid budgetåret
omfattar.

De allmänna förutsättningar, på vilka riksräkenskapsverket grundat sin
inkomstberäkning, kan jag i huvudsak godtaga. Det är givet, att en betydan -

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

de osäkerhet måste vidlåda förhandsberäkningar av statsinkomsterna i ett
skede som det nuvarande, då övergången från krigs- till fredshushållning
äger rum. Även de av ämbetsverket framlagda förslagen beträffande olika
inkomsttitlar har jag i stort sett kunnat preliminärt biträda. Här må endast
nämnas, att jag, med hänsyn till den tillfälliga löneförbättring varom förslag
framlägges i annat sammanhang denna dag, ansett mig böra förorda, att
överskotten från affärsverken nedräknas med sammanlagt 35 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets beräkningar torde allmänt sett kunna betecknas
såsom relativt optimistiska. Jag förutsätter, att de senare under våren underkastas
en allmän översyn.

Vissa skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse. För de inkomsttitlar
som avse de direkta skatterna innebär omläggningen av uppbördsförfarandet
en väsentlig förändring. Enligt 1945 års riksdags beslut skall under det år
inkomst förvärvas eller förmögenhet äges preliminär skatt utgå. Denna fastställes
så, att den kan antagas väsentligen täcka den slutliga skatt, som efter
verkställd taxering påföres för berörda inkomst och förmögenhet. Den preliminära
skatten utgår i princip å inkomst från samtliga förvärvskällor
ävensom för förmögenhet och skall motsvara inkomst- och förmögenhetsskatt,
värnskatt, särskild skatt å förmögenhet, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel
och tingshusmedel. Debitering och uppbörd ske gemensamt av
krono- och kommunalutskylder. Preliminärskatten förfaller till betalning
under sex uppbördsterminer i månaderna mars, maj, juli, september, november
och januari. Eventuella divergenser mellan den preliminära och den
efter vederbörlig taxering påförda slutliga skatten regleras efter debitering
av sistnämnda skatt.

Efter genomförande av uppbördsreformen skall å riksstatens inkomstsida
upptagas en gemensam titel för den preliminära skatten, kommunal fastighetsskatt
och skogsaccis. På särskilda titlar skola däremot bokföras pensionsavgift
samt annuiteter å avdikningslån m. fl. avgifter.

De nya uppbördsbestämmelserna skola träda i kraft den 1 januari 1947.
I den mån de nuvarande inkomstskatterna förfalla till betalning under senare
hälften av kalenderåret 1946, komma de att äga bestånd även nästa
budgetår. Under första halvåret 1947 kommer i stället preliminär skatt att
inflyta. Riksräkenskapsverket föreslår, att de riksstatstitlar, vilka beröras av
reformen, bibehållas under budgetåret 1946/47. Å dessa titlar skola redovisas
de skatter, vilka inflyta före reformens ikraftträdande, samt de restantier,
vilka utestå vid tidpunkten för ikraftträdandet och inflyta under budgetårets
senare hälft. Å samma titlar böra jämväl avföras de under budgetåret
utbetalda restitutionerna. Samtidigt skall införas en ny riksstatstitel, benämnd
Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet, m. m., å vilken efter
reformens ikraftträdande skola redovisas samtliga skatter, vilka omfattas av
det nya uppbördsförfarandet.

I detta sammanhang framhåller riksräkenskapsverket, att de äldre skattetitlarna
efter utgången av budgetåret 1946/47 icke synas behöva bibehållas.

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

5

Frågan härom borde lämpligen prövas i samband med en av systematiska
skäl motiverad allmän översyn av de under rubriken Skatter upptagna riksstatstitlarna.

Vad härefter rör beräkningen av inkomsttitlarna i riksstatsförslaget för
nästa budgetår må följande framhållas.

För inkomst- och förmögenhetsskatten redovisades för
budgetåret 1944/45 en nettoinkomst av 660 miljoner kronor. I riksstaten för
budgetåret 1945/46 är denna inkomsttitel uppförd med 665 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar, att ett belopp av 685 miljoner kronor skall
inflyta.

Med utgångspunkt från det enligt den föregående redogörelsen beräknade
beskattningsbara beloppet vid 1946 års taxering, 7 065 miljoner kronor, har
riksräkenskapsverket uppskattat de debiterade skattebeloppen för olika kategorier
av skattskyldiga. Sistnämnda belopp lia beräknats under antagande,
att bottenskatten skall utgå för de i A- och C-längderna upptagna skattskyldiga
efter 150 procent och för de i B-längderna upptagna efter 200 procent
av grundbeloppet, dock att för svensk försäkringsanstalt bottenskatten skall
i viss omfattning utgå med 150 procent av grundbeloppet.

Medelskatteprocenten vid bottenskatten för de i A-längderna upptagna
skattskyldiga har antagits ligga 0,02 procent lägre än vid 1945 års taxering
eller vid 7,50 procent. På grund av att den under senare år inträdda inkomstökningen
avsett främst de lägre beskattningsbara beloppen, har den genomsnittliga
procentsatsen för tilläggsskatten starkt sjunkit. Riksräkenskapsverket,
som antager att denna utveckling skall ha fortsatt även under år 1945,
ehuru i mindre utpräglad grad, beräknar medelskatteprocenten för tilläggsskatten
vid 1946 års taxering till 1,20 mot 1,24 för år 1945. Beträffande i Boch
C-längderna upptagna skattskyldiga har bottenskatten beräknats till 20
respektive 7,5 procent med de jämkningar, som föranledas av bestämmelserna
i dubbelbeskattningsavtalet med Amerikas förenta stater och örn uttagningsprocenten
för svenska livförsäkringsanstalter.

På grundval av dessa förutsättningar har riksräkenskapsverket beräknat
den år 1946 debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten till 730 miljoner
kronor, varav för fysiska personer m. fl. 522 miljoner kronor, för svenska
aktiebolag 190 miljoner kronor och för övriga skattskyldiga 18 miljoner kronor.
Det sålunda debiterade beloppet har förutsatts komma att höjas med
i runt tal 1 procent eller 7 miljoner kronor i anledning av prövningsnämndernas
beslut samt med 6 miljoner kronor i kupongskatt, vilket ger sammanlagt
743 miljoner kronor. Med en antagen inflytandeprocent av 97 och efter avdrag
för restitutioner, uppskattade till 7 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket
kommit fram till en behållen inkomst av inkomst- och förmögenhetsskatt
å 714 miljoner kronor.

Enligt de tidigare redovisade principerna för skatteinkomsternas fördelning
på olika inkomsttitlar under budgetåret 1946/47 kommer av detta belopp att
under budgetåret 1946/47 på förevarande titel inflyta den del som betalas

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

under första kronouppbördsstämman hösten 1946 samt inflytande restförda
belopp. Enligt myndigheternas kassarapporter för de senaste åren har majuppbörden
i regel uppgått till ett belopp svarande mot 44 procent av den under
respektive budgetår influtna inkomst- och förmögenhetsskatten. Med utgångspunkt
härifrån uppskattar riksräkenskapsverket den under denna inkomsttitel
under budgetåret 1946/47 inflytande inkomsten till i runt tal 400
miljoner kronor.

Inkomsten av värnskatten uppgick för budgetåret 1944/45 till 507
miljoner kronor. Värnskatten för budgetåret 1945/46 utgår efter samma grunder
som för budgetåret 1944/45 och har i riksstaten upptagits med 515 miljoner
kronor. Enligt riksräkenskapsverkets preliminära uppskattning skulle
för detta budgetår kunna beräknas inflyta i ruut tal 529 miljoner kronor.

För budgetåret 1946/47 har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från
förut angivna förändringar av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten
beräknat, att i värnskatt skulle efter oförändrade grunder för
budgetåret 1946/47 debiteras i runt tal 569 miljoner kronor och inflyta i runt
tal 548 miljoner kronor.

Enligt den nya uppbördsordningen kommer emellertid den värnskatt, som
enligt hittills gällande regler skolat inbetalas på våren 1947, icke att inflyta.
Däremot torde under budgetåret 1946/47 kunna förväntas inflyta från föregående
år kvarstående skatterestantier, vilka kunna beräknas till 30 miljoner.
I enlighet med de tidigare framlagda principerna föreslår riksräkenskapsverket,
att inkomsttiteln värnskatt för budgetåret 1946/47 upptages med
detta belopp, 30 miljoner kronor.

Å inkomsttiteln särskild skatt å förmögenhet inflöt under
budgetåret 1944/45 31 miljoner kronor. För budgetåret 1945/46 har inkomsttiteln
upptagits med 34 miljoner kronor, och riksräkenskapsverket beräknar
att ett belopp av 33 miljoner kronor kommer att inflyta.

På grundval av en statistisk utredning rörande förmögenheternas fortgående
stegring under kriget och med ledning av resultatet av 1945 års fastighetstaxering,
vilken beräknas medföra en ökning av det sammanlagda taxerade
värdet av jordbruksfastigheter med 29,6 procent och av det sammanlagda
taxeringsvärdet av annan fastighet med 14,9 procent, har riksräkenskapsverket
uppskattat inkomsten av den särskilda förmögenhetsskatten, uttagen
efter oförändrade grunder, till 37 miljoner kronor för budgetåret
1946/47.

Efter omläggningen av uppbördsförfarandet kommer av särskild skatt å
förmögenhet att under budgetåret 1946/47 inflyta dels den del, som inbetalas
å uppbördsstämman på hösten 1946, dels ock vissa restantier, tillsammans
av riksräkenskapsverket beräknade till 20 miljoner kronor. I enlighet med
de i det föregående framlagda principerna för inkomsternas redovisning på
olika titlar föreslår riksräkenskapsverket, att under bär förevarande inkomsttitel
skall för budgetåret 1946/47 upptagas 20 miljoner kronor.

I utskiftnings- och ersättningsskatt beräknas inflyta 1 miljon
kronor.

Bevillningsutskottets betänkande nr 50. 7

Under den nya inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst
och förmögenhet, m. m. skall i enlighet med de i det föregående
redovisade principerna beräknas det sammanlagda beloppet av vad som
under första hälften av år 1947 kommer att inflyta i preliminär inkomstoch
förmögenhetsskatt, värnskatt, särskild skatt å förmögenhet samt utskiftnings-
och ersättningsskatt.

Vid beräkning av intäkterna under förevarande titel utgår riksräkenskapsverket
från de skattebelopp, som enligt det föregående under förutsättning av
oförändrade grunder skulle ha debiterats i anledning av 1946 års taxering.
Dessa belopp ha tidigare uppskattats till sammanlagt 1 350 miljoner kronor,
varav 743 miljoner kronor inkomst-och förmögenhetsskatt, 569 miljoner kronor
värnskatt, 37 miljoner kronor särskild skatt å förmögenhet samt 1 miljon
kronor utskiftnings- och ersättningsskatt. Taxeringsunderlaget har, såsom
tidigare framhållits, antagits årligen öka med 5 procent och för år 1947 ligga
10 procent över det beräknade resultatet vid 1946 års taxering. Riksräkenskapsverket
har ansett, att även de debiterade skatterna kunna förutsättas
öka i motsvarande takt. På grundval av dessa överväganden räknar verket
med att den sammanlagda statsskatt, som belöper på 1947 års inkomster,
skall uppgå till (1,10 X 1 350=) 1 485 miljoner kronor. Under våren 1947
kommer härav att inflyta de belopp, som erläggas under uppbördsterminerna
i mars och maj månader, eller i runt tal en tredjedel av nyssnämnda belopp,
vilket — efter avdrag för restantier, beräknade till 2 procent — ger i
runt tal 485 miljoner kronor.

I detta sammanhang har riksräkenskapsverket framlagt vissa beräkningar
beträffande den ekonomiska konsekvensen för statsverket av omhänderhavandet
av skatteuppbörden för kommunernas räkning samt av förskotteringen
av kommunalskatt. Verket har därvid på grundval av vissa överslagsberäkningar
funnit, alt inkomsterna å förevarande inkomsttitel för denna förmedlande
verksamhet budgetåret 1946/47 kunna förutses komma att något
överstiga motsvarande utgifter.

På grundval av dessa beräkningar förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln
för budgetåret 1946/47 upptages med ett avrundat belopp av 500
miljoner kronor.

övergången till det nya uppbördsförfarandet medför, såsom riksräkenskapsverket
även understrukit, att den relativa säkerhet, som tidigare kännetecknat
beräkningarna rörande utfallet av de direkta skatterna, numera försvunnit.
Under innevarande budgetår kvarstå övergångsvis de gamla inkomsttitlarna
med reducerade belopp. För den nya inkomsttitel, vilken
avses för de preliminärt inflytande skatterna, har riksräkenskapsverket utgått
från en antagen fortgående ökning av taxeringsunderlaget. Verket bygger
därvid på en fortskrivning av den hittillsvarande stegringstakten hos inkomsterna.
Såsom jag tidigare denna dag framhållit, ter sig den framtida utvecklingen
mycket oviss. Anledning torde saknas att här ingå på en närmare
prövning av riksräkenskapsverkets förslag. I avbidan på den förnyade prov -

8

Bevillningsutskottets betänkande nr Öd -

lung, som beräkningen av statsverkets inkomster för nästa budgetår bör
underkastas vid en senare tidpunkt under riksdagen, vill jag förorda, att de
här förevarande inkomsttitlarna upptagas till av riksräkenskapsverket föreslagna
belopp. Mot vad riksräkenskapsverket i formellt hänseende föreslagit
har jag intet att erinra.»

I det vid propositionen nr 306 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen
framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar. Departementschefen
har därvid erinrat örn att han i statsverkspropositionen
icke framlagt något definitivt förslag i fråga örn beräkningarna av statsverkets
inkomster för nästa budgetår. Sedan departementschefen meddelat,
att riksräkenskapsverket i skrivelse den 30 april 1946 jämlikt gällande instruktion
avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1946/47, har departementschefen
anfört bland annat följande:

»Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter
ävensom folkpensionsagifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har
riksräkenskapsverket icke i detta sammanhang framlagt förslag till revision
av den tidigare beräkningen, emedan underlag för en översyn ännu ej föreligger.
Verket har dock gått i författning om införskaffande från taxeringsmyndigheterna
av erforderligt material för bedömande av utfallet av pågående
taxering. Resultaten av taxeringsundersökningen torde, så snart de
bliva tillgängliga, få meddelas vederbörande riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen
av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som av riksräkenskapsverket
och vederbörande myndigheter ifrågasatts, framgå av det följande.

Stämpelmedel, som i statsverkspropositionen beräknades till 90 miljoner
kronor, förutses för innevarande budgetår inflyta med 110 miljoner kronor,
vilket innebär en betydande ökning i förhållande till föregående budgetår.
För budgetåret 1946/47 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsten av
stämpelmedel till 98 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket för sin del
förordat, att inkomsten upptages till i avrundat tal 100 miljoner kronor.

A uto mobilskatte med el. Enligt statsverkspropositionen beräknas
fordonskatten inflyta med 60 miljoner kronor och bensinskatten med 120 miljoner
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har — under framhållande
av de svårigheter, som för närvarande vore förknippade med en beräkning
av statsverkets inkomster av molorfordonstrafiken — nu beräknat dessa skab
tetitlar till 55 respektive 115 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har vi i
angivna förhållande icke funnit anledning föreslå någon ändring av de i statsverkspropositionen
beräknade inkomstbeloppen.

Inkomsttiteln tullmedel upptogs i statsverkspropositionen till 150 miljoner
kronor. Generaltullstyrelsen har nu förordat, alt tullmedlen för nästa
budgetår upptagas till 160 miljoner kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits
dels till att uppbörden under de månader av innevarande budgetår, som
förlupit sedan den tidigare beräkningen, blivit större än som förmodats, dels

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

9

också till att efter hand som omställningen till fredsproduktion fortskrede och
som följd härav tillgången på varor i åtskilliga av de tidigare krigförande
länderna ökades och samtidigt transportmöjligheterna förbättrades, importen
även syntes stiga. Huru snabbt en sådan ökning kunde ske vore enligt styrelsen
för närvarande svårt att förutsäga. Riksräkenskapsverket, som med hänsyn
till importsituationen i dess helhet funnit generaltullstyielsens beräkning
väl försiktig, har för sin del förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget tullmedlen
beräknas till 170 miljoner kronor.

Allmän omsättningsskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen
beräknats till 360 miljoner kronor. Uppbörden för innevarande
budgetår, som tidigare beräknades till 345 miljoner kronor, uppskattas nu till
350 miljoner kronor eller 6 procent högre än uppbörden under budgetåret
1944/45. Då riksräkenskapsverket antagit, att den stegring som framträtt under
innevarande budgetår skall komma att fortsätta även under budgetåret
1946/47, har inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget föreslagits till 370
miljoner kronor.

Inkomsttiteln accis å silke, som i statsverkspropositionen beräknades
till 4,5 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket, sedan generaltullstyrelsen
nu uppskattat den motsedda uppbörden till 4,9 miljoner kronor, förordat
böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 5 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror. I statsverkspropositionen
har denna inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor.
Vid meddelande av den till grund härför liggande beräkningen antog livsmedelskommissionen,
alt en i förhållande till hittillsvarande konsumtion
ökad förbrukning av margarin och matolja skulle möjliggöras genom antingen
tilldelning av större ransoner eller avveckling av konsumtionsregleringen.
Då emellertid utsikterna för vårt land att under det närmaste året
erhålla fettråvaror från de fettproducerande områdena icke äro så goda som
tidigare antagits, har kommissionen ansett sig nu böra uppskatta inkomsterna
å denna titel under budgetåret 1946/47 till i runt tal 9 miljoner kronor. I
anslutning härtill har riksräkenskapsverket förordat, att margarinaccisen i
det slutliga riksstatsförslaget upptages till 9 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 32 miljoner kronor.
Vid nu verkställda förnyade beräkningar ha inkomsterna å denna titel
beräknats av generaltullstyrelsen till 30 och av livsmedelskommissionen till
32,5 miljoner kronor eller samma belopp som vid tidigare beräkningar. Riksräkenskapsverket
har därför ej funnit anledning föreslå någon ändring av
det belopp, varmed inkomsttiteln uppförts i riksstatsförslaget.

Inkomsttiteln tobaks s katt har i riksstatsförslaget upptagits till 300
miljoner kronor. För innevarande budgetår har tobaksmonopolet nu beräknat
skatten till 315 miljoner kronor. Under förutsättning bl. a. att den procentuella
ökningen av försäljningen under månaderna januari—mars 1946
gentemot försäljningen under motsvarande månader år 1945 i stort sett
komme att bestå under nästa budgetår, har tobaksmonopolet uppskattat tobaksskatten
för samma budgetår till 320 miljoner kronor. Denna beräkning
har riksräkenskapsverket biträtt.

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

I statsverkspropositionen beräknades brännvinstillverkning sskatten
till 19 miljoner kronor. I överensstämmelse med förslag av kontrollstyrelsen
har riksräkenskapsverket förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget
inkomsttiteln upptages till 20 miljoner kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel. Denna inkomsttitel, som är
uppdelad på två inkomstposter, avseende partihandelsbolag och detaljhandelsbolag,
beräknades i riksstatsförslaget till 20 respektive 25 miljoner kronor.
Den förra inkomstposten har av riksräkenskapsverket i enlighet med
kontrollstyrelsens förslag ansetts böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas
till 22 miljoner kronor. Vad angår den senare inkomstposten har riksräkenskapsverket
med godtagande av kontrollstyrelsens beräkning förordat,
att den i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 45 miljoner kronor.
Ökningen torde till ett belopp av 17 å 18 miljoner kronor hänföra sig till i
samband med uppbördsreformen frigjorda skattereserver.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
har i statsverkspropositionen upptagits till 300 miljoner kronor. Uppbörden
under innevarande budgetår har beräknats till 320 miljoner kronor. För nästa
budgetår har kontrollstyrelsen i en förnyad beräkning föreslagit, att inkomsttiteln
skulle upptagas till 310 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har funnit
denna beräkning även med hänsyn till väntad nedgång i inköpspriserna väl
låg och för sin del förordat, att inkomsttiteln upptages i det slutliga riksstatsförslaget
till 320 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin beräknades
i slutet av föregående år av kontrollstyrelsen till 20 miljoner kronor, vilken
beräkning i statsverkspropositionen på riksräkenskapsverkets förslag höjdes
till 25 miljoner kronor. För löpande budgetår har beräknats en uppbörd av
24 miljoner kronor. Även nu föreslår kontrollstyrelsen, att skatten för nästa
budgetår beräknas till 20 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har ej funnit
tillräcklig anledning föreligga att frångå statsverkspropositionens beräkning
på denna punkt.

Maltdryckssk attén har i riksstatsförslaget upptagits till 40 miljoner
kronor och beräknas för innevarande budgetår inflyta med 42 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår
till 44 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del förordat,
att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 42 miljoner
kronor.

Skatt å läskedrycker har i riksstatsförslaget upptagits med 14
miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsten till samma
belopp. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket lia nu uppskattat inkomsten
å denna titel till 15 miljoner kronor.»

Beträffande grunderna för uttagande av inkomst- och förmögenhetsskatt
samt värnskatt har departementschefen i propositionen nr 306 anfört
följande:

»De förut refererade beräkningar över inkomstutvecklingen som framlagts

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

11

av riksräkenskapsverket utmynna i förslag om uppräkningar av de olika inkomsttitlarna
å sammanlagt 103,2 miljoner kronor. Härav hänföra sig 20 miljoner
kronor till inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag.
Inkomstökningen i fråga skulle i huvudsak erhållas genom indragning
till statsverket av i detaljhandelsbolagen fonderade skattereserver. Då
en sådan indragning icke synes mig lämplig, bör inkomstposten i förhållande
till riksräkenskapsverkets beräkning justeras ned med mot dessa reserver
svarande belopp, eller i runt tal 18 miljoner kronor. Den möjliga uppräkningen
av inkomsttitlarna i förhållande till statsverkspropositionen kommer
då på basis av verkets kalkyler att uppgå till 85,2 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har icke berört frågan om omsättningsskattens bibehållande.
Jag utgår från att denna i detta sammanhang i enlighet med vad som
föreslagits i propositionen nr 222 skall förutsättas utgå jämväl under hela
nästa budgetår. Ämbetsverket har icke heller framlagt några nya beräkningar
rörande avkastningen av de direkta skatterna. Under hand har emellertid
verket meddelat, att den i propositionen nr 261 föreslagna eftergiften
i fråga om landstingsmedel kan väntas medföra ett inkomstbortfall av i runt
tal 90 miljoner kronor. Med hänsyn till den stora osäkerhet som detta år
vidlåder kalkylen av intäkten av inkomst- och förmögenhetsskatten och då
det icke är osannolikt, att en eventuell överskatlning av denna intäkt kommer
att motvägas av större inkomster av krigskonjunkturskatten än som
beräknats i statsverkspropositionen, synes mig det nu tillgängliga siffermaterialet
icke tillräckligt omfattande för att motivera en ändring av de i
statsverkspropositionen förordade beräkningarna av inkomsterna av de direkta
skatterna, om dessa beslutas skola utgå enligt där samt i propositionen
nr 261 förutsatta grunder. Jag vill för min del tillstyrka, att dessa grunder,
som i princip motsvara de för 1945 tillämpade, nu fastställas att gälla
för 1946. Med den jämkning av riksräkenskapsverkets nu framlagda uppskattningar
som nyss angivits förordar jag sålunda att inkomstberäkningen i
statsverkspropositionen justeras i anslutning till dessa. Vidare bör upptagas en
ny inkomsttitel under benämningen skogsvårdsavgifter å 4 miljoner
kronor. Inkomsttiteln avgifter vid läroverken bör därjämte
nedräknas med 217 000 kronor och upptagas med 1 658 000 kronor. Under
rubriken Statens utlåningsfonder bör slutligen upptagas en ny inkomsttitel å
1 000 000 kronor för lånefonden f ö r bostadsbyg g a n d e. Jag framlägger
i det följande förslag örn att de olika inkomsttitlarna i riksstaten
uppföras i enlighet med vad jag här anfört. Samtidigt därmed föreslår jag,
att inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1946, lill den del nämnda skatt
icke enligt övergångsbestämmelserna till upphör^förordningen skall efterskänkas,
skall nitagas efter samma grunder som för år 1945. Då förslag till
ändrad utformning av skatteskalorna vid den statliga beskattningen icke
hinner föreläggas den nu församlade riksdagen, torde jämväl den statliga
inkomst- och förmögenhetsskatt, som skall ingå i den preliminära skatten
för senare hälften av nästkommande budgetår, böra illgöras efter nyssnämnda
grunder. Av samma skäl torde värnskatt för ifrågavarande tid böra utgå

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

preliminärt efter i huvudsak de grunder, som gällt vid uttagande av värnskatt
för innevarande budgetår. Någon värnskatt på grund av 1946 års taxering
torde däremot icke böra uttagas. — Förslag om preliminärt uttagande
av värnskatt för senare hälften av budgetåret 1946/47 torde jag få anmäla i
annat sammanhang.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj:t
i omförmälda proposition nr 306 föreslagit riksdagen att

dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande
av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas
och under beaktande tillika av vad örn efterskänkande
av skatt är i övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen
stadgat —- för år 1946 utgå med 150 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och
c) nämnda förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i samma moment b);

dels ock besluta, att bottenskatt enligt 18 § förstnämnda
förordning skall — med iakttagande av vad i 20 § andra
stycket samma förordning stadgas — ingå i preliminär skatt
för senare hälften av budgetåret 1946/47 med 150 procent
av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2
mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent
av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma
moment b).

Vidare har Kungl. Majit i nyssnämnda proposition föreslagit riksdagen att
upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1946/47 enligt en vid
statsrådsprotokollet såsom Bihang fogad specifikation, vilken överensstämmer
med statsverkspropositionen förslag till beräkning av bevillningarna

utom i vad angår inkomsterna å följande inkomsttitlar:

Stämpelmedel .................................... kronor 100 000 000

Tullmedel ........................................ » 170 000 000

Allmän omsättningsskatt ........................... » 370 000 000

Accis å silke ................ » 5 000 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror.......... » 9 000 000

Tobaksskatt ...................................... » 320 000 000

Brännvinstillverkningsskatt ........................ » 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag .............................. » 22 000 000

Detaljhandelsbolag .............................. » 27 000 000

Omsättnings- och utskänkningsstatt å spritdrycker .... » 320000000

Maltdrycksskatt .................................. » 42 000 000

Skatt å läskedrycker .............................. » 15 000 000

Postverket (överskott) ............................ » 29 000 000

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

13

Sammanfattningsvis må anföras, alt de sålunda i propositionen nr 306 föreslagna
beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
motsvarande beräkningar innebära höjningar av följande inkomsttitlar,
nämligen stämpelmedel med 10 miljoner kronor, tullmedel med 20
miljoner kronor, allmän omsättningsskatt med 10 miljoner kronor, accis å
silke med 0,5 miljoner kronor, tobaksskatt med 20 miljoner kronor, brännvinstillverkningsskatt
med 1 miljon kronor, rusdrycksförsäljningsmedel med
4 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med
20 miljoner kronor, maltdrycksskatt med 2 miljoner kronor, skatt å läskedrycker
med 1 miljon kronor och postverket (överskott) med 4 miljoner kronor
samt nedsättning av accis A margarin och vissa andra fettvaror med 6
miljoner kronor eller således — med frånräknande av nämnda nedsättning
— en sammanlagd höjning av 86,5 miljoner kronor.

I den nu förevarande motionen har anförts bland annat följande. Bland
inkomsterna å driftbudgeten hade i årels statsverksproposition upptagits trafikskatt
med ett belopp av 28 miljoner kronor. Denna skatt hade uttagits
från och med ingången av budgetåret 1942/43 och drabbade genom sin konstruktion
ensidigt järnvägstrafiken. Denna konstruktion hade kunnat anses
försvarlig under de förhållanden, som hittills varit rådande. Sedan tillgången
på flytande bränslen numera blivit så god, att några nämnvärda restriktioner
beträffande försäljningen därav icke längre förekomme, hade förutsättningarna
för upprätthållandet av den ensidiga beskattningen av järnvägstrafiken
i ett viktigt hänseende redan bortfallit. Det framstode som en synnerligen
viktig angelägenhet, att man inför den utveckling, som redan skett och
som inom den närmaste tiden vore att emotse, snarast möjligt åstadkonune i
skattehänseende likartade förhållanden för alla slags trafikmedel. I all synnerhet
vore det viktigt, att järnvägstrafiken, som i den mån den icke vore
elektrifierad vore hänvisad till så dyrbara eller svåråtkomliga bränslen som
ved och kol, icke under nu rådande förhållanden särbeskattades. Det vore
naturligtvis mest önskvärt, att nu utgående trafikskatt hell och hållet kunde
avskaffas. För den händelse emellertid att det inkomstbortfall, detta skulle
innebära, befunnes icke kunna på annat sätt lämpligare täckas, syntes böra
övervägas att införa en allmän trafikskatt, som oavsett trafikmedlets art efter
likformiga grunder uttoges vid befordran av det slag, som nu vid järnvägstrafik
vore föremål för särskild trafikskatt. Uppenbarligen borde vid dylik
allmän trafikskatt skattesatsen så avpassas, att inflytande skattebelopp
sammanlagt från ifrågakommande trafikmedel kunde beräknas bliva lika
stort som det i statsverkspropositionen för den särskilda trafikskatten förutsatta
beloppet 28 miljoner kronor.

Under utskottets behandling av förevarande ärende har till utskottet inkommit
en inom riksräkenskapsverket upprättad, den 12 juni 1946 dagtecknad
promemoria angående utfallet av 1946 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
m. m. Enligt denna promemoria skulle inkomst- och förmö -

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

genhetsskatten på grund av nämnda års taxering kunna uppskattas till 750
miljoner kronor mot 714 miljoner kronor enligt den tidigare beräkningen,
vilket skulle innebära, att den å första hälften av budgetåret 1946/47 belöpande
inkomst- och förmögenhetsskatten kunde beräknas till 420 miljoner
kronor mot i statsverkspropositionen och propositionen nr 306 beräknade
400 miljoner kronor.

Utskottet. I motionen II: 255 har yrkats införande av en allmän trafikskatt, vilken
oavsett trafikmedlets art skulle efter likformiga grunder uttagas vid befordran
av det slag som nu vid järnvägstrafik är föremål för beskattning genom
trafikskatt. Med anledning härav får utskottet framhålla, att det, sedan de
onormala förhållanden i trafikhänseende som rått under kriget numera lättat,
enligt utskottets mening måste anses önskvärt, att trafikskatten snarast
kunde helt avskaffas. Då detta emellertid i nu rådande statsfinansiella läge
icke låter sig göra, finner utskottet trafikskatten böra tills vidare bibehållas.
Att såsom i motionen ifrågasatts vidtaga en omläggning av denna skatteform
på sådant sätt, att densamma kommer att utgöra en allmän trafikskatt, kan
utskottet icke förorda.

Beträffande de av departementschefen i propositionen nr 306 gjorda inkomstberäkningarna
vill utskottet påpeka, att enligt de i ovannämnda inom
riksräkenskapsverket upprättade promemoria angående utfallet av 1946 års
taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt m. m. gjorda beräkningarna
den under första hälften av budgetåret 1946/47 inflytande inkomst- och förmögenhetsskatten
skulle kunna uppskattas till 420 miljoner kronor mot i
statsverkspropositionen och i propositionen nr 306 beräknade 400 miljoner
kronor. I anledning härav får utskottet erinra örn den allmänna osäkerhet,
som vidlåder inkomstberäkningarna för nästkommande budgetår, samt den
i samband med övergången till det nya uppbördssystemet medgivna eftergiften
av landstingsmedel vilken kan väntas medföra ett inkomstbortfall av i
runt tal 90 miljoner kronor. Med hänsyn härtill finner utskottet ej skäl till
erinran mot de av departementschefen i propositionen nr 306 gjorda inkomstberäkningarna.
I detta sammanhang må påpekas, att i propositionen nr 306
anslaget för extraordinära avskrivningar nedräknats med 65 miljoner kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 306 framlagda förslag angående skatteprocenten
besluta,

1) att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande av
vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas och under
beaktande tillika av vad örn efterskänkande av skatt är
i övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen stadgat
— för år 1946 utgå med 150 procent av grundbeloppet för
skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda

Bevillninasutskottets betänkande nr 50.

15

förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för
skattskyldiga, som avses i samma moment b); samt

2) att bottenskatt enligt 18 § förstnämnda förordning skall
— med iakttagande av vad i 20 § andra stycket samma förordning
stadgas — ingå i preliminär skatt för senare hälften
av budgetåret 1946/47 med 150 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda
förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för
skattskyldiga, sorn avses i samma moment b);

B) att bevillningarna för budgetåret 1946/47 måtte beräknas
sålunda:

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt
.................. 400 000 000

Värnskatt.................. 30 000 000

Särskild skatt å förmögenhet 20 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
.............. 1 000 000

Preliminär skatt å inkomst
och förmögenhet m. m. .. 500 000 000

Krigskonjunkturskatt ...... 100 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter
.................... 200 000

Stämpelmedel ............ 100 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .............. 60 000 000

Bensinskatt ...............: 120 000 000

Tullar och accisen

Tullmedel ................ 170 000 000

Allmän omsättningsskatt .... 370 000 000

Varuskatt ................ 75 000 000

Trafikskatt ................ 28 000 000

Accis å silke .............. 5 000 000

Accis å margarin och vissa

andra fettvaror .......... 9 000 000

Skatt å kaffe .............. 32 000 000

Tobaksskatt .............. 320 000 000

Brännvinstillverkningsskatt . . 20 000 000

Busdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ........ 22 000 000

Detaljhandelsbolag ...... 27 000 000

Kronor

1 151 200 000

180 000 000

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 50.

Kronor Kronor

Omsättnings- och utskänk ningsskatt

å spritdrycker .. 320 000 000
Omsättnings- och utskänk ningsskatt

å vin.......... 25 000 000

Maltdrycksskatt ............ 42 000 000

Skatt å läskedrycker........ 15 000 000

Statlig nöjesskatt .......... 17 000 000 i 497 000 000

Postverket (överskott) .................. 29 000 000

C) att motionen II: 255 av herr Ljungberg i anledning av
Kungl. Majrts förslag om trafikskatt icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 juni 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,
Sjödahl, friherre De Geer, Frans Ericson, Björnsson, Robert Berg och Axel Ivar Anderson
samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Sandberg, Orgard,
Janson i Frändesta, Falk, Karlsson i Grängesberg och Andersson i Dunker.

468124. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.