12
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 4 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion
om borttagande av omsättningsskatten pä grammofonskivor
för språkundervisning.
(lia avd.)
I den inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motionen
II: 340 av herrar Adolfsson och Karlsson i Stuvsta har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att hos Kungl. Majit hemställa örn sådan ändring av
Kungl. Maj:ts förordning nr 252 år 1941, att omsättningsskatt på grammofonskivor
för språkundervisning icke längre utgår».
Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får
utskottet, i den män redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa
lill motionen.
Enligt förordningen den 25 maj 1941 (nir 252) utgår omsättningsskatt beträffande
färdiga grammofonskivor efter en skattesats av 20 procent.
I den förevarande motionen har anförts bland annat följande. Det måste
anses som ett allmänt intresse, att språkundervisningen främjades och att
de mindre bemedlades möjligheter att tillgodogöra sig dylik undervisning
icke förminskades genom beskattning av undervisningen. Den skatt som utginge
för s. k. språkskivor tedde sig särskilt orättfärdig och skadlig för folkundervisningen.
Därest omsättningsskatten på grammofonskivor av nämnt
slag slopades, borde statens priskontrollnämnd åläggas tillse, att priset på
desamma sänktes med motsvarande belopp.
Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet
emottagit yttranden över motionen av skolöverstyrelsen och centrala omsättningsskattenämnden.
Skolöverstyrelsen bär anfört, att då den vanliga omsättningsskatten utginge
även på läroböcker, kunde det icke anses befogat, att grammofonskivor
för språkundervisning skulle befrias från denna beskattning. Däremot
funne styrelsen skäligt, att den s. k. lyxbeskaltningen på dylika grammofonskivor
borttoges, och tillstyrkte bifall till motionen i denna del.
Centrala omsättningsskattenämnden har avstyrkt bifall till motionen.
Nämnden har anfört i huvudsak följande. Bestämmelserna örn skärpt omsättningsskatt
hade genom sin anknytning till gällande tulltaxa med stads
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
13
tisk varuförteckning medfört, att under den skärpta beskattningen bidragits
jämväl varor, vilkas karaktär av lyxvaror kunde starkt ifrågasättas. Att
plocka ut en eller annan speciell vara borde emellertid icke ifrågakomma.
Den väg som borde beträdas vore en allmän översyn av gällande bestämmelser.
Vidare vore det tydligt att det ej minst ur kontrollsynpunkt vore
föga rationellt att ur varugruppen grammofonskivor utmönstra dem som
skulle kunna anses hänförliga till språkundervisning.
För färdiga grammofonskivor utgår för närvarande skärpt omsättnings- Utskottet.
skatt efter en skattesats av 20 procent. I den förevarande motionen har föreslagits,
att omsättningsskatt på grammofonskivor för språkundervisning
icke längre skall utgå.
I proposition nr 222 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t anhållit
om riksdagens yttrande över frågan örn avveckling av den allmänna omsättningsskatten,
därvid uttalats, att vid den fortsatta beredningen av frågan
borde beaktas bland annat spörsmålen om man borde bibehålla en särskild
beskattning av varor, som nu vore underkastade skärpt omsättningsskatt,
och vilka former en dylik beskattning i sådant fall skulle erhålla. Första
särskilda utskottet har i sitt utlåtande nr 2 i detta ämne förordat, att tidpunkten
för omsättningsskattens avveckling fastställes till den 1 juli 1947,
samt uttalat sin anslutning till vad i propositionen anförts beträffande frågan
om bibehållande av en särskild beskattning av varor, som nu äro underkastade
skärpt omsättningsskatt. Med hänsyn härtill anser bevillningsutskottet
tillräckliga skäl icke föreligga att tillstyrka bifall till motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 340 av herrar Adolfsson och Karlsson i
Stuvsta örn borttagande av omsättningsskatten på grammofonskivor
för språkundervisning icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 juni 1946.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande: se under betänkande nr 44.