Bevillningsutskottets betänkande nr 42
1
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 4 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om särskilda bestämmelser angående taxering av inkomst
från stormfälld skog.
(2:a avd.)
Till bevillningsutskottet ha hänvisats följande, av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:
1) de likalydande motionerna I: 149 av herrar Velander och Björkman
samt II: 250 av herr Gezelius, vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte
antaga särskild förordning örn taxering av inkomst av stormfälld skog, varigenom
dylik inkomst under i motionen angivna förutsättningar måtte kunna
fördelas å flera beskattningsår, ävensom att vederbörande utskott måtte
utarbeta erforderlig författningstext; samt
2) motionen II: 249 av herrar Werner och Pettersson i Ersbacken, vari
hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att de bestämmelser angående taxering
för inkomst, som fastställdes att gälla beträffande under år 1943 stormfälld
skog, måtte träda i tillämpning även för under år 1945 stormfälld skog,
med den ändringen att minimiintäkten för den stormfällda skogen måtte
fastställas till 2 500 kronor och insättningen i riksbanken till 1 500 kronor
samt att tidsperioden, inom vilken uttag och beskattning skall ske, måtte fastställas
till fyra år efter insättningsåret».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna.
I förordningen den 30 juni 1943 (nr 490) med särskilda bestämmelser angående
taxering för inkomst av under år 1943 stormfälld skog ha meddelats
föreskrifter angående ett uppskovsförfarande vid taxeringen beträffande vissa
slag av intäkt av skogsbruk. Enligt dessa föreskrifter äger skattskyldig, som
åtnjutit inkomst genom avyttring av under år 1943 stormfälld skog, under
vissa förutsättningar åtnjuta uppskov med taxering till kommunal inkomstskatt
samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för denna inkomst. Uppskovet
får avse högst det belopp, varmed bruttointäkten å avyttringen överstiger
de av stormfällningen och avyttringen föranledda kostnaderna under
det beskattningsår, då inkomsten åtnjutits. För erhållande av uppskov för
B
Utäng till riksdagens protokoll 1946. 7 sami. Nr 42—43. 1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 42.
utsättes, att den skattskyldige å särskilt konto hos riksbanken insatt det belopp,
för vilket uppskov önskas. Insättning i riksbanken må dock efter riksbankens
medgivande ersättas med amian väsentligen likvärdig disposition
av tillgångar. Uppskov må ej meddelas i sådana fall, då bruttointäkten av
den stormfällda skogen understiger 4 000 kronor, och insättning i riksbanken
må ej avse belopp understigande 2 000 kronor. Belopp, för vilket uppskov
med taxeringen åtnjutits, skall beskattas för det beskattningsår, då uttag
från det särskilda kontot hos riksbanken skett, men senast för fjärde beskattningsåret
efter det, då stormfällningen ägde rum.
Ett uppskovsförfarande av liknande slag kan jämlikt förordningen den 29
juni 1945 (nr 483) med särskilda bestämmelser angående taxering för inkomst
av under år 1945 avyttrad brännved eller massaved m. m. komma i
tillämpning beträffande skattskyldig, som åtnjutit inkomst antingen genom
avyttring under år 1945 av brännved eller massaved eller genom upplåtelse
nämnda år av avverkningsrätt till skog. Anledningen till införandet av sistnämnda
möjlighet till fördelning av skogsbruksinkomst av nu förevarande
slag på flera år var att densamma ansågs kunna bidraga till en förbättring i
vår bränsleförsörjning. Bestämmelserna i 1945 års förevarande förordning
äro i huvudsak avfattade på motsvarande sätt som 1943 års förordning. Med
hänsyn till syftet med 1945 års lagstiftning ha emellertid spärrgränsema
för medgivande av uppskov ansetts böra något sänkas, nämligen till 3 000
kronor beträffande bruttointäktens storlek och till 1 500 kronor beträffande
storleken av insättningen i riksbanken.
I de likalydande motionerna I: 149 och II: 250 har erinrats om berörda vid
1943 års riksdag antagna förordning med särskilda bestämmelser angående
taxering av under år 1943 stormfälld skog. I motionerna har vidare framhållits
bland annat, att denna förordning därefter icke förnyats, ehuru ett tämligen
permanent behov därav torde föreligga. Allmänt känt vore ju, att stormar
av större eller mindre styrka om än med lokal utbredning lid efter annan
fällde större eller mindre kvantiteter rotstående skog. Även om en dylik
storm endast skulle gå fram över en enda fastighet och fälla en del av dess
virkesförråd, som kunde anses överstiga den normala årstillväxten, borde ur
rättvisesynpunkt fastighetens ägare efter utredning få fördela inkomsten av
den stormfällda skogen på ett flertal inkomstår, enär densamma i annat fall
bleve beskattad under ett och samma år och därvid måhända träffades av en
hög progression, ehuru den på grund av omständigheterna måste betraktas
såsom ett nödtvunget kapitaluttag. Frågan därom hade ytterligare aktualiserats
genom de omfattande stormfällningar, som hade skett under tiden den
8—9 november 1945. Enligt undersökning beräknades därvid 1—1,2 miljoner
kubikmeter ha stormfällls i landet, varav 350 000 kubikmeter i Värmlands
och 500 000 kubikmeter i Kopparbergs län. Stormfällning av skog måste beräknas
vara en med vissa mellanrum återkommande händelse. Det syntes
därför principiellt riktigast, att en permanent lagstiftning förefunnes i huvudsaklig
överensstämmelse med den som gällde för dylika inkomster under
år 1943.
Bevillningsutskottets betänkande nr 42.
3
I motionen 11:249 har framhållits bland annat, att under hösten år 1945
inträffat betydande stormfällningar i vissa delar av landets skogsområden.
På grund av den ojämnhet, varmed stormfällningen gått fram i olika delar
av landet, hade de skogsägare, som blivit hårdast drabbade, tvingats till virkesuttag
eller till ett lösgörande av själva skogskapitalet, som icke kunde hänföras
till normal skogsinkomst. Det kunde icke vara rimligt att dessa kapitaluttag,
vilka påtvingats den skattskyldige och som ofta omfattade många års
tillväxt, skulle vid taxering till inkomstbeskattning underkastas för den vanliga
inkomstbeskattningen gällande bestämmelser. Genom 1943 års beskattningsbestämmelser
angående taxering av under år 1943 stormfälld skog och
riksdagens beslut år 1945 örn en viss inkomstutjämning efter i stort sett
samma regler beträffande brännved och massaved kunde principen örn inkomstutjämning
särskilt vid ofrivilliga skogsuttag sägas vara godtagen av
statsmakterna. De förhållanden, som nu inträtt i anledning av höstens stormskador,
vore fullt likartade och å vissa orter större än de under år 1943 inträffade.
Starka skäl förelåge alltså att tillämpa de för år 1943 i hithörande
avseende gällande beskattningsreglerna. Emellertid syntes dessa regler ha
ställt sig mycket ogynnsamma för de mindre skogsägarna, enär de fastställda
minimibeloppen i 1943 års lagstiftning fastställts allt för höga. Ett vid samma
riksdag framställt motionsyrkande, att bruttointäkten av den stormfällda skogen
måtte sättas till lägst 2 500 kronor och insättning i riksbanken till lägst
1 500 kronor, syntes vara väl avvägt för att den medgivna rätten skulle
kunna åtnjutas även av mindre skogsägare, särskilt med hänsyn till önskvärdheten
av att mera jämnt kunna utnyttja garantiskatteavdraget.
I anledning av nu förevarande motioner har utskottet sökt vinna upplysning
angående i vilken utsträckning intäkter från sådan under år 1945 stormfälld
skog, som åsyftas i motionerna, kunna ha uppkommit för vederbörande
skattskyldiga redan under år 1945. Efter förfrågningar under hand ha till
utskottet i förevarande avseende inkommit yttranden från skogsvårdsstyrelserna
i Skaraborgs, Örebro, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs
och Västernorrlands län. Av de sålunda avgivna yttrandena framgår,
att endast i Kopparbergs län intäkter av ifrågande slag i betydande omfattning
skulle ha influtit under år 1945, medan såvitt vore känt i övriga län
några intäkter från under år 1945 stormfälld skog icke torde ha hunnit inflyta
under nyssnämnda år annat än möjligen i undantagsfall, varför den i
motionerna ifrågasatta lagstiftningen icke torde kunna få nämnvärd betydelse
såvitt anginge 1946 års taxering av intäkt av skogsbruk i sistnämnda län.
Vidare har efter utskottets förfrågan skogsstyrelsen inkommit med en på
uppgifter från vederbörande länsjägmästare grundad redogörelse för de senaste
tjugu årens stormkatastrofer av sådan omfattning att möjlighet till en
fördelning av skogsbruksinkomster från stormfälld skog på flera år varit
önskvärd. Det huvudsakliga resultatet av denna undersökning redovisas i
särskild vid detta betänkande fogad bilaga.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 42.
Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen lia de ifrågavarande
motionerna närmast föranletts av den stormfällning av skog, som den 8 och
den 9 november 1945 ägde rum i vissa delar av landet. I de likalydande motionerna
I: 149 och II: 250 har — under åberopande av att stormfällning
av skog icke kunde betraktas såsom en i tiden isolerad företeelse utan vore
en med vissa mellanrum återkommande händelse — yrkats införande av en
permanent lagstiftning, varigenom inkomst av stormfälld skog kunde fördelas
på flera beskattningsår. I motionen II: 249 har yrkats, att de bestämmelser
angående taxering för inkomst, som fastställdes att gälla beträffande
under år 1943 stormfälld skog, måtte med vissa ändringar få tillämpas
även för under år 1945 stormfälld skog.
Utskottet finner de i motionerna uttalade önskemålen om en fördelning
på flera år av inkomst på grund av stormfällning av skog beaktansvärda.
Enligt utskottets mening måste det anses önskvärt, att möjlighet till en sådan
fördelning av inkomst av skogsbruk överhuvud taget förefunnes i sådana
fall, då inkomst av detta slag uppgår till mera betydande belopp. Utskottet
får härvid erinra örn att kommunalskatteberedningen i del II av
sitt betänkande med förslag till omläggning av den kommunala beskattningen
m. m. (SOU 1942:35) upptagit denna fråga till behandling och även
föreslagit vissa åtgärder i syfte att erhålla en utjämning mellan olika år beträffande
beskattningen av skogsbrukets inkomster. Med hänsyn härtill finner
utskottet befogat att avvakta Kungl. Maj:ts ställningstagande till kommunalskatteberedningens
förslag. Härjämte må nämnas, att 1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga
i sitt innevarande år avgivna betänkande med förslag
till ändrade bestämmelser i fråga om taxering av inkomst av jordbruksfastighet
samt lag om jordbruksbokföring (SOU 1946: 29) berört detta spörsmål
samt därvid framhållit, att detsamma borde upptagas till förnyat övervägande
sedan bokföringsmässig inkomstberäkning införts beträffande jordbruket
och erfarenhet om dess verkningar vunnits.
I anledning av vad i motionerna anförts må vidare påpekas, att den i
november 1945 skedda stormfällningen av skog icke torde kunna sägas innebära
ett aktualiserande av frågan örn en fördelning på flera år av inkomst
av detta slag. I och med övergången till det nya uppbördssystemet kommer
nämligen enligt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen skattebefrielse
att inträda beträffande intäkter av berörda stormfällning, vad angår
de skatter, som skulle ha utgått på grund av 1946 års taxering, delvis
och beträffande de skatter, som skulle ha utgått på grund av 1947 års taxering,
helt och hållet.
Utskottet anser sig fördenskull icke kunna tillstyrka bifall till de föreliggande
motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att de likalydande motionerna I: 149 av herrar Velander
och Björkman samt II: 250 av herr Gezelius örn särskilda bestämmelser
angående taxering av inkomst från stormfälld
skog icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd, samt
Bevillningsutskottets betänkande nr 42.
5
2) att motionen II: 249 av herrar Werner och Pettersson
i Ersbacken om särskilda bestämmelser angående taxering
av inkomst av stormfälld skog icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 juni 1946.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,
Sjödahl, friherre De Geer, Frans Ericson, Björnsson, Robert Berg och Axel Ivar Anderson
samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Sandberg, Orgård,
Janson i Frändesta, Falk, Karlsson i Grängesberg och Andersson i Dunker.
Reservation
av herr Velander.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 42-
Sammanställning av länsjägmästarnas uppgifter örn de senaste 20 årens stormkata
bruksinkomsten
på flera
Län |
1927 |
1928 |
1929 |
1930 |
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
Stockholms....... |
— |
— |
— |
— |
del av |
hela länet |
— |
— |
- |
— |
Uppsala.......... |
— |
— |
— |
— |
del av |
del av |
— |
— |
— |
— |
Södermanlands.... |
hela länet |
hela länet |
hela länet 2 gånger |
del av |
||||||
Östergötlands1 .... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Jönköpings........ |
del av 2 gånger |
|||||||||
Kronobergs....... |
del av |
hela länet |
||||||||
Kalmar norra..... |
— |
— |
— |
— |
del av |
— |
— |
— |
— |
— |
Kalmar södra .... |
— |
— |
— |
— |
hela länet |
— |
— |
— |
— |
— |
Gotlands.......... |
— |
- |
— |
— |
hela länet |
— |
hela länet |
— |
— |
— |
Blekinge.......... |
del av |
|||||||||
Kristianstads...... |
— |
del av |
— |
|||||||
Malmöhus........ |
— |
— |
— |
— |
del av 2 gånger |
— |
— |
— |
— |
— |
Hallands......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Göteborgs o. Bohus |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
Älvsborgs......... |
del av |
del av |
del av 2 gånger |
del av |
del av |
|||||
Skaraborgs........ |
hela länet |
hela länet |
” |
del av |
del av |
" |
||||
Värmlands........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
del av |
— |
— |
— |
Örebro........... |
— |
— |
del av |
— |
— |
’- |
— |
— |
— |
— |
Västmanlands..... |
— |
del av |
— |
— |
— |
hela länet |
— |
— |
— |
|
Kopparbergs...... |
hela länet |
del av 2 gånger |
del av 2 gånger |
|||||||
Gävleborgs........ |
— |
— |
del av |
— |
||||||
Västernorrlands ... |
hela länet 2 gånger |
|||||||||
Jämtlands........ |
del av |
del av |
del av |
|||||||
Västerbottens..... |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
Norrbottens....... |
del av 2 gånger |
del av |
||||||||
Hela landet |
2 |
4 |
5 |
- |
18 |
1 12 |
6 |
2 |
1 |
— |
1 Uppgifter från Östergötlands län saknas.
Bevillningsutskottets betänkande nr 42-
1
Bilaga.
strofer, vilka varit av sådan omfattning, att möjlighet till en fördelning av skogsår
varit önskvärd.
1937 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
1943 |
1944 |
1945 |
1946 |
Summa |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
gånger |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
> |
hela |
7 |
> |
|||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
: - |
— |
— |
— |
— |
— |
|
hela länet |
del av 2 gånger |
del av 2 gånger |
7 |
gånger |
|||||||
hela länet |
hela länet 2 gånger |
5 |
> |
||||||||
hela länet |
del av |
hela länet 2 gånger |
5 |
> |
|||||||
hela länet 2 gånger |
del av 2 gånger |
5 |
> |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 |
> |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
del av 2 gånger |
— |
— |
hela länet |
5 |
> |
— |
— |
— |
— |
del av |
— |
hela länet 2 gånger |
hela länet |
— |
— |
5 |
> |
hela länet |
hela länet |
del av |
5 |
> |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
del av |
— |
— |
— |
i |
gång |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
del av |
hela länet 2 gånger |
9 |
gånger |
||||||||
del av 2 gånger |
hela länet 2 gånger |
del av |
del av |
10 |
> |
||||||
— |
del av |
del av |
3 |
> |
|||||||
— |
del av |
— |
— |
— |
— |
hela länet |
— |
del av |
— |
4 |
> |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
del av |
— |
3 |
> |
||
hela länet |
del av |
del av |
del av 3 gånger |
11 |
> |
||||||
del av |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
del av |
3 |
> |
|
hela länet |
hela länet |
del av |
del av 2 gånger |
7 |
> |
||||||
del av |
hela länet |
hela länet 2 gånger |
del av |
del av |
del av |
del av |
11 |
> |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
del av |
del av |
del av |
6 |
gånger |
|||||||
6 |
6 |
4 |
- |
5 |
3 |
24 |
8 |
9 |
3 |