Bevillningsutskottets betänkande nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1946 kl. 2 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om utvidgning av skattskyldigs rätt att åtnjuta familjeavdrag
för barn.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 3 av herr Lodenius m. fl. och II: 10 av herr Onsjö m. fl. har
hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om
utredning angående utvidgad rätt för skattskyldig att åtnjuta familjeavdrag
för barn».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena får
utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till
motionen II: 10.

Jämlikt 48 § 2 morn. kommunalskattelagen äger skattskyldig, som varit
här i riket bosatt under hela beskattningsåret, att å den i hemortskommunen
taxerade inkomsten åtnjuta kommunalt ortsavdrag, innefattande bland
annat familjeavdrag för hans hemmavarande eller av honom helt eller delvis
underhållna barn under 18 år, som icke haft minst 600 kronets inkomst. Därest
den skattskyldige varit här i riket bosatt allenast under en del av beskattningsåret,
åtnjutes kommunalt ortsavdrag för varje kalendermånad eller
del därav, varunder han varit här i riket bosatt, med en tolvtedel av det för
helt år medgivna avdraget. Enligt anvisningarna till 48 § nyssnämnda lag
avses med barn i förevarande sammanhang jämväl styvbarn ävensom adopterat
barn.

Motsvarande bestämmelser gälla vid statsbeskattningen enligt 16 § förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

I de nu förevarande motionerna har framhållits bland annat, att det icke
sällan förekomme att enskild person åtoge sig att bekosta vård och uppfostran
av barn, som icke vöre hans eget. En person, som helt eller i huvudsak
försörjde ett sådant barn, hade icke rätt till barnavdrag vid beskattningen
med mindre barnet adopterades. Taxeringsnämnd bade möjlighet att med
hänsyn till »nedsatt skatteförmåga» bevilja särskilt avdrag, motsvarande ett
barnavdrag, men dessa bestämmelser kunde icke gärna tillämpas i fråga örn
skattskyldiga i goda ekonomiska omständigheter. Det syntes böra utredas,

Bihang till riksdagens protokoll 19M>. 7 samt. Nr 38—39.

1

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 38.

Utskottet.

huruvida icke den, som helt eller i huvudsak försörjde ett barn, som icke
vore hans eget, även borde tillerkännas rätt till familjeavdrag för barnet.
Visade det sig att flera personer gjorde anspråk på avdraget, borde det ankomma
på taxeringsnämnden att avgöra vem som kunde anses huvudsakligen
försörja barnet. I fråga örn föräldralösa barn borde bamavdraget alltid
kunna åtnjutas av någon skattskyldig, därest barnet icke vöre helt omhändertaget
av det allmänna.

I ifrågavarande motioner har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Majt hemställa örn utredning angående utvidgad rätt för skattskyldig
att åtnjuta familjeavdrag för barn. Till stöd för detta yrkande har åberopats
bland annat, att enskild person icke sällan åtoge sig att betala vård och
uppfostran av barn, som icke vore hans eget, och för vilket han rättvisligen
borde komma i åtnjutande av familjeavdrag.

Enligt vad utskottet inhämtat är bland annat frågan om familjebeskattningens
anordnande föremål för utredning inom 1945 års statsskatteberedning,
vars förslag väntas komma att avlämnas under innevarande år. På
grund härav och då det torde kunna antagas, att vid denna utredning jämväl
de i förevarande motioner framförda synpunkterna komma att tagas under
övervägande, finner utskottet ej skäl att förorda skrivelse till Kungl. Maj:t
med anhållan om utredning i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 3 av herr Lodenius m. fl.
och II: 10 av herr Onsjö m. fl. örn utvidgning av skattskyldigs
rätt att åtnjuta familjeavdrag för barn icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 juni 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,
friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Wehtje och Ramberg; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Sandberg, Karlsson
i Grängesberg, Henriksson, Andersson i Dunker, Olofsson i Höganäs, Olson i Göteborg och
Bladh.