Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

7

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1946 kl. 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning angående ändrad
lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932
(nr 17) om accis å silke, m. m.

(Ira avd.)

I en den 10 maj 1946 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 287, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

1) antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31
januari 1932 (nr 17) om accis å silke.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 31 januari 1932 örn accis
å silke1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1

Gällande lydelse:

För silke,---erläggas accis.

Från accisplikt undantagas dels naturligt,
ofärgat, ospunnet råsilke,
ospunna konstsilkefibrer och andra
motsvarande på konstlad väg ur cellulosa
framställda spånadsfibrer i
mindre längder samt gam av dylika
fibrer, dels avfall av konstsilke, dels
ock silke, som styrkes vara avsett
uteslutande för tillverkning av elektrisk
ledningstråd eller glödstrumpor
och andra glödnät eller driv- och
transportremmar.

§•

Föreslagen lydelse:

För silke,---erläggas accis.

Från accisplikt undantagas dels naturligt,
ofärgat, ospunnet råsilke,
ospunna konstsilkefibrer och andra
motsvarande på konstlad väg framställda
spånadsfibrer i mindre längder
samt gam av dylika fibrer, dels
avfall av konstsilke, dels ock silke,
som styrkes vara avsett uteslutande
för tillverkning av elektrisk ledningstråd,
glödstrumpor och andra glödnät,
driv- och transportremmar eller
cordväv.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

1 Senaste lydelse se 1934: 93.

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

2) besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till
gällande tulltaxa1 skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse.

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggs-tull för
100 kg
kronor

Silke, ej särskilt nämnt, även
i förening med annat spånads-ämne:

399

920 922

N

Anm. För silke, som är avsett ute-slutande för tillverkning av elektrisk led-ningstråd, glödstrumpor och andra glöd-nät, driv- och transportremmar eller cord-väv, skall tilläggstull icke utgå.

300

3) antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan.2

458

Tull

för 100 kg
kronor

458 Va

Cordväv, innehållande silke, även

impregnerad....................N

250: —

459

Vävnader och stampad filt, vattentäta
genom beläggning eller impregnering
med massa eller innehållande kaut-schuk, ej särskilt nämnda, impreg-nerad presenningsvävnad, — — —
vaxduk härunder inbegripen:

4) förklara, att de under 2) och 3) omförmälda ändringarna skola träda
i kraft å dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, samt

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna örn restitution av accis och tillläggstull
å silke som, enligt vad i propositionen anförts, inom landet använts
vid tillverkning av cordväv till bilringar.

Cordväv (eller cord) till bilringar av gummi består huvudsakligen av
varptrådar av ett grovt, flertrådigt, hårt tvinnat gam, vilka sammanhållas
antingen av ett glest inslag av finare trådar eller ock endast genom impreg 1

Se beträffande tulltaxenr 399 SFS 1933:402.

2 Se beträffande tulltaxenr 458 SFS 1940:464 samt beträffande rubriken närmast före tulltaxenr
459 SFS 1936:131.

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

9

nering med kautschuk. Gam för tillverkning av cordväv betecknas cordgarn.
Cordväv och cordgam framställdes tidigare endast av bomull, men numera
användes även konstsilke för detta ändamål.

Cordväv av bomull tulltaxeras vanligen, örn den icke är impregnerad, enligt
nr 496 i tulltaxan (statistiskt nr 1034) med tull av 50 kronor för 100
kilogram samt, örn den är impregnerad med kautschuk, enligt tulltaxenr 459
(statistiskt nr 992) med tull av 25 kronor för 100 kilogram.

Cordväv av konstsilke tulltaxeras, örn den icke är impregnerad, enligt
tulltaxenr 474 (statistiskt nr 1010) med tull av 600 kronor för 100 kilogram
samt, om den är impregnerad med kautschuk, enligt tulltaxenr 460 (statistiskt
nr 993) med tull av 400 kronor för 100 kilogram.

Cordgarn av bomull tulltaxeras vanligen enligt tulltaxenr 427 (statistiskt
nr 958) med tull av 25 kronor för 100 kilogram.

Beträffande cordgarn av konstsilke är denna vara, med vissa undantag,
belagd med tull, tilläggstull och accis.

Enligt tulltaxenr 399 (statistiskt nr 922) utgår tull å cordgarn av konstsilke
med 200 kronor för 100 kilogram.

Bestämmelser örn tilläggstull å cordgarn av konstsilke äro upptagna
i förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa.
Tilläggstullen uttages för silke, hänförligt till bland annat nr 399 i tulltaxan
(statistiskt nr 920—922), och utgår med 300 kronor för 100 kilogram. Enligt
en till statistiskt nr 920—922 i nyssnämnda förordning fogad anmärkning
— sådan denna lyder genom kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 4021
om vissa ändringar i sagda förordning —- skall tilläggstull dock icke utgå
för silke, som är avsett uteslutande för tillverkning av elektrisk ledningstråd
eller glödstrumpor och andra glödnät eller driv- och transportremmar.
I anslutning härtill må omnämnas, att genom kungörelsen den 5 februari
1932 (nr 24) med viss tillämpningsföreskrift till förordningen den 31 januari
1932, nr 15, föreskrivits att då vid tulltaxering av till tulltaxenr 399 (statistiskt
nr 920—922) hänförligt varuslag varuhavaren vill åtnjuta den lägre
tull, som enligt nyssnämnda anmärkning kan ifrågakomma för varuslaget,
skall han vid tulltaxeringen till tullverket avlämna en av honom själv eller,
örn han ej är förbrukare av varan, av förbrukaren på tro och heder avgiven
försäkran, att varan är avsedd uteslutande för ändamål, varom i anmärkningen
förmäles. Sådan försäkran skall vara till riktigheten på tro och
heder bestyrkt av två ojäviga personer, som kunna förutsättas vara väl
underrättade örn det förhållande som bestyrkes.

Accis å cordgarn av förevarande slag utgår enligt förordningen den 31
januari 1932 (nr 17) om accis å silke. Denna accis uttages å silke, som tillverkas
inom riket för försäljning eller vidare bearbetning, och utgår med
300 kronor för 100 kilogram av varans netlovikt. Från accisplikt äro dock
undantagna — enligt 1 § andra stycket accisförordningen sådant detta författningsrum
lyder enligt förordningen den 27 april 1934 (nr 93) — dels naturligt,
ofärgat, ospunnet råsilke, ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande
på konstlad väg ur cellulosa framställda spånadsfibrer i mindre läng -

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

der samt gam av dylika fibrer, dels avfall av konstsilke, dels ock silke, som
styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning av elektrisk ledningstråd eller
glödstrumpor och andra glödnät eller driv- och transportremmar.

I enlighet med det nu anförda utgå för närvarande tull, tilläggstull och
accis å cordgam och cordväv med följande belopp:

Av bomull

Av konstsilke

Tull per
100 kg

Tull

Tilläggs-

tull

Accis

Cordgam

al Importerat ....................

per 100 kg

25: -

200: —

300: —

b) Inom riket tillverkat............

300: —

Cordväv

a) Icke impregnerad .............

50- —

600: —
400: —

b) Impregnerad med kautschuk......

25: —

—

I en den 18 april 1945 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrivelse har
statens industrikommission, under åberopande av en inom kommissionens
gummibyrå utarbetad promemoria angående fördyringen av lastbilsdäcken
vid användning av svensk cordväv av konstsilke, hemställt att åtgärder
måtte vidtagas för restitution av accis å konstsilke sedan dylikt silke i form
av cordväv inbyggts i bildäck.

över nämnda framställning har infordrat utlåtande avgivits av kommerskollegium
och generaltullstyrelsen gemensamt den 13 september 1945. Vid
utlåtandet ha fogats yttranden från textilrådet samt från tullkammaren i
Borås och tulldirektionen i Stockholm.

Härefter har industrikommissionen i en den 10 oktober 1945 dagtecknad,
till Kungl. Majit ställd skrivelse hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta
om att den prisskillnad mellan importerad konstsilkecord och bomullscord,
som betingades av de på konstsilkevaran utgående högre tullavgifterna, måtte
för bilringsfabrikantemas del elimineras.

över sistnämnda framställning ha kommerskollegium och generaltullstyrelsen,
efter remiss, avgivit gemensamt utlåtande den 27 februari 1946. Vid
detta utlåtande har fogats ett av textilrådet avgivet yttrande i ärendet.

Beträffande innehållet av förenämnda framställningar och yttranden tilllåter
sig utskottet hänvisa till propositionen (s. 4—10).

Departementschefen har till stöd för de i propositionen framlagda förslagen
anfört följande:

»I sina två framställningar i föreliggande ärende har industrikommissionen
föreslagit vissa ändringar i bestämmelserna om tull, tilläggstull och accis å
cordgam och cordväv av konstsilke, som användes vid tillverkning av bil -

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

11

ringar av gummi. Sålunda har kommissionen hemställt, att accisen och tillläggstullen
å sådant cordgarn skulle helt borttagas och att tullen å såväl
cordgamet som cordväven skulle sänkas till samma belopp som tullen å cordgam
och cordväv av bomull.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen lia i sina utlåtanden över industrikommissionens
framställningar förordat att accisen och tilläggstullen
å silke, som styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning av cordväv,
borttages, I huvudsak samma ståndpunkt har intagits av textilrådet, som
till motivering härför anfört, att en tillverkning av bilringar med cordväv
av konstsilke innebure ett tekniskt framsteg som man borde söka tillgodogöra
sig utan dröjsmål.

Även för egen del finner jag det önskvärt, att vissa lättnader genomföras
i fråga om beskattningen av silke, som användes vid tillverkning av cordväv
till gummiringar. Jag vill härvid erinra om att redan enligt nu gällande
bestämmelser varken accis eller tilläggstull uttages för silke, som är avsett
för tillverkning av driv- och transportremmar. Ehuru ett borttagande av
accisen och tilläggstullen å silke, som användes för tillverkning av cordväv
till gummiringar, torde komma att medföra en viss minskning av silkeaccisen
och tullintäkterna, anser jag mig i allt fall — i likhet med remissinstanserna
— böra tillstyrka en sådan ändring.

Vad härefter angår industrikommissionens förslag om sänkning av tullen
å cordgarn och cordväv av konstsilke, som användes vid tillverkning av bilringar,
till samma belopp, som uttages för cordgarn och cordväv av bomull,
ha vissa betänkligheter anförts häremot från remissinstansernas sida. Sålunda
lia kommerskollegium och generaltullstyrelsen ansett, att någon ytterligare
lättnad i tullhänseende icke borde ifrågakomma såvitt anginge cordgarnet.
Beträffande cordväven ha ämbetsverken däremot förordat, att tullen
å denna vara nedsattes från 600 respektive 400 kronor till 250 kronor för
100 kilogram. Textilrådet har ställt sig helt avvisande till industrikommissionens
förslag i denna del.

Såsom kommerskollegium och generaltullstyrelsen framhållit skulle en
fullständig likställighet i tullhänseende mellan å ena sidan cordgarn och cordväv
av silke samt å andra sidan cordgarn och cordväv av bomull icke vara
erforderlig för att upprätthålla den inhemska gummiringstillverkningen, och
en sådan likställighet skulle dessutom kunna äventyra den inhemska tillverkningen
av cordgarn av silke. På grund härav och med hänsyn till de
statsfinansiella konsekvenserna av ett bifall till industrikommissionens förevarande
förslag, anser jag mig icke kunna biträda detsamma.

Då emellertid ett borttagande av tilläggstullen för cordgamet skulle medföra,
att tullskyddet för den inhemska cordvävstillverkningen ökades — såvitt
anginge den icke impregnerade varan — från 100 till 400 kronor för
100 kilogram, synes en viss nedsättning av tullen å cordväv motiverad, särskilt
som kostnaderna för tillverkningen av cordväv äro jämförelsevis låga.
Denna nedsättning bör lämpligen ske på sätt kommerskollegium och generaltullstyrelsen
föreslagit. Jag tillstyrker sålunda, alt tullen för cordväv av

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

silke, impregnerad såväl som oimpregnerad, fastställes till 250 kronor för
100 kilogram.

Den nu ifrågasatta ändringen beträffande accisen å silke, som styrkes vara
avsett uteslutande för tillverkning av cordväv, torde författningstekniskt böra
genomföras på så sätt, att den i 1 § andra stycket accisförordningen upptagna
undantagsbestämmelsen utvidgas att omfatta jämväl silke av nyss angivet
slag. Samtidigt torde den ändringen böra vidtagas i 1 § andra stycket,
att från accisplikt undantagas ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande
på konstlad väg framställda spånadsfibrer i mindre längder, oavsett
om dessa fibrer äro framställda ur cellulosa eller icke. Genom en dylik
ändring skulle överensstämmelse vinnas med den nya lydelse, som tulltaxenr
396 erhållit genom kungörelsen den 31 maj 1940 (nr 464) om vissa ändringar
i den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan.
I enlighet härmed har inom finansdepartementet upprättats förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932
(nr 17) om accis d silke.

Förslaget om borttagande av tilläggstullen för silke, som är avsett uteslutande
för tillverkning av cordväv, torde böra föranleda, att den i förordningen
den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa upptagna
anmärkningen närmast efter statistiska numren 920—4)22 utvidgas på
samma sätt som nu föreslås med avseende å undantagsbestämmelsen i 1 §
andra stycket accisförordningen.

Vad härefter angår nedsättningen av tullen å cordväv ha kommerskollegium
och generaltullstyrelsen föreslagit, att cordväv, innehållande silke, även
impregnerad, upptages i en särskild rubrik i den vid tulltaxeförordningen
fogade tulltaxan. Mot detta förslag har jag ej något att erinra. Den nya
xmbriken bör erhålla tulltaxenr 458 V2. Samtidigt med denna ändring bör
rubriken närmast före tulltaxenr 459 redaktionellt jämkas.

Ändringarna i 1929 och 1932 års tullförfattningar torde böra träda i kraft
å dag, som Kungl. Majit bestämmer.

I syfte att få till stånd och upprätthålla en produktion inom landet av
bilringar med cordväv av silke ha vid olika tillfällen under det senaste året
förts förhandlingar mellan för folkförsörjningen ansvariga myndigheter, å
ena sidan, samt vederbörande industriföretag, å andra sidan. Vid dessa förhandlingar
ställdes från myndigheternas sida i utsikt, att därest produktionen
på detta område igångsattes och upprätthölles, restitution skulle kunna
ifrågakomma beträffande accis och tilläggstull å silke, som industriföretagen
förbrukade i denna produktion. Med hänsyn härtill och då sådan restitution
förutsätter medgivande från riksdagens sida förordar jag, att dylikt
medgivande inhämtas. Det belopp, som i förevarande hänseende skulle kunna
bliva föremål för restitution, torde enligt upplysning från industrikommissionen
kunna beräknas till omkring 650 000 kronor.»

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 287.

Stockholm den 28 maj 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,
friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Wehtje, Björnsson och Franzon samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Jonsson i Skedsbygd,
Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Nilsson i Kristinehamn, Adolfsson och Kristensson.

Utskottet.