Bevillningsutskottets betänkande nr 24.
1
Kr 24.
Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1946 kl. 3 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion örn
skattefrihet för djurskyddsföreningar.
(2:a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, I: 147,
av herr Ström m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring
i 53 § kommunalskattelagen, att djurskyddsföreningar i beskattningshänseende
likställas med sjuk- och barmhärtighetsinrättingar».
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.
Enligt 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen, sådant detta lagrum lyder
efter år 1942 beslutad ändring av detsamma, äro bl. a. sjukvårdsinrättningar,
vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar samt
sådana stiftelser, som hava till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning
till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran
av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller
utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande, ävensom sådana
föreningar, vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska
intressen, huvudsakligen verka för ändamål av nu angivna art,
skattskyldiga för inkomst av fastighet och av rörelse men befriade från skattskyldighet
för annan inkomst.
I 7 § f) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt enligt
detta författningsrums lydelse efter år 1942 beslutad ändring finnes en föreskrift
av motsvarande innehåll som i 53 § 1 mom. e) kommunalskattelagen,
dock att befrielsen från skattskyldighet här gäller sådan inkomst, som ej
härflutit av rörelse.
Enligt 12 § 1 mom b) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
föreligger skattskyldighet för förmögenhet för bl. a. föreningar och
samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens
eider samfundets förmögenhet, ävensom stiftelser, samtliga dock
endast såvitt de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst.
Ovannämnda bestämmelser angående befrielse från skattskyldighet tillkommo
i samband med år 1942 genomförd omreglering av skattefriheten för
stiftelser och ideella föreningar m. fl. juridiska personer, vilken omreglering
innebar bl. a., att begreppet fromma stiftelser i författningstexten ersattes
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 7 sami. Nr 24.
1
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 24.
med stiftelser och föreningar av ovan angivet slag. I anledning av den vid
samma års riksdag framlagda propositionen i detta ämne, vari omförmälda
bestämmelser föreslogos, yrkades i väckt motion, II: 287, »att riksdagen ville
för sin del besluta att såväl Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund som
ock i vårt land verksamma djurskyddsföreningar av enahanda struktur som
riksförbundet måtte förklaras Intagna från skattskyldighet till stat och
kommun».
1942 års bevillningsutskott yttrade i sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 21 bl. a. följande:
»Utskottet har för sin del intet att erinra mot den av departementschefen
sålunda föreslagna gränsdragningen för skattefriheten, vilken utskottet finner
lämplig. Någon utvidgning av skattefriheten utöver vad i propositionen
föreslagits kan utskottet alltså icke förorda. Såsom departementschefen jämväl
antytt, kunna emellertid delade meningar göra sig gällande rörande den
värdering av de allmännyttiga ändamålen, som därvid kommit till uttryck.
Det torde ej heller kunna förnekas, att genom denna gränsdragning även
ändamål, vilka äro av högt kvalificerad art, komma att ställas utanför området
för skattefriheten.---- Uppenbarligen måste det här bereda stora
svårigheter att draga gränsen mellan vad som är förtjänt av stöd från det
allmännas sida och vad som icke bör understödjas. Utskottet vill dock framhålla,
att, därest det i särskilda fall skulle befinnas, att beskattningen av
juridiska personer med nu angivna verksamhetsområden kornme att verka
på sådant sätt, att det allmännas stöd anses påkallat, det synes lämpligare,
att sådant stöd lämnas i form av anslag lill den av dem bedrivna verksamheten.
Såsom framgår av vad nu anförts kan utskottet icke biträda det i motionen
II: 287 framställda yrkandet örn skattefrihet för Sveriges djurskyddsföreningars
riksförbund och inom landet verksamma djurskyddsföreningar.»
I den nu föreliggande motionen har anförts hl. a., att av ålder ett särskilt
skatteprivilegium lämnats sådana sammanslutningar, som bedrivit humanitär
verksamhet. Till de fromma stiftelserna räknades sådana, som hade till
uppgift att bispringa sjuka och fattiga. Enligt 1942 års författningsändringar
hade denna skattefrihet bibehållits. Djurskyddsföreningarna bedreve gentemot
de hjälpbehövande och värnlösa djuren en verksamhet av motsvarande
slag som sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningarna utövade gentemot
sjuka och andra hjälpbehövande människor. Sålunda sökte djurskyddsrörelsen
att hjälpa vanvårdade, misshandlade och plågade djur. Ett uttryck för
uppskattningen av humanitet mot djuren hade framkommit i våra grannländer
Danmark och Norge, som lämnat skattebefrielse för djurskyddsföreningarna.
I en till utskottet inkommen skrift bär Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund
instämt i motionens syfte samt hemställt, att skattefrihet måtte medgivas
jämväl med avseende å förbundet. Till stöd härför har anförts, att förbundet,
till vilket för närvarande 75 djurskyddsföreningar vore anslutna,
hade till uppgift bl. a. a) att —- utan intrång i de särskilda föreningarnas
verksamhet — sammansluta Sveriges djurskyddsföreningar i syfte att genom
ett samfällt arbete inåt och genom ett gemensamt uppträdande utåt till
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 24.
varataga och främja djurens rätt och hästa, b) att genom sin i huvudstaden
sammanträdande styrelse åstadkomma förbindelse mellan de särskilda djurskyddsföreningarna,
samt c) att samla och i vidare mån göra fruktbärande
erfarenheter, som de enskilda föreningarna vunnit. Förbundet understödde
även i mån av sina tillgångar därav i behov varande djurskyddsföreningar,
höll egen byrå i Stockholm, utgav Djurvännernas Tidning Djurskyddet och
lät årligen, framför allt för ungdom, hålla föredrag örn djurskydd. Djurskyddets
inspektörer sökte även att bibringa ertappade djurplågare en bättre inställning
till djurens rätt och en bättre uppfattning örn vad en god behandling
av särskilt husdjuren betydde för folkhushållningen. Den ytterst tunga
beskattningen av djurskyddsorganisationernas donationer verkade emellertid
hämmande på djurskyddsverksamheten.
I förevarande motion har yrkats sådan ändring i 53 § kommunaiskattelagen,
att djurskyddsföreningar i beskattningshänseende bleve likställda med
sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar. Med anledning härav får utskottet
till en början framhålla, att nämnda stadgande endast gäller med avseende
å den kommunala beskattningen. Beträffande den statliga beskattningen
av inkomst och förmögenhet finnas såsom framgår av den ovan lämnade
redogörelsen särskilda föreskrifter intagna i 7 § f) och 12 § 1 mom. b) förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Därest det i motionen
framställda yrkandet skulle anses böra bifallas, komma således de i motionen
avsedda sammanslutningarna icke att erhålla skattefrihet vid den statliga
beskattningen.
Vad angår den i motionen berörda sakfrågan var denna -— såsom framgår
av det föregående — i anledning av motionsvis framställt yrkande under
övervägande vid 1942 års riksdag i samband med tillkomsten av nuvarande
bestämmelser på ifrågavarande område. Samma års bevillningsutskott fann
sig därvid icke kunna förorda skattefrihet för Sveriges djurskyddsföreningars
riksförbund och inom landet verksamma djurskyddsföreningar. Under åberopande
av vad 1942 års bevillningsutskott anfört mot en utvidgning av skattefriheten
i nu ifrågavarande hänseende får utskottet, som likaledes anser
en sådan utvidgning icke böra äga rum, avstyrka bifall till motionen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen I: 147 av herr Ström m. fl. örn skattefrihet
för djurskyddsföreningar icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 28 mars 1946.
På bevillningsutskottets vägnar:
ELON ANDERSSON.
;;r.11 :-;’V rt »/- ■ > f , ?« t'' Ar '' ✓ • • >
UlehoUtL
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 24.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl, Ekman,
Björnsson, Gustaf Elofsson, Franzon, Rosander och Carl Eric Ericsson samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Janson i Frändesta,
Falk, Jonsson i Skedsbygd, Fröderberg och Bladh.
467566. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.