10
Bevillningsutskottets betänkande nr 22.
Nr 22.
Ankom till riksdagens kansli den 26 mars 1946 kl. 2 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om ändring i
förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
I en den 8 mars 1946 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 201, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr
129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper.
Härigenom förordnas, att 5 §, 7 § 3. samt 10 och 18 §§ förordningen den
6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
5 §■
Då fondhandlare utfärdar avräkningsnota,
skall notan tagas ur en
för ändamålet inrättad bok, vari
blanketterna äro inhåftade och försedda
med nummer i fortlöpande
följd. Varje blankett skall bestå av
talong och avräkningsnota, den senare
delad i två lika lydande hälfter.
Talong samt avräkning snotans båda
hälfter skola genom perforering vara
från varandra skilda samt försedda
med samma nummer. Kungl. Maj.t
fastställer formulär till blanketter.
Föreslagen lydelse:
5 §•
Då avräkningsnota utfärdas av
fondhandlare, skall för ändamålet användas
särskild blankett, som anskaffats
från generalpoststyrelsen. Vid utfärdandet
skall så förfaras, att vad
som skrives å det ena exemplaret av
notan samtidigt kopieras å det andra
exemplaret.
Senaste lydelse, se beträffande 5 och 10 §§ 1921:396 samt beträffande 18 § 1928: 202.
Bevillningsutskottets betänkande nr 22.
11
Nuvarande lydelse:
Fondhandlare, som---utfär
dade
notan.
7 §•
3. Förmedlare, som driver sådan
rörelse med värdepapper, att han på
grund därav är pliktig föra handelsböcker,
åligger att å vederbörande
blanketts talong göra anteckning örn
beloppet av den stämpel, som blivit
åsatt avråkningsnota, vars båda exemplar
avsänts till kontrahenterna.
10 §.
Inom tre månader efter utgången
av varje kalenderkvartal skall fondhandlare
till bank- och fondinspektionen
insända de blankettböcker med
tillhörande exemplar av upprättade
avråkningsnotor, vilka han använt
under det kvartal, varom fråga är.
18 §.
Generalpoststyrelsen skall —---
till avråkningsnotor.
Föreslagen lydelse:
Fondhandlare, som---utfär
dade
notan.
Formulär till blankett, som i första
stycket sågs, ävensom formulär till
blankett, som enligt vad i 18 § stadgas
tillhandahålles allmänheten genom
generalpoststyrelsens försorg, fastställas
av bank- och fondinspektionen.
7 §•
3. Förmedlare, som driver sådan
rörelse med värdepapper, att han på
grund därav är pliktig föra handelsböcker,
åligger att i de fall, då båda
exemplaren av av räkning snotan översändas
till kontrahenterna, å en särskild
kopia av notan göra anteckning
örn beloppet av den stämpel, som
åsatts notan.
10 §.
Inom tre månader efter utgången
av varje kalenderkvartal skall fondhandlare
i den ordning bank- och
fondinspektionen föreskriver till inspektionen
insända det ena exemplaret
av de avråkningsnotor, som upprättats
under kvartalet, eller, i fall
som i 7 § 3. avses, kopia av de under
samma kvartal upprättade notorna.
18 §.
Generalpoststyrelsen skall---
till avråkningsnotor.
Blanketter, som enligt 5 § utlämnas
till fondhandlare, skola vara försedda
med för varje fondhandlare löpande
numrering. Örn utlämnandet skall generalpoststyrelsen
genast underrätta
bank- och fondinspektionen. Vederbörande
fondhandlare har att för
ifrågavarande blanketter erlägga betalning
med belopp, som enligt generalpoststyrelsens
beräkning motsvarar
postverkets självkostnadspris.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 22.
Nuvarande lydelse:
Föreslagen lydelse:
Ett exemplar -----varje post- Ett exemplar---varje postkontor.
kontor.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1947.
Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför
Kungl. Majit anfört får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i
det följande, hänvisa till propositionen.
Enligt 1908 års fondstämpelförordning skall vid överlåtelse av fondpapper
genom köp eller byte erläggas en särskild stämpelavgift. För kontroll av denna
avgift skall vid överlåtelsen upprättas avräkningsnota i två likalydande
exemplar.
I fråga om avräkningsnota, som utfärdas av fondhandlare, äro särskilda
bestämmelser upptagna i 5 § i förordningen. I nämnda paragraf stadgas, att
sådan nota skall tagas ur en för ändamålet inrättad bok, vari blanketterna
äro inhäftade och försedda med nummer i fortlöpande följd. Varje blankett
skall bestå av talong och avräkningsnota, den senare delad i två lika lydande
hälfter. Talong samt avräkningsnotans båda hälfter skola genom perforering
vara från varandra skilda samt försedda med samma nummer. Kungl. Majit
fastställer formulär till blanketter.
I en den 9 januari 1946 dagtecknad, till Kungl. Majit ställd skrivelse har
bank- och fondinspektionen — under åberopande av en i ärendet upprättad
promemoria — hemställt örn vissa ändringar av bestämmelserna rörande avräkningsnotor.
Över bank- och fondinspektionens framställning ha, efter remiss, utlåtanden
avgivits av statskontoret, generalpoststyrelsen och svenska fondhandlarföreningen.
Beträffande innehållet av ifrågavarande framställning, promemoria och
yttranden tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen (s. 4—8).
Departementschefen har till stöd för det i propositionen framlagda förslaget
anfört följande:
»Enligt fondstämpelförordningen skall vid överlåtelse av fondpapper genom
köp eller byte upprättas avräkningsnota i två likalydande exemplar. Därest
avräkningsnota utfärdas av fondhandlare, skall notan — enligt 5 § första
stycket — tagas ur en för ändamålet inrättad bok, vari blanketterna äro
inhäftade och försedda med nummer i fortlöpande följd.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att skyldigheten för fondhandlare
att utfärda avräkningsnota med begagnande av inbundna blanketter — vilken
föreskrift ur kontrollsynpunkt synes vara utan större praktisk betydelse
— hindrar ett rationellt utnyttjande av maskiner vid notornas utskrivande.
Bevillningsutskottets betänkande nr 22.
13
Med hänsyn härtill anser jag mig böra tillstyrka, att nyssnämnda föreskrift
utgår ur fondstämpelförordningen. I samband härmed bör i 5 § upptagas
en bestämmelse om att det skall ankomma på bank- och fondinspektionen
— i stället för på Kungl. Maj :t — att fastställa formulär till blanketter
till avräkningsnota. Denna skyldighet torde böra avse såväl blanketter till
avräkningsnotor, vilka utfärdas av fondhandlare, som blanketter, vilka enligt
vad i 18 § stadgas skola tillhandahållas allmänheten genom generalpoststyrelsens
försorg.
Bank- och fondinspektionen har i sin framställning understrukit, att en
viss förbättring av tillsynen över stämpelbeläggningen av avräkningsnotor,
som upprättas av fondhandlare, skulle kunna vinnas, därest blanketterna till
dessa notor tillhandahölles centralt genom statlig myndighet. Inspektionen har
därför förordat att dylika blanketter, som för varje fondhandlare borde vara
försedda med fortlöpande numrering, skulle tillhandahållas endast av generalpoststyrelsen,
som skulle vara skyldig att genast underrätta inspektionen
örn utlämnandet av blanketter av förevarande slag. För blanketterna
skulle betalning erläggas med belopp som motsvarade statsverkets självkostnadspris.
Dessa inspektionens förslag, som tillstyrkts av generalpoststyrelsen,
synas ändamålsenliga och torde böra genomföras. De ifrågavarande
bestämmelserna böra upptagas i 18 §.
Vidare bör i förordningen uttryckligen föreskrivas — lämpligen i 5 § —
att fondhandlare icke äger använda annan blankett till avräkningsnota än
sådan, som anskaffats från generalpoststyrelsen, och att vid utfärdandet av
dylik avräkningsnota skall så förfaras att vad som skrives å det ena exemplaret
av notan samtidigt kopieras å det andra exemplaret.
Slutligen torde 7 § 3. och 10 § fondstämpelförordningen böra ändras på
sätt bank- och fondinspektionen föreslagit.
De nu förordade ändringarna i fondstämpelförordningen torde böra träda
i kraft den 1 januari 1947. Därest ikraftträdandet icke sker förrän å nämnda
dag, torde särskilda övergångsbestämmelser icke vara erforderliga.»
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 201, antaga vid propositionen fogat
förslag till förordning om ändring i förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid
köp och byte av fondpapper.
Stockholm den 21 mars 1940.
På bevillningsutskottets vägnar:
ELON ANDERSSON.
Utskottet.
Närvarande: se under betänkande nr 20.