Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1946 kl. 1 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändrad lydelse av 30 §
3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370), m. m.
I en den 12 januari 1946 dagtecknad, lill bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 23, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370), samt
2) förordning om ändrad lydelse av 20 § förordningen den 28 september
1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.
De ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslagen äro av följande
lydelse:
1) Förslag
till
lag om ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den
28 september 1928 (nr 370).
Härigenom förordnas, att 30 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september
19281 skall erhålla följande ändrade lydelse.
Nuvarande lydelse:
30 §.
3 mo m. För försäkringsrörelse,
som drivits av utländsk försäkringsanstalt,
skall såsom här i
riket skattepliktig nettointäkt upptagas
5 procent av anstaltens premieinkomst
av här bedriven sjö- och trafikförsäkringsrörelse,
6 procent av
Föreslagen lydelse:
30 §.
3 mom. För försäkringsrörelse,
som drivits av utländsk försäkringsanstalt,
skall såsom här i
riket skattepliktig nettointäkt upptagas
5 procent av anstaltens premieinkomst
av här bedriven sjö- och trafikförsäkringsrörelse,
6 procent av
1 Senaste lydelse, se 1930:190.
Bihang lill riksdagens protokoll 1!)i6. 1 sami. Nr 2.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
(Nuvarande lydelse)
anstaltens premieinkomst av här bedriven
brandförsäkringsrörelse, 15
procent av anstaltens premieinkomst
av här bedriven livförsäkringsrörelse
och 10 procent av anstaltens premieinkomst
av annan här bedriven försäkringsrörelse.
(Föreslagen lydelse)
anstaltens premieinkomst av här bedriven
brandförsäkringsrörelse samt
10 procent av anstaltens premieinkomst
av annan här bedriven försäkringsrörelse.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Lagen skall äga
tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering
av beskattningsnämnd i första instans verkställes under år 1946.
2) Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 20 § förordningen den 28 september
1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.
Härigenom förordnas, att 20 § förordningen den 28 september 1928 örn
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
20 §.
Varje år — — — före taxeringsåret.
Vid bestämmandet av procenttalen
skall iakttagas att, även om dessa
i övrigt bestämmas olika för de i
18 § 2 mom. under a) och de i samma
mom. under b) avsedda skattskyldiga,
procenttalet för svenska
försåkringsanstalter likväl skall, såvitt
avser i försäkringstekniskt hänseende
till livförsäkringsverksamhet
hänförlig inkomst, bestämmas lika
med procenttalet för fysiska personer.
Såsom till livförsäkringsverksamhet
Föreslagen lydelse:
20 §.
Varje år---— före taxerings
året.
Vid bestämmandet av procenttalen
skall iakttagas att, även örn dessa
i övrigt bestämmas olika för de i
18 § 2 mom. under a) och de i samma
mom. under b) avsedda skattskyldiga,
procenttalet för livförsäkringsanstalter
likväl skall bestämmas
lika med procenttalet för fysiska personer.
Driver försäkringsanstalt jämväl
annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse,
skall dock vad nu
sagts gälla, såvitt angår svensk an
-
1 Senaste lydelse, se 1945:898.
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
3
(Nuvarande lydelse)
hånförlig inkomst skall, om försäkringsanstalt
driver jämväl annan försäkringsrörelse
än livförsäkringsrörelse,
anses den del av anstaltens beskattningsbara
belopp, som efter förhållandet
mellan den i försäkringstekniskt
hänseende till livförsäkringsverksamheten
hänförliga nettointäkten
och anstaltens sammanlagda nettointäkt
belöper å livförsäkringsrörelsen.
(Föreslagen lydelse)
stalt, allenast den de! av anstaltens
beskattningsbara belopp som efter
förhållandet mellan den i försäkringstekniskt
hänseende till livförsäkringsverksamheten
hänförliga nettointäkten
och anstaltens sammanlagda nettointäkt
belöper å livförsäkringsrörelsen
och, såvitt angår utländsk anstalt,
allenast den del av nämnda belopp
som efter förhållandet mellan den
skattepliktiga nettointäkten av livförsäkringsrörelsen
och anstaltens sammanlagda
skattepliktiga nettointäkt av
försäkringsrörelse belöper å livförsäkringsrörelsen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Beträffande vad i propositionen anförts till stöd för de däri framlagda
förslagen får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. I
I 30 § 3 mom. kommunalskattelagen — vilket stadgande enligt 2 § förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är tillämpligt jämväl
vid beräkning av skattepliktig inkomst enligt nämnda förordning —- stadgas
bland annat, att för livförsäkringsrörelse, som drivits av utländsk försäkringsanstalt,
skall såsom här i riket skattepliktig nettointäkt upptagas 15 procent
av anstaltens premieinkomst av den här bedrivna rörelsen. Skatt påföres
sålunda icke som beträffande svensk livförsäkringsanstalt efter det verkliga
överskottet på rörelsen med tillägg av en tredjedel av räntan å vissa för
försäkringstagarnas räkning fonderade reserver, det s. k. ränteskatteunderlaget,
utan efter en schablonmässigt beräknad inkomst. Grundbeloppet
för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten fastställes därvid
jämlikt 18 § 2 mom. b) statsskatteförordningen till 10 procent av det beskattningsbara
beloppet och skatten utgår med det procenttal av det sålunda
fastställda grundbeloppet, som varje år jämlikt 20 § samma förordning bestämmes
att gälla för de i berörda författningsrum omförmälda skattskyldiga
(svenska aktiebolag m. fl.). Detta procenttal har alltsedan år 1940 utgjort
200, medan procenttalet för de i 18 § 2 mom. a) och c) omförmälda
skattskyldiga, däribland fysiska personer, utgjort 150. I fråga örn fastställande
av nyssnämnda procenttal gällde samma regler för inländsk som för ut
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
ländsk livförsäkringsanstalt till år 1943, då i 20 § statsskatteförordningen infördes
ett tillägg av innehåll att vid bestämmande av skatteprocenttalen
skulle iakttagas att, även om dessa tal i övrigt bestämdes olika för de i 18 §
2 mom. under a) och de i samma mom. under b) avsedda skattskyldiga, procenttalet
för svenska försäkringsanstalter likväl skulle, såvitt avsåge i försäkringstekniskt
hänseende till livförsäkringsverksamhet hänförlig inkomst,
bestämmas lika med procenttalet för fysiska personer. I följd härav har inländsk
livförsäkringsanstalt haft att betala skatt med 150 procent av det
för anstalten fastställda grundbeloppet, medan utländsk livförsäkringsanstalt
haft att erlägga skatt med 200 procent av motsvarande grundbelopp.
Anledningen till det år 1943 gjorda tillägget till 20 § statsskatteförordningen
framgår av det vid propositionen nr 172 till 1943 års riksdag fogade
statsrådsprotokollet. Enligt vad där anföres hade svenska livförsäkringsbolags
förening hos Kungl. Majit hemställt örn vissa lättnader i de svenska livförsäkringsanstalternas
beskattning. Därvid anförde föreningen bland annat,
att vid kommunalskattelagens tillkomst en beskattning hos försäkringsgivaren,
lämpligt avvägd i förhållande till den som eljest skulle åvilat försäkringstagarna,
ansetts kunna vinnas genom att ränteskatteunderlaget bestämts till
V3 av räntan å premiereserv och premieåterbäringsreserv, men att förhållandena
sedermera förändrats. För att återföra livbolagens räntebeskattning till
det läge i förhållande till beskattningen av enskilda personer, vilket rått vid
lagens tillkomst, borde ränteskatteunderlaget nedsättas till a/4 av räntan å
nämnda reserver. Alternativt ifrågasatte emellertid föreningen ett annat förfaringssätt,
som skulle leda till i stort sett samma resultat. Härom anförde
föreningen:
Enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt utgår
inkomst- och förmögenhetsskatt med viss i särskild ordning bestämd procent
av ett för den skattskyldige fastställt grundbelopp. Detta grundbelopp var
tidigare för försäkringsanstalts inkomst i den mån den icke belöpte på aktieågarna,
d. v. s. för ömsesidiga försäkringsbolag hela inkomsten och för försäkringsaktiebolagen
i det närmaste all inkomst av livförsäkringsrörelse, bestämt
till 6 procent av det beskattningsbara beloppet, medan det för försäkringsaktiebolagens
inkomst i övrigt var bestämt på samma sätt som för aktiebolag
i allmänhet efter en varierande skala med ett maximum av 12 procent.
Vid ändring av lagrummet år 1938 borttogs emellertid denna skillnad och
grundbeloppet fastställdes för alla försäkringsanstalter till 10 procent av det
beskattningsbara beloppet. För fysiska personer bestämdes maximum för
bottenskattens grundbelopp samtidigt till 6,5 procent av det beskattningsbara
beloppet.
Därest man nu återgår till en i huvudsak likartad uppdelning av försäkringsanstalternas
inkomst som före år 1938, skulle vid det årliga bestämmandet
enligt 20 § statsskatteförordningen av det procenttal av grundbeloppet,
efter vilket bottenskatt skall uttagas, detta procenttal för försäkringstagarnas
inkomst inom livbolagen sättas lika med det för enskilda personer
bestämda. Härigenom skulle olägenheterna av den olikformiga utvecklingen
av skatteprocenten för livbolagen i jämförelse med skatteprocenten för enskilda
i stort sett neutraliseras.
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
5
Vidare må här erinras om, att samtidigt med införandet av det förut angivna
tillägget till 20 § statsskatteförordningen utfärdades en förordning örn begränsning
av skatt för svensk livförsäkringsanstalt (Svensk författn.-saml.
1943 nr 265). Enligt sistnämnda förordning äger sådan anstalt åtnjuta avkortning
av anstalten påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt
eller restitution av redan erlagd dylik skatt med belopp, varmed anstalten
på grund av taxering för visst taxeringsår påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
värnskatt samt allmän kommunalskatt sammanlagt överstiga
den för anstalten samma år enligt statsskatteförordningen taxerade inkomsten
ökad med det belopp, varmed avdrag för erlagda allmänna skatter jämlikt 4 §
sistnämnda förordning vid taxeringen medgivits, men minskad dels med ränteskatteunderlaget
och dels med anstalten för samma år påförd krigskonjunkturskatt,
dock att avkortningen och restitutionen sammanlagt högst må omfatta
summan av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten.
Syftet med denna skattebegränsning, som sålunda icke gäller för utländsk
livförsäkringsanstalt, var att skapa en garanti för att livbolagen icke skulle
behöva betala större belopp i stats- och kommunalskatt än som motsvarade
överskottet å deras verksamhet.
I en den 31 december 1943 dagtecknad, till finansdepartementet ingiven
skrift har det förenade danska lif försäkringsaktiebolaget Hafnia, svenska
avdelningen, anhållit, att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder
för åvägabringande av
1. att det år 1943 utfärdade tillägget till 20 § förordningen örn statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt utsträcktes att gälla även för utländsk livförsäkringsanstalt;
2.
att utländsk livförsäkringsanstalts inkomst av fastighet icke gjordes
till föremål för kommunal eller statlig inkomstbeskattning, i den mån fastigheten
tillhörde försäkringsrörelsen;
3. att den i 30 § 3 mom. kommunalskattelagen stadgade procentsatsen,
efter vilken utländsk livförsäkringsanstalts skattepliktiga nettointäkt beräknades
i förhållande till premieinkomsten, nedsattes från 15 till 5 procent; samt
4. att, örn framställningen i sistnämnda del ej vunne bifall, tillämpningsområdet
för den år 1943 utfärdade förordningen örn begränsning av skatt
för svensk livförsäkringsanstalt utvidgades så att förordningen bleve tilllämplig
även å utländsk livförsäkringsanstalt.
Över framställningen ha, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten
och försäkringsinspektionen samt av Överståthållarämbetet, som därvid såsom
eget utlåtande åberopat ett av t. f. taxeringsintendenten E. B. Lundquist till
ämbetet avgivet yttrande.
I förevarande proposition lia förslag till ändrade bestämmelser framlagts
endast såvitt angår frågorna örn skatteprocenttalet för utländsk livförsäkringsanstalt
och örn 15-procenlsschahlonen för inkomstberäkningen.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
Skatteprocenttalet för utländsk livförsäkringsanstalt.
Till stöd för sitt yrkande, att 1943 års tillägg till 20 § statsskatteförordningen
måtte utsträckas att gälla även för utländsk livförsäkringsanstalt, har det
danska bolaget anfört, att man vid tillkomsten av de nuvarande reglerna örn
beskattning av livförsäkringsrörelse utgått från att utländsk försäkringsanstalt
skulle erlägga samma skatt som en svensk anstalt skolat betala, om rörelsen
drivits av denna, men att den sålunda från början införda pariteten
mellan de svenska och de utländska livbolagens beskattning genom 1943
års ändring av ifrågavarande lagrum definitivt brutits. Det hjälpte icke längre
att beräkna den skattepliktiga inkomsten för de utländska livbolagen efter en
sådan procentsats av premieintäkten att den komme att motsvara det belopp,
å vilket ett svenskt bolag under samma förhållanden skulle ha att erlägga
skatt. Skattebördan för det utländska bolaget bleve likväl avsevärt
tyngre.
Departementschefen har förordat, att det år 1943 gjorda tillägget till 20 §
förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt måtte utsträckas att
gälla även i fråga örn utländsk livförsäkringsanstalt.
15-procentssehablonen för inkomstberäkningen.
Det danska bolaget har hemställt, att det procenttal av premieinkomsten,
efter vilket den skattepliktiga nettointäkten av livförsäkringsrörelse, som härstädes
bedrivits av utländsk försäkringsanstalt, skall beräknas, måtte nedsättas
från 15 till 5.
Departementschefen har i nu förevarande hänseende anfört följande:
»För ett slutgiltigt ställningstagande till det framlagda ändringsyrkandet
erfordras utan tvivel ett mera omfattande material än det nu föreliggande.
Med hänsyn till vad kammarrätten och försäkringsinspektionen anfört och
då frågan ur statsfinansiell synpunkt är av ringa betydelse anser jag mig emellertid
det oaktat icke böra motsätta mig, att procenttalet i enlighet med de
nämnda myndigheternas förslag — och i avbidan på en blivande utredning i
ämnet — nu nedsättes till 10.»
Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 23, antaga de vid propositionen fogade
förslagen till
1) lag örn ändrad lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370); samt
Bevillningsutskottets betänkande nr 2.
7
2) förordning om ändrad lydelse av 20 § förordningen den
28 september 1928 (nr 373) örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.
Stockholm den 7 februari 1946.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
N är v arund e:
Från första kammaren: herrar Johan Bärg, Wahlmark, Velander, Sjödahl, Ekman,
Frans Ericson, Björnsson, Wetter och Näsgård, samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund, Olsson
i Gävle, Sandberg, Orgard, Falk, Henriksson, Sundström i Skövde och Johansson i Mysinge.