8

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1946 kl. 3 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
fullständig skattefrihet för krigsriskersättning till sjömän.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, 11:9,
av herr Johanson i Norrköping m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte
för sin del besluta om sådan ändring i förordningen örn viss skattefrihet för
sjömän av den 30 juni 1943, att hela krigsriskersättningsbeloppet blir skattefritt».

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Särskilda regler rörande beskattning av krigsriskersättning till sjömän infördes
genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 491) cm viss skattefrihet
för krigsriskersättning till sjömän. Enligt nämnda förordning skulle vid taxering
till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
50 procent av det tillägg å hyran på grund av krigsrisk (krigsriskersättning),
som för åren 1943 och 1944 utgått eller kunde komma att utgå till
befälhavaren eller den som tillhörde besättningen på svenskt fartyg, icke utgöra
skattepliktig inkomst; dock skulle — där krigsriskersättningen för kalenderår
överstege 10 000 kronor — vad nyss sagts icke gälla beträffande den
överskjutande delen. Enligt förordning den 25 maj 1945 (nr 200) om viss skattefrihet
för av sjömän uppburen krigsriskersättning för år 1945 gälla i huvudsak
samma regler som i 1943 års förordning. Sistnämnda förordning innehåller
sålunda endast den avvikelsen från nämnda bestämmelser, att ett uttryckligt
stadgande intagits om att förordningen skall äga tillämpning även i de
fall, där krigsriskersättningen jämlikt punkt 9 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen icke är att hänföra till intäkt av tjänst.

I vid 1943 års riksdag väckta motioner yrkades, att skattefrihet måtte medgivas
för krigsriskersättningen i dess helhet.

1943 års bevillningsutskott, som avstyrkte bifall till nämnda motioner, yttrade
i sitt av riksdagen godkända betänkande, nr 49, i förevarande avseende,
att principiella skäl talade mot införande av skattebefrielse för krigsriskersättning
men att utskottet funne billighetsskäl tala för att åtminstone någon
del av krigsriskersättningen undantoges från beskattning. Med hänsyn därtill
ansåge sig utskottet icke böra motsätta sig, att 50 procent av den krigsriskersättning,
som för åren 1943 och 1944 utgått eller kunde komma att ut -

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

9

gå, icke skulle utgöra skattepliktig inkomst. Utskottet kunde däremot icke
förorda skattefrihet för krigsriskersättningen i dess helhet.

Jämväl vid 1945 års riksdag framställdes motionsvis yrkande örn skattefrihet
för krigsriskersättningen i dess helhet. Motionen avstyrktes av samma
års bevillningsutskott i dess av riksdagen godkända betänkande, nr 27, under
hänvisning till vad som rörande detta spörsmål förekommit vid 1943 års
riksdag.

I den nu föreliggande motionen har anförts bland annat följande. Sjöfolket
hade aldrig betraktat krigsriskersättningen som en inkomst i vanlig mening
och krävde därför från början, att denna skulle bliva helt skattefri.
Denna uppfattning hade sjöfolket fortfarande. Trots att kriget vore slut, förelåge
ju dock stora risker i farvattnen, och så länge krigsriskersättningen delvis
vore kvar, kvarstode kravet på hel skattefrihet. Argumentet att krigsriskersältning
principiellt utgjorde skattepliktig inkomst torde ej hålla vid
ett nytt ställningstagande, detta framför allt med hänsyn till att principen
vore bruten genom den skattelindring till 50 procent som redan skett.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att särskilda regler
rörande beskattning av krigsriskersättning till sjömän infördes genom
förordningen den 30 juni 1943 (nr 491) örn viss skattefrihet för krigsriskersättning
till sjömän. Genom denna förordning förklarades 50 procent av
den krigsriskersättning, som för åren 1943 och 1944 utgått till befälhavaren
eller den som tillhör besättningen på svenskt fartyg, icke utgöra skattepliktig
inkomst. Enligt förordningen den 25 maj 1945 (nr 200) om viss skattefrihet
för av sjömän uppburen krigsriskersättning för år 1945 gälla i huvudsak
samma regler beträffande sådan krigsriskersättning till sjömän, som utgått
eller kunde komma att utgå för år 1945.

I den förevarande motionen har hemställts om sådan ändring i förordningen
om viss skattefrihet för sjömän av den 30 juni 1943, att hela krigsriskersättningsbeloppet
blir skattefritt.

Utskottet får i anledning härav påpeka, att, därest skattefrihet för krigsriskersättningen
i dess helhet skulle anses böra medgivas, sådan författningsändring,
såsom framgår av vad nu nämnts, icke bör ske i den år 1943 ut-''
färdade förordningen utan i 1945 års förordning i detta ämne.

Yrkanden om skattefrihet för krigsriskersättningen i dess helhet lia tidigare,
senast vid 1945 års riksdag, varit föremål för riksdagens prövning, varvid
emellertid skäl ej ansetts föreligga för en sådan utsträckning av skattefriheten.

I likhet med 1943 och 1945 års bevillningsutskott anser utskottet, att någon
utsträckning av den nu medgivna .skattefriheten för krigsriskersättning,
vilken principiellt är att anse såsom skattepliktig intäkt, icke bör äga rum.
Detta så mycket mindre som krigstillståndet numera upphört och riskerna
för krigsförlisningar på grund härav få anses komma alt fortbestå endast
under en kortare tid. Det torde vidare kunna antagas, all krigsriskersättning

nilian<j till riksdagens protokoll IMG. 7 sami. Nr 12—11. 2

Utskottet.

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

som avlöningsform endast övergångsvis kommer att bibehållas efter krigstillståndets
upphörande. Utskottet avstyrker därför det i motionen framställda
yrkandet.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att motionen II: 9 av herr Johanson i Norrköping m. fl.
örn fullständig skattefrihet för krigsriskersättning till sjömän
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Velander,
friherre De Geer, Frans Ericson, Wehtje, Björnsson, Robert Berg och Franzon samt

från andra kammaren: herrar Björklund, Hammarlund, Olsson i Gävle, Sandberg,
Orgdrd, Janson i Frändesta, Falk, Karlsson i Grängesberg, Vigelsbo och Karlsson i Granebo.

467395. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.