Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 5 februari 1946 kl 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i \anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående utvidgad
rätt att vid 1946 års taxering åtnjuta avdrag
för avsättning till investeringsfond för fartyg.

I en den 12 januari 1946 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 17, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående utvidgad rätt att vid 1946 års taxering åtnjuta
avdrag för avsättning till investeringsfond för fartyg.

Härigenom förordnas som följer.

Har skattskyldig icke kunnat utnyttja den honom enligt tredje stycket i
övergångsbestämmelserna till förordningen den 9 juni 1944 (nr 279) örn ändring
i förordningen den 12 juni 1942 (nr 371) örn rätt att vid taxering till
kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta
avdrag för avsättning till investeringsfond medgivna rätten att vid 1944 års
taxering erhålla avdrag för avsättning till investeringsfond för fartyg med
högre belopp än 5 procent av den beräknade kostnaden för framtida anskaffning
av ersättningstonnage, må för det beskattningsår, för vilket taxering
av beskattningsnämnd i första instans verkställes under år 1946, avdrag
för sådan avsättning åtnjutas med ett belopp motsvarande det icke utnyttjade
avdraget, dock att vid sistnämnda taxering det sammanlagda avdraget
för avsättning till investeringsfond av förevarande slag icke må för
visst fartyg överstiga 20 procent av omförmälda kostnad. Vad i sista stycket
av förenämnda övergångsbestämmelser stadgas örn godkännande av förklaring
av den skattskyldige angående överföring i räkenskaperna för nästföljande
räkenskapsår av vinstmedel för beskattningsåret skall äga motsvarande
tillämpning med avseende å det genom denna förordning medgivna
avdraget.

Billang till riksdagens protokoll 1946. 7 sami. Nr 1.

1

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från ti*ycket i Svensk författningssamling.

Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför Kungl.
Maj:t anfört får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Rätt till avdrag för avsättning till investeringsfond för fartyg infördes genom
förordningen den 9 juni 1944 (nr 279) om ändring i förordningen den
12 juni 1942 (nr 371) om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt
samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning
till investeringsfond. Enligt förstnämnda förordning äger den, som bedriver
rederirörelse med ång- eller motorfartyg i utrikes fart, att vid beräkning av
nettointäkten av rörelsen under de beskattningsår, för vilka taxering verkställes
åren 1944—1947, njuta avdrag för av årsvinsten gjord avsättning till
investeringsfond för fartyg med, såvitt här är i fråga, ett belopp motsvarande
högst 5 procent av den beräknade kostnaden för framtida anskaffning av
ersättningstonnage för i utrikes fart nyttjat ång- eller motorfartyg, som förlorats
efter den 1 september 1939 eller som på grund av ålder eller förslitning
utrangerats efter nämnda dag eller som avses skola av sådan anledning
utrangeras så snart ersättningstonnage kan anskaffas. Åtnjuter skattskyldig
enligt vad därom är särskilt stadgat (se 28 § 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen,
förordningen den 9 juni 1944, nr 278, samt förordningen
den 8 juni 1945, nr 295) uppskov med beskattning av ersättning på grund
av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling vid avyttring av fartyg,
må dock avdrag för avsättning till anskaffning av ersättningstonnage för det
ifrågavarande fartyget ske endast i den mån det belopp, varmed avdrag eljest
kunnat medgivas, överstiger det belopp, för vilket uppskov sålunda åtnjutes.
Avsatta medel må under beskattningsår, som av Kungl. Majit genom
särskilt beslut bestämmes, tagas i anspråk för avskrivning å fartyg, som anskaffats
under samma beskattningsår. Sådant beslut må avse samtliga rederier
eller viss skattskyldig. Ha fondmedel ej tagits i anspråk för det avsedda
ändamålet senast under det beskattningsår, för vilket taxering sker under
sjätte taxeringsåret efter det då avdraget för avsättningen skett, skall den
skattskyldige efterbeskattas för vad som avsatts utan att därefter ha tagits
i anspråk för det avsedda ändamålet. Därvid skall även debiteras viss ränta.

Enligt övergångsbestämmelserna till förordningen den 9 juni 1944 fick avdrag
av förenämnda slag för det beskattningsår, för vilket taxering verkställdes
år 1944, beräknas till 20 procent av kostnaden för framtida anskaffning
av ersättningstonnage. Hade den skattskyldige under något av de beskattningsår,
för vilka taxering verkställts åren 1941—1943, njutit avdrag
för avsättning till investeringsfond för inventarier och varulager eller för
avsättning till konjunkturinvesteringsfond av motsvarande slag, skulle dock
det belopp, varmed avdrag sålunda finge ske vid taxeringen år 1944, minskas
med det belopp som avsatts till fond för inventarier och varulager. I den

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

3

mån det till sistnämnda fond avsatta beloppet tagits i anspråk under sådana
förhållanden att efterbeskattning därav skulle äga rum, skulle dock avsättningen
i fråga icke föranleda sådan minskning som nyss sagts.

Anledningen till den i förenämnda övergångsbestämmelser medgivna förhöjningen
av avdraget vid 1944 års taxering var den, att åtskilliga rederiföretag
på grund av lagstiftningens tidigare utformning varit förhindrade alt
verkställa skattefria avsättningar till nybyggnadsfond. Företagen ansågos därför
böra medgivas rätt att omedelbart efter förordningens ikraftträdande —
i den mån årsvinsten därtill försloge — på en gång verkställa avsättning
motsvarande fyra gånger det eljest medgivna beloppet (se propositionen nr
263/1944 s. 43 och 49).

I en den 29 januari 1945 dagtecknad, till finansdepartementet ingiven
framställning har Sveriges redareförening nu hemställt om sådan ändring i
förenämnda övergångsbestämmelser att skattskyldig, som vid 1944 års taxering
icke kunnat verkställa avsättning till investeringsfond för fartyg med
20 procent av den beräknade anskaffningskostnaden för visst ersättningsfartyg,
förklarades berättigad att avsätta detta belopp eller resterande del därav
under de kvarvarande beskattningsår, för vilka rätt till avsättning till investeringsfond
för fartyg medgivits.

Sedan redareföreningens framställning överlämnats till sakkunniga för
översgn av lagstiftningen om investeringsfonder m. m., ha de sakkunniga i
skrivelse den 7 november 1945 tillstyrkt framställningen, såvitt angår medgivande
av avdrag vid 1946 års taxering, samt överlämnat ett i enlighet härmed
utarbetat förslag till förordning örn ändring av övergångsbestämmelserna
till förordningen den 9 juni 1944.

Över de sakkunnigas förslag ha yttranden avgivits av kammarrätten, statskontoret,
kommerskollegium (med överlämnande av yttranden av Sveriges
redareförening, Sveriges segelfartygsförening, Stockholms handelskammare,
handelskammaren i Göteborg och Skånes handelskammare), Överståthållarämbetet
(med överlämnande av yttrande av biträdande taxeringsintendenten
E. B. Lundquist) samt länsstyrelserna i Malmöhus och Göteborgs och Bohus
län.

De sakkunnigas förslag har tillstyrkts eller i vart fall lämnats utan erinran
i samtliga de avgivna remissyttrandena. I ett par yttranden har emellertid
ifrågasatts ytterligare utvidgning av rätten till avdrag för avsättning av ifrågavarande
slag.

Beträffande innehållet i nämnda yttranden tillåter sig utskottet hänvisa
till propositionen (s. 7—8).

Till stöd för det i den föreliggande propositionen framlagda förslaget har
departementschef en anfört följande:

»Av den utredning, som verkställts av de sakkunniga för översyn av lagstiftningen
om investeringsfonder m. m., framgår att det vid 1944 års taxering
medgivna förhöjda avdraget å 20 procent i stor utsträckning icke kunnat
utnyttjas. Vid sådant förhållande synes det rimligt att, på sätt de sakkunniga
föreslagit, nämnda avdragsrätt i stället må utnyttjas vid innevarande
års taxering. Härvid bör emellertid — i enlighet med de sakkunnigas förslag

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

Utskottet.

och då det vid 1944 års taxering medgivna avdraget innefattar jämväl det
normalt medgivna avdraget å 5 procent — beaktas att det i efterhand utnyttjade
avdraget jämte det vid 1946 års taxering eljest medgivna avdraget
å 5 procent tillhopa icke böra få överstiga 20 procent av den beräknade kostnaden
för det ersättningsitonnage varom fråga är.

Med hänsyn till att det av de sakkunniga framlagda förslaget till ny lagstiftning
angående investeringsfonder är avsett att tillämpas redan vid 1947
års taxering torde anledning saknas att nu taga ställning till redareföreningens
förslag om rätt att vid nämnda års taxering utnyttja eventuellt återstående
del av ifrågavarande avdrag.

Skånes handelskammares av kommerskollegium biträdda förslag att som
avdragsgill avsättning skulle godkännas även avsättning av disponibla medel,
som vederbörande rederi reserverat från föregående år, anser jag mig icke
böra förorda. Genom en dylik bestämmelse skulle nämligen vissa rederier
gynnas på ett sätt, som icke överensstämmer med eljest gällande grunder i
fråga om avsättningar till investeringsfonder. Därtill kommer att de rederier,
som skulle draga fördel av den ifrågasatta bestämmelsen, troligen icke äro
att återfinna i den grupp som mest är i behov av stöd.

I likhet med kommerskollegium anser jag det av Sveriges segelfartygsförening
framförda förslaget att även redare för motorseglare skulle erhålla
rätt att åtnjuta avdrag för avsättning till anskaffande av ersättningstonnage
icke böra upptagas till behandling i detta sammanhang.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 17, antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning angående utvidgad rätt att vid 1946
års taxering åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond
för fartyg.

Stockholm den 7 februari 1946.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson*, Wahlmark, Velander,
Sjödahl, friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Robert Berg* och Carl Eric Ericsson*
samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund, Olsson
i Gävle, Sandberg, Orgard, Karlsson i Grängesberg*, Nilsson i Kristinehamn, Vigelsbo* och
Karlsson i Granebo*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

467229. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.