Riksdagens skrivelse nr 511.

1

Nr 511.

Godkänd av första kammaren den 29 juni 1943.
Godkänd av andra kammaren den 29 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
•proposition angående inrättande av ett medicinskt
forskningsråd m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 236.)

Till Konungen.

I propositionen nr 301 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27 april 1945,
föreslagit riksdagen att

dels till Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten m. fl.
läroanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kronor;

dels till Stipendier för främjande av högre medicinska studier vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor;

dels besluta, att ett statligt medicinskt forskningsråd skall inrättas från och
med budgetåret 1945/46 i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;

dels till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor;

dels ock till Statens medicinska forskningsråd’: Främjande av medicinsk
forskning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kronor.

Bihang till riksdagens •protokoll 191>5. lif sami. Nr 511.

1

2

Riksdagens skrivelse nr 511.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft de likalydande
motionerna I: 151 och II: 186, i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn utredning rörande behovet av och formerna för
en av statsmakterna understödd arbetsfysiologisk forskning.

Över motionerna har riksdagen genom sitt vederbörande utskott inhämtat
utlåtanden från medicinalstyrelsen, som hört medlemmen av sitt vetenskapliga
råd, professorn G. Liljestrand, universitetskanslern — efter hörande av medicinska
fakulteterna i Uppsala och Lund samt karolinska institutets lärarkollegium
— ävensom statens institut för folkhälsan, varjämte tillfälle att yttra sig
beretts Sveriges industriförbund, svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen
i Sverige.

Riksdagen har liksom departementschefen funnit sig övertygad om att åtgärder
behöva vidtagas för att bereda den medicinska forskningen förbättrade
villkor och att tidpunkten härför synes särskilt lämplig nu, då våra vetenskapliga
förbindelser med andra länder efter att under åtskilliga år varit starkt
beskurna inom en snar framtid åter torde kunna upptagas.

De förslag departementschefen nu framlagt i ovan angivna syfte avse närmast
sådana åtgärder, som kunna vidtagas för främjande av den medicinska
forskningen huvudsakligen inom ramen för de ifrågakommande läroanstalternas
nuvarande organisation.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att de medicinska lärosätenas
institutioner och kliniker äro och måste förbli våra viktigaste centra för
medicinsk forskning. Det synes därför angeläget, att först och främst den medicinska
forskningens centralhärdar erhålla möjligheter att utveckla sin verksamhet
som forskningsinstitut. För närvarande tillgodose de för ifrågavarande
lärosäten tillgängliga anslagsmedlen i huvudsak endast undervisningens behov,
varför forskningsarbetet icke på långt när kan bedrivas i den omfattning och
med den intensitet, som i regel vore önskvärd och som även vore motiverad
av att institutionerna och klinikerna redan för sitt undervisningsändamål förfoga
över en organisation, vilken med relativt obetydliga ytterligare kostnader
skulle kunna i hög grad öka den vetenskapliga avkastningen. Riksdagen
bifaller därför Kungl. Majlis förslag, att särskilda anslagsmedel — för
nästa budgetår 500 000 kronor — beviljas för främjande av den medicinska
forskning, som bedrives vid de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund,
karolinska institutet, tandläkarinstitutet, farmacevtiska institutet och veterinärhögskolan.
Detta anslag torde böra av Kungl. Majit fördelas i sex olika
anslagsposter, en var med karaktären av särskilt reservationsanslag, varigenom
eventuella besparingar å en dylik anslagspost kunna komma det lärosäte
till godo, där besparingen skett.

Departementschefen har vidare föreslagit, att särskilda s. k. doktorandstipendier
å 2 500 kronor för år skulle inrättas, därav sex för en var av de medicinska
fakulteterna i Uppsala och Lund, tio för karolinska institutet, tre för
veterinärhögskolan, fyra för tandläkarinstitutet och ett för farmacevtiska in -

3

Riksdagens skrivelse nr 511.

stitutet eller alltså tillhopa trettio. Riksdagen har funnit, att övertygande skäl
blivit anförda för inrättande av dessa stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag har riksdagen för nu berörda ändamål uppfört ett anslag av 75 000
kronor.

Vad angår frågan örn inrättande av ett medicinskt forskningsråd är riksdagen
ense med departementschefen om behovet av ett dylikt centralt organ med
uppgift bland annat att samordna det på olika håll bedrivna forskningsarbetet.
Genom sin överblick över den medicinska forskningen i hela landet och genom
sina förbindelser med utländsk medicinsk forskning skulle denna centrala
organisation även kunna taga initiativ till helt nya forskningsuppgifter, samt
under förutsättning att den utrustas med tillräckliga anslagsmedel kunna ekonomiskt
stödja värdefullt forskningsarbete. Riksdagen bifaller alltså departementschefens
förslag örn inrättande av ett dylikt forskningsråd.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha olika meningar gjort sig gällande
i fråga om rådets storlek och sammansättning. De sakkunniga hava
föreslagit ett råd, bestående av en av Kungl. Majit utsedd ordförande och
fjorton ledamöter, nämligen medicinalstyrelsens chef och generalläkaren eller
de dessa därtill förordnade, två representanter för en var av de medicinska fakulteterna
i Uppsala och Lund samt veterinärhögskolan, tre representanter
för karolinska institutet, en representant för tandläkarinstitutet, en representant
för svenska läkarsällskapet samt en representant för de medicinen angränsande
naturvetenskapliga ämnena. Medicinska fakulteten i Uppsala och
kanslern för rikets universitet ha velat begränsa rådet till att omfatta fem av
Kungl. Majit utsedda ledamöter, respektive sex ledamöter, varav fem skulle
utses av Kungl. Majit och den sjätte, chefen för medicinalstyrelsen, vara självskriven.
Statskontoret har föreslagit att rådet begränsades till tio ledamöter,
medan svenska läkarsällskapet föreslagit elva ledamöter i rådet, nämligen —
förutom ordföranden samt medicinalstyrelsens chef och generalläkaren — två
representanter från envar av de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund,
tre representanter från karolinska institutet samt en representant från svenska
läkarsällskapet. Departementschefen har för sin del stannat vid att förorda, att
rådet skulle bestå av tio ledamöter. Universitetskanslern skulle vara rådets
ordförande. I rådet skulle vidare ingå chefen för medicinalstyrelsen och generalläkaren
såsom självskrivna ledamöter samt en representant för ett vart av
följande lärosäten, nämligen de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund,
karolinska institutet, tandläkarinstitutet och veterinärhögskolan. De återstående
två ledamöterna skulle utses av ordföranden samt de självskrivna och av
lärosätena direkt valda ledamöterna med beaktande av att en skulle representera
den utanför lärosätena verksamma medicinska forskningen och en de angränsande
naturvetenskapliga ämnena. De valda ledamöterna skulle utses för
en tid av tre år.

Riksdagen har vid sin prövning av denna fråga funnit, att åtskilliga skäl
kunna anföras för ett råd av en mindre omfattning än vad såväl de sakkunniga

4

Riksdagens skrivelse nr 511.

som även departementschefen förordat. Med hänsyn emellertid till önskvärdheten
av att inom rådet erhålla en såvitt möjligt allsidig representation av
olika verksamhetsgrenar inom medicinsk forskning och administration har
riksdagen likväl funnit sig böra ansluta sig till förslaget om ett större råd. Ett
så pass stort råd som de sakkunniga föreslagit anser riksdagen ur olika synpunkter
icke ändamålsenligt. Riksdagen har emellertid icke heller funnit sig
kunna helt acceptera det förslag, som av departementschefen framlagts. Riksdagen
anser det nämligen mindre lämpligt att karolinska institutet, det största
och mest produktiva av de medicinska lärosätena, allenast tillförsäkras en representant
i rådet. Riksdagen finner därför, att två representanter böra utses
från karolinska institutet. Riksdagen anser vidare starka skäl tala för att
svenska läkarsällskapet beredes visst inflytande på rådets sammansättning och
finner i sådant hänseende lämpligt, att den av departementschefen angivna
representanten för den utanför lärosätena verksamma medicinska forskningen
ersättes av en av Kungl. Majit på förslag av läkarsällskapet utsedd ledamot.
Den ledamot, som enligt departementschefens förslag bör representera de angränsande
naturvetenskapliga ämnena, bör enligt riksdagens mening jämväl
utses av Kungl. Majit. Frågan huruvida behov föreligger av att generalläkaren
bör vara självskriven ledamot av rådet har ingivit riksdagen viss tveksamhet,
men riksdagen har likväl stannat vid att godkänna förslaget härom. I enlighet
med vad riksdagen sålunda anfört skulle rådet komma att omfatta elva ledamöter.
Riksdagen anser liksom departementschefen lämpligt, att universitetskanslern
blir rådets ordförande. Då det här är fråga om en helt ny institution
ligger det enligt riksdagens mening i sakens natur, att frågan om rådets lämpliga
sammansättning kan komma att framdeles aktualiseras, sedan rådet varit i
verksamhet under en eller ett par mandatperioder. Erfarenheterna torde framdeles
få utvisa om anledning kommer att föreligga till ändringar i förevarande
avseende.

I likhet med departementschefen anser riksdagen det icke lämpligt att binda
rådet vid en viss organisation. Det torde sålunda få ankomma på rådet självt
att avgöra, om ett särskilt arbetsutskott kan befinnas erforderligt. Beträffande
arvoden till rådets ordförande och sekreterare samt ersättning åt rådets ledamöter
m. fl. bifaller riksdagen departementschefens förslag.

Riksdagen bifaller vidare Kungl. Majits förslag, att ett anslag av 500 000
kronor ställes till rådets förfogande, att av rådet användas för av departementschefen
angivna ändamål. I likhet med departementschefen anser riksdagen,
att beslut, som innebära disposition av större belopp än 20 000 kronor i
engångsbidrag eller 10 000 kronor i periodiskt bidrag, skola underställas Kungl.
Majits prövning.

Till täckande av rådets administrationskostnader har för nästa budgetår anvisats
det av Kungl. Majit för ändamålet äskade anslaget av 40 000 kronor.

Riksdagen godkänner departementschefens förslag, att av till rådets för -

Riksdagens skrivelse nr 511. 5

fogande ställda medel ett belopp av minst 30 000 kronor kommer att disponeras
för forskning på alkoholfrågans område.

I enlighet med vad departementschefen framhållit torde åt forskningsrådet,
sedan det blivit tillsatt, böra uppdragas att skyndsamt till behandling upptaga
såväl frågan om den organisatoriska form, som bör givas åt den flygmedicinska
forsknings- och försöksverksamheten inom rådets ram, som övriga
av de sakkunniga för den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten
i dessas den 14 juni 1944 avgivna betänkande framförda förslag och synpunkter.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke föranlett någon
erinran eller något uttalande från riksdagens sida.

Vidkommande slutligen det i motionerna 1:151 och II: 186 gjorda yrkandet
om utredning rörande behovet av och formerna för en av statsmakterna understödd
arbetsfysiologisk forskning vill riksdagen framhålla, att riksdagen
delar den i vissa av remissyttrandena hävdade meningen, att en dylik utredning
lämpligen synes böra anförtros åt det medicinska forskningsrådet. Att
en utredning angående de i motionerna berörda frågorna kommer till stånd
anser riksdagen för sin del värdefullt. Riksdagen vill emellertid fästa uppmärksamheten
på att vissa statliga organ redan finnas med uppgift att bedriva
forskningar rörande de arbetsfysiologiska problemen och dessa närstående
frågor, i främsta rummet gymnastiska centralinstitutets institution för fysiologi,
statens institut för folkhälsan och karolinska institutets fysiologiska institution.
Enligt riksdagens mening synes det mest ändamålsenligt, att därest en
utökad forskning på detta område anses böra komma till stånd under statens
medverkan, ett intimt samarbete inledes med svenskt näringsliv och främst
med svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige för den
ifrågasatta forskningens bedrivande. Det initiativ som hittills på området
tagits från näringslivets sida är enligt riksdagens mening värt det största
erkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

till Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten m. fl.
läroanstalter för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett
reservationsanslag av 500 000 kronor;

dels till Stipendier för främjande av högre medicinska studier vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln
anvisat ett reservationsanslag av 75 000 kronor;

dels beslutat, att ett statligt medicinskt forskningsråd skall inrättas från och
med budgetåret 1945/46 i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;

dels till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader för bud -

6 Riksdagens skrivelse nr 511.

getåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 40 000
kronor;

dels ock till Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

Stockholm den 29 juni 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1945 Ivar Hffiggströms Boktryckeri A. B.