8
Riksdagens skrivelse nr 493.
Nr 493.
Godkänd av första kammaren den 29 juni 1945.
Godkänd av andra kammaren den 28 juni 1945.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående förbättrande av bostadsförhållandena
m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 242.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna
20—24) samt under kapitalbudgeten (bilaga 3, punkterna 2, 3 och 5—8) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1945/46 beräkna vissa anslag till främjande av bostadsbyggande m. m.
Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 324, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 27 april 1945,
framlagt förslag angående förbättrande av bostadsförhållandena m. m.
Materialtillgången beräknas förslå för en produktion av cirka 45 000 lägenheter
under år 1945. Riksdagen ansluter sig till vad departementschefen anfört
örn önskvärdheten av att lägenhetstillskottet år 1946 hålles uppe på samma
nivå. Ehuru de reella förutsättningarna för ett sådant bostadsbyggnadsprogram
måste betraktas som ovissa giva de från nämnda utgångspunkt gjorda
beräkningarna av de till disposition av byggnadslånebyrån avsedda anslagen ej
riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen anser det vara väl motiverat att, på sätt departementschefen förordat,
i kungörelsen örn tertiärlån och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag
en bestämmelse införes av innebörd, att kommun skall äga rätt att anslå
medel för utlämnande av lån för gäldande av kontant insats, som kräves
för förvärv av bostad i fastighet tillhörig bostadsrättsförening, respektive ikläda
sig borgen för sådant lån.
Icke heller vill riksdagen motsätta sig vad departementschefen anfört angående
placeringen av de i förhållande till de statliga tertiärlånen underliggande
krediterna. Mot bakgrunden av den nuvarande räntesituationen bliva betänkligheterna
mot att godtaga affärsbankslån såsom sådan underliggande kredit
mindre framträdande än tidigare. Statsmakterna torde dock ha anledning att
även i fortsättningen följa utvecklingen i fråga örn affärsbankskreditema med
uppmärksamhet.
Riksdagen har jämväl till bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden
anvisat medel av den omfattning, som Kungl. Majit föreslagit. Med hänsyn
till att knapphet på material för bostadsbyggande alltfort kan befaras verka
hämmande vill riksdagen ånyo i anslutning till riksdagens tidigare uttalanden
i ämnet framhålla angelägenheten av att det program, som upplagts
för landsbygdens del, icke vid svår materialknapphet kommer i efterhand i för
-
Riksdagens skrivelse nr 493. 9
hållande till bostadsprogrammet i sådana tätorter, som icke lida av bostadsbrist.
I propositionen nr 238 till innevarande riksdag förordades, att — i samband
med att de till ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat II uppförda
anslagen ställdes till förfogande — vissa bestämmelser skulle utfärdas rörande
de villkor, under vilka arbetena finge komma till utförande. Vad departementschefen
anfört angående uppställande av motsvarande villkor för nästa
budgetår föranleder ej annat uttalande än att riksdagen vill erinra, att riksdagen
i anledning av förenämnda proposition förutsatte att länsarbetsnämnderna
vid sin befattning med hithörande frågor i första rummet beaktade tillgången
på ledig arbetskraft från andra områden och endast i nödfall utnyttjade
möjligheten att besluta örn uppskov med påbörjande och slutförande av
byggnadsarbeten. Vad sålunda uttalades äger oförändrad giltighet även för
nästa budgetår.
Vid behandlingen förra året av motsvarande anslagsfrågor framhöll riksdagen
önskvärdheten av att byggnadslånebyrån och de lokala förmedlingsorganen
gjorde sitt inflytande gällande i fråga örn val av hustyper och deras planlösning
för åstadkommande av ändamålsenliga bostäder. Riksdagen uttalade
sig särskilt mot enplanshus med mycket låg takresning. Anledning synes föreligga,
att Kungl. Maj:t giver vederbörande myndigheter tillkänna vad riksdagen
i nämnda hänseende anfört.
Riksdagen har godkänt de förslag i övrigt, vilka framlagts i förevarande
proposition.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
dels medgivit, att räntefoten för förbättringslån och lantarbetarbostadslån,
vilka må komma att beviljas under budgetåret 1945/46, bestämmes till 3,25 procent,
ävensom att bostadsrättsföreningen Tanneforshus i Linköping må, räknat
från och med år 1943 under en tid av högst 10 år, beviljas understöd med belopp,
motsvarande skillnaden i föreningens bränsleutgifter mellan, å ena sidan,
utgifterna beräknade på grundval av bränslepriserna den 1 maj 1941 eller,
därest priserna sjunka under de vid nyssnämnda tidpunkt gällande, dessa
lägre priser samt, å andra sidan, utgifterna beräknade på grundval av kostnaderna
för s. k. fredsvärme, dock högst med 8 000 kronor för år, ävensom att
sålunda utgående understöd må gottgöras föreningen genom avdrag å de annuiteter,
som föreningen har att erlägga å det föreningen beviljade statliga
tertiärlånet;
dels ock för budgetåret 1945/46 anvisat under femte huvudtiteln till Statens
byggnadslånebyrå: Avlöningar ett förslagsanslag av 1130 000 kronor, till Statens
byggnadslånebyrå: Omkostnader ett förslagsanslag av 225 000 kronor, till
Hyresrabatter för mindre bemedlade, bamrika familjer ett förslagsanslag av
8 500 000 kronor, till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden
ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor samt till Bidrag till inrättande
av pensionärshem ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor, under statens utlåningsfonder
till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
bamrika familjer ett investeringsanslag av 50 000 000 kronor samt till Lånefonden
för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett investeringsanslag
av 12 000 000 kronor, ävensom under fonden för låneunderstöd till Tertiärlån
till viss bostadsbvggnadsverksamhet ett investeringsanslag av 150 000 000
kronor, till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett in vesterin gsan
-
10
Riksdagens skrivelse nr 493—494.
slag av 21 000 000 kronor, till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor samt till Lån till bostadsförbättringsverksamhet
ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor.
Stockholm den 29 juni 1945.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 494.
Godkänd av första kammaren den 29 juni 1945.
Godkänd av andra kammaren den 28 juni 1945.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
framställningar med förslag till vissa ändringar i civila
avlöning sreglementet, militära avlöning sreglementet, manskapsavlöningsreglementet
och folkskolans avlöningsreglemente,
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 227.)
Till Konungen.
I propositionen nr 218 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 2 mars 1945, föreslagit
riksdagen att godkänna vid propositionen fogade förslag till kungörelser
örn ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet, militära avlöningsreglementet
och manskapsavlöningsreglementet ävensom av 14 § folkskolans avlöningsreglemente
m. m.
Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 316, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 11 maj 1945, föreslagit
riksdagen att godkänna vid propositionen fogade förslag till kungörelser
om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet samt örn ändrad lydelse
av 50 § militära avlöningsreglementet och av 25 § 1 mom. manskapsavlöningsreglementet.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande
motionerna I: 330 och lii 513, vari hemställts, att riksdagen måtte överlämna
åt Kungl. Majit att med utgångspunkt från vad i motionerna anförts ytterligare
utreda möjligheterna för undanröjande av förevarande ojämnheter vid
löneklassplaceringen samt för berörda befattningshavare därefter verkställa
en löneomreglering med retroaktiv giltighet eller — örn så befinnes nödvändigt
— inkomma till riksdagen med det förslag, vartill utredningen kan giva anledning,
dels motionen lii 514, vari hemställts, att riksdagen, under uttalande
av att den vidhåller sin i skrivelse till Kungl. Majit den 9 maj 1944 uttalade
uppfattning i här förevarande spörsmål, måtte besluta hemställa hos Kungl.
Majit, att Kungl. Majit måtte utfärda en övergångsbestämmelse motsvarande
den som återfinnes i nådiga brevet den 16 april 1920, ävensom att den omräkning
av löneklassplaceringen, som genom tillämpning av en sådan övergångsbestämmelse
skall äga rum, må för envar tjänsteman medföra omreglering av av
-