Riksdagens skrivelse nr 353.
1
Nr 353.
Godkänd av första kammaren den 13 juni 1945.
Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1945.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående vissa avlönings- rn. jt.
anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret
1945 46, jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 178.)
Till Konungen.
Vissa särskilda frigör.
l:o) Reglering av vissa militära arvoden. I propositionen nr 170 bär Kungl.
Majit (punkt 1, s. 2—101 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 2 mars 1945) föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl.
Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i
berörda statsrådsprotokoll anfört meddela erforderliga bestämmelser rörande
reglering av vissa militära arvoden.
Innan riksdagen ingår på de frågor beträffande arvoden utöver lön, som
nu föreligga till behandling, vill riksdagen uttala, att riksdagen i likhet med
departementschefen ansett, att med ett frångående av arvodesformen arvoden
i stället för lön bör tills vidare anstå och att denna fråga, som sammanhänger
med vissa organisatoriska spörsmål, lämpligen bör göras till föremål för övervägande
i samband med den blivande översynen av försvarsorganisationen.
Vad beträffar det nu tillämpade arvodessystemet arvode utöver lön präglas
detsamma av stor oenhetlighet särskilt med avseende å arvodenas storlek,
varjämte någon enhetlig grund för arvodestilldelningen saknas jämväl inom de
olika försvarsgrenarna. I nu angivna hänseende innebär Kungl. Majits föreliggande
förslag en rationalisering. Sålunda har det synts riksdagen vara en
påtaglig fördel, att de nu med högst växlande belopp utgående arvodena begränsas
på sätt föreslagits till ett fåtal bestämda typer och att, där arvodesbeloppen
äro beroende av tjänstgöringens omfattning, desamma beräknas efter
en enhetlig arvodestaxa, som emellertid rymmer ett antal olika arvodeskategorier.
Även i fråga örn beskärningen av arvodena och dessas avvägning mot
rekryteringsintressena har förslaget synts riksdagen bygga på godtagbara prim
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 14 sami. Nr 353.
1387 45
2
Riksdagens skrivelse nr 353.
eipel’. Då Kungl. Majlis förslag även i andra hänseenden synts ägnat att medföra
enhetlighet och överskådlighet, har riksdagen funnit sig böra godkänna,
att arvodesregleringen sker i huvudsaklig överensstämmelse med detsamma.
Riksdagen har givetvis förutsatt, att jämkningar i ett eller annat avseende
kunna komma att visa sig behövliga.
Vid sin prövning av förslagets detaljer och frågorna örn arvodenas i de särskilda
fallen bibehållande, tillskapande och avskaffande har vad därvid framkommit
givit riksdagen anledning till särskilt uttalande endast i följande
hänseende. Enligt förslaget skulle utbildningsarvoden kunna tillkomma alla
skolchefer. Enligt riksdagens mening saknas i och för sig tillräcklig anledning
att till skolchefer i högre löneställning än Oa 5 utgiva särskilda undervisningsarvoden.
Riksdagen har därför funnit sig böra besluta, att rätten för
skolchefer att erhålla sådana arvoden begränsas till att avse endast dylika
chefer, som tillhöra lönegraden Oa 5 eller lägre.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen beslutat
bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över Försvarsärenden för den 2
mars 1945 anfört och med iakttagande av vad riksdagen ovan beslutat meddela
erforderliga bestämmelser rörande reglering av vissa militära arvoden.
2:o) Tryckningsverksamheten inom försvaret m. m. Kungl. Majit bär föreslagit
riksdagen (punkt 2, s. 101—134) besluta, att tryckningsverksamheten
inom försvaret och därmed sammanhängande arbetsuppgifter skola från och
med budgetåret 1945/46 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits.
Såsom i ärendet påvisats åsamkas statsverket betydande utgifter för tryckningsverksamheten
inom försvaret, varför ett nedbringande av dessa kostnader
måste framstå som en angelägen uppgift. Detta spörsmål var särskilt föremål
för övervägande vid 1944 års riksdag och föranledde då såsom nedan
framgår vissa principbeslut. En av de organisationsfrågor av större räckvidd,
som i angivna syfte nu upptagits till behandling, gäller ordningen för beställning
av tryck. Denna beställningsverksamhet är för närvarande såvitt angår
publikationstryck i det väsentliga centraliserad till försvarsdepartementets
kommandoexpeditioner, medan däremot beställning av blankettryck i betydande
omfattning sker även genom andra myndigheter. Även örn en ytterligare centralisering
utöver den nuvarande av beställningsverksamheten skulle i vissa
avseenden vara till fördel, har riksdagen dock ansett kunna ifrågasättas lämpligheten
av en centralisering redan nu i den utsträckning som tryckeriutredningen
förordat genom sitt förslag örn inrättandet av ett centralt tryckerikontor.
Det har synts riksdagen att både publikationstrycket och blanketttrycket
äro av sådan omfattning, att verksamheten knappast med större fördel
låter inordna sig i ett enda organ. Bland dryftade förslag till lösningar av
denna organisationsfråga har det förefallit riksdagen, som örn Kungl. Majits
förslag i detta avseende ur skilda synpunkter utgjorde en lämplig medelväg. En
fördel med detta förslag har synts riksdagen vara, att en organisation upp
-
3
Riksdagens skrivelse nr 353.
byggd i enlighet med detsamma icke utgör hinder för en eventuellt i framtiden
erforderlig långtgående centralisering. Riksdagen har alltså beslutat att
beställningsverksamheten i fortsättningen uppdelas på två vart för sig centrala
organ. Lämplighetsskäl tala därvid för att denna verksamhet utövas vad
beträffar publikationstrycket genom den föreslagna centrala kommandoexpeditionen
för försvaret och vad beträffar blankettrycket genom försvarets civilförvaltning.
Yad angår frågan örn ordningen för framställning av tryck har riksdagen
även funnit sig kunna godkänna tryckeriutredningens av departementschefen
förordade förslag, att det nuvarande systemet bör bibehållas så länge ekonomiskt
fördelaktiga villkor på denna väg kunna för statsverket uppnås.
Inrättandet enbart för försvarets räkning av en särskild annonsbyrå har
icke synts riksdagen vara med hänsyn till storleken av annonsomsättningen
behövligt eller lämpligt. Riksdagen har alltså delat departementschefens uppfattning
i denna fråga.
Vid 1944 års riksdag fattades principbeslut örn upprättande av ett för försvaret
gemensamt bok- och blankettförråd. Vidare förutsatte riksdagen, att
en viss centralisering av försvarets s. k. hjälptrycksanläggning inom Stockholm
— försvarets tryckeri — skulle komma till stånd. Riksdagen har funnit
lämpligt, att dessa båda anstalter nu inrättas och på sätt föreslagits anknytas
till någon redan befintlig förrådsorganisation. Att desamma underställas
arméns intendenturförråd i Stockholm har icke föranlett någon riksdagens erinran.
Vad departementschefen anfört med avseende å anstalterna tillkommande
arbetsuppgifter m. m. har icke givit riksdagen anledning till särskilt
uttalande.
Vid genomförande av ovannämnda organisationsförändringar bliva vissa
minskningar i det nuvarande personalbeståndet möjliga. Såsom i ärendet
framhållits medför centralförrådets tillkomst även minskat personalbehov vid
vissa av de övriga myndigheter i Stockholm, vilkas bok- och blankettlager delvis
överföras till centralförrådet. Motsvarande gäller med avseende å försvarets
tryckeri. Då därigenom uppkommande personalminskningar icke nu
kunna med noggrannhet beräknas, må det ankomma på Kungl. Maj:t att efter
förnyad undersökning i ämnet meddela föreskrifter örn den personalminskning,
som på grundval av denna undersökning kan visa sig möjlig att genomföra.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om personalbehovet vid genomförande av
ovannämnda organisationsändringar samt befattningshavarnas löneställning
hava synts riksdagen vara i det hela väl avvägda och hava bifallits av riksdagen.
Det må ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med
föreliggande förslag meddela närmare bestämmelser rörande organisationsändringarnas
genomförande.
Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag i de
delar, varom riksdagen icke särskilt uttalat sig, icke givit anledning till erinran,
får riksdagen anmäla, att riksdagen beslutat, att tryckningsverksamheten
inom försvaret och därmed sammanhängande arbetsuppgifter skola
4
Riksdagens skrivelse nr 353.
från och med budgetåret 1945/46 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 2 mars 1945 föreslagits.
3:o) Ändrade grunder för avlöning åt underofficerare och underbefäl vid utbildning
till officer. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 135—
137) att lämna utan erinran vad i förberörda statsrådsprotokoll förordats i
fråga om avlöningsförmåner åt underbefäl och underofficerare på aktiv stat
vid utbildning till officer på aktiv stat eller i reserven.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft motionen II: 534,
vari hemställts, att riksdagen måtte uttala, att vad Kungl. Maj:t under nu
ifrågavarande punkt förordat må äga tillämpning från och med budgetåret
1944/45.
Såsom i ärendet framhållits uppbära enligt gällande bestämmelser underbefäl
och underofficerare på aktiv stat under kommendering till officersutbildning
— med avstående av de med beställningen förenade löneförmånerna —
värnpliktigs avlöning, såframt Kungl. Majit ej för visst fall annorlunda förordnar.
Enligt sistnämnda undantagsbestämmelse, som åsyftar försörjningsplikt
och andra ekonomiska förhållanden, främst skattebörda, äger Kungl.
Majit medgiva här avsedd beställningshavare att helt eller delvis bibehålla
med beställningen på aktiv stat förenade löneförmåner.
I syfte att i vidgad utsträckning möjliggöra för ifrågavarande personalkategorier
att mottaga dylik kommendering har nu föreslagits, att vederbörande
skall under utbildningstiden äga åtnjuta med den fasta anställningen förenade
avlöningsförmåner. Riksdagen, som funnit skäl tala för förslaget, har beslutat,
att gällande bestämmelser på området skola ändras i enlighet härmed.
Med avseende å de elever, som genomgå utbildning då de nya bestämmelserna
träda i tillämpning, har det synts riksdagen icke obefogat att de komma
i åtnjutande av nämnda förmån jämväl för den förflutna delen av utbildningstiden.
Riksdagen, som alltså bifallit motionärens förslag att bestämmelserna
böra givas viss retroaktiv verkan, har beslutat, att aspirant (kadett),
varom här är fråga, som den 1 juli 1945 genomgår efter ingången av budgetåret
1944/45 påbörjad officersutbildning vid krigsskolan (motsvarande), skall
under den tid utbildningen sålunda pågått jämväl äga uppbära med den
fasta anställningen förenade löneförmåner.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke
givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen, i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag och med bifall till motionen 11:534, giva Kungl. Majit till
känna vad riksdagen ovan anfört i fråga örn avlöningsförmåner åt underbefäl
och underofficerare på aktiv stat vid utbildning till officer på aktiv
stat eller i reserven.
4:o) Marinintendenturkårens organisation och omfattning. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen besluta (punkt 4, s. 137—167) att beträffande marinintendenturkårens
organisation och omfattning godkänna de riktlinjer, som
i förberörda statsrådsprotokoll angivits.
Riksdagens skrivelse nr 353.
o
Marinintendenturkårens organisation och omfattning har ännu icke helt
anpassats efter den utökade marinorganisation, som uppbyggts med stöd av
1942 års försvarsbeslut. Organisationsfrågan har emellertid varit föremål för
ingående undersökningar senast av 1944 års marinintendenturutredning, vars
resultat ligger till grund för Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag.
Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit avgörandet av
frågan örn marinintendenturkårens organisation icke böra ytterligare uppskjutas
utan ansett detta sedan länge svävande spörsmål nu böra bringas
till sin lösning. Detta har synts riksdagen motiverat ej endast av rekryteringsskäl
utan även av det förhållandet att intendenturpersonalen på grund
av organisationens vidgade omfattning icke räcker till för att tillgodose det
härigenom ökade behovet. För att bringa kårens personalbestånd i bättre
överensstämmelse med organisationens omfattning hava övervägts möjligheterna
att antingen utöka kårens aktiva kader eller att söka nedbringa arbetsuppgifterna.
I likhet med departementschefen har riksdagen ansett en
mer väsentlig utökning av kadern böra undvikas med hänsyn till den planerade
utredningen rörande försvarsorganisationens framtida utformning. I
fråga örn det andra alternativet — minskning av kårens arbetsuppgifter —
har undersökning härutinnan verkställts genom marinintendenturutredningen.
Utredningen har därvid kommit till det resultatet, att beträffande marinens
kamerala arbetsuppgifter utbyte lämpligen bör ske av marinintendenturofficerare
mot civil personal. Med hänsyn till att det här gäller befattningar av
övervägande civil karaktär, har riksdagen funnit ett dylikt utbyte befogat.
Såsom departementschefen framhållit medför förslaget i fråga den fördelen,
att genom den begränsning av marinintendenturkårens arbetsuppgifter, som
härigenom vinnes, kårens aktiva kader kan bibehållas vid i huvudsak nuvarande
omfattning. Förslaget har därför synts riksdagen böra godtagas såsom
grund för beräkningen av personalbehovet inom marinintendenturkåren.
Även de i anslutning härtill framlagda principförslagen rörande organisationen
av de kamerala förvaltningsorganen hava synts riksdagen i stort sett
godtagbara. Såsom emellertid utredningen och departementschefen framhållit
erfordras fortsatta organ:sationsundersökningar, innan slutlig ställning
kan tagas till dessa frågor.
Med avseende å föreliggande förslag i fråga om marinintendenturkårens
omfattning och fördelning på olika lönegrader är det med hänsyn till pågående
omorganisation inom olika grenar av den marina förvaltningsverksamheten
givetvis förenat med svårigheter att nu överblicka det exakta behovet av intendenturpersonal
vid marinen. Det har dock synts riksdagen, att vad departementschefen
härutinnan föreslagit bör i stort sett följas vid bestämmandet
av en mera definitiv organisation för kåren. Yad särskilt beträffar
marinöverintendentens löneställning har riksdagen delat departementschefens
uppfattning, att denna fråga nu bör lösas, och jämväl riksdagen har funnit
befattningen i fråga böra placeras i lönegraden Ob 2.
I fråga örn marinintendenturkårens rekrytering och utbildning har den
verkställda utredningen i ärendet synts riksdagen hava givit vid handen, att
6
Riksdagens skrivelse nr 35S.
en övergång för marinens del till arméns rekryteringssystem icke för närvarande
är att tillråda. Ej heller hava tillräckliga förutsättningar synts nu
vara för handen för inrättandet av en gemensam intendenturförvaltningsskola
för hela försvaret. Riksdagen har därför anslutit sig till departementschefens
mening, som delats av flertalet i ärendet hörda myndigheter, att marinintendenturkåren
även i fortsättningen bör rekryteras och utbildas enligt nu
gällande grunder. Förslaget att komplettera det hittills tillämpade utbildningssystemet
med viss efterutbildning har riksdagen funnit befogat. Det
må som departementschefen förutsatt ankomma på Kungl. Maj:t att efter
närmare utredning besluta örn ifrågavarande utbildning.
Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag i de
delar, varom riksdagen icke särskilt yttrat sig, icke givit anledning till erinran,
får riksdagen anmäla, att riksdagen beträffande marinintendenturkårens
organisation och omfattning godkänt de riktlinjer, som angivits i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 2 mars 1945.
®T5:o) Viss omorganisation av utbildningen vid sjökrigshögskolan. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 167—169) bemyndiga Kungl. Majit att
meddela bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i förberörda statsrådsprotokoll anfört angående omorganisationav
utbildningen vid sjökrigshögskolan.
Det framlagda förslaget till omorganisation i vissa avseenden av utbildningen
vid sjökrigshögskolan innebär i huvudsak, att den tidigare skilda
undervisningen för stabsutbildade och tekniskt utbildade officerare sammanföres
i syfte att tillgodose behovet för samtliga elever vid högskolan av ökad
kännedom örn och fördjupade insikter i stabstjänst och i den marina tjäjistens
tekniska problem. Då omorganisationen i fråga sålunda skulle vara
till påtaglig fördel för högskoleutbildningen har riksdagen funnit densamma
böra genomföras. Det må, såsom departementschefen förutsatt, ankomma på
Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse
med förslaget.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen bemyndigat Kungl. Majit att meddela
bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1945 anfört angående
omorganisation av utbildningen vid sjökrigshögskolan.
6:o) Lönereglering för viss personal tillhörande den militära väderlekstjänsten.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 170—180) att godkänna
av departementschefen förordade grunder för lönereglering för militär meteorologpersonal.
Vid 1943 års riksdag fastställdes i enlighet med av Kungl. Majit framlagt
förslag vissa riktlinjer för den militära väderlekstjänstens organisation m. m.
Löneställningen för meteorologpersonalen har emellertid, i avvaktan på resultatet
av pågående utredning rörande meteorologpersonalen överhuvud taget,
icke slutligt bestämts. Sedan innevarande års riksdag godkänt förslag till
7
Riksdagens skrivelse nr 353.
reglering i viss utsträckning av de civila meteorologernas löneställning har
det befunnits lämpligt, att motsvarande fråga för de militära befattningshavarnas
del nu upptages till prövning.
Enligt det nu föreliggande förslaget skulle de högre befattningshavarna erhålla
ordinarie anställning. Den för dessa befattningshavare föreslagna löneställningen
överensstämmer med vad som beslutats för motsvarande civila befattningshavare,
varför riksdagen bifallit förslaget i denna del.
Den lägre civila meteorologpersonalens lönespörsmål har ännu icke föranlett
definitivt förslag till riksdagen. Riksdagen har därför i likhet med
departementschefen ansett, att med inrättandet av ordinarie tjänster för motsvarande
militära meteorologer bör tills vidare anstå. De förbättringar i löneställningen
för dessa befattningshavare, som departementschefen nu förordat,
hava synts riksdagen vara motiverade, och riksdagen har bifallit vad i sådant
hänseende föreslagits.
Yad Beträffar frågan örn särskild ersättning till den militära meteorologpersonalen
för nattjänstgöring har riksdagen funnit skäl tala för att dylik
ersättning må utgå enligt av lönenämnderna föreslagna och av departementschefen
förordade grunder.
Yad departementschefen i övrigt förordat har riksdagen funnit sig böra
godkänna.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 2 mars 1945 förordade grunder
för lönereglering för militär meteorologpersonal.
Anslagsfrågor.
Försvarsdepartementet.
7:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Försvarsdepartementet: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 465 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 7, s. 181—-187) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
försvarsdepartementet med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsdepartementet
med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1945/46,
dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 460 000 kronor.
I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att de i försvarsdepartementet ingående
tre kommandoexpeditionerna skulle vid tidpunkt, vartill ställning senare
8
Riksdagens skrivelse nr 353.
skulle tagas, sammanslås till en för försvarsgrenarna gemensam kommandoexpedition,
organiserad på en armé-, en marin- och en flygsektion. Genom en
sådan åtgärd beräknades vissa förenklingar i rent administrativt hänseende
kunna vinnas, varjämte en del personalbesparingar ansåges kunna åstadkommas.
Ifrågavarande omorganisation har nu föreslagits skola genomföras från
och med ingången av nästa budgetår, därvid, bortsett från vissa mindre jämkningar,
de av 1942 års riksdag uppdragna riktlinjerna i allt väsentligt följts.
Frågan örn löneställningen för de olika befattningshavarna vid den gemensamma
kommandoexpeditionen lämnades öppen vid nämnda riksdag, varför
Kungl. Majit nu framlagt förslag i denna del.
Riksdagen har beslutat, att den nya organisationen nu skall genomföras,
och har icke funnit skäl till avvikelser från föreliggande förslag. Yad särskilt
beträffar löneställningen för chefen för kommandoexpeditionen står vad
Kungl. Majit härvid föreslagit i överensstämmelse med vad som förutsattes
vid 1942 års riksdag, varför riksdagen bifallit Kungl. Majits förslag jämväl i
denna del.
Under åberopande av det anförda och då den verkställda beräkningen
jämväl i övrigt av försvarsdepartementets avlöningsanslag icke givit riksdagen
anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för försvarsdepartementet med
försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1945/46:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
Kansliavdelningen.
1 statssekreterare ..................................................................... C10
1 expeditionschef ..................................................................... C 8
1 byråchef .............................................................................. C 5
4 kansliråd .............................................................................. A 30
3 förste kanslisekreterare ......................................................... A 26
4 andre kanslisekreterare ......................................................... A 21
1 registrator ........................................................................... A15
1 kansliskrivare ........................................................................ All
3 kanslibiträden ........................................................................ A 7
1 förste expeditionsvakt ............................................................ A 7
2 expeditionsvakter .................................................................. A 5
3 kontorsbiträden ..................................................................... A 4
Kommandoexpeditionen.
1 chef för försvarets kommandoexpedition ..................... Ob 4 eller Ob 2
1 kanslibiträde ........................................................................ A 7
1 expeditionsvakt ..................................................................... A 61
1 kontorsbiträde........................................................................ A 4
1 Befattningen bibehålies i lönegrad A 5 intill dess ledighet uppkommer å den å övergångsstat
uppförda befattningen såsom förste expeditionsvakt.
Riksdagens skrivelse nr 353. 9
Befattning Lönegrad
Tjänsteman å övergångsstat.
1 förste expeditionsvakt ..............................................-............. A 7
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 förste kanslisekreterare ......................................................... Eo 26
1 andre kanslisekreterare ......................................................... Eo 21
dels godkänt följande avlöningsstat för försvarsdepartementet med för -
svarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöning till departementschefen .......................... kronor 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ » 226 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis.............................................. » 140000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 106 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 67 000
Summa kronor 563 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis.......................... kronor 103 000
Nettoutgift kronor 460 000
dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat
ett förslagsanslag av 460 000 kronor.
Centrala förvaltningsmyndigheter.
Försvarets civilförvaltning.
8:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit
riksdagen (punkt 8, s. 187—203) att
dels ur personalförteckningen för försvarets civilförvaltning utesluta en
under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppförd förrådsförman i lönegrad
A 7 och i stället å personalförteckningen under rubriken Tjänsteman å
övergångsstat — som i samband därmed ändras till Tjänstemän å övergångsstat
— uppföra en förrådsförman i lönegrad A 7 samt under rubriken Extra ordinarie
tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra ytterligare 1 förste byråsekreterare
i lönegrad Eo 24 ävensom 2 byråsekreterare och 2 revisorer, samtliga i lönegrad
Eo 21;
10
Riksdagens skrivelse nr 353.
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels ock till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 1 250 000 kronor.
Under förevarande punkt har departementschefen upptagit till behandling
två organisationsfrågor av större räckvidd, nämligen frågan örn ordnandet av
blankettgranskningen inom försvaret samt spörsmålet örn införande av
maskinell bokföring vid civilförvaltningen.
Yad blankettgranskningen beträffar innebär förslaget att civilförvaltningens
befattning med blankettkontrollen å ena sidan begränsas väsentligen till
blankettekonomisk granskning samt upplysande och reglerande verksamhet
medan å andra sidan åt civilförvaltningen bör uppdragas motsvarande granskning
även såvitt avser blanketter av rent militär eller teknisk natur. Den
sålunda angivna gränsdragningen för civilförvaltningens befogenhetsområde
i berörda avseende har synts riksdagen lämplig. Riksdagen vill erinra, att
riksdagen ovan under punkt 2 beslutat, att beställning av blankettryck för
försvarets räkning skall ske genom civilförvaltningen. Det för fullgörande av
nu ifrågavarande arbetsuppgifter av departementschefen beräknade personalbehovet
har synts riksdagen vara väl avvägt.
Vidkommande frågan örn införande av maskinell bokföring i civilförvaltningen
har riksdagen funnit anordningen vara förenad med vissa fördelar
och har i princip bifallit förslaget härom. Riksdagen har beslutat bemyndiga
Kungl. Majit att redan under innevarande budgetår vidtaga förberedande
åtgärder för genomförande från och med den 1 juli 1946 av det nya bokföringssystemet.
Därest det skulle visa sig möjligt och lämpligt att redan
nu försöksvis tillämpa detsamma i vissa hänseenden eller beträffande vissa
delar av försvarets bokföring, må Kungl. Majit träffa avgörande härom.
Kungl. Majits förslag örn inrättande å ämbetsverkets kanslibyrå av en befattning
såsom förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24 har synts riksdagen
välgrundat. Den föreslagna förstärkningen i övrigt av extra ordinarie personal
har icke givit riksdagen anledning till erinran annat än i vad avser
inrättandet av en revisorsbefattning i lönegrad Eo 21, avsedd för kameralbyråns
kamrerarkontor. Riksdagen har icke kunnat finna behovet av denna
befattning tillräckligt styrkt och har ansett förslaget i fråga böra underkastas
förnyad granskning, innan beslut i ärendet fattas av riksdagen.
Den av beredskapen föranledda ansvällningen av ämbetsverkets personal
har enligt vad riksdagen inhämtat medfört en väsentlig rubbning av den normala
befordringsgången för den icke-ordinarie personalen. Då ämbetsverket
ägt antaga extra ordinarie befattningar allenast inom ramen för gällande fredsstaf
hava efter beredskapstidens inträde anställda extra tjänstemän icke
kunnat befordras till extra ordinarie förrän efter avsevärt längre tid än vad
fallet varit i fredstid. De försämrade avlönings- och befordringsförhållandena
hava medfört, att personalen i stigande omfattning lämnat ämbetsverket Enligt
vad som framhållits beräknas verkets arbetsuppgifter icke undergå någon
väsentlig minskning förrän avsevärd tid — minst ett år— förflutit efter det
Riksdagens skrivelse nr 353. 11
att beredskapen upphört. Intill dess torde sålunda kvarstå ett oavvisligt behov
av extra arbetskraft.
Efter Kungl. Maj:ts medgivande den 14 januari 1944 utgå för närvarande
inom civilförvaltningen vissa arvoden motsvarande lön enligt 21 respektive
24 löneklasserna. Av de tjänstemän, som åtnjuta dessa arvoden, innehava 11
såsom förste amanuenser befattningar i lönegrad Eo 18. Då ifrågavarande
arvoden efter återgång till fredsförhållanden torde få bibehållas allenast under
viss övergångstid, måste alltså vissa extra ordinarie amanuenser framdeles
återgå till sina amanuensbefattningar. För möjliggörande härav ha de för bestridande
av amanuenslönerna beräknade medlen under vederbörlig anslagspost
icke ansetts kunna disponeras för anställande av extra ordinarie amanuenser
i succession efter omförmälda arvodestagare.
Då åtgärder torde behöva vidtagas i syfte att motverka den stora avgången
bland amanuenspersonalen, har riksdagen funnit en lämplig utväg vara
att civilförvaltningen bemyndigas att med anlitande av angivna avlöningsmedel
bereda motsvarande antal extra tjänstemän anställning såsom extra
ordinarie. För att vid en återgång till fredsstat erforderliga lönemedel skola
stå till förfogande för den med förenämnda arvoden nu avlönade personalen
må civilförvaltningen därjämte bemyndigas att efter återgång till fredsförhållanden
överskrida anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal med belopp högst motsvarande kostnaderna för 11 befattningar i
lönegrad Eo 18, intill dess att genom avgång eller befordran från extra ordinarie
amanuensbefattningar anslagsposten åter kan nedbringas till ursprungligt
belopp.
Med hänsyn till vad riksdagen sålunda beslutat skall å personalförteckningen
för nästa budgetår uppföras ytterligare en revisor i lönegraden Eo 21
i stället för av Kungl. Majit föreslagna två. Vidare har i förhållande till
Kungl. Majits förslag anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal minskats med 7 000 kronor till 630 000 kronor och anslagsposten till
rörligt tillägg med 1 000 kronor till 167 000 kronor, varjämte anslagets slutsumma
bestämts till 1 242 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning
av Kungl. Majits förslag
dels ur personalförteckningen för försvarets civilförvaltning uteslutit en
under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppförd förrådsförman i lönegrad
A 7 och i stället å personalförteckningen under rubriken Tjänsteman å övergångsstat
-— som i samband därmed ändras till Tjänstemän å övergångsstat —
uppfört en förrådsförman i lönegrad A 7 samt under rubriken Extra ordinarie
tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppfört ytterligare 1 förste byråsekreterare
i lönegrad Eo 24 ävensom 2 byråsekreterare och 1 revisor, samtliga i lönegrad
Eo 2i,
dels godkänt följande avlöniugsstat för försvarets civilförvaltning, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
12
Riksdagens skrivelse nr 353.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 440 000
2. Arvoden och särskilda ersättuingar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagsvis ............................................ » 20 000
3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal.............. » 630 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 167 000
Summa kronor 1 257 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 15000
Nettoutgift kronor 1 242 000
dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisat ett förslagsanslag av 1 242 000 kronor.
9:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär
Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit
riksdagen (punkt 9, s. 203 och 204) att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 315.000 kronor.
Under ämbetsverkets avlöningsanslag har riksdagen anmält, att riksdagen
icke haft något att erinra mot att det nya bokföringssystemet får försöksvis
tillämpas redan under nästa budgetår. Riksdagen har beslutat anvisa det med
anledning härav äskade beloppet av 15 000 kronor. Uå anslagsberäkningen även
i övrigt godtagits, får riksdagen anmäla, att riksdagen till Försvarets civilförvaltning:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag av
315 000 kronor.
Försvarets sjukvårdsförvaltning.
10:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsförvaltning
: Avlöningar för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 210 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit
riksdagen (punkt 10, s. 204—209) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
sjukvårdsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;
dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.
13
Riksdagens skrivelse nr 353.
Då den i ämnet verkställda utredningen synts riksdagen hava ådagalagt,
att permanent behov föreligger av en i sjukvårdsförvaltningen placerad hälsovårdsinspektör,
har riksdagen medgivit, att en befattning härför inrättas och
att densamma hänföres till lönegraden Eo 17.
Mot förslaget örn inrättandet av en befattning såsom sjuksköterskeinspektris
i lönegraden Eo 15 har ej heller synts riksdagen någon erinran vara att
framställa, varför riksdagen godkänt detsamma.
Under erinran att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj:ts förslag örn
inrättande av en fastare organisation för skärmbildsundersökningar av
värnpliktiga m. fl. har riksdagen godkänt det under förevarande punkt för
dessa undersökningars bedrivande begärda beloppet av 10 000 kronor.
Vid Kungl. Majit i övrigt föreslagit har ej heller givit riksdagen anledning
till erinran.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 107 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis................................................ » 56 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 77 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 34 700
Summa kronor 275 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ...................................... kronor 25 000
Nettoutgift kronor 250 000
dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 250 000 kronor.
Krigsmaterielverket.
ll:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 775 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit
riksdagen (punkt 11, s. 210—225) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 1 230 000 kronor.
14
Riksdagens skrivelse nr 353.
Vid sin behandling av propositionen nr 180 angående organisationen av
försvarsväsendets centrala förvaltning betonade 1943 års riksdag vikten av att
den nya förvaltningen såvitt möjligt finge växa fram successivt och organiskt,
vilket särskilt gällde krigsmaterielverket. Såsom i ärendet framhållits har en
planenlig utvidgning av verkets arbetsuppgifter också så småningom ägt rum,
varigenom anskaffningen av materiel tillhörande ett stort antal materielgrupper
överflyttats huvudsakligen från försvarsgrensförvaltningarna till krigsmaterielverket.
Detta har medfört ökat personalbehov. Med anledning härav
har Kungl. Maj:t nu framlagt förslag örn inrättandet av ett betydande antal
nya extra ordinarie befattningar.
Det föreliggande förslaget har givetvis varit i hög grad svårbedömbart, då
säkrare hållpunkter saknas rörande verkets arbetsomfång vid en återgång till
fredsförhållandena. Det har närmast förefallit riksdagen, som om verkets ansvällning
icke komme att bliva sådan, att behovet av nya tjänster i den omfattning,
som här föreslagits, kan anses till fullo motiverat. Att riksdagen det
oaktat icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag beror därpå, att riksdagen
utgått från att krigsmaterielverkets organisation kommer att bliva föremål för
närmare undersökning i samband med den blivande översynen av försvarsorganisationens
framtida utformning. Därest det vid denna utredning skulle
visa sig att en omvärdering av verkets personalbehov vore påkallad, torde
möjligheter föreligga att återflytta en del av personalen till försvarsgrensförvaltningarna.
Med sitt bifall till förslaget avser riksdagen ej endast antalet till nyinrättande
föreslagna befattningar utan även dessas inplacering å löneskalan.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att de viktigare befattningarna
inom krigsmaterielverket böra besättas med de i varje särskilt fall
lämpligaste personer, som stå till buds, oavsett örn dessa äro civila, militära
eller civilmilitära befattnings- eller beställningshavare. Yad departementschefen
med anledning härav föreslagit beträffande formerna för militär personals
tjänstgöring vid verket har icke givit riksdagen anledning till särskilt
uttalande.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels fastställt följande personalförteckning för krigsmaterielverket, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör ..................................................................... C 16
1 överdirektör ........................................................................ C10
1 överingenjör ........................................................................ C 8
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
3 byråchefer ........................................................................ Eo 30
2 förste byrådirektörer............................................................ Eo 30
1 byrådirektör ..................................................................... Eo 28
Riksdagens skrivelse nr 353. 15
Befattning Lönegrad
3 förste byråingenjörer ......................................................... Eo 27
2 byrådntendenter .................................................................. Eo 27
7 byråingenjörer .................................................................. Eo 26
2 förste byråsekreterare ......................................................... Eo 26
1 kamrerare ........................................................................ Eo 26
11 byråingenjörer .................................................................. Eo 24
1 byråingenjör eller förste byråassistent .................................... Eo 24
1 förste byråassistent ............................................................ Eo 24
2 byråsekreterare .................................................................. Eo 21
1 byråassistent ..................................................................... Eo 21
dels godkänt följande avlöningsstat för krigsmaterielverket, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tj änstemän, förslagsvis........ kronor 61000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis ............................................ » 75 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis1 » 975 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... »_169 000
Summa kronor 1 280 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 50 000
Nettoutgift kronor 1 230 000
1 Anslagsposten må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.
dels och till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat
ett förslagsanslag av 1 230 000 kronor.
12:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 12, s. 226 och 227) att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag
till Krigsmaterielverket: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
Arméns fortifikationsförvaltning.
13:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1
Ilar Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att,
16
Riksdagens skrivelse nr 353.
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 297 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 13, s. 227—231) att
dels å personalförteckningen för arméns fortifikationsförvaltning under
rubriken Tjänstemän å ordinarie stat ytterligare uppföra en maskinist i lönegraden
A 12, 1 eldare av 1. klassen i lönegraden A 7 samt — i stället för en
expeditionsvakt i lönegraden A 5 — en expeditionsvakt i lönegraden A 6;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns
fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;
dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 299 000 kronor.
Behovet av en förstärkning av amanuenspersonalen och den kvinnliga
kontorspersonalen vid fortifikationsförvaltningen har synts riksdagen motiverat,
varför riksdagen bifallit vad Kungl. Majit härutinnan föreslagit. Då
de föreslagna förändringarna i personalförteckningen och beräkningen i övrigt
av anslaget icke givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen anmäla,
att riksdagen
dels å personalförteckningen för arméns fortifikationsförvaltning under
rubriken Tjänstemän å ordinarie stat ytterligare uppfört en maskinist i
lönegraden A 12, 1 eldare av 1. klassen i lönegraden A 7 samt — i stället
för en expeditionsvakt i lönegraden A 5 — en expeditionsvakt i lönegraden
A 6,
dels godkänt följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 61000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis .............................................. » 84 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 170 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 34 300
Summa kronor 349 800
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis........................................ kronor 50 800
Nettoutgift kronor 299 000
dels och till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 299000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 353.
17
Arméförvaltningen.
14:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 370 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 14, s. 231—237) att
dels å personalförteckningen för arméförvaltningen under rubrikerna
Tjänstemän å ordinarie stat, Civil personal uppföra en verkstadsingenjör i
lönegraden C 5;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 447 000 kronor.
Riksdagen, som funnit Kungl. Majlis förslag under förevarande punkt
befogade, har bifallit desamma, varför riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels å personalförteckningen för arméförvaltningen under rubrikerna Tjänstemän
å ordinarie stat, Civil personal uppfört en verkstadsingenjör i lönegraden
C 5,
dels godkänt följande avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 142 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis .............................................. » 286 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 130 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... » 82 000
Summa kronor 640 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis........................................ kronor 193 000
Nettoutgift kronor 447 000
dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat
ett förslagsanslag av 447 000 kronor.
Marinio rvaltningen.
15:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 370 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 14 sami. Nr 353.
1387 <5 2
18
Riksdagens skrivelse nr 353.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 15, s. 237—240) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 382 000 kronor.
Riksdagen har icke haft någon erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts
förslag och får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för marinförvaltningen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 167 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagsvis .............................................. » 148 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. » 97 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 60 000
Summa kronor 473 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis........................................ kronor 91 000
Nettoutgift kronor 382 000
dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat
ett förslagsanslag av 382 000 kronor.
Flygförvaltningen.
16:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl. Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 15) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 412 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 16, s. 241—246) att
dels å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken Ordinarie
tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra
1 chef för materielavdelningens utrustningsbyrå i lönegrad Oa 6, Oa 5
eller Ca 30 i stället för i lönegrad Oa 5 eller Ca 28, 1 kamrerare i lönegrad
A 24 i stället för i lönegrad A 22 samt en drivmedelsassistent och en motorfordonsassistent,
båda i lönegrad Eo 24;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
Förslaget örn ändrad löneställning för chefen för materielavdelningens
19
Riksdagens skrivelse nr 353.
utrustningsbyrå bär riksdagen funnit böra godtagas. Riksdagen har ej heller
velat framställa någon erinran mot att befattningen såsom kamrerare i flygförvaltningen
uppflyttas till lönegraden A 24. Yad Kungl. Majit i övrigt föreslagit
under flygförvaltningens avlöningsanslag har icke givit riksdagen anledning
till särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken Ordinarie
tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppfört
1 chef för materielavdelningens utrustningsbyrå i lönegrad Oa 6, Oa 5
eller Ca 30 i stället för i lönegrad Oa 5 eller Ca 28, 1 kamrerare i lönegrad
A 24 i stället för i lönegrad A 22 samt en drivmedelsassistent och en motorfordonsassistent,
båda i lönegrad Eo 24,
dels godkänt följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 220 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis ............................................ » 130 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............ » 121 000
Anni. Därest befattningen såsom chef för materielavdelningens
normaliebyrå besättes med innehavare i lönegrad Ca 28, skall av
denna post innehållas ett belopp, beräknat efter 11 600 kronor för helt
budgetår.
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 66 000
Summa kronor 537 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis............. kronor 87 000
Nettoutgift kronor 450 000
dels och till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat
ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
Försvarskrafterna.
Försvarsstaben.
17:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 17) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 2 845 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 17, s. 246—259) att
20
Riksdagens skrivelse nr 353.
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
försvarsstaben, med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben,
med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 2 965 000 kronor.
Förslaget örn överflyttning av vissa arbetsuppgifter från militär personal
till kvinnliga befattningshavare har synts riksdagen böra godtagas i den av departementschefen
föreslagna omfattningen.
Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke givit riksdagen anledning till erinran,
får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för försvarsstaben, med undantag
av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46:
Personalförteckning.
Beställning (Befattning) Lönegrad
Ordinarie tjänstemän.
Militär personal.
1 överbefälhavare ........................................ Ob 7
1 generalsperson (flaggman) eller överste (kommendör) Ob 4 eller Ob 2
2 överstar (kommendörer) .............................. Oa 6
14 regementsofficerare, försvarsattachéer................ Oa 6 el. Oa 5 el. Oa 4
1 regementsofficer........................................ Oa 6 el. Oa 5
11 regementsofficerare, varav 2 militärassistenter...... Oa 5 el. Oa 4
4 majorer, militärassistenter............................ Oa 4
1 major eller kapten .................................... Oa 4 el. Oa 3
Anm. Om beställningen innebaves av kapten, utgår avlöningen
i form av arvode.
23 kaptener, militärassistenter, arvoden ................ Oa 3
3 kaptener eller löjtnanter, militärassistenter, arvoden Oa 3 el. Oa 2
1 förvaltare .............''................................. OO 3
Civil personal.
2 detaljchefer å personalvårdsavdelningen ..
3 kanslibiträden................................
1 förste expeditionsvakt ......................
1 expeditionsvakt..............................
8 kontorsbiträden..............................
1 telefonist ....................................
Tjänsteman å övergångsstat.
1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet
A 30
21
Riksdagens skrivelse nr 353.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
2 stabsredaktörer ........................................ MEo 23
1 ingenjör vid fotoanstalten............................ MEo 21
dels godkänt följande avlöningsstat för försvarsstaben, med undantag av
försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Utgifter:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ kronor
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning
förslagsvis .................................................... »
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, fö)''slagsvis ............................................ »
Särskilda löneförmåner för försvarsattacbéer och biträdande
försvarsattachéer:
a) Ortstillägg, förslagsvis.................. kronor 290 000
b) Barnbidrag, förslagsvis ................ » 33 000
c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis— » 25 000
d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis » 17 000
e) Eörflyttningsbidrag, förslagsvis........ » 30 000
f) Prisutjämningstillägg .................. » 19 000 >
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. »
Börligt tillägg, förslagsvis .................................. »
Summa kronor
675 000
293 000
27 000
414 000
161 000
172 000
1 742 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................................... kronor 202 000
Nettoutgift kronor 1 540 000
dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett
förslagsanslag av 2 965 000 kronor.
Armén.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
18:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr i bär
Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 20) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet till Armén: Avlöningar till aktiv
personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 72 200 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit
riksdagen (punkt 18, s. 259—320) att
dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén,
vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela ej mindre särskilda föreskrifter av i
22
Riksdagens skrivelse nr 353.
tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Majlis beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943 och den
2 juni 1944 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns
personalförteckningar budgetåren 1942/43—1944/45, än aven de särskilda föreskrifter,
som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av
den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation
av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;
dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1945 angivna grunder
utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid
för uppflyttning till högre löneklass för personal, som i anslutning till föreliggande
förslag örn befälskadrernas utökning må komma att överflyttas från
övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar
på aktiv stat vid försvarsväsendet;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret
1945/46;
dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 70 700 000 kronor.
Vidare har riksdagen i detta sammanhang till behandling förehaft motionen
lii 530, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att beställningen
som fälttygmästare från och med budgetåret 1945/46 skall vara uppförd i
lönegraden Ob 2 eller ock i lönegraden Ob 1 och därvid förenad med ett arvode
av 1 000 kronor.
Kungl. Majit har under förevarande punkt framlagt förslag till ändrad uppställning
av försvarsgrenarnas avlöningsstater, innebärande i huvudsak att olika
nu särskilt redovisade utgiftsändamål av likartad natur skola sammanföras
under gemensamma anslagsposter. Såsom departementschefen framhållit
syftar förslaget i fråga till åstadkommande av förenkling och modernisering
av anslagsuppställningen. Även örn det enligt riksdagens mening är lämpligt,
att avlöningsstaten icke betungas av flera anslagsposter än som kan anses
nödvändigt, är det dock av vikt att en dylik rationalisering icke försvårar
överblicken av kostnaderna för de omfattande personalgrupper varom här
är fråga, vilket torde vara att befara därest det föreliggande förslaget genomföres.
Enligt förslaget skulle anslagsposterna till arvoden och övriga ersättningar
utöver lön till ordinarie tjänstemän samt arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, sammanslås till en förslagsvis betecknad
anslagspost, benämnd arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit. Detta innebär, bland annat, att förteckningen å arvoden och övriga
ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän icke skulle såsom hittills
skett fastställas av riksdagen. Riksdagen har ställt sig betänksam mot förslaget
i denna del. Då riksdagen ändock bifallit detsamma har det skett
under förutsättning, att Kungl. Majit endast i undantagsfall utan riksdagens
hörande inrättar nya arvoden samt att Kungl. Majit årligen till riksdagen
överlämnar redogörelser över ändringar, som ansetts påkallade i den för
23
Riksdagens skrivelse nr 353.
föregående budgetår av Kungl. Majit fastställda personalförteckningen. Självfallet
böra även i fortsättningen grunderna för dessa arvodens utgående och
beräkningen av anslagsposten underställas riksdagens prövning. Med denna
reservation har riksdagen ansett sig icke böra motsätta sig den föreslagna
ändringen av anslagsuppställningen.
De av departementschefen för nästa budgetår föreslagna ökningarna i
arméns personaluppsättning äro i huvudsak föranledda av det planenliga
genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade utökningen av arméns
organisation under femårsperioden. De organisatoriska förändringar, som
avses skola genomföras under nästa budgetår och äro av natur att påverka
personalbehovet, sammanhänga i stort med den fortsatta utbyggnaden
av Göta pansarlivgarde, Bergslagens artilleriregemente, Stockholms luftvärnsregementes
batteri på Gotland, Signalregementets kompanier i Kristianstad
och Skövde samt Andra och Tredje tygkompanierna. Biksdagen har
icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag rörande beräkningen
av antalet beställnings- och befattningshavare.
Bland övriga organisatoriska förändringar, som förutsatts skola genomföras
under nästa budgetår, är den av 1943 års riksdag i princip beslutade
omorganisationen av kavalleriet, innebärande bland annat att ett nytt kavalleriregemente
skall uppsättas. Det framlagda förslaget till beräkning av personalbehovet
m. m. vid kavalleriet, vilket ansluter sig i allt väsentligt till de förutsättningar,
varpå beslutet örn kavalleriets omorganisation byggde, har riksdagen
funnit sig böra bifalla.
För det nya kavalleriregementet har föreslagits musikkår av typ III ävensom
att vid Skånska pansarregementets förflyttning till Hässleholm Skånska
trängkårens musikkår skulle indragas. Riksdagen vill i anslutning härtill framhålla,
att riksdagen förutsätter, att till pansarregementets musikkår överflyttas
den musikpersonal, som för närvarande finnes anställd Aud Skånska trängkåren,
samt att musikkåren vid det nya kavalleriregementet organiseras på
så sätt att för denna kår upptagna beställningar i första hand tillsättas
med musikpersonal, som tillhör Skånska pansarregementets till Hälsingborg
förlagda musikkår.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle den till Kiruna förlagda jägarbataljonen
av Norrbottens regemente organiseras såsom en självständig infanterikår,
arméns jägarskola, vars förvaltning borde sammanslås med förvaltningen
vid Kiruna-Jokkmokks försvarsområde. Då detta förslag syntes vara överlägset
gällande organisation och i förhållande till denna organisation innebära
besparingar har riksdagen funnit sig böra bifalla detsamma. Till frågan
örn viss detalj i skolans personalorganisation återkommer riksdagen i det
följande.
Yad härefter angår förslaget till personalförteckning för ordinarie tjänstemän
hava motionsvis yrkats vissa ändringar.
Frågan örn fälttygmästarens löneställning har med anledning av väckta
motioner varit föremål för riksdagens prövning senast vid 1943 och 1944 års
riksdagar. Riksdagen, som fann skäl tala för att denne befattningshavare
24
Riksdagens skrivelse nr 353.
uppflyttades från lönegraden Oa 6 till högre löneställning, ansåg sig dock för
det dåvarande icke böra bifalla förslag härom. Riksdagen har efter förnyat
övervägande av denna lönefråga kommit till den uppfattningen, att med avgörande
i ärendet icke bör ytterligare anstå. Riksdagen har därför nu funnit
sig böra i anledning av det i motionen II: 530 gjorda yrkandet besluta, att
befattningen såsom fälttygmästare uppflyttas till lönegraden Ob 2.
Riksdagen har icke haft något att erinra mot vad departementschefen anfört
i fråga örn fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
beträffande löneklassplacering för personal, som kan komma att överflyttas
till aktiv stat i samband med tillsättande av de vid de olika försvarsgrenarna
under budgetåret 1945/46 nytillkommande officers- och underofficersbeställningarna.
Med hänsyn till de alltjämt föreliggande svårigheterna att besätta arvodesbefattningarna
med för desamma avsedd personal har det, såsom departementschefen
föreslagit, synts få ankomma på Kungl. Majit att, örn så befinnes
erforderligt och lämpligt, medgiva tillfälligt besättande av i personalförteckning
uppförd befattning för pensionerad officer med från aktiv stat pensionsavgången
underofficer samt att därvid bestämma skälig löneställning.
Till hemvärnsområdesbefälhavare utgå arvoden under fredstid med 50 kronor
för år men under förstärkt försvarsberedskap med högre belopp, differentierat
efter antalet underlydande hemvärnsmän. Vid upphävandet av beredskapen
kan tvekan komma att uppstå, huruvida dessa arvoden fortsättningsvis
skola utgå med de högre beloppen eller återgång ske till fredsnorm.
Det har synts riksdagen befogat, att i avbidan på förenämnda utredning
någon ändring icke sker i arvodesgrunderna även örn den förstärkta försvarsberedskapen
genom formligt beslut avvecklas. Enligt vad riksdagen nämligen
inhämtat komma arbetsuppgifterna för hemvärnsområdesbefälhavare
att kvarstå praktiskt taget oförändrade jämväl vid en avveckling av beredskapen.
Riksdagen har därför funnit sig böra bemyndiga Kungl. Majit att
medgiva, att de högre arvodesbeloppen få i enlighet med vad sålunda anförts
fortsättningsvis utgå.
Yad Kungl. Majit i övrigt i skilda avseenden föreslagit under arméns avlöningsanslag
har icke givit riksdagen anledning till särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels i anledning av Kungl. Majis förslag och motionen 11:530, med den
ändringen att beställningen för fälttygmästaren skall hänföras till lönegraden
Ob 2, för budgetåret 1945/46 fastställt de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén, vilka
i särskild ordning överlämnas till riksdagen;
dels bemyndigat Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela ej mindre särskilda föreskrifter av
i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Majis beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943
och den 2 juni 1944 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen
av arméns personalförteckningar budgetåren 1942/43—1944/45, än även de
25
Riksdagens skrivelse nr 353.
särskilda föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet
av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad
och organisation av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;
dels bemyndigat Kungl. Majit att i enlighet med av departementschefen
angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande
av tid för uppflyttning till högre löneklass för personal, som i anslutning
till föreliggande förslag örn befälskadrernas utökning må komma att överflyttas
från övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar
på aktiv stat vid försvarsväsendet;
dels godkänt följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 48 500 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,
förslagsvis ............................................................ » 5 850 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis ................................................... » 1075 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 10 250 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 9 425 000
Summa kronor 75 100 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .......................................... kronor 4 400 000
Nettoutgift kronor 70 700 000;
dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 70 700 000 kronor.
Marinen.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
19:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1
bär Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 68) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av
32 450 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 19, s. 320—346) att
dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen
som i särskild ordning överlämnats till riksdagen;
dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna
26
Riksdagens skrivelse nr 353.
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinens
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1945/46;
dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.
Den av departementschefen för nästa budgetår förordade personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän vid marinen upptager i huvudsak de nya beställningar,
som erfordras för den planenliga utökningen av organisationen för
flottan och kustartilleriet. Vissa jämkningar hava dock befunnits påkallade.
Sålunda har behovet av aktiv militär personal vid flottan beräknats med hänsyn
tagen till vissa av 1944 års riksdag angivna grunder rörande personalberäkningarna
för flottan. För mariningenjörkårens del har departementschefen
ansett personalökningen böra begränsas i avvaktan på definitivt ställningstagande
till mariningen jörkårens organisation och nytillkommande beställningar
hava icke ansetts böra tillsättas med ordinarie innehavare.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinringar mot de av departementschefen
sålunda tillämpade grunderna för beräkning av ifrågavarande personalbehov
och har därför fastställt den föreslagna personalförteckningen för
ordinarie tjänstemän vid marinen. Beräkningen av medelsbehovet under anslagsposten
har riksdagen lämnat utan erinran. Vidkommande anställningsformen
för nytillkommande mariningenjörer må det tills vidare ankomma på
Kungl. Majit att bestämma densamma. Nu gällande bestämmelse, att lediga
eller ledigblivande marinens poliskår tillhörande beställningar icke må utan
Kungl. Maj:ts tillstånd återbesättas med ordinarie innehavare, har synts riksdagen
böra givas giltighet även under nästa budgetår.
Departementschefens förslag rörande beräkningen av övriga anslagsposter
hava icke givit riksdagen anledning till erinran.
På grund av det anförda och under hänvisning till vad riksdagen under
arméns avlöningsanslag anfört i fråga örn de föreslagna riktlinjerna för försvarsgrenarnas
avlöningsstater, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels för budgetåret 1945/46 fastställt de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen,
vilka i särskild ordning till riksdagen överlämnats;
dels bemyndigat Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
dels godkänt följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1945/46:
Riksdagens skrivelse nr 353. 27
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 24 200 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,
förslagsvis ............................................................ » 925 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis ................................................... » 850 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 2 200 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................................... » 3 910 000
Summa kronor 32 085 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .......................................... kronor 685 000
Nettoutgift kronor 31 400 000;
dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.
Flygvapnet.
Avlöningar m. m. till fast anställd personal.
20:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 104) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1945/46 beräkna ett förslagsanslag av
23 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 20, s. 347—364) att
dels för budgetåret 1945/46 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet
som i särskild ordning överlämnats till riksdagen;
dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig
erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända
planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1945/46;
dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 23 400 000 kronor.
Vidare har uti motionen lii 252 hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan
ändring i bestämmelserna angående avlöning till vid flygvapnet tjänstgörande
kontraktsanställd civil personal i expeditionstjänst, som anställts
28
Riksdagens skrivelse nr 353.
jämlikt föreskrifterna i Kungl. Maj:ts brev den 21 mars 1940, att den i alla
avseenden erhåller motsvarande förmåner som extra tjänstemän enligt militära
icke-ordinariereglementet samt att i förekommande fall löneklassuppflyttning
efter tre års anställning må verkställas med retroaktiv verkan under
iakttagande av avlöningsreglementets bestämmelser härutinnan.
De av departementschefen föreslagna ökningarna i flygvapnets personaluppsättning
äro i huvudsak föranledda av det planenliga genomförandet
under budgetåret 1945746 av den av 1942 års riksdag beslutade utökningen
av flygvapnets organisation under femårsperioden 1942/47, dock med de avvikelser
som betingas av 1943 års riksdags beslut rörande omorganisation av
flygförvaltningen och beslutet om Södertörns flygflottilj. Riksdagen har icke
funnit anledning till erinran mot de av departementschefen i enlighet härmed
framlagda förslagen rörande beräkningen av antalet beställnings- och
befattningshavare vid flygvapnet för nästa budgetår och av de i avlöningsstaten
ingående anslagsposterna.
Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle officerskåren vid fullt utbyggt flygvapen
bestå till 20 % av f. d. underbefäl och till 80 % av från läroverken rekryterade
studenter. För att snabbast möjligt konsolidera officerskadern och då
på grund av bristen på kvalificerad markpersonal officerskåren till en början
icke kunde rekryteras i någon större omfattning från underbefälet, hava dessa
sistnämnda kommenderats till flygutbildning i mindre utsträckning under de
första åren efter 1942. Officerskåren består därför för närvarande endast till
ungefär 4 % av officerare, som gått den s. k. långa vägen, mot avsedda 20 %.
För att snabbast möjligt närma sig den procentuella fördelning, som bestämts
genom försvarsbeslutet har det visat sig nödvändigt att från och med i år
minska antalet officersaspiranter till förmån för utbildning av ett större antal
underbefäl. Med hänsyn till de stora och omfattande kurserna och den korta
tid som står till förfogande för inlärande av dessa kurser och med beaktande
av vederbörandes olika förkunskaper har det blivit nödvändigt att öka antalet
klasser vid undervisningen i aspirantskolan. För ändamålet erfordras ett belopp
av 10 930 kronor utöver det belopp av 12 630 kronor som av Kungl. Majit
under förevarande punkt föreslagits skola utgå till arvoden till vissa civila
lärare vid aspirantskolan. Riksdagen har funnit sig böra bemyndiga Kungl.
Majit att ställa till vederbörande myndighets förfogande den sålunda behövliga
ytterligare medelsanvisningen.
Alltsedan budgetåret 1940/41 hava under förevarande anslag medel anvisats
för bestridande av avlöningskostnaderna för viss kontraktsanställd
civil personal. Syftet med anställandet av denna personal har varit att med
hänsyn till knapphet på militärt utbildad personal under den pågående utbyggnaden
av flygvapenorganisationen frigöra underofficerare på stat och i
arvodesbefattning samt underbefäl från sådana sysslor och befattningar, som
icke nödvändigt kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. Enligt
gällande bestämmelser skall anställning av dylik personal ske medelst kontrakt
och mot avlöning och förmåner i övrigt som tillkomma extra tjänstemän
i lägsta löneklassen av vederbörliga lönegrader å löneplan MEx. Det för
-
29
Riksdagens skrivelse nr 353.
hållandet att lönerna fixerats till lägsta löneklassen torde hava föranletts av
den provisoriska karaktären av dessa anställningar. Då det emellertid visat
sig att en stor del av ifrågavarande personal varit anställd sedan år 1940
har riksdagen i anledning av det i motionen II: 252 gjorda yrkandet funnit
sig böra medgiva, att såsom försvarets lönenämnd föreslagit denna personal
beredes möjlighet att erhålla lön efter högre löneklass än den lägsta i den
lönegrad av löneplan MEx, vilken vederbörande anses tillhöra. Då enligt
riksdagens mening någon ändring i anställningsformen för dessa befattningshavare
icke bör ifrågakomma, synes en förbättring i deras avlöningsförhållanden
lämpligen böra ske i den formen, att de efter minst tre års tjänstgöring
tillerkännas mot löneklassuppflyttningen svarande ålderstillägg. Det
må ankomma på Kungl. Majit att medgiva det överskridande av det för avlöning
av ifrågavarande personal beräknade beloppet, som må kunna erfordras
för utgivande av dylik förhöjd ersättning. Kiksdagen har ansett sig icke i
vidare mån än vad nu angivits böra tillmötesgå den i motionen gjorda framställningen.
På grund av det anförda och under hänvisning till vad riksdagen under
arméns avlöningsanslag anfört i fråga örn de föreslagna riktlinjerna för försvarsgrenarnas
avlöningsstater, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels för budgetåret 1945/46 fastställt de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet,
vilka i särskild ordning till riksdagen överlämnats;
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
dels godkänt följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
V t gifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 16 100 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,
förslagsvis ............................................................ » 875 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis ................................................... » 400 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 4 220 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................................... » 2 4-80 000
Summa kronor 24 075 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .......................................... kronor 675 000
Nettoutgift kronor 23 400 000;
dels till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1945/46 anvisat ett förslagsanslag av 23 400 000 kronor;
30
Riksdagens skrivelse nr 353.
dels och i anledning av motionen II: 252 medgivit, att vid flygvapnet jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 21 mars 1940 med kontrakt anställd civil personal
i expeditionstjänst må efter minst tre års tjänstgöring tillerkännas mot
löneklassuppflyttning svarande ålderstillägg.
Vissa för försvaret gemensamma institutioner.
Sjökarteverket.
21:o) Sjökarteverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 497 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 21, s. 364—390) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för sjökarteverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 511 000 kronor.
Såsom i ärendet framhållits hava genom statens organisationsnämnd verkställts
vissa organisationsundersökningar inom sjökarteverket. Dessa hava
utmynnat i förslag till ändringar i verkets inre organisation m. m. och till
ändrad löneställning för vissa befattningshavare. Den av departementschefen
i anslutning härtill föreslagna organisationen av de olika avdelningarna har
synts riksdagen lämpligt avvägd och ägnad att läggas till grund för en beräkning
av personalbehovet. Förslagen i vad de avse ändringar i lönegradshänseende
för den personal, som berörs av omorganisationen, hava jämväl synts
riksdagen böra godtagas.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels fastställt följande personalförteckning för sjökarteverket, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör ........................................................................... C 6
3 förste aktuarier ..................................................................... A 26
1 aktuarie .............................................................................. A 22
1 kartograf .............................................................................. A 22
1 ingenjör .............................................................................. A 21
1 militärkartograf ..................................................................... A 21
1 assistent å jordmagnetiska avdelningen .................................... A 21
1 assistent å nautiska avdelningen1 ............................................. A 21
1 kassör2 ................................................................................. A 17
1 Intill dess denna avdelning organiserats: avdelningen för nautiska publikationer.
2 Befattningen må icke tillsättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.
Riksdagens skrivelse nr 353.
31
Befattning Lönegrad
2 förste ritare ........................................................................... A 17
1 förste gravör ........................................................................ A17
7 ritare .................................................................................... A 15
5 gravörer .............................. ................................................ A15
1 tryckeriförman ..................................................................... A15
1 laborant .............................................................................. A15
1 koppartryckare ..................................................................... A10
1 kontorist .............................................................................. A 9
3 ritbiträden ........................................................................... A 7
2 kanslibiträden ........................................................................ -A- 7
1 expeditionsvakt .........:........................................................... -A- 6
1 kontorsbiträde ..................................................................... -A- 4
Tjänsteman å övergångsstat.
1 redogörare ................................................................
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 föreståndare för avdelningen för nautiska publikationer2 ......... Eo 24
1 assistent å nautiska avdelningen1 .......................................... Eo 21
1 kartograf ........................................................................... Eo 21
3 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm, Göteborg och Malmö) Eo 21;
1 Intill dess denna avdelning organiserats: avdelningen för nautiska publikationer.
2 Befattningen må icke återbesättas.
dels godkänt följande avlöningsstat för sjökarteverket, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1 Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 250 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit ........................................................................ » 17 910
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 146 000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ................................................ » 37 800
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ »_59 290
Summa kronor 511 000;
dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisat ett
förslagsanslag av 511 000 kronor.
22:o) Sjökarteverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 240 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 22, s. 390—392) att till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor.
32
Riksdagens skrivelse nr 353.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Kungl. Majlis förslag
till SjökarteverJcet: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag
av 245 000 kronor.
23:o) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I propositionen
nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket:
Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgeåtret 1945/46 beräkna ett
reservationsanslag av 490 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 23, s. 392—395) att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
465 000 kronor.
Beräkningen av medelsbehovet till fältarbeten till sjöss för nästa budgetår
har grundats på oförändrat prisläge å olja. Liksom för innevarande budgetår
gällt bör anslagsposten, därest oljepriserna skulle sjunka under den nivå, som
vid anslagsberäkningen förutsatts, ställas till förfogande allenast i den omfattning,
som svarar mot de under nämnda budgetår rådande priserna. Då
Kungl. Majits äskanden i övrigt under förevarande punkt icke givit riksdagen
anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen till Sjökarteverket:
Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgetåret 1945/46 anvisat ett
reservationsanslag av 465 000 kronor.
Diverse.
24:o) Industriens krigsorganisation. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 177) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Industriens krigsorganisation för budgetåret
1945/46 beräkna ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 170 föreslagit riksdagen
(punkt 24, s. 395—397) att till Industriens krigsorganisation för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Då, såsom i ärendet framhållits, anslaget till industriens krigsorganisation
tagits i anspråk för väsentligen olika ändamål har det synts riksdagen lämpligt,
att fastare riktlinjer uppdragas för anslagets användning i fortsättningen.
Vad departementschefen härutinnan föreslagit har riksdagen funnit sig böra
bifalla. Anslaget bör alltså närmast avses till bestridande av kostnader, föranledda
av åtgärder för privatindustriens omläggning till krigsproduktion.
Mot den för ändamålet för nästa budgetår äskade medelsanvisningen har
riksdagen icke haft något att erinra.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Industriens krigsorganisation för
budgetåret 1945/46 anvisat ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Stockholm den 13 juni 1945.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.