Riksdagens skrivelse nr 351.

1

Nr 351.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1945.
Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående studiehjälp åt landsbygdens
ungdom m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 149.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt
150) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna
för budgetåret 1945/46 dels till Studiehjälp för högre undervisning åt
landsbygdens ungdom ett anslag av 1 910 000 kronor, dels ock till Statens
studielån: Studielånenämnden för budgetåret 1945/46 ett anslag av 20 000
kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 74, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 26
januari 1945, föreslagit riksdagen att

1. till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av 1 700 000 kronor;

2. till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor
med kombinerad undervisning för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 125 000 kronor;

3. till Anordnande av kombinerad korrespondens- och radioundervisning
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor;

4. till Handledning vid kombinerad korrespondens- och radioundervisning
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor;

5. till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroan Bihang

till riksdagen* protokoll 19i5. 14 sami. Nr Säl.

1

2 Riksdagens skrivelse nr 351.

stalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor; 6.

till Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid
högre läroanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
9 000 kronor;

7. till Statens studielån: Studielånenämnden för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 25 000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande
motionerna 1:297 och 11:463, i vilka hemställts, l:o) att riksdagen
vid sin behandling av frågan örn studiehjälp för högre undervisning åt
landsbygdens ungdom m. m. måtte vidtaga i motionerna förordade ändringar
i Kungl. Maj:ts förslag samt att 2:o) i propositionen nr 74 äskade
anslag för ifrågavarande ändamål måtte höjas i den utsträckning, som ett
biträdande av förstnämnda hemställan nödvändiggjorde, dels de likalydande
motionerna I: 300 och II: 464, i vilka jämte annat hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av proposition nr 74 med beaktande av vad i motionerna
anförts måtte l:o) uttala sig för att inackorderingsbidrag för lärjunge
vid högre läroanstalt skall kunna utgöra högst 1 000 kronor per läsår,
att avläggandet av viss examen icke uppställes som villkor för stipendier
till elever, som bedriva korrespondensstudier, och att resebidrag skola kunna
utgå till elever vid skolor för kombinerad korrespondens- och muntlig
undervisning, 2:o) besluta att reservationsanslaget till stipendier åt lärjungar
vid högre läroanstalter uppföres med ett belopp av kronor 1 800 000, dels
motionen 11:465, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, l:o) att det
i propositionen föreslagna maximibeloppet för stipendier höjes från 675
kronor till 800 kronor, 2:o) att statsbidraget till iordningställandet av
skolhem skall kunna utgå med omkring 85 procent av styrkta verldiga
kostnader och att det i propositionen beräknade reservationsanslaget på
denna punkt höjes i proportion härtill, dels ock motionen II: 468, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta l:o) att till stipendier åt lärjungar vid
högre läroanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
5 340 000 kronor samt 2:o) att till stipendier för studier genom korrespondens
och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 830 000 kronor.

Inledning.

Med anledning av vad departementschefen inledningsvis anfört vill
riksdagen framhålla, att riksdagen i likhet med departementschefen hyser
den förhoppningen, att de olika av departementschefen antydda förslagen
i syfte att främja ungdomens utbildning och intresse för det praktiska
arbetslivet snarast möjligt komma att framläggas för riksdagen.

Behovet av studiehjälp.

Frågan örn hjälpåtgärder för underlättande av tillträdet till högre skolundervisning
för studielämpliga barn från ekonomiskt svagt ställda familjer

3

Riksdagens skrivelse nr 351.

i städer och tätorter är — såsom departementschefen upplyst — under
övervägande inom skolutredningens socialpedagogiska delegation. Riksdagen
vill understryka angelägenheten av att detta spörsmål snarast bringas
till en lösning. Emot vad departementschefen under detta avsnitt anfört
har riksdagen icke funnit något att erinra.

Begreppet landsbygden.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att studiehjälp bör
kunna utgå till lärjunge, som icke i sin hemort eller dess närhet — vare
sig hemorten tillhör den egentliga landsbygden eller ej — har tillgång till
den högre skolutbildning han söker. Minimiavståndet mellan bostadsorten
och skolan bör, i anslutning till vad departementschefen förordat, enligt
riksdagens mening icke utgöra mindre än omkring 5 kilometer. Såsom departementschefen
framhållit bör i fråga örn minimiavståndet hänsyn tagas
även till kommunikationsförhållandena och liknande omständigheter, så att
där kommunikationerna äro goda strängare krav uppställas.

Bestridande av kostnaderna för studiehjälp.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under förevarande avsnitt anfört.

Stipendier till inackordering och resor.

Riksdagen har i likhet med departementschefen godtagit skolutredningens
förslag, att stipendier för bekostande av inackordering och dagliga resor
tilldelas för studier lämpliga ungdomar från landsbygden. I fråga om vilka
skolors lärjungar som skola vara berättigade att erhålla dylik studiehjälp
har riksdagen godkänt departementschefens förslag.

Beträffande normerna för tilldelning av stipendier har departementschefen
funnit det lämpligt, att ett högstbelopp för läsår och lärjunge fixeras. Departementschefen
har med utgångspunkt från att stipendier åt elever vid folkhögskolor
och vid anstalter för yrkesundervisning i årets åttonde huvudtitel
föreslagits utgå med ett högsta stipendiebelopp för högsta behovsgraden av
75 kronor för månad, ansett samma belopp, vilket vid högre läroanstalter
för läsår innebure 675 kronor, böra bestämmas som maximum för de nu
ifrågasatta stipendierna.

I motionerna I: 297 och II: 463 samt I: 300 och II: 464 har föreslagits
förläsår ett högsta stipendiebelopp av 1 000 kronor, i motionen II: 465 av 800
kronor, i motionen II: 468 av 1 200 kronor och i motionen II: 225 av 2 000
kronor.

Riksdagen får erinra därom, att innevarande års riksdag i anledning av
ovannämnda förslag örn ett högsta stipendiebelopp av 75 kronor för månad

4

Riksdagens skrivelse nr 351.

åt elever vid folkhögskolor i sin skrivelse nr 8 anfört, att åtskilliga skäl talade
för principen att helt obemedlade elever borde kunna få alla sina kostnader
för genomgång av en folkhögskolekurs täckta genom stipendier, helt
eller till väsentlig del av statsmedel. Riksdagen ansåg sig dock icke i detta
sammanhang böra taga ställning till denna fråga, utan fann sig för närvarande
böra godtaga de av skolöverstyrelsen föreslagna stipendiegrunderna
att gälla för nästa budgetår. I fråga om stipendierna för elever vid anstalter
för yrkesundervisning gjorde riksdagen motsvarande uttalande.

I anslutning till dessa uttalanden från riksdagens sida vill riksdagen nu
framhålla, att enligt riksdagens mening starka skäl tala för den principen,
att stipendierna för såväl teoretiska som praktiska studier för helt obemedlade
studiebegåvade lärjungar från både landsbygden och städer eller andra
tätorter avpassas så, att de i huvudsak giva full behovstäckning. Riksdagen
förutsätter därför, att samtliga stipendiefrågor av nu förevarande eller lik
nande slag (studiehjälp åt landsbygdens ungdom och ungdom från städer
och andra tätorter, stipendier till elever vid folkhögskolor och anstalter för
yrkesundervisning m. m.) örn möjligt redan vid nästa års riksdag komma
att lösas i överensstämmelse med den av riksdagen sålunda angivna principen.
I avvaktan härpå och för att redan vid innevarande års riksdag i viss
mån tillmötesgå det ovannämnda önskemålet har riksdagen beslutat en
jämkning i det av departementschefen åt ungdom från landsbygden föreslagna
högsta stipendiebeloppet. För att giva den stipendieutdelande myndigheten
önskvärd rörelsefrihet vid stipendieutdelningen anser riksdagen att
i särskilda fall, nämligen då det är fråga om helt obemedlade lärjungar, stipendiebeloppet
bör kunna utgå med högst 800 kronor för läsår.

Emot departementschefens förslag örn särskilt stipendium för resor till
medellös lärjunge, som åtnjuter stipendium för inackordering, har riksdagen
icke funnit annat att erinra än att riksdagen ifrågasätter, om icke även bidrag
till kostnader för resor under pågående termin må kunna givas genom
stipendium i den utsträckning, som med hänsyn till omständigheterna i varje
särskilt fall — däribland även hemmets avstånd från skolorten — kan befinnas
rimligt. Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla, att såvitt
riksdagen kunnat finna departementschefen icke anslutit sig till statskontorets
förslag att stipendium för resor må kunna utgå med belopp, motsvarande
högst den verkliga kostnaden i den mån denna överstiger 100 kronor
för läsår. Riksdagen delar denna departementschefens uppfattning.
Med hänsyn till det i motionerna I: 297 och II: 463 framställda förslaget
örn att stipendierna böra motsvara den verkliga resekostnaden med
billigaste kommunikationsmedel vill riksdagen framhålla, att man på
nuvarande stadium, i avsaknad av alla erfarenheter på området, svårligen
kan eller bör från riksdagens sida fixera några strikta regler för resestipendiernas
utmätande. Vid den praktiska tillämpningen av denna stipendieform
torde närmare klarhet komma att vinnas efter vilka grunder stipendierna
lämpligen böra avpassas.

5

Riksdagens skrivelse nr 351.

Riksdagen förutsätter, att särskilt stipendium för resor för helinackorderad
lärjunge i regel kommer att avse resor mellan hemorten och närmaste läroverksort,
som erbjuder den speciella utbildning, lärjungen önskar ernå.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit i fråga om stipendier till inackordering
och resor har icke givit riksdagen anledning till erinran. I detta
sammanhang vill riksdagen dock framhålla, att när det gäller att pröva sökandens
egen eller föräldrarnas ekonomiska ställning, det synes lämpligt, att
bestämmelse intages örn att vid stipendieansökningen skall fogas avskrift av
vederbörlig kronodebetsedel. Riksdagen får vidare i anslutning till vad departementschefen
i ämnet anfört understryka, dels att en skärpning av fordringarna
för tillträde till gymnasiet synes böra tagas under allvarligt övervägande,
i syfte att förhindra en alltför stark tillströmning till de teoretiska studiebanorna,
dels ock att vid konkurrens mellan inbördes likställda sökande till
stipendium företräde bör givas åt den, vars utbildning tager sikte på ett
praktiskt yrke.

På grund av den ståndpunkt riksdagen här intagit i fråga om stipendiebeloppets
storlek har det av Kungl. Majit för ändamålet äskade anslaget av
1 700 000 kronor ökats med 200 000 kronor till 1 900 000 kronor.

Stipendier till understöd av studier vid brevskolor eller skolor
med kombinerad undervisning.

I likhet med departementschefen vill riksdagen framhålla, att korrespondensundervisningen
haft en icke oväsentlig betydelse för att underlätta
studiemöjligheterna för sådana ungdomar, som av ett eller annat skäl icke
önskat eller kunnat genomgå högre skola, samt att icke minst landsbygdens
ungdom dragit fördel av denna undervisning. Kungl. Maj:ts nu föreliggande
förslag avser att genom inrättande av särskilda stipendier för vissa lärjungar
skapa förutsättningar för de ekonomiskt svagare ställda att bedriva
studier vid brevskolor eller skolor med kombinerad korrespondens- och
muntlig undervisning. Departementschefen har i sådant avseende ansett
stipendium böra utgå med högst 200 kronor per läsår för lärjunge som bedriver
enskilda korrespondensstudier för realexamen eller bedriver dylika
studier för studentexamen, samt med högst 300 kronor per läsår för lärjunge
vid enskild realskola med kombinerad korrespondens- och muntlig
undervisning. Enligt riksdagens mening måste emellertid en viss smidighet i
tilldelningen av understöden eftersträvas, varigenom större rättvisa kan uppnås
i fråga om de föreliggande individuella fallen. Skolutredningen har för sin
del föreslagit, att sådant stipendium, varom här är fråga, i allmänhet bör utgå
med så stort belopp, alt största delen av kursavgiften till korrespondensinstitutet
därmed kan betalas. Riksdagen anser i likhet med skolutredningen, att
den stipendieutdelande myndigheten på detta område bör tilldelas en viss
rörelsefrihet och har alltså icke fastställt någon maximering av stipendiebe -

6

Riksdagens skrivelse nr 351.

loppen utan beslutat, att dylika stipendier må utgå med omkring 200 respektive
300 kronor per läsår efter prövning från fall till fall. Riksdagen har för
sin del även funnit att goda skäl tala för att, därest en studerande avlägger
examen på kortare tid än den beräknade — t. ex. realexamen på 2% år i
stället för på 3 år — han icke på grund härav bör få stipendiet reducerat
utan komma i åtnjutande av samma förmåner som skulle hava utgått till
honom för den längre studietiden.

Riksdagen vill framhålla, att med de sålunda av riksdagen vidtagna modifikationerna
i Kungl. Maj:ts förslag tillgodoses även i viss utsträckning de
i motionerna I: 297 och II: 463 samt II: 468 i förevarande avseende framställda
önskemålen. Med hänsyn till att den nu ifrågavarande stipendieformen till
en början måste få karaktären av en försöksanordning, har riksdagen ansett
sig icke kunna bifalla det i motionerna I: 300 och II: 464 framställda förslaget,
att viss examen icke uppställes såsom fordran för stipendiums erhållande.
Erfarenheten torde framdeles få utvisa, huruvida det kan befinnas
lämpligt och görligt att vidga området för utgivandet av stipendier av här
ifrågavarande slag. Riksdagen anser sig icke heller nu beredd att taga ställning
till det i sistnämnda motioner framställda förslaget om införande av
stipendier för resor för elever, som bedriva studier vid korrespondensskolor.
Även här torde ytterligare erfarenhet rörande stipendiesystemetis verkningar
först böra avvaktas. Den i motionerna I: 297 och II: 463 berörda
frågan om upprättandet av ett statligt korrespondensinstitut är enligt riksdagens
mening ett mycket omfattande spörsmål, vilket står i nära samband
med frågan huruvida och i så fall på vad sätt en statlig kontroll över korrespondensinstituten
bör införas. Riksdagen anser sig icke för närvarande
kunna taga ställning till detta spörsmål, men finner det önskvärt att verksamheten
vid de enskilda korrespondensinstituten följes med största uppmärksamhet.

I likhet med departementschefen har riksdagen funnit övervägande skäl
tala för att anslag för nästa budgetår icke anvisas till statsbidrag för anskaffande
av lokaler för enskilda skolor med kombinerad korrespondens- och
muntlig undervisning.

Emot vad departementschefen i övrigt under detta avsnitt anfört och
föreslagit har riksdagen icke funnit anledning till annan erinran än att det
för ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppet av 125 000 kronor —
med hänsyn till att riksdagen icke fastställt någon maximering av stipendiebeloppen
— höjts med 10 000 kronor till 135 000 kronor.

Anordnande av kombinerad brev- och radioundervisning samt
handledning av lärjungar vid sådan undervisning.

Ehuru enligt riksdagens mening tvekan kan råda i fråga örn de resultat,
som kunna ernås genom en undervisning av här ifrågasatt slag, har riks -

7

Riksdagens skrivelse nr 351.

dagen likväl icke velat motsätta sig att ett begränsat försök göres på detta
område. På grund härav har riksdagen ansett sig böra för ändamålet anvisa
de av Kungl. Maj:t äskade anslagen å 60 000 respektive 20 000 kronor.

Statsbidrag till inrättande av skolhem och till avlönande
av föreståndare vid dylika.

Riksdagen anser i likhet med departementschefen det i hög grad önskvärt
att staten skänker en skolhemsverksamhet, avsedd för de högre läroanstalternas
lärjungar, verksamt stöd. Enligt Kungl. Maj:ts förslag är det avsett,
att landsting, annan kommun eller stiftelse skall inträda som huvudman
för ifrågavarande skolhem. Skolutredningen har föreslagit, att statsbidrag
till såväl ny- som ombyggnad av skolhem ävensom till hemmens inredning
skulle utgå med belopp, som Kungl. Majit i varje särskilt fall bestämde,
samt ansett att omkring 75 procent av kostnaderna borde bestridas av statsmedel.
Departementschefen har anslutit sig till skolutredningens förslag.
I motionen II: 465 har föreslagits, att statsbidraget skulle utgå med omkring
85 procent av de styrkta verkliga kostnaderna för skolhems iordningställande.

Enligt riksdagens mening tala övervägande skäl för att skolhemmen få
en lokal förankring, vilket försvåras om staten inträder som huvudman
för hemmen. Riksdagen bifaller därför departementschefens förslag på denna
punkt, varvid riksdagen förutsätter, att det i regel blir landstingen som inträda
som huvudmän. Riksdagen har emellertid kommit till den uppfattningen,
att det torde kunna ifrågasättas örn inrättande av skolhem i önskvärd
omfattning kan påräknas, därest de statsbidragsgrunder, som av skolutredningen
och departementschefen föreslagits, godtagas. Många av de
tänkta huvudmännen torde nämligen icke hava den ekonomiska bärkraft, att
de kunna påtaga sig de icke oväsentliga utgifter, som komma att för detta
ändamål falla på dem. Med hänsyn härtill och i betraktande av angelägenheten
av att denna verksamhet i möjligaste mån befrämjas och underlättas
har riksdagen ansett sig böra fastställa statsbidraget att utgå med minst 75
procent av de styrkta verkliga kostnaderna för skolhemsbyggnader och deras
inredning. Där särskilda skäl föreligga för utgivande av ett högre statsbidrag
än det sålunda angivna har riksdagen beslutat att åt Kungl. Majit inrymma
befogenhet att bevilja dylikt bidrag upp till 90 procent av de styrkta verkliga
kostnaderna.

Det torde även kunna ifrågasättas om icke för underlättande av att skolhemsverksamhet
i lämplig utsträckning kommer till stånd visst bidrag av
statsmedel bör utgå även till driftskostnaderna vid skolhemmen. Riksdagen
förutsätter, att Kungl. Majit, efter utredning av denna fråga, tager densamma
under övervägande och snarast möjligt för riksdagen framlägger det
förslag, vartill en dylik utredning må giva anledning.

I motionerna I: 297 och lii 463 har framställts förslag örn att i skolhem -

8

Riksdagens skrivelse nr 351.

mens styrelser borde ingå representanter för olika ungdomsorganisationer.
Riksdagen är övertygad örn att de blivande huvudmännen för skolhemmen
i görligaste mån tillgodose i detta avseende framställda önskemål från olika
organisationers sida.

Riksdagen har ansett sig i frågans nuvarande läge böra bifalla departementschefens
förslag beträffande statsbidrag med ett belopp för år räknat av 4 500
kronor till avlönande av föreståndare vid skolhem. Riksdagen vill emellertid
framhålla, att det synes angeläget, att de ekonomiska betingelserna bliva sådana
att man som föreståndare erhåller för uppgiften väl kvalificerade personer.
Med hänsyn härtill torde grunderna för detta statsbidrags utgående
ävensom frågan örn vilka kvalifikationer, som lämpligen böra ställas på skolhemsföreståndarna,
böra göras till föremål för närmare undersökning i samband
med den av riksdagen ovan förutsatta utredningen angående statsbidrag
till driftskostnaderna vid skolhemmen.

På grund av sin ovan intagna ståndpunkt i fråga örn reglerna för statsbidragets
utgående till skolhemsbyggnader och deras inredning har riksdagen
ansett sig böra höja Kungl. Maj:ts för detta ändamål äskade anslagsbelopp
från 450 000 kronor till 500 000 kronor. Till bidrag till avlönande av föreståndare
vid skolhemmen har riksdagen för nästa budgetår i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag anvisat ett anslag av 9 000 kronor.

Vad departementschefen i övrigt under detta avsnitt anfört och föreslagit
har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

Studiehjälpens administration.

I likhet med departementschefen har riksdagen funnit det lämpligt att åt
studielånenämnden överlämnas den centrala administrationen av studiehjälpen
i avseende på de olika slagen av stipendier. Departementschefen harföreslagit,
att nämnden härvid skulle något utökas och få sitt kansli förstärkt.
Den omorganisation av nämnden, som på grund härav bleve behövlig, har departementschefen
ansett böra bliva föremål för ytterligare överväganden.
Riksdagen utgår ifrån, att den i motionerna I: 297 och II: 463 berörda frågan
angående ungdomsorganisationernas representerande i nämnden därvid kommer
att upptagas till omprövning.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot att i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföra anslaget till studielånenämnden
med ett belopp av 25 000 kronor.

På sätt departementschefen föreslagit torde för försöksverksamheten med
kombinerad brev- och radioundervisning skolöverstyrelsen och i fråga om
ärenden rörande skolhem och därmed sammanhängande spörsmål skolöverstyrelsen
respektive överstyrelsen för yrkesutbildning böra vara förberedande och
övervakande myndighet.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla,

Rilcsdagens skrivelse nr 351. 9

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
II: 465 — såvitt den avser det högsta stipendiebeloppet —

dels till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 1 900 000
kronor;

dels till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor
med kombinerad undervisning för budgetåret 1945/46 under åttonde
huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 135 000 kronor;

dels till Anordnande av kombinerad korrespondens- och radioundervisning
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag
av 60 000 kronor;

dels till Handledning vid kombinerad korrespondens- och radioundervisning
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 20 000 kronor;

dels till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag
av 500 000 kronor;

dels till Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid
högre läroanstalter för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisat
ett förslagsanslag av 9 000 kronor;

dels ock till Statens studielån: Studielånenämnden för budgetåret 1945/46
under åttonde huvudtiteln anvisat ett anslag av 25 000 kronor.

Stockholm den 7 juni 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till rilcsdagens protokoll 191/5. lif sami. Nr 351.