BERÄTTELSE

till 1945 års lagtima riksdag om vad i rikets styrelse

sig tilldragit;

given Stockholms slott den -4 januari 19i5.

Justitiedepartementet.

Rådhusrätterna i Filipstad, Hudiksvall och Hjo hava upphört med 1944 års
utgång och städerna därefter i judiciellt avseende förenats, Filipstad med
Östersysslets domsaga, Hudiksvall med Norra Hälsinglands domsaga samt
Hjo med Skövde domsaga.

För att bereda ökade möjligheter att sysselsätta fångar med jordbruksarbete
har inrättats en fångkoloni i anslutning till vårdanstalten å Hall.

Statens rättsläkarstation i Stockholm har inrättats och börjat sin verksamhet
den 1 januari 1945. Instruktion för rättsläkarstationen har utfärdats den
15 december 1944 (Sv. förf.-sami. nr 802).

Utrikesdepartementet.

Den 1 mars 1944 har i Stockholm undertecknats ett protokoll angående
det svensk-d a n s k a varuutbytet under första halvåret 1944.

Den 13 april 1944 har i London undertecknats ett kreditavtal med
Norge.

Den 1 juli 1944 har i Stockholm undertecknats ett protokoll angående det
svensk- finska varuutbytet under tiden den 1 juli—den 31 december

1944.

Genom ministeriella noter, växlade med Finland den 2 oktober 1944,
har överenskommelse träffats angående tillfälligt upphävande av fridlysningen
av fiske efter lax och laxöring inom Torne älvs fiskeområde.

Den 2 oktober 1944 har i London undertecknats ett kreditavtal med
Nederländerna.

Den 25 oktober 1944 har i Stockholm undertecknats ett kreditavtal
med Finland.

Den 2 december 1944 har i Stockholm undertecknats ett kreditavtal
med Norge.

Bihang till riks. prof. 1945. 1 sami. 1

Riksdagsberfittelsen.

Riksdagsberättelsen.

Fö rsvarsdepartementet.

Rörande åtgärder av beskaffenhet att böra omnämnas i denna berättelse
hänvisas till behandlingen i 1945 års statsverksproposition av de frågor, som
beröra anslagen till försvarsdepartementet.

Socialdepartementet.

Kungl. Majit har under tiden från och med den 1 december 1943 till och
med den 30 november 1944 förordnat:

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans,
hälsovårdsstadgans och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom visst område vid Östansjö järnvägsstation i Viby socken, inom
visst område invid Hovmantorps municipalsamhälle, inom visst område vid
Alvesta, Hällebrottet och Yxhult i Kumla socken samt inom visst område invid
Nossebro municipalsamhälle;

att stadsplanelagens och byggnadsstadgans föreskrifter rörande stad skola
upphöra att gälla inom Skärhamns municipalsamhälle; samt

att brandstadgans föreskrifter rörande stad skola upphöra att gälla inom
visst område vid Drottningholm i Lovö socken.

Under år 1944 intill utgången av oktober månad ha vid samtliga offentliga
arbetsförmedlingsorgan anmälts 980 505 lediga platser samt förmedlats
789 939 arbetsanställningar.

Den svenska arbetsmarknaden har under året kännetecknats av fortsatt
god sysselsättning inom flertalet näringsgrenar. Arbetslösheten har varit av
relativt ringa omfattning, trots att siffran för antalet hjälpsökande arbetslösa
hos arbetslöshetsnämnderna företett någon ökning jämfört med 1943. Denna
ökning har främst gjort sig gällande i Västernorrlands län på grund av sågverks-
och cellulosaindustriernas svårigheter att med anledning av de dåliga
exportmarknaderna bereda de anställda arbete inom deras normala sysselsättningsområde.
Arbetslösheten inom fackförbunden befann sig emellertid
under sommarmånaderna 1944 på sin hittills lägsta niva.

Svårigheterna att skaffa erforderlig arbetskraft till jordbruket ha varit
starkt märkbara såväl under vårarbetet som vid hö- och stråsädesskördens
bärgande. På grund av att vårarbetena kommit osedvanligt sent i gång, har
behovet av tillfällig arbetskraft varit stort. Arbetskraft till betfälten har anskaffats
dels bland skolungdom och utlänningar dels ock från arbetslöshetsområden
i Norrland.

Efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket har efter produktionspliktens
upphörande varit av avsevärt mindre omfattning än under föregående år,
ehuru brist på vana huggare förelegat.

På de industriella områdena har sysselsättningen i stort sett haft samma
omfattning som under 1943. Arbetstillgången har varit god vid gruvorna
samt vid skeppsvarven och inom verkstadsindustrien. Den inställda malm -

Socialdepartementet.

exporten har emellertid under allra sista tiden föranlett vissa inskränkningar
i gruvdriften. Vid sågverk, pappersmassefabrikör och pappersbruk har sysselsättningen
alltjämt rönt inflytande av de starkt begränsade exportmöjligheterna.
Inom textil- och beklädnadsindustrien har råvarutillgången varit
större än under 1943, men produktionen har begränsats genom brist på lämplig
arbetskraft, främst kvinnlig.

Arbetslöshetsförsäkringen. Under år 1944 ha tillhopa 3 0
erkända arbetslöshetskassor varit i verksamhet med sammanlagt
omkring 740 000 medlemmar. Efter förslag av socialstyrelsen har
en ändring av mindre räckvidd genomförts i lagstiftningen rörande den statsunderstödda
arbetslöshetsförsäkringen.

Skyddshemsvården. Lövstahemmet har utbyggts med en paviljong
för 7 elever i folkskoleåldern, en sluten avdelning med 12 platser för
svårskötta, oroliga och vagabonderande elever samt en helt öppen avdelning
för 6—9 lättskötta äldre elever. Hammargårdens skolhem för gossar har utbyggts
till ett s. k. dubbelskolhem för sammanlagt 60 elever. Brättegårdens
skolhem för flickor i folkskoleåldern har på grund av ändrade principer,
efter vilka eleverna differentieras, tjänstgjort som hemskola för sådana
kvinnliga skyddshemselever över folkskoleåldern, som visat sig äga särskilt
goda intellektuella förutsättningar. Skyddshemsegendomarna Folåsa och
Broby ha inlösts av staten. Under tiden den 1 januari—den 31 oktober 1944
ha 759 ärenden rörande intagning av barn i skyddshem handlagts av skvddshemsinspektören,
varav 94 fall hänvisats till andra vårdformer än skyddshem.

Inom den organiserade alkoholistvården voro vid årets
början femton allmänna alkoholistanstalter och en enskild sådan anstalt i
verksamhet. Antalet allmänna anstalter har under året utökats till 16 genom
att en ny anstalt, Granbylorp, erkänts som allmän anstalt och trätt i
verksamhet från och med den 1 mars 1944. Sistnämnda anstalt inrymmer 20
vårdplatser. I övrigt har under året erkända alkoholistanstalten Vårnäshemmet
utbyggts med 7 vårdplatser till 42 platser. Sammanlagda vårdplatsantalet
på de allmänna och statsunderstödda enskilda alkoholistanstalterna var
vid årets början 1 025 och den 1 november 1944 1 052, varav 51 för kvinnor.
Under tiden den 1 januari—den 31 oktober 1944 ha, efter anvisning av socialstyrelsen
av vårdplats i varje särskilt fall, å samtliga alkoholistanslaller intagits
tillhopa 922 personer — varav 698 tvångsintagna — och utskrivits 854
personer. Antalet på alkoholistanslalterna inskrivna har under året varit
högre än någonsin tidigare. Den 1 november 1944 var detta antal 1 796 personer;
för 754 av dessa bestred statsverket vårdkostnaderna. Av de inskrivna
voro samma dag 872 personer närvarande på anstalterna, medan 924 voro
frånvarande på grund av försökspermission eller av annan anledning.

Socialstyrelsen har under liden den 1 januari—den 31 oktober 1944 meddelat
282 beslut i ärenden angående kvarhållande på allmän alkoholistanslalt
jämlikt 37 § alkoholistlagen av farliga och straffriförklarade alkoholister
samt recidivistcr, i 234 fall örn överflyttning till annan alkoholistanstalt —

Riksdag sberått elsen.

varav i 51 fall från öppen till sluten anstalt — och i 40 fall om direkt intagning
å någon av anstalterna å Svartsjö, i Karlstad eller å Haknäs.

I fråga om länsnykterhetsnämnderna ha åtgärder vidtagits för att besätta
de tio ombudsmannabefattningar med heltidstjänstgöring, som enligt beslut
av 1944 års riksdag skola inrättas. Även i övrigt ha försök gjorts att effektivisera
länsnykterhetsnämndernas verksamhet. Denna verksamhet har också
alltmer tilltagit i omfattning. Länsnykterhetsnämnderna ha bland annat
inriktat sig på att åstadkomma bättre förebyggande arbete från de kommunala
nykterhetsnämndernas sida.

Utlänningskontrollen. Under tiden den 1 januari—den 31 oktober
1944 utgjorde sammanlagda antalet behandlade ansökningsärenden 96 192,
medan motsvarande antal för samma tid föregående år utgjorde 82 246. Ökningen
skulle ha blivit avsevärt större, örn icke Kungl. Maj :t generellt förlängt
de danska och norska flyktingarnas uppehållsviseringar. Det bör i detta sammanhang
även erinras därom, att i ett betydande antal fall arbetsvisering numera
icke erfordras.

Under året har ett mycket stort antal flyktingar kommit till Sverige, särskilt
från Finland och de baltiska länderna samt från Norge och Danmark.
Vid årsskiftet 1944/1945 uppehöllo sig här cirka 81 000 finska flyktingar.
I denna siffra ingå cirka 37 800 finska evakuerade och cirka 44 000 finska
barn, som äga vistas här utan visering. Antalet baltiska flyktingar utgjorde
cirka 35 800, varav cirka 6 500 estlandssvenskar. Flyktingarna från Norge och
Danmark voro respektive cirka 32 000 och 15 000. Det sammanlagda antalet
utlänningar i Sverige utgjorde vid årsskiftet cirka 193 000.

Från och med den 1 januari 1944 ha inrättats Lycksele norra och Lycksele
södra provinsialläkardistrikt. Från och med den 1 april 1944 har inrättats
Lomhults provinsialläkardistrikt. Vidare hava från och med den 1
juli 1944 inrättats följande provinsialläkardistrikt, nämligen Hultsfreds, Storfors,
Hällefors, Ljusne, Grundsunda, Sävars, Gammelstads nya och Antnäs
provinsialläkardistrikt.

Därjämte har Kungl. Maj:t genom beslut den 14 april 1944 förordnat, att
Hjortkvarns provinsialläkardistrikt skall från och med den 1 januari 1945
under namn av Pålsboda distrikt omfatta Sköllersta, Svennevads och Bo kommuner.

Inrättande av nya lasarettsläkartjänster har av Kungl. Maj:t medgivits vid
Malmö allmänna sjukhus (å avdelningen för patologi och bakteriolog-!), vid
lasarettet i Visby (å röntgenavdelningen), vid lasarettet i Växjö (för öron-,
näs- och halssjukdomar), vid lasarettet i Jönköping (i pediatrik), vid lasarettet
i Visby (å barnavdelningen), vid lasarettet i Landskrona (i röntgendiagnoslik)
och vid lasarettet i Jönköping (i obstetrik och gynekologi). Vidare har Kungl.
Majit medgivit inrättande av en extra ordinarie överläkartjänst med tjänstgöring
som klinisk laborator vid S:t Eriks sjukhus i Stockholm, en överläkartjänst
i röntgendiagnostik vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, två överläkartjänster
— en å allmänna avdelningen och en å gynekologiska avdelning -

Kommunikationsdepartementet.

en — vid Konung Gustaf V :s jubileumsklinik vid sistnämnda sjukhus samt en
överläkartjänst vid vanföreanstalten i Stockholm.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni 1944 ha bestämmelser örn anordnande
av vissa extra kurser för utbildning av barnmorskor vid barnmorskeläroanstalterna
i Stockholm och Göteborg meddelats.

I fråga om den förebyggande mödra- och barnavården gälla enligt kungörelse
den 15 juni 1944 (Sv. förf.-saml. nr 395) vissa ändrade bestämmelser
från och med den 1 januari 1945.

Kungl. Maj :t har beslutat, att apoteket i Hjortkvarn skall förläggas till Pålsboda
från och med den 1 januari 1945 eller så snart ske kan därefter. Beslut
har vidare fattats om inrättande av filialapotek i Bjärnum och i Nossebro.

Det tidigare beslutade filialapoteket i Alfredshem har avsynats och öppnats
för allmänheten, varjämte apoteket i Mörtfors i enlighet med Kungl. Maj:ts
beslut förändrats till filialapotek.

Medicinalstyrelsen har medgivit inrättande av läkemedelsförråd å ytterligare
6 platser.

På uppdrag av medicinalstyrelsen har en ny upplaga utgivits av Pharmaconomia
Svecia — en handledning i läkemedlens användning för läkare och
medicine studerande.

Kommunikationsdepartementet.

De fasta postanstalterna ha under år 1944 ökats i antal med
31 till 4 289. — Antalet postgirokonton ha under året ökats från
163 453 till omkring 177 500, vari dock ej inräknats konton, som öppnats för
försvarsväsendets krigskassor m. fl.

Postbefordran med dagflygmaskin har även under år 1944
obehindrat ägt rum å linjerna Malmö—Köpenhamn—Berlin, Stockholm—
Berlin och Stockholm—Åbo—Helsingfors. Även flygförbindelsen Stockholm
—Skottland har kunnat uppehållas, huvudsakligen med engelska flygmaskiner.

Postutväxlingen med Italien, som varit inställd sedan den 14 september
1943, återupptogs via Tyskland till de av tyska trupper besatta områdena
den 19 januari 1944 samt flygledes via England till de av allierade trupper
besatta delarna den 21 mars. — På grund av att postförbindelsen via
Frankrike bröts, kunde från och med den 19 augusti 1944 endast luftpost
expedieras lill Spanien, Portugal och Sydamerika. Denna post, liksom även
luftpost till Nordamerika, sändes från nämnda dag uteslutande via England.
— Av brist på postförbindelser bär brevposten under år 1944 ej kunnat sändas
till Frankrike sedan den 23 augusti, till Belgien sedan den 5 september
och till Nederländerna sedan den 20 september. Av samma anledning har
postutväxlingen med Rumänien varit inställd sedan den 24 augusti och med
Bulgarien sedan den 25 augusti 1944. Sedan postförbindelsen via Bulgarien
blivit spärrad, måste även postförbindelsen med Kina, Japan samt övriga

Riksdagsberättelsen.

länder och områden i Östasien inställas. Vad däremot Turkiet beträffar kunde,
efter den 25 augusti, luftpost sändas flygledes via England.

Under tiden den 11 september—den 15 oktober 1944 utförde aktiebolaget
Aerotransport daglig försöksflygtrafik på en linje Malmö—Göteborg
—Stockholm—Sundsvall/Härnösand—Luleå. Linjen användes för postbefordran
dels å hela sträckan från Malmö till Luleå och dels å sträckan från
Luleå till Stockholm. Från och med den 16 oktober till årets slut fortsatte
llygtrafiken å linjedelen Malmö—Göteborg—Stockholm, varvid post befordrades
i riktning till Stockholm.

I samband med utväxlingen av krigsfångar i Göteborg den 7 september
1944 började genom postverkets förmedling en omfattande utväxling av
krigsfångepost över vårt land. Sålunda ha under hösten mer än
100 000 postsäckar, innehållande bl. a. omkring 2 miljoner individuellt adresserade
gåvopaket till krigsfångar, transiterats över Sverige.

Till statens intressekontor vörö vid 1944 års utgång anslutna
omkring 94 000 kontoinnehavare, varav cirka 46 000 befattningshavare och
f. d. befattningshavare i statens tjänst eller i intressekontorshänseende med
dem likställda. Under året hava av kontoinnehavarna verkställts sammanlagt
omkring 1,5 miljoner inbetalningar å tillhopa cirka 109 miljoner kronor,
varjämte för deras räkning gjorts omkring 1,2 miljoner utbetalningar å i runt
tal 108 miljoner kronor.

Rikskabeln Uppsala—Enköping, rikskabeln Karlstad—Filipstad samt
delen Östersund—Järpen av rikskabeln Östersund—Storlien härunder år 1944
färdigställts. — Helautomatisk drift har införts vid centralstationerna
i Lund och Uppsala. — Antalet telefonstationer, central-,
växel- och fristående samtalsstationer har under år 1944 ökat från 7 279 till
omkring 7 350. — Antalet telefonapparater har under år 1944 ökat
från 1 071 416 till omkring 1 148 000 eller med omkring 77 000. — Direkta
radiotelegrafförbindelser ha under år 1944 öppnats med Bulgarien
och Rumänien. — Antalet radiolicenser har under år 1944 ökat
från 1 709 012 till omkring 1 785 000.

Enligt statsmakternas beslut har staten förvärvat dels Kristianstad —
Hässleholms, Sölvesborg — Olofström — Åhnhults och
östra Skånes järnvägar — samtliga norrmalspåriga — vilka därvid
införlivats med statens järnvägar, dels ock aktiemajoriteten i Stockholm
—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag.

Linjen Ramlösa — Eslöv har öppnats för elektrisk drift. Å sträckan
Östersund — Storlien ha de under föregående år igångsatta elektrifieringsarbetena
planenligt fortgått. Ytterligare dylika arbeten lia efter beslut
vid 1944 års riksdag påbörjats å linjen Stockholm — Tillberga
— Köping.

De nya kraftstationerna vid Midskogsforsen och Leringsforsén
ha fullbordats och tagits i drift, varigenom de statliga kraftverkens ka -

Kommunikationsdepartementet.

paritet ökats med 96 000 kW. Arbetena med tva nya kraftstationer
vid Nämforsén och Forsmoforsen hava pabörjats, varjämte
vissa förarbeten för en kraftstation vid Hölleforsen i Indalsälven utförts.
— Påbyggnaden av Suorvadammarna för möjliggörande av
ökad dämningshöjd har fullbordats, och anläggningen inspekterades och invigdes
den 7 juli 1944.

Distributionsanläggningarna vid statens kraftverk ha förstärkts.
Sålunda har 200 kW linjen Ljusdal—Hallsberg samt 130 kW linjerna
Kil—Hallsberg och Alingsås—Sjömarken färdigställts och tagits i drift.

I Hallsbergs transformatorstation har en ny huvudtransformator på 120 000
kVA installerats.

Kraftförbrukningen har under år 1944 avsevärt stegrats. Vattentillgången
var under det första halvåret ungefär normal, men har under det senare
halvåret legat avsevärt över normalvärdet. Det tidigare inledda samarbetet
mellan de statliga, kommunala och enskilda kraftföretagen har fortgått och
möjliggjort ett effektivt utnyttjande av de disponibla krafttillgångarna.

Tack vare den goda vattenkrafttillgången har det varit möjligt att ytterligare
nedskära förbrukningen av kol för- kraftproduktion med resultat, att
kolåtgången för detta ändamål blivit lägre än under något av de tidigare
krigsåren. Dessutom ha stora kraftbelopp avsatts för elektrisk ånggenerering.
Förbrukning av kol för elektrisk kraftproduktion samt användning av elektrisk
kraft för ånggenerering har liksom tidigare varit reglerad genom särskilda
bestämmelser. I övrigt ha inga restriktioner i fråga om kraftförbrukningen
behövt tillgripas.

Den rikliga vattentillgången under det senaste halvåret har medfört, att
vattenmagasinen över lag äro väl fyllda, varför kraftsituationen för närvarande
ter sig ljusare än vid något tidigare tillfälle efter krigets utbrott.

Från och med den 1 januari 1944 har staten övertagit den allmänna
väghållningen på landet ävensom väghållningen inom vissa
städer. Väghållningen för kronans räkning handhaves av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltningarna i länen. Av vägförvaltningarna
under året utförda nyanlagda vägar uppgå till en sammanlagd längd av
160 km. Omläggningar och förbättringar av vägar ha färdigställts till en
längd av 164 km. De permanenta och halvpermanenta beläggningarna ha
ökats med 10 km till 4 399 km. Antalet nyuppförda eller ombyggda broar utgör
72.

I städer och sta ds liknande samhällen, som själva äro
väghållare, ha med statsbidrag utförts nyanläggning av vägar till en
längd av 3 km, omläggning och förbättring av vägar till en längd av 10 km,
beläggningsarbeten till en liingd av 25 km saint 3 broföretag.

56 i arbetsplaner ingående broförslag har granskats och godkänts.
Arbetsrilningar har godkänts för sammanlagt 53 broföretag. Därjämte har
godkänts entreprenör för 5 broarbeten och tilläggsarbeten för en entreprenadsumma
av tillhopa 2,3 miljoner kronor.

Riksdagsberåttelsen.

Antalet pågående respektive fullbordade hamn- och farledsarbeten,
vatten- och -a vlopp sledningsanläggningar samt o 1 j elagringsanläggningar,
vilka utförts genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg eller under dess kontroll, utgör 151 respektive 47.

Under året ha anläggningsarbeten för nya civila flygplatser fortgått,
varjämte vissa befintliga flygplatser utvidgats och förbättrats. Arbeten
med belysningsanläggningar för luftfartsleder och radiofyrar för luftfarten
ha fortsatt. Luftfartsleden Stockholm—Norrland har öppnats för trafik under
viss del av året.

Bland större byggnadsarbeten, som handhafts av byggnadsstyrelsen
och fullbordats under år 1944, må nämnas: nybyggnader för gymnastiska
centralinstitutet och statens veterinär-medicinska anstalt samt för länsstyrelsen
i Linköping, institutionsbyggnad för maskinteknik vid lantbrukshögskolan
i Uppsala, telefonstationsbyggnader i Lännersta, Hässelby och Kristianstad,
posthusbyggnad i Karlskrona, höghastighetstunnel vid flygtekniska försöksanstalten
i Ulvsunda, lantmäterikontor i Nyköping, bostadshus vid Umedalens
sjukhus vid Umeå och för lantbrukshögskolan vid Bäcklösa, tillbyggnad
av marinens ämbetsbyggnad i Stockholm, telegrafhus i Borås samt omoch
tillbyggnad av länsresidenset i Vänersborg. — Av tidigare igångsatta
byggnadsarbeten ha under år 1944 pågått bland andra: nybyggnader för
bangårdspostkontor i Stockholm, för bujatrisk-obstetrisk institution vid veterinärhögskolan
och för folkskola i Lappträsk, telefonstationsbyggnad i Trollhättan
samt vattenverk och ledningsarbeten vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala.
— Under året ha bland annat följande byggnadsarbeten påbörjats: nybyggnader
för arméförvaltningen, vissa forskningsinstitut, skogsförsöksanstalten
samt för telegrafverket i kvarteret Jericho i Stockholm, institutionsbyggnad
för medicinsk kemi och farmakologi vid universitetet i Uppsala,
grundläggningsarbeten för psykiatriska kliniken därstädes, posthusbyggnader
i Borås, Enköping och Östersund, läroverksbyggnad i Haparanda, överdragsstationer
i Filipstad och Järpen, lantmäterikontor i Örebro, post- och
telegrafhus i Sveg, telefonstationsbyggnad i Lidköping, örn- och nybyggnadsarbeten
vid vissa sjukhus samt vid statens bakteriologiska laboratorium i
Huvudsta, bostadshus vid Broby dövstumskola, ombyggnad av vissa tandläkarinstitutets
lokaler, ombyggnad av länsresidenset i Växjö, expeditionsbaracker
för utlänningskommissionen på Riddarholmen och för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
vid statens historiska museum, grundförstärkning av Arvfurstens
palats ävensom vissa lägeranläggningar.

Bland större utredningsarbeten, som under år 1944 pågått inom
byggnadsstyrelsen, märkas utredningar rörande: ämbetsbyggnader för vissa
departement i kvarteret Cephalus med flera kvarter i Stockholm, tillbyggnad
av de militära förvaltningsbyggnaderna å Ladugårdsgärde, nybyggnad för
krigsarkivet, nya lokaler för nedre justitierevisionen, socialstyrelsen, domän -

Finansdepartementet—Ecklesiastikdepartementet.

styrelsen, kammarkollegiet, kommerskollegium samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
lokalfrågor för Högsta domstolen och Svea hovrätt samt för länsstyrelser
och andra statsinstitutioner i flertalet residensstäder, nya hovrättsbyggnader
i Göteborg och Sundsvall, om- och tillbyggnad av hovrättsbyggnaderna
i Jönköping och Malmö samt av patent- och registreringsverkets
byggnad, nybyggnader för geotekniska institutet i Stockholm, för
vissa institutioner vid universiteten i Uppsala och Lund samt vid karolinska
institutet och lantbrukshögskolan, till- och nybyggnad för flygtekniska försöksanstalten
i Ulvsunda, örn- och tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg, nybyggnader
för landsbiblioteket i Västerås och statens brandskola, ombyggnad
av centralposthuset i Stockholm, nybyggnader för posthusen i
Göteborg och Växjö samt ombyggnad av posthusen i Linköping och
Lund, nybyggnad för seminariebiblioteket i Lund, om- och tillbyggnad
av Lycksele seminarium samt av småskoleseminarierna i Landskrona,
Växjö, Skara, Strängnäs och Härnösand samt nybyggnader för småskoleseminariet
i Haparanda, Skytteanska skolan i Tärna och Mogårds
dövstumskola, nya lokaler för ostasiatiska samlingarna i Stockholm,
utvidgade och förbättrade lokaler för domkapitlet i Västerås, standardtyper
för polisarrester samt användningen av dövstumskolorna i Stockholm och
Gävle. Dessutom ha pågått utredningar i samråd med investeringsutredningen.

Finansdepartementet.

Redogörelser för förhållanden av natur att införas i denna berättelse ha
lämnats vid anmälan av finansplanen, för flera huvudtitlar gemensamma
frågor samt anslagen under sjunde huvudtiteln i 1945 års statsverksproposition,
till vilka redogörelser hänvisas.

Ecklesiastikdepartementet.

En allmän pristävlan för svenska arkitekter rörande restaurering av Uppsala
domkyrka har anordnats.

Kungl. Maj:t har den 8 december 1944 godkänt andra delen av ny svensk
mässbok att användas från och med kyndelsmässodagen 1945.

Löneregleringar hava under år 1944 fastställts för omkring 50 pastorat.

Den av statsmakterna år 1938 beslutade omläggningen av det tidigare systemet
för klockarnas avlönande genom förmån av bostad eller jord har i det
närmaste genomförts, så vitt på Kungl. Majit ankommer.

Ett psykologisk-pedagogiskt institut har upprättats från och med den 1 november
1944.

Kungl. Majit har medgivit, att samrealskoloma i Karlskoga och Mariestad
må förenas med kommunala gymnasier.

Samrealskolor hava upprättats i Alvesta, Arvidsjaur, Bengtsfors, Bräcke,

Riksdagsberättelsen.

Hyltebruk, Kinna, Kungsbacka, Lindesberg, Lycksele, Molkom, Nybro, Skänninge,
Solna, Strömsnäsbruk, Svalöv, Sveg, Torsås, Valdemarsvik, Vellinge
och Älmhult.

Högre folkskolan i Kristianstad (J. H. Dahls läroanstalt) har ombildats till
praktisk mellanskola och högre folkskolorna i Råneå och Älvsbyn hava erkänts
som kommunala mellanskolor.

Varbergs elementarläroverk för flickor har ombildats till kommunal flickskola.

Gymnastiska centralinstitutets nya lokaler hava tagits i bruk för undervisningen
vid institutet.

Den av 1944 års riksdag beslutade rationaliseringen och utbyggnaden av
skolhälsovården har påbörjats.

Högre folkskolor hava erkänts i Virserum, Töre och Olofström och statsbidrag
har tillerkänts S:t Sigfrids folkhögskola i Kronoberg, Växjö, Edelviks
folkhögskola, Burträsk, samt södra Sveriges kristliga ungdomsskola Sandsgården,
Råå.

Kungl. Maj:t har medgivit inrättande av centrala verkstadsskolor i Övertorneå,
Uddevalla, örebro, Ljungby och Eskilstuna. Mölndals stads verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom hava omorganiserats till en flygmekanikerskola.

Jordbruksdepartementet.

Årets skörderesultat synes kunna betecknas såsom medelmåttigt för höstvete
och något under medelmåttigt för höstråg. Skördeutfallet blev under medelmåttigt
för samtliga vårsädesslag och för flertalet av desamma betydligt
under medelmåttigt. Den tidigt inbärgade säden blev i allmänhet välbärgad
men den senare inbärgade säden var i betydande omfattning regn- och groddskadad.
För rotfrukter och särskilt för potatis blev skördeutfallet under medelmåttigt.
Höskörden blev på odlad jord åtskilligt över medelmåttig och på
naturlig äng medelmåttig. Skörderesultatet i sin helhet synes kunna betecknas
såsom något under medelmåttigt. Av köksväxterna ha grönsaker i allmänhet
lämnat tillfredsställande skörd. Fruktskörden torde kunna betecknas såsom
medelgod i fråga örn päron och avsevärt under medelmåttig beträffande
andra fruktslag. Skörden av trädgårdsbär har -varit tillfredsställande och av
skogsbären ha lingon lämnat god och blåbär medelmåttig skörd.

Till följd av förbättrade betingelser ha kreatursbeståndet och den animaliska
produktionen liksom under år 1943 ökat i omfattning.

Tillgången på arbetskraft för jordbrukets behov har i allmänhet varit otillräcklig.
Liksom under föregående år ha statsmakterna med ett flertal åtgärder
ingripit reglerande å jordbrukets produkter.

Knappheten på motorbränsle och fiskredskap har även år 1944 vållat vissa
olägenheter för fiskerinäringen. Mineringar och andra av de krigförande vidtagna
åtgärder ha särskilt på västkusten vållat stora svårigheter för fisket
och även förorsakat allvarliga förluster i människoliv och egendom. På

Handelsdepartementet.

grund härav och då tillgången på sill i Kattegatt och Skagerak under eftersommaren
och hösten varit ringa ha ett stort antal fiskelag från västkusten
med förhållandevis gott resultat under nämnda tid bedrivit sitt fiske i södra
Östersjön. Såsom helhet betraktat kan emellertid havsfisket sägas ha givit
ungefär medelgott fångstutbyte. Sötvattensfisket har bedrivits i vanlig omfattning
men flerstädes hämmats på grund av brist på arbetskraft och avsaknad
av fintrådig redskap. Resultatet av fisket har varit medelgott. Fiskpriserna
ha delvis varit statligt reglerade.

Kapitalskulden till egnahemslånefonden och till arbetarsmåbrukslånefonden
utgjorde den 1 juli 1944 257,5 respektive 37,6 miljoner kronor. Arbetarsmåbruksstatslån
ha under 1944 beviljats 34 kommuner.

Sedan berättelsen till 1944 års riksdag avgavs har för bildande av kronoparker
eller utvidgande av redan befintliga kronoparker och för vissa andra
statliga ändamål inköp avslutats beträffande 3 480,34 hektar mark för en
köpeskilling av 3 248 600 kronor.

Den av 1939 års riksdag i princip beslutade omorganisationen av statens
skogsförsöksanstalt har trätt i kraft.

En statens skogsmästarskola med förläggning i Skinnskatteberg har inrättats.

Handelsdepartementet.

Statsrådet och chefen för finansdepartementet har den 4 februari 1944
uppdragit åt kommerskollegium att föranstalta om en utredning angående
Sveriges nationalinkomst för åren 1930—1939 enligt den s. k. produktionsstatistiska
metoden. I samband härmed borde förslag utarbetas till
förenklad beräkning av nationalinkomsten enligt sagda metod samt möjligheterna
av en beräkning av nationalinkomsten enligt den s. k. skattestatistiska
metoden prövas. Utredningen beräknas avslutad under första halvåret 1945.
— Kungl. Majit har den 13 oktober 1944 uppdragit åt kommerskollegium att
verkställa en statistisk undersökning rörande industriens kapitalinvesteringar
i egna anläggningar under år 1944 samt planerade dylika investeringar under
år 1945, beräknade att genomföras oberoende av ett vapenstillestånd,
ävensom rörande uppskattad reserv av investeringar för åren 1945—1946, avsedda
att igångsättas under förutsättning av en gynnsam fredskonjunktur.
Utredningen beräknas avslutad i februari 1945.

Sveriges geologiska undersökning har år 1944 avslutat rekognosceringen
för de geologiska kartbladen i skala 1: 50 000 å bladen Avesta
och Falun samt fortsatt densamma å bladen Söderfors, Säter och Uppsala.
Revisionsarbete har pågått å bladen Avesta och Vårvik. Jordartskarteringen
av Kopparbergs län har fortsatt inom området för de topografiska kartbladen
Mora och Älvdalsåsen. — De malmgeologiska arbetena inom Västerbottens
län ha bland annat omfattat schaktsänkningsarbeten å fyndigheten Rudtjebäcken
samt avslutande av undersökningarna under jord i Rävlidmyrgruvan.
Inom Norrbottens län har arbetet framförallt varit inriktat på ett närmare

Riksdagsberättelsen.

avgränsande av det manganförande området i Jokkmokks socken. Vidare ha
rekognoscerats en del områden i skilda delar av länet. — Det år 1943 påbörjade
borrhålet Höllviken nr 2 har slutförts med 1 201 meters djup, därvid
enligt beräkning påträffats en horisont med saltvatten. Provpumpning
och andra undersökningar ha pågått i samråd med statens industrikommission.
— Studier över tekniskt användbara kalkstenar i Jämtland och Södermanland
samt över förekomster av s. k. svart granit lia företagits. — Av
Sveriges geologiska undersöknings publikationer har under året arbetet över
de mellansvenska järnmalmernas geologi färdigtryckts. Vidare ha utkommit
redogörelser för de av undersökningen utförda utredningarna av Skånes,
Ölands och Östergötlands alunskifferförekomster samt fem andra uppsatser
ingående i Årsboksserien. t

■Fyrbelysningen i Kalmarsund har kompletterats genom uppförande
av två fasta fyrar, den ena på grundet Slottsbredan nordväst om Borgholm
och den andra på grundet Sillåsen sydost örn Skäggenäs. Bland övriga fyrbyggen
må nämnas fem nya agafyrar i södra farleden till Uddevalla samt
en ny dylik fyr i norra farleden till nämnda stad. Arbetet med automatisering
av lotsverkets större angörings- och kustfyrar har fortgått. Sålunda har fotogenglödljuset
i fyrarna Rönnskär och Fjärdgrund ersatts med dalénljus och
i fyrarna Högby och Garpen med elektriskt ljus. Vid Stedsholmens, Sölvesborgs,
Simrishamns och Vinga lotsplatser ha uppförts nya lotsuppassningshus.
En med motorlivbåt utrustad livräddningsstation har
anlagts vid Herrevik på mellersta delen av Gotlands ostkust. I samband härmed
har en äldre livräddningsstation vid Faludden på Gotlands sydöstra kust
in dragits.

Patent- och registreringsverket har under tiden 1 januari—
31 oktober 1944 beviljat 2 872 patent ävensom registrerat 1 072 varumärken,
50 mönster och modeller samt 1 216 aktiebolag med ett sammanlagt tecknat
aktiekapital av 70,1 miljoner kronor.

I en vid denna berättelse som Bil. A fogad sammanställning ha upptagits
de bidrag av lotterimedel, som beviljats under år 1944.

Folkhushållningsdepartementet.

• •

Redogörelse för åtgärder av betydelse att böra införas i denna berättelse
har lämnats vid behandlingen i 1945 års statsverksproposition av de frågor,
som beröra anslagen till folkhushållningsdepartementet, till vilken redogörelse
hänvisas.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

I Ju: 2

Kommittéer och sakkunniga samt centrala

krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga.

Justitiedepartementet.1

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1944.

1. Revision av lagstiftningen örn kvinnas behörighet att innehava statstjänst

och annat allmänt uppdrag (1944:1 16).

Tillkallade den 20 september 1943, enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
22 juni 1939, för att verkställa utredning rörande lämpligheten av de författningsbestämmelser,
som för närvarande begränsa kvinnors behörighet att
innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag:

Romberg, A. C. T., expeditionschef, ordförande;

Olsson, C. P., led. av II kamm.;

Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna, fil. d:r;

Svenonius, Anna-Märta, ämneslärarinna.

Sekreterare:

Söderblom, Anna Lisa, fil. kand.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 30.

De sakkunniga ha den 14 juni 1944 avgivit betänkande med förslag i ämnet
(Statens off. utredn. 1944: 24).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredning rörande frågan örn fångvårdspersonalens utbildning och rekry tering

(1943:125; 1944:123).

Sedan första lagutskottet vid 1942 års riksdag i sitt utlåtande nr 61 i anledning
av vissa motioner upptagit frågan örn fångvårdspersonalens utbildning
och rekrytering och därvid uttalat, att det syntes önskvärt att nämnda fråga
bleve föremål för utredning, uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 6 november
1942 åt fångvårdsstyrelsen att verkställa utredning av nämnda fråga
samt bemyndigade därjämte chefen för justitiedepartementet att tillkalla särskilda,
med pedagogisk och social verksamhet förtrogna sakkunniga ävensom
övrig expertis, som kunde finnas behövlig för utredningens verkställande.

1 Arbetsredogörelse för år 1944 angående lagberedningen är, för att bringas till riksdagens
kännedom, bilagd det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över juslitiedepartcmentsärenden.

Riksdagsberättelsen.

1 Ju: 2 Tillkallade med stöd av förenämnda bemyndigande för att såsom särskilda
sakkunniga biträda fångvårdsstyrelsen:

Norinder, Y. H. T., folkskolinspektör;

André, Märta, med. kand., föreståndare för socialinstitutets sociala praktiska
kurs.

Fångvårdsstyrelsen, som under utredningsarbetets fortgång samrått jämväl
med representanter för olika tjänstemannagrupper och tillika beaktat den
samtidigt av strafflagberedningen verkställda utredningen om verkställigheten
av frihetsstraff m. m., har den 30 november 1944 avlämnat betänkande
med förslag i ämnet (Statens off. utredn. 1944: 60).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1943 års utlånningssakkunniga (1944:1 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1943 för att
verkställa en översyn av gällande utlänningslag och vad därmed äger samband
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1943):

Dahlman, G., justitieråd, ordförande;

Casparsson, R., pressombudsman;

Engzell, G., utrikesråd;

Holmbäck, Å., professor, led. av I kamm.;

Schmidt, C., byråchef i statens utlänningskommission.

Sekreterare:

Lindencrona, G., byråchef i statens utlänningskommission.

Biträdande sekreterare:

Rynell, S„ förste sekreterare i utrikesdepartementet (fr. o. m. den 4 oktober
1944).

Beträffande direktiven för de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Ju 24.

De sakkunniga ha under år 1944 såsom led i utredningsarbetet avgivit dels
den 13 februari 1944 en promemoria rörande den centrala organisationen
för utlänningsärendenas handläggning, dels den 31 maj 1944 en promemoria
med förslag till vissa ändringar i utlänningsförfattningarna, dels ock den 2
september 1944 en promemoria om utlänningslagens bestämmelser angående
asylrätt m. m.

Den 30 december 1944 ha de sakkunniga avlämnat betänkande med förslag
till lag om utlännings rätt att här i riket vistas (utlänningslag) och till lag angående
omhändertagande av utlänning i anstalt eller förläggning.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning beträffande stängselskyldighet vid järnvägar (1944:125).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 oktober 1943 för att
inom departementet verkställa utredning beträffande stängselskyldighet vid
järnvägar och därmed sammanhängande spörsmål:

Bexelius, T. A., hovrättsråd.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Sakkunniga, tillkallade jämlikt ovannämnda bemyndigande för att på kal- L Jll: 5
leise av utredningsmannen deltaga i överläggningar i ämnet:

Engwall, G. G. H., överinspektör för bantjänsten vid statens järnvägar;

Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;

Swartling, P., överingenjör;

Vieweg, O. V. K., rektor.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Ju 25.

Utredningsmannen har, efter det de sakkunniga på hans kallelse sammanträtt
och tagit ställning till av honom framlagt förslag, den 27 juli 1944 avlämnat
betänkande med förslag till lag om skyldighet för innehavare av järnväg
eller spårväg att hålla stängsel (Statens off. utredn. 1944: 35).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredning av frågan angående revision av riksdagens arbetsformer

(1944:128).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1943 för
att i enlighet med riksdagens i skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 december
1943, nr 516, gjorda hemställan utreda frågan angående revision av riksdagens
arbetsformer:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Bärg, A. J., led. av I kamm.;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Holmbäck, Å., professor, led. av I kamm.;

Andersson, S. O. M., ombudsman;

Hallén, H. M., prost, led. av II kamm.;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Brusewitz, A. K. A., professor.

Sekreterare:

Norberg, B. E., statskommissarie.

Biträdande sekreterare:

Andrén, N. B. E., fil. kand.

Efter konstituerande sammanträde den 3 januari 1944 ha de sakkunniga
hållit 30 sammanträden.

överläggningar i vissa frågor berörande riksdagens interna arbetsförhållanden
lia ägt rum med kamrarnas talmän, ordförandena i stats-, lag- och jordbruksutskotten
ävensom ordförandena i kamrarnas partigrupper. I fråga örn
de tekniska förutsättningarna för en omläggning av riksdagens sessionstid ha
överläggningar ägt rum med statssekreteraren i finansdepartementet, chefen
för skolöverstyrelsen och chefen för riksräkenskapsverket.

De sakkunniga ha den 20 mars 1944 avgivit betänkande med förslag till ändringar
i §§ 34, 36, 54, 55, 58 och 59 riksdagsordningen m. m. (Statens off.
utredn. 1944: 8).

Uppdraget är därmed slutfört.

Riksdagsberåttelsen.

I Ju: 6 6. Utredning rörande åtgärder i syjte att förbereda rättegångsref ormens

ikraftträdande.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1944:
Laurin, J., borgmästare;

Lindstedt, G., häradshövding;

Persson, K. G., landsfogde;

Wiklund, H., advokat, sekreterare i Sveriges advokatsamfund;

Wilhelmsson, E., rådman.

Utredningsarbetet har letts av dåvarande byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet,
numera statsrådet G. Danielson.

Riktlinjerna för utredningsuppdraget framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid:

Den nya rättegångsbalken av den 18 juli 1942 (nr 740) skall träda i kraft
den dag Konungen med riksdagen bestämmer. I syfte att förbereda rättegångsreformens
ikraftträdande torde lämpligen böra undersökas, i vad mån
det processuella förfarandet vid underrätterna redan nu kan anpassas efter
de principer på vilka den nya rättegångsbalken bygger. Jag åsyftar i första
hand möjligheterna att utan lagstiftning främja genomförandet av ökad
koncentration, muntlighet och omedelbarhet i rättegången.

Denna undersökning, som bör bedrivas med skyndsamhet, synes lämpligen
böra verkställas inom justitiedepartementet i samråd med representanter
för underdomstolarna, åklagarväsendet och advokatkåren.

Utredningsmännen ha den 15 juni 1944 avlämnat en promemoria i ämnet
med utkast till cirkulär till rikets allmänna underrätter och åklagare angående
anpassning av det processuella förfarandet vid underrätterna efter principerna
i rättegångsbalken den 18 juli 1942 (nr 740), m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.

7. Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning angående
lokaler för Högsta domstolen, Nedre justitierevisionen och Svea hovrätt
(1942:1 5; 1943:1 4; 1944:1 5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 23 maj 1935 och den
5 december 1941:

Ekeberg, B., president;

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm.;

Vult von Steyern, N., justitieråd;

Wijnbladh, C. M. E., revisionssekreterare, Nedre justitierevisionens ordförande.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 7 och 1942: I Ju 5.
Byggnadsstyrelsen har med skrivelser den 7 december 1944 inkommit med
förslag angående nya lokaler för Högsta domstolen och lagrådet samt utvidgning
av lokalerna för Svea hovrätt.

Kommittéer och sakkunniga. Justitiedepartementet.

8. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening 1 Ju: 11
av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar
(1942:1 6;1943:1 5; 1944:1 6).

Enligt departementschefens beslut den 23 december 1939 skall den del av
de sakkunnigas utredningsuppdrag som icke slutförts, nämligen frågan om
lagstiftning beträffande förorening av luften, tills vidare vila.

9. Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrkolagstiftningens om råde

(1942:1 7; 1943:1 6; 1944:1 7).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

10. Sträffrättskommittén (1942:1 8; 1943:1 7; 1944:1 8).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 juni 1937 och
den 11 oktober 1940 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1937 och den 19
oktober 1940):

Ekeberg, B., president, ordförande;

Wetter, F., professor;

Bergendal, R., professor;

Strahl, I., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden;

Beckman, N., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Jämlikt bemyndigandet den 11 oktober 1940 utsedda sakkunniga att på
kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med kommittén:

Hallgren, E. S., underståthållare;

Lech, J. C. H., justitieråd (t. o. m. den 20 april 1944);

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Persson, K. G., landsfogde;

Stjernstedt, G. M. V., friherre, advokat;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Linnér, S. N., f. d. landshövding, led. av I kamm.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 85.

Beträffande riktlinjerna för kommitténs uppdrag, se 1938: Ju 18 och 1941:

1 Ju 12.

Plenarsammanträden med de utsedda sakkunniga ha hållits 10 dagar intill
den 1 december 1944.

Kommittén har den 30 november 1944 avgivit betänkande med förslag till
lagstiftning örn brott mot staten och allmänheten (Statens off. utredn.

1944:69).

11. 1938 års patentutredning (1942:1 9; 1943:1 8; 1944:1 9).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1938):

Hjertén, K. H. R., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

von Zweigbergk, Å., byråchef.

Bihang till riks. prof. 1945. 1 sami. 2

Riksdagsberttttelsen.

Riksdagsberättelsen.

1 JlK 11 Hjertén och von Zweigbergk ha tillika utsetts att från svensk sida deltaga
i överläggningar mellan representanter för Sverige, Danmark, Finland
och Norge i syfte att i väsentliga delar uppnå likformighet i patentlagstiftningens
huvudgrunder.

Att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar med honom
i frågor, som röra utredningen, hava den 11 september 1941 utsetts, likaledes
enligt ovannämnda bemyndigande:

Bergling, N., civilingenjör;

Brahmer, H., överingenjör;

Dahl, G., civilingenjör;

Eriksson, K. E., direktör;

Hasselrot, A., direktör.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. Patentverket.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 24.

Det nordiska samarbetet på patentlagstiftningens område har icke kunnat
föras vidare under år 1944. Den svenska patentutredningens interna arbete
har likaså till stor del legat nere och huvudsakligen bestått i ett närmare
övervägande från utredningsmannens sida av vissa speciella lagstiftningsfrågor
på patenträttens område.

Patentutredningen avgav den 24 oktober 1944 i anledning av remiss utlåtande
till chefen för handelsdepartementet över ett den 20 juni 1944 av
tillkallad utredningsman avgivet betänkande nied utredning och förslag angående
rätten till vissa uppfinningar m. m.

12. Straff lagberedningen (1942: I 10; 1943: I 9; 1944: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 6 oktober 1938 och
den 31 december 1942 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1938 och den
12 januari 1943):

Schlyter, K., president, led. av I kamm., ordförande;

Bergendal, R., professor;

Göransson, H., överdirektör;

Eriksson, G. A., häradshövding;

Heuman, M., borgmästare;

Strahl, I., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden.

Sakkunniga, utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med beredningen:

Stenberg, S., överläkare;

Lindberg, H., advokat (ånyo tillkallad fr. o. m. den 1 juli 1944);

Agge, I., professor;

Rosén, Göta, barnavårdsinspektris (t. o. m. den 30 november 1944);
Thurén, G., kronohäktesföreståndare (t. o. m. den 30 november 1944);
Larsson, B., överkonstapel (t. o. m. den 30 november 1944);

Jonsson, G., leg. läkare;

, Kjellegård, S. A., direktör;

Lindberg, T., e. o. aktuarie;

Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Sekreterare: j Jlj. jg

Lindberg, T., e. o. aktuarie (t. o. m. den 31 december 1944);

Gripmark, W., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 januari 1945).

Under tiden den 14 april—den 31 oktober 1944 har strafflagberedningen
biträtts av hovrättsassessorn B. Lassen.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 43 23.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1939: Ju 25 och 1943: I Ju 9.

Beredningen har under år 1944 fortsatt utredningen om reformer av straffverkställigheten
inom det bestående istraffsystemets ram, varvid jämväl vissa
straffsystemsfrågor beaktats. Representanter för beredningen hava besökt
vissa fångvårdsanstalter.

Plenarsammanträden med beredningens ledamöter och sakkunniga hava
hållits den 27—31 mars 1944 i Stockholm samt den 31 juli—5 augusti 1944
i Torekov.

Den 14 november 1944 avgav beredningen betänkande angående verkställigheten
av frihetsstraff m. m. (Statens off. utredn. 1944: 50), vilket betänkande
jämväl innefattar utredning och förslag om fångvårdens blivande anstaltsorganisation
samt om vissa andra organisationsfrågor.

Efter fortsatt samråd med strafflagberedningen har 1942 års skyddshemsutredning
den 26 februari 1944 avlämnat utredning och förslag rörande frågan
örn åstadkommande av utvidgad samverkan mellan å ena sidan de organ,
vilka handhava verkställigheten av tvångsuppfostran, och å andra sidan de
för skyddsuppfostran avsedda verkställighetsorganen.

På grund av remiss har beredningen den 18 januari 1944 avgivit yttrande
över en av medicinalstyrelsen i skrivelse den 21 december 1943 gjord framställning
örn utökning av personalen vid statens sinnessjukhus för att möjliggöra
inrättandet av en provisorisk rättspsykiatrisk undersökningsstation.

Genom beslut den 15 december 1944 har Kungl. Maj:t bestämt, att strafflagberedningen
skall till omedelbar utredning upptaga frågan om en allmän
översyn av det straffrättsliga reaktionssystemet. Vid meddelandet av
nämnda beslut anförde departementschefen till statsrådsprotokollet bland annat
följande.

Genom den av beredningen verkställda utredningen angående sättet för
verkställighet av frihetsstraff, vilken jämväl omfattar vissa andra straffrättsliga
behandlingsformer, lia skapats bättre förutsättningar än tidigare
för det fortsatta reformarbetet i fråga om det straffrättsliga reaktionssystemet.
Tiden torde därför nu vara inne för beredningen att i enlighet med vad
som förutsattes vid dess tillsättande verkställa en allmän översyn av det
straffrättsliga reaktionssystemet i dess helhet.

Såsom hittills bör vid reformarbetet på ifrågavarande område eftersträvas
att i möjligaste mån anpassa samhällsreaktionen icke blott efter brottets art
utan även efter den brottsliges personliga egenskaper och förhållanden. Från
denna utgångspunkt bör vid den fortsatta utredningen övervägas, huruvida
inom det nuvarande systemet finnas tillräckliga möjligheter att underkasta
skilda brottslingstyper ändamålsenlig behandling. Uppmärksamhet bör järn -

Riksdag sberättelsen.

I Ju: 12 väl ägnas det behov som må föreligga att på verkställighetsstadiet företaga
överflyttning mellan olika anstalter eller behandlingsformer.

Vid utredningen bör förhållandet mellan kriminalvårdens och socialvårdens
behandlingsformer övervägas. Vad särskilt angår den för åldersgruppen 15—
18-åringar avsedda tvångsuppfostran bör beaktas, att den i tillämpningen i
viss utsträckning framstår såsom en parallellform till skyddshemsvård. Detta
förhållande framträder starkare efter tillkomsten av de nya lagarna om villkorlig
dom och om eftergift av åtal mot vissa underåriga, enligt vilka bl. a.
förutsättes att straff ej ådömes eller åtal ej väckes om det är tillfyllest att
vederbörande intages i skyddshem.

Det bör vidare undersökas i vad mån från systematisk synpunkt förenklingar
kunna vidtagas i det nuvarande systemet av straff och straffrättsliga
skyddsåtgärder utan att önskemålet om erforderlig differentiering åsidosättes.

Sålunda bör bland annat utredas, huruvida del kan anses erforderligt att
förvaring och internering bestå som skilda skyddsåtgärder vid sidan av varandra.
Samtidigt bör prövas, huruvida icke förvaringen omsluter så olikartade
brottslingsgrupper att någon form av uppdelning efter vederbörandes
vådlighet bör genomföras.

Med avseende å samtliga relativt tidsobestämda frihetsberövanden förtjänar
spörsmålet om ordningen för prövningen av frågor örn utskrivning m. m.
att övervägas.

Vad angår de tidsbestämda frihetsstraffen bör undersökas, huruvida icke
en förenkling med fördel kan ske genom att fängelse och straffarbete sammanföras
till en straffart. Därjämte bör övervägas, örn skäl finnas att inrätta
en särskild strafform med mildare behandling vid vissa brott, s. k.
custodia honesta. I samband med utredningen angående frihetsstraffen torde
bötesstraffet och dess tillämpningsområde jämväl böra underkastas en omprövning.

Utredningen bör taga sikte även på möjligheterna att anordna vård i friare
former, s. k. kriminalvård i frihet. Även detta spörsmål bör givetvis ses i
samband med de sociala åtgärder, för vilka motsvarande icke kriminella
vårdbehövande bliva föremål.

Vissa mera avgränsade frågor böra likaledes upptagas av beredningen i
detta sammanhang.

Ett betydelsefullt spörsmål, som sålunda bör upptagas, är den i skilda samband
berörda frågan om höjning av straffbarhetsåldern. I anförande till
statsrådsprotokollet den 8 oktober 1943 vid remiss till lagrådet av förslag till
lag om eftergift av åtal mot vissa underåriga förklarade jag mig icke beredd
att då förorda en sådan höjning, enär frågan borde bliva föremål för närmare
utredning.

Frågan om införande av vissa allmänna bestämmelser, som öppna möjlighet
för domstol att vid sin straffmätning på grund av gärningsmannens sinnesbeskaffenhet,
höga ålder eller andra särskilda omständigheter underskrida
det för brottet eljest stadgade straffminimum, bör även övervägas.

I enlighet med ett uttalande av första lagutskottet vid 1944 års riksdag i
dess av riksdagen godkända utlåtande (nr 11) i anledning av förslaget till

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

lag om eftergift av åtal mot vissa underåriga bör slutligen undersökas, i vad I Ju. 13
mån befogenheten för åklagare att eftergiva åtal bör utvidgas att omfatta
äldre åldersgrupper än nämnda lag avser, ävensom frågan om införande av
rätt för domstol att i vissa fall eftergiva straff.

Jag vill i övrigt hänvisa till de direktiv, som lämnats beredningen i samband
med dess tillsättande. Dessa direktiv böra lända till efterrättelse i den
mån ej de ifrågavarande spörsmålen sedan dess erhållit sin lösning eller blivit
föremål för utredning i annat sammanhang. Om och i den mån det befinnes
ändamålsenligt böra beredningens författningsförslag givas sådan form,
att de kunna intagas i en ny strafflag eller straffbalk.

13. Auktorråttskommittén (1942: I 11; 1943: I 10; 1944: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
dels såsom sakkunniga:

Ekeberg, B., president, ordförande;

Eberstein, G., professor;

dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen: Hemming-Sjöberg,

A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författareförening
och i Filmförfattareföreningen för Sverige;

Atterberg, K., sekreterare i Musikaliska akademien, vice ordförande i Föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim, u. p. a.;

Dehlgren, S. F., chefredaktör;

Ahlberg, A., fil. d:r, föreståndare för Brunnsviks folkhögskola;

Grape, A., fil. d:r, överbibliotekare vid Uppsala universitetsbibliotek;

Flodin, H., advokat, juridisk rådgivare åt Skandinaviska grammophonaktiebolaget
m. fl. företag;

Hugo, Y., fil. kand., verkst, direktör i Aktiebolaget Badiotjänst;

Lemon, C. G., direktör, förutvarande ordförande i Svenska musikerförbundet;

Lindberg, E., vice-professor, sekreterare i Akademien för de fria konsterna;
Nordenfalk, J., f. d. revisionssekreterare, verkst, direktör i Aktiebolaget P. A.

Norstedt & Söner, vice ordförande i Svenska bokförläggareföreningen;

Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för Aktiebolaget svensk
filmindustri, led. av I kamm.;

von Konow, U., advokat, ombudsman och sekreterare i Sveriges författareförening
och i Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå,

Stim, u. p. a.

Sekreterare:

Zetterberg, H., hovrättsråd, ledamot av lagberedningen.

Lokal: Lagberedningen, Rosenbad 2; tel. 11 53 30.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.

Kommitténs arbete, som enligt direktiven skall bedrivas i samverkan nied
motsvarande kommittéer från de övriga nordiska länderna, Ilar pä grund av
tidsförhållandena huvudsakligen legat nere under år 1944.

Något sammanträde med intresserepresentanterna har icke hållits under
året.

““ Riksdag sberättelsen.

I Jill 14 14. Sakkunniga för utredning rörande tillämpningen av 1937 års lagstiftning
om allmänna handlingars offentlighet (1943 års sekretessutredning)
(1942: I 12; 1943: I 11; 1944: I 12).

Tillkallade den 3 december 1943 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
24 mars 1939 (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1939):

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm., ordförande;

Beckman, K. E., redaktionschef;

Casparsson, R., pressombudsman;

Hagström, B., borgmästare; *

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.

Sekreterare:

Persson, S., förste amanuens (fr. o. m. den 16 januari t. o. m. den 15 augusti
1944);

Kjellin, B., hovrättsassessor (fr. o. m. den 16 augusti 1944).

Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 28 (ordföranden) och Kanslihuset 611 (sekreteraren)
.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 25.

Genom beslut den 15 juni 1944 har Kungl. Majit till utredningen överlämnat
riksdagens skrivelse den 17 maj 1944 i anledning av väckta motioner angående
revision av 8 kap. strafflagen m. m., i vilken skrivelse riksdagen hos
Kungl. Majit anhållit, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning angående
tillämpningen av gällande bestämmelser om offentligheten vid domstolarna
i mål av den i motionerna avsedda beskaffenheten (mål rörande brott
mot 8 kap. strafflagen) ävensom angående rätt för part att föra särskild talan
mot beslut, varigenom domstol förordnat om måls handläggning inom
stängda dörrar.

Under år 1944 intill den 1 december ha 13 sammanträden hållits.
Utredningen har gjort studiebesök hos vissa statliga och kommunala myndigheter
samt införskaffat skriftliga upplysningar från domstolar och polismyndigheter.

Vidare har utredningen till Kungl. Majit avgivit infordrade yttranden dels
den 7 oktober 1944 över en framställning av fångvårdsstyrelsen angående tillämpning
å centrala fångregistret av 11 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar och dels den 30
november 1944 över en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria
angående psykologiska prov med och psykiatrisk undersökning av värnpliktiga.

15. Sakkunnig för utredning angående möjlighet för konkursbo att avsluta
av konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag (1942:1 13; 1943:1 12;

1944:1 13).

Enligt beslut av departementschefen den 23 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

16. Ungdomsvårdskommittén (1942:1 14; 1943:1 13; 1944:1 14). I Jut 16

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 juni 1939, den 12
december 1941 och den 19 juni 1942 för att dels verkställa utredning rörande
åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten och till utredning
jämväl upptaga frågan om de missförhållanden som förefinnas inom det
offentliga nöjeslivet och örn botemedlen däremot, dels ock utreda frågan örn
åtgärder för en förbättrad ungdomsvård i enlighet med vad riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 10 juni 1942, nr 327, hemställt (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 augusti 1939 och den 3 juli 1942):

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör, ordförande;

Hässelberg, A., folkskolinspektör;

Ronner, G., redaktör, sekreterare i arbetarnes bildningsförbund;

Råberg, E., major, direktör i svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund;

Hahnberg, E., redaktör;

Elfving, G., redaktör, ordförande i Nordens godtemplares ungdomsförbund;

Rerggren, A., byråchef.

Jämlikt bemyndiganden den 12 december 1941, den 19 juni 1942 och den
8 september 1944 utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med kommittén:

Alm, Ulla, redaktör;

Reckman, Sigrid, advokat;

Cedergren, C. A. H., generalsekreterare;

Rosén, Göta, bamavårdsinspektris;

Eriksson, G. T., skyddshemsinspektör;

Sehlstedt, O., chefredaktör;

Hartmann, L., fil. lie., ordförande i folkpartiets ungdomsförbund;

Holmstedt, I., jur. kand., ombudsman i ungsvenskarnas riksförbund;

Eliasson, L., sekreterare i svenska landsbygdens ungdomsförbund;

Jonsson, G., leg. läkare;

Inghe, G., med. lie.;

Kälvesten, Anna-Lisa, fil. kand.;

Sundström, E., sekreterare i svenska missionsförbundets ungdom (fr. o. m.
den 9 september 1944).

Sekreterare:

Hector, H., assessor (t. o. m. den 10 juli 1944);
von Hofsten, Birgitta, fru.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 20 71 14 och 20 71 41.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 27 och 1943: I Ju 13
Kommittén har under år 1944 intill den ls december hållit 3 plenisammanträden.
I dessa sammanträden deltogo även de personer, som voro utsedda
att på kallelse av ordföranden deltaga i kommitténs överläggningar. Till fullföljande
av kommittéarbetet ha kommittéledamötema och de med kommittén
adjungerade sakkunniga samt sekreterarna under året varit verksamma
i olika delegationer. Vid flera delegationssammanträden lia utomstående sak -

Riksdagsberättelsen.

1 Ju: 16 kunniga närvarit och tillhandagått nied upplysningar. Vidare ha till delegationssammanträden
inbjudits, bl. a., representanter för filmbranschen, Sveriges
allmänna folkskollärareförening, Sveriges folkskollärarinneförbund och
Sveriges folkskollärarfönbund.

Särskilda sammanträden ha hållits med ordningsstadgeutredningen — med
vars sekretariat dessutom samarbete ägt rum —, med representanter för
1940 års skolutredning, skolöverstyrelsen, statens nämnd för samlingslokaler,
Stockholms ungdomskommitté, arbetarnas bildningsförbund, samverkande
bildningsförbunden, folkets parkers centralstyrelse samt riksförbundet
Sveriges hemgårdar.

Under första halvåret 1944 koncentrerades kommitténs arbete i stort sett
på utarbetande av betänkanden rörande psykisk hama- och ungdomsvård,
i vilken fråga förslag framlades den 29 juni 1944 (Statens off. utredn. 1944:
30), samt rörande statligt stöd åt föreningslivet, i vilken fråga förslag framlades
den 10 juli 1944 (Statens off. utredn. 1944: 31).

Därefter har kommittén varit sysselsatt med frågan örn åstadkommande
av en sanering av nöjeslivet samt av ungdomens alkoholseder. Kommittén
har under arbete jämväl frågan om tillgodoseende av ungdomens behov av
sund förströelse och lämplig fritidssysselsättning jämte frågan om ungdomens
yrkesval, yrkesutbildning och arbetsförhållanden liksom frågan om
lämpliga åtgärder till stöd för ungdomar, som flytta från hemorten.

I och för bedömande av de frågor, varmed kommittén sålunda sysslar,
har en undersökning igångsatts tillsammans med den av stadsfullmäktige i
Stockholm tillsatta ungdomskommittén rörande till Stockholm inflyttade ungdomars
levnads- och arbetsförhållanden. Resultatet av denna undersökning
beräknas föreligga färdigt under januari 1945. Kommittén har vidare införskaffat
och delvis även bearbetat en del utredningsmaterial belysande arten
och omfattningen av olika s. k. positiva fritidssysselsättningar liksom material
belysande ungdomens nöjesliv m. m. Kommittén har därjämte den 10
november 1944 till 1943 års rundradioutredning ingivit en skrivelse, i vilken
kommitténs preliminära önskemål i fråga örn radioprogrammens sammansättning
särskilt med hänsyn till ungdomen framförts.

17. Fastighetsbildningssakkunniga (1942:1 16; 1943:1 15; 1944:1 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1939):

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Odencrants, J. O., häradshövding;

Palm, G., byråchef;

Quensel, S. G. L., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Lokal: Lantmäteristyrelsen; tel. 10 09 03.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 29. I Ju: 19

Under år 1944 ha de sakkunniga hållit 18 plenisammanträden, varjämte
ordföranden samt ledamöterna Palm och Quensel bildat ett arbetsutskott och
samarbetat större delen av året. Genom delegerade ha de sakkunniga överlagt
med lagberedningen och 1942 års jordbrukskommitté angående jordpolitiken
och dess inverkan på lagstiftningen.

De sakkunniga ha fullbordat utredningarna för en reform av avstycknings-
och sammanläggningsinstituten samt den 14 oktober 1944 avlämnat
betänkande i ämnet med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen
den 18 juni 1926 om delning av jord å landet samt lag örn sammanläggning
av fastigheter å landet, m. m. (Statens off. utredn. 1944: 46) jämte en
(icke tryckt) redogörelse för åtskilliga av de sakkunniga införskaffade uttalanden
om behov av reformer inom fastighetsbildningsväsendet.

Parallellt med det utredningsarbete, som ligger till grund för det den 14
oktober 1944 avgivna betänkandet, har arbetet på en revision av bestämmelserna
örn fastighetsregistreringen fortgått. Vissa ledande principer för
nydaningar inom skiftesväsendet ha jämväl utstakats. Verksamheten under
år 1945 kommer främst att ägnas åt översyn härav. Frågan om organisatoriska
förändringar inom lantmäteriet har även behandlats och torde komma
att bli föremål för vissa uttalanden från de sakkunnigas sida.

Vidare ha de sakkunniga under år 1944 avgivit följande yttranden, nämligen
dels till riksdagens andra lagutskott över motioner örn tillfälligt förbud
mot avstyckning, varigenom åker och äng skiljas från jordbruksfastighets
skogsmark, dels över vissa förslag rörande undervisningen för blivande
lantmätare, dels över riksdagens skrivelse den 17 juni 1944 angående utredning
om statsverkets övertagande av kostnaderna för ägodelningsnämndemännens
inställelse vid ägodelningsrätt, dels ock till chefen för jordbruksdepartementet
med anledning av en av norrlandskommittén gjord framställning
om vissa åtgärder för åstadkommande av bättre fastighetsarrondering
i Norrland.

18. Sakkunnig för utredning av vissa flottledsfrågors behandling (1942:1 18;

1943:1 17; 1944:1 17).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

19. Sakkunnig för en förberedande utredning örn det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit genom fel eller försummelse av tjänsteman
(1942:1 19; 1943:1 18; 1944:1 18).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

Riksdag sberått elsen.

1 Jli: 20 20. Sakkunniga för kodifiering av årvdabalken (1942:1 20; 1943:1 19;

1944:1 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för att
biträda med arbetet på ett sammanförande till en eller flera större enheter av
det flertal lagar, som bruka sammanföras under beteckningen nya ärvdabalken
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1941):

Ekeberg, B., president, ordförande;

Walin, G., statssekreterare.

Sekreterare:

Edling, S., hovrättsassessor.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Ju 20.

Arbetet med författandet av motiv till utkast till föräldrabalk har fortsatt.
Genom socialstyrelsens försorg har utarbetats en statistisk utredning rörande
vissa rättsliga förhållanden som beröra barn utom äktenskap.

21. Fortsatt utredning angående revision av strafflagen för krigsmakten
(1942:1 21; 1943:1 20; 1944:1 20).

Tillkallad den 30 oktober 1941 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22
maj 1936:

Regner, N., hovrättsråd.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 december 1943 tillkallade att
såsom sakkunniga, på kallelse av den förut tillkallade utredningsmannen deltaga
i överläggningar med honom angående revision av strafflagen för krigsmakten: Gezelius,

L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Lundström, B., ombudsman;

Montelius, S. C. G., kommendörkapten av 1. graden;

Thunborg, F., direktör;

Wetter, F., professor, krigsdomare;

Wilhelmsson, E. A., rådman, vice krigsdomare;

Öberg, S. E., överste.

Såsom biträde åt utredningsmannen vid ifrågavarande utredningsarbete har
Kungl. Majit den 7 juli 1944 förordnat
Henkow, K. H., hovrättsråd.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset 621.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944:1 Ju 20.

Utredningsmannen har under år 1944 2 gånger hållit sammanträden med
de tillkallade sakkunniga. Därvid har, efter en allmän genomgång av föreliggande
spörsmål, till behandling upptagits ett preliminärt utkast till nya
straffbestämmelser angående rymning och olovligt undanhållande m. m.

22. Stadsplaneutredningen 19A2 (1942:1 22; 1943:1 21; 1944:1 21).

Tiljkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 november 1941 för
att verkställa utredning av frågan örn regionplanelagstiftning och en översyn

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

av gällande lagstiftning för byggnadsverksamheten jämte vad därmed äger 1 Ju
samband (se Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1941)
dels såsom utredningsmän:

Elliot, K., häradshövding, ordförande;

Malmberg, H., generaldirektör;

Wetterling, G. M. W., stadsarkitekt;

Aurén, N. E. J., kansliråd;

dels ock att deltaga i överläggningar med utredningsmännen:

Ahlmark, S. A., advokat, ombudsman i Sveriges fastighetsägareförbund;

Andersson, E. V., byggmästare;

Bergvall, L., arkitekt;

Bernhard, H. B., civilingenjör;

Glimstedt, N. R., fastighetsdirektör;

Hast, N. B., civilingenjör, tekn. d:r;

Hedqvist, P. G., professor;

Häggbom, S., länsarkitekt;

Janzon, K. A., brandingenjör;

Lindström, S. A., arkitekt;

Lundquist, S. V., civilingenjör;

Mattsson, V. J., hemmansägare, led. av II kamm.;

Moller, T., arkitekt;

Rydberg, J. A., docent;

Södergren, J. R. A., vägdirektör;

Sörensen, K., länsarkitekt;

Wåhlin, P. F., bankdirektör;

Öberg, Th., f. d. drätseldirektör.

Sekreterare:

Nordenstam, A., hovrättsråd.

Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 64 44 (ordföranden) och 10 16 58 (sekreteraren)
.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1942:1 Ju 22.

Under år 1944 intill den 30 november ha 28 sammanträden hållits.

Infordrade utlåtanden ha av utredningen avgivits den 12 januari 1944 angående
reglering av bebyggelsen kring civila flygplatser, den 31 januari 1944
angående åtgärder för att förebygga olycksfall vid arbeten å byggnads yttertak
och den 17 mars 1944 angående 1943 års civilförsvarsutrednings betänkande
med förslag till civilförsvarslag m. m.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1945.

23. Sakkunnig för utredning angående statlig kontroll över organisationer,
som avse att nyttiggöra auktor rättigheter (1943: I 24; 1944: I 22).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1942 för att
inom departementet, i samråd med auklorrättskommittén, verkställa utredning
angående statlig kontroll över organisationer, som avse att nyttiggöra
auktorrättigheter (se Post- och Inrikes tidn. den 2 november 1942):

Nordenfalk, .1., f. d. revisionssekreterare.

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 24 Beträffande direktiven för utredningen, se 1943:1 Ju 24.

Enligt departementschefens beslut den 20 december 1943 skall utredningen
vila i avbidan på vunna erfarenheter av den i juni 1943 beslutade omorganisationen
av Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå,
Stim, u. p. a.

24. Dissenterlcigskom,mittén (1944: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 15 oktober 1943 för att
verkställa utredning rörande ny dissenterlagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1943):
Nordenskjöld, H. J., friherre, t. f. president, ordförande;

Brilioth, Y., biskop (t. o. m. den 20 mars 1944);

Ljunggren, G., biskop (fr. o. m. den 21 mars 1944);

Mosesson, G. A., f. d. rektor, led. av II kamm.;

Sundqvist, G., rektor;

Westin, G., professor.

Sekreterare:

Sahlin, E. C., stiftssekreterare (avliden den 4 augusti 1944);

Eliaeson, Å. T., e. föredragande i kammarrätten (fr. o. m. den 16 september
1944).

Lokal: Kammarrätten; tel. 1148 40 (ordföranden).

Beträffande riktlinjerna för kommitténs uppdrag, se 1944: I Ju 26.
Kommittén har under år 1944 intill den 30 november haft 4 sammanträden.

En systematisk förteckning över fria trossamfund och religiösa organisationer
har upprättats. Från ett 30-tal av dem ha begärts och inkommit yttranden
angående samfundens önskemål med hänsyn till en ändrad lagstiftning
i frågor, som kommittén enligt direktiven har att utreda.

Bland de frågor, vilka kommittén hittills upptagit till närmare behandling,
märkas främst förutsättningarna för utträde ur och inträde i svenska kyrkan,
barnens ställning i konfessionellt hänseende och deras deltagande i skolornas
religionsundervisning samt villkoren för tillträde till ämbete eller
tjänst, vars utövande berör kyrkliga angelägenheter och skolornas religionsundervisning.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört tidigast omkring årsskiftet
1945/1946.

25. Sakkunniga för utredning rörande domarutbildningen m. m. (1943 års

domarutredning) (1944: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 för
att verkställa utredning rörande domarutbildningen jämte därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 och den 10 november
1943):

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Bendz, G. M. E., president, ordförande; J Jy; ^7

Danielson, G., statsråd;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Laurin, J., borgmästare;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Rodhe, K., professor;

Siljeström, G., häradshövding, led. av I kamm.

Sekreterare:

Widegren, B. G., hovrättsassessor.

Lokal: Hovrätten, Jönköping; tel. 25 50 (ordföranden) och 24 18 (sekreteraren)
.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Ju 27.

Efter konstituerande sammanträde den 15 november 1943 har utredningsarbetet
med visst avbrott pågått under år 1944. Intill den 1 december ha hållits
4 sammanträden.

Arbetet har bedrivits på det sätt, att efter förberedande diskussioner inom
kommittén olika frågor gjorts till föremål för närmare utredning genom ordförandens
och. sekreterarens försorg. Resultatet härav har redovisats i promemorior,
vilka tillställts ledamöterna. De sålunda förberedda frågorna ha
därefter behandlats vid sammanträdena, varvid vissa allmänna riktlinjer
för frågornas lösning kunnat fastställas. Med hänsyn till att de under utredningen
behandlade spörsmålen stå i nära inbördes samband har det icke ansetts
möjligt att särskilt behandla någon viss fråga för att beträffande denna
slutföra utredningen.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under senare halvåret 1945.

26. Utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 3 september 1943, för att, i enlighet med
vad riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 maj 1943, nr 206, hemställt,
inom departementet biträda med en förberedande utredning rörande
revision av varumärkes- och firmalagstiftningen och därmed sammanhängande
spörsmål:

von Zweigbergk, Å., byråchef.

Den sakkunniges utredningsarbete har fortgått under år 1944.

27. 19AA års vallagssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1944 för att
verkställa utredning örn underlättande för de röstberättigade att deltaga i allmänna
val (se Post- och Inrikes tidn. den 11 maj 1944):

Beskow, E. A., f. d. landshövding, ordförande;

Hall, D. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Kolmodin, L. T., ombudsman;

Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;

30 Riksdagsberättelsen.

I Ju: 27 Nordwall, Å., assessor vid Stockholms rådhusrätt;

Pettersson, A., ombudsmän.

Lokal och tel.: Kanslihuset 145.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade
därvid.

Genom lag den 17 mars 1944 (nr 84) angående ändring i lagen den 26 november
1920 (nr 796) om val till riksdagen har beträffande val av ledamöter i
andra kammaren införts rätt för väljare att under vissa förutsättningar avgiva
sin röst å postanstalt. I skrivelse den 4 mars 1944, nr 61, varmed riksdagen
anmälde sitt bifall till Kungl. Maj :ts proposition i ämnet, har riksdagen
tillika i anledning av en inom riksdagen väckt motion hemställt om utredning
och förslag i frågan angående underlättande för de röstberättigade att
deltaga i allmänna val.

I lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen upptagna bestämmelser
om rätt för den, som är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen
i det valdistrikt han tillhör, att i annan ordning avlämna valsedel ha
under det senaste årtiondet vid flera tillfällen undergått ändringar. År 1937
infördes i lagen örn val till riksdagen rätt för väljare att i vissa fall avlämna
valsedel vid valförrättning i annat valdistrikt än det väljaren tillhör, varjämte
tidigare bestämmelser örn valsedelsförsändelse för vissa yrkes- och tjänstemän
ersattes med föreskrifter om rätt att före valdagen avlämna valsedel till särskilt
förordnade röstmottagare. Frågan örn underlättande pa liknande sätt av
deltagandet i kommunala val löstes efter utredning av särskilda sakkunniga
genom ändring år 1942 i kommunala vallagen. Därvid infördes för dessa vals
vidkommande bestämmelser att personer, som å valdagen icke vistades inom
sitt eget valdistrikt, skulle äga att å valdagen rösta å fast postanstalt å annan
ort samt att personer, som icke kunde utöva sin rösträtt å valdagen, under
vissa villkor skulle få rösta före valdagen inom riket å fast postanstalt och
utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat. Genom förutnämnda
ändring innevarande år i lagen örn val till riksdagen har detta system införts
även för andrakammarvalen. Härmed har sålunda enhetlighet på denna
punkt åvägabragts mellan politiska och kommunala val.

De röstberättigade medborgarnas deltagande i politiska och kommunala
val bör uppenbarligen underlättas så långt detta är möjligt utan att eftergiva
kravet på valsäkerheten. Av stor vikt äro här de erfarenheter som kunna vinnas
av olika prövade metoder för röstningen. Det nu gällande systemet kan
därför icke anses innebära någon slutgiltig lösning av frågan, utan fortsatt
uppmärksamhet måste ägnas åt tillämpningen av bestämmelserna. Systemet
med röstning å postanstalt har hittills vid allmänna val tillämpats endast en
gång, nämligen vid de kommunala valen år 1942. Ehuru de därvid vunna erfarenheterna
få anses giva vid handen att systemet inneburit en förbättring i
förhållande till äldre metoder, framstår det dock — särskilt med hänsyn till
den jämförelsevis höga kassationsprocenten vid poströstningen — såsom angeläget
att undersöka om ej förfaringssättet kan ytterligare förbättras samt gö -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 31

ras mera smidigt och lättillgängligt för de röstberättigade. Närmast kommer I Jin 28
systemet att ånyo tillämpas vid de andrakammarval som skola äga rum instundande
höst.

Med hänsyn härtill finner jag i likhet med riksdagen en utredning böra äga
rum i syfte att med stöd av de erfarenheter av systemet, som redan vunnits
och som komma att vinnas vid andrakamarvalet i år, undersöka frågan om
det nya röstningssystemets förenkling samt örn dess komplettering. Olika vid
riksdagsbehandlingen framkomna uppslag till ändringar i lagstiftningen böra
omsorgsfullt prövas. Sålunda bör undersökas, huruvida det är möjligt att utan
eftergivande av valsäkerheten införa lättnader i kravet på företeende av röstlängdsutdrag
vid röstning å postanstalt eller förenkla det för anskaffande av
röstlängdsutdrag föreskrivna förfarandet.

Ehuru utredningen i första hand bör avse att undersöka möjligheterna av
förbättringar inom ramen för det nuvarande systemet med röstning å postanstalt,
bör, därest så visar sig vara ändamålsenligt, utredningen utvidgas att
avse även frågan örn underlättande av valdeltagandet på annat sätt och i vidare
omfattning.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1944 hållit 3 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1945.

28. 1944 års tryckfrihets sakkunnig a.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1944 för att verkställa
en allsidig utredning angående revision av tryckfrihetslagstiftningen och
därmed sammanhängande ämnen (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli
1944):

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm., ordförande;

Brusewitz, A., professor;

Edberg, R., redaktör;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Gihl, T., kansliråd;

Petersson, K., fil. d:r, redaktör, led. av I kamm.;

Rising, G. A., rådman;

Sundell, O. E., överste;

Wemer, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wiklund, H., advokat.

Den 28 augusti 1944 entledigades kanslirådet Gihl, på egen begäran, från
sakkunniguppdraget och förordnades i hans ställe:

Engzell, G., utrikesråd.

Sekreterare:

Kjellin, B., hovrättsassessor.

Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 28 (ordföranden) och 11 53 30 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter att inledningsvis ha redo -

Riksdagsberåttelsen

I Ju: 28 gjort för de genomgripande förändringar som tryckfrihetsrätten under det
senaste årtiondet undergått yttrade departementschefen bland annat.

Innevarande års riksdag har i anledning av väckta motioner såsom vilande
för senare grundlagsenlig behandling antagit förslag om ändring i rikets
grundlagar, som beträffande förhandsgranskning, införselförbud och utgivningsförbud
samt stadgandena i § 3 mom. 9 och 10 tryckfrihetsförordningen
i huvudsak skulle återföra vår tryckfrihetsrätt till vad som gällde före 1941
års grundlagsändringar. Förslaget åsyftar först och främst upphävande av
§ 6 tryckfrihetsförordningen och därmed sammanhängande bestämmelser i
regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen. Förslaget
innebär vidare dels avskaffande av den befogenhet, som chefen för justitiedepartementet
enligt § 3 mom. 9 första stycket tryckfrihetsförordningen erhållit
att i avbidan på konfiskationsbeslut utan rättegång av Konungen besluta
örn skriftens beläggande med kvarstad, dels ock begränsning av området
för Konungens behörighet jämlikt § 3 mom. 10 andra stycket samma lag
att meddela publiceringsförbud; enligt förslaget skall dylikt förbud endast
kunna avse underrättelser rörande försvaret (civilförsvaret och krigsindustrien
häri inbegripna) eller folkförsörjningen, vilkas spridande är ägnat att
skada rikets säkerhet.

Det av processlagberedningen den 17 mars 1944 avgivna betänkandet med
förslag till lag om införande av nya rättegångsbalken m. m. (Statens off. utreda.
1944: 9, 10) innehåller bland annat utkast till ändringar i tryckfrihetsförordningen.
Stadgandet i § 2 mom. 6 har av beredningen ansetts böra
kompletteras med föreskrift, att i tryckt skrift icke finge röjas något, vars
uppenbarande domstol eller undersökningsledare i brottmål förbjudit. Sådan
publicering komme då att ingå bland de handlingar som äro straffbara enligt
§ 2 mom. 10 tryckfrihetsförordningen. Då enligt beredningens förslag häradsrätt
i vissa fall skulle kunna bliva tryckfrihetsdomstol, nämligen efter
landsrättsförläggning av residensstad, har föreslagits ett tillägg till § 5 mom.
1, varigenom ej blott rådhusrätt utan även häradsrätt varunder stad lyder
skulle där omnämnas som tryckfrihetsdomstol. Beredningens förslag innefattar
jämväl vissa nya regler beträffande tryckfrihetsjuryns sammansättning
och befogenhet. Sålunda avses att, medan för närvarande enligt § 5 mom. 7
samtliga icke partsvalda ledamöter i juryn uttagas genom lottning bland de
å jurymannalista uppförda, rätten framdeles skulle utan lottning från listan
nämna ordförande för juryn och suppleant för denne. Vidare har föreslagits
ett tillägg till § 5 mom. 4, enligt vilket i lagen med vissa bestämmelser örn
rättegången i tryckfrihetsmål finge bestämmas att juryn skall deltaga i målets
handläggning även efter avgörandet av frågan örn skriftens brottslighet.
Juryn skulle på detta sätt komma att dels, som hittills, ensam avgöra skuldfrågan,
dels tillsammans med domaren slutligt döma i målet beträffande
straffs utmätande, bestämmande av skadestånd m. m. Juryn skulle i omröstningshänseende
intaga samma ställning som i motsvarande fall tillkomme
nämnden, därest denna haft säte i rätten. — Processlagberedningens betän -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 33

kande innefattar jämväl förslag till ny lag med vissa bestämmelser om rätte- I Ju; 28
gången i tryckfrihetsmål samt förslag till lagar angående ändring i vissa delar
av 1937 års lag om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna
handlingar samt om inskränkning i vissa fall av offentligheten vid domstol
beträffande allmänna handlingar.

Vid anmälan den 14 april 1944 av frågan om grundlagsändringar i anledning
av processreformen har jag berört jämväl de av processlagberedningen
ifrågasatta ändringarna i tryckfrihetsförordningen. Rörande förslaget om häradsrätt
såsom tryckfrihetsdomstol anförde jag då, att man ej hade anledning
räkna med att rådhusrätten i residensstad skulle komma att upphöra
utan att i länet fortfarande funnes någon stad med rådhusrätt; det vore därför
ej behövligt att låta tryckfrihetsmål upptagas vid häradsrätt. Vad angår
övriga av processlagberedningen i detta sammanhang föreslagna lagändringar
fann jag på anförda skäl desamma böra vila i avvaktan på resultatet av den
allsidiga utredning om revision av tryckfrihetsförordningen, för vilken jag senare
ämnade begära bemyndigande att tillkalla sakkunniga, eller ock ytterligare
övervägas vid denna utredning.----

Innevarande års riksdag har i skrivelse (nr 291) anhållit att Kungl. Majit
med det snaraste matte föranstalta örn en allsidig utredning angående revision
av tryckfrihetslagstiftningen. I skrivelsen uttalas, att enligt vad erfarenheten
utvisade vår tryckfrihetsrätt alltjämt vore behäftad med allvarliga
brister. I trots av att en utredning i ämnet redan bebådats av chefen för
justitiedepartementet ville riksdagen, med hänsyn till tryckfrihetens utomordentliga
betydelse för vårt svenska samhällsskick, uttala som sin uppfattning
det angelägna i att utredningen med det snaraste komme till stånd. Proposition
i ämnet borde kunna föreläggas riksdagen i god tid före slutet av
nästa valperiod till andra kammaren.

Rörande ett område av vår tryckfrihetsrätt pågår redan utredning. Dåvarande
chefen för justitiedepartementet tillkallade nämligen år 1939 jämlikt
bemyndigande sakkunniga för en utredning rörande tillämpningen av reglerna
om allmänna handlingars offentlighet. Sedan utredningsarbetet en tid
vilat och de ursprungligen tillkallade sakkunniga entledigats, förordnades den
3 december 1943 örn arbetets återupptagande, därvid nya sakkunniga utsågos.

Såsom jag uttalat vid anmälan den 14 april 1944 av de med processreformen
sammanhängande grundlagsfrågorna, mäste en allsidig utredning angående
revision av vår tryckfrihetsrätt anses vara av behovet påkallad. Denna
torde böra omfatta tryckfrihetsförordningen och i anslutning därtill utfärdade
författningar utan annan inskränkning än som betingas av uppdraget
till de nyssnämnda sakkunniga beträffande allmänna handlingars offentlighet.

Bland ämnen, som kräva uppmärksamhet, vill jag först framhålla de rörande
tryckfrihetsprocessen och juryinstitutionen gällande reglerna, sådana
dessa utlormades vid 1937 ars reform. De förändringar i bestämmelserna för
juryns sammansättning, som då genomfördes, avsågo icke minst att skapa

Bihang till riks. prat. 7.91 sami.
ltiksdiiKsbcriittclscn.

34 i Riksdagsberåttelsen.

I Ju: 28 bättre förutsättningar än tidigare för ett av obehöriga hänsyn ostört avgörande.
Från flera håll har uttalats, att detta syfte icke uppnåtts. Man har påtalat
en viss godtycklighet i juryavgörandena, därvid bl. a. gjorts gällande att juryn
icke kommit att lämna effektivt skydd för minoritetens kritikrätt eller för
den enskilde mot otillbörliga angrepp från pressens sida. Den ringa kontakten
mellan juryn och domstolen har vidare betecknats såsom en brist.

Uppenbarligen är det av största vikt att lekmannarepresentationen organiseras
på ett tillfredsställande sätt. Då vägande anmärkningar obestridligen
kunna riktas mot det bestående jurysystemet, böra lämpliga åtgärder övervägas
för att vinna en bättre ordning. Huruvida man därvidlag bör införa
ett system med lekmän som meddomare eller närmast eftersträva en partiell
reform på juryinstitutionens grund vill jag lämna öppet. Örn det skulle anses
lämpligast att bibehålla juryn, synas reglerna för dess sammansättning böra
jämkas i sådan riktning, att juryn i sin helhet kommer att utgöras av personer,
vilka icke alltför sällan deltaga i rättsskipningen och stå fullt självständiga
gentemot parterna i de enskilda målen. En åtgärd som bör övervägas
vid en partiell reform av tryckfrihetsjuryn har anvisats av processlagberedningen
genom dess förslag att rätten skulle äga utan lottning utse en ledamot
av juryn, som skulle vara dennas ordförande. I detta sammanhang bör även
övervägas beredningens förslag att juryn, jämte det den som hittills ensam
avgör skuldfrågan, skulle tillsammans med domstolen slutligt döma i målet
och sålunda deltaga i straffmätning, bestämmande av skadestånd med mera.
— I samband med ställningstagandet till nu nämnda spörsmål böra erforderliga
jämkningar övervägas i processlagberedningens tidigare berörda förslag
till ny lag örn rättegången i tryckfrihetsmål.

Vad angår övriga frågor, som böra uppmärksammas vid utredningen, vill
jag erinra, att tryckfrihetsförordningen innehåller endast en helt summarisk
definition av begreppet tryckt skrift. På grund av teknikens utveckling kunna
emellanåt gränsfall uppstå, där omfattningen av begreppet blir föremål för
tvekan. I betraktande härav framstår en undersökning av hithörande .spörsmål
såsom önskvärd. Även om det icke skulle befinnas ändamålsenligt att i
lagen införa en fylligare definition, bör en sådan undersökning bliva av värde
såsom ledning vid lagtillämpningen.

Överbefälhavaren har i skrivelse den 6 maj 1943 till statsrådet och chefen
för försvarsdepartementet upptagit frågan om sambandet mellan tryckfrihetsförordningens
ansvarighetsregler och militär befattningshavares tystnadsplikt.
Då gällande rättsläge i detta avseende med hänsyn till viktiga försvarsintressen
icke kunde anses tillfredsställande, hemställde överbefälhavaren att
departementschefen måtte vidtaga lämpliga åtgärder i ämnet.

Genom denna framställning har frågan om möjligheten att straffa den, som
obehörigen lämnar uppgifter för publicering i tryckt skrift, bragts under
prövning såvitt angår en viss tjänstemannakategori. Gränsdragningen mellan
de fall då sådant ansvar kan utkrävas och övriga fall är förenad med stora
vanskligheter, både när det gäller tjänstemän och beträffande andra uppgifts -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

lämnare, t. ex. annonsörer. Vid en översyn av tryckfrihetsförordningen synas I Ju; 28
därför detta och närliggande spörsmål böra göras till föremål för utredning.

Om rättspraxis icke kan väntas skapa klarhet, kan det möjligen bliva erforderligt
att förtydliga stadgandet i § 1 mom. 1 andra stycket tryckfrihetsförordningen,
vilket lagrum nu helt allmänt förbjuder utkrävande av ansvar för
tryckt skrifts innehåll i annan ordning eller i annat fall än förordningen
stadgar. I sammanhang med nu berörda frågor böra behovet och lämpligheten
av bestämmelser i det syfte, som avsetts med det av processlagberedningen
föreslagna tillägget till § 2 mom. 6 tryckfrihetsförordningen, ytterligare
övervägas.

Det nya ansvarighetssystem, som slutligt godkändes år 1941, har gjorts till
föremål för kritik. Bland annat har anmärkts, att bulvanarrangemang i fråga
om ansvarigheten för periodisk skrift icke genom detsamma omöjliggjorts.

Sedan reglerna nu några år varit i kraft, synes det lämpligt överväga, huruvida
och i vad mån erfarenheten kan anses giva anledning till jämkningar i
rådande ordning.

Under de senaste åren har den i § 3 mom. 9 tryckfrihetsförordningen givna
befogenheten till konfiskation utan rättegång varit föremål för åtskillig kritik.
Enligt min mening bör frågan örn en utmönstring av systemet med konfiskation
utan åtal allvarligt övervägas. Ett dylikt övervägande bör givetvis
jämväl avse reglerna örn »sekvestrerande och indragning» i § 5 mom. 13, vilkas
förhållande till konfiskationsbestämmelsen i § 3 mom. 9 ansetts oklart.

Därest möjligheten till konfiskation utan åtal skulle borttagas, skulle behovet
av ett hastigt ingripande mot skrifter av den art, varom nu är fråga, tillgodoses
genom de allmänna reglerna om kvarstad i samband med åtal. Med
hänsyn härtill bör i samband med övervägande av upphävande av bestämmelserna
om konfiskation utan rättegång till prövning upptagas spörsmålet om
en jämkning av ansvarsbestämmelserna i § 3 mom. 9.

Årets riksdag har, enligt vad jag förut nämnt, såsom vilande antagit ett
förslag, varigenom § 6 tryckfrihetsförordningen skulle upphävas och sålunda
bestämmelserna om förhandsgranskning, införselförbud och utgivningsförbud
beträffande tryckt skrift upphöra att gälla. Därmed är det emellertid icke
sagt, att man bör ställa det så att man vid en krigssituation saknar bestämmelser
i det syfte som de nu i § 6 upptagna. Det torde därför böra övervägas,
huruvida och i vilken form de berörda bestämmelserna böra ersättas av andra,
vilka — med minsta möjliga intrång i tryckfriheten — för krigstid öppna
erforderliga möjligheter till kontroll över tryckta skrifter.

Med tanke ej minst på behovet av utomordentliga bestämmelser inom tryckfrihetens
område har det ifrågasatts, att vårt land för krigsfall borde äga tillgång
till en procedur, enligt vilken man under noggrant angivna förutsättningar
och i betryggande former snabbt kunde genomföra en till krigstiden
begränsad ändring av grundlagarnas stadganden. Ehuru detta uppslag äger
en syftning utöver tryckfrihetsförordningens ram och tvivelsutan möter vissa
betänkligheter, torde det förtjäna att närmare övervägas i samband med en

Riksdagsberåttelsen.

I Ju: 28 översyn av tryckfrihetsförordningen. Tydligen skulle, om en sådan procedur
kunde tillgripas, en särskild beredskapslagstiftning för tryckfriheten under
krig te sig mindre påkallad än eljest.

Ett speciellt spörsmål som bör beaktas vid utredningen har berörts av länsstyrelsen
i Kalmar län i skrivelse den 7 februari 1944 och av Malmö ungdomsråd
i en den 16 maj samma år dagtecknad framställning, båda angående åtgärder
mot spridning av en del mindervärdig sexuell litteratur.-----

De gjorda framställningarna beröra missförhållanden som äro svårtillgängliga
för ett ingripande på lagstiftningens väg. En särskilt mot barn och ungdom
inriktad spridning av sensationsbetonad sexuell upplysningslitteratur och
andra skrifter av mer eller mindre pornografiskt innehåll framstår emellertid
som så betänklig, att en återhållande legal reglering kan böra övervägas. I
törsta rummet synes härvid möjligheten att förbjuda utsändande tili barn
och ungdom av reklamtryck, rekvisitionsblanketter och dylikt för sådan litteratur
komma i betraktande. Jämväl andra utvägar att förhindra spridningen
av ifrågavarande skrifter till de kretsar, för vilka desamma företrädesvis te
sig skadliga, böra emellertid övervägas.

Efter de omfattande partiella reformer som tryckfrihetsförordningen under
det sista decenniet undergått är även en formell översyn av förordningen påkallad.
En sådan översyn bör därför verkställas vid den nu föreslagna utredningen.

De sakkunniga ha sammanträtt den 6—9 och den 23—24 november 1944.

29. Utredning angående reglering av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter
i ärenden rörande enskild rätt.

Tillkallad av Kungl. Majit den 15 juli 1944 för att, i enlighet med vad
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit den 16 maj 1942, nr 236, hemställt,
inom departementet verkställa en förberedande utredning angående reglering
av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter i ärenden rörande enskild rätt
och därmed sammanhängande frågor:

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.

Utredningsarbetet har påbörjats.

30. Luftråttssakkunniga.

Tillkallade av Kungl. Majit den 8 september 1944 för att inom departementet
biträda vid utredning rörande de nya privaträttsliga bestämmelser
på lufträttens område, som kunna erfordras för anslutning till de år 1933 i
Rom och år 1938 i Bryssel avslutade internationella konventionerna angående
ansvarighet för skada, som i följd av luftfartygs begagnande i luftfart
tillfogats tredje man på jordytan:

Wikander, H. Chr., hovrättsråd;

Folkard von Scherling, F. A. J., revisionssekreterare.

Lokal: Svea hovrätt; tel. 50 30 61.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Förslag till lag örn ansvarighet för skada i följd av luftfart med tillhörande I Jui 32
motiv är ander utarbetning. Därefter ämna de sakkunniga utarbeta förslag
till lag om ansvarighetsförsäkring å luftfartyg jämte motiv därtill. Därjämte
torde böra övervägas, i vad mån bestämmelserna i förordningen den 26 maj
1922 om luftfart behöva ändras med anledning av de föreslagna lagarna.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras till den 1 juli 1945.

31. Förberedande utredning angående utgivande av författningshandböcker
för förvaltande verk och myndigheter.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1944 för
att inom departementet verkställa förberedande utredning angående utgivande
av en eller flera författningshandböcker för förvaltande verk och myndigheter: Nothin,

T. K. V., överståthållare.

Sekreterare:

Blomqvist, C. G., e. notarie.

32. Utredning angående lönestållningen för vissa befattningshavare vid

fångvårdsstaten.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 december 1944):

Nevrell, B. A., t. f. kansliråd, ordförande;

Andersson, J. Elon, chefredaktör, led. av I kamm.;

Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;

Wennerholm, H. A. L., byråchef.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Denne yttrade därvid bland
annat.

Enligt gällande avlöningsreglemente äro befattningshavarna i lägre löne
grader vid fångvårdsstaten uppförda, vaktfru i lönegrad A 3, första vaktfru
i A 6, vaktkonstapel i A 6, yrkesmästare av 2:a klass och överkonstapel i
A 8, uppsyningsman av 2:a klass och yrkesmästare av l:a klass i A 10 och
lärare i yrkesämne samt uppsyningsman av 1 :a klass i A 12. I

I sina förslag till anslagsäskanden till 1945 års riksdag har fångvårdsstyrelsen
framlagt förslag örn förbättrad lönegradsplacering för befattningshavare
vid fångvårdsstaten i lönegraderna 3—12.----

Styrelsen har hemställt, att vaktkonstaplarna skulle uppflyttas från lönegrad
6 till 8 samt att jämväl övriga befattningshavare i lönegraderna 3—12
skulle uppflyttas två lönegrader med undantag av vaktfruarna som skulle
uppflyttas från lönegrad 3 till 6.

över fångvårdsstyrelsens framställning har yttrande bl. a. avgivits av allmänna
lönenämnden. Lönenämnden, som förklarat sig icke för närvarande
kunna tillstyrka fångvårdsstyrelsens förslag, har framhållit, att en närmare

Riksdaasberåttelsen.

I Ju: 32 utredning av arbetsförhållandena, bland annat med hänsyn till den lämpliga
uppdelningen av befattningshavare i olika kategorier, syntes lönenämnden
ofrånkomlig, innan eventuella åtgärder i framställningens syfte vidtoges. Lönenämnden
har i detta sammanhang framhållit, att Sveriges arbetsledareförbund
i skrivelse den 19 augusti 1944 gjort framställning bland annat angående
uppdelning av fångvårdens arbetsledare i verkmästare, mästare och arbetsförmän.
Vad särskilt anginge de lägst placerade och tillika talrikaste befattningshavarna,
nämligen vaktfruar och vaktkonstaplar, förelåge enligt lönenämndens
mening vissa skäl att underkasta lönegradsplaceringen en omprövning.
Vidare har lönenämnden uttalat, bl. a., att en eventuell uppfattning
av vaktkonstaplar med två lönegrader icke utan vidare borde medföra
lönegradsuppflyttning med samma lönegradsantal jämväl av fångvårdspersonal
i högre lönegrader.

Efter det fångvårdsstyrelsens framställning inkommit har strafflagberedningen
den 14 november 1944 avlämnat betänkande angående verkställigheten
av frihetsstraff m. m. Häri föreslås, att cellstraffet skall i princip avskaffas
och huvudvikten läggas på den öppna anstaltsvården. -----

Jag vill även nämna, att fångvårdsstyrelsen haft i uppdrag att verkställa
utredning rörande fångvårdspersonalens utbildning och rekrytering, vilken
utredning nu i det närmaste är avslutad och torde komma att innebära förslag
örn skärpta krav för antagande i fångvårdens tjänst samt åtgärder för
bättre utbildning för fångvårdstjänstemännen i syfte att sätta dem i stånd att
fylla de nya uppgifter som komma att påläggas dem.

Den utveckling på straffverkställighetens område som ägt rum under de
senaste åren och som alltjämt fortgår gör det enligt min mening angeläget, att
frågan om löneställningen för vakt- och arbetsledarpersonalen vid fängelserna
upptages till omprövning. Den inriktning mot friare vårdformer, som kännetecknar
reformsträvandena i fråga örn straffverkställigheten, ställer otvivelaktigt
ökade fordringar på ifrågavarande personals förmåga att leda och
fostra de på anstalterna intagna. Jämväl den ökade vikt, som tillmätes den
eftervårdande verksamheten, medför större krav än tidigare på personalens
initiativkraft och sociala intresse. Förändringarna i verkställighetsreglerna
föranleda även förnyat övervägande beträffande den lägre fångvårdspersonalens
uppdelning i olika kategorier. Ett slutligt ställningstagande till dessa problem
torde icke kunna ske utan en närmare utredning, vid vilken jämväl
anställningsförhållandena inom andra, med det förevarande jämförliga förvaltningsområden
böra beaktas.

Då resultatet av utredningen lärer bliva av betydelse jämväl för vissa befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt å Bona, bör samråd äga rum
med styrelsen för nämnda anstalt.

Vid utredningen bör tillfälle beredas av utredningsarbetet berörda personalgrupper
att framlägga sina synpunkter.

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet.

I U: 2

Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.

1. Under stödsnämnden för Rgsslandssvenskar (1943:1 2; 1944:1 1).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934.

Ledamöter:

Engzell, G., utrikesråd, ordförande fr. o. m. den 1 april 1944;

Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;

Johnsson, B. E., statskommissarie;

Carlsund, A., ingenjör.

'' Byråchefen C. A. M. Hallenborgs uppdrag att vara ledamot och ordförande
i nämnden har upphört den 31 mars 1944.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1936: U 1.

Nämnden har under år 1944 intill den 1 december hållit omkring 50 sammanträden.

2. Sakkunniga för utredning rörande Sveriges kommersiella och kulturella
förbindelser med transoceana länder (Amerikautredningen) (1944: I 2).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1943:
Boheman, E. C:son, kabinettssekreterare, ordförande;

Sahlin, S. E. G., t. f. generaldirektör;

Johnson, A. A:son, generalkonsul;

Lamm, O. H., generalkonsul;

Jonsson, P. C., landshövding;

von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;

Vinell, K. T., handelsråd;

Myrdal, K. G., professor, led. av I kamm.;

Öste, A., redaktör.

Sekreterare:

Rydbeck, O., andre sekreterare.

Lokal och tel.: Utrikesdepartementet.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1944:1 U 2.

Sakkunniga hava under år 1944 intill den 1 december hållit ett sammanträde.

Sakkunniga hava den 26 april 1944 avgivit ett andra betänkande rörande
en basorganisation för Sveriges kulturella utbyte med utlandet.

Riksdagsberättelsen.

I Fö: l

Försvarsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1944.

1. 1940 års militära byggnadsutredning (1942: I 9; 1943: 111; 1944: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 med
uppgift att biträda med utredning angående erforderliga åtgärder för förenkling
och standardisering av nybyggnader för försvarsväsendets räkning
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 augusti 1940):

Lindh, E., byggnadschef, ordförande;

Bjurström, O. E., bataljonsläkare;

Carlquist, N. J. E., överste;

Dios, A. V., ingenjör;

Edler, C. F., civilingenjör;

Lychnell, T., överste;

Magnell, K. J. T., överste.

Sekreterare:

Nilsson, C. E., förste byråsekreterare och ombudsman.

Biträdande sekreterare:

Henriksson, E., e. o. förste byråsekreterare.

Arkitekt:

Virke, T. F.

Härjämte hava varit anställda en arkitekt, en byggnadsingenjör och ett
kvinnligt kontorsbiträde, tillika registrator.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1941:1 Fö 9.

I en den 8 maj 1944 dagtecknad skrivelse överlämnade utredningen förslag
angående lokaler för värnpliktsredovisningen vid truppföl banden.

Utredningen har i ett den 8 september 1944 dagtecknat betänkande avgivit
förslag till anordnande av fritidslokaler för manskapet vid arméns fredsförläggningsplatser.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredning rörande tandvården inom försvarsväsendet (1942: I 15; 1943:

I 12; 1944: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för
att biträda med utredning rörande tandvården inom försvarsväsendet (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1941):

Ljungdahl, M. J. J., överläkare, professor, ordförande;

Maunsbach, A. B., byrådirektör;

Nordlander, O., generalfältläkare;

Westin, G. E. N., professor;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.

Sekreterare:

Krook, C.-O., förste byråsekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Experter: I ^

Beijbom, G., landstingsdirektör;

Bjerne, G., avdelningschef;

Dahlberg, G., professor;

Ekdahl, O., lasarettstandläkare;

Hävermark, G., aktuarie;

Wold, H., professor.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1942:1 Fö 15.

Utredningen har den 9 december 1944 överlämnat betänkande med utredning
och förslag angående tandvården vid försvarsväsendet (Statens off. utredn.
1944:61).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Militära expeditionstjänstkommittén (1943:1 14; 1944:1 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1942 för att
biträda med utredning rörande möjligheterna att förenkla och modernisera
den militära expeditionstjänsten (se Post- och Inrikes tidn. den 10 februari
1942):

Ryman, F. S. A., generalmajor, ordförande;

Beckman, B. Y., direktör, vice ordförande;

Allander, C. M. I., kommendörkapten av 1. graden;

Schedin, V. E., löjtnant;

Stenström, J. A., revisionskommissarie.

Sekreterare:

Sidenbladh, K. J. E., adjungerad ledamot i Svea hovrätt (t. o. in. den 30 januari
1944);

Magnander, E. E. A., amanuens (fr. o. m. den 31 januari 1944).

Kommittén har dessutom enligt särskilda förordnanden och medgivanden
biträtts av ett flertal experter.

Beträffande direktiven för kommittén, se 1943:1 Fö 14.

Kommittén har med skrivelse den 6 april 1944 till Kungl. Majit ingivit
utredning med förslag till organisationstyp för örlogsstation och med skrivelse
den 12 juni 1944 till försvarets centrala organisationskommitté överlämnat
utredning med förslag till organisation av staber inom infanteriregemente
av normaltyp.

Den 26 september 1944 har kommittén avgivit betänkande med utredningar
och förslag angående förenkling och modernisering av den militära expeditionstjänsten.
Kommittén, som erhållit en efterföljare i försvarets centrala
organisationskommitté, har därmed avslutat sitt arbete.

4. Utredning rörande tillgodoräkning av viss värnpliktstjänstgöring för civil
verksamhet (1943: I 15; 1944: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 februari 1942 för att
verkställa utredning rörande tillgodoräkning av viss värnpliktstjänstgöring
för civil verksamhet:

Riksdagsberättelsen.

I FÖ: 4 Bouveng, G. A., expeditionschef, ordförande;

Thomasson, E., häradshövding.

Sekreterare:

Gårdsten, B., förste amanuens.

Med stöd av förenämnda bemyndigande tillkallade såsom särskilda sakkunniga: Hallnäs,

S. J. A., ombudsman;

Karlén, O. J., förbundsordförande;

Nevrell, B. A., t. f. kansliråd;

Ödholm, C. G. A., direktörsassistent;

Kuist, G. F., byråchef;

Tallroth, T., sekreterare;

Törngren, C. E. G., sekreterare;

Wold, S. G., byråchef.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Fö 15.
Utredningsmännen avgå vo den 20 december 1943 till chefen för försvarsdepartementet
betänkande med förslag rörande meritberäkning m. m. för
befälsutbildade värnpliktiga (Statens off. utredn. 1943:47).

Vissa återstående detaljspörsmål hava behandlats under tiden den 1 januari
—den 1 augusti 1944.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 19A2 års reparationstjänstutredning (1943: I 16; 1944: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 april 1942 för att
verkställa utredning rörande ordnandet av reparationstjänsten i fråga om
uniformspersedlar m. m.:

Lychnell, T., överste, ordförande;

Larsson, I., ordförande i svenska beklädnadsarbetarförbundet;

Öberg, Th., direktör vid Norrahammars bruk.

Sekreterare:

Edsberg, H., sekreterare.

Experter:

Ager, H., diplomingenjör;

Bramdal, S., kapten;

Bring, J., kommendörkapten av 1. graden;

Cedervall, N., överingenjör;

Frendin, T., byrådirektör;

Jönsson, T., civilingenjör;

Kjellén, B., förste aktuarie;

Nyberg, M., verkst, direktör i aktiebolaget Förenade Tvätt;

Komander, N., major.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Fö 16.

Utredningen har den 29 januari 1944 — efter samråd med försvarets fabriksstyrelse
— avgivit dels förslag, jämte ritningar och kostnadsberäkningar,

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

i fråga om uppförande för försvarets räkning av centrala tvätt- och repara- I
tionsanstalter för mellersta Norrland, västra Götaland, östra Götaland och
södra Götaland ävensom angående underhållstjänstens i fråga om intendenturmateriel
ordnande vid vissa delar av försvaret i övrigt, dels ock utlåtande
angående möjligheterna att ansluta en för Bodens garnison och Bodens stad
avsedd varmbadinrättning till beslutad central tvätt- och reparationsanstalt
i Boden.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Försvarsväsendets ingenjörutredning (1943: I 18; 1944: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 med uppgift
att biträda med utredning rörande utnyttjandet av ingenjörtekniskt utbildad
personal inom försvarsväsendet och därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1942):

Gummesson, P. E. S„ direktör, ordförande;

Dahlin, N. O., flygdirektör av 1. graden;

Gillner, E. G. T., överstelöjtnant;

Sterky, H. K. A., generaldirektör;

Swenzén, B. T., marindirektör av 1. graden;

Ödeen, S. A. E., generaldirektör.

Sekreterare:

Wadén. I. P. J., fil. d:r.

Biträdande sekreterare:

Lagergren, B. G. M., assessor.

Experter:

Beckman, E. C. G., civilingenjör;

Brusewitz, B. E. L., major;

Wiklund, T. K. E., major.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Fö 18.

På grund av remiss har utredningen till Kungl. Majit avgivit följande yttranden:
den 6 december 1943 över ett av överbefälhavaren utarbetat förslag
angående ändrade benämningar på viss personal, den 11 maj 1944 över ett
av chefen för armén uppgjort förslag till reglemente för tygförvaltningsskolan
samt den 17 maj 1944 över en av vissa flygingenjörsaspiranter gjord
framställning örn dispens från vissa bestämmelser i reservbefälskungörelsen
för flygvapnet.

Utredningen bär den 6 oktober 1944 avgivit betänkande med förslag rörande
utnyttjandet av ingenjörtekniskt utbildad personal inom försvarsväsendet
och därmed sammanhängande frågor (Statens off. utredn. 1944: 44).
Betänkandet var åtföljt av ett hemligt bihang med vissa uppgifter örn krigsorganisationen.

Kungl. Majit har genom beslut den 22 december 1944 förklarat uppdraget
avslutat.

Riksdag sberättelsen.

I Fö: 7 7. 7942 drs civilanställning ssakkunniga (1943: I 21; 1944: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 oktober 1942 för att
biträda med utredning rörande ordnandet av civilanställning för avgående
fast anställt manskap vid försvarsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 3
november 1942):

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Curtman, C. W., byråchef;

Hasselrot, S. B., kapten;

Lundqvist, O. R., överdirektör.

Sekreterare:

Lindencrona, A., t. f. förste kanslisekreterare.

Experter:

Karén, H. V., sekreterare;

Husén, T., fil. lic.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Fö 21.

Genom brev den 13 november 1942 uppdrog Kungl. Maj:t åt de sakkunniga
att jämväl verkställa utredning rörande ordnandet av formerna för bedrivandet
av manskapsrekryteringen vid försvaret.

Till fullgörande av sistnämnda uppdrag framlade de sakkunniga i betänkande
den 1 februari 1944 utredningar och förslag rörande manskapsrekryteringen
och civilanställningsorganen m. m.

Med särskild skrivelse den 1 februari 1944 framlade de sakkunniga förslag
till lösning av frågan om uppskov vid mobilisering för f. d. fast anställt
manskap.

Efter remiss hava de sakkunniga avgivit utlåtanden över de betänkanden,
som avgivits av utredningen rörande tillgodoräkning av viss värnpliktstjänstgöring
för civil verksamhet samt av sjöförsvarets utbildningskommission.

Den 15 augusti 1944 avgåvo de sakkunniga betänkande angående ordnandet
av civilanställning för avgående fast anställt manskap vid försvaret (Statens
off. utredn. 1944: 38).

Därjämte avgåvo de sakkunniga samma dag utlåtande över framställning
från försvarsväsendets underbefälsförbund angående utsträckt rätt i vissa fall
till anställning å civilanställningsstat.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. 1942 års underbefälsutredning (1943: I 22; 1944: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1942 för att
biträda med utredning rörande långtjänstunderbefäl och värnpliktiga truppinstruktörer
vid försvarsväsendet ävensom i samband därmed stående frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 december 1942):

Möller, W. C. G., överste, ordförande;

Haglund, S. E., överstelöjtnant;

Bergdahl, K. E., ombudsman;

Karén, H. V., sekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Sekreterare:

von Horn, R. C. F. B., förste amanuens.

Experter:

Thorburn, U. A., kommendörkapten av 1. graden;

Holmberg, S., major;

Nordström, K. G. H., kapten;

Gustafsson, E. M., redaktör.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Fö 22.

Den 3 februari 1944 avgav utredningen betänkande med förslag angående
långtjänstunderbefäl m. m. (Statens off. utredn. 1944:2).

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredning rörande garnisonssjukvården i Stockholm (1943: I 23;

1944: I 17).

Genom beslut den 28 juni 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméförvaltningen
och direktionen för karolinska sjukhuset att i samråd uppgöra och
till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande slutlig organisation av garnisonssjukvården
i Stockholm. I anledning av en av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
i skrivelse den 20 oktober 1942 gjord framställning i ämnet bemyndigade
Kungl. Maj:t den 6 november 1942 — med återkallande av
nämnda uppdrag — chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en person
att såsom sakkunnig leda utredning genom representanter för arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen, flygförvaltningen, vederbörande
militära myndigheter, direktionen för karolinska sjukhuset samt
Stockholms läns landsting rörande organisation av garnisonssjukvården i
Stockholm; och skulle den sålunda tillkallade sakkunnige äga att hos de
nämnda myndigheterna påkalla utseende av representanter för dessa, om
och i den mån behov därav prövades föreligga.

Tillkallad av chefen för försvarsdepartementet:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Sekreterare:

Wikland, L. E., förste byråsekreterare.

Representanter för ovannämnda myndigheter:

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse: Bohmansson, G., lasarettsläkare,

med. d:r;

Marinförvaltningen: Ekman, N. G. M., förste byråläkare;

Flygförvaltningen: Westring, L., förste flygläkare;

Militärbefälhavaren för fjärde militärområdet: af Klintberg, C. G., major;
Direktionen för karolinska sjukhuset: von Dardel, F., överdirektör, och
Hellström, J., professor;

Stockholms läns landsting: Birke, E., grosshandlare, led. av II kamm.
Experter:

von Zweigbergk, J. O., bataljonsläkare;

Grep, N., arkitekt.

I Fö: 9

4,5 Riksdagsberättelsen.

I FÖ; 9 Utredningen har den 21 november 1944 avgivit betänkande angående organisationen
av garnisonssjukvården i Stockholm (Statens off. utredn
1944: 49.)

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Utredning angående vidgad användning av extra ordinarie anställningsform
för försvarsvåsendets fast anställda personal (1943:1 21; 1944:1 18).

Genom beslut den 4 december 1942 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
försvarsdepartementet att utse en utredningsman att biträda med utredning
rörande de i propositionen nr 210 till 1942 års riksdag och riksdagens i anledning
därav avlåtna skrivelse nr 374 berörda frågorna om vidgad användning
av extra ordinarie anställningsform för försvarsväsendets fast anställda
personal och därmed sammanhängande spörsmål.

Tillkallad enligt förenämnda bemyndigande:

Ström, E. T. H., krigsråd.

Sekreterare:

Beskow, S. H. T., t. f. förste byråsekreterare.

Experter:

Holmin, G. H., kapten;

Måhlén, C. E., kommendör;

Silfverberg, K. J. A., överste.

Utredningen har den 10 januari 1944 överlämnat promemoria angående
\ idgad användning av extra ordinarie anställningsform för försvarsväsendets
fast anställda personal.

Uppdraget är därmed slutfört. 11

11. 1943 års militärmusikutredningskommitté (1944:1 19).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 januari 1943 för att
medverka vid lösandet av vissa spörsmål rörande musikpersonalens rekrytering
vid utbyggandet av försvarsväsendets musikorganisation (se Post- och
Inrikes tidn. den 26 januari 1943):

Grundström, P. G. A., musikdirektör, ordförande;

Wiklander, N. B. V., musikdirektör.

Sekreterare:

Karén, H. V., sekreterare.

Beträffande direktiven för kommittén, se 1944:1 Fö 19.

Kommittén har under år 1944 medverkat vid rekryteringen av musikpersonal
till Bergslagens artilleriregemente, Göteborgs örlogsstation samt Bråvalla
och Blekinge flygflottiljer.

Kommittén har den 25 maj avlämnat slutlig rapport rörande sitt arbete och
i samband därmed framlagt vissa förslag rörande ändrad personalsammansättning
vid militärmusikkårerna m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 47

12. Sävekommissionen (1944:122). , I Fdl 18

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1943 för att
undersöka vissa förhållanden i samband med utförande vid Göta flygflottilj
i Säve av i berg insprängda hangarer:

Stridsberg, E. R., generaldirektör, ordförande;

Magnell, K. J. T., överste;
löndahl, B., civilingenjör.

Sekreterare:

Rydback, A. V. L., t. f. sekreterare.

Expert:

Lidén, R. A., byråingenjör.

Kommissionen har den 27 april 1944 avgivit utlåtande angående bergshangarerna
vid Göta flygflottilj.

Uppdraget är därmed slutfört.

13. 1943 års militära fastig hetsutredning (1944:1 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 maj 1943 och den 17
mars 1944 med uppgift att biträda med utredning rörande grunderna för beräkning
av de i staten för försvarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna
för bestridande av reparations- och underhållskostnader m. m., rörande
avvägningen av ingångsvärdena för de till nämnda fastighetsfond hörande
byggnaderna samt rörande separat anvisning av medel för bestridande av utgifter
för övnings- och skjutfält samt för underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter
m. m.:

Murray, C. A., t. f. byråchef, ordförande;

Bildmark, K. W., intendent (fr. o. m. den 24 mars 1944);

Haglund, A. G., major (t. o. m. den 23 mars 1944);

Linnman, M. O. J., kapten (fr. o. m. den 24 mars 1944) ;

Töm, E. W., civilingenjör.

Sekreterare:

Treschow, J. A. A., t. f. andre kanslisekreterare.

Experter:

Mårdh, G. A., ingenjör;

Wennerberg, A. H., kamrer.

De sakkunniga hava — förutom att de på grund av särskilda remisser avgivit
yttranden till Kungl. Majit i ett flertal frågor — till chefen för försvarsdepartementet
avgivit, dels den 1 oktober 1943 en promemoria med principutredning
rörande ändrade grunder för beräkning av de i staten för försvarsväsendets
fastighetsfond uppförda posterna till bestridande av reparationsoch
underhållskostnader m. m., dels ock den 1 november 1944 betänkande
med förslag rörande underhållskostnadernas beräknande.

Uppdraget är därmed slutfört.

Riksdagsberåttelsen.

14. Utredning rörande begränsning av antalet ridhästar vid armén

(1944:1 24).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1943 för att biträda
med utredning rörande begränsning av antalet ridhästar inom armén:
Tamm, V. S. H:son, överste.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Fö 24.

Den 5 februari 1944 avgav utredningsmannen betänkande med förslag rörande
begränsning av antalet ridhästar vid armén.

Uppdraget är därmed slutfört.

15. Utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid vissa truppförband inom

armén.

Genom beslut den 15 oktober 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
försvarsdepartementet att tillkalla en utredningsman för att, med beaktande
av vad i propositionen nr 222 till 1943 års riksdag anförts och med utnyttjande
av det ämnet berörande utredningsmaterial, som kunde föreligga inom
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, biträda med utredning rörande sjukhusfrågornas
lösande vid Norrlands trängkår och Karlsborgs luftvärnsregemente
samt vid de i Linköping förlagda truppförbanden ävensom —
efter beslut av departementschefen — vid de ytterligare truppförband inom
armén, vilkas sjukhusfrågor funnes böra i detta sammanhang utredas.

Tillkallad enligt förenämnda bemyndigande:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Sekreterare:

Melén, O. F. R., byråsekreterare.

Experter:

Löfström, F., arkitekt;

Oelrich, N. E., byråassistent, arkitekt;

Stade, K. Y., överstelöjtnant;

von Zweigbergk, J. O., bataljonsläkare.

Enligt lämnat uppdrag har utredningen till närmare prövning upptagit
frågan angående truppförbandssjukvårdens ordnande vid — förutom ovan
angivna förband — Värmlands regemente och Dalregementet.

Vidare har departementschefen genom beslut den 1 februari 1944 utsträckt
utredningens uppdrag att omfatta hithörande förhållanden jämväl vid Upplands
regemente samt vid arméns underofficersskola och försvarets läroverk.

Utredningen har efter samråd med arméförvaltningens sjukvårds- och fortifikationsstyrelser
(försvarets sjukvårdsförvaltning och arméns fortifikationsförvaltning)
den 14 december 1943, den 31 januari och den 6 mars 1944 avgivit
skrivelser med förslag i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

16. Utredning rörande hälsningsplikt för enskild militär personal. £ föt 17

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1943 för att
biträda med utredning rörande hälsningsplikten för enskild militär personal:

Backlund, G. I., överste.

Sekreterare:

Hartmann, L., fil. lic.

Tillkallade särskilda sakkunniga:

Brandberg, K. G., kapten;

Hansson, J., flaggjunkare;

Ryd, S. H., förbundssekreterare;

Svenungsson, A., lantbrukare;

Eriksson, E. L., lantbrukare;

Johansson, B., redaktör.

Experter:

Hallenborg, S., överstelöjtnant;

Hasselgren, S. L. A., kommendörkapten av 2. graden;

Falk, K. B. G. F. H:son, major.

Den 22 februati 1944 avlämnade utredningsmannen betänkande angående
hälsningsplikt för enskilt uppträdande militär personal.

Uppdraget är därmed slutfört.

17. Utredning rörande filmverksamheten inom försvarsväsendet

(1944:1 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943 för att
verkställa utredning rörande filmverksamheten inom försvarsväsendet (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1943).

Löwbeer, N. T., generaldirektör, o-rdförande;

Brusewitz, B. E. L., major;

Sandén, J. E., redaktör, led av I kamm.;

Öhrling, P. O., auktoriserad revisor.

Sekreterare:

Lönnergren, B., vice assessor.

Experter:

Grönmark, J. E. IL, förste revisor;

Andersson, C. F., direktör;

Lindström, J.-G., sekreterare;

Persson, P., laboratoriechef.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Fö 27.

Utredningen har den 14 februari 1944 avgivit delbetänkande, innefattande
resultatet av verkställd granskning av den dittillsvarande filmverksamheten
inom försvarsväsendet och förslag lill medelsanvisning för budgetåret 1944/45.

Bihang till riks. prof. 7945. 7 sami. 4

Riksdagsherättelsen.

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 17 I en den 26 september 1944 dagtecknad skrivelse har utredningen avgivit
utlåtande i visst hänseende i anledning av arméns fortifikationsförvaltnings
anslagsäskanden för budgetåret 1945/46.

Utredningen har i ett den 4 november 1944 dagtecknat betänkande avgivit
förslag till den militära filmverksamhetens bedrivande i fortsättningen.

Uppdraget är därmed slutfört.

18. 1944 års militära uppskovsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1944 för att
verkställa en allmän översyn av det militära uppskovsväsendet jämte systemet
med krigsplacering i civil befattning (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars
1944):

Wärn, T. G., f. d. statssekreterare, ordförande;

Brandberg, K. G., kapten;

Holmer, N. T., byråchef;

Mossberg, H. K. E., statssekreterare.

Sekreterare:

Ekeberg, L.-O., sekreterare.

Experter:

Fahlström, C. A. H., överste;

Hagman, E. R. R., direktör.

Av de för utredningen meddelade direktiven framgår bland annat, att utredningen
i första hand borde avse frågorna om uppskovsvolymens begränsning
och om uppskovens inverkan på en rättvis fördelning av beredskapsbördoma.
För att i dessa och andra hänseenden uppskovsväsendet skulle kunna
utveckla högsta möjliga effektivitet syntes det önskvärt, att en undersökning
komme till stånd rörande formerna för tillgodoseendet av det civila behovet
av arbetskraft under förstärkt försvarsberedskap och mobilisering. Det
syntes erforderligt att tre olika former av uppskov funnes, varje uppskovsform
anpassad efter huruvida den avsåges att användas under förstärkt försvarsberedskap
eller under mobilisering eller under båda dessa tillstånd. Det
hittills i viss utsträckning genomförda systemet med utbyte av uppskovsmän
och uppskovsmäns tjänstgöring i omgångar borde närmare utvecklas. För att
ernå säkrare prövning av uppskovsbehoven borde uppskovssystemet helst omfatta
all personal. I fråga örn uppskovsväsendets handhavande borde såsom
en konsekvens av det sagda följa, att uppskovsväsendet ställdes under enhetlig
ledning. Såvitt nu kunde bedömas borde liksom hittills arbetsmarknadskommissionen
utöva den högsta ledningen, självfallet under samverkan med
vederbörliga civila och militära myndigheter.

Utredningen har den 19 december 1944 avgivit betänkande med förslag
lill det militära uppskovsväsendets ordnande (Statens off. utredn. 1944: 63).
Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

19. 7944 års marinintendenturutredving. I Föl 20

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att biträda
med fortsatt utredning rörande marinintendenturkårens organisation
och omfattning (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1944):

Lychnell, T., överste, ordförande;

Bring, J., kommendörkapten av 1. graden;

Wallén, G. B., förste byråsekreterare;

Widell, G. A., hovrättsassessor.

Sekreterare:

Edsberg, H., sekreterare.

Av de för utredningen meddelade direktiven framgår bland annat, att undersökning
borde verkställas, huruvida övergång kunde ske till i huvudsak
det system beträffande intendenturtjänsten som tillämpades inom armén och
huru verksamheten inom intendenturtjänstens samt den ekonomiskt-administrativa
och kamerala tjänstens områden i så fall skulle organiseras. Intendenturofficerama
borde principiellt avses för tjänstegrensbefattningar inom
den egentliga intendenturtjänsten, medan i varje fall för befattningar, avsedda
enbart för ekonomiskt-administrativ eller kameral tjänst, civil personal borde
anvisas. Vid utredningen borde övervägas, huruvida skäl förelåge att bibehålla
en särskild personalkår för ändamålet. Vid utredningen borde slutligen
närmare övervägas, hur den särskilda förvaltningsutbildningen borde anordnas,
varvid möjligheten att anknyta densamma till arméns motsvarande utbildning
borde undersökas.

Utredningen har den 27 september 1944 avgivit utlåtande med förslag angående
marinintendenturkårens organisation och omfattning.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.

20. Försvarets forskningsnämnd (1944: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1943 för
att verkställa utredning rörande den militärtekniska forskningsverksamhetens
framtida ställning och organisation samt verka för att, intill dess en
slutgiltig organisation av den naturvetenskapliga och tekniskt vetenskapliga
forskningen för militära ändamål kan genomföras, den pågående militärtekniska
forskningsverksamheten samordnas, effektiviseras och bedrives med
erforderlig skyndsamhet:

Siegbahn, K. M„ professor, ordförande (t. o. lii. den 24 febr. 1944);

Odqvist, F. K. G., professor, ordförande (fr. o. lii. den 25 febr. 1944);

Edlén, T., flygdirektör av 2. graden (t. o. m. den 15 mars 1944);

Ericson, S. H:son, kommendör (fr. o. m. den 3 maj 1944);

Granström, G. E., kommendör;

Ljunggren, G. A. C:son, professor;

Norén, K. G., flygdirektör av 2. graden (fr. o. lii. den 10 mars 1944);

Riksdagsberåttelsen.

I Fö: 20 Sievert, R. M., professor;

Swedlund, N. P. R., överste.

Sekreterare:

Lemmel, C. F. R., major;

af Malmborg, N. M., t. f. byrådirektör (t. o. m. den 21 januari 1944).

Expert:

Jentzen, C. H., överstelöjtnant.

Lokal: Militärstabsbyggnaden; tel.: Militärstaberna.

Nämndens samordnande verksamhet bedrives i nämndens samarbetssektion
under ledning av överstelöjtnanten T. A. Schmidt såsom kanslichef och med
biträde av en ingenjör och ett kvinnligt skrivbiträde. Av nämndens ledamöter
ingå i samarbetssektionen professorerna Ljunggren, Odqvist och Sievert samt
flygdirektören Norén.

Den 30 december 1943 avgav nämnden betänkande angående forskningsverksamhetens
inom försvarsväsendet framtida ställning och organisation.
Dess utredningsuppdrag är därmed slutfört.

Forskningsnämnden, som fortsätter sin verksamhet såsom samarbetsorgan
i avbidan på försvarets forskningsanstalts tillkomst, har under år 1944 hållit
5 sammanträden.

21. Utredning för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv
inom försvaret m. m. (1944: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1943 med uppdrag
att, på sätt i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag förutsatts, inom
försvarsdepartementet biträda vid prövning av skäligheten av fran myndigheterna
inkommande framställningar rörande anvisande av tilläggsanslag för
mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv inom försvaret
samt öva tillsyn över byggnadsföretagens överensstämmelse med fastställda
ritningar och byggnadsnormer:

Wittrock, K. J. P., förste byrådirektör, ordförande;

Cederwall, G. F. E., fil. lie.;

Suwe, E. G., civilingenjör, tillika sekreterare.

Nämnden har under år 1944 hållit 16 sammanträden och besvarat 9 remisser
angående framställningar från myndigheter rörande anvisande av tillläggsanslag
för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv
för försvaret samt utfört för besvarandet erforderliga utredningar.

Dessutom har granskningsnämnden utfört besiktning vid Jämtlands flygflottilj,
Norrlands artilleriregemente, stabsmobiliseringscentralen vid II. militärområdet
och expeditionsbyggnaden för militära staber i Östersund, över
besiktningarna har nämnden ingivit rapporter med skrivelse till chefen för
försvarsdepartementet den 27 oktober 1944.

Nämndens uppdrag beräknas komma att kvarstå under den tid, som åtgår
för utförandet av de i 1942 års försvarsbeslut förutsedda byggnadsarbetena.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

22. 1943 års utredning rörande sjökrigsmaterielen (1944: I 25). I FÖJ 23

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1943 för
att biträda med fortsatt utredning rörande sjökrigsmaterielen (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 oktober 1943):

Bjurner, K. G., konteramiral.

Att såsom sakkunniga biträda utredningen hava tillkallats överstelöjtnanten
S. E. Haglund, kommendörkaptenen av 1. graden O. H. L. Hammargren samt
översten K. J. A. Silfverberg.

Att såsom expert, tillika sjömilitär sekreterare, biträda utredningsmannen
har tillkallats kommendörkaptenen av 2. graden A. E. B. Berthelsson.

Lokal: Birger Järngatan 13, 2 tr.; tel.: 11 43 75.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Fö 25.

Under år 1944 hava krigserfarenheterna och stridsmedlens utveckling varit
föremål för undersökning och bearbetning. På grundval av vunna resultat hava
undersökts olika operativa problem för det svenska sföförsvaret.

Genom försorg av statens handelskommission har utredning verkställts beträffande
behovet av import under krig. Denna utredning ligger till grund
för pågående undersökning angående behovet av sjöfartsskydd. I samråd med
marinförvaltningen samt i viss utsträckning med olika varv hava projekterats
olika fartygstyper. Dessa äro för närvarande föremål för jämförande undersökningar
vid olika alternativa flottyper. Vidare har i samråd med marinförvaltningen
utarbetats förslag till modernisering av Sverigeskeppen. Från
flygförvaltningen hava infordrats synpunkter på flygmaterielens utveckling,
vilka synpunkter varit föremål för överläggningar med den i flygfrågor sakkunnige
ledamoten. I samband därmed har undersökts behovet av flygstridskrafter
för samverkan med sjöstridskraftema under olika betingelser. I samband
med studiebesök vid Sydkustens marindistrikt hava vissa försök utförts
med rörligt kustartilleri. I samråd med marinförvaltningen hava sprängförsök
mot olika slags undervattenskroppar utförts i Bofors. Dessa försök komma
inom den närmaste tiden att slutföras.

Studiebesök hava vidare företagits vid kustflottan, Västkustens marindistrikt
samt skeppsvarv i Malmö och Göteborg för taktiska och tekniska
överläggningar i till utredningen hörande frågor. Under arbetsåret hava 30
sammanträden avhållits med en eller flera av de sakkunniga, experter samt
representanter för olika myndigheter och bolag.

Med hänsyn till svårigheten att medhinna projekteringsarbetena i marinförvaltningen
under året vid sidan av pågående nybyggnadsarbeten beräknas
utredningen icke kunna slutföras förrän under första delen av 1945.

23. Arméns officersutbildningskommitté (1944:1 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1943 för
att biträda med utredning rörande officersutbildningen inom armén m. m.

(se Post- och Inrikes tidn. den 17 november 1943):

Douglas, W. A., greve, generallöjtnant, ordförande;

Edenman, R. II., fil. lie.;

Riksdag sberättelsen.

I Fö: 23 Ekelöf, J. A. A. S., professor;

Granat, H. A., lektor;

Tamm, V. S. II:son, överste;

Wassberg, L. F. S., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Almgren, C. E. Å., kapten,

Lokal: Arméinspektionen, Östermalmsgatan 87v; tel.: 61 94 20.

Experter

beträffande högskoleutbildningen inom försvaret:

Sundell, O. E., överste, representant för försvarsstaben;

Thorson, I. W., överste, representant för armén;

Åkerman, R. O. R., överste, representant för armén;

Anderberg, E. M., kommendör, representant för marinen;

Norén, C. S., major, representant för flygvapnet;

beträffande kostnadsberäkningar m. m.:

Swedenborg, G. B. V. E., major;

beträffande specialutbildning för arméns officerare:

Dahlberg, C. G. E., kapten.

Under kortare tid sommaren 1944 hava även överstelöjtnanten R. N. C:son
Leuhusen och kaptenen G. V. Sahlén som experter stått till kommitténs förfogande.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944:1 Fö 26.

Kommittén har under år 1944 hållit omkring 50 sammanträden samt avlagt
studiebesök vid ett flertal militära skolor och kurser. Särskilda subkommitterade
och delegerade för vässa detaljfrågor hava därjämte sammanträtt
vid ett stort antal tillfällen. Såväl genom, gemensamma sammanträden som
genom särskilda delegationer eller representanter har kontakt upprätthållits
och samarbete skett med vissa andra utredningar. Utredningen har vidare
avgivit utlåtande i anledning av vissa remisser.

• Uppdraget beräknas kunna slutföras under första halvåret 1945.

24. 19U års militärsjukvårdskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 december 1943 för
att verkställa utredning rörande militärsjukvårdens organisation och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1944):
Bredberg, A., generalmajor, ordförande;

Asplund, E. G., överläkare;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Strömberg, O. A. E., fältläkare;

Westring, I., förste flygläkare.

Sekreterare:

Wikland, L. E., förste byråsekreterare.

Såsom expert har kaptenen C. G. Smedmark tillkallats.

Lokal: Försvarets sjukvårdsförvaltning; tel.: 23 00 80.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Av de för utredningen meddelade direktiven framgår bland annat, att vid I FÖ: 25
utredningen borde undersökas förutsättningarna för en rationalisering av
inspektionsverksamheten på sätt angivits i 1943 års riksdags första särskilda
utskotts av riksdagen godkända utlåtande nr 2. I anslutning därtill borde förhållandet
mellan militärsjukvårdens ledning och den högsta militära ledningen
omprövas. Övervägas borde även möjligheten att, såsom ett första
led i en utveckling mot större enhetlighet och koncentration, anordna gemensam
utbildning för blivande militärläkare av olika kategorier och underlätta
övergången från en militärläkarkår till en annan. Ett ytterligare led i utvecklingen
skulle sammanförandet av militärläkarna till en för försvaret
gemensam kår utgöra. Även denna fråga borde närmare utredas. Utredningen
borde även avse spörsmålet örn de kompetenskrav, som lämpligen böra uppställas
för läkare vid militärbefälsstaber och truppförband, för bataljonsläkare
vid fältläkarkåren samt för motsvarande läkare inom marinen och
flygvapnet, för läkarpersonal i reserven och å reservstat m. fl. Övervägas
borde även frågan i vilka fall militär och civil personal skall behandlas utan
särskild ersättning och i vilka fall särskild ersättning må utgå samt frågan
örn möjlighet och rätt för militärläkare att med sin tjänst förena privat
praktik.

Utredningen har under år 1944 hållit 14 sammanträden. En första del av
utredningens betänkande, omfattande lednings- och inspektionsverksamhetens
ordnande inom militärsjukvården, gemensam utbildning för försvarets
värnpliktiga läkare och sammanförande av försvarets läkare till en gemensam
kårorganisation, har slutbehandlats den 22 december 1944.

25. Försvarets upplysningsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att
verkställa utredning rörande upplysningsverksamhet inom och örn försvaret
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars 1944):

Holmquist, C. A. F. I., generallöjtnant, ordförande;

Grafström, A. V. F., kapten;

Heckscher, G. E., docent;

Lagerberg, S. P. E., major;

Lund, R. F., rektor.

Sekreterare:

Bergström, S., jur. och fil. kand.

Utredningen har enligt särskilda medgivanden biträtts av ett flertal experter.

De för utredningen meddelade direktiven framgå av departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde därvid bland annat, att de yttre omständigheternas
tryck icke kunnat helt förhindra slitningar mellan militära
och civila intressen. Åtgärder hade vidtagits för att hos allmänheten skapa
ökad förståelse för försvarsmaktens verksamhet och arbetsförhållanden och
för att bland militärpersonalen sprida upplysning örn sådana samhälleliga

Riksdag sberättelsen.

I Fö: 25 förhållanden, som läge utanför dess vanliga verksamhetsram. Det vore välbetänkt,
om statsmakternas verksamhet stödde de strävanden, som åsyftade
en än fastare förankring av försvaret hos det svenska folket. Beredskapstiden
hade givit rika erfarenheter rörande de föreliggande bristerna, och det
syntes lämpligt att, medan dessa erfarenheter ännu vore levande, med ledning
av dem upptaga frågan till övervägande. Anordningar vore önskvärda
för att hålla de i tjänst varande officerarna och den fast anställda personalen
i övrigt i fortlöpande kontakt med samhällsfrågorna liksom även med utrikespolitiska
spörsmål. Beträffande den del av upplysningsverksamheten,
som vände sig mot allmänheten, vore av vikt, att samarbete komme till stånd
mellan militära organ och de större ungdoms- och folkbildningsorganisationerna
samt de ekonomiska och fackliga sammanslutningarna.

Utredningen, som höll sitt första sammanträde den 3 april 1944, bär intill
den 1 december i sin helhet sammanträtt 39 gånger samt företagit ett
studiebesök i Uddevalla.

Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under första hälften av år 1945.

26. Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 14 april 1944 för att biträda med utarbetande
av historik rörande de åtgärder som vidtagits för stärkande av Sveriges
försvarsberedskap under det pågående kriget och rörande därunder ur militär
synpunkt gjorda iakttagelser och erfarenheter:

Thörnell, O. G., general.

Officer till förfogande:

Hammarsjö, A. A., kapten (t. o. m. den 30 september 1944);

Rosengren, E. O., kapten (fr. o. m. den 13 oktober 1944).

Historiken över vidtagna åtgärder är tillsvidare planlagd att omfatta dels
en översiktlig kronologisk sammanfattning av händelseförloppet och i samband
därmed vidtagna viktigare militära och andra åtgärder, dels utförligare
specialredogörelser för verksamheten under beredskapstiden hos vissa högre
militära och civila myndigheter, dels ock ett samlingsverk av de omedelbart
under överbefälhavaren lydande högre armétruppförbandens expeditionshandlingar
m. m.

Historiken över gjorda iakttagelser är tillsvidare avsedd att omfatta dels
en framställning av viktigare allmänna iakttagelser och erfarenheter, dels
ock en framställning av viktigare iakttagelser och erfarenheter beträffande
särskilda verks och myndigheters ämbetsområden.

Den översiktliga kronologiska sammanfattningen, som utarbetas inom försvarsstabens
krigshistoriska avdelning efter utredningsmannens direktiv, har
förts fram i sina huvuddrag till augusti 1943. Samlingsverket är i huvudsak
färdigt. Historiken över allmänna iakttagelser och erfarenheter är i stort sett
färdigställd.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 5/

27. Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas [ösande vid vissa arméns J FÖ: 28

truppförband.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1944 för att inom
försvarsdepartementet biträda med fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor
vid arméns truppförband, som finnas vara av sådan angelägenhetsgrad,
att de böra nu upptagas till prövning samt att, efter samråd med försvarets
sjukvårdsförvaltning, till Kungl. Majit inkomma med av kostnadsberäkningar
åtföljda förslag i ämnet:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Sekreterare:

Melén, O. F. R., byråsekreterare.

Experter, tillkallade enligt förenämnda bemyndigande:

Axén, T. R., arkitekt;

Groth, C. E. L., förste byråläkare;

Löfström, F., arkitekt;

Stade, K. Y., överstelöjtnant.

Utredningen har intill den 1 december 1944 hållit 3 sammanträden samt
företagit studieresor till Uddevalla, Göteborg och Skövde.

28. Fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1944 för att biträda
med utredning rörande organisationen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen
inom försvaret m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 maj
1944):

Levinson, K. S., landshövding, ordförande;

Lindh, E., byggnadschef;

Lundberg, N. R. W., byråchef;

Magnell, K. J. T., överste,

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.;

Sandberg, A. E., direktör;

Swedlund, N. P. R., överste.

Sekreterare:

Nordberg, L. F. G., krigsråd.

Biträdande sekreterare:

Höijer, G., e. o. byråsekreterare.

Lokal: Länsstyrelsen i Stockholm; tel. Länsstyrelsen (ordföranden) och
Fortifikationen (sekreteraren).

I direktiven för utredningen framhålles bland annat, att vid prövningen av
det omfattande frågekomplex, som sammanhänger med spörsmålet örn den
framtida organisationen av fortifikations- och byggnadsförvallningen inom
försvaret, måste överblickas vidsträckta avsnitt av såväl den militära som
den civila statsförvaltningen. Valet syntes i stort sett komma att stå mellan
två alternativ, det ena med en skiljelinje mellan byggnads- och befästningsverksamhet
och det andra med gränsen liksom nu dragen mellan å ena sidan

Riksdagsberätt elsen.

I Eö: 28 den civila byggnadsverksamheten och å andra sidan försvarets fortifikationsoch
byggnadsverksamhet. Fullständiga organisationsförslag för båda alternativen
med därtill hörande personal- och kostnadsberäkningar borde utarbetas,
vilka förslag borde framläggas med förord för ett av dem. Förhållandet
mellan vederbörande centrala förvaltningsmyndighet samt Kungl. Maj:t och
den högsta militära ledningen jämte befästningsinspektionen borde klarläggas.
För det fall, att alternativet med skilda organ för den civila statsförvaltningens
och för försvarets verksamhet på förevarande område skulle väljas,
borde formerna för ett närmare samarbete mellan vederbörande myndigheter
övervägas. Spörsmålet om fortifikationsofficerarnas rekrytering och utbildning
borde även utredas i samband med behandlingen av frågan om
organisationen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen.

Sedan utredningsarbetet påbörjats den 26 maj 1944, hava de sakkunniga
fram till den 1 december samma år hållit 18 sammanträden. Därvid hava i huvudsak
behandlats principerna för organiserandet av den centrala, regionala
och lokala ledningen av fortifikationsverksamheten och den statliga byggnadsverksamhet,
som beröres av utredningens uppdrag. I anslutning härtill hava
konturer uppdragits för olika organisationsformer. Samråd med olika av utredningsarbetet
berörda myndigheter och med 1943 års militära fastighetsutredning
har förekommit. Vissa statistiska uppgifter hava införskaffats och
delvis bearbetats.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört till den 1 juni 1945.

29. Utredning rörande behovet av icke-ordinarie personal inom försvarsvåsendet
m. m. (Försvarets sakanslagsutredning).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1944 med uppgift
att biträda med viss omprövning av frågan om behovet av icke-ordinarie
personal inom försvarsväsendet och om bestridande av kostnaderna för sådan
personal samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 juli 1944):

Stridsberg, E. R., generaldirektör, ordförande;

Aste, J. G., generaldirektör;

Bredberg, A., generalmajor;

Curtman, C. W., byråchef.

Sekreterare:

Rydback, A. V. L., t. f. sekreterare.

Lokal: Allmänna lönenämnden, Västra Trädgårdsgatan 4; tel.: 11 63 82.

I direktiven för utredningen framhålles bland annat, att en utredning av
frågan om enhetligare redovisning av avlöningskostnader för icke-ordinarie
personal vid försvarsväsendet borde igångsättas. Utredningen borde främst
ha till syfte att söka avgränsa den från sakanslag avlönade personal, som
borde anses vara under fredsförhållanden på längre sikt erforderlig. Avlöningskostnaderna
för denna personal borde bestridas från avlöningsanslag.
I samband härmed borde klarläggas, huruvida den vid de centrala förvalt -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

ningsmyndigheterna anställda icke-ordinarie personalen skulle avlönas fran I FÖ! 30
myndigheternas egna avlöningsanslag eller från försvarsgrenarnas allmänna
avlöningsanslag. Vad beträffar sådana verkstäder och förråd, som på grund
av sin omfattning eller av annan anledning redovisade inkomster och utgifter
å särskilda driftstitlar vid sidan av riksstaten, borde övervägas, om icke
för åstadkommande av mer rättvisande självkostnadskalkyler den vid dem
sysselsatta personalen borde som regel avlönas från dessa driftstitlar. Sådana
personalgrupper, vilkas anställning borde regleras genom kollektivavtal, syntes
icke böra beröras av utredningen. Vid utredningen borde icke heller komma
i fråga personal, som anställts med ianspråktagande av förskottsstaten
för försvarsväsendet och som finge anses anställd endast på grund av
rådande beredskapsförhållanden.

Kungl. Majit har vidare genom beslut den 30 september 1944 förordnat,
att utredning av frågan, i vad mån redan vidtagna och i krigsmaterielverkets
skrivelse till Kungl. Majit den 8 juni 1944 föreslagna överflyttningar av arbetsuppgifter
från vissa myndigheter till krigsmaterielverket böra föranleda
minskning av personal hos.sagda myndigheter, skall verkställas av försvarets
sakanslagsutredning jämväl i vad avser personal, som icke inbegripes i det
åt denna tidigare lämnade uppdraget.

Utredningen har intill den 1 december 1944 hållit 8 sammanträden samt
avlagt besök vid Stockholms, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar.

30. 1944 års utredning rörande försvarets läkemedelsförsörjning.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 30 juni 1944 för att
biträda med fortsatt utredning rörande organisationen av försvarsväsendets
läkemedelsförsörjning (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1944) i
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;

Björkquist, E. G. A., byråchef;

Ekman, N. G. M., förste byråläkare;

Svensson, S. E., apotekare;

Wilund, A. O., byråchef.

Sekreterare:

Holmqvist, S. E., t. f. förste revisor.

Såsom expert har anlitats överstelöjtnanten B. H. Natt och Dag.

Av de för utredningen meddelade direktiven framgår bland annat, att uppdraget
avser åtgärder för åstadkommande av en ändamålsenlig och betryggande
förvaring och skötsel av försvarets läkemedelsförråd ävensom rationell
ersättning av förråden.

Utredningen har hittills hållit 8 sammanträden. Därjämte har utredningen
dels företagit en resa till Linköping och Norrköping för studier vid därvarande
läkemedelsförråd, dels ock avlagt studiebesök å militärapoteket. Vidare
hava uppgifter införskaffats angående den omfattning, i vilken de militära
läkemedlen förbrukas inom försvarsväsendet, vid civila statliga sjukhus
samt vid vissa andra sjukvårdsinrättningar. De inkomna uppgifterna hava

Riksdags berättelsen.

IEö: 3q underkastats viss statistisk bearbetning. Slutligen har utredning rörande hållbarheten
av nämnda läkemedel företagits.

31. Utredning rörande inkallad personals återförande till civil verksamhet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1944 för
att biträda med omprövning av uppkommande frågor om till beredskapstjänstgöring
inkallad personals återförande till civil verksamhet (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 september 1944):

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande:

Brandberg, K. G., kapten;

Carlsson, O. H., förste postiljon;

Ericsson, J. A., led. av II kamm.

Sekreterare:

Karén, H. V., sekreterare.

Av de för utredningen meddelade direktiven framgår bland annat, att utredningen
skall framlägga förslag till åtgärder för att underlätta för de från
militärtjänstgöringen hemförlovade att återgå till sin förra verksamhet eller,
om detta icke är möjligt, på andra områden skaffa sig sin utkomst. Utredningen
hade att i främsta rummet behandla sysselsättnings- och försörjningsproblemen
för de under längre tid för militärtjänstgöring tvångsvis ianspråktagna.
För att åvägabringa en lösning av dessa problem för den närmast
ifrågavarande personalen borde undersökas möjligheten att i viss utsträckning
lämpa tidpunkten för de långtidsinkallades hemförlovning efter deras
individuella önskemål. Vidare borde beaktas den hjälp, som kunde lämnas
vederbörande genom möjligheten att erhålla vämpliktslån. Såsom andra
hjälpmöjligheter ha angivits yrkesutbildning och omskolning, varvid kunde
övervägas att i viss utsträckning medgiva långtidsinkallade, som vore i behov
därav, skälig ekonomisk hjälp.

Utredningen har intill den 1 december 1944 hållit 13 sammanträden.

Under arbetets gång har utredningen avlåtit särskild framställning angående
viss upplysningsverksamhet rörande arbetsmarknadsförhållandena för
personal, som fullgjort militärtjänstgöring under längre tid, och om hempermittering
eller hemförlovning i mån av möjlighet av ifrågavarande personal,
därest densamma visar sig hava vunnit eller kunna vinna anställning på den
civila arbetsmarknaden.

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag under januari 1945.

32. Utredning rörande återförande till näringslivet av icinspråktagna hästar,

fordon och fartyg.

Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 14 september 1944 för
att biträda med utredning rörande riktlinjerna för återförande till näringslivet
av under den förstärkta försvarsberedskapen ianspråktagna hästar, fordon
och fartyg med därtill hörande utrustriing (se Post- och Inrikes tidn. den
15 september 1944):

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Bergvall, J. H., direktör, led av II kamm., ordförande; I Fö; 34

Gewert, G. I. V., överste;

Throne-Holst, H., disponent.

Sekreterare:

Lagercrantz, M. H., amanuens.

Av de för utredningen meddelade direktiven framgår, att återförandet till
näringslivet av ifrågavarande förnödenheter borde ske på sådant sätt, att kronan
icke tillskyndas onödiga förluster och näringslivet icke utsattes för störningar.

Utredningen har under tiden den 15 september—den 27 november 1944
hållit 15 sammanträden.

Utredningen har den 24 oktober 1944 avgivit delbetänkande, innefattande
förslag till avveckling av arméns vid beredskapens upphörande övertaliga
hästar.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under januari månad 1945.

33. Utredning rörande förfogandelagstiftningens fortsatta tillämpning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1944
för att biträda med omprövning av frågan om formerna för fortsatt förfogande
under erforderlig tid efter den förstärkta försvarsberedskapens upphörande
över olika slag av ianspråktagen egendom (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 september 1944):

Öhman, F. K. I., revisionssekreterare, ordförande;

Lindell, I., byråchef för lagärenden.

Utredningsmännen hava sedan den 15 september 1944 hållit 16 sammanträden,
därvid även representanter för försvarsgrensledningarna och
centrala militära förvaltningsmyndigheter närvarit.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under januari 1945.

34. 1944 års manskapsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 2 november 1944 för
att biträda med utredning av frågan örn nedbringande av antalet kontraktsanställda
i manskapsgrad inom försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13
november 1944):

Giron, M. E., konteramiral, ordförande;

Falk, K. B. G. F. H:son, major;

Hall, D. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Karén, II. V., sekreterare, tillika sekreterare;

Wiklund, T. K. E., major.

Av de för utredningen meddelade direktiven framgår, att utredningen skall
syfta till att nedbringa försvarets kadrer av fast anställt manskap i förstå
hand så långt, att sannolikhet föreligger för alt en tillfredsställande rekrytering
skall kunna ske. Behovet av fast anställt manskap i olika befattningar
skall vid utredningen omsorgsfullI och restriktivt prövas. I vad mån kon -

Riksdcigsberättelsen.

IFö: 34 traktsanställt manskap kan ersättas med civil eller civilmilitär personal eller
av värnpliktiga skall ingående övervägas. Behovet av en ytterligare utökning
av pensionsberättigande beställningar och möjligheterna att genomföra
en sådan bör även undersökas.

Utredningen har under november månad påbörjat sitt arbete.

35. Utredning rörande uniforms plikt för viss personal inom för svar sväsendet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1944 för
att biträda med utredning rörande skyldighet för viss personal inom försvarsväsendet
att bära uniform och i samband därmed stående spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 november 1944):

Giron, M. E., konteramiral, ordförande;

Birath, B. K., tygverkmästare;

Norberg, R. E., statskommissarie.

Sekreterare:

af Sandeberg, G. W. D., amanuens.

Av de för utredningen meddelade direktiven framgår att vid utredningen
bör övervägas i vad mån behov överhuvud taget föreligger av att bibehålla
eller stadga uniformsplikt för civilmilitär och civil personal samt innehavare
av arvodesbeställningar för pensionerad personal inom försvarsväsendet i
dess helhet. Härvid bör undersökas huruvida åtgärder böra vidtagas för att
— utan att en mera generell uniformsplikt införes -— tillhandahålla uniform
åt viss personal för särskilda tjänsteåligganden. Vid utredningen bör jämväl
övervägas, om viss personal bör medgivas rätt att på egen bekostnad bära
uniform ävensom på vad sätt uniformsfrågan i krig skall regleras för personal,
som i fred icke är uniformspliktig. Vid utredningen bör eftersträvas
att begränsa uniformsplikten så långt detta utan militärorganisatoriska eller
andra svårigheter är möjligt. Utredningen bör jämväl verkställa erforderliga
kostnadsberäkningar.

Socialdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1944:.

1. Ordningsstadgeutredningen (1942: I 20; 1943: I 21; 1944: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 november 1938 och den 30
juni 1943 såsom sakkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets
städer:

ludén, A., landshövding, ordförande;

Akesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Göransson, E. W. Z. hovrättsassessor.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1939: S 24; 1944: I S 17.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Utredningen, som under år 1944 haft 27 sammanträden, har den 8 noveni- [ S
ber 1944 avgivit betänkande med förslag till allmän ordningsstadga m. m.
(Statens off. utredn. 1944:48).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1939 års polisutredning (1942: I 21; 1943: I 22; 1944: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1938):

Bergquist, Th., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, C. O. H., lantbrukare;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.;

Gustafsson, B., f. d. överkonstapel;

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Kos, A. K. E., polismästare;

Wähl, G., fjärdingsman.

Sekreterare:

Åseskog, S., hovrättsråd.

Biträdande sekreterare:

Åbjörnsson, C. V., jur. kand.

I fråga om utredningens uppdrag, se 1939: S 25.

Enligt vederbörligt medgivande har utredningen vid behandlingen av olika
frågor såsom sakkunniga anlitat följande personer: statspolisintendenten G.

Å. L. Thulin, landsfogden i Stockholms län K. G. Persson, polismästaren S.
Beckman i örebro, t. f. byrådirektören N. M. af Malmborg, sekreteraren hos
statens pensionsanstalt N. P. E. Isoz, stadsfiskalen K. A. J. Stenvik i Kristianstad,
landsfiskalerna S. R. Wadenius i Tumba, B. E. Nyberg i örebro och E.

L. N. Grimlund i Arlöv, f. kriminalkommissarien A. L. Sjögren i Stockholm
och kriminalöverkonstapeln A. V. Uhrbom.

Utredningen har den 5 februari 1944 avgivit utlåtande rörande frågan örn
omorganisation av marinens poliskår.

Den 14 november 1944 har avlämnats betänkande med förslag till förstatligande
av polisväsendet i riket och åklagarväsendet i rikets städer (Statens
off. utredn. 1944:53 o. 54).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning rörande arbetsvärd åt krigsskadade (1943:1 41;

1944:1 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:t bemyndigande den 2 oktober 1942 för att
inom departementet verkställa utredning rörande arbetsvärd åt krigsskadade
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober
1942):

Larsson, S., generaldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Berggren, N., advokat;

Collin, E., ombudsman;

Riksdagsberåttelsen.

I S: 3 Lundquist, O. R., överdirektör;

Styrman, G. A., direktör;

Waldenström, H., professor emeritus;
von Zweigbergk, J. O., bataljonsläkare.

Sekreterare:

Jakobson, K. H., sekreterare.

Tengwall, E. J., f. d. lasarettsläkare;

Lundberg, K. G., assessor.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: IS 41.

Under tiden den 1 december 1943—den 31 maj 1944 ha de sakkunniga
hållit 15 sammanträden.

De sakkunniga ha den 3 maj 1944 avlämnat betänkande angående arbetsvärd
åt krigsskadade.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Krigshjälpssakkunniga (1944:1 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1943 med
uppdrag att dels avgiva förslag till rättslig reglering av hjälpverksamheten
till förmån för dem, vilka blivit hemlösa till följd av att deras bostäder genom
krigsåtgärd förstörts eller eljest blivit obeboeliga, dels ock överväga de
åtgärder, som må vara erforderliga för samordning och förenkling av socialvården
under krig:

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Wahlbäck, J. M., hovrättsråd.

Sekreterare:

Hultström, L., t. f. kanslichef.

De sakkunniga ha avgivit en den 7 september 1944 dagtecknad promemoria
angående socialvården under krig (Statens off. utredn. 1944: 40).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1943 års bevakningsutredning (1944:1 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1943 för att
inom departementet verkställa utredning rörande vissa bevakningsfrågor
(skyddsåtgärder vid industrier, legitimationshandlingar m. m.) (se Post- och
Inrikes tidn. den 11 februari 1943):

Tottie, A. V. R., t. f. kansliråd, ordförande;

Melin, S. S., kapten;

Laurin, N. O., civilingenjör;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Åselius, K. H., direktör.

Sekreterare:

Sjöholm, B. E., landsfogde.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944:1 S 35.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Utredningen, som under år 1944 hållit 3 sammanträden, har behandlat dels J St 6
en av fotohandlamas riksförbund till utredningen ingiven framställning angående
vissa lättnader i de av länsstyrelserna utfärdade fotograferingsförbuden,
dels en från föreningen Sveriges landsfogdar likaledes till utredningen
inkommen framställning om sättet för anställande och avlönande av extra
personal för bevakning av vissa vägavspärrningar. Den 17 februari 1944 har
utredningen till departementschefen avlåtit skrivelser i dessa ärenden. — Samma
dag har utredningen avgivit utlåtande till Kungl. Maj:t över en hemställan
från chefen för försvarsstaben om utvidgning av försvarsstabens industriskyddsdetalj.

Slutligen har utredningen dryftat uppkommen fråga örn viss kontroll från
det allmännas sida av personal, som av enskilda bolag tillhandahålles för bevakning
av industrier, banker, försäkringsbolag m. m. Något förslag i ärendet
har utredningen ej ansett sig böra framlägga, utan har utredningen funnit
frågan böra i fortsättningen uppmärksammas av bevakningsinspektören.
Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1943 års civilförsvarsutredning (1944:141).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 för
att inom departementet biträda med fortsatt utredning örn hemortsförsvarets
samordnande (se Post- och Inrikes tidn. den 16 oktober 1943):

Sandler, R. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Ehrensvärd, C. A., generalmajor;

Mossberg, H. K. E., statssekreterare;

Zetterquist, A. F., kriminalpolisintendent.

Sekreterare:

Skogman, H., hovrättsassessor.

Militär sekreterare:

Starck, K. G.-A., kapten.

Biträdande sekreterare:

Hultström, L., t. f. kanslichef;

Wernstedt, S. L. M. A., förste amanuens.

Experter:

Rosenquist, G. W., major;

Hermanson, B. A., brandchef;

Persson, E., länsjägmästare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944:1 S 41.

Utredningen har under år 1944 hållit ett trettiotal sammanträden samt
närvarit vid ett industrikrigsspel i Söderhamn. Den 25 februari 1944 har
utredningen avlämnat betänkande med förslag till civilförsvarslag m. m. (Statens
off. utredn. 1944:5) samt den 1 juni 1944 förslag till civilförsvarskungörelse.

Uppdraget är därmed slutfört.

Bihang till riks. prof. 1945. 1 samt. 5

ltiksdagsbcrättelsen.

Riksdagsberåttelsen.

I S: 7 B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.

7. Hembiträdesutredningen (1942: I 12; 1943: I 14; 1944: I 11).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall utredningen vila
tills vidare.

8. Bostadssociala utredningen (1942: I 13; 1943: I 15; 1944: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1933 för att
biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers
och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd ävensom rörande åtgärder
ägnade att undanröja missförhållanden i sådant hänseende:

Nyström, B. A. E., byråchef, ordförande;

Engkvist, O., byggmästare;

Myrdal, K. G., professor, led. av I kamm.;

Wallander, S., arkitekt;

Westholm, S., f. d. stadsarkitekt;

Åhrén, U., arkitekt.

Sekreterare:

Johansson, A., kanslichef.

Biträdande sekreterare:

Curman, J., länsarkitekt (t. o. m. den 7 maj 1944);

Holm, P., pol. mag. (fr. o. m. den 8 maj 1944).

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Såsom expert har under år 1944 medverkat hovrättsassessorn E. W. Z.
Göransson.

Utredningen har under år 1944 intill den 1 december hållit 4 sammanträden.

Enligt givna direktiv har utredningens arbete under år 1944 i huvudsak
inskränkts till slutförande av återstående huvuduppgifter, nämligen dels
frågan örn sanering av det undermåliga bostadsbeståndet i stadssamhällena
i dess samband med sociala och ekonomiska samt stadsplan- och byggnadstekniska
frågor, dels ock det därmed sammanhängande spörsmålet örn åtgärder
för åstadkommande av en planmässig bostadspolitik på längre sikt.

I syfte att i detalj klargöra vissa med kvarterssaneringen sammanhängande
stadsplanetekniska och ekonomiska problem ha efter Kungl. Maj:ts
medgivande arkitekterna C.-F. Ahlberg och G. Sidenbladh inom utredningen
verkställt en specialundersökning. Denna undersökning har omfattat saneringsproblem
inom ett antal utvalda kvarter i Stockholm, Göteborg, Hälsingborg,
Eskilstuna och Gävle.

Den 20 januari 1944 har utredningen avgivit anbefallt utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer anfört rörande lån och bidrag till lantarbetarbostäder.

Till utredningen ha av Kungl. Maj:t överlämnats åtskilliga framställningar
avsedda att tagas under övervägande vid fullgörande av utredningens upp -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

drag, däribland remiss den 2 juni 1944 från jordbruksdepartementet angå- [ g; jq
ende översyn av grunderna för viss låneverksamhet åt småbrukare m. m.

Utredningen beräknas bliva slutförd under första kvartalet 1945.

9. Fritidsutredningen (1942: I 14; 1943: I 16; 1944: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1937 (se rostoch
Inrikes tidn. den 11 juni 1937):

Kjellman, H., landshövding, ordförande;

Ekstam, A., föreståndare för statens järnvägars resebyrå;

Gustafson, Ruth, fru, led. av II kamm.;

Horney, N., redaktör;

Nordenson, C., f. d. sekreterare;

Svenson, Gärda, fru, sekreterare i svenska landsbygdens kvinnoförbund.

Sekreterare:

Montell, E., förste kanslisekreterare.

Lokal: Socialdepartementet; tel. Kanslihuset 120.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: S 25.

Kommittén har genom sin delegation för husmoderssemestem omhänder -haft den statligt understödda husmoderssemesterverksamheten sommaren
1944.

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall kommitténs
återstående arbete vila tills vidare.

10. Socialvårdskommittén (1942:1 16; 1943:1 18; 1944:1 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1938):

Eriksson, J. B., f. d. landshövding, ordförande;

Bexelius, E. G., byråchef, ordförande i statens utlänningskommission;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Hartmann, L., fil. lic. (fr. o. m. den 14 juli 1944);

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.;

Olsson, E., direktör, stadsfullmäktiges i Malmö ordförande;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wallén, O. A., lantbrukare;

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör.

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid verkställande av utredning
rörande sjukkasseverksamheten har chefen för socialdepartementet den 30
september 1938 och den 25 april 1940 tillkallat:

Andersson, K. Hj., tjänsteman;

Brännberg, C., direktör;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Strand, A., kassör;

Söderbäck, C. F., verkst, direktör i svenska arbetsgivareföreningen;

Tegendal, O. E., byråchef.

Riksdagsberättelsen.

I S: 10 Sakkunnig vid vissa försäkringstekniska utredningar i samband med behandlingen
av frågan örn en effektivisering av den sociala sjukförsäkringen,
förordnad av departementschefen den 4 juli 1941:

Brundin, G. G., fil. d:r, byråinspektör.

Sakkunniga vid verkställande av en av kommittén beslutad utredning rörande
arbetslöshetsförsäkring och kontantunderstödsverksamhet för arbetslösa,
tillkallade av departementschefen den 18 mars och den 7 april 1941:
Jerneman, T. G., t. f. byråchef;

Larsson, I., ordförande i svenska beklädnadsarbetareförbundet;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Brodén, E. H., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;

Sölvén, K. O. A., advokat.

Sakkunniga vid behandling av barnhems- och fosterbarnsvården, förordnade
av departementschefen den 24 oktober och den 28 november 1941:
Wallgren, A., professor;

Malmroth, Elsa, fru, led. av allmänna barnhusets direktion;

Rosén, Göta, barnavårdsinspektris;

Berglind, Ragnhild, fosterbarnsinspektris;

Bentzel, Maggie, föreståndarinna.

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid utredning av frågan örn samordnande
av sjukkasseverksamheten och den sociala olycksfallsförsäkringen
har departementschefen den 4 september 1942 tillkallat:

Behring, I. A., lasarettsläkare;

Bergström, G., direktör i arbetsgivarnas ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag; von

Schultzenheim, G. H. J., byråchef;

Östrand, D. O., byråchef.

Att såsom sakkunniga biträda kommittén vid utredning av frågan örn revision
av den allmänna folkpensioneringen tillkallade av departementschefen
dels den 9 oktober 1943:

Östlind, A. J., byråchef;

Parenius, M. F., sekreterare;

och dels den 15 april 1944:

Tegendal, O. E., byråchef.

Sekreterare:

Larsson, S., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Broberg, R., byråchef (sjukförsäkrings- och folkpensioneringsfrågor);
Hessler, T., sekreterare (arbetslöshetsförsäkringsfrågor);

Engström, E. M., e. o. förste byråsekreterare (vid behandling av vissa frågor
rörande den sociala olycksfallsförsäkringen).

Lokal: Torsgatan 4; tel. 10 83 22.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 19.

Kommittén har under år 1944 intill den 1 december hållit 30 plenisammanträden,
varjämte särskilda delegationer hållit ett stort antal sådana. I vissa

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

frågor har samråd ägt rum med bland annat kommunalskatteberedningen I S» 10
och 1941 års befolkningsutredning.

Det i berättelsen till 1944 års riksdag omförmälda förslaget till lagstiftning
angående allmän sjukförsäkring slutbehandlades i början av år 1944 och
i april framlades kommitténs betänkande VII med utredning och förslag
angående lag örn allmän sjukförsäkring (Statens off. utredn. 1944: 15) samt
dess betänkande VIII med kostnadsberäkningar angående lag om allmän
sjukförsäkring (Statens off. utredn. 1944: 16).

Sedan de i tidigare riksdagsberättelser omförmälda utredningarna angående
ändrad lagstiftning rörande barnhem och fosterbarnsvård avslutats, framlade
kommittén i juli 1944 sitt betänkande IX med utredning och förslag
angående revision av lagstiftningen om barnavårdsanstalter och ''fosterbarnsvård
(Statens off. utredn. 1944:34).

Kommittén har under år 1944 fortsatt med den översyn av lagen örn folkpensionering,
som uppdragits åt kommittén. Efter bemyndigande av Kungl.

Maj:t den 18 februari 1944 har kommittén utfört en statistisk undersökning
angående tilläggspensionäremas bostadsförhållanden m. m. ävensom angående
tilläggspensionäremas inkomstförhållanden. Bearbetningen av det inkomna
materialet är avslutad och en redogörelse för undersökningen kommer
att föreligga i tryck i början av år 1945.

Sedan Kungl. Majit den 28 april 1944 — med anledning av riksdagens
skrivelse den 29 mars 1944, nr 178 — uppdragit åt kommittén att inkomma
med förslag till provisoriska åtgärder till ökning av de folkpensioner, som
uppenbarligen vöre otillfredsställande, avlämnade kommittén den 29 juni
1944 utredning och förslag i ämnet. Förslagen upptogos i propositionen nr
297 till 1944 års riksdag.

Under år 1944 har utredningsarbetet angående lagstiftning rörande obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring jämte erforderliga kostnadsberäkningar fullföljts.
Kommittén beräknar att dess arbete på arbetslöshetsförsäkringens område
skall kunna slutföras och definitiva förslag framläggas omkring den 1
juli 1945.

Utredningen örn en reformerad folkpensionering pågår och förslag i ämnet
torde kunna avgivas under hösten 1945.

Genom beslut den 17 mars 1944 har Kungl. Majit uppdragit åt kommittén
att verkställa de utredningar på den sociala olycksfallsförsäkringens område,
varom riksdagen i skrivelser den 8 maj 1937, nr 261, och den 12 mars 1939,
nr 96, gjort framställning.

Under senare delen av år 1944 bar frågan örn införande av obligatorisk
moderskapsförsäkring upptagits till behandling. Förslag i ämnet torde kunna
avgivas under första hälften av år 1945.

En statistisk undersökning angående löne- och anställningsförhållanden för
vissa befattningshavare inom socialvården bar påbörjats vid slutet av år 1944.

Under år 1944 har kommittén på anmodan av Kungl. Majit avgivit åtskilliga
yttranden i sociala spörsmål.

Riksdagsberättelsen.

11 11. 1938 års arbetarskyddskommitté (1942:1 17; 1943:1 19; 1944:1 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938 (se rostoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1938):

Nordin, J. V., chef för arbetsrådet, ordförande;

Ericsson, J. A., led. av II kamm.;

Fischer, Ida, yrkesinspektris;

Söderbäck, C. F., verkst, direktör i svenska arbetsgivareföreningen;
Hultman, G., verkst, direktör i pappersmasseförbundet;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Yllner, G. A. T., förste provinsialläkare;

Olovson, O. E., redaktör, led. av II kamm.;

Vahlberg, G. E., förste sekreterare i landsorganisationen.

Teknisk sekreterare, tillika föredragande:

Starland, H., yrkesinspektör.

Experter:

Alling, K. G., f. d. provinsialläkare;

André, L., yrkesinspektör;

Bergwall, G., bergmästare;

Christenson, A., e. o. förste byråsekreterare;

Fahlman, T., ingenjör;

Gabrielson, E. V., byråchef;

Hansen, F. H. R., kapten i väg- och vattenbyggnadskåren;

Karlsson, K. V., led. av II kamm.;

Kvist, S., gruvarbetare;

Welin-Berger, J., yrkesinspektör;

Östergren, T., krigsråd.

Lokal: Arbetsrådet, Kungsgatan 2; tel.: 10 29 34 (ordföranden) och 11 29 33
(sekreteraren).

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 20.

Genom beslut den 17 maj 1944 har kommittén på därom gjord framställning
bemyndigats att vid behandling av frågan om utsträckt tillämpning av
lagen om arbetarskydd å arbete inom jordbruket såsom expert anlita verkställande
direktören i svenska lantarbetsgivareföreningen G. Saemund. På
därom gjord framställning har kommittén jämlikt beslut den 15 november
1944 dessutom medgivits anlita direktörsassistenten i svenska arbetsgivareföreningen
A. Ödholm att såsom expert biträda kommittén vid behandling
av frågor rörande tillämpningsområdet för lagen om arbetarskydd samt
rörande lagens föreskrifter till förebyggande av olycksfall i arbete.

Kommittén har under år 1944 intill den 1 december sammanträtt 46 dagar.
Med kommitténs experter ha dessutom under samma tid hållits sammanträden
under sammanlagt 72 dagar.

Kommittén har under år 1944 huvudsakligen varit sysselsatt med att överarbeta
det tidigare inom kommittén framlagda förslaget till ny lag örn arbetarskydd.

Kommitténs ordförande och sekreterare ha under året behandlat frågan om

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

sammanförande under gemensam ledning av olika inspekterande organ på I Si 12
arbetarskyddets område och i samband därmed uppgjort ytterligare förslag
till organisation av yrkesinspektionens chefsmyndighet. I anslutning härtill
ha jämväl uppgjorts preliminära förslag till personal- och avlöningsstat.

Kommitténs experter ha under året granskat och överarbetat lagförslagets
bestämmelser till förekommande av ohälsa och olycksfall i arbete, varvid särskilt
frågan om ett förbättrat arbetarskydd inom gruv- och stenindustrien
varit föremål för övervägande.

Av kommitténs allmänna experter ha utarbetats förslag till ändrade bestämmelser
angående registrering och besiktning av vissa ångpannor m. m.

I anslutning till det av internationella arbetskonferensen år 1937 antagna förslaget
till konvention resp. rekommendation angående säkerhetsföreskrifter i
byggnadsindustrien har dessutom uppgjorts förslag till kungörelse med
skyddsföreskrifter beträffande ställningar och lyftanordningar m. m. inom
byggnadsverksamhet. Förslag till ändrade bestämmelser angående förbud mot
minderårigs användande till vissa farliga arbeten och om uppfordringsanordningar
för personbefordran i gruvor och stenbrott lia varit föremål för ytterligare
granskning och överarbetning inom kommittén.

Kommittén har vidare under år 1944 fortsatt sitt arbete med att slutgiltigt
sammanställa och bearbeta de av kommittén införskaffade uppgifterna
rörande arbetsförhållandena vid de industriella och därmed likställda arbetsställen,
som finnas registrerade hos yrkesinspektörema och bergmästarna.

Slutligen har kommittén under år 1944 granskat förslag dels till svar å en
under året i riksdagens andra kammare framställd interpellation angående
den stegrade olycksfallsfreltvensen och dels till kungörelse örn ändrad lydelse
av 59 § byggnadsstadgan den 20 november 1931 (Sv. förf.-sami. nr 364), avseende
vissa åtgärder till förebyggande av olycksfall vid arbete a byggnads
tak.

Genom beslut den 14 september 1944 har Kungl. Majit uppdragit åt kommittén
att jämväl utreda frågan örn arbetarskyddet ombord å fartyg.

Till kommittén har vidare för övervägande överlämnats dels en av järnvägsstyrelsen
i skrivelse till Kungl. Majit den 6 september 1944 gjord framställning
angående besiktning av ångpannor, som nyttjas i verksamhet, bedriven
av staten, dels ock tvenne av landsorganisationens kommitté för olycksfallsförsäkrings-
och arbetarskyddsfrågor m. fl. gjorda framställningar om
vissa åtgärder till effektivisering av arbetarskyddet inom byggnadsindustrien.

Med hänsyn till ovannämnda nytillkomna uppdrag beräknas kommitténs
arbete bliva slutfört först under senare delen av år 1945.

12. 19M års kommitté för kommunal samverkan (1942: I 19; 1943: I 20;

1944: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 november 1938 och den 3
mars 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1938):

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 8 mars 1944):

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande (fr. o. m. den 9 mars 1944);

12 Riksdagsberättelsen.

I S: 12 Andersson, C. W. M., f. d. riksdagsman (t. o. m. den 8 mars 1944);

Karlsson, K. G. H., ombudsman (t. o. m. den 8 mars 1944);

Valentin, N. G., t. f. landssekreterare (t. o. m. den 8 mars 1944);

Andersson, C. A., direktör, ordförande i Stockholms stadsfullmäktige (fr. o.
m. den 9 mars 1944);

Ekemar, K. E., kanslidirektör (fr. o. m. den 9 mars 1944);

Larsson, Y. G. R., borgarråd (fr. o. m. den 9 mars 1944);

Thun, F. W., poststationsföreståndare, ordförande i Stockholms läns landsting
(fr. o. m. den 9 mars 1944);

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 9 mars
1944);

Åhrén, U. E., arkitekt (fr. o. m. den 9 mars 1944);

Wigert, A. G. A., landskamrerare.

Sekreterare:

Nordberg, L. F. G., krigsråd (t. o. m. den 24 maj 1944);

Törngren, C. E. G., andre sekreterare (fr. o. m. den 25 maj 1944).

Lokal: Svenska stadsförbundet; tel.: 23 34 60.

Beträffande utredningens ursprungliga uppdrag, se 1939: S 22.

Kommittén har under år 1944 hållit 4 sammanträden in pleno. Härjämte
har ett arbetsutskott inom kommittén sammanträtt 7 gånger.

Genom beslut den 30 december 1939 förordnade Kungl. Maj:t, att utredningen
tills vidare skulle begränsas till att avse frågan om rättslig reglering
av regionplaneinstitutet.

Utredningen av sistnämnda fråga anförtroddes därefter andra, av chefen
för justitiedepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
november 1941 tillkallade sakkunniga (stadsplaneutredningen 1942).

Genom ovanberörda beslut den 3 mars 1944 har Kungl. Maj:t — med
upphävande av beslutet den 30 december 1939 — förordnat, att utredningsarbetet
skall fullföljas, utom i vad avser frågan om rättslig reglering av
regionplaneinstitutet.

I första hand har kommittén genomgått det utredningsmaterial, som hopbragts
av den förut arbetande utredningen, och haft kontakt med de övriga
statliga utredningar, som arbeta med frågor berörande det problemkomplex
som anförtrotts kommittén. Kommittén har därefter övergått till
och är för närvarande sysselsatt med undersökningar av olika möjligheter
att lösa de föreliggande frågorna och de praktiska konsekvenserna av dessa
olika uppslag.

Utredningen beräknas bliva slutförd i slutet av år 1946 eller under första
hälften av år 1947.

13. 1939 års stadsläkarutredning (1942: I 22; 1943: I 23; 1944: I 19).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall utredningen
vila tills vidare.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

14. Sakkunniga för granskning av planer för beredskapssjukhus m. m. I Si 16

(1942: I 24; 1943:I 24; 1944: I 20).

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 16 februari 1940 för att i egenskap av
sakkunniga inom medicinalstyrelsen biträda vid handläggning av ärenden
rörande beredskapssjukhusens planläggning, upprättande och drift:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Dahlgren, I. J. G., sekreterare.

De sakkunniga hava under år 1944 under hand avgivit yttranden i vissa
frågor rörande beredskapssjukhusen samt deltagit i några sammanträden i
medicinalstyrelsen vid behandling av frågor rörande den allmänna sjukvårdens
utbyggnad.

15. Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för uppnående av största
möjliga enhetlighet och rationalisering i fråga örn länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt (1942:1 25; 1943: I 25; 1944: I 21).

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 oktober 1940:

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Lundborg, S., länsnotarie.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 529.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1941: I S 22.

Den sakkunnige har den 21 februari 1944 till chefen för socialdepartementet
överlämnat en promemoria med förslag till bestämmelser angående antagande
och utbildning av aspiranter å länsnotarie, länsbokhållar- och taxeringsassistenttjänster
m. m. På grundval av denna promemoria har kungörelsen
den 19 maj 1944 (Sv. förf.-saml. nr 246) utfärdats.

Utöver utarbetandet av nämnda promemoria har den sakkunnige utfört vissa
undersökningar av mindre omfattning. Bland annat har den sakkunnige
med biträde av tillkallad expert undersökt möjligheterna att rationalisera länsstyrelsernas
huvudbokföring. Därjämte har den sakkunnige biträtt vid handläggning
inom socialdepartementet av en del ärenden rörande länsstyrelserna.

Slutbetänkande beräknas föreligga vid slutet av år 1945.

16. Kommittén för estlandssvenskarna (1942: I 27; 1943: I 27; 1944: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj-.ts bemyndigande den 13 september 1940:

Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande i utlandssvenskarnas förening,
ordförande;

Curman, J. S., riksantikvarie, ledamot av överstyrelsen för Riksföreningen tor
svenskhetens bevarande i utlandet, vice ordförande;

Forslund, J. A., led. av I kamm.;

Hellstedt, E. S., legationsråd;

Kuylenstierna, G. W. G., f. d. generaldirektör;

Lindeberg, E. F. L., landshövding;

Riksdagsberåttelsen.

1 Si 16 Skogh, S. A., byråchef;

Ytterbom, G. R., överdirektör;

Svedelius, E., direktör i utlandssvenskarnas förening;

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör;

Hafström, A. G. G:son, fil. lie., jun kand. (tillika sekreterare t. o. m. den 14
maj 1944);

Östberg, L. F. P., advokat (fr. o. m. den 19 maj 1944);

Bexelius, E. G., byråchef, ordförande i statens utlänningskommission (fr. o.
m. den 30 juni 1944).

Sekreterare:

Ohlson, S., jun kand. (fr. o. m. den 15 maj 1944).

Expert för fiskerifrågor:

Hessle, Öhr. W., byrådirektör.

Expert för mottagande och inkvartering:

Cronvall, M., kontorsassistent vid Sabbatsbergs vård- och ålderdomshem.

Expert för befolkningsstatistiska utredningar:

Hyrenius, H., fil. d:r.

Lokal: Stockholmsföreningen av riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet, Tunnelgatan 23; tel.: 11 35 00, 11 57 21, 11 57 22.

Angående kommitténs uppdrag, se 1941: I S 26.

Under åren 1940—1944 ha till Sverige ankommit cirka 6 600 estlandssvenskar
eller 90 procent av denna folkgrupp. Av dessa äro omkring 800
åldringar och icke arbetsföra personer. Cirka 5 500 estlandssvenskar ha utplacerats
i arbete här i landet.

17. Sakkunnig för översyn av gällande föreskrifter angående länskungörel serna

(1942:1 32; 1943:1 29; 1944:1 23).

Tillkallad — efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 26 juni 1941,
nr 405 — av Kungl. Majit den 11 juli 1941 med uppdrag att verkställa översyn
av gällande föreskrifter angående länskungörelserna samt att till Kungl.
Majit avgiva de förslag, vartill nämnda översyn kan föranleda:

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Lundborg, S., länsnotarie.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 529.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under senare delen av år 1945.

18. Sakkunnig för undersökning rörande kommissionärsväsendet hos statens

förvaltningsmyndigheter (1942:1 33; 1943:1 30; 1944:1 24).

Tillkallad — efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 26 juni 1941, nr
405 — av Kungl. Majit den 11 juni 1941 med uppdrag att verkställa undersökning
rörande kommissionärsväsendet hos statens förvaltningsmyndigheter
samt att till Kungl. Majit avgiva det förslag, vartill nämnda undersökning
kan föranleda:

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 75

Åkesson, N. O., landssekreterare. I S: 19

Sekreterare:

Lundborg, S., länsnotarie.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 529.

Ett omfattande arbetsmaterial har under år 1944 införskaffats eller infordrats
från samtliga av utredningen berörda myndigheter. Det inkomna
materialet har bearbetats, överläggningar ha ägt rum med verksledningar
och kommissionärer, varjämte utkast till vissa delar av blivande betänkande
utarbetats.

Uppdraget beräknas bliva slutfört omkring den 1 april 1945.

19. 1941 års befolkningsutredning (1942:1 35; 1943:1 31; 1944:1 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1941 för
att inom departementet verkställa utredningar rörande vissa befolkningspolitiska
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1941):
Erlander, T. F., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Gyllenswärd, C., professor;

Johansson, A., byråchef;

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Romanus, S. E., lagbyråchef (t. o. m. den 31 januari 1944);

Cederwall, C. F. E., fil. lic. (fr. o. m. den 1 februari 1944).

Biträdande sekreterare:

Tegner, G. (fr. o. m. den 1 februari 1944).

Lokal: Riksdagshuset; tel.: kansli samt delegationen för hem- och familjefrågor
11 42 98; sekreterare 10 58 07.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1942:1 S 35.

Utredningen har för specialbehandling av vissa befolkningspolitiska problem
tillsatt 4 delegationer.

Den 12 september 1941 tillsatte de sakkunniga en särskild delegation för
hem- och familjefrågor med uppgift att upptaga frågor av direkt betydelse
för de i hemmen arbetande kvinnorna.

Delegationens ledamöter:

Höjer, Signe, fru, ordförande;

Collin, Karin, fröken;

Osvald, Ingrid, fröken, inspektris för statens lanthushållsskolor;
Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna, fil. d:r;

Wallentheim, Annie, fru;

Wiklund, Gertrud, fru.

Sekreterare:

Åkerman-Joliansson, Brita, fru, fil. lic.

Delegationen har under tiden den 1 december 1943—den 30 november 1944
hållit 7 sammanträden samt dessutom deltagit i 24 av utredningens samman -

76 Riksdagsberåttelsen.

I S: 19 träden. Delegationen har slutfört sitt arbete med utarbetande av förslag rörande
yrkesutbildningen för de inom hemmen arbetande kvinnorna samt har
under utarbetande förslag rörande hemmens arbetskraftsproblem samt hemarbetets
rationalisering, särskilt genom inrättandet av olika kollektiva inrättningar
t. ex. gemensamma tvättstugor. Efter anmodan av utredningen har
delegationen den 1 mars 1944 avgivit utlåtande till andra kammarens första
tillfälliga utskott över motion angående utredning örn åtgärder för att bereda
den kvinnliga ungdomen ökad utbildning i hemvård m. m.

Den 20 oktober 1943 tillsatte utredningen en särskild delegation för den
halvöppna barnavården.

Delegationens ledamöter:

Elmgren, B., Överlärare, led. av I karn., ordförande;

Nordenfelt, P., leg. läkare;

Myrdal, Alva, rektor, fru;

Arnesen, Märta, lekstugeinspektris, fru;

Gustafsson, Gunvor, fröken;

Lindblom, Helena, sjuksköterska.

Den 1 september 1944 förordnades ordföranden Elmgren att även tjänstgöra
som sekreterare åt delegationen.

Delegationen har under tiden den 1 december 1943—den 30 november
1944 hållit 18 sammanträden och har närmast till behandling upptagit frågan
om utbildningen av personal till daghem och lekskolor och härvidlag i december
1943 framlagt förslag örn anordnande av vissa kompletteringskurser
för lekskolelärarinnor, vilket utredningen biträtt och framlagt den 20 december
1943. I november 1944 framlade delegationen förslag om ökat statsstöd
åt den halvöppna barnavården under budgetåret 1945/46, vilket förslag utredningen
biträtt och framlagt den 18 november. Sedan delegationen slutfört
sitt arbete med förslag rörande utbildningen av personalen i den halvöppna
barnavården, kommer delegationen att till förnyad prövning i hela dess vidd
upptaga frågan örn den halvöppna barnavårdens ställning i samhällslivet
och utformningen av de statliga stödåtgärderna för denna verksamhet.

Den 27 november 1943 tillsattes vidare en socialpedagogisk delegation med
uppgift att framlägga förslag till åtgärder för skolbarnens bästa.
Delegationens ledamöter:

Lindén, L. V., folkskollärare, led. av I kamm., ordförande;

Boalt, Carin, fil. mag., fru;

Herlitz, C. W., skolöverläkare, docent;

Arrhén, E., lektor, led. av I kamm. (fr. o. m. den 14 juni 1944);

Bäckström, F. E., f. d. folkskolinspektör (fr. o m. den 14 juni 1944);
Nygren, Hildur, Överlärare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 14 juni 1944);
Persson, I., agronom, led. av I kamm. (fr. o. m. den 14 juni 1944);
Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 14 juni 1944)
Delegationen har under tiden den 1 december 1943—den 30 november 1944
hållit 25 sammanträden. Delegationens främsta arbetsuppgift har varit frågan
örn skolmåltidernas rationella ordnande i framtiden och deras plats i

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

ett befolkningspolitiskt reformprogram. Detta arbete beräknar delegationen I Si 19
ha slutfört i början av 1945, varefter delegationen ämnar utarbeta förslag
om skolbadens inordnande i ett allmänt folkbadsprogram samt övriga åtgärder
för framför allt landsbygdens skolbarn.

Efter anmodan av befolkningsutredningen har delegationen den 17 november
1944 avgivit yttrande över skolöverstyrelsens hemställan om bidrag till
byggnadsarbeten för folkskolor budgetåret 1945/46.

Den 27 november 1943 tillsattes även en särskild delegation för förlossningsvården.

Delegationens ledamöter:

Gyllenswärd, C., professor, ordförande;

Dahlgren, I., sekreterare;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Lundquist, B., professor;

Wallentheim, Annie, fru;

Wickbom, H., provinsialläkare, t. f. byråchef;

Wiklund, K. G., folkskollärare, led. av II kamm.;

Sekreterare:

Hedberg, E., byråsekreterare;

Holmén, F. E., direktörsassistent (fr. o. m. den 1 februari 1944).

Delegationen har under tiden den 1 december 1943—den 30 november 1944
haft 2 sammanträden in pleno, varjämte ett av delegationen tillsatt arbetsutskott
har sammanträtt 41 gånger. Delegationen har verkställt ett flertal undersökningar,
av vilka kunna nämnas undersökningar rörande vårdtidens variationer
vid olika förlossningsanstalter i riket 1942—juni 1943 samt beläggningen
den 1 och 15 i varje månad 1943 på landets förlossningsanstalter. Genom
cirkulärskrivelse till läkarna vid samtliga förlossningsanstalter i riket ha infordrats
vissa uppgifter angående anstalternas beskaffenhet, läkarnas och
personalens utbildning samt den därstädes bedrivna verksamhetens omfattning
m. m.

På befolkningsutredningens anmodan har delegationen den 12 oktober 1944
avgivit utlåtande över 1941 års reumatikervårdssakkunnigas betänkande del
II angående utbyggande inom landets sjukvårdsväsen av efterbehandling och
konvalescentvård.

Befolkningsutredningen har under tiden från och med den 1 december
1943 till och med den 30 november 1944 hållit 33 sammanträden.

Under 1944 har flertalet av de i 1944 års riksdagsberättelse omförmälda
undersökningarna och utredningarna slutförts. Den 17 december 1943 framlade
utredningen förslag om försöksverksamhet med transportabla lustgasapparater
i den öppna förlossningsvården, den 22 december 1943 förslag beträffande
anordnande av vissa kompletteringskurser för utbildning av lekskolelärarinnor,
den 12 juni 1944 betänkande angående befolkningspolitik i
utlandet (Statens off. ntredn. 1944: 26), den 14 juli betänkande angående socialvårdens
omfattning och kostnader efter 1930 (Statens off. utredn. 1944:

Riksdagsberättelsen.

I S: 19 33), den 13 oktober förslag om folkräkning 31/i2 1945, den 19 oktober förslag
angående anskaffande av transportabla lustgasapparater till landets distriktsbarnmorskor
samt utbildning i handhavandet av dessa apparater, den 18 november
förslag om ökat statligt stöd åt den halvöppna barnavården, den 22
november betänkande i abortfrågan (Statens off. utredn. 1944: 51) samt den
26 november redogörelse för förekomsten av vatten och avlopp m. m. på
Hallands landsbygd.

Genom Sveriges riksbanks försorg utgav utredningen vidare i mars 1944
den i samarbete med fullmäktige för riksbanken, Svenska slöjdföreningen
samt Aktiv hushållning utarbetade broschyren »Bosättning», avsedd för dem
som söka de statliga bosättningslånen.

Åtskilliga nya undersökningar ha utförts av utredningen. Sålunda kan
nämnas, att undersökningar verkställts angående de regionala olikheterna i
utvecklingen av äktenskaps- och födelsefrekvensen åren 1920—juni 1944 samt
angående fruktsamhetsutvecklingen under krigsåren i rikets olika län med
uppdelning på landsbygd och städer. Undersökningar ha även utförts angående
de enskilda semesterhemmen, behovet av gemensamma tvättstugor särskilt
på landsbygden etc. Inom socialstyrelsen utföres efter förslag av utredningen
en undersökning angående de i fattigvårdsklientelet ingående barnfamiljernas
förhållanden. I samarbete med utredningen har socialvårdskommittén
till behandling upptagit frågan örn införande av moderskapsförsäkring
i och för ersättning för inkomstbortfall under havandeskap och barnsbörd.

Under sitt arbete har utredningen för behandlingen av skilda befolkningspolitiska
problem tillkallat eller samrått med ett flertal experter.

Utredningen har den 17 mars 1944 avgivit utlåtande till riksdagens andra
kammares tredje tillfälliga utskott över motioner rörande åtgärder mot landsbygdens
avfolkning samt utredning örn landsbygdens befolkningsfråga, den
28 mars över en framställning angående komplettering av 1940 års folkräkning
i syfte att erhålla detaljerade uppgifter angående yrkesfördelningen i
tätorter av olika slag, den 5 oktober över en av med. d:r B. Dahlberg, professor
E. B. Lundqvist samt docent H. Rydin undertecknad skrivelse med
anhållan om att 10 000 kronor måtte ställas till förfogande för utförande av
en undersökning rörande skillnaden i kariesfrekvens mellan gravida och ickegravida
kvinnor samt för undersökning rörande betydelsen av skyddsläkemedel
mot utbredningen av karies hos gravida och ammande kvinnor.

Under januari 1945 kommer utredningen att framlägga betänkande med
redogörelse för den familjevårdande socialpolitiken, betänkande om den husliga
utbildningen, betänkande med utredning och förslag angående förlossningsvården
samt förslag om utbildningen av personalen till den halvöppna
barnavården.

Under de första månaderna av 1945 avser utredningen vidare att framlägga
betänkande med redogörelse för utredningens befolkningsstatistiska undersökningar,
betänkande med förslag angående husmoderssemestern och de
fria resorna för barnen, betänkande med förslag örn skolbarnsbespisningens

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

utbyggnad samt utredningens huvudbetänkande om barnkostnadernas för- I Si 21
delning med förslag bland annat om allmänna barnbidrag.

Befolkningsutredningens väsentligaste arbetsuppgifter beräknas bliva slutförda
under första halvåret 1945.

20. Statens flyktingsnäuind (1942: I 36; 1943: I 32; 1944: I 26).

Enligt kungörelse den 12 septemberl941 (Sv. förf.-saml. nr 753) örn statlig
och statsunderstödd flyktingshjälp skall från och med den 1 oktober
1941 en särskild nämnd, kallad statens flyktingsnämnd, finnas för handläggning
av ärenden örn bidrag av statsmedel till flyktingskommittéer samt
om direkt understöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom
flyktingskommitté.

Genom beslut den 26 september 1941 fastställde Kungl. Maj:t instruktion
för statens flyktingsnämnd samt förordnade ledamöter och ersättare i nämnden
för en tid av ett år, räknat från och med den 1 oktober 1941.

För tiden den 1 juli 1944—den 30 juni 1945 har nämnden följande sammansättning.

Ledamöter:

Bexelius, E. G., byråchef, ordförande i statens utlänningskommission, ordförande; Andrén,

G., statsråd, led. av I kamm.;

Nilsson, T., partisekreterare, led. av II kamm.;

Skogh, S. A., byråchef;

Wahlberg, E., direktör i svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.

Ersättare:

Schmidt, C. C., byråchef;

Andersson, Ebon, bibliotekarie, led. av II kamm.;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;

Granath, A., sekreterare;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.

Enligt instruktionen skall socialstyrelsens avdelning för utlänningsförläggningar
— numera statens utlänningskommissions sociala byrå — tjänstgöra
såsom nämndens kansli.

Lokal: Statens utlänningskommission; tel.: 23 31 20, 21 10 40, 10 21 29.

Nämnden har under år 1944 sammanträtt 12 gånger.

Under det senast tilländalupna budgetåret har genom nämnden utbetalts
understöd med sammanlagt 1 274 613 kronor. Härav ha 396 091 kronor beviljats
i bidrag åt flyktingskommittéerna och 878 522 kronor såsom direktunderstöd
åt enskilda flyktingar.

21. 19U1 års reumatikervårdssakkunniga (1942: I 40; 1943: I 34; 1944: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1941 med
uppdrag att inom departementet biträda med fortsatt utredning av frågan
örn reumatikervårdens utbyggande och vidtagande i övrigt av åtgärder för de

Riksdagsberättelsen.

I St 21 reumatiska sjukdomarnas bekämpande (se Post- och Inrikes tidn. den 23
oktober 1941):

Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;

Edström, G., docent;

Lindberg, E. H., landshövding;

Nilsson, P. B., f. d. domänintendent, led. av I kamm.;

Pettersson, A., med. d:r;

Svartz Malmberg, Nanna, professor.

Sekreterare:

Runald, C. M., förste amanuens.

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942:1 S 40 och 1943:1 S 34.

De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1943—den 30 november
1944 hållit 36 sammanträden. Mellan sammanträdena ha vissa av de sakkunniga
ävensom sekreteraren utfört arbete i anledning av utredningsuppdraget.

Med stöd av vederbörligt medgivande ha de sakkunniga verkställt en undersökning
rörande behovet av vårdplatser för reumatiskt sjuka, avseende
tiden 1 januari—31 december 1943.

De sakkunniga ha den 21 juni 1944 avlämnat betänkande del 2 med utredning
och förslag rörande behovet av och formen för statligt understöd till
utbyggande inom landets sjukvårdsväsen av efterbehandling och konvalescentvård
(Statens off. utredn. 1944: 28).

Utredningen beräknas bliva slutförd under februari 1945.

22. Medicinalstyrelseutredningen (1943: I 36; 1944: I 28).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 januari 1942 för
att inom departementet biträda med utredning rörade organisationen av
den centrala förvaltningen för medicinal- och veterinärväsendet (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 februari 1942):

Tiselius, K. E., f. d. landshövding, ordförande;

Bager, E. B. E., lasarettsläkare;

Borg, A. W., länsveterinär;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Hesselgren, O., häradshövding;

Thunberg, T. L., professor emeritus;

Höglund, H., sjukhusdirektör.

Sekreterare:

Björkquist, E. G. A., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Mac Dowall-Pihlström, G. H., t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Medicinalstyrelsen, Vallingatan 2; tel.: Medicinalstyrelsen.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1943: I S 36.

Plenisammanträden ha under år 1944 hållits den 5 och 23 maj, den 29
augusti, den 10 oktober och den 11 november. Arbetsutskottet har sammanträtt
tillhopa 21 gånger.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 81

Utredningen har till följd av remiss avgivit yttranden rörande dels frågan I 8: 24
om återbesättande av en medicinalrådsbefattning och dels medicinalstyrelsens
anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 i vad angår styrelsens avlöningsanslag Utredningsarbetet

har fortskridit så långt, att utkast föreligger till utredningens
blivande betänkande.

Utredningen beräknas bliva slutförd under första halvåret 1945.

23. Sakkunnig för revision av »handbok» rörande länsstyrelsernas och dem
underlydande myndigheters åligganden vid krig eller krigsfara (1943:1 37;

1944: I 29).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 17 april 1942 med uppdrag att inom departementet
biträda med revision av den år 1940 genom departementets försorg
av trycket utgivna handboken rörande länsstyrelsernas och dem underlydande
myndigheters åligganden vid krig eller krigsfara:

Sjöholm, B. E., landsfogde.

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Med uppdragets slutförande har ansetts böra anstå i avvaktan å omorganisation
av det civila försvaret.

Sedan ifrågavarande omorganisation numera genomförts, kommer utredningen
att återupptagas.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1945.

24. 1942 års skyddshemsutredning (1943:1 38; 1944:1 30).''

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 juni och den 18
december 1942 med uppdrag att inom departementet verkställa utredning
rörande möjligheterna till effektivisering av skyddshemselevernas eftervård
jämte därmed samanhängande spörsmål ävensom framlägga de förslag, till
vilka utredningen kan föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni 1942):
Weijne, J. J. E., undervisningsråd, ordförande;

Forssell, E. G. B., direktör för statens uppfostringsanstalt å Bona;

Eriksson, G. T., skyddshemsinspektör;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.

Sekreterare:

Grenander-Pehrling, Greta, byråinspektör hos socialstyrelsen.

Lokal och tel.: Riksdagen.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1943: I S 38.

De sakkunniga lia under tiden den 13—17 mars 1944 med stöd av vederbörligt
bemyndigande företagit en studieresa till vissa centrala verkstadsskolor.

Efter samråd med strafflagberedningen ha de sakkunniga den 26 februari
1944 avlämnat promemoria rörande utvidgad samverkan mellan å ena sidan

Bihang lill riks. prof. 19i5. 1 sami.

Riksdagsberättelsen.

Riksdansberättelsen.

I Si 24 de organ, vilka handha verkställigheten av tvångsuppfostran, och å andra
sidan de för skyddsuppfostran avsedda verkställighetsorganen.

Utredningen beräknas bliva slutförd under januari 1945.

25. 1942 års semesterkommitté (1943:1 39; 1944:1 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1942 för att
verkställa en allmän förutsättningslös översyn av lagen om semester och
framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli

1942):

Hesselgren, O., häradshövding, ordförande;

Adamsson, H., ingenjör;

Jansson, A. F., f. d. riksdagsman;

Ödholm, C. G. A., direktörsassistent;

Sölvén, K. O. A., advokat;

Wikander, R., jägmästare.

Sekreterare:

Samuelsson, G. Y., hovrättsassessor.

Lokal: Kungsgatan 35; tel.: 11 61 05.

Beträffande kommitténs ursprungliga uppdrag, se 1943: I S 39.

Den 17 mars 1944 har Kungl Majit därjämte uppdragit åt kommittén att
verkställa den omprövning av frågan om differentiering av den lagstadgade
semesterns längd för olika grupper av arbetstagare med hänsyn till deras
semesterbehov, varom riksdagen i skrivelse den 4 mars 1944, nr 48, hemställt.

Under 1944 ha intill den 1 december hållits 16 sammanträden om tillhopa
26 sammanträdesdagar med kommittén in pleno, varjämte ordföranden vid
olika tillfällen haft överläggningar med enskilda kommittéledamöter. Mellan
sammanträdena har utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren.

Kommittén har den 1 december 1944 avlämnat betänkande innefattande
förslag till ändrad semesterlagstiftning (Statens off. utredn. 1944: 59).

I anledning av det kommittén den 17 mars 1944 lämnade uppdraget har
kommittén under riksförsäkringsanstaltens medverkan påbörjat undersökning
till vinnande av nödigt underlag för frågans bedömande.

Uppdraget i denna del beräknas bliva slutfört under 1945.

26. Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för erhållande av vikarier å
landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänst m. m. (1944: I 33).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 22 januari 1943 för att inom departementet
biträda med utredning dels rörande åtgärder för erhållande av vikarier å
landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänst, dels rörande en jämnare fördelning
de olika länen emellan av landsfiskalsaspiranter och landsfiskalselever,
dels ock rörande vidtagande av särskilda åtgärder i avlöningshänseende beträffande
vissa landsfiskalselever och landsfiskalsbiträden, ävensom för undersökning
av möjligheterna att rationalisera arbetet å landsfiskalskontoren

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

och i samband därmed översyn av biträdestilldelningen å landsfiskalskon- [ 8; 27
toren:

Stiernström, M., landsfogde.

Tillkallade experter:

Fallstedt-Lindholm, G. IL, revisionskommissarie;

Björne, F. H., taxeringsintendent;

Wadenius, S. R., landsfiskal.

Lokal och tel.: Länsstyrelsen, Västerås.

Sammanträde med experterna har ägt rum i Stockholm den 16—17 december
1943, den 30 oktober och den 27—28 november 1944.

Sedan Kungl. Maj:t till den sakkunnige överlämnat vissa framställningar
rörande förbättrade löneförmåner för de å landsfiskalskontoren anställda biträdena
med anmodan att taga framställningarna under övervägande vid
uppdragets fullgörande, har den sakkunnige den 28 november 1944 till chefen
för socialdepartementet efter verkställd utredning överlämnat en den 25 november
1944 dagtecknad promemoria i ämnet.

Vidare har den sakkunnige avgivit yttranden och promemorior i anledning
av ett flertal remisser.

Den sakkunnige har avlämnat betänkande med förslag till rationalisering
av vissa arbetsuppgifter å landsfiskalskontoren.

Utredningen beräknas bliva slutförd under januari 1945.

27. Statens sjukhusutredning av år 1913 (1944: I 36).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1943 för att biträda
med fortsatt utredning rörande möjligheterna att — utan försämring
av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa driftkostnaderna vid sådana
sjukhus, för vilkas drift staten, landstingen eller städerna utanför landsting
i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1943):

Ljungdahl, M. J. J., professor, ordförande;

Björkquist, E. G. A., byråchef;

Goldkuhl, A. E., docent, överinspektör för sinnessjukvården i riket;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Olsson, C. P., led. av II kamm.;

Höglund, IL, sjukhusdirektör;

Odelberg, A. A., lasarettsläkare;

von Hofsten, E., landstingsdirektör (tillika sekreterare 1. o. m. den 12 oklober
1944).

Sekreterare:

Blom, S. D., byrådirektör (fr. o. m. den 13 oktober 1944).

För att såsom experter biträda utredningen hava anlitats dels sysslomannen
G. Ström i Göteborg i fråga örn sjukhusens driftsekonomi, dels ock föreståndaren
för centraltvätten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg R. W.

Jönsson beträffande frågan örn rationalisering av sjukhusens tvättavdelningar.

Lokal: Hamngatan 14; tel. 11 15 95.

Riksdagsberåttelsen.

I St 27 Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I S 36.

Plenisammanträden ha hållits sammanlagt 23 dagar under år 1944.

Efter därom av utredningen gjord framställning har departementschefen
den 4 december 1943 medgivit, att genom utredningens försorg finge under
år 1944 anordnas arbetsstudier vid vissa sjukhus i huvudsaklig överensstämmelse
med i framställningen angivna riktlinjer.

För utförande av nämnda arbetsstudier har utredningen jämlikt medgivande
av departementschefen haft 4 ingenjörer anställda såsom experter.

Arbetsstudier hava under året ägt rum vid lasaretten i Östersund, Falun,
Västerås och Borås. Det material, som härvid erhållits, har underkastats en
förberedande granskning. Med stöd av vunna erfarenheter ämnar utredningen
under år 1945 inrikta arbetsstudierna på vissa bestämda arbetsområden,
såväl inom sjuk- som ekonomiavdelningar, där utrymme för rationalisering
anses förefinnas.

Översyn av gällande föreskrifter för statistiken vid sinnessjuk- och sinnesslöanstalter
har pågått under året men endast delvis kunnat slutföras. Hithörande
utredningar torde komma att slutföras under år 1945.

Den utredning rörande personalförhållanden vid lasarett, sanatorier och
sinnessjukhus, som utredningen i samarbete med centrala sjukvårdsberedningen
igångsatt, beräknas bliva slutförd i början av år 1945.

Utredningen har den 9 oktober 1944 till chefen för socialdepartementet avlämnat
Betänkande I. Utredning och förslag rörande den förvaltningsekonomiska
statistiken vid kroppssjukhusen (Statens off. utredn. 1944: 47).

Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1946.

28. 1943 års sockersjukutredning (1944: I 37).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
inom departementet biträda med av riksdagen i skrivelse den 20 maj 1943,
nr 223, begärd utredning rörande åtgärder för att förbättra förhållandena
för de sockersjuka:

Sandén, J. E., redaktör, led. av I kamm., ordförande;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Möllerström, J. V. S., med. d:r;

Restad, E. H., landstingsdirektör.

Tillkallad att såsom expert biträda de sakkunniga:

Cramér, C. H., professor.

Sekreterare:

Wistrand, A. D. H., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Munkbron 11; tel.: 11 78 53.

Utredningen har under år 1944, under medverkan av medicinalstyrelsen,
till landets sjukvårdsanstalter utsänt särskilt utarbetade registerkort, avsedda
för lämnande av uppgifter rörande ålder, yrke, vårdtid, sjukdomskomplikationer
m. m. för samtliga sockersjuka, som vårdats å nämnda anstalter
under åren 1931—1943. Det härigenom samlade materialet har till väsentlig
del bearbetats.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Utredningen har vidare, likaledes under medverkan av medicinalstyrelsen, I St 29
från lasarettsläkarna respektive överläkarna vid de medicinska avdelningarna
å de delade lasaretten i riket erhållit å särskilt frågeformulär avfattade
redogörelser för de å vederbörande avdelning tillämpade principerna för insulinbehandling
av diabetes.

Från samtliga landsting ävensom från de städer, som icke deltaga i landsting,
hava inhämtats detaljerade uppgifter angående gällande bestämmelser
beträffande tillhandahållande av insulin till sockersjuka samt angående sättet
för handläggningen av hithörande ärenden. Det erhållna materialet är
avsett att utnyttjas vid utarbetandet av förslag till ändrade grunder för diabetikernas
insulinförsörjning.

Hos statens livsmedelskommission har utredningen på anförda skäl hemställt,
att kommissionen ville överväga vissa ändringar av gällande bestämmelser
angående extra tilldelning av matfett och ägg till sockersjuka, som
använda insulin.

Utredningen har under år 1944 haft att besvara vissa remisser.

Under året hava 4 sammanträden hållits, varjämte fortlöpande överläggningar
ägt rum mellan ordföranden och enskilda ledamöter samt sekreteraren.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1945.

29. Kommunindelningskommittén (1944: I 38).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 med
uppdrag att utreda frågan om åstadkommande av en mera rationell kommunal
indelning och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juli 1943):

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Nilsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Olsson, A., redaktör;

Persson, I., agronom, led. av I kamm.;

Schalling, E. H., kammarråd;

Weijne, J. J. E., undervisningsråd.

Sekreterare:

Nilsson, S. J., landssekreterare.

Biträdande sekreterare:

Kilander, E. T. E., länsnotarie.

Lokal och tel.: Länsstyrelsen, Göteborg.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: I S 38.

Under år 1944 ha intill den 1 december hållits 9 sammanträden med kommittén.
Kommittén har dessutom företagit en resa till Skaraborgs län och
vissa ledamöter av kommittén resor till Uppsala län för bevistande av några
av de sammanträden med ortsbefolkningen, vilka utsatts av länsstyrelserna
i dessa län för verkställande av kommunala provindelningar.

Riksdagsberättelsen.

I Si 29 Kommittén har i juni 1944 avlämnat betänkande rörande den lantkommunala
författningsregleringens historia (Statens off. utredn. 1944:37).

Kommittén har vidare den 10 september 1944 avgivit infordrat utlåtande
över kommunalskatteberedningens betänkande del III »Den kommunala
skatteutjämningen».

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1945.

30. Sakkunnig för översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens,
arbetsrådets och försäkringsrädets sammansättning (1944: I 39).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
inom departementet verkställa översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens,
arbetsrådets och försäkringsrädets sammansättning samt till
Kungl. Maj:t avgiva det förslag, vartill denna utredning kan föranleda:
Nordin, J. V., generaldirektör.

Sekreterare:

Rune, I. F., förste byråsekreterare.

Lokal: Kungsgatan 2; tel.: 10 29 33.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1944: I S 39.

Utredningsarbetet — som under året vilat —- beräknas bliva återupptaget
i början av år 1945 och slutfört under samma år.

31. Jordbrukets byggnadsstudiekommitté (1944:1 40).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 med
uppdrag att anordna arbetsstudier beträffande byggnadsarbete för jordbrukets
behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1943):

Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;
von Bergen, J. A., byrådirektör :

Björkman, V., ordförande i svenska murareförbundet;

Eriksson, G., ombudsman;

Grewin, J., ordförande i svenska byggnadsträarbetareförbundet;

Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;

Ssemund, G., direktör;

Sjögren, E., direktör;

Strandberg, E., ombudsman;

Örbom, A., agronom.

Sekreterare:

Junius, H., e. o. byrådirektör.

Arbetsstudieavdelning:

Kindstrand, G. A., civilingenjör (arbetsstudiechef fr. o. m. den 1 april 1944);
Wale, H., civilingenjör (vice arbetsstudiechef fr. o. m. den 1 juli 1944);
Hermansson, T., ingenjör (assistent fr. o. m. den 22 maj 1944);
Johansson, A., ingenjör (assistent fr. o. m. den 22 maj 1944);

Johansson, H., byggnadsarbetare (assistent fr. o. m. den 5 juni 1944);

Kommittéer och sakkunniQa: Socialdepartementet. J

Stenholm, S., ingenjör (assistent fr. o. m. den 1 aug. 1944);

Fasth, E. L„ byggnadsarbetare (assistent fr. o. m. den 1 aug. 1944);

Rohlin, A. U., byggnadsarbetare (assistent fr. o. m. den 7 aug. 1944).

Experter:

Serrander, G., civilingenjör (t. o. m. den 15 fehr. 1944),

Flach, S., civilingenjör (t. o. m. den 31 aug. 1944);

Eidenstam. S., intendent (fr. o. m. den 1 okt. 1944).

Lokal: Nybrogatan 24; tel.: 62 43 40

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: I S 40.

Enligt direktiven för utredningen skall kommittén såsom en törsta åtgärd
utarbeta en fullständig plan för arbetsstudiernas anordnande, vilken plan
skall läggas till grund för ett närmare ställningstagande till det egentliga
utredningsarbetets omfattning och bedrivande. Denna plan har förelagts vederbörande
statsråd i form av en promemoria från kommittén den 15 februari
1944. Kommittén har sedermera den 22 samma månad bemyndigats
anordna arbetsstudier i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som
angivits i promemorian.

Under år 1944 ha intill den 1 december 5 sammanträden hållits med hela
kommittén. Dessutom har ett flertal mindre sammanträden och konferenser
ägt rum.

Arbetsstudier ha under år 1944 bedrivits vid fyra olika arbetsplatser i södra
och mellersta Sverige. Av dessa ha tre gällt ladugårdsbyggnader och den
fjärde ett bostadshus. Det erhållna materiatet är under bearbetning.

Genom resor har arbetsstudieavdelningens ledning införskaffat uppgifter
rörande byggnadsförhållandena vid jordbruket på olika håll i landet.

Förutom ovannämnda arbetsstudier ha beträffande enstaka arbetsoperationer
försöksmässiga detaljstudier gjorts för utrönande av olika arbetsmetoders
lämplighet.

En omprövning av de gängse byggnadskonstruktionerna har igångsatts,
syftande till att på detta område åstadkomma lägre byggnadskostnader genom
material- och arbetsbesparing. Undersökningarna bedrivas i nära kontakt
med statens forskningskommitté för lantmannabyggnader, varigenom
de rent produktionstekniska frågorna ställas i relation till jordbrukstekniska
och driftsekonomiska synpunkter. Det är också meningen att här tillvarataga
möjligheterna för standardisering.

Kommittén har i anslutning till de enhetliga principer för självkostnadsberäkningar,
vilka sedan några ar tillämpas inom industrien, sökt utforma
liknande principer för byggnadsindustrien.

Rörande möjligheterna att nedbringa byggnadsmaterialkostnaderna genom
standardisering och masstillverkning av vissa artiklar samt rationellare
inköps- och distribulionsinetoder ha förberedande överläggningar ägt
ruin.

Kommittén har i sitt arbete sökt kontakt med befintliga organ för forskning,
planläggning och standardisering på byggnadsområdet. I några fall
har kommittén tagit initiativ till forskningsarbete.

I S: 32

88 Riksdagsberättelsen.

32. Kommittén för partiellt arbetsföra (1944: I 42).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 med
uppdrag att verkställa utredning av de partiellt arbetsföras problem (se rostoch
Inrikes tidn. den 25 oktober 1943):

Kjellman, H., landshövding, ordförande;

Cederström, H., ingenjör;

Hedkvist, C., sekreterare;

Larsson, K., sekreterare;

Myrdal, Alva, rektor, fru;

Rulcker, A., stadsdistriktsläkare;

Sterner, R., fil. d:r;

Thorelli, H., överingenjör;

Thomander, T., direktör.

Den 7 juli 1944 förordnade Kungl. Majit, att en särskild utredning av frågan
om anställning i civila befattningar inom krigsmakten av personer, som
drabbats av olycksfall i militärtjänst, skulle verkställas samt uppdrog åt
kommittén att verkställa utredning jämväl av denna fråga. Tillkallade den
11 oktober 1944 såsom sakkunniga vid denna utredning:

Knutsson-Hall, N. A., överste;

Malcolm, R. A., överingenjör.

Sekreterare:

Montell, E., förste kanslisekreterare.

Biträdande sekreterare:

Almqvist, Marja, D. S. I.;

Ström, N., revisor;

Söderquist, C., byrådirektör.

Lokal: Norrmalmstorg 1; tel. 11 78 04.

Beträffande kommitténs uppdrag i övrigt, se 1944: I S 42.

Under tiden den 1 december 1943—den 30 november 1944 har kommittén
hållit 14 plenisammanträden, varjämte särskilda delegationer hållit ett antal
sammanträden.

Kommittén har besökt ett antal institutioner i Stockholm, vilka ansetts
vara av intresse för dess arbete. Besök vid liknande institutioner samt några
större industriföretag i Göteborg gjordes under en studieresa den 18—19 september
1944. I samband med denna resa besågs även Steneby skolor för
yrkesundervisning i Dals-Långed.

Vid sammanträde den 24 augusti 1944 beslöt kommittén att inom sig tillsätta
5 arbetsdelegationer med följande uppgifter:

de partiellt arbetsföras anställning i allmän och enskild tjänst;

arbetsvärdens organisation;

yrkesutbildning för partiellt arbetsföra;

eftervård och sysselsättningsterapi;

socialväsendets forskningsorganisation.

Utredningen angående under beredskapstjänstgöring invalidiserade personer
bedrives av en sjätte delegation.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Vidare pågår inventering av för invalider lämpliga arbetsuppgifter inom I j§; 33
krigsmakten.

Kommitténs arbete har koncentrerats på frågan om arbetsvärdens organisation
och betänkande i detta ämne torde kunna framläggas i början av år

1945.

I anledning av remisser har kommittén avgivit utlåtanden över utredningar
beträffande dess arbetsområde angränsande frågor.

33. Sakkunnig för utredning angående kontrollen över samfärdseln med

utlandet m. m.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 14 januari 1944 med uppdrag att såsom
sakkunnig inom departementet verkställa utredning angående kontrollen vid
krig eller krigsfara över samfärdseln med utlandet ävensom över samfärdseln
inom riket samt att avgiva förslag till erforderliga författningsbestämmelser:

Sjöholm, B. E., landsfogde.

Sekreterare:

Bratt, A. E., tullkontrollör (fr. o. m. den 14 april t. o. m. den 13 nov. 1944).

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Tillkallade experter:

Bergmark, E. H., f. d. kustbevakningschef, kommendör;

Persson, K. G., landsfogde;

Lagercrantz, B. O. J., kapten vid marinstaben;

Brattberg, D. B., kapten vid försvarsstaben;

Dahlqvist, E. V., tullförvaltare.

Utredningsarbetet har till en början inriktats på frågan örn kontrollen av
samfärdseln med utlandet. För dryftande av denna fråga ha sammanträden
hållits 3 gånger med de tillkallade experterna. Därjämte ha överläggningar
ägt rum med vissa av experterna, försvarsstabschefen, representanter för generaltullstyrelsen,
lotsstyrelsen, länsstyrelser, lokala polis-, tull- och militärmyndigheter
med flera.

Den sakkunnige har jämte experten landsfogden Persson under tiden den
16—23 april 1944 företagit en resa lill Trälleberg, Malmö, Hälsingborg, Göteborg
och Charlottenberg för vissa studier rörande den nuvarande organisationen
av gränsövervakningen. Den 16 juni 1944 har den sakkunnige tillsammans
med experten kaptenen Lagercrantz företagit en liknande studieresa
inom Ostkustens marindistrikt.

Den sakkunnige har den 30 juni 1944 avlämnat betänkande med förslag
angående övervakande av samfärdseln över rikets gränser vid krig eller krigsfara
m. m.

Därjämte har den sakkunnige den 6 november 1944 avlämnat förslag till
dels allmänna anvisningar till organisationsplan enligt gränsövervakningskungörelsen,
dels allmän instruktion för gränsövervakningspersonal. Vidare
har den sakkunnige den 1 december 1944 till departementschefen överlämnat
promemoria angående ersättning åt tullpersonal för biträde vid gränsövervakningen.

Riksdagsberåttelscn.

I Si 33 Beträffande kontrollen av den inre samfärdseln inom riket har arbetet
påbörjats.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1945.

34. Sakkunnig för översyn av vapenkungörelsen.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1944 för att såsom sakkunnig
inom departementet verkställa översyn av vapenkungörelsen den 22 juni 1934
(Sv. förf.-saml. nr 315) samt avgiva det förslag, som därav föranledes:
Sjöholm, B. E., landsfogde.

Tillkallade experter:

Finngård, G., landssekreterare;
von Schmalensée, A., överstelöjtnant;
von Bornstedt, B., ryttmästare;

Wadenius, S. B., landsfiskal;

Stenvik, K. A. J., stadsfiskal.

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.

En sammanställning över olika förslag till ändring av vapenkungörelsen
har upprättats. Härjämte ha upplysningar angående erfarenheterna rörande
kungörelsens tillämpning samt uttalanden i fråga om önskemål m. m. infordrats
från olika myndigheter.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första delen av år 1945.

35. Sakkunnig med uppdrag att biträda vid utredning rörande biträdespersonalens
å häradsskriv arkontor en avlöningsförhållanden.

Tillkallad — efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 22 mars 1944, nr
5, punkten 153 — av Kungl. Maj:t den 21 juli 1944 med uppdrag att inom
departementet biträda vid utredning rörande biträdespersonalens å häradsskrivarkontoren
avlöningsförhållanden:

Britth, L. G., sekreterare.

Lokal och tel.: Statskontoret.

Den sakkunnige har införskaffat uppgifter angående nuvarande löneförmåner
för personalen å häradsskrivarkontoren m. m.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under januari 1945.

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1944.

1. Personalsakkunniga vid statens järnvågar (1943: I 9; 1944: I 6).

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 24 april 1942:

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Lundqvist, H., förste trafikinspektör;

Butén, H., förste maskiningenjör;

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Christiansson, S., förste förbundsordförande; I Kl 2

Dahlberg, H., byråsekreterare.

Sekreterare:

Andersson, F. V., e. o. byråsekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I K 9.

Under tiden den 1 december 1943—den 12 september 1944 ha de sakkunniga
hållit 16 sammanträden i Stockholm och 5 på annan ort. I vissa frågor
har samråd ägt rum med besparingsberedningens järnvägssakkunniga.

De sakkunniga, som avgivit utlåtanden till järnvägsstyrelsen i vissa ärenden
rörande personaluppsättningen vid smalspåriga bandelar, ha den 12 september
1944 avgivit utredning och förslag angående förhållandet mellan arbetsuppgifter
och löneställning för personal vid statens järnvägars smalspåriga
bandelar (Statens off. utredn. 1944: 58).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredning rörande revision av gällande vägtrafikstadga m. m. (1944: I 8).

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för
att inom departementet, enligt de närmare anvisningar, som departementschefen
under arbetets gång kunde komma att meddela, biträda med utredning
och avgivande av förslag i fråga örn revision av gällande vägtrafikstadga
samt beträffande de spörsmål som därmed ägde samband:
von Hartmansdorff, C.-H., förste kanslisekreterare.

Tillkallade den 4 och den 25 oktober 1943 att deltaga i överläggningar med
utredningsmannen:

Bäckman, K. G., polisintendent;

Ekberg, G., vägtrafikinspektör;

Olsson, K. A., t. f. byråingenjör;

Wallenberg, O., direktör;

Hagardt, S., advokat;

Lindgren, S., direktör;

Olsson, J. L., ombudsman;

Holmstedt, E. W., rektor;

Tengblad, E., överinspektör;

Hellqvist, H., direktör;

Christensson, J., ombudsman;

Holtz, G., ombudsman.

Under år 1944 lia de sakkunniga sammanträtt 14 gånger.

Utredningsmannen har den 20 april 1944 avgivit betänkande med förslag
till vägtrafikstadga m. m. (Statens off. utredn. 1944: 18).

Utredningsmannen har därefter avgivit utlåtanden dels den 22 maj 1944
i anledning av en framställning av nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande örn utredning beträffande revidering av gällande bestämmelser för
trafiken under mörkläggning, dels ock den 23 maj 1944 över en framställning
av samma förening örn anställande av trafikundervisare.

Uppdraget är därmed slutfört.

Riksdagsberättelscn.

I Kl 3 3. Utredning rörande behovet samt den lämpliga utjorrriningen av särskilda

föreskrifter beträffande tillstånd för juridiska personer att utöva yrkesmässig

automobiltrafik (1944: I 10).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943
dels såsom utredningsman:

Hagbergh, E., revisionssekreterare;

dels ock att, på kallelse av utredningsmannen, med denne deltaga i överläggningar
i ämnet:

Odén, C. Å., kanslichef i statens biltrafiknämnd;

Sylwan, E. C., sekreterare i Skånes handelskammare;

Lundqvist, K. H., direktör;

Schéle, N., ombudsman;

Byström, G., direktör;

Lindhé, C., direktör.

Angående direktiven för utredningen, se 1944: I K 10.

Överläggningar med de sakkunniga ha ägt rum vid 5 tillfällen under mars
—augusti 1944. För utförande av vissa undersökningar ha införskaffats dels
vissa statistiska uppgifter rörande den yrkesmässiga automobil trafiken, dels
ock vissa upplysningar från bland annat samtliga länscentraler för den yrkesmässiga
lastbilstrafiken.

Utredningsmannen har den 5 september 1944 avgivit betänkande med förslag
i anledning av utredning rörande tillstånd för juridiska personer att
utöva yrkesmässig automobiltrafik (Statens off. utredn. 1944: 39).
Uppdraget är därmed slutfört.

1^* Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången siv 1945.

4. 1939 års traktorsutredning (1942: I 4; 1943: I 5; 1944: I 2).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juli 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 20 augusti 1939)
dels såsom utredningsman:

Berglund, H., kansliråd;

dels ock i egenskap av särskilda sakkunniga att överlägga med utredningsmannen: Björklund,

L. A., led. av II kamm.;

Elliot, C. W., besiktningsman för motorfordon i Stockholm, major;

Lindberg, C., ordförande i svenska lasttrafikbilägareförbundet;

Sjögren, C. E., verkst, direktör i Sveriges lantbruksförbund;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Schwartz, V. A. O., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1940: K 10.

Av utredningens uppdrag återstår att avgiva yttrande över en från jordbruksdepartementet
överlämnad, till nämnda departement ingiven framställ -

Kommittéer oell sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

ning om undantagande av bensin, avsedd att användas i jordbruksdrift, från I K: 6
särskild skatt. Med hänsyn till inträdda förhållanden på bensinmarknaden
har med uppdragets utförande i denna del fått tills vidare anstå.

5. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor örn järnvägsegendomens värde m. m. (1942: I 7; 1943:

I 6; 1944: I 3).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 4 augusti 1939.

Ledamöter:

Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Westman, K.-A., lantbrukare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., häradshövding.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1940: K 16.

Med skrivelse den 11 februari 1944 bär nämnden underställt Kungl. Maj:ts
prövning tre av nämnden med respektive Västerås stad, Bergslagernas järnvägsaktiebolag
och Gävle-Dala järnvägsaktiebolag under förbehåll av Kungl.

Maj :ts godkännande ingångna överenskommelser örn förvärv för svenska statens
räkning av aktiemajoriteten i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya
järnvägsaktiebolag. Statsmakterna hava sedermera godkänt förvärvet (prop.
nr 186/1944, riksd. skr. nr 276/1944 och K. brev den 2 juni 1944 till järnvägsstyrelsen)
.

6. 1940 års civila byggnadsutredning (1942: I 8; 1943: I 7; 1944: I 4).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 för
verkställande av utredning angående erforderliga åtgärder för förenkling och
standardisering av nybyggnader för civilförvaltningens räkning (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 augusti 1940):

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Lindh, E., överste, byggnadschef;

Markelius, S. G., stadsplanedirektör;

Jonson, B. G., arkitekt;

Dios, A. V., ingenjör.

Tillkallade experter:

Berggren, A. B., byråchef;

Edén, A. B., byråchef;

Björck, P., medicinalråd;

Maunsbach, A. B., byrådirektör;

Lichtenstein, A., professor;

Åkerlund, Å. O., professor;

Odin, M., överläkare;

Westman, A., professor;

Bergman, R., överläkare (fr. o. m. den 18 februari 1944);

Riksdagsberättelsen.

K: 6 Bohmansson, G., lasarettsläkare;

Sundelin, F., överläkare (fr. o. m. den 18 februari 1944);

Vidfelt, G., lasarettsläkare;

Lundquist, J., sanatorieläkare;

Sjunnesson, N. S., syssloman;

Dahlberg, E., arkitekt;

Lindh, A. V., landstingsdirektör;

Wetterling, G. M., stadsarkitekt;

Birch-Lindgren, G. M., arkitekt.

Sekreterare:

Lindegren. S. G., arkitekt.

Biträdande sekreterare:

Holmqvist, S. E., notarie.

Härjämte är för närvarande en arkitekt anställd.

Lokal: Karduansmakaregatan 14; tel.: 20 51 21.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1941: I K 12.

Under tiden den 26 november—den 31 december 1943 ha hållits 10 sammanträden
och under tiden den 1 januari—den 16 november 1944 86 sammanträden.

I likhet med föregående år har de sakkunnigas arbete i stor utsträckning
varit inriktat på att i anledning av Kungl. Maj:ts remisser eller särskilda
uppdrag granska planerade ännu icke påbörjade byggnadsföretag. I samband
härmed har utredningen företagit en studieresa till Lund.

Utredningen har till Kungl. Maj:t eller vederbörande statsdepartement avgivit
20 samt till statens arbetsmarknadskommission 3 utlåtanden.

Arbetet nied förslag till normer för byggnader för lasarett, sanatorier,
annexsjukhus, epidemisjukhus m. m. har fullföljts. I samband därmed ha
överläggningar med experter vid flera tillfällen hållits. Utredningen har den
15 december 1944 avgivit betänkande med förslag till föreskrifter rörande
planläggning och utförande av byggnad för lasarett, sanatorium, epidemisjukhus
m. fl.

Sedan utlåtanden avgivits rörande ett mindre antal remitterade byggnadsförslag,
är utredningens arbete avslutat.

7. 1942 års järnvägskostnadsutredning (1943: I 8; 1944: I 5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1942 för
verkställande av utredning om principerna för statens järnvägars självkostnadsberäkningar
i syfte att erhålla möjligast tillförlitliga grunder för de
kostnadskalkyler, på vilka taxesättningen bygger (se Post- och Inrikes tidn.
den 26 januari 1942):

Ohlin, B. G., statsråd, led. av II kamm., ordförande;

Lundvik, V. G., landshövding;

Malmkvist, E. V., byråchef;

Palander, T. F., professor;

Sällfors, C. T., generaldirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Tillkallade experter: 1 Kt 8

Sjöberg, E. A., förste aktuarie, tillika sekreterare;

Rapp, Y., civilingenjör.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 436.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I K 8.

Utredningen har under 1944 intill den 1 december hållit 17 sammanträden.
Mellan sammanträdena ha vissa utredningsarbeten utförts av utredningens
experter och av olika organ inom järnvägsstyrelsen.

Utredningens arbete har i huvudsak varit inriktat på en undersökning av
statens järnvägars kostnadsbetingelser. Härvid har utredningsarbetet avsett
dels att klarlägga kostnadsberäkningarnas uppgifter och användningssätt för
taxepolitiken, rationaliseringsarbetet inom driften och resultatredovisningen,
dels att precisera de kostnadsteoretiska och prispolitiska grundbegreppen i
fråga örn järnvägarnas taxeväsen.

I syfte att belysa olika för kostnadsberäkningarna för taxeändamål viktiga
kostnadssamband inom järnvägarnas godstrafik har ett flertal specialundersökningar
påbörjats och delvis slutförts inom utredningen eller — efter
framställning från utredningen — inom järnvägsstyrelsen. Föremål för särskild
undersökning äro sålunda bl. a. statens järnvägars pensionskostnader,
energiförbrukningen för framförande av godståg i elektrisk drift, godsvagnsrörelsen,
underhållskostnaderna för rullande materiel, tillgång på och behov
av rullande materiel och anläggningar efter kriget m. m. Vidare pågår utredning
genom experterna dels angående styckegodsets lastegenskaper och
deras inverkan på järnvägsarbete! och vagnsutnyttjandet, dels angående möjligheterna
till sådan omläggning och komplettering av kontoschemat för statens
järnvägars utgiftsbokföring, att denna blir bättre lämpad än hittills att
tjäna som underlag för kostnadsberäkningarna utan att bokföringsarbetet
alltför mycket försvåras eller ökas.

Utredningen beräknar att under år 1946 kunna avgiva principbetänkande
angående statens järnvägars kostnadsberäkningar för taxeändamål.

8. 19i3 års rundradioutredning (1944: 1 7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 1 juli 1943):

Sävström, A. V., ombudsman, led. av II. kamm., ordförande;

Berger, O. A., t. f. kansliråd, tillika huvudsekreterare;

Hugo, Y., verkst, direktör i Aktiebolaget Radiotjänst;

Hökerberg, Eva, chefredaktör, fru;

Johansson, J., rektor;

Linder, E. H., redaktör;

Sterky, H. K. A., generaldirektör.

Sekreterare:

Hahr, IL, redaktör.

Biträdande sekreterare:

von Schéele, C.-A., t. f. andre kanslisekreterare.

Riksdagsberätteisen.

I K: 8 Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I K 7.

Utredningen har intill den 1 december 1944 hållit 27 sammanträden samt
företagit studiebesök vid Hörby rundradiostation samt vid aktiebolaget Radiotjänsts
studiolokaler i Malmö och Göteborg.

Utredningen har i skrivelse den 7 februari 1944 framlagt förslag i fråga örn
kortvågssändningar till utlandet.

Utredningens uppdrag beräknas vara slutfört under år 1945.

9. 19^3 års järnväg skommitté (1944: 1 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):

Forslund, J. A., led. av I kamm., ordförande;

Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Malmkvist, E. V., byråchef;

Palander, T. F., professor;

Sandström, K. H., byråchef;

Sundberg, C. G., disponent, led. av I kamm.;

Söderling, E. G., direktör.

Huvudsekreterare:

Gemzell, Öhr., häradshövding.

Biträdande sekreterare:

Svensson, J. S., e. o. byråsekreterare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 977.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I K 9.

Under tiden den 1 december 1943—den 30 november 1944 har kommittén
hållit 16 sammanträden.

Studieresor ha företagits bland annat på de smalspåriga Blekingejärnvägarna,
de smalspåriga Kalmar- och Växjöjärnvägama, Vetlanda järnväg, Norsholm—Västervik—Hultsfreds
järnvägar, Trafikförvaltningen Östergötlands
smalspåriga järnvägar, Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg, järnvägen
Bergsjö—Harmånger samt delar av Västergötland—Göteborgs järnväg.
Under dessa resor har kommittén sammanträffat med representanter för befolkning
och näringsliv inom järnvägarnas trafikområden. I flera fall ha
sammanträden med dessa representanter kunnat äga rum inför vederbörande
länsstyrelse.

Kommittén har hittills inriktat sitt utredningsarbete på en principiell undersökning
av frågor i samband med ombyggnad och rationalisering av det smalspåriga
järnvägsnätet. Därjämte har kommittén undersökt olika alternativ för
ombyggnad av Blekingenätets järnvägar av 1067 mm spårvidd. I båda dessa
frågor har kommittén för avsikt att inom den närmaste tiden avlämna betänkande.

Slutligen har kommittén den 23 oktober 1944 till Kungl. Maj:t avlåtit skrivelse
med förslag till ombyggnad till normalspår av den statens järnvägar tillhöriga
smalspåriga bandelen Bergsjö—Harmånger.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 97

10. Utredning rörande revision av gällande regler örn järnvägs ansvar I Kl 11
för gods m. m. (1944:1 11).

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag) för att verkställa av riksdagen i skrivelse
den 1 juli 1943, nr 440, begärd utredning i ämnet:

Bagge, A. J. F., f. d. justitieråd.

Angående direktiven för utredningen, se 1944: I K 11.

Utredningsmannen har under år 1944 från olika länder införskaffat där
gällande föreskrifter rörande det emballage, särskilt av papp och dylika ämnen,
som av järnvägarna godtages såsom tillfredsställande emballage. Utredningsmannen
har därefter varit sysselsatt med bearbetning av det sålunda erhållna
materialet.

11. 1943 års flygplatsutredning (1944:1 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1943 för att
verkställa utredning rörande behovet av civila flygplatser och därmed sammanhängande
förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1943):
Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Delin, B. G., kapten;

Jung, E. S., överlantmätare;

Ljungberg, C. R., byråchef;

Lundqvist, R., byråchef;

Wirseen, Å., t. f. byråchef.

Tillkallade experter:

Lignell, K., överingenjör;

Ängström, T. K., luftfartsinspektör.

Sekreterare:

Liljevall, B. G:son, förste byråsekreterare.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel.: Väg- och vatten.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I K 12.

Utredningen har intill den 1 december 1944 hållit 51 sammanträden, varjämte
utredningen företagit 8 studieresor till olika delar av landet.

Utredningsarbetet har hittills inriktats på upprättandet av en preliminär
plan för anläggning och förbättring av flygplatser. Samråd och samarbete har
därvid ägt rum med representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, investeringsutredningen,
lufttrafikbolagen samt berörda samhällen.

Utredningen har i skrivelse den 12 mars 1944 framlagt förslag till arbeten
på vissa viktigare flygplatser. Vidare har utredningen i skrivelse den 25 november
1944 framställt förslag örn anläggning av storflygplats samt vidtagande
av vissa åtgärder i avvaktan på storflygplatsens färdigställande.
Utredningen har i anledning av remisser avgivit ett flertal utlåtanden.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1945.

Bihang lill riks. prof. 1965. 1 sami. 7

ltiksdagsberättelscn.

Riksdagsberåttelsen.

I K: 12

12. 1944 års fiskehamnsutredning (1944:1 13).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943
för att verkställa utredning rörande planläggning av statliga och statsunderstödda
fiskehamnsbvggnader (se Post- och Inrikes tidn. den 30 december

1943):

Hansén, D., landshövding, ordförande;

Hessle, Chr. W., byrådirektör;

Hällgren, E. W., led. av II kamm.;

Stenberg, S. J., byråchef;

Utbult, B., affärsföreståndare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hall, G., förste byråingenjör.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset 251.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I K 13.

Under tiden den 1 januari -—- den 30 november 1944 ha de sakkunniga sammanträtt
6 dagar och företagit en studieresa under 7 dagar till ett stort antal
fiskelägen utmed västkusten, från vilka fiskelägen önskemål framkommit örn
anläggning eller förbättring av fiskehamnar.

Utredningen har under året från länsstyrelserna, ,väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
fiskeriintendenterna m. fl. införskaffat uppgifter örn behoven av
anläggningsarbeten i fiskehamnarna utmed rikets kuster och vid stränderna
av de insjöar, i vilka fiske av någon betydenhet bedrives. Det så erhållna materialet
har varit föremål för prövning vid förenämnda sammanträden och
resa, därvid arbetenas angelägenhet prövats och en gradering länsvis därav
påbörjats. Ett antal specialfrågor såsom behovet av särskilda vinterhamnar
för fiskets understödjande under stränga vintrar, då isförhållandena omöjliggöra
utnyttjande av de befintliga fiskehamnarna, erforderliga ändringar av
gällande förordningar om statsbidrag till byggande och underhåll av fiskehamnar
m. m. hava förberedelsevis behandlats. Vidare har utredningen avgivit
utlåtanden i anledning av remisser angående vissa ansökningar om statsbidrag
till fiskehamnarbeten, varjämte granskning utförts och yttranden avgivits
beträffande av investeringsulredningen uppgjorda förslag till investeringsplaner
för statliga och statsunderstödda fiskehamnar.

13. Kraftlednings-skadeersåttnings-sakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1944 (se rostoch
Inrikes tidn. den 27 januari 1944):

Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;

Edén, J. A., jägmästare;

Hagberg, A. E., biträdande jägmästare;

Hagberth, N. E., domänintendent;

Herlitz, N., verkst, direktör;

Streyffert, K. T., professor;

Pontén, S., föreståndare för lantbruksskola.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 99

Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel. Vattenfall 352. I K: 14

Utredningen har föranletts av framställningar av Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund och Sveriges skogsägareförbund, varöver vattenfallsstyrelsen
avgivit utlåtande. Vid beslutet om utredningens igångsättande framhöll
departementschefen, att en revision av gällande normer för uppskattning
av skador och intrång, som orsakas genom framdragande av elektriska
kraftledningar genom skogsmark samt över åker och därmed jämförlig mark,
borde verkställas med beaktande av de synpunkter, som framförts i de ingivna
framställningarna samt i vattenfallsstyrelsens utlåtande.

De sakkunniga ha under 1944 verkställt undersökningar för utrönande i
vad mån kraftledningsstolpar verka försvårande och fördyrande på brukande
av åker och därmed jämförlig mark. I anslutning härtill har, efter överenskommelse,
Svenska lantarbetsgivareföreningen i samråd med de sakkunniga
utfört vissa arbetstidsstudier. De sakkunniga ha vidare bedrivit studier i Skåne,
Östergötland, Närke, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten.

De sakkunniga ha utarbetat ett preliminärt förslag till normer för ersättning
för skada och intrång å skogsmark och växande skog, vilket anknyter
till principerna för skogshantering enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 240
till 1944 års riksdag. För bedömande av förslagets ändamålsenlighet erfordras
emellertid vissa undersökningar, vilka ännu pågå.

De sakkunniga beräkna att kunna slutföra sitt uppdrag före utgången av år
1945.

14. Nämnden för granskning av vägdistriktens förvaltning.

Tillsatt av Kungl. Majit den 28 januari 1944.

Ledamöter:

Meurling, C. H. F., f. d. regeringsråd, ordförande;

Bexelius, T. A., hovrättsråd;

Eklund, J. A., led. av I kamm.;

Hjort, K.-G. M., överdirektör;

Johansson, J. B., lantbrukare, led. av I kamm.;

Wallgren, T. O., byråchef.

Sekreterare:

Önnesjö, K. E., förste amanuens.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel.: Väg- och vatten 61.
Direktiven för nämnden framgå av Kungl. Maj:ts beslut den 28 januari
1944, vari Kungl. Majit föreskrivit, att granskning av vägdistriktens räkenskaper
och förvaltning under tiden den 1 januari 1942—den 31 december
1943 skall verkställas av en nämnd, som har att till Kungl. Majit avgiva
yttrande och förslag, huruvida och med vilket belopp särskild vägskatt bör
uttagas jämlikt bestämmelserna i 7 och 8 §§ lagen den 30 juni 1943 örn vad
iakttagas skall i anledning av kronans övertagande av den allmänna väghållningen
på landet.

Nämnden har under 1944 sammanträtt 6 gånger. För förberedande utredning
av de ärenden, till vilka nämnden därvid haft att taga ståndpunkt, samt

100

Riksdag sberättelsen.

J K; 14 för ledning av granskningsarbetet har inom nämnden organiserats ett arbetsutskott,
bestående av ordföranden samt ledamöterna Bexelius och Wallgren.
Arbetsutskottet har hittills sammanträtt 10 gånger.

Nämnden har företagit en dnspektionsresa genom vissa distrikt i Östergötlands
län. Utredningsarbetet har i övrigt huvudsakligen omfattat genomgång
av distriktens räkenskaper och förvaltning. På grund av från nämndens sida
i samband med granskningsarbetet vidtagna åtgärder har hittills till väg- och
va t ten byggnadsstyrelsen inlevererats omkring 50 000 kronor. Omkring tre
fjärdedelar av samtliga vägdistrikts räkenskaper komma vid årets slut att
vara färdiggranskade. På grundval av den verkställda utredningen har nämnden
principiellt behandlat och tagit preliminär ståndpunkt till vissa vid
granskningsarbetet uppkomna frågor. Nämnden har den 13 november 1944
till Kungl. Maj:t avgivit utlåtande i anledning av två remisser rörande vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1945/46.

Nämndens arbete beräknas kunna avslutas i mitten av år 1945.

15. 4944 års hamnutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att,
i enlighet med i riksdagens skrivelse den 21 juni 1943, nr 375, gjord hemställan,
utreda frågan örn större planmässighet i den svenska hamnbyggnadspolitiken
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 mars 1944):
von Sneidern, A., f. d. landshövding, ordförande;

Berger, T., byråchef;

Dieden, G., f. d. hamndirektör;

Eneborg, H. G. E., förste aktuarie, tillika sekreterare;

Enström, A., direktör;

Flink, A., kassör;

Lundblad, N. W., f. d. hovrättsassessor, direktör;

Sandström, B., vice verkst, direktör;

Sundin, T. W., tullpackhusarbetare.

Biträdande sekreterare:

Edgren, A., civilingenjör.

Lokal: Kommerskollegium; tel.: Kommerskollegium 74.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat:

Det har synts önskvärt att erhålla en långtidsplanering av hamnbyggnoderna
till ledning vid bedömande av de utbyggnadsåtgärder, som kunna bliv <
behövliga för en fortsatt utveckling av det svenska hamnväsendet.

En rationell avvägning eller fördelning av ifrågakommande utbyggnader
på hamnväsendets område torde icke kunna ernås utan överväganden av allmänt
trafikpolitisk art. Hamnarna böra uppenbarligen icke betraktas enbart
såsom hjälpmedel för sjöfartsnäringen utan måste infogas i ett större
sammanhang såsom del av en samlad transportapparat. Utredningen bör sålunda
i främsta rummet åsyfta att bedöma, på vilka punkter en utbyggnad

101

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

är påkallad och i vilken riktning utvecklingen bör länkas för att man bäst I Kl 15
skall kunna tillgodose de krav, som ur en dylik mera allmänt transportpolitik
synvinkel kunna väntas bliva ställda på hamnväsendet.

Utredningen bör vara förutsättningslös. Några bestämda direktiv kunna
alltså icke givas i frågan om ökad koncentration till storhamnarna av den
transoceana sjöfarten. Det är uppenbart, att en koncentration i och för sig
innebär fördelar, och till en viss grad torde den vara en nödvändig förutsättning
för att vårt land skall kunna uppehålla erforderliga resurser i fråga örn
de kostnadskrävande tekniska anordningar, som med avseende å det stora
och djupgående tonnaget tarvas för ernående av en rationalisering av arbetet
med lastning och lossning m. m.

För långt driven kan å andra sidan en koncentration medföra vissa olägenheter.
Ekonomiskt berättigad blir centraliseringen endast i den mån fördelarna
med densamma överväga de olägenheter och kostnader, som föranledas
av omlastningar och dyrbarare landväga transporter.

Det bör vid behandlingen av detta spörsmål också beaktas, att ett eventuellt
behov av ökad koncentration i fråga om storhamnarna icke bör få undanskymma
de krav, som kunna föreligga beträffande andra hamnar för att
dessa skola vara i stånd att fylla sina uppgifter inom transportväsendet.

Även de problem, som sammanhänga med transportuppgifterna för medelstora
och mindre handelshamnar och därav föranledda utrustningskrav för
sådana hamnar, böra komma under övervägande. Det kan jämväl i fråga örn
dessa hamnar synas angeläget att söka motverka en ur ekonomisk synpunkt
olämplig överdimensionering. Också härvidlag böra utvecklingsbehoven undersökas
ur en mera allmän synvinkel med beaktande av kravet på samverkan
mellan olika transportmedel och med bortseende från väsentligen
lokalt betonade konkurrensintressen.

På grundval av de undersökningar och överväganden av principiell och
praktisk-ekonomisk art, som kunna vara erforderliga för ett ställningstagande,
torde eventuellt ett försök böra göras att upprätta ett program
åtminstone beträffande viktigare anläggningsarbeten å hamnar inom olika
delar av landet. Sannolikt kan man dock icke stanna vid ett bedömande
enbart av de allmänna förutsättningarna för ifrågasatta hamnbyggnadsföretag,
utan jämväl en prövning av företagens utformning i stora drag torde
åtminstone i vissa fall vara behövlig. En gradering ur angelägenhetssynpunkt
av viktigare företag bör eftersträvas. Utredningen bör överväga, på vad sätt
en generalplan för hamnbyggnadsväsendet lämpligen bör för framtiden
hållas aktuell genom successiva kompletterande undersökningar i syfte att
anpassa planen efter den fortgående utvecklingen icke blott på sjöfartens
och hamnteknikens områden utan även när det gäller den industriella produktionen
och näringslivet i allmänhet och därigenom förhindra en fastlåsning
av programmet vid det ursprungliga lägets förutsättningar.

De sakkunniga lia under året sammanträtt 3 gånger.

Enär bearbetningen av vissa infordrade uppgifter väntas bliva tidsödande,
torde utredningen komma att pågå under hela år 1945.

10^ Riksdagsberättelsen.

I K: 16 16. 1944 års trafikutredning.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1944):

Rausing, A. R., direktör, ordförande;

Grill, C. L. C. C., konsul, verkst, direktör;

Huss, E., verkst, direktör, tillika huvudsekreterare;

Olsson, O. L., ombudsman;

Palander, T. F., professor;

Simonsson, Y. A., verkst, direktör;

Sylwan, E. C., sekreterare.

Tillkallade experter:

Forsblom, E., åkeriägare;

Kållberg, H., åkeriägare;

Ljunggren, Th., ingenjör;
von Matern, N., överingenjör;

Sjöberg, E. A., förste aktuarie;

Svennberg, T., civilingenjör.

Biträdande sekreterare:

Malmberg, K. J. Å., kommunalsekreterare.

Lokal: Mäster Samuelsgatan 77; tel.: 10 28 12.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat:

Genom beslut den 19 mars 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet
att föranstalta om utredningar angående vissa ekonomiska
problem sammanhängande med omställningen efter ett vapenstillestånd. Enligt
planen för dessa undersökningar skulle en utredning verkställas även
av de transportproblem, som vid nämnda tidpunkt kunde aktualiseras. Närmast
avsågs, att dessa problem skulle bli föremål för prövning genom statens
trafikkommission.

Vid det utredningsarbete, som sedermera organiserats med stöd av nämnda
bemyndigande, lia transportfrågorna emellertid tillsvidare lämnats åsido. Skäl
torde föreligga att nu realisera den ursprungliga utredningsplanen även i denna
del. Såväl vid planläggningen av det allmännas investeringsverksamhet
efter kriget som vid bedömningen av näringslivets utvecklingsmöjligheter äro
trafikproblemen tydligen av stor vikt, samtidigt som de emellertid representera
ett självständigt undersökningsområde och därför kunna prövas relativt
oberoende av övriga spörsmål, vilka falla inom den ekonomiska efterkrigsplaneringens
ram.

När trafikproblemen nu upptagas till en allmän utredning är det angeläget
att beaktande i första hand skänkes möjligheten att på ett tillfredsställande
sätt tillgodose de transportbehov, som kunna väntas framkomma i och med
att försörjningen ånyo förbättras och en omställning av näringslivet till
fredsproduktion kommer till stånd. I samband därmed bör prövas, vad som
kan och bör göras för att förbättra transportmöjligheterna ävensom i vad

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 103

män olika utvecklingslinjer inverka på sysselsättningen av arbetskraften. 1 Kl 17
Redan utredningen av transportfrågorna under den första övergångstiden efter
ett vapenstillestånd aktualiserar trafikpolitiska problem av stor räckvidd,
vilka måste belysas ur driftsekonomiska och andra synpunkter. Vad
angår planeringen på något längre sikt, anmäla sig särskilt vissa frågor
rörande den lämpliga avvägningen mellan järnvägs-, sjö- och automobiltransporter.
Vid övervägande av hithörande förhållanden.” bör beaktas, vad
som för näringslivet i dess helhet är mest ägnat att främja en önskvärd utveckling.

Utredningen har före den 1 december 1944 hållit 11 sammanträden.

Utredningen har i anledning av remiss avgivit yttranden över järnvägsstyrelsens
förslag till ny godstaxa för statens järnvägar m. m. samt över ett den
5 september 1944 avgivet betänkande med förslag i anledning av utredning
rörande tillstånd för juridiska personer att utöva yrkesmässig automobilirafik.
Utredningen har därjämte i skrivelse till departementschefen framfört vissa
synpunkter på trafikregleringen under rådande förhållanden.

17. Utredning rörande organisation och personalbehov för vissa avdelningar
inom väg- och vattenbgggnadsstyrelsen m. m.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 juni 1944):

Sahlin, O. E., direktör, ordförande;

Braune, E. G., byråchef; ^

Sundström, E. V., byråchef;

Wittrock, E. J. P., förste byrådirektör.

Sekreterare:

Hagstrand, E. F., förste byråsekreterare.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel.: Väg- och vatten 185.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat:

En översyn av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorgansation i de
delar, som icke behandlats i samband med vägväsendets förstatligande, synes
nu böra verkställas. Därvid bör personalbehovet prövas med hänsyn till den
utveckling, som ägt rum under tiden efter senaste organisationsbeslut beträffande
styrelsen i dess helhet, och till de behov, som kunna befinnas föreligga
under närmast överskådliga framtida förhållanden. Det är angeläget, att personalorganisationen
även för ifrågavarande delar av styrelsen uppbygges på
sådant sätt, att en fastare ställning kan beredas den personal, som prövas erforderlig
för arbetsuppgifter av mera permanent karaktär. Ändring bör också
åvägabringas i nuvarande ordning för avlöningarnas bestridande. Personalavlöningar
utgå för närvarande från byggnadsmedel och andra sakanslag i en
omfattning, som icke är förenlig med rationella budgetprinciper och som
försvårar överblicken över personalorganisation och mcdelsbehov.

104

Riksdag sberättelsen.

I K: 17 Vid bedömandet av hamnbyråns organisation bör beaktas den vidgade
befattning med vatten- och avloppsledningsanläggningar, som sannolikt för
framtiden kommer att åläggas väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och som närmast
torde böra inordnas under nämnda byrå. Problemet örn lämplig distriktsorganisation
för de olika anläggningsarbeten i övrigt, som närmast falla under
hamnbyråns ledning, måste jämväl prövas.

Jämväl vid behandling av brobyråns organisation mäste frågan örn
samverkan mellan styrelsen och lokala organ beaktas. Spörsmålet om en decentralisering
av broärenden av mindre omfattning från styrelsen till vägförvaltningarna
böra tagas under omprövning med beaktande av de konsekvenser
i avseende å personalorganisationen för styrelsen och förvaltningarna, som
en sådan omläggning skulle medföra.

Järnvägs- och luftfartsbyrån intager inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i viss mån en särställning, i det att åtskilliga av byråns arbetsuppgifter
— främst de som avse den befattning med luftfartsfrågorna, vilken
tillkommer styrelsen i egenskap av luftfartsmyndighet — delvis äro artskilda
från de uppgifter av anläggnings- och underhållsteknisk natur-, vilka inom
olika områden av väg- och vattenbyggnadsväsendet ankomma på styrelsens
övriga byråer och avdelningar samt i viss mån jämväl på järnvägs- och luftfartsbyrån.
Det är möjligt, att denna omständighet i förening med den ansvällning
av arbetsuppgifterna, som ägt rum inom de flesta avsnitten av styrelsens
verksamhetsfält och som medfört en anhopning av ärenden, vilka
ankomma på avgörande av styrelsens chef, bör föranleda att byrån erhåller en
i vissa avseenden mera fristående ställning, möjliggörande att beslut i lämplig
omfattning meddelas utan föredragning för verkschefen. Tänkbart är, att
en fortgående utveckling av luftfartsväsendet kan påkalla en utbrytning av
luftfartsärendena från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till en helt fristående
myndighet.

I fråga örn järnvägs- och luftfartsbvrån bör vidare beaktas, att byråns personalorganisation
på grund av luftfartens hastiga utveckling och delvis under
inverkan av vissa av krigsförhållandena betingade omständigheter under de
senaste åren på skilda punkter undergått en successiv utbyggnad utan den
samlade överblick över arbetsuppgifter och personalresurser, som för en riktig
avvägning är erforderlig. Behov föreligger därför av en enhetlig omprövning
av byråns personalorganisation under beaktande av de möjligheter till
rationalisering och personalbesparing, som kunna föreligga. I samband med
denna omprövning böra givetvis även organisation och personalbehov för
olika grenar av den till luftfartsväsendet hörande eller eljest för flygtrafiken
betydelsefulla lokala förvaltningen — såväl fiygplatsförvaltning och flygsäkerhetstjänst
som radiotjänst och måhända även väderlekstjänst -—- underkastas
granskning, varvid även frågorna om anställningsformer och avlöningsgrunder
för personalen samt därmed sammanhängande budgettekniska
spörsmål böra övervägas.

De tre byråer inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som här äro i fråga,
handhava för närvarande var för sig icke blott förvaltnings- och underhålls -

105

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

uppgifter utan jämväl anläggningsverksamhet inom var sitt verksamhetsom- { K; 19
råde. Anläggningsarbetena utföras delvis i egen regi och delvis på entreprenad.
Entreprenadförfarandet torde vara regel inom brobyråns arbetsfält.
Hamnbyråns statliga arbeten utföras däremot i allmänhet i styrelsens egen
regi. Inom järnvägs- och luftfartsbyrån förekomma såväl arbeten i egen regi
som arbeten på entreprenad. En fördelning av anläggningsarbetena mellan
företag i egen regi och företag på entreprenad torde ur olika synpunkter vara
lämplig beträffande här avsedda områden. Det kan ifrågasättas, huruvida ej
all anläggningsverksamhet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsområde
-—- vägbyggnad, hamnbyggnad, vatten- och avloppsledningsanläggningar,
brobyggnad, flygfältsbyggnad — borde sammanföras under ett gemensamt ledande
organ inom styrelsen. Detta skulle innebära, att inom styrelsen inrättades
en särskild, för de olika verksamhetsgrenarna gemensam byggnadsavdelning
under en byggnadschef, vilken skulle handhava ledningen av all byggnads-
och anläggningsverksamhet inom verket. Vid behandling av frågan örn
en eventuell friställning av luftfartsväsendet böra beaktas fördelarna av en
enhetlig ledning av byggnadsverksamheten, som även innefattar flygfältsbyggandet
och därmed sammanhängande anläggningsarbeten.

Även frågan om lämplig organisation av den till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
knutna militäravdelningen bör i samband med utredningen övervägas.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1944 hållit 12 sammanträden samt
företagit en studieresa till Göteborg—Torslanda flygplats.

De sakkunniga avse att slutföra uppdraget under år 1945.

18. Sakkunniga för upprättande av förslag till normalbrandordningar.

Sedan Kungl. Maj:t den 14 september 1944 uppdragit åt riksbrandinspektören
att utarbeta och till Kungl. Majit inkomma med förslag till bland annat
normalbrandordningar samt bemyndigat chefen för kommunikationsdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga för att biträda vid upprättandet av
nämnda förslag ha såsom sakkunniga tillkallats:

Janzon, K. A., brandinspektör;

Lindroth, S., länsjägmästare;

Mattsson, V. J., led. av II kamm.;

Petri, B. A. W., hovrättsfiskal.

Lokal: Jakobsbergsgatan 32; tel.: 23 23 30.

Med de sakkunniga ha intill den 1 december 1944 hållits 18 sammanträden

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1945.

19. 19AA års trafik!örfattningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1944 (se
Post- och Inrikes tuln. samma dag):

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Berglund, IL, kansliråd;

106

Riksdagsberättelsen.

I K: 19 Elliot, C. W., länsbesiktningsman;

Forsselius, E. J. E., trafikpolisintendent;

Hagardt, S., advokat;

Rapp, F., droskägare;

Rimby, Hj., folkskollärare.

Sekreterare:

Reskow, B. G., hovrättsassessor.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Direktiven för de sakkunnigas arbete framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 30 juni 1943 en utredningsman
för att inom kommunikationsdepartementet biträda med utredning
och förslag i fråga om revision av gällande vägtrafikstadga m. m.

Utredningsmannen har den 20 april 1944 avgivit betänkande, innehållande
förslag till ny vägtrafikstadga samt till vissa ändringar i gällande kungörelse
angående vägmärken.

över betänkandet hava yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter
och sammanslutningar.

Med hänsyn till de uppfattningar, som kommit till uttryck i remissyttrandena,
anser jag, att en översyn bör ske icke blott av vägtrafikstadgan utan
även av andra författningar på trafikväsendets område. De författningar,
vilka sålunda i ett sammanhang böra granskas, äro i främsta rummet motorfordonsförordningen,
vägtrafikstadgan och vägmärkeskungörelsen. Vissa i
Prdningsstadgan för rikets städer innefattade stadganden torde emellertid
även böra uppmärksammas. En grundlig prövning bör ske av frågan om de
olika stadgandenas systematiska uppställning och lämpliga fördelning på
särskilda författningar. Åt föreskrifternas stilistiska utformning bör ock ägnas
stor uppmärksamhet. Ehuru utredningsmannens förslag beträffande vägtrafikstadgan
innebär avsevärda förbättringar i fråga om bestämmelsernas utformning,
synes det icke osannolikt, att vid en samtidig omarbetning av hela
det ifrågavarande författningskomplexet ytterligare resultat kunna ernås med
avseende å ökad överskådlighet, klarhet och tillgänglighet. Jämsides med allmänhetens
intresse av enkelhet och lättfattlighet vid utformningen av föreskrifterna
måste dock beaktas behovet av juridiskt hållbara definitioner och
en avfattning i övrigt, som ej försvårar domstolarnas och myndigheternas
verksamhet.

Under remissbehandlingen av det föreliggande förslaget till ny vägtrafikstadga
har förslagets sakliga innehåll i vissa detaljer blivit föremål för kritik
och ändringsyrkanden. De erinringar, som sålunda framförts, böra givetvis
övervägas vid den mera allmänna översyn av trafikförfattningarna, vilken
jag här förordat.

Vad angår spörsmålet om övergång till högertrafik har en utredning i detta
ämne tidigare verkställts, varvid plan och kostnadsberäkning framlagts beträffande
de åtgärder, som skulle bliva erforderliga vid en sådan reform.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 107

Något ståndpunktstagande från statsmakternas sida i denna fråga har emel- I K: 21
lertid ansetts icke böra äga rum, så länge de av kriget betingade särskilda
förhållandena äro rådande. Spörsmålet äger enligt min mening icke sådant
samband med en revision av förut angivna trafikföreskrifter, att det behöver
upptagas vid här ifrågavarande författningsrevision. Erforderliga beslut i
saken kunna fattas på basis av nyssnämnda utredning.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1944 sammanträtt 9 gånger.

20. 1944 års telefonkommitté..

Genom beslut den 13 oktober 1944 bemyndigade Kungl. Maj:t telegrafstyrelsen
att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom styrelsen verkställa utredning
i fråga om åtgärder till förbättring av landbygdens telefonförhållanden.

Tillkallade med stöd av nämnda bemyndigande:

Lundgren, J. A., överdirektör, ordförande;

Heimburger, H. A., byråchef;

Sigmar, E. R. J. K., trafikinspektör;

Nehrfors, A. E. L., linjeingenjör;

Lindblad, K. F. T., telegrafkommissarie.

Sekreterare:

Nygren, T. G., förste byråsekreterare.

Lokal: Telegrafstyrelsen; tel.: Telegrafstyrelsen 357.

21. Djurgårdskoanmissionen.

Ledamöter:

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, A. B., f. d. riksdagsman (t. o. m. den 10 september 1944);

Bauer, F. H. N., advokat;

Grönvall, S. I., kammarråd, tillika ombudsman;

Heiding, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Persson, J. A. L., led. av II kamm. (fr. o. m. den 10 november 1944);

Schönmeyr, L. J., major, tillika verkställande direktör.

Sekreterare:

Grönvall, S. I.

Ingenjör:

Frölén, G. H. F., kapten.

Lokal: Blasidholmstorg 11 C; tel.: 10 55 91, 10 38 04 och 11 46 88.

Beträffande kommissionens allmänna uppgifter samt huvudsakliga förvaltningsuppgifter,
se 1937 s. 60 och 1942: I K 11.

A. Exploateringsverksamheten å Ladugårdsgärdet.

Under budgetåret 1943/44 har ingen tomt för bostadsändamål kunnat bliva
disponibel för försäljning, då kvarvarande tomtmark enligt 1931 års stadsplan
icke kan exploateras på grund av att densamma antingen disponeras för

108

Riksdagsberättelsen.

I K: 21

Ekonomiskt sammandrag rörande djurgård»-

	Ladugårdsgärdes-
	området
Inkomster:	kronor
1. a) Influtna köpeskillingar för tomter, försålda under
budgetåret..................................	10,000: —
b) Köpeskillingsandel för fastigheter, försålda un-der budgetåret, som skall erläggas budgetåret
1944/45 .....................................	190,000: —	200,000: —
2. a) Å reverser, avlämnade som köpeskillingslikvid
för tomter, på budgetåret belöpande räntor ..		25,529: 49
b) Överlevererad ränta ........................		20: —
3. Arrenden och hyror m. m. för områden.........		91,731:13
4. Inkomster av administrationstillägg.............		2,450:17
5. Inkomster från fastighetsägare för gårdsutrym-menas inom kvarteren iordningställande:
a) för inteckningar.............................	365: 75
b) > planteringsarbeten........................	148,122: 28	148,488:03
6. Inkomst av förskotterad kostnad för expenser, ren-
hållning och fastighetsbildning................		1,745:46
7. Inkomster för förskotterade gatukostnader:
a) Kostnader att helt återgäldas kommissionen...	15,706: 47
b) Kostnader för breddning av Valhallavägen öster
om Värtavägen..............................	—
c) Kostnader för breddning av Värtavägen......	—
d) Övriga gatuanläggningskostnader.............	22,353: 46	38,059: 93
Summa inkomster		508,024: 21
Utgifter: 1. Förvaltningskostnader:
a) Avlöningar och expenser.....................	29,778: 99
b) Renhållning, vägunderhåll och tillsyn ........	18,310: 01
c) Skatter.....................................	20,691: 54
d) Kostnader för fastighetsbildning..............	219:50
e) Övriga förvaltningskostnader ................	5,659:19	74,659:23
2. Stadsplanearbete och kartläggning ..............		11,186:02
3. Flyttning och iordningställande av militära och
övriga anordningar m. m.....................		12,779:86
4. Kostnader för gatuarbeten:
a) att helt återgäldas kommissionen.............	16,071: 36
b) för breddning av Valhallavägen öster örn Vårta-
vägen .......................................	7,473:36
c) för breddning av Värtavägen.................	321: 59
d) övriga gatuanläggningskostnader .............	257,079:26	280,945:57
5. Utgifter för gårdsutrymmenas inom kvarteren iord-
ningställande:
för inteckningar .............................	512: —
> planteringsarbeten........................	120,916: 49	121,428:49
Summa utgifter		500,999:17

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 109
kommissionens för viii t lii nars verk sam hot budgetåret 1943/44. _ I K: 21

Johanneshov— Kvarnängen kronor	Marieberg—Konra ds-bergsområdena kronor	Årsta—Bellevue-områdena kronor	Summa kronor
2,833,550: —		2,724,300: —		—
_	2,833,550: —	_	2,721,300: —	.		5,757,850: —
-	18,930:88		52,054:15	_		96,514:52
	33:54		125: 99	—		179:53
	100: -		1,237:50	—		93,068:63
	12,708:82		6,979:59	—		22 138: 58
'' 2,497:50		915: 50
163,399:45	165,896:95	25,396:02	26,311:52			340,696: 50
	166:07		166:07	—		2,077:60
124,027:55		64,795:13
25,716:10	149,743: 65	9.319: 19	75,114:32	—		262,917:90
	3,181,129:91		2,886,289:14	—		6,575,443:26
29,778:98		29,778:98
839: 38		—		—		—
5,787: -		466: 69		—		—
4,948: -		1,815:50		—		—
-	41,353:36	1,515: 90	33,577:07	—		149,539:66
	1,272:48		1,186: 25		255: —	13,899:75
	—		42,625: 79	—	—	55,405: 65
186,056: 75		66,603: 45		—		—
302,769: 60	488,826:35	328,270: 44	394,873:89	—		1,164,645: 81
2,185: 50		815: 50
127.846: 69	130,032:19	12,000: —	12,815:50	—		264,276:18
\| 601,484:38		485,078: Sol	255: —	1,647,817:05

Ilo

Riksdagsberättelsen.

I K: 21 statliga ändamål eller är beroende av vissa stadsplanefrågors lösande. Av
de i kvarteret Tegeludden befintliga tomterna för kontors-, lager- och liknande
ändamål har emellertid under budgetåret tomten nr 3 försålts för en
köpeskilling av 200 000 kronor.

Inom det vid Frihamnen belägna industriområdet har under budgetåret
ingen ny upplåtelse ägt rum.

Budgetårets gatuarbeten inom det stadsplanelagda Ladugårdsgärdesområdet
ha huvudsakligen omfattat iordningställandet av gatudelarna med ytbeläggning
av smågatsten och cementplattor kring kvarteren New York och
Oporto samt utbyggnad av gatunätet kring kvarteren Lissabon och London.
Banérgatans förlängning norrut mellan Valhallavägen och Värtavägen har
iordningställts med ytbeläggning av smågatsten och cementplattor.

B. Verksamheten för exploatering av Marieberg—Konradsbergsområdena.

Under budgetåret 1943/44 har djurgårdskommissionen fortsatt exploateringen
inom de områden av Marieberg och Konradsberg, vilka ställts under
djurgårdskommissionens vård och förvaltning. Tomtförsäljningarna hava omfattat
9 tomter med en sammanlagd köpeskilling av 2 724 300 kronor.

Arbetena för iordningställande av gator med ledningar ha under budgetåret
omfattat gatudelarna inom exploateringsområdet, där försäljningen av
tomter ägt rum.

Med hänsyn till stadens önskemål att huvudtrafikleden Rålambsvägen mellan
Fredhällsområdet och Västerbron måtte kunna öppnas för trafik redan
under 1944 ha terrasseringsarbetena för huvudtrafikleden i erforderliga delar
utförts. Förhandlingar med staden angående gatudelarnas förseende med
ytbeläggning av smågatsten i körbanor och cementplattor i gångbanor ha
resulterat i ett avtal mellan djugårdskommissionen och Stockholms stads
gatukontor, som till sin utformning förelåg färdigt före utgången av budgetåret
1943/44.

Under budgetåret ha förhandlingar förts med staden om ändring i stadsplanen
för Marieberg—Konradsbergsområdena beträffande huvudtillfartsleden
till områdena i samband med ändring av stadsplanen för Drottningholmsvägen.

C. Exploateringsverksamheten inom .Johanneshov—Kvarnängen.

Under budgetåret 1943/44 har tomtförsäljningen inom dessa områden fortsatts.
Därvid har försålts 27 tomter för låghusbebyggelse och 10 tomter för
höghusbebyggelse. Sammanlagt ha köpeskillingarna uppgått till 2 833 550
kronor.

Arbetena med iordningställande av gator och ledningar ha fortsatts under
budgetåret å gatudelarna inom de exploateringsområden, där tomtförsäljningarna
ägt rum. Gatuarbetena inom det nordvästra Johanneshovsområdet
ha under budgetåret påbörjats, sedan erforderligt byggnadstillstånd för arbetenas
utförande beviljats.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. lil

Förhandlingarna nied staden om vissa ändringar i stadsplanen för nord- I K: 21
västra Johanneshovsområdet i syfte att erhålla bättre och ekonomiskt fördelaktigare
trafikleder ha slutförts under budgetåret genom träffande av villkorligt
avtal den 16 november 1943 rörande ändring av stadsplanen för
ifrågavarande område i anslutning till ett stadsplaneändringsförslag, märkt
Pl. 2868. Avtalet och stadsplaneändringsförslaget godkändes av Stockholms
stadsfullmäktige den 17 december 1943 och av Kungl. Majit den 28 januari
1944.

D. Förhandlingar med Stockholms stad rörande reglering av vissa markfrågor
m. m.

Ladugårdsgärdet.

Under budgetåret 1943/44 har kommissionen genom särskilt tillkallad arkitekt
låtit upprätta förslag till dispositionsplan över hela det ännu icke stadsplanelagda
området av Ladugårdsgärdet fram till Stora Värtan och Djurgårdsbrunnsviken.
För ett bedömande av förslagets innehåll har kommissionen
ingått i förhandlingar med byggnadsstyrelsen för utrönande av statens
eget behov av mark för olika ändamål inom stadsplaneområdet.

Det mellan Stockholms stad och djurgårdskommissionen träffade villkorliga
avtalet rörande stadens förvärv av visst område av Ladugårdsgärdet invid
Valhallavägen för skoländamål har godkänts av stadsfullmäktige vid
sammanträde den 21 juni 1943 samt fastställts av Kungl. Majit genom beslut
den 26 november 1943. Områdets verkliga areal har under året fastställts
genom avstyckning och uppgår densamma till sammanlagt 29 569,0
kvadratmeter. Köpeskillingen uppgår till 1 848 062 kronor 50 öre, varjämte
staden har att till kronan erlägga 10 000 kronor såsom andel i kostnad för
huvudavloppsledning. Likviden jämte upplupen ränta har inlevererats till
statskontoret under innevarande budgetår.

Marieberg—Konradsbergsområdena.

Sedan Stockholms stad gjort framställning om förvärv av det kronan tillhöriga
Mariebergsområdet har kommissionen låtit verkställa värdering av
området genom särskilt tillkallad sakkunnig. Resultatet av värderingen har
översänts till staden. Överläggningar ha pågått med byggnadsstyrelsen om
statens eget behov av mark för olika ändamål.

Kommissionen har ävenledes genom särskild sakkunnig låtit verkställa
värdering av det område för skoländamål inom Konradsbergsområdet, örn
vars förvärv staden tidigare gjort framställning. Resultatet av värderingen
har översänts till staden.

Mellan djurgårdskommissionen och domänstyrelsen har förhandlingar ägt
rum rörande dels försäljning av visst område inom kronoegendomen Sveden
nr 1 och 2 till Bolidens gruvaktiebolag för uppförande av en laboratoriebyggnad
och dels upplåtelse till Stocksunds köping av viss kronan tillhörig
mark för gator och allmänna platser.

112

Riksdcigsberättelsen.

I Fi: i

Finansdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1944.

1. Sakkunnig för utarbetande av förslag till beredskapsåtgärder på det
skatte politiska området (1942: I 16; 1943: I 26; 1944: I 21).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1939:
Lindahl, E., professor.

Den sakkunniges uppdrag är numera slutfört.

2. Sakkunnig angående det enskilda sparandet (1942: I 21; 1943: I 30;

1944: I 23).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1940:

Kock, Karin, docent.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1941: I Fi 22.

Den sakkunnige har under året tjänstgjort som ordförande i den av sparorganisationerna
och statens informationsstyrelse bildade samarbetskommittén
för sparpropaganda.

Uppdraget är, i vad avser utredningsarbete inom finansdepartementet, numera
slutfört.

3. Besparingsberedningens jårnvägssakkunniga (1942: I 23; 1943: I 31;

1944: I 5).

Besparingsberedningen beslöt der 19 februari 1941 att jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940 föranstalta örn en särskild sakkunnigutredning
i fråga örn besparings- och rationaliseringsåtgärder inom
statens järnvägar.

Den 10 december 1943 förordnade Kungl. Maj:t i samband med beslut örn
besparingsberedningens upphörande i övrigt, att nämnda utredning skulle
fullföljas.

Tillkallade av besparingsberedningen:

Carleson, B. A. F., disponent;

Lingman, J., ombudsman;

Lundqvist, R., byråchef;

Simonsson, Y. A., direktör.

Sekreterare:

Sjöberg, E. A., förste aktuarie.

De sakkunniga ha den 6 mars 1944 avlämnat slutbetänkande (Statens off.
utredn. 1944:32).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

113

4. Sakkunnig för utredning angående kostnaderna för restskatteförmedling I Fil 6
genom statens intressekontors försorg för i Stockholm mantalsskrivna personer
(1944: I 25).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1943 med
uppdrag att såsom sakkunnig inom departementet verkställa utredning och
efter förhandlingar med Stockholms stad till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
till överenskommelse mellan staten och staden örn fördelning av kostnaderna
för restskatteförmedling genom statens intressekontors försorg för
i Stockholm mantalsskrivna personer:

Björck, K. A. W., generaldirektör.

Sekreterare:

Holmqvist, S. E., revisor.

Den sakkunnige har efter förhandlingar med representanter för Stockholms
stad den 6 mars 1944 ingivit förslag till avtal rörande ovannämnda
kostnadsfördelning, vilket behandlats i proposition till 1944 års riksdag, nr
227.

Den sakkunniges uppdrag är därmed avslutat.

5. Sakkunnig rörande bostadsproduktionen (1944: I 28).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943:

.Iohansson, A., byråchef.

Angående den sakkunniges uppdrag, se 1944: I Fi 28.

Den sakkunnige har den 10 februari 1944 avlämnat ett betänkande angående
bostadsproduktionens förutsättningar efter ett vapenstillestånd (Statens
off. utredn. 1944:7).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Nykterhetsutredningen (1944: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 april 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 21 april 1943):

Petersson, T. P. J., generallotsdirektör, ordförande;

Dahlberg, G., professor;

Klackenberg, O. II., byråchef, tillika sekreterare.

Statistisk expert:

Gahn, H. H. A. C., förste aktuarie.

Biträdande sekreterare:

Lane, S., amanuens.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 29.

Under år 1944 ha hållits 7 sammanträden.

Utredningen har den 29 januari 1944 avlämnat betänkande angående nykterhetstillståndet
under krigsåren (Statens off. utredn. 1944:3).

Den 18 oktober 1944 har utredningen avgivit utlåtande över vissa till utredningen
överlämnade framställningar.

Uppdraget är därmed slutfört.

Rihanrj till riks. prof. 19i5. 1 sami. S

Itiksdagsberftttelson.

114

Riksdagsberättelsen.

I Fil 7 7- Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om en omläggning av upp bördsförfarandet

(1944: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juli 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 11 augusti 1943):

Quensel, N. J. E., statsråd, ordförande;

Laurin, J., borgmästare;

Lundqvist, J. O., ingenjör;

Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;

Steen, B. F., häradsskrivare;

Strand, A. W., kassör, led. av I kamm.;

Söderbäck, C. F., verkst, direktör i svenska arbetsgivareföreningen;
Jamerup, S. E., assessor, tillika sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 31.

De sakkunniga ha den 8 januari 1944 inkommit till chefen för finansdepartementet
med ett betänkande (otryckt), vari de angivit vissa huvudlinjer,
enligt vilka en lösning av uppbördsfrågan i sådan riktning, att utskyldema
för viss inkomst komma att erläggas i så nära samband som möjligt med
inkomstförvärvet, synts möjlig.

Uppdraget är därmed slutfört. Angående fortsatt utredning, se nedan I Fi

27.

8. 1943 års järnvägspensionsutredning (1944: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1943 för
att biträda med utredning av frågan örn tjänste- och familjepensioneringen
beträffande personal vid av staten övertagna enskilda järnvägar (se Post- och
Inrikes tidn. den 4 november 1943):

Lindstedt, S., direktör för statens pensionsanstalt, ordförande;

Gemzell, Öhr., häradshövding;

Ruist, G. F., byråchef i järnvägsstyrelsen.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1944: I Fi 33.

De sakkunniga, som under år 1944 hållit omkring 50 sammanträden, lia
den 25 november 1944 avlämnat betänkande angående reglering av tjänsteoch
familjepensioneringen beträffande personal vid av staten övertagna enskilda
järnvägar (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan örn reglering av vissa militära

arvoden (1944: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1943):

Nilson, J. F., krigsråd;

Swedenborg, G. B. V. E., major.

Sekreterare:

Lagergren, B. G. M., assessor.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 34.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

115

De sakkunniga ha den 5 september 1944 avlämnat betänkande med för- [ Fj; 14
slag till reglering av det militära arvodesväsendet (stencilerat).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Jordbrukskassebeskattningsutredningen.

Tillsatt enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 december 1943 för att
verkställa utredning av frågan, huruvida jordbrukets kreditkassor böra medgivas
rätt att vid beskattningen erhålla avdrag för viss avsättning till reservfond: Ljungdahl,

V. S., egnahemsdirektör, led. av I kamm., ordförande;

Ekengren, Hj. K. A., bankdirektör;

Tondén, A., t. f. bankinspektör.

Sekreterare:

Eliaeson, Å. T., e. föredragande i kammarrätten (fr. o. m. den 1 april 1944).

Utredningen har den 12 december 1944 till chefen för finansdepartementet
avlämnat betänkande angående begränsning av skattskyldigheten för
jordbrukets kreditkassor (rotaprint).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.

11. Sakkunnig för utredning av frågan örn den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1942: I 7; 1943: I 19; 1944: I 17).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:

Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

Utredningsarbetet, vilket med hänsyn till andra brådskande arbeten en tid
legat nere, har under år 1944 återupptagits och kommer att slutföras i början
av år 1945.

12. 1938 års tulltaxerevision (1942: 111; 1943: I 23; 1944: I 18).

Enligt departementschefens beslut är de sakkunnigas verksamhet sedan
juli 1940 tills vidare inställd.

13. Sakkunniga för utredning av frågan örn malmexportens fördelning mellan
Luleå och Karvik (1942: I 12; 1943: I 24; 1944: I 19).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

14. 1939 års snlfitspritsakkunniga (1942: I 15; 1943: I 25; 1944: I 20).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

116

Riksdaasberåttelsen.

I Fi: 15 15. Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om arbetstidsreglering för
personal vid tullverkets kust- och gränsbevakning (1942: I 19; 1943: I 28;

1944: I 22).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

16. 1941 års lärarlönesakkunniga (1942: I 25; 1943: I 32; 1944: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1941 med uppdrag
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande revision av gällande
avlöningsreglemente för folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende
likställda befattningshavare, lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor
samt nomadlärare ävensom rörande anställnings- och avlöningsförhållandena
för Övningslärare vid statliga och statsunderstödda undervisningsanstalter
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1941):

Weijne, J. J. E., undervisningsråd, ordförande;

Andersson, D. E., undervisningsråd;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Swartling, A. E. V., expeditionschef;

Tamm, K. G. L. H., jägmästare.

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1943:
Källquist, K. G. E., undervisningsråd.

Sekreterare:

Ölne, J. O., e. o. förste byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Öhman, B., t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal och tel.: Skolöverstyrelsen.

De sakkunniga ha till chefen för finansdepartementet med skrivelse den
11 december 1943 ingivit promemoria med förslag till provisorisk reglering
av anställnings- och avlöningsförhållandena för lärarinnor i hushållsgöromål
och provisorisk höjning av arvodet till lärare i manlig och kvinnlig slöjd vid
fortsättningsskolan samt den 28 december 1944 betänkande med förslag till
reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för folkskolans Överlärare
m. m. (Statens off. utredn. 1944:64).

Hittills ha de sakkunniga hållit omkring 270 sammanträden.

De sakkunniga räkna med att framlägga

betänkande med förslag till folkskolans boställsordning m. m. i januari
1945,

betänkande med förslag till reglering av övningsläramas m. fl. anställnings-
och avlöningsförhållanden våren 1945 samt

betänkande med förslag till bestämmelser örn statsbidrag till folkskolans
och de högre kommunala skolornas lärarlöner under senare delen av 1945.

Av de sakkunnigas uppdrag återstår därjämte att utreda och framlägga
. förslag angående anställnings- och avlöningsförhållanden för fortsättnings -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

117

och ersättningsskolornas lärare. Så snart 1940 års skolutredning framlagt I Fil 18
förslag om dessa skolformers framtida organisation, ämna de sakkunniga
verkställa ifrågavarande utredning.

17. Folkbokföringskommittén (1942: I 23; 1943: I 31; 1944: I 5).

Besparingsberedningen beslöt den 26 september 1941 att jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940 föranstalta örn särskild sakkunnigutredning
angående folkbokföringen.

Den 10 december 1943 förordnade Kungl. Majit i samband med beslut örn
besparingsberedningens upphörande i övrigt, att nämnda utredning skulle
fullföljas.

Av besparingsberedningen tillkallade sakkunniga:

Höijer, E. J., överdirektör;

Rylander, A. O. E., borgmästare;

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Olsson, A. E., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Edström, K. S., länsbokhållare (under tiden 1 juni—31 oktober 1944);

Hammarberg, J. C., aktuarie (fr. o. m. den 16 juni 1944).

Lokal: Norrmalmstorg 1; tel.: 10 01 71.

Aktuarien N. W. A. Romberg har biträtt kommittén med vissa utredningar
och inom sekretariatet förekommande göromål.

Kommittén har därjämte biträtts av följande särskilt tillkallade experter,
nämligen prosten P. D. G. Bergfors, riksarkivarien S. B. Boéthius,, aktuarien
N. A. Lagerström, kyrkoherden J. E. Lindholm, förste postassistenten A. H.
Lindström, kontraktsprosten J. A. Nordberg, kontraktsprosten K. G. A. Qvarnström,
civilingenjören O. Rimér, föredraganden i regeringsrätten S. Sjöberg,
häradsskrivaren B. F. Steen, byråchefen I. T. Uhnbom, kyrkoherden A. Wihlborg
samt kronouppbördskassören A. E. Winnermark.

Kommittén har under år 1944 hållit 19 sammanträden, vid vilka samtliga
ledamöter och alla eller ett större eller mindre antal experter närvarit,
samt ett stort antal särskilda arbetssammanträden, i vilka allenast någon
eller några av ledamöterna och experterna deltagit.

Kommittén har den 27 november 1944 avlämnat betänkande med förslag
till omorganisation av folkbokföringen (Statens off. utredn. 1944: 52) och
kommer att i januari 1945 avlämna en promemoria med visst detaljmaterial.

18. Sakkunnig angående hyrcssättningen i staten tillhöriga fastigheter

(1944: I 5).

Tillkallad av besparingsberedningen den 8 oktober 1941 med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940:

Löhr, B. A. H., kamrer.

Enligt departementschefens beslut är den sakkunniges verksamhet sedan
april månad 1943 tills vidare inställd.

11 b Riksdagsberättelsen.

I Fi: 19 19- Utredningar angående ekonomiska efterkrigsproblem.

Kungl. Majit hax- den 19 mars 1943 bemyndigat chefen för finansdepartementet
att föranstalta om vissa utredningar rörande de ekonomiska problem,
som möta vid omställningen efter ett vapenstillestånd. Direktiven för nämnda
utredningar ha återgivits i propositionen nr 365 till 1943 års riksdag.

Angående de med stöd av nämnda bemyndigande under år 1943 lämnade
utredningsuppdragen, se 1944: I Fi 26.

Utredningarna lia — med nedan angivet undantag — publicerats i serien
Statens offentliga utredningar under samlingsrubriken Utredningar angående
ekonomisk eftei-kx-igsplanering. Uti-edningen av i-iksbankens valutasakkunniga
angående utgångspunkter för penningpolitiken efter kriget har fogats
såsom Bihang B till 1944 åi*s stalsverksproposition, Inkomster å riksstaten.
Genom konjunkturinstitutet företagna utiedningar publiceras i institutets
meddelanden.

Under året färdigställda utredningar redovisas nedan under i-espektive utredningsorgan
enligt följande uppställning:

Arbetsmarknadskommissionen. Kommissionen har under år 1944 med nedan
angivna dagar daterade skrivelser till chefen för finansdepartementet
överlämnat följande utredningar:

1. Den 28 januari en i samråd med Industriens utiedningsinstitut företagen
undersökning rörande industriens arbetskraftsförhållanden den 1 september
1939—den 1 september 1943.

2. S. d. en likaledes i samråd med Industriens utredningsinstitut verkställd
utredning angående industriens sysselsättning under åren närmast efter kri
get (nr 1—2, Statens off. utredn. 1944: 7).

3. Den 17 februari promemoria angående sysselsättningsproblem för vissa
grupper av i försvarets tjänst -anställda, jämte en statistisk undersökning angående
yrkes- och utbildningsförhållanden m. m. för vissa av de berörda personalgrupperna.

- 4. S. d. promemoria angående friställandet efter ett vapenstillestånd av

personal vid statens järnvägar.

5. Den 28 mars promemoi-ia angående arbetskraftsföi-hållandena inom
bränntorvindustrien (nr 3—5, Statens off. utredn. 1944:36).

Industriens utredningsinstitut. Sé ovan under Arbetsmarknadskommissionen.

Kommerskollegium. Kollegium har med skrivelse den 15 februari 1944
överlämnat redogörelse för resultaten av en av kollegium verkställd statistisk
undersökning av den svenska industriens kapitalinvesteringar 1942 —1945
(Statens off. utredn. 1944: 7).

Sakkunnig rörande bostadsproduktionen. Se ovan I: Fi 5.

Investeringsutredningen. Se nedan I: Fi 20.

Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation. Se nedan I: Fi 22.

Överstyrelsen för yrkesutbildning. Den 3 maj 1944 överlämnade överstyrelsen
till chefen för ecklesiastikdepartementet en pi-omemoria angående yrkesutbildning
för arbetslösa m. m. (Statens off. utredn. 1944: 25).

119

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet

De under år 1943 överlämnade promemoriorna av 1942 års jordbrukskom- I Fil 20
miné och skogsstyrelsen angående sysselsättningsmöjligheterna inom jordbrukets
område respektive skogsbruket vid omfattande arbetslöshet efter krigets
slut ha sedermera utkommit i Statens offentliga utredningar under nr
1944: 14.

Kungl. Majit har den 19 februari 1944 tillsatt en kommission för ekonomisk
efterkrigsplanering, till vilken ovannämnda utredningsresultat överlämnats.
Se vidare under I: Fi 28.

20. lnvesteringsutredningen (1944: 1 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 194^(se rostoch
Inrikes tidn. den 30 mars 1943):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande i statens arbetsmarknadskommission,
ordförande;

Erlander, T. F., statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 22 december 1944);

Westling, E. A., statssekreterare;

Sundström, E. V., byråchef;

Mossberg, H. K. E., statssekreterare (fr. o. m. den 23 december 1944);

Särskilda experter:

Blomberg, D. Alson, gasinspektor;

von Hartmansdorff, C.-H., förste kanslisekreterare.

Sekreterare:

Gustafsson, T. B., civilingenjör;

Klintstedt, H. G., byråingenjör;

Petrelius, B., byråingenjör.

Lokal: Statens arbetsmarknadskommission; tel.: Arbetsmarknadskommissionen.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1944: I Fi 27.

Utredningen har den 3 april 1944 avgivit betänkande med förslag till investeringsreserv
av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten
för budgetåret 1944/45 (Statens off. utredn. 1944: 12 och 13), varjämte
utredningen under året avgivit utlåtande i ett 30-tal ärenden.

Under år 1944 ha under ordförandeskap av vederbörande landshövdingar
hållits informerande sammanträden inom samtliga län utom ett med representanter
för å ena sidan investeringsutredningen och å andra sidan lokala
statliga organ jämte städer och större landskommuner, varvid från utredningens
sida lämnats redogörelse för utredningens mål, medan från de lokala
myndigheternas sida lämnats redogörelse för arbetsmarknadsläget och för
möjligheterna att bekämpa en kommande arbetsmarknadskris.

Utredningen har under år 1944 fram till den 1 december sammanträtt 25
dagar.

För att i möjligaste mån kunna hålla kortregistret över förefintliga investeringsobjekt
aktuellt och samtidigt erhålla material för upprättande av investeringsplan
för budgetåret 1945/46 har utredningen genom cirkulärskrivelser
till berörda såväl slalliga och kommunala som statsunderstödda myn -

120

Riksdagsberättelsen.

20 digheter och institutioner infordrat dels kompletterande uppgifter beträffande
i investeringsplanen för innevarande budgetår medtagna företag, dels
uppgifter örn ytterligare företag, som lämpligen kunde ingå i investeringsplanen
för budgetåret 1945/46.

För närvarande pågå undersökningar angående investeringsreserv av statliga,
kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret
1945/46, och utredningen avser att under början av år 1945 avgiva ett andra
betänkande med förslag till sådan investeringsreserv.

21. 1943 års dyrortskommitté (1944:1 30).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 augusti 1943) och den 1 oktober 1943:

Linnér, S. N., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, J. Elon, led. av I kamm.;

Ekegård, E. A., lektor;

Ericsson, C. H., led. av I kamm.;

Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;

Nilsson, Hj. R., led. av II kamm.;

Ohlon, S. J. E., rektor;

Rosberg, K.-G., folkskollärare;

Rundlöf, H. N., stationsmästare.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 februari 1944:

Höijer, E. J., överdirektör.

Sekreterare:

Hävermark, G., t. f. förste aktuarie (t. o. m. den 28 februari 1944);

Soop, E., t. f. aktuarie (fr. o. m. den 29 februari 1944).

Biträdande sekreterare:
von Euler, R., fil. kand.

Expert:

Berggren, G. R. V., t. f. förste aktuarie.

Lokal: Riksdagshuset; tel.: Riksdagen 78 och 79.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 30.

De sakkunniga ha från det arbetet började och intill den 1 december 1944
hållit sammanträden under 26 dagar.

Kommittén har beträffande lönegrupperingen fattat vissa preliminära principbeslut
och på grundval av dessa pågår för närvarande utarbetandet av
utkast till kommitténs betänkande i denna del. Beträffande skattegrupperingen
har kommittén låtit bearbeta material, som insamlats för andra ändamål.
För vissa inom kommittén diskuterade alternativ har det emellertid befunnits
nödvändigt att kommittén erhåller ytterligare material före sitt ståndpunktstagande.
Skrivelse i sådant syfte har den 17 mars 1944 avlåtits till
chefen för finansdepartementet, i anledning varav medel den 24 mars 1944
beviljats kommittén för vidtagandet av vissa specialundersökningar. En viss
försening av kommitténs arbete måste härigenom uppkomma. Kommittén
torde dock kunna avsluta sitt arbete under vålen 1945.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 121

22. Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation (1944:1 32). I Fi: 22

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 mars 1943):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande i statens arbetsmarknadskommission,
ordförande;

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör;

Lindberg, A., förste ordförande i landsorganisationen;

Söderlund, G., direktör, ordförande i svenska arbetsgivareföreningen.

Sekreterare:

Jönsson, O., kontorschef hos arbetsnämnden i Stockholm.

Lokal: Statens arbetsmarknadskommission; tel.: Arbetsmarknadskommissionen.

Med stöd av Kungl. Maj:ts ovannämnda bemyndigande uppdrog chefen
för finansdepartementet den 27 maj 1943 åt statens arbetsmarknadskommission
att utreda det behov av särskilda förmedlings-, omskolnings- eller hjälpåtgärder,
som kunde förväntas framträda efter ett vapenstillestånd.

Chefen för finansdepartementet befriade sedermera den 21 september 1943
kommissionen från uppdraget, i vad det avsåg frågan om arbetsförmedlingsåtgärder,
och uppdrog åt särskilda sakkunniga att utreda frågan om arbetsförmedlingens
organisation efter ett vapenstillestånd.

Enligt beslut av Kungl. Majit den 28 januari 1944, på chefens för socialdepartementet
föredragning, erhöllo de sakkunniga jämväl i uppdrag att utreda
frågan om den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation, vilket
uppdrag tidigare tilldelats först socialstyrelsen och sedan arbetsmarknadskommissionen.

De sakkunniga ha i första hand inriktat sig på de utredningsuppgifter,
som sammanhänga med en fredsomställning av arbetsmarknaden. I en till
chefen för finansdepartementet den 20 april 1943 ingiven promemoria hade
arbetsmarknadskommissionen angivit dessa vara dels frågan om överförande
till egentliga arbetsförmedlingsuppgifter av sådan inom arbetsförmedlingen
anställd personal, som är sysselsatt med uppgifter av kriskaraktär, dels
organiserandet av arbetsförmedlingens arbetslöshetskontroll vid en omfattande
arbetsmarknadskris, dels slutligen organiserandet av arbetsförmedlingen
för den i ett eller annat avseende mindre goda arbetskraften och speciellt
de partiellt arbetsföra.

Av de angivna utredningsuppgifterna har emellertid frågan örn arbetsförmedling
för partiellt arbetsföra kommit i ett annat läge, sedan åt särskilda
sakkunniga uppdragils att utreda denna fråga i dess helhet. Det har
dock icke varit möjligt att helt särskilja från varandra de uppgifter, som
äro betingade av en fredsomställning och de som sammanhänga med arbetsförmedlingens
framtida organisation, utan i vissa fall ha de kommit att
behandlas parallellt.

Detta senare gäller bland annat frågan om vidtagandet av särskilda åtgärder
för förmedling av tjänstemän i allmän och enskild tjänst och därmed jämförliga
yrkesgrupper. Ett inom arbetsmarknadskommissionens kansli utur -

122 Riksdag sberättelsen.

I Fi: 22 betat förslag har behandlats av de sakkunniga, vilka därefter med tillstyrkan
av förslagets principer överlämnat detsamma till arbetsmarknadskommissionen.
Denna har den 19 maj 1944 på grundval av de sakkunnigas förslag beslutat
inrätta en speciell tjänstemannaförmedling och erforderliga organisatoriska
åtgärder verkställas successivt.

Beträffande frågan örn arbetsförmedlingen och arbetslöshetskontrollen har
ett förslag till ett modifierat kontrollsystem utarbetats, vilket avser att underlätta
arbetsförmedlingens hithörande uppgifter vid en arbetsmarknadskris.
Förenämnda förslag har remitterats till samtliga länsarbetsnämnder
och erkända arbetslöshetskassor samt vissa arbetslöshetsnämnder, varefter
det med beaktande av anförda synpunkter i de inkomna remissvaren överarbetats
och slutredigerats.

För att kunna bedöma arbetsförmedlingens möjligheter att vid en omslällningskris
fullgöra sina arbetsuppgifter ha de sakkunniga undersökt dels
behovet av nya förmedlingsorgan (avdelningskontor) på orter, där man kan
räkna med en av omställningen betingad arbetslöshet, dels förutsättningarna
för en ytterligare specialisering av redan förefintliga kontor för att möta
ett ökat förmedlingsbehov inom vissa näringsområden, dels slutligen i vilken
utsträckning möjligheter att disponera lokaler för mera tillfälliga, av en
akut arbetsmarknadskris betingade förmedlingsåtgärder förefinnas. Resultaten
av de företagna undersökningarna beräknas föreligga färdiga inom
den närmaste tiden.

Frågan örn en omflyttning till egentlig arbetsförmedlingsverksamhet av
den personal, som inom länsarbetsnämnderna sysselsättes med arbetsuppgifter,
sammanhängande med försvarsberedskapen, har utretts inom arbetsmarknadskommissionens
kansli. Sedan denna utredning nu slutförts och dess
huvudprinciper godkänts av de sakkunniga, föreligga förutsättningar att till
detaljbehandling upptaga omflyttningsfrågan. Även denna utredningsuppgift
beräknas bli slutförd inom den närmaste tiden.

Uppdraget att utreda frågan om arbetsförmedlingens framtida organisation
beräknas bliva slutfört under år 1945.

De sakkunniga lia under år 1944 hållit 12 sammanträden.

23. Tullverkets redovisningskommission.

Tillkallade genom Kungl. Majlis beslut den 5 november 1943:

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;

Dahlberg, G. W., kanslichef;

Dahlstedt, R. G. A., tullförvaltare.

Sekreterare:

Bergström, S., kammarskrivare.

Expert:

Tammelin, P. A. V., förste distriktsingenjör.

Lokal: Generaltullstyrelsen; tel. 11 14 93.

Direktiven för kommissionen framgå av Kungl. Maj:ts brev till generaltull -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 123

styrelsen den 5 november 1943. Genom detta brev har Kungl. Majit anbe- I Fil 34
fällt generaltullstyrelsen att, i samråd med en för ändamålet tillkallad kommission,
anställa de praktiska prov, som erfordras för utrönande av ändamålsenligheten
av vissa av besparingsberedningen framlagda förslag till omreglering
av vissa arbetsmetoder samt av redovisningssystemet jämte viss
joumalsföring i tullverket. Kommissionen skall lia att utarbeta och till styrelsen
överlämna förslag till plan för proven samt till den arbetsmateriel
och de tjänstgöringsföreskrifter, som för provens utförande påkallas, ävensom
förslag rörande den tid och den eller de tullanstalter eller avdelningar därav
proven böra avse. Kommissionen har vidare att följa provens utförande samt
härutinnan lämna de närmare anvisningar, som må erfordras utöver av
generaltullstyrelsen meddelade bestämmelser. Sedan proven slutförts, skall
kommissionen till generaltullstyrelsen avgiva yttrande och förslag i anledning
av vad som framkommit vid proven.

Kommissionen, som påbörjade sitt arbete i november månad 1943, har den
22 januari 1944 till generaltullstyrelsen avgivit förslag till allmänna grunder
för prov med det av besparingsberedningen föreslagna ändrade redovisningsoch
journaliseringsförfarandet i tullverket. Kommissionen har därjämte med
skrivelse den 31 mars 1944 till generaltullstyrelsen överlämnat dels förslag till
anvisningar för proven, dels ock förslag till plan för proven vid olika tjänsteställen.
Ifrågavarande prov ha jämlikt beslut av generaltullstyrelsen igångsatts
den 1 maj 1944. Proven lia under tiden den 1 maj—den 31 juli 1944
kontinuerligt följts av kommissionen. Före och under proven lia arbetsstudier
företagits. Från av proven berörda tullmyndigheter har kommissionen
införskaffat yttranden angående under proven gjorda erfarenheter. Kommissionen
beräknar att före 1944 års utgång till generaltullstyrelsen avgiva
yttrande och förslag i anledning av vad som framkommit vid dessa prov.

I skrivelse till generaltullstyrelsen den 19 februari 1944 har kommissionen
vidare framlagt förslag till plan m. m. för praktiska prov för utrönande avändamålsenligheten
av besparingsberedningens förslag till omreglering avvissa
arbetsmetoder på tulltaxeringsområdet, avseende ökad användning av
attestskriverskor, anordnande av dubbla våguppsättningar m. m. Vissa förarbeten
för dessa prov ha verkställts.

24. 19A3 års jordbrukstaxeringssakkunniga (1944:1 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1943 (se
Post- oell Inrikes tidn. den 27 november 1943):

Hiet/, A. T., landskamrerare, ordförande;

Andersson, K. A. M., hemmansägare, lod. av II kamm.;

Janson, S., agronom, led. av II kamm.;

Lodenius, V. G., lantbrukare, led. av I kamm.;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm.

Sekreterare:

Ilaekkevold, A. F., länsassessor.

124

Riksdagsberättelsen.

1 Fi: 24 Bokföringssakkunnigt biträde:

Elvefors, B. E., taxeringsintendent.

Lokal: Storkyrkobrinken 4, Stockholm; tel. Kanslihuset 535.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944:1 Fi 35.

De sakkunniga ha under år 1944 hållit 16 sammanträden, överläggningar
ha därvid jämväl hållits med representanter för jordbruksnäringen.

Utredningsarbetet har fortskridit så långt, att ett i det närmaste definitivt
förslag rörande grunderna för inkomstberäkning beträffande inkomst av
jordbruksfastighet utarbetats. Åt de sakkunniga har emellertid jämväl uppdragits
att pröva dels frågan örn grunderna för beräkning av överpris och
merkostnad vid ny-, till- eller ombyggnad av fastighet och nyuppsättning av
maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, dels ock
spörsmålet örn avdrag för värdeminskning å byggnader, tillhörande jordbruksfastighet.
De båda sist angivna beskattningsfrågoma ha varit föremål
för överläggning mellan de sakkunniga. Frågan om inkomstbeskattning av
skogsbruk efter bokföringsmässiga grunder är under övervägande. Frågan örn
införande av bokföringsplikt för vissa jordbrukare har jämväl varit föremål
för de sakkunnigas behandling. Utredningsarbetet beträffande samtliga åt de
sakkunniga anförtrodda beskattningsfrågoma beräknas bliva avslutat under
februari eller mars månad 1945.

25. Sakkunnig för fortsatt utredning angående rationalisering av den statliga
statistiken (1944:1 36).

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1943:

Höijer, E. J., överdirektör.

Uppdraget innebär ett fullföljande av den inom besparingsberedningen
arbetande statistikkommitténs utredning angående statistikens rationalisering,
i vad densamma avsåg sådan rationalisering, som endast krävde smärre organisationsförändringar
eller innebar, att vissa grenar av statistiken effektiviserades
och förbilligades utan omorganisation.

Utredningen bedrives på så sätt att undersökningar fullföljas verk för verk
i syfte att genom ökad användning av representativa metoder, anlitande av
maskinella hjälpmedel i vidgad utsträckning, ändrade former för publicering
m. m. åstadkomma en rationalisering och ett förbilligande av ifrågavarande
statistik.

Utredningen är avsedd att avslutas under loppet av år 1945.

26. 1944 års skattesakkunniga (1944:1 37).

Tillkallade av chefen för finansdepartementet den 23 december 1943:

Bärg, A. J., led. av I kamm.;

Bergstedt, C. J., landskamrerare, tillika sekreterare.

Statistiker:

Östman, O., taxeringsrevisor.

Lokal: Munkbron 7; tel. 10 74 33 och 11 23 36.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

125

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1944:1 Fi 37. £ pf; 27

De sakkunniga ha under år 1944 hållit 32 sammanträden.

De sakkunniga beräkna att under år 1945 avgiva två betänkanden, det
första avhandlande vissa spörsmål på den allmänna kommunalbeskattningens
område och det andra frågor rörande den direkta beskattningen av vissa
juridiska personer m. m.

27. 1944 års uppbördsberedning.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 januari 1944:
Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;

Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;

Jarnerup, S. E., assessor, tillika sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Edström, K. S., länsbokhållare av första klass (fr. o. m. den 1 juli 1944).

Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län; tel. Länsstyrelsen. Sekretariat: Finansdepartementet;
tel. Kanslihuset 364.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande, varvid bland annat framhölls
följande.

De sakkunniga* som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juli 1943
tillkallades för att inom finansdepartementet biträda med fortsatt utredning
av frågan om en omläggning av uppbördsförfarandet i sådan riktning, att utskylderna
för viss inkomst komma att erläggas i så nära samband som möjligt
med inkomstförvärvet, ha den 8 januari 1944 inkommit med en skrivelse,
vari de angivit vissa huvudlinjer, enligt vilka en lösning av uppbördsfrågan i
nyss antydd riktning synts möjlig.

De sakkunnigas förslag till omläggning av uppbördsförfarandet innebär, att
under inkomståret uttages preliminär skatt, vilken avser att väsentligen täcka
den slutliga skatt, som efter taxering i nuvarande ordning skall erläggas för
inkomsten under nämnda år. Det preliminära uppbördsförfarandet avses
skola omfatta samtliga förvärvskällor. Den preliminära skatten föreslås skola
beräknas till 8/io eller 9/io av de utskylder, vilka enligt senast fastställda statliga
och kommunala utdebiteringar utgå på grundval av den under året näst
före inkomståret verkställda taxeringen. Då den preliminära debiteringen sålunda
bygger på en inkomst, vilken förvärvats cirka två år före inkomståret,
kan den inkomst, som beräknas i verkligheten inflyta under inkomståret,
komma att i betydande grad skilja sig från förstnämnda inkomst. Till följd
härav föreslås att det nämnda beräkningssättet skall i förekommande fall
kompletteras med en uppskattning av inkomsten under inkomståret med ledning
av preliminär deklaration, avgiven av den skattskyldige. Ändras inkomsten
under inkomståret, så alt den mera väsentligt kommer att avvika
från den inkomst, som legat till grund för den preliminära debiteringen, bör
efter ansökan bos vederbörande myndighet jämkning i debiteringen kunna
äga ruin. Sådan jämkning bör även kunna ske vid ändring i familjeförbållan -

126

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 27 (lena, vilken har betydelse för taxeringen, samt då förutsättningar föreligga
för medgivande av avdrag för s. k. ömmande omständigheter.

En fortsatt utredning är enligt de sakkunniga erforderlig för att utröna, örn
en lösning av uppbördsfrågan efter de här angivna huvudlinjerna är möjlig.
Vid denna fortsatta utredning bör även ytterligare undersökas, huruvida icke
i fråga om inkomst av tjänst en beskattning i samband med inkomstförvärvet
kan ernås nied ett system, enligt vilket den preliminära skatten uträknas med
tillhjälp av tabeller, vilka direkt angiva den skatt, som under vissa förutsatta
omständigheter utgår å ett inkomstbelopp; beträffande vissa löntagarkategolier
kan det finnas lämpligt att komplettera tabellsystemet med en beräkning
av preliminärskatten efter viss procentsats. Ifrågavarande metod för beräkning
av preliminärskatten äger det företrädet framför den förut nämnda, atl
hänsyn omedelbart kan tagas till ökning eller minskning i inkomsten.

En lösning av uppbördsfrågan efter de av de sakkunniga uppdragna riktlinjerna
synes böra övervägas. Jag finner därför att utredningen bör fullföljas
efter dessa linjer. Under den fortsatta utredningen bör även, såsom de sakkunniga
förordat, övervägas, huruvida icke vid inkomst av tjänst den preliminära
skatten för visst år kan beräknas direkt på grundval av den under samma
år inflytande inkomsten. Tidigare verkställda utredningar och däröver avgivna
yttranden hava visserligen givit vid handen, att åskjlliga olägenheter
äro förenade med en dylik metod för bestämmande av preliminärskatten. Då
emellertid ifrågavarande metod bättre än någon annan medgiver hänsynstagande
till variationer i inkomsten under löpande år, finner jag ytterligare undersökningar
böra ske för att utröna möjligheten av att så begränsa berörda
olägenheter, att de icke hindra en lösning efter denna linje, såvitt löntagare
angår. Betydelsen av en dylik lösning framgår av det förhållandet, att löntagarna
utgöra ungefär två tredjedelar av hela antalet skattskyldiga.

Under år 1944 har beredningen sammanträtt under 60 dagar.

Beredningen har under året varit sysselsatt med att utarbeta förslag efter de
huvudlinjer, vilka i direktiven anvisats för att ernå en tidigare inbetalning av
utskylder. \Tad angår preliminärskatten övervägas sålunda, såvitt angår löntagare,
tvenne olika metoder för dess beräknande. För att utröna, huru vardera
metoden skulle verka i praktiken har beredningen anordnat provdebitering
inom Skellefteå stad, Svedvi och Kolbäcks socknar i Västmanlands län,
Nynäshamns köping i Stockholms län samt Skurups köping och socken i Malmöhus
län.

Vidare har beredningen haft överläggningar med folkbokföringskonnnittén
och har under arbetets gång samrått med representanter för olika myndigheter,
kommunala och andra sammanslutningar samt organisationer av arbetsgivare
och arbetstagare, vilka komma att beröras av den föreslagna uppbördsreformen.

Under senare delen av år 1944 har beredningen varit sysselsatt med att utforma
författningsförslag och motivering därtill. Under början av år 1945
komma nyssnämnda arbeten att fortsättas. Beredningen har jämväl att med
ledning av ett omfattande, från länsstyrelser och andra myndigheter inför -

Kommittéer oell sakkunniga: Finansdepartementet.

127

skaffat material slutligt behandla de vidlyftiga organisationsfrågor, som sam- I Fi: 28
manhänga med det föreslagna ändrade uppbördsförfarandet.

Beredningen beräknar att under våren 1945 kunna slutföra sitt arbete.

28. Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering.

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 februari 1944 (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 februari 1944):

Myrdal, K. G., professor, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, S. O. M., ombudsman, f. d. riksdagsman;

Bonow, K. D. M., fil. lie., organisationschef i kooperativa förbundet;

Ericsson, J. A., avdelningschef i statens arbetsmarknadskommission, led. av
II kamm.;

Fredriksson, K., redaktör;

Grewin, J., ordförande i svenska byggnadsträarbetarförbundet;

Gustafson, E. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Hérnod, T. R., direktör;

Kock, Karin, docent, tillika huvudsekreterare;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Lilliehöök, Eleonor, fru (fr. o. m. den 13 oktober 1944);

Lindberg, A., förste ordförande i landsorganisationen;

Nordenson, H., direktör, led. av I kamm.;

Ohlin, B. G., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 13 oktober 1944);

.Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 13 oktober
1944);

Sandler, R. J., landshövding, led. av I kamm.;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm. (t o. m. den 13 oktober 1944);

Söderlund, G., direktör, ordförande i svenska arbetsgivareföreningen;

Wehtje, E. J., direktör, ordförande i Sveriges industriförbund, led. av I
kamm.;

Westerlund, E. O., ordförande i svenska metallindustriarbetarförbundet;

Aselius, K. Hj., disponent.

Sekreterare:

Björnberg, B. A., fil. d:r.

Biträdande sekreterare:

Browaldh, T., sekreterare;

Westerlind, E., pol. mag.;

Åmark, S. O. F., jur. och fil. kand.

Experter:

Stemer, R. M. E., fil. d:r;

Svennilson, S. I., docent.

Genom beslut den 11 februari 1944 har Kungl. Maj:t förklarat att statssekreteraren
D. H. A. C. Hammarskjöld, vilken erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag
att biträda vid planläggningen och samordnandet av fredsutredning -

128

Kiksdagsberättelsen.

I Fi: 28 arna, för fullgörande av detta uppdrag äger deltaga i kommissionens överläggningar.
Motsvarande medgivanden ha sedermera genom särskilda beslut
av Kungl. Maj:t lämnats statsrådet T. F. Erlander, statssekreteraren N. A. E.
Malmfors, statssekreteraren B. A. Fallenius och statssekreteraren E. L.
Eckerberg.

Efter därom av kommissionen gjord framställning har chefen för finansdepartementet
genom beslut den 13 april 1944 medgivit, att bankdirektörerna
E. Browaldh, E. C:son Herslow och J. Wallenberg finge adjungeras
en inom kommissionen tillsatt delegation för penningpolitiska frågor. Genom
beslut den 8 maj 1944 bar departementschefen lämnat motsvarande medgivande
att adjungera Wallenberg samt vice riksbankschefen K. Böök och utrikesrådet
R. Sohlman en inom kommissionen tillsatt delegation för utrikesfrågor.
Genom beslut den 24 maj, 29 juni resp. 11 september 1944 ha
professor E. Lundberg (för frågor angående investeringsavvägningen), byråchefen
A. Johansson (för bostadsfrågor) och t. f. byråchefen T. Jerneman
(för arbetsmarknadsfrågor) adjungerats inom kommissionen tillsatta delegationer.
Departementschefen har vidare den 21 november 1944 förordnaf, att
andre ordföranden i landsorganisationen G. A. Andersson, professorn E. R.
Lindahl och professorn G. A. Montgomery skulle för vissa överläggningar
adjungeras en inom kommissionen tillsatt delegation för finans- och penningpolitiska
frågor. Genom beslut av departementschefen den 11 och 21
december 1944 ha bergsingenjören B. H. Dahlerus, direktörerna J. L. Ekman
och Iv. Fredlund, kabinettskammarherre!! R. M. von Heidenstam, direktören

E. R. Kördel, konsuln Th. Lundgren, direktören L. Lundquist, generaldirektören
S. E. G. Sahlin, direktören A. A. H. Stensgård, handelsrådet K. T. Vinell
samt direktören G. N. Österdahl adjungerats delegationen för utrikeshandelsfrågor.
Slutligen ha genom beslut den 21 december 1944 direktören G. C. A.
Settergren och sekreteraren G. Cedervall adjungerats en inom kommissionen
tillsatt delegation för monopolkontrollfrågor, varjämte Settergren förordnats
deltaga i överläggningarna inom en beslutad delegation för frågor rörande
industriens rationalisering.

Lokal: Fredsgatan 2; tel.: 10 22 01, 10 22 03, 10 32 02.

De för kommissionen gällande direktiven framgå av departementschefens
anförande vid beslutet om kommissionens tillsättande. Departementschefen
erinrade därvid om att riksdagen med anledning av väckta motioner rörande
lösningen av efterkrigstidens ekonomiska problem i skrivelse den 22 juni
1943 hade anhållit om tillsättandet vid lämplig tidpunkt av ett särskilt organ
med uppgift att undersöka hur näringslivets omställning till fredsproduktion
borde ske och vilka praktiska åtgärder, som för detta ändamål kunde
vidtagas, samt hur de sociala efterkrigsproblemen borde lösas. Vid anmälan
av proposition den 15 oktober 1943 angående allmän beredskapsstat
hade departementschefen uttalat, att hans avsikt vore att, när de tekniska
utredningarna förelåge, i enlighet med riksdagens hemställan underkasta
dem en enhetlig bedömning inom en särskild kommission, vars uppgift
skulle bli att insätta utredningsresultaten i deras sammanhang med stats -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

129

makternas allmänna strävanden och ange riktlinjer för den fortsatta plane- X Fil 28
ringen.

Departementschefen redogjorde därefter för hur långt de tekniska undersökningarna
fortskridit samt anförde vidare följande.

Med hänsyn till utredningsarbetets här redovisade läge torde tidpunkten
nu ha kommit att tillsätta ett särskilt organ av den av riksdagen åsyftade
typen med uppgift att med stöd av de vunna resultaten pröva riktlinjerna
för den ekonomiska efterkrigspolitiken sedd i samband med statsmakternas
allmänna strävanden.

I det nya organet, vilket torde böra organiseras såsom en särskild kommission
för fredsplaneringsarbetet, böra ingå representanter för dels de stora
grupperna inom riksdagen, dels olika områden av näringslivet. Kontakt bör
vidare skapas med redan verksamma utredningsorgan och finansdepartementet.

Den redan uppbyggda utredningsorganisationen bör även efter kommissionens
tillkomst bibehållas i sin nuvarande form. Organisationen bör fullfölja
redan inledda undersökningar. Den bör vidare anlitas för de successiva
kompletteringar av utredningsarbetet, som äro erforderliga för att resultaten
skola bibehålla sin aktualitet. Slutligen bör den genom finansdepartementets
förmedling anlitas för de utredningar, som av det nya organet kunna
komma att påyrkas. Härigenom kan undvikas att utrusta kommissionen
med ett kansli av den omfattning, som skulle erfordras om hela utredningsarbetet
skulle läggas över på detta.

Det nu föreliggande utredningsmaterialet bör överlämnas till kommissionen.
Detsamma gäller de kompletterande undersökningsresultat som senare
kunna inkomma. I vissa hänseenden — exempelvis i fråga om förberedandet
av allmänna arbeten och hjälpåtgärder till utlandet -—- måste de vunna
resultaten föranleda omedelbara åtgärder från statsmakternas sida. Dessa
åtgärder böra fullföljas parallellt med arbetet inom kommissionen ehuru givetvis
i nära kontakt med denna.

Kommissionen har för beredning av till behandling upptagna frågor inom
sig tillsatt ett antal delegationer, för utrikeshandelsfrågor, för planläggning
och organisation av arbetsanskaffningen, för investeringsavvägningen, för
arbetskraftens rörlighet, för frågan örn konsumtionsutvidgning och kvalitetskontroll,
för kontantunderstödsverksamheten, för råvarufrågor, för bostadslängor,
för jordbruksfrågor, för monopolkontroll och för finans- och penningpolitiska
frågor samt beslutat tillsätta en delegation för frågor rörande
strukturrationaliseringen och produktiviteten inom olika industrigrenar,
säsongarbetslöshet och vissa liknande problem, främst ur synpunkten av
dessa frågors inordning i konjunkturpolitiken. Delegationerna lia hållit ett
stort antal sammanträden.

Kommissionen har intill utgången av november månad 1944 sammanträtt
in pleno 30 gånger.

Bihang till riks. prof. 1945. 1 sami. 9

Kiksdagsberttttelscn.

130

Riksdaysberättelsen.

1 Ft 28 Under året har kommissionen avgivit följande betänkande^ den 27 september
1944 angående produktion på lager, den 4 oktober 1944 angående
investeringsavvägningen, den 4 oktober 1944 angående kontantunderstöd och
dagunderstöd till arbetslösa m. m.

Ett betänkande angående åtgärder för att under en depression öka efterfrågan
på varaktiga konsumtionsvaror m. m. torde kunna avlämnas i januari
1945.

Dessutom har kommissionen under 1944 bereus tillfälle att genom remissyttranden
över för efterkrigsplaneringen betydelsefulla frågor framföra sina
synpunkter. Sålunda har kommissionen den 26 april 1944 avgivit utlåtande
över fullmånetiges i riksbanken skrivelse den 30 mars 1944 angående riktlinjer
för den statliga penningpolitiken. Den 10 maj 1944 har kommissionen
uttalat sig angående investeringsutredningens förslag till investeringsplan för
budgetåret 1944/45 m. m. samt i utlåtande den 26 september 1944 tagit
ställning till priskontrollnämndens förslag i fråga örn priskontrollens uppgifter
under övergången från krig till fred ävensom priskontrollens avveckling.

I ett antal speciella frågor av större principiell betydelse har regeringen
inhämtat kommissionens mening. Det har gällt framställningar om statligt
stöd till produktion för lagring av trävaror samt av monteringsfärdiga trähus,
örn ökad kopparproduktion och örn utbyggnad av Norrbottens järnverk.

Kommissionen har vidare i en promemoria till chefen för folkhushålln^^departementet
pekat på åtgärder, som borde vidtagas med tanke på råvaruförsörjningen
under övergångstiden i samband med ett vapenstillestånd
samt medverkat till planläggning av en utvidgad tackjärnsproduktion. På
kommissionens förslag har Kungl. Maj:t av riksdagen utverkat en finansfullmakt
å 100 miljoner kronor, som under den tid riksdagen icke är samlad
skall tagas i anspråk bland annat för att inom landet möjliggöra framställning
av produkter, på vilka det råder knapphet men vilka äro väsentliga
för produktionens upprätthållande samt för att möjliggöra statligt stöd vid
produktion på lager.

Kommissionens kansli har även i samarbete med statliga myndigheter och
enskilda näringsorganisationer igångsatt utredningar, kompletterande de av
andra organ gjorda undersökningarna rörande arbetsmarknaden under en
eventuell efterkrigskris.

Kommissionen kommer framdeles att taga ställning till frågor sammanhängande
nied byggnadsverksameten under de närmaste åren.

Förarbeten lia slutligen inom kommissionen vidtagits för framläggande av
förslag rörande dels planläggningen av den svenska finanspolitiken pa längre
sikt, dels samordning och effektivisering av åtgärder för rationalisering på
industriens och handelns område och dels övervakning av monopoltendenserna
inom svenskt näringsliv.

Kommissionen väntas kunna slutföra sitt arbete under första hälften av
år 1945.

131

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

29. thil års personal ut redni ny. 1 pf; 29

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att
inom departementet biträda med utredning rörande anställningsförhållandena
för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 april 1944):

Westling, E. A., statssekreterare, ordförande;

Broström, Jane, kanslibiträde;

Carlsson, A., kansliråd;

Ekelöf, P. O., professor;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Höijer, E. J., överdirektör;

.Iohansson, Helga, förbundskassör;

Styrud, S. G., förste byråingenjör;

Woxén, R., professor.

Sekreterare:

af Malmborg, N. M., t. f. byrådirektör.

Biträdande sekreterare:

Lane, S., amanuens;

Mollander, R., amanuens.

Lokal: Biblioteksgatan 3; tel.: 21 12 90.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter att ha erinrat om vad
riksdagen hemställt i skrivelse den 8 juli 1942, nr 423, under punkten 7:o)
samt om vissa uttalanden av 1943 års riksdagsrevisorer (jämför revisorernas
berättelse 1943 § 29) framhöll departementschefen, ali vissa olägenheter vore
förbundna med bristen på enhetlighet i anställningsvillkoren för icke-ordinarie
personal. Departementschefen anförde vidare bland annat följande.

En närmare utredning rörande dessa förhållanden synes nu böra företagas.
Utredningen bör avse rekrvteringspersonal och därmed jämförliga befattningshavare
med civil tjänstemannaanställning. I stort sel t är det härvid
fråga örn sådan tjänstemannapersonal, som icke är upptagen på fastställd
personalförteckning för ordinarie och högre extra-ordinarie tjänstemän. Sålunda
begränsad bör utredningen för de allmännast förefintliga personalgrupperna
komma att närmast omfatta befordringsgången under icke-ordinarietiden.
Endast personal, för vilken särskild utbildning erfordras, bör
omfattas av utredningen. De rådande olägenheterna framträda mest beträffande
tre för olika förvaltningsgrenar gemensamma grupper av dylik personal,
nämligen amanuenser, personal med teknisk utbildning och biträdespersonal.
Åvägabringande i görligaste mån av enhetlighet i rekryteringsförhållandena
inom envar av dessa personalgrupper kan betecknas som den
närmast aktuella uppgiften för utredningen. Frågan örn rekryteringsförhållaudelia
bör emellertid icke behandlas sorn ett isolerat problem för värjo
särskild personalgrupp. Vid utredningen bör även undersökas, huru anställningsvillkoren
äro och böra vara avvägda dels i förhållande till den allmänna

132

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 29 arbetsmarknadens villkor, dels olika personalgrupper emellan. På grund härav
böra även rekryteringsförhållandena för andra personalgrupper än de nu
angivna beaktas vid utredningen. Däremot synes tvekan kunna råda om ändamålsenligheten
av att i större utsträckning låta sådana personalgrupper,
vilkas användning i statens tjänst är begränsad till visst förvaltningsområde,
direkt utgöra föremål för utredningen, så att denna komme att avse en reglering
av rekryteringsförhållandena även för exempelvis trafikpersonal inom
kommunikationsverken. Jämväl personalförhållandena vid undervisningsväsendet
böra såsom i avsevärd mån särpräglade åtminstone tills vidare lämnas
å sido. Den närmare avgränsningen av området för utredningen bör emellertid
göras beroende på de erfarenheter, som under utredningens gång kunna
vinnas främst vad angår utsikterna att utred ningsvägen komma till praktiska
resultat.

Vid den blivande utredningen torde för envar personalgrupp, som omfattas
av densamma, till en början erfordras ytterligare undersökningar av det
nuvarande läget oell de olika faktorer, som gestaltat den hittillsvarande utvecklingen.
Med ledning av därvid erhållet material böra övervägas olika åtgärder,
som kunna vara ägnade att främja enhetlighet i rekryteringsgången,
att bereda lämpliga utgångspunkter för en lönesättning, som är skäligt avvägd
efter förhållandena inom statsförvaltningen och på den allmänna arbetsmarknaden
med hänsyn till de uppställda kompetenskraven, samt att eliminera
en olämplig konkurrens mellan myndigheterna om arbetskraften. Vidare
böra de yttre formerna för rekrytering, befordran och lönesättning underkastas
granskning. Därvid bör övervägas, i vad man enhetligheten skulle
kunna främjas genom anlitande för dessa ändamål av särskilda för respektive
personalgrupper gemensamma organ med antingen viss beslutanderätt
eller ock endast konsulterande uppgift. Med utgångspunkt från det aktuella
ekonomiska läget böra uppgöras förslag till lönesättningsgrunder för allmän
tillämpning beträffande respektive personalgrupper.

I nu angivna hänseenden bör eftersträvas en ordning, som tillgodoser personalens
anspråk på en skälig lönesättning och önskvärd följdriktighet vid
behandlingen av lönefrågor å rekryteringsstadiet men även medger ett mera
samlat tillvaratagande av statens intressen på detta område. Samtidigt måste
emellertid tillses, att skäligt utrymme fortfarande beredes för myndigheternas
anpassning av rekryteringen efter de olika förvaltningsområdenas förhållanden.

För de personalgrupper, som främst böra omfattas av utredningen, påverkas
rekryteringsförhållandena för närvarande av efterfrågan på personal för
krisorganen och anställningsförhållandena inom dessa. Vid utredningen, som
i princip bör taga sikte på den reguljära förvaltningens anställningsproblem,
bör det sålunda föreliggande sambandet med krisförvaltningens förhållanden
uppmärksammas. En fråga som uppkommer i detta sammanhang är i
vad mån jämkningar i de normala anställningsvillkoren pakallas för personal,
som övergår från krisförvaltningen lill den reguljära förvaltningen. De

133

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

spörsmål, som i övrigt kunna bliva förenade med en avveckling eller minsk- I Fil 30
ning av krisförvaltningen, synas däremot icke böra upptagas i nu förevarande
sammanhang.

Frågan örn rekryteringsgången för den icke-ordinarie biträdespersonalen
är väsentligen beroende på lösningen av ett spörsmål, som även gäller den
ordinarie biträdespersonalen, nämligen spörsmålet om en allmännare användning
av skrivbiträdesgraden. Sistnämnda spörsmål behandlades i 1939
års tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande I (Statens off. utredn.

1941: 17) men gjordes i betänkandet beroende på fortsatt utredning. Vid behandlingen
i 1942 års statsverksproposition (för flera huvudtitlar gemensamma
frågor) av tjänsteförteckningssakkunnigas förslag framhölls likaledes, att
ytterligare undersökningar erfordrades beträffande skrivbiträdesgradens användning.
I samband därmed borde, enligt vad i propositionen vidare anfördes,
den av 1941 års riksdagsrevisorer berörda frågan om befordringsgången
för biträdespersonal inom olika verk undersökas. Frågan örn användningen
av skrivbiträdesgraden synes nu böra närmare utredas i anslutning
till de förut berörda spörsmål, som gälla den icke-ordinarie biträdespersonalen.
Frågorna örn rekryterings- och befordringsgången för den ordinarie
och icke-ordinarie biträdespersonalen böra sålunda komma under prövning
i ett sammanhang.

Utredningen sammanträdde första gången den 3 juni 1944 och har intill
november månads utgång hållit sammanlagt 7 sammanträden.

Såsom första etapp i utredningsarbetet har utredningen upptagit frågan
örn rekryterings- och befordringsförhållandena för sådana befattningshavare
inom olika till statsförvaltningen hörande verk och myndigheter, vilkas arbete
avser skriv- och kontorsgöromål i biträdesställning. Utredningen har
genom skrivelse till statliga verk och myndigheter den 15 juli 1944 införskaffat
ett omfattande uppgiftsmaterial (inemot 14 000 personliga uppgiftskort
ha inkommit, varjämte föreligga redogörelser för av verken tillämpad praxis
ävensom av verken framställda synpunkter och önskemål på den föreliggande
frågan). Materialet är för närvarande föremål för statistisk bearbetning
inom utredningens kansli. Visst planläggningsarbete rörande nästföljande
etapp i utredningsarbetet har påbörjats.

30. 194 i års allmänna skattekommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Majås bemyndigande den 20 maj 1944 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 maj 1944):

Sandström, K. G. A., skattedirektör, ordförande;

Browaldh, E., bankdirektör;

Lindahl, E., professor;

Lundblad, N. W., direktör;

Montgomery, G. A., professor;

Strand, A. W., kassör, led. av I kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.

134

Riksdag sberättelsen.

''I Fi: 30 Experter:

Johansson, A. E. M., taxeringsrevisor;

Lindgren, G., fil. lic.

Sekreterare:

Lindquist, N. G., assessor.

Lokal: Skatteberedningen, Slorkyrkobrinken 4; tel.: 10 15 73.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. 1 sitt anförande till statsrådsprotokollet
erinrade departementschefen därom att vid anmälan av finansplanen
i 1944 års statsverksproposition framhållits, att den utredning av nuvarande
skattetryck, som verkställts av sakkunniga inom finansdepartementet,
icke gav en fullständig bild av den förda finanspolitikens inverkan på
inkomstfördelningen. Departementschefen anförde vidare bland annat följande.

För en sådan utredning skulle tydligen även krävas bland annat en utredning,
som utvisade, hur utvecklingen av olika utgiftsposter på budgeten genom
sina direkta och indirekta återverkningar på inkomstbildningen modifierat
den direkta effekten av beskattningen. Statistiskt saknas möjligheter
icke endast att genomföra en sådan undersökning utan även att verkställa
en likaledes önskvärd utredning rörande företagsbeskattningens incidens och
skattepolitikens indirekta återverkningar bland annat genom förmedling av
förändringar i sparande och kapitalbildning. 1 detta läge får man — med
beaktande av de reservationer som följa av det anförda — stanna vid den
belysning av utvecklingen som vunnits genom de olika utredningar, vilka
framlades i bilagor lill statsverkspropositionen.

Om än de senast berörda frågorna icke äro tillgängliga för statistisk undersökning,
förtjäna de dock givetvis att såvitt möjligt utredas dels ur synpunkten,
hur skattepolitiken kunde eller borde anpassas efter den ekonomiska
politikens allmänna inriktning närmast med tanke på efterkrigstiden, dels
med hänsyn till förekomsten av inadvertenser i skattereglernas utformning,
som i särskilda fall leda till en måhända icke avsedd belastning eller skattelättnad.

Frågan om beskattningens anpassning efter den allmänna ekonomiska politiken
hör till de spörsmål som kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering
kan finna anledning att upptaga till utredning. Inom ramen av de
problem som därvid aktualiseras faller givetvis även förekomsten av sådana
inadvertenser som jag nyss berört. Med hänsyn därtill kan det te sig tveksamt,
huruvida skäl föreligga att nu upptaga frågan örn skattereglernas lämplighet
i olika konkreta fall till särskild prövning med utgångspunkt från de
allmänna principer och syften som varit bestämmande för deras utformning.
När jag likväl vill tillstyrka att så sker, är det därför att å ena sidan denna
fråga är av så teknisk natur, att särskilda sakkunniga böra anlitas för dess
behandling, och å andx-a sidan den principiella diskussionen av de skattepolitiska
spörsmålen skulle väsentligt underlättas örn ifrågavärande skattetekniska
problem förelågo utredda.

135

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

Vid den undersökning av skattereglernas lämplighet i olika hänseenden, 1 FlJ di
som sålunda synes böra komma till stånd, bör prövas exempelvis den s. k.
marginalbeskattningens storlek och möjliga verkningar vid skilda inkomsttyper,
den relativa vikt som tillkommer därvid konstaterade olägenheter sami
möjligheterna att räda bot på dessa. Särskild uppmärksamhet bör ägnas beskattningen
av i högre grad riskbärande inkomster samt av riskbärande kapital.
Å andra sidan bör undersökas i vad mån beskattningen av fysiska
personer lämnar utrymme för skattelättnader, som icke varit avsedda och
icke heller synas motiverade. Vidare bör undersökas, bland annat, hur nuvarande
avskrivningsregler i praktiken utnyttjats och i vad mån de i särskilda
fall slagit fel i den ena eller andra riktningen. Diskussionen av skatteproblemen
under senare år har riktat uppmärksamheten även på andra punkter,
där skattereglernas lämplighet ur olika synpunkter kan ifrågasättas. Undersökningen
bör beakta denna kritik och överhuvud inriktas pa alt ge
frågan om eventuella inadvertenser inom skattesystemet en sa allsidig belysning
som möjligt. I den mån förbättringar kunna vinnas genom jämkningar
eller kompletterande föreskrifter av den typ, varpå gällande spärregler
erbjuda exempel, torde förslag därtill böra utformas i omedelbar anslutning
till undersökningen.

De sakkunniga hava under tiden juni—november 1944 sammanträtt 4
gånger i skatteverkets sessionssal.

Utöver arbete med utarbetande av betänkande angående förfarandet vid
krigskonjunkturskattens slutliga avveckling ha utredningar verkställts angående
olika i direktiven angivna spörsmål, därvid, bland annat, från myndigheter
och representanter för näringslivet infordrade uppgifter och yttranden
bearbetats.

Utredningen torde komma att pågå även under år 1945.

31. 19AA års pensionsutredning.

Tillkallade nied stöd av Kungl. Maj.ts bemyndigande den 26 maj 1944:

Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;

Andersson, Ebon, bibliotekarie;

Björn, E. O. F., statskommissarie;

Dahlgren, I., sekreterare i svenska landstingsförbundet;
lundstedt, S., direktör i statens pensionsanstalt.

Expert:

Kjellén, T. B., förste aktuarie.

Sekreterare:

Isoz, N. P. E., förste byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Sollander, R., förste amanuens.

Lokal: Kammarkollegiet; tel.: 23 27 30 (sekreteraren), 11 45 49 (bitr. sekreteraren)
.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid

136

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 31 meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen redogjorde
därvid till en början för en jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1938
verkställd utredning angående statens pensionsanstalts fondställning m. m.
samt anförde vidare i huvudsak följande.

Utredningen bör nu fullföljas mod en översyn över grunderna för den av
statens pensionsanstalt omhänderhavda pensionsverksamheten. Därvid bör
till en början frågan om verksamhetens avgränsning övervägas. Denna fråga
har aktualiserats genom ett antal framställningar om pensionsrätt i anstalten
för nya befattningshavargrupper. I detta avseende erfordras närmast en
omprövning av de allmänna förutsättningarna för statens omhändertagande
av pensioneringen av icke statliga befattningshavare. Detta spörsmål sammanhänger
med olika frågor om statens förhållande till huvudmännen och
dessas deltagande i kostnaderna för pensioneringen. I betraktande av de möjligheter
till pensionsförsäkring i enskilda pensionskassor, som numera föreligga,
är statens medverkan icke i samma mån som tidigare erforderlig för
att olika befattningshavargruppers pensionsfråga skall kunna ordnas på ett
tillfredsställande sätt. Emellertid innefattar för närvarande statens medverkan
beträffande den till pensionsanstalten anslutna icke-statliga personalen
i allmänhet även bestridande av en stor del av pensionskostnaderna. Detta
lärer även vara åsyftat med de framställningar örn pensionsrätt i anstalten,
som tid efter annan göras av personalgrupper respektive deras huvudmän.
Vid övervägande av hithörande spörsmål bör uppmärksammas, att statens
deltagande i pensionskostnaderna för icke-statlig personal är att betrakta
som en form av statsbidrag till den verksamhet, i vilken personalen är anställd.
Frågan i vilken utsträckning staten i fortsättningen bör lämna bidrag
till dylika pensionskostnader bör således bedömas även med hänsynstagande
till i vad mån staten i de olika fallen har anledning att ekonomiskt bidraga
till den av huvudmannen bedrivna verksamheten.

Bestämmelserna i pcnsionsanstaltens reglemente av den 31 december 1919
äro numera i väsentliga delar att anse som föråldrade och en omarbetning
har blivit alltmer av behovet påkallad. Till en början erfordras en omprövning
av de gällande principerna för avvägning av såväl pensionsunderlagens
storlek som befattningshavarnas och huvudmännens bidrag till pensionskostnaderna.
En närmare anpassning i vissa hänseenden efter de för statliga
befattningshavare i allmänhet gällande grunderna är vidare önskvärd,
t. ex. vad angår förutsättningarna för avgångsskyldighet och pensionsrätt
vid otjänstbarhet före pensionsåldern samt beräknandet av pensionsförmån
i fall då befattningshavare avgått före pensionsålderns inträde utan rätt att
omedelbart vid avgången komma i åtnjutande av tjänstepension. Till de
angelägnaste utredningsuppgifterna hör en omreglering av familjepensioneringen,
vilken i sitt nuvarande skick är mindre tillfredsställande, särskilt
i jämförelse med familjepensioneringen enligt de nya reglementena för statliga
befattningshavare m. fl. Översynen av pensioneringsgrunderna bör även
avse en övergång från dyrtidstillägg till rörligt tillägg å pensionerna.

Till övervägande böra vidare upptagas såväl fonderingsfrågan som övriga

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

137

budgettekniska spörsmål avseende den framtida finansieringen av pensione- I Fi: 32
ringen vid statens pensionsanstait.

Det synes lämpligt, att även en översyn av pensionsväsendet i organisatoriskt
hänseende nu företages. Därvid bör övervägas, örn anledning finnes
att i fortsättningen låta den av staten omhänderhavda personalpensioneringen
i samma utsträckning som nu vara fördelad på skilda verk eller om icke
en koncentration av verksamheten med fördel läte sig åvägabringa. Frågan
örn en dylik koncentration gäller i främsta rummet den pensionsverksamhet,
som bedrives av statskontoret, statens pensionsanstait och de affärsdrivande
verken. Emellertid bör även den statsunderstödda pensionsverksamhet,
som är anförtrodd åt handelsflottans pensionsanstait, uppmärksammas
i förevarande sammanhang. En på senare tid uppkommen fråga om formerna
för det fortsatta bedrivandet av lärarinnornas pensionsanstalts verksamhet
torde jämte därmed sammanhängande spörsmål likaledes böra inbegripas
under utredningen.

Oavsett huruvida en större eller mindre koncentration av det statliga pensionsväsendets
administration kommer till stånd torde förslag böra utarbetas
beträffande de organisationsåtgärder, som påkallas av utvecklingen inom
statens pensionsanstalts verksamhetsområde under tiden efter det anstalten
erhöll sin nuvarande organisation.

Utredningen har under år 1944 sammanträtt den 13 september, den 11 och
23 oktober samt den 8 och 18 november.

Utredningen har hittills huvudsakligen varit sysselsatt med vissa grundläggande
frågor särskilt rörande pensionsanstaltens verksamhetsområde.

Utredningen torde komma att pågå även under år 1945.

32. 1944 drs deltidstjänstutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1944 med uppdrag
att inom finansdepartementet biträda med utredning i fråga om deltidsarbete
i allmän tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1944):

Lundquist, IL, överdirektör, ordförande;

Jäderström-Rössel, Agda, fru;

Nevrell, B. A., t. f. kansliråd;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.;

Wallberg, C. E. F., bankdirektör;

Vedberg-Larsson, Elvira, fru;

Vinge, Margit, biblioteksassistent.

Sekreterare:

Lingren, G. W., byråchef.

Lokal och tel.: Arbetsmarknadskommissionen, Stockholm.

I direktiven för utredningen, som återfinnas i departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande,
omnämnes riksdagens skrivelse den 9 juni 1943, nr 297, vari riksdagen anhållit
örn en förutsättningslös utredning angående åtgärder för alt skapa ökade

138

Kiksdagsberuttelsen.

I Pi: 32 tillfällen till deltidsarbete i allmän tjänst, samt lämnas en redogörelse för
tidigare riksdagsfrågor i detta sammanhang. Departementschefen framhåller
i sitt anförande, att utredningen bör inriktas på deltidsarbete i allmän tjänst,
men understryker önskvärdheten av att man vid prövning av frågan för den
allmänna tjänstens del håller i sikte att sådana lösningar böra eftersträvas,
som kunna vinna tillämpning även i det enskilda näringslivet. Utredningen
skall omfatta deltidsarbete icke blott för gifta kvinnor utan överhuvud taget
för de olika kategorier arbetstagare, som må vara i behov av och lämpligen
kunna användas i dylikt arbete. Utanför utredningens område falla emellertid
de problem rörande partiellt arbetsföra, som äro föremål för utredning
genom en särskild kommitté; med denna kommitté skall samråd äga
mm i spörsmål, där beröringspunkter mellan utredningarna finnas. I utredningen
skall ingå en inventering av de olika förvaltningsområden, där deltidsarbete
lämpligen kan komma i fråga. Med ledning av därvid erhållet
material skola de åtgärder övervägas, som böra vidtagas för att möjliggöra
en övergång i önskvärd utsträckning till den ifrågavarande arbetsformen, därvid
särskild uppmärksamhet skall ägnas åt frågorna örn avlönings-, pensionsoch
befordringsförhållanden. En närmare reglering av dessa frågor förutsättes
i första hand ske inom statstjänsten och de icke-statliga förvaltningsgrenar
— främst det statsunderstödda undervisningsväsendet -—- inom vilka
anställningsförhållandena äro underkastade statsmakternas bestämmande.
Beträffande övriga grenar av offentlig verksamhet skola allmänna riktlinjer
för en reglering av motsvarande frågor så långt möjligt är uppdragas. Vid
utredningen skall man utgå från att anlitandet av deltidstjänst skall bero på
överenskommelse mellan vederbörande parter och sålunda utgöra en frivillig
arbetsform.

De sakkunniga lia intill den 1 december 1944 hållit 5 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1945.

33. Försvarets tjänsteförteckningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1944 för att
inom finansdepartementet biträda med viss omprövning av lönegradsplacering
m. m. för befattningshavare inom försvarsväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 september 1944):

Ödeen, S. A. E., generaldirektör, ordförande;

Carlsson, A., kansliråd;

Dahl, C. E. H., ingenjör;

Helldén, B. E., förbundsordförande;

Norberg, R. E., statskommissarie;

Ström, E. T. H., krigsråd.

Sekreterare:

Edsberg, H., sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Cars, G. F. O., amanuens.

Direktiven för utredningsarbetet framgå av departementschefens anförande

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

139

vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen anför- I Fil S3
de därvid i huvudsak följande.

Med revision av försvarets tjänsteförteckningar för civil och eivilinilitär
personal samt prövningen av därmed sammanhängande avlöningsfrågor har
hittills fått anstå icke blott nied hänsyn till beroendet av tjänsteförteckningsrevisionen
inom civilförvaltningen utan även på grund av de rådande extraordinära
förhållandena i förening med omfattande utredningar i organisationsfrågor.
Vissa dylika utredningar pågå alltjämt. Särskilt må erinras örn
de nyligen igångsatta organisationsundersökningar, som under statens organisationsnämnds
ledning bedrivas genom en särskild organisationskommitté.

1 vad mån dessa undersökningar kunna påverka anställningsförhållandena
för sådana personalgrupper, varom i förevarande sammanhang är fråga, är
svårt att nu bedöma. Emellertid göra sig önskemålen örn revision av vederbörande
tjänsteförteckningar inom försvaret och reglering av därmed sammanhängande
avlöningsfrågor med ökad styrka gällande. Härtill bidrager
icke minst de senare årens utveckling av försvarsorganisationen med därav
följande väsentliga förskjutningar i proportionerna mellan här ifrågavarande
personalgrupper.

1 enlighet med det anförda bör verkställas en översyn av tjärfSteförteckningen
till militära avlöningsreglementet i viss del samt av tjänsteförteckningen
till militära icke-ordinariereglementet. I vad angår tjänsteförteckningen
till militära avlöningsreglementet bör undersökningen omfatta civil -militära och civila beställningar tillhörande löneplan Ca. Den omständigheten
att en viss grupp befattningar är gemensam för försvarets olika områden
bör härvid icke i och för sig utesluta, att lönegradsplaceringen för
denna grupp tages under omprövning. I likhet med vad som skett inom civilförvaltningen
böra även tjänstebenämningarna överses i förenklings- och raiionaliseringssyfte.
Denna översyn bör ske i omedelbar anslutning till omprövningen
av lönegradsplaceringama och sålunda ingå som ett led i sakkunnigutredningen.
I de sakkunnigas uppdrag bör även ingå en utredning
av frågorna om överförande av icke-ordinarie personal till ordinarie anställning
och om upptagande av nya extra ordinarie befattningar i tjänsteförteckningen
till militära icke-ordinariereglementet jämte därmed sammanhängande
spörsmål. Utredningsarbetet bör vidare i dessa delar bedrivas i nära
anslutning till inom försvarsdepartementet pågående utredning örn överföring
av avlöningskostnader från sakanslag till avlöningsanslag. På de sakkunniga
bör därvid i första hand ankomma alt utarbeta förslag till i detta
sammanhang erforderliga ändringar och tillägg i vederbörande tjänsteförteckningar,
d. v. s. förslag rörande de olika slagen av befattningar och dessas
lönegradsplacering. Även frågan örn antalet befattningar i olika ordinarie
eller extra ordinarie lönegrader bör utredas, men frågans lösning blir i väsentlig
mån beroende på resultatet av utredningen inom försvarsdepartementet.
De sakkunniga böra jämväl uppehålla kontakt med de organ, som syssla
med organisationsutredningar inom försvaret. Likaledes böra de sakkunniga
samarbeta med andra utredningar, som avse anställningsfrågor herö -

140

Riksdagsberättelsen.

I Fi; 33 rande försvarets hithörande personalgrupper, särskilt den utredning, som avser
anställningsförhållandena för viss rekryteringspersonal och för biträdespersonal
i statens tjänst.

De sakkunniga, som sammanträtt en gång, ha beslutat träda i förbindelse
med vissa av de i direktiven omförmälda utredningsorganen i och för planläggning
av utredningsarbetet i vissa delar.

34. 1944 års militära pensionsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 oktober 1944) för att biträda med utredning
angående ändrade bestämmelser i fråga om pensionsålder m. m. för viss
personal inom försvarsväsendet:

Sveme, E. V., generaldirektör, ordförande;

Nilson, J. F., krigsråd;

Silfverberg, K. J. A., överste;

Törnkvist, A. Å:son, led. av II kamm.

Sekreterare:

Dickson, W., förste amanuens.

Lokal: Finansdepartementet; tel.: Kanslihuset 344.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Därvid erinrade departementschefen
örn att reglerna örn pensionsåldern för aktiv personal vid försvarsväsendet
hade erhållit sina nuvarande grunddrag genom den tjänstepensionsreglering
av år 1935, som närmast föregått tillkomsten av gällande allmänna
tjänstepensionsreglemente. Efter 1935 års pensionsreglering hade endast begränsade
jämkningar i pensionsåldrarna ägt rum. Emellertid hade de senaste
årens förhållanden, särskilt försvarsorganisationens utveckling, medfört behov
av en översyn av bestämmelserna i ämnet. Vid utredningen borde de
principer, som läge till grund för de nuvarande bestämmelserna, omprövas
med hänsyn tagen såväl till försvarsväsendets ändrade förhållanden som till
beredskapstidens erfarenheter.

De sakkunniga ha intill november månads utgång år 1944 hållit ett sammanträde,
varvid utredningsarbetet planlades.

35. 1944 års restaurangsakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1944):

Wetter, F., professor, ordförande;

Andersson, J. Elon, chefredaktör, led. av I kamm.;

Birke, G. É., grosshandlare, led. av II kamm.;

Hammarlund, N., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Nitelius, H. V., hovrättsråd.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

141

Lokal: Finansdepartementet; tel. Kanslihuset 341. 1 Fi5!36

De sakkunnigas uppgift är att verkställa en förnyad utredning angående
det mest ändamålsenliga sättet för handhavandet av de allmänna restaurangbolagens
verksamhet.

De sakkunniga ha under tiden intill den 1 december 1944 hållit 3 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under januari månad 1945.

36. 1944 års nöjesskatteutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1944 med
uppdrag att inom departementet biträda med utredning om revision av gällande
bestämmelser rörande nöjesskatten (se Post- och Inrikes tidn. den 26
oktober 1944):

Laurin, J., borgmästare, ordförande;

Lundberg, A. N. V., uppbördsintendent;

d’Ailly, S. A. H., regissör, ordförande i svenska teaterförbundet.

Sekreterare:

Rappe, N. J., assessor.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade därvid,
sedan han tillstyrkt, att frågan om nöjesskattens omfattning och utformning
gjordes till föremål för en särskild utredning, bland annat följande.

Då svårigheterna vid tillämpningen av nu gällande förordning i främsta
rummet torde ha samband med differentieringen av nöjesskatten i tre olika
taxor, bör vid utredningen särskilt undersökas, huruvida förslaget arn en
enhetlig taxa innebär en framkomlig linje. Jag vill j detta sammanhang
understryka, att en enhetlig taxa för alla slag av nöjestillställningar skulle ''
medföra åtskilliga fördelar. Med ett dylikt system skulle den, som ämnade
anordna en nöjestillställning, icke behöva sväva i ovisshet om huru nöjesskatten
slutligen komrne att beräknas av vederbörande skattemyndighet. De
nuvarande svårigheterna med avseende å beskattningen av inträdesavgift till
område, inom vilket olika slag av nöjestillställningar förekomme, skulle helt
försvinna. Vidare skulle vinnas en icke obetydlig lättnad i arbetsbördan förde
myndigheter, som handlägga ärenden rörande nöjesskattens debitering och
uppbörd. Dessa och övriga med förslaget förenade fördelar få vägas mot de
nackdelar som förslaget skulle medföra, främst att beskattningen bleve mera
schablonmässig och icke toge hänsyn till de olika nöjestillställningarnas art
och syfte.

Vid utformningen av ändrade regler rörande nöjesskatten bör uppmärksammas,
att någon mera avsevärd minskning i statens och kommunernas inkomster
av nöjesskatten icke bör därav föranledas.

Utredningsmännen ha intill november månads utgång år 1944 sammanträtt
2 gånger, därvid arbetet planlagts och påbörjats.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1945.

142

Ri ksdag sberättelsen.

1 Fi: 37 37. Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser rörande kommunal

fondbildning.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1944 lia såsom sakkunniga
tillkallats (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1944):

Holmbäck, Å., professor, led. av 1 kamm., ordförande;

Jungen, E. B., ordförande i Göteborgs stadsfullmäktige, Överlärare;

Larsson, S., direktör i svenska landskommunernas förbund.

Sekreterare:

Törngren, C. E. G., andre sekreterare i svenska stadsförbundet.

Lokal: Svenska stadsförbundet; tel. 23 34 60.

Enligt direktiven skola de sakkunniga verkställa en översyn av gällande
bestämmelser rörande kommunal fondbildning. Utredningen skall särskilt
avse möjligheterna att bereda kommunerna större rörelsefrihet i fråga örn
rätten såväl att avsätta medel till allmän fond som att disponera medel ur
sådan fond. Vid utredningen skall emellertid också ändamålsenligheten av
fondbildningslagens övriga bestämmelser tagas under omprövning.

De sakkunniga lia intill den 1 december 1944 hållit ett sammanträde samt
utsänt en rundfråga till vissa kommuner m. fl. rörande erfarenheterna av
fondbildningslagen.

38. Sakkunniga för översyn av lagstiftningen örn investeringsfonder m. lii.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november
1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1944):

Rosander, K. E., borgmästare, ordförande;

Bengtsson, T., e. o. hovrättsnotarie, lantbrukare;

Brandt, E. R., pappersbruksarbetare, led. av II kamm.;

Holdo, S. H., taxeringsinspektör;

Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;

Waldenström, M. E., direktör.

De för de sakkunniga gällande direktiven framgå av departementschefens
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Han yttrade därvid
bland annat följande.

Från olika håll har gjorts hemställan örn ändringar i lagstiftningen rörande
konjunkturinvesteringsfonder och investeringsfonder. Dessa önskemål ha i
viss utsträckning blivit tillgodosedda genom ändrad lagstiftning under innevarande
år men alltjämt kvarstå åtskilliga frågor, som kräva fortsatt uppmärksamhet.

I den proposition till 1944 års riksdag, nr 263, som ligger till grund för de
senast genomförda ändringarna i lagstiftningen rörande investeringsfonder,
lämnades en närmare redogörelse för vissa framställningar lill Kungl. Maj:t,
i vilka hemställan gjorts om ändring av denna lagstiftning. Dessa framställningar
blevo, såsom förut antytts, endast i viss utsträckning tillgodosedda genom
1944 års författningsändringar. Beträffande vissa andra frågor ställdes saken
däremot på framtiden.

Kommittéer och .sakkunniga: Finansdepartementet.

143

Jämväl i vissa andra skrivelser till Kungl. Ma.j:t än de i propositionen re- X Pil 3k
dovisade lia förslag framlagts örn ändring eller utvidgning av förevarande
lagstiftning.

Frågan örn ändrad lagstiftning rörande investeringsfonder berördes vidare
i vissa motioner till 1944 års riksdag. Bevillningsutskottet vid 1944 års riksdag
anförde i sitt betänkande nr 42, i anledning av de i förenämnda motioner
framställda yrkandena, att, enligt vad utskottet inhämtat, vid den översyn
av ifrågavarande författningsbestämmelser, som vore avsedd att äga
rum, frågan om avdragsrätten för avsättning till investeringsfond för bostadsbyggnader
torde komma under omprövning. Under åberopande härav hemställde
utskottet bland annat att ifrågavarande motioner måtte av riksdagen
lämnas utan åtgärd. Denna utskottets hemställan bifölls.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har från såväl Kungl. Maj:ts
som riksdagens sida förutsatts, att en allmän översyn av ifrågavarande författningskomplex
skulle komma till stånd. Denna översyn torde nu böra
verkställas.

Vid den blivande översynen bör till en början undersökas i vad mån de enligt
gällande lagstiftning föreliggande möjligheterna att erhålla avdrag för
fondavsättningar blivit utnyttjade ävensom i vad mån det statliga och kommunala
skatteunderlaget påverkats av denna avdragsrätt. Med utgångspunkt
från resultaten av nämnda undersökning bör upptagas till behandling frågan
örn en permanent, för normala förhållanden avsedd lagstiftning i ämnet. Därest
en sådan lagstiftning finnes böra komma till stånd, bör vid den fortsatta
utredningen undersökas för vilka olika ändamål avdragsrätt bör medgivas.

Härvid synes kunna ifrågakomma, å ena sidan, att utmönstra vissa slags fonder
såsom varande betingade av rådande utomordentliga förhållanden (fonder
för ersättande av förkrigslager samt fonder för fartyg) samt, å andra sidan,
att utbygga systemet nied nya slag av fonder. Det allmännas intresse av att
genom en speciell inriktning av skattelagstiftningen underlätta en utjämning
av de växlingar i produktion och sysselsättning, som följa med de ekonomiska
konjunkturerna, får här vägas mot statens och kommunernas intresse av atl
det befintliga skatteunderlaget icke minskas. Samma synpunkter synas böra
vara i huvudsak avgörande även då det gäller att utforma regler för bestämmande
av de avdragsgilla beloppens storlek.

Med hänsyn till det nuvarande läget å bostadsmarknaden lärer frågan örn
ändrad lagstiftning rörande investeringsfonder för byggnader böra ägnas särskild
uppmärksamhet.

1 samband med frågan örn de ändamål, för vilka avdrag bör medgivas, bör
även upptagas trugan örn vilka grupper av skattskyldiga, som skola äga tillgodonjuta
ifrågavarande förmåner.

Jämväl de bestämmelser, sorn reglera rätten att taga i anspråk avsatta fondmedel,
torde böra göras till föremål för förnyad prövning.

Vid utredningen bör lagus i övervägande, huruvida en sammanarbetning
bör ske av 1938 oell 1942 års förordningar.

Den av mig förordade översynen av ifrågavarande förfatlningskomplex

144

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 38 torde lämpligen böra uppdragas åt särskilda sakkunniga inom finansdepartementet
till ett antal av högst sju. Utredningen bör bedrivas så skyndsamt, att
förslag i ämnet kan framläggas för 1945 års riksdag.

39. Sakkunniga för utredning rörande ngktcrhetslagstiftningens framtida

innehåll och utformning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1944 (se
Post- och Inrikta tidn. den 23 november 1944):

Ingvar, S. I., professor, ordförande;

Bergvall, J. H., direktör, led. av II kamm.;

Englund, E. V., aktuarie;

Furuskog, K. J., rektor;

Hagberg, E. R., redaktör, led. av II kamm.;

Larsson, Karin, fru;

Nilson, J., distriktsföreståndare, led. av II kamm.;

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.;

Svensson, Valborg, redaktör;

Åkerberg, O. H., redaktör, led. av I kamm.;

Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 17 november 1944 erinrade
departementschefen till en början om riksdagens i skrivelse den 28 juni
1943, nr 455, framförda önskemål om en förutsättningslös och allsidig utredning
rörande den svenska nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och
utformning. Sedan den med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 april
1943 igångsatta snabbutredningen om orsakerna till försämringen i nykterhetstillståndet
under krigsåren slutförts (Statens off. utredn. 1944:3) och
vissa av utredningens förslag genom proposition nr 259 förelagts 1944 års
riksdag samt vunnit riksdagens bifall, borde den av riksdagen begärda utredningen
rörande planläggningen av vår nykterhetspolitik på längre sikt
igångsättas. Utredningen borde verkställas genom särskilda sakkunniga inom
finansdepartementet till ett antal av högst fjorton.

Beträffande riktlinjerna för utredningens arbete framhöll departementschefen
följande.

Jag delar uppfattningen att utredningen bör vara allsidig och förutsättningslös.
Utredningens arbete synes mig icke böra bindas av några på förhand
givna närmare anvisningar. En tillräcklig allmän vägledning torde det
av riksdagen godkända uttalandet i ämnet få anses innefatta. De sakkunniga
böra sålunda verkställa en omprövning av de grundläggande principerna
för vår nykterhetspolitik med utgångspunkt från en ingående undersökning
rörande verkningarna i olika avseenden av det hos oss i ett kvarts
sekel prövade systemet med individuell kontroll. Med stöd av erfarenheterna
från vårt eget land och andra länder med likartad social struktur böra de

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 145

sakkunniga söka komma fram till en grundad uppfattning om värdet av J Fil 40
detta system såsom medel att främja folknykterheten och att begränsa alkoholkonsumtionens
skador i jämförelse med värdet hos andra, här eller annorstädes
tillämpade metoder. Med ledning av sålunda vunna resultat böra
de sakkunniga utarbeta och framlägga förslag till riktlinjer för ordnandet
av spritdrycksförsäljningen i vårt land.

Ehuru riksdagen vid sitt beslut i huvudsak haft intresset inriktat på reglerna
för utminutering av spritdrycker, böra de sakkunniga, i den mån de
så finna påkallat, ägna uppmärksamhet åt och föreslå reformer även beträffande
andra slag av försäljning av alkoholhaltiga drycker. De böra äga
att i ett sammanhang upptaga till bedömning hela den svenska nykterhetslagstiftningen
och mot varandra väga effekten av samhällets olika nykterhetsvårdande
åtgärder. Denna vidsträckta karaktär hos utredningsuppdraget,
vars slutförande, såsom vid riksdagsbehandlingen antyddes, kan bli relativt
tidsödande, bör givetvis icke innefatta något hinder för statsmakterna
att genomföra smärre och av aktuella förhållanden påkallade förbättringar
inom nykterhetslagstiftningen utan att avvakta resultatet av utredningen.

40. Sakkunniga för utredning angående löneställning och därmed sammanhängande
anställningsförhållanden för statsanställda sjuksköterskor och närstående
befattningshavare, distriktssköterskor samt lägre vård- och ekonomipersonal
vid statliga vårdanstalter m. fl. institutioner.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1944):

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;

Anderberg, H. R., stationsmästare, led. av I kamm.;

Andersson, A. J., förste expeditionsvakt;

Blomquist, H. K. G., kapten;

Elfving, K. I., byrådirektör;

Höjer, Gerda, sjuksköterska.

Sekreterare:

Petré, K. B. T., assessor.

Direktiven för de sakkunnigas uppdrag framgå av departementschefens
yttrande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Han erinrade därvid
inledningsvis om riksdagens skrivelse den 12 juli 1944, nr 451, vari riksdagen
anhållit om utredning av de statsanställda sjuksköterskornas m. fl.
löne- och därmed sammanhängande anställningsförhållanden.

Departementschefen framhöll vidare, att fråga även uppkommit om en
omprövning av löneförhållandena för underordnad vård- och ekonomipersonal
vid statliga sjukhus och andra vårdanstalter m. fl. institutioner. Den
ifrågavarande personalen vore till en del underkastad de allmänna, för ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän gällande avlöningsreglementena. I övrigt
gällde olika avlöningsbestämmelser för denna personal.

De därvid tillämpade löneplanerna Ek, U, V och MV och de bestämmelser

Bihang till riks. prof. 19i5. 1 sami. K)

Riksdagsberftttelsen.

146

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 40 sorn gällde i anslutning till dessa löneplaner, skilde sig i viktiga hänseenden
såväl inbördes som från de allmänna avlöningsreglementena. Önskemål om
löneförbättringar hade vid skilda tillfällen framförts av personalen och även
av myndigheterna, varvid särskilt hänvisats till föreliggande rekryteringssvårigheter.
Från personalhåll hade även uttalats, att denna fråga borde lösas
i samband med införandet av ett enhetligt avlöningssystem för vård- och
ekonomipersonalen.

Departementschefen fortsatte.

Såsom av det anförda framgår ha önskemål om en omprövning av löneställning
och andra därmed sammanhängande anställningsförhållanden för
sjuksköterskor samt underordnad vård- och ekonomipersonal vid statliga
vårdanstalter m. fl. institutioner gjort sig gällande i skilda sammanhang. Vad
först angår sjuksköterskornas anställningsförhållanden vill jag tillstyrka, att
den av riksdagen begärda utredningen härom kommer till stånd. I enlighet
med riksdagens anhållan bör utredningen avse icke blott anställningsförhållandena
för statsanställda sjuksköterskor utan även av staten fastställd minimilön
för distriktssköterskor. I den mån det vid utredningen finnes påkallat
att ompröva anställningsförhållandena för annan statsanställd personal
med sjuksköterskeutbildning, bör utredningen utsträckas att omfatta sådan
personal.

En omprövning av anställningsförhållandena synes påkallad även beträffande
den lägre vård- och ekonomipersonalen i statlig tjänst. Till en början
erfordras en teknisk revision av lönebestämmelserna för den icke-ordinarie
vård- och ekonomipersonalen med syfte att åvägabringa större enhetlighet.
Bland annat bör utredas den av riksdagen berörda frågan om gemensam
löneplan för vissa personalgrupper. Även en omprövning av lönenivån
är påkallad för vissa grupper av den lägre vård- och ekonomipersonalen. I
synnerhet erfordras en dylik omprövning beträffande de icke-ordinarie personalgrupper,
som lyda under Ek-, U-, V- eller MV-planen, samt motsvarande
extra och tillfälliga anställningshavare.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1944.

1. 19A0 års sakkunniga för högre tekniska undervisningen (1942: I 19;

1943: I 15; 1944: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3t augusti 1940 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
den högre tekniska undervisningen och därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 september 1940):

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Grabe, A. G„ myntdirektör-,

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

147

Hultin, S., professor; I El 3

Kreuger, H., professor emeritus;

Lundquist, O. R., överdirektör.

Nauckhoff, S. A. G., direktör.

Sekreterare:

Ekeberg, L.-O., sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I E 22.

Under år 1944 ha de sakkunniga biträtts av bibliotekarien A. Silow, Falun,
såsom expert beträffande litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena.

Den 17 september 1943 uppdrogs åt de sakkunniga att i samråd med lantmäteristyrelsen
verkställa utredning beträffande organisationen av undervisningen
i geodesi och fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm ävensom
till Kungl. Maj:t avgiva det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde
föranleda. De sakkunniga avgåvo underdånigt utlåtande i ärendet den 4 mars
1944.

Den 5 april 1944 överlämnade de sakkunniga gemensamt med utredningen
rörande den tekmskt-vetenskapliga forskningens ordnande betänkande med
förslag till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska
fackområdena (Statens off. utredn. 1944: 17).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Liturgisk-musikaliska kommittén (1942:1 22; 1943:1 17; 1944:1 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1941 för att
inom departementet biträda med utarbetande av förslag till lösning av sådana
med den svenska kyrkohandboken förbundna liturgisk-musikaliska frågor,
som stå i samband med det den 27 december 1940 dagtecknade förslaget till
revision av nämnda handbok:

Aulén, G. E. H., biskop, ordförande;

Lindberg, O. F., professor;

Wikander, D., organist.

Expert:

Hellerström, A. O. F., kyrkoherde.

Sekreterare:

Weman, N. H. P., domkyrkoorganist.

Den 19 juni 1944 avlämnade kommittén andra delen av den svenska mässboken,
vilken av Kungl. Maj:t den 8 december 1944 godkänts (Sv. förf.-sami.
nr 772).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunnig för utredning rörande de ecklesiastika löneboställenas räntabilitet
(1942: I 23; 1943: I 18; 1944: I 15).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1941 (se rostoch
Inrikes tidn. den 20 juni 1941):

Nilsson, P. B., f. d. domänintendent, led. av I kamm.

148

Riksdagsberättelsen.

I E: 3 Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1942: I E 23.

Sedan utredningsarbetet i början av år 1944 slutförts, avlämnade den sakkunnige
den 7 februari 1944 betänkande i ämnet.

4. Utredning angående upprättande av ett svensknordiskt institut och därmed
sammanhängande frågor (1944: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1943 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
upprättande av ett svensknordiskt institut och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1943):

Nothin, T. K. V., överståthållare, ordförande;

Hedlund, K. V., rektor;

Karlbom, T. O., studierektor;

Tunberg, S. A. D., professor.

Sekreterare:

Andreen, P. G., fil. lie.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I E 18.

Uppdraget, av vilket vid början av år 1944 allenast återstod visst sekreteraren
anförtrott, avslutande arbete, är numera slutfört.

5. 1943 års riksteaterutredning (1944: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1943 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande riksteatems
omorganisation (se Post- och Inrikes tidn. den 15 mars 1943):
Juhlin-Dannfelt, C. G., direktör, ordförande i teaterrådet, ordförande;
Andersson, M. A., kassör hos arbetames bildningsförbund;

,Wäm, T. G., f. d. statssekreterare, direktör.

Sekreterare:

Topelius, G. Z., t. f. kansliråd.

Regissören K. Martin och t. f. byråchefen C. A. Murray hava såsom experter
biträtt utredningsmännen vid uppdragets fullgörande.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1944: I E 19.

Utredningsmännen ha den 20 september 1944 överlämnat betänkande och
förslag angående riksteaterns omorganisation m. m. (Statens off. utredn.
1944: 42).

Uppdraget är därmed slutfört.

6 Sakkunnig för förhandlingar med landsting och andra kommuner rörande
anordnande av flygmekanikerutbildning vid centrala verkstadsskolor och
kommunala yrkesskolor (1944: I 20).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1943:

Arvas, C. G. B., byråchef.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

149

Utredningsuppdraget är slutfört och redovisning för detsamma har av- I Et 8
lämnats den 15 juli 1944.

7. Sakkunniga för översyn av kulturhistoriska museets i Lund organisation

och arbetsformer (1944: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1943 för att
— med beaktande av vad departementschefen anfört under punkten 29 i
åttonde huvudtiteln av 1943 års Statsverksproposition — dels i samråd med
kulturhistoriska museet i Lund verkställa översyn av museets organisation
och arbetsformer ävensom på grundval härav och under hänsynstagande till
övriga på frågan inverkande omständigheter söka beräkna kulturhistoriska
föreningens för södra Sveriges medelsbehov, dels ock efter förhandlingar med
representanter för institutioner och kommunala organ inom föreningens verksamhetsområde
framlägga förslag till finansiering av museiverksamheten:

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm., ordförande;

Andrée, T. E., ordförande i drätselkammaren i Lund;

Berg, G., intendent vid Nordiska museet, tillika sekreterare.

Den 20 mars 1944 avlämnade de sakkunniga betänkande i ämnet, innehållande,
förutom en kortfattad historik och översikt av kulturhistoriska museets
nuvarande förhållanden, en ingående granskning av institutionens ekonomiska
ställning jämte förslag att förbättra densamma.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Flygmedicinska utredningen (1944: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 augusti 1943 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
ordnandet av den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 september 1943):

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;

Berg, I. O. D., major;

Christensen, H. E., professor;
von Euler-Chelpin, U. S., professor;

Sundgren, N. E. G., förste flygläkare.

Sekreterare:

Bjurstedt, A. G. H., med. kand.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944:1 E 23.

De sakkunniga hava under år 1944 fortsatt sitt utredningsarbete och härvid
hållit 49 sammanträden, varjämte särskilda underavdelningar inom utredningen
sammanträtt 24 gånger. Under utredningens förlopp hava de sakkunniga
haft överläggningar med ett flertal experter och specialister inom
olika verksamhetsområden, som beröras av de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga överlämnade den 14 juni 1944 betänkande med utredning
och förslag rörande ordnandet av flygmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet
i Sverige.

Uppdraget är därmed slutfört.

150 Riksdagsberättelsen

I Ej 9 9. Sakkunnig för Stockholmsmuseernas luftskydd (1944: I 25).

Tillkallad den 25 oktober 1943 med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande
den 21 augusti 1939 för att inom departementet biträda vid fortsatt utredning
av frågan rörande gemensamma åtgärder för vissa museisamlingars i Stockholm
skyddande i händelse av krig eller krigsfara och därmed sammanhängande
spörsmål (jfr 1940: E 20); den sakkunnige hade därvid att verkställa
undersökning av museer och liknande institutioner ur luftskyddssynpunkt
samt till departementet inkomma med förslag till de åtgärder, som med hänsyn
till nyare erfarenheter på luftskyddets område kunde anses påkallade:
Langenskiöld, E. J., friherre, docent.

Undersökningarna av luftskyddsförhållanden inom museer, bibliotek, arkiv
m. fl. institutioner ha fortsatts. Även liknande institutioner i Göteborg ha
i sådant hänseende varit föremål för undersökning. I skrivelser till departementet
har den sakkunnige föreslagit tekniska och organisatoriska åtgärder
för institutionernas luftskydd och brandförsvar.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Sakkunniga för utredning rörande lämpliga organisatoriska åtgärder för
den medicinska forskningens främjande jämte därmed sammanhängande

frågor (1944: I 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november och den
10 december 1943:

Engströmer, Th., professor emeritus, ordförande;

Carlström, A. B., professor;

Dillner, H. J., kansliråd;

Fåhraeus, R. S., professor;

Kahlson, G. S., professor;

Perman, E. G. S., docent;

Westgren, A. F., professor, vetenskapsakademiens sekreterare;

Westin, G. E. N., professor;

Westman, A. E., professor.

Expert:

Jorpes, J. E., med. d:r, laborator, tillika sekreterare.

Såsom expert att biträda de sakkunniga med undersökning rörande de
direkta och indirekta kostnaderna för samhället, vilka förorsakas av sjukdom,
tillkallades den 17 maj 1944 fil. kand. S. Rydenfelt.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I E 26.

Under år 1944 hava 30 plenarsammanträden hållits.

De sakkunniga avgåvo den 23 november 1944 betänkande rörande organisatoriska
åtgärder för den medicinska forskningens främjande (Statens off.
utredn. 1944: 55).

Uppdraget är därmed slutfört.

151

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

11. Sakkunniga för utredning rörande inrättandet av ett socialvetenskapligt I El 12
forskningsråd jämte därmed sammanhängande frågor (1944:1 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november 1943:

Heckscher, E. F., f. d. professor, ordförande;

Andrén, G., statsråd, led. av I kamm.;

Karlbom, T. O., studierektor;

Kinberg, O. V., professor;

Lundberg, E. F., docent;

Munktell, A. H., professor;

Nelson, H. M. O., professor;

Quensel, C.-E., professor;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör.

Sekreterare:

Dahl, S. G., docent.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I E 27.

De sakkunniga ha samrått med professorerna H. W:son Ahlmann, N. Ahnlund
och G. Aspelin, byråchefen A. Berggren, professorn A. Brusewitz, docenten
S. Carlsson, professorerna G. Dahlberg, P. O. Ekelöf och J. Elmgren,
docenten Gerd Enequist, professorerna E. Fahlbeck, J. Frödin, N. Herlitz,
rektorn G. Hirdmän, professorerna E. Hjärne och I. Högbom, generaldirektören
A. Höjer och t. f. generaldirektören K. Höjer, överdirektören E.

Höijer, direktören Albin Johansson, professorerna F. Lagerroth, J. Landquist,

E. Lindahl, A. Montgomery och G. Myrdal, statsrådet professorn B. Ohlin,
professorn T. Palander, docenten B. Pfannenstill, direktörerna G. Settergren
och A. Stensgård, professorn T. Streyffert, docenten I. Svennilson, generaldirektören
T. Sällfors, direktören F. Söderbäck, professorn E. Tegen, docenten
E. Thermaenius, professorn H. Tingsten, fil. d:r E. H. Strömberg, professorn
G. Törnqvist, docenten W. William-Olsson samt professorerna H. Wold
och J. Åkerman. Gemensamma överläggningar hava hållits med socialutbildningssakkunniga
(se nedan I: E 18) och de sakkunniga för medicinskt forskningsråd
(se ovan I: E 10).

De sakkunniga ha sammanträtt den 7—14 och den 22—25 januari, den
17 och 18 februari, den 20 mars samt den 3 maj 1944.

Med överlämnande den 15 maj 1944 av ett betänkande Om inrättande av
ett samhällsvetenskapligt forskningsråd (Statens off. utredn. 1944: 19) ha
de sakkunniga slutfört sitt uppdrag.

12. Sakkunniga för utredning av flögan örn fördelningen mellan Stockholms

stad och staten av kostnaderna för tekniska skolan i Stockholm.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 augusti 1944:

Arvas, C. G. B., byråchef;

Andersson, G. K. K., yrkesskoldirektör.

Uppdraget avsåg dels att i samråd med styrelsen för tekniska skolan i
Stockholm avgiva förslag rörande den i proposition nr 239 lill 1944 års
riksdag berörda frågan örn fördelningen mellan staten och Stockholms stad

152

Riksdag sberättelsen.

I El 12 av kostnaderna för skolans uppehållande, dels att jämlikt departementschefens
remiss den 3 oktober 1944 i samråd med tekniska skolans styrelse
taga tidigare avhandlade frågor om löneställning m. m. för skolans lärarpersonal
— med undantag för rektor — under förnyat övervägande.

Förslag i ämnet har avlämnats den 16 december 1944.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.

13. Chalmerska byggnadskommittén (1942: I 11; 1943: I 10; 1944: I 8).

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 januari 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut.

Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj:t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle äga
bestånd samt att i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd Chalmerska
byggnadskommittén.

Sammansättning under år 1944:

Hammar, H. G. E., fil. d:r, direktör, ordförande;

Steen, S. O., arkitekt, vice ordförande;

Hultin, S., professor, kassaförvaltare;

Friberger, E. G., länsarkitekt;

ledamot av kommitténs sektion för skeppsbyggeri:

Lindblad, A. F., professor;

ledamöter av kommitténs sektion för väg- och vattenbyggnad:

Granholm, J. H., professor;

Huggert, E. W., speciallärare.

Sekreterare:

Nordwall, K. E., kamrer.

Kommitténs arkitekt:

Wernstedt, C. M., professor.

Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel.: 13 12 85.

Vad angår sektionen för skeppsbyggeri beräknar kommittén att i början
av år 1945, sedan viss maskinleverans fullgjorts, kunna överlämna byggnaderna
för såväl Chalmers tekniska högskolas skeppsbyggeriinstitution som
statens skeppsprovningsanstalt.

Sektionen för väg- och vattenbyggnad har under år 1944 hållit ett sammanträde.
Den återstående av de båda för väg- och vattenbyggnadsavdelningen
avsedda byggnaderna, laboratoriebyggnaden, kunde tagas i bruk på nyåret
1944. Besiktning av denna byggnad har ägt rum. Inredning och möblering
av hörsalsbyggnaden har under 1944 kompletterats och är nu i huvudsak
färdig. Inredningsarbetena i laboratoriebyggnaden pågå fortfarande, då beställningar
å maskiner m. m i många fall icke kunnat effektueras. Området
utanför byggnaderna har i huvudsak ordnats. Som kontrollant vid byggnadsarbetena
har fungerat ingenjör A. H. Erlandzon.

153

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

För behandling av ärenden i samband med ombyggnad av högskolans ma- I Dt 15
skinhall å institutionen för kemisk teknologi har kommittén hållit ett sammanträde,
därvid kommittén med sig adjungerat professorn J. A. Hedvall.
Ombyggnads- och inredningsarbetena på maskinhallen äro i huvudsak färdiga
och besiktningar hava ägt rum.

Genom brev den 8 januari 1944 har Kungl. Majit uppdragit åt kommittén
att i samråd med styrelsen för svenska textilforskningsinstitutet låta uppföra
byggnad för institutet å högskolans område vid Gibraltargatan i Göteborg.

Med anledning härav har kommittén upprättat en särskild sektion för textilteknik
med samma ledamöter som i huvudkommittén. Sedan anbud infordrats
och kontrakt med entreprenörer upprättats, igångsattes byggnadsarbetena
i början av juni 1944.

14. Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildningsfråga (1942: I 12;

1943: I 11; 1944: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1937 och den
22 oktober 1943 att biträda med utredning och avgiva förslag angående sjöfolkets
bildningsfråga:

Thomson, A. N., landshövding, ordförande (t. o. m. den 5 juni 1944);

Josephson, K. O., byråchef, ordförande (fr. o. m. den 6 juni 1944);

Andersson, M. A., kassör;

Lindberg, G. A. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Gorthon, S., skeppsredare.

Sekreterare:

von Schwerin, F. K. W., greve, förste byråsekreterare (adr. Storgatan 1,
Stockholm; tel.: 61 37 87).

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: E 16.

De sakkunniga hava under år 1944 hållit 14 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1945.

15. Låkarutbildningssakkunniga (1942: I 14; 1943: I 13; 1944: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1938 för att
inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag angående läkarutbildningens
reformering:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Ankarswärd, G. F. W. G., förste provinsialläkare;

Berg, S. F., professor;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Giertz, G. B., leg. läkare, tillika sekreterare (adr. Olof af Acrels väg 3;

tel.: 33 23 11);

Skoog, T. O., professor;

Wallgren, A. J., professor.

Biträdande sekreterare:

Malmberg, P. G., t. f. andre kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: E 25.

154

Riksdagsberättelsen.

I E: 15 De sakkunniga ha under 1944 sammanträtt in pleno 13 dagar. Förberedande
arbeten ha utförts av ett särskilt arbetsutskott.

Sedan de sakkunniga den 4 november 1943 överlämnat betänkande med
utredning och förslag angående läkarutbildningen II. Fortsättnings- och
repetitionskurser för läkare (Statens off. utredn. 1943: 41), ha de sakkunniga
varit sysselsatta med den återstående och sista delen av sitt arbete, nämligen
frågan örn den specialutbildning, som bör äga rum efter medicine licentiatexamen.

De sakkunniga ha den 13 juli 1944 anmodats att verkställa viss överarbetning
av sitt den 28 augusti 1941 överlämnade betänkande med utredning och
förslag angående läkarutbildningen I. Utbildningen till medicine licentiatexamen
(Statens off. utredn. 1941: 27). På grund härav beräknas de sakkunnigas
uppdrag bli slutfört först under år 1945.

16. 1940 års arkiv sakkunniga (1942:1 17; 1943:1 14; 1944:1 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1940 att
biträda med utredning och avgiva förslag angående gallring av statsmyndigheternas
arkivalier m. m.:

Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Almquist, H. K. H., riksarkivarie (avliden den 29 februari 1944);

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Boethius, S. B., riksarkivarie.

Den 17 april 1944 tillkallade departementschefen såsom ledamot i Almquists
ställe förste arkivarien vid Stockholms stadsarkiv N. O. B. Staf.

Tillkallad enligt bemyndigande den 9 april 1943 för utredning angående
gallring i kyrkoarkiven m. m.:

Lindholm, J. E., kyrkoherde.

Sekreterare:

Samzelius, P. P. M., andre arkivarie.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset 225 (ordf.), 11 25 98

(sekr.: Riksarkivet).

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941:1 E 19.

De sakkunniga ha under år 1944 hållit 27 plenisammanträden. Mellan
sammanträdena har utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren,
delvis tillsammans med olika ledamöter, överläggningar och samråd
ha vid skilda tillfällen ägt rum med representanter för olika förvaltningsområden.

De sakkunniga ha under år 1944 avgivit följande framställningar och utlåtanden:
den 20 januari och den 15 maj angående reserverande av viss
tomtplats för en blivande riksarkivbyggnad; den 28 januari angående gallring
i flygstyrelsens och flygförvaltningens arkiv; den 1 februari angående
gallring i statens industrikommissions arkiv; den 16 februari angående
gallring i tekniska högskolans materialprovningsanstalts och statens provningsanstalts
arkiv; den 6 mars angående gallring i statens handelskommissions
arkiv; den 5 maj angående gallring i lantbruksstyrelsens arkiv; den

155

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

2 oktober angående gallring i kyrkoarkiven i riket m. m.; den 13 oktober 1 Et 17
angående utgallring i länsstyrelsernas arkiv av ansökningar föranledda av
kungörelsen den 2 maj 1941 (Sv. förf.-saml. nr 226) angående reglering av
försäljningen och förbrukningen av smörjmedel, m. m., den 27 oktober angående
viss gallring i mödrahjälpsnämndernas arkiv; den 27 november angående
utgallring av till telefon- och telegramräkningar hörande specifikationer
å samtals- och telefonavgifter, m. m.; samt den 15 december angående
viss gallring i statens trafikkommissions arkiv.

Det genom beslut den 9 april 1943 åt de sakkunniga givna uppdraget
att dels inom ecklesiastikdepartementet jämväl biträda med utredning och
avgiva förslag angående gallring i kyrkoarkiven m. m., dels ock i erforderlig
omfattning biträda besparingsberedningens folkbokföringskommitté vid
fullgörandet av det kommittén anförtrodda utredningsuppdraget har sålunda
fullgjorts i vad avser uppdragets förra del. Vad åter angår uppdragets senare
del lärer de sakkunnigas biträde komma att påkallas senare.

Därjämte ha de sakkunniga för att erhålla kännedom om lokalbehoven
för det statliga arkivväsendet utsänt skrivelser till samtliga de statliga civila
myndigheter, vilka kunna tänkas äga arkiv i större omfattning, med begäran
om upplysningar rörande nuvarande arkivaliebestånd m. m. De på grundval
av denna inventering inkomna uppgifterna äi-o avsedda att bearbetas för att
ligga till grund vid bedömandet av nämnda lokalbehov.

De sakkunniga komma att fortsätta sin genomgång av de mera skrymmande
arkivaliesamlingarna inom statsförvaltningen. De myndigheter, vilkas
arkivalier äro avsedda att bliva föremål för de sakkunnigas prövning, äro,
bland andra, byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, domänstyrelsen och
statens arbetsmarknadskommission. Härjämte hava de sakkunniga för avsikt
att påbörja en undersökning av de olika länsstyrelsernas arkivaliebestånd i
syfte att utröna möjligheterna av en mera effektiv gallring därstädes.

17. 1940 års skolutredning (1942: I 20; 1943: I 16; 1944: I 13).

Genom beslut den 22 november 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté
att verkställa utredning rörande skolväsendets organisation m. m. och framlägga
därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november
1940).

Sammansättning:

Bagge, G., professor, led. av II kamm., ordförande;

Andra}, T. J. E., biskop;

Cardell, Karin, småskollärarinna;

Dahr, Elisabeth, rektor;

Fredriksson, V. A., folkskolinspektör;

Hjärne, U. G. E:son, överläkare vid Stockholms stads folkskolor;

Iverus, G. H., rektor;

Jonsson, Sigrid, Överlärare;

Jonzon, B. A. S., förste folkskolinspektör;

Kamell, N. B., folkskolinspektör;

156

Riksdagsberåttelsen.

I E*. 17 Kolmodin, K. M., rektor;

Kärre, K., undervisningsråd;

Persson, N. A., folkskolinspektör;

Sandberg, F. W. E., kansliråd, tillika sekreterare;

Wellander, E. L., professor.

Den 29 oktober 1943 förordnad att såsom ledamot av skolutredningen biträda
vid utarbetandet av en översikt av frågor rörande skolans uppfostrande
och undervisande verksamhet m. m.:

Hänninger, N. H., f. d. undervisningsråd.

Biträdande sekreterare:

Bruce, N. O. H., assessor vid Stockholms rådhusrätt;

Bäck, G. H. H:son, t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1941: I E 23.

Den 17 februari 1944 beslöt skolutredningens organisationsutskott att inom
skolutredningen tillsätta en särskild delegation med uppdrag att undersöka
behovet av socialpedagogiska anordningar inom vårt undervisningsväsen
samt att efter verkställd utredning till skolutredningen avlämna förslag i
frågan. Till medlemmar av delegationen utsågos ledamöterna Karin Cardell,
Elisabeth Dahr, Fredriksson och Iverus med uppdrag för Iverus att tillika
vara delegationens ordförande. Därjämte tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
skolöverläkaren C. W. Herlitz och ledamoten av II kamm.,
sysslomannen S. A. A. Hagård att såsom särskilda experter biträda skolutredningen
i förevarande hänseende.

Under år 1944 ha därjämte följande personer tillkallats för att såsom experter
biträda skolutredningen vid behandlingen av vissa frågor, nämligen:
studierektorn H. Berglind, överlärama L. Larsson och E. Lindälv samt folkskolinspektören
S. F. A. Örngård vid behandlingen av vissa frågor rörande
det inre arbetet i skolan, överläraren H. Hagström och folkskolläraren R.
Flink beträffande organisationen av filmundervisningen i skolorna samt undervisningsrådet
N. R. Lundblad, rektorerna N. Alsén, H. A. G. Gullberg och
J. Elgeskog, ämneslärarinnan Karin Wernqvist, folkskolinspektören O. L.
Levin samt tillsynsläraren K. Falk vid utarbetandet av korta redogörelser för
verkställda försök med nya metoder för främjande av elevernas självständiga
arbete och samarbetet mellan lärjungar inom olika ämnen ävensom
samverkan mellan skola och hem. Därjämte ha vissa tidigare tillkallade experter
även under år 1944 biträtt skolutredningen.

Den inom kommittén år 1942 tillsatta delegationen för behandling av vissa
frågor rörande praktisk utbildning för skolungdom har under år 1944 avslutat
sitt arbete och till kommittén avgivit betänkande och förslag.

Kommittén har under år 1944 hållit åtskilliga sammanträden in pleno, varjämte
kommitténs båda underavdelningar, läroverks- och folkskoleavdelningama
var för sig haft ett stort antal sammanträden. Även de ovannämnda
båda delegationerna ha var för sig sammanträtt ett flertal gånger.

Under år 1944 har kommittén till Kungl. Maj:t överlämnat följande be -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 157

tänkanden, nämligen: I. Skolan i samhällets tjänst. Frågeställningar och I jjj
problemläge (Statens off. utredn. 1944: 20); II. Sambandet mellan folkskola
och högre skola (Statens off. utredn. 1944: 21); III. Utredning och förslag
angående vidgade möjligheter till högre undervisning för landsbygdens ungdom
(Statens off. utredn. 1944: 22); samt bilaga III till skolutredningens betänkanden
och utredningar: Förhandlingarna vid sammanträde den 15—
den 17 juni 1943 med 1940 års skolutrednings rådgivande nämnd. Stenografisk
uppteckning (Statens off. utredn. 1944:23).

Kommitténs arbete under år 1944 har huvudsakligen bestått i, förutom
slutredigering av de under året angivna publikationerna, utredning av frågorna
om realskolans och om folkskolans organisation inklusive frågan om
utvidgad folkskola och om fortsättningsskolan. Beträffande realskolan har
förslag till betänkande till största delen utarbetats och i fråga örn folkskolan
ha utarbetats förslag till undervisningsplan för folkskolans A-form, varjämte
arbetet med undervisningsplaner för övriga former av folkskolan fortgår.
Vidare ha vissa förberedande arbeten rörande gymnasiets organisation
utförts och slutligen har betänkande angående praktiska utbildningslinjer till
största delen färdigställts.

18. Socialutbildningssakkunniga (1943:121; 1944:1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 för att inom
departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande den
högre socialvetenskapliga och sociala utbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1942):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Andersson, Ebon, bibliotekarie;

Heckscher, G. E., docent, tillika sekreterare;

Hult, W. P. A., professor (fr. o. m. den 13 oktober 1944);

Högbom, I., professor;

Karlbom, T. O., studierektor;

Larsson, Y. G. R., borgarråd;

Lindahl, E. R., professor;

Swartling, A. E. V., expeditionschef.

Biträdande sekreterare:

Edgardh, C., amanuens (fr. o. m. den 1 juni 1944).

Lokal: Socialinstitutet, Odengatan 61; tel. 23 41 10.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943:1 E 21.

Under år 1944 ha hållits 10 sammanträden med samtliga sakkunniga. Delegationer
av de sakkunniga ha dessutom sammanträtt tillhopa 12 gånger.

I anledning av remisser ha de sakkunniga avgivit följande yttranden, nämligen
den 19 januari 1944 till chefen för ecklesiastikdepartementet över en
skrivelse från landshövdingen M. Jacobsson m. fl. rörande statsanslag för
upprättandet av ett socialpolitiskt institut i Göteborg, den 9 mars 1944 till
chefen för socialdepartementet över en av landssekreteraren O. Åkesson utarbetad
promemoria angående utbildning av aspiranter på vissa tjänster vid

158

Riksdag sb erätt elsen.

I E: 18 länsstyrelserna samt den 25 maj 1944 till ministern för utrikes ärendena
över amerikautredningens skrivelse med förslag till förbättrad utbildning
av utrikesförvaltningens personal m. m.

Under första hälften av år 1944 gällde de sakkunnigas överläggningar
i främsta rummet utbildningen för kommunal tjänst och annat socialt arbete.
Betänkande med utredning och förslag rörande den högre socialpolitiska
och kommunala utbildningen (Statens off. utredn. 1944: 29) överlämnades
den 29 juni 1944 till departementschefen. De sakkunniga ha därefter
i två delegationer återupptagit utredningsarbetet beträffande den högre socialvetenskapliga
utbildningen, särskilt statsvetenskaplig examen samt anordnandet
av praktik för aspiranter till tjänster inom statsförvaltningen.

Uppdraget torde bliva slutfört under första delen av år 1945.

19. 1942 års kgrkomusikerutredning (1943:1 22; 1944:1 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1942 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående
en nyorganisering av klockarinstitutionen och dit hänförliga befattningar
samt vad därmed sammanhänger (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juli
1942):

Hallén, H. M., prost, led. av II kamm., ordförande;

Gustafsson, K. G., kantor;

Ralf, E. C., direktör för musikhögskolan;

Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wohlin, T. H., kammarråd, tillika sekreterare.

Lokal: Konstitutionsutskottets ordföranderum i riksdagshuset; tel. 10 51 50.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I E 22.

I utredningens arbete har deltagit e. o. förste kanslisekreteraren N.-E.
Brolin, vilken enligt departementschefens beslut den 29 november 1943 tillkallats
att såsom särskild expert biträda utredningen i vissa hänseenden.

De sakkunniga ha år 1944 sammanträtt under tiden den 29 september—
den 30 november.

Betänkande med förslag till riktlinjer för lösning av den till de sakkunniga
hänskjutna frågan är under utarbetande.

De sakkunniga beräkna att avlämna nämnda betänkande i början av år
1945.

20. Sakkunniga för sexualundervisningens ordnande (1944:1 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 augusti 1943 för att
inom departementet i anslutning till gällande författningar och i samråd med
1940 års skolutredning skyndsamt utarbeta och avgiva förslag till instruktionskurser
och annan handledning i sexualundervisning för lärare vid folkskolor
och övriga under skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter samt
förslag till anordnande av ifrågavarande undervisning för lärjungar på olika
åldersstadier i nämnda skolor:

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

159

Herlitz, C. W., skolöverläkare, sammankallande ledamot; I E: 21

Ahlberg, G. A., Överlärare;

Nordlund, Elsa-Brita, med. lie.;

Runestam, A., biskop.

Sekreterare:

Näsmark, K. E. J., lektor.

Lokal: Skolöverstyrelsen.

Såsom experter hava anlitats folkskollärarinnorna Gerda Brunskog och
Signe Bengtsson, folkskolläraren A. Frenne och läroverksadjunkten G. Lindberg.

Under år 1944 ha hållits 38 sammanträden, varav 8 plenarsammanträden.

Den 1 juni 1944 avlämnade de sakkunniga betänkande med förslag till
handledning i sexualundervisning för lärare i folkskolor (Statens off. utredn.

1944: 41).

Som närmaste uppgift ha de sakkunniga att utarbeta motsvarande handledningsförslag
för de högre skolformernas lärare.

21. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (1944:1 24).

Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Majit en särskild
kommitté för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande med uppgift i första
hand att — med ledning av vad chefen för ecklesiastikdepartementet enligt
proposition nr 151 till 1943 års riksdag och riksdagen enligt dess skrivelse
den 8 juni 1943, nr 280, i ämnet anfört — uppgöra och för Kungl. Majit
framlägga förslag till karolinska sjukhusets utbyggande med en dermatosvfilidologisk
och en pediatrisk klinik.

Av Kungl. Majit den 24 september 1943 tillkallade ledamöter:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Bohmansson, G., med d:r, lasarettsläkare;

Hellerström, S. C. A., professor;

Hellström, J. G. L., professor;

Lichtenstein, A., professor;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Öman, I., borgarråd.

Ledamöterna Hellerström och Lichtenstein skola deltaga i kommitténs
överläggningar och beslut endast såvitt angår den dermato-syfilidologiska
respektive den pediatriska kliniken.

Sekreterare:

Ekbom, C. A. H., förste amanuens (tel. Kanslihuset).

Arkitekt:

Ahlbom, S. A. W., stadsarkitekt.

Lokal: Karolinska institutets kollegierum, Hantverkargatan 3.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: I E 24.

Sedan kommittén den 29 februari 1944 avlämnat betänkande med utredning
och förslag till dermato-venereologisk klinik, har Kungl. Majit dels

160

Riksdagsberättelsen.

I El 21 den 12 augusti 1944 anbefallt kommittén att uppgöra och till Kungl. Majit
inkomma med ritningar och entreprenadhandlingar beträffande den dermatologiska
kliniken ävensom att utföra andra förberedande arbeten beträffande
nämnda klinik, dels ock den 20 oktober 1944 fastställt instruktion
för kommittén.

Kommittén har den 5 december 1944 överlämnat betänkande med utredning
och förslag till pediatrisk klinik.

Kommittén har under år 1944 sammanträtt 15 dagar in pleno. Ett inom
kommittén tillsatt arbetsutskott har under året haft 3 sammanträden.

Ritningar och entreprenadhandlingar beträffande den dermatologiska kliniken
torde komma att avlämnas under första halvåret 1945.

22. Utredning angående ordnandet av den andliga vården vid sjukhusen

(1944:128).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 17 december 1943 och
den 10 november 1944 för att inom departementet biträda med utredning och
avgiva förslag rörande förbättrade betingelser för den andliga vården å sjukvårdsinrättningar
jämte därmed sammanhängande frågor:

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm., ordförande;

Bager, E. B. E., lasarettsläkare;

Bergsten, G., distriktsföreståndare, pastor (fr. o. m. den 27 november 1944);
Hillbom, Karin, sjuksköterska;

Skoglund, H. L., kammarråd;

Ysander, D. T., biskop.

Sekreterare:

Åberg, E. V. R., förste byråsekreterare (tel. 11 42 88).

Lokal: Kammarkollegium.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: IE 28.

Kommittén har under år 1944 hållit 12 sammanträden.

Från pastorer, styresmän och husmödrar vid lasarett, sjukstugor, sanatorier,
sinnessjukhus, vårdanstalter för kroniskt sjuka, vanföreanstalter och
barnbördshus med flera sjukvårdsinrättningar i riket har kommittén infordrat
uppgifter rörande den andliga vården å respektive inrättningar. Uttalanden
hava också införskaffats från ett betydande antal patienter. Rikets biskopar
ha lämnat vissa uppgifter rörande lämpliga åtgärder för tillgodoseende av
den andliga vården å sjukhusen och från ett par präster med erfarenhet av
kyrkobokföringen å sjukhus har erhållits en redogörelse för denna bokföring.
Vidare ha de sakkunniga sökt införskaffa uppgifter om den andliga vården
å sjukhusen i andra länder. Uppgifter hava inkommit från Danmark
och Norge. Det omfattande materialet har endast till en del hunnit genomarbetas.

Under år 1945 avser kommittén att genomgå och bearbeta inkommet material.
Vidare ämnar kommittén företaga resor till några av de större sjukhusen.

161

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

23. Universitetsarrendeutredningen. J J]; 34

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 februari 1944 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande arrendebestämmelser
för universitet, akademier, högskolor och vetenskapliga samfund: Engströmer,

Th., professor emeritus, ordförande;

Carlsson, E., arendator;

Ericsson, J., akademifogde;

Gynnerstedt, T., stiftssekreterare.

Sekreterare:

Svennegård, C., t. f. revisionssekreterare.

Lokal: Lagberedningens sammanträdesrum, Rosenbad 2; tel. 20 03 48.

Enligt departementschefens anförande till statsrådsprotokollet den 4 februari
1944 skall de sakkunnigas uppgift i första hand vara att undersöka, i
vilken omfattning utarrendering förekommer av jord tillhörig universitet,
akademier, högskolor och vetenskapliga samfund och vilka villkor som gälla
för dylik upplåtelse. De sakkunniga bör därvid beakta dels vad som anförts
i samband med de nyligen företagna ändringarna i nyttjanderättslagen och
dels föreliggande förslag till bestämmelser rörande utarrendering av kronoegendom
och av ecklesiastik jord ävensom, i den utsträckning så finnes påkallat,
samråda med de sakkunniga rörande arrendebestämmelser för kommunal
jord. Utredningen jämte därav föranledda förslag till arrendebestämmelser
bör framläggas så snart omständigheterna medge.

Sedan den åt de sakkunniga i första hand anförtrodda uppgiften i april
1944 slutförts, lia de sakkunniga intill den 1 december hållit 5 sammanträden.
Därvid ha utkast till särskilda bestämmelser för arrenden under universiteten
m. m. uppgjorts och granskats.

24. Sakkunnig för utredning rörande reglering av församlingsindelningen i

Stockholm.

Tillkallad den 11 februari 1944 för att i enlighet med bestämmelserna i
lagen den 13 juni 1919 örn ordning och villkor för ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning verkställa utredning rörande reglering av församlingsindelningen
i Stockholm:

Schalling, E. H., kammarråd.

Lokal: Kammarkollegiet; tel. 11 34 80.

Ifrågavarande uppdrag är föranlett av en framställning i ämnet från domkapitlet
i Stockholm. Domkapitlet framhöll därvid bland annat, att församlingarna
i Stockholm borde erhålla en sådan storleksordning, alt den kyrkliga
verksamheten icke äventyrades. På grund av den utveckling Stockholm undergått
sedan församlingsindelningen senast var föremål för ingående övervägande,
erfordrades en indelningsändring ej blott till följd av den fortsatta
befolkningsökningen utan framför allt med hänsyn till den ojämnhet, med villian;;
till riks. prof. 1945. 1 sami. n

Kiksdagsbcrättclsen.

162

Riksdagsberättelsen.

I Et 24 ken densamma gjort sig gällande inom församlingarna. Till de församlingar,
där invånarantalet nått en storlek, som i högsta grad försvårade det kyrkliga
arbetet, hörde i främsta rummet Bromma, Brännkyrka, Enskede, Högalid,
Katarina, Matteus, Oskars och S:t Görans församlingar. En lösning av frågan
om dessa församlingars lämpliga indelning framstode därför såsom särskilt
angelägen. Genom att en skatteutjämning mellan de särskilda kyrkliga
kommunerna i Stockholm numera kommit till stånd vore en församlingsdelning
i viss mån underlättad.

Den sakkunnige har från pastorsämbetena i Stockholms territoriella församlingar
inhämtat upplysningar rörande befolknings-, arbets- och tjänstgöringsförhållanden
samt gudstjänstfrekvens. Från olika kommunala förvaltningsorgan
i staden ha erhållits utredningar och upplysningar rörande detaljfrågor,
särskilt i avseende å folkmängdens fördelning och utsikterna för dess
utveckling ävensom angående lösningen av kommunikationsproblemen i staden
m. m. Därjämte har den sakkunnige rådgjort med kyrkliga och kommunala
befattningshavare samt tagit del av lokala förhållanden av betydelse för
uppdragets utförande.

För år 1945 planeras utarbetande av preliminära förslag till indelningsändringar
jämte beräkning av därmed förbundna kostnader samt dessas fördelning
på de skattskyldiga. Sedan sådana förslag upprättats, komma de att göras
till föremål för diskussion vid sammanträden med representanter för
prästerskapet och församlingarna.

Definitivt förslag beräknas kunna bliva färdigt under första delen av år

1946.

25. Prästutbildningssakkunniga.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1944 för
att inom departementet verkställa fortsatt utredning och avgiva förslag angående
prästutbildningens reformering:

Brilioth, Y. T., biskop, ordförande;
von Engeström, J. S. V., professor;

Nygren, A. T. S., professor;

Palm, S. E. W., direktor hos svenska kyrkans diakonistyrelse;

Rudberg, Y., domprost;

Westman, K. B., professor.

Sekreterare:

Murray, G. R. O., teol. lie., kyrkoadjunkt (tel. 53 64 99).

De sakkunnigas uppdrag utgör en fortsättning av det Brilioth den 7 juni
1940 meddelade uppdraget att verkställa utredning rörande ändring av gällande
bestämmelser i fråga om prästutbildningen. Det av Brilioth den 14 juli
1942 avlämnade betänkandet med förslag i ämnet (Statens off. utredn.
1942: 33) har varit föremål för remissbehandling.

Under 1944 ha hållits 5 sammanträden.

De sakkunniga beräkna att i början av år 1945 kunna avlämna sitt betänkande.

163

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

26. 194A års utredning rörande tandläkarutbildningen m. m. I El 26

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 februari och den 6
oktober 1944 för att inom departementet biträda med utredning och avgiva
förslag rörande tandläkarundervisningens organisation och därmed sammanhängande
utbildnings- och lokalfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni

1944):

Engströmer, Th., professor emeritus, ordförande;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;

Kjellgren, B. S. T., tandläkare;

Lindbärg, K. E., stadskamrerare;

Nordlander, O., generalfältläkare;

Petrén, T. E. A., professor;

Pålsson, F., chefstandläkare( fr. o. m. den 6 oktober 1944);

Strömbeck, J. P., professor;

Westin, G. E. N., professor;

Wikblad, Å. H., tandläkare.

Sekreterare:

Malmberg, P. G., t. f. andre kanslisekreterare (tel. Kanslihuset).

Lokal: Tandläkarinstitutet; tel.: 10 30 92.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat följande.

Den första huvuduppgiften för de sakkunniga blir att bilda sig en uppfattning
av behovet av tandläkare. Detta problem sammanhänger nära med frågan
örn folktandvårdens utbyggande. De sakkunnigas andra huvuduppgift blir
att ägna undervisningsplanerna vid tandläkarinstitutet en allmän översyn och
granskning. Det kan övervägas, huruvida icke de inledande studierna böra
utvidgas till att leda antingen till en gemensam förkortad medicine kandidatexamen
eller också till en i vissa hänseenden modifierad sådan examen. Utredningen
bör i denna del bedrivas i samarbete med läkarutbildningsakkunniga
(se ovan I: E 15). Det bör vidare undersökas, i vilken utsträckning tillfälle
kan beredas de studerande att erhålla undervisning med tillhjälp av kliniskt
material i för dem lämpade medicinska ämnen. Frågan om de nuvarande
professurernas ämnesområden bör tagas under övervägande, varjämte
förslag böra avgivas beträffande antalet professurer vid institutet och omfattningen
av dessa samt organisationen av den biträdande lärarpersonalen. För
undervisningen i vissa ämnen kan en närmare anknytning till ett undervisningssjukhus
komma att framstå såsom nödvändig. Vid utredningen bör
sambandet mellan undervisning och forskning beaktas. Den svenska odontologien
bör hava möjligheter att efter förmåga göra en insats också på det internationella
området.

De sakkunniga böra även överväga, vilka organisatoriska åtgärder som
böra vidtagas för att åt tandläkarutbildningen giva en fullt högskolemässig karaktär.
Härvid bör prövas, huruvida tillräcklig anledning finnes att inrätta
en självständig högskola eller huruvida icke undervisningen med större fördel
bör infogas i den medicinska fakultetsorganisationen. För vetenskaplig
forskning särskilt intresserade tandläkare synas böra kunna fortsätta sina

164

Riksdagsberättelsen.

I Et 26 studier och avsluta dem med disputationsprov för vinnande av odontologie
doktorsgrad. Det har understundom föreslagits, att tandläkarundervisningen
bör uppdelas på två skilda institut. Ehuru skäl, särskilt ekonomiska, kunna
anföras häremot, torde det dock vara motiverat att spörsmålet upptages till
undersökning. Vilken organisatorisk lösning av problemen de sakkunniga än
föreslå, böra förslag till detaljerad organisationsplan och stadgar framläggas.

Särskild uppmärksamet bör ägnas åt frågan örn säkerställandet av patienttillgången
för undervisningen. Tidvis ha betydande svårigheter framträtt i
detta hänseende. För frågans lösning är av vikt, att läroanstalten får en så
central belägenhet på förläggningsorten, att den bekvämt kan uppsökas av
patienterna. Det har framhållits såsom önskvärt, att en överenskommelse
träffas med Stockholms stad om att tandläkarinstitutet i lämplig omfattning
omhänderhar folktandvården i huvudstaden.

I utredningsuppdraget bör jämväl ingå att framlägga förslag till dét slutliga
ordnandet av tandläkarundervisningens lokalbehov.

Ytterligare torde böra undersökas behovet av en statlig utbildning av tandsköterskor
och tandtekniker.

De sakkunniga ha under år 1944 sammanträtt in pleno 5 dagar. Förberedande
arbeten ha utförts av särskilda subkommittérade.

27. Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till restaurering av Uppsala
domkyrka.

Tillkallade den 15 juli och den 8 december 1944 för granskning av tävlingsförslag
vid den allmänna pristävling för svenska arkitekter rörande restaurering
av Uppsala domkyrka, som enligt beslut förstnämnda dag skall anordnas
:

Bagge, G., professor, led. av II kamm., ordförande;

Anderberg, A. H., domprost;

Boéthius, Gerda, professor;

Curman, J. S., riksantikvarie;

Eidem, E., ärkebiskop;

Hedqvist, P. G., professor;

Leo, H. V., generaldirektör;

Lundberg, E. J., antikvarie;

Noreen, Ä., intendent;

Thiis, H., domkyrkoarkitekt;

Zimdahl, H., arkitekt (fr. o. m. den 8 december 1944).

Sekreterare:

Tengelin, Å. E., intendent (tel. Byggnadsstyrelsen).

Den 15 juli 1944 anbefalldes prisnämnden att, i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av byggnadsstyrelsen den 3 september 1943 avgivet förslag och
med beaktande av vad departementschefen under punkt 43 i bilagan åttonde
huvudtiteln till 1944 års statsverksproposition i ämnet anfört, uppgöra och
fastställa program för anordnande av ifrågavarande tävling.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 165

Kommittén har slutligt utformat tävlingsprogrammet och iordningställt I El 28
övriga erforderliga handlingar. Pristävlingen kommer att utlysas i början av
januari 1945 och tävlingstiden avses att bliva ett år.

28. 1944 års lönekommitté för privatlåroverken.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 augusti 1944 för att
inom departementet biträda med utredning i fråga om löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 augusti 1944):

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;

Lundh, H. T., rektor;

Aurivillius, Monica L., ämneslärarinna;

Nevrell, B. A., t. f. kansliråd. ''

Sekreterare:

Blomberg, D. Ingeborg, byråsekreterare.

Lokal: Riksdagshuset; tel. Riksdagen.

Direktiven för kommitténs arbete framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet den 12 augusti 1944, därvid departementschefen
yttrade bland annat följande:

Den utredning i ämnet, som i överensstämmelse med riksdagens i skrivelse
den 20 juni 1944, nr 368, gjorda hemställan nu torde böra igångsättas, bör i
första hand taga sikte på att i möjligaste mån åstadkomma en utjämning av
de löneskillnader, som förefinnas närmast i förhållande till de kommunala
skolorna. Löneregleringen bör därvid avse såväl de manliga som de kvinnliga
lärarnas löner. Undersökningen torde icke böra begränsas allenast till
själva de kontanta löneförmånerna utan avse jämväl andra avlöningsvillkor.

Även personalens pensionsförhållanden böra göras till föremål för närmare
undersökning. Vidare böra frågorna om formen och omfattningen av statsunderstöden
till privatläroverken tagas under omprövning.

Vid utredningens bedrivande torde samråd böra ske med 1940 års skolutredning
i frågor, vilka äga samband med sådana organisationsproblem som
äro föremål för skolutredningens prövning (se ovan I: E 17). Därest på grund
härav ett uppskov med genomförandet av en definitiv löne- och pensionsreglering
vid privatläroverken visar sig ofrånkomligt, böra förslag utarbetas i
syfte att bereda lärarpersonalen en provisorisk förbättring av nuvarande löneförmåner.

De sakkunniga lia intill den 1 december 1944 sammanträtt in pleno 10
dagar.

Mellan sammanträdena har utredningsarbete enligt kommitténs uppdrag
bedrivits av enskilda medlemmar. Efter inledande diskussioner örn planläggningen
av kommitténs arbete lia de sakkunniga infordrat uppgifter angående
ifrågavarande lärares löner, kompetens, tjänstgöring m. m. och angående de
olika skolornas ekonomiska förhållanden i övrigt samt påbörjat bearbetningen
av det erhållna materialet.

Uppdraget kan beräknas bliva slutfört under år 1945.

I E: 29

166 Riksdagsberåttelsen.

29. Kommittén för den naturvetenskapliga forskningen.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 augusti 1944 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
åtgärder för främjande av matematisk-naturvetenskaplig forskning jämte
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 september
1944):

Tunberg, S. A. D., professor, rektor vid Stockholms högskola, ordförande;
Edlén, B., professor;

Kahlson, G. S., professor;

Siegbahn, K. M. G., professor;

Sundén, O. R., t. f. statssekreterare;

Tiselius, A. W. K., professor;

.Westgren, A. F., professor, vetenskapsakademiens sekreterare.

Sekreterare:

Funke, G. W., lektor (adr.: Besmansvägen 10, Åkeslund; tel.: 25 23 15).

1944 års riksdag har, i anledning av väckta motioner, i skrivelse den 28
juni 1944, nr 441, anhållit örn utredning och förslag i ämnet.

Enligt de direktiv för kommitténs arbete, som angivits av departementschefen
i anförande till statsrådsprotokollet den 12 augusti 1944, skall arbetet
främst vara inriktat på undersökning av åtgärder till stöd för den förutsättningslösa
grundforskningen. De viktigaste utredningsutgifterna äro därvid
följande. 1) Undersökning av behovet av ökat ekonomiskt stöd åt den matematisk-naturvetenskapliga
forskningen. Härvid framhålles särskilt, att de
sakkunniga böra hämta vägledning i de uttalanden, som gjorts under ärendets
riksdagsbehandling. 2) Undersökning av behovet av nya tjänster (professurer
eller laboratorstjänster). 3) Undersökning av behovet av stipendier
(docentstipendier, forskarstipendier, stipendier för licentiater, som arbeta på
sin doktorsavhandling). 4) Undersökning av de vetenskapliga institutionernas
behov av tekniska biträden. 5) Översyn av grunderna för statsbidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar och andra vetenskapliga publikationer.
6) Frågan örn statsbidrag till den matematiskt-naturvetenskapliga forskningen
vid Stockholms högskola. 7) Undersökning av möjligheten att samordna
forskningen vid universiteten och Stockholms högskola med den forskning,
som bedrives vid tekniska högskolan och vid enskilda företag och institutioner.

Kommittén har sammanträtt den 29 september och den 11 november 1944.

Kommitténs arbete har i främsta rummet varit inriktat på inventering av
behoven av stödåtgärder vid universiteten och högskolorna. För detta ändamål
ha särskilt utsedda delegerade bland kommitténs ledamöter haft sammanträden
med matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid universiteten
i Lund och Uppsala samt matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid
Stockholms högskola, önskemålen från dessa universitetsinstanser väntas
inkomma till kommittén i början av år 1945. I övrigt har insamling av material
för kommitténs vidare arbete bedrivits. Vid sammanträdena ha all -

167

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

männa frågor samt frågan om inrättande av ett matematisk-naturvetenskap- 1 E: 30
ligt forskningsråd varit föremål för behandling.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i slutet av 1945.

30. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944 för fortsatt beredning
av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm:

Kreuger, H., professor emeritus, ordförande;

Ahrbom, N. O., professor;

Dahl, D., byggnadsråd;

Hellström, B. M., professor;

Sundahl, P. E., professor;

Woxén, R., professor, rektor vid tekniska högskolan.

Sekreterare:

Swedenborg, J. E., t. f. kamrerare.

Lokal: Tekniska högskolan; tel. 23 28 20 (växel).

Beträffande kommitténs uppdrag meddelades följande föreskrifter i nämnda
beslut den 12 augusti 1944. Kommitténs uppgift skall i första hand vara
att — med utgångspunkt från det antal studerande, den fördelning av de
studerande på högskolans avdelningar och den ökning av antalet lärarbefattningar,
som av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
^se ovan I: E 1) föreslagits — verkställa en överarbetning av det byggnadsprogram,
som framlagts i bihang 2 (Statens off. utredn. 1943: 37) till de sakkunnigas
betänkande. Härvid skall kommittén beakta vad vid remissbehandlingen
av de sakkunnigas förslag anförts av beskaffenhet att påverka byggnadsprogrammets
utformning. Planläggningen av högskolans utbyggnad i
stort bör ske på sådant sätt, att jämkningar i byggnadsplanerna såväl för
högskolan i dess helhet som beträffande dess olika avdelningar och underavdelningar
utan svårighet kunna genomföras. Kommittén skall eftersträva
en så enkel och billig planlösning, som en ändamålsenlig anordning av högskolans
byggnader medgiver.

Kommittén har intill utgången av november 1944 sammanträtt 8 gånger
och därvid påbörjat arbetet med upprättande av generalplan för högskolans
fullständiga utbyggnad.

Genom beslut den 2 december 1944 har departementschefen meddelat direktiv
för det fortsatta bedrivandet av kommitténs arbete och därvid bland
annat anfört:

Vid byggnadsplanernas utformning bör kommittén utgå ifrån ett lokalbehov,
beräknat alternativt — under förutsättning av att avdelningen för
lantmäteri kommer att bibehållas —- dels för 450, dels för 350 nya elever
årligen, därvid även möjligheterna till dubblering av kurser och övningar böra
uppmärksammas. Vid generalplanens upprättande skall kommittén iakttaga,
att för avdelningen för lantmäteri avsedd byggnad förlägges på sådant sätt,
att — därest en förflyttning av lantmäteriundervisningen till annan undervis -

168

Riksdag sberättelsen.

30 ningsanstalt framdeles kommer till stånd — detta icke behöver föranleda
någon rubbning med avseende å generalplanen i övrigt. I samband därmed
torde beaklas frågan huru de lokaler, som för närvarande innehålla de geodetiska
och fotogrammetriska institutionerna, lämpligen böra utnyttjas. Upprättandet
av generalplanen skall ske efter samråd med riksmarskalksämbetet.

Såvitt gäller den närmare planläggningen av de olika byggnaderna skall
kommittén bedriva sitt arbete med sikte på önskvärdheten av att byggnadsprogrammet
i första hand kan genomföras, i vad det avser byggnader å området
å norra Djurgården dels för de båda lägre årskurserna av samtliga
avdelningar utom avdelningen för lantmäteri, dels för olika institutioner inom
avdelningen för elektroteknik.

Kommittén har att verkställa en så noggrann uppskattning som möjligt av
byggnadskostnaderna, med särskilt angivande av huru dessa komma att
ställa sig enligt de ovan omförmälda alternativen för beräkning av elevantalet.

31. 1944 års folkbildningsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1944 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande grunderna
för statens understödjande av det fria och frivilliga bildningsarbetet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1944):

Andersson, C. I., fil. d:r, ordförande;

Bolin, E. I., fil. lie.;

Hirdmän, G. G., riksstudieledare;

Nilsson, B. A., egnahemsdirektör, led. av I kamm.;

Sundqvist, E. G., studierektor;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;

Åberg, T. G., folkhögskolerektor.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat följande.

Folkbildningsrörelsen åtnjuter sedan länge understöd av statsmedel, huvudsakligen
till föreläsnings- och biblioteksverksamhet. Trots att statsbidrag
lämnats i avsevärd omfattning ha emellertid de behov, som anmälts av folkbildningsrörelsens
organisationer, icke blivit fullt tillgodosedda. På senare år
har vidare folkbildningsrörelsen genomgått stora förändringar. Det frivilliga
bildningsarbetet, för vilket de s. k. bildningscirklarna och arbetareföreningarna
i mitten av 1800-talet bröto mark och som sedermera under lång tid var
knutet väsentligen till nykterhetsrörelsens och arbetarrörelsens verksamhet,
har numera vunnit insteg hos de flesta samhälls- och intressegrupper. Den
religiöst orienterade ungdomen, jordbrukarungdomen och tjänstemännen ha
alla skapat egna bildningsförbund, de ledande industriella organisationerna
ha upprättat en särskild upplysningstjänst o. s. v. Samtidigt har verksamheten
utvidgats till nya kulturområden, varjämte nya bildningsmedel och studiemetoder
ha tillkommit.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 169

Dessa frågor uppmärksammades av flera motionärer vid 1944 års riksdag. I I El 31
anslutning till motionernas yrkanden anhöll riksdagen (skrivelse nr 8 p. 225),
att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående grunderna för understödjandet
av det fria och frivilliga bildningsarbetet samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Riksdagen
ansåg emellertid icke, att folkhögskolans ställning och organisation borde beröras
av denna omprövning.

Utredningsmännen böra underkasta folkbildningsarbetet en översiktlig
granskning med hänsyn till dess omfattning, syften, metoder, organisatoriska
former och resultat. Sedan en genomgång av arbetsfältet ägt rum, böra resultaten
därav läggas till grund för en bedömning av folkbildningsrörelsens
uppgifter, utvecklingsmöjligheter och behov samt omfattning av och villkoren
för statens understödjande verksamhet.

Det frivilliga bildningsarbetet präglas av en strävan att göra kulturens förmåner
tillgängliga för alla medborgare. För landsbygdens del har denna
princip hittills icke kunnat fullständigt genomföras, något som icke minst
torde bero på bristande ekonomiska resurser. Detta förhållande är så mycket
mera beklagligt, som folkbildningsrörelsen just på landsbygden äger särskilda
uppgifter att fylla. Genom att väcka intresse för hembygden, dess liv och
traditioner, kan det frivilliga bildningsarbetet verksamt bidraga till att skänka
landsbygdens befolkning andligt rotfäste i dess nedärvda miljö. Sedan
radio- och brevundervisning tagits i bildningsverksamhetens tjänst, ha dess
möjligheter att nå ut till avlägsna och glest befolkade bygder väsentligt ökats.
Utredningsmännen böra undersöka, på vad sätt det frivilliga bildningsarbetets
utbredande på landsbygden skall kunna främjas, särdeles inom sådana
områden, som äro mindre gynnade i kulturhänseende.

I främsta rummet är det frivilliga bildningsarbetet en angelägenhet för
ungdomen. Det ligger i sakens natur, att detta arbete, som ställer krav på
intellektuell anspänning, ofta har svårt att tävla om ungdomens intresse
med nöjeslivet och sporten.

Utredningsmännen böra undersöka, genom vilka medel ungdomen i större
utsträckning än för närvarande må kunna vinnas för deltagande i det frivilliga
bildningsarbetet. Problemets sammanhang med frågorna örn nöjeskulturens
höjande och folkets fysiska fostran bör särskilt uppmärksammas. Om
så befinnes lämpligt, bör samråd äga rum med 1939 års ungdomsvårdskommitté.

Folkbildningsarbetet bör tillgodose olika intresseriktningar och öppna vägar
till skilda kulturområden. En folklig konstuppfostran bör från statens
sida främjas genom förmedling av den bildande konsten, teatern o. s. v.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt folkbildningsarbetet på musikens och
sångens område, varvid är att märka den verksamhet, som bedrives av folkliga
musikhögskolan i Arvika.

Av gammalt slår det frivilliga bildningsarbetet i nära förbindelse med den
folkliga självstyrelsens idé. En ansvarsfylld uppfattning av medborgarskapets
betydelse kräver därför av de vuxna fortsatta ansträngningar för den

170

Riksdagsberättelsen.

I E: 31 politiska och ekonomiska bildningens fördjupning. Studier i hembygdens och
fosterlandets samhällsliv, kultur och historia äro i synnerhet ägnade att levandegöra
de nationella värdena. Utredningsmännen böra taga hänsyn till
dessa synpunkter.

Med avseende på studiemetoderna genomgår folkbildningsarbetet en förvandling,
som ännu icke är avslutad. Nya bildningsmedel, i främsta rummet
film och radio, måste tagas i anspråk. Biblioteksverksamheten torde vara
minst berörd av förändringarna. Utredningsmännen böra, om de så finna
lämpligt, ingå på frågan om möjligheterna att tillhandahålla allmänheten
god litteratur, särskilt klassiska verk, till billiga priser. Mera invecklad är
frågan örn den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten. Utredningsmännen
böra taga sikte på frågorna, i vad mån denna verksamhet alltjämt
fyller ett väsentligt behov i det frivilliga bildningsarbetet och, om så befinnes
vara fallet, under vilka former verksamheten skall bedrivas. I detta sammanhang
bör frågan om statligt understöd för anordnande av bildningskurser
upptagas till behandling. De så kallade flyttande folkhögskolekurserna
ha visat sig erbjuda stora fördelar. Genom tillvaratagande av radions
och brevskoleundervisningens möjligheter har studiecirkel verksamheten på
senare tid gjort stora framsteg. Den kämpar emellertid med betydande ekonomiska
svårigheter, varför önskemål örn statsunderstöd ha framförts. Utredningsmännen
böra undersöka denna fråga samt framlägga förslag till
de åtgärder, som kunna befinnas erforderliga.

Beträffande frågan om tillgången på kvalificerade föreläsare, lärare och
studieledare bör även övervägas, örn icke tillfälle bör beredas docenter vid
universitet och högskolor samt läroverks- och folkhögskolelärare att i ökad
utsträckning medverka i det frivilliga bildningsarbetet. De av 1920 års folkbildningssakkunniga
framlagda förslagen rörande dels en nationalekonomisk
fortbildningskurs för lärare, dels en allmän utbildningskurs i ekonomiska
ämnen för studieledare böra prövas.

Ett stort antal organisationer äro verksamma inom folkbildningsrörelsen.
Av praktiska och ekonomiska skäl måste samverkan mellan bildningsorganisationerna
eftersträvas. Utredningsmännen böra undersöka, om ytterligare
framsteg kunna göras på denna väg. Grunderna för statens bidragsgivning
till bildningsförbundens organisationskostnader böra jämväl prövas. Härvid
bör man överväga, huruvida en riksorganisation, som bedriver bildningsverksamhet,
bör utestängas från statligt understöd enbart av den anledningen,
att dess medlemsantal är jämförelsevis lågt.

Under de senaste åren har folkbildningsarbetets betydelse jämväl för stärkande
av den nationella sammanhållningen och försvarsviljan tydligt kunnat
skönjas. De möjligheter, som finnas att på denna väg stärka sambandet
mellan försvaret och folket, böra beaktas. Vid behandlingen av dessa spörsmål
böra utredningsmännen samråda med försvarets upplysningsutredning.

Den personliga valfriheten och det enskilda initiativet utgöra det frivilliga
bildningsarbetets livsluft. Det bör icke ifrågakomma att inrätta någon stat -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 171

lig förvaltningsmyndighet, som skulle kringskära folkbildningsorganisatio- I Et 32
nernas rörelsefrihet. Med beaktande härav bör utredningsmännen klarlägga,
huru det behov, som må befinnas föreligga av en sammanhållande och rådgivande
instans, lämpligen bör tillgodoses för framtiden.

Utredningen har under 1944 haft ett sammanträde, varvid detaljerad plan
för utredningsarbetets bedrivande uppgjordes och sammanträdesordning bestämdes.

32. Nationalmuseikommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1944 för
att verkställa utredning rörande frågan om beredande av ändamålsenliga lokaler
för de av nationalmuseum förvaltade konstsamlingarna, varvid bland
annat särskilt böra undersökas frågorna om lokalbehovet för samlingarna av
konsthantverksprodukter och modern konst (se Post- och Inrikes tidn. den
2 december 1944):

Beskow, E. A., f. d. landshövding, ordförande;

Gauffin, A. W. R., f. d. Överintendent;

Markelius, S. G., stadsplanedirektör;

Wettergren, K. E. W. F., Överintendent och chef för nationalmuseum;
Wiberg, J. Å. T., direktör, led. av II kamm.;

Vougt, A. G. F., redaktör, led. av II kamm.;

Althin, T. K. W., museiintendent;

Olson, H., direktör;

Romdahl, A. L., professor;

Sköld, J. A. J‘. O., f. d. professor.

Uppdraget åt Althin och Olson avser medverkan vid behandlingen av frågan
om lokaler för konsthantverkssamlingarna samt uppdraget åt Romdahl
och Sköld medverkan vid behandlingen av frågan om lokaler för samlingarna
av modem konst.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
erinrade departementschefen till en början om tiden för den nuvarande
museibyggnadens tillkomst — den invigdes år 1866 — och därefter
företagna förändringar i byggnaden samt under åren framlagda förslag till
utvidgning och ombyggnader. Efter alt hava redogjort för museets nuvarande
lokalbestånd och lokalernas användning för de särskilda grenarna av museets
verksamhet framhöll departementschefen, att utrymmesförhållandena
icke vore tillfredsställande. Härefter anfördes bland annat följande:

Icke sedan år 1884 har nationalmuseum erhållit någon mera väsentlig utvidgning
av sitt lokalbestånd. Ett konstmuseum måste emellertid göra ständiga
nyförvärv, allra helst under perioder av rik och nydanande konstproduktion.
Nationalinusei samlingar visa en mycket stor tillväxt under de senaste
sextio åren. Antalet nummer, som vid inflyttningen i den nuvarande
museibyggnaden år 1867 utgjorde 66 333, uppgick i början av 1944 till 177 600

172

Riksdag sberått elsen.

32 och hade sålunda nära nog tredubblats. En mängd föremål av det högsta
konstvärde kunna till följd av bristande utrymme icke utställas för allmänheten
och icke ens på ett något så när tillfredsställande sätt hållas tillgängliga
för studier, och de utställda föremålen måste i stor utsträckning exponeras
på ett sätt, som icke låter dem komma till sin rätt. Under krigsåren
har någon lättnad åstadkommits, därigenom att de värdefullaste delarna av
samlingarna evakuerats, men då detta tillstånd upphör, kommer lokalfrågan
att kräva en snar lösning. Detta förutsätter en ny plan för samlingarnas uppställning
samt medför krav på organisatoriska förändringar.

Utredningsmännen böra granska den nuvarande museibyggnadens lokalbestånd
samt avgiva förslag till nödiga förbättringar. Riktmärket bör därvid
vara, att museets samlingar så ordnas, att hela det material, som kan sägas
tillhöra den levande konsten, på ett värdigt och ändamålsenligt sätt utställes,
medan de föremål, som huvudsakligen äga historiskt intresse, tillhandahållas
för studier av särskilt intresserade. Rum för specialutställningar samt studie-,
arbets-, biblioteks- och föreläsningslokaler böra stå till buds i tillräcklig utsträckning.
Det bör förutsättas, att lösningen av museets lokalfråga skall
öppna möjligheter för dess normala utveckling under en tämligen lång framtid.

Konsthantverksavdelningen och samlingarna av modern, särskilt svensk
konst utgöra de starkast växande delarna av museet. För dessa är således
behovet av utvidgade lokaler mest trängande. Då det gäller att tillgodose
detta behov, kan förfaras på olika sätt. Den mest genomgripande utvägen
vore att upprätta två nya självständiga museer, ett för konsthantverk, ett för
modern konst. Eventuellt kan ettdera av dessa önskemål tillgodoses med förbigående
av det andra. I så fall måste inom nationalmusei ram ökat utrymme
beredas antingen för konslslöjdsamlingarna eller för samlingarna av
modern konst. En av utredningsmännens första uppgifter blir att redovisa
och mot varandra väga de skäl, som tala för den ena och den andra av de
nu antydda lösningarna. De böra därvid även beakta erfarenheterna från våra
grannländer och utlandet i övrigt.

Utredningsmännen böra undersöka och taga ställning till ovan berörda frågor
med beaktande av de uppgifter, som ankomma på de olika avdelningarna
av det nuvarande nationalmuseum. Sedan lokalbehovet har konstaterats, bör
en grundplan för samlingarnas ordnande uppgöras och ett förslag till lokalfrågans
lösning i anslutning därtill utformas. Härvid bör uppmärksammas,
att nybyggnadsprojektens omfattning i någon mån kan bli beroende av frågan
i vilken utsträckning det är möjligt att utnyttja de donationsfonder, som
för sådant ändamål ställts till museets förfogande. Skulle det befinnas önskvärt
att uppföra nya byggnader såväl för konsthantverksavdelningen som
även för samlingarna av modern konst, bör den lämpliga ordningsföljden
mellan dessa byggnadsföretag bestämmas. Härvid bör även det organisatoriska
sambandet vid museets fortsatta konstbildande verksamhet såväl inom
museet som i landsorten samt depositionsverksamheten beaktas. Där praktiska
eller organisatoriska förhållanden så påkalla, böra de sakkunniga även

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

173

upptaga frågor om museets samarbete med andra verk eller organisationer I E: 33
såsom riksförbundet för bildande konst, statens konstråd, Zornmuseet och
dem av statens konstsamlingar som ej ingå i museets samlingar eller äro
museet underställda.

Med avseende på den närmare utformningen av de nya lokalerna bör i
främsta rummet angivas, huruvida dessa skola förläggas i omedelbar anslutning
till nationalmusei nuvarande byggnad, vilken i så fall genom tillbyggnader
skulle utvidgas till ett större sammanhängande komplex, eller icke.

Väljes alternativet att uppföra en eller flera fristående byggnader, böra utredningsmännen
besvara frågan, till vilken del av Stockholm den eller de nya
byggnaderna skola förläggas.

Utredningsmännen böra under beaktande av sambandet mellan byggnadsplanen
och de organisatoriska frågorna uppdraga riktlinjer för museiverksamhetens
ledning och samlingarnas förvaltning samt framlägga förslag beträffande
den för de museala och administrativa uppgifternas fullgörande
erforderliga personalorganisationen.

Utredningsmännen böra till sina förslag foga kostnadsberäkningar, avseende
dels de engångsutgifter, som tarvas för genomförandet av förslagen,
dels de årliga utgifter, som bli en följd av lokalbeståndets och personalorganisationens
utvidgning. Engångskostnadernas fördelning på olika etapper bör
redovisas i en särskild finansieringsplan.

33. Sakkunniga för utredning rörande förhållandet mellan staten och skoldistrikten
m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 december 1944):

Weijne, J. J. E., undervisningsråd, ordförande,

Andersson, J. E., hemmansägare, led. av I kamm.;

Dillner, H. J., kansliråd, tillika huvudsekreterare;

Granér, P. E., folkskolinspektör;

Ryling, K. F. F., folkskollärare, led. av II kamm.;

Lund, B. A., komminister.

Departementschefen anförde vid meddelandet av nämnda bemyndigande
bland annat följande.

De senaste decenniernas betydande utveckling av den svenska folkskolan
har i väsentlig grad möjliggjorts genom att staten i större utsträckning än
tidigare påtagit sig kostnaderna för denna gren av undervisningsväsendet.

Särskilt ha dessa ökade bidrag medverkat till att olikheterna i fråga örn
folkskoleväsendets standard i de skilda skoldistrikten blivit mindre än tidigare.
I samband härmed har även den av statliga myndigheter utövade
kontrollen över de anvisade medlens användning undan för undan vidgats.

Denna vidgade kontroll berör icke allenast skoldistriktens medelsförvaltning
i och för sig utan även folkskoleväsendets organisation, alldenstund medelsåtgången
på ett avgörande sätt är avhängig av denna. Därav följer, att utvidgningen
av området för det statliga bestämmandet kommit till uttryck

174

Riksdagsberätt elsen.

I Et 33 i utformningen ej blott av lönereglementen och statsbidragskungörelser samt
i rekvisitionsförfarandet utan även i folkskolestadgan samt andra författningar
med uppgift att reglera folkskoleväsendets organisation.

Det har gjorts gällande, att den sålunda skisserade utvecklingen medfört
inskränkningar i den kommunala självbestämningsrätten, vilka ur åtskilliga
synpunkter bort undvikas. En dylik uppfattning har kommit till uttryck särskilt
i skoldistrikt, där folkskoleväsendet länge stått jämförelsevis högt, där
statsbidragen icke spela samma roll för kommunens ekonomi som i mera
skattetyngda skoldistrikt och där man med hänsyn till såväl de ekonomiska
förutsättningarna som utformningen av skolväsendets lokala ledning finner
en ökad rörelsefrihet icke blott önskvärd i och för sig utan också påkallad
av omsorg örn den fortsatta utvecklingen på området. Överhuvud torde emellertid
erfarenheten få anses ha visat, att folkskoleväsendets utveckling i vårt
land har varit och är beroende icke blott av statliga avgöranden utan även
och måhända i icke mindre grad av lokalt intresse och lokala initiativ. Det
statliga inflytandet synes icke böra utsträckas längre än som är ofrånkomligt
med hänsyn till den nödvändiga kontrollen av medelsförvaltningen och
organisationen. Det är naturligt, att olika meningar göra sig gällande huruvida
så skett eller icke. Erfarenheterna synas i varje fall påkalla ett övervägande,
huruvida icke på det vidsträckta tillämpningsområde, varom här
är fråga, finnes en rad av icke minst smärre avgöranden, där den statliga
kontrollen — utan att dess syfte och väsentliga effektivitet äventyras —
skulle kunna göras något mindre detaljerad och skoldistrikten få ett i motsvarande
grad ökat inflytande. En utredning härutinnan bör därför komma
till stånd. Under senare år vunna erfarenheter torde därvid kunna tjäna till
ledning.

Vid en allmän översyn med detta huvudsyfte bör övervägas, huruvida det
ej är möjligt att öka antalet av de skoldistrikt i landet, vilka icke äro underkastade
statlig inspektion och att överhuvud göra den statliga tillsynen mindre
ingående än eljest, där den lokala ledningen är tillfredsställande.

Vad folkskolestadgan beträffar, synes i samband med den tillämnade utredningen
en översyn önskvärd. Styrelsen för Sveriges folkskollärarförbund
har den 8 juli 1944 gjort framställning i bland annat detta ämne. Beträffande
statsbidragsförfattningarna bör eftersträvas en förenkling i avseende
på såväl medelsanvisningen som rekvisitionsförfarandet. De mångahanda
bidragsformer, som nu förekomma, kunna möjligen ersättas med färre. Uppmärksamhet
bör ägnas bland annat åt den nuvarande ordningen för behandling
av ärenden rörande folkskolebyggnader samt utbetalandet av bidrag
till uppförandet av sådana byggnader. Enligt nuvarande ordning underkastas
byggnadsföretagen en granskning i detalj inom olika instanser av
skolväsendet ända upp till Kungl. Majit. Starka skäl lala för att detta system,
som medför mycken omgång och tidsutdräkt, avlöses av en på enklare principer
grundad ordning. Ett beaktansvärt förslag till rationalisering härutinnan
framlades på sin tid av folkskolans besparingssakkunniga. Jag förutsätter,
att utredningsmännen komma att närmare undersöka detta uppslag.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 175

Vid utrédningen böra härjämte uppmärksammas en rad önskemål, som fram- I El 34
fördes vid en konferens i Stockholm i mars 1944 rörande förhållandet mellan
staten och vissa städers folkskoleväsende.

Ett betydelsefullt frågekomplex, som även det påkallar uppmärksamhet i
förevarande sammanhang, har slutligen berörts i en framställning den 16 oktober
1944 från Sveriges överlärareförbund. Förbundet fäster uppmärksamheten
på det synnerligen tidsödande administrativa arbete, som är förbundet
med utarbetandet, antagandet och fastställandet av reglementen och läroplaner
för skolorna. Förbundet erinrar örn, att det reglemente, som enligt folkskolestadgan
§ 10 skall finnas i varje skoldistrikt, innehåller bestämmelser
av dels lokal, dels allmän natur. Sistnämnda bestämmelser äro emellertid
reglerade av folkskolestadgan eller andra författningar. De borde därför helt
kunna uteslutas, då de återfinnas i skolförfattningarna. Reglementet skulle
härigenom kunna inskränkas till mindre än hälften av det nu vanliga omfånget.
Därjämte skulle vinnas, att reglementena, som numera ofta, i varje
fall örn de äro av äldre datum, innehålla föråldrade paragrafer, skulle bringas
i överensstämmelse med gällande föreskrifter. I fråga om de lokala undervisningsplanerna
framhåller förbundet, att fastställandet av dessa i det stora
hela är av formell natur. Förbundet ifrågasätter, huruvida icke den allmänna
undervisningsplanen för rikets folkskolor skulle kunna så utformas, att lokala
läroplaner bleve obehövliga för de distrikt, som icke av särskild anledning
önskade sådan plan fastställd.

De av överlärarförbundet anförda synpunkterna synas värda att beaktas
och en lösning av spörsmålen eftersträvas vid den nu tillämnade utredningen.

Utredningen bör, i den mån så erfordras, ske i samråd med 1940 års skolutredning
(se ovan I: E 17) och 1941 års lärarlönesakkunniga (se ovan I:

Fi 16). För olika uppkommande specialfrågor böra särskilda experter få
tillkallas. De sakkunniga böra vara oförhindrade att successivt framlägga
resultaten av utredningsarbetet, blott så kan ske utan förfång för den eftersträvade
enhetligheten i bedömningen av de olika frågekomplexen.

34. Kgrkomötesutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1944:

Rodhe, E. M., biskop, ordförande;

Rerggren, G. H., kansliråd;

Gustavson, J., lantbrukare, led. av I kamm.;

Göransson, H. P., överdirektör;

Hermelin, Gunilla (Gunni), friherrinna;

Hultgren, G. A. E., domprost;

Lindqvist, A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.

I skrivelse den 13 april 1944, nr 179, har riksdagen i anledning av en inom
riksdagen väckt motion anhållit örn utredning och förslag lill ändrade grunder
för kyrkomötets sammansättning i huvudsaklig anslutning till vad konstitutionsutskottet
anfört i ett med anledning av motionen avgivet utlåtande
nr 11.

176

Riksdagsberättelsen.

I Et 34 Vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande framhöll departementschefen
i anförande till statsrådsprotokollet, att frågan om kyrkomötets sammansättning
och därtill knutna spörsmål vid flera tillfällen varit föremål för
överväganden. Efter att hava lämnat en översikt över vad som sålunda förekommit
och i samband därmed angivit kyrkomötets huvudsakliga befogenheter
anförde departementschefen bland annat följande:

Under de senaste decennierna har genom ny lagstiftning betydelsefulla
avsnitt av det kyrkliga livet reformerats. Sålunda ha nya rättsregler tillkommit,
som reglera församlingsstyrelsen och domkapitlens verksamhet. Trots
den rörlighet och strävan till anpassning efter samhällslivets förändringar,
som ovedersägligen utmärker den svenska kyrkans aktivitet, har däremot
kyrkomötesförordningen alltjämt i huvudsak bibehållit den form och det innehåll,
som den fick för drygt 80 år sedan. De upprepade kraven på en reform
av kyrkomötesförordningen ha med särskild styrka framträtt med
avseende på bestämmelserna rörande kyrkomötets sammansättning och om
sättet för val till kyrkomötet. Det lär icke kunna förnekas, att gällande bestämmelser
visat sig leda till en alltför ensidig representalion för det kyrkliga
livet i vårt land. Detta i sin tur har i icke ringa män bidragit till, att
kyrkomötet i det allmänna medvetandet kommit att intaga en mera underordnad
ställning än vad dess visserligen begränsade men för den svenska
kyrkan och för det svenska folket betydelsefulla uppgifter berättiga till.
Det vore helt visst önskvärt, örn en sådan sammansättning av kyrkomötet
kunde uppnås och en sådan valmetod kunde åstadkommas, som medförde
ett större och allmännare intresse för kyrkans angelägenheter. Frågan om
en reform i dessa hänseenden bör icke längre uppskjutas.

Vad angår kyrkomötets sammansättning ha reformkraven hittills till övervägande
del gällt lekmannarepresentationen i kyrkomötet. Vid den nu tillämnade
utredningen böra emellertid även vissa ändringsförslag beträffande
de prästerliga ombuden upptagas till övervägande. Det är ett gammalt krav,
att icke befordrade präster skulle kunna väljas till ombud. Även spörsmålet
örn antalet prästerliga ombud bör tagas under övervägande. Hur bristerna
beträffande sammansättningen av kyrkomötets lekmannabälft skola kunna
avhjälpas blir det den ifrågasatta utredningens uppgift att söka klargöra.
Några bestämda riktlinjer härutinnan torde ej nu kunna uppdragas i vidare
mån, än att huvudsyftet bör vara att bereda möjlighet till att olika meningsriktningar
i kyrkliga frågor bliva på skäligt sätt företrädda. En av de viktigaste
frågorna gäller sättet för utseende av kyrkomötets lekmanna ombud.
Såsom konstitutionsutskottet framhållit föreligger otvivelaktigt ett behov av
mera tidsenliga former för dessa val. Även andra vägar torde vara tänkbara.
De sakkunniga böra verkställa en förutsättningslös utredning i detta hänseende.

En ändring av kyrkomötets sammansättning och av valmetoden är dock
ej till fyllest. I själva verket kan den invändningen resas mot en reformering
av kyrkomötets sammansättning, att denna fråga ur vissa synpunkter sammanhänger
med andra spörsmål rörande kyrkomötets organisation och be -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 177

fogenheter och att den därför icke kan eller bör lösas fristående. Hur långt I El 34
man i dessa hänseenden nu bör gå är en avvägnings- och gränsdragningsfråga,
som ingalunda är lätt att lösa. Dessa spörsmål kunna vid den nu tillämnade
utredningen icke lämnas helt ur sikte. Frågan är i själva verket,
örn icke en reform av kyrkomötets sammansättning och valmetoden kommer
att låta bristfälligheterna i den nu gällande kyrkomötesförordningen
framträda än starkare än förut. För att närmare klargöra vad som härmed
åsyftas anförde departementschefen följande.

Kyrkomötet sammanträder minst vart femte år, och dess sammanträdestid
är begränsad till trettio dagar. Erfarenheterna lia visat, att det med kyrkomötets
nuvarande arbetsformer är svårt att på så kort tid medhinna en tillräckligt
grundlig behandling av i synnerhet de motionsvis väckta frågorna.

Dessa brister i den förberedande handläggningen torde vara en av orsakerna
till att Kungl. Maj:t i åtskilliga fall icke ansett sig kunna föranstalta om en
mera ingående utredning — exempelvis genom tillsättande av sakkunniga —
av frågor, som av kyrkomötet hänskjutits till Kungl. Majit. Följden härav har
blivit, att kyrkomötets möjligheter till initiativ de facto beskurits och detta
även på sådana områden, diy- kyrkomötesförordningen tillagt mötet en central
funktion.

Dessa omständigheter lia icke undgått att menligt inverka på intresset för
kyrkomötet och dess arbete. För att möjliggöra gynnsammare arbetsbetingelser
har föreslagits, dels att tiden för kyrkomötets sammanträden skulle utsträckas
utöver de trettio dagarna, dels att kyrkomöte borde sammankallas
oftare än vad författningen förutsätter.

Även andra uppslag ha emellertid framkommit, syftande till att finna
utvägar ur de angivna svårigheterna. Sålunda har tanken väckts på att uppnå
större kontinuitet i kyrkomötets arbete genom att medgiva kyrkomötet rätt
att tillsätta ett särskilt beredningsorgan, en kyrkomötets delegation, som skulle
arbeta under mellantiden mellan kyrkomötena. Ett ofta påtalat förhållande
är vidare, att kyrkomötet icke äger träda i direkt kontakt med de av mötet
helt eller till övervägande del tillsatta centrala kyrkliga styrelserna. De sakkunniga
böra ha sin uppmärksamhet fäst på dessa spörsmål. Jämväl i övrigt
böra de vara oförhindrade att underkasta kyrkomötets arbetssätt en översyn
och föreslå åtgärder, som kunna vara ägnade att effektivisera detta.

Utredningsarbetet bör bedrivas med utgångspunkt från att förslag i ämnet
skall kunna föreläggas nästkommande kyrkomöte.

Bihang till riks. prpt. 1945. 1 sami.
11 iksiliiffsberä Helsen.

178

Riksdagsberåttelsen.

I Jo: i

J ordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1944.

1. Utredning rörande jordbrukets inriktande under försvårad tillförsel och

krig (1942: I 19; 1943: I 21; 1944: I 14).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1938:
Åkerman, E. Å., professor.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., agronom.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Jo 24.

Utredningsarbetet har ''hittills fullföljts inom statens livsmedelskommissions
produktionsavdelning. Utredningsarbetet är numera avslutat.

2. Utredning för verkställande av överarbetning av 1930 års lapputrednings
betänkande (Statens off. utreda 1936:23) ävensom den utredning i övrigt
rörande lappväsendet, som sammanhänger med i betänkandet omhandlade

spörsmål (1942:1 22; 1943: I 24; 4944:1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1939
dels såsom utredningsman:

Berglöf, L., f. d. generaldirektör;

dels ock såsom särskilda experter att, på kallelse av utredningsmannen,
med denne deltaga i överläggningar i ämnet:

Lövgren, O. W., redaktör, led. av II kamm.;

Jacobson, U. B., handlande, led. av II kamm.;

Kangas, K. E., t. f. lappfogde;

Wanhainen, W. L., jordbrukskonsulent;

Park, G. L., kyrkoherde;

Andersson Juuso, P. L., lappman.

Sekreterare:

Nordberg, L. G. F., krigsråd.

Utredningsmannen har med skrivelse den 31 januari 1944 överlämnat
betänkande med förslag till byordningar och instruktioner för ordningsmännen
i lappbyarna (Statens off. utredn. 1944:6).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Utredningsmän för verkställande av utredning örn och upprättande av
plan för upplåtelse av tomter å kronomark ovan odling sgränsen i Norrbottens

lån (1942:127; 1943:1 27; 1944:1 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 oktober 1940:

Wibeck, J. E., jägmästare, docent, ordförande;

Hultin, I. I., jägmästare;

Hedbäck, E. G., lappfogde.

Angående utredningsmännens uppdrag, se 1941:1 Jo 28.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

179

Utredningsmännen ha den 22 juni 1944 avlämnat betänkande med förslag I Joi 5
rörande sportstugubebyggelsen ovan odlingsgränsen i Norrbottens län.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning angående den ekonomiska kartläggningen m. m.

(1943: I 31; 1944: I 22).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 (se Postoch
Inrikes tidn. den 6 juni 1942):

Bouveng, G. A., expeditionschef.

Sekreterare:

Stjernberg, S. T., jur. kand., verkst, tjänsteman hos lånenämnden för sekundär
jordbrukskredit.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Jo 31.

Utredningsmannen har den 7 oktober 1944 avlämnat betänkande med förslag
rörande vissa med rikets ekonomiska kartläggning sammanhängande
spörsmål m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1942 års torrläggningssakkunniga (1943:1 34; 1944:1 24).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 september 1942
och den 26 februari 1943 (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1942)
dels såsom sakkunniga:

Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm., ordförande;

Flodkvist, G. H., professor;

Eklundh, B. E. H., förvaltare;

Welin-Berger, A. H., statens lantbruksingenjör;

Enderstein, P. E., sekreterare;

Schirén, G. U., hovrättsassessor, tillika sekreterare;

dels ock såsom experter att biträda de sakkunniga vid behandlingen av
frågor om båtnad av jords torrläggning samt vissa andra vattenrättsfrågor:

Holm, E. M., häradshövding;

Aspegrén, S., f. d, vattenrättsingenjör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Jo 34.

Under år 1944 ha de sakkunniga hållit 15 sammanträden. De sakkunniga
ha företagit studieresor den 15—18 maj 1944 till Södermanlands, Malmöhus
och Hallands län, den 31 maj 1944 till Uppsala län och den 9—12 juli 1944
till Västernorrlands och Gävleborgs län. Den 3 april 1944 hölls med vederbörligt
tillstånd sammanträde i Stockholm med ett antal representanter för hushållningssällskapens
torrläggningsvcrksamhet jämte vissa andra exeperter.

Pa grund av remisser fran Kungl. Majit lia de sakkunniga avgivit yttranden
i ett antal ärenden.

De sakkunniga ha den 28 november 1944 avgivit betänkande med förslag
angående den statsunderstödda torrläggningsverksamheten (Statens off.
utredn. 1944:56).

Uppdraget är därmed slutfört.

180 Riksdagsberättelsen.

T To* fi 6. Utredning rörande organisationen av styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt (1943:135; 1944:125).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober 1942 att enligt
departementschefens närmare bestämmande verkställa utredning rörande organisationen
av samt arbetsuppgifterna för styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt:

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

Ekeberg, L.-O., sekreterare.

Sedan utredningsuppdraget utsträckts att omfatta organisationen av samt
arbetsuppgifterna för anstalten i dess helhet, har utredningsmannen den 8
januari 1944 avlämnat betänkande med utredning och förslag angående organisationen
av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredning rörande tillämpningsföreskrifter till lagen den 30 juni 1943
(Sv. förf.-sami. nr 453) med vissa bestämmelseer örn mätning av ved och
annat virke m. m. (1944: I 27).

Genom beslut den 30 juni 1943 har Kungl. Maj:t uppdragit åt skogsstyrelsen
att utarbeta förslag till föreskrifter angående tillämpningen av lagen den
30 juni 1943 (Sv. förf.-saml. nr 453) med vissa bestämmelser om mätning
av ved och annat virke ävensom till de ytterligare bestämmelser i ämnet,
vilka i anledning av 1943 års riksdags beslut borde av Kungl. Maj:t meddelas.

Med stöd av Kungl. Maj:ts i förenämnda beslut lämnade bemyndigande
tillkallade att biträda skogsstyrelsen
dels såsom utredningsman:

Hagbergh, E., revisionssekreterare;

dels ock såsom särskilda sakkunniga:

Carlson, O. G., jägmästare;

Edström, Th. G. F., direktör;

Herlitz, N. A., jägmästare;

Hérnod, C. O., direktör;

Nordquist, M., jägmästare;

Winbladh, A. Th., jägmästare.

Skogsstyrelsen har under år 1944 utfärdat vissa föreskrifter angående virkesmätning
i form av cirkulär.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. 1943 års mejeriutredving (1944: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1943 (se
Post- och inrikes tidn. den 15 november 1943)
dels såsom utredningsmän:

Johansson, R., landshövding, ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

181

Fenelius, S., disponent; I Jot 10

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Nilsson, N. R., professor;

Platon, J. B., professor (avliden den 29 september 1944);

Samuelsson, E. J. G., professor;

Waern, C. F., godsägare;

dels ock såsom experter vid behandlingen av vissa byggnadsfrågor:

Beijer, G., arkitekt;

Person, E., byggmästare.

Sekreterare:

Lindström, C. S., t. f. byråchef (t. o. m. den 15 juni 1944);

Sjöfält, E. E., byrådirektör (fr. o. m. den 16 juni 1944).

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944:1 Jo 29.

Under år 1944 ha hållits 6 sammanträden. Därjämte lia överläggningar
ägt rum med representanter för vissa mejeriorganisationer.

Utredningsmännen ha den 30 november 1944 avgivit betänkande med förslag
rörande ledningen och organisationen av forsknings- och försöksverksamheten
på mejerihanteringens område.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredning för verkställande av överarbetning av betänkande med förslag
rörande veterinärinrättningens i Skara framtida användning m. m. (Statens

off. utredn. 1942:43) (1944:1 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943
dels såsom utredningsman:

Bouveng, G. A., expeditionschef;

dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Eriksson, K. J., professor;

Lagerlöf, N. P., professor;

Ryde, B. H., statskonsulent;

Svanberg, A. K. O., professor.

Utredningsmannen har den 10 februari 1944 avlämnat cn promemoria angående
verkställd överarbetning av veterinärinrättningssakkunnigas betänkande.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Utredning rörande inrättandet av ett jordbrukstekniskt forskningsråd.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 14 januari och den
25 februari 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1944):

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Brahmer, H. T., Överingeniör;

Eriksson, K. J. professor;

Fredholm, H., fil. d:r;

182

Riksdagsberåttelsen.

I JO! 10 Nilsson, N. R., professor, rektor vid lantbrukshögskolan;

Nilsson, F. W., fil. d:r (fr. o. m. den 26 februari 1944);

Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Näslund, H. M. E., jägmästare, chef för statens skogsförsöksanstalt;
Sahlström, N., godsägare (fr. o. m. den 26 februari 1944);

Sjögren, E., direktör;

Åkerman, E. Ä., professor.

Sekreterare:

Bachéer, I. H., förste assistent.

De för utredningen gällande direktiven framgå av föredragande departementschefens
yttrande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1944. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

I skrivelser den 9 juni 1942 och den 6 oktober 1943 ha professorerna H.
Flodkvist och H. Lundegårdh samt Sveriges lantbruksförbund gjort framställningar
örn inrättande av ett forskningsråd på jordbrukets område. Det har i
dessa skrivelser framhållits, att den vetenskapliga forskningen på jordbruksnäringens
och skogsbrukets områden under de senaste årtiondena gjort avsevärda
framsteg, vilka varit av största betydelse för folkförsörjningen och
landets ekonomiska utveckling. Betydande forskningsuppgifter torde dock
alltjämt vara olösta, och möjligheterna för fortsatta forskningar och försök
på ifrågavarande områden synas mycket omfattande. Uppenbart är, att forsknings-
och försöksverksamheten skulle i hög grad främjas, därest bättre
förutsättningar skapades för en intimare kontakt mellan de skilda forskningsområdena
inom jordbruksnäringen och skogsbruket.

I likhet med professorerna Flodkvist och Lundegårdh samt Sveriges lantbruksförbund
anser jag, att starka skäl kunna anföras för inrättande av en
för den vetenskapliga forskningen på jordbrukets och skogsbrukets områden
central instans, motsvarande forskningsrådet på det tekniskt-vetenskapliga
området. Såsom i flertalet yttranden över lantbruksförbundets framställning
uttalats synes emellertid nödvändigt att, innan slutlig ståndpunkt tages till
förbundets framställning, frågan rörande ett dylikt jordbrukstekniskt forskningsråds
organisation och verksamhetsområde underkastas en närmare utredning.

En av det ifrågasatta forskningsrådets huvuduppgifter synes böra bliva att
samordna forskningsarbetena inom jordbruksnäringen och inom skogsbruket
så att onödigt dubbelarbete undvikes. En i möjligaste mån klar gräns bör
uppdragas mellan statens tekniska forskningsråd och det nu ifrågasatta
forskningsrådet för vetenskaplig forskning på jordbrukets och skogsbrukets
områden. Under utredningen bör i anslutning till vad förut anförts klargöras,
på vad sätt det ifrågasatta forskningsrådet skall kunna befrämja samarbetet
mellan de vetenskapliga institutioner, som äro verksamma på ifrågavarande
område, såsom lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan, statens veterinärmedicinska
anstalt samt skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
ävensom lantbruksakademien. Vidare bör undersökas, i vad mån genom
ett intimare samarbete mellan de vetenskapliga institutionerna och övriga på

183

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

jordbruksnäringens och skogsbrukets områden verksamma statliga eller pri- I Jot 11
vata organ, såsom lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen samt hushållningssällskapen
och lantbruksförbundet, gynnsammare förutsättningar för den vetenskapliga
forskningen kunna vinnas. Det torde även vara av vikt, att samverkan
kommer till stånd mellan det ifrågasatta forskningsrådet och jordbrukets
upplysningsnämnd.

Utredningen bör avgiva förslag rörande det ifrågasatta forskningsrådets
sammansättning och organisation, varjämte beräkningar böra uppgöras angående
kostnaderna för rådets verksamhet. Till övervägande bör även upptagas
frågan, huruvida forskningsrådet för att kunna fylla sin uppgift bör
erhålla särskilda anslagsmedel för den tekniska jordbruksforskningens understödjande
och stimulerande eller om forskningsrådet endast bör fungera
som förslagsställande organ, medan prövningen av anslagsfrågorna skall
ankomma på Kungl. Majit.

Utredningsmännen ha under tiden den 23 februari—den 4 september 1944
hållit 8 sammanträden.

Utredningsmännen ha den 4 september 1944 avgivit betänkande med förslag
till inrättande av ett forskningsråd på jordbrukets område (Statens off.
utredn. 1944:43).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.

11. Statens sockernåmnd (1942:1 8; 1943: I 14; 1944:1 9).

Tillsatt den 22 februari 1932. Gällande instruktion utfärdad den 10 maj
1940 (Sv. förf.-saml. nr 377), ändrad den 30 augusti 1941 (Sv. förf.-sami. nr
710).

Ledamöter:

Mannerfeldt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Carlborn, Hj., direktör;

Degerstedt, Hj., direktör;

Backman, H. R., hovrättsråd.

Extra ledamöter vid behandling av frågor rörande betarbetarlöner:

Christoffersson, O., agronom;

Lovén, P., landstingsman.

Föredragande för tvister angående betarbetarlöner m. m.:

Jacobsson, G., jur. kand.

Föredragande i frågor rörande ekonomisk-teknisk granskning av Svenska
sockerfabriksaktiebolagets verksamhet:

Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.

Föredragande och kontrollant i frågor rörande anslag och lån för lastningsoch
lossningsanordningar för sockerbetor:
von Friesen, E., f. d. distriktschef.

Lokal: Handelskammaren, Malmö; tel.: 710 97.

Nämnden har under år 1944 sammanträtt 16 dagar.

184

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 11 Jämlikt sin instruktion har nämnden utövat fortlöpande kontroll över dels
Svenska sockerfabriksaktiebolagets verksamhet, dels den betodlare åliggande
skyldigheten att jämlikt till nämnden avlämnad förbindelse erlägga viss
minsta ersättning för utfört betarbete. Nämnden har uppburit den avgift som
betodlarna enligt samma förbindelse haft att erlägga samt efter av Kungl.
Majit lämnade föreskrifter fördelat influtna avgiftsmedel. Slutligen har
nämnden haft att handlägga inkomna ansökningar örn bidrag och lån av
statsmedel till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor.

12. Lånenåmnden för sekundär jordbrukskredit (1942:1 10; 1943:1 15;

1944: I 10).

Tillsatt av Kungl. Majit den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.

Ledamöter,

utsedda av Kungl. Majit:

Mannerfelt, G. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:

Waller, T., revisor.

Suppleanter, resp.:

Berger, O. A., t. f. kansbråd;

Hallagård, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Larsson, S., generaldirektör, riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm. (fr. o. m.
den 1 juli 1944);

Carlgren, E., f. d. hypoteksombudsman (t. o. m. den 15 juli 1944);

Allstrin, B., bankdirektör (fr. o. m. den 16 juli 1944);

Cederström, A., friherre, godsägare.

Verkställande tjänsteman:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

Lokal: Näckströmsgatan 1; tel.: 20 02 80.

Nämnden har under år 1944 sammanträtt 9 gånger.

Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverka såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare
tillämpade riktlinjer. De anvisningar till låneförmedlarna, som visat
sig erforderliga, ha genom cirkulärskrivelser lämnats dessa. Utlåtanden ha
avgivits beträffande av Kungl. Majit till nämnden remitterade ärenden avseende
låneverksamheten.

Under året ha i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 1 582 900 kronor för bestridande
av beviljade lån till ett antal av 366 stycken.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 100

För besiktning av belånade eller till beläning ifrågasätta egendomar ha I JO« 14
åtskilliga resor företagits av nämndens ledamöter och verkställande tjänsteman.

13. Lyckebyåutredningen (1942: I 13; 1943: I 17; 1944: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936:
Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;

Fröberg, J., f. d. landssekreterare, tillika sekreterare;

Herbe, G. H., egnahemsdirektör;

Larsson, L. G. E., egnahemsdirektör.

Lokal: Hushållningssällskapet, Karlskrona; tel.: 24.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Jo 29.

Under år 1944 har utredningen hållit 10 sammanträden.

Vad angår utredningens huvuduppgifter, vattenavledningsföretaget och kolonisationen,
må nämnas följande.

Arbetet med huvudrännans uppgrävning har fortgått oavbrutet men har
på grund av vissa svårigheter icke framskridit så snabbt som väntat. Smakanalerna
ha på grund av brist på lämplig arbetskraft uppgrävts allenast i
mindre omfattning. Hittills torrlagda och brukade arealer ha fortfarande
givit goda skörderesultat. Lagfarts- och sammanläggningsåtgärderna beträffande
de av Kungl. Maj :t och kronan förvärvade områdena ha fortgått i den
mån lantmäteriförrättningarna avslutats.

14. 1937 års riksskogstaxeringsnämnd (1942: I 15; 1943:1 18; 1944:1 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1937:
Nyblom, A. E., länsjägmästare, ordförande;

Jonson, T. W., f. d. professor, vice ordförande;

Lindeberg, E. F. L., landshövding;

Nordquist, M., jägmästare;

Näslund, H. M. E., jägmästare, chef för statens skogsförsöksanstalt.

Skogsmatematisk expert:

Näslund, H. M. E.

Sekreterare, överledare för fältarbetena samt föreståndare för räknekontoret
hos nämnden:

Hagberg, A. E., bitr. jägmästare.

Beträffande de för nämnden givna direktiven, se 1938: Jo 32.

Lokal: Tegnérgatan 15; tel. 112137 (sessionsrum) och 112138 (sekreterare)
.

Nämnden har under år 1944 intill den 1 december hållit 7 sammanträden.
Bearbetningen av taxeringsmaterialet för Gävleborgs län, som taxerades
år 1942, har avslutats.

Rapporter ha överlämnats dels den 16 februari 1944, över taxeringen av
Västerbottens och Norrbottens län, dels den 26 maj 1944 över taxeringen av
Gävleborgs län.

186

Riksdagsberättelsen.

I Jo: H Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 maj 1944 medgavs nämnden anstånd
med redogörelsen för fältarbetets tekniska utförande och därvid använda
metoder samt även i fråga örn en undersökning rörande omfattningen och
beskaffenheten av tidigare avverkning inom Ljungans, Indalsälvens och
Ångermanälvens flodområden intill den 31 oktober 1944. Ifrågavarande rapporter
äro under utarbetande.

15. Undersökning av frågor berörande lantbruksakademiens nyttjanderätt
till område å Djurgården (1942:1 17; 1943:1 20; 1944:1 13).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 9 januari 1942 för att verkställa utredning
rörande lantbruksakademiens nyttjanderätt till område å Djurgården, därvid
även förefintliga mellanhavanden mellan akademien och staten i avseende
å byggnader m. m. skola utredas:

Fallenius, B. A., statssekreterare (t. o. m. den 13 september 1944);

Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm. (fr. o. m. den 14 september
1944).

Lokal och tel.: Svenska spannmålsaktiebolaget.

Undersökningen bedrives i samband med pågående överarbetning av lantbruksstyrelsens
utredning med förslag till omorganisation av den lägre trädgårdsundervisningen
(se nedan I: Jo 29).

16. Epizootisakkunniga (1942:1 21; 1943:1 23; 1944:1 15).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1939):

Beskow, E. A., f. d. landshövding, ordförande;

Höjer, J. A., generaldirektör;

Magnusson, H. G., professor;

Fallenius, B. A., statssekreterare;

Jerlov, S., chefveterinär;

Lanke, B. T., sekreterare;

Nilsson, M. Hj., lantbrukare.

Tillkallade att såsom experter biträda de sakkunniga:

Börjesson, A., disponent;

Jeppsson, H. Hj., distriktsveterinär;

Wingborg, A. H. B., förste aktuarie;

Svegare H. L., landskanslist.

Sekreterare:

Palmquist, L. P. O., hovrättsråd, byråchef för lagärenden (t. o. m. den 30 september
1944);

Kling, E. H., t. f. assessor (fr. o. m. den 1 oktober 1944).

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Jo 21.

Under år 1944 ha de sakkunniga hållit 2 sammanträden.

De sakkunniga ha under året avgivit utlåtande angående viss ändring i be -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

187

stämmelsema om försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smitt- I JTot 18
samma husdjurssjukdomar. Av utredningsuppdraget återstår i huvudsak frågan
örn revision av bestämmelserna om denna försäkringsverksamhet, vilken
fråga tills vidare vilar (jfr prop. nr 79 till 1939 års urtima riksdag. Bil. 16,
s. 120).

17. Statens linnämnd (1942: I 25; 1943: I 25; 1944: I 17).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 24 maj 1940. Instruktion för nämnden utfärdad
den 31 maj 1940 (Sv. förf.-saml. nr 448).

Ledamöter:

Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Åkerman, E. Å., professor;

Leman, A., disponent;

Paues, E. W., direktör;

Olsson L., f. d. riksdagsman (t. o. m. den 13 januari 1944);

Larsson, N., lantbrukare (fr. o. m. den 14 januari 1944);

Bendz, G., godsägare.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., agronom.

Lokal: Kommendörsgatan 30; tel.: Livsmedelskommissionen.

Under år 1944 har nämnden hållit 12 sammanträden.

Nämnden har medverkat till tillkomsten av en ny linberedningsanstalt i
Mellansel. De under föregående verksamhetsår igångsatta försöken att förbättra
beredningsanstalternas maskinella utrustning; ha fullföljts och intensifierats.
Samtidigt har på nämndens förslag igångsatts odlingsförsöksverksamhet
med lin och hampa inom samtliga odlingsområden. Nämnden har även
utarbetat nya kvalitetsbestämmelser för hamphalm, hamptåga och hampblånor.
Efter närmare utredning rörande avsättningsmöjligheterna för svenskt
lin och hampa har nämnden utarbetat förslag till ytterligare konsolidering av
den inhemska lin- och hampodlingen.

18. Elektrifieringsberedningen (1942: I 32; 1943: I 28; 1944: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1941 och 29 januari
1943:

Malm, N. P., kommerseråd, ordförande;

Granström, E. A., byråchef;

Helleberg, N., byråchef;

Fletcher, J. F., förste byråingenjör.

Sekreterare:

Lund, R. N., civilingenjör.

Lokal: Birger Jarls torg 5; tel.: Kommerskollegium.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Jo 32.

Sedan den 30 november 1943 har beredningen hållit 22 sammanträden samt
avgivit utlåtanden i 504 ärenden rörande elektrifieringsbidrag eller därmed

188 Riksdag sberättelsen.

1 Jo: 18 sammanhängande förhållanden. 10 bidragsärenden, varav 7 avse anläggningar
som på grund av materielbrist icke kunnat komma till utförande, ha
bordlagts.

19. 1942 års björnutredning (1943: I 29; 1944: I 20).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 januari 1942):

Sundberg, R. A., landssekreterare, ordförande;

Johansson, H., lappfogde;

Dahlbeck, N., fil. lie., tillika sekreterare.

Lokal: Mästersamuelsgatan 3; tel.: 21 06 86.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1943: I Jo 29.

Utredningen avvaktar verkningarna av de bestämmelser angående jakt
å björn och lo, som finnas intagna i kungörelsen den 17 juni 1943 (Sv. förf.-saml. nr 519) angående tillfälliga ändringar i fridlysningstiderna för vissa
djurslag.

20. 1942 års jordbrukskommitté (1943:1 30; 1944:1 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 15 maj 1942 och den
12 februari 1943 (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 19421
dels såsom sakkunniga:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Sjögren, K. E., direktör, vice ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Blomkvist, B., lantbrukare;

Bonow, M., fil. lie.;

Ekström, B., lantbrukare;

Eriksson, G., ombudsman;

Fallenius, B. A., statssekreterare;

Fredgardh, F., lantbrukare;

Gullander, Å., lantbrukare;

Gustafsson, E. A., led. av II kamm.;

Johansson, R., landshövding;

Johansson, J. H., lantbrukare;

Jönsson, N., lantbrukare;

Larsson, K., sekreterare;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Lundberg, E. F., professor;

Norrman, E., ombudsman;

Ohlin, B. G., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 10 oktober 1944)'',
Ringborg, H., lantbrukare;

Sahlin, G., direktör;

Själander, E., lantbrukare;

Stensgård, A. H., direktör;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

189

Sträng, G., förbundsordförande; I Jo: 20

Svennilson, I., docent;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm. (fr. o. m. den 11 oktober 1944);

Söderström, O., hovrättsråd;

Wehtje, E. J., direktör, led. av I kamm.;

Ytterborn, G. R., överdirektör;

dels ock såsom särskilda sakkunniga att biträda vid verkställandet av vissa
specialutredningar:

Axelsson, J., professor;

Berglund, N., ingenjör;

Bonnier, G., professor;

Carlheim-Gyllensköld, H., arkitekt (fr. o. m. den 27 april 1944);

Fröjer, K., fil. d:r (fr. o. m. den 10 mars 1944);

Heidendahl, N. M., direktör (fr. o. m. den 10 mars 1944);

Hyrenius, H., fil. d:r;

Johansson, K. I., professor;

Lagerlöf, N. P., professor;

Lindahl, E., professor;

Nanneson, L., professor (fr. o. m. den 10 mars 1944);

Nilsson-Leissner, G., fil. d:r (fr. o. m. den 10 mars 1944);

Osvald, H., professor (fr. o. m. den 10 mars 1944);

Ringborg, G., docent;

Rodhe, S. O., sekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1944);

Ryde, B. H., statskonsulent;

Streyffert, K. T., professor;

Sundström, E. V., byråchef (fr. o. m. den 28 januari 1944);

Vieweg, O. V. K., rektor;

Zetterberg, O., byråchef;

Åkerberg, E., fil. d:r (fr. o. m. den 10 mars 1944);

Åkerman, E. Å., professor.

Sekreterare:

Nordlander, C. H., hovrättsassessor.

Kansliföreståndare:

Rodhe, S. O., sekreterare (t. o. m. den 30 september 1944).

Notarie:

Engfeldt, H., amanuens (t. o. m. den 31 mars 1944).

Biträdande sekreterare:

Juréen, L., aktuarie;

Olsson, H., aktuarie;

Wahlström, G., civilingenjör; sekreterare vid viss specialutredning (den 28
januari—den 30 april 1944).

Tjänstemän:

Grundström, S., amanuens (fr. o. m. den 4 maj 1944);

Leissner, K. IL, fil. stud. (fr. o. m. den 17 januari 1944);

Lemne, L., fil. lie.;

190

Riksdag sberättelsen.

I JO! 20 Meidner, R., fil. kand.;

Svensson, Birgitta, pol. mag. (fr. o. m. den 21 augusti 1944).

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Jo 30.

Genom beslut den 15 juni 1944 har Kungl. Maj:t vidare uppdragit åt jordbrukskommittén
att — med beaktande av vad som anförts i jordbruksutskottets
vid 1944 års riksdag avgivna utlåtande nr 55 — verkställa av riksdagen
begärd utredning om åtgärder för åstadkommande av ekonomiskt bärkraftiga
jordbruk.

Under år 1944 har intill den 1 december kommittén sammanträtt in pleno
13 dagar. Delegationer och särskilda utskott inom kommittén lia sammanträtt
ett flertal gånger.

Av de specialutredningar, som kommittén tidigare igångsatt, ha vissa avslutats,
under det att andra ännu pågå. Härjämte ha under år 1944 ytterligare
några specialutredningar igångsatts. Bland de större av dessa kunna nämnas
undersökning av timlönerna för vissa arbetargrupper på landsbygden, beräknande
av produktpriser som ge jordbruket full lönsamhet vid rationell
drift, utredning rörande den nationalekonomiska lönsamheten av import av
jordbruksvaror samt utredning rörande möjligheten att bereda vissa grupper
av jordbruksbefolkningen sysselsättning vid sidan av jordbruket.

Kommittén har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 12 januari 1944 hemställt
om åtgärder för åstadkommande av fortlöpande beräkningar av jordbruksbefolkningens
levnadskostnader och realinkomster. I skrivelse den 6 mars
1944 har kommittén avgivit förslag rörande grunderna för prissättningen på
jordbrukets produkter under regleringsåret 1944/45. Den 20 september 1944
har kommittén avlämnat betänkande med förslag till åtgärder för den jordbrukstekniska
forsknings- och upplysningsverksamhetens ordnande (Statens
off. utredn. 1944: 45) och den 3 oktober 1944 har kommittén hos Kungl.
Maj:t gjort framställning om ändring i vissa delar av gällande bestämmelser
angående lån och bidrag från jordbrukets maskinlånefond. Den 20 december
1944 har kommittén avlämnat betänkande angående jordbrukets framtida
tillgång på arbetskraft (Statens off. utredn. 1944:65). Härjämte har kommittén
besvarat ett flertal remisser från Kungl. Maj:t samt från departementschefen.

Kommittén beräknar kunna avlämna ett principbetänkande under första
halvåret 1945.

21. Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. (1943: I 32; 1944: I 23).

Genom beslut den 5 juni 1942 har Kungl. Maj:t uppdragit åt skogsstyrelsen
att verkställa utredning rörande vissa skogsvårdslagstiftningsfrågor
m. m. Samtidigt har Kungl. Maj :t förordna! att de arbetsuppgifter, som åvilade
1936 års skogsutredning, skulle sedan denna avslutat den inom utredningen
pågående undersökningen rörande skogsbrukets transporter på vägar
och järnvägar, övertagas av skogsstyrelsen (jfr 1943:1 Jo 16).

Med stöd av Kungl. Maj:ts i förenämnda beslut lämnade bemyndigande

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

191

tillkallade att såsom särskilda sakkunniga biträda skogsstyrelsen med ovan- I J(K 21
nämnda utredningsuppgifter:

Bogren, G. H., revisionssekreterare, tillika sekreterare;

Ekdahl, N. G. F., hovrättsråd.

Med stöd av samma bemyndigande tillkallade att såsom särskilda sakkunniga
inom skogsstyrelsen biträda vid utredningen rörande skogsvårdslagstiftningen: Näsgård,

B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm.;

Fallenius, B. A., statssekreterare;

Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.;

Beck-Friis, C. S., friherre, bruksägare, led. av I kamm.;

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led. av II kamm.;

Petterson, C. H., professor;

Chöler, C. G., länsjägmästare;

Ekman, G. I., skogschef;

Jansson, A., jägmästare.

Med stöd av samma bemyndigande tillkallade att såsom särskilda sakkunniga
biträda skogsstyrelsen vid utredningen rörande flottningsväsendet och
flottningslagstif tningen:

Appelberg, K. F., vattenrättsdomare;

Boberg, S., försäljningschef;

Englund, A., förtroendeman;

Essén, G., flottningschef;

Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;

Kempe, F. O. E., fil. d:r;

Lundén, P., flottningschef;

Nordqvist, M., jägmästare;

Sten, FL, redaktör, led. av I kamm.;

Strömbäck, C., direktör;

Wärn, G., disponent.

Lokal: Skogsstyrelsen, Vasagatan 12; tel.: 23 59 10.

Beträffande direktiven för skogsstyrelsens utredningsuppdrag, se 1943:

I Jo 32.

Under år 1944 lia hållits 3 sammanträden med de sakkunniga för skogsvårdslagstiftningen.
Ifrågavarande utredningsarbete har hittills huvudsakligen
varit inriktat på utarbetande av förslag till lagtext och motiv till ny
allmän skogsvårdslag.

Vad angår utredningen rörande flottningsväsendet och flottningslagstiftningen
lia under år 1944 hållits 2 sammanträden med de sakkunniga. Vid det
första av dessa sammanträden, då bland annat förekom en allmän principdiskussion
rörande utredningsarbetets uppläggning, lia närvarit särskilda experter,
representerande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,
norrlandskommittén samt virkessågare och virkesköpare.

192

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 22 22. Utredning angående markkarteringens ordnande (1944:1 26).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1943 att,
enligt departementschefens närmare bestämmande, verkställa utredning rörande
organiserandet av markkarteringsverksamheten efter för hela landet
ensartade principer:

Torstensson, G., professor.

Lokal: Lantbrukshögskolan, Ultuna; tel.: Uppsala 25 036.

Utredningsmannen har under våren 1944 medverkat vid kurser i jordartskännedom
för jordbrukskonsulenter och andra hushållningssällskapens
tjänstemän som omhänderha markkarteringen, därvid överläggningar i
ämnet ägt rum.

Uppdraget beräknas vara slutfört inom den närmaste tiden.

23. Fiskerättskommittén (1944:1 28).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1943 för
att verkställa utredning och avgiva förslag till lagstiftning angående rätt till
fiske m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 oktober 1943 U
Romberg, A. C. T., expeditionschef, ordförande;

Alm, G. O., byråchef;

Andersson, P. V., lantbrukare, led. av I kamm.;

Levin, H. S., fiskare;

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Palmquist, L. P. O., byråchef för lagärenden;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;

Widerberg, H., fiskerikonsulent.

Tillkallade att såsom särskilda experter biträda kommittén:

Dahr, E., fiskeriintendent;

Hessle, Chr. W., byrådirektör.

Sekreterare:

Thulin, G. G., t. f. revisionssekreterare.

Lokal: Norrmalmstorg 1; tel.: 11 77 96.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Jo 28.

Under år 1944 har kommittén intill den 1 december hållit 3 plenisammanträden.
Dessutom ha sammanträden hållits med vissa ledamöter av kommittén
och de tillkallade experterna. I enlighet med de för kommittén meddelade
direktiven ha i vissa frågor om gränsdragning i vatten överläggningar
inletts med ledamöter av lagberedningen. Slutligen ha diskussioner förts med
representanter för yrkesfiskare, jordägare och andra intressegrupper.

Kommittén har utarbetat preliminärt förslag till vissa nya bestämmelser
om rätt till fiske i saltsjön med särskilt uppmärksammande av strömmingsfisket
vid ostkusten. Även frågorna rörande ändrad lagstiftning om gemensamhetsfiske
och om utnyttjandet av kronans fiskevatten ha upptagits till
behandling.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

193

24. Utredning rörande svenska vall- och mosskulturföreningen verksamhet J Jo

(1944:1 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1943)

dels såsom sakkunniga:

Sylvan, H. T., generaldirektör, ordförande;

Granström, E. A., byråchef;

Rappe, G., fil. lie., föreståndare för svenska vall- och mosskulturföreningen;
Nilsson, N. R., professor, rektor vid lantbrukshögskolan;

dels ock såsom experter vid behandling av vissa byggnadsfrågor:

Rosén, B., ingenjör; •

Akesson, T., arkitekt.

Sekreterare:

Sjöfält, E. E., byrådirektör.

Lokal: Jordbruksutskottet, Riksdagen; tel.: Riksdagen 62 eller 10 84 92.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschfen yttrade därvid
bland annat:

Den 20 november 1941 avgav besparingsberedningen ett förslag angående
omorganisation av föreningens verksamhet. I promemoria anfördes bland
annat följande. De stora forsknings- och försöksmöjligheter, som lantbrukshögskolan
numera genom egna institutioner och ett antal försöksgårdar erbjöde,
gjorde att den obenägenhet att dit koncentrera hela försöksverksamheten,
som tidigare synts naturlig, numera förefölle beredningen mera omotiverad.
Beredningen ansåge för sin del övervägande skäl tala för att föreningens
försöksverksamhet helt överflyttades till lantbrukshögskolans anstalt
för jordbruksförsök. Föreningens uppgifter avseende upplysning och
konsultation kunde med fördel fullgöras genom hushållningssällskapen och
deras olika befattningshavare. Då jordbrukarna i skilda yrkesfrågor hade
möjlighet att inhämta råd och upplysning genom hushållningssällskapen,
funne beredningen det ur rationaliseringssynpunkt riktigt att till sällskapen
koncentrera största möjliga del av sådan statsunderstödd verksamhet.

För vissa specialuppgifter syntes det emellertid måhända erforderligt med
en eller annan särskilt utbildad konsulent, som erhölle ett mera vidsträckt
verksamhetsområde. Sådana befattningshavare kunde lämpligen knytas till
lantbrukshögskolan. Enligt beredningens uppfattning vore det naturligt, att
föreningens studiegårdar organisatoriskt knötes till högskolan. Då samtliga
försöksgårdar numera Sorterade under högskolan skulle studiegårdarna även
i viss mån kunna komplettera arbetet vid dessa. Det speciella syfte som avsågs
med studiegårdarna torde för övrigt med lämplig organisation delvis
kunna fyllas av försöksgårdarna. Därest lantbrukshögskolan och hushållningssällskapen,
såsom beredningen föreslagit, finge övertaga föreningens
arbetsuppgifter, torde flera av föreningens specialutbildade befattningshavare
kunna överflyttas till högskolan och någon av dem möjligen även till

Bihang till riks. prof. 19i5. 1 sami. p.j

Riksdagsberitttclsen.

194

Riksdag sberättelsen.

I JO! 24 hushållningssällskapen. Detta spörsmål syntes, efter högskolans och hushållningssällskapens
hörande i principfrågan, böra underkastas särskild prövning.

över besparingsberedningens promemoria avgåvos utlåtanden av ett stort
antal myndigheter och sammanslutningar. I flertalet av dessa uttalades betänkligheter
mot besparingsberedningens förslag. Å andra sidan anslöto sig
vissa myndigheter till beredningens uppfattning.

I samband med framläggande av förslag till anslagsäskande för budgetåret
1943/44 underställde styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen
Kungl. Maj:t spörsmålet om en lönereglering för föreningens befattningshavare.
Vid anmälan i 1943 års statsverksproposition av frågan rörande anslag
till föreningen påpekade jag, att besparingsberedningens förslag tarvade
en grundlig utredning och att, innan denna förelåge, något ståndpunktstagande
i frågan icke kunde ske. Särskilt den omständigheten, att försöksverksamheten
å växtodlingens område nyligen omorganiserats, talade emot att
vidtaga ytterligare organisatoriska förändringar å området. I dåvarande läge
måste också tillses, att det för livsmedelsförsörjningen viktiga arbete, som
utfördes av föreningen, finge fortgå utan att verksamheten stördes genom
omläggningar i organisationen. Ett genomförande av det framlagda löneregleringsförslaget
för föreningens tjänstemän kunde jag emellertid icke
tillstyrka.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen i samband med
framläggande av förslag till anslagsäskande för svenska vall- och mosskulturföreningen
för kommande budgetår hemställt, att en utredning snarast
måtte verkställas, huruvida den av besparingsberedningen ifrågasatta omorganisationen
borde komma till stånd. Styrelsen har därvid framhållit, att
arbetet vid föreningen ej kunde undgå att bliva lidande av nu rådande ovisshet
för framtiden. I betraktande av att föreningens organisation förutsattes
bliva föremål för närmare utredning, har styrelsen ansett sig icke för närvarande
kunna förorda en verklig lönereglering för föreningens tjänstemän.

Såsom av det anförda framgår synes önskvärt att en utredning kommer
till stånd rörande vall- och mosskulturföreningens framtida organisation
och verksamhet. Vid denna utredning, vilken enligt min mening nu bör
igångsättas, torde böra undersökas, huruvida förutsättningar finnas för ett
genomförande av besparingsberedningens förslag. Skulle så visa sig icke
vara förhållandet, torde andra utvägar för en rationalisering av föreningens
verksamhet böra övervägas. I samband med utredningen böra verkställas
beräkningar rörande statsverkets kostnader i anledning av de förslag, som
kunna komma att framläggas. Även frågor om befattningshavarnas löneställning
torde böra upptagas till övervägande. Därest utredningens resultat
skulle giva vid handen att vissa föreningen tillhöriga byggnader eller andra
anläggningar icke vidare äro behövliga för föreningens verksamhet, torde
förslag böra framläggas om dessas framtida disposition. Härvid böra undersökas
möjligheterna att använda dessa byggnader och anläggningar på sådant
sätt att annan ifrågasatt nybyggnad kan inskränkas.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

195

Under år 1944 ha intill den 1 december hållits 5 sammanträden. Resor I Jo: 2S
för studier och överläggningar ha företagits till föreningen i Ultuna.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under början av januari 1945.

25. Norrlandskommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 17 december 1943 och
den 18 februari 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1944):

Malmfors, N. A. E., statssekreterare, ordförande;

Strindlund, G., överdirektör, vice ordförande;

Andersson, L. E., led. av II kamm.;

Collin, K., fröken;

Degerstedt, H. J., direktör;

Enström, A., direktör;

Fjällström, H., lantbrukare;

Granström, E. A., byråchef;

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;

Holmbäck, M. B., direktör;

Johansson, A., disponent;

Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;

Kempe, F. O. E., fil. d:r;

Lövgren, O. W., redaktör, led. av II kamm.;

Mäler, K. M., redaktör, led. av II kamm.;

Nyström, P. E., förbundsordförande;

Pålsson, P. O., landstingsman;

Sandberg, O. E., led. av II kamm.;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Svennilson, S. I., docent;

Tillander, T., biträdande länsjägmästare;

Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.;

Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;

Westerlund, P. O., kronojägare;

Wigren, G., landstingsdirektör;

Aman, A., fru.

Särskilda sakkunniga:

Berger, T., byråchef;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör.

Sekreterare och kanslichef:

Ericsson, Y. A. R., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Collinder, S. T., jägmästare;

Hylander, E., bergsingenjör;

Höjer, I., t. f. sekreterare;

Sjölund, E. O., jordbrukskonsulent;

Westerberg, M. O., civilingenjör;

Åkerberg, P. E. IL, fil. d:r.

196

Riksdagsberåttelsen.

I Jo; 25 Lokal: Riddargatan 12; tel.: 61 53 79.

Direktiven för kommitténs arbete framgå av departementschefens anförande
lill statsrådsprotokollet för den 17 december 1943. Departementschefen anförde
därvid följande.

I skrivelse den 24 maj 1940 hemställde riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte
låta verkställa utredning angående åtgärder för det norrländska näringslivets
förkovran samt framlägga det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda.
Kungl. Majit förordnade den 16 augusti samma år en utredningsman
att enligt chefens för jordbruksdepartementet närmare bestämmande inom
departementet verkställa förberedande undersökning i ämnet. Med skrivelse
den 15 oktober 1943 har förenämnde utredningsman framlagt betänkande
med förberedande undersökning angående Norrlands näringsliv (Statens off.
utredn. 1943:39).

I skrivelse den 26 maj 1943 har riksdagen under åberopande av jordbruksutskottets
av liksdagen godkända utlåtande nr 35 hemställt, att Kungl. Majit
måtte i de avseenden utskottet i sitt utlåtande berört låta verkställa utredning
angående de norrländska ägostyckningsinnehavarnas levnadsförhållanden
och försörjningsbetingelser samt för riksdagen framlägga de förslag i
ämnet, vartill utredningen kunde föranleda.

Med hänsyn till jordbrukets och skogsbrukets dominerande ställning i
Norrland blir för den nya utredningen en av de viktigaste uppgifterna att undersöka
möjligheterna att effektivisera dessa näringsgrenar så att de kunna
ge sina utövare en bättre och säkrare inkomst. Jordbrukens storlek, sammansättning
och arrondering i Norrland torde i stor utsträckning vara mycket
otillfredsställande, ett spörsmål som även berörts i riksdagens förenämnda
skrivelse den 26 maj 1943. För att förbättra dessa förhållanden synas åtgärder
i skilda hänseenden kunna övervägas. Möjligheterna att förstärka ofullständiga
jordbruk genom sammanläggning av dylika ävensom genom förvärv
av tillskottsjord, såväl jordbruksjord som skogsmark eller nyodlingar, torde
sålunda böra undersökas. Omskiften torde jämväl kunna komma i fråga. För
att jordbruken skola bli bärkraftiga bör nämligen i görligaste mån eftersträvas
att desamma få den storlek och sammansättning att innehavarna därav
kunna erhålla en tryggare utkomst jämte arbete för sig, familjen och dragar -na året örn. Därvid torde i de orter, varom här är fråga, som regel vara oundgängligt
att till jordbruken hör erforderlig skog. Utnyttjandet av arbetskraften
i den egna skogen å de tider densamma icke behöves helt i jordbruket synes
innebära en lycklig avlastning för jordbruket samtidigt som skogen utgör
ett nödvändigt stöd för jordbruket. Detta stöd bör icke få berövas jordbruket.
Annorlunda ställer det sig därest innehavare av sådant jordbruk blir
beroende av inkomst av arbete utanför det egna jordbruket. Jordbrukets
skötsel kan då komma att bliva lidande därav, vilket i sin tur torde menligt
inverka på innehavarens ekonomi. Beträffande s. k. stödjordbruk, vilka i
Norrland äro av stor betydelse, gäller givetvis icke vad nu anförts.

Även andra förhållanden än de nyss berörda torde medföra att jordbruket i
Norrland arbetar på ett mindre tillfredsställande sätt. Sålunda synas, främst i

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 197

Övre Norrland, ännu så länge jordbrukets produktionsfaktorer icke vara till- I Jo: 25
räckligt utnyttjade. Täckdikningen har sålunda icke nått mera allmän spridning.
Betydelsen av fröodling och förstklassigt utsäde torde mera böra uppmärksammas.
Stora möjligheter torde förefinnas för en intensifiering av liöproduktionen
och detta även örn vallarnas areal minskas för alt lämna plats
för andra grödor. Frågan i vad mån skogsbetet kan utbytas mot kulturbete
torde böra ägnas särskild uppmärksamhet. En ökning av grönsaks- och potatisodlingen
torde även vara möjlig. Kreatursskötseln synes kunna utvecklas i
skilda avseenden. En rationalisering är här önskvärd. Möjligheten att vid
mindre brukningsdelar sammanföra djuren i gemensamma ladugårdar i syfte
att bättre utnyttja arbetskraften ävensom i övrigt förbättra driften torde vara
förtjänt att undersökas. Smådjursskötseln bör kunna i hög grad utvidgas. En
mera allmän förbättring av jordbrukstekniken och ökning av de maskinella
hjälpmedlen synas böra eftersträvas.

I fråga om skogshanteringen torde böra undersökas möjligheterna att nå
bättre resultat genom ett bättre utnyttjande av arbetskraften och mekanisering
av de olika arbetsmomenten. Det torde böra eftersträvas att arbetet för
jordbruksbefolkningen ordnas så att befolkningen erhåller mera kontinuerligt
arbete. Spörsmålet huruvida icke förutsättningarna för träindustriens lönsamhet
grundas på låga råvarupriser med därav följande låga arbetslöner
inom skogsbruket torde böra uppmärksammas. Skogsvården synes vara i behov
av ett kraftigare stöd och vidgad uppmärksamhet med hänsyn till skogens
ökade betydelse och den alltmer framträdande faran för bristande tillgång
på virke. Frågan i vad mån ytterligare står att vinna för Norrlands del
genom den tekniska forskningens framdrivande bör beaktas.

En av Norrlands naturtillgångar, som icke synes ha utnyttjats i den utsträckning
så kunnat ske, torde vara vattenkraften. Det bör därför under den
fortsatta utredningen undersökas örn på detta område ytterligare framsteg
kunna göras.

Såsom en allvarlig brist i den norrländska industrien har särskilt framhållits
dess ensidiga sammansättning. Bland industrierna intaga sågverks- och
massaindustrierna samt gruvdriften en dominerande ställning, under det ali
andra industrier, framför allt hemmamarknadsindustrierna, äro påfallande
svagt representerade. Med hänsyn bland annat till denna ensidighet i industriens
sammansättning har näringslivet i Norrland blivit synnerligen känsligt
för konjunktursvängningar. Detta förhållande innefattar eli av de mest
framträdande problemen inom det norrländska näringslivet. Möjligheterna atl
tå till stånd en .större mångsidighet inom industrien i Norrland forde måhända
finnas för att utveckla bland annat kalkindustrier och snickeriindustrier
ävensom pälsindustrier. Olika slag av kemiska industrier, särskilt sådana med
Irä sorn utgångsmaterial, anses vidare ha möjligheter till en god utveckling i
Norrland. Under den fortsätta utredningen bör uppmärksamhet ägnas även
åt sågverksindustriens i viss mån säsongmässiga variationer i fråga örn kraven
på arbetskraft samt arbetskraftens obenägenhet att flytta, d. v. s. dess bristande
platsrörlighcl. Likaså torde böra uppmärksammas det förhållandet, all

198

Riksdag sberått elsen.

I Jo: 25 avkastningen av det i Norrland investerade kapitalet i icke ringa utsträckning
dragés från Norrland till andra delar av landet.

En fråga, som likaledes bör upptagas till prövning, gäller skogsindustriernas
tillgång på råvaror. I samband härmed torde även böra verkställas undersökning
rörande strukturen av träindustrierna och deras framtida utveckling
samt beträffande de platser, där desamma böra vara belägna för att kunna
arbeta under mest gynnsamma betingelser. Industrierna i mellersta Norrland
bygga till en del sin råvaruförsörjning på skogar belägna i de två nordligaste
länen. För dessa läns befolkning är det ett starkt intresse att råvarutillgångarna
inom länet än en förädlas där. Det torde jämväl böra uppmärksammas, att
avsevärda kvantiteter råvara ur de norrländska skogarna transporteras till
södra Sverige för förädling.

Ett problem, som särskilt för Norrlands vidkommande med dess stora avstånd
tränger sig fram, är förbättringen av kommunikationsförhållandena.
Ehuru på detta område en betydande utveckling ägt rum under senare år, synes
dock alltjämt mycket kunna göras i detta hänseende. En undersökning
bör därför upptagas rörande det bästa sättet för stärkande och utnyttjande
av olika transportmedel och transportanläggningar.

För den framtida utvecklingen i Norrland torde spörsmålet om förbättrade
undervisningsförhållanden vara av den största betydelse. Dessa frågor komma
givetvis att i stor utsträckning behandlas av den pågående skolutredningen.
Emellertid torde denna utredning icke i första hand komma att upptaga frågor
rörande utbyggnad eller andra organisatoriska förändringar av lantbruksundervisningsanstalterna
eller andra yrkesuthildningsanstalter. Dessa spörsmål
synas med hänsyn härtill bör övervägas av den av mig nu ifrågasatta utredningen.

Även ett stort antal sociala spörsmål av skilda slag kräver inom Norrland
sin lösning. Det är uppenbarligen nödvändigt att med all kraft bedriva förbättring
och modernisering av bostäderna såväl å landsbygden som i städerna.
Likaledes förefinnes ett starkt behov att förbättra landsbygdens ekonomibyggnader.
Byggnadsverksamheten överhuvud taget bör anpassas efter utvecklingslinjerna
inom näringslivet. Under utredningen torde samtliga dessa
spörsmål ävensom andra frågor av social karaktär uppmärksammas.

Det torde vara uppenbart att samtliga de problem, som förefinnas för Norrlands
näringsliv och som böra bliva föremål för utredningens uppmärksamhet,
icke kunna i detta sammanhang närmare beröras. Så är t. ex. förhållandet
med de frågor som beröra handel, hantverk och småindustri. Det torde få
ankomma på den fortsatta utredningen att i den mån dessa problem under
arbetets gång framträda upptaga desamma till undersökning och övervägande.

Såsom av del anförda framgår är ett stort antal av de spörsmål, som här
berörts i fråga örn Norrland, av en mera allmän karaktär och äger betydelse
för landet i dess helhet. Vid den blivande utredningen böra emellertid särskilt
beaktas de speciella möjligheterna att för Norrlands del lösa dessa spörsmål.
En stor del av de förut berörda frågorna är- redan föremål för övervägande i

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 199

tidigare tillsatta utredningar, därvid de dock torde behandlas såsom för lan- I Jot 25
det i dess helhet gällande frågor.

Att i detta sammanhang uppdraga en fullt tillfredsställande gränslinje mellan
dessa utredningar och den nu ifrågavarande, som speciellt tager sikte på
de norrländska förhållandena, låter sig näppeligen göra. Vid tvekan, huruvida
ett spörsmål bör behandlas av den ena eller den andra utredningen, torde det
böra få ankomma på den departementschef, på vars föredragning den tidigare
utredningen igångsatts, att angiva vilken utredning bör upptaga spörsmålet
ifråga till övervägande. Nu ifrågavarande utredning bör så bedriva sitt
arbete att de mest betydelsefulla frågorna, där praktiska resultat fortast kunna
uppnås, först upptagas till övervägande. Hinder torde icke möta att skilda
spörsmål i syfte att komma till snabbare resultat inom utredningen behandlas
jämsides. Förslag med tillhörande motiveringar böra icke göras mera vidlyftiga
än som är oundgängligen nödvändigt för uppnående av det med utredningen
förbundna syftet och vinnande av en klar översikt över hithörande
frågor.

Efter det kommittén tillsatts har Kungl. Majit genom särskilda beslut anbefallt
kommittén att verkställa utredning i bland andra följande frågor, nämligen
angående den lämpliga dispositionen av de s. k. Ragundabottnama i
Jämtland, rörande eventuell utbyggnad av Harsprånget samt beträffande sättet
för isbrytningens ordnande utefter norrlandskusten.

Sammanträden ha under tiden till och med november 1944 hållits med
kommittén i dess helhet under 6 dagar, med arbetsutskott under omkring 20
dagar samt med sektioner under omkring 40 dagar. Ett av de gemensamma
sammanträdena har hållits i Umeå i samband med lantbruksutställningen därstädes.
Studieresor ha företagits av vissa sektioner.

Kommittén har under året till Kungl. Majit eller departementschef bland
annat avgivit följande utlåtanden eller betänkanden, nämligen den 15 mars
1944 angående ökade administrationsbidrag till de norrländska företagarföreningarna,
den 25 maj 1944 angående ifrågasatta fastighetsinventeringar
inom Piteå och Älvsby kommuner, den 17 augusti 1944 angående Salt- och
Fetmyrans jordförmedlingsföretag, samma dag angående lantbruksstyrelsens
och egnahemsstyrelsens förslag rörande nyodling och stcnröjning med maskinella
hjälpmedel, den 19 september 1944 angående kommunalskatteberedningens
betänkanden, den 20 september 1944 angående viss försöksverksamhet
för åstadkommande av en bättre fastiglietsarrondering i Norrland, den 4
november 1944 angående vissa åtgärder till främjande av småföretagarverks
a mheten i Norrland, den 11 november 1944 angående rikets ekonomiska
kartläggning, den 20 november 1944 angående ifrågasatt utbyggnad av Norrbottens
järnverk samt den 13 december 1944 angående vissa åtgärder för
främjande av skogsvård och betesförbättring i norra Sverige.

Härjämte lia vissa förberedande utredningar utförts eller igångsatts.

200 Riksdag sberättelsen.

I Jo 26 26. Utredning rörande arrendebestämmelser för kommunal jord samt jord brukskommissionernas

organisation m. m.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1944)

dels såsom utredningsmän för att verkställa utredning rörande ärrendebestämmelser
för kommunal jord m. m.:

Wihlborg, N., f. d. häradshövding, ordförande;

Gynnerstedt, T. V. K., stiftssekreterare;

dels såsom sakkunniga att med utredningsmännen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Johnsson, E., arrendator;

Lundgren, G., agronom;

Persson, F., direktör;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.

Lokal: Ordföranden: Kungsgatan 7, Landskrona; tel. 624.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade
därvid bland annat:

Vid 1943 års riksdag antogos ändrade bestämmelser rörande arrende. Dessa
bestämmelser, vilka finnas upptagna i lagen den 22 december 1943 (Sv. förf.-saml. nr 883) angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907
(Sv. förf.-saml. nr 36 s. 1) örn nyttjanderätt till fast egendom, hava icke avseende
å arrende av ecklesiastik och kommunal jord och icke heller å arrende
av jord tillhörig universitet, akademier, högskolor och vetenskapliga samfund.
I den utredning (Statens off. utredn. 1938:38), som låg till grund för
Kungl. Maj:ts proposition nr 346 till 1943 års riksdag med förslag till nya
arrendebestämmelser, uttalades i samband med behandlingen av frågan rörande
omfattningen av de s. k. sociala arrendebestämmelserna, att i fråga
örn arrendena av kommunal jord ett genomförande av sådana bestämmelser
för dylika arrenden skulle möta särskilda svårigheter med hänsyn därtill,
att kommunernas arrendeupplåtelser mycket ofta vore av tillfällig karaktär.

Lagrådet yttrade över det till lagrådet remitterade förslaget till ändrade
bestämmelser angående arrende med avseende å nyssberörda och därmed
jämförliga arrendeupplåtelser, att kommunal jord samt krono- och ecklesiastik
jord ävensom jord tillhörig universitet, akademier, högskolor och vetenskapliga
samfund ej folie under den särskilda lagstiftningen, samt framhold
att det syntes lämpligast att frågan örn arrende av även annan jord i allmän
ägo än krono- och ecklesiastik jord eller eljest jord av i viss mening publik
natur reglerades i särskild ordning.

I anledning av lagrådets yttrande i nyssberörda hänseende uttalade jag i
propositionen nr 346, alt jag biträdde lagrådets uppfattning att särskild utredning
borde komma till stånd beträffande de kategorier av arrenden, som
lagrådet i sitt yttrande berört, dag förutsatte härvid, att arrenden av hithö -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

201

rande slag bleve föremål för särskild reglering, vilken i huvudsak anslöte sig I Jo: 26
till de föreslagna särskilda bestämmelserna i nyttjanderättslagen.

Tredje särskilda utskottet vid 1943 års riksdag, vilket hade att behandla
Kungl. Maj:ts proposition nr 346, underströk i sitt utlåtande (nr 2) mitt
förberörda yttrande i propositionen samt förklarade tillika, att utskottet för
sin del ansåge, att i utredningen även borde inbegripas sådana arrenden av
kommunal jord, vilka besutte en mera varaktig karaktär.

Utskottets utlåtande i denna del blev sedermera av riksdagen godkänt
(riksd. skr. nr 533).

Den av riksdagen sålunda förordade utredningen rörande arrenden av kommunal
jord synes mig nu böra igångsättas. Vid utredningen bör närmare undersökas,
i vilken omfattning arrenden av kommunal jord förekomma. Föreskrifterna
för dessa arrenden torde såsom jag anförde i propositionen nr
346 i huvudsak böra ansluta sig till de särskilda sociala bestämmelserna i
nyttjanderättslagen. Härvid synes anledning dock icke föreligga att vid arrenden
av ifrågavarande slag upprätthålla den för dessa bestämmelsers tilllämpning
stadgade arealgränsen av 50 hektar. I princip innebär detta, att,
oavsett fastigheternas storlek, arrendatorerna skulle tillförsäkras optionsrätt
samt att byggnads- och underhållsskyldigheten i fråga om fastigheternas
åbyggnader skulle överflyttas på jordägaren. Det synes dock böra övervägas,
i varje fall såvitt angår något större fastigheter, att i viss mån begränsa
jordägarens skyldigheter i fråga om underhållet av den utarrenderade
fastighetens åbyggnader på sådant sätt att arrendatorerna skulle svara
för normalt underhåll av dessa. Emellertid bör beaktas, att för korttidsarrenden
av kommunal jord icke lämpligen torde kunna gälla så stränga bestämmelser,
som nyss antytts.

Utredningsmännen ha hållit 5 sammanträden, därav 3 med de sakkunniga.

Genom beslut den 24 mars 1944 uppdrog Kungl. Maj:t åt utredningsmännen
att jämväl verkställa utredning rörande jordbrukskommissionernas organisation
m. m. För behandlingen av denna fråga hava jämlikt ovannämnda
bemyndigande den 14 januari 1944 såsom sakkunniga tillkallats:

Andersson, J. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Falk, N. J., ombudsman;

Janson, S., agronom, led. av II kamm.;

Nilsson, A., lantbrukare;

Pettersson, G. Iv., lantbrukare, led. av II kamm.;

Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av 1 kamm.

Beträffande sistnämnda uppdrag gäller enligt ämbetsskrivelse från jordbruksdepartementet
den 24 mars 1944 följande.

I utlåtande nr 2 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 346 lill 1943
års riksdag med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den
14 juni 1907 örn nyttjanderätt till fast egendom m. m. ävensom i ämnet
väckta motioner har riksdagens tredje särskilda utskott framhållit, att ifrågavarande
förslag i Idig grad syntes beröra jordbrukskommissionernas ställ -

202 Riksdagsberättelsen.

I Jo: 26 ning. Sålunda innebure förslaget att — i sådant fall där något skiljeavtal
mellan vederbörande parter ej förelåge — jordbrukskommissionens ledamöter
skulle fungera såsom skiljemän vid bestämmandet av nya arrendevillkor.
På jordbrukskommission skulle även ankomma att, på begäran av jordägaren
eller arrendatorn, granska dem emellan slutet arrendeavtal samt meddela
dem underrättelse, huruvida avtalet innehölle bestämmelse, som enligt
lagen vore utan verkan. Av än större vikt vöre att förslaget tilldelat kommissionerna
uppgiften att pröva och avgöra ärenden angående dispens från
de sociala lagbestämmelserna. Härtill bomme slutligen den verkan, som en
utvidgning av uppsiktslagens tillämpningsområde framdeles kunde tänkas
medföra. Omförmälda nya anordningar syntes aktualisera vissa organisatoriska
frågor beträffande jordbrukskommissionema. I motioner vid 1943
års riksdag hade hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla
om skyndsam utredning och förslag rörande jordbrukskommissionemas
sammansättning och geografiska verksamhetsområden. Utskottet delade det
i motionerna framställda önskemålet och förväntade, att Kungl. Majit snarast
vidtoge de för lösningen av denna fråga behövliga åtgärderna.

I skrivelse den 17 december 1943, nr 533, har riksdagen anmält att riksdagen
godkänt utskottets utlåtande i förevarande del.

Utredningsmännen ha hållit 4 sammanträden med de sakkunniga för utredning
rörande jordbrukskommissionemas organisation m. m. I ett av sammanträdena
ha såväl ordförandena i jordbrukskommissionema som representanter
för ett antal jordbrukarorganisationer deltagit.

Utredningsmännen ha den 30 december 1944 framlagt en promemoria angående
omorganisation av jordbrukskommissionema.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under januari 1945.

27. Utredning av vissa frågor beträffande lapparna m. na.

Tillkallad enligt beslut av Kungl. Majit den 28 januari 1944 att enligt föredragande
statsrådets närmare bestämmande verkställa utredning och avgiva
förslag rörande vissa frågor beträffande lapparna m. m.i
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.

Utredningsuppdraget omfattar frågorna rörande dels behandlingen av vissa
arrendeupplåtelser å de till renbetesfjällens i Jämlands län utvidgning inköpta
hemman, å renbetesf jällen tidigare av lappar upptagna lägenheter samt
de s. k. fjällägenheterna i Västerbottens och Norrbottens län, dels organisationen
av lappväsendets administration i Jämtlands län samt i sammanhang
därmed spörsmålet örn personalen å lappfogdekontoren i allmänhet, dels ock
vissa vid sammanträden med lapparna eller eljest uppkomna frågor av mera
speciell karaktär.

Utredningsmannen har under år 1944 avgivit remissutlåtanden i ett antal
ärenden, varjämte arbetet upptagits rörande nyssnämnda arrenden och lägenheter
i Jämtlands län, för vilket ändamål en resa företagits i länet.

Uppdraget beräknas eventuellt bliva slutfört under år 1945.

203

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

28. 1944 års skogsvårdsstgrelseutredning. I Jot 28

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 april
1944):

Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;

Andersson, L. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Björkman, E., länsskogvaktare;

Ekman, W., direktör;

Johansson, F. L. H., byråchef;

Lubeck, O. R., länsjägmästare;

Norberg, R. E., statskommissarie;

Pettersson, G. K., hemmansägare, led. av II kamm.;

Sundberg, C. G., bruksdisponent, led. av I kamm.

Tillkallade att såsom experter biträda de sakkunniga med vissa utredningsuppgifter: Jansson,

A., jägmästare;
enhammar, G. F. N., Överkontrollör.

Sekreterare:

Edling, N. P. J., amanuens.

Lokal: Kammarkollegiet; tel. 11 30 85 (sekreteraren).

Direktiven för de sakkunniga framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat följande:

Under de senare åren har den ekonomiska ställningen för vissa skogsvårdsstyrelser
starkt försämrats. Jag vill i detta sammanhang erinra om att
i proposition nr lil till 1944 års riksdag äskats icke obetydliga belopp för
sanering av två skogsvårdsstyrelsers ekonomiska ställning. Av den utredning
och de undersökningar som företagits rörande styrelsernas ekonomiska förhållanden
framgår, att det nu tillämpade finansieringssystemet för skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet icke är tillfredsställande. Inkomsterna skifta
i stor utsträckning från år till år, vilket försvårar för styrelserna att med någon
större grad av säkerhet ur ekonomiska synpunkter planlägga sin verksamhet.
De hittills framkomna förslagen till avhjälpande av berörda missförhållanden
hava icke anseus på ett i allo tillfredsställande sätt hava löst
de föreliggande problemen. En utredning av förevarande spörsmål synes med
hänsyn härtill böra komma till stånd. Vid denna utredning torde möjligheterna
att tillförsäkra skogsvårdsstyrelserna en jämnare och för fullgörande
av deras verksamhet tillräcklig medelstillgång böra undersökas. För att
förslag härutinnan skall kunna framläggas synes erforderligt att en undersökning
verkställes rörande omfattningen av de skogsvårdsstyrelserna åvilande
arbetsuppgifter, vilka äro av den art att kostnaderna för desamma böra
täckas av allmänna medel. Vid utredningen bör beaktas det ifrågasatta borttagandet
av skogsaccisen. I betraktande av storleken av de allmänna medel,

204 Riksdagsberättelsen.

I Jo: 28 som ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande, torde till övervägande
även upptagas frågan om det lämpligaste sättet för ordnandet av den centrala
och lokala tillsynen över styrelsernas medelsförvaltning.

Även skogsvårdsstyrelsepersonalens löne- och anställningsförhållanden böra
underkastas en närmare utredning. De av skogsstyrelsen framlagda förslagen
avse att för skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare få till stånd bestämmelser
i förevarande hänseenden som så nära som möjligt ansluta sig till gällande
statliga avlöningsreglementen. Ehuru vissa skäl kunna åberopas för
en dylik anordning, synes densamma dock medföra så stora olägenheter vid
den praktiska tillämpningen att den ej i första hand torde böra ifrågakomma.
Det synes snarare böra övervägas alt i anslutning till det avlöningssystem
som tillämpas i fråga örn hushållningssällskapens och lantbruksundervisningsanstalternas
befattningshavare införa ett system med bestämda bidragsbelopp
till avlönandet av även skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän. För undvikande
av de nuvarande ojämnheterna i befattningshavarnas löneförhållanden
vid skilda skogsvårdsstyrelser torde emellertid böra undersökas i vad
mån föreskrifter kunna utarbetas rörande bestämda maximilöner för de olika
tjänstemännen. För skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare bör eftersträvas
en lönenivå, som i stort sett sammanfaller nied befattningshavarnas i
statlig tjänst i motsvarande ställning. Skogsvårdsstyrelsernas pensionsförhållanden
förtjäna i detta sammanhang även att uppmärksammas. Under utredningen
bör även upptagas till övervägande frågan om de olika skogsvårdsstyrelsernas
personalbehov och i anslutning härtill upprättas personalstater
för styrelserna.

Vid den nu ifrågasatta utredningen bör beaktas, att skogsvårdsstyrelsernas
nuvarande ställning i möjligaste mån lämnas orubbad. Något förstatligande
av styrelserna synes sålunda icke böra komma i fråga. I samband med utredningen
bör även upprättas förslag till de författningar, som kunna finnas
påkallade i anledning av utredningens förslag.

De sakkunniga ha intill den 16 november 1944 sammanträtt in pleno 4
dagar, varjämte ett arbetsutskott sammanträtt 19 dagar.

Utredningsarbetet har under år 1944 huvudsakligen omfattat insamlande
och bearbetande av för uppdragets fullgörande erforderligt material samt
undersökning av vissa för utredningen grundläggande frågor. De sakkunniga
ha avgivit utlåtanden i ett antal ärenden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1945.

29. Utredning för verkställande av överarbetning av lantbruksstyrelsens förslag
den 11 november IBIS angående omorganisation av den lägre
trädgårdsundervisningen.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 mars 1944:

Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm.

Lokal och tel.: Svenska spannmålsaktiebolaget.

Utredningsmannen har i december 1944 avgivit en promemoria med vissa
förslag i ämnet.

205

Kommittéer oell sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

30. Utredning rörande ny lagstiftning örn uppsikt d jordbruk. 1 Jo: 30

Tillkallade jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande!! den 12 maj och den 21
juli 1944 (se Post- och Inrikes thin. den 17 maj 1944):

Wihlborg, N., f. d. häradshövding, ordförande;

Andersson, J. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Falk, N. J., ombudsman;

Janson, S., agronom, led. av II kain.;

Nilsson, A., lantbrukare;

Pettersson, G. K., lantbrukare, led. av II kamm.;

Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.

Lokal: Ordföranden: Kungsgatan 7, Landskrona; tel.: 624.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av bemyndigandet den 12 maj 1944. Departementschefen yttrade
därvid bland annat:

I samband med framläggande av förslag till nya arrendebestämmelser förelädes
1943 års riksdag förslag till vissa ändringar i 1927 års uppsiktslag, avsedda
att träda i tillämpning den 1 juli 1947, då 1942 års vanhävdslag upphör
att gälla. Detta förslag, vilket grundade sig på 1936 års arrendeutrednings
betänkande med förslag till ändringar i arrendelagstiftningen (Statens
off. utredn. 1938: 38), innebar icke några mera genomgripande förändringar
i uppsiktslagen.

Riksdagen biföll emellertid icke förslaget till ändringar i sistnämnda lag.

Riksdagen har förutsatt, att en närmare utredning skall komma till stånd
rörande en ny uppsiktslagstiftning och att förslag skall föreläggas riksdagen
lill ny lag i ämnet inom sådan tid att densamma kan träda i tillämpning senast
den 1 juli 1947. Sedan den nya arrendelagstiftningen trätt i kraft, synes
en stark tendens lia kunnat spåras, att jordägarna mer och mer sökt
laga under eget bruk tidigare såsom självständiga jordbruk utarrenderade
torp och lägenheter. Vidare har det kunnat förmärkas, att i och för sig bärkraftiga
bondejordbruk i ökad omfattning förvärvats av ägare till intilliggande
fastigheter och sammanslagits med dessa. Det torde kunna befaras,
att efter sammanlörandet under en hand av dylika jordbruk åbyggnaderna
å det ena bortföras eller lämnas utan underhåll. En icke obetydlig minskning
av de självständiga jordbrukens antal torde till följd av berörda förfarande
komma att ske. En dylik utveckling synes icke okontrollerad böra
få äga ruin. Med hänsyn till det anförda och då en utredning av nu ifrågavarande
slag tolde kräva en förhållandevis lang lid anser jag att densamma
redan nu bör igångsättas.

Vid ifrågavarande utredning bör närmare undersökas den omfattning i vilken
vanhävd av jordbruk förekommer liksom ock omfattningen av förutberörda
tendens att nedlägga nu självständiga jordbruk eller sammanslå dessa
med andra lill större enheter.

1927 ais uppsiktslag har varit knuten till de sociala bestämmelserna i arrendelagstiftningen
och sålunda endast haft avseende å sådana fastigheter,

206

Riksdag sberättelsen.

I Jo: 30 vilka voro underkastade nämnda bestämmelser. 1942 års vanhävdslag äger
däremot tillämplighet på all odlad jord över ett hektar. Under den nu ifrågasatta
utredningen synes böra övervägas om icke en ny uppsiktslag bör få en
mera generell giltighet än 1927 års lag. Huruvida en blivande lagstiftning
bör äga tillämpning å all odlad jord utan någon arealbegränsning synes mera
tveksamt. Att utsträcka densamma att omfatta även mindre odlingar utan
åbyggnader torde komma att kräva en alltför omfattande administrativ organisation.

Vid en blivande lagstiftning bör även övervägas örn icke en viss ändring
av vanhävdsbegreppet bör komma lill stånd. Härvid torde å ena sidan böra
tagas i betraktande önskvärdheten av att ett nedläggande av jordbruk samt
bortförande eller lämnande utan underhåll av byggnad icke äger rum, där
jordbruket är av den beskaffenhet och omfattning att innehavaren därav
kan erhålla sin huvudsakliga bärgning eller det eljest av sociala skäl finnes
påkallat att jordbruket vidmakthålles. Ä andra sidan bör emellertid vid fastställande
av vanhävdsbegreppet tillses att en rationell användning av förefintliga
jordbruksarealer icke motarbetas. Sålunda bör ett ur rationaliseringssynpunkt
önskvärt sammanförande av jordbruk ej förhindras. Det måste vidare
beaktas, att även i orter med i allmänhet tillfredsställande avsättningsförhållanden
kan förekomma jordbruk med så ringa odlingsvärde eller så
ofördelaktig belägenhet att det både ur allmän och enskild synpunkt vore
lämpligare att jorden användes för skogsbruk än för jordbruk. Hinder bör
givetvis icke heller resas mot ett ändamålsenligt utnyttjande för betesbruk
av därför lämpade arealer. Vid utredningen torde särskilt böra eftersträvas
att en ur såväl allmänna som enskilda intressen tillfredsställande och lämplig
avvägning av förberörda synpunkter kommer till stånd.

I 1942 års vanhävdslagstiftning åsyftades en förenkling av förfarandet vid
behandlingen av ärenden rörande vanhävd i förhållande till 1927 års uppsiktslag.
Med utgångspunkt från erfarenheterna av förstnämnda lagstiftning
torde böra undersökas örn och i vad mån ytterligare förenkling i förfarandet
kan ske utan eftersättande av rättssäkerheten.

Utredningen har hållit 4 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1946.

31. Utredning för verkställande av överarbetning av statens hästexportberednings
utredning rörande användningen av å beredningens verksamhet

uppkommen behållning.

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 maj 1944:

Bouveng, G. A., expeditionschef.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Utredningen har påbörjats.

32. Kommittén för maskinell täckdikning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1944 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1944):

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

207

Berglund, N. H., ingenjör, ordförande; J Jqj 32

Almlöf, E. V., jordbrukskonsulent;

Moberg, H. Alson, agronom.

Tillkallade experter:

Weibull, N. R. M., civilingenjör;

Andersson, E. Y., agronom.

Sekreterare:

Larsen, H. R., agronom.

Lokal: Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut; tel.: Åkarp 107
(sekreteraren).

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Domös anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet
framhölls bland annat följande.

För underlättande av arbetet vid täckdikning lia olika försök med grävningsmaskiner
gjorts. Någon helt tillfredsställande lösning av detta problem
har emellertid icke uppnåtts. De enskilda maskinfirmoma ha i betraktande
av bland annat ovissheten i vad mån avsättning för dylika maskiner finnes
inom landet icke velat upptaga försöksarbetet på detta område i någon större
omfattning. Emellertid skulle säkerligen betydande vinster kunna göras för
det svenska jordbruket, därest en fullgod lösning av förevarande problem
kunde erhållas. En utvidgad täckdikningsverksamhet utgör såsom jag förut
antytt en betydelsefull faktor i det fortsatta rationaliseringsarbetet inom landets
jordbruk. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att en utredning igångsättes
rörande möjligheterna att med maskinella hjälpmedel få till stånd en
utvidgad och förbättrad täckdikningsverksamhet.

Vid den av mig nu förordade utredningen bör i samarbete med de på det
jordbruksmaskintekniska området verksamma statliga organen och privata
firmorna verkställas en närmare utredning rörande möjligheterna att framställa
för täckdikningsarbetet lämpliga maskiner. Härvid torde, i den mån så
låter sig göra, kontakt även böra sökas med den i utlandet förefintliga sakkunskapen
på detta område. För att kunna bilda sig en uppfattning örn storleken
av den maskinella utrustning, som kan bliva behövlig inom landet, synes
kunna övervägas att verkställa en approximativ uppskattning av den stenfria
åkerareal, som är i behov av täckdikning och som kan täckdikas med maskinella
hjälpmedel. Därest det skulle visa sig möjligt att få fram för ändamålet
lämpade maskiner, synes utredningen böra taga under övervägande på vad
sätt och under vilka former ifrågavarande maskiner lämpligen kunna ställas
till jordbrukarnas förfogande. Under utredningen synes även böra uppmärksammas
örn och i vad mån en förbättring och ett förbilligande av de för täckdikning
använda rören kan åstadkommas.

Kommittén har intill den 1 december 1944 hållit 2 sammanträden och företagit
en studieresa i Skaraborgs län.

208

Riksdagsberätt elsen.

I H: 1

Handelsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1944.

1. Utredning av frågan om äganderätten till resultaten av tekniskt-vetenskaplig
forskning vid statliga verk och institutioner (1944:116).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 10 juli 1943):

Elliot, K. E., häradshövding.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1944:1 H 16.

Den 20 juni 1944 har utredningsmannen avgivit betänkande med utredning
och förslag angående rätten till vissa uppfinningar m. m. (Statens off. utredn.
1944:27).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 19-14 års utredning rörande sjöhistoriska museets personalorganisation.

Tillkallade enligt Kungl. Majds bemyndigande den 22 juni 1944 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1944):

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;

Dahlberg, G. W., kanslichef;

Ericsson, C. E., direktör, led. av I kamm.;

Erixon, S. E., professor.

Sekreterare:

Munthe, R. E. L., revisor (t. o. m. den 31 augusti 1944);

Kull, B., t. f. förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 september 1944).

Efter att ha erinrat om riksdagens i skrivelse den 7 juni 1944, nr 10,
gjorda hemställan om utredning i ämnet samt lämnat en redogörelse för sjöhistoriska
museets tillkomst och personalförhållanden anförde departementschefen
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande bland annat:

Utredas bör i första hand i vad mån personalförstärkningar måste anses
ofrånkomliga för att icke de viktigaste och mest trängande av museets arbetsuppgifter
skola bli eftersatta. Därjämte synes det befogat att, sedan museet
nu i tio år varit i verksamhet, åtminstone en del av de nuvarande befattningarna
föreslås till uppförande å ordinarie stat. I samband därmed synes även
frågan örn inrättandet av en styresmansbefattning och därtill hörande spörsmål
örn handhavandet av vissa museinämnden samt dess ekonomidelegerade
och sekreterare nu åvilande arbetsuppgifter böra närmare övervägas.
Utredningen har hållit 12 sammanträden.

Utredningen har den 29 november 1944 överlämnat betänkande med förslag
angående sjöhistoriska museets personalorganisation.

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

209

3. Utredning av frågan örn fortsatt utnyttjande av vissa staten tillhöriga I H; 5
gruvfyndigheter i Västerbottens län.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1944 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande fortsatt utnyttjande av staten
tillhöriga inmutare- och jordägareandelar i vissa utmål inom Bjurforsfältet
i Norsjö socken, Adakfältet i Malå socken och Rävlidenfältet i Lycksele
socken, allt i Västerbottens län:

Lindskog, B. V., hovrättsråd, ordförande;

Abenius, H. V., direktör;

Larsson, C. E., auktoriserad revisor.

Enligt två den 30 december 1940 och den 31 augusti 1943 mellan kommerskollegium
för Kungl. Majit och kronan samt Bolidens gruvaktiebolag ingångna
avtal har bolaget åtagit sig att på vissa i avtalen angivna villkor intill utgången
av år 1945 för statens räkning bearbeta förenämnda inmutare- och
jordägareandelar. Utredningsmännens uppdrag avsåg att upptaga överläggningar
med bolaget angående det fortsatta utnyttjandet av berörda inmutareoch
jordägareandelar.

Utredningsmännen ha i skrivelse den 13 december 1944 framlagt förslag i
ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.

4. Traktatberedningen (1942:1 6; 1943:1 6; 1944:1 5).

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 21 oktober 1932 har traktatberedningen till
uppgift att stå till vederbörande departementschefers förfogande för beredande
av handelsavtalsförhandlingar med främmande makter samt av andra
handelspolitiska spörsmål av större betydelse.

Sammansättning under år 1944:

Gjöres, A., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Lundvik, V. G., landshövding, vice ordförande;

Elliot, K. E., häradshövding;

von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Hägglöf, B. G., envoyé;

Nylander, O. E., landshövding.

Sekreterare:

von Horn, K. R. L. R., byråchef.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beredningen har under år 1944 icke hållit några sammanträden.

5. Exportkreditnämnden (1942:1 7; 1943:1 7; 1944:1 6).

Nämnden tillsattes av Kungl. Majit den 26 juni 1933. På densamma ankommer
prövning och avgörande av frågor om statsgaranti för exportkredit

Bihang till riks. prot. 1945. t sami. 14

Kiksdagsberättelsen.

210

Riksdagsberättelsen.

I Hl 5 m. m. jämlikt kungörelsen den 26 maj 1939 (Sv. förf.-saml. nr 214), vilken
senast genom kungörelsen 9 juni 1944 (Sv. förf.-saml. nr 303) förordnats
skola äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1945.
Exportkreditnämndens sammansättning under år 1944

a) ledamöter:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Sohlman, R., utrikesråd, vice ordförande;

Eckerberg, E. L., statssekreterare;

Lilja, C. B., generalkonsul;

Vinell, K. T., handelsråd, verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening; Forsman,

K. M. G., verkst, direktör i svenska lantmännens riksförbund;

Böök, K. E., vice riksbankschef.

b) suppleanter:

Frick, B. R., verkst, direktör i aktiebolaget industrikredit;

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Holmberg, G. A., verkst, direktör i Sveriges slakteriförbund;

Belfrage, L. A. L., t. f. byråchef.

Såsom verkställande direktör har under året tjänstgjort suppleanten i
nämnden B. R. Frick. Såsom biträdande direktör har från och med den 1
mars 1944 tjänstgjort direktören O. W. Lindström och såsom sekreterare
jur. kand. B. Lindberg. Antalet i nämndens kansli anställda har under året
minskats från elva till nio personer.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: 23 58 30.

Nämnden har sammanträtt var eller varannan vecka.

6. Clearingnämnden (1942:1 8; 1943:1 8; 1944:1 7).

Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av
betalningsskyldighet i förhållande till Tyska riket (Sv. förf.-saml. nr 464),
den 28 juni 1935 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till Italien m. m. (Sv. förf.-saml. nr 381), den 19 september 1936
om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till Spanien (Sv. förf.-saml. nr 511), den 28 juni 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i
förhållande till Belgien, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna (Sv. förf.-saml. nr 633), den 12 juli 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande
till Norge (Sv. förf.-saml. nr 711), den 23 juli 1940 örn fullgörande
av betalningsskyldighet i förhållande till Danmark (Sv. förf.-saml. nr
720), den 9 september 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande
till De Socialistiska Rådsrepublikemas Union (Sv. förf.-saml. nr 811)
och den 13 juni 1941 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande
till de till De Socialistiska Rådsrepublikemas Union anslutna republikerna
Litauen, Lettland och Estland (Sv. förf.-saml. nr 375) ankommer handläggningen
av frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser samt utövandet
av den närmaste tillsynen över desammas efterlevnad på en av Kungl.
Maj :t för ändamålet utsedd nämnd (clearingnämnden).

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

211

Instruktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Maj :t den 28 augusti I Hi 7
1934 (Sv. förf.-saml. nr 465).

Clearingnämndens sammansättning under år 1944

a) ledamöter:

Dahlberg, K., f. d. häradshövding, f. d. verkst, direktör i svenska bankföreningen,
ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd, vice ordförande;

Engzell, G., utrikesråd;

Ihre, N. E., legationsråd;

Magnusson, H., bankdirektör;

Sauber, K., generalkonsul, direktör;

Wallberg, C. E. F., vice verkst, direktör i aktiebolaget svenska handelsbanken; Vinell,

K. T., handelsråd, verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;

Belfrage, L. A. L., t. f. byråchef;

b) suppleanter:

Böök, K. E., vice riksbankschef;

Frick, B. R., verkst, direktör i aktiebolaget industrikredit;

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;

Larsson, L., direktör;

Utterström, C., direktör.

Jämlikt beslut av clearingnämnden utgjordes nämndens arbetsutskott vid
ingången av år 1944 av följande ledamöter, nämligen ordföranden, vice ordföranden,
Wallberg och Böök. Från och med den 1 maj 1944 inträdde Ihre
och Magnusson i Wallbergs och Bööks ställe såsom ledamöter av utskottet.
Kontorschef: Markland, F. W., direktör.

Biträdande kontorschef: Palm, G. R., bankdirektör.

Sekreterare: Eberstein, Öhr., jur. kand.

Biträdande sekreterare: Arnheim, F., jur. kand. och von Rosen, F. W. F.

C. G. B. R. E., greve, jur. kand.

Ombudsman: Reuterskiöld, B. H. C., jur. kand.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: Clearingnämnden.

7. Försäkringsutredningen (1942: I 9; 1943: I 9; 1944: I 8).

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1937 tillkallade chefen
för handelsdepartementet dels genom beslut samma dag tre utredningsmän,
av vilka en skulle vara ordförande, att inom departementet verkställa
utredning och avgiva förslag angående försäkringsverksamheten dels ock genom
senäte beslut tio särskilda sakkunniga att, på kallelse av ordföranden
for utredningsmännen, med dessa deltaga i överläggningar i ämnet.

Beträffande de tillkallade utredningsmännen och de särskilda sakkunniga
ävensom försäkringsutredningens ursprungliga uppdrag, se 1938: H 12.

Enligt departementschefens beslut den 12 januari 1940 skulle arbetet inom
försäkringsutredningen tills vidare anstå och återupptagas först efter
departementschefens bestämmande.

212

Riksdaffsberättelsen.

I H: 7 Kungl. Maj:t har den 20 november 1942 bemyndigat departementschefen
att dels tillkalla högst sex utredningsmän för att, med vissa ändringar i
direktiven, återupptaga försäkringsutredningens arbete, dels uppdraga åt en
av utredningsmännen att i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet,
dels ock i mån av behov ställa sekreterare och experter till utredningsmännens
förfogande (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1942).

Tillkallade jämlikt sistnämnda bemyndigande:

Åkesson, O. A., överdirektör, ordförande;

Crarnér, C. H., professor;

Ekwall, N. J., försäkringsdirektör;

Eriksson, K., försäkringsdirektör;

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Lundberg, F., fil. d:r, försäkringsdirektör.

Tillkallad expert vid behandlingen av frågor rörande försäkringsbolag med
lokalt begränsade verksamhetsområden:

Bylund, J. G., försäkringsdirektör.

Den 3 december 1943 bemyndigade Kungl. Majit departementschefen dels
att anmoda försäkringsutredningen att vid fullgörandet av sitt uppdrag till
behandling upptaga jämväl frågan om ändring —- i viss omfattning — av
gällande skattebestämmelser rörande livförsäkringsväsendet, dels ock tillkalla
en särskild utredningsman att biträda utredningen vid behandlingen av
nämnda fråga (se Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1943).

Tillkallad jämlikt sistberörda bemyndigande:

Stern, E., kammarrättsråd.

Kungl. Majit bemyndigade därjämte den 22 september 1944 departementschefen
att anmoda försäkringsutredningen att vid fullgörandet av sitt uppdrag
underkasta lagen örn försäkringsrörelse jämväl den omarbetning som
erfordrades för att bringa nämnda lag i överensstämmelse med den av 1944
års riksdag antagna lagen om aktiebolag (se Post- och Inrikes tidn. den 22
september 1944).

Sekreterare:

Appeltofft, O. H., hovrättsassessor.

Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 57; tel.: 60 88 94.

Beträffande direktiven för utredningens nuvarande uppdrag, se vidare
1943: I H 9.

Arbetet har under år 1944 i viss utsträckning bedrivits på underavdelningar.
En delegation har sålunda sysslat med speciella frågor rörande förhållandet
mellan stor och liten försäkring samt en annan med skattefrågan. En ledamot,
Cramér, bär enligt utredningens uppdrag självständigt fullföljt vissa redan
under år 1943 påbörjade undersökningar på det försäkringstekniska området.
De allmänna sammanträdena ha uppgått till ett trettiotal.

Utredningsarbetet har visat sig vara av mera tids- och arbetskrävande art
än från början förutsågs. Utvidgningen av uppdraget att omfatta även skattefrågan
och den bolagsrättsliga överarbetningen av lagen om försäkringsrörelse
har icke oväsentligt ökat arbetsvolymen. Vissa avsnitt av det blivan -

213

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

de betänkandet äro emellertid redan slutjusterade. Utredningen beräknar I H: 10
att kunna framlägga sitt betänkande jämte lagförslag omkring den 1 juli 1945.

8. 1937 års granitutredning (1942: I 10; 1943: I 10; 1944: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1937 (se rostoch
Inrikes tidn. den 8 mars 1937):

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd;

Petersen, K., direktör;

Royen, N. T., byrådirektör.

Tillkallade sakkunniga och experter:

Bilde, T., civilingenjör;

Gyllenberg, G. E., vägingenjör;

Hultman, A., gatuchef;

Mannerfeldt, A. T. W. A., vägdirektör;
von Matern, N. A., överingenjör;

Ploman, P. F., f. d. väginspektör;

Schlyter, R. O. O., doktoringenjör;

Södergren, J. R. A., väginspektör.

Sekreterare:

Springer, T. T. G., förste byråsekreterare.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel.: Väg och vatten.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: H 13.

Under år 1944 har utredningen hållit ett sammanträde.

Utredningen har under år 1944, i likhet med föregående år, handhaft överinseendet
över de genom försorg av Sveriges geologiska undersökning, statens
provningsanstalt och statens väginstitut utförda provningarna av bergarter,
som lämpa sig för tillverkning av gatsten.

Resultatet av de hos statens provningsanstalt utförda provningarna har
under år 1944 publicerats. Sedan bearbetandet av provningsresultaten hos
Sveriges geologiska undersökning och statens väginstitut avslutats, kommer
publicering av dessa resultat att verkställas.

9. 1938 års sjöfartskommitté (1942: I 11; 1943: I 11; 1944: I 10).

Kommitténs arbete vilar tills vidare enligt departementschefens beslut den
12 januari 1940.

10. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande
(1942: I 13; 1943: I 13; 1944: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 september 1940):

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Kreuger, H., professor emeritus;

214

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

I H: 10 Nordenson, H., fil. d:r, led. av I kamm.;

Svedberg, T., professor;

Velander, E., professor, verkst, direktör i ingenjörsvetenskapsakademien;
Westerberg, S. A:son, direktör.

Särskilda sakkunniga för att biträda med utredning av frågan om ordnande
av forskning rörande lagring av livsmedel:

Hovgård, T. Å., lantbruksskoleföreståndare, vice ordförande i statens livsmedelskommisson; Nilsson,

N. R., professor;

Platon, J. B., professor (avliden den 29 september 1944);

Sjöholm, S., förste aktuarie;

Sonesson, N. M., byrådirektör;

Myrbäck, K. D. R., professor.

Sekreterare:

Sundström, E., avdelningschef.

Experter:

Stridsberg, E. R., generaldirektör;

Waldenström, E., civilingenjör;

Lallerstedt, L, E., arkitekt;

Sieurin, S. E., direktör;

Engblom, A., överingenjör;

Silow, A., bibliotekarie;

Brahmer, H., överingenjör;

Norlin, E., professor, avdelningschef vid statens provningsanstalt.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1941: I H 17.

Inom utredningen ha under tiden 1 januari—1 december 1944 hållits tillhopa
18 sammanträden, därav 8 plenisammanträden.

Utredningen har den 20 maj 1944 avgivit yttrande med förslag till åtgärder
för ordnande av forskning rörande lagring av livsmedel samt den 5 april
1944 gemensamt med 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
ett betänkande (Statens off. utredn. 1944: 17) med förslag till åtgärder
för främjandet av litter atur tjänsten inom de tekniska fackområdena.
Därjämte har utredningen i anledning av remisser från Kungl. Maj:t avgivit
utlåtanden den 15 oktober 1944 angående betänkande med utredning och
förslag angående rätten till vissa uppfinningar m. m. och den 22 november
1944 angående betänkande med förslag till åtgärder för den jordbrukstek -niska forskningens och upplysningsverksamhetens ordnande.

Utredningen avser att inom den närmaste tiden framlägga ett betänkande
med förslag till åtgärder för livsmedelsforskningens ordnande ävensom ett
slutbetänkande med redovisning av det utredningsmaterial, vilket icke föranlett
framställningar från utredningen angående omedelbara åtgärder.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1945.

215

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

11. 1942 års sakkunniga för revision av förordningen angående explosiva I Hl 12
varor (1943: I 15; 1944: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 oktober 1942):

Nauckhoff, S. A. G., fil. d:r, verkst, direktör i nitroglycerin aktiebolaget,
ordförande;

Andersson, J., järnhandlare;

Jentzen, C. H., major;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Westrell, C. F., sprängämnesinspektör.

Sekreterare:

Nilsson, S. J., landssekreterare.

Lokal: Sprängämnesinspektionen, Drottninggatan 89; tel.: 30 50 22. Sekreterarens
tel. och postadress: Länsstyrelsen, Vänersborg.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I H 15.

Arbetsutskottet har under år 1944 hållit 11 sammanträden. De sakkunniga
ha varit samlade till plenisammanträde en gång.

Arbetsutskottet har vid särskilda tillfällen varit förstärkt med olika ledamöter.
För undersökning av explosiva varors förvaring i samband med handel
har arbetsutskottet med departementschefens medgivande företagit en
studieresa i Västergötland. Vid olika sammanträden har arbetsutskottet haft
överläggningar med representanter för sprängämnesindustrien, pyrotekniska
fabriker, statens kriminaltekniska anstalt, svenska brandskyddsförbundet
och statens järnvägars godsbyrå.

På grund av att samtliga ledamöter i arbetsutskottet varit hindrade av
andra krävande tjänster och uppdrag, har arbetet ännu icke hunnit avslutas.
Under år 1944 har bland annat utarbetats en förteckning över alla explosiva
varor, varå förordningen skall äga tillämpning, jämte tekniska specialbestämmelser
angående särskilda explosiva varors sammansättning och
förpackning m. m. Denna förteckning är avsedd att ingå i de närmare tilllämpningsföreskrifter,
som kommerskollegium enligt de sakkunnigas förslag
bör bemyndigas att utfärda. Ännu återstår av författningstexten transportoch
ansvarsbestämmelser samt särbestämmelser angående explosiva varor,
som innehavas av militär myndighet. Vidare återstår en sammanfattning av
huvudgrunderna för de sakkunnigas förslag samt av den särskilda motiveringen
för detaljbestämmelserna.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1945.

12. Elkraftutredningen av dr 1943 (1944: I 13).

Tillkallade den 23 januari 1943 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
18 december 1942 att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom
statens medverkan mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt

216

Riksdagsberättelsen.

I H: 12 den svenska landsbygdens försörjning med elektrisk kraft (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 januari 1943):

Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;

Brandin, G. G., agronom;

Malm, N. P., kommerseråd;

Persson, P. H. Y., civilingenjör, belysningschef i Örebro;

Svensson, D., lantbrukare;

Sylwan, N. E., överdirektör;

Upmark, E. G. J., civilingenjör, sekreterare i svenska vattenkraftföreningen;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.

Sekreterare och kanslichef:

Rusck, Ä., kraftverksdirektör.

Biträdande sekreterare:

Nilsson, G., driftdirektör.

Särskilda biträden:

Westerberg, M. O., civilingenjör (t. o. m. den 30 juni 1944);

Sundquist, B. V., civilingenjör;

> Meiton, S., civilingenjör;

Hedefalk, B., ingenjör (fr. o. m. den 4 mars 1944).

Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel.: Vattenfall.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1944:1 H 13.

Utredningen har under år 1944 sammanträtt 6 gånger.

Arbetet inom utredningen har år 1944 huvudsakligen koncentrerats på insamling
av förekommande tariffer för elektrisk kraft och statistisk bearbetning
av dessa. Redogörelser för tarifferna inom Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Älvsborgs, Gotlands och Norrbottens län ha under år 1944 preliminärt
färdigställts. — Uppgifter om elektrifieringens omfattning ha införskaffats
och sammanställts för Norrbottens och Västerbottens län. Dessa
sammanställningar jämte vissa andra uppgifter rörande kraftfrågoma i Norrland
ha överlämnats till Norrlandskommittén, med vilken samarbete ägt
rum. — Utredningen har vidare varit socialstyrelsen behjälplig med vissa
uppgifter för dyrortsgrupperingen avseende kraftkostnaden i olika landsdelar.
— Frågan om standardisering av tarifferna på landsbygden har bearbetats
av en kommitté inom svenska elektricitetsverksföreningen. Utredningen
har deltagit i detta arbete, vilket kommer att underlätta utredningens
ställningstagande i denna fråga. — Vissa åtgärder för främjande av landsbygdens
elektrifiering ha preliminärt diskuterats. — Med skrivelse den 21
juni 1944 till chefen för jordbruksdepartementet har utredningen överlämnat
en promemoria rörande vissa åtgärder för att systematisera och standardisera
landsbygdselektrifieringen samt underlätta och rationalisera arbetet
inom jordbruket genom att i ökad omfattning utnyttja elektrisk kraft.
— Arbetet har i övrigt huvudsakligen varit inriktat på att skaffa material för
den vidare behandlingen.

Utredningsarbetet beräknas icke kunna bli slutfört under de närmaste
två åren.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

217

13. Utredning rörande frågan örn ordnande av vetenskaplig försöksverk- I H: 14
samhet med flygmotorer och propellrar (1944: 1 14).

Tillkallade den 30 januari 1943 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
31 december 1942 (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1943):

Fransén, H. D., regeringsråd, ordförande;

Boestad, G., professor;
af Geijerstam, B. G., flygdirektör;

Key, M., diplomingenjör;

Malmer, I., överdirektör.

Sekreterare:

Björnsjö, A. E., flygdirektör.

Lokal: Flygförvaltningen; tel.: Flygvapnet.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1944: I H 14.

Det i föregående riksdagsberättelse omnämnda, av utredningen framlagda
förberedande förslaget i ämnet har under år 1944 varit föremål för vidare
bearbetning, huvudsakligen av formell art. Då emellertid under nämnda
år en utveckling skett i fråga örn framdrivningsanordningama för flygplan
genom användandet av reaktionsdrift, har utredningen ansett det naturligt
att vid fullgörandet av sitt uppdrag taga hänsyn till denna utveckling
och de möjligheter den erbjuder ävensom till de fordringar, som på grund
av berörda utveckling måste ställas på en forskningsanstalt för flygmotorer
och propellrar. Denna utvidgning av utredningens arbete bedömes fordra
ytterligare någon, ehuru jämförelsevis kort tid.

14. 1943 års sjöbefålssakkunniga (1944:1 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av dels fartygsbefäl (nautiska
utredningen) dels ock maskinbefäl (maskintekniska utredningen) för handelsflottan
och vissa därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 juli 1943):

Nautiska utredningen:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Gorthon, S., skeppsredare;

Osvald, G. S., hamndirektör.

Maskintekniska utredningen:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Gorthon, S., skeppsredare;

Söre, A., direktör i svenska maskinbefälsförbundet.

Sekreterare (i båda utredningarna):

Harland, E., förste amanuens.

Lokal och tel.: Patentverket (ordf.); Kommerskollegium (sekr.).

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I H 15.

218

Riksdagsberåttelsen.

I Ht 14 De sakkunniga lia under år 1944 intill den 1 december hållit sammanlagt
18 sammanträden, därav 6 med båda utredningarna gemensamt, 5 med
nautiska utredningen och 7 med maskintekniska utredningen. De sakkunniga
ha i studiesyfte besökt navigationsskolorna i Kalmar, Härnösand och Göteborg.

De sakkunniga ha insamlat och bearbetat material beträffande sjöbefälsaspirantemas
möjligheter till skolutbildning före inträde på navigationsskolorna.
Med ledning av verkställda utredningar och erfarenheter från överläggningar
med representanter för näringslivet och lärare vid navigationsskolorna
ha de sakkunniga med biträde av tillkallade experter utarbetat utkast
till undervisningsplaner för navigationsskolorna. Vidare ha de sakkunniga
genom särskilda undersökningar samt överläggningar med representanter
för sjöfartsnäringen och verkstadsindustrien undersökt möjligheterna
för anordnande av en ändamålsenlig praktisk utbildning av sjöbefälsaspiranter
och därvid beträffande båda utredningarna utarbetat huvudlinjerna för
en planläggning av denna utbildning. Inom maskintekniska utredningen ha
efter samråd med representanter för yrkesskoleväsendet specialplaner för
olika utbildningskurser bearbetats.

De sakkunniga beräkna kunna slutföra sitt uppdrag under första halvåret
1946.

15. Utredning rörande behovet av statlig tillsyn över aktiebolag, som ha till
ändamål att bedriva fastig hets b eldning, och därmed likartade bolag

(1944:1 17).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 juli 1943):

Elliot, K. E., häradshövding.

Lokal: Riddarhuskajen 1; tel. 20 64 44.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1944: I H 17.

Utredningen beräknas bliva slutförd i början av år 1945.

16. T jånstepensionsutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 september 1944 för
att verkställa utredning rörande riktlinjerna för ett framtida ordnande av
tjänstepensionsförsäkringen och därmed sammanhängande spörsmål (se rostoch
Inrikes tidn. den 22 september 1944):

Ekblom, O., landshövding, ordförande;

Ahlberg, C. E. N,, ombudsman;

Kjellén, T. B., förste aktuarie;

Kugelberg, W. B., direktör;

Lundberg, E. F. O., direktör.

Sekreterare:

Vinell, O. M., förste aktuarie.

Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 57; tel.: 60 88 91.

219

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

Direktiven för utredningsmännens uppdrag framgå av departementsche- I H: 16
fens anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde bland annat följande.

Såsom kollektiv tjänstepensionsförsäkring kan betecknas en pensionsförsäkring,
som av arbetsgivare eller för dennes räkning tagits hos en försäkringsinrättning
till förmån för en grupp personer, vilka äro eller varit anställda
hos arbetsgivaren. Sådan försäkring meddelas för närvarande i vårt
land — förutom av ett antal i regel till särskilda företag knutna understödsföreningar,
vilkas verksamhet regleras av lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar
— av allenast ett företag, Svenska Personal-Pensionskassan
(SPP), vars verksamhet regleras av lagen den 25 maj 1917 örn försäkringsrörelse.
I skrivelse till Konungen den 20 februari 1943 har emellertid livförsäkringsaktiebolaget
Thule ansökt om stadfästelse jämlikt 3 § första stycket
lagen örn försäkringsrörelse av grunder för kollektiv tjänstepensionsförsäkring.
I anledning av Thules framställning ha De Anställdas Centralorganisation
(Daco) och Kvinnliga kontoristföreningen till Kungl. Maj:t ingivit skrifter
i ämnet. Sedan ärendet remitterats till försäkringsinspektionen har inspektionen
berett Svenska livförsäkringsbolags förening tillfälle att avgiva yttrande
över Dacos och Kvinnliga kontoristföreningens skrifter. Försäkringsinspektionen
har med anledning av remissen avgivit utlåtande den 23 december
1943. Thules föreliggande ansökan om tillstånd att med sin för säkrings verksamhet
förena kollektiv tjänstepensionsförsäkring har föranlett en diskussion
av vissa grundläggande problem rörande den lämpligaste gestaltningen av
denna ur social synpunkt mycket värdefulla försäkringsform. I förgrunden
ha trätt de organisatoriska frågorna, huruvida en försäkringsanstalt bör få
bedriva kollektiv tjänstepensionsförsäkring vid sidan av annan livförsäkring
samt huruvida mer än en anstalt bör få bedriva kollektiv tjänstepensionsförsäkring.
Jag är icke beredd att på det föreliggande materialet fatta ståndpunkt
till dessa ur olika synpunkter vanskliga och svårlösta spörsmål. Ytterligare
utredning av frågorna är erforderlig. I avbidan på det resultat, vartill
en sådan utredning kan leda, ämnar jag tills vidare icke göra hemställan om
vare sig bifall till eller avslag å Thules föreliggande koncessionsansökning.

Utredningen bör i första hand avse nyss berörda organisatoriska frågor. Om
utredningsmännen, vilka vid fullgörandet av sitt uppdrag böra samråda med
försäkringsutredningen, finna anledning därtill, böra emellertid även frågan
örn en övergång till ett annat system för den kollektiva tjänstepensionsförsäkringen
än premiereservsystemet samt därmed sammanhängande spörsmål
upptagas till behandling. I sådan händelse böra utredningsmännen framlägga
det material som kan vara erforderligt för frågans allsidiga bedömande i ett
vidare sammanhang.

Utredningsarbetet har påbörjats.

220

Riksdag sb erätt elsen.

1 Fo: l

Folkhushållningsdepartementet.

Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.

1. Statens äteruppbgggnadsnämnd.

Tillsatt av Kungl. Maj :t den 10 mars 1944 med uppgift att i enlighet med av
Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter handhava ärenden rörande svensk statlig
medverkan i det internationella återuppbyggnadsarbetet.

Ledamöter, utsedda av Kungl. Majit:

Sahlin, S. E. G., t. f. generaldirektör, ordförande; *

Böök, K. E., bankdirektör;

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding;

Schwartz, S. G., direktör;

Sohlman, R. Risön, utrikesråd.

Sekreterare:

Björnberg, A., fil. dir.

Biträdande sekreterare:

Bagge, E. A. K., jun kand.

Lokal: Statens handelskommission; tel.: Handelskommissionen.

Nämnden har under år 1944 hållit 27 sammanträden.

Nämnden har verkställt utredningar rörande det svenska deltagandet i det
internationella återuppbyggnadsarbetet med leveranser av varor och tjänster
samt rörande kreditspörsmål som uppkommit i samband härmed. Utredningsarbetet
har i främsta rummet avsett Sveriges möjligheter att bistå de nordiska
grannländerna med återuppbyggnadsleveranser. Nämnden har även handlagt
sådana ärenden rörande svensk efterkrigsexport i allmänhet, som ansetts
beröra frågor av principiell natur eller vara av sådan storleksordning, alt
de kunnat inverka på bedömningen av exporten i andra avseenden.

2. Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet.

Tillsatt av Kungl. Majit den 10 mars 1944 med uppgift att leda och samordna
samt, i mån av behov, stödja sådana humanitära åtgärder till hjälp åt
av kriget berörda länder, som vidtagas av olika på området verksamma sammanslutningar
eller eljest på enskilt initiativ, ävensom att i övrigt verka för
tillgodoseendet av utom landet föreliggande behov av stöd i humanitärt avseende.

Ledamöter, utsedda av Kungl. Majit:

Ekeberg, L. B., president, ordförande;

Bernadotte af Wisborg, F., greve;

Cedergren, Elsa, fru;

Goude, S. N., ombudsman;

Holmgren, F. J. D., kyrkoherde;

Leijonhufvud, E. S. Alson, friherre, t. f. lagbyråchef (fr. o. m. den 16 oktober
1944);

Kommittéer och sakkunniga: FolkhusMllningsdepartementet. 221

Levinson, Margit, fru; J Po

Myrdal, Alva, fru;

Nyström, E. G., professor;

Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;

Waldenström, M. E., direktör.

Sekreterare:

Leijonhufvud, E. S. A:son (se ovan) (t. o. m. den 15 oktober 1944);

Beer, H., fil. kand. (fr. o. m den 16 oktober 1944).

Lokal: Riksdagshuset; tel.: Riksdagen.

För förberedande av vissa ärenden ha inom kommittén bildats sektioner
för medicinska samt för finska, norsk-danska och utomnordiska frågor.

För att knyta närmare kontakt med centrala ideella och fackliga organ
samt näringsorganisationer har bildats en rådgivande nämnd med representanter
för frikyrkliga samarbetskommittén, föreningen Nordens ungdomsnämnd,
kooperativa förbundet, kvinnoföreningarnas beredskapskommitté,
landsorganisationen i Sverige, samverkande bildningsförbunden, svenska arbetsgivareföreningen,
svenska kyrkans diakonistyrelse, svenska lantarbetsgivareföreningen,
Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges
lantbruksförbund, Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling, Sveriges
redareförening och tjänstemännens centralorganisation.

Kommittén har under tiden den 10 mars—den 30 november 1944 sammanträtt
in pleno 21 gånger. Kommitténs medicinska sektion har sammanträtt
17 gånger, sektionen för Finland 5 gånger, den norsk-danska sektionen
5 gånger och sektionen för utomnordiska länder 6 gånger.

Kommittén har företagit en inventering av samtliga de frivilliga organisationer,
som i någon form bedriva eller avse att bedriva humanitär verksamhet.
Som ett resultat av denna inventering är ett 40-tal hjälporganisationer
för närvarande registrerade hos kommittén.

Kommittén har även vidtagit åtgärder för att åstadkomma samarbete mellan
organisationer med likartade syftemål och samordna insamlingsaktioner
m. m.

På kommitténs initiativ bildades i september 1944 ett verkställande utskott
för hjälpen till franska barn, bestående av representanter för kommittén
för Frankrikes barn, svenska röda korsets kommitté för hjälp till Frankrike
och föreningen rädda barnen. Utskottet benämndes »Franska barnhjälpen».

Samma månad organiserades av kommittén Landsinsamlingen 1944, avseende
insamling av kläder och skor till lijälparbetet i Norden. Insamlingen,
som företogs under oktober, lämnade i resultat över 1 500 ton kläder och
skor, vilka i huvudsak fördelas till Norge, Finland och flyktingar i Sverige.

I penningmedel inflöto över 100 000 kronor.

Pa kommitténs initiativ lia i oktober 1944 de hjälporganisationer som arinda
för Polen erhållit ett samordnande organ, »Svenska Polenhjälpen».

Efter framställning eller tillstyrkande av kommittén har Kungl. Maj:t ge -

222

Rilcsdagsberättelsen.

I Fo: 2 nom skilda beslut anvisat medel för medicinsk eller social internationell
hjälpverksamhet från det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 under sjunde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till Bidrag
till internationellt återuppbyggnadsarbete. Medelsanvisningarna framgå av
följande uppställning:

För tillverkning av sera och vacciner (K. brev 3% 1944) kronor 336 000

Läkemedelstillverkning (K. brev 1/s 1944) ............ » 6 500 000

Inköp m. m. av socker till Norge (K. brev V9 1944) .... » 3 000 000

Medicinaltran till Frankrike, Belgien och Holland (K.

brev 6/io 1944) .................................. * 700 000

Livsmedelspaket till franska krigsfångar i Tyskland samt
livsmedel till Polen och judar i Ungern (K. brev 6/io

1944) » 750 000

Internationella studenthjälpen för verksamhet bland

krigsfångar (K. brev 2/n 1944) .................... » 13 050

Hjälp Krigets Offer för verksamhet bland krigsfångar

(K. brev 2 lii 1944) ................................ » 120 000

Röntgen- och skärmbildsapparater (K. brev 2/u 1944) . . » 370 000

Leverans av socker till Norge (K. brev 17 lii 1944) ...... » 1 080 000

Utrustning till tre etappsjukhuskompanier för användning

i internationell hjälpverksamhet (K. brev 24lii 1944) . . » 3 000 000

Summa kronor 15 869 050.

I samråd med kommittén registreras personal för efterkrigsarbete av
Svenska röda korset (sjukvårdspersonal) och Samfundet för internationellt
samhällsstudium och uppbyggnadsarbete (social personal). över 2 200 personer
ha genom dessa organisationer anmälts till efterkrigsarbetet.

För utbildning av dylik personal har Kungl. Maj:t vid olika tillfällen efter
tillstyrkande av kommittén anvisat tillhopa 21 400 kronor såsom bidrag till
täckande av de med utbildningen förenade kostnaderna.

3. Utredning rörande den fortsatta planläggningen av den ekonomiska för svarsberedskapen.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1944 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande den fortsatta planläggningen
av den ekonomiska försvarsberedskapen (se Post- och Inrikes tidn. den 26
juni 1944):

Schwartz, S. G., direktör, ordförande i statens industrikommission, ordförande; Ericsson,

J. A., avdelningschef i statens arbetsmarknadskommission, led. av
II kamm.;

Hovgård, T. Å., lantbruksskoleföreståndare, vice ordförande i statens livsmedelskommission
;

Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållning sdepartementet.

223

Lindell, I. A., hovrättsråd, t. f. rättsavdelningschef;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, vice ordförande i statens bränslekommission; Lundberg,

E. F., professor, vice ordförande i statens priskontrollnämnd;
Ödeen, S. A. E., generaldirektör.

Sekreterare:

Roupe, N. G. T., e. o. andre kanslisekreterare.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 22 juni 1944 anförde departementschefen
bland annat följande:

Utredningen bör givetvis icke begränsas till att avse allenast uppbyggandet
av det blivande organet för den ekonomiska försvarsberedskapen. I samband
med behandlingen av nämnda organisationsspörsmål och delvis redan
för erhållande av en utgångspunkt för bedömandet av detsamma måste nämligen
till omprövning upptagas frågan på vilka områden särskilda statliga
åtgärder för planläggning och genomförande av den ekonomiska försvarsberedskapen
böra vidtagas. Vidare bör utredas i vad mån arbetsuppgifterna
inom dessa områden skola handhavas av det nya beredskapsorganet eller av
andra myndigheter. Beredskapsuppgifterna på arbetsmarknadsområdet kunna
salunda, åtminstone i viss man, tänkas böra även i fortsättningen bliva
behandlade av statens arbetsmarknadskommission. Vissa uppgifter, sammanhängande
med den ekonomiska försvarsberedskapen, komma att anförtros
åt de med civilförsvaret betrodda myndigheterna. I fråga örn andra
uppgifter torde tills vidare komma att lämnas öppet, huruvida de skola handhavas
av sistnämnda myndigheter eller ej. Slutligen erinras om att militära
förvaltningen å området under den senaste tiden omorganiserats, därvid ett
särskilt krigsmaterielverk inrättats. Det är uppenbarligen av vikt att en
gränsdragning sker mellan verksamhetsområdet för det nya beredskapsorganet,
å ena sidan, samt för övriga civila och militära myndigheter, å andra
sidan.

Ett av de många viktiga spörsmål å försörjningsområdet som vid den
blivande utredningen måste erhålla ingående prövning är frågan om den
statliga lagringsverksamheten: föremålen för densamma samt dess omfattning
och genomförande. Vid lösningen av organisationsspörsmålet å denna
punkt bör även undersökas, huruvida det instrument för statlig lagringsverksamhet,
som för närvarande finnes i statens reservförrådsnämnd, bör bibehållas
— i oförändrad form eller efter omorganisering — eller örn nämndens
uppgifter böra övertagas av något annat organ.

Utredningen har under år 1944 hållit 3 sammanträden. 4

4. 7944 års drivmedelsutredning.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1944 för att
verkställa utredning om ordnandet i fortsättningen av drivmedelsförsörjningen
i Sverige (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1944):

I Fo: 4

224

Riksdagsberåttelsen.

I Fo: i Lundh, E., landshövding, ordförande i statens bränslekommission, ordförande;
Frisell, E. G., direktör, ordförande i statens trafikkommission;

Lindell, I. A., hovrättsråd, t. f. rättsavdelningschef (t. o. m. den 17 november
1944);

Leijonhufvud, E. S. A:son, friherre, t. f. lagbyråchef (fr. o. m. den 18 november
1944).

Sekreterare:

Persson, S., förste amanuens.

Lokal: Folkhushållningsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Med stöd av Kungl. Maj:ts förenämnda bemyndigande har statsrådet Domö
lämnat bland annat följande anvisningar för verkställandet av utredningen.

Vid ett vapenstillestånd i Europa torde en väsentligt ökad import av brännoljor
vara att förvänta till vårt land. Detta kommer helt visst att lia till följd en
allmän strävan att återgå till flytande bränsle såsom drivmedel för motorer.
Därvid uppkomma åtskilliga omställningsproblem, vilkas behandling givetvis
i hög grad blir beroende av huru drivmedelsförsörjningen i landet kommer
att gestalta sig vid en återgång till mera normala förhållanden. Å ena sidan
lärer det även i fortsättningen bliva nödvändigt att upprätthålla en omfattande
beredskap på förevarande område, medan å andra sidan de av krisen
föranledda förbrukningsregleringarna icke böra bibehållas längre eller i större
omfattning än av förhållandena befinnes oundgängligen påkallat.

Vid utredningen torde bered skap ssynpunkterna böra tillmätas stort utrymme,
i första hand frågan om lagring av brännolja i beredskapssyfte. Erfarenheterna
från de senare åren ha understrukit nödvändigheten av att icke
blott de militära behoven bliva tryggade utan att även andra vitala behov
såsom de viktigare trafikbehoven samt vissa andra ändamål inom lantbruket
och vägväsendet tryggas. Lagringen bör i stort sett avse dels de kvantiteter
olja som, kompletterade av en förutsedd inhemsk produktion av flytande
bränsle, erfordras under en lämpligt tilltagen tidrymd för krigsmaktens behov
och andra samhällsviktiga ändamål där fast bränsle ej kan vinna användning,
och dels de kvantiteter olja, som därutöver tarvas under tiden för
omställningen av motordriften till nya drivmedel. För bedömandet av dessa
frågor torde de under de förflutna krisåren inhämtade rönen vara av särskilt
värde. — Omprövningen av lagringsfrågan bör avse ej endast storleken av
lagren utan även formerna för lagringen samt de organ, som skola svara för
densamma. Frågan om en för såväl civila som militära behov centraliserad
anskaffning och lagring av drivmedel torde böra upptagas till diskussion vid
utredningen.

Beredskapssyftet torde icke kunna tillgodoses endast genom lagringsåtgärder
utan.anordningar måste vidtagas även för produktion av motorbränsle
inom landet i händelse av avspärrning. Vid utredningen bör undersökas i vad
mån den inhemska produktionen av flytande bränsle — vars bärighet under
normala förhållanden lärer vara oviss — av beredskapsskäl eller andra orsaker
bör upprätthållas. Sålunda bör utredas huruvida och i så fall i vilken utsträckning
de förefintliga anläggningarna för utvinning av skifferolja och

Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet. 225

tjärolja böra i fortsättningen hållas i drift. Frågan om framvinningen av sul- I Foi 4
fitsprit och annat dylikt flytande bränsle kan icke heller förbigås i förevarande
sammanhang. Därest den inhemska produktionen av flytande bränsle
finnes höra i större eller mindre omfattning bibehållas, bör övervägas i vad
mån särskilda åtgärder böra vidtagas för att trygga avsättningen av de erhållna
produkterna. Undersökas bör även örn icke, i den mån driften vid skifferolje-
och sulfitspritfabriker nedlägges, anläggningarna likväl ur beredskapssynpunkt
böra på det allmännas bekostnad även i fortsättningen hållas
i stånd.

I samband med frågorna om beredskapslagring och avsättning av en inhemsk
produktion kail utredningen ej undgå att undersöka, på vad sätt eller
i vilken utsträckning en återgång till den före krigsutbrottet rådande ordningen
inom handeln och distributionen kan och bör ske. Vad särskilt beträffar
distributionen må erinras örn att de betydande kvantiteter brännoljor, som torde
böra lagras i beredskapssyfte, måste omsättas. Under tiden före krigsutbrottet
fanns författningsmässigt föreskriven skyldighet för importörer m. fl. att
verkställa viss beredskapslagring av oljor, varjämte mellanhänder och förbrukare
på grund av särskilda med staten träffade avtal svarade för ytterligare
viss oljelagring. Huruvida dessa eller andra former för lagringen och
omsättningen böra vinna användning i fortsättningen, torde få bedömas vid
utredningen. Likaledes bör frågan om inhemsk raffinering av importerad
råolja ägnas uppmärksamhet.

Av de ersättningsmedel för flytande motorbränsle, som under den innevarande
kristiden funnit användning, har gengasen tilldragit sig den största
uppmärksamheten. Det synes böra övervägas om från statens sida åtgärder
böra vidtagas för att söka bibehålla gengasdrift inom visst eller vissa användningsområden.
Härför talar i främsta rummet beredskapssynpunkten. Jämväl
ur nationalekonomisk synpunkt kan det vara av betydelse att gengasdriften
vidmakthålles i viss utsträckning även sedan normala förhållanden
inträtt. I detta hänseende märkes att även klenare vedsortiment kunna tillgodogöras
såsom gengasbränsle, något som uppenbarligen är till fördel för
skogsvården i riket. Särskilda överväganden tarvar frågan i vad mån med
hänsyn till bränsleekonomin vedgasdrift bör givas företräde framför kolsasdrift.

Vid utredningen torde även böra beaktas de möjligheter som föreligga att
använda lysgas, metangas, acetylen o. dyl. såsom bränsle. Elektrisk kraft
kan, såsom erfarenheterna från den gångna kristiden visa, i viss omfattning
med fordel nyttjas för drift av fordon. Stationära dieselmotorer och ugnar
som eldas med olja, kunna till en del ersättas med elektriska motorer och
elektriska ugnar.

Sedan ståndpunkt tagits till huru landels drivmedelsförsörjning bör ordnas
i fred, återstår att överväga vilka åtgärder från statens sida som kunna befinnas
påkallade under övergångstiden efter vapenstilleståndets inträde. Vissa
allmänna riktlinjer för statens handlande i detta avseende synas böra uppdra BUtäng

till riks. prof. 1045. 1 samt. . r

Itiksdagsberättelscn. 1;)

226

Riksdag sberättelsen.

I Fo: 4 gas. Därvid bör uppmärksammas bland annat att den inhemska sulfitspritfabrikationen
väsentligt utbyggts samt att staten åtagit sig viss avsättningsgaranti
under avsevärd tid framåt. Man torde kunna utgå ifrån att — alldeles
oavsett vilken ställning som tages till frågan om drivmedelsförsörjningen i
fredstid — viss kontroll å marknaden för motorbränsle under en begränsad
tid framåt efter vapenstilleståndet kan bliva erforderlig. Hur denna kontroll
bör vara beskaffad samt vilket organ, som lämpligen skall handha densamma,
bör emellertid närmare utredas.

Utredningen har intill utgången av november 1944 hållit 17 sammanträden.

De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet.

227

II U: l

II. De centrala krisorganen.

Utrikesdepartementet.

1. Statens informationsstyreise (1942:11 1; 1943:11 1; 1944:11 1).

Tillsatt av Kungl. Majit den 26 januari 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 60); ändrad lydelse den 25 oktober 1940 (Sv. förf.-saml. nr 920) samt den 12 september 1941 (Sv. förf.-saml. nr 777). Ny instruktion
utfärdad den 15 juli 1944 (Sv. förf.-saml. nr 563).

Ledamöter:

Jonsson, P. C., landshövding, ordförande;

Thorsing, O. U. K., utrikesråd;

Källner, C. G. A., överste, militär ledamot;

Reuterswärd, G. F. A., direktör;

Sundell, O. E., överste, ersättare för den militäre ledamoten.

Inom styrelsen hava under år 1944 funnits förutom ett gemensamt sekretariat
fyra avdelningar, nämligen administrativa avdelningen, allmänna avdelningen,
upplysningsavdelningen samt rådgivnings- och dispensavdelningen,
ävensom på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1940 en fristående
sektion för kulturell folkberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts av
riksdagen godkända förslag till omorganisation av informationsstyrelsen har
allmänna avdelningen under år 1944 avvecklats. Avvecklingen har slutförts
med utgången av sagda år.

Kanslichef:

Lund, R. F., rektor, verkställande chef och ställföreträdare för ordföranden.
Avdelningschefer:

administrativa avdelningen: Croneborg, A. Hj., F., byråchef;
upplysningsavdelningen: Walles, K. L., redaktör;
rådgivnings- och dispensavdelningen: Frychius, S., redaktör;
sektionen för kulturell folkberedskap: Lund, R. F., rektor.

För stödjande av informationsstyrelsens förbindelser med pressen finnas
fyra till styrelsen knutna pressakkunniga.

Pressakkunniga:

Berlin, B. Hj., chefredaktör;

Hjörne, H., chefredaktör;

Olson, A. R., chefredaktör;

Ward, K. S. V., chefredaktör.

Lokal: Storkyrkobrinken 2; upplysningsavdelningen: Storkyrkobrinken 11;
sektionen för kul lurell folkberedskap: Munkbron 7; tel.: Kanslihuset.

228

Riksdag sberättelsen.

II Ut 2 2. Pressnämnden (1942:11 2; 1943:11 2; 1944:11 2).

Tillsatt av Kungl. Majit den 12 september 1941. Instruktion har ej utfärdats.
Allmänna riktlinjer för verksamheten ha av ministern för utrikes ärendena
angivits i uttalande till statsrådsprotokollet den 12 september 1941, se
1942: II U 2.

Ledamöter och suppleanter i pressnämnden

a) ledamöter:

Dehlgren, S. F. chefredaktör, f. d. kommendörkapten, ordförande;

Olson, A. R., chefredaktör;

Berlin, B. Hj., chefredaktör;

Vougt, A. G. F., chefredaktör, led. av II kamm.;

Hjörne, H., chefredaktör;

Reuterswärd, G. F. A., direktör;

Andersson, N. A., redaktör;

b) suppleanter:

Ekman, R., chefredaktör;

Börjesson, J. M. D., chefredaktör;

Sjunneson, O. J., chefredaktör; ’

Ståhl, D. E., chefredaktör;

Beckman, K. E., redaktör;

Tjus, G. G. R., redaktör.

Sekreterare:

Rynell, S. H. G., förste sekreterare.

Redaktören K. B. Greitz erhöll den 14 januari 1944 på egen begäran befrielse
från uppdraget att vara suppleant i pressnämnden. Ny suppleant i
hans ställe förordnades icke.

I enlighet med beslut av Kungl. Majit den 12 augusti 1944 upphörde pressnämndens
verksamhet den 15 i samma månad.

S odal departementet.

1. Statens arbetsmarknadskommission (1942: II 1; 1943: II 1; 1944: II 1).

Tillsatt av Kungl. Majit den 7 maj 1940. Instruktion utfärdad samma dag
(Sv. förf.-saml. nr 326; ändringar se Sv. förf.-saml. 1940 nr 812 och 887 samt
1943 nr 250).

Ledamöter:

Thomson, A. N., landshövding, ordförande och chef;

Lundquist, O. R., överdirektör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Andersson, K. O. H., godsägare;

Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Carell, E. A. H., f. d. direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;
Vahlberg, G. E., förste sekreterare i landsorganisationen;

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

229

Falk, E., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet; II Sj It

Västberg, Disa, fru, led. av II kamm.;

Adamsson, H. ingenjör, ombudsman i Svenska industritjänstemannaför bundet.

För ledamöterna finnas ersättare förordnade.

Vid arbetsmarknadskommissionens sida är såsom rådgivande församling
ställt ett arbetsmarknadskommissionens råd, vars sammansättning bestämts
genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1940. Rådet består av representanter
för arbetsgivar- och arbetarorganisationer samt för andra organisationer
inom näringslivet.

Enligt instruktionen finnes för kommissionen ett kansli, fördelat på avdelningar,
byråer och sektioner efter en av Kungl. Maj:t fastställd plan.

Enligt denna plan är kansliet uppdelat på två avdelningar? benämnda första
och andra avdelningen. Vardera avdelningen är uppdelad på byråer och
sektioner.

Av första avdelningen skola handläggas huvudsakligen ärenden angående
arbetsförmedling samt planläggning och förberedelser för reglering av arbetskraftens
användning under krisförhållanden.

Chef för första avdelningen: vakant.

Byrå- och sektionschefer:

för arbetsförmedlingsbyrån: Skogh, S. A., byråchef;

» kameral- och förrådsbyrån: Jacobson, J. E. K. G., civilingenjör;

» utredningsbyrån: Nordin, A. G., major;

» uppskovsbyrån: Fahlström, C. A. Hj., överste;

» arbetsblocksbyrån: Löfgren, K. H. F., barnavårdsinspektör, tji;

Grebäck, E. H., agronom, t. f.;

» sektionen för administrativa ärenden rörande länsarbetsnämnderna: Norbäck,
K. G., länsarbetsdirektör;

» kanslisektionen: Mandorff, T. F., jur. kand.

Av andra avdelningen skola handläggas huvudsakligen ärenden angående
hjälpverksamhet för arbetslösa samt sådana ärenden örn utbildningsverksamhet
och örn arbeten för bekämpande av arbetslöshet, som tillhöra kommissionens
handläggning.

Chef för andra avdelningen: Ericsson, J. A., led. av II kamm.

Byrå- och sektionschefer:
för tekniska byrån: Rudhagen, J. B., ingenjör;

» socialhjälpsbyrån: Nordström, G. H., fil. d:r;

» värnpliktshjälpsbyrån: Curtman, C. W., byråchef;

» planläggningsbyrån: Lingren, W., jur. kand.;

» sektionen för byggnadsärenden: Celion, E. O. C., civilingenjör;

För handläggning av vissa ärenden om värnpliktslån m. m. skall jämlikt
Kungl. Maj:ts föreskrift den 12 september 1940 finnas en särskild delegation.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 skall delegationen utgöras av
arbetsmarknadskommissionens ordförande och chef, tillika ordförande i delegationen,
samt tre andra av Kungl. Maj:t särskilt utsedda ledamöter, en av

230

Riksdag sberåttelsen.

Il S: 1 dem tillika vice ordförande i delegationen. Till medlemmar av delegationen
ha förordnats ombudsmannen A. Pettersson i Västerås, tillika vice ordförande
i delegationen, revisionssekreteraren O. Bergholtz och led. av II kamm.
fru Elsa Johansson i Norrköping med byråchefen C. W. Curtman som suppleant.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1942 skall vidare inom arbetsmarknadskommissionen
finnas en särskild delegation för handläggning av vissa
ärenden angående inköp av gatsten för statens räkning. Delegationen utgöres
av arbetsmarknadskommissionens ordförande och chef, tillika ordförande
i delegationen, samt fyra andra av Kungl. Maj:t särskilt utsedda medlemmar
jämte två suppleanter. Till medlemmar i delegationen ha utsetts landshövdingen
M. Jacobsson, tillika vice ordförande, förrådsdirektören J. E. Nelander,
direktören V. Kullgren, Uddevalla, och förtroendemannen O. W.
Karlsson, Göteborg, samt till ersättare för Kullgren ingenjören S. Mattsson,
Göteborg, och till ersättare för Karlsson ombudsmannen O. Nilsson, Göteborg.

Den 8 december 1944 har Kungl. Maj:t förordnat om viss ändrad organisation
av kommissionens kansli m. m. (fr. o. m. den 1 januari 1945).

Lokal: Döbelnsgatan 18; tel.: Arbetsmarknadskommissionen; adress:

Stockholm 19.

2. Medicinalstyrelsens materielnämnd (1942: II 2; 1943: II 2; 1944: II 2).
Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 17 januari 1941.

Ledamöter:

Fast, J. E. G., led. av II kamm., ordförande;

Bager, E. B., lasarettsläkare;

Telenius, S. F., civilingenjör;

Appeltofft, G. A., överstelöjtnant;

Svensson, S. E. apotekare;

Welander, L. A. E., apotekare.

Kanslichef:

Blom, S. D., byrådirektör.

Sekreterare:

Åkesson, E. K., notarie (t. o. m. den 30 september 1944);

Gerdrup, F. G., jur. kand. (fr. o. m. den 1 oktober 1944).

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

Angående nämndens uppgifter, se 1942: II S 2.

Nämnden har under 1944 intill den 1 december sammanträtt 24 gånger.
Av Kungl. Majit anbefalld utredning beträffande central anskaffning, lagerhållning
och omsättning av läkemedel och sjukvårdsmateriel samt i samband
därmed stående frågor har fortgått och beräknas bliva slutförd under
början av år 1945.

Under april och oktober 1944 har materielnämnden låtit inventera landets
förråd av dels läkemedel, dels förbandsgas och viss annan sjukvårdsmateriel
dels ock preventivmedel av gummi. Sammanställningar av uppgifter örn inventeringarna
angående läkemedel och förbandsgas m. m. hava överlämnats

De centrala krisorganen: Socialdepartementet. 231

till departementschefen. Med ledning av de vid inventeringarna erhållna upp- II St 3
gifterna har materielnämnden vidtagit åtgärder för att om möjligt säkerställa
tillgången på viktiga läkemedel och sjukvårdsartiklar, antingen genom import
eller genom inhemsk tillverkning. Den frivilliga handelsregleringen av
vissa för landets sjukvård betydelsefulla läkemedel och sjukvårdsartiklar har
fortgått enligt tidigare mellan materielnämnden och landets droghandelsgrossister
med flera avnämare träffade överenskommelser.

Bland andra inventeringsutredningar, som materielnämnden företagit under
året, må nämnas en vid utgången av maj månad verkställd inventering
av landets förråd av röntgenfilm, en i oktober angående ögonproteser och en
i samma månad angående glasögon och glasögonbågar. Av inventeringen angående
röntgenfilm framgick, att försörjningen i fråga örn denna vara är
tillfredsställande. Inventeringarna av ögonproteser, glasögon och glasögonbågar
hava tillkommit närmast med anledning av från Finland gjorda förfrågningar
om möjligheten att från Sverige erhålla leverans av dessa varor.

Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet har inlett ett intimt
samarbete med materielnämnden i frågor rörande läkemedel och andra
varor, som tillhöra nämndens verksamhetsområde. Med anledning av en
av kommittén gjord framställning bemyndigade sedermera Kungl. Majit genom
beslut den 1 september 1944 materielnämnden att såsom ett led i Sveriges
verksamhet för det internationella återuppbyggnadsarbetet inom en
kostnadsram av 6 500 000 kronor träffa avtal med svenska läkemedelstillverkare
om tillverkning för nämndens räkning av vissa läkemedel m. m.

Arbetet med insamling och odling av medicinalväxter har fortgått enligt
tidigare fastställda planer. Avkastningen av årets odling har emellertid på
grund av i viss mån felslagen skörd och andra oförutsedda omständigheter
blivit något mindre än beräknat.

För statens utrymningskommissions räkning har materielnämnden verkställt
upphandling av viss utrustning för provisoriska förlossningshem. Vidare
har jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit anskaffats kompletteringsutrustning
för vissa beredskapssjukhus, huvudsakligen sådana, som äro belägna
i övre Norrland.

Materielnämnden har under tiden 1 januari—30 november 1944 behandlat
omkring 825 ansökningar om exportlicens för läkemedel och sjukvårdsmateriel
samt omkring 1 700 ansökningar om transporttillstånd för införsel av
sådana varor.

3. Statens utrymningsko,mmission (1942: II 3; 1943: II 3; 1944: II 3).

Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande
den 26 januari 1940. Instruktionen utfärdad den 13 april 1940
(Sv. förf.-sami. nr 297); ändrad lydelse den 28 juni 1941 (Sv. förf .-''sami.
nr 590).

Ledamöter:

Zetterquist, A. F., polisintendent, ordförande;

Ehngren, B. F., Överlärare, led. av I kamm., vice ordförande;

Höjer, Signe, fru;

232

Riksdagsberättelsen.

II S: 3 Löfgren, K. H. F., byråchef;

Persson, P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;

Wahlbäck, J. M., hovrättsråd.

Vid utrymningskommissionens sida är ställd en rådgivande nämnd, bestående
av personer med erfarenhet inom olika verksamhetsområden, som äro
av betydelse för kommissionens arbete.

Kanslichef:

Hultström, L. A. I., jur. kand.

Lokal: Hantverkargatan 21; tel. 52 02 20 (rikssamtal), 52 06 00 (lokalsamtal)
.

Angående kommissionens uppgifter, se 1941: II S 3; 1942: II S 3; 1943:
II S 3 och 1944: II S 3.

Kommissionen har under år 1944 bedrivit planläggningen av utrymning,
inkvartering och omhändertagande av utbombade (socialtjänst) efter samma
allmänna riktlinjer som tidigare. Uppgjorda planer ha fullständigats och
reviderats allt efter av utvecklingen föranledda krav och fortsatt anskaffning
av materiel har ägt rum.

Under år 1944 har kommissionen vid olika tillfällen erhållit i uppdrag att
vidtaga erforderliga anstalter för omhändertagande av till riket ankommande
större tillströmning av flyktingar. På kommissionen har sålunda ankommit
att bereda bostäder och ordna försörjning för vissa till Sverige under försommaren
och sommaren 1944 anlända estlandssvenskar samt att under juli månad
och tiden därefter ordna genomgångsförläggningar för finska barn, vilka
genom förmedling av hjälpkommittén för Finlands barn överförts till Sverige.

Genom beslut den 8 september 1944 har åt kommissionen uppdragits att
upprätta karantänsförläggningar m. m. för befolkning, som från vissa nordfinska
kommuner evakuerat till Sverige samt att omhändertaga från dessa
kommuner evakuerade husdjur. Genom beslut den 25 september 1944 har
kommissionens uppdrag utvidgats till att omfatta sådana flyktingar från
Finland och de baltiska staterna, vilka annorledes än över landgränsen mot
Finland inkommit i riket. Inalles hade intill den 1 oktober 1944 allt som allt
cirka 20 000 finska evakuerade samt cirka 14 000 finska och baltiska flyktingar
beretts plats på av kommissionen upprättade förläggningar.

Genom kungörelse den 14 september 1944 (Sv. förf.-saml. nr 636) bär kommissionens
verksamhet i och med civilförvarsstyrelsens tillkomst upphört och
dess uppgifter överförts å civilförsvarsstyrelsen.

4. Statens utlånningskommission.

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma dag
(Sv. förf.-saml. nr 489).

Ledamöter:

Bexelius, E. G., byråchef, ordförande och chef;

Schmidt, C. C., byråchef, vice ordförande;

De centrala krisorganen: Finansdepartementet.

233

Bonde, C:son C., greve, överstelöjtnant;

Casparsson, K. R., redaktör;

Engzell, G., utrikesråd;

Hennings, Betty, rektor;

Holmbäck, Å., professor, led. av 1 kamm.;

Lundh, Th., rektor;

Mossberg, H. K. E., statssekreterare;

Persson, K. G., landsfogde.

För ledamöterna Bonde, Engzell, Mossberg och Persson finnas ersättare
förordnade.

Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer och en kansliavdelning.
På passbyrån handläggas ärenden angående inresor, uppehålls- och arbetstillstånd.
Kontrollbyrån handhar den löpande individuella utlänningskontrollen
och skall främst svara för övervakning av utlänningarna ur säkerhetssynpunkt.
På byrån handläggas sålunda bland annat ärenden angående
avvisning, förpassning, omhändertagande i förläggning och tagande i
förvar. Sociala byrån skall ombesörja dels hjälpverksamheten för nödställda
flyktingar genom anordnande av flyktingläger, anskaffande av utrustning
m. m., dels skötseln av de utlänningsförläggningar, som av säkerhetsskäl
upprättats för omhändertagande av vissa utlänningar. Därjämte har byrån
att tillhandahålla kansli åt statens flyktingnämnd. På kansliavdelningen
slutligen handläggas ärenden angående kommissionens personal, administration
och ekonomi samt remisser av allmän natur.

Byråchefer:

för passbvrån: Lindencrona, G., byråchef;

» kontrollbyrån: Schmidt, C. C., byråchef;

» sociala byrån: Perslow, M. S., byråchef;

» kansliavdelningen: Stjernqvist, H. O., sekreterare.

Lokal: Birger Jarls torg 5; tel.: 23 31 20 (växel), adress: Stockholm 2.

Finansdepartementet.

1. Valutakontoret (1942: II 3; 1943: II 2; 1944: II 2).

Enligt 2 § instruktionen för valutakontoret, utfärdad den 25 februari 1940
(Sv. förf.-saml. nr 125), utgöres dess styrelse av riksbankschefen, med vice
riksbankschefen som personlig suppleant, samt ytterligare högst sex ledamöter,
vilka jämte suppleanter förordnas av Kungl. Majit.

Riksbankschefen eller, vid förfall för honom, vice riksbankschefen är styrelsens
ordförande.

Den 15 februari 1940, den 22 maj 1942 och den 3 mars 1944 av Kungl.
Majit förordnade ledamöter av valutakontorets styrelse (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 februari 1940):

II Fi

234

Riksdagsberättelsen.

II Fi: i Dahlberg, K., f. d. häradshövding;

Hammarskjöld, D. H. A. C., statssekreterare;

Lundberg, S. E., direktör;

Lundgren, Th., konsul;

Wallberg, C. E. F., bankdirektör.

2. Centrala omsättningsskattenämnden (1942: II 4; 1943: II 3; 1944: II 3).

Den i 19 § förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt
omförmälda centrala omsättningsskattenämnden har genom
Kungl Maj:ts förordnande samma dag erhållit följande sammansättning (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1941):

Hagander, J. O., justitieråd, ordförande;

Wigert, A., landskamrerare, vice ordförande;

Lindqvist, J. L., direktör;

Törnqvist, G., professor;

Wingård, E., revisionschef.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj:t den 3 januari
1941 utsett för Wigert t. f. taxeringsintendent T. H. F. Hjolman, för Lindqvist
direktören E. F. Hellstedt, för Törnqvist fabrikören N. IL Cervin och
för Wingård lantbrukaren C. O. H. Andersson.

3. Krigskonjunkturskatterddet (1942: II 5; 1943: II 4; 1944: II 4).

Ledamöter, tillsatta genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 december 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1940), den 13 mars 1942 och den 8
oktober 1943:

Nordenskjöld, C. J. K. H., friherre, t. f. president, ordförande;

Hedelius, F. E. O., kammarrättsråd;

Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;

Söderlund, G., direktör.

Till suppleant för Söderlund har Kungl. Majit den 27 november 1942 förordnat
hovrättsrådet B. Lindskog.

Enligt direktiven skall krigskonjunkturskatterådet bereda frågor rörande
eftergift beträffande krigskonjunkturskatt.

4. Centrala krigskonjunkturskattenämnden (1943: II 5; 1944: II 5).

Den i 32 § förordningen den 26 maj 1944 om krigskonjunkturskatt för år
1944 omförmälda krigskonjunkturskattenämnden har enligt Kungl. Maj:ts
förordnande den 26 maj 1944 erhållit följande sammansättning:

Edén, N., f. d. landshövding, ordförande;

Hallberg, F. E. W., f. d. kammarrättsråd, vice ordförande;

Browaldh, E., bankdirektör;

Brunes, L., kamrerare;

Eklund, J., direktör;

De centrala krisorganen: Folkhushållning sdepartement et.

235

Jelf, O., auktoriserad revisor; II Fo: 2

Persson, E., direktör;

Petterson, T., direktör;

Stensgård, A. H., direktör.

Strindlund, G., överdirektör.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj:t utsett för Hallberg
professorn E. F. Lundberg, för Browaldh direktören H. Ohlin, för Brunes
kassören A. W. Strand, för Eklund direktören O. Baeckman, för Jelf
auktoriserade revisorn E. Rydbeck, för Persson professorn P. L. Nanneson,
för Petterson direktören B. Ljungberger, för Stensgård led. av II kamm. K.

Hj. Gustafson samt för Strindlund länsjägmästaren A. E. Nyblom.

Folkhushållningsdepartementet.

1. Statens reservförrådsnämnd (1942, 1943 och 1944: II 1).

Instruktion för nämnden utfärdad den 14 augusti 1937 (Sv. förf.-saml. nr
754).

Ledamöter: *

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Holmberg, G. A., direktör;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;

Nauckhoff, S. A. G., direktör;

Wehtje, W., direktör.

Verkst, direktör:

Kindgren, R., f. d. kapten.

Vice verkst, direktör och sekreterare:

Lamberth, C. L., sekreterare.

Lokal: Smålandsgatan 12; tel.: 23 06 65.

2. Statens krigsförsäkringsnåmnd (1942, 1943 och 1944: II 2).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 oktober 1938. Nämndens verksamhet regleras
av kungörelsen den 3 september 1939 (nr 596) med närmare föreskrifter
angående tillämpningen av lagen den 10 mars 1939 (nr 68) örn statlig
krigsförsäkring m. m.

Ledamöter:

Lindeberg, S. J., bankinspektör, ordförande;

Östrand, D. O., byråchef, nice ordförande;

Ekman, J. L., direktör;

Henriques, E., advokat, tillika sekreterare;

Högberg, P. E., direktör;

Kördel, E. R., direktör;

Rogberg, N„ assuransdirektör;

236

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 2 Ståhle, A. N. O. K., byråchef;

Åhmansson, N. C. E., direktör.

Den 7 november 1941 förordnades f. d. justitierådet C. A. R. Eklund och
sjötekniske konsulenten hos kommerskollegium, sjökaptenen B. G. Bergström
att efter kallelse av ordföranden inträda såsom ledamöter av nämnden i fall,
då annan ledamot på grund av jäv icke må deltaga i behandlingen av viss
fråga.

Lokal: Kungsgatan 6; tel.: Krigsförsäkringsnämnden.

3. Statens industrikommission (1942, 1943 och 1944: II 3).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-sami. nr 787; ändringar se Sv. förf.-sami. 1940 nr 582).
Ledamöter:

Schwartz, S. G., direktör, ordförande och chef;

Sohlman, S. R:son, vice direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Abenius, H. V., direktör (t. o. m. den 30 juni 1944);

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Fornander, S. G. E., direktör (fr. o. m. den 1 januari 1945);

Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1944);
Hedulff, E. N:son, överdirektör;

Sundfeldt, B., civilingenjör.

Ledamöter i kommissionens råd:

Bergengren, A. G., direktör;

Berggren, H. A., målarmästare;

Ehrnberg, G. Th., direktör;

Engkvist, O. Th., byggmästare;

Falk, E., ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Johansson, C. A. A., verkst, direktör i kooperativa förbundet;

Johansson, I. S., lantbrukare;

Lilliehöök, Eleonore M., fru;

Lindskog, H., ingenjör;

Nyström, P. E., ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Wehtje, E. J., direktör, led. av I kamm.;

Westerberg, S. Axelsson, direktör;

Westerlund, O., ordförande i svenska metallindustriarbetareförbundet.
Avdelningschefer:

för järnavdelningen: Herlenius, J., direktör (t. o. m. den 31 december 1944);

Odelberg, P., bergsingenjör (fr. o. m. den 1 januari
1945);

» verkstadsavdelningen: Leire, G. J:son, direktör;

» metallavdelningen: Lagerhjelm, P. E. G. J., bergsingenjör;

» kemiska avdelningen: Winbladh, R. Th. B:son, docent;

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

237

för textilavdelningen: Paues, E. W., direktör;

» läderavdelningen: Hallström, K. E., direktör;

» krigsindustriavdelningen: Leire, G. J:son, direktör;

» byggnadsavdelningen: Sandberg, A. E., direktör;

» skogsindustriavdelningen: Ekman, P. W., direktör.

Kanslichef:

Hammarskiöld, S. L. (se ovan).

Lokal: Sveavägen 44—48; tel.: Industrikommissionen; textilavdelningen
23 57 80, läderavdelningen 23 50 60 och byggnadsavdelningen 23 56 60.

4. Statens livsmedelskommission (1942, 1943 och 1944:114).

Tillsatt av Kungl. Majit den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma

dag (Sv. förf.-saml. nr 788; ändringar se Sv. förf.-saml. 1944 nr 29).
Ledamöter vid utgången av år 1944:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande och chef;

Hovgård, T. Å., lantbruksskolföreständare, vice ordförande och chefens ställföreträdare,
svarar för dels allmänna avdelningen med undantag för sektionen
för kristidsstyrelserna m. m. och för utredningsbyrån, dels sektionen
för spannmål och fodermedel m. m., dels sektionen för potatis m. m.,
dels ock byråerna för utsädesvaror m. m. och för fodermedel;

Carlsson, G., lantbrukare, svarar för produktionsavdelningen;

Johansson, H. B., direktör, led. av I kamm., svarar för varuomsättningsav delningen

med undantag för sektionen för spannmål och fodermedel m. m.,
sektionen för potatis m. m., byråerna för utsädesvaror m. m. och för fodermedel
samt sektionen för administrativa ärenden;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm., svarar för konsumtionsavdelningen
med undantag av byråerna för omsättningskontrollen och textilärenden;

Söderström, O. A. V., hovrättsråd, svarar för juridiska sektionen, allmänna
avdelningens utredningsbyrå samt sektionen för administrativa ärenden;

Åslund, L. P., köpman, svarar för byråerna för omsättningskontrollen och
textilärenden samt sektionen för kristidsstyrelserna m. m.

Ledamöter i kommissionens råd vid utgången av år 1944:
för produktionsavdelningen:

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Blomkvist, B., lantbrukare;

Ekström, B., landstingsman;

Flytström, A. Th., sekreterare;

Johansson, J''. H., hemmansägare;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Själander, E. A., lantbrukare;
för varuomsättningen:

Börjesson, A., disponent;

Degerstedt, Hj., direktör;

Lindström, K. .1. O., direktör;

II Fo: 4

238

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 4 Molander, H., ordförande i svenska livsmedelsindustriarbetareförbundet;
Myrgren, H., ordförande i svenska ostkustfiskarenas centralförbund;
Norenberg, C. W., konsul;

Olin, G., direktör;

Ringborg, H. G., förvaltare;

Utbult, K. B., ordförande i svenska västkustfiskarenas centralförbund, led.
av II kamm.;

för konsulntionsavdelningen:

Abramson, E. L., professor;

Alvén, Hildur M., fru, led. av II kamm.;

Cederlund, C. F., direktör;

Jansson, Linnea, fru;

Neumiiller, Margareta, husmoder vid Karolinska sjukhuset;

Osvald, Ingrid, inspektris;

Svensson, Gärda, fru;

Wiklund, Gertrud, fru;
för allmänna avdelningen:

Beck-Friis, C. S., friherre, bruksägare, led. av I kamm.;

Björnsson, J. E., lektor, led. av I kamm.;

Borgström, N. O. G. J., verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Carlborn, Hj., direktör;

Enderstein, P. E., sekreterare;

Lindberger, A., redaktör;

Möller, K., direktör;

Sträng, G., ordförande i svenska lantarbetareförbundet.

Avdelningschefer vid utgången av år 1944:
för produktionsavdelningen: Åkerman, E. Å., professor;
för konsumtionsavdelningen: Kollberg, G. N., mantalsintendent.

Biträdande avdelningschef för produktionsavdelningen: Hagander, J. H.,
agronom.

Kommissionens övriga huvudavdelningar, varuomsättningsavdelningen och
allmänna avdelningen, äro uppdelade å följande sektioner och därmed sidoordnade
byråer, nämligen varuomsättningsavdelningen å en sektion för ärenden
rörande spannmål och fodermedel m. m., en byrå för ärenden rörande
utsädesvaror m. m., en byrå för ärenden rörande fodermedel, en sektion för
ärenden rörande matfett m. m., en byrå för ärenden rörande lagringsfrågor
m. m., en sektion för ärenden rörande slaktvaror, en sektion för ärenden
rörande potatis m. m., en .sektion för ärenden rörande diverse livsmedel,
en sektion för administrativa ärenden och en utrikes- och licensbvrå, samt
allmänna avdelningen å en sektion för ärenden rörande kristidsstyrelserna
m. m., en planläggningsbyrå, en statistisk byrå och en utredningsbyrå. En
från avdelningarna fristående sektion är juridiska sektionen.

Sektionschefer vid utgången av år 1944:
för sektionen för ärenden rörande spannmål och fodermedel m. m.: Törnblom,
C. G. E., agronom;

239

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

för sektionen för ärenden rörande matfett m. m. och sektionen för ärenden II Fo: 6
rörande slaktvaror m. m.: Lund, D. G. M., agronom;

» sektionen för ärenden rörande potatis m. m.: Magnusson, R. A. Hj.,
länsassessor;

» sektionen för diverse livsmedel: Tolstoy, N., greve, sekreterare; biträdande
sektionschef: Hamrin, C. F. P., förste aktuarie;

» sektionen för administrativa ärenden: Viklund, N. D., hovrättsassessor; tji.
t. f. Tolstoy, N., greve, sekreterare;

» sektionen för ärenden rörande kristidsstyrelserna m. m.: Magnusson, R.,

A. Hj., länsassessor; biträdande sektionschef: Nordström, B. G. L.,
sekreterare;

» juridiska sektionen: Viklund, N. D., hovrättsassessor.

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.

5. Statens handelskommission (1942, 1943 och 1944: II 5).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 10 november 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-sami. nr 805).

Ledamöter:

Sahlin, S. E. G., t. f. generaldirektör, ordförande;

Lundvik, V. G., landshövding, vice ordförande;

Bonow, K. D. M., fil. lie.;

Böök, K. E., bankdirektör (fr. o. m. den 1 mars 1944);
von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Kördel, E. R., direktör;

Sjögren, K. E., direktör;

Wallberg, C. E. F., bankdirektör (t. o. m. den 29 februari 1944);

Vinell, K. T., direktör.

Direktör:

Belfrage, L. A. L„ jur. kand. (t. o. m. den 31 december 1944).

Brusewitz, S. I., förste sekreterare (fr. o. m. den 1 januari 1945).

Avdelningschefer:

Palmstrand, T. E. H., tullkontrollör;

Karlberg, H., tullkontrollör;

Bernunger, S. E., jur. kand.

'' Lokal: Kungsträdgardsgatan 12; tel.: Handelskommissionen.

6. Statens priskontrollnämnd (1942, 1943 och 1944: II 6).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 20 juni 1941 (Sv. förf.-sami. nr 482; ändringar se Sv. förf.-saml 1942
nr 607 och 1943 nr 312).

Ledamöter:

Bergvall, J. H., direktör, led. av II kamm., ordförande;

Lundberg, E. F., professor, vice ordförande;

240

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 6 Lind, A., redaktör;

Matts, A. G., direktör;

Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Nyström, P. E., ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Ohlin, P. H., ekonomidirektör (fr. o. m. den 16 december 1944);
Schmidt, C. S:son, civilingenjör;

Ståhlbrand!, H., direktör (t. o. m. den 14 november 1944);

Almeby, H., direktör.

Ledamöter i nämndens råd:

Andersson, Elsa, fru;

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Browall, G., direktör;

Collin, Karin, fröken;

Degerstedt, Hj., direktör;

Engberg, N. F., direktör;

Engel, G. A. G., disponent;

Eriksson, Nancy, fru;

Ernmark, A. G., direktör;

Flood, Hulda, fru;

Johansson, H., direktör;
de Laval, Märta, fru;

Lindberger, A., redaktör;

Lindqvist, J. L., handlande;

Mårtensson, H., civilingenjör (fr. o. m. den 25 mars 1944);

Nilsson, H., lantbrukare;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Sträng, G., ordförande i svenska lantarbetareförbundet;

Söderberg, E., direktör;

Throne-Holst, H., disponent.

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande järn- och metallprodukter:
Lundberg, E. F., professor;

Östberg, P., jur. kand., ställföreträdande chef;

för sektionen för ärenden rörande bränslen och trävaror:

Rosén, R., jägmästare (t. o. m. den 5 juli 1944);

Baeckström, T., jägmästare (fr. o. m. den 6 juli 1944);

för sektionen för ärenden rörande textilprodukter:
de Broen, J. H. G., kamrerare;

för sektionen för ärenden rörande läder och skor:

Almeby, H., direktör;

för sektionen för ärenden rörande kemisk-tekniska produkter:
Schmidt, C. S:son, civilingenjör;

för sektionen för ärenden rörande livsmedel:

Almeby, H., direktör;

De centrala krisorganen: Folkhushdllningsdepartementet. 241

för allmänna sektionen:

Schmidt, C. S:son, civilingenjör;

för sektionen för ärenden rörande importhandeln:

Stenhammar, O., direktör; ■ >

för sektionen för ärenden rörande prisövervakning:

Wikström, F., revisor (t. o. m. den 31 januari 1944);

Strand, H., direktör (fr. o. m. den 1 februari 1944);

för sektionen för utredningar och planläggning:

Lundberg, E. F., professor;

för sektionen för ärenden rörande transporter:

Kamph, S., trafikinspektör (t. o. m. den 31 mars 1944);

Engström, H. O. F., förste sekreterare (fr. o. m. den 1 april 1944);

för sektionen för aktiv hushållning:

Akerman-Johansson, Brita, fil. lie., fru.

Kanslichef:

Dahlin, E. H., hovrättsassessor.

Lokal: Drottninggatan 42—44; tel.: Priskontrollnämnden.

7. Statens bränslekommission (1942, 1943 och 1944:117).

Tillsatt av Kungl. Majit den 14 juni 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 581).

Ledamöter:

Lundh, E. A. F., landshövding, ordförande och chef;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, vice ordförande och chefens ställföreträdare; Carlsson,

C. A., lantbrukare;

Lindberg, K. A., förste ordförande i landsorganisationen;

Nerell, Å. N. J., direktör;

Wiberg, J. Å. T., direktör (t. o. m. den 30 september 1944).

Ledamöter i kommissionens råd:

Alm, M. F., byråchef;

Andersson, G. K. H., direktör;

Bengtsson, O. F., ombudsman;

Bengtsson, Y., direktör;

Berg, N. R., ryttmästare;

Byström, C., ombudsman;

Englund, A„ ordförande i svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
Gålsman, Ester, fru;

Hain, R. J. F., direktör;

Helgesson, R., ordförande i svenska transportarbetareförbundet;

Hultman, G., f. d. överingenjör;

Johansson, R., landshövding;

Karlsson, K., direktör;

Ljunggren, V., direktör;

Bihang till riks. prof. 19i5. 1 sami. ^

RiksdaKsbcrfittelscn.

II Fo: 7

242

Riksdagsberåttelsen.

II Fo: 7 Nordström, A., byggnadsingenjör;

Norgren, N. O., hemmansägare;

Nyström, P. E., ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Olsson, Erica, fru;

Schager, N., jägmästare;

Sundfeldt, R., direktör;

Telander, N. G., byråchef;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör;

Wahlstedt, G. V. R., direktör;

Wesslén, G., skogschef;

Wibom, T., major;

Östberg, Amanda, fru.

Avdelningschefer:

för planläggningsavdelningen: Diedrichs, B. E. J., civilingenjör (t. o. m.
den 31 mars 1944); Fletcher, J. F., förste byråingenjör (fr. o. m. den.l april
1944);

för vedavdelningen: Malmgren, E. F. E., byråchef;

» kolavdelningen: Ström, T. V., konsul;

» bensin- och oljeavdelningen: Kähr, H. N. G., disponent.

Chef för sekretariatet (huvudsekreterare):

Leijonhufvud, E. S. A:son, friherre, hovrättsassessor (t. o. m. den 16 nov.

1944; tji. fr. o. m. den 1 maj t. o. m. den 15 oktober 1944);

Andersson, T. C., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 17 nov. 1944; t. f. fr. o. m.
den 1 maj t. o. m. den 15 okt. 1944).

Lokal: Sveavägen 63; tel.: Bränslekommissionen. 8

8. Statens trafikkommission (1942, 1943 och 1944:11 8).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 1 augusti 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 747; ändringar se Sv. förf.-saml. 1944 nr 21).
Ledamöter:

Frisell, E. G., direktör, ordförande och chef;

Trolle, C. R., byråchef, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Andersson, G. K. H., direktör;

Eriksson, C. A., åkeriägare;

Johanson, N. E., e. o. länsnotarie (t. o. m. den 10 mars 1944);

Kring, K. G. H„ överstelöjtnant;

Nerell, Å. N. J., direktör;

Ståhle, A. N. O. K., byråchef.

Ledamöter i kommissionens råd:

Borgström, N. O. G. J., verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Byström, C., ombudsman;

Corneliusson, S., ombudsman;

Dieden, G., hamndirektör;

Ekman, J. L., direktör;

243

De centrala krisorganen: Folkhushållning sdepartementet.

Gillberg, K. E., verkst, direktör i kemisk-tekniska livsmedelsfabrikanters för- II FO
erling;

Hallgren, H., fabrikör;

Hammarskjöld, A. P. M., civilingenjör;

Helgesson, R., ordförande i svenska transportarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Hoogland, H., direktör;

Högberg, P. E., direktör;

Johansson, R., ombudsman;

Lindberg, C., ombudsman, led. av II kamm.;

Lindmark, G., direktör;

Lindskog, H., ingenjör;

Lindström, K. J. O., direktör;

Lundqvist, Hj., direktör;

Norenberg, C. W., vicekonsul;

Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Osvald, G. S., sjökapten;

Persson, E., direktör;

Wahlstedt, G. V. R., direktör;

Waller, P., skeppsredare;

Westerberg, P. O., direktör;

Wijkander, R. T., direktör.

Kanslichef:

Månson, K. G., e. o. länsnotarie.

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande inrikes sjöfarten och hamnarna:

Eggert, E. A. F., f. d. byrådirektör;

för sektionen för ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten:

Brinck, P. E. H., byråassistent;

för motorfordonssektionen:

Fredrikson, T., major;
för personbiltrafiksektionen:

Fogelberg, S. G. H., direktör (t. o. m. den 29 februari 1944);

Trolle, C. R., byråchef (fr. o. m. den 1 mars 1944);

för godsbiltrafiksektionen:

Grönvall, C.-F., kapten.

Sektionen för ärenden rörande utrikes sjöfarten förestås av direktören IJ
Hoogland och skeppsredaren T. Pettersson gemensamt.

Lokal: Gustaf Adolfs torg 16; tel.: Trafikkommissionen. 9

9. överrevisionen för krisförvaltningen (1944:119).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 31 december 1943.

Instruktion utfärdad samma dag (Sv. förf.-saml. nr 946).

Ledamöter:

Engfors, B. G. O., bankdirektör, ordförande;

244

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 9 Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.
Kanslichef:

von Hartmansdorff, C.-H., förste kanslisekreterare.
Lokal: Storgatan 19; tel.: 60 83 06, 60 83 46.

Stockholms slott den 4 januari 1945.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

Lotterimedel.

245

Bilaga A.

Under år 1944 beviljade bidrag av lotterimedel.

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Arbetarnas bildningsförbunds lokalavdelning i Ludvika . . .	3%		50000: —
Dramatiska teatern...................	,0/s	55 500: —
> >	3%	150 000: -
> >	>	6035:11
> >	>	65000:-
> ,	17In	77000:-
> > .............	”/u	150000:-	503535:11
Enköpings drätselkammare...............	*°/6		50 000: —
Falbygdens museibyggnadsförening............	>		50 000: —
Folkets parkers centralorganisation............	n/s		150000: —
Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning ......	3%		25 000: —
Gävleborgs läns orkesterförening.............	>%	4 950: —
> > »	30/e	50000:-
> > » ...	3%	4 950: —
» > >	22/l2	5000: —	64 900: -
Göta flygflottiljs soldatbem, Stiftelsen..........	3»/«		40 000: —
Göteborgs lyriska teater...............	''%	44 200: -
> > » . .	30/e	120 000: —
> » 1 . . . .	17lii	37 000:-
» > * ......	22/l2	120 000: —	321 200: -
Göteborgs orkesterforening...............	,0/s	10 000: —
> >	*%	35 000:-
> >	8%	10 250: —
> >	2s/u	30000:-	85 250: —
Göteborgs stadsteater..................	10/s	31100: —
> >	80/e	75 000: —
» > .....	17/n	33 000:-
> >	>	12 900: —
» > ............	M/n	75 000: —	227 000:-

246

Riksdagsberättelsen.

Ändamål	Beslu-ta dag	Belopp kronor
Hallands regementes soldatmin, Föreningen........	30/«		30000	_
Humanistiska fonden..................	2>		250 000	—
Hälsingborgs stadsteater................	''%		7 700	—
Hälsingborgs stadsteater, Viss personal vid........	17/n		375	—
Härnösands stiftsråd..................	3%		90 000	—
Karlstads K. F. U. K...................	>		15 000	—
Konsertföreningen i Stockholm.............	l0/3	11500: —
> > >	30/e	70000: —
» » >	30/9	11600:-
» » > .............	22/i2	100 000: —	193100
Kristianstads teateraktiebolag..............	,0/e		50 000:-
Malmö konserthus, Stiftelsen..............	,0/3	10200:—
> > » ..............	“/C	35 000: —
» » » ..............	20/lO	8 750: —
> > > ..............	22/l*	30 000: —	83 950:-
Malmö stadsteater u. p. a., Föreningen..........	17 lil	32000:-
> > > 1 ..........	‘Viss	75000: —	107 000
Musikaliska akademien.................	>		3 000
New York-ntställningen 1939 ..............	>		12 693	40
Nordvästra Skånes orkesterförening...........	10/s	4 950: —
> » » ...........	S0/6	50000: —
> > > ...........	30/9	4 950: —	59 900: —
Norrbottens läns arbetsstugor, Stiftelsen.........	30/6		70 000: —
Norrköpings orkesterförening..............	10/3	4 950: —
> > ..............	30/6	50 000:-
> » ..............	30/9	4 950: —	59 900: -
Operan........................	10/3	156 000: —
> ........................	S0/6	500 000: —
> . .... k........ .........	>	15025:89
> . ... f ....................	1T/1»	186 000: —
> ........................	23/l2	500 000: —	1357 025:89
Riksförbundet för bildande konst ............	22/l2		25000: —
Riksteaterns publikorganisation.............	30/e	201000: —
» > ..............	22/l2	201 000: —	402 000: —
Salabygdens fornminnesförening.............	30/e		20 000: —
Samarbetskommittén för Sveriges Kyrkosångsförbund, Säll-skapet Kyrkosångens vänner och Sveriges allmänna orga-nist- och kantorsförening...............	22/l2		12000: —
Samariterhemmet i Uppsala, Diakonissanstalten......	S0/6		50 000: —
Skaraborgs läns västra folkhögskolas främjande, Föreningen till.........................	>		75 000:-

Lotterimedel.

247

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Skara stifts arbetshem.................	”/«		81100	—
Soldaternas vänner i Linköpings stift, Sällskapet.....	>		40 000	—
Stockholms högskola..................	>		13800	—
Svenska dramatikers studio, förening u. p. a........	»		5 000	—
Svenska sångarförbundet .... ■...........	>		15000	—
Sveriges fiolbyggareförbund...............	>		6 000	—
Sveriges körförbund..................	a2/l2		20 000	—
Sveriges orkesterföreningars riksförbund.......• . •	S0/6	45000:-
> ) » ..........	2S/lS	50000: —	95 000	—
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.......	S0/6		2 500:-
Önnestads folkhögskola.................	,		50 000: —

Summa kronor 4 818 929:40

248

Riksdagsberåttelsen.

Uppgift å kom -

Justitie -

1	1 2	1 s	I 4	5	i 6	7 1
	Kommitténs nummer i berättelsen

Kommitténs benämning	1943	1944	1945	t. o. m. s% 1943	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1944.1 Revision av lagstiftningen örn kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag .	16	16	1		1422	2000
Utredning rörande frågan örn fångvårdspersonalens utbildning och rekrytering...........	23	23	2
1943 års utlänningssakkunniga8..........	—	24	3	1325	3 564	2 792
Utredning beträffande stängselskyldighet vid iärnvägar1 * 3	—	25	4		840
Utredning av frågan angående revision av riksdagens arbetsformer.................		28	5		2 911	2 550
Utredning rörande åtgärder i syfte att förbereda rätte-gångsreformens ikraftträdande.........	—	_	6	_	114
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.1 Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning angående lokaler för Högsta domstolen, Nedre justitierevisionen och Svea Hovrätt .	4	5	7	1325	8 851	7342
Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att för-hindra förorening'' av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja undeijordiska vattentillgångar . .	5	6	[8	84 725
Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrko-lagstiftningens område4 * 6.............	6	7	9	2180
Straffrättskommittén...............	7	8	10	154 960	33 750	918
1938 års patentutredning3............	8	9	11	50860	1980
Strafflagberedningen...............	9	10	12	114 118	5 556	9 616
Auktorrättskommittén..............	10	11	13	11 286	1500	324
1943 års sekretessutredning...........	11	12	14	788
Sakkunnig för utredning angående möjlighet för kon-kursbo att avsluta av konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag.......•........	12	13	15
Ungdomsvårdskommittén*............	13	14	16	51751	3 720	13 746

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

8 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 april 1943 skola kostnaderna bestridas frän andra

3 > > » » » 1 oktober 1943 » > » > >

4 1 > » > > 16 oktober 1936 > > > > >

3 > > > > > 17 juni 1938 » > > > >

6 > > > » > 30 juni 1943 > > > . >

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

249

Bilaga B.

mittékostnader.

departementet.

8	1 9	10	11	12	13	14	15	16
	u	t g i	f t e	r
Vt 1943—“/« 1944	Vt—s«Vi» 1944	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-				totalkostnad t. o. m. S1/is
mistade avlönings-förmåner	mentsersätt-ningar m. m.	Summa	Verkställ-da utg. Vv-31/io	Beräkna-de utg. Vii—31/is	1944 (Bia av kol. 5, 13,
	Sekr.,		Sekr.,	14 och 15)
möter	experter o. bitr.	möter	experter o. bitr.	materialier m. m.)
67					3 489	• -f-iV i. . 1191		4 680
—	—	—	—	—	_	_	1500	1500
—	6 061	490	—	—	12 907	5 288	3 000	22 520
6 094	- ’	- ''	*	—	6 934	2 620	—	9 554
4 545	2 668	319	—	3 679	16 672	—	—	16 672
101	—	460	—	. -t-	675	725		1400
10807	8 729	1269		8679	40677	9824	4500	563%
- .	—	—	—			_	_	:
—		—	—	—	—	—	—	84 725
—	—	—	—	—	—	—	_	2180
—	—	—	—	—	34 668	11487	5000	206 115
—	—	—	—	—	1980	—	3 048	55 888
2 079	3 556	2 929	1567	1535	26 838	13 742	18000	172 698
- ''	—		—	—	1824	333	300	13 743
		~	“		—	1948	1650	4 386
_	___	_	_
513	15 521	1 146	320	6 427	41393	21395	4 000	118 539

och femte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
» sjätte > > > > > > >

* åttonde > > > > > > >

* tionde > > » > > > >

> femte > > » » > » >

250

Riksdagsberättelsen.

1	2	3 1	4 1	5	6 1	7
Fastighetsbildningssakkunniga1.......... Sakkunnig för utredning av vissa fiottledsfrågors	15 17	15 17	17 18	142 921	4 759	3 025
behandling.................. Sakkunnig för en förberedande utredning om det all-

mannas skyldighet att svara för skada, som upp-kommit genom fel eller försummelse av tjänsteman	18	18	19	—	—	—
Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken..... Fortsatt utredning angående revision av strafflagen	19	19	20	2 065 2 316	1000 2 447
för krigsmakten1 2...............	20	20	21	—
Stadsplaneutredningen 19423 ........... Sakkunnig för utredning angående statlig kontroll	21	21	22	72 692	5 874	15 280
över organisationer, som avse att nyttiggöra auktor-rättigheter..................	24	22	23	—	—	—
Dissenterlagskommittén4.............	—	26	24	—	—	—
Sakkunniga för utredning rörande domarutbildningen m. ...................... Utredning rörande revision av varumärkes- och firma-	—	27	25 26	—	570	5 691
lagstiftningen.................	—	—	—	—	—
1944 års vallagssakkunniga............	—	—	27	—	—	—
1944 års tryckfrihetssakkunniga.......... Utredning angående reglering av förfarandet hos för-			28 29
valtningsmyndigheter i ärenden rörande enskild rätt	—	—	—	—	—
Lufträttssakkunniga5.............. Förberedande utredning angående utgivande av för-			30
fattningshandböcker för förvaltande verk och myn-digheter ...................	—	—	31	—	—	—
Utredning angående löneställningen för vissa befatt-			32
ningshavare vid fångvårdsstaten.........	—	—	—	—	—
Summa kr.				690662	61156	48 600
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1943.6
Sakkunniga för översyn av arbetsordningarna för hov-				528		979
rätterna ...................	—	4	—	—
Summa kr.				528	—	979
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1943/
44 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-
den inom departementet m. m.
Ersättning till revisionssekreteraren M. Wijnbladh för
biträde vid utarbetande av proposition med förslag till ny aktiebolagslag, m. m.	—	—	—	—	—	—
» » följande personer för vissa utredningar
för processreformens genomförande: f. d. justitierådet N. Gärde.....	—	—	—	—	—	—
hovrättsrådet E. Söderlund.....	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn S. Strömberg . . .	—	—	—	—	—	—
> > följande personer för deltagande i över-
läggningar rörande Högsta domstolens organisation och verksamhet efter processreformens gonomförande: justitierådet N. Vult von Steyern . .
S. Bellinder......	—	—	—	—

1 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1939 skola kostnaderna bestridas frän andra

* > > • > » 22 december 1943 > » » » »

» > » » » > 28 norember 1941 > » * > * >

1 > > > > > 15 oktober 1943 > > » > 1

6 > > > > > 8 och 30 september 1944 > » > > >

6 Kostnaderaa bestridas ar kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Justitiedepartementet. 251

8	9	10 1	11	12	13	14	15	16
2 266	15321	644	—	3 000	[29,015	9 046	2 500	183 482
=	_	—	z	—	1000	333	=	3,398
7574	_	_	116	_	10137	9663	3 350	25 466
21 404		269	296	1689	44 812	16 925	8 800	143 229
—	—	—	—	1000	1000	706	2105	3 811
75	—	314	99	1000	7 749	10 442	3 500	21691
1 1 1	1 1 1	1 1 1	1 1 1	1 1 1	—	1212	1700	2 912
—	—	—	—	—	—	1028	3 300	4 328
83911	84898	5302	2 898	14651	200 416	98260	57 258	1046591
				2152	3131			3 659
				2152	3131			3659
—	1 III	—	1 lil	—	6 109 1188 2 942 2 545	1 III	lil 1	—
i	__	. .	—	—	300 300	—	—	. -

och nionde	huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften	från	vartdera	anslaget.
» fjärde	» * > »	>	>	)
femte och sjätte	» » » tredjedelen	>	>	>
och åttonde	» » » hälften	>	>	>
> sjätte	> > » >	>	>	>

252

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	6	6	7
Ersättning till statsrådet G. Danielson för biträde
med utarbetande av följ dförfattningar till nya rättegångsbalken......	_	_	_	_	_	_
> > f. d. justitierådet A. Bagge för biträde
vid utarbetande av förslag till lag om köpares rätt till märkt virke,
> > f. d. vattenrättsdomaren H. Hamilton
för utredning angående vattendom-stolarnas arbetsförhållanden, m. m. .	_
> > byråchefen Å. von Zweigbergk för
vissa utredningsuppdrag på patent-lagstiftningens område.......	_	_	_	_		_
> > assessorn A. Nordwall för utredning
rörande vissa ändringar i lagen örn val till riksdagen.........	_	_	_		_	_ .
> > följande personer för biträde med ut-
förande av vissa av departements-chefen till dem överlämnade utred-ningsuppdrag: revisionssekreteraren L. Ohlsson . . .
» B. Unger . . .	—	—	—	—	—	—
hovrättsrådet H. Zetterberg ....	—	—	—	—	—	- ■
> A. Bexelius.....	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn S. Romanus . . .	-.	—	—	—	- •	- .
> K. Holmgren . . .	—	—	—	—	—	- ■
> S. Edling ....	—	—	—	—	—	- ‘
> B. Kjellin ....	—	—	—	- .	—	—
				■-1 '' ''	, li	*
hovrättsfiskalen B. Larsson.....	—	- .	■-	- ■	" •
inskrivningsdomaren N. Piehl ....	—	—	—	—	—	- ''
tingssekreteraren S. Cederbalk . . .	—	—	—	—	—	—
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet
tillkallade sakkunniga.............	—	—	—	—	—	—
Summa kr				—	—	—

Kommittékostnader: Justitiedepartementet. 253

8	9	10	11	12	13	14	15	16
—	—	-		—	5420	—	—	—
—	—	—	—	—	3000	—	—	—
—	—	—		—	500	600	—	—
—	—	—		—	3107	—	—	—
—	—	—	—	—	3 824	—	—	—
					5 390
—	—	—	—	—	4 579	—	—	_
—	—	—	—	—	1451	1445	—	—
—	—	—	—	—	—	2 877	—	—
—	—	—	—	—	6 992	—	—	—
—	—	—	—	—	12 958	—	_	—
—	—	—	—	—	8 701	4 889	—	—
—	—	—	—	—	2 660	1214	—	—
—	—	—	—	—	1260	—	—	—
—	—	—	—	—	452	—	—	—
—	—	—	—	—	180	—	.-	—
—	—	—	—	—	1569	—	—	—
—	—	—	—	—	12167	3 000	—	—
—	—	—	-1	—	87 594 \|	14025	—	—

254

Riksdagsberåttelsen.

Utrikes -

i !	2 !	3	4 \|	5	6	7 1
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1943	1944	1945	30/e 1943
	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.:
Understödsnämnden för ryssiandssvenskar.....	2	1	1	5 541	2 808	2,400
Amerikantredningen........ ......	—	2	2	2170	762	270
Samma kr.				7 711	3 570	2 670
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1943/44 bestridda kostnader för sakkunniga bi-träden inom departementet m. m.
Ersättning till ombud vid förhandlingar med Danmark i vissa beskattningsfrågor...........	_	_	_	_	_	36
Summa kr.			—	—	36

Kostnadema bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.

255

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	16	16
U t g i f t e	r
‘/» 1943—30/e 1944	Vi-SI/i2 1944	Beräknad
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (trvck-ningskostna-	Summa	Verk- ställda	Beräk-nade ut-	totalkostnad t. o. m. 31/iä 1944 (s:a av kol. 5, 13, 14, och 15)
Leda- möter	Sefa:., experter o. bitr.	Leda- möter	Sefa1., experter o. bitr.	der, hyror, skrivmate-rialier m. m.)	utgifter Vi-31/io	gifter l/ll—8l/l2
				196	5 404	1983	800	13 728
—	—	—	—	—	1032	—	—	3 202
	"i i'' _			196	6436 36	1983	800	16930
—	—	—	—	—	36	—	-	—

256

Riksdag sberätt elsen.

Försvars -

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1943	1944	1945	s°/e 1943
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksam-
het under 1944.1
1940 års militära byggnadsordning.....	11	9	1	231995	9 210	33 906
Utredning rörande tandvården inom försvarsvä-
sendet ..................	12	10	2	15 774	1890	1080
Militära expeditionstjänstkommittén......	14	11	3	76 382	3 480	29 293
Utredning rörande tillgodoräkning av viss värn-
pliktstjänstgöring för civil verksamhet ....	15	12	4	20 961	2 304	2 879
1942 års reparationstjänstutredning......	16	13	5	29 206	5 670	4 434
Försvarsväsendets ingenjörutredning......	18	14	6	19 366	2 640	2 496
1942 års civilanställningssakkunniga......	21	15	7	1852	3 018	1669
1942 års underbefälsutredning........	22	16	8	4 486	4 578	2 661
Utredning rörande garnisonssjukvården i Stock-
holm1 2..................	23	17	9	3 900	90	1800
Utredning angående vidgad användning av extra
ordinarie anställningsform för försvarsväsendets
fast anställda personal...........	—	18	10	—	492	690
1943 års militärmusikutredningskommitté . . .	—	19	11	—	1830	—
Sävekommissionen..............	—	22	12	888	2 544	1550
1943 års militära fastighetsutredning.....	—	23	13	—	894	575
Utredning rörande begränsning av antalet rid-
hästar vid armén.............	—	24	14	—	486	195
Utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid
vissa truppförband inom armén.......	—	—	15	—	480	6470
Utredning rörande hälsningsplikt för enskild mili-
tär personal..............	—	—	16	—	876	622
Utredning rörande filmverksamheten inom för-
svarsväsendet...............	—	27	17	—	828	660
1944 års militära uppskovsutredning.....	—	—	18	—	882	686
1944 års marinintendenturutredning......	—	—	19	—	1188	300
Summa kr.				404810	43880	91966
B. Kommittéer som fortsätta sin verk-
samhet vid ingången av 1946.*
Försvarets forskningsnämnd.........	—	20	20	2037	1992	2160
Utredning för mötande av prisstegring å bygg-
nadsföretag eller markförvärv inom försvaret
m. m...................	—	21	21	—	396	245
1943 års utredning rörande sjökrigsmaterielen .	—	25	22	—	3 378	1404

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslagetJ

2 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 6 november 1942 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

257

departem entet.

8	9	10	11	12	13	14	15	16
U	t g i	f t e r
	V 7 1943-	so/e 1944				Vt—31/iä	194 4	Beräknad totalkost-
Ersättning för mis-	Rese- och trakta-	Övriga nt-				nåd t. o. m. 31/i* 1944 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
tade avlöningsför-måner	mentsersättningar m. m.	gifter (tryck-nings kost-nader,hyror,	Samma	Verk- ställda	Beräk-nade utg. Vn— S1/l2
	Sekr.,		Sefa-.,	otg. Vt—3 Vio
möter	experter	möter	experter	skrivmateri-
o. bitr.	o. bitr.	alier m. m.)
348	25	1179	509	6168	51345	12 528		295 868
841	—	1558	220	2 020	7 609	5150	10 000	38 533
—	10 804	575	3 673	26 500	74 325	4 418	1834	156 959
11202	—	—	32	3 854	20 271	401		41 633
—	1996	4 691	3 728	2 955	23 474	—	—	52 680
—	2174	1505	—	1925	10 740	3 451	463	34 020
—	—	836	137	—	5 660	8 020	—	15 532
—	1924	128	412	1276	10 980	—	—	15 466
203	151	989	—	—	3 233	685	650	8468
—	_	_	_	153	1335			1335
—	—	—	—	482	2 312	1616	—	3 928
—	—	171	180	211	4 657	—	—	5 545
1106	120	897	246	1000	4 839	2 753	682	8 274
—	—	—	—	—	681	—	—	681
—	323	743	1939	301	10 257	—	—	10 257
—	—	391	—	321	2 211	—	—	2 211
—	2148	—	—	500	4136	1338	1890	7 364
—	—	—	—	1000	2 568	1235	2 950	6 753
—	—	107	17	500	2113	6 750	—	8 863
13 700	19G65	13 770	11193	49166	242 746	48345	18469	714370
—	—	4	—	2 043	6 200	1719	1260	11216
2 660	_	807	_	_	4108	1905	640	6 653
5 052	--	1609	651	3 500	15 595	978	2 000	18573

åttonde hnvndtitlarnas kommittéanslag med tre fjärdedelar, resp. en fjärdedel från vartdera anslaget.

Bihang till riks. prat. 1945. 1 sami. ]7

Hiksdagsberättelscn.

258

Riksdagsberåttelsen.

1 1	2 t	3 1	i !	5 1	6 1	7
Arméns officersutbildningskommitté......	_	26	23	_	3 228	900
1944 års militären k vårdskommitté......	—	—	24	—	2 028	1227
Försvarets upplysningsutredning.......	—	—	25	—	1362	614
Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap . .	—	—	26	—	—	—
Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lö-
sande vid vissa arméns truppförband ....	—	—	27	—	—	—
Fortifikations- och byggnadsförvaltningsutred-
ningen1.................	—	—	28	—	—	—
Utredning rörande behovet av icke-ordinarie per-
Bonal inom försvarsväsendet m. m......	—	—	29	—	—	—
1944 års utredning rörande försvarets läkemedels-
försörjning................	—	—	30	—	—	—
Utredning rörande inkallad personals återförande
till civil verksamhet............	—	—	31	—	—	—
Utredning rörande återförande till näringslivet av
ianspråktagna hästar, fordon och fartyg . . .	—	—	32	—	—	—
Utredning rörande förfogandelagstiftningens fort-
satta tillämpning.............	—	—	33	—	—	—
1944 års manskapsutredning.........	—	—	84	—	—	—
Utredning rörande uniformsplikt för viss personal
inom försvarsväsendet...........	—	—	35	—	—	—
\| Summa kr.				2 037	12 384	6 550
C. Kommittéer som avslutat sin verksam-
het före ingången av 1944.2
Sjöförsvarets utbildningskommission......	17	2	—	40 757	6198	1828
1942 års krigsavlöningssakkunniga......	19	3	—	13 829	684	150
Försvarsforvaltningens organisationsnämnd . . .	—	7	—	—	3312	1 600
1943 års örlogsvarvsutreduing........	—	6	—	205	2178	565
Utredning rörande prissättning å skilferolja . .	—	8	—	—	240	—
Summa kr.				54 791	12612	4143
D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1943/44 bestridda kostnader för sakkun-
niga biträden inom departementet ni. m.
Utredning rörande kostnaderna för genomförande
av 1942 års försvarsorganisation m. m. ...	—	—	—	—	—	—
Revision av krigsavlöningsreglementet.....	—	—	—	—	—	—
Föredraganden av ärenden angående vapenfria,
revisionssekreterare F. K. I. Öhman.....	—	—	—	—	—	—
Ersättning till t. f. förste revisorn B. Kull för bi-
träde med utförande av vissa utredningsuppdrag	—	—	—	—	—	—
Utredning rörande personalbostäder vid garnisons-
sjukhusen...............	—	—	—	—	—	—
Utredning rörande omorganisation av kavalleriet				—	—	—
Utredning rörande reparationsbehoven i fråga örn
motorfordon under krig..........	—	—	—	—	—	—
Undersökning rörande verkstads- och krigsmateriel-
nämndernas betalningstransaktioner m. m. . .	—	—	—	—	—	—
Ersättning till vissa personer för revision av be-
stämmelserna rörande försvarsväsendets löke-
medelsutrustning.............	—	—	—	—	—	—
Utredning om yrkesutbildning av ynglingar, som
önska anställning vid flygvapnet......	—	—	—	—	—	—
Vissa utredningsuppdrag inom departementet . .	—	—	—	—	—	—
Summa kr.	1	I	—	1 -	1 -

1 Jämlik t Kungl. Maj:ts beslut den 12 maj 1944 skola kostnaderna bestridas från fjärde och sjätte

* Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

259

8	9	10	11	12	13	14	15	16
1106	_	3 672		1500	10 406	4 824	1650	16 880
—	354	—	—	1000	4 609	3 594	1 500	9 703
—	29	1370	157	2 000	5 534	4 720	3 300	13 554
—		—	—	—	—	3 000	1300	4 300
—	—	—	—	—	—	—	700	700
—	~	—	—	—	—	1882	2 400	4 282
—		—	—	—	—	1494	450	1944
—		—	—	—	—	466	1700	2166
—		—	—	—	—	—	750	750
						4 011	1325	5 336
							600	600
8 818	383	7 462	808	10043	46452	28593	19575	96657
5111	589	1206	192	8 672	23 798			64 555
—	—	—	—	—	831	—	—	14 660
—	—	—	—	593	5 505	—	—	5 505
—	—	1368	131	1118	5 360	—	—	5 565
—	—	177	—	—	417	—	—	417
5111	589	2 751	323	10383	35911	—		90 702
—	—	—	—	—	8 652 10 200	—	—	—
—	—	—	—	—	O Dt/U 10 270	—	—	—
_	_	_	_	_	9 391	_	_	_
—	—	—	—	—	552 156 450 1999 114 4 654	—	—	—
—	- \|	—	- \|	-1	50038 \|	—	—	—

huvudtitlarnas kommittéanslag med två tredjedelar, reep. en tredjedel från vartdera anslaget.

260

Riksdagsberättelsen.

Social -

1	2 1	3 1	4 i	5 1	6 I	7 1
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m. ao/« 1943
1943	1944	1945	Arv Leda- möter	oden Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1944.1
Ordningsstadgeutredningen............	21	17	1	1995	660	1350
1939 års polisutredning.............	22	18	2	103 708	2 898	25 208
Sakkunniga för utredning rörande arbetsvärd åt krigs-
skadade...................	41	32	3	10 844	4 500	2 706
Krigshjälpssakkunniga..............	—	34	4	1762	714	1140
1943 års bevakningsutredning..........	—	35	5	7 210	1071	1368
1943 års civilförsvarsutredning..........	—	41	6	—	4710	3 036
Summa kr.				125 519	14 553	34808
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1945.1
Hembiträdesutredningen.............	14	11	7	57118	—	—
Bostadssociala utredningen............	15	12	8	188 771	3 546	10 585
Fritidsutredningen................	16	13	9	95 741	—	—
Socialvårdskommittén..............	18	14	10	445 037	8 580	28 839
1938 års arbetaiskyddskommitté.........	19	15	11	69 169	9 036	6 636
1944 års kommitté för kommunal samverkan ....	20	16	12	18 913	192	—
1939 års stadsläkarntredning . . . ........	23	19	13	2 474	—	—
Sakkunniga för granskning av planer för beredskaps-
sjukhus m. m................	24	20	14	84	—	—
Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för upp-
nående av största möjliga enhetlighet och ratio-
nalisering i fråga om länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt...............•	25	21	15	29 838	—	1482
Kommittén för Estlandssvenskarna........	27	22	16	11735	858	54
Sakkunnig för översyn av gällande föreskrifter an-
gående länskungörelserna............	29	23	17	—	—	—
Sakkunnig för undersökning rörande kommissionärs-
väsendet hos statens förvaltningsmyndigheter . . .	30	24	18	—	—	—
1941 års befolkningsutredning..........	31	25	19	212 263	9 001	18 704
Statens flyktingsnämnd.............	32	26	20	840	216	—
1941 års reumatikervårdssakkunniga........	34	27	21	33 573	2178	1962
Medicinalstyrelseutredningen...........	36	28	22	19 655	2 076	2 628
Sakkunnig för revision av handbok rörande läns-
styrelsemas och dem underlydande myndigheters			'' "
åligganden vid krig eller krigsfara.......	37	29	23	436	—	—

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Socialdepartementet,

261

departementet.

8	1 9	1 10	i 11	1 12	13	14	15	16
U t g	i f t	r
Vt 1943—30/6 1944	‘/T—81/	12 1944	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga utgifter (trycknings-				totalkostnad t. o. m. sl/i2
mistade avlöning9-	mentsersättningar		Verkställ-	Beräkna-	1944 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
				kostnader, hyror, skriv-	Summa	da utg. V 7-31/t0	de utg. Vll-S1/12
	Sekr.,		Sekr.,
möter	experter	möter	experter	materialier
o. bitr.	o. bitr.	m. m.)
	5873	384		500	8 767	1370	4 300	16 432
3 760	386	879	867	9 000	42 998	15 466	29 791	191 963
—	7 260	—	_	51	14 517	234	_	25 595
—	3 083	243	—	—	5180	588	—	7 530
—	8 927	25	164	977	12 532	—	—	19 742
—	12 208	1352	430	8111	29 847	—	—	29 847
3 760	37 737	2888	1461	18639	113 841	17 658	34 091	291109
								57,118
—	—	100	767	6 000	20 998	6 244	5 000	221 013
—	—	—	—	—	—	—	—	95 741
3 476	37 971	1660	840	48 000	129 366	65 918	17 000	657 321
450	15 544	604	1 280	11500	45 050	13 974	19 700	147 893
—	—	—	—	1000	1 192	832	600	21537
—	—	—	—	_	_	_	_	2,474 84
			786	1000	3 268	174	3 650	36 930
528				5 000	6 440	3 300	250 000	271 475
—	5 491	232	1823	57 074	92 325	50 424	19 000	374 012
—	—	163	—	—	379	354	468	2 041
—	7 354	2 137	220	5142	18 993	18 239	3 718	74 523
311	5 270	1317	—	1000	12 602	7 249	2 000	41506
—	—	-	—	—	_	_	_	436

262

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	i	ö	6	7
1942 ärs skyddshemsutredning..........	38	30	24	3 234	1746	2 574
1942 års semesterkommitté............ Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för erhällan-	39	31	25	11680	3 642	3186
de av vikarier å landsfiskals- och landsfiskalsassi-stenttjänst m. m................		33	26	2 407	102	102
Statens sjukhusutredning av år 1943 .......	—	36	27	—	4 307	17 008
1943 års sockersjukutredning...........	—	37	28	—	1266	846
Kommunindelningskommittén.......... Sakkunnig för översyn av bestämmelserna rörande	—	38	29	7 713	2 598	4 392
arbetsdomstolens, ar betsrådets och försäkringsrådets sammansättning................	_	39	30	_	_	642
Jordbrukets byggnadsstudiekommitté1.......	—	40	31	—	2 388	4 866
Kommittén för partiellt arbetsföra........ Sakkunnig för utredning angående kontrollen över	—	42	32		—	762
samfärdseln med utlandet m. m........ Sakkunnig med uppdrag att biträda vid utredning	—		33	~	624	96
rörande biträdespersonalens å häradsskrivarkontoren avlöningsförhållanden.............	_	_	34	—	_	_
Sakkunnig för översyn av vapenkungörelsen ....	—	—	35	—	—	—
Summa kr.				1210681	52 356	105364
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1944.*
1938 års hälso- och sjnkvårdssakkunniga.....	1	—	—	28 580	—	—
1941 års arbetstids- och butikstängningssakkunniga .	7	—	—	12 238	—	—
1941 års hemortsförsvarssakkunniga........	28	3	—	140 297	402	923
1941 års utskyldsstreckssakkunniga........	33	4	—	1710	936	—
Sinnesslövårdssakknnniga............. Sakkunniga för översyn över assistent- och biträdes-	35	5	—	10 907	1044	1212
organisationen vid statens kriminaltekniska anstalt Sakkunnig för biträde vid utarbetande av en hand-	—	9	—	—	774	—
ledning rörande tillämpningen av lagen den 13 mars 1942 med särskilda bestämmelser angående stats-och kommunalmyndigheterna och dess verksamhet vid krig eller krigsfara m. m..........		10		300	300
Summa kr.				194032	3456	2135
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1943/44 bestridda kostnader för sakkunniga
biträden inom departementet m. m.
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden Ersättning till följande personer för biträde å social-	—	—	—	—	—	—
departementets rättsavdelning: hovrättsrådet M. Wahlbäck............	_	—	_	_	_	_
t. f. revisionssekreteraren K. E. Alexandersson . .	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn E. Göransson......... Ersättning till följande personer för visst biträde in-	—	—	—	—	—	—
örn socialdepartementet: byråchefen E. Bexelius............	_	_	_	_	_	_
brandchefen N. Grönvall............	—	—	—	—	—	—
kommunalborgmästaren H. Hjelmberg......		—	—	—	—	—
majoren V. Lange...............	—	—	—	—	—	—
länsjägmästaren S. Lindroth..........	—	—	—	—	—	—
överstelöjtnanten B. F. Bengtsson........	—	—	—	—	—	—
t. f. kanslirådet B. Nevrell...........	—	—	—	—	—	—
fil. lic. P. Nyström..............	—	—	—	—	—	— •
Summa kr.				—	—	—

'' Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 oktober 1943 från femte och nionde
2 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Socialdepartementet. 263

8	9	10	il	12	13	14	15	16
673	2 920	1088	219		9 220	5511	4190	22155
1622	13 569	—	—	1000	23 019	10 230	15 890	60819
761	316	130	290		1701	301	1475	5884
—	—	8 244	7138	8 000	44 697	30 286	10 580	85 563
—	—	679	—	6 000	8 791	9 452	1500	19 743
5103	12 109	4 034	2 466	2000	32 702	10 460	4 350	55 225
	4 088			1000	5 730		_	5 730
—	—	230	951	8 000	16 435	35381	19 000	70 816
—	658	—	101	2 000	3521	10 668	2 500	16 689
4 553	59	323	132	300	6 087	5 312	1500	12 899
—	—	—	—	z	z	—	2 000	2 000
17 477	105849	20 941	17 013	164016	482 516	284309	384121	2361627
								28 580
—	—	—	—	—	—	—	—	12 238
358	1149	39	—	12 434	15305	—	—	155 602
—	—	64	—	1305	2 305	276	—	4 291
—	—	—	—	4 537	6 793	—	—	17 700
1451	—	707	—	447	3 379	—	—	3 379
				1725	2 025			2 325
1809	1149	810	—	20448	29807 3 364 2 834 11 742	276	—	224115
II 1 1 1 1 1 1 1	1 1 1 1 II II 1	1 1 1 1 1 1 1 1 1	1 1 II 1 1 1 1 1	1 1 1 1 1 1 1 1 1	6 856 500 160 57 86 221 141 400 50	1 1 1 1 1 1 1 1 1	—	II 1 1 1 1 i 1 1
—	—	—	—	—	31361	—	—	—

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

264

Riksdagsberättelsen.

Kora munik ations -

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning	1943	1944	1945	t. o. m. s7e 1943	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1944.1
Personalsakkunniga vid staten järnvägar2......	9	6	1	6 261	1524	535
Utredning rörande revision av gällande vägtrafik-
stadga m. m..................	—	8	2	—	1350	4 448
Utredning rörande behovet samt utformningen av före-skrifter beträffande tillstånd för juridiska personer
att utöva yrkesmässig automobiltrafik......	—	10	3	—	1074	—
Summa kr.				6 261	3948	4 983
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.1
1939 års traktorsutredning3...........	5	2	4	—	—	—
Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande tvistefrågor örn järnvägs-
egendomens värde2..............	6	3	5	—	2 800	500
1940 års civila byggnadsutredning4...... .	7	4	6	123 804	4 902	26 317
1942 års järnvägskostnadsutredning2........	8	5	''J	15 605	984	8 972
1943 års rundradiontredning...........	—	7	8	—	2 586	1444
1943 års j ärnvägskommitté2...........	—	9	9	—	522	5 906
Utredning rörande revision av gällande regler örn järn-
vägs ansvar för skada å gods m. m.......	—	11	10	—	—	—
1943 års flygplatsutredning............	—	12	11	—	2 400	—
1944 års fiskehamnsutredning...........	—	13	12	—	312	228
Kraftlednings-skadeersättnings-sakkuuniga2.....	—	—	13	—	588	—
Nämnden för granskning av vägdistriktens förvalt-
ning2 ..................	—	—	14	—	—	8 463
1944 års hamnutredning5.............	—	—	15	—	583	—
1944 års trafikutredning6.............	—	—	16	—	559	180
UtredniDg rörande organisation och personalbehov för vissa avdelningar inom väg- och vattenbyggnads-
styrelsen m. m.................	—	—	17	—	—	—
1944 års trafikförfattningssakkunniga.......	—	—	18	—	—	—
1944 års telefonkommitté2.....•......	—	—	19	—	—	—
Summa kr.				139 409	16 236	52010

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

» > med andra medel än kommittéanslaget.

> > jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli 1939 från sjätte och nionde

> > >»>>>31 augusti 1940 från andra samt

> > >» >>>17 mars 1944 från sjätte och tionde

> > > > >>>14 april 1944 från sjätte och sjunde

Kommunikationsdepartementet.

265

departementet.

1 8	1 9	1 io	1 a	\| 12	1 13	I 11	\| 15	16
		u t	g i f	ter
‘/i 1943—S0/6 1944	1 /t—sl/iä 1944	Beräknad totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-
Ersättning för	Rese- och trakta-				t. o. m. S1/ia
Imistade avlönings-förmåner	ment sersättnin gar m. m.	Summa	Verkställ-da utg. V7-sl/io	Beräknade utg. /ll-S1/l2	1944 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15
	Sekr.,		Sekr.,
möter	experter	möter	experter	materialier
o. bitr.	o. bitr.	m. m.)
	2 063	1448	225		5 795	2 464	3 070	17590
8 813	—	—	—	1722	16 333	—	120	16 453
9 077	—	-	—	_	10151	6 555	_	16 706
17 890	2063	1448	225	1722	32279	9 019	3190	50 749
		213		60	3 573	—	—	3 573
2 085	75	2 558	1480	5 000	42 417	12 226	12 300	190 747
—	—	558	314	—	10 828	6 769	2 000	35 202
613	—	1495	—	1 000	7138	8 775	1000	16 913
300	15 472	2 043	980	65	25 288	18 451	5 000	48 739
2 479	296	6 345	349	1000	12 869	24 949	4 500	42 318
—	—	564	—	500	1 604	2 983	1720	6 307
—	—	1340	—	—	1 928	1835	7 920	11683
—	_	373	56	535	9 427	8 690	4 580	22 697
634	1112	472		500	3 301	9 329	8120	20 750
—	681	549		2 000	3 969	10 740	5 000	19 709
_	_	_	_	: _ 1	_		1700	1700
—	—		- 1		_		3 800	3 800
Olli	17 036	16 510	3179	10 660	122 342 \|	104 747	57 640	424138

huvudtitlarnas kommBtéanslag med hälften från vartdera anslaget.

femte t. o. m. tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med en sjundedel från vart oeh ett av anslagen,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

266

Riksdagsberättelsen.

1	2	S	4	5	6	7
C. Kommitté som avslutat sin verksamhet före ingången av lott.1 1942 års vägsakkunniga.............	10	1		29 553	1392	450
Summa kr.	—	—	—	29 553	1392	405
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1913 44 bestridda kostnader för sakkunnigt bi-träde inom departementet. Hovrättsrådet T. A. Bexelius...........
Summa kr.	—	—		—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Utföres som minnsbelopp på grond av återleverering.

Kommunikationsdepartementet.

267

8	9	10	il	12	13	14	15	16
		989		—7572	2 074			31627
—	—	989		-757	2074	—	—	31627
					8 330			8 330
—	—	—	—	—	8830	—	—	8330

268

Riksdagsberättelsen.

Finans -

1	1 2	1 s	! ^	5	1 *	f 7
	Kommitténs
	nummer i			—
	berättelsen
1 Kommitténs benämning	.			t. o. m.	Arvoden
	1943	1944	1945	so/e 1943
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1944.
Sakkunnig för utarbetande av förslag till beredskaps-
åtgärder på det skattepolitiska området.....	26	21	1	17 892	414	500
Sakkunnig angående det enskilda sparandet ....	30	23	2	7 439	629	—
Sakkunnig för utredning angående kostnaderna för
restskatteförmedling m. m............	—	25	4	—	500	400
Sakkunnig angående bostadsproduktionen.....	—	28	5	—	1500	4 500
Nykterhetsutredningen..............	—	29	6	4 746	5 070	2 862
Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om en
omläggning av uppbördsförfarandet.......	—	31	7	—	732	—
1943 års järnvägspensionsutredning........	—	33	8	—	1728	3 000
Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan örn reg-
lering av vissa militära arvoden.........	—	34	9	10 584	—	—
Jordbrukskassebeskattningsutredningen.......	—	35	10	—	1560	912
Summa kr.				40 661	12183	12174
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1945.
Sakkunnig för utredning av frågan örn den rättsliga
vården och förvaltningen av kronans fasta egendom	19	17	11	1709	—	—
1938 års tulltaxerevision............	23	18	12	47 195	—	—
Sakkunniga för utredning av frågan om malmexpor-
tens fördelning mellan Luleå och Narvik ....	24	19	13	660	—	—
1939 års sulfitspritsakkunniga..........	25	20	14	144	—	—
Folkbokföringskommittén jämte vissa från besparings-
beredningen kvarstående utredningsuppdrag . . .	31	5	16	—	546	29 664
1941 års lärarlönesakkunniga 1..........	32	24	17	42 183	5 604	3 960
Utredningar angående ekonomiska efterkrigsproblem .	—	26	19	—	—	1314
Investeringsutredningen*.............	—	27	20	—	2 880	13 370
1943 års dyrortskommitté............	—	30	21	—	3 726	1362
Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation	—	32	22	—	540	—
Tullverkets redovisnings k örn mission1 2 3........	—	—	23	—	2 064	—
Jordbrukstaxeringssakkunniga...........	—	35	24	—	1560	912
1944 års skattesakkunniga............	—	37	26	—	2 940	5 905
1944 års uppbördsberedning...........	—	—	27	—	1374	228
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering . .	—	—	28	—	9 902	7 062
1944 års personalutredning............	—	—	29	—	—	—
1944 års allmänna skattekommitté........	—	—	30	—	—	—
1944 års pensionsutredning............	—	—	31	—	—	—
1944 års deltidstjänstutredning..........	—	—	32	—	—	—
Försvarets tjänsteförteckningssakkunniga......	—	—	33	—	—	—
1944 års militära pensionsutredning........	—	—	34	—	—	—
1944 års restaurangsakkunniga..........	—	—	35	—	—	— -

1 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 juni 1941 från sjunde och åttonde

2 > > >>>>>15 december 1944 fr. o. m. budgetåret

3 > > av andra medel än från kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

269

departementet.

1 « i	9	10 1	11	12	13	14	16	16
		U t	g i f	e r
	*/» 1943—30/« 1944			V»—31/12 1944	Beräknad
								totalkostnad t. o. m. S1/u
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
mistade avlönings-förmåner	mentsersättningar m. m.	Snmma	Verkställ-da ntg.	Beräknade ntg.	1944 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr.,	Leda- möter	Sekr.,	hyror, skriv-		Vv—sl7io	Vu—®/ll
experter o. bitr.	experter o. bitr.	materialier m. m.)
		77			991			19115
—	—	—	—	—	629	—	—	8068
_	_	_	_	125	1025	_	_	1025
—	—	—	—	1536	7 536	—	—	7 536
—	—	422	—	17 504	25 858		—	30 604
127	_	628	_	_	1487	_	_	1487
—	—	—	—	—	4 728	2 000	—	6 728
_	_	_	_	2 994	2 994	_	_	13 578
761	5 357	820	—	2 000	11 410	7 976		19 386
888	5 857	1947	—	24159	56 658	9 976	''	107 527
-	—	—	—	—	—	—	■	1709 47195 660
1560	1138	290	1264	7 998	42 460	29 417	11000	144 82 877
2 795	6 803	2 344	1255	2 000	24 761	3 991	7 000	77 935
—	1584	—	350	—	3 248	—	- ’	3 248
—	18 711	441	879	32180	68 461	—	—	68 461
2 820	501	1506	—	14 000	23 915	24 135	6 400	54 450
—	—	—	—	—	540	—	300	840
2 485	—	326	—	—	4 875	3 208	1200	9 283
761	5 357	820	—	2 000	11410	7 976	4 000	23 386
8 652	—	—	—	3 000	20 497	15 503	9 000	45C00
5 226	416	—	10	5114	12 368	11582	7 500	31450
1400	—	2123	393	31 310	52190	37 525	16 000	105 715
—	—	—	—	—	—	12 083	5 700	17 783
	—		—	—	—	7 451	1000	8 451
	—	—	—	—	—	12 083	2 000	14 083
—	—	—	—	—	—	—	1000	1000
—	—	—	—	—	—	—	500	500
—	_	—	—	—	—	—	1600	1600
—	—	—	—	—	—	1000	150	1150

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften frän vartdera anslaget.
1944/45 av medel från annat anslag.

270

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
1944 års nöjesskatteutredning.......... Sakkunniga för översyn av av gällande bestämmel-	—	—	36	—	—	—
ser rörande kommunal fondbildning.......	—	—	37	—	—	—
Summa kr.				91891	31136	63 777
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1944.
Kommunalskatteberedningen........... Sakkunniga för utredning av statens pensionsanstalts	20	1	—	512 222	4 604	3 600
fondställning................. Sakkunniga för utredning av frågan örn reglering av	22	3	—	20 051	Illo	—
vissa militära arvoden.............	27	4	—	10 584	—	—
Institutionsvaktmästarutredningen ........	37	10	—	1906	348	800
Militära moratorieutredningen 1..........	—	16	—	3 490	1356	1008
Summa kr.				548 253	7 418	5408
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1943/ 44 bestridda kostnader för sakkunniga biträden
inom departementet m. m.
Finansdepartementets skatteberedning....... Ersättning till följ unde personer tor biträde med ut-	—	—	—	—	—	—
förande av vissa av departementschefen till dem lämnade utredningsuppdrag: byråchefen C. A. Murray...........
regeringsrådet C. W. U. Kuylenstierna.....	—	—	—	—	—	—
hovrätisrådet H. V. Noelius..........	—	—	—	—	—	—
docenten C. Welinder............ .	—	—	—	—	—	—
fil. d:r A. Björnberg..............	—	—	—	—	—	—
t. f. förste kanslisekreteraren L. A. Gabrielson . .	—	—	—	—	—	—
vattenrättsingenjören M. A. B,. Smedberg ....	—	—	—	—	—	—
e. jägmästaren C. H. Carbonnier........	—	—	—	—	—	—
bitr. jägmästaren M. G. F. Malmgård......	—	—	—	—	—	—
jägmästaren I. B. N. Sjöström.........	—	—	—	—	—	—
bitr. jägmästaren A. E. Hagberg........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				_	—	—

Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maurts beslut den 30 april 1943 från andra, fjärde och

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

271

8	9	10	il	12	13	14	15	16
—	—	—	—	—	—	—	3 000	3 000
—	—	—	—	—	—	—	200	200
25 699	84510	7 850	4151	97 602	271693	165954	77 550	600120
9 302	—	485	—	18 242	36 233	_	_	548 455
5 050	—	—	—	1500	7 660	—	—	27 711
—	—	—	—	2 994	2 994	_	_	13 578
—	—	—	—	689	1 837	—	—	3 743
149	6 809	403	—	2 009	11 734	—	—	15 224
14501	6809	888	—	25 434	60 458	—		608 711
—	—	—	—	—	49 793
					742
—	—	—	—	—	1200	—	_	_
—	—	—	—	—	15 549	—	—	—
—	—	—	—	—	160	—	—	—
—	—	—	—	—	2100	—	_	_
—	—	—	—	—	1140	—		_
—	—	—	—	—	7 817	—	_	_
—	—	—	—	—	2 528	—	_	_
—	—	—	—	—	10 352	—	—	_
—	—	—	—	—	366	—	—	—
—	—	—	—	—	474	—	—	—
—		—			92221	—	—	—

sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel från vartdera anslaget.

272

Riksdaysberåttelsen.

Ecklesiastik -

1	2 1	3 1	4 1	5 1	6 1	7 1
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1943	1944	1945	t. o. m. so/61943	Arvoden
	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1944.1 1940 års sakkunniga för den högre tekniska under-visningen......... . . . ......	15	12	1	57 818	2 346	3 882
Liturgisk-musikaliska kommittén.........	17	14	2	16 795	4 830	882
Sakkunnig för utredning rörande de ecklesiastika löne-boställenas räntabilitet m. m..........	18	15	3	3 363	468	_
Utredning angående upprättande av ett svensknor-diskt institut och därmed sammanhängande frågor	_	18	4	1875	2 946	5 654
1943 års riksteaterutredning.......... .	—	19	5	3 738	2 400	1716
Sakkunnig för förhandlingar med landsting och andra kommuner rörande anordnande av flygm ekanikerut-bildning vid centrala verkstadsskolor och kommu-nåla yrkesskolor...............		20	6	120	1788
Sakkunniga för översyn av kulturhistoriska museets i Lund organisation och arbetsformer......	_	21	7	—	726	400
Flygmedicinska utredningen1 2 ..........	—	23	8	—	1044	5378
Sakkunnig för Stockholmsmuseernas luftskydd . . .	—	25	9	—	—	—
Sakkunniga för utredning rörande lämpliga organisa-toriska åtgärder för den medicinska forskningens främjande jämte därmed sammanhängande frågor3 .		26	10		18
Sakkunniga för utredning rörande inrättandet av ett socialvetenskapligt forskningsråd jämte därmed sam-mauhängande frågor.............		27	11		2 046	2 000
Sakkunniga för förhandlingar med Stockholms stad och staten angående bestridande av kostnaderna för tekniska skolan i Stockholm..........			12
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1945.1 Chalmerska byggnadskommittén4.........	10	8	13	83 709 188560	18612	19912 26 778
Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildnings-fråga....................	11	9	14	18 210	360	1098
Läkarutbildningssakkunniga............	13	10	15	49 292	2 394	2 749
1940 års arkivsakkunniga............	14	11	16	85161	3 462	2 004
1940 års skolntredning..............	16	13	17	364 541	38 723	8 280
Socialutbildningssakkunniga...........	21	16	18	9142	8 262	396
1942 års kyrkomusikerutredning..........	22	17	19	9 360	2 208	1098

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

2 > > jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 30 augusti 1943 med en fjärdedel från

3 , > >>>>>26 november 1943 från femte och åttonde

‘ > > av andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

273

departementet.

8	! 9	10	11	12	13	14	15	16
	u	t g i f	ter
	‘/t 1943-	—30/e 1944				Vv—3V	12 1944	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga				totalkostnad t. o. m. sl/i2 1944 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
mistade avlönings-förmåner	mentsersätt-ningar m. m.	utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verk- ställda	Beräk- nade
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	ntg. V?—3I/lO	ntg. 7u-37i2
		483		25 644	32 355			90173
—	—	—	87	—	5 799	—	—	22 594
—	—	—	—	53	521	—	—	3 884
119	3 639	465	256	1 663''	14 742	_	_	16 617
“	4 263	373	137		8 889	1956	—	14 583
2.500	—	1400	—	—	5 688	439	—	6 247
—	—	1185	_	_	2 311	_	_	2 311
1935	—	—	—	500	8 857	3 306	—	12163
—	—	—	—	1000	1000	—	—	1000
—	—	2 648	—	—	2 666	—	—	2 666
—	—	1134	—	1300	6 480	642	—	7122
—	—	—	—	—	—	_	500	500
4554	7902	7 688	480	80160	89308	6343	500	179 860
—	—	—	289	4 347	31,414	10 963	175	231112
—	—	536	—	—	1994	1863	3 000	25 067
—	147	134	—	3 602	9 026	3 261	3 500	65 079
20 580	—	—	—	1000	27 046	7 209	4 600	124 016
114 875	20 170	5 282	2 751	3 000	193 081	67 506	30000	655 128
361	—	148	—	2 029	1 1196	3164	5100	28 602
3 357	—	467	—	—	7130	5 009	7 600	29 099

fjärde huvudtitelns kommittéanslag och tre fjärdedelar från åttonde huvudtitelns kommittéanslag,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget

Bihang till riks. pro t. 19i5. 1 samt. 18

Kiksdagsberttttelsen.

274

Riksdagsberättelsen.

1	2 !	3	4	5	6	7
Sakkunniga för sexualundervisningens ordnande . .		22	20		1500	746
Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta ut-byggande1.................	—	24	21		3 440	1218
Sakkunniga angående ordnandet av den andliga vården vid sjukhusen................	—	28	22	—	624	540
TJniversitetsarrendeutredningen..........	—	—	23	—	—	-1
Sakkunnig för utredning rörande församlingsindel-ningen i Stockholm..............	—	—	24	—	192	—
Prästutbildningssakkunniga............	—	—	25	—	—	—
1944 års utredning rörande tandläkarutbildningen m. ......................	_	_	26	—	—
Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till restaurering av Uppsala domkyrka.......	—	—	27	—	—	—
1944 års lönekommitté for privatläroverken ....	—	—	28	—	—	-i
Kommittén för den naturvetenskapliga forskningen .	—	—	29	—	—	—
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté .	—	—	30	—	—	-1
1944 års folkbildningsutredning..........	—	—	31	—	—	—
Nationalmuseikommittén.............	—	—	32	—	—	—
Sakkunniga för utredning av förhållandet mellan staten och skoldistrikten m. m.............	_	_	33	—	—	-i
Kyrkomötesutredningen.............	—	—	34	—	—
Summa kr. C. Kommitté som avslutat sin verksamhet före ingången av 1944.-’ Utredning rörande reglering av församlingsindelningen i Göteborg..................	19	3		724266 3 702	61169 810	44907 _
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1943/ 44 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. m. Skolöverstyrelsen1 * * 4................						_
Förste kanslisekreterare N.-E. Brolin.......	—	—	—	—	846	—
Sekreteraren L.-O. Ekeberg...........	—	—	—	—	—	—
Lektorn I. H. Pauli...............	—	—	—	—	—	—
Kammarrådet T. H. Wohlin...........	—	—	—	—	3 228	—
Summa kr.				—	4,074	—

1 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

* » > > kommittéanslaget.

s Av kostnaderna hava jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 26 november 1943J4 725 kr. bestritts av

4 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget enligt Kungl. Marits beslut den 2 juni 1944.

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

275

8	9	10	11	12	13	14	16	16
51	1469	170	264	700	4 900	1100	360	6 360
1 899	4 453	280	46	15 783	27 103	16 368	1000	44 491
—		240	—	2,000	3 404	3110	3 900	10 414
—	—	—	—	—	—	335	1000	1335 j
1034	—	—	_	_	1226	1760	850	11836
—	—	—	—	500	500	1831	2 000	4 331 \|
—	—	—		—	—	—	2 500	2 500 \|
—	i	—		—	—	500	1400	1900
—	—	—	—	—	—	500	2 000	2 500
—		_	_	—	—	ill II	1600	1600
i 142157	26289	7 257	3350	32 951	318040	124 479	70 585	1245 370
				3 260	4 070			7 772
	—	—	—	—	4070	—	—	7 772
					4 042			4042
5 655	—	323	—	—	6 824	—	—	6 824
—	—	—	—	—	926	—	—	926
—	—	—	—	—	561	—	—	561
6 006	—	216	—	—	9 4503	4 745	—	14 195
11,661	—	589	—	—	21803	4 745	—	26 548

kyrkofon deli.

276

Riksdagsberättelsen.

Jordbruks

1 1	2 1	3 1	4	5	6	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	t. o. m. so/e 1943 1
1943	1944	1945	Arvoden
Leda- ! möter	Sekr., \| experter j o. bitr. j
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1944.1
Utredning rörande jordbrukets inriktande under för-
svårad tillförsel och krig ...........	21	14	1	23 310	—	—
Utredning för verkställande av överarbetning av 1930
års lappntrednings betänkande.........	24	16	2	102 636	1074	1128
Utredningsmän för verkställande av utredning örn och
upprättande av plan för upplåtelse av tomter å
kronomark ovan odlingsgränsen i Norrbottens län .	27	18	3	3 610	208	—
Utredning angående den ekonomiska kartläggningen
j m. .....................	31	22	4	2 419	816	1356
\| 1942 års torrläggningssakkunniga.........	34	24	5	22 262	2 250	1752
Utredning rörande organisationen av styrelsen för
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt ....	35	25	6	—	1134	1000
Utredning rörande tillämpningsföreskrifter till lagen den
30 juni 1943 (Sv.förf.-saml.nr 453) med vissa bestäm-
melser örn mätning av ved och annat virke m. m. .	—	27	7	—	1740	2 928
1943 års mejeriutredning............	—	29	8	—	510	972
Utredning för verkställande av överarbetning av be-
tänkande med förslag rörande veterinärinrättningens
i Skara framtida användning m. m. (Statens off.
utredn. 1942:43)..............	—	31	9	—	414	384
Utredning rörande inrättandet av ett jordbrukstekniskt
forskningsråd.................	—	—	10	—	1 572	528
Summa kr.				154237	9 718	10048
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1945.1
! Statens sockernämnd3..............	14	9	11	165 649	7 400	23 660
Lånenämnden för sekundär jordbrokskredit3 ....	15	10	12	462 322	2 900	18 804
Lyckebyåutredningen2..............	17	11	13	18 710	2 044	—
1937 års riksskogstaxeringsnämnd2........	18	12	14	1194 462	1104	(25 987
Undersökning av frågor berörande lantbruksakade-
miens nyttjanderätt till område å Djurgården . .	20	13	15	1185	—	—
Epizootisakkunniga...............	23	15	16	41 406	—	—
Statens linnämnd3 . •..............	25	17	17	108 471	4177	15 363
Elektrifieringsberedningen2............	28	19	18	31615	2 214	865
1942 års björnutredning3.............	29	20	19	17 837

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den män ej annat angives i följande noter.
3 > > > andra medel än kommittéanslaget.

3 > > delvis av andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

277

departementet.

1 8	1 9	1 10	I 11	12	1 13	14	15	16
u	t g i	f t e
	V» 1943-	-s% 1944				1h—»Vlä 1944	Beräknad totalkost-

Ersättning för mis-	Rese- och trakta-	Övriga nt-				nåd t. o. m.
tade avlönings-	mentsersättningar	gifter (tryck-		Verk- ställda		sl/is 1944
förmåner	m.	m.	ningskostna-der, hyror,	Summa	Beräk-nade ntg.	(s:a av kol. 5, 13, 14
				ntg. ‘/v—fyio
	Sekr.,		Sekr.,	skrivmate-		7n—81/u	och 15)
möter	experter o. bitr.	möter	experter o. bitr.	rialier m. m.)
								23 310
1363	8167	2 573	2 344	5 376	22 025	—	—	124 661
—	—	1004	—	250	1462	2 500	—	7 572
947	_	—	—	_	3119	1230	_	6 768
19 687	11000	7 273	974	500	43 436	14 144	6 500	86 342
—	—	—	—	1028	3162	—	—	3162
6 484	3053	341	4108	_	18 654			18 654
	1838	547	~		3 867	2 617	5 000	11484
3 567	—	127	29	—	4 521	—	—	4 521
—	—	628	—	500	3 228	3 595	—	6 823
82 048	24 058	12 493	7 455	7654	103474	24086	11500	293297
84		3 708	8 927	2 024	45 803	12 821	5 900	230 173
—	—	567	42 010	4 775	69 056	12 026	5 900	549 304
—	—	411	—	338	2 793	12	1100	22 615
—	—	1165	—	10 408	38 664	305	1050	1 234 481
—	—	—	—	_	—	_	1000	2185
—	—	—	—	—	—	730	500	42 636
—	—	5 173	8 936	11553	45 202	11 864	9 500	175 037
—	15 439	—	154	1595	20 267	6 474	3 504	61 860
—	—	—	—	—	—	—	—	17 837

278

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3 I	4	5	6 1	7
1942 års jordbrukskommitté1...........	30	21	20	63 855	1 6 516	83 208
Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. . .	32	23	21	27 349	240	4 578
Utredning angående markkarteringens ordnande . . .	—	26	22	—	576	—
Fiskerättskommittén .............	—	28	23	—	2 244	1102
Utredning angående svenska vall- och mosskulturfor-
eningens verksamhet.............	—	30	24	—	102	—
Norrlandskommittén1 2..............	—	—	25	—	2 028	10 303
Utredning rörande arrendebestämmelser för kommunal
jord samt jordbrukskomissionernas organisation m. m.	—	—	26	—	1200 1	—
Utredning av vissa frågor beträffande lapparna m. m.	—	—	27	—	3 600	—
1944 års skogsvårdsstyrelsentredning.......	—	—	28		264	444
Utredning för verkställande av överarbetning av lant-
bruksstyrelsens förslag den 11 november 1943 an-
gående omorganisation av den lägre trädgårdsnnder-
visningen..................	—	—	29	—
Utredning rörande ny lagstiftning om uppsikt å jord-
bruk.....................	—	—	30	—	—	—
Utredning för verkställande av överarbetning av sta-
tens hästexportberednings utredning rörande an-
vändningen av å beredningens verksamhet uppkom-
men behållning................	—	—	31	—	—	—
Kommittén för maskinell täckdikning.......	—	—	32	—	—	—
Summa kr.				2132 861	36609	184314
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1944.3 4
1936 års skogsutredning.............	16	1	—	184 621	—	1716
Statens veterinärbakteriologiska (veterinärmedicinska)
anstalts nämnd................	22	3	—	34 601	600	—
1940 års norrlandsutredning2...........	26	4	—	60964	1644	2 350
Utredning angående revision av lagstiftningen örn
gemensamhetsfiske..............	33	5	—	268	660	—
1943 års skogsundervisningsutredning.......	—	6	—	—	—	2 095
Utredning angående forsknings- och försöksverksamhet
rörande lantmannabyggnader..........	—	8	—	—	132	—
Summa kr.				280454	3036	6161
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1943/
44 bestridda kostnader för sakkunuiga biträ-
den inom departementet m. m.
j Ersättning till följande personer för biträde inom de-
partementet:
häradshövdingen H. E. Anderberg........	—	—	—	—	—	—
sekreteraren N. P. E. Isoz...........	—	—	—	—	—	—
sekreteraren S. 0. Rodhe...........	—	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer för utförande av vissa
utredningsuppdrag:
sekreteraren P. H. G. L. Edsberg........	—	—	—	—	~“	—
andre kanslisekreteraren K. R. G-. Jobson ....	—*	—	—	—	—	—
led. av II kamm. E. V. Staxäng........	—	—	—	—	—	—
i Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

» » delvis av andra medel än kommittéanslaget.

s » • av kommittéanslaget.

4 Aterleverering.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

279

8	9	10	11	1 12	1 13	1 il	15	16
	10850	5 563	7 020	3 331	116 488	44 652	25 000	249 995
—	23 676	308	380	557	29 739	14 563	6444	78 095
—	—	173	—	—	749	—	300	1049
9 275	6 742	—	—	1000	20 363	14 457	7 000	41820
_	_	43	_	_	145	3 902	3 000	7 047
46	7 884	1854	290	5 000	27 405	56 610	30000	114 015
4 773	_	230	_	500	6 703	1290	1 700	9 693
—	—	434	—	—	4 034	2 984	1200	8 218
	613			1000	2 321	8 980	3 000	14 301
	—	—	—	—	—	3 558	1300	4 858
—	—	—	—	—	—	384	1400	1784
							150	150
—	—	—	—	—	—	—	2 000	2 000
14178	65204	19629	67 717	42081	429 732	195612	110948	2 869153
	23 977		129	- 2164	25 606	2 437		212 664
_	_	_	_	_	600	_	_	35 201
—	—	236	151	7180	11561	—	—	72 525
_	—	_	_	_	660	_	__	928
7116	—	65	689	405	10 370	—	—	10 370
—	—	—	—	87	219	—	—	219
7116	23977	301	969	7456	49 016 5 580 150 1080 150 300 187	2 437 -	—	331907
-	—	—	—	—	7 447	—	—	—

280

Riksdagsberättelsen.

Handel»''

1	2	3	i	6	6	7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1943	1944	1945	30/e 1943
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1944.1
Utredning av frågan om äganderätten till resultaten
av tekniskt-vetenskaplig forskning vid statliga verk och institutioner...............	__	16	1	_	2148	_
1944 års utredning rörande sjöhistoriska museets per-sonalorganisation ........•...... Utredningsmän för utredning av frågan örn fortsatt	—	—	2	—	—	—
utnyttjande av vissa staten tillhöriga gruvfyndig-heter i Västerbottens län............	—	—	3	_	—	_
Summa kr.				—	2148	—
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1945.1 2 3
Traktatberedningen...............	6	5	4	198 514	—	—
Exportkreditnämnden..............	7	6	5	653 414	12180	75 282
Clearingnämmien................	8	7	6	9 488 546	11760	645 217
Eörsäkringsutredningen.............	9	8	7	76 473	8 076	3 288
1937 års granitutredning.............	10	9	8	43 336	—	—
1938 års sjöfartskommitté............ Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forsk-	11	10	9	2 374 68 095
ningens ordnande ............... 1942 års sakkunniga för revision av förordningen an-	13	11	10	1662	5 566
5 903
gående explosiva varor.............	15	12	11	420	1320
Elkraftutredningen av år 1943 .......... Utredning rörande frågan örn ordnande av vetenskap-		13	12	5 614	2 811	17 886
lig försöksverksamhet med flygmotorer och propell-rar4 .....................	_	14	13	3 786	18	_
1943 års sjöbefålssakkunniga:		15	14		1656	939
Nautiska utredningen.............	—	—
Maskintekniska utredningen.........• Utredning rörande behovet av statlig tillsyn över aktiebolag, som ha till ändamål att bedriva fastig-hetsbelåning, och därmed likartade bolag ....		15	14 15		1962	963
—	17	—	—	—
Utredningsmän för utredning rörande riktlinjerna för
ett framtida ordnande av tjänstepensionsförsäkringen och därmed sammanhängande spörsmål......	—	—	16	—	—	—
Summa kr.		i	10546055	40545	750 461

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Kostnaderna, med undantag av för de under nr 4—6 angivna instituten, bestridas av kommitté 3

Utfört som minusbelopp på grund av återleverering.

4 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1942 skola kostnaderna bestridas från fjärde

Kommittékostnader: Handelsdepartementet.

281

departementet.

1 8	9	10	11	12	13	14	15	16
u t g	i f t	b r
	Vi 1943—s% 1944			Vi—''“/l* 1944	Beräknad
								totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
Ersättning för	Rese- och trakta-				t. o. m. sl/ia
mistade avlönings-förmåner	mentsersättningar m. m.	Summa	Verkställ-da utg. V7-8l/l0	Beräkna-de utg. ‘/ti—ai/u	1944 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
	Sefa.,		Sefa.,	hyror, skriv-
möter	experter o. bitr.	möter	experter o. bitr.	materialier m. m.)
					2148	1972		4120
—	—	—	—	—	—	384	1300	1684
—	—	—	—	—	_	_	2 754	2 754
—	—	—	—	—	2148	2356	4054	8558
								198 514
—	—	—	—	23 562	lil 024	32 527	15,000	811965
—	—	—	—	702 508	1 359 485	263 226	409,000	11520 257
—	21213	116	—	1000	33 693	8 970	6 350	125 486
—	z	z	z	z	—	—	—	43 336 2 374
—	—	-5*	221	3181	10 625	2 062	4 000	84 782
—	1884	391	610	300	4 925	273	150	11251
246	5 064	2 410	—	7 000	35 417	5 617	10 200	56 848
—	—	229	—	—	247	2 472	1000	7 505
223	266	2 658	608	750	7 100	733	1250	9 083
223	371	3 268	841	750	8 378	447	1250	10 075
—	—	—	—	—	—	—	500	500
—	—	_	_	—	_	_	500	500
692	28 798	9 067	2 280	739 051	1570 894	316827	449 200	12 882 476

anslaget.

och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag nied hälften från vartdera anslaget.

282

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1944.1
1938 års gruvsakkunniga............	12	1	—	2 677	1626	552
1943 års utredning rörande handelsfartygs bärgnings-
redskap ...................	—	3	—	1213	1020	396
1943 års krigsskadeutredning........• . .	—	4	—	2 204	1224	300
Summa kr.				6094	3 870	1248
D. Åv kommittéanslaget under budgetåret 1948/ 44 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Assessorn 0. H. Appeltofft............	—	—	—	—	—	—
t. f. Kanslirådet A. Berger............	—	—	—	—	—	—
f. d. Överdirektören A. 0. Gavelin........	—	—	—	—	—	—
Sekreteraren C. 0. Koch.............	—	—	—	—	—	—
Svenska träforskningsinstitutet..........	—	—	—	—	—	—
Svenska textilforskningsinstitutet.........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.

2 Utfört såsom minusbelopp på grund av återleverering.

Kommittékostnader: Handelsdepartementet.

283

8	9	10	il	12	13	14	15	16
761	141	505	714	1118	5 417			8 094
131	84	2 337	225	— 567*	3 626	_	_	4 839
—	—	—	—	428	1952	—	—	4156
892	i i i i ii li	2 842	939	£ II II 1 1 ct	10995 150 450 200 200 390 862	1 1 II 1 II	—	17 089 _ _ i
—	—	—	—	—	2252	—	—	— \|

284

Riksdagsberättelsen.

Folkhushållnings -

1	2	3	i	5	6	7
	Kommitténs
	nummer	1
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1943	1944	1945	3% 1943
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1945.1
Statens återuppbyggnadsnämnd..........	—	—	1	—	—	—
Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet	—	—	2	—	—	—
Ekonomiska försvarsberedskapsutredningen.....	—	—	3	—	—	—
1944 års drivmedelsutredning . •........	—	—	4	—	—	—
Summa kr.				—	—	—
C. Kommitté som avslntat sin verksamhet
före ingången av 1944.1
Utredning rörande möjligheten för utnyttjande av vissa				2100
naturtillgångar................	3	1	—	—	—
Summa kr.				2100	—	—
D. Under budgetåret 1943/44 bestridda kost-nader för sakkunnigt biträde inom departe-
mentet m. m.1
Ersättning till hovrättsassessorn S. G. Ekblom . . .	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

Kostnaderna bestridas av elfte huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Kommittékostnader: Folkhushdllningsdepartementet.

285

d epartementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	16
		U t	g i f	ter
	V 7 1943—S0/6 1944			Vt—S1/12 1944	Beräknad
								totalkostnad t. o. m. sl/n 1944 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mistade avlö-ningsförmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,	Summa	Verkställ-da utg.	Beräkna-de utg.
Leda- möter	Sefa-., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr.,	hyror, skriv-		Vt-15/h	16/u-sl/i2
experter o. bitr.	maten alier m. m.)
					2 000	3 000		5 000
—	2 779	—	—	2 750	5 529	8 357	2 200	16 086
—	—	—	—	—	—	1763	1873	3 636
—	—	—	—	—	—	360	—	360
—	2 779	—		2 750	7 529	18480	4073	25082
					2 900			5000
—	—	—	—	—	2900	—	—	5 000
					4 299
—	—	—	—	—	4299	—	—	—

286

Bilaga C.

Betänkan deri lii. ni. utkomna från trycket under år 1944.
Statens offentliga utredningar 194:4

Kronologisk förteckning

1. Jordbruksbefolkningens levnadskostnader. Av E. !
Lindahl och L. Lemne. Marcus. 71 s. Jo.

2. Betänkande med förslag angående långt] änstunder- I
befäl m. m. Beckman. 91 s. Fö.

3. Betänkande angående nykterhetstillståndet Tinder |
krigsåren. Marcus. 336 s. Fi.

4. Promemoria med förslag till lag med bestämmelser
örn allmänna behörighetsvillkor för vissa kommunala
uppdrag m. m. Haeggström, 66 s. S.

5. Betänkande med förslag till civilförsvarslag m. m.
Beckman. 262 8. S.

6. Betänkande med förslag till by ordningar och instruktioner
för ordningsmännen i lappbyarna. Marcus.
85 s. Jo.

7. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering.
1. Marcus. 215 s. Fi.

8. Betänkande med förslag angående revision av riksdagens
arbetsformer. Norstedt. 114 s. Ju.

9. Processlagberedningens förslag till lag örn införande
av nya rättegångsbalken m. m. 1. Lagtext. Norstedt,
vij, 191 s. Ju.

10. Processlagberedningens förslag till lag örn införande
av nya rättegångsbalken m. m. 2. Motiv m. m. Norstedt.
500 s. Ju.

11. Statsmakterna och folkhushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del
4. Tiden juli 1942—juni 1943. Idun. 559 s. Fo.

12. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsptånering.
2. Investeringsutredningens betänkande med
förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala
och statsunderstödda anläggningsarbeten för
budgetåret 1944/45. Marcus. 272 s. Fi.

13. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplane- !
ring. 3. Bilagor till investeringsutredningens betänkande
med förslag till investeringsreserv av statliga,
kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten
för budgetåret 1944/45. Marcus. 77 s. Fi.

14. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplane- |
ring. 4. Marcus. 153 s. Fi.

15. Socialvårdskommitténs betänkande. 7. Utredning
och förslag angående lag örn allmän sjukförsäkring.
Beckman. 360 s. S.

16. Socialvårdskommitténs betänkande. 8. Kostnads- I
beräkningar angående lag örn allmän sjukförsäkring. 1
Beckman. 91 s. S.

17. Betänkande med förslag till åtgärder för främjandet
av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområde- i
na. Haeggström. 165 s. E.

18. Betänkande med förslag till vägtrafikstadga m. m.
Beckman. 84 s. K.

19. Örn inrättande av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd.
Haeggström. 23 s. E.

20. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
1. Skolan i samhällets tjänst. Frågeställningar j
och problemläge. Idun. 138 s. E.

21. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
2. Sambandet mellan folkskola och högre skola.
Idun. (2), 354 s. E.

22. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
3. Utredning och förslag angående vidgade möjligheter
till högre undervisning för landsbygdens
ungdom. Idun. 104 s. E.

23. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
Bilaga 3. Förhandlingarna vid sammanträde den
15—den 17 juni 1943 med 1940 åra skolutrednings
rådgivande nämnd. Idun. (2), 148 s. E.

24. Betänkande med förslag rörande revision av lagstiftningen
örn kvinnas behörighet att innehava statstjänst
och annat allmänt uppdrag. Norstedt. 65 s. Ju.

25. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering.
5. Promemoria angående yrkesutbildning för
arbetslösa m. m. Haeggström. 92 s. E.

26. Befolkningspolitik i utlandet. Beckman. 239 s. S.

27. Betänkande med utredning och förslag angående
rätten till vissa uppfinningar m. m. Marcus. 83 s. H.

28. 1941 års reumatikervårdssakkunnigas betänkande.
Del 2. Utredning och förslag rörande behovet av
och formen för statligt understöd till utbyggande
inom landets sjukvårdsväsen av efterbehandling
och konvalescentvård. Sv. Tryckeri AB. 101 s.
6 ritn. S.

29. Socialutbildningssakkunniga. 1. Utredning och förslag
rörande den högre socialpolitiska och kommunala
utbildningen. Haeggström. 192 s. E.

30. Ungdomsvårdskommitténs betänkande 1 med utredning
och förslag angående psykisk harna- och
ungdomsvård. Norstedt. 277 s. Ju.

31. Ungdomsvårdskommitténs betänkande 2 med utredning
och förslag angående stöd åt ungdomens
föreningsliv. Norstedt. 197 s. Ju.

32. Slututlåtande avgivet av besparingsberedningens
järnvägesakkunniga. Marcus. 169 8. F4.

33. Socialvårdens omfattning och kostnader efter 1930.
Beckman. 69 s. S.

34. Socialvårdskommitténs betänkande. 9. Utredning
och förslag angående revision av lagstiftningen örn
barnavård sanstalter ochfosterbarnsvård. Beckman.
296 s. S.

35. Betänkande med förslag till lag örn skyldighet för
innehavare av järnväg eller spårväg att hålla stängsel.
Norstedt. 76 s. Ju.

36. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplane -ring. 6. Marcus. 130 s. Fi.

37. Kommunindelningskommittén. 1. Den lantkommunala
författningsregleringens historia. Av E.
Schalling. Marcus. 108 s. S.

38. Betänkande angående ordnandet av civilanställning
för avgående fast anställt manskap vid försvaret.
Beckman. 160 s. Fö.

39. Betänkande med förslag i anledning av utredning
rörande tillstånd för juridiska personer att utöva
yrkesmässig automobiltrafik. Idun. 122 s. K.

40. Promemoria angående socialvården under krig.
Idun. 115 s. S.

41. Förslag till handledning i sexualundervisning för
lärare i folkskolor. Haeggström. 70 s. 4 pl. E.

42. 1943 års riksteaterutrednings betänkande och förslag
angående riksteaterns omorganisation m. m. Blom.
117 s. E.

43. Betänkande med förslag till inrättande av ett forskningsråd
på jordbrukets område. Haeggström. 108 s.
Jo.

44. Betänkande med förslag rörande utnyttjandet av
ingenjörtekniskt utbildad personal inom försvarsväsendet
och därmed sammanhängande frågor. Idun.
169 s. Fö.

45. Betänkande med förslag till åtgärder för den jordbrukstekniska
forskningens och upplysningsverksamhetens
ordnande. Idun. 75 s. Jo.

46. Betänkande med förslag till lag örn ändring i vissa
delar av lagen den 18 juni 1926 örn delning av jord
å landet samt lag örn sammanläggning av fastigheter
å landet, m. m. Norstedt. 294 s. Ju.

Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1944

287

47. Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 1.
Utredning och förslag rörande den förvaltningseko - I
nomi8ka statistiken vid kroppssjlikhusen. Beckman.
95 s. S.

48. Betänkande med förslag till allmän ordningsstadga
m. m. Beckman. 184 s. S.

49. Betänkande angående organisationen av garnisons- j
sjukvården i Stockholm. Beckman. 92 s. Fö.

60. Strafflagberedningens betänkande angående verkställigheten
av frihetsstraff m. m. Marcus. 388 s. i
Ju.

51. Betänkande i abortfrågan. Beckman. 351 s. S.

62. Folkbokf öringskommitténs betänkande med förslag
till omorganisation av folkbokföringen. Marcus, iv.
413 s. Fi.

53. Betänkande med förslag till förstatligande av polisväsendet
i riket och åklagarväsendet i rikets städer.
Del 1. Allmänna grunder. Norstedt. 407 s. S.

54. Betänkande med förslag till förstatligande av polisväsendet
i riket och åklagarväsendet i rikets städer.
Del 2. Organisationens utformning, avlöningsfrågor
m. m. Norstedt. 248 s. S.

55. Betänkande rörande organisatoriska åtgärder för
den medicinska forskningens främjande. Haegg- i
ström. 214 s. E.

56. Betänkande med förslag angående den statsunder- j
stödda torrläggningsverksamheten. Haeggström.
307 s. 3 bil. Jo.

57. Utredningar angående ekonomisk ef ter krigsplan - ;
ring. 7. Framställningar och utlåtanden från kom- i
missionen för ekonomisk efterkrigsplanering. 1. I
Marcus. 159 s. Fi.

58. Utredning och förslag angående förhållandet mellan
arbetsuppgifter och löneställning för personal vid sta -tens järnvägars smalspåriga baudelar. Beckman. 103
s. K.

59. Betänkande med förslag till ändrad semesterlagstiftning.
Beckman. 354 s. S.

60. Fångvårdsstyrelsens utredning angående fångvårdspersonalens
utbildning och rekrytering m. m. Marcus.
46 s. Ju.

61. Betänkande med utredning och förslag angående
tandvården vid försvarsväsendet. Beckman.231 s.Fö.

62. 1944 års allmänna skatte kommitté. 1. Betänkande
med förslag till förfarande vid avveckling av krigskonjunkturbeskattningen.
Marcus. 97 s. Fi.

63. Betänkande med förslag till det militära uppskovsväsendets
ordnande. Beckman. 143 s. Fö.

64. 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag
till reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena
för folkskolans Överlärare m. m. Marcus.
86 s. Fi.

65. Jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft. Av
H. Hyrenius. Idun. 196 s. Jo.

66. 1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande.
Del 1. Beckman. 131 s. Fö.

67. Betänkande med förslag rörande ändring av gällande
bestämmelser i fråga örn prästutbildningen.
Haeggström. 60 s. E.

68. 1940 års civila byggnadsordning. Betänkande 2.
Förslag till föreskrifter rörande planläggning och
utförande av byggnad för lasarett, sanatorium,
epidemisjukhus m. fl. Beckman. 190 s. K.

69. Straffrättskommitténs betänkande med förslag till
lagstiftning örn brott mot staten och allmänheten.
Norstedt. 467 s. Ju.

Anm. Örn särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. =
jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning
nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för värjo departement.

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Processlagberedningens förslag till lag örn införande av
nya rättegångsbalken m. m. 1. Lagtext. [9] 2. Motiv
m. m. [10]

Betänkande med förslag rörande revision av lagstiftningen
om kvinnas behörighet att innehava statstjänst och
annat allmänt uppdrag. [24]

Betänkande med förslag till lag örn skyldighet för innehavare
av järnväg eller spårväg att hålla stängsel. [35]
Strafflagberedningens betänkande ang. verkställigheten
av frihetsstraff m. m. [50]

Fångvårdsstyrelsens utredning ang. fångvårdspersonalens
utbildning och rekrytering m. m. [60]
Straffrättskommitténs betänkande med förslag till lagstiftning
örn brott mot staten och allmänheten. [69]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Betänkande med förslag ang. revision av riksdagens arbetsformer.
[8]

Folkbokföringskominitténs betänkande med förslag till
omorganisation av folkbokföringen. [52]

1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag
till reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena
för folkskolans Överlärare m. m. [64]

Kommunalförvaltning.

Promemoria med förslag till lag med bestämmelser örn
allmänna behörighetsvillkor för vissa kommunala uppdrag
m. m. [4]

Kommunindelningskommittén. 1. Den lantkommunala
författningsregleringens historia. [37]

1940 års civila byggnadsutredning. Betänkande 2. Förslag
till föreskrifter rörande planläggning och utförande
av byggnad för lasarett, sanatorium, epidemisjukhus
m. fl. [68]

Statens oell kommunernas finansväsen.

1944 års allmänna skattekommitté. 1. Betänkande med
förslag till förfarande vid avveckling av krigskonjunkturbeskattningen.
[62]

Politi.

Betänkande orig. nykterhetstillståndet under krigsåren.
[3]

Betänkande med förslag till allmän ordningsstadgam.m.
[48]

Betänkande med förslag till förstatligande av polisväsendet
i riket och åklagarväsendet i rikets städer. Del 1.
Allmänna grunder. [53] Del 2. Organisationens utformning,
avlöningsfrågor m. m. [54]

Nationalekonomi oell socialpolitik.

Utredningar ang. ekonomisk efterkrigsplanering. 1. [7 ] 2.

[12] 3. [13] 4. [14] 5. [25] 6. [36] 7. [57]

Statsmakterna och folkhushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 4.
Tiden juli 1942—juni 1943. [11]

288

Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1944.

Socialvårdskommitténs betänkande. 7. Utredning och
förslag ang. lag örn allmän sjukförsäkring. [15] 8.Kostnadsberäkningar
ang. lag om allmän sjukförsäkring.
[16] 9. Utredning och förslag ang. revision av lagstiftningen
örn barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård.
[34]

Befolkningspolitik i utlandet. [26]

Socialvårdens omfattning och kostnader efter 1930. [33]

Promemoria ang. socialvården under krig. [40]

Betänkande i abortfrågan. [51]

Betänkande med förslag till ändrad semesterlagstiftning.
[59]

Hälso- oell sjukvård.

1941 års reumatikervårdssakkunnigas betänkande. Del j
2. Utredning och förslag rörande behovet av och :
formen för statligt understöd till utbyggande inom j
landets sjukvårdsväsen av ef t erbehandling och kon- |
valescentvård. [28]

Ungdomsvårdskommitténs betänkande 1 med utredning
och förslag ang. psykisk harna- och ungdomsvård.
[30]

Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 1. Utredning
och förslag rörande den förvaltningsekonomis- j
ka statistiken vid kroppssjukhusen. [47]

Betänkande ang. organisationen av garnisonssjukvården |
i Stockholm. [49]

Betänkande med utredning och förslag ang. tandvården
vid försvarsväsendet. [61]

Allmänt näringsväsen.

Betänkande med utredning och förslag ang. rätten till
vissa uppfinningar m. m. [27]

Fast egendom. Jordbruk nied binäringar.
Jordbruksbefolkningens levnadskostnader. [1]
Betänkande med förslag till byordningar och instruktioner
för ordningsmännen i lappbyarna. [6]
Betänkande med förslag till inrättande av ett forskningsråd
på jordbrukets område. [43]

Betänkande med förslag till åtgärder för den jordbrukstekniska
forskningens och upplysningsverksamhetens
ordnande. [45]

Betänkande med förslag till lag örn ändring i vissa delar
av lagen den 18 juni 1926 örn delning av jord å landet
samt lag örn sammanläggning av fastigheter å landet,
m. m. [46]

Betänkande med förslag ang. den statsunderstödda
torrläggning8verksamheten. [56]

Jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft. [65]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Industri.

Handel och sjöfart.

Kommunikationsväsen.

Betänkande med förslag till vägtrafikstadga m. m. [18]

Slututlåtande avgivet av besparingsberedningens järnvägssakkunniga.
[321

Betänkande med förslag i anledning av utredning rörande
tillstånd för juridiska personer att utöva yrkesmässig
automobiltrafik. [39]

Utredning och förslag äng. förhållandet mellan arbetsuppgifter
och löneställning för personal vid statens
järnvägars smalspåriga bandelar. [58]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkringsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig
odling i övrigt.

Betänkande med förslag till åtgärder för främjandet av
litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena. [17]

Örn inrättande av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd.
[19]

1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
1. Skolan i samhällets tjänst. [20] 2. Sambandet mellan
folkskola och högre skola. [21] 3. Utredning och
förslag ang. vidgade möjligheter till högre undervisning
för landsbygdens ungdom. [22] Bilaga 3. Förhandlingarna
vid sammanträde den 15—den 17 juni
1943 med 1940 års skolutrednings rådgivande nämnd.
[231

Socialutbildningssakkunniga. 1. Utredning och förslag
rörande den högre socialpolitiska och kommunala utbildningen.
[29]

Ungdomsvårdskommitténs betänkande 2 med utredning
och förslag ang. stöd åt ungdomens föreningsliv. [31]

Förslag till handledning i sexualundervisning för lärare
i folkskolor. [41]

1943 års riksteaterutrednings betänkande och förslag
angående riksteaterns omorganisation m. m. [42]

Betänkande rörande organisatoriska åtgärder för den
medicinska forskningens främjande. 155]

Betänkande med förslag rörande ändring av gällande
bestämmelser i fråga örn prästutbildningen. [67]

Försvarsväsen.

Betänkande med förslag ang. långtjänstunderbefäl m.
m. [2]

Betänkande med förslag till civilförsvarslag m. m. [5]
Betänkande ang. ordnandet av civilanställning för avgående
fast anställt manskap vid försvaret. [38]
Betänkande med förslag rörande utnyttjandet av ingenjörtekniskt
utbildad personal inom försvarsväsendet
och därmed sammanhängande frågor. [44]
Betänkande med förslag ang. det militära uppskovaväsendets
ordnande. [63]

1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande. Del 1.
[66]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Personregister.

289

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*

Abenius, H. V........1 H 3; II Fo 3

Abramson, E. L...........II Eo 4

Adamsson, H........IS 25: II S 1

Ager, H...............I Fö 5

Agge, I...............I Ju 12

Ahlberg, A..............I Ju 13

Ahlberg, C. E. N...........I H 16

Ahlberg, C—F............IS 8

Ahlberg, G A............I E 20

Ahlbom, S. A. W...........I E 21

Ahlmark, S. A............I Jn 22

Ahrbom, N. O............I E 30

d’Ail!y, S. A. H...........I Fi 36

Allander, C. M. I...........I Fö 3

Alling, K. G.............IS 11

Allstrin, B..............I Jo 12

Alm, G. O..............I Jo 23

Alm, M. F.............II Fo 7

Alm, Ulla . . ............I Ju 16

Almgren, O. E. A...........I Fö 23

Almlöf, E. Y.............I Jo 32

Almquist, H. K.. H..........I E 16

Almqvist, Marja...........I S 32

Althin, T. K. W...........I E 32

Alvén, Hildur M. (II).......II Fo 4

Anderberg, A. H............I E 27

Anderberg, E. M...........I Fö 23

Anderberg, H. E. (I).........I Fi 40

Andersson, A. B. (II)........I K 21

Anderson, A. J...........I Fi 40

Andersson, C. A...........IS 12

Andersson, C. F...........I Fö 17

Andersson, C. I............I E 31

Andersson, C. O. H......I S 2; II Fi 2

Andersson, C. W. M..........I S 12

Andersson, D. E...........I Fi 16

Andersson, Ebon.....I S 20, Fi 31, E 18

Andersson, Elsa..........II Fo 6

Andersson, E. V........... I Ju 22

Andersson, E. Y..........I Jo 32

Andersson, F. V.......... I K 1

Andersson, G. A......I Fi 28; II Fo 3, 6

Andersson, G. K. H........ II Fo 7, 8

Andersson, G. K. K..........I E 12

Andersson, J.............I H 11

Andersson, J. A. (II) . . I Ju 17, Fi 28, Jo 26,30

Andersson, J. E. (I).........I E 33

Andersson, J. Elon (I) . . . . I Ju 32, Fi 21, 35

Andersson, K. A. M. (II) . I Fi 24, Jo 12, 20, 26

30; II Fo 4

Andersson, K. Hj...........I S 10

Andersson, K. O. H..........II S 1

i. E. (II) . . .	. . . . I Jo 25,28
[.A......
.A......
. V. (I) . . . .	..... I Jo 23
. O. M. (II) . .	. . I Ju 5, Fi 28
''.C......	.....II Fo 7

Andersson Juuso, P. L........I Jo 2

Andr®, T. J. E............I E 17

André, L...............I S 11

André, Märta ............I Ju 2

Andrée, T. E.............I E 7

Andreen, P. G...........I E 4, 31

Andrén, G. (I).........I S 20, E 11

Andrén, N. B. E...........I Ju 5

Ankarsvärd, G. F. W, G....... 1 E 15

Appelberg, K. F...........I Jo 21

Appeltofft, G. A...........II S 2

Appeltofft, O. H...........I H 7

Arnesen, Märta...........I S 19

Arnheim, F..............I H 6

Arrhén, E. (I)............I S 19

Arvas, C. G. B..........I E 6, 12

Arvidsson, K. A. V.......I Fi 16, E 16

Aspegrén, S.............I Jo 5

Asplund, E. G............I Fö 24

Aste, J. G..............I Fö 29

Atterberg, K.............I Ju 13

Aulén, G. E. H............I E 2

Aurén, N. E. J............I Ju 22

Aurivillius, Monica L.........I E 28

Axelsson, J..............I Jo 20

Axén, T. R..............I Fö 27

Bachéer, I. II.............Jo 10

Backlund, G. I............I Fö 16

Backman, H. R...........I Jo 11

Backman, O.............II Fi 4

Backström, T............II Fo 6

Backevold, A. F...........I Fi 24

Bager, E. B. E.....I S 22, E 22; II S 2

Bagge, A J. F............I K 10

Bagge, E. A. K...........I Fo 1

Bagge, G. (II)..........I E 17, 27

Bauer, F. H. N............I K 21

Beck-Friis, C. S. (I) .... I Jo 21; II Fo 4

Beckman, K. E...........II U 2

Beckman, B. Y........... I Fö 3

* Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.

Bihang till riks. prat. 1945. 1 sami. 19

Iliksdagsberättelsen.

290

Riksdagsberättelsen.

8
7

Beckman, E. 0. G.........I Fö 6

Beckman, K. E...........I Ju 14

Beekman, N.............T Ju 10

Beckman, S.............IS 2

Beckman, Sigrid..........I Ju 16

Beer, H...............I Fo 2

Behring, I.A............I S 10

Beijbom, G...... I Fö 2

Beijer, G..............I J° 8

Belfrage, L. A. L.....I H 5, 6; II Fo 5

Bendz, G..............I Jo 17

Bendz, G. M. E...........I Ju 25

Bengtsson, O. F...........II Fo 7

Bengtsson, Signe..........I E 20

Bengtsson, T............I K

Bengtsson, Y. ...........II Fo

Bentzel, Maggie..........IS

Berg, G. . .............I E

Berg, I. O. D............I E

Berg, N. B........I Ju 17; II Fo

Berg, S. F.............I E

Bergdahl, K. E...........I Fö 8

von Bergen, J. A..........I S 31

Bergendal, R...........I Ju 10, 12

Bergengren, A. G..........II Fo 3

Berger, O. A..........I K 8, Jo 12

Berger, T........... I K 15, Jo 25

Bergfors, P. D. G..........I Fi 17

Berggren, A..........I Ju 16, K 6

Berggren, G. H...........I E 34

Berggren, G. R. V..........I Fi 21

Berggren, H. A...........II Fo 3

Berggren, N.............I S 3

Bergholtz, O.............II 8 1

Berglind, Ragnhild . . . . • .... I S 10

Bergling, N.............I 1J

Berglund, H...........I K 4, 19

Berglund, N...........I Jo 20, 32

Berglöf, L.........I Fi 11, Jo 2, 27

Bergman, R.............I K 6

Bergmark, E. H...........I S 33

Bergquist, Th. (I)..........IS 2

Bergstedt, C. J...........I Fi 26

Bergsten, G....... I E 22

Bergström, B. G...........II Fo 2

Bergström, G.............I S 10

Bergström, S............I Fö 25

Bergström, S.............I Fi 23

Bergvall, J. II. (II) . . I Fö 32, Fi 39; II Fo6

Bergvall, L.............I Ju 22

Bergwall, G.............IS 11

Berlin, B. Hj...........II D 1, 2

Bernadotte af Wisborg, F.......I Fo 2

Bernhard, H. B...........I Ju 22

Bernunger, S. E...........II Fo 5

Berthelsson, A. E. B.........I Fö 22

Beskow, B. G............I K 19

Beskow, E. A......I Ju 27, E 32, Jo 16

Beskow, S. H. T...........I Fö 10

Bexelius, E. G.....IS 10, 16, 20; II S 4

Bexelius, T. A.........I Ju 4, K 14

Bilde, T...............I H 8

Bildmark, K. W...........I Fö 13

Birath, B. K.............I Fö 35

Birch-Lindgren, G. M. ....... I K 6

Birke, E. (II)......I Fö 9, Fi 35, E 21

Bjerne, G.............I Fö 2

Bjurner, K. G............I Fö 22

Bjurstedt, A. G. H..........I E 8

Bjurström, O. E...........I Fö 1

Björck, K. A. W. . . I Ju 5. K 6, Fi 4, E 21.

H f>

Björck, P.......

Björklund, L. A. (II) .

Björkman, E.....

Björkman, Y.....

Björkquist, E. G. A.

Björn, E. O. F.....

Björnberg, B. A. . . .

Björne, F. H.....

Björnsjö, A. E.....

Björnsson, J. E. (I) . .

Blom, S. D......

Blomberg, D......

Blomberg, D. Ingeborg

Blomkvist, B.....

Blomquist, C. G. . . .
Blomquist, H. K. G. . .

Boalt, Carin.....

Boberg, S.......

Boestad, G.......

Boethius, Gerda . . .
Boethius, S. B. ...

Bogren, G. H.....

Boheman, E. Oison . .
Bohmansson, G. . • .

Bolin, E. I......

Bolinder, N. L. . . .

Bonde, C.......

Bonnier, G......

Bonow, K. D. M. . .

Borg, A. W......

Borgström, N. O. G. J.
von Bornstedt, B. . .
Bouveng, G. A. ...

Brahmer, H.....

Bramdal, S......

Brandberg, K. G. . . .

Brandin, G. G.....

Brandt, E. R. (II) . .

Bratt, A. E......

Brattberg, D. B. . . .

Braune, E. G.....

Bredberg, A......

Brilioth, Y......

Brinck, P. E. H. . . .

Bring, J.......

Britth, L. G.....

Broberg, R......

Brodén, E. H.....

de Broen, J. H. G. . .

Brolin. N.-E.....

Broström, Jane . . . .

Browaldh, E.....

Browaldh, T......

Browall, G......

Bruce, N. O. H. . . .

Brundin, G. G.....

Brunes, L.......

Brunskog, Gerda . . .
Brusewitz, A. K. A.
Brusewitz, B. E. L.
Brusewitz, S. I. . . .
Brännberg, C ...

.......I K 6

.......I K 4

....... I Jo 28

.......IS 31

. . . I Fö 30, S 22, 27

....... I Fi 31

.....1 Fi 28, Fo 1

.......1 S 26

.......I H 13

.......II Fo 4

. . . . I S 27; II S 2

.......I Fi 20

.......I E 28

. . . I Jo 20; II Fo 4

.......I Ju 31.

....... I Fi 40

.......IS 19

...... I Jo 21

.......I H 18

.......I E 27

.....I Fi 17, E 16

....... I Jo 21

........I U 2

. . I Fö 9, K 6, E 2-1

.......I E 31

.......I K 5

.......II S 4

....... I Jo 20

I Fi 28, Jo 20; II Fo 5

.......I S 22

......II Fo 4, 8

.......I S 34

. . I Fö 4. Jo 4, 9, 31
. I Ju II, Jo 10, H 10

.......I Fö 5

... I Fö 16. 18, 31

.......I H 12

.......I Fi 38

.......I S 33

.......IS 33

.......I K 17

.....I Fö 24, 29

.... I Ju 24, E 25

.......II Fo 8

......I Fö 5, 19

........I S 35

.......I S 10

. . . . I S 10; II S 1

........II Fo 6

......I E 19

...... I Fi 29

. . I Fi 28, 30; II Fi 4

....... I Fi 28

.......II Fo 6

......I E 17

........I S 10

........II Fi 4

.......I E 20

......I Ju 5, 28

......I Fö 6,17

........II Fo 5

........I S 10

Personregister.

291

Butén, H. ...
Bylund, J. G.
Byström, C. .
Byström C. . . .
Byttner, J. T. . .
Bäck, G. H. . .
Bäckman, K. G.
Bäckström, F. E.
Bärg. A. J. (I) .

Börjesson, A. . .
Börjesson, J. II. D
Böök, K. E. . . .

Böös, G. M. E. .

.......I K 1

.......I II 7

.......I K 3

......11 Fo 7, 8

. . I Fö 24, S 10, 28

.......I E 17

.......I K 2

.......I S 19

. . . . I Ju 5, Fi 26

. . I Jo 16; II Fo 4

.......II U 2

I Fi 28, H 5. 6, Fo 1;

II Fo 5
.......I H 14

Cardell, Karin .....

Carell, E. A. H.....

Carlborg, P. A. H. . . .

Carlborn, Hj......

Carleson, B. A. F.....

Carlgren, E.......

Carlheim-Gyllensköld, H.

Carlquist, N. J. E.....

Carlsson, O. G......

Carlsson, A........

Carlsson, C. A......

Carlsson, E........

Carlsson, G........

Carlsson, O. H.....

Carlström, A. B......

Carlsund, A.......

Cars, G. F. O......

Casparsson, R......

Cedergren, C. A. H. . . .

Cedergren, Elsa .....

Cederlund, C. F.....

Cederström, A......

Cederström, H......

Cedervall, N.......

Cederwall, G. F. E. . . .

Celion, E. O. C.....

Cervin, N. H.......

Christensen, II. E.....

Christenson, A......

Christensson, J......

Christiansson, S......

Christoffersson, O.....

Chöler, C. G.......

Collin, E.........

Collin, Karin ....IS

Collinder, S. T......

Corin, G. E. M......

Corneliusson, S......

Cramér, C. H.......

Cronoborg, A. Hj. F. . .
Grönmark, J. E. H. ...

Cronvall, M........

Curman, J........

Curman, J. S......

Cnrtman, C. AV......

......I E 17

......II S 1

. I H 10; II Fo 3
. I Jo 11; II Fo 4

.......I Fi 3

......I Jo 12

......I Jo 20

......I Fö 1

......I Jo 7

. . . . I Fi 29,33

......II Fo 7

......I E 23

......II Fo 4

......I Fö 31

.......I E 10

. ......I U 1

......I Fi 33

. I Ju 3, 14: II S 4

...... . I Ju 16

......I Fo 2

......II Fo 4

......I Jo 12

......I S 32

......I Fö 5

. . . I Fö 21, S 19

......II S 1

..... II Fi 2

......I E 8

......I S 11

......I K 2

......I K 1

...... I Jo 11

...... I Jo 21

IS 3
19, Jo 25; II Fo 6

...... I Jo 25

......I D 1

.....Il Fo 8

... I S 28, H 7
....... II U 1

...... I Fö 17

......I S 16

......IS 8

. . . . I S 16, E 27

I Fö 7, 29; II S 1

Dahl, C. E. H............I Fi 33

Dahl, D...............I E 80

Dahl, G...............I Ju 11

Dahl, S. G.....		■ ■ ■ : . . .I E 11
Dahlbeck, N. . . .
Dahlberg, C. G. E. .
Dahlberg, E. . . .
Dahlberg, G. . . .		. ... I Fö 2, Fi 6
Dahlberg, G. IV. . .		. . . . I Fi 23, II 2
Dahlberg, H. . . .
Dahlberg, K. ...		• • . I H 6; II Fi 1
Dahlgren, I. J. G. .		. . I S 14, 19, Fi 31
Dahlin, E. H. . . .
Dahlin, N. 0. . . .
Dahlman, G.....
Dahlqvist, E. V. . .		.......IS 33
Dahlstedt, R. G. A.
Dahnberg, E. . . .
Dahr, E......
Dahr, Elisabeth . .
Danielson, G. . . .
von Dardel, F. . .
Degerstedt, Hj. . .	. I	Jo 11, 25; II Fo 4, 6
Dehlgren, S. F. . .
Delin, B. G.....
Dickson, W..... Dieden, G.....
	■ 1 K 15; II Fo 8
Diedrichs, B. E. J. .
Dillner, H. J. . . .
Dios, A. V.....
Douglas. W. A. . .	E.
Eberstein, Chr. . .
Eberstein, G. . . .
Eckerberg, E. L. . .		. . . . Fi 28, H 5
Edberg. R.....
Edén, A. B.....
Edén, J. A.....
Edén, N......
Edenman. R. H. . .
Edgardh, C.....
Edgren, A.....
Edlén, B......
Edlén, T......
Edler, C. F..... Edling, N. P. J. . .

Edling, S......
Edsberg, H.....		. I Fö 5, 19, Fi 33
Edström, G..... Edström, K. S. . .
	• - . . I Fi 17, 27
Edström, Th. G. F.
Eggert, É. A. F. . .
Ehrensvärd, C. A. .
Ehrnberg, G. Th. .
Eidem, É......
Ekenstam, S. . . .
Ekberg, G.....
Ekblom, O.....
Ekbom, C. A. H.
Ekdahl, N. G. F. .
Ekdahl, 0.....
Ekeberg, B.....	• 1 Ju 7, 10, 13. 20. Fo 2
Ekeberg, D-O. . . .		I Fö 18, E 1, Jo 6
Ekegård, E. A. . .
Ekelöf, J. A. A. S. .
Ekelöf, P. 0. . . .
Skomar, K. E. . . .
Ekengren, Hj. K. A.

292

Riksdaqsberättelsen.

Eklund, C. A. R..........II Eo 2

Eklund, J.............E* j

Eklund, J. A. (I)..........I K 14

Eklundh, B. E. H..........1 Jo 5

Ekman, G. I.............I 21

Ekman, J. L............II Eo 2 8

Ekman, N. G. M.........I Fö 9, 30

Ekman, P. W............II Fo 3

Ekman, R.............H U *

Ekman, W..............I Jo 28

Ekstam, A..............IS 9

Ekström, B.........I Jo 20; II Fo 4

Ekwall, N. J.............IH 7

Elfving, G............. . I Ju 16

Elfving K. I.............I Ei 40

Eliaeson, A. T........I Ju 24, Fi 10

Eliasson, L...... I Ju 16

Elliot, C. W............I K. 4, 19

Elliot, K.........I Ju 22, H 1, 4, lo

Elmgren, B. (I).......I S 19; II S 3

Elvefors, B. E............I Fi 24

Enderstein, P. E......I Jo 5; II Fo 4

Eneborg, H. G. E...........I K 15

Engberg, N. F...........II Fo 6

Engblom, A.............I H 10

Engel, G. A. G...........II Fo 6

von Engeström, J. S. V........I E 25

Engfeldt, H.............I Jo 20

Engfors, B. G. O..........II Fo 9

Engkvist, O.........I S 8; II Fo 3

Englund, A.........I Jo 21; II Fo 7

Englund, E. V............I Fi 39

Engström, E. M............IS 10

Engström, H. O. F.........II E° §

Engströmer, Th........ I E 10, 23, 26

Engwall, O. G. H...........IJa 4

Engzell, G. . . I Ju 3, 28, U 1, H 6; II S 4

Enström, A...........I K 15, Jo 25

Ericson, S. H:son..........I Fö 20

Ericsson, C. E. (I)..........1 H 2

Ericsson, C. H. (I)..........I Ei 21

Ericsson, J..............I E 23

Ericsson, J. A. (II) . . I Fö 31, S 11, Fi 28,

Fo 3; II S 1

Ericsson, Y. A. R...........I Jo 25

Eriksson, C. A...........H Eo 8

Eriksson, E. G. E. (II) .... I Ju 25, Fi 29

Eriksson, E. L............ I Eö 16

Eriksson, G..........IS 31, Jo 20

Eriksson, G. A............I Ju 12

Eriksson, G. T........I Ju 16, S 24

Eriksson, J. B.............IS 10

Eriksson, K. E........I Ju 11, H 7

Eriksson, K. J..........I Jo 9, 10

Eriksson, Nancy..........II Fo 6

Erixon, S. E.............I H

Erlander, T. F. (I).....IS 19, Fi 20, 28

Erlandzon, A. H............I E 13

Ernmark, A. G...........H Eo

Essén, G...............I J? *1

von Euler, ..............I Fi 21

von Euler-Chelpin, U. S........I E 8

Fahlman, T..............IS 11

Fahlström, C. A. Hj.....I Fö 18; II S 1

Falk, E............II S 1, Fo 3

Falk, K. B. G..........I Fö 16, 34

Falk. N. J............I Jo 26, 30

Fallenius, B. A. . . I Fi 28, Jo 15, 16. 20, 21

Fallstedt-Lindholm, G. H.......I S 26

Fast, J. E. G. (II) . . . I Fö 9, 15, 24, 27, S 14,

22, 29, E 15; II S 2

Fasth, E. L..............IS 31

Fenelius, S..............I Jo 8

Finngård, G.............I S 34

Fischer, Ida.............IS 11

Fjällström, H.............I Jo 25

Flach, S...............IS 31

Fletcher, J. F........I Jo 18; II Jo 7

Flink, A...............I K 15

Flodin, H..............I Ju 13

Flodkvist, G. H............I Jo 5

Flood, Hulda...........II Fo 6

Flytström, A. Th..........II Fo 4

Fogelberg, S. G. H.........II Fo 8

Folkard von Scherling, F. A. J.....I Ju 30

Fornander, S. G. E.........II Fo 3

Forsblom, E.............I K 16

Forslund, J. A. (I).......IS 16, K 9

Forsman, K. H. G...........I H 5

Forsselius, E. J. E..........I K 19

Forssell, E. G. B...........IS 24

Franzén, H. D............I H 13

Fredgardh, F.............I Jo 20

Fredholm, H.............I Jo 10

Fredrikson, T............11 Fo 8

Fredriksson, K............I Fi 28

Fredriksson, Y. A...........I E 17

Frendin, T..............I Fö 5

Frenne, A..............I E 20

Friberger, E. G............I E 13

Frick, B. R.............I H 5, 6

von Friesen, E............I Jo 11

Frisell, E. G........I Fo 4; II Fo 8

Frychius, S.............II U 1

Fröberg, J..............I Jo 13

Fröjer, K...............I Jo 20

Frölén, G, H. F............1 K 21

Funke, G. W.............I E 29

Furuskog. K. J........... I Fi 39

Fåhraeus, R. S............I E 10

Gabrielson, E. V...........IS 11

Gahn, H. H. A. C...........I Fi 6

Gauffin, A. W. R...........I E 32

af Geijerstam, B. G. . . •......I H 13

Gemzell, Öhr.........I K 5, 9, Fi 8

Gerdrup, F. G...........II S 2

Gewert, G. I. V............I Eö 32

Gezelius, L. E. B. (II) .... I Ju 21, 25, 28

Giertz, G. B.............I E 15

Gihl, T................I Ju 28

Gillberg, K. E...........II Eo 8

Gillner, E. G. T...........I Eö 6

Giron, M. E...........I Fö 34, 35

Gjöres, A. (I)............I H £

Glimstedt, N. R...........I Ju 22

Goldkuhl, A. E............IS 27

Gerthon, S...........I E 14, H 14

Personregister.

293

Gonde, S. N.............I Fo 2

Grabe, A. G.............I E 1

Grafström, A. V. F..........I Fö 25

Granat, H. A.............I Fö 23

Granath, A..............I S 20

Granér, P. E.............I E 33

Granholm, J. H............I E 13

Granström, E. A.......I Jo 18, 24, 25

Granström, G. E...........I Fö 20

Grape, A...............I Ju 13

Grebäck, E. H...........II S 1

Greitz, K. B. . ..........II U 2

Grenander-Pehrling, Greta......IS 24

Grep, N...............I Fö 9

Grewin, J..........IS 31, Fi 28

Grill, C. L. C. C...........I K 16

Grimlund, E. L. N..........IS 2

Gripmark, W.............I Ju 12

Groth, C. E. L............I Fö 27

Grundström, P. G. A....... . I Fö 11

Grundström, S............I Jo 20

Grönvall, C.-F...........II Fo 8

Grönvall, S. I.............I K 21

Gullander, Å.............I Jo 20

Gummesson, P. E. S..........I Fö 6

Gustafson, E. A. (II) ........I Fi 28

Gustafson, K. Hj. (II).......II Fi 4

Gustafson, Ruth (II).........IS 9

Gustafsson, B.............IS 2

Gustafsson, E. A. (II)........I Jo 20

Gustafsson, E. M...........I Fö 8

Gustafsson, Gunvor.........IS 19

Gustafsson, K. G...........I E 19

Gustafsson, T. B...........I Fi 20

Gustavson, J. (I)..........I E 34

Gyllenberg, G. E...........I H 8

Gyllenswärd, C............I S 19

Gynnerstedt, T........ . I E 23, Jo 26

Gålman, Ester..........II Fo 7

Gårdsten, B.............I Fö 4

Gärde, A. B. . . . I Fö 7, 31, K 11; It Fo 1

Gärde, N. (I).........I Ju 7, 14, 28

Göransson, E. W. Z........I S i, 8

Göransson, H..........I Ju 12, E 34

Hafström, A. G.......

Hagander, J. H.......

Hagander, J. O.......

Hagardt, S.........

Hagberg, A. E.......

Hagbergh, E. R. (II) . . . .

Hagbergh, E........

Hagberth, N. E.......

Haglund, A. G.......

Haglund, S. E.......

Hagman, E. R. R......

Hagstrand, E. F.......

Hagström, B........

Hagård, S. A. A. (II) I S 4,

Hahr, II..........

Hain, R. J. F........

Hall, D. E. (II)......

Hall, G..........

Hallagård, G. A. (I) . . . .

.... I S 16
.... II Fo 4
.... II Fi 2
. . . . I K 2,19
. . I K 13, Jo 14
.... I Fi 39
. . . I K 3, Jo 7
.... I K 13
.... T Fö 13
. . . . I Fö 8, 22
.... I Fö 18
.... I K 17
.... I Ju 14
10, 19, 20, 27, E 17
.... I K 8
.... II Fo 7
. . I Ju 27, Fö 34
.... I K 12
.... I Jo 12

Hallberg, F. E. W..........II Fi 4

Hallén, H. M. (II).......I Ju 5, E 19

Hallenborg, C. A. M......... I U 1

Hallenborg, S............ I Fö 16

Hallgren, É. S........... I Ju 10

Hallgren, H.............II Fo 8

Hallnäs, S. J. A.......... I Fö 4

Hallström, K. E........... II Fo 3

Hammar, II. G. E.......... I E 13

Hammarberg, J. C.......... I Fi 17

Hammargren, O. H. L........ I Fö 22

Hammarlund, N. (II)........ I Fi 35

Hammarsjö, A. A.......... I Fö 26

Hammarskiöld, S. L.........II Fo 3

Hammarskjöld, A. P. M.......II Fo 8

Hammarskjöld, B. G. Hj. I Jo 20, Fo 1; II Fo 4
Hammarskjöld, D. H. A. 0. . . I Fi 28; II Fi 1

Hamrin, C. F. P..........II Fo 4

Hansén, D............. I K 12

Hansen, F. H. R.......... I S 11

Hansson, J............. I Fö 16

Harland, E............. I H 14

Hartmann, L......I Ju 16, Fö 16, S 10

von Ilartmansdorif, C.-H. . . I Fi 20; II Fo 9

Hasselgren, S. L. A.........I Fö 16

Hasselrot, A............ I Ju 11

Hasselrot, S. B........... I Fö 7

Hast, N. B............. I Ju 22

Heckscher, E. F........... I E 11

Heckscher, G. E.........I Fö 25, E 18

Hector, H.............. IJulö

Hedberg, E............. I S 19

Hedbäck, E. G........... I Jo 3

Hedefalk, B............. I H 12

Hedelius, F. E. O..........II Fi 3

Hedkvist, C............. I S 32

Hedlund, G. (II)........I Ju 4, Jo 21

Hedlund, K. V........... I E 4

Hedlund, V. V. (II)......I E 22, Jo 25

Hedqvist, P. G.........I Ju 22, E 27

Hedulff, E.............II Fo 3

Hedvall, J. A............ I E 13

Heidendahl, N. M........I Jo 1, 17, 20

von Heidenstam, R. H........ I U 2

Heiding, G. A. (I)......... I K 21

Heimburger, H. A.......... I K 20

von Heland, K. E. H. (I) . I Fi 28, H 4; II Fo 5

Helgesson, R........... II Fo 7,8

Helldén, B. E............ I Fi 33

Helleberg, N............ I Jo 18

Hellerström, A. O. F........ I E 2

Hellerström, S. C. A...... I E 21

Hellqvist, H............ I K 2

Hellstedt, E. F...........II Fi 2

Hellstedt, E. S........... I S 16

Hellström B. M........... I E 30

Hellström, J. G. L........I Fö 9, E 21

Hemming-Sjöberg, A........ I Ju 13

Henkow, K. H........... I Ju 21

Hennings, Betty..........II S 4

Henriksson, E............ I Fö 1

Henriques, E............II Fo 2

Herbe, G. H............ I Jo 13

Herlenius, J.............II Fo 3

Herlitz, C. W........ I S 19, E 17, 20

Herlitz, N. (I)...........I Ju 5, 29

Horlitz, N............. I K 13

294

Riksdagsberättelsen.

Herlitz, N. A............ I Jo 7

Hermanson, B. A.......... I S 6

Hermansson, J. A. (II)....... I H 7

Hermansson, T........... I S 31

Hermelin, Gunilla......... I E 34

Hérnod, 0. 0............ I Jo 7

Hérnod, T. R.......I Fi 28; II Fo 3, 8

Herslow, E............. I Fi 28

Hesselgren, 0...........I S 22, 25

Hessle, Chr. W......I S 16, K 12, Jo 23

Hessler, T............. I S 10

Heuman, M............ I Ju 12

Hillbom, Karin.......... I E 22

Hirdmän, G. G........... I E 31

Hjertén, K. H. R.......... I Ju 11

Hjolman, T. H. F..........II Fi 2

Hjort, K.-G. M. .......... I K 14

Hjärne, U. G. E:son........ I E 17

Hjörne, H.............II U 1, 2

von Hofsten, Birgitta........ I Ju 16

von Hofsten, E.........I S 27, E 26

von Hofsten, E. G. N........ I Jo 12

Holdo, S. H............. 1 Fi 38

Holm, E. M............. I Jo 5

Holm, P.............. I S 8

Holmberg, G. A........I H 5; II Fo 1

Holmberg, S............ I Fö 8

Holmbäck, M. B........... I Jo 25

Holmbäck, A. (I) . . . I Ju 3, 5, Fi 37; II S 4

Holmén, F. E............ I S 19

Holmer, N. T............ I Fö 18

Holmgren, F. J. 1>........ I Fo 2

Holmin, G. H........... I Fö 10

Holmquist, C. A. F. I........ I Fö 25

Holmqvist, S. E.........I Fö 30, K 6

Holmqvist, S. E............I Fi 4

Holmstedt, E. W.......... I K 2

Holmstedt, I............ I Ju 16

Holtz, G.............. I K 2

Hoogland, H............II Fo 8

von Horn, K. R. L. R........ I H 4

von Horn, R. C. F. B........ I Fö 8

Horney, N............. I S 9

Hovgård, T. Å.....I II 10, Fo 3; II Fo 4

Huggert, E. W........... I E 13

Hugo, Y............I Ju 13, K 8

Huldt, W. P. A........... I E 18

Hultgren, G. A. E.......... I E 34

Hultin, I. I............. I Jo 3

Hultin, S..............I E 1, 13

Hultman, A............. 1 H 8

Hultman, G............. I S 11

Hultman, G.............II Fo 7

Hultström, L........ I S 4, 6; II S 3

Husén. T........... I Fö 7

Huss, E.............. I K 16

Hylander, E............ I Jo 25

Hyrenius, H...........I S 16, Jo 20

Håstad, E. W. (II).........I Ju 14

Häggbom, S............ I Ju 22

Hägglöf, B. G........... I H 4

Hällgren, E. W. (II)........I K 12

Hänninger, N. II.......... I E 17

Hässelberg, A............ I Ju 16

Hävermark, G.........I Fö 2, Fi 21

Högberg, P. E..........II Fo 2, 8

Högbom, I............. I E 18

Höglund, H............IS 22, 27

Höijer, E. J.......I Fi 17, 21, 25, 29

Höijer, G.............. I Fö 28

Höjer, Gerda............ I Fi 40

Höjer, I.............. I Jo 25

Höjer, J. A..........IS 21, Jo 16

Höjer, K. J.........I S 10, 16, Fi 22

Höjer, Signe.........IS 19; II S 3

Hökerberg, Eva.......... IK8

Ihre, N. E............. I H 6

Inghe, G.............. I Ju 16

Ingvar, S. I............ I Fi 39

Isoz, N. P. E.......... I S 2, Fi 31

Iverus, G. H............ I E 17

Jacobson, J. E. K. G.........II S 1

Jacobson, U. R. (II).........I Jo 2

Jacobsson, G.............I Jo 11

Jacobsson, M. F.....IS 29, H 8; II S 1

Jakobson, K. H...........I S 3

Janson, S. (II)......I Fi 24, Jo 26, 30

Jansson, A.. . ■........I Jo 21, 28

Jansson, A. F............ I S 25

Jansson, Linnéa..........II Fo 4

Janzon, K. A.........I Ju 22. K 18

Jarnerup, S. E...........I Fi 7, 27

Jelf, O...............II Fi 4

Jentzen, C. H.........I Fö 20, H 11

Jeppsson, H. Hj...........I Jo 16

Jerlov, S..............I Jo 16

Jerneman, T. G........IS 10, Fi 28

Johanson, N. E...........II Fo 8

Johansson, A........I S 8, 19, Fi 5, 28

Johansson, A............I S 31

Johansson, A.............I Jo 25

Johansson, A. E. JI..........I Fi 30

Johansson, B.............I Fö 16

Johansson, B.............II Fo 8

Johansson, C. A. A..........II Fo 3

Johansson, Elsa (II).........II S 1

Johansson, F. L. H..........1 Jo 28

Johansson, H............I S 31

Johansson, H............I Jo 19

Johansson, H............II Fo 6

Johansson, H. B. (I)........II Fo 4

Johansson, Helga..........I Fi 29

Johansson, I. S...........II Fo 3

Johansson, J.............I K 8

Johansson, J. B. (I).........I K 14

Johansson, J. H.......I Jo 20; II Fo 4

Johansson, K. I...........I Jo 20

Johansson, R....... I Jo 8, 20; II Fo 7

Johnson, A. A:son.........IU2

Johnsson, B. E. . . I U 1, Fö 30, Fi 23, 40, H 2

Johnsson, E............. I Jo 26

Johnsson, P. A. (II).........IK 9

Jondahl, B..............I Fö 12

Jonson, B. G.............I K 6

Jonson, T. W.............I Jo 14

Jonsson, C. A. D. (II).....I Ju 17, II lil

Personregister.

295

Jonason, G...........I Ju 12, 16

Jonsson, J. N. (I).......... I Jo 25

Jonsson, P. C.........I U 2; II U 1

Jonsson, Sigrid...........I E 17

Jonzon, B. A. S...........I E 17

Jorpes, J. E.............I E 10

Josephsson, K. O...........I E 14

Juhlin-Dannfelt, C. G.........I E 5

Jonaeus, H..............I S 31

Jung, E. S.............I K 11

Jungen, E. B............I Fi 37

Juréen, L..............I Jo 20

Jäderström-Rössel, Agda.......I Fi 32

Jönsson, N..............I Jo 20

Jönsson, O..............I Fi 22

Jönsson, R. W............I S 27

Jönsson. T.............I Fö 5

Kahlson, G. S......

Kamph, S.......

Kangas, K. E......

Karén, H. V......

Karlberg, H......

Karlbom, T. O.....

Karlén, O. J......

Karlsson, K.......

Karlsson, K. G. H. . . .
Karlsson, K. V. (II) . .

Karlsson, O. W.....

Karnell, N. B.....

Kempe, F. O. E. ...

Key, M.........

Kilander, E. T. E. . . .

Kinberg, O. V.....

Kindgren, R......

Kindstrand, C. A. . . .

Kjellegård. S. A.....

Kjellén, T. B......

Kjellgren, B. S. T. . . .

Kjellin, B.......

Kjellman, H......

Klackenberg, O. H. . .

Kling, E. H......

af Klintberg, C. G. . .
Klintstedt, H. G. . . .
Knntsson-Hall, N. A.

Knös, B. A. O.....

Kock, Karin.....

Kollberg, G. N.....

Kolmodin, K. M.....

Kolmodin, L. T.....

von Konow, U.....

Kreuger, II.......

Kring, K. G. H.....

Krook, C.-O......

Kugelberg, W. B. . . .

Kull, B........

Kullgren, V......

Knylenstjerna, G. W. G.

Kvist, S........

Ryling, K. F. F. (II) .

Källborg, H......

Kähr, H. N. G.....

Källner, C. G. A. . . .

.....I E 10, 29

...... II Fo 6

.......I Jo 2

. I Fö 7, 8, 11, 31, 34

......II Fo 5

. ... I E 4, 11, 18

...... I Fö 4

......Il Fo 7

.......I S 12

.......I S 11

.......II S 1

.......I E 17

.....1 Jo 21, 25

.......I H 13

.......I S 29

.......1 E 11

......II Fo 1

.......I S 31

....... I Ju 12

. I Fö 5, Fi 31, H 16

.......I E 26

.....I Ju 14, 28

......I S 9, 32

.......I Fi 6

....... I Jo 16

.......I Fö 9

....... I Fi 20

.......I S 32

.......I E 16

.....I Fi 2, 28

......II Fo 4

.......I E 17

.......lJu 27

....... I Ju 13

. . . I E 1, 30, H 10

..... II Fo 8

.......I Fö 2

.......I H 16

.......I II 2

.......II S 1

.......I S 16

.......1S11

.......I E 33

.......I K 16

......II Fo 7

.......II U 1

Källquist, K. G. E..........I Fi 16

Kälvesten, Anna-Lisa....... . I Ju 16

Kärre, K...............1 E 17

Kördel, E. R...........II Fo 2, 5

Lagerberg, S. P. E..........I Fö 25

Lagercrantz, B. O. J.........I S 33

Lagercrantz, M. H...........I Fö 32

Lagergren, B. G. M.......I Fö 6, Fi 9

Lagerhjelm, P. E. G. J.......II Fo 3

Lagerlöf, N. P...........I Jo 9. 20

Lagerström, N. A...........I Fi 17

Lallerstedt. L. E...........I H 10

Lamm, O. H............. I U 2

Lamberth, C. L...........II Fo 1

Lane, S.............I Fi 6, 29

Laugenskiöld, E. J..........I E 9

Lanke, B. T.............I Jo 16

Larsen, H. R.............I Jo 32

Larsson, B..............I Ju 12

Larsson, C. E.............I ft 3

Larsson, I...........I Fö 5, S 10

Larsson, K...........I S 32, Jo 20

Larsson, Karin...........I Fi 39

Larsson, L..............I H 6

Larsson, L. G. E........... I Jo 13

Larsson, N..............I Jo 17

Larsson, S. (I).........1 S 3, Jo 12

Larsson, S..............IS 10

Larsson, S..............I Fi 37

Larsson, Y. G. R........I S 12, E 18

Lassen, B..............I Ju 12

Laurin, J.........I Ju 6, 25, Fi 7, 36

Laurin, N. O.............IS 5

de Laval, Märta..........II Fo 6

Lech, J. C. H............I Ju 10

Leijonhufvud, E. S. ... I Fo 2, 4; II Fo 7

Leire, G..............II Fo 3

Leissner, K. H............I Jo 20

Leman, A..............I Jo 17

Lemmel, C. F. R...........I Fö 20

Lemne, L...............I Jo 20

Lemon, C. G.............I Ju 13

Leo, H. V...........I K 5, E 27

Leuhusen, R. N........... 1 Fö 23

Levin, H. S.............I Jo 23

Levinson, K. S............I Fö 28

Levinson, Margit..........I Fo 2

Lichtenstein, A......... I K 6, E 21

Lidén, A...............IS 1

Lidén, R. A.............I Fö 12

Liedberg, C. G. (II) . I Fi 28, Jo 8, 20; II Fo 4

Lignell, K..............I K 11

Lilja, C. B..............I 11 5

Liljevall, B. G:son..........I K 11

Lilliehöök, Eleonore . . . . I Fi 28; II Fo 3

Lind, A..............II Fo 6

Lindahl, E.....I Fi 1, 28, 30, E 18, Jo 20

Lindberg, A............I Fi 22, 28

Lindberg, B.............I H 5

Lindberg, C.............I K 4

Lindberg, C. A. E. (II) . . I E 14; II Fo 8

Lindberg, E.............I Ju 13

Lindberg, E. H............I S 21

296

Riksdagsberättelsen.

Lindberg, G..............I E 20 !

Lindberg, H.............I Jn 12 ''

Lindberg, K. A...........II Fo 7

Lindberg, O. F............I E 2

Lindberg, T..............I Jn 12

Lindberger, A...........II Fo 4, 6

Lindblad, A. F............I E 13

Lindblad, K. F. T...........I K 20

Lindblom, E. A. (I).........I Ju 27

Lindblom, Helena..........I S 19

Lindbärg, K. E............I E 26

Lindeberg, E. F. L. . IS 16, 31, Jo 13, 14, H 12

Lindeberg, S. J...........II Fo 2

Lindegren, S. G............IX 6

Lindell, I..........I Fö 33, Fo 3, 4

Lindén, L. V. (I)..........I S 19

Lindencrona, A............I Fö 7

Lindencrona, G........I Jn 3; II S 4

Linder, E. H.............I K 8

Lindgren, G.............I Fi 30

Lindgren, S..............I K 2

Lindh, A. V.............I K 6

Lindh, E. . ........I Fö 1, 28. K 3

Lindhé, C..............I K 3

Lindholm, J. E.....,. . . . I Fi 17, E 16

Lindmark:, G............II Fo 8

Lindquist, N. G............I Fi 30

Lindqvist, A. A. (II) . . . . I Ju 10, 25, E 34

Lindqvist, J. L........ II Fi 2, Fo 6

Lindroth, S..............I K 18

Lindskog, B. V........I H 3; II Fi 3

Lindskog, H............II Fo 3, 8

Lindstedt, G.............I Ju 6

Lindstedt, S...........I Fi 8, 31

Lindström, A. H...........I Fi 17

Lindström, C. S............I Jo 8

Lindström, J. G...........I Fö 17

Lindström, K. J. O........II Fo 4, 8

Lindström, O. W...........I H 5

Lindström, S. A............I Ju 22

Lingman, J..............I Fi 3

Lingren, G. W...... . I Fi 32; II S 1

Linnér, S. N. (I)........I Ju 10, Fi 21

Linnman, M. O. J...........I Fö 13

Ljungberg, C. R........... I K 11

Ljungberger, B. G.....I H 5, 6; II Fi 4

Ljungdahl, K.-G. . . I Jo 25, Fo 3; II Fo 1, 7

Ljungdahl, H. J. J.......I Fö 2, S 27

Ljungdahl, V. S. (I).........I Fi 10

Ljunggren, A. A...........I Jo 11

Ljunggren, G.............I Ju 24

Ljunggren, G. A..........I Fö 20

Ljunggren, Th............I K 16

Ljunggren, V............II Fo 7

Lodenius, V. G. (I).........I Fi 24

Lovén, P...............I Jo 11

Lund, B. A..............I E 33

Lund, D. G. M...........II Fo 4

Lund, R. F.........I Fö 25; II U 1

Lund, R. N..............I Jo 18

Lundberg, A. N. V..........I Fi 36

Lundberg, E. F. I Fi 28, E 11, Jo 20, Fo 3; II Fi 4,

Fo 6

Lundberg, E. F. O...........I H 16

Lundberg, E. J............I E 27

Lundberg, F.............I H 7

Lundberg, K. G............IS 3

Lundberg, N. R. W..........I Fö 28

Lundberg, S. E. (II)........II Fi 1

Lundblad, N. W.........I K 15, Fi 30

Lundborg, S..........IS 15, 17, 18

Lundén, P............. . . I Jo 21

Lundgren, G.............I Jo 26

Lundgren, J. A........ I K. 20

Lundgren, Th............II Fi 1

Lundh, E..........I Fo 4; II Fo 7

Lundh, H. T............I . E 23

---- 4

19
6
1

22
1

Lundh, Th...............II S

Lundquist, B.............IS

Lundquist, J.............I K

Lundquist, O. R. .IS 3, Fi 32, E 1; II S

Lundquist, S. V............I Ju

Lundqvist, H............I K

Lundqvist, Hj............II Fo

Landqvist, J. O............I Fi 7

Lundqvist, K. H............I K 3

Lundqvist, O. R............I Fö 7

Lundqvist, R..........I K 11, Fi 3

Landström, B............ I Ju 21

Lundvik, V. G.....I K 7, H 4: II Fo 5

Lychnell, T...........I Fö 1, 5, 19

Lubeck, O. R.............I Jo 28

Lönnergren, B............I Fö 17

Löfgren, K. H. F.........II S 1, 3

Löfgren, T. E............I K 1, 19

Löfström, F............I Fö 15, 27

Löhr, B. A. H. . . .			. . . . I Fi	18
Lövgren, 0. W. (II) .			. . . I Jo 2,	25
Löwbeer, N. T. . . .	I Fö 17,	S 12, E 15, H	14
	M.
Mac Dowall-Pihlström,	G.	H. .	....IS	22
Hägnander, E. E. A. .			. . . .I Fö	3 28
Magnell, K. J. T. . .			. I Fö 1, 12,
Magnusson, H. . . . Magnusson, H. G. . .			. . . . I H	6
		. ... I Jo	16
Magnusson, K. H. (II)			. . I Jo 12,	23
Magnusson, R. A. Hj.			. . . II Fo	4
Malcolm, R. A.			....IS	32
Malm, C. G. 0.	. .	I E 1,	Jo 6, 10, H	10
Malm, N. P.....			I Jo 18, H	12
Malmberg, H. . .	I	Ju 17,	22, S 12, K	21
Malmberg, K. J. A.			.... 1 K	16
Malmberg, P. G. . . .			. . I E 15,	26
af Malmborg, N. M. .		. I Fö 20, S 2, Fi	29
Malmer, I......			. . . . I H	18
Malmfors, N. A. E. .			T Fi 28, Jo	25
Malmgren, E. F. E. .			. . . II Fo	4
Malmkvist, E. V. . .			. . . lil	* ^
Malmroth, Elsa . . .			. ... i-s	10
Mandorff, T. F. . . .			. . . II S	1
Mannerfelt, C. E. A.			. . I Jo 11,	12
Mannerfeldt, A. T. W.	A.		.... I H	8
Markelius, S. G. . . .			. I K 6, E	32
Hackland, F. W.			. . . . I H	0
Martin, K......			. . . . I E	5
von Matern, N. . . .			. I K 16, H	8
Matts, A. G......			.....II Fo 6
Mattsson, S......				1
Mattsson, V. J. (II) .			I Ju 22, K	18
Matz, K. S.....			. . . I H.6	» 8

Personregister,

297

Maunsbach, A. B.........I Fö SJ, K 6

Heldner, E..............I Jo 20

Meiton, S...............I H 12

Melén, O. F. R.........I Fö 15, 27

Melin, S. S..............IS 5

Meurling, C. H. F...........I K 14

Moberg, H..............I Jo 32

Molander, H............II Fo 4

Mollander, R.............I Fi 29

Montelius, S. C. G...........I Ju 21

Montell, E.............I S 9, 32

Montgomery, G. A........I Fi 28, 30

Mosesson, G. A. (II).........I Ju 24

Mossberg, H. K. E. . . I Fö 18, S 6, Fi 20; II S 4

Munktell, A. H............I E 11

Munthe, R. E, L...........I H 2

Murray, C. A..........I Fö 13, E 5

Murray, G. R. O...........I E 25

Myrbäck, K. D. R..........I H 10

Myrdal, Alva.......I S 19, 32, Fo 2

Myrdal, K. G. (I).....I U 2, S 8, Fi 28

Myrgren, H.............II Fo 4

Måhlén, C. E............I Fö 10

Månson, K. G............II Fo 8

Mårdh, G. A.............I Fö 13

Mårtensson, H............II Fo 6

Mårtensson, J. W. (II).....I Ja 32, Fi 21

Mäler, K. M. (II)..........I Jo 25

Möller, K...............II Fo 4

Moller, T..............I Ju 22

Möller, W. C. G............I Fö 8

Möllerström, J. V. S......... . I S 28

Nanneson, L........IJo 20; II Fi 4

Natt och Dag, B. H.........I Fö 30

Nauckhoff, S. A. G. . . I E 1, H 11; II Fo 1

Nehrfors, A. E. L..........I K 20

Nelander, J. E............II S 1

Nelson, II. M. O............I E 11

Nerell, A. N. J..........II Fo 7, 8

Nevrell, B. A. . . I Ju 32, Fö 4, Fi 32, E 28

Nenmuller, Margareta........II Fo 4

Nilson, J. F............I Fi 9, 34

Nilsson, A............ I Jo 26, 30

Nilsson, B. A............I E 31

Nilsson, C. E............I Fö 1

Nilsson, F. W............I Jo 10

Nilsson, G.............. I H 12

Nilsson, G. E. (II)......... I S 29

Nilsson, G. V. (II) ... 1 Fö 28, S 24, Fi 32

Nilsson, H. (II)............I S 31

Nilsson, H..............Il Fo 6

Nilsson, Hj. R. (II).........I Fi 21

Nilsson, J. (II)...........I Fi 39

Nilsson, Joh. (I)..........I Jo 17

Nilsson, M. Hj............I Jo 16

Nilsson, N. R......I Jo 8, 10, 24, H 10

Nilsson, O.............II S 1

Nilsson, P. B. (I)........I S 21, E 3

Nilsson, S. J..........I S 29, II 11

Nilsson, T. (II)............I S 20

Nilsson-I,oiasner, G.........I Jo 20

Nitclus, II. V............I Fi 35

Norberg, R. E. . . I Ju 5, Fö 35, Fi 33, Jo 28

Norbäck, K. G............II S 1

Nordberg, J. A............I Fi 17

Nordberg, L. F. G. . . . I Fö 28, S 12, Jo 2

Nordenfalk, J..........I Ju 13, 23

Nordenfelt, P.............I S 19

Nordenskjöld, H. J..... I Ju 24; II Fi 3

Nordenson, C.............I S 9

Nordenson, H. (I).......I Fi 28, H 10

Nordenstam, A............I Ju 22

Nordgren, Olivia (II) .... I S 10; II Fo 4

Nordin, A. G............II S 1

Nordin, J. V...........I S 11, 30

Nordlander, C. H...........I Jo 20

Nordlander, O..........I Fö 2, E 26

Nordlund, Elsa-Brita.....I Ju 12, E 20

Nordquist, M.........I Jo 7, 14, 21

Nordström, A.......I E 21; II Fo 6, 7

Nordström, B. G. L.........II Fo 4

Nordström, G. H...........II S 1

Nordström, K. G. H.........I Fö 8

Nordwall, K. E........... I E 13

Nordwall, 1.............I Ju 27

Noreen, A...............I E 27

Norén, C. S.............I Fö 23

Norén, K. G.............I Fö 20

Norenberg, C. W..........II Fo 4, 8

Norgren, N. O............II Fo 7

Norinder, Y. H. T...........I Ju 2

Norlin, E..........• . . . I H 10

Norrman, E.............I Jo 20

Norup, B. S. B. (II) . . . I Jo 10; II Fo 6, 8

Nothin, T. K. Y........I Ju 31, E 4

Nyberg, B. E.............IS 2

Nyberg, M...............I Fö 5

Nyblom, A. E........I Jo 14; II Fi 4

Nygren, A. T. S............ I E 26

Nygren, Hildur (II)........• . I S 19

Nygren, T. G............I K 20

Nylander, O. E...........I H 4

Nyström, B. A. E...........IS 8

Nyström, E. G............I Fo 2

Nyström, P. E..... I Jo 25; II Fo 3, 6, 7

Näsgård, B. (I)......I Jo 5, 15, 21, 29

Näslund, H. M. E........I Jo 10, 14

Näslund, P. J. (I)......I Ju 17, Jo 21

Näsmark, K. E. J..........I E 20

Odelberg, A. A............I S 27

Odelberg, P.............II Fo 3

Odén, C. A..............I K 3

Odencrants, J. O...........I Ju 17

Ödholm, A..............I S 11

Ödholm, C. G. A........I Fö 4, S 25

Odin, M...............I K 6

Odqvist, F. K. G...........I Fö 20

Oelrich, N. E.............I Fö 15

Ohlin, B. G. (II) .... I K 7, Fi 28, Jo 20

Ohlin, H...........II Fi 4, Fo 6

Ohlon, S. J. E............I Fi 21

Ohlson, S..............I S 16

Olhammar, G. F. N..........I Jo 28

Olin, G..............II Fo 4

Olovson, O. E. (II).........ISll

Olson, A. R............II U 1, 2

298

Riksdag sberättelsen.

Olson, H.....

Olsson, A.....

Olsson, A. E. . .
Olsson, C. P. (II)

Olsson, E.....

Olsson, Erica . .
Olsson, G. A. (II)

Olsson, H.....

Olsson, J. L. . .
Olsson, K. A. . .

Olsson, L.....

Olsson, O. L. . .
Onsjö, J. (II) • •
Osvald, G. S. . .
Osvald, H. . . .
Osvald, Ingrid . .

.....I E 32

.....I S 29

..... I Fi 17

. . I Ju 1, S 27

.....I S 10

. . . . II Fo 7

. . I S 2, Fi 39

..... I Jo 20

.....I K 2

..... I Jo 17

.....I K 16

..... I Fi 39

I H 14; II Fo 8

..... I Jo 20

I S 19; II Fo 4

Palander, T. F.........I K 7, 9, 16

Palm, G...............I Ja 17

Palm, G. R..............I H 6

Palm, S. E. W............I E 25

Palmquist, L. P. O........I Jo 16, 23

Palmstrand, T. E. H........II Fo 5

Parcnins, M. F............I S 10

Park, G. L..............I Jo 2

Paues, E. W........I Jo 17; II Fo 3

Pauli, I. H. E. (I).........I E 8, 28

Perman, E. G. S...........I E 10

Perslow, M. S............II S 4

Persson, E..............I Jo 8

Persson, E..............IS 6

Persdon, E...........II Fi 4, Fo 8

Persson, F..............I Jo 26

Persson, 1.(1)..........I S 19, 29

Persson, J. A. L. (II).........I K 21

Persson, K. G. . . I Ju 6, 10, S 2, 33; II S 4

Persson, N. A............I E 17

Persson, P..............I Fö 17

Persson, P (II)...........II S 3

Persson, P. H. Y......• .... I H 12

Persson, S..........I Ju 14, Fo 4

Petersen, K....... .....I H 8

Petersson, K. (I)...........I Ju 28

Petersson, T. P. J...........I Fi 6

Petré, K. B. T............I Fi 40

Petrelius, B..............I Fi 20

Petrén, T. E. A............I E 26

Petri, B. A. W............I K 18

Petterson, C. H............I Jo 21

Pettersson, T.............II Fi 4

Pettersson, A........I Ju 27; II S 1

Pettersson, A.............I S 21

Pettersson, A. P. (II) . . . . I Jo 26; II Fo 9

Pettersson, G. K. (II) .... I Jo 26, 28, 30

Pettersson, T...........II Fo 8

Platon, J. B..........I Jo 8, H 10

Ploman, P. F.............I H 8

Pontén, S...............I K 13

Pålsson, F..............I E 26

Pålsson, P. O.............I Jo 25

Quennerstedt, N. H..........I K 13

Quensel, C.-E............. I E 11

Quensel, N. J. E...........I Fi 7

Quensel, S. G. L...........I Ju 17

Qvarnström, K. G. A..........I Fi 17

Ralf, E. C..............I E 19

Rapp, F...............I K 19

Rapp, Y...............I K 7

Rappe, G...............I Jo 24

Rappe N. J.............I Fi 36

Rausing, A. R............I K 16

Regner, N...............I Ju 21

Restad, E. H.............I S 28

Reuterskiöld, B. II. C.........I H 6

Reuterswärd, G. F. A........II U 1, 2

Rieta, A. T..............I Fi 24

Rimby, Hj..............I K 19

Rimér, O...............I Fi 17

Ringborg, G.............1 Jo 20

Ringborg, H.............I Jo 20

Ringborg, H. G...........II Fo 4

Rising, G. A.............I Ju 28

Rodhe, EM.............I E 34

Rodhe, K...............I Ju 25

Rodhe, S. O.............I Jo 20

Rogberg, N.............II Fo 2

Rohlin, A. U.............I S 31

Romander, N.............I Fö 5

Romanus, S. E............I S 19

Romberg, A. C. T........I Ju I, Jo 23

Romdahl, A. L............I E 32

Ronner, G..............I Ju 16

Ros, A. K. E.............IS 2

Rosander, K. E............I Fi 38

Rosberg, K. G............I Fi 21

Rosén, B. . . . ...........I Jo 24

Rosén, Göta........I Ju 12, 16, S 10

Rosén, R...............II Fo 6

von Rosen, F. W. F..........I H 6

Rosengren, E. O...........I Fö 26

Rosenquist, G. W...........ISO

Roupe, N. G. T............I Fo 3

Royen, N. T.............I H 8

Rudberg, Y..............I E 25

Rudhagen, J. B............II S 1

Ruist, G. F...........I Fö 4, Fi 8

Rånald, C. M.............I S 21

Rundlöf, H. N ...........I Fi 21

Rune, I. F..............I S 30

Runestam, A.............I E 20

Rusck, Å...............I H 12

Ryd, S. H............. I Fö 16

Rydback, A. V..........I Fö 12, 29

Rydbeck, E.............II Fi 4

Rydbeck, O............. . I U 2

Rydberg, J. A............I Ju 22

Ryde, B. H............I Jo 9, 20

Rydenfelt, S.............I E 10

Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna I Ju 1, S 19

Rylander, A. O. E..........I Fi 17

Rulcker, A...............I S 32

Ryman, F. S. A........... I Fö 3

Rynell, S...........I Ju 3; II U 2

Råberg, E..............I Ju 16

Personregister,

299

Saemund, G...........I S 11, 31

Sahlén, G. V.............I Fö 23

Sahlin, E. C.............I Ju 24

Sahlin, G...............I Jo 20

Sahlin, O. E........■ I K 17

Sahlin, S. E. G.....T U 2, Fo 1; II Fo 5

Sahlström, N.............I Jo 10

Samuelsson, E. J. G..........I Jo 8

Samuelsson, G. Y...........I S 25

Samzelius, P. P. M..........I E 16

Sandberg, Å. E.......I Fö 28; II Fo 3

Sandberg, F. W. E.......... I E 17

Sandberg, O. E. (II).....I Fi 28, Jo 25

af Sandeberg, G. V. D. ...... . I Fö 35

Sandén, J. E. (I)........I Fö 17, S 28

Sandler, R. J. (I).......I S 6, Fi 28

Sandström, A. E. F..........I S 16

Sandström, B.............I K 15

Sandström, K. G. A..........I Fi 30

Sandström, K. II...........I K 9

Sauber, K..............I H 6

Schager, N.............II Fo 7

Schalling, E. H.........I S 29, E 24

Schedin, V. E.............I Fö 3

von Schéele, C.-A...........I K 8

Schéle, N..............I K 3

Schiren, G. U........ I Jo 5

Schlyter, K. (I)...........I Ju 12

Schlyter, R. O. O...........I H 8

von Schmalensée, A..........I S 34

Schmidt, C.......I Ju 3, S 20; II S 4

Schmidt, C. S:son.........II Fo 6

Schmidt, T. A............I Fö 20

von Schulzenheim, C. H. J......I S 10

Schwartz, S. G......I Fo 1, 3; II Fo 3

Schwartz, V. A. O..........I K 4

von Schwerin, F. K. W........I E 14

Schönmeyr, L. J...........I K 21

Sefve, S. I. (II)...........I Fi 39

Sehlstedt, O.............I Ja 16

Serrander, G.............I S 31

von Seth, T. G. A (II)........I Jo 21

Sidenbladh, G.............IS 8

Sidenbladh, K. J. E. . ........1 Fö 3

Siegbahn, K. M.........I Fö 20, E 29

Sieurin, S. E.............I II 10

Sievert, R. M...... .......I Fö 20

Sigmar, E. R. J. K..........I K 20

Silfverberg, K. J. A.....I Fö 10, 22, Fi 34

Siljeström, G. (I).........I Ju 13, 25

Silow, A.............I E 1, H 10

Simonsson, Y. A........I K 16, Fi 3

Sivert, E. D.....I Fi 7, 27, 38; II Fi 3

Sjunnesson, N. S...........I K 6

Sjunneson, O. J........... II U 2

Själander, E........I Jo 20; II Fo 4

Sjöberg, E. A........ I K 7, 16, Fi 3

Sjöberg, S..............I Fi 17

Sjödahl, H. L. E. (I)........I Fi 35

Sjöfält, E. E...........I Jo 8, 24

Sjögren, A. L.............IS 2

Sjögren, C. E.............I K 4

Sjögren, E..............I S 31

Sjögrön, K. E......I Jo 10, 20; II Fo 5

Sjöholm, B. E.......I S 5, 23, 33, 34

Sjöholm, S.....

Sjölund, E. O.
Skogh, S. A. . . .
Skoglund, G. T. (II)
Skoglund, H. L. . .
Skoglund, J. M. (II)
Skogman, H. . . .
Skoog, T. O. ...

Sköld, J. O.....

Smedmark, C. G.
von Sneidern, A.

Sohlman, R.....

Sohlman, S.....

Sollander, R. . . .
Sonesson, N. M. . .

Soop, E......

Springer, T. T. G. .
Stade, K. Y. ...
Staf, N. O. B. . . .
Starck, K. G.-A. .

Starland, H.....

Staxäng, E. V. (II)

Steen, B. F.....

Steen, S. O.....

Steenberg, K. J. E.
Sten, H. (I) . . . .

Stenberg, S.....

Stenberg, S. J. . .
Stenhammar, O. . .
Stenholm, S. . . .
Stensgård, A. H. . .
Stenström, J. A. . .
Stenvik, R. A. J. .
Sterky, H. K. A. .

Stern, E......

Sterner, R.....

Stiernström, M. . .
Stjernberg, S. T.
Stjernqvist, H. O. .
Stjernstedt, C. M. V.

Strahl, I......

Strand, A.....

Strand, A. W. (I) .

Strand, H.....

Strandberg, E. . . .
Streyffert, K. T. . .
Stridsberg, E. R. . .
Strindlund, G. . . .

Sträng, G.....

Ström, E. T. H. . .

Ström, G......

Ström, N......

Ström, T. V. ...
Strömbeck, J. P. . .
Strömberg, O. A. E.
Strömbäck, C. . . .
Styrman, G. A. . .
Styrud, S. G. . . .

Ståhl, D. E.....

Stålbrandt, H. . . .
Ståhle, A. N. O. K.
Sundahl, P. E. . .
Sundberg, C. G. (I)
Sundberg, R. A. . .

Sundelin, F.....

Sundell, O. E. . . .
Sundén, O. II. . . .

.........I H 10

......... I Jo 25

... I S 16, 20; II S 1

......... I Jo 23

.........I E 22

.......I Ju 5, S 10

.........IS 6

........ . I E 15

.........I E 32

........ I Fö 24

. . .......I K 15

. . . I Fi 28, H 5, Fo 1

........II Fo 3

......... I Fi 31

.........I H 10

......... I Fi 21

.........II 8

....... I Fö 15, 27

.........I E 16

.........IS 6

.........isa

.........I E 19

....... I Fi 7, 17

.........I E 13

.....I Fo 2; II S 3

.... I S 10, Jo 21, 25

......... I Ju 12

.........I K 12

........II Fo 6

.........I S 31

.... I Jo 20; II Fi 4

.........I Fö 3

........I S 2, 34

......I Fö 6, K 8

.........IH 7

......I S 32, Fi 28

.........I S 26

....... I Jo 4, 12

.........IS 4

........I Ju 10

.......I Ju 10, 12

. . . . I S 10; II Fi 4

.......I Fi 7, 30

........II Fo 6

.........I S 31

......I K 13, Jo 20

. . . . I Fö 12, 29, H 10

. . . . I Jo 25; II Fi 4

. . . I Jo 20; II Fo 4, 6

.....I Fö 10, Fi 33

.........I S 27

.........I S 32

........ II Fo 7

. .......I E 26

......... I Fö 24

......... I Jo 21

.........IS3

......... I Fi 29

.........II U 2

........II Fo 6

.......II Fo 2, 8

.........I E 30

......I K 9, Jo 28

........ I Jo 19

.........I K 6

. I Ju 28, Fö 23; II U 1

.........I E 29

300

Riksdagsberättdsen.

Sundfeldt, B............II Fo

Sundfeldt, R............II Fo

Sundgren, N. E. G..........I E

Sundin, T. W.............I K

Sundquist, B. V............I H

Sundqvist, G..........I Ju 21, E

Sundström, E.............I Ju

Sundström, E. V. , I K 17, Fi 20, Jo 20, H

Suwe, E. G..............I Fö

Svanberg, A. K. O..........I Jo

Svartz Malmberg, Nanna.......IS

Svedberg, T.............I H

Svedelius, E.............IS

Svegart, H. L.............I Jo

Svennberg, T.............I K

Svennegård, C............I E

Svennilson, S. I.......I Fi 28, Jo 20,

Svenonius, Anna-Märta........I Jn

Svenson, Gärda...........IS

Svensson, Birgitta..........I Jo

Svensson, D.............I H

Svensson, G Hj. (II)......I Ju 5, K

Svensson, Gärda..........II Fo

Svensson, J. S............I K

Svensson, S. E.......I Fö 30; II S

Svensson, Valborg..........I Fi

Svensson, W. (II).....I Fi 24, 28, Jo

Svenungsson, A............I Fö

Sverne, E. V........I Fi 31, 34, Jo

Swartling, A. E. V.......I Fi 16, E

Swartling, P............ I Ju

Swedenborg, G. B. V. E. . . . I Fö 23, Fi

Swedenborg, J. E...........I E

Swedlund, N. P. R........I Fö 20,

Swenzén, B. T............I Fö

Sylvan, H. T.............I Jo

Sylwan, E. C............I K 3,

Sylwan, N. E......... I H

Sällfors, C. T............ . I K

Sävström, A. V. (II) . . .......I K

Söderberg, E............II Fo

Söderblom, Anna Lisa........I Ju

Söderbäck, C. F.......I S 10, 11, Fi

Södergren, J. R. A. I Ju 22, H

Söderling, E. G............I K

Söderlund, G......I Fi 22, 28; II Fi

Söderquist, C.............II S

Söderström, O........I Jo 20; II Fo

Sölvén, K. O. A.........I S 10,

Söre, A............ I H

Sörensen, K.............I Ju

Tallroth, T..............I Fö

Tamm, K. G. L. H..........I Fi

Tamm, V. S. Ipson.......I Fö 14,

Tammelin, P. A. V..........I Fi

Tegendal, O. E............IS

Tegner, G..............IS

Telander, N. G...........II Fo

Telenius, S. F............II S

Tengblad, E.............I K

Tengelin, Å. E............I E

Tengwall, E. J............IS

Thiis, H...............I E

Thomson, A. N. . . I Fi 20, 22, E 14, 18; II S 1
Thorburn, U. A. . .
Thorelli, H......		......I S 32
Thornander, T. . . .		......I S 32
Thorsing, O. G. K.		......II U 1
Thorson, I. W. . .		.....i I Fö 23
Throne-Holst, H. . .		. 1 Fö 32; II Fo 6
Thulin, G. G.....		...... I Jo 23
Thulin, G. Å. L. . .		. . I S 2, 5, H 11
Thun, F. W. ...		......I S 12
Thunberg, T. L. . .		......I S 22
Thunborg, F. . . .
Thurén, G.....		......I Ju 12
Thörnell, O. G. . .		...... I Fö 26
Tigerschiöld, K. M.		. I E 11; II Fo 7
Tillander, T. . . .		...... I Jo 26
Tiselius A. W. K. .		......I E 29
Tiselius, K. E.		......I S 22
Tjus, G. G. R.		......II U 2
Tjällgren, O. L. (I)		I Jo 21, 25, 26, 30
Tolstoy, N.....
Tondén, A.....		......I Fi 1(''
Topelius, G. Z. . .		......I E 5
Torstensson, G. . .		....... I Jo 22
Tottie, A. V. R. . .		......I S 5
Treschow, J. A. A. .		...... I Fö 13
Trolle, C. R.....		.....II Fo 8
Tunberg, S. A. D.		.....I E 4, 29
Törn, E. W.....		..... I Fö 13
Törnblom, C. G. E.		.....II Fo 4
Törngren, C. E. G. .		I Fö 4, S 12, Fi 37
Törnkvist, A. (II) .		..... , I Fi 34
Törnqvist, G. . . .	u.	.....II Fi 2
Uhnbom, I. T. . . .		...... I Fi 17
Uhrbom, A. V. . .		......IS 2
Ulne, J. O.....		...... I Fi 16
Upmark, E. G. J. .
Utbult, B. (II) . .		. I K 12; II Fo 4
Utterström, C. . . .	V.	......I H 6
Vahlberg, G. E. . .		. . I S 11; II S 1
Valentin, N. G. . .
Vedberg-Larsson, Elvira .	...... I Fi 32
Velander, C. G. (I)		.......I Jo 25
Velander, E.....		...... I H 10
Vidfelt, G.....		......I K 6
Vieweg, O. V. K. .		. . . I Ju 4, Jo 20
Viklund, N. D. . .		.....II Fo 4
Vinell, K. T. ...	. I U 2, H 5, 6; II Fo 5
Vinell, O. M. . . .		......I H 16
Vinge, Margit . . .		...... 1 Fi 32
Virke, T. F..... Vougt, A. G. F. (II)		......I Fö 1
	. . I E 32; II U 2
Vult von Steyern, N.		......I Ju 7
Västberg, Disa (II) .	W.	......II S 1
Wadén, I. P. J. . .		......I Fö 6
Wadenius, S. R. . .		. . . I S 2, 26, 34
Wrnrn, C. F.....		......I Jo 8

Personregister.

301

Wahlberg, E.............I S 20

Wahlbäck, J. M.........I S 4; II S 3

Wahlstedt, G. V. R........II Fo 7, 8

Wahlund, S. G. W. (I).....IS 19, Fi 17

Wahlström, G............I Jo 20

Waldenström, E............1 H 10

Waldenström, H............IS 3

Waldenström, M. E......I Fi 38, Fo 2

Wale, H...............I S 31

Walin, G...............I Ju 20

Wallander, S.............IS 8

Wallberg, C. E. F. . . I Fi 32, H 6; II Fi 1, Fo 5

Wallén, G. B.............I Fö 19

Wallén, O. A.............I S 10

Wallenberg, J............I Fi 28

Wallenberg, O............I K 2

Wallentheim, A. V. (II) . I S 12, 19, 20, E 31

Wallentheim, Annie.........I S 19

Waller, P..............II Fo 8

Waller, T..............I Jo 12

Walles, K. L.............II U 1

Wallgren, A...........I S 10, E 15

Wallgren, T. O............I K 14

Wangsén, O. R.........I Ju 16, S 10

Wanhainen, W. L...........I Jo 2

Ward, K. S. V. (II)......II U 1, Fo 9

Wassberg, L. F. S.......... I Fö 23

Wehtje, E. J. (I) . . I Fi 28, Jo 20; II Fo 3

Wehtje, W.............II Fo 1

Weibull, N. R. M...........I Jo 32

Weijne, J. J. E. . . . IS 24, 29, Fi 16, E 33

Welander, L. A. E..........II S 2

Welin-Berger, A. H..........I Jo 5

Welin-Berger, J............I S 11

Wellander, E. L............I E 17

Weman, N. H. P...........I E 2

Wennerberg, A. H...........I Fö 13

Wennerholm, H. A. L.........I Ju 32

Werner, O. E. (II).....I Ju 10, 28, Fi 30

Wernstedt, C. M............1 E 13

Wernstedt, S. L. M. A.........IS 6

Wesslén, G-.............II Fo 7

Westerberg, M. O........I Jo 25, H 12

Westerberg, P. O..........II Fo 8

Westerberg, S. A:son.........I H 10

Westerberg, S...........II Fo 3

Westerlind, E.............I Fi 28

Westerlund, E. O......I Fi 28; II Fo 3

Westerlund, P. O...........I Jo 25

Westgren, A. F..........I E 10, 29

Westholm, S.............IS 8

Westin, G..............I Ju 24

Westin, G. E. N......I Fö 2, E 1», 26

Westling, E. A..........I Fi 20, 29

Westman, A..........I K 6, E 10

Westman, K. A. (I).........I K 5

Westman, K. B............I E 25

Westrell, C. F.............I H 11

Westring, I..............I Fö 24

Westring, L.............I Fö 9

Wetter, F..........I Jn 10, 21, Fi 35

Wettergren, K. E. W.........I E 32

Wetterling, G. M. W......I Jn 22, K 6

Wibeck, J. E.............I Jo 3

Wiberg, J. Å. T. (II) .... I E 32; II Fo 7

Wibom, T.............II Fo 7

Wickbom, H.............I S 19

Widegren, B. G...........I Ju 25

Widell, G. A.............I Fö 19

Widerberg, H............ . I Jo 23

Wigert, A. G. A. . . IS 12. Fi 27; II Fi 2

Wigren, G. . ............I Jo 25

Wihlborg, A.............I Fi 17

Wihlborg, N...........I Jo 26, 30

Wijkander, R. T..........II Fo 8

Wijnbladh, C. M. E..........I Ju 7

Wikander, D.............I E 2

Wikander, H. Öhr...........I Ju 30

Wikander, oR.............1 S 25

Wikblad. A. H............I E 26

Wikland, L. E..........I Fö 9, 24

Wiklander, N. B. Y..........I Fö 11

Wiklund, Gertrud.....I S 19; II Fo 4

Wiklund, H...........I Ju 6, 28

Wiklund, K. G. (II).........I S 19

Wiklund, T. K. E.........I Fö 6, 34

Wikström, F........... II Fo 6

Wilhelmsson, E..........I Ju 6, 21

Wilund, A. O.............I Fö 30

Winbladh, A. Th...........I Jo 7

Winbladh, R. Th..........II Fo 3

Wingborg, A. H. B..........I Jo 16

Winnermark, A. E..........I Fi 17

Wingård, E. ............II Fi 2

Wirseen, A..............I K 11

Wistrand, A. D. H..........I S 28

Wistrand, K. (I)......I Fö 2, S 2, E 7

Wittrock, E. J. P...........I K 17

Wittrock, K. J. P...........I Fö 21

Wohlin, T. H............I E 19

Wold, H...............I Fö 2

Wold, S. G..............I Fö 4

Wuxén, R...........I Fi 29, E 30

Wåhlin, P. F.............I Ju 22

Wähl, G...............I S 2

Wärn, G..............I Jo 21

Wärn, T. G...........I Fö 18, E 5

Yllner, C. A. T. . . .	Y.
Ysander, D. T. . . .		......I E 22
Ytterborn, G. R. . . .		. . I S 16, Jo 20
Zetterberg, II.....	Z.	......I Jn 13
Zetterberg, O.....		..... I Jo 20
Zetterquist, A. F. . .		. . I S 6; II S 3
Zickerman, S. O. G. .		......I H 12
Zimdahl, H......		......I E 27
von Zweigbergk. J. O.		. I Fö 9, 15, S 3
von Zweigbergk, Å. .
Aberg. E. V. R. . . .	Å.	......I E 22
Åberg, T. G.....		......I E 31
Åbjörnsson, C. V. . .		......IS 2
Åhmansson, N. C. E.		.....II Fo 2
Ahrén, U. E.....
Åkerberg, E.....
Åkerberg, O. 11. (I) .		...... I Fi 39

Riksdagsberättelsen.

302

Åkerberg, P. E. H..........I Jo 25

Åkerlund, Å. 0............I K 6

Åkerman, E. Å. . I Jo 1, 10, 17, 20; II Fo 4

Åkerman, R. O. R. . ........1 Fö 23

Åkerman-Johansson, Brita . I S 19; II Fo 6

Åkesson, E. K............II S 2

Åkesson, N. O.......I S 1, 15, 17, 18

Åkesson, O. A............I H 7

Åkesson, T..............I Jo 24

Åman, Å...............I Jo 25

Åmark, S. O. F............I Fi 28

Ångström, T. K............I K 11

Åselius, K. H.............I S 5

Åselius, H. Hj............I Fi 28

Åseskog, S..............IS 2

Åslund, L. P............II Fo 4

Ä.

Almeby, H.............II Fo 6

Öberg, Märta (II)
Öberg, S. E. . . .
Öberg, Th. . . .
Ödeen, S. A. E. .
likman, B. . . .
Öhman, F. K. I. .
Öhrling, P. O. . .

Öman, I.....

Önnesjö, K. E. .
Örbom, A.
Östberg, Amanda.
Östberg, L. F. P.
Östberg, P. . . .

Öste, Ä.....

Östergren, T. . .
Östlind, Å. J. . .
Östman, O. . . ,
Östrand, D. O. .

Ö.

........ I Fi 39

........I Ju 21

.... I Ju 22, Fö 5

. . I Fö 6, Éi 33, Fo 3

........ I Fi 16

........ I Fö 33

........ 1 Fö 17

........I E 21

........I K 14

........I S 31

.......II Fo 7

........I S 16

.......II Fo 6

........I O 2

........I S 11

........I S 1©

........ I Fi 26

... I S 10; II Fo 2

Sakregister.

303

Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.

Aktiebolag: utreda, rör. behovet av
statlig tillsyn över aktiebolag, som
ha till ändamål att bedriva fastighetsbelåning,
och därmed likartade bolag I H: 15

Allmänna handlingar: sakk. för utreda.
rör. tillämpningen av 1937 års
lagstiftning om allmänna handlingars
offentlighet (1943 års sekretessutredning)
..............I Ju: 14

Amerikautredningen........I U: 2

Ansvar. Se Tjänsteman.

Ari et ar skyddskommitté: 1938 års . . I S: 11

Arbetsdomstol: sakk. för översyn av
bestämmelserna rör. arbetsdomstolens,
arbotsrådets och försäkringsrådets

sammansättning..........IS: 30

Arbetsföra. Se Partiellt arbetsföra.
Arbetsförmedling: sakk. ang. arbetsförmedlingens
organisation.....I Fi: 22

Arbetsmarknadskommission: statens II S: 1

Arbetsrådet. Se Arbetsdomstol.

Arbetstidsreglering. Se Tullverket.
Arbetsvärd åt krigsskadade: sakk.

för utredn. rör. . .........1 S: 3

Arkivsakkunniga: 1940 års.....I E: 16

Arméns officersutbildningskommitté I Fö: 23
Arrende: utredn. rör. arrendebestämmelser
för kommunal jord samt
jordbrulrskommissionens organisation

m. ................1 Jo: 26 i

— Se även Universitetsarrendeutredningen.

Arvoden. Se Militära arvoden.
Auktorrättigheter: sakk. för utredn.
ang. statlig kontroll över organisationer,
som avse att nyttiggöra . . I J u: 23 I

Auktorrättskommittén.......I Ju: 13 J

Automobiltrafik: utredn. rör. behovet
samt den lämpliga utformningen av
särskilda föreskrifter betr. tillstånd
för juridiska personer att utöva
yrkesmässig automobiltrafik .... I K: 3

Befolkningsutredning: 1941 års. . . I S: 19
Behörighet: revision av lagstiftningen
örn kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag
...............1 Ju: 1

Beredskapssjuklius: sakk. för granskning
av planer för........I S: 14

Beredskapsåtgärder. Se Skattepolitik.
Besparingsberedningens järnvägs sakkunniga

. ..........I Fi: 3

Bevakning sutredning: 1943 års . . I S: 5

Björnutredning: 1942 års.....I Jo: 19

Bolag. Se Aktiebolag.

Bostadsproduktionen: sakk. rör. . . I Fi: 5
Bostadssociala utredningen ....IS: 8

Brandordningar: sakk. för upprättande
av förslag till normalbrandordningar
............ . . I K: 18

Bränslekommission: statens .... II Fo: 7
Byggnadsföretag. Se Konkurs och
Prisstegring.

Byggnadsförvaltning. Se Fortifikations-
och byggnadsförvaltningsutredningen.

Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén. Karolinska
sjukhuset och Tekniska högskolan.
Byggnadsstudier. Se Jordbrukets
byggnadsstudiekommitté.
Byggnadsutredning: 1940 års civila I K: 6
1940 års militära I Fö: 1

Centrala krigskonjunkturskatte nämnden.

........ . . . II Fi:

Centrala omsättningsskattenämnden II Fi:
Chalmerska byggnadskommittén . . I E:
Civil verksamhet. Se Värnplikt och
För svar sväsendet.

Civila byggnadsutredningen: 1940 års I K:
Civilanställningssaklcunniga: 1942

års...............I Fö:

CivilfÖrsvarsutredning: 1943 års ..IS:
Clearingnämnden . ........I H:

Deltidstjänstutredning: 1944 års . . I Fi: 82

Dissentérlagskommitten......IJu:24

Djnrgårdskommissionen......I K: 21

Domarutbildningen: sakk. för utredn.

rör. domarutbildningen m. m. . . . I Ju: 25
Drivmedelsutredning: 1944 års ... I Fo: 4
Dyrort: 1943 års dyrortskommitté . . I Fi: 21
— sakk. för utredn. ang. ny dyrorts grnppcring.

...........I Fi: 80

304

Riksdagsberättelsen.

Ecklesiastika löneboställen: sakk. för
utreda, rör. de ecklesiastika löneboställenas
räntabilitet m. m. . . .
Efterkrigsproblem: utredn. ang. ekonomiska
.............

Ekonomisk efterkrigsplanering: kommissionen
för..........

Ekonomisk försvarsberedskap: ut redn.

rör. den fortsatta planläggningen
av den ekonomiska försvars beredskapen

...........

Ekonomisk kartläggning. Se Kartläggning.

Elektrifiering sberedningen.....

Elkraftutredningen av år 19i3 . . .
Enskilda sparandet: sakk. ang. det .

Epizootisakkunniga........

Estlandssrenskar: kommittén för . .
Expeditionstjunst. Se Militära expeditionstjänst
kommittén.

Explosiva varor: 1942 års sakk. för
revision av förordningen ang. . . .
Exportkreditnämnden.......

Fast anställd personal: utredn. ang.
vidgad användning av extra ordinarie
anställningsform för försvarsväsendets
fast anställda personal ....

Se även Civilanställningssakkunniga.

Fast egendom. Se Kronojord.
Fastighetsbildningssakkunniga . . .
Fastighet sutredning: 1943 års militära
Film: utreda, rör, filmverksamheten

inom försvarsväsendet........

Frima. Se Varumärkes- och firmalagstiftningen.

Fisicerättskommittén........

Fiskehamnen!redning: 1944 års . . .
Flottleds frågor: sakk. för utredn. av
vissa åottledsfrågors behandling . .
Flygmedicinska utredningen ....
Flygmekaniker: sakk. för förhand lingar

med landsting och andra kommuner
rör. anordnande av flygmekanikerutbildning
vid centrala verkstadsskolor
och kommunala yrkesskolor
..............

Flygmotorer: utredn. rör. frågan om
ordnande av vetenskaplig försöksverksamhet
med flygmotorer och propellrar
.............

Flygplatsutredning: 1943 års . . .

Flyktingsnämnd: statens......

Folkbildningen: kommittén för det fria
och frivilliga folkbildningsarbetets

understödjande..........

Folkbokföringskommittén.....

Fondbildning. Se Kommunal fondbildning.

Forskninqsnämnd: försvarets ....
Fortijikations- och byggnadsförvalt*
ning sutredning en ........

I E: 3
I Fi: 19
I Fi: 28

I Fo 3

I Jo: 18
IH: 12
I Fi: 2
I Jo: 16
I S: 16

I H: 11
I H: 5

I Fö: 10 :

I Ju: 17
I Fö: 13

I Fö: 17

I Jo: 23
I K: 12

I Ju: 18
I E: 8

Fritid sutredning en.........IS: 9

Fångvård: utredn. rör. frågan om fångvårdspersonalens
utbildning och rekrytering
............I Ju: 2

— utredn. ang. löneställningen för
vissa befattningshavare vid fångvårdsstaten
..........I Ju: 32

Författningshandböcker: förberedande
utredn. ang. utgivande av författningshandböcker
för förvaltande

verk och myndigheter......I Ju: 31

Förfogandelagar: utredn. rör. förfogandelagstiftningens
fortsatta till lämpning.

...........I Fö: 33

Förorening av vatten och luft: sakk.
för utredn. rör. åtgärder för att för -

hindra förorening av vatten och luft
samt rör. rätt att utnyttja underjordiska
vattentillgångar.......I Ju: 8

Församlingsindelningen i Stockholm:

sakk. för utredn. rör. reglering av . I E: 24

Försvarets forskningsnämnd .... I Fö: 20

Försvarets tjänsteförteckningssak knnniga.

............I Fi: 33

Försvarets upplysning sutredning . . I Fö: 25

Försvarsberedskap: utredn. rör. Sveriges
...............I Fö: 26

Se även Ekonomisk försvarsberedskap.

Försvarsväsendet: utredn. rör. behevet
av icke-ordinarie personal inom försvarsväsendet
m m. (försvarets sakanslagsutredning).
........I Fö: 29

— utredn. för inkallad personals återförande
till civil verksamhet ... I Fö: 31

— utredn. för återförande till närings livet

av ianspråktagna hästar, fordon
och fartyg..........I Fö: 32

Se även Film och Tandvård.
Försvarsväsendets ingenjörutredning
...............I Fö: 6

Försa kring srådet. Se Arbetsdomstol.

Försäkringsutredningen......I H: 7

Förvaltningsmyndigheter: utredn. ang.
reglering av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter
i ärenden rör. enskild
rätt............I Ju: 29

I E: 6 !

I H: 13
I K: 11
I S: 20

Garnisonssjukhus: utredn. rör. gar -

nisonssjukvården i Stockholm ... I Fö: 9
Granituiredning: 1937 års.....I H: 8

Grundvatten. Se Förorening av vatten
och luft.

Gruvfyndigheter: utredn. av frågan
örn försatt utnyttjande av vissa staten
tillhöriga gruvfyndigheter i
Västerbottens län.........I H: 3

I E: 31

I Fi: 17 | H.

{ Hamnutredning: 1944 års . . . . . I K: 15
I Fö: 2C j Handböcker. Se Författningshandböcker
och Länsstyrelse.

I Fö: 28 Handelskommission: statens .... II Fo: 5

Sakregister.

305

Handlingar. Se Allmänna handlingar.

Hembiträdesutredningen......IS: 7

Hjälpverksamhet. Se Internationell
hj älpverksamhet.

Hyra: sakk. ang. hyressättningen i
staten tillhöriga fastigheter .... I Fi: 18
Hälsning splikt: ntredn. rör. hälsnings.

plikt för enskild militär personal . . I Fö 16
Hära dsskrivares biträdespersonal:

sakk. med uppdrag att biträda vid
utreda, rör. biträdespersonalens å
häradsskrivarkontoren avlöningsförhållanden
............ I S: 35

Hästar. Se Försvarsväsendet.

Hästexport: utredn. för verkställande
av överarbetning av statens hästexportberednings
ntredn. rör. användningen
av å beredningens verksamhet
uppkommen behållning . . . . I Jo: 31
Högsta domstolen: sakk. för samråd
med byggnadsstyrelsen vid utredn.
ang. lokaler för Högsta domstolen,

Nedre justitierevisionen och Svea
hovrätt.............I Ju: 7

Immateriella rättigheter. Se Auktorrättigheter
och Auktorrättskommittén.

Industrikommission: statens . . . . II Fo: 3
Informationsstyreise: statens .... II U: 1
Ingenjörutredning: försvars väsendets I Fö: 6
Internationell hjälpverksamhet:

svenska kommittén för......I Fo: 2

Investeringsfonder: sakk. för översyn
av lagstiftningen om investeringsfonder
m. m............I Fp 3g

Investeringsutredningen......I Fi: 20

Jordbruk: utredn. rör. jordbrukets inriktande
under försvårad tillförsel

och krig .............I j„. x

Se även Uppsikt å jordbruk.

Jordbrukets by g gnadsstudiekommitté I S: 31
Jordbrukskassebeskattning sutred ningen.

............I Fi: 10

,7ordbrukskommissionen. Se Arrende.
Jordbrukskommitté: 1942 års ... . I Jo: 20
Jordbrukskredit: lånenämnden för sekundär
.............t Jo: 12

Jordbrukstaxering ssakkunnig a: 1943

T ■•■••••........I Fi: 24

J ordbrukstekniskt for skyling sråd: utredn.
rör. inrättandet av ett . . . . I Jo: 10
Jorddelningslagen. Se Fastighetsbildning
ssakkunnig a.

Justitierevisionen. Se Högsta domstolen.

Järnväg: 1943 års järnvägskommitté I K: 9
utredn. rör. revision av gällande regler
örn järnvägs ansvar för skada å
gods m. m.............I K: 10

lii hang till riks. prat. 7945. 1 sami.

Iliksilagsboriil tolson.

Se även Statens järnvägar, Statsinlösen
av järnväg och Stängselskyldighet.

Järnväg sko stnadsutr edning: 1942 års I K: 7

Järnvägspensionsutredning: 1943 års I Fi: 8

Karolinska sjukhuset: kommittén för
Karol inskar-sjukhusets fortsatta utbyggande
............I E: 21

Kartläggning: utredn. ang. den ekonomiska
kartläggningen m. m.....I Jo: 4

Klockare. Se Iiyrkomusikerutredning.

Kommissionärsvé&endet: sakk. för undersökning
rör. kommissionärsväsendet
hos statens förvaltningsmyndigheter
.............. I S: 18

Kommunal fondbildning: sakk. för
översyn av gällande bestämmelser

I Fi: 37

Kommunal jord. Se Arrende.

Kommunal samverkan: 1944 års kommitté
för.............I S: 12

Kommunalskattefrågor. Se Skattesakkunniga.

Kommunindelningskommittén ... I S: 29

Konkurs: sakk. för utredn. ang. möjlighet
för konkursbo att avsluta av
konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag
..............I Ju: 15

Kraftlednings-skadeersättnings-sak kunniga

•............I H: 13

Krigsförsäkringsnämnd: statens . . II Fo: 2

Krigshjälpssakkunniga......I S: 4

Krigskonjunkturskattenämnden: centrala
...............II Fi: 4

Krigskon junkturskatter odet . . . . II Fi: 3

Krigsskadade. Se Arbetsvärd åt
krigsskadade.

KrisförvaltningenröverTevisionen för il Fo: 9
Kronojord: utredn. av frågan örn den
rättsliga vården och förvaltningen av

kronans fasta egendom......1 Fi: 11

— utredn. örn och upprättande av plan
för"upplåtelse av tomter å kronomark
ovan odlingsgränsen i Norrbottens län I Jo: 3
Kulturhistoriska muséet i Lund. Se
Museum.

Kvinna. Se Behörighet.

Ky r kolag stiftning: sakk. för kodifiering
av gällande rätt på kyrkolag stiftningens

område........I Ju: 9

Kyrkomusikerutredning: 1942 års . I E: 19

Kyrkomötesutredningen......I E:

Landsfiskaler: sakk. för utredn. rör.
åtgärder för erhållande av vikarier å
landsfiskalB- och landsfiskalsassistent tjänst

m. m. . ..........T S: 26

Lantbruksakademien: undersökning

av frågor berörande lantbruksakademiens
nyttjanderätt till område å Djurgården
.............. I Jo: ,15

306

Rilcsdagsberättelsen.

I Jo: 2

T Jo: 27
I Jo: 17

I E: 2
II Fo: 4

I Ja: 30

I E: 9

I Jo: 13

I E: 15

I Fö: 30

I S: 17

I S: 15

I S: 23
I Fi: 16

Lapputredning: utredn. för verkställande
av överarbetning av 1930 års
lapputrednings betänkande m. m. . .

— utreda, av vissa frågor betr. lapparna

in. ................

Linnämnd: statens.........

Litterära och musikaliska verk. Se
Auktorrättigheter och Auktorrättskommittén.

Liturgisk-musikaliska kommittén . .
Livsmedelskommission: statens . . .
Luftföroreningar. Se Förorening av
vatten och luft.

Lufträttssakkunniga .......

Luftskydd: sakk. för Stockholms muséernas

luftskydd.......

Lyckebyåutredningen .......

Lånenämnd. Se Jordbrukskredit.
Läkarutbildningssakkunniga ....

Läkemedel: 1944 års utredn. rör. försvarets
läkemedelsförsörjning . . .
Länskungörelserna: sakk. för översyn

av gällande föreskrifter ang.....

Länsstyrelse: sakk. för utredn. rör. åtgärder
för uppnående av största möjliga
enhetlighet och rationalisering i
fråga om länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt ..........

— sakk. för revision av »handbok rör.

länsstyrelsernas och dem underlydande
myndigheters åligganden vid
krig eller krigsfara........

Lärarlönesakkunniga: 1941 års . . .

Läroverk. Se Privatläroverk.

Löneboställen. Se Ecklesiastika löneboställen.

Löneutredning. Se Fångvård, Häradsskrivares
biträdespersonal, Lärarlönesakkunniga.
, Privatläroverk
och Sjukvårdspersonal.

Malmexport: sakk. för utredn. av frågan
örn malmexportens fördelning

mellan Luleå och Narvik.....

Manskapsutredning: 1944 års ...
Marinintendenturutredning: 1944 års
Markkartering: utredn. ang. markkarte ringens

ordnande.........T

Materiel. Se Sjökrig »materiel^
Medicinalstyrelsens materielnämnd. II
Medicinalstyrelseutredningen .... I
Medicinsk forskning: sakk. för utredn.
rör. lämpliga organisatoriska åtgärder
för den medicinska forskningens
främjande jämte därmed sammanhängande
frågor.........I

Mejeriutredning: 1943 års ..... I
Meritberäkning. Se Värnplikt.
Meteorologisk-hydrografiska anstalten
: utredn. rör. organisationen av

styrelsen för .... ......

Militär pensionsutredning: 1944 års
Militära arvoden: sakk. för fortsatt
utredn. av frågan örn reglering av
vissa militära arvoden.......I Fi: 9

Fi: 13
Fö: 34
Fö: 19

Jo: 22

S: 2

S: 22

Militära byggnadsutredningen: 1940

års............ 1 Fö: 1

Militära expeditionstjänstkommittén I Fö: 3

Militära fästiqhetsutredningen:

1943 års............. I Fö: 13

Militärmusikutredning skommitté:

1943 års...... I Fö: 11

Militärsjukvårdskommitté: 1944 års I Fö: 24

Museum: sakk. för översyn av kulturhistoriska
muséets i Lund organisation
och arbetsformer ....... I E: 7

Se även Luftskydd, Nationalmuseikommittén
och Sjöhistoriska
muséet.

Musikaliska verk. Se Auktorrättigheter
och Auktorrättskommittén.

E: 10
Jo: 8

Jo: 6
Fi: 34

I E: 32

Nätionalmuseikommittén ■ ■ ■
Naturvetenskaplig forskning: kommittén
för den naturvetenskapliga

forskningen...........I E:

Nedre justitierevisionen. Se Högsta
domstolen.

Nordiskt institut. Se Svensknordiskt
institut.

Norrlandskommittén........I Jo: 25

Nykterhetslagstiftning: sakk. för utreda.
rör. nykterhetslagstiftningens
framtida innehåll och utformning . I Fi: 39

Nykterhetsutredningen.......I Fi: 6

Nöjesskatteutredning: 1944 års . . . I Fi: 36

Offentlig handling. Se Allmänna
handlingar.

Officersutbildning: arméns officersut bildningskommitté.

.......I Fö: 23

Omsättningsskattenämnden: centrala II Fi: 2
Ordningsstadgeutredningen ....IS: 1

Partiellt arbetsföra: kommittén för I

Patentutredning: 1938 års.....I

Pensionsutredning-. 1944 års .... I

— 1944 års militära........I

— tjänstepensionsutredningen .... I

Se även Järnvägspensionsutred -

S: 32
Ju: 11
Fi: 31
Fi: 34
H: 16

niny.

Personalutredning: 1944 års . . . .
Personalsakkunniga vid statens järn -

1 Fi: 29

ragar................

Polisutredning: 1939 års......I

Pressnämnden...........H

Priskov trollnämnd: statens.....II

Prisstegring: utredn. för mötande av
prisstegring å byggnadsföretag eller
markförvärv inom försvaret m. m. .
Privatläroverk: 1944 års lönekommitté

för privatläroverken .....

Prästutbildning ssakkunniga ....

Fo:

I Fö: 21

E: 28
E: 25

Sakregister.

307

Radio. Se Rundradioutredning.

Religionsfrihet. Se Dissenterlagskommittén.

Reparationstjänstutredning: 1942
års...............

Reservförrådsnämnd: statens ....

Restaurangsakkunniga: 1944 års . .

Restskatt: sakk. för utredn. ang. kostnaderna
för restskatteförmedling genom
statens intressekontors försorg
för i Stockholm mantalsskrivna personer
..............

Reumatikervårdssakkunniga:

1941 års .............

Ridhästar: ntredn. rör. begränsning av
antalet ridhästar vid armén ....

Riksdagen: utredn. av frågan ang. revision
av riksdagens arbetsformer . .

Riksskogstaxeringsnämnd: 1937 års

Riksteaterutredning: 1943 års ...

Rundradioutredning: 1943 års . . .

Rysslandssvenskar. Se Understödsnämnden
för Rysslandssvenskar.

Rättegångsreformen: utredn. rör. åtgärder
i syfte att förbereda rättegångsreformens
ikraftträdande . . .

Rågösvenskarna. Se Estlandssvenskar.

Sekretessutredning: 1943 års ... .

Sekundär jordbrukskredit: lånenämnden
för .............

Semesterkommitté: 1942 års . . . .

Sexualundervisning: sakk. för sexualundervisoingens
ordnande.....

Sjukhus: Statens sjukhusutredn. av

år 1943 .............

— utredn. ang. ordnandet av den andliga
vården vid sjukhusen ....

— utredn. rör. sjukhusfrågornas lösan de

vid vissa truppförband inom armén
...............

— fortsatt utredn. rör. sjukhusfrågor nas

lösande vid vissa arméns truppförband
.............

Se även Beredskapssjukhus och
Garnison ssjukhus.

Sjuksköterskor. Se Sjukvårdspersonal.

Sjukvård: 1944 års militärsjukvårdskommitté
............

Sjukvårdspersonal: sakk. för utredn.
aug. löneställning och därmed sammanhängande
anställningsförhållanden
för statsanställda sjuksköterskor
och närstående befattningshavare,
distriktssköterskor samt lägre vårdoch
ekonomipersonal vid statliga
vårdanstalter m. fl. institutioner . .

Sjöbefälssakkunniga: 1943 års . . .

Sjöfart: sakk. för utredn. ang. kontrollen
över sjösamfärdseln med utlandet
m. m...............

I Fö: 5

II Fo: 1
I Fi: 35

I Fi: 4

1 S: 21

I Fö: 14

I Ju: 5
I Jo: 14
I E: 5
I K: 8

I Ju: 6

I Jn: 14

I Jo: 12
I S: 25

I E: 20

I S: 27

I E: 22

I Fö: 15

I Fö: 27

T Fö: 24

Siof artskommitté: 1938 års.....

Sjöjolkets bildningsfråga: sakk. för

ntredn. rör............

Sjöhistoriska muséet: 1944 års utredn.
rör. sjöhistoriska muséets personalorganisation
...........

Sjökrigsmateriel: 1943 års utredn. rör.

sjökrigsmaterielen.........

Skaf tekommitté: 1944 års allmänna .
Skattepolitik: sakk. för utarbetande
av förslag till beredskapsåtgärder på

det skattepolitiska området.....

Skattesakkunniga: 1944 års . . . .
Skogsvårdslag stiftning: utredn. rör.

skogsvårdslagstiftningen m. m. . . .
Skogsvårdsstyrelseutredning: 1944 års
Skoldistrikt: sakk. för utredn. rör. förhållandet
mellan staten och skoldistrikten
m. m..........

Skolutredning: 1940 års......

Skyddshemsutredning: 1942 års . . .
Socialutbildning ssakkunniga . . . .
Socialvetenskap: sakk. för utredn. rör.
inrättandet av ett socialvetenskapligt
forskningsråd jämte därmed sammanhängande
frågor.........

Socialvårdskommittén.......

Sockernämnd: statens.......

Sockersjukutredning: 1943 års . . .
Sparande. Se Enskilda sparandet.
Sprittillverkning. Se Sulfitspritsakkunniga.

Stadsläkarutredning: 1939 års . . .
Stadsplaneutredningen 1942 ....

Statens flyktingnämnd ......

Statens järnvägar: 1942 års järnvägs kostnadsutredning.

........

— personalsakkunniga vid......

Statens återuppbyggnadsnämnd . .
Statistik: sakk. för fortsatt utredn.

ang. rationalisering av den statliga .
Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av enskild
järnväg uppkommande tvistefrågor
örn järnvägsegendomens värde

m. m...............

Strafflagberedningen........

Strafflagen för krigsmakten: fortsatt

utredn. ang. revision av......

Straffrättskommittén.......

Stängselsky Idig het: utredn. betr. stängselskyldighet
vid järnvägar ....
Sulfit spritsakkunniga: 1939 års . .
Svea hovrätt. Se Högsta domstolen.
Svenslcnordiskt institut: utredn. ang.
upprättande av ett svensknordiskt
institut och därmed sammanhängande

frågor ..............

Sävekommissionen.........

I Fi: 40
I H: 14

I S: 33

Tandläkare: sakk. för ntredn. rör. tandläkarundorvisningens
organisation
m. m. (1944 års utredn. rör. tandläkarutbildningen
m. m.).....

I 11: 9

I E: 14

I H: 2

I Fö: 22
I Fi: 30

I Fi: 1
I Fi: 26

I Jo: 21
I Jo: 28

I E: 33
I E: 17
I S: 24
I E: 18

I E: 11
I S: 10
I Jo: 11
I S: 28

I S: 13
I Ju: 22
I S: 26

I K: 7
I K: 1

I Fo: 1

I Fi: 25

I K: 5
I Ju: 12

I Ju: 21
I Ju: 10

I Ju: 4
I Fi: 14

I E: 4
1 Fö: 12

I E: 26

308

Riksdagsberättelsen.

Tandvård: utredn. rör. tandvården inom
försvarsväsendet........I Fö: 2

Taxering. Se Jordbrukstaxeringssakkunniga
och Riksskogstaxeringsnämnd.

Teknisk undervisning: 1940 års sakk.

för den högre...........I E: 1

Tekniska högskolan: tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté
.............. I E: 30

Tekniska skolan i Stockholm: sakk.
för utredn. av frågan örn fördelningen
mellan Stockholms stad och staten

av kostnaderna för........I E: 12

Tekniskt-vetenskaplig forskning: ntredn.
rör. den tekniskt-vetenskapliga

forskningens. ordnande.......I H: 10

Se även Äganderätt.

Telefonkommitté: 1944 års.....I K: 20

Tjänsteförteckningssakkunniga: försvarets
..............I Fi: 33

Tjänsteman: sakk. för en förberedande
utredn. örn det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit
genom fel eller försummelse av. . . I Ju: 19

Torrläggning ssakkunnig a: 1942 års I Jo: 5

Trafikför fattning ssakkunniqa: 1944

års ........ . .....1 K: 19

Trafikkommission: statens.....II Fo: 8

Trafikutredning: 1944 års.....I E: 16

Traktatberedningen........I H: 4

Traktorsutredning: 1939 års .... I K: 4

Truppinstruktörer. Se Underbefälsutredning.

Tryckfrihetssakkunniga: 1944 års . I Ju: 28
Trädgårdsundervisning: utredn. för
verkställande av överarbetning av
lantbruksstyrelsens förslag den 11
nov. 1943 ang. omorganisation av

den lägre trädgårdsundervisningen . 1 Jo: 29
Tulli axer evision: 1938 års.....I Fi: 12

Tullverkets redovisningskommission I Fi: 23
Tullverket: sakk. för fortsatt utredn.
av frågan örn arbetstidsreglering för
personal vid tullverketB kust- och

gränsbevakning..........I Fi: 15

Täckdikning: kommittén för maskinell I Jo: 32

Underbefälsutredning: 1942 års . . I Fö: 8
Underjordiska vattentillgångar. Se
Förorening av vatten och luft.

Under stödsnämnden för Rysslands sv

enskär.............IU: 1

Undervisning. Se Tandläkare, Teknisk
undervisning och Trädgårdsundervisning.

Ungdomsvårdskommittén.....I Ju: 16

Umformsplikt: utredn. rör. uniformsplikt
för viss personal inom försvars väsendet.

............I Fö: 35

Universitetsarrendeutredningen . . I E: 23

Uppbörd: sakk. för fortsatt utredn. av
frågan om en omläggning av uppbördsförfarandet.
........I Fi: 7

Uppbörd: 1944 års uppbördsbered -

ning ..............I Fi: 27

Upplysningsutredning: försvarets . . I Fö: 25
Uppsala domkyrka: prisnämnden för
granskning av tävlingsförslag till

restaurering av..........I E: 27

Uppsikt å jordbruk: utredn. rör. ny

lagstiftning om..........I Jo: 30

Uppskovsutredning: 1944 års militära
...............I Fö: 18

Utlänningskommission: statens ... II S: 4

Utlänning ssakkunnig a: 1943 års . . I Ju: 3
Utrymning skommission: statens . . II S: 3

Vallag ssakkunniga: 1944 års .... I Ju: 27
Vall- och mosskulturföreningen: utredn.
ang. svenska vall- och mosskulturföreningens
verksamhet . . . I Jo: 24

Valutakontoret.........II Fi: 1

Vapenkunqörelsen: sakk. för översyn

av ............... I S: 34

Varumärkes- och firmalagstiftningen:
utredn. rör. revision av . . . . I Ju: 26

Vattenföroreningar: sakk. för utredn.
rör. åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rör.
rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar
...........I Ju: 8

Ved. Se Virkesmätning.

Veterinärinrättning: utredn. för verkställande
av överarbetning av betänkande
med förslag rör. veterinärinrättningens
i Skara framtida användning
m. m. (Statens off. utredn.

1942:43).............I Jo: 9

Vikarie. Se Landsfiskaler.

Virkesmätning: utredn. rör. tillämpningsföreskrifter
till lagen den 30
juni 1943 (Sv. Förf.-saml. nr 453)
med vissa bestämmelser örn mätning
av ved och annat virke m. m. . . I Jo: 7

Vägdistrikt: nämnden för granskning
av vägdistriktens förvaltning ... I K: 14

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
utredn. rör. organisation och personalbehov
för vissa avdelningar inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

m. m...............I K: 17

Vägtrafikstadga: utredn. rör. revision
av gällande vägtrafikstadga

m. m...............I K: 2

Värnplikt: utredn. rör. tillgodoräkning
av viss värnpliktstjänstgöring för

civil verksamhet.........I Fö: 4

Se även Underbefälsutredning.

Yrkesmässig automobiltrafik. Se
Automobiltrafik.

Sakregister.

309

Å.

Ateruppbyggnadsnämnd: statens . . I Fo: 1

mskt-vetenskaplig forskning vid statliga
verk och institutioner.....I H: 1

Ärvdabalken: sakk. för kodifiering av I Ju: 20

Ä.

Äganderätt: utreda, av frågan oin
äganderätten till resultaten av tek -

Ö.

Overrevisionen för kris förvaltningen II Fo: 9

Innehållsförteckning.

Allmänna berättelsen.

Sid.

Justitiedepartementet...................... 1

Utrikesdepartementet...................... 1

Försvarsdepartementet..................... 2

Socialdepartementet...................... 2

Kommunikationsdepartementet.................. 5

Finansdepartementet...................... 9

Ecklesiastikdepartementet.................... 9

Jordbruksdepartementet..................... 10

Handelsdepartementet..................... 11

Folkhushållningsdepartementet.................. 12

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju).................... 13

Utrikesdepartementet (U)............... 39

Försvarsdepartementet (Fö)................... 40

Socialdepartementet (S)..................... 62

Kommunikationsdepartementet (K)..... 90

Finansdepartementet (Fi)....................112

Ecklesiastikdepartementet (E).......... 146

Jordbruksdepartementet (Jo)...................178

Handelsdepartementet (H)....................208

Folkhushållningsdepartementet (Fo)................220

II. De centrala krisorganen:

Utrikesdepartementet......................227

Socialdepartementet......................228

Finansdepartementet......................233

Folkhushållningsdepartementet..................235

Bil. A. Lotterimedel......................245

Bil. B. Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga.....248

Bil. C. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1944 . . . 286
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . ■ 289

Sakregister » » » » » > » • • ^®3

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

445iS2