Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående anordnande
av lokaler för högsta domstolen och Svea
hovrätt; given Stockholms slott den 16 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över tommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,
Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen
anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

Genom ett den 8 november 1940 mellan kronan och Stockholms stad
träffat avtal rörande vissa markfrågor i Stockholm m. m. (1940 års markavtal)
reglerades bland annat vissa fastighetsöverlåtelser mellan kronan och
staden dels å västra delen av Riddarholmen, dels ock i staden mellan
broarna och å Kungsholmen. Kronan erhöll genom detta avtal i staden
mellan broarna äganderätten dels till vissa fastigheter mitt emot kansliBihang
till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 98— 99.

855 45

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

huset mellan Myntgatan, Salviigränd, Yästerlånggatan, Storkyrkobrinken
och Riddarhustorget, dels ock till tomten nr 1 i kvarteret Nemesis (Gamla
rådhuset).

Sedan byggnadsstyrelsen enligt Kungl. Majis uppdrag verkställt utredning
rörande användningen av de markområden och byggnader, som genom
1940 års avtal kommit i kronans ägo, framlade styrelsen i särskilda skrivelser
den 19 februari 1944 ett i sina huvuddrag utformat förslag beträffande lösningen
av de viktigaste bland de statliga lokalfrågor, som äga samband med
ifrågavarande fastighetsförvärv. Förslaget innebar, i stort sett, att å det
mitt emot kanslihuset belägna området mellan Myntgatan, Salviigränd,
Yästerlånggatan, Storkyrkobrinken och Riddarhustorget skulle uppföras en
annexbyggnad till kanslihuset, närmast avsedd för finans- och försvarsdepartementen,
att försvarsdepartementets hittillsvarande utrymmen i kvarteret
Mercurius skulle iordningställas för socialstyrelsen, att för högsta domstolen
och Svea hovrätt skulle beredas efter processreformens krav lämpade lokaler
i Gamla rådhuset, respektive Gamla kungshuset, att kammarkollegiet skulle
flyttas från Gamla kungshuset till det av socialstyrelsen hittills disponerade
Hessensteinska huset samt att såsom följd av vissa nu angivna omflyttningar
ökade och till samma fastighet koncentrerade lokaler skulle kunna beredas
dels kommerskollegium m. fl. till Gamla riksdagshuset vid Birger Jarls torg
förlagda ämbetsverk, dels ock de i kanslihuset kvarvarande departementen.

De i byggnadsstyrelsens nyssnämnda skrivelser berörda byggnadsfrågorna
förelädes riksdagen genom proposition 1944: 220. Min företrädare i ämbetet
anslöt sig därvid i allt väsentligt till byggnadsstyrelsens förslag men framhöll,
att statsmakterna då endast i mera väsentliga huvuddrag behövde taga
ståndpunkt till de av byggnadsstyrelsen framlagda förslagen. Olika med förslagen
sammanhängande detaljfrågor kunde uppskjutas till 1945 års riksdag,
då ytterligare utredning samt längre framförda förslag kunde föreligga. Angelägnast
vore för det dåvarande, att avgörande träffades örn plan för användning
av området mitt emot kanslihuset på andra sidan Myntgatan, varav
samtliga övriga föreliggande förslag vore direkt eller indirekt beroende.
I propositionen äskades anslag dels med 1000 000 kronor till påbörjande
av annexbyggnad till kanslihuset, dels ock med 350 000 kronor till förberedande
åtgärder beträffande vissa byggnadsföretag i staden mellan broarna
och å Riddarholmen. Sistnämnda anslagsbelopp avsågs väsentligen till åtgärder
beträffande Gamla rådhuset och Gamla kungshuset.

Efter det riksdagen (skrivelse nr 287) bifallit Kungl. Maj:ts förslag, uppdrog
Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen dels att beträffande kanslihusannexet
föra vissa förhandlingar med Stockholms stad rörande den uppgörelse, som
erfordrades för genomförande i huvudsak av det i propositionen förordade
förslaget, samt att därefter till Kungl. Maj:t inkomma med förslag och kostnadsberäkningar
i detta ämne, dels ock att beträffande övriga i propositionen
avhandlade byggnadsfrågor verkställa fortsatt utredning i anslutning till vad
i propositionen förutsatts samt vidtaga eventuellt erforderliga förberedande

Kungl. Maj:ts proposition nr 98. 3

åtgärder i övrigt ävensom till Kungl. Majit inkomma med de förslag och
kostnadsberäkningar, till vilka den fortsatta utredningen kunde föranleda.

Sedan byggnadsstyrelsen, i anledning av uppdraget i sistnämnda del, framlagt
utredning och förslag i fråga örn byggnadsåtgärder och därav betingade
anslagsäskanden beträffande anordnande av lokaler för högsta domstolen i
Gamla rådhuset (kvarteret Nemesis) samt för Svea hovrätt i Gamla kungshuset
(kvarteret Yästertorn nr 1), ber jag nu att få anmäla dessa förslag.
I fråga örn byggnadsåtgärder m. m. beträffande kanslihusannexet torde jag
inom kort, sedan pågående utredning inom byggnadsstyrelsen avslutats och
styrelsen inkommit med framställning i ärendet, få förelägga Kungl. Majit
förslag till proposition. Med avseende å övriga i 1944 års proposition avsedda
byggnadsförslag, vilkas realiserande äro beroende på färdigställande
av byggnadsarbetena beträffande kanslihusannexet och Gamla kungshuset,
lärer förslag få framläggas först för en kommande riksdag.

Innan jag övergår att redogöra för styrelsens föreliggande förslag beträffande
lokaler för högsta domstolen och Svea hovrätt, ber jag att, under
hänvisning i övrigt till förenämnda proposition 1944: 220, få i korthet erinra
örn dessa frågors tidigare behandling.

Byggnadsfrågornas tidigare behandling.

Såsom framgår av den i propositionen 1944: 220 lämnade redogörelsen
(s. 20—21), har spörsmålet örn lokaler för högsta domstolen och Svea
hovrätt under en följd av år varit föremål för utredning, varvid särskilda
enligt Kungl. Majits beslut tillkallade sakkunniga stått till byggnadsstyrelsens
förfogande för samråd.

Beträffande högsta domstolen, som för närvarande disponerar vissa
rum i kungl, slottet, redogjorde byggnadsstyrelsen i sin förenämnda skrivelse
den 19 februari 1944 för de olika förläggningsalternativ, som tidigare
varit under övervägande. Den fortsatta utredningen hade givit vid handen,
att högsta domstolens lokalfråga lämpligen kunde lösas genom ett ianspråktagande
av fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis, det s. k. Gamla rådhuset.
Med anledning härav hade styrelsen uppdragit åt professorn Ivar Tengbom
att på grundval av ett av de sakkunniga utarbetat lokalprogram uppgöra
förslag till byggnadens iordningställande för ändamålet. Förslaget hade
åskådliggjorts å ritningar, vilka fogats vid styrelsens förutnämnda skrivelse.

Byggnadens allmänna anordning och storlek gjorde den, framhöll byggnadsstyrelsen,
lämpad för nu avsedda ändamål. Styrelsen förutsatte emellertid,
att vid byggnadens iordningställande för ändamålet de större rummen
skulle återställas i huvudsakligen ursprungligt skick. Byggnadens användning
såsom lokal för högsta domstolen läte sig enligt styrelsen väl förena
med dessa önskemål, enär här förelåge ett praktiskt behov av stora och
representativa lokaler, särskilt för de offentliga domstolsförhandlingarna.

Sålunda erfordrades tre sessionssalar, vilka enligt förslaget skulle förläggas
till ursprungligen befintliga huvudrum, två större i våningen 1 trappa
upp och ett mindre i bottenvåningen. I anslutning till sessionssalarna grap -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

perade sig enligt förslaget överläggningsrum, rum för ordförande, vittnesmål
samt åklagarrum m. m.

I enlighet med av de sakkunniga framställda önskemål hade särskilda
tjänsterum anordnats för samtliga justitieråd, vilka rum förlagts dels till
bottenvåningen och dels till våningen 2 trappor upp. I sistnämnda våning
hade dessutom inrymts bibliotek, skrivrum, studierum och samtalsrum.
Eum för dispensföredragningar, hade förlagts dels till våningen 1 trappa
upp och dels till bottenvåningen, som även inrymde tre rum, avsedda såsom
tillfälliga arbets- och uppehållsplatser för revisionssekreterare.

Till bottenvåningen och entresolvåningen 1 trappa upp hade förlagts rum
för advokater och åklagare. I souterrängvåningen funnes rum för protokollssekreterare,
skrivrum, rum för häktade — vilka sistnämnda lokaler försetts
med egen ingång från den norra gården och hiss till den största sessionssalen
— vidare arkivutrymmen, lunchrum med kök, bostäder för vaktmästare
och maskinist samt lokaler för värme- och ventilationsanläggning.

I flygeln mot Eiddarhusgränd och Eiddarhustorget hade i bottenvåningen
och souterrängvåningen erforderliga utrymmen kunnat reserveras för lagrådet,
som för närvarande har sina lokaler förlagda till den kronan tillhöriga
fastigheten Västra Trädgårdsgatan 4.

Kostnaderna för förslagets genomförande hade av styrelsen beräknats till
1 750 000 kronor, fördelat med 525 000 kronor å nödvändiga grundförstärkningsarbeten,
790 000 kronor för de egentliga byggnadskostnaderna, 275 000
kronor för värmeledning och ventilation, hissar, gas-, vatten- m. fl. ledningar
samt 160 000 kronor för ritningar, kontroll m. m. Byggnadsstyrelsen framhöll
i anslutning till dessa beräkningar, att den jämförelsevis höga kostnaden
borde ses mot bakgrunden av den enligt 1940 års markavtal erlagda köpeskillingen,
vilken med hänsyn bland annat till de kostnader, som en erforderlig
restaurering skulle betinga, satts till ett belopp, som kunde sägas
med omkring 800 000 kronor understiga fastighetens markvärde.

Min företrädare i ämbetet framhöll vid anmälan av propositionen 1944: 220,
att även enligt hans mening den av byggnadsstyrelsen föreslagna lösningen
av högsta domstolens lokalfråga vore att förorda. Gamla rådhusbyggnaden
vore med hänsyn till sin allmänna anordning och de krav, som föranleddes
av husets karaktär av byggnadsminnesmärke, icke lätt att tillfredsställande utnyttja
för vanliga förvaltningsändamål men skulle uppenbarligen lämpa sig
väl för högsta domstolen med hänsyn till dess behov av stora och representativa
lokaler för de offentliga domstolsförhandlingarna. Mot vad byggnadsstyrelsen
föreslagit beträffande byggnadens iståndsättande genom grundförstärkning
och andra för byggnadens bestånd nödvändiga arbeten samt
ur kulturhistorisk synpunkt önskvärda åtgärder för byggnadens återställande
i viss mån i ursprungligt skick hade departementschefen intet att erinra.
Beträffande det sätt, varpå byggnaden för ifrågavarande ändamål borde i
detalj utnyttjas, syntes ståndpunkt för det dåvarande icke behöva tagas.
Enligt departementschefens mening borde ett förnyat övervägande ske beträffande
möjligheterna att genom en mera ekonomisk disposition av rums -

5

Kungl. May.ts proposition nr 98.

fördelningen bereda utrymme inom byggnaden även för någon annan institution,
vars förläggning till samma fastighet som högsta domstolen lämpligen
kunde komma ifråga.

Beträffande Svea hovrätt framlade byggnadsstyrelsen i särskild skrivelse
den 19 februari 1944 ett förslag till lösande av lokalfrågan. Sagda förslag,
som på grundval av ett av de sakkunniga uppgjort lokalprogram utarbetats
av arkitekten C.-O. Hallström, hade utformats å ritningar, fogade vid styrelsens
skrivelse. Förslaget utgick, såsom redan anförts, från att Svea hovrätt
även efter processreformens genomförande borde kvarstanna i Gamla
kungshuset. Sagda fastighet, som för närvarande disponeras av hovrätten
och kammarkollegiet gemensamt, skulle alltså i sin helhet tagas i anspråk
av hovrätten, sedan kollegiet därifrån avflyttat.

Beträffande den nuvarande lokaldispositionen erinrade styrelsen i sin
berörda skrivelse, att hovrätten förfogade över hela norra flygeln och norra
tornet, mittpartiets och södra tornets bottenvåning samt delar av våningarna
1 och 2 trappor upp i mittpartiet. Kammarkollegiets lokaler omfattade
återstoden av byggnaden, d. v. s. hela den södra flygeln samt delar av
våningarna 1 och 2 trappor upp i mittpartiet jämte motsvarande våningar
i södra tornet. Dessutom disponerade kollegiet såsom arkivlokaler utrymmen
i övre källaren inom södra flygeln.

Enligt det upprättade förslaget till lösning av Svea hovrätts lokalfråga
skulle var och en av hovrättens åtta divisioner samt krigshovrätten hava
sina egna sessionsrum, av vilka ett även komme att utgöra hovrättens
gemensamma plenisal.

Omedelbart intill varje Sessionsrum hade enligt förslaget lagts rum för
divisionens ordförande och vice ordförande och i så nära anslutning som
möjligt till sessionsrummet även rum för vittnen. Till våningen 2 trappor
upp i mittpartiet hade förlagts presidentens rum, tjänsterum och expedition
för sekreteraren samt den kamerala avdelningen. Fiskalernas rum hade
samlats i norra flygeln, där de komme så nära som möjligt intill bibliotek
och arkiv. I södra flygeln lage divisionernas kanslier och 9 rum för ledamöter.
Å mittpartiets vind skulle nyinredas ytterligare 16 rum för ledamöter.
Dessa vindsrum kunde anordnas utan att några förändringar av
yttertakets form eller konstruktion behövde vidtagas. I norra flygelns bottenvåning
läge aktuarie- och arkivexpeditionerna med rum för pressen, medan
vinden i norra flygeln upptoges av lokaler för biblioteket. Slutligen hade
i södra flygeln anordnats lunchrum och pentry, varjämte i denna flygels
s. k. övre källarvåning inretts två bostadslägenheter med särskild ingång
från den där belägna terrassen, av vilka bostäder en vore avsedd för expeditionsvakt
och en för maskinist.

Med hänsyn till de nya arbetsformer med muntligt rättegångsförfarande,
under vilka hovrättens verksamhet efter genomförandet av den beslutade
processreformen komme att bedrivas, hade det ansetts nödvändigt att ordna
den stora byggnadens entréförhållanden på ett för allmänheten mera över -

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

skadligt sätt. De hitillsvarande bägge ingångarna hade därför slopats och
en ny upptagits i borggårdens fond, varvid husets gamla portalomfattning
åter kommit till användning. I anslutning till denna ingång hade i bottenvåningen
utbildats en entréhall i galleriform, som förbunde de bägge trapphusen.
Vidare vore hit förlagda lokaler för allmänhet, parter och advokater.

Kostnaden för förslagets genomförande hade av byggnadsstyrelsen beräknats
till 525 000 kronor.

Föredragande departementschefen anförde beträffande ordnandet av Svea
hovrätts lokalfråga allenast, att han i anslutning till byggnadsstyrelsens förslag
förutsatte, att Svea hovrätt även efter processreformens genomförande
borde kvarstanna i Gamla kungshuset, för vilket ändamål denna byggnad
borde undergå vissa inre omändringar i huvudsaklig överensstämmelse med
den av byggnadsstyrelsen framlagda utredningen.

Föreliggande förslag.

I sina nu föreliggande skrivelser den 7 december 1944 har byggnadsstyrelsen
framlagt definitiva förslag med tillhörande kostnadsberäkningar
rörande erforderliga byggnadsarbeten beträffande Gamla rådhuset och Gamla
kungshuset.

Beträffande dispositionen av Gamla rådhuset har styrelsen anfört, att
styrelsen i anledning av vad i 1944 års proposition framhållits närmare
undersökt möjligheten att i denna byggnad bereda lokaler även för regeringsrätten.
Professorn Ivar Tengbom hade på styrelsens uppdrag uppgjort ett
preliminärt förslag i sådant avseende. I skrivelse från regeringsrätten hade
emellertid framställts åtskilliga erinringar mot förslaget, som enligt regeringsrättens
mening icke kunde läggas till grund för den fortsatta behandlingen
av regeringsrättens lokalfråga. Även från högsta domstolens sida hade uttalats,
att förslaget örn regeringsrättens inrymmande jämte högsta domstolen
i Gamla rådhuset icke tillgodosåge de anspråk, som måste ställas på
lokaler åt domstolen efter rättegångsreformens genomförande.

Den sålunda verkställda utredningen, under vilken samråd också ägt rum
med riksantikvarien, hade även enligt byggnadsstyrelsens mening givit vid
handen, att Gamla rådhuset icke lämpligen kunde utnyttjas till lokaler för
flera institutioner än högsta domstolen och lagrådet. Byggnadens ålderdomliga
planlösning och dess läge invid tvenne mycket smala gator medgåve icke
inredande av tjänstelokaler i den utsträckning, som i annat fall skulle erfordras.

I det av byggnadsstyrelsen den 19 februari 1944 framlagda förslaget hade
nu i samråd med representanter för högsta domstolen vidtagits vissa smärre
jämkningar, vilka framginge av vid styrelsens nu förevarande skrivelse fogade
åtta förslagsritningar. Förslaget hade från högsta domstolens sida
ansetts kunna i huvudsak godtagas.

Byggnadsstyrelsen erinrar, att styrelsen i sin skrivelse den 19 februari
1944 framhållit, hurusom med hänsyn till rättegångsreformens genomförande
högsta domstolens nya lokaler borde vara disponibla senast den 1 januari

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

7

1948. Den för företaget beräknade byggnadstiden, P/2 år, vore, anför nu
styrelsen, synnerligen knappt tilltagen, varför det vore nödvändigt, att erforderliga
grundförstärkningsarbeten komme till utförande så snart ske kunde
oell senast under budgetåret 1945/46. Dessa arbeten hade, såsom i skrivelsen
den 19 februari 1944 meddelats, beräknats draga en kostnad av 525 000
kronor. Dessutom erfordrades enligt styrelsens beräkningar under sagda
budgetår för ritnings- och administrationskostnader samt för oförutsedda
utgifter sammanlagt 125 000 kronor eller således tillhopa 650 000 kronor.
Styrelsen meddelar, att av det till styrelsens förfogande ställda anslaget å
350 000 kronor avsåges att tagas i anspråk ett belopp av 250000 kronor
för täckande av här berörda kostnader för Gamla rådhuset. På grund härav
vore ytterligare (650 000—250 000) 400 000 kronor erforderliga för budgetåret
1945/46.

Styrelsen hemställer örn anvisande av sagda belopp.

Med avseende å anordnandet av lokaler för Svea hovrätt i Gamla kungshuset
har byggnadsstyrelsen i särskild skrivelse den 7 december 1944 anmält,
att styrelsen i samråd med representanter för hovrätten och med riksantikvarien
låtit verkställa en överarbetning i vissa detaljer av det förut
framlagda förslaget beträffande denna byggnad. Förslaget i nu föreliggande
skick åskådliggjordes å fem vid styrelsens skrivelse fogade ritningar. Vid
det fortsatta ritningsarbetet komme styrelsen att tillse, att kulturhistoriska
synpunkter i tillbörlig grad vunne beaktande vid utformningen av förslagets
detaljer.

Styrelsen framhåller, att det vid den gjorda överarbetningen bland annat
framgått, att för anskaffande av ett ytterligare antal tjänsterum även vinden
i byggnadens södra flygel måste tagas i anspråk för inredande av ämbetslokaler.
Den på grund härav uppkommande kostnadsökningen beräknade
styrelsen till 25 000 kronor. Styrelsen meddelar, att styrelsen av det av riksdagen
för budgetåret 1944/45 beviljade anslaget å 350 000 kronor avsåge att
taga i anspråk 85 000 kronor för ombyggnaden av Gamla kungshuset.
Då kostnaderna för dessa ombyggnadsarbeten numera borde beräknas till
(525 000 + 25 000) 550 000 kronor, erfordrades alltså för ändamålet ytterligare
(550 000—85 000) 465 000 kronor.

Med hänsyn till att Gamla kungshuset avsåges att under ombyggnadstiden
begagnas av såväl hovrätten som kammarkollegiet måste arbetena fortskrida
etappvis. Enligt en av arkitekten Hallström i samråd med hovrättspresidenten
Ekeberg uppgjord arbetsplan borde såsom första byggnadsetapp
vindsinredningen komma till utförande under budgetåret 1945/46. Härigenom
kunde utrymme erhållas för de provisoriska omflyttningar, som bleve nödvändiga
under den tid byggnadsarbetena inom hovrättens nuvarande lokaler
påginge.

Styrelsen beräknar, att för inredning av vindsvåningen jämte övriga förberedande
arbeten utöver redan tillgängliga 85 000 kronor komme att erfordras
ett belopp av 225 000 kronor för budgetåret 1945/46. Styrelsen hemställer
om anvisande av sagda belopp.

Departements chefen.

8 Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

I fråga om de högre domstolsinstanserna innebär jDrocessreformen bland
annat den förändringen av rättegångsförfarandet, att muntlig förhandling
skall införas i, högsta domstolen samt komma till användning i betydligt
mera utsträckt omfattning inom hovrätterna. På grund härav komma dessa
domstolar att bliva i behov av avsevärt utökade lokaler. Det preliminära
förslag beträffande härför erforderliga åtgärder med avseende å högsta domstolen
och Svea hovrätt, som år 1944 framlagts av byggnadsstyrelsen i
samråd med särskilda sakkunniga och som innebär, att Gamla rådhuset
(fastigheten Nemesis nr 1) och Gamla kungshuset (fastigheten Yästertorn
nr 1) skulle tagas i anspråk av högsta domstolen och lagrådet respektive
av Svea hovrätt, har redan i princip vunnit statsmakternas godkännande
i samband med behandlingen år 1944 av frågan örn utnyttjandet av de fastigheter
å Biddarholmen och i staden mellan broarna, vilka genom 1940 års
markavtal tillfallit kronan. Till förberedande åtgärder beträffande bland
annat nu ifrågavarande domstolars lokalfrågor har riksdagen för budgetåret
1944/45 anvisat ett anslag av 350 000 kronor.

Den fortsatta utredningen har därefter tagit sikte på en undersökning
av möjligheterna att inom Gamla rådhuset bereda utrymme jämväl för
någon annan statsinstitution, vars förläggning till samma fastighet som högsta
domstolen lämpligen kunde komma ifråga. Ett förslag att förlägga jämväl
regeringsrätten till sagda byggnad har emellertid på angivna skäl ansetts
böra övergivas. Med hänsyn till utredningens resultat har jag ansett mig
böra biträda byggnadsstyrelsens nu föreliggande förslag beträffande omändring
och användning av Gamla rådhuset. I likhet med styrelsen anser
jag alltså, att fastigheten lämpligen bör reserveras för disposition av högsta
domstolen och lagrådet. Vissa utrymmen inom byggnaden kunna emellertid
användas för arkivändamål. Därjämte bör övervägas, huruvida ej för bästa
möjliga utnyttjande av byggnaden vissa lokaler därstädes kunna tagas i anspråk
för exempelvis några till justitieväsendet knutna kommittéer och
sakkunnigutredningar.

Mot byggnadsstyrelsens förslag beträffande ändringsarbetena i Gamla
kungshuset för beredande av lokaler åt Svea hovrätt har jag intet att erinra.
Den av styrelsen för det utökade byggnadsprogrammet beträffande denna
byggnad beräknade merkostnaden å 25 000 kronor synes väl motsvaras av det
därigenom erhållna utrymmestillskottet.

I anslutning till vad här anförts förordar jag, att de numera föreliggande
förslagen läggas till grund för utförande av de av styrelsen föreslagna ombyggnadsarbetena
i Gamla rådhuset och Gamla kungshuset. Mot de för
budgetåret 1945/46 äskade anslagsbeloppen har jag icke funnit anledning
till erinran.

Enligt bestämmelserna i 1940 års markavtal kommer Gamla rådhuset att
kunna disponeras av kronan först ett år efter det kronan till staden avträtt
fastigheterna nr 3 och 4 i kvarteret Glasbruket å Kungsholmen (karolinska
institutet). Kronan har givit staden besked, att kronan önskar uppskjuta
avträdandet av nämnda fastigheter till den 1 juli 1948. I följd härav kommer

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

kronan först den 1 juli 1949 att kunna tillträda gamla rådhusfastigheten.
Då med hänsyn till beräknad tid för den nya rättegångsordningens ikraftträdande
högsta domstolens nya lokaler böra vara disponibla senast den
1 januari 1948, har det — såsom framgår av propositionen 1944: 220 —
förutsatts, att överenskommelse skall kunna träffas med Stockholms stad
örn tidigare tillträdesdag för fastigheten mot tillhandahållande temporärt av
lokaler för de kommunala organ, vilka nu äro förlagda till byggnaden.

Det förslag, som i det föregående förordats, avser för hovrätternas vidkommande
ett ordnande av lokalfrågan allenast för Svea hovrätt. Jämväl
beträffande rikets övriga hovrätter erfordras för processreformens genomförande
vissa byggnadsåtgärder, avseende för de beslutade nya hovrätterna
i Göteborg och Sundsvall nybyggnader samt för Göta hovrätt, skånska hovrätten
och norrländska hovrätten örn- eller tillbyggnader. Utredning rörande
nämnda byggnadsfrågor pågår för närvarande inom byggnadsstyrelsen. Förslag
i dessa ärenden torde längre fram få föreläggas riksdagen.

På grund av vad jag här anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att för budgetåret 1945/46 å kapitalbudgeten under rubrik
Statens allmänna fastighetsfond anvisa

dels till Anordnande av lokaler för högsta domstolen ett in vesteringsanslag

av .............................. kronor 400 000;

dels och till Anordnande av lokaler för Svea hovrätt ett investeringsanslag
av .............................. kronor 225 000.

Till denna av statsrådfets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.