Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
1
Nr 97.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
bgggnadsarbeten m. m. för försvaret; given Stockholms
slott den 2 mars 1945.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denina dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Skötd.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 mars 1945.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-ii ramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt
avser fråga örn utvidgning av Södermanlands pansarregementes övningsfält
m. m., jämväl med chefen för ecklesiastikdepartementet samt, såvitt
angår fråga om markförvärv för sjunde jaktflottiljen, även med chefen
för jordbruksdepartementet, anmäler chefen för försvarsdepartementet,
statsrådet Sköld, frågor angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret
samt anför därvid följande.
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, punkterna 1, 4 och
6) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten
m. m., avseende investeringar i arméns, marinens och flygvapnets delfonder
av försvarets fastighetsfond, för budgetåret 1945/46 anvisa investeringsanslag
av 24 miljoner kronor respektive 10 miljoner kronor och 34
miljoner kronor.
Bihang till riksdagens protokoll t9''i5. i samt. nr 97.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Vid anmälan av förenämnda anslagsfrågor anförde jag, att i av förvaltningsmyndigheterna
angivna totalkostnadsbelopp inginge kostnader jämväl
för ett mindre antal byggnadsföretag, som då ännu icke vore i det utredda
skick, att de kunde föreläggas riksdagen. Vissa av dessa byggnadsföretag
syntes vara av den angelägna art, att förslag därom, i den mån pågående
utredningar hunne bliva avslutade, borde föreläggas innevarande
års riksdag. Jag räknade därför med att i en proposition senare under riksdagen
få upptaga till behandling vissa byggnadsföretag, som icke för det
dåvarande vore tillräckligt utredda. Då det syntes vara för riksdagen önskvärt
att i ett sammanhang vinna en överblick över belastningen av försvarsbeslutets
kostnadsram i anledning av försvarets byggnadsarbeten, avsåge jag
att först vid anmälan av sistnämnda proposition framlägga tablåer till belysning
härav.
I enlighet med vad sålunda i statsverkspropositionen förutsattes anhåller
jag att nu få upptaga vissa ytterligare byggnadsfrågor m. m. till behandling.
Här må förutskickas, att på grund av särskilda förhållanden vissa svårigheter
föreligga vid bedömandet av behovet av förläggningsutrymme, vårdplatsantal
å sjukhus m. m. vid uppförande av nya eller utbyggande av redan
befintliga kasernetablissement. Svårigheterna i detta avseende sammanhänga
med att värnpliktskontingenternas storlek kommer att under de
närmaste åren undergå en icke oväsentlig successiv minskning. Orsaken
härtill är att söka i den kraftiga nativitetsminskning, som på 1920-talet
gjorde sig gällande här i landet. Huru minskningen kommer att påverka
de särskilda truppförbanden är dock ännu icke i alla detaljer klarlagt.
Härmed sammanhängande frågor äro för närvarande föremål för utredning
inom försvarsstaben och centrala värnpliktsbyrån i samband varmed
även överväges en ändrad fördelning av de värnpliktiga mellan de olika
försvarsgrenarna och mellan de i dessa ingående särskilda vapenslagen
och truppslagen. Preliminärt kan emellertid förutses, att antalet värnpliktiga
kommer att vara lägst omkring år 1954 och att därefter en successiv
stegring kommer att äga rum. Först in på 1960-talet kan kontingenternas
storlek beräknas komma upp till samma nivå som för närvarande, varefter
en ytterligare stegring kan förutses. Givetvis försvåras frågans bedömande
därav att den utveckling varom här är fråga förlöper gradvis såväl
i den nedåtgående som i den uppåtgående riktningen.
Med hänsyn till angivna omständigheter har Kungl. Maj:t beträffande vissa
kasernetablissement — exempelvis Svea livgarde och Älvsborgs kustartilleriregemente
— beslutat att med uppförande av vissa förläggningslokaler
skall tills vidare anstå. I det följande kommer jag av samma anledning att
föreslå ytterligare reduktioner i fråga örn de kasernetablissement, örn vilkas
uppförande förslag nu föreligger. Närmast komma härvidlag i fråga förläggnings-
och sjukhuslokaler.
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
3
1 avsikt att underlätta överblicken över belastningen av försvarsbeslutets
kostnadsram i anledning av byggnadsarbeten för försvaret framläggas beträffande
armén och marinen sammanställningar (bilagorna 5 och 6), upptagande
de olika nämnda ram belastande byggnadsprojekten. Beträffande
belastningen å kostnadsramen för flygvapnets vidkommande torde få hänvisas
till den sammanställning av flygförvaltningens medelsäskanden under
kapitalbudgeten för budgetåret 1945/46 m. m. — såsom bilaga fogad vid
årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 125 och 126) — vilken
alltjämt äger giltighet.
I. Försvarets fastighetsfond.
A. Kapitalinvesteringar som skola bestridas med de i 1945 års statsverksproposition
upptagna kvotanslagen.
[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m.
Under denna punkt upptager jag till behandling vässa byggnadsarbeten
m. m. som torde böra bestridas med anlitande av de i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 2) under försvarets fastighetsfond för budgetåret
1945/46 äskade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten m. m.
Arméns delfond.
Skånska pansarregementet (Hässleholm). Frågorna rörande förläggningsplats
och övningsfält för Skånska pansarregementet förelädes riksdagen
1 propositionen 19A3: 302. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslöt
riksdagen (skrivelse 1943:412), att regementet skulle förläggas invid Hässleholm,
varjämte riksdagen till Mark för Skånska pansarregementet m. m.
för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond, anvisade ett investeringsanslag av
2 800 000 kronor. Enligt av Kungl. Maj:t för nämnda anslag fastställd dispositionsplan
avsågs för Skånska pansarregementets övningsfält ett belopp
av 1 250 000 kronor. Såsom av propositionen framgår förutsattes, att det
skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare undersökning träffa
slutligt avgörande rörande regementets förläggningsplats och att föranstalta
örn genomförande av erforderligt markförvärv för kasernområde
ävensom alt på grundval av resultatet av viss pågående utredning genomföra
markförvärv för övningsfält för regementet. Delta uttalande gav icke
riksdagen anledning till erinran.
4
Kungl. Majus proposition nr 97.
Kostnaderna för uppförande av nytt etablissement för regementet inklusive
stridsvagnsverkstad hade — såsom av nyssnämnda proposition, bilaga
1, framgår — av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse approximativt
beräknats till 12 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Beträffande byggnadsarbetena anförde jag vid anmälan av propositionen,
bland annat, att det givetvis icke var möjligt att på grundval av den föreliggande
kostnadsberäkningen taga ställning till de olika byggnadsenheterna
och till kostnadsberäkningarna i detalj. På i propositionen närmare anförda
skäl ansåg jag mig emellertid tills vidare kunna beräkna kostnaderna
för det nya etablissementet till i runt tal 10 500 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941. I detta belopp ingick icke kostnad för stridsvagnsverkstad.
Emellertid framlades senare i samma proposition (s. 36—47) förslag örn
uppförande av en för Skånska pansarregementet och Skånska trängkåren
gemensam tygverkstad för en kostnad av 1 690 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941.
Medelsbehovet i övrigt för pansarregementet för budgetåret 1943/44 beräknades
av mig till högst 7 000 000 kronor, varav 6 475 000 kronor tills
vidare syntes böra belasta femårsplanens kostnadsram.
Riksdagen beslöt i enlighet med det anförda och beräknade sålunda för
budgetåret 1943/44 för byggnadsarbeten vid Skånska pansarregementet ett
belopp av 6 475 000 kronor och för ifrågavarande tygverkstad ett belopp
av 1 690 000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1941.
1 sin skrivelse den 26 augusti 1943 angående medelsbehoven under kapitalbudgeten
för innevarande budgetår anförde arméförvaltningen, att det
icke vore möjligt att framlägga slutliga kostnadsberäkningar för etablissementet,
innan byggnadsplats definitivt fastställts. Ytterligare medel syntes
dock icke komma att erfordras för budgetåret 1944/45. I enlighet härmed
upptog Kungl. Majit icke några medel för ändamålet för innevarande budgetår.
I proposition 1944: 175 (s. 188—202) framlade Kungl. Majit förslag örn
förvärv av det s. k. Hovdalaområdet såsom övningsfält för Skånska pansarregementet.
Av propositionen framgår, att fortifikationsstyrelsen såsom
förläggningsplats för regementet föreslog ett inom Hässleholms stad beläget
område intill Mölleröds kronopark, vilket område staden på vissa villkor
önskade ställa till kronans förfogande för ändamålet. Med hänsyn till att
de åtaganden, som staden iklätt sig vid förläggning av regementet till detta
område, syntes erbjuda stora fördelar för statsverket, fann jag mig, såsom
av propositionen framgår, kunna tillstyrka bifall till fortifikationsstyrelsens
förslag. Då det vore av största vikt med hänsyn till regementets planenliga
uppsättning, att förläggningsfrågan snarast löstes, förklarade jag
min avsikt vara att föreslå Kungl. Majit att, med godkännande av ett med
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
o
staden slutet preliminärt avtal, besluta om regementets förläggning till ifrågavarande
plats.
Riksdagen (skrivelse 1944: 322) fann icke anledning till erinran mot vad
sålunda anförts i förläggningsfrågan.
Genom beslut den 9 juni 1944 godkände Kungl. Maj.t ifrågavarande avtal.
Sedermera har Kungl. Majit genom brev den 6 oktober 1944 dels fastställt
situationsplan i vad avsåge i en första byggnadsetapp ingående byggnader
lii. lii., dels ock bemyndigat arméns fortifikationsförvallning att gå i
författning om utförande av vissa i brevet närmare angivna byggnads- och
anläggningsarbeten, därvid dock skulle iakttagas att kostnaderna, räknade
efter prisläget den 1 juli 1941, icke finge överstiga 5 527 000 kronor.
I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har arméns
jortijikalionsförvaltning i ämnet anfört i huvudsak följande.
Sedan Kungl. Majit genom brev den 9 juni 1944 fastställt byggnadsplats
för förevarande etablissement, hade genom fortifikationsförvaltningens försorg
verkställts detaljplanering och kostnadsberäkning för etablissementets
uppförande. Kostnaderna för under femårsperioden erforderliga arbeten
hade därvid beräknats till 9 093 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
I nämnda summa inginge icke kostnader för uppförande av stridsvagnsverkstad,
vartill medel beräknats i annan ordning, eller för anordnande av
idrottsplats, för vilket ändamål medel upptagits i beredskapsstat för budgetåret
1944/45. Ej heller inginge i nämnda summa kostnader för uppförande
av förråds- och garagebyggnader för regementets mobiliseringsmateriel,
enär frågan om sagda byggnaders placering alltjämt befunne sig under
utredning.
Då emellertid arbetet med etablissementets uppförande beräknades fortskrida
på sådant sätt, att ifrågavarande förrådsbyggnader borde uppföras
före utgången av nästa budgetår, syntes jämväl för dessa byggnader medel
nu böra beräknas. Preliminärt syntes kostnaderna för förrådsbyggnaderna
kunna uppskattas till 1 815 000 kronor.
Den totala kostnaden under femårsperioden för etablissementet skulle sålunda
uppgå till (9 093 000 + 1 815 000 =) 10 908 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941. Arbetena med etablissementets uppförande beräknades
fortskrida i sådan takt, att under budgetåret 1945/46 hela beloppet borde
stå till förfogande. För sagda budgetår syntes sålunda böra för ändamålet
beräknas ett belopp av (10 908 000 — 6 475 000 =) 4 433 000 kronor.
Beträffande fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar torde få
hänvisas till en vid detta protokoll fogad tablå (bilaga 1).
Med hänsyn till ali kostnaderna för etablissementet enligt arméns fortifikationsförvaltnings
nyssberörda förslag icke oväsentligt överstiga tidigare
uppgjorda beräkningar och då därjämte under hand inhämtats, att kostnaderna
för mobiliseringsförråd — vilka kostnader enligt vad förvaltningen
uppgivit endast vore överslagsvis beräknade — kunde befaras bliva högre
än vad förvaltningen räknat med, har den 7 november 1944 uppdragits åt
fortifikationsförvaltningen att med utgångspunkt från en vid ärendets för
-
G
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
beredande behandling inom försvarsdepartementet upprättad promemoria
verkställa en noggrann utredning rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna
för etablissementet.
I anledning härav har chefen för arméns fortifikations förvaltning med
skrivelse den 5 januari 1945 överlämnat en inom förvaltningens kasernbyrå
upprättad promemoria i ämnet.
Av promemorian inhämtas bland annat, att förvaltningen verkställt en
omräkning av kostnaderna för ett flertal i etablissementet ingående byggnadsobjekt,
varigenom vissa besparingar syntes möjliga att ernå. Sålunda
syntes kostnaderna — i det följande beräknade enligt nuvarande prisläge —
för kanslihuset kunna minskas med 38 000 kronor, örn lokalerna reducerades
med krigsrättsrum m. m. samt tygexpeditionen — såsom arméförvaltningens
tygavdelning föreslagit -— flyttades till den s. k. körcentralen,
Härvid finge emellertid en merkostnad av 24 500 kronor för körcentralen
beräknas. Beträffande kompanikasernerna syntes en
minskning av antalet från tio till fem genom sammanförande av två kompanier
lill varje byggnad medföra en kostnadsminskning av 52 000 kronor.
Genom en sammanslagning av officers- och underofficersmässama
till en byggnad med för båda mässarna gemensamt kök erhölles
minskning i den sammanlagda rumsvolymen för köks- och serveringsutrymmen.
Slopades därutöver ett krigsspelsrum i officersmässen och underofficerarnas
sällskapsrum i övre våningen, beräknades den totala minskningen
i byggnadskostnaden belöpa sig till 77 000 kronor. Kostnaderna för
sjukhuset syntes kunna minskas med 17 600 kronor, örn vårdplatsantalel
inskränktes till 30. Beträffande skolbyggnad syntes ett uppskjutande
av byggnadsföretaget — såsom i departementspromemorian ifrågasatts
— medföra stora nackdelar för utbildningen vid regementet. Genom
att slopa vinterstall och fordonsf örråd erhölles en kostnadsminskning
av (76 300 + 8 600 —) 84 900 kronor. En sammanslagning av
vissa förrådm. m. syntes medföra en sammanlagd kostnadsminskning av
(6 100 + 500 =) 6 600 kronor och genom att sammanföra personalbostäderna
till en byggnad erhölles en beräknad kostnadsminskning
av 16 200 kronor. Mottagningscentralen, kostnadsberäknad till
132 000 kronor, hörde närmast samman med stridsvagnsverkstaden och syntes
tills vidare kunna utgå. Vissa ytterligare i departementspromemorian
ifrågasatta inskränkningar syntes på av fortifikationsförvaltningen anförda
skäl icke böra komma till utförande. Av beklagligt förbiseende hade medel
för skolskjutningsbana, kulspruteskjutbana och handgranatsbana kommit
att bortfalla ur kostnadsberäkningen över etablissementet. Kostnaderna för
dessa banor utgjorde sammanlagt 130 000 kronor, motsvarande enligt prisläget
den 1 juli 1941 112 000 kronor. Kostnadsberäkningen borde sålunda
kompletteras i enlighet med det anförda. I vad avsåge mobiliseringsförråden
slutligen vöre utredningen icke avslutad, varför chefen för fortifikationsförvaltningen
hemställde att sedermera få komplettera utredningen i sådant
avseende.
1 skrivelse den 16 februari 1945 har arméns fortifikations!örvaltning i
sistnämnda avseende anfört i huvudsak följande.
Kostnaderna för förrådsbyggnader m. m. för mobiliseringsmateriel hade
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
7
vid närmare utredning visat sig bliva avsevärt högre än vad förvaltningen
preliminärt räknat med. I stället för en kostnad av 1 815 000 kronor syntes
sålunda ett belopp av 2 939 000 kronor bliva erforderligt vid genomförande
av det ursprungligen tänkta förslaget. Efter samråd med arméstaben hade
förvaltningen därefter uppdragit åt chefen för .Skånska pansarregementet
att inkomma med nytt förslag till förrådsfrågans ordnande efter nya riktlinjer.
Sedan regementschefen inkommit nied nytt förslag i enlighet med
erhållna anvisningar samt dessutom i kostnadsbesparande syfte föreslagit
flyttning av ytterligare några nu på andra närliggande orter provisoriskt
uppförda av regementet utnyttjade byggnader, hade förvaltningen — efter
kontroll av utrymmesbehovet med ledning av från pansarinspektionen tillhandahållna
utrustningslistor — kostnadsberäknat detsamma till 1 929 000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande 2 218 000 kronor enligt
nuvarande prisläge.
I nämnda kostnadssummor inginge jämväl kostnader för viss utökning av
inom kasernetablissementet planerade byggnader för handvapenförråd, signalmaterielförråd
samt för utökning av förrådslokaler i källaren till körcentralen.
Arméförvaltningens tygavdelning hade nämligen meddelat att
tygmateriel av mera ömtåligt slag, tillhörande de materielgrupper för vilka
ovannämnda byggnader och källare avsåges att disponeras, borde sammanföras
till dessa och icke utläggas på anläggningarna utanför etablissementet.
Arméchefen, som yttrat sig över förslaget, hade visserligen funnit
det ur militär synpunkt önskvärt örn det tidigare förslaget gått att genomföra,
men då detta av kostnadsskäl visat sig icke vara möjligt syntes nu föreliggande
modifierade förslag kunna godtagas.
Jämväl de inom kasernetablissementet enligt förenämnda promemoria
den 5 januari 1945 ifrågasatta inskränkningarna och förändringarna i byggnadsprogrammet
hade underställts arméchefen, som härom anfört följande.
Beträffande kasernbyggnaderna vore intet att erinra mot ifrågasatt minskning
av antalet byggnader från 10 till 5 genom sammanförande av två kompanier
till varje byggnad. Arméchefen hade ej heller funnit anledning till
erinran mot den minskning i antalet vårdplatser å regementets sjukhus,
sorn föreslagits.
I vad anginge skolbyggnaden syntes det möjligt att densamma — vid det
förhållandet att vindarna på samtliga kasernbyggnader avsåges inredas till
reservförläggning att jämväl utnyttjas för lektionsändamål — borde kunna
i viss mån reduceras, och lämpligen givas en utformning i överensstämmelse
med de motsvarande byggnader, som vöre under uppförande för luftvärnskårerna.
Därigenom beräknades kostnaden för denna byggnad nedgå
med 47 000 kronor till 180 000 kronor. — Då vidare i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag förutsatts, att några ridhästar icke skulle
finnas vid pansarregementena kunde enligt arméchefens uppfattning vinterstallel
utgå liksom även fordonsförrådet, vilket vore avsett för anspannsfordon.
Ifrågasatt sammanförande av bensinstation med drivmedelsförråd
samt kallförråd för tygmateriel med pjäsförråd syntes icke heller giva anledning
till någon principiell erinran, då dessa anläggningar även sammanförda
komine att bliva av relativt liten omfattning. Mot personalbostädernas
sammanförande till en byggnad vöre ur militär synpunkt intet att erinra.
Vad slutligen anginge den så kallade mottagningscentralen samman
-
8
Kungl. Majus proposition nr 1)7.
hängde behovet därav närmast med verkstaden och driften vid denna, varför
byggnaden borde utgå i detta sammanhang. Beträffande övriga ifrågasatta
ändringar i byggnadsprogrammet rörande kasernetablissementet hade
arméchefen icke ansett sig kunna tillstyrka ett genomförande av desamma.
Sammanfattningsvis har fortifikationsförvaltningen anfört följande.
De ändringar i byggnadsprogrammet för Skånska pansarregementets
etablissement, vilka sålunda godtagits av arméchefen, innebure enligt
de i promemorian den 5 januari 1945 angivna kostnadsuppgifterna
en sammanlagd minskning i anläggningskostnaderna av (52 000 +
17 600 + 47 000 +76 300 + 8 600 + 6 100 + 500 + 16 200 + 132 000 =1
356 300 kronor. Med ifrågavarande ändringar möjliggjordes även vissa reduceringar
i avseende på omfattningen av yttre ledningar samt väg- och planeringsarbeten,
varför i fråga om dessa poster kunde beräknas uppstå en
kostnadsminskning av omkring 23 000 kronor. Därjämte nedginge för administration
och oförutsedda utgifter tidigare beräknat belopp med 22 900
kronor. I denna del syntes dock böra beaktas, att vissa kostnader redan vore
nedlagda på arkitekt- och konstruktionsritningar, för konsultarvoden
samt för på byggnadsplatsen vidtagna åtgärder, såsom utsättningar, avvägningar
m. m. berörande i det föregående åsyftade byggnadsobjekt och som
vid en omläggning av byggnadsprogrammet icke kunde nyttiggöras. Att
exakt angiva storleken av dessa kostnader vore icke möjligt, men desamma
syntes kunna uppskattas till omkring 11 000 kronor och möjlig besparing
sålunda angivas till (22 900 — 11 000 =) 11 900 kronor. Totalt uppginge
därför den på förenämnda inskränkningar i byggnadsprogrammet belöpande
kostnadsminskningen till (356 300 + 23 000 + 11 900 =) 391 200 kronor,
eller i avrundat tal 391 000 kronor. Emellertid borde, såsom i promemorian
funnes anmärkt, för vissa skjutbaneanläggningar tillkomma ett belopp
av sammanlagt 130 000 kronor. Slutligt kunde sålunda på kasernetablissementet
belöpande kostnader minskas med (391 000 — 130 000 =)
261 000 kronor enligt nuprisläge, motsvarande 227 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941, och totalkostnaderna i denna del alltså nedsättas till
(9 093 000 — 227 000 =) 8 866 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Då enligt vad tidigare nämnts förrådsanläggningarna enligt sistnämnda
prisläge beräknats till 1 929 000 kronor bleve slutkostnaderna för ordnande
av förläggningen för Skånska pansarregementet (8 866 000 + 1 929 000 —)
10 795 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
^cSe/en"1*5 I propositionen 1943: 302 upptogos kostnaderna för nytt etablissement för
Skånska pansarregementet till i runt tal 10 500 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941. Riksdagen har, såsom nämnts, härav hittills för ändamålet
beräknat 6 475 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge.
Arméns fortifikationsförvaltning, som föreslagit att för etablissement^
ytterligare erforderliga medel skulle beräknas för nästa budgetår, har bland
medelsbehoven för budgetåret för ändamålet upptagit ett belopp av 4 433 000
kronor.
I likhet med arméns fortifikationsförvaltning filmer jag nödvändigt, att
återstående för Skånska pansarregementets etablissement i Hässleholm erforderliga
medel beräknas för budgetåret 1945/46. De av förvaltningen i
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
i*
samband med medelsäskandet framlagda kostnadsberäkningarna visa
emellertid en icke obetydlig kostnadsökning i förhållande till nyssnämnda
tidigare beräkning, ökningen hänför sig främst till anläggningarna för förvaring
av mobiliseringsmateriel. Förvaltningen har på mitt uppdrag, med
iakttagande av vissa inskränkningar i byggnadsprogrammet i dess helhet,
företagit en omräkning av kostnaderna, varjämte beträffande mobiliserings -förråden planläggningen reviderats i syfte att åstadkomma en mindre kostsam
förrådsförläggning. Genom av fortifikationsförvaltningen föreslagna
och av chefen för armén godtagna reduceringar och omläggningar ha kostnaderna
nedbringats till 10 795 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
De sålunda ifrågasatta åtgärderna kunna även av mig tillstyrkas. Med
hänsyn till att kostnaderna likväl med närmare 300 000 kronor överstiga
den år 1943 framlagda preliminära kalkylen har jag emellertid funnit
mig böra undersöka möjligheterna av ytterligare reduceringar. Sålunda
torde utan alltför stora olägenheter för regementet kostnaderna
för kanslihuset kunna minskas med 13 500 kronor, d. v. s. skillnaden
mellan den ifrågasatta kostnadsminskningen för kanslihuset och ökningen
å körcentralen, därest tygexpeditionen förlägges dit. Prövningen
av sistnämnda fråga torde dock böra bli beroende på resultatet av en inom
statens organisationsnämnd pågående utredning i ämnet. Vidare synas kostnaderna
för officers- och underofficersmässarna böra minskas med tillhopa
77 000 kronor, motsvarande av fortifikationsförvaltningen beräknad besparing
därest ett sammanförande av mässarna till en byggnad kommer tilt
stånd, örn likväl med iakttagande av ytterligare förenklingar i byggnadssättet
två särskilda byggnader kunna uppföras inom sålunda beräknad kostnadsram,
synes erinran däremot icke böra resas.
De nu föreslagna åtgärderna medföra, inberäknat minskade administrationskostnader,
en besparing av ytterligare i runt tal 95 000 kronor, motsvarande
enligt prisläget den 1 juli 1941 cirka 83 000 kronor. Enligt
vad jag inhämtat pågår inom arméförvaltningens intendenturavdelning en
utredning rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna jämväl för matinrättningen.
Resultatet därav kan emellertid ännu icke överblickas utan torde
få beaktas vid blivande dispositionsbeslut. Därvid torde jämväl böra
övervägas, huruvida med hänsyn till vad inledningsvis anförts rörande värnpliktskontingenternas
storlek någon ytterligare reducering av byggnadsprogrammet
— i fråga örn förläggningsutrymmet, antalet vårdplatser
i sjukhuset e. dyl. — kan anses motiverad. Tills vidare beräknar jag emellertid
i enlighet med det anförda totalkostnaderna för etablissementet till i
runt tal 10 700 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Då, såsom nämnts,
för ändamålet redan beräknats 6 475 000 kronor, skulle sålunda för nästa
budgetår ett belopp av 4 225 000 kronor bliva erforderligt.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Förrådsbyggnader för territoriella förband. För ifrågavarande ändamål
beräknades i propositionen 1943: 222 (sid. 28 och 29) ett belopp av 9 785 000
kronor. I samband därmed framhölls, att ytterligare omkring 2 500 000 kronor
kunde komma att erfordras för vissa ammunitionsförråd, angående vilka
tillfredsställande utredning icke förelåg vid tiden för propositionens avgivande.
1 sin skrivelse angående medelsbehoven för innevarande budgetår anförde
arméförvaltningen, att det ytterligare medelsbehovet för ammunitionsförråd
för arméns del syntes kunna uppskattas till omkring 2 000 000
kronor, vilket belopp sålunda erfordrades utöver tidigare beräknade medel.
Därvid hade räknats med förläggande av flertalet förråd i berg.
Örn samtliga ammunitionsförråd utfördes i betong, syntes kostnaderna kunna
icke oväsentligt nedbringas. Beloppet 2 000 000 kronor syntes böra fördelas
på två budgetår, varför medelsbehovet för budgetåret 1944/45 utgjorde
1 000 000 kronor, räknat efter prisläget den 1 juli 1941.
Vid anmälan av statsverkspropositionen till 1944 års riksdag (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 19) anförde jag, att utredning påginge rörande förrådsfrågans
lösande för försvaret i dess helhet samt att det före slutförandet av
ifrågavarande utredning icke vöre möjligt att bedöma, i vilken omfattning
försvarsplanens kostnadsram kunde komma att belastas med kostnader för
detta ändamål. Uppenbart vöre, att den största sparsamhet måste eftersträvas
vid byggnadsprogrammets fortsatta utformning. Därest vid utredningen
skulle befinnas, att för de territoriella förråden redan anvisade medel
icke försloge jämväl för anordnande av ammunitionsförråd samt att ytterligare
anslagsmedel oundgängligen erfordrades redan under budgetåret
1944/45 förutsatte jag, att Kungl. Majit skulle äga att för ändamålet taga
kvotanslaget till vissa byggnadsarbeten i anspråk. Jag räknade emellertid
icke med något anslagsbehov för ändamålet under budgetåret 1944/45.
Riksdagen (skrivelse 1944: 107) fann icke anledning till erinran mot vad
sålunda anförts.
Arméns fortifikationsförvaltning, som bland medelsbehoven för nästa
budgetår ånyo upptagit ett belopp av 2 000 000 kronor för förråd för territoriella
förband, har i ämnet anfört bland annat följande.
Den förenämnda utredningen i förrådsfrågan hade på grund av sin omfattning
ännu icke kunnat slutföras. Då det emellertid syntes vara av största
betydelse att, sedan utredningen avslutats, arbetet med de planerade ammunitionsförråden
utan dröjsmål kunde igångsättas, funne sig fortifikationsför
val dungen böra föreslå Kungl. Maj: t att hos riksdagen utverka bemyndigande
att för ifrågavarande ändamål disponera det belopp arméförvaltningen
härför beräknat, högst 2 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941.
Depchef?nnts~ Med hänsyn till att utredningen i förrådsfrågan på grund av mellankommande
omständigheter ännu icke kunnat slutföras, anser jag mig förhind
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
11
rad att föreslå framläggande av ett definitivt medelsäskande i ärendet. Vad
särskilt ammunitionsförråden beträffar kan något slåndpnnktstagande i
kostnadsfrågan icke ske, förrän tillräcklig utredning föreligger för bedömande
huruvida det bland annat ur teknisk synpunkt är lämpligt att ammunitionen
i avsedd omfattning förvaras i bergförråd.
Det är emellertid uppenbart, att förrådsbehovet i hög grad påverkas av
med den förstärkta försvarsberedskapen sammanhängande förhållanden.
De stora ammunitionskvantiteter, som under beredskapstiden framställts,
måste sålunda beredas en betryggande förvaring. Därest framdeles skulle
befinnas, att för de territoriella förråden anvisade medel icke förslå för
oundgängligen erforderliga förrådsanläggningar — friliggande eller i berg
— förutsätter jag, att Kungl. Maj:t skall äga att för ändamålet taga förevarande
anslag i anspråk inom ramen för det av arméns fortifiktionsförvaltning
äskade ytterligare beloppet, 2 000 000 kronor.
Förråd för arméns truppförband. I sina medelsäskanden för budgetåret
1943/44 anmälde arméförvaltningen, att behov förelåge av förrådslokaler
vid truppförbanden, i synnerhet för förvaring av den materiel, som vid
kommande avveckling av rådande förstärkt försvarsberedskap komme att
samlas vid förbandens depåer. I skrivelse den 10 februari 1943 upptog ämbetsverket
för ändamålet ett belopp av 4 000 000 kronor samt anmärkte, att
beloppet allenast vore uppskattat och att utredning rörande förrådsbehovet
påginge genom en av chefen för armén tillsatt förrådskominitié.
Vad ämbetsverket sålunda anfört föranledde icke någon Kungl. Maj:ts
åtgärd.
I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har arméns
fortifikationsförvaltning i ämnet anfört i huvudsak följande.
Förevarande synnerligen omfattande fråga vore allt fortfarande föremål
för utredning genom särskilda sakkunniga i samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning,
arméförvaltningens tyg- och intendenturavdelningar samt
arméns fortifikationsförvaltning. Utredningen omfattade även frågan örn
förläggande i berg av vissa förråd. Då på grund av utredningens stora omfattning
något förslag berörande frågan i dess helhet icke ännu kunnat förebringas,
syntes förslag i ärendet få underställas Kungl. Maj:t efter hand
som utredningen framskrede. Med hänsyn härtill hemställde fortifikations1''örvaltningen,
att av riksdagen måtte utverkas bemyndigande för Kungl.
Majit att för ifrågavarande ändamål disponera det belopp av 4 000 000 kronor,
som arméförvaltningen tidigare beräknat för ändamålet.
Utredningen av hithörande frågor hade för närvarande framskridit så
långt, att förslag förelåge till anordnande av dels förrådslokaler vid vissa
truppförband inom tredje militärområdet, nämligen Livregementets husarer
och Signalregementets kompani i Skövde, Skaraborgs pansarregements
och Andra tygkompaniet, Göta artilleriregemente samt Göta trängkår,
dels signalförråd och signalförrådsverkstäder vid Västernorrlands regemen
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Departementschefen
.
sami Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen, dels ock centralförråd
för sjukvårdsmateriel.
Arbetena med anordnande av förrådslokaler vid förstnämnda sex förband
avsåges omfatta såväl ombyggnads- och inredningsarbeten i befintliga byggnader
som uppförande av särskilda förrådsbyggnader. Kostnaderna för dessa
arbeten hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till sammanlagt
783 100 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Kostnaderna för de föreslagna signalförråden och signalförrådsverkstäderna
hade av förvaltningen beräknats till sammanlagt 288 000 kronor enligt
nyssnämnda prisläge.
Beträffande slutligen det föreslagna centralförrådet för sjukvårdsmateriel
hade fortifikationsförvaltningen efter samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning
och med ledning av från sjukvårdsförvaltningen erhållna behovsuppgifter
utarbetat förslag till anordnande av centralförråd för sjukvårdsmateriel
och beräknat kostnaderna till 343 000 kronor enligt prisläget
den l juli 1941, varav för erforderligt markförvärv 42 000 kronor.
Med anledning av det anförda syntes för budgetåret 1945/46 böra för anordnande
av förråd vid arméns truppförband beräknas ett belopp av
4 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varav för ovan särskilt
oinförmälda arbeten syntes böra disponeras ett belopp av (783 100 + 288 000
+ 343 000 ==) 1 414 100 kronor.
I en den 16 februari 1945 dagtecknad promemoria har chefen för arméns
fortifikationsförvaltnings kasernbyrå anmält, att i det belopp av 710 000
kronor som av riksdagen (prop. 1943:302, riksdagens skrivelse 1943:412)
beräknats för ordnande av förläggningen för Andra tygkompaniet inginge
jämväl kostnader — 170 000 kronor — för förrådsbyggnad. Sedan Kungl.
Maj:t genom brev den 15 juni 1944 bemyndigat fortifikationsförvaltningen
att för uppförande av verkstads- och kanslibyggnad för tygkompaniet disponera
högst 487 000 kronor, återstode sålunda av det för kompaniet beräknade
beloppet (710 000 — 487 000 =) 223 000 kronor. Sistnämnda belopp
syntes böra tagas i anspråk för förrådsändamål för tygkompaniet och .Skaraborgs
pansarregemente, vilka båda förband i förläggningsavseende vöre
att betrakta såsom en enhet. Det för förråd vid vissa förhand inom tredje
militärområdet erforderliga beloppet syntes med stöd av det senast anförda
kunna reduceras till (783 100 — 223 000 =) 560 100 kronor.
Samma skäl som i det föregående anförts vid behandlingen av frågan
om förråd för territoriella förband tala för att jämväl beträffande nu ifrågavarande
förråd resultatet av den pågående utredningen i förrådsfrågan
avvaktas, innan definitivt förslag i ämnet framlägges för riksdagen.
Enär emellertid behovet av förrådslokaler otvivelaktigt vid en avveckling
av den förstärkta försvarsberedskapen kan bliva överhängande, synas dock
nu medel böra äskas för ordnande av förrådsfrågan vid de förband, där behovet
kan tillfredsställande överblickas. Sålunda vill jag icke resa erinran
mot att för förrådsfrågans ordnande vid Livregementets husarer och Signalregementets
kompani i Skövde, Skaraborgs pansarregemente och Andra
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
13
tygkompaniet, Göta artilleriregemente samt Göta trängkår medel beräknas
i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag, dock att totalbeloppet,
783 100 kronor, i anledning av vad som anförts i berörda promemoria den
16 februari 1945 torde böra reduceras med förenämnda belopp, 223 000
kronor, till 560 100 kronor.
Enligt vad jag inhämtat har det visat sig möjligt vid flertalet förband att
i befintliga lokaler anordna signalförråd och signalförrådsverkstäder. Vid
Västernorrlands regemente samt vid Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen
har det emellertid enligt uppgift från arméförvaltningens
tygavdelning visat sig nödvändigt att för ändamålet uppföra särskilda byggnader.
Vid de båda pansarregementena äro signalförrådsverkstäderna för
närvarande inrymda i provisoriska lokaler, som icke torde kunna disponeras
i fortsättningen.
För egen del vill jag icke motsätta mig, att signalförråd och signalförrådsverkstäder
anordnas i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag
vid de tre ifrågavarande förbanden. Med godtagande av kostnadsberäkningarna
torde alltså för ändamålet böra beräknas 288 000 kronor.
Däremot anser jag mig på föreliggande knapphändiga utredning och i
avsaknad av närmare uppgifter rörande byggnadsplats icke kunna tillstyrka
uppförande av nytt centralförråd för sjukvårdsmateriel. En förnyad utredning
i detta ärende torde sålunda böra företagas, därvid för undvikande
av kostnader för markförvärv och byggnadsarbeten bör eftersträvas att förlägga
förrådet å kronan tillhörig mark och i kronan tillhörig byggnad.
1 anslutning till det anförda beräknar jag sålunda för förråd för
arméns truppförband tills vidare ett belopp av (560 100 + 288 000 =) i Tunt
tal 848 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Jag förutsätter därvid,
att totalkostnaderna för förrådsfrågans lösande i vad avser arméns truppförband
icke skola överstiga det av arméns fortifikationsförvaltning för ändamålet
beräknade beloppet, 4 000 000 kronor.
Hundgårdar vid armens truppförband. Efter förslag av Kungl. Majit
i propositionen 1943:302 beräknade riksdagen (skrivelse 1943: 412) för
hundgårdar vid arméns truppförband för budgetåret 1943/44 ett belopp av
174 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Anslagsbeloppet avsågs i
första hand för hundgårdar vid de truppförband, som helt saknade sådana
eller där vinterbonade hundgårdar ur djurskyddssynpunkt omedelbart erfordrades.
I sin skrivelse angående medelsbehovet för budgetåret 1944/45 hemställde
arméförvaltningen örn beräknande av medel för anordnande av hundgårdar
vid vissa återstående förband. Framställningen föranledde emellertid
ingen Kungl. Majlis åtgärd.
Bland medelsäskandena för nästa budgetår har arméns fortijikationsför -
14
Kungl. Majlis proposition nr 97.
vältning upptagit ett belopp av 252 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941 för här ifrågavarande ändamål under framhållande, bland annat, ati
till följd av företagen omorganisation av försvarets tjänstehundväsende
hunddetaljerna vid förbanden komme att få en verksamhet, som ställde ytterligare
krav på centrala uppställningsmöjligheter för icke blott under utbildning
varande ordinarie truppförbandshundar utan även ett avsevärt
antal kontinuerligt in- och utgående bevaknings-, vakt-, spår- och
skyddshundar, som även i ett blivande fredsiäge komme att tagas i anspråk
inom varje hundregistreringsområde. I byggnadsplan!! för varje permanent
hundgård inginge även expeditionslokal, som med hänsyn till de nu
tillkomna hunddetaljerna vore nödvändig. De hundtilldelade förbanden
inom II. och VI. militärområdena hade redan fått permanenta hundgårdar.
En komplettering i här ifrågavarande avseenden syntes icke längre böra
uppskjutas beträffande övriga hundtilldelade förband. De mycket avsevärda
belopp, som redan inbesparats och som ytterligare borde kunna inbesparas
genom ett effektivt utnyttjande av hundbevakningstjänstens möjligheter,
syntes mer än väl motivera den kostnad, som de nu begärda hundgårdarna
betingade.
Från arméstaben hade uppgifter inhämtats rörande de truppförbandshundgårdar,
som nu borde komma till utförande utöver dem för vilka medel
tidigare anvisats, och medelsberäkningen hade skett med utgångspunkt
från sålunda erhållna uppgifter.
Av en inom fortifikationsförvaltningen upprättad, den 10 februari 1945
dagtecknad promemoria i ämnet — grundad på från truppförbanden infordrade
uppgifter rörande hundgårdarnas nuvarande tillstånd — framgår,
att förhållandena för närvarande måste på många håll, bland annat ur djurskyddssynpunkt,
anses otillfredsställande. I ett flertal fall ha enligt uppgift
klagomål från enskilda hundägares sida framförts.
hepartements- Av den utredning som numera föreligger rörande behovet av förbättrade
hundgårdar vid vissa ytterligare truppförband får anses framgå, att vissa
örn- och nybyggnadsarbeten, delvis betingade av den nya organisationen av
arméhundväsendet, äro erforderliga. Kostnaderna för nu föreslagna arbeten
ha av arméns fortifikationsförvaltning beräknats till 252 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. Då beräkningarna icke givit anledning till
erinran, finner jag mig sålunda böra tillstyrka, att beloppet i fråga upptages
för nästa budgetår att utgå av förevarande kvotanslag. Jag förutsätter,
att ytterligare medel för hundgårdar vid arméns truppförband icke skola
visa sig erforderliga.
Truppförbandssjuhlius vid Bohusläns regemente. Med stöd av Kungl.
Maj:ts den 15 oktober 1943 givna bemyndigande erhöll ledamoten av riksdagens
andra kammare J. E. G. Fast i uppdrag att inom försvarsdeparte
-
Kungl. Maj:ls proposition nr 97.
15
mentet biträda med utredning rörande truppförbandssjukvårdens ordnande
vid vissa militära förband.
Sedan utredningsmannen inkommit med av kostnadsberäkningar och ritningar
åtföljda förslag i ämnet, medgav riksdagen (skrivelse 1944:322) efter
förslag i propositionen 1944: 175 (s. 86—102), att det för budgetåret
1944/45 anvisade kvotanslaget till vissa byggnadsarbeten m. m. finge tagas
i anspråk intill ett belopp av 1 486 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941
för följande sjukhusbyggnader vid arméns truppförband, nämligen nybyggnad
av sjukhus vid Norrlands trängkår och Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen
samt örn- och tillbyggnad av sjukhus vid Livgrenadjärregementet,
Värmlands regemente och Dalregementet. Av utredningen tillämpade
allmänna synpunkter på hithörande frågor framgå närmare av nyssnämnda
proposition, s. 89—91.
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 19 och 34) ha medel
äskats för anordnande av förbättrade sjukvårdslokaler vid ridskolan å
Strömsholm samt för uppförande av vissa sjukhusbyggnader m. m. i Uppsala.
Chefen för försvarsdepartementet har den 14 juni 1944, med stöd av utav
Kungl. Maj:t givet bemyndigande, uppdragit åt Fast att inom departementet
biträda med fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor vid arméns
truppförband, som funnes vara av sådan angelägenhetsgrad, att de borde
nu upptagas till prövning, samt att, efter samråd nied försvarets sjukvårdsförvaltning,
till Kungl. Maj:t inkomma med av kostnadsberäkningar åtföljda
förslag i ämnet. Med stöd av bemyndigandet ha experter och sekreterare
ställts till utredningsmannens förfogande.
I skrivelse den 8 februari 1945 har utredningen inledningsvis anfört, att
utredningen i anledning av uppdraget såsom en första åtgärd från försvarets
sjukvårdsförvaltning införskaffat uppgift om de truppförband, vilkas
sjukhusfrågor enligt sjukvårdsförvaltningens mening i främsta rummet vore
i behov c v översyn. Den inbördes grupperingen mellan de förband, som
tillhörde olika militärområden, hade ännu icke kunnat företagas. Emellertid
hade för utredningen från flera håll framhållits vikten av att frågan örn
truppförbandssjukvårdens ordnande vid Bohusläns regemente utan dröjsmål
upptoges till prövning. Nämnda spörsmål stöde nämligen i ett intimt samband
med en av Uddevalla stad uppgjord plan örn ändrad sträckning av
den förbi regementets sjukhus ledande östra utfartsvägen från staden, vilken
fråga tarvade skyndsam lösning. Med hänsyn härtill hade utredningen
funnit sig böra i första hand verkställa undersökning av sjukvårdsförhållandena
vid nu berörda regemente saint avgiva av undersökningen påkallat
förslag utan att låta detta fördröjas av färdigställandet av utredningsresultat
beträffande andra förband.
Sedan utredningen erinrat örn de (dlmanna synpunkter beträffande hithö -
Kungl. Majus proposition nr 0''/.
1 C»
rande frågor, som berörts i propositionen 1944: 175, har utredningen framhållit,
att senare vunna erfarenheter beträffande vårdplatsbehovet vid infanteriförband
bestyrkt, att antalet vårdplatser lämpligen syntes kunna fastställas
enligt den tidigare på mera preliminära uppgifter grundade beräkningsmetoden,
d.v.s 4 % av manskapsstyrkan i fred.
Utredningen har vidare anfört, att sedan den tidigare utredningen avslutats
ytterligare behov av vissa smärre lokalutrymmen i trnpplörhandssjukhusen
yppats. Sålunda hade bland annat för den kvinnliga personalen vid
förbanden funnits erforderligt inrätta dels ett särskilt mindre behandlingsrum,
dels ock i stället för hittills planerad provisorisk väntrumsanordning ett
särskilt väntrum med kapphylla och toalett. Härjämte hade det visat sig behövligt
att komplettera de för tandläkarmottagningen avsedda lokalerna
med ett steriliseringsrum och ett vilrum. Det senare borde förutom för sitt
egentliga ändamål kunna bereda plats för enskilt samtal med patienter ävensom
tagas i anspråk av poliklinikföreståndaren vid utförandet av expeditionella
göromål.
Vid den av den föregående utredningen uppgjorda planeringen av nya
sjukhus hade, sedan till källarvåningen förlagts de för sådan belägenhet
lämpliga lokaler och rum, som motsvarade sjukhusets normala behov, ett
icke obetydligt utrymme kvarlämnats outnyttjat. I betraktande av föreliggande
omständigheter funne utredningen sig böra i förekommande fall föreslå,
att utrymme bereddes i källarvåningen för förrådsändamål. I
I fråga örn sjukvårdsförhållandena vid Bohusläns regemente Ilar utredningen
anfört i huvudsak följande.
Vid besök på platsen hade utredningen kunnat konstatera, att sjukhuslokalerna
vore otidsenliga och icke motsvarade de krav, som ur medicinsk,
hygienisk och byggnadsteknisk synpunkt numera måste ställas på ett truppförbandssjukhus.
Utredningen hade vidare funnit, att den av staden tilltänkta
breddningen av vägbanan utanför sjukhuset skulle från dettas område
avskilja så stor del, att den nuvarande uppfartsvägen till sjukhuset lcomme
att försvinna. Då sjukhuset vore beläget på en starkt begränsad höjdplatå
skulle en ny sådan väg icke kunna anordnas utan stora kostnader. Oavsett
detta skulle byggnadens nyssnämnda belägenhet lägga hinder i vägen
för utförandet av en tillfredsställande tillbyggnad, varav truppförbandssjukvården
hade behov. En tillbyggnad skulle nämligen innebära, att sjukhusbyggnaden
bomme att ligga'' i olika plan. För att vinna en ändamålsenlig
lösning genom tillbyggnad skulle så stor medelsanvisning krävas, att någon
vinst i jämförelse med kostnaderna för en nybyggnad icke kunde beräknas
uppstå.
1 betraktande av vad sålunda och i övrigt anförts framstode det för utredningen
såsom ur alla synpunkter fördelaktigast, att vid regementet uppfördes
ett nytt sjukhus.
Beträffande det nya sjukhusets belägenhet hade utredningen, efter att ha
granskat olika alternativ, funnit sig böra föreslå en plats i omedelbar närhet
av soldathemmet, vilken plats godtagits av regementschefen. Platsen
vore visserligen belägen i närheten av den s. k. sprängdalen, där regementet
hade sid upplag av ammunition och andra explosiva varor, men en representant
för sprängämnesinspektionen, med vilken samråd i ärendet ägt rum,
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
17
*
hade uttalat att detta förhållande icke syntes behöva utgöra hinder för den
av utredningen tilltänkta placeringen av sjukhuset. Härvid förutsattes dock,
att vissa betryggande föreskrifter utfärdades angående förvaringen av sagda
explosiva varor. Utredningen finge fördenskull föreslå, att nybyggnaden
uppfördes å nämnda plats, i samband varmed nyssberörda säkerhetsföreskrifter
syntes böra utfärdas.
I fråga örn uppförandet av det nya sjukhuset föresloges en planlösning i
huvudsaklig överensstämmelse med vad av den föregående utredningen föreslagits
beträffande nybyggnad av sjukhus vid Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen,
varvid emellertid det inledningsvis berörda behovet av
vissa kompletteringar och ändringar ansetts böra tillgodoses. Utredningen
föresloge vidare den förbättringen, att särskild entré anordnades till manskapets
väntrum, varigenom den interna trafiken i sjukhuset underlättades. Antalet
vårdplatser i sjukhuset uppginge enligt utredningens förslag till 45, vilket
vore något lägre än vad som skolat uppskattas enligt det av utredningen
i det föregående angivna beräkningssättet. För tillgodoseende av under vissa
tider av året uppkommande ytterligare platsbehov avsåges en vid förbandet
redan befintlig och i förhållande till den föreslagna platsen för det
nya sjukhuset synnerligen väl belägen sjukbarack kunna tagas i anspråk.
Kostnaderna för ett nybyggt sjukhus av nu angiven storlek och beskaffenhet
hade enligt nuvarande prisläge beräknats till 395 000 kronor. Hänförda
till prisläget den 1 juli 1941 skulle kostnaderna uppgå till ett belopp
av 345 600 kronor. Den för varje vårdplats beräknade kostnaden uppginge
enligt nuvarande prisläge till icke fullt 8 800 kronor, vilket med hänsyn till
att även kostnaderna för mottagningsavdelningen medräknats finge anses
vara ett lågt belopp.
Utredningen hade i ärendet samrått med försvarets sjukvårdsförvaltning
och arméns fortifikationsförvaltning, vilka icke haft något att erinra mot
utredningens förslag.
Av vid skrivelsen fogade ritningar och beskrivningar inhämtas, att sjukhuset
är tänkt såsom ett enkelt tvåvåningshus med lokaler för mottagning
och bostadsrum för personal i bottenvåningen samt utrymmen för vårdavdelningen
i övre våningen. Bostadsrummen äro enligt förslaget orienterade i
sydöst och nordväst samt sjuksalarna i huvudsak i sydöst. Till källarvåningen
föreslås lokaler för personalens omklädnadsrum, skyddsrum, förråd m.
m. bliva förlagda. Byggnaden är avsedd att uppföras med stomme av tegel
på grundmurar av betong. Grunden utgöres i huvudsak av sten.
Såsom av det anförda framgår har uppdragits åt särskild tillkallad sak- Depca£f™enls''
kunnig att inom försvarsdepartementet biträda vid fortsatt utredning rörande
de sjukhusfrågor vid arméns truppförband, som befinnas vara av sådan
angelägcnhetsgrad, att de nu böra upptagas till prövning.
Förutom sjukhusfrågorna vid Upplands regemente m. m. i Uppsala samt
vid ridskolan å Strömsholm, vilka frågor behandlas i årets statsverksproposilion,
har allenast sjukhusfrågan vid Bohusläns regemente i Uddevalla anseus
påfordra behandling vid nu pågående riksdag. Det nuvarande truppförbandssjukhuset
i Uddevalla motsvarar nämligen enligt niredningen icke
Bihang till riksdagens protokoll 19''i5. i sand. nr 97.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
*
de krav som ur medicinsk, hygienisk och byggnadsteknisk synpunkt numera
måste ställas på elt dylikt sjukhus, vartill kommer att ärendet påverkas
av en av Uddevalla stad planerad breddning av den förbi sjukhuset ledande
utfartsvägen från staden. Utredningen har efter besök på platsen
föreslagit uppförande av nytt sjukhus för regementet.
Av utredningen anförda allmänna synpunkter lia icke föranlett erinran
från min sida. De skäl som anförts för uppförande av nytt sjukhus vid Bohusläns
regemente kunna likaledes av mig i princip biträdas. Emellertid
uppställer sig frågan, vilken storlek den nya byggnaden bör erhålla. Regementets
nuvarande sjukhus är avsett för omkring 35 patienter varjämte en
sjukbarack finnes. Utredningen har, såsom av det anförda framgår, med anlitande
av på tidigare erfarenheter grundat beräkningssätt ansett sig böra föreslå,
att det nya sjukhuset planeras för 45 vårdplatser. På grund av vad som
inledningsvis anförts synes dock en viss återhållsamhet böra iakttagas
vid planeringen av här ifrågavarande sjukhus. Såsom en reserv för
extraordinära tillfällen kommer ju alltjämt förenämnda sjukbarack att disponeras.
Jag finner mig därför böra tillstyrka, att den nya sjukhusbyggnaden
inskränkes att rymma 38 vårdplatser. Kostnaderna för en dylik
byggnad kunna enligt vad utredningen under hand upplyst beräknas till
omkring 328 000 kronor enligt 1941 års prisläge. Jag tillstyrker sålunda,
att under nästa budgetår ett nytt truppförbandssjukhus uppföres vid Bohusläns
regemente för en beräknad kostnad enligt prisläget den 1 juli 1941 av
i runt tal 328 000 kronor. Det bör ankomma på Kungl Majit att i samband
med blivande dispositionsbeslut efter förslag av arméns fortifikationsförvaltning
meddela beslut om de säkerhetsföreskrifter, som kunna föranledas
av den föreslagna byggnadsplatsens läge i närheten av vissa eldfarliga
förråd.
Beträffande den nuvarande sjukhusbyggnadens framtida användning torde
det få ankomma på arméns fortifikationsförvaltning att i sinom tid inkomma
med förslag. På grundval av vissa föreliggande utredningar rörande
behovet av lokaler för värnpliktsredovisning samt fritidslokaler m. m.
kan emellertid redan nu förutses, att byggnaden i fråga jämväl i fortsättningen
kommer att i full utsträckning tagas i anspråk för nödvändiga ändamål.
Mannens delfond.
Ostkustens marindistrikt.
Reningsanläggningar å Galärvarvet. Bland medelsbehoven för nästa budgetår
har marinförvaltningen upptagit ett belopp av 27 500 kronor för anordnande
av en emscherbrunn å Stockholms örlogsvarvs område å Galärvarvet.
I särskild skrivelse den 14 december 1944 har emellertid marinför
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
19
vattningen anfört, att vissa förändringar inträtt beträffande Galärvarvets
avloppsfråga, varför en annan lösning än den av marinförvaltningen föreslagna
syntes nödvändig. Av skrivelsen inhämtas vidare följande.
I skrivelse den 6 november 1944 hade Stockholms stads gatukontor meddelat,
att medel begärts för anslutning av avloppen från delar av Södra
Djurgården till stadens system av avskärande avloppsledningar med anknytning
till stadens reningsverk vid Henriksdal. Med anledning av gatukontorets
skrivelse hade stadens hälsovårdsnämnd tillfrågats, om nämnden
i och med den avskärande ledningens tillkomst komme att utdöma Galärvarvets
nuvarande reningsanläggningar och kräva anslutning till huvudavloppsledningen,
i vilket fall ifrågasatt emscherbrunn ju icke borde komma
till utförande. Hälsovårdsnämnden hade meddelat, att gällande avloppsreglemente
föreskreve, att anslutning till stadens avloppsledning skulle ske
så snart denna framdragits till tomtgräns. Enär ett godkännande av den
planerade emscherbrunnen sålunda ej kunde förväntas av stadens myndigheter
sedan stadens avloppsledning framdragits, syntes den ifrågasatta emscherbrunnen
icke böra komma till utförande.
Marinförvaltningen hade låtit undersöka kostnaderna för framdragning
av anslutningsledningar till stadens blivande avloppsledning. Dessa kostnader
kunde beräknas till 97 500 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 inklusive
administrationskostnader.
Under åberopande av det anförda bär marinförvaltningen återkallat sitt
tidigare framlagda äskande i ärendet och hemställt, att ett belopp av 97 500
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 måtte beräknas för budgetåret 1945/46
för utförande av avloppsanläggningar å Galärvarvet.
Efter förslag av Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1944 års riks-Departememidag
(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 58—60) har riksdagen (skrivelse nr 107) ch''fen
beräknat medel för anslutning av avloppsnätet på Skeppsholmen till Stockholms
stads ledningsnät.
Marinförvaltningens nu föreliggande förslag innebär anslutning jämväl
av avloppsnätet å Galärvarvet till stadens system av avskärande avloppsledningar.
Den föreslagna lösningen av örlogsvarvets avloppsfråga synes
lämplig, särskilt med tanke på att enligt inhämtade upplysningar Stockholms
stad framdeles kommer att övergå från mekanisk till höggradig rening,
varvid den nuvarande reningen medelst emscherbrunn å Galärvarvet
icke blir tillfyllest. Att kostnaderna för det nu föreslagna arbetet, 97 500 kronor,
äro så förhållandevis höga sammanhänger, enligt vad jag inhämtat,
med alt på grund av områdets läge självfallsledningar icke kunna anordnas
utan pumpverk med tryckledning erfordras.
I enlighet med det anförda beräknar jag således för reningsanläggningar
å Galärvarvet för nästa budgetår ett belopp av 97 500 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941. I beloppet ingå kostnader för administration m. m.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Vaxholms kustartilleriregemente. I siria medelsäskanden för nästa budgetår
har marinförvaltningen för arbeten vid Vaxholms kustartilleriregementes
förläggning å Rindön beräknat följande belopp, nämligen 509 000
kronor för ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder, 100 000 kronor
för ytterligare iståndsättningsarbeten vid f. d. I 2 V:s (= förutvarande
Göta livgardes fästningsbataljons) kasernetablissement samt 16 700 kronor
för renovering av tvättrum i kasernerna I och II, allt enligt prisläget den 1
juli 1941. För utförande av arbeten vid etablissementet under budgetåret
1946/47 har ämbetsverket enligt samma prisläge beräknat ytterligare
50 000 kronor för iståndsättningsarbeten vid f. d. I 2 V:s kasernetablissement,
140 000 kronor för renovering av en av regementets matinrättningar
samt 105 000 kronor för utvändiga ledningar, planering och vägar. Följande
arbeten ha hänförts till angelägenhetsgrad III och ha alltså ansetts
icke kunna rymmas inom den för marinens byggnadsarbeten för femårsperioden
1942/47 fastställda kostnadsramen, nämligen utbyggnad av värmecentral
m. m. till en kostnad av 265 000 kronor, ytterligare iståndsättningsarbeten
vid f. d. I 2 V:s kasernetablissement till ett belopp av 165 000
kronor samt modernisering eller nybyggnad av skollokaler, för vilka sistnämnda
arbeten kostnaderna tidigare uppskattats till mellan 550 000 och
435 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Stabschefen vid kustartilleriinspektioncn har i reservation till marinförvaltningens
skrivelse anfört, att marinförvaltningen med hänsyn till nödvändigheten
att skapa drägliga förläggnings-, utbildnings- och fritidsförhållanden
för manskapet vid regementet — vilket icke minst ur rekryteringssynpunkt
ansetts vara av den allra största betydelse — bort hemställa örn
medel för dels fullständigt genomförande av erforderliga iståndsättningsarbelen
vid f. d. I 2 V:s kasernetablissement, vilka arbeten kostnadsberäknats
till totalt 315 000 kronor, dels ock anordnande av tidsenliga skollokaler.
Det av marinförvaltningen framlagda förslaget till ytterligare ombyggnad
och modernisering av tjänstebostäder avser slutförande av ett ombyggnadsprogram,
som ämbetsverket framlade i skrivelse den 13 april 1943
och för vilket en närmare redogörelse lämnades vid anmälan av propositionen
1943: 287 (s. 39 ff). Såsom närmare framgår av nämnda redogörelse avsåg
förslaget ombyggnad och modernisering av tio å förläggningsområdet
befintliga bostadsbyggnader. Vid anmälan av nyssberörda proposition anförde
jag, att ett bättre utnyttjande av de nuvarande bostadshusen å förläggningsområdet
syntes i hög grad önskvärt, särskilt som tillgången på
tomtmark för nybyggnader vore relativt begränsad. Jag hade därför i princip
intet att erinra mot det framlagda ombyggnadsprogrammet. Emellertid
syntes på vissa av 1940 års militära byggnadsutredning anförda skäl ombyggnadsarbetena
i dåvarande läge böra begränsas till allenast fem av de
till ombyggnad föreslagna tio byggnaderna. Kostnaderna härför beräkna
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
21
des till 520 000 kronor, varav 470 000 kronor beräknades motsvara prisläget
den 1 juli 1941.
Sedan riksdagen anvisat medel för ändamålet, ha ifrågavarande arbeten
igångsatts och i stort sett genomförts.
I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår hemställde marinförvaltningen,
att för fullföljande av ombyggnadsprogrammet måtte anvisas
ytterligare 480 000 kronor jämte administrationskostnader. Vid anmälan
av denna fråga i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s.
67) anförde jag, att det enligt min mening saknades anledning för statsmakterna
att nu binda sig för ett vidlyftigare program än det som fastställdes
av 1943 års riksdag. Innan beslut fattades om ytterligare ombyggnadsarbeten,
borde resultaten av övriga åtgärder från det allmännas sida för
undanröjande av bostadsbristen i Vaxholm och å Rindön avvaktas.
Marinförvaltningen har nu i sina medelsäskanden för nästa budgetår
framhållit, att bostadsförhållandena för officerare och underofficerare vid
Vaxholms kustartilleriregemente vöre synnerligen otillfredsställande, vilket
vid flera tillfällen påtalats. Ett flertal officersfamiljer kunde för närvarande
icke erhålla bostad å förläggningsorten, utan måste bo i Slockholm. Ett
icke ringa antal officerare saknade fast bostad. Läget förvärrades alltmera,
ju längre tiden fortskrede utan åtgärd för avhjälpande av bostadsbristen.
Jämväl vad underofficerarna beträffade vore läget svårt. Även efter pågående
ombyggnadsarbeten komme bostadsbrist att föreligga. Efter genomförandet
av försvarets bostadsanskaffningsnämnds nybyggnadsprojekt komme
situationen i någon mån att förbättras. Vid förfrågan hos stadsfullmäktiges
ordförande i Vaxholms stad hade denne meddelat, att inga uthyrningslägenheter
komme att uppföras å Rindö. En undersökning bland underofficerare
hade även visat, att de ej vore benägna för att skaffa egna hem. Bostadsanskaffningsnämnden
hade även som sin mening anfört, att ytterligare
ombyggnadsarbeten måste genomföras för att täcka den rådande bristen på
bostäder. Marinförvaltningen ansåge därför alltjämt, att det ursprungligen
framlagda förslaget i dess helhet snarast möjligt borde komma till utförande.
F. d. I 2 V:s kasernetablissement å Rindön överlämnades
till marinen genom Kungl. Maj:ts brev den 15 augusti 1941. Beslutet föranleddes
av det starkt utökade behovet av förläggningsutrymmen vid Vaxholms
kustartilleriregemente. I avvaktan på beslut örn etablissementets framtida
användning hade underhållet av detsamma blivit i hög grad eftersatt,
och till påbörjande av iståndsättningsarbeten vid detsamma anvisades därför
åren 1939—1941 tillhopa 462 500 kronor.
I sina medelsäskanden för innevarande budgetår anförde marinförvaltningen,
att en företagen besiktning av byggnadernas tillstånd, sedan de arbeten,
för vilka medel enligt vad nyss anförts anvisats, kommit till utförande,
givit vid handen, alt omfattande arbeten ännu återstode, vilka vöre
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Departements
chefen.
erforderliga för att få kasernetablissementet i en tillfredsställande standard.
De åtgärder, som behövde vidtagas, hade ämbetsverket bedömt i huvudsak
vara av karaktär att höja anläggningarnas standard. Denna vore nämligen
till följd av det länge eftersatta underhållet så låg, att den ur hygienisk synpunkt
vore långt ifrån tillfredsställande trots de arbeten, som redan utförts.
Samtidigt finge framhållas, att det vore uteslutet att med anlitande av underhållsmedel,
beräknade enligt gängse normer, kunna utföra erforderliga
reparationer inom rimlig tid och utan att underhållet å övriga objekt därigenom
bleve eftersatt.
Ämbetsverket anförde, att för ytterligare iståndsättningsarbeten erfordrades
296 000 kronor jämte administrationskostnader enligt prisläget den
1 juli 1941.
Av det angivna beloppet hänförde sig 69 000 kronor till kasern III, 51 000
kronor till kasern IV, 32 000 kronor till västra matsalsbyggnaden, 22 000
kronor till marketenteriet samt 122 000 kronor till ombyggnad av tre baracker.
Arbetena tilldelades angelägenhetsgrad III.
Marinförvaltningen har emellertid i sina medelsäskanden för nästa budgetår
anfört, att ämbetsverket efter förnyad besiktning ansåge det vara nödvändigt,
att ifrågavarande iståndsättningsarbeten snarast igångsattes för att
byggnadernas allmänna standard skulle fylla gängse fordringar. Med anledning
härav föresloge ämbetsverket, att arbetena utfördes under budgetåret
1945/46 intill en kostnad av 100 000 kronor samt under budgetåret
1946/47 intill en kostnad av 50 000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli
1941.
Renoveringen av tvättrummen i kasernerna I och II, vilka äro belägna
å kustartilleriregementets ursprungliga förläggningsområde, har av
marinförvaltningen motiverats med att de nuvarande tvättrummen vore ur
hygienisk synpunkt bristfälliga, vilket även av vederbörande läkare påtalats.
Vaxholms kustartilleriregementes kasernetablissement å Rindön utgöres
av ett stort antal byggnader, av vilka många ursprungligen uppförts för
andra ändamål än dem vartill de nu användas. En del av regementets nuvarande
förläggningsområde har sålunda tidigare utgjort fabriksområde,
varför byggnader, som uppförts för olika industriella ändamål, kommit att
ingå i etablissementet. Förläggningen har sedermera kompletterats bland
annat genom flyttning till förläggningsområdet av ett antal s. k. lägerhyddor.
Genom att regementet fått övertaga förutvarande Göta livgardes fästningsbataljons
kasernetablissement har regementet kommit att utrustas med
två gymnastiksalar och två matinrättningar.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har inom marinledningen
övervägts ett flertal förslag till ombyggnadsarbeten å förläggningen, varjämte
från kustartilleriets sida framförts krav på uppförande av nya skol
-
Kungl. Majlis proposition nr 97.
23
lokaler för regementet. Marinförvaltningen har emellertid av kostnadsskäl
ansett sig kunna för närvarande föreslå till utförande allenast vissa av de
ifrågasatta arbetena, medan bl. a. lösandet av frågan om nya skollokaler
ansetts böra anstå till tid efter femårsperiodens slut.
Vid personligt besök å förläggningen har jag kunnat konstatera, att flera
av regementets byggnader befinna sig i sådant skick, att en ombyggnad eller
modernisering är i hög grad av behovet påkallad. Detta är särskilt förhållandet
med de bostadsbyggnader, som marinförvaltningen redan år 1943 föreslog
lill ombyggnad. Även efter färdigställandet av de i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 115) omförmälda bostadsbyggnader, som
försvarets bostadsanskaffningsnämnd uppför intill regementets förläggning,
torde bostadsbristen å Rindön komma att vara av stor omfattning, och det
synes därför önskvärt, att återstoden av marinförvaltningens ombyggnadsprogram
nu genomföres. Vissa av de byggnader, som föreslagits till ombyggnad,
äro för närvarande i sådant skick, att de icke kunna användas såsom
bostäder. Då marinförvaltningens kostnadsberäkningar synas kunna
godtagas, beräknar jag för detta ändamål 509 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941.
De från armén övertagna kasernerna III och IV befinna sig även i sådant
skick, att de snarast böra iståndsättas. Emellertid synes en preliminär undersökning
giva vid handen, att regementets personalstyrka torde kunna erhålla
erforderligt förläggningsutrymme utan utnyttjande av kasern IV, vilken
för närvarande i huvudsak användes såsom förläggningslokal för vissa
i anledning av beredskapen inkallade armétruppförband. Det har med hänsyn
härtill synts mig lämpligt, att undersökning verkställes, huruvida ifrågavarande
kasern skulle kunna ombyggas lill skolbyggnad för regementet,
varigenom nybyggnad för sagda ändamål skulle kunna undvikas. Utredning
härom pågår inom marinförvaltningen. I avvaktan på resultatet av
denna bör med iståndsättning av denna kasern anstå. Däremot har jag intet
att erinra mot att medel nu avses för iståndsättning av kasern III. Medel
torde även böra beräknas för förbättringsarbeten å marketenteriet. För dessa
båda ändamål beräknar jag tillhopa 85 000 kronor enligt prisläget den
1 juli 1941. Med iståndsättning av baracker torde däremot böra anstå till
dess större klarhet vunnits rörande möjligheten att inrymma erforderliga
expeditioner och förläggningsutrymmen inom övriga byggnader. Resultatet
av den pågående utredningen rörande begränsning av manskapsstaterna
inom försvaret bör härvid avvaktas. Då för regementet icke torde erfordras
mer än en matinrättning i fredstid, kan jag icke tillstyrka, att de av marinförvaltningen
ifrågasatta arbetena å västra matsalsbyggnaden utföras. I
stället synes böra undersökas, huruvida ifrågavarande byggnad för rimliga
kostnader kan iordningställas för annat ändamål, exempelvis såsom samlings-
och filmsal.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Den av marinförvaltningen föreslagna renoveringen av tvättrummen i
kasernerna I och II kan jag tillstyrka, och jag beräknar alltså för detta ändamål
ett belopp av 16 700 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Del sammanlagda medelsbehovet för de av mig förordade ombyggnadsarbetena
uppgår i enlighet med det anförda bil (509 000 + 85 000 + 16 700
= ) i avrundat tal 610 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. I det angivna
beloppet ingå kostnader för administration m. m.
Sydkustens marindistrikt.
Verkstadsskola för flottans sjömansskola. 194-2 års försvarsbeslut innefattade
i enlighet med ett i propositionen 1942: 210 framlagt förslag bland
annat inrättande av en flottans sjömansskola, till vilken rekrytutbildningen
vid flottan skulle helt centraliseras. Sjömansskolan förutsattes skola förläggas
lill Karlskrona.
I ett den 31 december 1942 avgivet preliminärt förslag till ordnande av
rekrytutbildningen av fast anställt manskap anförde sjöförsvarets utbildningskommission,
att en centralisering av denna rekrytutbildning på sätt
förutsatts i propositionen 1942: 210 skulle medföra svårigheter för undervisningen
i allmänbildande ämnen. Ännu större svårigheter skulle enligt kommissionens
mening centraliseringen komma att medföra för yrkesutbildningen
för sjömanskärens maskin- och hantverksavdelningar. Med anledning
härav ifrågasatte kommissionen en uppdelning av denna utbildning på det
sättet, att Stockholms örlogsstations rekryter tillhörande nämnda avdelningar
skulle erhålla sin utbildning i Stockholm i stället för i Karlskrona. En i
viss mån liknande anordning ifrågasatte kommissionen även för radiorekryterna
tillhörande Stockholms örlogsstation.
Marinchefen framhöll i yttrande över utbildningskommissionens berörda
förslag bland annat, alt de av kommissionen framhållna olägenheterna av en
centralisering av rekrytulbildningen för den allmänbildande undervisningen
icke syntes vara hållbara. Under erinran om de i propositionen 1942: 210
gjorda uttalandena rörande fördelarna av en centraliserad rekrytutbildning
vid flottan förordade marinchefen, att sjömansskolan i princip skulle omfatta
samtliga flottans stamrekryter. Marinchefen föreslog därjämte inrättande
av en verkstadsskola i anslutning till sjömansskolan.
Vid anmälan av propositionen 1943: 207, angående vissa sjukvårds- och
förläggningsfrågor i Karlskrona, yttrade jag, att de av utbildningskommissionen
anförda synpunkterna beträffande rekrytutbildningens centralisering
med hänsyn till vad marinchefen anfört ej givit mig anledning att frångå min
i propositionen 1942: 210 uttalade principiella uppfattning om fördelarna av
en centraliserad dylik utbildning. Då för övrigt ett ställningstagande till
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
25
utbildningskommissionens förslag — vilket syntes kunna äga rum först på
grundval av kommissionens slutgiltiga förslag i ärendet — ej i nämnvärd
grad kunde påverka bedömandet av de aktuella förläggningsfrågorna i Karlskrona,
hade jag vid bedömandet av dessa frågor ansett mig kunna bortse från
de jämkningar av sjömansskolans organisation, som kunde följa av ett godtagande
av kommissionens synpunkter.
Sedan jag på anförda skäl förordat en förläggning av sjömansskolan till
Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern och marinens sjukhus — vilket
enligt ett i propositionen framlagt förslag skulle nedläggas — anförde
jag, att i planen för sjömansskolans förläggning på detta sätt även inginge
anordnande av en verkstadsskola i bland annat en av marinsjukhuset nu
disponerad lokal inom sjukhusområdet, den s. k. bastionen Aurora. Någon
medelsanvisning för ändamålet erfordrades emellertid icke under budgetåret
1943/44.
Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.
Såsom närmare framgår av propositionen 1944: 185, angående vissa avlönings-
m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret
1944/45, (s. 24—2G) föreslog sjöförsvarets utbildningskommission i sitt den
27 november 1943 avgivna slutliga betänkande med förslag angående utbildningen
av värnpliktiga och fast anställt manskap vid marinen (SOU 1943:44)
ånyo en uppdelning av sjömansskolan, innebärande bland annat inrättande
av verkstadsskolor vid såväl Karlskrona som Stockholms örlogsvarv.
1 remissyttranden över kommissionens betänkande förklarade sig överbefälhavaren
icke kunna tillstyrka en uppdelning av den till Karlskrona centraliserade
sjömansskoleutbildningen för flottans stamrekryter, varjämte
marinchefen föreslog, att verkstadsutbildningen skulle förläggas till rekrytstadiet
och att en verkstadsskola skulle upprättas i samband med sjömansskolan
eller å örlogsvarvet i Karlskrona.
I yttrande till statsrådsprotokollet för den 3 mars 1944 i samband med
anmälan av förenämnda proposition 1944: 185 anförde jag, bland annat, att
ett frångående av det år 1943 fattade beslutet rörande sjömansskolans centralisering
till Karlskrona icke syntes tillrådligt. Vid 1943 års riksdag hade
emellertid icke fattats slutlig ståndpunkt lill frågan om anordnandet av en
särskild verkstadsskola i anknytning till sjömansskolan. Det beslutade byggnadsprogrammet
innebure emellertid, att lokaler för en sådan skola reserverats
inom den s. k. bastionen Aurora i anslutning till sjömansskolan. Marinförvaltningen
hade sedermera framhållit, att en verkstadsskola örn möjligt
borde förläggas så att arbetet i densamma kunde bedrivas i nära kontakt
med produktiv verksamhet, vilket endast kunde uppnås genom anslutning
till varvsdriften. Marinförvaltningen hade vidare upplyst, alt det förelåge
goda utsikter alt inom Karlskrona örlogsvarvs område erhålla goda och
luftiga lokaler för verkstadsskolan och hade jämväl framlagt förslag örn
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
provisoriskt ordnande av verkstadsskolans lokalfråga i avvaktan på denna
frågas definitiva lösning.
För egen del framhöll jag i denna fråga, att förläggande av verkstadsskolan
till örlogsvarvet med dess strängt begränsade utrymmen knappast
kunde anses tillrådligt vare sig med hänsyn till varvsdriften eller ur utbildningssynpunkt.
Jag ville i sistnämnda hänseende erinra om att erfarenheterna
av de s. k. varvskurserna vid örlogsvarvet, som enligt dittills gällande
organisation anordnats som ett led i sjömansutbildningen, icke varit av
den art, alt en fortsatt anknytning till varvet kunde anses lämplig. Jag hade
därför vid anmälan tidigare samma dag av vissa byggnadsfrågor i Karlskrona
(propositionen 1944: 175, s. 144) ansett mig böra i huvudsak tillstyrka
ett av marinförvaltningen i dess anslagsäskanden för budgetåret 1944/45
framlagt förslag örn verkstadsskolans förläggande i anslutning till sjömansskolan.
Jag utgick från att rekryterna under sin utbildning vid verkstadsskolan
skulle beredas erforderlig tid till studier jämväl av varvsdriften.
Riksdagen (skrivelse nr 321) fann de av mig anförda skälen mot en uppdelning
av sjöinansskolans verksamhet bärande och beslöt, att skolan skulle
bibehållas såsom en till Karlskrona förlagd utbildningsenhet. Vad åter anginge
förslaget att anordna verkstadsskola i anslutning till sjömansskolan
och för ändamålet iordningställa vissa lokaler inom bastionen Aurora fann
riksdagen — med hänsyn till att även efter föreslagen ombyggnad av bastionen
Aurora de lokaler, som sålunda erhölles, komme att lämna åtskilligt
övrigt alt önska i fråga örn ändamålsenlighet och hygieniska förhållanden
— nödvändigt att, innan beslut i ämnet fattades, en utredning komme till
stånd rörande lämpligheten och möjligheten av en närmare anknytning av
verkstadsskolan till örlogsvarvet i enlighet med marinförvaltningens förslag.
Därvid syntes särskild uppmärksamhet böra ägnas spörsmålet ur synpunkten
av att åt verkstadsskolan bereda lokaler, som kunde tillgodose nutida
krav på rationell undervisning och tillbörlig yrkeshygien.
Vid sådant förhållande fann riksdagen vidare (skrivelse nr 322), att med
utförandet av de ifrågasatta byggnadsarbetena tills vidare borde anstå.
Sedan marinförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehoven för
budgetåret 1945/46 anmält, att förnyad utredning rörande lämpligaste sättet
att tillgodose lokalbehovet för en till Karlskrona förlagd verkstadsskola
påginge, har ämbetsverket i särskild skrivelse i ämnet den 30 november 1944
anfört i huvudsak följande.
Marinförvaltningen hade utarbetat nytt förslag till verkstadsskolebyggnad,
varvid samråd under hand skett med riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå
och med riksantikvarieämbetet samt byggnadsstyrelsen.
Skolan skulle mottaga elever från såväl flottan som kustartilleriet. Byggnaden
skulle enligt förslaget inrymma 139 man. Utbildningen avsåges skola
ske i två perioder, som vardera omfattade sex arbetsveckor å 48 timmar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
27
Utbildningstiden för varje kontingent komme sålunda att bliva tre månader.
Under ett år komme följaktligen att utbildas 4 X 139 eller sammanlagt
556 man, vilket antal beräknades ungefärligen motsvara den årliga rekryteringen.
Under den första perioden skulle en grundläggande utbildning ske
inom samtliga sex verkstadsavdelningar med en utbildningstid av en arbetsvecka
på varje avdelning. Eleverna skulle således uppdelas i sex lika stora
grupper under första perioden. Under den andra perioden skulle en uppdelning
av eleverna ske i tre större grupper, fördelade på filarverkstad, maskinverkstad
och smedja. Enligt utbildningsplanen avsåges all grundläggande
utbildning vid verkstadsskolan förläggas till rekrytstadiet. Den praktiska
tillämpningen av i verkstadsskolan förvärvade kunskaper och färdigheter
komme sålunda att på ett senare utbildningsstadium förläggas till örlogsvar>?ens
verkstäder och ombord å fartyg, förlagda till varven.
Ämbetsverket föresloge, att för ändamålet en ny skolbyggnad skulle uppföras
å en härför lämplig plats omedelbart sydväst om amiralitetskyrkan.
En för närvarande å den föreslagna byggnadsplatsen befintlig pistolskjutningsbana
finge därvid nedläggas och en därstädes belägen mindre byggnad
rivas, varvid vissa i byggnaden inrymda expeditioner m. m. kunde förflyttas
till andra disponibla lokaler. Kostnaderna enligt prisläget den 1 juli
1941 för ny verkstadsskolebyggnad hade av marinförvaltningen beräknats
lill 360 000 kronor, vartill komme kostnader för administration m. m., cirka
22 000 kronor.
Överstyrelsen för yrkesutbildning, som i ärendet inhämtat yttrande från
inspektören för centrala verkstadsskolor m. m., Ilar ej funnit skäl till erinran
mot marinförvaltningens framställning.
Beträffande den bland annat i riksdagens förenämnda skrivelse 1944: 321
ifrågasatta närmare anknytningen av verkstadsskolan till örlogsvarvet i
Karlskrona m. m. har marinförvaltningen sedermera i skrivelse den 26 januari
1945 anfört i huvudsak följande.
Den närmare anknytning mellan verkstadsskolan och örlogsvarvet, som
kunde ifrågasättas, hänförde sig dels till platsen för skolans förläggning,
dels lill viss samverkan i fråga om skolans och örlogsvarvets arbete. Geografiskt
sett hade nybyggnaden planerats bliva förlagd till en plats, som
vöre direkt ansluten till varvsområdet. Eleverna från sjömansskolans kaserner
kunde dock komma till verkstadsskolan utan att behöva passera genom
det egentliga varvsområdet.
Beträffande den organisatoriska anknytningen till örlogsvarvet hade marinförvaltningen
ännu icke tagit ställning. Hinder syntes emellertid icke
föreligga, att den chef för fartygsavdelningen, som enligt föreliggande omorganisationsplaner
avsåges tillsättas vid örlogsvarvet, erhölle den tekniska
tillsynen och följde undervisningen vid verkstadsskolan och på så sätt biträdde
marinöverdirek tören i de åligganden, som tillkomme honom såsom
inspektör för den ingenjörstekniska verksamheten inom marinen (SFS
864/42, 72 g). Genom delta organisatoriska förfarande skapades jämväl
ökade möjligheter att från varvet erhålla lämpliga objekt för reparationsoch
nytillverkningsarbeten, som kunde utföras på verkstadsskolan. Samtidigt
som verkstadsskolan härigenom kunde tillföras lämpliga undervis
-
28
Kungl. \Iaj:ts proposition nr 97.
ningsobjekt, finge eleverna redan från början en viss inblick i den materiel,
som de sedermera avsåges skola handhava.
Det sammanlagda elevantalet under ett år uppginge till 556 elever, varav
68 elever utgjordes av kustartillerister (eldare, vapensmeder). Uppdelat på
fyra tremånadersperioder bleve elevantalet sålunda 139, efter vilket antal
verkstadsskolan planerats. Utbildningstiden för kustartilleriet tillhörande
vapensmeder utgjorde sex månader. 1 övrigt vöre utbildningstiden tre månader,
vilken sistnämnda tid kunde synas kort med tanke på innebörden av
begreppet yrkesutbildning i den bemärkelse, som avsåges i gällande kollektivavtal.
Yrkesutbildningen inom sjömansskolan avsåge emellertid att giva
eleverna utbildning inom viss yrkesgren enligt den yrkesuppdelning, som
förelåge i fråga örn marinens personal, såsom eldare, artillerimatroser, signalmalroser
etc. Verkstadsskolans utbildning i denna bemärkelse avsåge
sålunda att giva eleverna en grundläggande kännedom örn arbetsmaskiner,
arbetsmetoder, arbetsledning m. m. för att de vid senare kommenderingar
ombord på fartyg och vid praktik på örlogsvarv under tiden för underbefälsutbildningen
skulle ha erforderligt underlag för att kunna tillgodogöra
sig dessa senare utbildningsskeden ävensom att de skulle förvärva en viss
duglighet som hantverkare för att kunna biträda vid utförandet av enklare
arbeten. Med den uppläggning av yrkesutbildningen, som förelåge beträffande
maskinpersonalens utbildning vid verkstadsskolan, kunde densamma
leda till kompetens för erhållande av tredje maskinistbrevet. Därigenom
tillgodosåges från manskapshåll och från utbildningskommissionen uttalade
önskemål.
För att ytterligare utnyttja verkstadsskolan vore avsikten, att eleverna
även under sin fritid skulle erhålla möjligheter att arbeta i verkstadslokalerna.
Under åberopande av vad sålunda och i ämbetsverkets förenämnda skrivelse
den 30 november 1944 anförts hemställde marinförvaltningen örn bifall
till sin i samma skrivelse gjorda hemställan.
Samråd hade ägt runi med chefen för marinstaben.
D''pachtfen''>s Genom 1942 års försvarsbeslut har riksdagen i princip godkänt ett av
Kungl. Majit framlagt förslag örn inrättande av en flottans sjömansskola,
till vilken rekrytutbildningen för flottans fast anställda manskap skall helt
centraliseras. Skolan, som beräknats för en manskapsstyrka av i runt tal
1 000 man, skall enligt riksdagens beslut förläggas till Karlskrona, där den
tidigare av kustartilleriet utnyttjade s. k. stadskasernen ävensom marinens
sjukhus upplåtits för ändamålet. Beträffande utbildningen vid flottan bör
här omnämnas, att sjömansskolans elever uppdelas på olika yrkesavdelningar,
bland andra maskinavdelningen och hantverksavdelningen. Rekrytutbildningen
indelas i perioder, olika långa för olika yrkesgrenar. Efter en
första period omfattande grundläggande allmänbildning, förberedande yrkesutbildning
samt fysisk och disciplinerande fostran skola eleverna på maskin-
och hantverksavdelningama påbörja verkstadsutbildning. Rekrytutbildningen
vid kustartilleriet äger rum enligt i stort sett enahanda linjer.
Enligt tidigare gällande organisation anordnades såsom ett led i rekrytut
-
Kungl. Maj:ls proposition nr 97.
29
bildningen vid flottan s. k. varvskurser vid Karlskrona örlogsvarv och för
kustartilleristerna såsom ett led i rekryt- och underbefälsutbildningen liknande
kurser vid kustartilleriets tygverkstäder m. m. Då denna utbildning
emellertid icke visat sig effektiv, framlades för 1944 års riksdag förslag
om inrättande av en särskild verkstadsskola i anslutning till sjömansskolan
med lokaler i bastionen Aurora och i marinens sjukhus. Riksdagen uppsköt
emellertid sitt ställningstagande i avvaktan på ytterligare utredning
rörande lämpligheten och möjligheten av en närmare anknytning av verkstadsskolan
till örlogsvarvet och rörande lämpligaste sättet att tillgodose
lokalbehovet för en till Karlskrona förlagd verkstadsskola.
Marinförvaltningen har nu framlagt förslag om uppförande av en friliggande
byggnad för verkstadsskola å en av ämbetsverket förordad plats å
Karlskrona örlogsvarvs område. Kostnaderna ha beräknats till 382 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. Byggnadens storlek har beräknats med
ledning av ett i ärendet framlagt organisationsförslag — närmare berört i
det föregående — varav framgår, att årligen omkring 550 elever från flottan
och kustartilleriet, fördelade på fyra kurser om i regel tre månader, avses
skola därstädes erhålla sin första verkstadsutbildning. På ett senare stadium
tillkommer praktisk tillämpning av i verkstadsskolan förvärvade kunskaper
och färdigheter, för flottans personal genom tjänstgöring ombord
och å varvens verkstäder och för kustartilleriets personal genom tjänstgöring
vid nyssnämnda verkstäder eller vid kustartilleriets tygverkstäder.
Förslaget synes på ett tillfredsställande sätt tillgodose de av riksdagen anförda
synpunkterna. Såsom av marinförvaltningens utredning framgår, föreligga
sålunda möjligheter alt ordna ett visst samarbete mellan verkstadsskolan
och örlogsvarvets fartygsavdelning, varigenom ett önskvärt samband
med varvet erhålles. Den för skolan föreslagna platsen, som för att kunna
tågås i anspråk för ändamålet förutsätter rivning av en mindre byggnad
och av vissa till en pistolskjutningsbana hörande anordningar, synes lämplig.
Skjutningarna beräknas i fortsättningen kunna äga rum å en befintlig
bana å Söderstjärna. Det av riksdagen anförda önskemålet om verkstadslokaler,
som kunna tillgodose nutida krav på rationell undervisning och tillbörlig
yrkeshygien, synes mig bliva i görligaste mån tillgodosett i det nya
förslaget, ehuru den korta tid, som enligt utbildningsplanerna avses bliva
anslagen till verkstadsutbildningen, självfallet icke kan medgiva annat än
orientering och en förberedande yrkesutbildning. Jag finner icke anledning
att i detta sammanhang närmare beröra den av ämbetsverket föreslagna
organisationen av undervisningen men vill likväl framhålla, att enligt
min uppfattning viss risk föreligger för att utbildningen blir alltför
splittrad. En ytterligare överarbetning av utbildningsplanerna i samråd med
överstyrelsen för yrkesutbildning synes därför önskvärd.
Då kostnadsberäkningarna för skolbyggnaden icke givit mig anledning
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
till erinran, får jag i anslutning till det anförda tillstyrka, atl för uppförande
av verkstadsskola i Karlskrona ett belopp av 382 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941 beräknas för nästa budgetår. I beloppet ingå, förutom
administrationskostnader m. m., jämväl kostnader för rivning av å byggnadsplalsen
befintliga anläggningar.
Jag vill i delta sammanhang erinra, att riksdagen (skrivelse 1944: 321,
punkten 30:o) efter förslag i propositionen 1944: 185 (s. 232—234) till engångskostnader
för anskaffning av undervisningsmateriel m. m. för sjömansskolan
för budgetåret 1944/45 anvisat ett reservationsanslag av 200 000
kronor. Såsom av propositionen framgår avses anslaget skola tagas i anspråk
för anskaffning av maskiner, verktyg och annan utrustning för verkstadsskolan
i Karlskrona.
Flygvapnets delfond.
Viss ytterligare kostnad för markförvärv för Hallands flygflottilj. I propositionen
1942:328 anmäldes frågan om markförvärv för Hallands flygflottilj
vid förläggning intill Halmstad. Av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden framgår (punkt 4), att
jag icke utan vidare fann mig beredd att förorda bifall till ett av flygförvaltningen
framlagt förslag i ämnet, att möjligheterna att med Halmstads
stad träffa viss annan och för det allmänna lämpligare uppgörelse i markförvärvsfrågan
borde undersökas samt att det borde få ankomma på Kungl.
Majit atl efter ytterligare granskning av förläggningsfrågan träffa det avgörande,
vartill granskningen kunde giva anledning. Riksdagen, som icke
hade något att erinra mot vad sålunda anfördes, anvisade för markförvärv7
för Hallands flygflottilj för budgetåret 1942/43 såsom kapitalinvestering i
försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, ett reservationsanslag
av 630 000 kronor.
Sedan förenämnda utredning verkställs, godkände Kungl. Majit, såsom
även anmälts för riksdagen i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag
(bilaga 2, s. 57), genom särskilda beslut i stort sett flygförvallningens i propositionen
1942:328 anmälda förslag. Enligt det med Halmstads stad träffade
avtalet skulle staden till kronan överlåta vissa områden, däribland
fastigheterna Mickedal 151 och Vapnöhöjden l1. En del av den mark, som
sålunda överlåtits å kronan, var utarrenderad. Med en av arrendatorer^
— O. Johansson — träffade flygförvaltningen, under förbehåll av Kungl.
Maj:ts godkännande, ett den 17 och den 29 april 1942 dagtecknat avtal med
tillägg den 18 juli 1942, enligt vilket Johansson, som av Halmstads stad
arrenderade lägenheten Köpmannagård, hörande under Mickedal 151 och
Vapnöhöjden 1\ såsom engångsersättning för frånträde av arrendet av kro
-
Kungl. Majus proposition nr 97.
31
nan skulle erhålla ett belopp av 21 000 kronor. Avtalet godkändes av Kungl.
Maj:t den 28 augusti 1942. Frågan om avlösen av ytterligare sju arrendatorer
av mark å de av kronan förvärvade områdena kunde icke avgöras på
frivillighetens väg. Kungl. Majit förordnade därför, på framställning av
flygförvaltningen, genom beslut den 27 november 1942, att bland annat
nvttjanderätten till ifrågavarande områden skulle avstås till kronan i den
ordning lagen örn expropriation stadgar.
I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1944/45 anmälde
sedermera flygförvaltningen, att kostnaderna för Hallands flygflottiljs etablissement
för det dåvarande beräknades komma att överstiga tidigare beräknade
samt att merkostnaderna huvudsakligen belöpte på markförvärven,
i det oväntat höga ersättningar för avlösen av arrendatorer kunde förutses.
1 statsverkspropositionen till 1944 års riksdag anmäldes detta förhållande
Ikapitalbudgeten: bil. 2, s. 124). Jag utgick därvid från att, i den mån exproprieringskostnaderna
icke kunde bestridas inom ramen för det av 1942 års
för markförvärv anvisade anslaget, desamma skulle få utgå av inom 1942
års försvarsbesluts kostnadsram under flygvapnets delfond av försvarsväsendets
fastighetsfond anvisat anslag till vissa byggnadsarbeten m. m. I den
vid propositionen fogade bilagan rörande kostnaderna för Hallands flygflottilj
beräknades med hänsyn härtill för markförvärv ett belopp av 830 000
kronor, eller 200 000 kronor mer än det tidigare beviljade anslaget. Detta
föranledde ingen erinran från riksdagens sida.
Vederbörande domstol har numera fastställt löseskillingarna och ersättningar
till ifrågavarande sju arrendatorer för skada föranledd av expropriation
av bland annat nyssnämnda nyttjanderätter.
I skrift den 7 oktober 1943 har förenämnde O. Johansson hos Kungl.
Majit anhållit, att Kungl. Majit av nåd måtte tillerkänna honom ersättning
i anledning av frånträda av arrenderätten till lägenheten Köpmannagård
utöver vad han erhållit enligt det med flygförvaltningen ingångna avtalet.
Till stöd för sin ansökning har Johansson anfört i huvudsak följande.
Han hade vid förhandlingarna med flygförvaltningens representant befunnit
sig i psykiskt deprimerat sinnestillstånd, beroende på att hans hustru
nyligen avlidit och han varit orolig för att han, örn han nödgades frånträda,
sitt arrende, icke skulle kunna anskaffa bostad eller ordna med försörjningen
av sina fem minderåriga barn — av vilka några voro sjukliga —,
att han saknat erfaren förhandlingshjälp, att hans ekonomi varit mycket
svag samt att han inför den ovissa situationen och med tanke på att ett
eventuellt expropriationsförfarande komme att draga ut på tiden ansett sig
tvingad att falla undan och godtaga det av flygförvaltningens representant
erbjudna beloppet, varigenom han skulle omedelbart kunna erhålla medel
för att ordna för sig och de sina. Sedan utgången av expropriationsmålet
blivit känt, hade han erfarit, att expropriationsnämnd tillerkänt övriga ar
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
rendatorer ersättning enligt grunder som vore mycket gynnsammare än de
som tillämpats i hans eget fall. Därest hans ekonomiska ställning varit
bättre, skulle han icke behövt sluta den för honom så ofördelaktiga uppgörelsen.
över ansökningen har flygförvaltningen avgivit utlåtande den 14 september
1944. Ämbetsverket har därvid under hänvisning till innehållet i det
med Johansson slutna avtalet, som baserats på verkställda jordbruksekonomiska
beräkningar, anfört, att sökanden, såvitt ämbetsverket kunnat
finna, icke ådagalagt någon omständighet på grund varav avtalet icke skulle
vara för honom bindande, varför flygförvaltningen, med hänsyn jämväl
till de konsekvenser ett bifall till ansökningen kunde tänkas få, hemställde,
att ansökningen icke måtte föranleda till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I ärendet har vidare länsstyrelsen i Hallands län utlåtit sig. Länsstyrelsen
har därvid överlämnat från centraldispensären i Halmstad och från
Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott infordrade yttranden
samt en av Johansson inlämnad skrift, vid vilken fogats ett av ordföranden
och två ledamöter i expropriationsnämnden utfärdat intyg.
Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har anfört att,
med hänsyn till den ersättning för arrenderätten å 17 000 kronor som av Johansson
erlagts vid hans tillträde av fastigheten och de kostsamma förbättringar
å såväl byggnader som jord som utan ersättning vidtagits av
Johansson under arrendetiden, en ersättning av 21 000 kronor icke utgjorde
skälig gottgörelse till Johansson för den mistade arrenderätten vid en för
jordbruksdrift relativt gynnsam tidpunkt. Förvaltningsutskottet kunde vitsorda,
att Johanssons ekonomi sedan jordbrukskrisen i början av 1930-talet
varit svag. Han hade bl. a. haft svårigheter att i rätt tid fullgöra betalning
av förfallna annuiteter å lån och avgifter till hushållningssällskapet. Denna
Johanssons svaga ekonomi syntes enligt utskottets uppfattning i hög
grad ha bidragit till att Johansson godkände en efter allt att döma så ogynnsam
uppgörelse med flygförvaltningen hellre än att avvakta utgången av
en expropriationsförrättning något eller några år senare, under vilken mellantid
han stod utan försörjningsmöjligheter för sig och sin familj. På
grund av denna sin svaga ekonomi syntes emellertid Johansson icke böra
komma i en sämre ställning än övriga ifrågavarande arrendatorer, vilka i
allmänhet hade bättre ekonomisk ställning. Av expropriationsnämnden numera
gjord värdering, slutande på ett belopp av 40 475 kronor, syntes väl
avvägd i förhållande till de ersättningar som utgått till övriga arrendatorer.
Då förvaltningsutskottet ansåge skäligt, att Johansson behandlades
på liknande sätt som hans grannar, som avträtt sina arrenden, finge utskottet
sålunda tillstyrka, att Johansson av nåd tillerkändes ersättning för
förlorad arrenderätt i enlighet med expropriationsnämndens värdering.
Av det av ordföranden och två ledamöter i expropriationsnåmnd utför -
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
33
dadé intyget framgår att, därest Johanssons anspråk varit föremål för prövning
av expropriationsnämnd med hänsyn tagen till i arrendatorsmålen i
Mickedala tillämpade grunder, ersättning skulle ha utdömts med 40 575
kronor.
Länsstyrelsen har för egen del anfört följande.
Den ersättning Johansson erhållit av flygförvaltningen, 21 000 kronor,
vore enligt länsstyrelsens förmenande alltför låg i förhållande till de ersättningar
som expropriationsnämnden tillerkänt övriga arrendatorer eller belopp
varierande mellan 76 000 och 51 000 kronor. Därest Johanssons anspråk
varit föremål för prövning av expropriationsnämnden skulle enligt
det av expropriationsnämndens ordförande och två ledamöter i nämnden utfärdade
intyget Johansson ha tillerkänts ett sammanlagt belopp av 40 575
kronor jämte ränta enligt 55 § expropriationslagen. De dåliga ekonomiska
omständigheter Johansson ständigt levat under samt sjukdom och dödsfall
inom familjen hade hos honom förorsakat en svår psykisk depression. Då
han icke funnit någon utväg att försörja sig och sin stora familj, hade han
måst antaga flygförvaltningens för honom synnerligen ogynnsamma erbjudande.
Johansson hade icke såsom de övriga arrendatorerna, vilka samtliga
vore välsituerade, kunnat invänta utgången av ett expropriationsförfarande.
Den allmänna uppfattningen vöre också, att den ersättning Johansson
erhållit icke tillnärmelsevis svarade mot verkliga värdet.
Då länsstyrelsen funne den av Johansson nu begärda ersättningen synnerligt
moderat, ville länsstyrelsen tillstyrka, att Kungl. Majit måtte av nåd
bifalla hans framställning.
Johansson har i skrivelse den 2 januari 1944 hemställt, att ersättningen
för frånträdet av arrendet måtte sättas till 40 575 kronor med avdrag för
vad han redan erhållit, 21 000 kronor, men med tillägg av ränta efter viss
beräkningsgrund samt av belopp till täckande av havda kostnader.
Beträffande de olika grunderna för beräkningen av här avsedda ersättning
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
: Av den lämnade redogörelsen framgår, att den ersättning som genom frivillig
uppgörelse överenskommits med Johansson kommit att — relativt
sett — väsentligt understiga den ersättning, som senare av expropriationsnämnd
fastställts för övriga arrendatorer. Mycket talar för att avtalet genom
omständigheternas tryck kommit att slutas vid en med hänsyn till Johanssons
familje- och försörjningsförhållanden mycket oläglig tidpunkt.
Vid avtalets ingående synes han ekonomiskt ha befunnit sig i det läget, att
han icke vågat taga risken av att i likhet med sina mera välsituerade grannar
invänta ersättningsfrågans avgörande i samband med expropriationsförfarande.
Även med beaktande av att Johansson helt frivilligt ingått avtalet,
synes det mig med hänsyn lill det anförda icke skäligt att enbart under
hänvisning lill del träffade avtalet avvisa varje tanke på ett tillmötesgående
av Johanssons senare framställda önskemål. Härtill kommer att, enligt vad
sorn upplysts i ärendet, Johansson nu har svårt att fullgöra vissa åtaganden
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. nr 97.
Departements
chefen.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
i samband med övertagandet av annat jordbruk i stället för det han lämnat.
Å andra sidan synes av principiella skäl Johanssons begäran om ytterligare
ersättning icke kunna i full utsträckning tillmötesgås. Jag finner mig
emellertid under framhållande av de speciellt egenartade omständigheterna
i det förevarande fallet beredd tillstyrka, alt en ytterligare ersättning av
15 000 kronor tillerkännes Johansson. Frågan örn utgivande av denna ytterligare
ersättning torde böra underställas riksdagens prövning. Jag förordar
därvid att, därest riksdagen icke har något att erinra mot att ersättningen
får utbetalas, härav föranledda kostnader må bestridas av vederbörligt
under flygvapnets delfond av försvarets fastighetsfond anvisat anslag
till vissa byggnadsarbeten m. m.
Markförvärv för sjunde jaktflottiljen. Efter förslag av Kungl. Maj:t i
propositionen 1944:185 (s. 7—22) beslöt riksdagen (skrivelse 1944:321),
att i flygvapnets organisation skulle ingå ytterligare en jaktflottilj, Södertörns
flygflottilj, nied uppsättning från och med tidpunkt, som av Kungl.
Maj:t bestämdes. Flottiljen avsågs skola förläggas till det under anläggning
varande krigsflygfältet å Södertörn. I särskilt av riksdagen fattat beslut
(skrivelse 1944: 322) förutsattes, att krigsflygfältet, med hänsyn till beslutet
om flottiljens förläggning, skulle utvidgas att jämväl omfatta ett egendomen
Hamra tillhörande område om cirka 24 hektar, som på en ärendet
bifogad karta markerats med grön färgstreckning. Kostnaderna för förvärv
av området i fråga hade vid sakkunnig värdering beräknats till 64 000
kronor. Sistnämnda belopp skulle utgå från det för flygvapnet för budgetåret
1944/45 under försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond,
anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m.
I skrivelse den 12 februari 1945 har fly g förvaltningen i ämnet anfört i
huvudsak följande.
För förvärv av ifrågavarande område hade flygförvaltningen inlåtit sig i
förhandlingar med ägaren av Hamra gård, aktiebolaget Separator. Då emellertid
bolaget numera funnit möjlighet att exploatera en å området befintlig
sandtäkt och därvid betingat sig en ersättning, som väsentligen överstigit
vad flygförvaltningen beräknat, hade dessa förhandlingar icke lett till något
resultat.
På grund härav hade flygförvaltningen ansett sig böra överväga andra
möjligheter för ordnande av förläggningsbyggnader m. m. å det redan för
krigsflygfältet förvärvade området samt vissa därintill gränsande områden.
Ämbetsverket hade därvid funnit en godtagbar lösning vara att förlägga bebyggelsen
med sin huvuddel å nordöstra delen av det redan förvärvade området
och återstoden å mark tillhörande den flygfältet angränsande Rikstens
kronopark, som stöde under domänstyrelsens förvaltning, och till viss
mindre del å enskilda personer tillhöriga fastigheterna Eklundshov l32 om
13 730 kvadratmeter och Eklundshov l31 om 7 228 kvadratmeter.
Området inom vilket etablissementet nu föresloges bliva uppfört syntes i
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
35
stort sett likvärdigt med det tidigare föreslagna. Terrängen erbjöde mellan
förekommande bergpartier goda byggnadsplatser.
Byggnadskostnaderna för anläggningen å det nu aktuella området motsvarade
i stort sett de som beräknats för det tidigare föreslagna.
Domänstyrelsen hade under hand förklarat sig icke ha något att erinra
mot att erforderlig del av Rikstens kronopark foges i anspråk för nu omförmält
ändamål. Med ägarna till Eklundshov l31 och l32 hade köpeavtal
träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande.
Kostnaderna för inköp av fastigheterna Eklundshov l31 och l32 uppgå enligt
de träffade preliminära avtalen till sammanlagt 57 000 kronor, varav
pa marken belöper ett belopp av 21 000 kronor — i stort sett motsvarande
ett pris av 1 krona per kvadratmeter — och på byggnader och vissa inventarier
ett belopp av 31 000 kronor. Återstående 5 000 kronor utgöra ersättning
för nedläggande av en på fastigheten Eklundshov l32 bedriven tvättinrättning.
Kostnaderna ha vid sakkunnig värdering befunnits skäliga.
Med hänsyn till de förändrade förutsättningar, som enligt vad flygför- Departement»-valtningen upplyst nu föreligga beträffande Södertörns flygflottiljs förlägg- (hefrn
ning, har jag intet att erinra mot att det nu ifrågavarande området förvärvas
i stället för det ursprungligen föreslagna. Kostnaderna, 57 000 kronor,
understiga med 7 000 kronor det tidigare beräknade beloppet. Då flygförvaltningens
förslag emellertid innebär en ändring i för riksdagen anmälda
förhållanden, torde ärendet böra underställas riksdagens prövning. Det torde
böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut rörande överförande
till försvarets fastighetsfond av erforderlig del av Rikstens kronopark.
Hemställan.
Såsom närmare framgår av den i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 1—2) lämnade redogörelsen för gällande anslagsprinciper
i fråga örn kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de för försvarets
byggnadsarbeten m. m. avsedda kvotanslagen, bör riksdagens beslut beträffande
de här anmälda byggnadsfrågorna givas formen av medgivande att
för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten m. m. taga anslagen i
anspråk.
Under åberopande av vad i det föregående under de särskilda avsnitten
anförts får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsföretag
m. m. må komma till utförande samt att kostnaderna härför
ävensom i det föregående angiven ersättning i samband med
markförvärv för Hallands flygflottilj må bestridas med anlitande
av de i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2)
Kungl. Maj:ts proposition nr 97
36
under försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 äskade
investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten m. m., i den mån
kostnaderna icke kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade
anslag till inom försvarsbeslutets kostnadsram ingående
byggnadsarbeten m. m.
B. Kapitalinvesteringar för vissa särskilda markförvärv.
Arméns delfond.
[2.] Utvidgning av Södermanlands pansarregementes övningsfält m. m.
I sin skrivelse den 26 augusti 1943 angående lantförsvarets medelsbehov
för innevarande budgetår anmälde arméförvaltningen, att en utvidgning av
övningsfältet invid Strängnäs syntes nödvändig, sedan Södermanlands regemente
omorganiserats till pansarregemente. Å övningsfältet borde örn möjligt
kunna utföras skolskjutning med stridsvagnskanon och stridsvagnskulspruta.
Efter ytterligare utredning i ärendet anförde arméförvaltningens fortifikalionsstyrelse
i skrivelse den 9 november 1943 bland annat, att med hänsyn
till det nuvarande övningsfältets läge omedelbart norr om Strängnäs
och i öster begränsat av Mälaren en utvidgning endast kunde komma till
stånd i nordvästlig eller västlig riktning.
En utökning i någon av dessa riktningar skulle onekligen åstadkomma
ett mycket svårt socialt intrång, enär ett flertal goda jordbruk komme att
beröras därav. Olägenheterna syntes dock vara något mindre vid en utvidgning
i nordvästlig än i västlig riktning. Möjligheten att erhålla annan
mark i regementets närhet, där mindre skada åstadkommes, hade undersökts
men lämnat negativt resultat. På Tosterön i Mälaren funnes visserligen
lämplig mark, men antingen måste förflyttning dit ske genom staden
eller också finge fordonen färjas över Strängnäsfjärden, vilket i båda fallen
bleve tidsödande. Härtill komme att det nuvarande övningsfältet i så fall
icke kunde utnyttjas. Då det skulle innebära stor tidsförlust för regementets
utbildning och en alltför stark förslitning av materielen, om ett övningsområde
valdes, som ej direkt anslöte sig till det nuvarande, syntes starka
skäl tala för en utvidgning av fältet och då företrädesvis i nordvästlig riktning.
Enligt av chefen för pansarregementet verkställda rekognosceringar
syntes en utvidgning av fältet i nordvästlig riktning lämpligen kunna ske
enligt två alternativ, nämligen antingen genom inköp av ett område öster
landsvägen Eldsund—Vansö kyrka—Fogdö kyrka (alternativ I) eller genom
inköp av såväl detta område som ytterligare ett område söder Vansö kyrka
(alternativ II). Ehuru det vore synnerligen önskvärt, alt ett så stort övningsfält
som möjligt erhölles för pansarregementet, syntes dock, med hänsyn
till att området söder Vansö kyrka omfattade mark under relativt hög kultur,
alternativ I böra förordas under förutsättning, att det icke nedskures.
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
37
Utökades fältet enligt alternativ I kunde övninPfr nied stridsvagnsförband
intill en bataljon i nord—sydlig riktning genomföras över en sträcka av
omkring 5 kilometer. Då emellertid det enligt alternativ I utökade övningsfältet
icke medgåve skarpskjutning med 37 millimeters kanon och kulspruta
i stridsvagn, syntes därjämte böra inköpas ett särskilt område, där skarpskjutning
med dessa vapen i form av skolskjutning vöre möjlig. Ett område,
omfattande ön Stora Rullingen i Mälaren och stranden väster denna
ö kunde eventuellt komma i fråga. Detta område, där säkerheten efter kontroll
befunnits godtagbar, hade förut utnyttjats för skarpskjutning med 37
millimeters kanon och kulspruta i stridsvagn. Därvid hade emellertid en
markhyra av 100 kronor per dag erlagts, varför med det betydligt ökade
antalet skjutningar, som efter organiserandet av pansarregementet måste
utföras, ett inköp av området syntes vara förenligt med god ekonomi. Inspektören
för pansartrupperna hade därför föreslagit, att för utökning av
övningsfältet följande områden måtte inköpas, nämligen dels området öster
landsvägen Eldsund—Vansö kyrka—Fogdö kyrka enligt alternativ I, dels
ock ön Stora Rullingen och stranden närmast väster därom.
På föranstaltande av chefen för armén hade härefter inspektören för pansartrupperna
låtit undersöka möjligheten att inskränka det såsom alternativ
I betecknade området. Med skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 9 januari
!943 hade inspektören för pansartrupperna överlämnat ett av regementschefen
upprättat förslag rörande ändrad gränsdragning. Regementschefen
hade vidare i detta sammanhang föreslagit, att ett område söder Eldsund
skulle förvärvas.
Den av regementschefen föreslagna gränsen för utvidgningen av övningsfältet
hade vid av fortifikationsstyrelsen verkställd undersökning befunnits
olämplig med hänsyn till den sönderdelning av befintliga brukningsenheter,
som därav skulle bliva följden. Efter ytterligare utredningar och justeringar
av de föreslagna gränserna hade emellertid fortifikationsstyrelsen kommit
lill alt för utvidgning av övningsfältet ett i stort sett med förenämnda alternativ
I sammanfallande område örn cirka 500 hektar, varav cirka 300 hektar
åker, borde förvärvas. Området — närmare angivet å en till ärendet
hörande sammanställningskarta — hade enligt en av domänintendenten i
Uppsala län F. Flodkvist och tjf. domänintendenten i Södermanlands län
H. Flodkvist samt jägmästaren R. Fränkel år 1943 företagen värdering uppskattats
till ett värde av 734 500 kronor, vartill komine ersättningar till arrendatorer
för avstående av arrenden med 46 065 kronor och för inlösen av
vissa byggnader med 15 650 kronor eller tillhopa 796 215 kronor.
Sedan berörda utredning verkställts och fortifikationsstyrelsen hos chefen
för armén anhållit örn direktiv i ärendet, hade denne, efter att ytterligare
lia undersökt möjligheten att inskränka området, i skrivelse den 28 september
1943 meddelat, alt det av fortifikationsstyrelsen angivna området borde
föreslås lill inköp.
Beträffande plats för skarpskjutning med slridsvagnskanon och kulspruta
borde enligt styrelsen — på sätt regementschefen föreslagit — ön Stora Rullingen
samt en strandremsa väster därom förvärvas. Arealen å de till förvärv
föreslagna områdena utgjorde tillhopa cirka 45 hektar. De förut nämnda
värderingsmännen hade åsatt dessa områden ett värde av 84 100 kronor.
Inklusive ersättningar lill två arrendatorer borde eli belopp av tillhopa
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
86 300 kronor beräknas lnr förvärvet. Enligt av chefen för armén lämnat
direktiv borde medel äskas för ändamålet.
Kostnaderna för av fortifikationsstyrelsen föreslagna förvärv kunde i enlighet
med det anförda uppskattas till (796 215 + 86 300 =) 882 515 kronor.
Vid bedömande av medelsbehovet borde man emellertid räkna med en
viss marginal, förslagsvis 20% å värderingssumman eller 176 500 kronor.
För hela förvärvet skulle sålunda erfordras ett belopp av i runt tal 1 060 000
kronor.
I anslutning till det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen, att Kungl.
Maj:t vid äskande av anslag för markförvärv för budgetåret 1944/45 måtte
för här ifrågavarande ändamål beräkna ett belopp av 1 060 000 kronor.
Sedan kommunalfullmäktige i Vansö socken jämlikt beslut å sammanträde
den 18 december 1943 förklarat, att kommunen hyste bekymmer för
den sänkning av kommunens skatteunderlag, som skulle uppstå därest den
föreslagna utvidgningen av övningsfältet komme att förverkligas, och att svårigheter
kunde uppstå för den inom området bosatta jordbruksbefolkningen
att erhålla nya försörjningsmöjligheter, uppdrogs den 19 januari 1944 åt arméns
fortifikationsförvaltning att med beaktande av vad som anförts i en
vid ärendets förberedande behandling inom försvarsdepartementet upprättad
promemoria avgiva förnyat utlåtande i ärendet. I promemorian uttalades,
att det föreslagna förvärvet av mark för utvidgning av pansarregementets
övningsfält, främst med hänsyn till kostnaderna,
tills vidare icke borde genomföras. Möjligen borde inom fortifikationsförvaltningen
till förnyat övervägande upptagas frågan örn lämpligheten att
för ändamålet förvärva annan mark, som ej vore belägen i anslutning till
regementets nuvarande övningsfält, därvid mot olägenheterna av begränsad
användning av det nuvarande fältet och längre förflyttningar kunde vägas
vad som kunde vinnas i lägre kostnader och mindre intrång. Ett genomförande
enligt förslaget av markförvärv för skjutplats syntes
vara möjligt, dock borde närmare utredas möjligheterna att begränsa det
för ändamålet erforderliga området å Tosterön. I
I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har arméns
fortifikationsförvaltning i ämnet anfört i huvudsak följande.
Fortifikationsförvaltningen hade tillkallat särskilda sakkunniga för att
biträda vid ärendets ytterligare utredning. De sakkunniga, som utgjorts av
inspektören för pansartrupperna, översten P. Janse, ordförande, t. f. domänintendenten
H. Flodkvist, majoren G. Frithz, ledamoten av riksdagens andra
kammare, agronomen S. Janson i Frändesta, förste byråsekreteraren i fortifikationsförvaltningen
K. Sjöstedt samt bitr. domänofficeren därstädes,
översten C. Vogel, hade i ett den 18 augusti 1944 dagtecknat utlåtande anfört
hland annat följande.
Ett pansarövningsfält borde minst ha en längd av omkring 5 kilometer
Kungl. Maj:ls proposition nr 97.
;s9
och en bredd av omkring 2 kilometer. För att icke alltför stor olägenhet ur
övnings- och utbildningssynpunkt skulle uppstå av förflyttningarna, måste
fältet vara beläget inom 2 mil från förläggningen. Fältet måste beräknas
tagas i anspråk för övningar 150 dagar per år. Terrängen måste vara framkomlig
för stridsvagnar, det vill säga alltför stora områden finge icke vara
stridsvagnshindrande och öppen terräng borde omväxla med betäckt terräng.
Den av fortifikationsstyrelsen i skrivelse till Kungl Majit den 9 november
1943 antydda möjligheten att erhålla ett lämpligt övningsfält å Tosterön
bade genom regementets försorg närmare undersökts. Härvid hade det befunnits,
att den betäckta terrängen i alltför hög grad vore stenbunden och
därigenom stridsvagnshindrande, samt att något tillräckligt stort och lämpligt
övningsområde därför icke knnde erhållas å ön.
Utredningen hade därefter inriktats på undersökning i första hand av
frågan, huruvida någon kronan redan tillhörig mark i närheten av Strängnäs
skulle kunna tagas i anspråk för ändamålet. Under domänstyrelsens
förvaltning funnes kronoparken Hugelsta samt kronoegendomen Ribbingelund,
belägna cirka 2 mil väster örn Strängnäs. Dessa hade vid undersökningen
visat sig icke lämpliga, vilket franninge av en promemoria över resultatet
av verkställda rekognosceringar. Atta olika tänkbara områden hade
undersökts. De såsom I—VII i nämnda promemoria betecknade områdena
vore antingen odugliga eller föga lämpliga, främst av den anledningen, att
de i stor utsträckning utgjordes av så kallad blockterräng, som hindrade
stridsvagnarnas framkomstmöjlighet. Område nr VIII utgjorde ett ur terrängsynpunkt
lämpligt övningsområde örn cirka 1 250 hektar tillhörande
Lindholms fideikommiss. En viss olägenhet med detta område vöre dock,
att en allmän landsväg ginge mitt genom övningsfältet samt att Barva kyrka
jämte kyrkogård och skola vore belägna inom detsamma. För att ett förvärv
av detta övningsområde skulle kunna ske till rimligt pris, bleve det
nödvändigt att förvärva hela fideikommisset. Detta hade av domänintendenten
H. Flodkvist värderats till 1 58(5 300 kronor, varav 1 053 100 kronor
belöpte å det tänkta övningsfältet. Emellertid bleve en sådan lösning av
problemet angående anskaffande av övningsfält för regementet dyrare än
den av fortifikationsstyrelsen föreslagna. Det sociala problemet beträffande
arrendatorer och förmånstagare finge anses vara av samma omfattning vid
ett förvärv av Lindholms gods som vid förvärv av det av fortifikationsstyrelsen
till inköp föreslagna området, här benämnt Vansöfältet.
Då kostnaderna för förflyttning av de vid övningarna använda fordonen
måste utöva stort inflytande vid bedömande av huruvida det kunde vara
ekonomiskt att förlägga pansarregementets övningsfält på något avstånd
från förläggningen, hade undersökts vilka årliga kostnader, som skulle uppstå
i berörda hänseende vid förläggning av övningsfältet exempelvis till
Lindholms gods på ett närmaste avstånd från kasernerna av 12 kilometer.
Av en av översten Janse upprättad promemoria framginge, att den årliga
kostnaden för förslitning under förflyttningarna av de stridsvagnar, som
skulle användas för övningar å fältet, skulle uppgå till ett belopp av omkring
1 245 000 kronor, samt att kostnaderna för drivmedel med nuvarande
priser av 1 krona per liter årligen skulle uppgå till omkring 180000 kronor
och vid ett mera normalt pris per liter av 30 öre till 54 000 kronor.
Vidkommande Vansö kommuns argumentering mot förvärv av Vansöfältet
ansåge sig de sakkunniga lill en början höra anföra, alt del icke vore
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
säkert, att kommunens skatteunderlag komme att minska i den omfattning
kommunen befarade. En del av de befintliga byggnaderna torde komma att
tagas i anspråk såsom tjänstebostäder för regementets personal, varför kommunen
på så sätt skulle tillföras skatteobjekt, och i andra byggnader komme
måhända nuvarande ägare att kvarbo. Skulle emellertid kommunens svårigheter
mot förmodan bli allvarliga, ville de sakkunniga antyda möjligheten
att bemästra desamma genom en sammanslagning av Vansö kommun
med Fogdö kommun eller genom en inkorporering av den förra med Strängnäs
stad. De sakkunniga ansåge vidare, att ett ianspråktagande av Vansöfältet
för militärt behov icke skulle innebära någon större olägenhet ur folkförsörjningssynpunkt.
Med stöd av den verkställda utredningen ansåge sig de sakkunniga kunna
konstatera,
att inom ett avstånd av 2 mil från regementets förläggning icke funnes
något för övningar med stridsvagnar lämpligt område av tillräcklig storlek,
som skulle kunna förvärvas för lägre kostnad än Vansöfältet,
att anskaffandet av ett övningsfält på något längre avstånd från regementets
förläggning oundvikligt medförde mycket stora årskostnader i form av
förslitning av fordonsbeståndet och ökade drivmedelskostnader utan motsvarande
nytta ur övningssynpunkt,
att Vansöfältet erbjöde mycket god övningsterräng, så gott som fullständigt
fri från stridsvagnshindrande block och sänka områden, samt slutligen
att ekonomiska skäl och hänsynen till angelägenheten att största möjliga
effektivitet utvunnes av övningstiden talade för förvärv av Vansöfältet.
För egen del anslöte sig fortifikationsförvaltningen till de av de sakkunniga
framförda synpunkterna. Då förvaltningen ansåge nödvändigt, att regementet
bereddes tillfredsställande övningsmöjligheter, funne sig förvaltningen
böra ånyo underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid
tillstyrka att Vansöfältet förvärvades. Då regementets motorfordonsbestånd
hade ett värde av cirka 100 miljoner kronor, skulle kostnaden för den utökning
av del nuvarande fältet, som erfordrades för möjliggörande av fullgod
utbildning i fråga örn slridsvagnsmaterielens handhavande, blott belöpa
sig till omkring 1 °/o av fordonsbeståndets värde.
Beträffande markförvärvet för skjutplats å Tosterön hade förvaltningen
låtit undersöka möjligheten att inskränka arealen av det till inköp föreslagna
området. Regementschefen hade därvid föreslagit viss begränsning,
varigenom bland annat ett bestånd värdefull ekskog uteslutits från förvärvet.
De nu till inköp föreslagna områdena för skjutplats kunde med stöd
av ett av jägmästaren Fränkel avgivet utlåtande värderas till 62 175 kronor.
Medelsbehovet för förvärv av Vansöfältet och skjutplatsen kunde sålunda
beräknas till i runt tal 1 030 000 kronor.
I anslutning till det anförda har fortifikationsförvaltningen hemställt, att
Kungl. Majit måtte för utvidgning av Södermanlands pansarregementes
Kungl. Majlis proposition nr 97.
41
övningsfält m. m. för budgetåret 1945/46 beräkna ett belopp av 1 030 000
kronor.
I remissyttrande i ärendet den 13 november 1944 har länsstyrelsen i Södermanlands
län anfört följande.
Av i ärendet verkställd utredning franninge, att det till förvärv för övningsfält
föreslagna området —- Vansöfältet — ur skilda synpunkter finge
anses vara för det avsedda ändamålet betydligt lämpligare än övriga diskuterade
områden. Emot valet av markområde för övningsfält till Södermanlands
pansarregemente hade länsstyrelsen sålunda i och för sig icke något
att erinra. Därvid borde dock framhållas, att länsstyrelsen ansett sig icke
kunna taga ståndpunkt till frågan, huruvida den föreslagna utvidgningen
av det nuvarande övningsfältet vore erforderlig för beredande av tillfredsställande
övningsmöjligheter för regementet eller om övningsfältet för att
fylla sitt ändamål krävde den utsträckning, som det enligt förslaget erhållit.
I kostnadsfrågan ville länsstyrelsen inskränka sig till att anföra, att de
beräknade kostnaderna för förvärv av övningsfältet, finge, med hänsyn taget
till de värden, som vore nedlagda i regementets motorfordonsbestånd, anses
vara rimliga.
Enligt länsstyrelsens åsikt vore det till inlösen föreslagna området ur folkförsörjningssynpunkt
icke av sådan betydelse, att hänsyn härlin borde lagas
vid ärendets avgörande.
Ett genomförande av det framlagda förslaget komme givetvis att medföra
svåra ekonomiska rubbningar såväl för Vansö kommun som för de
enskilda, vilka berördes därav. Sålunda komme kommunen, såvitt nu kunde
bedömas, att få vidkännas en väsentlig minskning av skatteunderlaget.
Antalet skattekronor på grund av 1943 års taxering i Vansö kommun hade
utgjort 3 9S1, varav å det till inlösen ifrågasatta området belöpte omkring
150 skattekronor för fastighet och omkring 460 för inkomst eller tillhopa
610 skattekronor, utgörande cirka 15% av skatteunderlaget. Utdebiteringen
av kommunala utskylder för år 1943 hade i Vansö kommun utgjort 10 kronor
65 öre per skattekrona. Ovan nämnda nedgång i antalet inkomstskatlekronor
kunde emellertid komma att bli reducerad därest, som de av fortifikationsförvaltningen
tillkallade sakkunniga i yttrande i ärendet ifrågasatt,
en del av de å Vansöfältet befintliga byggnaderna även efter fältets inlösen
till staten bleve tagna i anspråk som bostäder.
Därest det föreliggande förslaget bleve förverkligat, komme flertalet av
de personer, som bleve tvingade att lämna sina fastigheter och där bedrivna
rörelser, att försättas i en synnerligen brydsam ekonomisk situation och
deras framtida försörjningsmöjligheter komme givetvis i hög grad alt försämras.
I vissa fall skulle denna olägenhet minska, örn vederbörande bereddes
möjlighet att kvarbo i sina nuvarande bostäder. Länsstyrelsen förutsatte,
att vid förvärvet största möjliga hänsyn toges till dylika personliga
förhållanden.
1 fråga örn föreslaget förvärv av mark till skjutplats åt pansarregementet,
sådant förslaget slutligen utformats, hade länsstyrelsen icke något att erinra.
Sedan Kungl. Majit genom beslut den 22 november 1944 uppdragit åt
arméchefen att i ärendet avgiva förnyat utlåtande, särskilt avseende möjligheterna
att företaga den reduktion av det föreslagna övningsområdet, som
42
Kungl. Maj As proposition nr 97.
med hänsyn till vad i ärendet anförts rörande de ekonomiska följderna av
förslagets genomförande syntes önskvärd, har chefen för arméstaben, på
uppdrag av arméchefen, i skrivelse den 9 december 1944 anfört i stort sett
följande.
På grund av att det till förvärv föreslagna områdets areal redan tidigare i
avsevärd omfattning reducerats, kunde ytterligare verkställd utredning icke
medföra alltför omfattande förslag till nya inskränkningar, därest icke fältets
ändamålsenliga användning skulle äventyras. Emellertid syntes vissa
markbyten vara möjliga att företaga, varigenom några av de större iordbruken
inom området — nämligen fastigheterna Mora 41 samt Eneby l12,
l14 och 310 — såsom kompensation för sådan mark som oundgängligen måste
avstås till kronan kunde erhålla annan ur övningssynpunkt mindre värdefull
mark och därigenom bibehållas vid ungefär samma storlek som före
förvärvet. Vidare syntes tre inom området bosatta trädgårdsmästare kunna
utan olägenhet kvarbo, varjämte ett flertal inom området belägna byggnader
syntes kunna uthyras till bostäder, vilket jämväl borde medverka till en
förbättring av skatteunderlaget. En inom områdets norra del belägen lägenhet,
Husby le, kunde utgå ur köpet.
Ehuru någon detaljundersökning av sålunda ifrågasatta markbyten m. m.
icke medhunnits, syntes de föreslagna åtgärderna komma att medföra en
reducering av köpeskillingen för övningsfältet med i runt tal 190 000 kronor.
Genom att vissa fastigheter icke förvärvades syntes skatteminskningen för
kommunen enligt preliminära beräkningar komma att inskränka sig till omkring
9,5 °/o av kommunens nuvarande sammanlagda skatteinkomst.
Några reduceringar av området utöver de nu angivna kunde ur övningssynpunkt
icke tillstyrkas.
Sedan Kungl. Majit genom beslut den 22 december 1944 uppdragit åt arméns
fortifikationsförvaltning att dels med vederbörande markägare förhandla
om och, där för kronan antagbar överenskommelse kunde träffas,
med förbehåll av utav Kungl. Majit före den 1 september 1945 lämnat godkännande
sluta avtal rörande förvärv för kronans räkning av mark för ändamålet,
varvid gränserna för ulvidgningsområdet örn möjligt borde fastställas
huvudsakligen i enlighet med det av arméchefen i remissyttrandet
den 9 december 1944 framlagda förslaget, dels ock till Kungl. Majit inkomma
med utredning angående ifrågavarande markförvärv ävensom, i förekommande
fall, upprättade avtalshandlingar, har f ordf ika tionsförvaltningen
den 9 februari 1945 inkommit med skrivelse i ärendet jämte ett antal preliminära
köpeavtal m. m.
Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.
Vid av förvaltningen föranstaltade förhandlingar med samtliga berörda
enskilda markägare hade det visat sig möjligt att genom frivillig överenskommelse
förvärva all den mark för övningsfältets utvidgning, som avsåges
att förvärvas i enlighet med det av arméchefen framlagda förslaget. Även
med samtliga arrendatorer inom samma område hade preliminära uppgörelser
kunnat träffas angående avlösning av deras arrenderätter.
Kungl. Mcij:ts proposition nr 97.
43
Inom det såsom skjutplats avsedda området hade det likaledes visat sig
möjligt att genom överenskommelse förvärva ön Stora Rullingen (fastigheten
Tynnelsö l3 i Överselö socken). I skjutplatsen inginge emellertid jämväl
dels ett område av domkyrkohemmanet 5/s mantal Norrby på Tosterön l1
1 Strängnäs socken, dels ock ett område av lektorsboställe! 1 mantal Norrby
21 i samma socken. Med hänsyn till de regler, som gällde för förvärv av
fastigheter av förevarande art, hade det icke varit möjligt att på den korta
lid, som stått lill buds, erhålla uppgift å de värden, som dessa områden betingade
vid en överlåtelse till lantförsvaret. Ej heller hade det på grund av
ovissheten rörande villkoren för förvärvet av marken varit möjligt att med
arrendatorerna till dessa fastigheter träffa överenskommelse rörande avlösning
av deras arrenderätter i vad avsåge samma mark.
De av arméchefen föreslagna markbylena kunde jämväl genomföras.
Arméchefen hade vidare föreslagit, att kronan skulle avstå från förvärvav
fastigheten Husby lö. Ägaren till nämnda fastighet hade uppsökt fortifikationsförvaltningens
representanter och för dem framhållit, att han nu
önskade till kronan försälja fastigheten. Då fastigheten komme att ligga på
alla sidor omgiven av övningsfältet, kunde det väl ifrågasättas, om icke etl
förvärv av fastigheten vöre välbetänkt. Förvaltningen hade därför upprättat
preliminärt köpeavtal jämväl rörande förvärv av fastigheten Husby l6.
Den år 1943 verkställda värderingen av de till förvärv avsedda fastigheterna
hade måst på visst sätt kompletteras, varför ytterligare ett värderingsutlåtande
fogats till handlingarna i ärendet.
Resultatet av de med markägare och arrendatorer förda förhandlingarna
framginge av de med dem avslutade preliminära kontrakten samt av en över
desamma upprättad förteckning. Fortifikationsförvaltningen ansåge, att de
preliminäri överenskomna köpeskillingarna och ersättningarna vore skäliga
och för kronan förmånliga. De större fastigheterna kunde samtliga förvärvas
för lägre pris — i vissa fall avsevärt lägre pris — än 20°/o över respektive
värderingssummor. I två fall hade köpeskillingarna bestämts lill något
högre belopp än 20 °/o över värderingssummorna, men syntes dessa köpeskillingar
med hänsyn till föreliggande omständigheter och det förhållandet,
att lägre kostnader säkerligen icke kunde påräknas vid ett expropriationsförfarande
böra godtagas. Med ägarna till fastigheterna Eneby l12, l14
och 310 hade överenskommelse träffats om en ersättning av 7 100 kronor i
anledning av ovan berört markbyte.
För att i möjligaste mån minska de sociala olägenheterna av förvärvet avmarken
för övningsfält hade i en del kontraktsförslag medgivande lämnats
för nuvarande ägare att hyresfritt kvarbo i byggnaderna, i vissa fall då ägarna
uppnått hög ålder under deras återstående livstid, i andra fall åter under
ett begränsat antal år.
Tillträde till fastigheterna hade som regel bestämts till den 14 mars 1910.
För att göra det möjligt att lägga jorden i vall, räknade forlifikationsförvaltningen
med att jorden borde av nuvarande innehavarna få brukas till
den 14 mars 1947.
Kostnaderna enligt de preliminära kontrakten uppginge till 788 050 kronor,
varlin komme kostnader för avstyckningar, sammanläggningar, ägoutbyte
och lagfart m. m., vilka kostnader uppskattades till i runt tal
2 000 kronor. För förvärv av avsedda områden av fastigheterna Norrby på
Tosterön l1 och Norrby 21 syntes böra beräknas ett belopp av 34 000 kronor
44
Kungl. ilaj:ts proposition nr 97.
samt för avlösen av arrenderätterna till samina områden ett belopp av 1 700
kronor. Dessutom borde räknas med en reserv av cirka 4 250 kronor. Tillhopa
erfordrades alltså för ändamålet ett belopp av 830 000 kronor.
Men anledning av vad sålunda anförts bär fortifikalionsförvaltningen
med överlämnande av handlingarna i ärendet hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte för utvidgning av Södermanlands pansarregemenles övningsfält m. m.
av riksdagen äska ett investeringsanslag av 830 000 kronor, ävensom, därest
riksdagen bifölle framställningen, före den 1 september 1945 godkänna de
preliminära kontrakten.
Departementj- Pansarförbanden ha liksom övriga förband behov av ett övningsfält
chefen. . *■*
i anslutning till förläggningsorten för den ordinarie soldatutbildningen.
Med hänsyn till pansarförbandens rörlighet och för att bereda personalen
tillfälle till körning med stridsvagnar i terräng av olika slag
och svårighetsgrad måste dock pansarförbandens övningsfält vara av
betydligt större omfattning än vad som är nödvändigt vid flertalet andra
förband. Det är vidare givet, att skjutning med skarp ammunition
från stridsvagn under gång måste kunna övas. Emellertid äro
säkerhetsbestämmelserna sådana, att dylik skjutning så gott som undantagslöst
måste utföras på särskilda pansarskjutfält med fria skottfält över havet
eller över en större insjö. Goda dylika skjutfält ha nu anskaffats för samtliga
pansarförband; sålunda disponerar Göta pansarlivgarde och Södermanlands
pansarregemente skjutfältet å Utö, Skånska pansarregementet skjuttältet
vid Ravlunda och Skaraborgs pansarregemente skjutfältet vid Kråk.
All stridsvagnsskjutning kan dock ej förläggas till dessa skjutfält, utan den
s. k. skolskjutningen — d. v. s. precisionsskjutning med kanon och kulspruta
från stillastående stridsvagn — bör med hänsyn till utbildningens
kontinuerliga bedrivande kunna äga rum i förläggningsortens närhet och
helst å del ordinarie övningsfältet.
Vad övningsfälten beträffar har såvitt nu kan bedömas fullt tillräckliga
områden anskaffats för Göta pansarlivgarde och Skånska pansarregementet.
Vidkommande Skaraborgs pansarregemente i Skövde har i
årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 53—55) framlagts
förslag rörande utvidgning av fältskjutningsterrängen för Skövde garnison,
varigenom viss förbättring av övningsförhållandena för pansarregementet
kan påräknas. I fråga om Södermanlands pansarregemente har emellertid
någon utvidgning av övningsfältet ännu icke ägt rum. Regementets nuvarande
övningsfält, som har en areal av 598 hektar, erbjuder icke heller
några möjligheter till skolskjutning med kanon och stridsvagnskulspruta.
För sådant ändamål har hittills en lämplig plats arrenderats mot en avgift
av 100 kronor per sk juldag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
45
Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse framlade redan år 1943 förslag
till utvidgning av Södermanlands pansarregementes övningsområde genom
förvärv av viss angränsande mark samt inköp av mark för skjutplats på ön
Stora Rullingen och stranden väster därom. Kostnaderna beräknades då till
1 060 000 kronor. Emellertid fann jag kostnaderna enligt styrelsens förslag
höga, varjämte de sociala olägenheterna av ett genomförande av förslaget
till utvidgning av övningsfältet syntes avsevärda. För att få frågan i möjligaste
mån allsidigt utredd anmodades därför arméns fortifikationsförvaltning
alt även undersöka möjligheterna att för ändamålet förvärva mark.
som ej vöre belägen i anslutning till regementets nuvarande övningsfält.
Såsom av det föregående framgår ha särskilda av förvaltningen tillkallade
sakkunniga verkställt en omsorgsfull utredning i ärendet och därvid kommit
till samma resultat som tidigare arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,
nämligen att den ur ekonomisk och praktisk synpunkt enda möjliga
utvägen är att utvidga det nuvarande övningsfältet genom förvärv av väster
och nordväst örn fältet belägen mark. Även den tidigare föreslagna skjutplatsen
hör enligt förvaltningen förvärvas, enär för ändamålet lämplig skjutterräng
icke kommer att stå till förfogande inom det sålunda föreslagna
utvidgade övningsfältet.
På mitt uppdrag har sedermera arméchefen låtit verkställa en utredning
rörande möjligheterna att genom justering av gränserna för utvidgningsområdena
minska de sociala olägenheterna av förslagets genomförande.
En dylik justering har befunnits möjlig att i viss utsträckning genomföra,
varjämte kostnaderna för förvärvet undergått en icke obetydlig minskning
utan att fältets användbarhet torde ha blivit lidande. Länsstyrelsen i Södermanlands
län har icke funnit anledning till erinran mot förslaget.
För egen del vill jag under sådana omständigheter icke motsätta mig förslagets
genomförande med de jämkningar som föranletts av arméchefens
sistnämnda utredning. Genom de ifrågasatta markbytena, varigenom ur
jordbrukssynpunkt fullgod men för övningsfältet mindre värdefull mark
lämnas i utbyte mot för kronan erforderliga områden, åstadkommes, att
vissa av förvärvet berörda hemman kunna bibehållas vid i stort sett samma
areal som tidigare. Betydelsen härav ur kommunens synpunkt är uppenbar.
Vid bifall till förslaget kommer övningsfältet att utvidgas med omkring 425
hektar. Preliminära avtal ha slutits med samtliga av övningsfältets utvidgning
berörda parter; beträffande skjutplatsen lia av särskilda skäl dylika
avtal ännu ej träffats med samtliga sakägare, men medelsbehovet synes oberoende
härav kunna tillfredsställande överblickas. På av fortifikationsförvaltningen
anförda skäl synes även lägenheten Husby 1B böra förvärvas.
Mot de träffade preliminära avtalen, vilka torde få anses för kronan godtagbara,
har jag ingen erinran. För att i möjligaste mån minska de sociala
olägenheterna av markförvärvet har i de preliminära kontrakten i ett fler
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
tal fall avtalats, att vederbörande säljare skola äga att hyresfritt kvarbo i
byggnaderna under längre eller kortare tid. Ledigblivande byggnader avses
i största möjliga utsträckning skola uthyras till bostäder.
Åberopande vad jag i det föregående anfört får jag sålunda hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Utvidgning av Södermanlands pansarregementes övningsfält
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 830 000 kronor.
[3.] Förvärv av vissa å Sundsvalls luftvärnskårs skjutfält belägna
byggnader.
På förslag av Kungl. Majit i propositionen 1942:285 anvisade riksdagen
(skrivelse 1942: 356) å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond, å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1941/42 till Vissa markförvärv ett reservationsanslag av
5 850 000 kronor. Av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 8 maj 1942 framgår (s. 59 ff), att av
anslaget ett belopp av 24 000 kronor avsågs för förvärv av vissa för utvidgning
av luftvämsdivisionens i Sundsvall skjutplats erforderliga markområden
inom Tynderö socken av Västernorrlands län, bland annat en omedelbart
väster om skjutplatsen belägen allmänning, ävensom att ett belopp av
95 300 kronor avsågs för mötande av oförutsedda utgifter i samband med
de med anslaget avsedda markförvärven. Med stöd av Kungl. Maj:ts den 30
juni 1942 givna bemyndigande har dåvarande arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
träffat avtal med vederbörande markägare om förvärv i
enlighet med i statsrådsprotokollet omförmälda anbud av de för skjutplatsens
utvidgning avsedda områdena.
I skrivelse den 7 februari 1945 har arméns fortifikationsförvaltning anfört,
bland annat, följande. Bland de avtal, som med stöd av bemyndigandet
ingåtts, gällde ett förenämnda allmänning, den så kallade gistvallen
vid Skeppshamn örn cirka 3.95 hektar. I avtalet, som slutits med skattedelägarna
i Åkerö by, nämnda socken, hade stadgats, att från försäljning
skulle undantagas vissa byggnader, som tillhörde två delägare i byn. Å
gistvallen funnes emellertid även andra byggnader, vilka tillhörde personer,
som icke vore delägare i Åkerö by. Något förbehåll rörande dessa sistnämnda
byggnader hade ej intagits i köpeavtalet, då de icke tillhörde någon
av säljarna och det därför hade varit uppenbart, alt de icke skulle
ingå i köpet. Sedan chefen för förenämnda truppförband — numera benämnt
Sundsvalls luftvärnskår — gjort framställning, att åtgärder borde
vidtagas för att tillförsäkra kronan dispositionsrätt till berörda byggnader,
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
47
hade styrelsen inhämtat lantmäteristyrelsens yttrande rörande äganderättsförhållandena.
Lanlmäteristyrelsen hade därvid meddelat följande.
Vid laga skifte å Åkerö by, vilket fastställdes den 1 juli 1942, intogs
Skeppshamn i skiftet och behandlades i sin helhet såsom en icke avsöndrad
del av byn. Såvitt skiftesprotokollet visade, framställdes icke anspråk på
äganderätt till jordområde av några ägare av allenast byggnader å området.
Det förefölle därför troligt, att det icke förelåge någon jordägarerätt
för dem. I varje fall måste det åligga dem att bevisa sådan rätt, därest de
gjorde anspråk därpå. Däremot syntes det vara sannolikt, alt de härledde
sin rätt från de försäljningar av »bodar», som Åkerö byamän i äldre tider
verkställt. En sådan försäljning måste förutsättas ha — uttryckligen eller
underförstått — varit förenad med en utfästelse, att boden skulle få stå
kvar och att bodägaren skulle få nyttja det område omkring boden, som
vore erforderligt för användningen av densamma. Det måste alltså ursprungligen
lia förelegat åtminstone en nyttjanderätt till detta område. På grund
av föreskrifterna i 16 kap. 15 § jordabalken och 1 kap. 3 § nyttjanderättslagen
torde nyttjanderätten dock ej vara gällande mot kronan. Av ett av
Svea hovrätt meddelat beslut den 6 april 1936 i mål rörande begärd förrättning
enligt ensittarlagen framginge, att en husägare förvägrats lösningsrätt
enligt ensittarlagen på grund av sådant skäl, som omförmäldes i 2 § andra
stycket nämnda lag. Därest Skeppshamnsområdet fortfarande varit i enskild
ägo, skulle han därför enligt 16 § samma lag ha varit berättigad att vid
upphörandet av nyttjanderätten erhålla lösen av jordägarna för sina byggnader.
Kronan torde icke böra undandraga sig att utgiva sådan lösen till
honom och till andra husägare, beträffande vilka man kunde antaga, att
en inlösningsförrättning skulle ha fått enahanda utgång. Slutligen ansåge
lanlmäteristyrelsen sig böra framhålla, att den långtida hävd, som förelåge
beträffande ifrågavarande husägares nyttjande av husplatserna i Skeppshamn,
syntes motivera, att kronan vid utövandet av sina rättigheter därstädes
visade synnerlig hänsyn åtminstone mot de husägare, som nyttjade husen
för det ursprungliga ändamålet, nämligen till bostad under bedrivande
av yrkesfiske.
Sedan t. f. advokatfiskalen vid försvarets civilförvaltning i yttrande i
ärendet framhållit, bland annat, att ägarna till ifrågavarande byggnader
syntes kunna förete sådan bevisning, som regelmässigt ansåges erforderlig
för styrkande av urminnes hävd, till den mark varå byggnaderna vore
uppförda, hade uppdrag givits åt överlantmätaren i Västernorrlands län E.
Jung att tillsammans med annan därtill lämplig person företaga uppskattning
av byggnadernas värde och den rätt ägarna kunde anses lia till mark
och fiske m. m. Dylik uppskattning hade verkställts, och i anslutning därtill
hade jämväl förts förhandlingar med sakägarna örn eventuell överlåtelse
av byggnaderna till kronan. Förhandlingarna hade resulterat i att preliminära
överenskommelser träffats med samtliga sju sakägare örn överlåtelse
av dem tillhöriga byggnader och anordningar, belägna å gistvallen,
samt dem möjligen tillkommande rätt till mark och lill fiske inom marken
berörande vattenområden, mot ersättningar, varierande mellan 900 kronor
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
och 3 900 kronor och uppgående till tillhopa 16 450 kronor. Överlantmätaren
hade framhållit, att han med hänsyn till de rättigheter, som sakägarna
kunde göra gällande förutom till byggnaderna jämväl till den mark, varå
dessa uppförts, samt till fiske, ansåge det vara för kronan fördelaktigt, att
kronan träffade uppgörelse i förevarande avseende med sakägarna, samt
att han ansåge, att de ersättningsbelopp, som enligt de nu träffade preliminära
överenskommelserna skulle tillkomma sakägarna, vöre skäliga.
Under åberopande av vad sålunda förekommit har arméns fortifikationsförvaltning
för egen del anfört följande.
Från chefen för luftvämskåren hade upplysning inhämtats, att, oaktat det
vid den tid, då förslag väcktes örn förvärv av ifrågavarande områden, ur
militär synpunkt tills vidare ej ansetts nödvändigt, att kronan förvärvade
förevarande byggnader å gistvallen, förhållandena numera, sedan luftvärnsdivisionen
ombildats till luftvärnskår, ändrats därigenom, att skjutplatsen
nu såsom permanent skjutplats för kåren foges i anspråk avsevärt mera
för militära övningar än vad tidigare varit fallet ävensom för förläggningar,
och att det därför vore nödvändigt, att de flesta av omförmälda byggnader
förvärvades av kronan för att rivas eller omändras för militära ändamål.
Endast vissa av byggnaderna kunde stå kvar oförändrade och tills
vidare såsom hittills användas av de nuvarande ägarna. Det vore dock nödvändigt,
att kronan förvärvade även dessa byggnader jämte den rätt, som
kunde följa därmed, så att kårchefen finge bestämmanderätt över dispositionen
därav.
Med anledning av vad ovan anförts ansåge fortifikationsförvaltningen nödvändigt
att uppgörelse träffades med ifrågavarande sakägare om förvärv för
kronans räkning av dem tillhöriga byggnader å gistvallen jämte den rätt
till marken, varå de uppförts, samt till fiske, som därmed kunde följa. De
ersättningsbelopp härför, som preliminärt överenskommits vid de förda förhandlingarna,
syntes skäliga. Fortifikationsförvaltningen hade därför under
förbehåll av Kungl. Majlis godkännande träffat avtal med sakägarna
om förvärv av nämnda byggnader m. m. enligt de preliminära överenskommelserna.
Med överlämnande av de av förvaltningen med sakägarna träffade preliminära
avtalen har fortifikationsförvaltningen hemställt, att Kungl. Majit
måtte godkänna samma avtal samt medgiva, att av förvärven föranledda
kostnader, 16 450 kronor, finge bestridas av förenämnda av 1942 års riksdag
anvisade anslag.
Departements- Vid genomförandet av de markförvärv för utvidgning av luftvärnsdivisiochefen.
nens . Sundsvali skjutplats, för vilka 1942 års riksdag anvisat medel, ansågs
ur militär synpunkt ej nödvändigt att jämväl förvärva äganderätten till här
avsedda byggnader. Efter luftvärnsdivisionens omändring till luftvärnskår
har emellertid, såsom av det anförda framgår, behov visat sig föreligga att
utnyttja den mark, varå byggnaderna äro belägna, i sådan omfattning, att
dispositionsrätten till byggnaderna bör förvärvas av kronan.
Föreliggande äganderättsförhållanden äro, såsom av lantmäteristyrelsens
Kungl. Majus proposition nr 97.
49
yttrande framgår, oklara. Med hänsyn lill vad styrelsen anfört finner jag
mig böra förorda, att uppgörelse träffas med sakägarna i enlighet med de
preliminärt ingångna avtalen.
Den delpost, som under det av 1942 års riksdag anvisade anslaget av
5 850 000 kronor beräknats för utvidgning av skjutplatsen, är hell disponerad.
Det belopp, som vid utmätandet av anslaget beräknades för oförutsedda
behov, lämnar däremot tillgång till gäldande av de med nu ifrågavarande
förvärv sammanhängande kostnaderna. Då emellertid detta förvärv
icke förutsattes i framställningen örn medelsanvisning till 1942 års
riksdag, finner jag frågan om disponerandet av anslaget för nu avsedda ändamål
böra underställas riksdagens prövning.
Fortifikationsförvaltningen har anmält, att vissa av de förvärvade byggnaderna
kunna behöva rivas för att möjliggöra ett ändamålsenligt utnyttjande
av den mark, varå byggnaderna äro belägna. Med hänsyn härtill
kan del ifrågasättas, huruvida de med förvärvet förenade kostnaderna böra
helt bestridas med anlitande av anslag å kapitalbudgeten. Eventuellt torde
en del av köpeskillingen böra bestridas med anlitande av å driftbudgeten
uppfört anslag till extra utgifter. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att efter införskaffande av ytterligare utredning i ärendet besluta härom.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att det å kapilalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond, å tilläggsstat II lill riksstaten
för budgetåret 1941/42 till Vissa markförvärv anvisade reservationsanslaget
å 5 850 000 kronor må disponeras för bestridandet
av kostnaderna för i det föregående angivna förvärv till den del
dessa kostnader icke finnas böra av skäl, som i det föregående
anförts, bestridas från fjärde huvudtitelns reservationsanslag till
extra utgifter.
C. Andra kapitalinvesteringar.
Arméns delfond.
l4.] Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet.
För delta ändamål anvisade 1941 års riksdag (skrivelse nr 364, punkten
1) på av Kungl. Majit i propositionen nr 267 (punkten 1) framlagt förslag
för budgetåret 1941/42 ett anslag av 5 000 000 kronor. I sina anslagsäskanden
för budgetåret 1942/43 anmälde arméförvaltningen, alt ämbetsverket
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. nr 97.
50
Kungl. Majlis proposition nr 97.
approximativt beräknat totalkostnaderna för Svea livgardes nya etablissement
till 12 000 000 kronor, samt hemställde örn anvisande av ytterligare
5 000 000 kronor för fortsatt utbyggande av förläggningen. Framställningen
föranledde icke någon åtgärd, vilket, på sätt i propositionen 1942: 270
anförts, berodde därpå, att å anslaget förelåg reservation av sådan storleksordning,
att ytterligare medelsanvisning ej borde ifrågakomma för
budgetåret 1942/43. För budgetåret 1943/44 anvisade riksdagen (skrivelse
1943: 335, punkten 5:o) efter förslag av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
till 1943 års riksdag (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 43 och 44) för ändamålet
ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.
Sedan genom brev den 4 september 1942 och den 12 mars 1943 vissa dispositionsbeslut
i ärendet meddelats, har Kungl. Maj:t genom brev den 30
juni 1944 — med ändring av nyssnämnda båda brev — till arméns fortin -kationsförvaltnings förfogande för utförande av vissa hithörande arbeten
ställt ett belopp av 2 982 000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t genom brev
den 12 januari 1945 ställt ytterligare ett belopp av 5 025 000 kronor till ämbetsverkets
förfogande för utförande av vissa i brevet närmare angivna
byggnadsarbeten för etablissementet.
Arméns fortifikationsförnaltning, som i sin skrivelse angående medelsbehoven
för nästa budgetår icke upptagit några medel för här ifrågavarande
ändamål, har i särskild skrivelse i ämnet den 29 december 1944 inledningsvis
anfört följande.
Enligt förvaltningens tidigare byggnadsplaner beräknades de för här ifrågavarande
ändamål av riksdagen redan anvisade medlen skola förslå för
täckande av under budgetåret 1945/46 uppkommande kostnader.
Emellertid hade — efter tidpunkten för avgivande av medelsäskandena
för nästa budgetår — vid överläggningar mellan fortifikationsförvaltningen
och socialdepartementets byggnadsberedning uttalats önskemål om genomförande
av regementets utflyttning till sitt nya etablissement på Järvafältet
tidigare än sålunda förutsatts.
Därigenom skulle nämligen vinnas, att Stockholmsetablissementet tidigare
än eljest bleve lediggjort för inflyttning dit — på sätt som avsetts i
proposition 1944: 174 —- av vissa militära staber och skolor m. m., varigenom
nu för militära ändamål ianspråktagna bostadslägenheter direkt eller
indirekt lediggjordes för sina egentliga ändamål. Vidare vore det önskvärt
att snarast möjligt för bostadsbebyggelse kunna exploatera de delar av regementets
kasernområde i övrigt, till vars närhet rörledningar av skilda slag
redan funnes nedlagda, för att härigenom i detta avseende nedbringa materialåtgången
för bostadsbebyggelse, vilket med hänsyn till marknadsläget
beträffande sådant material vore en angelägenhet av största betydelse.
Slutligen syntes det icke vara osannolikt, att viss lättnad i avseende å tillgången
på arbetskraft — åtminstone under vinterhalvåret — kunde vara att
förutse och sålunda möjlighet till forcering av nybyggnaderna på Järvafältet
förelåge.
Då även militära skäl talade för regementets snara utflyttande, funne sig
fortifikationsförvaltningen nu böra hemställa, att förslag framlades för 1945
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
51
års riksdag örn anvisande för budgetåret 1945/46 av medel för färdigställande
av ifrågavarande kasernetablissement å Järvafältet i dess helhet.
Beträffande totalkostnaderna för etablissementet har förvaltningen anfört
i huvudsak följande.
Förutsättningarna för lösandet av Svea livgardes förläggningsfråga hade
i vissa avseenden undergått väsentliga förändringar. Sålunda hade regementet
omorganiserats till cykelregemente och beslut fattats örn krigsskolans
övningskompanis förläggning till livgardets etablissement samt om förläggning
till det närbelägna Rådan av infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola.
I sistnämnda beslut hade förutsatts, att vissa av Svea livgardes
lokaler skulle utnyttjas jämväl för aspirantskolans behov. Regementets
sjukhus avsåges dessutom skola tillgodose, förutom aspirantskolans, även
■första intendenturkompaniets behov. De sålunda vidtagna organisatoriska
förändringarna hade dels nödvändiggjort uppförande av en särskild kasern
för övningskompaniet samt utökning av matinrättningsbyggnad, marketenteri,
mässar och sjukhus, dels ock medfört ökade krav på expeditions-,
förråds-, garage- och verkstadslokaler. Den under senare år nyupprättade
organisationen för värnpliktsredovisningen hade jämväl visat sig kräva betydande
expeditionsutrymmen. Vidare hade en utökning av etablissementets
avloppsnät befunnits ofrånkomlig för möjliggörande av anslutning av Rådanetablissementets
avloppssystem.
Sedan från chefen för armén erhållits vissa direktiv rörande förrådsförvaringen
av krigsreservmaterielen, avseende en decentralisering av densamma
genom upprättande av särskilda, från kasernetablissementet avskilda
förrådsanläggningar, hade programmet för tillgodoseende av förrådsbehovet
för nämnda materiel måst helt omarbetas, varvid den spridda förläggningen
visat sig medföra avsevärt ökade kostnader, främst med hänsyn till
väg- och planeringsarbeten samt övriga yttre arbeten. Ytterligare hade tillkommit
mobiliseringsförråd för vissa specialförband för de centrala förvaltningarna,
med vilka tidigare icke räknats.
Såsom av det anförda franninge medförde de sålunda genomförda eller
planerade organisatoriska förändringarna genomgående ökade kostnader.
I byggnadsprogrammet hade även upptagits bostadsbyggnad för den kvinnliga
köksbiträdespersonalen för den händelse erfarenheten skulle giva vid
handen, att uppförande av sådan byggnad borde komma lill stånd. Ytterligare
hade med hänsyn till väntad motorfordonstrafik förstärkning av vägarna
inom kasernområdet ansetts nödvändig i större omfattning än vad
tidigare varit avsett.
Vidare hade avståndet lill berggrunden inom det för etablissementet avsedda
området vid företagna detaljundersökningar befunnits vara mycket
växlande även då det gällt samma byggnadsplats, varför man försiktigtvis
borde räkna med att sprängningsarbeten kunde bliva erforderliga. Slutligen
hade hänsyn måst tågås till inträffad prisstegring.
På grundval av vad ovan anförts hade inom förvaltningen utarbetats
förslag till ordnande av Svea livgardes förläggning. Förslagets detaljer ävensom
de beräknade kostnaderna för dess genomförande franninge närmare
av en skrivelsen bifogad kostnadstablå, som slutade å 16 950 000 kronor.
Tablån torde få lögås som bilaga till detta protokoll (billiga 2).
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 97.
Dtpchefennts Kostnaderna för avskrivning till 50 % av investeringarna för Stockholms
garnisons utflyttning till Järvafältet bestridas med särskilda medel
(nettoinkomsterna från den av djurgårdskommissionen bedrivna exploateringen
av Ladugårdsgärde, Johanneshov—Kvarnängen samt försvarets
andel i Marieberg—Konradsbergsområdet). Principerna för denna avskrivningsanordning
ha närmare berörts i 1943 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 11 och 12).
Enligt beslut av 1938 års riksdag (propositionen 1938: 180; riksdagens
skrivelse 1938: 253) skall nytt etablissement för Svea livgarde uppföras
vid Sörentorp å Järvafältet. För ordnande av Svea livgardes förläggning
ha, såsom av det föregående .framgår, hittills anvisats sammanlagt
10 000 000 kronor. Härav ha i runt tal 8 000 000 kronor ställts till ve-''
derbörande förvaltningsmyndighets förfogande, varför omkring 2 000 000
kronor kvarstå odisponerade. Tidigare har man icke räknat med att kunna
utföra byggnadsarbetena i snabbare takt än att nu tillgängliga medel skulle
förslå jämväl för nästa budgetår. Numera har befunnits önskvärt att, i den
mån förhållandena det medgiva, fullfölja regementets utflyttning till Sörentorp
redan under nästa budgetår. Förutom av militära skäl har ett snabbare
byggnadstempo befunnits önskvärt av den anledningen att vid regementets
definitiva utflyttning till Järvafältet vissa delar av regementets nuvarande
område skulle kunna användas för bostadsbebyggelse m. m.
Vad kostnaderna för ordnande av Svea livgardes förläggning beträffar är
det uppenbart, att de beräkningar som verkställdes före tillkomsten av 1942
års försvarsbeslut icke längre hålla streck. De förhållanden, varpå beräkningarna
grundades, ha nämligen i många fall undergått genomgripande
ändringar. Enligt beslut av riksdagen (propositionen 1944: 175, s. 10—19:
riksdagens skrivelse 1944: 322) skall sålunda — såsom arméns fortifikationsförvaltning
anfört — infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola förläggas
till Rådan, varvid vissa av livgardets lokaler avses skola utnyttjas
även för aspirantskolans behov. Regementets sjukhus avses jämväl skola utnyttjas
av första intendenturkompaniet, förlagt till Bagartorp. Då Svea livgarde
enligt försvarsbeslutet är organiserat såsom cykelregemente, har ett
stegrat behov av förråds- och garageutrymmen uppstått. Alla dessa omständigheter
påverka kostnaderna i fördyrande riktning. Å andra sidan erhålla
numera försvarets byggnader ett mer standardiserat och i ekonomiskt
hänseende lämpligare utförande, varigenom kostnadsbeskärningar torde ha
möjliggjorts. Vid jämförelse mellan de tidigare kostnadsberäkningarna och
de nu framlagda bör även beaktas den avsevärda prisstegring som ägt rum.
Arméns fortifikationsförvaltnings nu föreliggande approximativa beräkning
(bil. 2) utvisar en totalkostnad av 16 950 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1944. Av detta belopp belöpa emellertid 2 225 000 kronor på vissa
förrådsanläggningar för krigsmateriel. Någon närmare utredning rörande
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
53
detta behov föreligger icke och då, såsom jag i det föregående vid behandlingen
av vissa förrådsfrågor framhållit, en särskild av arméchefen tillkallad
kommitté för närvarande är sysselsatt med att utreda förrådsbehovet i dess
helhet vid armén ävensom principerna för förrådsförvaring av olika materiel,
finner jag mig icke kunna nu taga ståndpunkt till här föreliggande äskande.
För vissa byggnadsbehov, bland annat logementsbyggnader, skolbyggnad,
marketenteri och matinrättning samt vakt- och arrestbyggnad, ha
medel av Kungl. Majit redan ställts till förfogande. Emellertid har beträffande
logementsbyggnaderna en reducering ansetts möjlig och lämplig —
i detta hänseende hänvisar jag till vad som inledningsvis anförts — varför
jämlikt Kungl. Majits beslut den 12 januari 1945 tills vidare endast 2
större och 7 mindre dylika byggnader må uppföras. Härigenom uppkommande
kostnadsminskning uppgår till 590 200 kronor frånsett utgifter för
administration m. m. Ä vakt- och arrestbyggnaden har en besparing av
8 000 kronor kunnat ernås.
Vad förslaget i övrigt beträffar är jag av skäl, som närmare berörts i årets
statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 3), icke beredd att nu tillstyrka
uppförande av gymnastikbyggnad och anläggande av idrottsplats.
Medelsbehoven torde emellertid böra upptagas å särskild beredskapsstat för
att kunna påbörjas vid inträffande arbetslöshet eller då eljest kan befinnas
lämpligt. Kostnaden för sjukhus, 660 000 kronor, synes hög och torde böra
nedbringas genom minskning av antalet vårdplatser. Jag åberopar härvid
vad jag i det föregående anfört rörande sjukhus vid Bohusläns regemente.
Kostnaderna för sjukstall och skosmedja synas oproportionerligt höga. Behovet
av bergrum för maskiner för värnpliktsredovisningen bör ytterligare
styrkas, innan medel av Kungl. Majit ställas till förfogande för ändamålet.
Under åberopande av den ytterligare prövning i varje särskilt ''fall, som i
samband med blivande dispositionsbeslut i vanlig ordning avses skola äga
rum, finner jag mig emellertid beredd tillstyrka, att medel nu anvisas för
förläggningens ordnande i huvudsak i enlighet med arméns fortifikationsförvaltnings
förslag.
Kostnaderna i sin helhet, förutom förenärnnda kostnader för förrådsanläggningar
för krigsmateriel, uppgå enligt tablån till 14 725 000 kronor. I
enlighet med vad av mig i det föregående anförts torde tills vidare delta belopp
kunna reduceras med omkring 1 250 000 kronor jämte därå belöpande
administrationskostnader, cirka 75 000 kronor. Då såsom nämnts tidigare
av riksdagen för här ifrågavarande ändamål anvisats tillhopa 10 000 000
kronor, återstår att anvisa för nästa budgetår (14 725 000 — 10 000 000 -—
1 250 000 — 75 000 r=) 3 400 000 kronor.
Under åberopande av det anförda och med erinran att, enligt vad i det
föregående anförts, särskilt avskrivningsanslag icke skall beräknas för ifrå
-
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
gavarande kapitalinvestering hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Ordnande av Svea livgardes förläggning ä Järvafältet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 400 000
kronor.
[5.] Ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations
förläggningar å Järvafältet.
Enligt skrivelse 1938: 253 biföll riksdagen av Kungl. Majit i propositionen
1938: 180 framlagt förslag rörande vissa till Stockholms garnison hörande
truppförbands och anstalters utflyttande till Järvafältet, innebärande
bland annat att Svea artilleriregemente skulle förläggas till trakten av
Rissne och Stockholms tygstation till trakten söder om Rissne i närheten
av Solvalla hållplats. Det syntes lämpligt, att dessa båda förläggningsfrågor
ordnades samtidigt, enär regementet och tygstationen hade av varandra
beroende verksamhet och fördenskull avsågos att förläggas i omedelbart
grannskap av varandra.
Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1939: 140 anvisade riksdagen
(skrivelse 1939: 157) för ordnande av ifrågavarande förläggningar såsom
kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket för budgetåret
1939/40 ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor. Av propositionen framgår,
att anläggningarnas färdigställande preliminärt beräknades draga en
sammanlagd kostnad av 22 935 000 kronor, varav för Svea artilleriregemente
16 685 000 kronor och för Stockholms tygstation 6 250 000 kronor.
1941 års riksdag (statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 1, s. 1—3;
riksdagens skrivelse nr 80) anvisade för samma ändamål såsom kapitalinvestering
i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond,
för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor. För ordnande
av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations förläggningar
å Järvafältet ha sålunda hittills anvisats tillhopa 15 000 000 kronor.
Svea artilleriregemente. Genom särskilda brev den 22
maj, den 30 juni och den 10 juli 1942 fastställde Kungl. Majit situationsplan
för Svea artilleriregementes nya etablissement å Järvafältet samt
medgav, att byggnadsarbeten intill vissa i breven närmare angivna belopp
finge påbörjas. Med hänsyn till ändrade förhållanden å arbetsmarknaden
m. m. kommo emellertid arbetena icke till utförande i avsedd ordning. Genom
beslut den 24 november 1944 har Kungl. Majit sedermera — med upphävande
av förenämnda brev och sedan en helt ny planläggning av etablissementet
verkställts — fastställt ny situationsplan ävensom till arméns fortifikationsförvaltnings
förfogande ställt dels för utförande av en första
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
55
etapp av byggnadsarbetena ett belopp av 5 460 000 kronor, dels ock för
täckande av i samband med det tidigare planläggningsarbetet uppkomna
administrationskostnader ett belopp av 163 700 kronor.
I skrivelse den 18 januari 1945 har arméns fortifikations förvaltning inledningsvis
anfört, att ämbetsverket i sina medelsäskanden för budgetåret
1945/46 icke upptagit ytterligare medelsbehov för ordnande av Svea artilleriregementes
förläggning enär, enligt ämbetsverkets dåvarande bvggnadsplaner,
de för ändamålet av riksdagen redan anvisade medlen beräknades
skola förslå för täckande av under budgetåret uppkommande kostnader.
Emellertid hade — efter tidpunkten för avgivande av nämnda medelsäskanden
— vid överläggningar mellan socialdepartementets byggnadsberedning
och fortifikationsförvaltningen uttalats önskemål om genomförande
av regementets utflyttning till sitt nya etablissement å Järvafältet tidigare
än sålunda förutsatts. Det av regementet för närvarande disponerade området
vore nämligen synnerligen lämpat för exploatering för bostadsbebyggelse,
ej minst med hänsyn till det förhållandet, att till området redan funnes
framdragna rörledningar av olika slag, på grund varav områdets exploatering
skulle kunna genomföras med en jämförelsevis ringa förbrukning av
dyrbart och för närvarande svåråtkomligt ledningsmaterial. Vidare vore det
angeläget att snarast möjligt frigöra den del av ifrågavarande område till
vilken statens normalskola avsåges att förläggas. Slutligen syntes det icke
osannolikt, att viss lättnad i avseende å tillgången på arbetskraft kunde
vara att förutse och sålunda möjlighet till forcering av nybyggnaderna å
Järvafältet förelåge.
Då även militära skäl talade för regementets snara utflyttande, funne sig
fortifikationsförvaltningen nu böra hemställa, att förslag förelädes 1945
års riksdag örn anvisande för budgetåret 1945/46 av medel för färdigställande
av ifrågavarande kasernetablissement å Järvafältet.
Inom fortifikationsförvaltningen hade utarbetats fullständigt förslag till
ordnande av regementets förläggning. Förslagets detaljer ävensom de beräknade
kostnaderna för dess genomförande franninge närmare av en
skrivelsen bilagd kostnadstablå, slutande å ett belopp av 17 290 000 kronor.
Tablån torde få fogas såsom bilaga till detta protokoll (bilaga 3).
Stockholms tygstation. Av det anförda framgår, att kostnaderna
för tygstationens förläggning å Järvafältet i propositionen 1939.
140 upptogos till 6 250 000 kronor. Huvudparten av detta belopp eller
6 110 000 kronor beräknades åtgå för uppförande av nybyggnader för tygverkstäder.
Återstoden av beloppet avsågs för flyttning av och ändringsarbeten
å vissa av de vid regementets förläggning i Stockholm befintliga förrådsbyggnaderna
m. m. Av det belopp, som riksdagen enligt det föregående
anvisat för ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations
förläggningar å Järvafältet, tillhopa 15 000 000 kronor, bär Kungl.
Majit genom brev den 28 juli 1939 och den 11 december 1942 för tygstationens
vidkommande disponerat tillhopa 493 300 kronor, nämligen för utbyggnad
av Signalregementets verkstad med en optisk och elektrisk avdel
-
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
ning 114 000 kronor och för merkostnader å vissa av försvarsväsendets
verkstadsnämnd utförda arbeten vid Solvalla 379 300 kronor.
1 sin skrivelse angående medelsbehoven för budgetåret 1945/46 har arméns
fortifikationsförvaltning i ämnet anfört i huvudsak följande.
Frågan om uppförande av nya tygverkstäder för Stockholms tygstation
hade varit föremål för utredning genom arméförvaltningens tygavdelnings
försorg, varvid beträffande frågan om ordnandet av den optiska reparationst
jänsten i Stockholm samråd ägt rum med marinförvaltningen. Utredningen
hade givit vid handen, att det såväl ur ekonomisk som driftteknisk
synpunkt befunnits fördelaktigast att arméns och marinens behov av lokaler
för den optiska reparationstjänsten tillgodosåges var för sig och att
därvid dessa lokaler för arméns del förlädes i anslutning till Stockholms
tvgstation. Tygverkstädernas byggnadsfråga syntes kunna lösas enligt två
olika alternativ. Det ena innebure, att erforderliga byggnader — med undantag
av den optiska verkstaden, som med hänsyn till den inom densamma
förekommande dyrbara och svårersättliga materielen och utrustningen
obetingat syntes böra förläggas i berg — uppfördes såsom friliggande å
tidigare för ändamålet rekognoscerad plats invid signalverkstaden å Solvalla.
Det andra alternativet innefattade ett insprängande i berg av större
delen av anläggningen. Såsom lämplig plats föresloges ett i trakten av Solvalla
beläget bergsparti.
Sedan numera utrustningen för de förband som för sin reparationstjänst
avsåges skola repliera på Stockholms tygstation fastställts, hade erforderliga
verkstadsutrymmen m. m. kunnat noggrannare beräknas. På grundval
av dessa beräkningar hade förslagsritningar för båda alternativen kunnat
uppgöras och kostnadsberäknas. Kostnaderna för det första alternativet beräknades
enligt nu rådande prisläge till 4 609 000 kronor, varav 473 000
kronor för den i berg insprängda optiska verkstaden.
Kostnaderna för anordnande av förevarande verkstad i sin helhet såsom
bergverkstad belöpte sig till 6 000 000 kronor.
Både ur luftskyddssynpunkt och med hänsyn till de fördelar, som ur olika
synpunkter vöre förenade med att i Stockholms närhet äga tillgång till
en bergverkstad, hade överbefälhavaren, chefen för armén och arméförvaltningens
tygavdelning förordat lösandet av tygstationens verkstadsfråga
i enlighet med sistnämnda alternativ.
Jämväl arméns fortifikationsförvaltning finge på ovan anförda skäl förorda
denna lösning trots de därmed förenade högre kostnaderna.
På given anledning har arméförvallningens tygavdelnings verkstadsbyrå
låtit utföra en ytterligare utredning rörande möjligheterna att nedbringa
kostnaderna i fråga, för den friliggande anläggningen genom förläggning av
verkstäderna å en med hänsyn till byggnadsgrunden lämpligare plats än
den tidigare föreslagna samt för bergverkstaden genom att vidtaga vissa
ändringar i fråga om verkstadens placering i berget. I anledning härav har
verkstadsbyrån i en promemoria den 15 januari 1945 anfört, att utförda
provborrningar givit vid handen att vissa besparingar visserligen syntes
möjliga att uppnå genom att förlägga den friliggande verkstaden å den se
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
57
nast föreslagna platsen men att på grund av markens lutning kostnaderna
för nödvändiga schaktningsarbeten komme att överstiga nyssnämnda besparingar.
Beträffande åter bergalternativet hade det visat sig möjligt att
med iakttagande av vissa förändringar i planläggningen uppnå en besparing
av omkring 39 000 kronor.
Sedan i anledning av förevarande framställning uppdragits ät försvarets
fabriksstyrelse att dels granska i samband nied medelsäskandet verkställda
behovsberäkningar, dels undersöka huruvida särskild optisk verkstadsavdelning
vore erforderlig med hänsyn till föreliggande möjligheter att för optisk
reparationstjänst anlita enskilda företag, dels ytterligare överväga frågan
huruvida eventuellt erforderlig optisk verkstadsavdelning borde bliva
gemensam för försvarsgrenarna, dels ock ytterligare överväga frågan till
vilken plats en sådan gemensam verkstad borde förläggas, bar fabriksstyrelsen
i skrivelse den 15 januari 1945 anfört bland annat följande.
Av en av tygavdelningen uppgjord sammanställningstabell framgår bland
annat omfattningen av den materiel, som beräknas bli föremål för reparation
vid tygstationen. Denna tabell har uppgjorts under förutsättning att
allt reparationsbehov avseende utbildningsmateriel i den män mindre reparationer
icke skola utföras vid förbandens serviceverkstäder skulle tillgodoses
vid tygstationen.
Enligt fabriksstyrelsens förmenande bör kapaciteten av en anstalt av nu
ifrågavarande art avvägas så att erforderlig personalutbildning möjliggöres,
att kraven på personalberedskap säkerställas samt att en ekonomisk
reparationstjänst örn möjligt upprätthålles. Ytterligare erforderligt reparationsbehov
synes styrelsen böra tillgodoses genom anlitande av privata verkstäder.
1 vilken mån tillämpningen av dessa synpunkter skulle medföra
ändringar i det avgivna förslaget har styrelsen inom den tid, som stått till
buds, icke kunnat bedöma. 1 samband med uppgörandet av definitiva ritningar
till tygstationen synes emellertid hänsyn böra tagas härtill.
1 de av arméförvaltningen utarbetade handlingarna förekomma två alternativa
förslag till förläggning av tygstationen. Första alternativet innebär
.anläggning med friliggande byggnader förlagda till Järvafältet med insprängd
optisk verkstad. Vissa utrymmen i de bredvidliggande signalverkstäderna
skulle därvid tagas i anspråk för kabelverkstad, c-instrumentverkstad
samt maskinverkstad. Andra alternativet omfattar en i stort sett insprängd
tygstation med vissa utrymmen såsom lärlingsskola, virkesförråd,
mottagningsavdelning för pjäser m. m., gummi- och cykelverkstad m. m.
friliggande.
De av tygavdelningen uppgjorda behovsberåkninyarna över reparationsmateriel
lia granskats av styrelsen. Den för personbilar och lastbilar använda
reparationsprocentsalsen, som ligger till grund för beräknandet av antalet
reparationsplatser, bär av styrelsen jämförts med vid privatindustrien
vunna erfarenheter. Det har därvid framgått, att tygavdelningen, med hänsyn
till den större förslitningen av militära fordon i jämförelse med förslitningen
vid civilt bruk, beräknat antalet bilar under reparation 20 °/o högre
än genomsnittet inom privatindustrien. Häremot synes såvitt fabriksstyrelsen
kunnat finna intet vara att erinra. Den av verkstadsbyrån tillämpade
reparationsprocentsalsen överensstämmer även med de siffror, vilka angi
-
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
vits i dåvarande verkstadsdirektören numera generaldirektören Astes den
1 mars 1943 avgivna yttrande rörande vissa truppförbands tygverkstäder.
De av tygavdelningen verkställda beräkningarna förutsätta en kontinuerlig
fördelning av reparationsbehovet för ifrågavarande fordon. Vissa svårigheter
föreligga emellertid att ernå en sådan jämn belastning, då fråga är
örn militära fordon. Sannolikt kommer reparationsbehovet att till tiden fördelas
så att vid vissa tidpunkter, exempelvis efter mera omfattande fältmanövrar,
ett större antal fordon äro i behov av reparation, medan under
mellanperioderna reparationsbehovet kommer att vara väsentligt lägre.
Även om en viss utjämning av belastningen skulle kunna ernås genom att
förrådet av stambilar utnyttjas såsom utjämningsförråd för övningsbilarna.
får styrelsen dock ifrågasätta, om icke ett beaktande i samband med ritningarnas
definitiva utformande av de inledningsvis av styrelsen anförda
synpunkterna skulle kunna föranleda till någon minskning av antalet reparationsplatser.
Förutom för reparation av bilar och pjäser avses verkstäderna skola utnyttjas
till reparation av en mångfald arter av materiel. Styrelsen saknar
möjlighet att utan ingående studier i detalj granska utrymmesbehovet för
de olika reparationsavdelningarna. Styrelsen har emellertid verkställt en
mera principiell granskning för vissa avdelningar, varvid jämförelser gjorts
med privata verkstäder av liknande art.
I det följande komma de alternativa förslagen att behandlas var för sig.
Friliggande byggnader.
Styrelsen får framhålla de fördelar, vilka skulle ernås, om tygstationen
förlädes intill eller i omedelbar närhet av signalverkstäderna, varigenom
disponibla utrymmen i dessa verkstäder skulle kunna utnyttjas. Härigenom
skulle c-instrumentverkstaden och maskinverkstaden frigöras från nvbyggnadsförslaget.
Styrelsen har även övervägt, huruvida icke ytterligare utrymmen
i signalverkstäderna, vilka i framtiden i fråga om nytillverkning
torde få räkna med vissa inskränkningar, eventuellt skulle kunna utnyttjas.
Styrelsen har emellertid kommit till den uppfattningen, att återstående utrymmen
erfordras för reparationer och revideringar samt provningar av
signalmateriel.
Förrådsutrymmet för uppläggning av för reparationer erforderligt virke
har enligt uppgift, under hänvisning till föreliggande svårigheter vid anskaffning
av det speciella virke, som i de flesta fall erfordras, beräknats
med utgångspunkt från en lagerkvantitet motsvarande ett års förbrukning.
Styrelsen ifrågasätter, om icke kvantiteten genom tätare inköp och avtal med
virkesleverantörer skulle kunna nedbringas till att omfatta ett halvt års förbrukning,
varigenom en minskning av utrymmet med omkring 200 m2 skulle
möjliggöras.
Beträffande uppställningen av arbetsmaskinerna i de olika avdelningarna
kunna enligt styrelsens mening vissa utrymmesbesparingar ernås. En
närmare granskning härutinnan har icke kunnat ske inom den tid, som stått
till buds. Styrelsen har dock beträffande smedjan och snickarverkstaden med
tillämpning av eljest vunna erfarenheter funnit utrymmesbesparingar å omkring
130 m2 resp. 150 m2 vara möjliga att genomföra.
Beträffande de allmänna dispositionerna av lokalernas inbördes förläggning
vill styrelsen ifrågasätta, huruvida icke en enklare planlösning och
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
59
byggnadskropp kunde åstadkommas. Härigenom skulle även vinnas en ur
driftsynpunkt smidigare anslutning av de olika hjälpavdelningarna till reparationshallen.
För att underlätta genomförandet i framtiden av en omgruppering av
verkstadslokalerna, om behov därav skulle uppstå, torde personallokalerna
lämpligen böra förläggas i särskild utbyggnad till verkstadsbyggnaden.
Därest de av fabriksstyrelsen särskilt angivna utrymmesminskningarna
vidtagas, torde byggnadskostnaderna för den friliggande anläggningen kunna
minskas från 4 609 000 kronor med 95 000 kronor till 4 514 000 kronor,
vilket belopp synes kunna läggas till grund för anslagsäskande till riksdagen.
Det definitiva utformandet av ritningar för anläggningen efter de av
styrelsen angivna riktlinjerna synes styrelsen samtidigt kunna uppdragas åt
vederbörande myndigheter.
Bergförslaget.
Fabriksstyrelsen har vid sitt bedömande av detta förslag endast tagit hänsyn
till tekniska synpunkter. Huruvida ur luftskyddssynpunkter och militära
synpunkter förläggningen bör ske friliggande eller i berg undandrar sig
styrelsens bedömande.
Då en förläggning i berg icke kan ske närmare än 3 km från signalverkstäderna
och då c-instrumentverkstaden och maskinverkstaden böra ha samband
med tygstationen omöjliggöres, om detta förslag skulle genomföras,
utnyttjandet för sistnämnda verkstäder av i signalverkstäderna disponibla
utrymmen.
Vid anläggning av bergverkstad uppstå i allmänhet i jämförelse med anläggning
av friliggande verkstad svårigheter att utnyttja utrymmet på ett
effektivt sätt, beroende på omöjligheten av att i berg erhålla lokaler med
tillräckligt stora breddmått. Detta förhållande gör sig i föreliggande förslag
särskilt starkt gällande vid reparationshallen, där per bil enligt förslaget erfordras
ett utrymme inklusive gångar av 50 m2, vilket överstiger utrymmesbehovet
enligt det friliggande förslaget med 8 m2.
Det föreliggande förslaget företer därjämte stora olägenheter ur transport-
och sambandssynpunkt de olika avdelningarna emellan, vilket medfört
förbindelsegångar, som utgöra döda utrymmen. Möjligen kunna väsentliga
utrymmesminskningar åstadkommas genom en ändrad disposition. Detta
kan emellertid icke bedömas, förrän sprängningsarbetena fortgått så
långt att bergets beskaffenhet fullt klarlagts. Under gynnsammaste förhållanden
torde emellertid kostnadsminskningar å omkring 400 000 kronor vara
möjliga att genomföra.
Vid styrelsens granskning har befunnits, att för smedjan, maskinverkstaden
och snickarverkstaden genom ändrade maskinuppställningar vissa utrymmesminskningar
torde kunna åstadkommas medförande en kostnadsminskning
av sammanlagt omkring 170 000 kronor. Dessutom torde i likhet
med vad som framhållits vid behandlingen av förslaget med friliggande
byggnad ytterligare utrymmesminskningar kunna åstadkommas vid ett mera
ingående studium.
Örn hänsyn tages till sistnämnda kostnadsminskning, skulle byggnadskostnaderna
komma att uppgå till (6 000 000 — 170 000 =) 5 830 000 kronor,
vilket belopp, örn detta alternativ anses böra genomföras, synes kunni»
läggas till grund för anslagsäskande hos riksdagen. Det närmare utforman
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
de! av anläggningen synes styrelsen böra ske på samina sätt som nyss föreslagits
i fråga örn det friliggande alternativet.
Verkstäder för optisk reparalionstjänst.
I anslutning till nu föreslagen tygstation för Stockholm har förutsatts utförande
av reparationsanläggning för optisk materiel avseende arméns behov.
Detta förslag har av tygavdelningen uppgjorts i samarbete med en för
marin- och arméförvaltningarna gemensam sakkunnigkommitté. Kommittén
har även tagit ställning till frågan örn sammanslagning av arméns och
marinens optiska reparationsverkstäder och därvid funnit sig icke kunna
tillstyrka en sådan sammanslagning.
Fabriksstyrelsen hyser principiellt den uppfattningen, att en centralisering
av likartad reparationsverksamhet i största möjliga utsträckning bör
komma till stånd. Beträffande nu ifrågavarande verksamhet göra sig emellertid
följande särskilda synpunkter gällande.
Deri optiska materielen är i stor utsträckning monterad på annan krigsmateriel.
såsom fordon och fartyg av olika slag, vilken kan vara i behov av
reparationer, för vilka kräves tillgång på annan än optisk verkstadsutrustning.
Med hänsyn härtill skulle den optiska reparationstjänsten underlättas,
om den vore förlagd i anslutning till i övrigt för krigsmaterielen erforderliga
reparationsverkstäder. Därest en centralisering av nu ifrågavarande reparationstjänst
ändock skulle komma till stånd, måste i varje fall en viss optisk
reparationstjänst upprätthållas på det reparationsställe för övrig krigsmateriel,
där den optiska reparationstjänsten icke är förlagd eller med andra
ord, örn centraliseringen skulle ske till tygstationen, måste en optisk serviceavdelning
finnas för marinens behov samt, örn centraliseringen, skulle
ske till marinens verkstäder, måste till tygstationen knytas en sådan serviceavdelning
för arméns behov.
Det må ytterligare framhållas, att en förläggning av en central verkstad
till lygstationen nödvändiggör transport av marinens optiska materiel genom
Stockholms centrala delar, medan en för marinen lämplig förläggning
av en dylik central verkstad nödvändiggör att arméns materiel måste bliva
föremål för sådana transporter. Med hänsyn till riskerna under krig kan
detta förhållande icke anses vara tillfredsställande.
Örn den optiska reparationstjänsten skulle uppdelas på tvenne verkstäder
samt var och en av dessa skulle förläggas i anslutning till verkstadsavdelningar
för tillgodoseende av annat reparationsbehov, behöver uppdelningen
icke medföra några nämnvärda ökningar av driftkostnaderna i förhållande
till driftkostnaderna i en central verkstad, eftersom denna reparationstjänst
kan utnyttja den för de övriga verkstadsavdelningarna gemensamma
topporganisationen samt gemensamma hjälpavdelningar exempelvis
kamerala avdelningar m. m.
Styrelsen har kommit till den uppfattningen, att, örn de optiska reparationsverkstäderna
skulle drivas i statlig regi, även örn vissa mindre kostnadsbesparingar
skulle stå att vinna vid en sammanslagning, de anförda
med en dylik sammanslagning förenade olägenheterna dock tala för anläggande
av separata verkstäder, varvid arméns verkstad bör förläggas i anslutning
till den planerade tygstationen i Slockholm.
Tili frågan örn eventuellt förläggande av de optiska reparationsverkstä -
Kungl. Maj:ts proposition nr 117.
61
derna till enskilda företag får styrelsen framhålla, att endast sådana företag
kunna ifrågakomma, vilka äga erfarenhet av likartad tillverkning. Dessutom
har såsom given förutsättning uppställts kravet att arbetet bör kunna utföras
i skyddad anläggning i berg. Endast ett enskilt företag uppfyller dessa
fordringar.
Som framgår av det föregående har styrelsen förordat en uppdelning av
den optiska reparationstjänsten på tvenne verkstäder för arméns och marinens
behov, därest verkstäderna skulle drivas i statlig regi. De skäl, vilka
ligga till grund för styrelsens ställningstagande härutinnan, göra sig i lika
mån gällande, för såvitt ifrågavarande reparationstjänst skulle anknytas till
något privat företag. Belägenheten av här ifrågavarande enskilda företags
bergverkstad i förhållande till Stockholms tygstation är enligt styrelsens förmenande
sådan, att arméns optiska reparationstjänst icke lämpligen bör
förläggas till det enskilda företaget.
Huruvida marinens motsvarande reparationstjänst lämpligen skulle kunna
förläggas dit synes icke i detta sammanhang behöva avgöras.
En av arméförvaltningen på mitt uppdrag verkställd utredning rörande
de sannolika driftskostnaderna för bland andra Stockholms tvgstations
verkstäder under förutsättning att verkstäderna dels förlädes till friliggande
byggnader dels ock insprängdes i berg har givit vid handen, att de årliga
driftskostnaderna — omfattande jämväl kostnader för underhåll m. m.
— i förra fallet kunde beräknas till 151000 kronor och i senare fallet till
110 000 kronor. Den årliga besparingen i driftskostnader vid bergalternativet
skulle sålunda enligt föreliggande beräkningar uppgå till 32 000 kronor.
Beträffande beräkningarnas detaljer torde få hänvisas till handlingarna
i ärendet. Jag vill emellertid framhålla, att beräkningarna av naturliga skäl
endast kunna betraktas såsom mycket approximativa.
Vidkommande frågan om Svea artilleriregementes utflyttning
till Järvafäl tet finner jag i likhet med arméns fortifikationsförvaltning
och på av förvaltningen anförda skäl önskvärt, att
arbetena med etablissementets färdigställande snarast möjligt slutföras i
den mån förhållandena på arbetsmarknaden så medgiva.
Genom förenämnda beslut den 24 november 1944 har Kungl. Majit dels
fastställt situationsplan för vissa delar av etablissementet, dels ock av tillgängliga
medel ställt tillhopa 5 460 000 kronor till förvaltningens förfogande
för uppförande av 7 större och 3 mindre logementsbyggnader samt matinrättning
med värmecentral m. m.
Den av fortifikationsförvaltningen framlagda approximativa kostnadsberäkningen
(bil. 3) slutar på ett belopp av 17 290 000 kronor, därav för förrådsanläggningar
för krigsutrustningsmateriel 1 590 000 kronor. 1 betraktande
av den avsevärda prisstegring — enligt fortifikationsförvaltningen
cirka 37 °/o — som inträffat sedan 1939, då de tidigare omnämnda kostnadsberäkningarna
framlades, innebär det nu beräknade beloppet i realiteten
en avsevärd besparing. Härtill kommer alt vid dimensionering av fler
-
Departements
chefen.
62
Kungl. Maj:ls proposition nr 97.
lalet lokaler såsom matinrättning, marketenteri, sjukhus m. m. hänsyn måst
tagas lill det förhållandet, att enligt 1942 års försvarsbeslut första tygkompaniets
och tygförvaltningsskolans förläggning avses skola ordnas i anslutning
till Svea artilleriregementes förläggning för att möjliggöra gemensamt
utnyttjande av dylika lokaler.
Örn sålunda kostnadsberäkningarna i stort icke giva anledning till erinran
synas vissa särskilda poster i detta sammanhang böra upptagas till närmare
granskning.
Av samma skäl som anfördes vid behandlingen i närmast föregående
punkt av frågan om ordnande av Svea livgardes förläggning torde ej heller
beträffande Svea artilleriregemente medel nu böra beräknas för förrådsanläggningar
för krigsutrustningsmateriel och ej heller för gymnastikbyggnad
och idrottsplats. Kostnaderna för sjukhus samt för sjukstall och skosmedja
torde kunna minskas. För bergförråd för utrustningsammunition,
tillika bergrum för maskiner m. m. för värnpliktsredovisningen, har upptagits
ett belopp av 700 000 kronor. Med hänsyn till pågående utredningar i
förrådsfrågan finner jag mig icke beredd att nu taga slutlig ställning till
detta äskande. I föreliggande fall torde försiktigtvis tills vidare böra räknas
med det för ändamålet föreslagna beloppet, 700 000 kronor. Det lärer få
ankomma på Kungl. Majit att, sedan principfrågan lösts, fatta beslut rörande
förrådens utförande, därvid särskilt bör prövas huruvida det av ekonomiska
och andra skäl är lämpligt att anordna bergförråd.
För ordnandet av Svea artilleriregementes förläggning torde sålunda, med
de inskränkningar i byggnadsprogrammet, som angivits i det föregående
och med frånräknande av mot inskränkningarna svarande administrationskostnader,
tills vidare böra beräknas ett totalbelopp av i runt tal 15 000 000
kronor. Jag återkommer i det följande till en beräkning av medelsbehovet
för nästa budgetår.
Beträffande Stockholms tygstation bör till en början anföras,
att tygverkstäderna under normala förhållanden beräknas sysselsätta en arbetsstyrka
av 225 man och omfatta ett flertal olika avdelningar, nämligen
pjäsverkstad, vapenverkstad, centralinstrumentverkstad, optisk instrumentverkstad,
bilverkstad, bilelektrisk verkstad, ackumulatorladdning, gutnmiverkslad,
cykelverkstad, maskinverkstad, plåtslageri och smedja, snickarverkstad,
målarverkstad, sadelmakarverkstad, kabelverkstad samt lärlingsskola.
Härtill kommer värmecentral och för verkstaden erforderliga kontorsoch
personallokaler samt verktygs- och reservdelsförråd jämte lagerlokaler
av skilda slag. Vad särskilt lärlingskolan beträffar bör framhållas, att densamma
är avsedd för rekryter ingen till arméns samtliga tyg verkstäder och
beräknas för 45 elever. De förband, som avses skola betjänas av Stockholms
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
63
tygstaten, framgå av handlingarna i ärendet, till vilka i detta sammanhang
torde få hänvisas.
Stockholms tygstation arbetar för närvarande under relativt ogynnsamma
förhållanden. Verkstadsdriften är visserligen i huvudsak koncentrerad
till en plats, den s. k. artillerigården i fastigheten Riddargatan 13 i Stockholm,
men de lokaler som där stå till buds måste enligt uppgift från arméföivaltningens
tygavdelnings verkstadsbyrå betraktas såsom synnerligen
otidsenliga. Sålunda har uppgivits, att såväl ventilations- och belysningsförhållandena
som de hygieniska anordningarna äro otillfredsställande. Vissa
avdelningar inom verkstadsdriften, såsom pjäs-, instrument-, bil- och sadelmakarverkstäderna
samt verkstadsskolan, äro helt eller delvis inrymda i
förhyrda lokaler. De årliga hyresutgifterna för dylika lokaler uppgå för
närvarande till cirka 50 000 kronor. Även de förhyrda lokalerna torde delvis
vara otillfredsställande, vartill kommer, att splittringen av verksamheten
givetvis måste menligt inverka på driftsresullatet.
Av det anförda framgår, att med hänsyn till Stockholms tygverkstäders
omfattande och för försvaret betydelsefulla uppgifter ävensom med tanke
på nuvarande otillfredsställande lokalförhållanden det är i hög grad önskvärt,
att tygstationens sedan länge beslutade utflyttning till trakten av Solvalla
å Järvafältet snarast möjligt kommer till stånd. Vid Solvalla har redan
uppförts en signalverkstad och vissa tygförråd, av vilka anläggningar signalverkstaden
sorterar direkt under arméfnrvaltningens tygavdelning och
tygförråden under tygstationen.
Innan jag går in på den av fortifikationsförvaltningen väckta frågan, huruvida
tygverkstäderna böra utföras såsom friliggande byggnader eller förläggas
i berg, vill jag beröra vissa med den optiska reparationstjänsten
sammanhängande allmänna spörsmål. I samband med framläggande
av förslag i statsverkspropositionen till 1944 års riksdag (kapitalbudgeten:
bil. 2, s. 31—33) rörande vissa optiska verkstäder anförde jag,
att frågan om den optiska reparationstjänsten i dess helhet var föremål
för utredning samt att enligt vad för det dåvarande kunde bedömas
dylika verkstäder syntes bliva erforderliga bland annat i Stockholm
och Karlskrona. I nu föreliggande förslag till nya tygverkstäder
för Stockholms tygstation har räknats med anläggande i berg av
en optisk verkstad för armén, varvid framhållits, att verkställd utredning
givit vid handen, att arméns och marinens behov av lokaler för den
optiska reparationstjänsten i Stockholm lämpligen borde tillgodoses var
för sig
Med hänsyn till strävandena att i största möjliga utsträckning rationalisera
och centralisera försvarets verkstadstjänst'' och då en centralisering av
den optiska reparationstjänsten i Stockholm för försvarsgrenarna syntes
64
Kungl. Maj:ts proposition ur .''17.
möjlig, har jag låtit närmare utreda därmed sammanhängande frågor. Såsom
av fabriksstyrelsens förenämnda skrivelse den 15 januari 1945 framgår,
har dock styrelsen på anförda skäl icke ansett sig böra i detta fall tillstyrka
en dylik centralisering. Liknande synpunkter ha framförts av vederbörande
förvaltningsmyndigheter. Ehuru jag för egen del skulle ha funnit
önskvärt, örn en gemensam optisk verkstad hade kunnat anordnas,
har jag med hänsyn till myndigheternas ståndpunktstagande icke velat
föreslå en dylik gemensam anläggning. En särskild optisk verkstad för armén
torde sålunda böra komma till stånd i Stockholm och lämpligen anknytas
till Stockholms tygstation. Till frågan huruvida den optiska verkstaden
bör förläggas i berg återkommer jag i det följande.
I fråga om tygverkstädernas förläggning föreligga nu två alternativ, nämligen
antingen friliggande verkstäder med endast den optiska verkstaden
förlagd i berg eller bergförläggning för samtliga avdelningar utom för verkstadsskola,
virkesförråd m. m. Kostnaderna lia numera, sedan viss ändring i
det ursprungliga bergförslaget vidtagits och med iakttagande av utav försvarets
fabriksstyrelse ifrågasatta omdisposilioner, beräknats till 4 514 000 kronor
respektive 5 830 000 kronor. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår,
kunna de årliga driftskostnaderna beräknas bliva cirka 32 000 kronor
lägre vid bergalternativet-.
Vid bedömande av frågan huruvida tygverkstäderna böra förläggas friliggande
eller i berg måste, förutom de rent ekonomiska konsekvenserna,
ett flertal på frågan inverkande synpunkter tagas i betraktande. Ur beredskapssynpunkt
är det givetvis, icke minst med hänsyn till erfarenheterna
från det pågående kriget, i hög grad önskvärt att verkstäderna erhålla en i
möjligaste mån bombskyddad förläggning. Särskilt den optiska verkstaden
men även — ehuru i mindre utsträckning — andra avdelningar inom verkstadsdiiften
äro försedda med under krigsförhållanden oersättlig utrustning
och handhava i många fall svårersättlig materiel. Nackdelarna, förutom
högre anläggningskostnader, med en förläggning i berg äro alt hänföra
till det förhållandet att tillräckliga erfarenheter ännu knappast kunna
anses föreligga rörande konsekvenserna ur trivsel- och hälsosynpunkt av
arbete i berglokaler.
För egen del får jag till en början framhålla, att den optiska verkstaden
med dess synnerligen dyrbara och svårersättliga utrustning och materiel
obetingat synes böra förläggas i berg. Beträffande övriga tygverkstäder får
jag efter noggrant övervägande av på frågan inverkande faktorer och i betraktande
av den betydande kostnadsskillnaden, enligt beräkningarna icke
mindre än i runt tal 1 300 000- kronor, emellertid tillstyrka, att verkstäderna
utföras såsom friliggande. Planläggningen torde böra ske i huvudsak i enlighet
med av arméns fortifikationsförvaltning för detta alternativ framlagda
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
65
förslag, dock med de ändringar i kostnadsbesparande syfte som föreslagits
av fabriksstyrelsen. Kostnaden synes sålunda kunna beräknas till i runt
tal 4 500 000 kronor. Frågan om lämpligaste byggnadsplats bör emellertid
av Kungl. Majit, i samband med blivande dispositionsbeslut, ytterligare
prövas, varvid jämväl bör övervägas huruvida icke måhända — icke minst
ur luftskyddssynpunkt —- en uppdelning av verksamheten på flera byggnader
än vad fortifikationsförvaltningen föreslagit kan vara önskvärd och
möjlig att genomföra inom anslagsramen.
Såsom inledningsvis nämnts ha hittills för ordnande av Svea artilleriregementes
och Stockholms tygstations förläggningar å Järvafältet av riksdagen
anvisats tillhopa 15 000 000 kronor. Med undantag för vissa kostnader,
som ännu icke låta sig tillfredsställande beräknas, torde, såsom av det
föregående framgår, enahanda belopp böra upptagas för Svea artilleriregementes
förläggning. Av redogörelsen framgår vidare, dels att av det anvisade
beloppet, 15 000 000 kronor, sammanlagt 493 300 kronor av Kungl.
Majit ställts till förfogande för vissa med Stockholms tygstation sammanhängande
ändamål, dels ock att medelsbehovet för tygstationen bör beräknas
till 4 500 000 kronor. Det sammanlagda ytterligare medelsbehovet för
Svea artilleriregemente och Stockholms tygstation för nästa budgetår bör i
överensstämmelse härmed beräknas till (15 000 000 + 493 300 + 4 500 000
—-15 000 000 =) i runt tal 5 000 000 kronor.
Åberopande det anförda och med erinran alt, enligt vad i det föregående
anförts, särskilt avskrivningsanslag icke skall beräknas för ifrågavarande
kapitalinvestering får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms
tygstations förläggningar å Järvafältet för budgetåret 1945/46
anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.
[6.] Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning.
Efter förslag av Kungl. Majit (propositionen 1942: 309) anvisade riksdagen
(skrivelse 1942: 377) till ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning
för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor. I propositionen
förutsattes, att förbandet skulle förläggas till Järvafältet, varvid
kostnaderna för förläggningens ordnande preliminärt beräknades till
7 100 000 kronor.
Efter på riksdagens önskan företagen ytterligare utredning rörande lämpligaste
förläggningsplats för Göta pansarlivgarde föreslog Kungl. Majit i
propositionen 1943: 318, alt förbandet skulle förläggas till Enköping. I sam
Bihnng
till riksdagens protokoll 1 sunil, nr 97.
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
band därmed hemställde Kungl. Majit, att för budgetåret 1943/44 måtte
anvisas ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor för förläggningens ordnande.
I skrivelse 1943: 406 anmälde riksdagen, att riksdagen beslutat
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.
Vid anmälan av sistnämnda proposition anförde jag, bland annat, att —
enligt vad som franninge av stadsfullmäktiges i Enköping protokoll den
27 maj 1943 — chefen för Aktiebolaget Nordströms Linbanor i Enköping
för stadsfullmäktige upplyst, att bolaget vöre berett att, för den händelse
regementet förlädes till Enköping, på egen bekostnad utvidga sina anläggningar
i staden för att möjliggöra utförande av reparationsarbeten för regementets
räkning. Med hänsyn härtill syntes kunna övervägas — anförde
jag -— örn icke vid förläggning till Enköping det vore tillräckligt, om för
pansarlivgardet anordnades endast förhållandevis mindre omfattande serviceverkstäder.
Vid anmälan av 1944 års stats verksproposi tion (kapitalbudgeten: bil. 2,
s. 52 och 53) yttrade jag i förevarande ärende, att jag i avvaktan på slutförandet
av vissa då pågående utredningar rörande verkstads- och förrådsbehoven
vid regementet icke hade möjlighet att slutligt bedöma frågan örn
det totala medelsbehovet för etablissementet. En från arméförvaltningens
for lif ika länsstyrelse under hand överlämnad detaljerad kostnadsberäkning
utvisade dock, att totalkostnaderna ■—- exklusive kostnad för stridsvagnsverkstad
— i varje fall komme att överskrida 8*000 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1943. Med hänsyn därtill fann jag mig kunna tillstyrka,
att för innevarande budgetår anvisades ett investeringsanslag av 3 000 000
kronor för ordnande av pansarlivgardets förläggning. Riksdagen (skrivelse
1944: 107) beslöt i enlighet härmed.
För ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning har riksdagen sålunda
hittills anvisat sammanlagt 8 000 000 kronor.
Sedan arméns fortifikationsförvaltning i skrivelse den 18 mars 1944 framlagt
en kostnadsberäkning för etablissementet i dess helhet, slutande på
9 593 500 kronor enligt prisläget den 1 januari 1944, samt hemställt om
fastställande av situationsplan och örn anvisande av medel för arbetenas
påbörjande enligt i skrivelsen närmare angivna grunder, har Kungl. Majit
genom brev den 21 april 1944 fastställt situationsplanen samt bemyndigat
förvaltningen att gå i författning om utförande av i en första byggnadsetapp
ingående byggnadsarbeten m. m. Sedermera har Kungl. Majit genom brev
den 13 oktober 1944 bemyndigat förvaltningen att påbörja jämväl i en andra
byggnadsefapp ingående arbeten. I
I sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har arméns
fortifikationsförvaltning i fråga om Göta pansarlivgardes förläggning anfört
i huvudsak följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
67
I förvaltningens skrivelse den 18 mars 1944 angående ordnande av Göta
pansarlivgardes förläggning hade totalkostnaderna för etablissementet upptagits
till 9 593 500 kronor. Emellertid hade vid angivna tidpunkt vissa frågor
kvarstått under utredning, varför kostnaderna icke kunnat slutligt beräknas.
f beloppet inginge sålunda icke kostnader för stridsvagnsverkstad,
i vilket avseende förhandlingar påginge mellan arméförvaltningens tygavdelnings
verkstadsbyrå och Aktiebolaget Nordströms Linbanor i Enköping,
och ej heller kostnader för garage- och förrådsanläggningar för krigsreservmateriel
m. m.
Beträffande underhandlingarna med bolaget hade verkstadsbyrån i en
den 6 juni 1944 dagtecknad promemoria anfört bland annat följande.
Vid underhandlingarna hade framkommit, att bolaget visserligen vore
villigt alt uppföra erforderliga verkstadslokaler, men att anläggningskostnaderna
medelst tilläggsdebitering å reparationsarbetet beräknades få amorteras
i sin helhet under en tidsperiod av högst 10 år efter kontraktets undertecknande.
En inom verkstadsbyrån upprättad kostnadskalkyl, baserad å ena sidan
på bolagets villkor enligt ovan och å andra sidan på en antagen byggnadskostnad
för ny verkstad av 700 000 kronor, hade givit vid handen, att ett
anlitande av kronan tillhörig verkstad skulle medföra en besparing under
de 7 första åren av 129 000 kronor per år, under de 3 därpå följande åren
237 000 kronor per år och därefter 189 000 kronor per år. Härtill komme
i viss utsträckning den förtjänst å reservdelar och vid andra företag utförda
arbeten, som bolaget betingat sig. Skulle reparationsarbetena förläggas
till bolagets verkstäder måste vidare med största sannolikhet vissa serviceverkstäder
ändock uppföras vid regementet.
Förutom vad sålunda anförts ville verkstadsbyrån framhålla, att icke
oväsentliga svårigheter kunde beräknas uppstå, då en reparationsverksamhet
av ifrågavarande natur i kontraktform bondes vid ett civilt företag.
Främst avsåges härvid frågor örn utbildning av personal vid verkstäderna,
dispositionsrätt i händelse av krig av den i stridsvagnstjänst utbildade personalen,
ianspråktagande av verkstadspersonalen för reparationsarbete i
fält under fälttjänstövningar samt sysselsättning av verkstadspersonalen vid
fluktuerande arbetstillgång. *
Med anledning av vad sålunda anförts föresloge verkstadsbyrån, att särskild
tygverkstad måtte uppföras vid regementet.
Såväl statens industrikommission som arméchefen hade tillstyrkt verkstadsbyråns
förslag.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit funne sig fortifikationsförvaltningen
nu böra framlägga förslag till anordnande av stridsvagnsverkstad
vid förbandet. Kostnaderna härför hade av ämbetsverket beräknats till
1 161 000 kronor, varav för administration 66 000 kronor.
Kostnaderna för etablissementet uppginge enligt fortifikationsförvaltningens
beräkningar till (9 593 500 + 1 164 000 =) 10 757 500 kronor, vartill
komme ytterligare ett belopp av 26 000 kronor för vissa provisoriska serviceanordningar,
eller sammanlagt 10 783 500 kronor. Arbetena med etablissementets
uppförande kunde beräknas fortskrida på sådant sätt, att hela beloppet
i fråga borde stå till förfogande linder nästa budgetår.
Sedan arméns fortifikationsförvaltning under hand meddelat, att den ytterligare
utredningen givit vid handen, att kostnaderna för förenämnda ga
-
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
råge- och förrådsanläggningar för krigsreservmateriel beräknades bliva avsevärda,
bland annat beroende på att ur luftskyddssynpunkt en långt driven
decentralisering av anläggningarna vore önskvärd, uppdrogs åt fortifikationsförvaltningen
att vid det fortsatta planeringsarbetet i största möjliga
utsträckning söka reducera kostnaderna för etablissementet, därvid en inom
försvarsdepartementet upprättad promemoria rörande nedbringande av
kostnaderna för Skånska pansarregementets etablissement i Hässleholm borde
i tillämpliga delar beaktas.
I anledning av vad sålunda förekommit har arméns fortifilcationsförvaltning
med skrivelse den 16 februari 1945 inkommit med ny kostnadsberäkning
för Göta pansarlivgardes etablissement i Enköping.
Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.
Samtliga Göta pansarlivgardes förläggning berörande frågor hade nu slutbehandlats,
varjämte det tidigare framlagda förslaget underkastats förnyad
granskning med hänsyn till de synpunkter, vilka framkommit vid handläggningen
av frågan örn ordnandet av Skånska pansarregementets förläggning.
Sålunda hade den föreslagna skolbyggnaden befunnits kunna i viss utsträckning
minskas, varjämte det tidigare upptagna vinterstallet kunnat utgå
ur byggnadsprogrammet. Den tidigare föreslagna exercisbyggnaden hade
ävenledes befunnits icke oundgängligen nödvändig. I tyg- och motorexpeditionsbyggnaden
hade inlagts vissa nya lokaler, men den härav förorsakade
kostnadsökningen innebure i huvudsak endast en överflyttning av medel
från andra byggnadsobjekt, vilka kunnat i motsvarande omfattning
minskas. Behovet av förrådsutrymme hade beräknats med ledning av numera
fastställda utrustningslistor. Beträffande förråden för krigsreservmateriel
— utöver sådan materiel, som på grund av sin ömtåliga beskaffenhet
ansetts böra förvaras i förbandets centralförråd — hade den av militära
skäl önskvärda decentraliseringen funnits av kostnadshänsyn böra i viss
mån inskränkas. Byggnadsprogrammets detaljer i övrigt ävensom med dess
genopiförande förenade kostnader framginge närmare av den skrivelsen
närslutna kostnadsberäkningen, slutande å ett belopp av 11 383 000 kronor.
Kostnaderna för ett förläggande i berg av förbandets stridsvagnsverkstad
och ammunitionsförråd beräknades på grund av ifrågakommande bergpartis
mindre fördelaktiga beskaffenhet bliva jämförelsevis höga. Emellertid
hade såväl överbefälhavaren som chefen för armén vid samråd under
hand förordat förläggande av ifrågavarande lokaler i berg. Vid sådant
förhållande funne sig fortifikationsförvaltningen böra hemställa örn
anvisande av härför erforderliga medel. Merkostnaden beräknades till
943 000 kronor. Sammanlagda kostnaden för anordnande av ifrågavarande
etablissement skulle enligt beräkningen uppgå till (11 383 000 4 26 000
+ 943 000 =) 12 352 000 kronor eller avrundat 12 355 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1944.
I anslutning till det anförda hemställde fortifikationsförvaltningen, all
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för nästa budgetår för ordnande
av Göta pansarlivgardes förläggning anvisa ett investeringsanslag av
(12 355 000 — 8 000 000 =) 4 355 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
69
Kostnadsberäkningen torde få fogas såsom bilaga till detta protokoll
(bilaga 4).
Arméförvaltningens tygavdelnings verkstadsbyrå, vars i det föregående
omförmälda kalkyl rörande verkstadskostnaderna var baserad på en antagen
byggnadskostnad för verkstaden av 700 000 kronor, har på given anledning
verkställt en ny beräkning med utgångspunkt från att verkstaden
uppföres såsom friliggande och i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag beräknas draga en kostnad av 1 164 000 kronor. Vid en antagen
kostnad av 300 000 kronor för maskinutrustning m. m. erhålles — vid i
övrigt oförändrade förutsättningar beträffande bolagets åtaganden och med
iakttagande av affärsmässiga avskrivningskostnader m. m. — en årlig besparing
under de första tio åren av i runt tal 150 000 kronor om verkstadsrörelsen
bedrives i kronans regi. Efter 10 år beräknas den årliga besparingen
komma att uppgå till omkring 165 000 kronor.
För ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning har riksdagen hittills, Departementssåsom
av det föregående framgår, anvisat sammanlagt 8 000 000 kronor.
Etablissementet är under uppförande.
Någon definitiv kostnadsberäkning har tidigare icke kunnat framläggas,
enär slutgiltig utredning i ämnet icke förelegat. Särskilt frågorna örn verkstadsdriftens
ordnande och om anordnande av förråd för mobiliseringsmateriel
m. m. ha fordrat en omsorgsfull och tidsödande utredning, som först
nu avslutats.
Den nu framlagda kostnadsberäkningen utvisar en kostnad av 10 005 000
kronor för själva etablissementet, inklusive friliggande stridsvagnsverkstad
och ammunitionsförråd. Örn sistnämnda anläggningar förläggas i berg, uppstår
en beräknad merkostnad av 943 000 kronor. För garage- och förrådsanläggningar
för krigsreservmateriel tillkommer ytterligare ett belopp av
1 378 000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1944.
Vidkommande till en början kostnaderna för själva etablissementet torde,
i enlighet med vad jag under närmast föregående punkter rörande Svea
livgardes och Svea artilleriregementes förläggningar anfört, även här posterna
för gymnastikbyggnad med bastu samt idrottsplats tills vidare böra
utgå. Ej heller bör musikbyggnad nu komma till utförande. Beträffande
officers- och underofficersmässarna kan, i likhet med vad som anförts beträffande
Skånska pansarregementet, ifrågasättas ett sammanförande av
mässarna till en byggnad med gemensamt kök. I nu föreliggande fall torde
dock enligt vad jag inhämtat kostnadsbesparingen, även relativt sett, bliva
avsevärt mindre än vid Skånska pansarregementet, varför jag icke anser
mig böra föreslå en sammanslagning. Möjligheterna till besparing genom
en dylik åtgärd böra dock beaktas i samband med blivande dispositionsbeslut.
— Innan medel ställas till förfogande för uppförande av tyg- och mo
-
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
torexpeditionsbyggnad, torde statens organisationsnamnets utlåtande böra
inhämtas rörande ifrågavarande expeditioners planering. Beträffande posterna
i övrigt synes intet vara att erinra, ehuru jämväl vid detta förband bör
beaktas vad som inledningsvis anförts rörande av värnpliktskontingenternas
nedgång betingade inskränkningar av utrymmena.
Jag övergår härefter till frågan huruvida särskild stridsvagnsverkstad
bör anordnas eller om förbandet skall för sina motorfordonsreparationer
m. m. i huvudsak repliera på Aktiebolaget Nordströms Linbanor i Enköping.
Vid den prövning av frågan, som ägde rum i samband med valet av förläggningsplats
för regementet, förutsattes preliminärt — efter erbjudande
från bolaget att på egen bekostnad-utvidga sina anläggningar i och för reparationsarbeten
för regementets räkning — att sistnämnda alternativ skulle
visa sig fördelaktigast. Emellertid har det sedermera vid förhandlingarna
med bolaget framkommit, alt bolagets erbjudande likväl torde komma att
ställa sig ur ekonomisk synpunkt relativt ogynnsamt för kronan. Bolaget
har nämligen ansett sig böra räkna med amortering av erforderliga nybyggnader
medelst tilläggsdebitering å reparationsarbetet på så kort tid som 10
år, varjämte bolaget önskat vissa garantier rörande såväl reparationsverksamhetens
omfattning som dess fördelning under året. Viss osäkerhet råder
även huruvida bolaget kan åtaga sig reparationer av annan materiel än fordonsmateriel,
såsom vapen, signal- och intendenturmateriel. Av arméförvaltningens
tygavdelnings verkstadsbyrå uppgjorda kalkyler — närmare
berörda i det föregående — giva belägg för att alternativet med egen verkstad,
driven i regementets regi, ställer sig ekonomiskt avsevärt fördelaktigare
än ett anlitande av Aktiebolaget Nordströms Linbanor. En förutsättning
härför är dock att anläggningskostnaderna begränsas till det belopp, som
fortilikationsförvaltningen beräknat för friliggande verkstad. Örn verkstaden
förlägges i berg bliva anläggningskostnaderna betydligt högre och räntabiliteten
sålunda sämre.
Efter den omfattande utredning i verkstadsfrågan, som numera ägt rum,
anser jag mig böra tillstyrka, att särskild stridsvagnsverkstad anlägges.
Jag har därvid även beaktat den synpunkten att utbildning av personal i
stridsvagnsreparationstjänst bör äga rum och att ifrågavarande personal bör
vara disponibel i händelse av krig. Bland annat med hänsyn till att förutsättningarna
för anordnande av en bergverkstad enligt vad jag inhämtat
icke kunna anses gynnsamma på här ifrågavarande plats, förordar jag vidare,
att verkstaden anordnas såsom friliggande. Kostnaderna för en dylik
verkstad torde i enlighet med arméns fortifikationsförvaltnings förslag tills
vidare kunna beräknas till 1 098 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1944.
Beloppet, som icke inkluderar administrationskostnader, synes emellertid
högt, varför jag förutsätter ytterligare prövning av medelsbehovet innan
arbetena på verkstaden påbörjas. Med hänsyn till den avsevärda merkost
-
/
Kungl. Maj:ls proposition nr 97.
71
nåd, som i förevarande fall kan förutses, därest ammunitionsförråden skola
insprängas i berg, får jag tillstyrka, att desamma uppföras såsom friliggande.
Med godtagande av fortifikationsförvallningens kostnadsberäkningar och
med iakttagande av de inskränkningar i byggnadsprogrammet, som jag i det
föregående förordat, beräknar jag kostnaderna för etablissementet inklusive
friliggande verkstad och ammunitionsförråd till i runt tal 9 350 000 kronor.
Beträffande slutligen garage- och förrådsanläggningarna för krigsreservmateriel
torde de nu framlagda beräkningarna, som enligt vad jag inhämtat
grunda sig på definitiva uppgifter rörande omfattningen av ifrågavarande
materiel, kunna läggas såsom grund för äskande av medel för ändamålet,
trots att den s. k. förrådskommittén icke — såsom i annat sammanhang anförts
— kunnat framlägga definitiva förslag och principer rörande förrådsfrågornas
lösande. Resultatet av kommitténs arbete torde dock böra avvaktas,
innan medel av Kungl. Majit ställas till förfogande för ändamålet. Kostnaderna
för förråden, inklusive administration, böra alltså upptagas till
1 378 000 kronor. För vissa särskilda serviceanordningar ha enligt det föregående
beräknats 26 000 kronor.
I anslutning till det anförda beräknar jag totalkostnaderna för Göta pansarlivgardes
etablissement till (9 350 000 + 1 378 000 + 26 000 =) i runt
tal 10 750 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1944. Enär såsom nämnts av
riksdagen för ändamålet anvisats 8 000 000 kronor, torde för nästa budgetår
böra anvisas resterande belopp, eller 2 750 000 kronor.
Åberopande det anförda och med erinran att 1943 års riksdag förutsatt,
att de vid Göta pansarlivgardes förläggning till Enköping uppkommande
byggnadskostnaderna skola avskrivas med anlitande av förutnämnda särskilda
medel, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 2 750 000 kronor.
Flygvapnets delfond.
[ 7.] Vissa kompletteringsarbeten vid flygvapnets försökscentral
å Malmen.
Efter förslag av Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1939 års riksdag
(kapitalbudgeteni bil. 2, s. 32) anvisade riksdagen (skrivelse 1939: 112)
såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket till vissa engångskostnader
för försvarsväsendets byggnader m. m. för budgetåret
1939/40 ett reservationsanslag av 10 467 400 kronor, varav för uppförande
av byggnader vid försökscentralen å Malmen tillhopa 403 200 kronor.
Vidare anvisade riksdagen (skrivelse 1941:80) efter förslag av Kungl.
Majit i 1941 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 1, s. 37—40)
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens
delfond, till vissa förråds- och verkstadsbyggnader för budgetåret
1941/42 ett reservationsanslag av 1 236 000 kronor, varav för försökscentralen
å Malmen 500 000 kronor.
Genom brev den 28 november 1941 fastställde Kungl. Majit ingivna ritningar
till försökscentralen att i huvudsak lända till efterrättelse samt medgav,
att flygförvaltningen finge för ändamålet disponera belopp av högst
403 200 kronor respektive 500 000 kronor eller tillhopa högst 903 200 kronor,
att utgå av förutberörda båda anslag. I samband därmed uppdrog
Kungl. Majit åt flygförvaltningen att, därest det efter infordrande av entreprenadanbud
skulle visa sig att byggnadsprogrammet, med iakttagande
av vissa i brevet angivna inskränkningar eller förenklingar, icke skulle kunna
utföras för förenämnda kostnad av högst 903 200 kronor, till Kungl.
Majit inkomma med förslag rörande de ytterligare inskränkningar som till
bevarande av kostnadsramen kunde vidtagas utan att det med anstalten
avsedda ändamålet äventyrades.
1941 års försvarsutredning föreslog, att för försökscentralen å Malmen
skulle utföras byggnadsarbeten för en beräknad kostnad av 252 280 kronor
inklusive administrationskostnader, vilket belopp upptogs i försvarsbeslutet.
Sedan riksdagen (skrivelse 1942: 376) efter förslag i propositionen 1942:
270 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, /lygförvaltningens
delfond, till vissa byggnadsarbeten m. m. anvisat, dels å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 2 500 000
kronor, dels ock å riksstaten för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag
av 40 700 000 kronor, medgav Kungl. Majit genom brev den 25 september
1942, att flygförvaltningen för sålunda föreslagna byggnadsarbeten vid försökscentralen
finge disponera ett belopp av högst 252 280 kronor, att utgå
av nyssberörda båda anslag, delposten »Centrala flygverkstaden å Malmen
jämte försökscentralen».
Kungl. Majit har sålunda ställt tillhopa 1 155 480 kronor till flygförvaltningens
förfogande för här ifrågavarande ändamål. I
I skrivelse den 21 juli 1944 har flygförvaltningen anmält ytterligare medelsbehov
för ifrågavarande ändamål. Ämbetsverket har yttrat bl. a. följande.
Uppförande av huvudbyggnad med kontor, laboratorium och försökshall
samt garage och värmecentral jämte schaktnings- och terrasseringsarbeten
hade dittills inberäknat adminstrationskostnader dragit en kostnad av
1 217 000 kronor.
För att arbetet vid anstalten skulle kunna bedrivas såsom ursprungligen
avsetts, vore emellertid vissa kompletteringsarbeten oundgängligen nödvändiga.
Dessa arbeten inginge i det av riksdagen godkända och av Kungl.
Majit fastställda byggnadsprogrammet. För etablissementets iordningstäl
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
73
lande erfordrades vidare ytterligare planeringsarbeten, vilka kostnadsberäknats
till 11 000 kronor, vidare en del mindre arbeten, såsom brand- och
luftskyddsutruslning, för vilka medel icke anvisats i annat sammanhang,
samt ytterbelysning. Dessa arbeten hade kostnadsberäknats till sammanlagt
22 000 kronor. Slutligen vore förbättring av det nuvarande enkla taggtrådsstängslet
till taggtrådshinder kring anläggningen nödvändigt för bevakningen
och beräknades draga en kostnad av 18 000 kronor. Administrationskostnaderna
beräknades till 3 000 kronor. Dessa kostnadsberäkningar avsåge
det prisläge, som rådde vid tidpunkten för skrivelsens avlåtande. Sammanlagda
kostnaderna för ovannämnda kompletteringsarbeten belöpte sig sålunda
till (11 000 -f 22 000 + 18 000 + 3 000 =) 54 000 kronor.
Då kostnaderna för hittills uppförda anläggningar såsom angivits uppgått
lill 1 217 000 kronor, beräknade flygförvaltningen kostnaderna för etablissementels
färdigställande till (1 217 000 + 54 000 =) 1 271 000 kronor. Sedan
härifrån dragils det belopp, som Kungl. Majit ställt till förfogande för
ändamålet i fråga, eller 1 155 480 kronor, förelåge sålunda en brist av
115 520 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1943 angående flygvapnets medelsbehov under
kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 hade flygförvaltningen till ombyggnad
av molorverkstad vid centrala flyg verkstaden å Malmen på grundval
av prisläget den 1 juli 1941 upptagit ett belopp av 50 000 kronor eller samma
belopp som förs var sutredningen beräknat för ändamålet. Sedan ritningarna
till motorverkstaden uppgjorts och därvid framkommit, att viss
nedskärning av de tidigare för anläggningens uppförande beräknade kostnaderna
kunde åstadkommas, hade Kungl. Majit ställt 31 000 kronor till
flygförvaltningens förfogande för sagda byggnadsarbeten förutom belopp
för bestridande av administrationskostnader och merkostnader på grund av
prisstegring i förhållande till prisläget den 1 juli 1941. Flygförvaltningen
föresloge, att denna kostnadsminskning — enligt prisläget den 1 juli 1941
19 000 kronor — finge disponeras för försökscentralen. Lades härtill belopp
för administration och merkostnader på grund av prisstegring skulle ett belopp
av (19 000 + 1 100 + 3 200 =)23 300 kronor, kunna tagas i anspråk
för ändamålet i fråga.
Det av Kungl. Majit genom brevet den 25 september 1942 till flygförvaltningens
förfogande ställda beloppet av 252 280 kronor, vilket bestritts inom
ramen för 1942 års försvarsbeslut, avsåge prisläget den 1 juli 1941. Härtill
borde beräknas medel för kostnader på grund av prisstegring i förhållande
till nämnda prisläge med cirka IG u/o eller 40 300 kronor.
För nu ifrågavarande kompletteringsarbeten borde enligt flygförvaltningen
i första hand disponeras (23 300 + 40 300 =) 63 600 kronor. Härefter återstående
medelsbehov eller (115 520 — 63 600 =) i avrundat tal 52 000 kronor
syntes böra äskas av riksdagen såsom tilläggs- eller fördyringsanslag.
Försvarsdepartementets grunskningsnämnd för byggnadsarbeten har i remissyttrande
i ärendet den 13 december 1944 anfört följande.
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Departements
chefen.
Granskningsnämnden hade för de kostnader för försökscentralen, som bestredes
med de medel, 252 280 kronor, som anvisats inom ramen för 1942
års försvarsbeslut, hos flygförvaltningen begärt och erhållit uppdelning på
olika typer av kostnader samt uppgift örn när de olika kostnaderna nedlagts
eller beräknades bliva nedlagda. Med ledning av dessa uppgifter och med
kännedom örn kostnadstypernas fördelning hade granskningsnämnden beräknat
den genomsnittliga fördyringen sedan den 1 juli 1941 för ifrågavarande
anläggningsdelar inklusive administration till 11,5%. Härvid hade
förutsatts, att dagens prisläge bleve bestående för de ännu icke utförda arbetena.
Försökscentralen å Malmen har till ändamål att genom utprovning utvälja
för anskaffning lämplig materiel samt att beträffande befintlig materiel
praktiskt pröva förslag till erforderliga ändringar m. m. i syfte att åstadkomma
ökad användbarhet och flygsäkerhet. Försökscentralen har under
senare år fått en avsevärt vidgad verksamhet beroende på flygvapnets utökning
och särskilt på att flygplan, motorer och utrustning numera i stor utsträckning
framställas inom landet. Av naturliga skäl måste före varje serietillverknings
igångsättande en minutiös provningsverksamhet äga rum
för att i möjligaste mån undvika att dolda fel i konstruktion och utrustning
skola framträda sedan materielen tagits i bruk.
I försvarsbeslutet förutsågs även viss utökning av försökscentralens lokaler
i förhållande till tidigare byggnadsplan^ Såsom av det föregående framgår
ha emellertid för ändamålet avsedda belopp icke förslagit trots att icke
oväsentliga beskärningar av byggnadsprogrammet ägt rum. Utöver beräknade
och till förfogande ställda medel, (903 200 + 252 280 =) 1 155 480
kronor, erfordras sålunda enligt flygförvaltningens förevarande framställning
ytterligare ett belopp av 115 520 kronor enligt nuvarande prisläge.
Emellertid bör beloppet minskas med de medel, som i överensstämmelse
med tillämpade principer böra anvisas för bestridande av kostnader för
prisstegring utöver prisläget den 1 juli 1941 å det inom femårsplanens kostnadsram
anvisade beloppet 252 280 kronor. Dessa kostnader ha av flygförvaltningen
efter en procentsats av 16 % beräknats till 40 300 kronor. Vidare
har flygförvaltningen föreslagit, att för ändamålet skulle tagas i anspråk
en besparing av, enligt nuvarande prisläge, 23 300 kronor, som uppkommit
vid planering av motorverkstad vid centrala flygverkstaden å Malmen.
Flygförvaltningen har sålunda begränsat sitt medelsäskande till
(115 520 — 40 300 — 23 300 ~) i runt tal 52 000 kronor.
Försvarsdepartementets granskningsnämnd för byggnadsarbeten har beräknat
den genomsnittliga fördyringen sedan den 1 juli 1941 för här ifrågavarande
anläggningar till 11,5%, varför till mötande av prisstegring icke
torde böra anvisas högre belopp än 29 000 kronor. Den besparing örn 23 300
kronor, som uppkommit å förenämnda ombyggnadsarbete vid centrala
flygverksladeu, bör även enligt min mening kunna tagas i anspråk för här
Kungl. Majlis proposition nr 97.
75
ifrågavarande ändamål, varför ytterligare skulle erfordras omkring 63 200
kronor. Av handlingarna i ärendet framgår emellertid, att av kostnaderna
för återstående arbeten vid försökscen trålen 18 000 kronor belöpa på
komplettering av taggtrådsstängsel och 4 500 kronor på splitterskydd för
lanteminer. Då jag av föreliggande utredning icke blivit övertygad om att
dessa arbeten äro oundgängligen nödvändiga, finner jag mig icke kunna tillstyrka,
att de nu komma till utförande. Med biträdande av flygförvaltningens
förslag i övrigt beräknar jag — med frånräknande jämväl av på nyssnämnda
poster belöpande administrationskostnader — för kompletteringsarbeten
vid försökscentralen å Malmen utöver tidigare anvisade medel ett
belopp av i punt tal 40 000 kronor. Beloppet, vilket hänför sig till ett i huvudsak
före 1942 års försvarsbeslut planlagt byggnadsföretag, torde icke
böra inräknas inom den kostnadsram, som av 1942 års riksdag angivits för
försvarsväsendets utbyggande under femårsperioden 1942/47.
Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa kompletteringsarbeten vid flygvapnets försökscentral
d Malmen för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 40 000 kronor.
[8.] Vissa merkostnader för Södermanlands flygflottilj.
För uppförande av nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj —
sedermera benämnd Södermanlands flygflottilj — har riksdagen (skrivelse
1940 U: 97 och 1941:80) såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighelsfond,
flygförvaltningens delfond, anvisat två reservationsanslag av
5 000 000 kronor respektive 3 500 000 kronor, sålunda tillhopa 8 500 000
kronor. Av detta belopp har Kungl. Majit ställt sammanlagt 8 197 100 kronor
till flygförvaltningens förfogande, varjämte Kungl. Majit genom brev
den 28 juni 1941 förordnat, att av anslagen i fråga ett belopp av 1 900 kronor
skulle överföras till fjärde huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga. Av för flottiljan anvisade medel
återstår således odisponerat ett belopp av (8 500 000 -—- 8 197 100 — 1 900
= ) 301 000 kronor.
Vidare har riksdagen (skrivelse 1942: 30) efter förslag av Kungl. Majit i
propositionen 1942:31 å tilläggsstat II lill riksstaten för budgetåret 1941/42
till utvidgning av flygfältet vid Södermanlands flygflottilj anvisat ett reservationsanslag
av 440 000 kronor. Enligt brev den 12 juni 1942, varigenom
anslaget i fråga av Kungl. Majit ställts till flygförvaltningens förfogande,
avsågs ett belopp av omkring 85 000 kronor för förvärv av ytterligare mark
för flygfältet
I skrivelse den 4 januari 1945 har flygförvaltningen redogjort för hittills
utförda byggnadsarbeten m. m. vid flottiljen och i samband därmed fram
-
76
Kungl. Majus proposition nr 97.
Departements
chefen.
lågt en beräkning rörande kostnaderna för återstående oundgängligen erforderliga
åtgärder. Av skrivelsen och vid densamma fogade bilagor inhämtas
i huvudsak följande.
Av de till flygförvaltningens förfogande ställda medlen — enligt det föregående
8 197 100 kronor förutom medel för flygfältets utvidgning — hade
ett belopp av 84 800 kronor avsetts för uppförande av en provbocksanläggning.
Flygförvaltningen hade i annat sammanhang föreslagit en revidering
av byggnadsprogrammet för flygvapnets motorprovtjänst, innebärande
bland annat att nu ifrågavarande anläggning icke skulle komma till
utförande. Det härför beräknade beloppet avsåges emellertid skola tagas
helt i anspråk för annat med motorprovtjänsten sammanhängande
ändamål. Övriga arbeten vid flottiljen, kostnadsberäknade till
(8 197 100 — 84 800 --) 8 112 300 kronor, hade intill den 1 oktober 1944
dragit en verklig kostnad av i runt tal 8 200 200 kronor, motsvarande en
medelprisstegring av 1,08 %>. Vid flottiljen återstående byggnadsarbeten beräknades
draga en kostnad av 306 300 kronor, fördelade med 270 000 kronor
på flygfältsbelysning, 14 500 kronor på vägar och planering, 4 500 kronor
på komplettering av värmeledningssystemet samt 17 300 kronor på administration
och oförutsedda utgifter. Det ojämförligt största arbetet, nämligen
färdigställandet av flygfältsbelysningsanläggningen, sammanhängde
med att flygfältet erhållit en betydligt större omfattning än vad som ursprungligen
avseils. Av det för ändamålet beräknade beloppet, 270 000 kronor,
belöpte cirka 127 000 kronor på elektrisk utrustning m. m., 70 000 kronor
på jordkablar, 26 000 kronor på grävningsarbeten, 18 000 kronor på
kabelnedläggning samt återstoden på fundament, transformatorkiosker, ledningar
m. m.
Slutförandet av byggnadsprogrammet vid Södermanlands flygflottilj, för
vilket program anvisats sammanlagt 8 500 000 kronor, skulle alltså enligt
det anförda draga en kostnad av (8 200 200 + 306 300 + 84 800 = )
8 591 300 kronor. Härav hade redan ett belopp av 8 197 100 kronor ställts
till flygförvaltningens disposition, varför ytterligare (8 591 300 — 8 197 100
= ) 394 200 kronor skulle erfordras. Å reservationsanslagen återstode odisponerat
ett belopp av 301 000 kronor, medan resten, (394 200 — 301 000 = )
i runt tal 94 000 kronor, syntes böra täckas genom tilläggsanslag.
1 remissyttrande i ärendet den 29 januari 1945 har försvarsdepartementets
granskningsnåmnd för byggnadsarbeten anfört följande.
Flygförvaltningen hade uppgivit behovet av tilläggsanslag till följd av
prisförhöjningar till 94 000 kronor, motsvarande en kostnadsökning av i medeltal
cirka 1 %>. Prisstegringen från den 1 juli 1941 till tiden för arbetenas
utförande beräknade granskningsnämnden ha inverkat betydligt mera på
byggnadskostnaderna, varför anledning till invändning mot flygförvaltningens
hemställan örn prisstegringstillägg ej förelåge.
Granskningsnämnden tillstyrkte därför flygförvaltningens hemställan, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att anvisa ett tilläggsanslag av 94 000
kronor för bestridande av merkostnader på grund av prisstegring för Södermanlands
flygflottilj.
Beräkningen av anslagen till byggnadsarbeten enligt 1942 års försvarsbeslut
har baserats på prisläget den 1 juli 1941. I samband med behandlingen
Kungl. Majlis proposition nr 97.
77
i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 8 och 9) av frågor
rörande behovet av medel för dylika arbeten till täckande av merkostnader
på grund av prisstegring anförde jag, att jämväl anslag som anvisats
eller komme att anvisas för byggnadsföretag, som icke läge inom ramen för
1942 års försvarsbeslut, i många fall måste komma att visa sig otillräckliga
till följd av inträdda prisstegringar. Jag förutsatte, att påbörjade eller beslutade
företag utan hinder därav skulle få fullföljas, varefter, sedan de
slutliga kostnaderna kunde säkrare överblickas, tilläggsanslag till följd av
prisstegringar borde äskas av riksdagen.
Flygförvaltningens nu föreliggande framställning om anvisande av ytterligare
medel för byggnadsarbeten vid Södermanlands flygflottilj föranledes
emellertid enligt min uppfattning mindre av inträdda prisstegringar än av
nya medelsbehov. Huvuddelen av vid flottiljen återstående arbeten hänföra
sig sålunda till av flygfältets utvidgning betingade kompletteringar av flygfältsbelysningen,
vilka arbeten i och för sig måste anses nödvändiga. Jämväl
de av ämbetsverket i övrigt föreslagna arbetena synas var erforderliga.
Jag finner mig således kunna tillstyrka, att för byggnadsarbeten vid Södermanlands
flygflottilj beräknas utöver tillgängliga medel, 301 000 kronor,
ytterligare ett belopp av 94 000 kronor enligt nuvarande prisläge. Beloppet
torde såsom hänförande sig till ett äldre byggnadsföretag böra anvisas såsom
särskilt investeringsanslag.
Åberopande det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Vissa merkostnader för Södermanlands flygflottilj för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 94 000 kronor.
II. Försvarets fabriksfond.
[9.] Vissa byggnadsarbeten vid centrala torpedverkstaden.
I skrivelse den 1 juli 1944 ävensom i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
upptog marinförvaltningen till behandling frågan örn torpedanskaffning
för marinen och framlade i samband därmed en fullständig plan för
dylik anskaffning under de närmaste budgetåren, innebärande tillverkning
av dels torpeder av nu gängse konstruktion i största möjliga omfattning,
dels ock torpeder av en ny konstruktion.
I särskild skrivelse den 18 augusti 1944 har försvarets fabriksstyreise i
anledning av marinförvaltningens förslag att viss del av tillverkningen skulle
avse torpeder av ny konstruktion äskat tillhopa 655 000 kronor — varav
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
för byggnader 505 000 kronor och för maskinutrustning 150 000 kronor —
för viss tillbyggnad av centrala torpedverkstaden.
Vid anmälan av propositionen 1944: 288 framhöll jag (s. 18 och 19),
bland annat, att det syntes böra undersökas huruvida icke den nya tillverkningen
genom jämkning av tillverkningsprogrammet beträffande torpeder
av äldre konstruktion skulle kunna äga rum utan ytterligare kapitalinvesteringar
i torpedverkstaden.
I anförande till statsrådsprotokollet i samband med anmälan av fjärde
huvudtiteln i årets statsverksproposition (s. 191) anförde jag, att inom marinförvaltningen
och försvarets fabriksstyrelse ytterligare undersökningar
ägt rum rörande torpedanskaffningens fördelning på olika budgetår, varvid
särskild uppmärksamhet ägnats åt frågan om beredande av jämn sysselsättning
åt torpedindustrien. De verkställda undersökningarna gåve vid
handen, att den i propositionen 1944:288 avsedda torpedanskaffningen,
under förutsättning att vissa i försvarsbeslutet medräknade beställningar å
flyglorpeder utlades, syntes kunna utsträckas över en något längre tidrymd
än som tidigare beräknats utan att därför önskemålet om ett fullständigt
utnyttjande av torpedindustriens leveranskapacitet under de närmaste åren
behövde eftergivas. Jag förutsatte därvid, att marinförvaltningen skulle beredas
möjlighet att i anskaffningsprogrammet inrymma ett antal torpeder
av ny konstruktion.
1 en den 25 januari 1945 dagtecknad promemoria har försvarets fabriksstyreise
sedermera anmält, att inom styrelsen utredning verkställts i vad
mån centrala torpedverkstaden vore i behov av ombyggnad för att kunna
fullgöra de torpedleveranser, vilka under de i statsverkspropositionen angivna
förutsättningarna skulle ankomma på verkstaden. Det hade därvid
kunnat konstateras, att endast vissa mindre ändringar erfordrades, vilka
ändringar voro betingade av att torpeder av den nya konstruktionen skulle
tillverkas. Enligt inom styrelsen utförda beräkningar skulle byggnadsarbetena
komma att draga en sammanlagd kostnad av 39 000 kronor, varjämte
till maskinutrustning skulle erfordras ett belopp av 4 000 kronor.
Departements- Såsom av redogörelsen framgår har det visat sig möjligt att högst väsent
chefen.
b
ligt nedbringa de engångskostnader, som vid centrala torpedverkstaden
uppkomma vid tillverkning av torpeder av ny konstruktion. Jag finner mig
beredd tillstyrka, att medel beräknas för ombyggnadsarbeten och anskaffning
av maskinutrustning i nämnda verkstad i enlighet med försvarets
fabriksstyrelses senaste förslag i ämnet. Jag äskar under nästföljande punkt
medel för anskaffning av maskinutrustning och hemställer nu, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid centrala torpedverkstaden
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av
39 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
79
[10.] Anskaffning av vissa maskiner för Centrala torpedverkstaden.
Under hänvisning till vad under nästföregående punkt anförts får jag
hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Anskaffning av vissa maskiner för centrala torpedverkstaden
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 4 000 kronor.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
under punkterna 1—-10 hemställt förordnar Hans Majit
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
A. Broberg.
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Skånska pansarregementet (Hässleholm).
Bilaga 1.
Byggnadsobjekt
Kanslihus ...............................
Kompanikaserner, 10 st.................
Matinrättning ...........................
Marketenteri ...........................
Underolficersmäss ......................
Oflicersmäss ............................
Sjukhus ................................
Skolbyggnad ...........................
Gymnastikbyggnad .....................
Vakt- och arrestbyggnad ...............
Vinterstall ..............................
Gevärssmedja ...........................
Kallförråd för handvapenammunition ...
Kallförråd för sprängladdad ammunition
Kallförråd för gas- och rökammunition
Kallförråd för sprängteknisk materiel ..
Cykelställ ..............................
Varmgarage ............................
Tvätt- och smörjhall ...................
Bensinstation ...........................
Gengasstation ...........................
Värmecentral med brandredskapsbod . ..
Intendenturförråd med verkstad ........
Kallförråd för tygmateriel ..............
Körcentral och motorexpedition ........
Kallgarage ..............................
Skjuthall för stridsvagnar ..............
Pjäsförråd ..............................
Bostäder för husmödrar ................
Bostad för väbel........................
Bostäder för maskinist och eldare ......
Fordonsförråd ..........................
Drivmedelsförråd .......................
Gaskammare ...........................
Signalverkstad .........................
Målmaterielförråd ......................
Korthållsbana med bod.................
Spolplattor .............................
Smörjbryggor ..........................
Cykelställ ...............................
Mottagningscentral ......................
Utv. elektriska arbeten .................
» förbindelseledningar i mark ........
Förbindelseledningar inomhus ..........
Utv. planer, vägar och stängsel.........
» vatten- och avloppsledningar ......
Administration, c:a 6 %
Kostnader enligt arméns
fortifikationsförvaltning
(prisläge 1/7 1941)
und. femårs -
eft. femårs -
perioden
perioden
295 700
2 221 700
599 100
268 100
120 900
180 900
258 800
197 400
363 500
Kronor
77100
66 300
57 500
5 300
17 500
3 900
9 500
7 000
843 500
130 400
50 400
3 200
293 000
139 600
28 500
lil 300
13 900
63 500
34 500
45 000
33 200
70 600
7 500
12 600
1 800
78 700
4 300
34 800
18 300
41 700
1200
114 800
225 200
226 000
66100
960 900
530 400
8 571 600
363 500
,521 400
21 500
9 093 000
Mobiliseringsförråd, inkl. administration och oförutsett ......... 1 815 000
Summa kronor 10 908 000
385 000
385 000
Kungl. Maj-.ts proposition nr 97.
81
Svea livgarde (Sörentorp).
Bilaga 2.
Byggnadsobjekt |
Kostnader enligt arméns |
Kanslibyggnad med officersmäss .................................... |
680 000 |
Logementsbyggnader, större, 3 stycken .................... |
1 770 600 |
» , mindre, 7 stycken ............................ |
2 913 000 |
» , ombyggnad av befintlig kasern .............. |
35 000 |
252 000 * |
|
Exercishus (tillbyggnad av filmapparatrum och förbättring av akusti- |
|
55 500 |
|
Gymnastikbyggnad med badstu . .................................... |
490 000 |
93 000 |
|
fifiO 000 |
|
Mässbyggnad för underofficerare................................... |
213 000 |
Marketenteribyggnad ............................................... |
347 000 |
Matinrättningsbyggnad med värmecentral........................... |
1 030 600 |
Vakt- och arrestbyggnad............................................ |
165 500 |
19 000 |
|
Bostäder för väbel, maskinist, eldare (2 st.) samt husmödrar (3 st.) |
174 200 |
Bostäder för köksbiträden ......................................... |
137 000 |
Vinterstall för 29 hästar............................................ |
101 000 |
Sommarstall för 32 hästar.......................................... |
90 000 |
Sjukstall med skosmedja........................................... |
112 000 |
Hundgård för 22 hundar .......................................... |
34 000 |
Brandredskapsbod med torktorn .................................... |
29 000 |
Varmgarage ........................................................ |
189 000 |
Kallgarage ......................................................... |
72 000 |
Serviceverkstad för motorfordon med laddningsstation, motorlektions- |
|
rum samt tyg- och motorexpeditioner ............................ |
153 700 |
Spolplattor och smörjbryggor ...................................... |
23 200 |
50 000 |
|
Gengasstation med gengasbränsleförråd ............................ |
15 000 |
Centralt bytesförråd med serviceverkstäder för intendenturmateriel.. |
254 000 |
Vapenförråd med vapen- och pjäsverkstad (typ A II) .............. |
414 100 |
Cykelförråd med serviceverkstad (typ A II) ........................ |
132 300 |
75 000 |
|
Kärrförråd (typ A II) ............................................. |
48 900 |
Förråd för häst- och hundutredning m. m. (typ B I)............. |
77 400 |
Förråd för utredningsmateriel till motorfordon 2 st. (typ AI) ____ |
72 000 |
övningsförråd, 6 st. (typ C) ...................................... |
52 800 |
Proviantmagasin ................................................... |
128 000 |
Potatiskällare ...................................................... |
30 000 |
Ombyggnad (invändig) av 6 befintliga förrådsbyggnader ............ |
100 000 |
Ammunitionsförråd (friliggande typ E) 7 st......................... |
49 600 |
Bergrum för maskiner in. m. till värnpliktsredovisningen .......... |
84 000 |
9 000 |
|
Sopstation .......................................................... |
20 000 |
82 000 |
|
Iståndsättning av baracker ........................................ |
25 000 |
Bryning av baracker................................................ |
5 000 |
Rivning av Sörentorps gårdsbyggnad ............................... |
1 500 |
Stängsel ........................................................... |
75 500 |
Ulv. värmekulvertar med ledningar................................ |
283 000 |
Invändiga förbindelseledningar..................................... |
60 000 |
Utv. vatten- och avloppsledningar samt branddamm ............... |
385 000 . |
Dräneringsarbeten .................................................. |
329 000 |
Utv. elektriska arbeten ............................................ |
172 500 |
Väg- och planeringsarbeten, vedgård............................... |
1 018 000 |
Summa kronor |
lil »87 600 |
Bihang till riksdagens protokoll 19''i5. t sami. nr 97.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Byggnadsobj ekt |
Kostnader enligt arméns |
Transport |
13 887 600 |
Administration och oförutsett, cirka 6 % .......................... |
837 400 |
Summa kronor för etablissementet |
14 725 000 |
Förrådsanläggningar för krigsmateriel, inkl. utvändiga ledningar och |
|
planeringsarbeten (platserna icke bestämda) ...................... |
2 100 000 |
Administration och oförutsett, cirka 6 % .......................... |
125 000 |
Summa kronor för krigsmaterielförråd |
2 225 000 |
Totalsumma kronor |
16 950 000 |
Kungl. Majus proposition nr 97.
83
Bilaga 3.
Svea artilleriregemente (Rissne).
Byggnadsobjekt
Kanslibyggnad .....................................................
Officersmäss .......................................................
Logementsbyggnader, större, 7 stycken ............................
» , mindre, 3 stycken............................
Skolbyggnad .......................................................
Gymnastikbyggnad med badstu.....................................
Idrottsplats ........................................................
Sjukhus ............................................................
Mässbyggnad för underofficerare...................................
Marketenteribyggnad ...............................................
Ombyggnad av Rissne gårdsbyggnad till manskapsbibliotek.........
Matinrättningsbyggnad med värmecentral...........................
Vakt- och arrestbyggnad...........................................
Bostäder för väbel, maskinist, eldare (2 st.) och husmödrar (3 st.) ..
Stallbyggnader .....................................................
Sjukstall och skosmedja ............................................
Hundgård för 22 hundar ..........................................
Brandredskapsbod .................................................
Ridhus ............................................................
Pjäsexercishus .....................................................
Cykelställ..........................................................
Varmgarage ........................................................
Serviceverkstad med smörj- och tvätthall ..........................
Motorexpeditionsbyggnad ...........................................
Spolplattor och smörjbryggor ......................................
Bensinstation ......................................................
Gengasstation och gengasbränsleförråd .............................
Centralt bytesförråd med serviceverkstäder för intendenturmateriel..
Vapenförråd med vapensmedja.....................................
Gaskammare .......................................................
Cykelförråd ........................................................
Tygmaterielförråd, kallt (komplettering av befintligt) ..............
Tygmaterielförråd, kallt (nybyggnad) ..............................
» , varmt (ombyggnad av befintligt kallförråd) ____
Signalförråd med serviceverkstad ..................................
Proviantförråd .....................................................
Potatiskällare ......................................................
Handamimunitionsförråd ............................................
Kostnader enligt arméns
f ollif ika tionsförvaltning
(prisläge 1/7 1944).
350 000
290 000
2 334 500
958 500
275 600
490 000
71 000
345 000
210 000
462 500
30 000
1 113 500
167 000
171 900
1680 000
400 000
34 000
20 000
271 000
247 500
4 000
262 000
77 000
179 500
16 400
55 000
25 000
188 000
98 700
6 000
12 500
65 000
127 500
90 000
98 300
125 000
30 000
106 800
Förråd i berg för utrustningsammunition, även bergrum för maskiner
m. .m. till värnplikt6redovisningen ................................
Elektrifiering av befintlig logbyggnad ..............................
Gödselstäder .......................................................
Sopstation ..........................................................
Transformatorstation ...............................................
Korlhållsskjutbana .................................................
Handgranatsbana ...................................................
Stängsel ...........................................................
Utv. värmekulvertar med ledningar ................................
Utv. vatten- och avloppsledningar med pumpverk och branddammar
Dräneringsarbeten ..................................................
Utv. elektriska arbeten ............................................
Väg- och planeringsarbeten, vedgård m. m.........................
700 000
3 500
50 000
15 000
15 000
55 000
6 000
92 000
317 000
604 000
54 000
220 000
1 036 000
Summa kronor
14 656 200
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
U\V‘-V.U Byggnadsobjekt |
Kostnader enligt arméns |
. , ''•''Transport |
14 656 200 880100 163 700 15 700 000 1 500 000 90 000 1 590 000 17 290 000 |
Färsk juina administrationskostnader för tidigare byggnadsförslag ... Summa kronor för etablissementet { '' i 1; . Förrådsanläggningar för krigsmateriel, inkl. utvändiga ledningar och |
|
; Administration och oförutsett, cirka 6 % .......................... Summa kronor för krigsmaterielförråd Totalsumma kronor |
|
■ : i '' t
i
Kungl. Mäj:ts proposition tor 97.,
85
Göta pansarlivgarde (Enköping).
Bilaga A.
Éyggnadsobjekt |
Kostnader enligt arméns |
Kanslihus .......................................................... |
257000 : - |
Logementsbyggnader: utan inredd vind, 2 st....................... |
444 000 '' Y |
med vind inredd med reservlogement tillika |
|
lektionsrum, 3 st............................ |
780 000 |
med vind inredd med lektionsrum, 2 6t..... |
474 000 |
för aspirantskolan, 1 st....................... |
194 000 |
Vakt- och arrestbyggnad........................................... |
85 500 |
Matinrättningsbyggnad ............................................. |
463 000 |
Marketenteribyggnad .............................................. |
233 000 |
Värmecentral med brandredskapsbod ............................... |
250 000 |
Skolbyggnad....................................................... |
ian ooo |
Gymnastikbyggnad med bastu ...................................... |
390 000 |
Sjukhus med 28 vårdplatser ........................................ |
263 000 |
Mässbyggnad för officerare ......................................... |
169 000 |
» » underofficerare .................................. |
105 000 |
Musikbyggnad med förläggning för 3 furirer, 11 meniga och elever.. |
112 000 |
Tyg- och motorexpeditionsbyggnad med motorlektionssal, radiorum |
|
Bostadsbyggnad för ekonomipersonal............................... |
125 900 |
Pjäsförråd ......................................................... |
900 |
Cykelförråd ....................................................... |
|
Vapensmedja med tygmaterielförråd ............................... |
135 500 |
Motor- och batteriförråd m. m..................................... |
90 000 |
Ammunitions- och sprängämnesförråd (friliggande) ................ |
95 000 |
Centralt bytesförråd med serviceverkstäder för intendenturmateriel |
148 500 |
Gaskammare ..................................................... |
7 000 |
Potatiskällare ...................................................... |
90 ooo |
Varmgarage för övningsfordon .................................... |
600 000 |
Spolhallar » » .................................... |
104 000 |
Grovtvätt för stridsvagnar .......................................... |
25 200 |
Spolplattor för övningsfordon .................................... |
10 500 |
Smörjbryggor » » .................................... |
26 700 |
Bensinstation » » .................................... |
60 500 |
Gengasbränsleförråd m. m......................................... |
13 700 |
Stridsvagnsverkstad (friliggande) ................................... |
1 098 000 |
Verkstad för radio-, signal- och optisk materiel jämte signalmateriel- |
|
förråd ........................................................ |
94 500 |
Hundgård .......................................................... |
23 300 |
Idrottsplats ........................................................ |
101 000 |
Branddammar ..................................................... |
40 300 |
Cykelställ .......................................................... |
1.200 |
Korthållsskjuthall för stridsvagnar ................................. |
101 000 |
Skolskjutnings- och kulspruteskjutbana ............................. |
151 000 |
Korthållsskjutbana ................................................. |
27 600 |
Handgranatbana .................................................... |
5 000 |
Markörskydd m. m. i fältskjutningsterrängen ...................... |
38 000 |
Utv. kulvertledningar .............................................. |
326 000 |
» vatten- och avloppsledningar.................................. |
449 000 |
» elektriska ledningar........................................... |
139 000 |
Väg- och planeringsarbeten samt stängsel .......................... |
777 000 |
Administration och oförutsedda utgifter, cirka 6 % ................ |
566 900 |
Summa kronor för ctablissementet |
10 005 0001 |
1 Därutöver tillkomma 26 000 kronor för provisorisk verkstad i avvaktan pä slutlig lösning
av regementets verkstadsfråga. Örn 6tridvagnsvcrkstad och ammunitionsförråd förläggas i berg,
tillkommer merkostnad av (736 000 + 207 000 =) 943 000 kronor.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Byggnadsobjekt |
Kostnader enligt arméns |
< Transport Garage- och förrådsanläggningar m. m. för krigsreservmateriel, inkl. |
10 005 000 1300 000 78 000 1 378 000 11 383 000 |
Administration och oförutsett, cirka 6 % ................. ........ |
|
Summa kronor för krigsreservförråd Totalsumma kronor |
i
i
■ t
|
i
!
I
!
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
87
Bilaga 5.
Sammanställning av byggnadsprogrammet för armén.
Kostnader för femårsperio- |
||
den 1942/47 enligt pris- |
||
läget 1/7 1941 |
||
Av riksdagen |
||
Byggnadsobjekt |
beslutade eller |
Ännu ej |
för riksdagen |
prövade |
|
framlagda |
byggnads- |
|
byggnads- |
förslag |
|
förslag |
||
A. Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m. |
||
Nya etablissement m. m. |
||
Norrbottens regementes jägarbataljon .......................... |
3 358 000 |
|
Göta pansarlivgardes kompani på Gotland ...................... |
545 000 |
|
Skånska pansarregementet ...................................... |
10 700 000 |
|
Wendes artilleriregemente ...................................... |
7 900 000 |
|
Bergslagens artilleriregemente .................................. |
10 048 000 |
|
Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland ............ |
790 000 |
|
Göteborgs luftvärnskår ......................................... |
4 935 000 |
|
Luleå luftvärnskår .............................................. |
5 450 000 |
|
Signalregementets kompani i Skövde........................... |
1324 000 |
|
Göta trängkårs kompani i Nora ................................ |
1 590 000 |
|
Luftvärnsmobiliseringscentral ................................... |
168 000 |
|
Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer......... |
867 000 |
196 000 |
Mobiliseringscentraler för trängkårerna ........................ |
2 464 000 |
|
Stabsmobiliseringscentraler i II.—VI. militärområdena .......... |
790 000 |
|
Förrådsbyggnader för territoriella förband (inklusive markför- |
jjjP*'' |
|
värv) |
9 785 000 |
2 000 000 |
Summa kronor |
59 714 000 |
2196000 |
Tillbyggnad av kaserner. |
||
Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente ........ |
580 000 |
|
Södra skånska infanteriregementet ............................. |
— |
|
Gotlands infanteriregemente .................................... |
451 000 |
|
Norrlands dragonregemente .................................... |
— |
|
Göta artilleriregemente ......................................... |
965 000 |
|
Norrlands artilleriregemente .................................... |
— |
|
Smålands artilleriregemente .................................... |
630 000 |
|
Gotlands artillerikår ............................................ |
449 000 |
|
Bodens artilleriregemente ...................................... |
— |
|
Karlsborgs luftvärnsregemente .................................. |
550 000 |
|
Skånska luftvärnskåren (inkl. verkstad) ........................ |
905 000 |
|
Sundsvalls luftvärnskår ........................................ |
861 000 |
|
Ingenjörkårerna ................................................ |
— |
2 238 000 |
Signalregementet och arméns signalskola ....................... |
415 000 |
60 000 |
Signalregementets kompani i Kristianstad ...................... |
— |
212 000 |
— |
||
i |
||
Norrlands trängkår ............................................ |
j 2 270 000 |
|
Skånska trängkåren ............................................ |
290 000 |
|
Summa kronor |
6366000 |
2510000 |
1 Beloppet inkluderar 51 000 kronor för vissa arbeten för Livregementets husarer.
2 Härjämte tillkommer ett belopp av 418 000 kronor, som anvisats utom femårsplanens kostnadsram.
88
Kungl. Muj:ts proposition nr 97.
i Byggnadsobjekt |
Kostnader för femårsperio-den 1942/47 enligt pris-läget 1/7 1941 |
|
Av riksdagen |
Ännu ej |
|
Barackbyggnader ............................................. |
1 895 000 |
|
Garagebyggnader ............................................... |
4 650 000 |
|
Exercisbyggnader .............................................. |
1 010 000 |
|
Furirbostäder ................................................ |
1 000 000 |
|
Särskilda byggnadsbehov. |
||
Förläggning av vissa officersaspirant- m. fl. skolor ............ |
3 450 000 |
|
Infanteriskjutskolan ävensom vissa byggnadsarbeten vid Skillinga- |
||
ryd ........................................ |
||
Ridskolan ................................... |
nnrt |
|
Artilleriskjutskolan ................................ |
2 600 000 |
|
Luftvärnsskjutskolan ......................................... |
1 515 000 |
35 000 |
Försvarets läroverk .................................... |
1 750 000 |
|
Gudhems remontdepå .......................................... |
100 000 |
|
Verkstäder vid Södermanlands pansarregemente ................ |
1070 000 |
|
Summa kronor |
11107 000 |
35 000 |
B. Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående |
||
byggnadsarbeten m. m. |
||
Ordnande av förläggningar för truppförband och staber m. m. |
||
Signalregementets kompani i Boden och Tredje tygkompaniet .. |
1242 000 |
|
Andra tygkompaniet ............................................ |
710 000 |
|
Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält ................. |
200 000 |
|
Ordnande av förläggningen å Revingehed....................... |
680 000 |
|
Marketenteribyggnad m. m. å Revingehed ...................... |
730 000 |
|
Provisorisk förläggning för infanteriets officersaspirantskola ____ |
95 000 |
|
Ordnande av förläggningen å Rinkaby .......................... |
261 000 |
|
Expeditionsbyggnad för militära staber i Östersund ............ |
465 000 |
|
Expeditionsbyggnad för militära staber i Karlstad .............. |
495 000 |
|
Expeditionsbvggnad för VII. militärbefälsstaben ................ |
132 000 |
|
Försvarsområdesslaben i Kiruna ............................... |
136 000 |
|
Herrevadskloster® remontdepå ................................ |
140 000 |
|
Arméhundgården och arméhundskolan ........................ |
423 000 |
|
Ordnande av förläggningen å pansarskjutfältet på Utö.......... |
870 000 |
|
Summa kronor |
6 579 000 |
|
Verkstäder m. m. |
||
Tygverkstäder vid Skaraborgs pansarregemente ................ |
1 856 000 |
|
Tyganstalt vid Smålands artilleriregemente ..................... |
500 000 |
|
Tygverkstad för Jämtlands fältjägarregemente och Norrlands ar- |
||
tilleriregementé ............................................... |
543 800 |
|
Tygverkstad för Jönköpings-Kalmar regemente och Göta ingen- |
||
jdrkår ................................................. |
205 000 |
|
Tygverkstad för Västernorrlands regemente och Norrlands träng- |
||
kår ...................................................... |
fini sno |
|
Serviceverkstad för Västernorrlands regemente ................. |
37 000 |
Kungl. Majlis proposition nr 97.
89
Kostnader för femårsperio-den 1942/47 enligt pris-läget 1/7 1941 |
||
Byggnadsobjekt |
Av riksdagen |
Ännu ej |
Serviceverkstad för Svea trängkår ............................. |
89 000 |
|
Vägar, planering, stängsel, vatten, avlopp, elektriska ledningar |
||
och administration för sistnämdna fem verkstäder ............ Tygverkstad för Norra skånska infanteriregementet och Wendes |
468 400 |
|
artilleriregemente, Norra Åsum .............................. Tygverkstad för Skånska pansarregementet och Skånska trängkå- |
1 028 000 |
|
ren vid Hässleholm ........................................... |
1 690 000 |
|
Serviceverkstad för Skånska trängkåren ........................ |
207 000 |
|
Serviceverkstad för Stockholms luftvärnsregemente ............ |
31000 |
|
Optiska verkstäder för armén .................................. |
375 000 |
|
Central tygverkstad vid Göteborgs luftvärnskår ................ |
1 470 000 |
|
Tygverkstad vid Bodens ingenjörkår m. m..................... |
338 000 |
|
Tygverkstäder på Gotland ...................................... |
1153 000 |
|
Förråd för reservackumulatorer ................................ |
108 000 |
|
Centrala signalverkstäder jämte signalförråd vid truppförbanden |
173 000 |
|
Översyn av tygstationer och truppförbandens tygverkstäder .... |
715 000 |
|
Visst byggnadsföretag i Boden .................................. |
55 700 |
|
Vissa hittills icke utredda verkstadsfrågor ...................... |
1 456 000 |
|
Summa kronor |
11644 700 |
1 456 000 |
Förråd m. m. |
||
Förråd för jämvägskrigsbromateriel och tung krigsbromateriel.. |
1 289 000 |
|
Cykelförråd och cykelbodar ...................................; |
245 000 |
|
Förråd för arméns intendenturförråd i Boden ................,. |
82 500 |
|
Garagebyggnader för vissa motorfordon ........................ |
580 000 |
|
Förråd för arméns truppförband . .............................. |
848 000 |
3 152 000 |
Uppförande av viss förrådsbyggnad ............................ |
6 000 |
|
Summa kronor |
3 050 500 |
3 152 000 |
Bostäder. |
||
Personalbostad för militärfysiska institutet ..................... |
32 500 |
|
Vaktmästarbostad vid försvarsväsendets kemiska anstalt m. m. |
35 000 |
|
Bostäder för viss personal vid vissa luftvärnsmaterielförråd ... i |
645 000 |
|
Tjänstebostad å Grytans skjutfält ............................... |
30 000 |
|
Personalbostäder vid garnisonssjukhusen ....................... |
2 015 000 |
|
Iståndsättning och modernisering av vissa bostadshus å Bevingehed |
120 000 |
|
Bostäder för armén ............................................ |
1 _ |
|
Summa kronor |
2 877 500 |
|
I försvarsbeslutet förutsedda markförvärv ...................... Skjutbanor m. m. ■ |
1 628 300 |
|
Utvidgning och förbättring av korthållsskjulbana vid Livregemen- |
||
tets grenadjärer .............................................. |
28 000 |
|
Skolskjutningsbana vid Upplands regemente .................... |
139 000 |
|
Kulspruteskjutbana vid Dalregementet .......................... |
87 000 |
|
Utvidgning av Älvsborgs regementes skolskjutningsbana ........ |
21000 |
Anslaget överfört till försvarets bostadsanskaffningsfond.
90
Kungl. Maj.ts proposition nr 97.
Kostnader för femårsperio-den 1942/47 enligt pris-läget 1/7 1941 |
||
Byggnadsobjekt |
Av riksdagen |
Ännu ej |
Kulsprutepistolbana vid Älvsborgs regemente................... |
5000 |
|
Kulspruteskjutbana vid Hallands regemente .................... |
50 000 |
|
Skjutbana för tunga vapen vid Bohusläns regemente .......... |
95 000 |
|
Förbättring av korthållsskjutbana för Gotlands infanteriregemente |
75 000 |
|
Anläggning av pansarvärns- och luftvärnsskjutbana för Väster-bottens regemente och Norrlands dragonregemente .......... |
20 000 |
|
Kulspruteskjutbana vid Västerbottens regemente ................ |
65 000 |
|
Förbättring av Västerbottens regementes korthållsskjutbanor____ |
46 000 |
|
Skolskjutningsbana vid Livregementets husarer ................ |
74 000 |
|
Korthållsskjutbana vid Norrlands dragonregemente ............. |
37 000 |
|
Förbättring av Södermanlands pansarregementes bana vid Löt- |
40 000 |
|
Anordningar för skjutning med pansarvärns- och stridsvagns-kanon vid panasarregementena ............................... |
250 000 |
|
Utvidgning av skolskjutningsbana vid Norrlands artilleriregemente |
74 000 |
|
Korthållsskjutbana vid Norrlands artilleriregemente ............ |
33 000 |
|
Skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår .................... |
59 000 |
|
Iordningsställande av övningsfält för Bergslagens artillerirege- |
325 000 |
|
Skolskjutningsbana vid Hästholmen ............................ |
22 000 |
|
Utvidgning av Svea trängkårs skolskjutningsbana .............. |
35 000 |
|
Vissa anordningar å skjutfältet vid infanteriskjutskolan ........ |
50 000 |
|
Pansarvärnsskjutbana för Bodens fästning ...................... |
25 000 |
|
Skolskjutningsbana vid Rödberget i Boden ...................... |
130 000 |
|
Skjutplatsanläggningar m. m. för arméförvaltningens tygavdel-nings provskjutningscentral .........<......................... |
650 000 |
|
Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält............ |
111000 |
36 000 |
Vissa arbeten å Göteborgs luftvärnskårs skjutplats .............. |
300 000 |
|
Vissa arbeten å Luleå luftvärnskårs skjutplats .................. |
300 000 |
|
Summa kronor |
2 546 000 |
636 000 |
Vissa andra byggnadsarbeten m. m. Ordnande av sjukvårdsfrågan vid arméns underofficers6kola och |
84 000 |
|
Om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden ............ |
1 465 000 |
|
Vissa sjukhuslokaler på Gotland ............................... |
275100 |
|
Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar .................. |
1 _ |
|
Ombyggnad av matinrättningen vid Norrbottens regemente...... |
600 000 |
|
Ombyggnad av matinrättningen å Marma skjutfält ............. |
190 000 |
|
Centrala tvätt- och reparationsanstalter ........................ |
1 _ |
|
Reningsverk vid Södermanlands pansarregemente .............. |
197 000 |
|
Vattenreningsfilter vid infanteriskjutskolan ..................... |
45 000 |
|
Iståndsättning av vattenledningsnät m. m. vid Göta artillerirege- |
110 000 |
|
Utbyggnad av vattenverken i Boden och Karlsborg............. |
1 200000 |
Anläggningarna överförda till försvarets fabriksfond.
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
91
« |
Kostnader för femårsperio-den 1942/47 enligt pris-läget 1/7 1941 |
|
Byggnadsobjekt |
Av riksdagen |
Ännu ej |
Omläggning av avloppsnätet vid Bodens artilleriregemente ...... |
46 000 |
|
Ordnandet av vattenförsörjningen vid luftvärnsartilleriets bered- |
30 000 |
|
Anläggande av pumpverk och tryckledning vid Skaraborgs pan- |
80 000 |
|
11 000 |
||
17 000 |
||
200 000 |
||
Ordnande av kraftförsörjningen vid Hälsinge och Älvsborgs Tege- |
45 000 |
|
Förstärkning av körplaner vid Södermanlands och'' Skaraborgs |
190 000 |
|
426 000 |
||
Byggnader för avståndsmätning vid Karlsborgs luftvärnsregemente |
40 000 1 520 000 1 015 000 |
|
1 700 000 |
||
260 000 |
||
Summa kronor |
8 337 100 |
1 700 000 |
3 030 000 |
129 000 |
|
2 186 000 |
100 000 |
|
235 000 |
||
Totalsumma kronor |
126 856 100 |
12 914 000 |
I 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnader för femårsperioden 1942/47: 140 000 000
kronor.
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
Bilaga 6.
Sammanställning av byggnadsprogrammet lör marinen.
Kostnader för femårsperio-den 1942/47 enligt pris-läget 1/7 1941 |
||
Byggnads objekt |
Av riksdagen |
Ännu ej prö-vade bygg-nadsförslag |
Allmänt. Elektrifieringsarbeten vid marinens anläggningar............... |
500 000 |
|
Vissa fortifikatoriska arbeten .................................. |
1 370 000 |
|
Vissa anläggningar för förbättring av ventilationen vid örlogs-varven och örlogsstationerna i Stockholm och Karlskrona ____ |
8 200 |
|
Vissa sanitära anläggningar vid örlogsvarven och örlogsstatio-nerna i Stockholm och Karlskrona .......................... |
23 200 |
|
Nybyggnader för sjökrigsskolan ................................ |
2 070 000 |
|
Brännoljecisterner för flottan m. m............................ |
2 320 000 |
|
Centralförråd för marinens intendenturförråd .................. |
300 000 |
|
Vissa inbyggnader i artilleri-, min- och torpedförråd .......... |
1200 000 |
|
Kompletterande anläggningar och arbeten vid sjökrigsskolan i |
24 400 |
292 000 |
Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså |
415 000 |
|
Vissa byggnadsarbeten vid Berga ............................... |
4 335 600 |
664 400 |
Renovering av Vissa marinens matinrättningar .................. |
115 000 |
200 000 |
Moderniseringsarbeten vid sj ökarte verket ....................... |
7 400 |
|
Ombyggnadsarbeten i vissa förrådsbyggnader................... |
66 000 |
|
Bostäder ....................................................... |
1 _ |
|
Summa kronor |
12 723 400 |
1 187 800 |
Norrlandskustens marindistrikt. Gustavsviks örlogsdepå ......................................... |
407 000 |
|
Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetache- |
2 617 700 |
59 500 5» 500 |
Summa kronor |
3 024 700 |
|
Ostkustens marindistrikt. För marindistriktet gemensamma anläggningar ................. |
25 000 |
|
Stockholms örlogsstation ....................................... |
451 600 |
|
Stockholms örlogsvarv ......................................... |
1649 500 |
159 000 |
Hårsfjärdens depå ............................................. |
1 151 300 |
|
Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartillerirege-mente ..........t............................................. |
3 058 900 |
745 000 029 000 |
Summa kronor |
0 311300 |
|
Gotlands marindistrikt. |
2 226 800 |
516 800 |
Anslaget överfört till försvarets bostadsanskaffningsfond.
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
93
Kostnader för femårsperio-den 1942/47 enligt pris-läget 1/7 1941 |
||
Byggnadsobjekt |
Av riksdagen |
Ännu ej prö-vade bygg-nadsförslag |
Sydkustens marindistrikt. |
||
För marindistriktet gemensamma anläggningar ................. |
367 900 |
488 000 |
Sjömanskåren och vissa skolor (utom sjömansskolan) .......... |
2 280 600 |
|
Flottans sjömansskola .......................................... |
1 298 200 |
|
Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartillerirege- |
31 800 |
|
2 582 350 |
||
Karlskrona örlogsvarv .......................................... |
1 941 500 |
520 000 |
Summa kronor |
8 470 550 |
1 039 800 |
Västkustens marindistrikt. |
||
Verkstadsanläggningar m. m.................................... |
1 161 700 |
|
Göteborgs örlogsstation och örlogsvarv ......................... |
856 200 |
295 000 |
Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente |
8 263 100 |
212 000 |
Summa kronor |
10 281 000 |
507 000 |
Totalsumma kronor |
43 037 750 |
4 239 900 |
I 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnader för femårsperioden 1942/47: 48 000 000
kronor.
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 97.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
I. Försvarets fastighetsfond ................................................... 3
A. Kapitalinvesteringar som skola bestridas med de i 1945 års statsverks
proposition
upptagna kvotanslagen ...................................... 3
Arméns delfond ............................................................ 3
Skånska pansarregementet............................................... 3
Förrådsbyggnader för territoriella förband............................... 10
Förråd för arméns truppförband......................................... 11
Hundgårdar vid arméns truppförband................................... 13
Truppförbandssjukhus vid Bohusläns regemente................... 14
Marinens delfond ........................................................... 18
Reningsanläggningar å Galärvarvet ....................................... 18
Vaxholms kustartilleriregemente.......................................... 20
Verkstadsskola för flottans sjömansskola.................................. 24
Flygvapnets delfond ......................................................... 30
Viss ytterligare kostnad för markförvärv för Hallands flygflottilj ........ 30
Markförvärv för sjunde jaktflottiljen..................................... 34
B. Kapitalinvesteringar för vissa särskilda markförvärv .................... 36
Arméns delfond............................................................. 36
Utvidgning av Södermanlands pansarregementes övningsfält m. m....... 36
Förvärv av vissa å Sundsvalls luftvärnskårs skjutfält^belägna byggnader .. 46
C. Andra kapitalinvesteringar............................................... 49
Arméns delfond............................................................. 49
Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet .................... 49
Ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations förläggningar
å Järvafältet...................................................... 54
Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning .......................... 65
Flygvapnets delfond ........................................................ 71
Viss kompletteringsarbeten vid flygvapnets försökscentral å Malmen...... 71
Vissa merkostnader för Södermanlands flygflottilj........................ 75
II. Försvarets fabriksfond ...................................................... 77
Vissa byggnadsarbeten vid centrala torpedverkstaden.................... 77
Anskaffning av vissa maskiner för centrala torpedverkstaden ............ 79
Bilagor ........................................................................ 80