Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
1
Nr 95.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
lag angående ändrad lydelse av 3 § rekvisitionslagen
den 30 juni 1942 (nr 583), m. m.; given Stockholms
slott den 16 februari 1945.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag. föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 3 § rekvisitionslagen den 30 juni 1942
(nr 583); samt
2) förordning om ändrad lydelse av 5 § förordningen den 17 maj 1923
(nr 116) angående skatt för hundar.
GUSTA F.
Per Edvin Sköld.
Bihang lill riksdagens protokoll HUS. I saini. Nr 95.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 3 § rekvisitionslagen
den 30 juni 1942 (nr 583).
Härigenom förordnas, att 3 § rekvisitionslagen
den 30 juni 1942 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
3 §•
Redan under fredstid skall vidtagas
förberedelse till rekvisition (u ttagning)
av de hästar, hundar,
hästfordon, motorfordon, släpfordon,
motorredskap och fartyg samt,
därest Konungen finner erforderligt,
jämväl de luftfartyg, vilka utöver
dem, som förut stå till krigsmaktens
förfogande, erfordras för dennas
ställande på krigsfot (krigsmaktens
första behov). Konungen må ålägga
ägare eller innehavare av sådan förnödenhet
skyldighet att lämna uppgifter
om förnödenheten samt att
låta densamma undergå besiktning
och transportera densamma till plats
för besiktning. Sådan skyldighet
skall, där ej Konungen annorlunda
förordnar, fullgöras utan ersättning.
Kommun har att genom för ändamålet
utsedd nämnd lämna erforderlig
medverkan vid uttagningen av
hästar och hästfordon. Kommun,
municipalsamhälle samt köping,
som icke utgör egen kommun, äro
jämväl skyldiga att pä därom gjord
framställning lämna sådana utdrag
ur vederbörliga hundskatteregister,
som åro för krigsmakten nödvändiga
för verkställande av uttagning av
hundar.
Gällande lydelse
av bestämmelse, som beröres av vidstående
förslag.
3 §•
Redan under fredstid skall vidtagas
förberedelse till rekvisition (u ttagning)
av de hästar, hästfordon,
motorfordon, släpfordon, motorredskap
och fartyg samt, därest
Konungen finner erforderligt, jämväl
de luftfartyg, vilka utöver dem,
som förut stå till krigsmaktens förfogande,
erfordras för dennas ställande
på krigsfot (krigsmaktens första
behov). Konungen må ålägga
ägare eller innehavare av sådan förnödenhet
skyldighet att lämna uppgifter
om förnödenheten samt att låta
densamma undergå besiktning
och transportera densamma till plats
för besiktning. Sådan skyldighet
skall, där ej Konungen annorlunda
förordnar, fullgöras utan ersättning.
Kommun har att genom för ändamålet
utsedd nämnd lämna erforderlig
medverkan vid uttagningen avhästar
och hästfordon.
Vad nu---på krigsfot.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1946.
3
Kungl. Maj:ls proposition nr 95.
Förslag
till ''
Förordning
orri ändrad lydelse av 5 § förordningen
den 17 maj 1923 (nr 116) angående
skatt för hundar.
Härigenom förordnas, att 5 § förordningen
den 17 maj 1923 angående
skatt för hundar skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
5 §•
Under januari månad varje år
skall skattskyldig till vederbörande
kommunala uppbördsmyndighet
skriftligen anmäla de hundar, för
vilka skatteplikt vid ingången av
året förelegat, med angivande tillika
av hundarnas ras, ålder, kön och
färg ävensom deras militära registerbeteckning,
därest sådan är åsatt.
Gällande lydelse
av bestämmelse, som beröres av
vldstående förslag.
5 §•
Under januari månad varje år
skall skattskyldig till vederbörande
kommunala uppbördsmyndighet
skriftligen anmäla de hundar, för
vilka skatteplikt vid ingången av året
förelegat, med angivande tillika av
hundarnas ras, ålder, kön och färg.
Inträder skatteplikt---- sätt anmäla.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1946.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 februari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
PeHRSSON-BRAMSTORP, WIGFORSS, MÖLLER, SKÖLD, QUENSEL, BERGQUIST,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,
Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande.
I 1943 års krigsorganisation ingår ett väsentligt större antal hundar än i
tidigare organisation. Ur administrativ synpunkt och redovisningssynpunkt
uppdelas dessa i tre kategorier, stam-, reserv- och beredskapshundar. Stamhundama,
som ägas av kronan, äro med undantag av vissa permanent utplacerade
vakthundar utackorderade till privata personer under den
tid hundarna icke tjänstgöra. Stamhundarna äro skattefria. Reservhundarna,
som äro i enskild ägo, äro knutna till försvaret medelst tjänstgöringskontrakt.
De undergå specialutbildning vid armén under omkring
ett år och få efter godkänd sådan utbildning armécertifikat, vilket berättigar
till skattefrihet så länge de stå till försvarets förfogande. De äro efter
respektive ägares bostadsort fördelade på olika truppförband. Stam- och
reserv hundarna äro försedda med särskilda s. k. militära hundskattemärken,
som upplaga bland annat deras militära registerbeteckning. Beredskapshundarna
utgöras av alla återstående, för militärtjänst lämpade hundar.
De kunna antingen vara kontrakterade med arméhundväsendet, s. k.
frivilliga beredskapshundar, eller tvångsvis uttagna med stöd av rekvisitions-
eller beredskapsförfogandelagen, uttagna beredskapshundar. De frivilliga
beredskapshundarna uppdelas i allmänna beredskapshundar och
hemvärnets beredskapshundar. Av riksvärderingsnämnden har fastställts
en hyresersättning av 10 öre per dygn för ianspråktagen beredskapshund.
För frivilliga beredskapshundar återbäres därjämte efter vissa grunder utlagd
skatt för tid, då hundarna varit inkallade.
Anskaffningen och fördelningen av hundar har hittills ombesörjts genom
arméhundväsendels centrala expedition i Sollefteå. Med hänsyn till det avsevärt
ökade antalet hundar i krigsorganisationen samt behovet av att
snabbt kunna rekvirera beredskapshundar för vakt- och bevakningstjänst
har det emellertid visat sig erforderligt att decentralisera hundanskaffningen
och redovisningen av hundar. Från och med den 1 juli 1944 ombesörjes
därför inom varje inskrivningsområde uttagningen av beredskapshundar
av en hunddetalj, som upprättats vid varje infanteridepå samt vid Sö
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 95.
5
dermantnds och Skaraborgs pansarregementen. Inskrivningsområdena
bilda lokala hundregistreringsområden. Vid omorganisationen har även förutsatts,
att arméhundchefen skall från kommunernas hundskatteregister
erhålla uppgifter på ägare till hundar, som äro lämpliga för militär tjänst,
samt förse de lokala militära hundregistreringsmyndigheterna med adressuppgiftar
till lämpligt antal sådana hundägare. Sistnämnda myndigheter
skola sedan vända sig till hundägarna med förfrågningar angående hundarna,
varefter uttagning — frivillig eller tvångsvis — äger rum. Därvid erhålla
hundarna militär registerbeteckning.
I förevarande sammanhang må erinras, att gällande författningsbestämmelser
i de hänseenden, som närmast äro i fråga, innefattas i 3 § rekvisitionslagen
den 30 juni 1942 (nr 583). I detta lagrum föreskrives, att redan under
fredstid skall vidtagas förberedelse till rekvisition (uttagning) av de hästar,
hästfordon, motorfordon, släpfordon, molorredskap och fartyg samt, därest
Konungen linner erforderligt, jämväl de luftfartyg, vilka utöver dem, som
förut stå till krigsmaktens förfogande, erfordras för dennas ställande på
krigsfot (krigsmaktens första behov). Konungen må vidare ålägga ägare
eller innehavare av sådan förnödenhet skyldighet att lämna uppgifter om
förnödenheten samt att låta densamma undergå besiktning och transportera
densamma till plats för besiktningen. Sådan skyldighet skall, där ej Konungen
annorlunda förordnar, fullgöras utan ersättning. Kommun har att
genom för ändamålet utsedd nämnd lämna erforderlig medverkan vid ut1
agningen av hästar och hästfordon. Vad nu sagts skall enligt lagrummet
äga motsvarande tillämpning under tid, då krigsmakten är ställd på krigsfot.
Vidare må här erinras örn vissa bestämmelser i förordningen den 17 maj
1923 (nr 116) angående skatt för hundar. I 1 § 1 mom. denna förordning
stadgas, att för varje hund hundskatt skall årligen erläggas till kommunen.
Skatteplikt föreligger dock, såsom i det föregående anmärkts, icke för krigsmakten
tillhörande tjänstehund eller för enskild person tillhörig hund så
länge densamma, efter godkänd tjänstedressyr, på grund av särskild förbindelse
skall hållas till krigsmaktens förfogande. I 5 § samma förordning
stadgas, att skattskyldig skall under januari månad varje år till vederbörande
kommunala uppbördsmyndigliet skriftligen anmäla de hundar, för
vilka skatteplikt vid ingången av året förelegat, med angivande tillika av
hundarnas ras, ålder, kön och färg. Inträder skatteplikt under löpande år,
skall den skatlskyldige inom 30 dagar därefter anmäla sådant på samma
sätt.
Chefen för armén har i skrivelse den 25 november 1943 framhållit, att
förutnämnda uttagningssystem förutsatte, att redan under fredstid förberedelse
för rekvisition (uttagning) av hundar kunde äga rum och alt åläggande
kunde meddelas dels kommun att till arméhundchefen lämna begär
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr f)5.
da utdrag ur liundskatteregistren, dels ock ägare eller innehavare av hund
att lämna vissa erforderliga uppgifter. I skrivelsen har hemställts, att rekvisitionslagen
måtte ändras så, att de för planläggningsarbetet erforderliga
uppgifterna kunde erhållas.
Över framställningen ha yttranden avgivits av länsstyrelserna i Stockholms,
Uppsala. Kronobergs och Västernorrlands län. Länsstyrelserna hade
intet att erinra mot den föreslagna ändringen. Gentemot ett uttalande av
Uppsala stads drätselkammare i yttrande till länsstyrelsen i Uppsala län
har länsstyrelsen framhållit, att anledning icke förelåge för statsverket att
särskilt gottgöra kommunerna för deras arbete med utdrag ur hundskatteregistret.
I anledning av vad i ärendet förekommit och sedan fråga uppstått örn
vissa ytterligare ändringar i gällande rekvisitionsbestämmelser har inom
försvarsdepartementet upprättats en sammanställning över förslag till dylika
ändringar. Över sammanställningen avgåvos yttranden av ett flertal militära
och civila myndigheter. Ingen myndighet hade därvid något att erinra
mot arméchefens förslag till ändring av 3 § rekvisitionslagen. Statskontoret
har anslutit sig till det av länsstyrelsen i Uppsala gjorda uttalandet
beträffande ifrågasatt gottgörelse till kommunerna.
Med framläggande av förslag om författningsändring i de av chefen för
armén angivna hänseendena har tills vidare fått anstå i avbidan på eventuellt
framkommande förslag till ytterligare ändringar i rekvisitionslagen.
I skrivelse den 4 oktober 1944 har chefen för armén sedermera hemställt,
dels att förenämnda förslag till ändring av 3 § rekvisitionslagen måtte upptagas
till prövning utan avbidan å förslag om ytterligare ändringar i samma
lag, dels ock att viss ändring av hundskatteförordningen (SFS 1923:
116) måtte verkställas. Arméchefen har i sistnämnda hänseende anfört följande.
Hundägaren erhölle genom de militära myndigheterna meddelande örn
hundens militära registerbokstav samt nummer. Med hänsyn till den snabba
omsättningen av hundarna — en hunds medellivslängd finge beräknas
till högst åtta år — syntes det bliva nödvändigt, att i regel varje år erhålla
utdrag ur kommunernas hundskattelängder. Bearbetandet av det sålunda
erhållna materialet vore både besvärligt och tidsödande. Arbetet skulle i
hög grad underlättas, om ägare av till försvarstjänst kontrakterad eller uttagen
hund hädanefter, vid den årligen återkommande anmälningen till beskattning,
utöver det obligatoriska meddelandet rörande hundens ras, kön,
ålder och tecken även vore skyldig att anmäla hundens militära registerbokstav
samt nummer. Härigenom skulle de på kommunutdragen grundade
årliga uppgifterna från arméhundväsendet till respektive hundregistreringsområden
kunna förenklas, då endast de för varje år nytillkommande
hundarna behövde göras till föremål för de erforderliga undersökningarna
beträffande storlek och vikt, eventuellt undergången tidigare dressyr m. m.
Över förslaget till ändring av hundskatteförordningen ha överståthållar -
Kungl. Majlis proposition nr 95.
7
ämbetet ävensom länsstyrelserna i Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt
Västmanlands län avgivit yttranden, varjämte Svenska stadsförbundets styrelse
och Svenska landskommunernas förbund avgivit yttranden rörande
framställningen den 4 oktober 1944 i dess helhet. Ifrågavarande länsstyrelser
ha ej funnit anledning till erinran. Överståthållarämbetet har i ärendet
anfört i huvudsak följande.
Införande av skyldighet för ägare av hund, som registrerats vid arméhundväsendet,
att vid anmälan av dylik hund till beskattning tillika lämna
uppgift å militär registerbokstav samt nummer syntes sakna värde, därest
icke anmälningsskyldighet över huvud taget till skattemyndigheten infördes
jämväl beträffande sådana kontrakterade hundar, vilka jämlikt hundskattelörordningen
vore skattefria. Införande av dylik från skatteplikt fristående
anmälningsskyldighet till skattemyndighet borde emellertid enligt
överstålhållarämbetets mening icke komma i fråga.
Det militära intresset av att erhålla material för nyrekrytering av hundar
kunde tillgodoses genom att från hundskatteregistren årligen lämnades
uppgift till arméhundväsendet å nytillkomna hundar av de för krigsbruk
lämpliga raserna. Från hundskatteexpeditionen vid skatteverket hade upplysts,
att sådan uppgift kunde lämnas, ehuru registrets uppställning innebure
vissa svårigheter i avseendet.
Vad anginge erforderlig kontroll över att vid arméhundväsendet registrerade
hundar alltjämt vöre vid liv och i samma ägares hand, borde densamma
ske genom militärmyndighetens försorg.
Svenska stadsförbundets styrelse har anfört i huvudsak följande.
Styrelsen ville icke motsätta sig att kommunerna förpliktades att tillhandahålla
för angivna ändamål erforderliga uppgifter. Det syntes av framställningen
få slutas, att sådant uppgiftslämnande ej skulle behöva ske mer
än högst en gång årligen. Det borde emellertid vid sådant förhållande påpekas,
att uppgiftslämnandet åtminstone för flertalet städers del syntes kunna
enklare ske genom tillhandahållande av avskrifter (kopior) av hundskatteregistret
i dess helhet. Ett sådant tillvägagångssätt skulle uppenbarligen
blott innebära den skillnaden jämfört med det i framställningen avsedda,
att vederbörande militära myndigheter finge fullgöra arbetet med framtagande
nr registret av de erforderliga uppgifterna.. Det läge också i sakens
natur, att kommunerna borde slippa detta arbete, där uppgifterna ändock
kunde tillhandahållas. Styrelsen finge fördenskull hemställa, att skyldigheten
för kommunerna måtte göras alternativ, så att antingen avskrift
av lmndskatteregistret i dess helhet skulle tillhandahållas eller ock erforderliga
utdrag därur lämnas. Dessutom borde påpekas, att krigsmakten säkerligen
skulle tillföras fullständigare uppgifter i ämnet, om tidpunkten för
uppgiftslämnandet sattes något .senare på året än omedelbart efter utgången
av den ordinarie tiden för anmälan till skatteuppbördsmyndigheten (januari
månad). Del torde nämligen förekomma i rätt stor utsträckning, att
anmälan, som då rätteligen skulle göras, inkomme först något senare.
Svenska landskommunernas förbund Ilar anfört, att förbundet, ur de
synpunkter det hade all företräda, icke hade några principiella erinringar all
göra beträffande förslaget.
8
Kungl. Majlis proposilion nr 95.
Med hänsyn till bestämmelserna i 5 § hundskatteförordningen kunde dock,
enligt vad förbundet vidare yttrat, den föreslagna skyldigheten att i samband
med anmälan av hund till beskattning lämna uppgift jämväl om militärt registernummer
icke träda i tillämpning förrän fr. o. m. år 1946. Ett realiserande
av förslaget medförde, att ändring måste komma till stånd i de blanketter,
som användes för anmälan av hund, och för hundskatteregister. Hänsyn
härtill komme att tagas vid nytryckning av blanketter vid förbundets
förlag. Säkerligen funnes dock ute i kommunerna vissa lager av blanketter
för detta ändamål. Dessa blanketter borde få användas, även örn därvid i
enstaka fall riskerades, att uppgifterna icke bleve fullständiga. Förbundets
centralbyrå vore beredd att på lämpligt sätt medverka till att en eventuell
lagändring komme till kommunalnämndernas kännedom, så att, även örn
äldre blanketter komme till användning för anmälan av hund och för hundskatteregister,
å dessa blanketter likväl komme att inflyta de uppgifter, som
föranleddes av den nya lagstiftningen.
DepachéfenU Vad först beträffar frågan örn sådant tillägg till 3 § rekvisitionslagen att
vederbörande militärmyndigheter beredas möjligheter att infordra utdrag
ur kommunernas hundskatteregister samt uppgifter från hundägare angående
deras hundar finner jag behovet därav styrkt. Det torde vara erforderligt,
att utdragen ur hundskatteregistren omfatta alla hundar av för militär
tjänst lämpliga raser. Skulle utdragen endast omfatta nytillkomna hundar
av dessa raser, skulle nämligen arméhundväsendet icke erhålla kännedom
om avgången bland hundarna. I praktiken torde de mera omfattande
utdragen som regel icke bereda kommunerna nämnvärt större arbete än utdrag
över endast nytillkomna hundar. I själva verket lia kommunerna efter
anmaning från arméhundchefen vid två tillfällen frivilligt avgivit sådana
registerutdrag. Hinder synes ej böra möta mot att uppgifter lämnas genom
tillhandahållande av kopior av hundskatteregistret i dess helhet i sådana
fall, då delta tillvägagångssätt i enlighet med vad stadsförbundets styrelse
framhållit kan innebära en lättnad för kommunerna. Jag förutsätter, att
ett samarbete i hithörande avseenden etableras mellan de militära hundregistreringsmyndigheterna
och kommunerna. Då ifrågavarande arbete med
utdrag ur hundskatteregistren torde få anses ingå i den skyldighet till medverkan
vid förberedelser till rekvisition, som det redan nu åligger kommun
att fullgöra utan ersättning, anser jag icke anledning föreligga för statsverket
att särskilt gottgöra kommunerna för berörda arbete. Vad nu är sagt
örn kommun bör äga motsvarande tillämpning i fråga om municipalsamhälle
ävensom köping, som icke utgör egen kommun, för vilka i följd av
12 § hundskatteförordningen särskilt hundskatteregister föres.
Förslaget att skattepliktig hundägare vid anmälan enligt 5 § hundskatteförordningen
skall uppgiva hundens militära registerbeteckning, därest sådan
är åsatt, synes innebära en ändamålsenlig anordning. Denna skyldighet innebär
ju icke något mera betydande extra besvär för hundägaren men underlättar
högst väsentligt hundregistreringsinyndigheternas arbete. Därige
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 95.
9
nom erhålla dessa en säkrare identifieringsgrund än hittillsvarande uppgifter
om ras, ålder, kön och färg kunna giva, varigenom snabbare kan konstateras
vilka förändringar som inträffat beträffande de registrerade hundarna.
Härigenom undvikes även besväret att i alla tveksamma fall inhämta
upplysningar direkt från hundägarna, ett förfarande som förorsakar såväl
de militära myndigheterna som de enskilda hundägarna avsevärt större
extra arbete än den föreslagna anordningen.
I förevarande sammanhang må även erinras, att bevillningsutskottet i sitt
av 1942 års riksdag godkända betänkande nr 23 ifrågasatt, huruvida icke
de militära myndigheterna borde åläggas att varje år till vederbörande kommun
göra anmälan om vilka av försvarsväsendets hundar som vore skattefria.
Syftet med en föreskrift härom torde ha varit att vinna ökad
kontroll över hundskattens erläggande. Det må i anslutning härtill framhållas,
att de med hänsyn till försvaret skattefria hundarna från och med
år 1944 i kontrollsyfte förses med s. k. militärt hundskattemärke. Tillräckliga
skäl att härutöver föreskriva en skyldighet för de militära myndigheterna
alt lämna kommunerna underrättelse örn de skattefria hundarna synas
mig med hänsyn därtill numera knappast föreligga och detta så mycket
mindre som de militära myndigheterna med nuvarande ordning i många
fall sakna kännedom örn förändringar i äganderätten till sådan hund eller
örn innehavarens avflyttning till annan kommun.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att antaga inom försvarsdepartementet upprättade förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 3 § rekvisitionslagen den
den 30 juni 1942 (nr 583); samt
2) förordning om ändrad lydelse av 5 § förordningen den 17
maj 1923 (nr 116) angående skatt för hundar.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Erland Kock.