Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

t

tfr 65.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
avlöning sr eglemente för personal vid krigsmakten
under krig stjänstgöring (krig savlöning sreglemente);
given Stockholms slott den 16 februari 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

dels att godkänna härvid fogade förslag till avlöningsreglemente för personal
vid krigsmakten under krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglemente)
med tillhörande tjänsteförteckning, angivande de särskilda krigslöneklasser,
till vilka personal vid krigsmakten enligt krigsavlöningsreglementet
hänföres,

dels ock att bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

V

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65.

77 45

2

Kungl. Majlis proposition nr 65.

Förslag

till

AVLÖNINGSREGLEMENTE

för personal vid krigsmakten under krigstjänstgöring
(krigsavlöningsreglemente).

I avd. Allmänna bestämmelser.

1 §■

Reglementeis tillämpning.

1 mom. Detta reglemente skall, i den mån Kungl. Maj:t därom förordnar,
tillämpas under krigstjänstgöring.

Krigstjänstgöring anses vara för handen under tid, då värnpliktiga äro
inkallade i kraft av 28 § värnpliktslagen.

För den, som inrycker till tjänstgöring sedan reglementet satts i tillämpning
eller utrycker innan tillämpningen upphört, skall krigstjänstgöring anses
pågå från och med inryckningsdagen, respektive till och med utryckningsdagen.
Härvid förstås med inryckningsdag den dag, då vederbörande inställer
sig till tjänstgöring, och med utryckningsdag den dag, då tjänstgöringen
upphör.

2 mom. I den mån förmåner utgå enligt detta reglemente, skola för fred
gällande avlönings- och pensionsbestämmelser tillämpas allenast i den utsträckning
reglementet stadgar. Vad nu sagts gäller icke bestämmelser örn
reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med för fred gällande avlönings- och pensionsbestämmelser avses i detta
reglemente endast avlöningsbestämmelser samt bestämmelser örn tjänste- och
familjepensionsavdrag och örn tjänste- och familjepensionsförmåner, som äga
tillämpning å vederbörande i den egenskap, vari han hänföres under reglementet.

2 §■

Under reglementet hänförlig personal.

1 mom. Detta reglemente gäller med de undantag, som framgå av 2 mom.
och 3 §, för följande personal:

a) fast anställd personal, varmed i reglementet förstås militär och civilmilitär
personal på aktiv stat, över stat, på civilanställnings stat, avgångsstat,
disponibilitetsstat, övergångsstat och reservstat samt i reserven och i vägoch
vattenbyggnadskåren, ävensom civilmilitär personal med avlöning enligt
militära icke-ordinariereglementet;

b) värnpliktiga, varmed i reglementet förstås värnpliktiga, som icke enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 65. 3

a) äro hänförliga till fast anställd personal eller enligt c) räknas såsom krigsfrivilliga;
samt

c) krigsfrivilliga, varmed i reglementet förstås icke värnpliktiga samt från
värnpliktens fullgörande frikallade och från värnpliktstjänstgöring helt befriade,
vilka såsom frivilliga anställts i befattning, upptagen i gällande sammansättningsplaner
(mobiliseringstabeller) för krigsmakten.

2 mom. Hemvärnskretsbefälhavare, hemvärnsområdesbefälhavare, hemvärnsmän,
driftvärnsdistriktsbefälhavare, driftvärnsförbandschef och driftvärnsmän
ävensom musikelever och indelt manskap hänföras under reglementet
endast örn och i den mån Kungl. Majit så förordnar.

Den som fullgör tjänstgöring enligt lagen om tjänsteplikt hänföres icke
under reglementet.

3 §•

Särskilda föreskrifter för viss personal.

1 mom. För civil anställningshavare i statens tjänst, vilken placeras i befattning
med arbetsuppgifter motsvarande dem, som åligga honom i fredstid,
skola, i den mån Kungl. Majit ej annorlunda förordnar, tillämpas för den
civila befattningen gällande avlöningsbestämmelser.

2 mom. Beordras värnpliktig att fullgöra krigstjänstgöring vid inrättning
eller företag, som underställts krigsmaterielverket, försvarets fabriksstyrelse
eller central militär förvaltningsmyndighet, skall beträffande honom tillämpas
vad i 24 § detta reglemente föreskrives samt i övrigt, där ej Kungl. Majit
eller enligt Kungl. Majits bestämmande särskild myndighet annorlunda förordnar,
vad som gäller i fråga örn avlöning för den vid inrättningen eller företaget
anställda personalen i motsvarande befattning.

Kungl. Majit äger förordna, att vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande
tillämpning beträffande värnpliktig, som beordras fullgöra tjänstgöring
vid annan inrättning eller annat företag än där sägs.

4§-

Avlöningsförmåner m. m.

1 mom. Den personal, å vilken detta reglemente är tillämpligt, äger med
de undantag, som angivas i 19—21 §§, under krigs t jänstgöring uppbära krigslön.
Kungl. Majit bestämmer, örn och i vad mån krigslön skall utgå även för
tid efter tjänstgöringens slut.

Krigslönen utgöres för fast anställd personal av månadslön och terminslön.
För värnpliktiga utgöres krigslönen av terminslön ävensom, i fall som avses
i 12 § 2 morn., av månadslön.

Krigsfrivilliga avlönas såsom värnpliktiga:, där ej Kungl. Majit för viss
personal annorlunda förordnar.

2 mom. I den mån i detta reglemente så medgives, åtnjuter personalen
flygtraktamente, gottgörelse för tjänsteresa och viss tjänstgöring, ersättning
för resa vid inryckning till och utryckning från krigs t jänstgöring, ersätt -

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

liing för resa i samband med krigsledighet, ersättning för flyttningskostnad,
krigsutrustningsbidrag samt ersättning för dykeriarbete m. m. Till avliden
löntagares dödsbo utgår begravningshjälp m. m.

3 mom. Enligt föreskrifter, som Kungl. Maj:t meddelar, äger personalen
åtnjuta förplägnad, inkvartering, utrustning och sjukvård ävensom viss fribrevsrätt.

4 mom. Envar, för vilken detta reglemente gäller, hänföres till viss mot
hans tjänstegrad eller tjänsteklass svarande krigslöneklass enligt en till reglementet
hörande tjänsteförteckning; Kungl. Majit dock obetaget att hänföra
aspiranter och kadetter till annan krigslöneklass.

2 avd. Krigslön.

I kap. Månadslön.

5 §•

Allmänna föreskrifter om månadslön.

Månadslön utgöres för fast anställd personal av lön, fasta lönetillägg m. m.,
rörligt tillägg och dyrtidstillägg ävensom lönefyllnad, som i 15 § sägs, samt
för värnpliktiga av fasta lönetillägg, varom förmäles i 12 § 2 mom.

Månadslönen utbetalas månadsvis i efterskott.

6 §•

Lönegrader och löneklasser.

1 mom. Lönen utgår för månad räknat med belopp motsvarande en tolftedel
av årslönen enligt militära avlöningsreglementet, manskapsavlöningsreglementet
eller militära icke-ordinariereglementet. Därest icke vad i 2 mom. och
7—9 §§ stadgas till annat föranleder, skall härvid iakttagas följande.

a) Personal på aktiv stat med undantag av sådan, som omförmäles under

b) här nedan, ävensom manskap över stat och på civilanställningsstat samt
civilmilitär icke-ordinarie personal erhålla lön efter den lönegrad och löneklass,
vederbörande enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser tillhör.

b) Bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av 2. graden, marinläkarstipendiater
och flygläkare av 2. graden erhålla lön efter lägsta löneklassen
av den för bataljonsläkare bestämda lönegraden samt bataljonsveterinärer
vid fältveterinärkåren efter lägsta löneklassen av den för bataljonsveterinär
bestämda lönegraden.

c) Innehavare av för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar
erhålla lön efter den löneklass, till vilken arvodesbefattningen är hänförd.

d) Personal på avgångsstat och disponibilitetsstat erhåller, i andra fall
än under c) sägs, lön efter den lönegrad och löneklass, enligt vilka vederbörande
vid tjänstgöring enligt för fred gällande bestämmelser uppbär lön.

e) Personal, som tvångsvis överförts till övergångsstat, ävensom från sådan
stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal erhålla, i andra fall än

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

under c) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande dem, enligt vilka
vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet i reserven uppbar lön på
övergångsstat.

f) Personal, som frivilligt överförts till övergångsstat, ävensom från sådan
stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal erhålla, i andra fall
än under c) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande dem, enligt
vilka vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet i reserven uppbar
lön på övergångsstat.

g) Officerare, underofficerare och civilmilitär personal på reservstat ävensom
från sådan stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal erhålla,
i andra fall än under c) och h) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande
dem, enligt vilka vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet
i reserven uppbar lön på reservstat, varvid generalmajor anses tillhöra
lönegrad och löneklass Ob 2.

h) Från reservstat före den 1 juli 1936 avgången, reserven tillhörande
personal erhåller, i andra fall än under c) sägs, lön efter lönegrad och löneklass
enligt följande:

generalmajor efter lönegrad och löneklass Ob 2,
överste efter lönegrad Oa 6, löneklass 15,

major (kommendörkapten av 2. graden) efter lönegrad Oa 4, löneklass 12,
kompaniofficer, högsta löneklassen, efter lönegrad Oa 3, löneklass 10,
kompaniofficer, mellersta löneklassen, efter lönegrad Oa 3, löneklass 8,
kompaniofficer, lägsta löneklassen, efter lönegrad Oa 2, löneklass 5,
underofficer, högre löneklassen, efter lönegrad UO 2, löneklass 7,
underofficer, lägre löneklassen, efter lönegrad UO 1, löneklass 4,
fältläkare efter lönegrad öa 28, löneklass 30, samt
regementsläkare efter lönegrad Ca 26, löneklass 28.

i) Furirer på reservstat vid Gotlands trupper erhålla lön efter lönegrad
Ma 3, löneklass 9, samt från sådan stat avgångna, reserven tillhörande furirer
lön efter lönegrad Ma 3, löneklass 10.

j) Personal, som efter erhållet avsked såsom lönlös kvarstår i regemente
eller kår, i flottan, i kustartilleriet eller i flygvapnet, erhåller lön efter
den lönegrad och löneklass vederbörande skolat tillhöra, därest han kvarstått
i beställning på aktiv stat, dock att. tid efter erhållet avsked må tagas i beräkning
för löneklassuppflyttning endast i den mån vederbörande därunder fullgjort
tjänstgöring.

k) Reserven tillhörande, från aktiv stat, avgångsstat eller disponibilitetsstat
pensionsavgången personal erhåller, i andra fall än under c) sägs, lön
efter den lönegrad och löneklass eller lönegrad och löneklass motsvarande
dem, vederbörande omedelbart före inträdet i reserven tillhörde eller, såvitt
angår från disponibilitetsstat pensionsavgången personal, omedelbart före
övergången till dylik stat tillhörde eller enligt vilka vederbörande vid tjänstgöring
å disponibilitetsstat senast uppburit lön.

l) Reserven tillhörande förtidsavgången, reservanställd, reservutnämnd,
värnpliktsavgången, aspirantanställd och övergångsanställd personal samt

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

annat underbefäl i reserv än sist sagts ävensom officerare i väg- och vattenbyggnadskåren
erhålla, i andra fall än under b) och c) sägs, lön efter den
lönegrad och löneklass, som vederbörande enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser
tillhör.

2 mom. I 1 mom. e)—g) omförmäld personal, som tillhör eller omedelbart
före inträdet i reserven tillhörde någon av lönegraderna O 1, O 2, Oa 2, OaRs2,
Uo 1, UO 1, UORs 1 och Uo 2 och som innehar respektive före inträdet
i reserven innehade högre tjänstegrad än som svarar mot lönegraden
i fråga, erhåller lön efter den löneklass inom högst lönegraden Oa 3 eller
UO 2, vartill vederbörande skolat hänföras, därest hans befordran till den
högre tjänstegraden berättigat till lön efter den mot tjänstegraden svarande
lönegraden.

I 1 mom. h) omförmäld kompaniofficer, lägsta löneklassen, och underofficer,
lägre löneklassen, som före avgången från reservstat befordrats till
kapten (ryttmästare), respektive till fanjunkare (motsvarande), erhålla lön
efter lönegrad Oa 3, löneklass 7, respektive efter lönegrad UO 2, löneklass 5.

I 1 mom. j) omförmäld personal, som innehar högre tjänstegrad än
som svarar mot senast innehavd beställning på aktiv stat, erhåller lön efter
den lönegrad och löneklass, vartill vederbörande skolat hänföras, därest hans
befordran till den högre tjänstegraden berättigat till lön efter den mot tjänstegraden
svarande lönegraden.

7 §•

Vissa föreskrifter om löneklassuppflyftning.

I 6 § 1 mom. b) samt f)—i) omförmäld personal må erhålla lön efter högre
löneklass än i nämnda paragraf sägs jämlikt de för motsvarande personal på
aktiv stat gällande bestämmelserna örn rätt till löneklassuppflyttning. Vid
tillämpning härav skall dock iakttagas, att endast tjänstgöring, fullgjord efter
tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, må tagas i beräkning, att sådan
tjänstgöring, i den mån densamma icke fullgjorts i beställning på aktiv stat,
skall anses motsvara tjänstgöring under dubbelt så lång tid i dylik beställning,
att uppflyttning icke må äga rum, förrän tre år eller, då fråga är örn
uppfattning till löneklass Ma 10, ett år förflutit från det vederbörande placerats
eller beräknas hava placerats i den löneklass, varifrån uppflyttning
skall ske, samt att vad örn hinder mot uppflyttning efter pensionsålders uppnående
är stadgat ej skall äga tillämpning.

Vid tillämpning av föreskrifterna i 6 § 1 mom. 1) skall iakttagas, att efter
tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, fullgjord tjänstgöring i reserv, på
reservstat eller såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av 2. graden,
marinläkarstipendiat, flygläkare av 2. graden eller bataljonsveterinär vid
fältveterinärkåren, skall anses motsvara fredstjänstgöring under dubbelt
så lång tid, dock att löneklassuppflyttning icke må äga rum, förrän tre
år eller, då fråga är örn uppflyttning till löneklasserna Ma 2—10, ett år förflutit
från det vederbörande placerats eller beräknas hava placerats i den
löneklass, varifrån uppflyttning skall ske.

7

Kungl. Majlis proposition nr 65.

8 §•

Löneklassplacering vid konstituering m. m.

1 mom. Fast anställd personal, som konstitueras till högre tjänstegrad eller
tjänsteklass än som svarar mot den lönegrad vederbörande tillhör, erhåller lön
efter den lägsta löneklass inom den mot den högre tjänstegraden eller tjänsteklassen
svarande lönegraden för beställningshavare på aktiv stat, som för
honom medför högre lön än den, vartill han enligt detta reglemente eljest
varit berättigad.

2 mom. Till beställningshavare på aktiv stat utgår vikariatslön med tillämpning
av härom för fred gällande bestämmelser.

9 §•

Uppskov med löneklassuppflyftning.

Kungl. Majit äger föreskriva, att uppfattning till högre löneklass av annan
anledning än befordran icke skall äga rum under krigstjänstgöring.

Har dylik föreskrift meddelats, skall löntagaren, sedan föreskriften upphört
att gälla, gottgöras för den inkomstminskning, som han i följd av föreskriften
vidkänts.

10 §.

Lönens bestämmande med hänsyn till ortsgrupp.

Lönen utgår, där densamma är beroende av löntagarens placering i ortsgrupp,
till personal, som omförmäles i 6 § 1 mom. a) och c), efter den ortsgrupp,
vederbörande löntagares fredsförläggningsort tillhör, samt till övrig
personal efter den ortsgrupp, till vilken den ort, där vederbörande senast
mantalsskrivits, är att hänföra. För personal, som är stationerad eller bosatt
utom riket, utgår lönen efter ortsgrupp I.

Kungl. Majit äger förordna, att ombyte av förläggnings- eller mantalsskrivningsort
under krigstjänstgöring icke skall föranleda ändring beträffande den
ortsgrupp, efter vilken lönen skall beräknas.

11 §.

Förening av reservpension med krigslön.

Har militär eller civilmilitär personal på aktiv stat eller reservstat eller
från sådan stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal eller innehavare
av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning kommit i åtnjutande
av reservpension eller däremot svarande engångsbelopp, beror på
Kungl. Majits prövning, örn och i vad män av sådan anledning avdrag å lönen
skall ske.

12 §.

Fasta lönetillägg m. m. .

1 mom. Kallortstillägg, hyres- och ortstillägg, ersättning för inkvartering,
arvode såsom förhöjning a,v lönen, arvode utöver lön för uppehållande, på

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

grund av förordnande eller kommendering, av vissa befattningar, som ej äro
uppförda såsom särskilda beställningar, arvode för särskilda uppdrag, vilka
äro avsedda att fullgöras vid sidan av egen befattning, felräkningspenningar,
bidrag till representationskostnader, lönetillägg till riktare, plutonbefälhavare
vid luftvärnsartilleri eller avståndsobservatör ävensom barntillägg utgå, i
den mån ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, till personal, som enligt för
fred gällande avlöningsbestämmelser är berättigad till dylik förmån, med
tillämpning av samma bestämmelser.

2 mom. Flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg utgå till personal,
som enligt för fred gällande bestämmelser är berättigad till dylik förmån,
med tillämpning av samma bestämmelser.

13 §.

Rörligt tillägg och dyrtidstillägg.

Körligt tillägg och dyrtidstillägg utgå under samma förutsättningar och
enligt enahanda grunder, som i fredstid gälla för personal på aktiv stat.

14 §.

Pensionsavdrag m. m.

Icke pensionsavgången personal, som är underkastad bestämmelser örn
tjänste- och familjepension, skall, där ej annat följer av bestämmelsen i nästföljande
stycke, å månadslönen vidkännas pensionsavdrag enligt därom för
fred gällande bestämmelser.

Fensionsavgången personal ävensom icke pensionsavgången personal, som
innehar för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, skola å månadslönen
vidkännas avdrag med belopp, motsvarande summan av de enligt allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementena bestämda tjänste- och familjepensionsavdragen
för beställningshavare på aktiv stat i den lönegrad, efter
vilken vederbörande erhåller lön eller, vad angår innehavare av nyss omförmäld
arvodesbefattning, den lönegrad arvodesbefattningen anses motsvara.

15 §.

Lönefyllnad för personal på avgångs- och disponibi/itetsstat.

Uppgår månadslönebeloppet för beställningshavare på avgångsstat eller
disponibilitetsstat, vilken innehar för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning,
icke till det belopp vederbörande ägt uppbära såsom avlöning på
avgångsstat, respektive såsom disponibilitetsarvode jämte därå belöpande
tilläggsförmåner, skall månadslönebeloppet ökas med skillnaden.

2 kap. Terminslön.

16 §.

• Allmänna föreskrifter om terminslön.

Terminslön utgår för lönetermin. Varje månad uppdelas i tre löneterminer
med början respektive den 1, den 11 och den 21 dagen i månaden.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Terminslönen bestämmes med hänsyn till förhållandena å första tjänstgöringsdagen
av löneterminen och röner ej inverkan av förändringar, som inträffa
senare. Även om tjänstgöring fullgjorts endast del av lönetermin, utgår
terminslön för hela terminen, där ej annat följer av bestämmelserna, i 20
och 21 §§ eller Kungl. Majit annorlunda förordnar.

Terminslönen utbetalas, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, i förskott eller
efterskott.

17 §.

Terminslönetariffer.

Med de undantag, som framgå av 18 §, utgår terminslönen till fast anställd
personal enligt den lägre och till värnpliktiga enligt den högre av de i nedanstående
tabell upptagna tarifferna.

Terminslön för lönetermin

Krigslöneklass

Högre tariff

Lägre tariff

kronor

kronor

i

10

10

2

15

10

3

18

n

4

20

12

5

25

13

6

28

14

7

30

15

8

40

20

9

50

25

10

60

30

11

70

35

12

80

40

13

90

45

14

100

50

15

110

55

16

120

60

18 §.

Terminslön under sjötjänstgöring.

1 mom. För personal, som fullgör sjötjänstgöring eller tjänstgöring i
sjöreserv, utgör terminslönen ett belopp, motsvarande summan av vad som
enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser skulle hava utgått i form av
sjöt i Hägg, ersättning för uppbörd, sjötjänstbidrag, mässpenningar, servisbidrag
och representationspenningar, allt för tio dagar.

Yid tillämpning härav skall iakttagas följande.

a) I terminslönen må icke inräknas sådan förhöjning av sjötillägget, varom
förmäles i 24 § 5 mom. manskapsavlöningsreglementet, ej heller sjötillägg,
som omförmäles i 24 § 6 mom. sista stycket samma reglemente.

b) För marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiat beräknas sjötillägget
till samma belopp som för officer av motsvarande tjänstegrad.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

c) Rätt till sjötjänstbidrag skall anses föreligga för värnpliktig, som hänförts
till högre krigslöneklass än 1 krigslöneklassen.

d) För personal vid kustartilleriet, vilken för tjänstgöring är inmönstrad
å fartyg, bemannat av kustartilleriet tillhörande eller för dess räkning förhyrd
personal, skall tjänstgöringstraktamente anses utgöra mässpenningar.

e) För personal, som icke åtnjuter mässpenningar, skall i terminslönebeloppet
inräknas ett belopp motsvarande terminslön enligt den i 17 § intagna
lägre tariffen.

f) I den män Kungl. Majit ej annorlunda förordnar, skall från den del av
terminslönebeloppet, som motsvarar mässpenningar, avdragas ett belopp motsvarande
värdet av tillhandahållen förplägnad.

2 mom. Uppgår icke det enligt 1 mom. beräknade terminslönebeloppet för
fast anställd personal vid tjänstgöring med stationär förläggning eller
tjänstgöring i sjöreserv till minst samma belopp som terminslön enligt den i
17 § intagna lägre tariffen samt för fast anställd personal vid tjänstgöring
med rörlig förläggning och för värnpliktiga till minst samma belopp som
terminslön enligt den i nyssnämnda paragraf intagna högre tariffen, skall
terminslönebeloppet ökas med skillnaden.

3 kap. Krigslön under särskilda förhållanden.

19 §.

Krigslön vid krigsledighet.

Under ledighet på grund av sjukdom bibehålies krigslön, i den mån ej
Kungl. Majit annorlunda förordnar.

I fråga örn krigslön under annan krigsledighet gäller vad Kungl. Majit
därom förordnar.

20 §.

Krigslön vid avstängning från tjänstgöring m. m.

1 mom. Den, som undergår arreststraff med förbud att tjänstgöra, äger
icke åtnjuta på strafftiden belöpande terminslön.

Den, som undergår annat frihetsstraff än arrest, är avstängd från tjänstgöring
eller hålles häktad för brott, må icke uppbära å sådan tid belöpande
krigslön, dock att på vederbörande krigsförvaltningsmyndighets prövning
skall bero, huruvida någon del av månadslönen må åtnjutas.

Prövas undergånget arreststraff icke böra räknas vederbörande till last,
finnes avstängningsåtgärd hava varit obefogad eller blir för brott häktad frikänd,
skall vad av krigslönen innehållits till vederbörande utbetalas.

Vad här stadgas i fråga örn den, vilken hålles häktad för brott, skall gälla
jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt
för brott, dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages eller vederbörande efter
häktning frikännes, han skall äga utfå å tiden för kvarhållandet belöpande
krigslön.

2 mom. Den, som förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittas
spridning, äger därunder uppbära krigslön.

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

21 §.

Krig slön vid krigsfångenskap m. m.

1 mom. Under krigsfångenskap så ock under internering hos främmande
makt bibehålies rätt till månadslön.

2 mom. Den, som anmälts såsom saknad, är icke berättigad till krigslön,
som belöper på tiden för frånvaron. Är ej uppenbart att den saknade rymt,
må dock, därest ban har försörjningsplikt mot anhöriga, månadslön enligt
vederbörande krigsförvaltningsmyndighets prövning utgå till och med den
dag, då två månader förflutit från det han anmälts såsom saknad. Yisas förfall,
som av vederbörande krigsförvaltningsmyndighet godkännes, må vederbörande
tillgodonjuta de löneförmåner, vartill han skulle ha.va varit berättigad, örn
anledningen till frånvaron varit känd.

3 avd. Särskilda ersättningar.

22 §.

Flygt rak törnen te.

Kungl. Majit äger förordna, att i flygning deltagande personal må uppbära
flygtraktamente enligt därom för fred gällande bestämmelser.

23 §.

Gottgörelse för tjänsteresa och viss tjänstgöring.

1 mom. Vid tjänsteresa utgår resekostnadsersättning samt ersättning för
inkvarterings- och förplägnadskostnader, i den man icke transportmedel, inkvartering
eller förplägnad tillhandahålles av staten.

Resekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas belopp. Därest
icke med hänsyn till resans ändamål eller ''andra omständigheter särskilda
skäl prövas föreligga, må dock ersättningen icke uppgå till högre belopp än
som skulle hava utgått vid tillämpning av allmänna resereglemente! med därtill
hörande tilläggsbestämmelser såvitt angår resväg, färdsätt och reseklass.
Personal, för vilken reseklass icke finnes angiven, skall därvid anses tillhöra
den reseklass, till vilken beställningshavare på aktiv stat i motsvarande tjänstegrad
eller tjänsteklass är hänförd.

Ersättning för inkvarterings- och förplägnadskostnader utgår med nedanstående
belopp, dock att ersättning för enstaka måltider under ett dygn må
utgå med sammanlagt högst för helt dygn angivet belopp.

Krigslöncklass

Inkvartering
per dygn

kronor

F ö r p 1 ä g n

a d

för helt dygn

kronor

för enstaka måltider

middag

kronor

annan måltid

kronor

1—6

5: —

8: —

4: —

2: —

7, 8

6: —

9: —

4:50

2: 25

9, 10

7: —

10: —

5:-

2: 50

11

7: —

11: —

5: 50

2: 75

12, 13

8: —

12: —

6: -

3: —

14-16

9: -

13: —

6:50

3: 25

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

2 mom. Vid tjänstgöring utom krigsförläggningsorten under sådana förhållanden
att kvarteret på krigsförläggningsorten eller vederbörandes vanliga
kvarter i fredstid icke kan användas såsom nattkvarter utgår, i den mån
ej inkvartering och förplägnad på tjänstgöringsorten tillhandahållas av staten,
ersättning för sådan förmån enligt i 1 mom. tredje stycket angivna grunder.

Fortgår tjänstgöringen å en och samma ort under längre tid än femton
dygn i en följd, utgår ersättningen från och med sextonde dygnet med hälften
av de i 1 mom. tredje stycket angivna beloppen.

24 §.

Ersättning för resa vid inryckning till och utryckning från krigs tjänstgöring.

1 mom. Vid inställelse till krigstjänstgöring utgår ersättning för färd inom
riket fran vistelseorten till inställelseorten enligt i 23 § 1 mom. angivna
grunder. Där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, utgår ersättning dock
icke för färd understigande 20 kilometer med annat transportmedel än järnväg,
fartyg eller omnibus.

Till omnibus hänföres automobil i regelbunden persontrafik ( s. k. linjetrafik)
.

Vid färd utom riket äger inkallad, som är boende utrikes eller inmönstrad
å fartyg, med vilket resan till hemlandet icke kan företagas, uppbära dels
ersättning för de verkliga resekostnaderna i den mån dessa icke överstiga
kostnaderna för sådan färd, som närmast motsvarar resa i reseklass III enligt
allmänna resereglementet utan anlitande av sovvagn, dels och ersättning för
inkvartering och förplägnad enligt i 23 § 1 mom. angivna grunder. Till den,
som vid inkallelse till krigstjänstgöring vistas å utrikes ort utan att vara där
bosatt, må, därest försvarets civilförvaltning så prövar skäligt, utgå ersättning
enligt nyss angivna grunder under förutsättning, att vistelsen utrikes
icke föranletts av tjänsteresa i statens ärende.

2 mom. Vid hemförlovning från krigstjänstgöring utgår, med tillämpning
av de grunder som i 1 mom. angivas, ersättning för färd från tjänstgöringsorten
till ort inom eller utom riket, varest den hemförlovade är mantalsskriven
eller före tjänstgöringen haft sin bostad eller huvudsakliga verksamhet.

Utan hinder av vad i första stycket sägs må hemförlovad, som har för
avsikt att efter utryckningen förlägga sin verksamhet till annan ort än före
tjänstgöringens början eller som vid utryckningen saknar bostad, erhålla
ersättning för färd inom riket från tjänstgöringsorten till den nya verksamhetsorten
eller till ort, varest han eljest avser att mera stadigvarande vistas.

25 §.

Ersättning för resa i samband med krigs/edighet.

Vid krigsledighet må ersättning för resa utgå enligt de närmare bestämmelser
Kungl. Majit utfärdar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

13

26 §.

Ersättning för flyttningskostnad.

Ersättning för flyttningskostnad utgår, där ej Kungl. Maj:t annorlunda
förordnar, enligt för fred gällande bestämmelser.

27 §.

Krigsutrustningsbidrag.

För fullständigande av egen personlig krigsutrustning äger personal, som
enligt för fred gällande bestämmelser är skyldig att hålla sig med uniformspersedlar,
utöver i fredstid utgående ekiperingshjälp, åtnjuta krigsutrustningsbidrag
med belopp, som Kungl. Maj :t bestämmer, dock högst 300 kronor.

I den mån förhållandena därtill giva anledning, må Kungl. Majit medgiva
personal som nyss sagts antingen förnyade krigsutrustningsbidrag eller ock
erforderlig komplettering av krigsutrustningen genom statens försorg.

28 §.

Ersättning för dykeriarbete m. m.

Ersättning för utförande av dykeriarbete utgår, där ej Kungl. Majit annorlunda
förordnar, enligt för fred gällande bestämmelser.

I den mån Kungl. Majit så förordnar, utgår ersättning för deltagande i
minsvepningsarbete samt — i vad rör värnpliktiga — ersättning för tjänstgöring
å undervattensbåt enligt av Kungl. Majit och riksdagen fastställda
grunder för sådan ersättning.

29 §.

Begravningshjälp m. m.

Begravningshjälp och ersättning för kostnader för transport av avlidens
stoft till hemorten utgå enligt därom för fred gällande bestämmelser, där ej
Kungl. Majit finner gott förordna örn inskränkning i nämnda förmåner. Personal,
vars efterlevande icke enligt för fred gällande föreskrifter äro berättigade
till begravningshjälp och ersättning för transportkostnader, likställes i
förevarande avseende med motsvarande personal på aktiv stat.

Yad i första stycket sägs skall icke äga tillämpning i avseende å begravningshjälp,
därest sådan utgår på grund av civil statsanställning, som den
avlidne innehaft.

4 avd. Tillämpningsföreskrifter.

30 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av detta reglemente,
meddelas av Kungl. Majit.

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1945, då krigsavlöningsreglementet
den 15 juni 1939 (nr 278) upphör att gälla. För löneklassplacering
efter detta reglementes ikraftträdande skall så anses som örn reglementets
bestämmelser även dessförinnan ägt tillämpning.

Utan hinder av vad i den till detta reglemente hörande tjänsteförteckningen
angives skall menig värnpliktig, som vid reglementets ikraftträdande
uppbär eller uppburit terminslön enligt andra krigslöneklassen, högre tariffen,
så ock 3. klass sjöman, som före reglementets ikraftträdande uppflyttats till
andra krigslöneklassen, hänföras till samma krigslöneklass. Yad sålunda
stadgats skall dock gälla endast under nu rådande förstärkt försvarsberedskap
ävensom vid krigstillstånd, som i anslutning därtill kan komma att inträda,

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

15

Tjänsteförteckning

angivande de särskilda krigslöneklasser, till vilka personal vid krigsmakten
enligt krigsavlöningsreglementet hänföres.

Krigs-

Krigs-

löne-

löne-

klass

klass

i

Menig värnpliktig, född år 1920 eller

8

Musikfanjunkare

senare, som icke fullgjort värn-

Styckjunkare

pliktstjänstgöring under samman-

Musikstyckjunkare

lagt 390 dagar

Kl aggun derofficer

Menig, fast anställd

Regementskassör av 2. klassen

2

Menig värnpliktig, född år 1920 eller

Flottiljkassör av 2. klassen

senare, som fullgjort värnplikts-tjänstgöring under sammanlagt 390
dagar, samt menig värnpliktig född
före år 1920

2. klass sjöman

2. klass kustartillerist

Vicekorpral

9

Löjtnant

Musikdirektör med löjtnants tjänste-grad

Flygstationsmästare

Förvaltare

3

Förrådsförvaltare
Förvaltningsunderofficer
Regementskassör av 1. klassen

Vicekonstapel

Musikvicekorpral

10

Flottiljkassör av 1. klassen

Musikvicekonstapel

Kapten

4

Korpral

Konstapel

Musikkorpral

Ryttmästare

Musikdirektör med kaptens tjänste-grad

Musikkonstapel

11

Major

5

Kurir

Kommendörkapten av 2. graden

Musikfurir

12

Överstelöjtnant

6

Högbåtsman

Overfurir

Sergeant

13

Kommendörkapten av 1. graden

Överste

Kommendör

7

14

Musiksergeant

Generalsperson, flaggman

Underofficer av 2. graden
Underofficer av 3. graden
Plaggkorpral

15

Generalsperson, flaggman, tillika för-svarsgrenschef

Plaggkadett

10

Generalsperson, flaggman, tillika över-

8

Fänrik

Fanjunkare

befälhavare

Anmärkning.

Den, som innehar tjänsteklass motsvarande viss militär tjänstegrad, hänföres till samma
krigslöneklass som innehavaren av t.jänstegraden.

Med värnpliktstjänstgöring likställes militär tjänstgöring, som fullgjorts på grund av
annan fast anställning vid krigsmakten än såsom volontär (motsvarande) över stat, ävensom
av värnpliktig såsom medlem av frivillig försvarsorganisation fullgjord tjänstgöring
vid försvarsväsendet.

Vapenfri värnpliktig, född år 1920 eller senare, må icke hänföras till högre krigslöneklass
än 1. krigslöneklassen, förrän han fullgjort tjänstgöring under sammanlagt 520 dagar.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Utdrag av protokollet över försvar sär euderia hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 felmari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehbsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Bubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet följande.

De grundläggande bestämmelserna angående avlöning åt personal vid krigsmakten
under krigstjänstgöring återfinnas i krigsavlöningsreglementet den
15 juni 1939 (nr 278) med däri sedermera vidtagna ändringar. Genom kungörelse
den 3 september 1939 (nr 655) med däri sedermera vidtagna ändringar
ha utfärdats vissa tillämpningsföreskrifter till krigsavlöningsreglementet.
Dessa föreskrifter kunna sägas utgöra en motsvarighet till de tilläggsbestämmelser,
vilka reglera tillämpningen av vederbörliga för fred gällande avlöningsreglementen.
Vidare ha genom kungörelse den 19 januari 1940 (nr 51)
— omtryckt den 6 december 1940 (nr 985) — med däri sedermera vidtagna
ändringar utfärdats särskilda bestämmelser angående tillämpningen av krigsavlöningsreglementet.
Sistnämnda bestämmelser avse närmast att klargöra
reglementets tillämplighet under nu rådande förstärkta försvarsberedskap. I
övrigt ha för den närmare tillämpningen av krigsavlöningsreglementet erforderliga
bestämmelser meddelats i olika kungl, brev, genom föreskrifter utfärdade
av vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter! samt genom i
orderväg givna föreskrifter.

Krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278) i dess efter vidtagna
ändringar gällande lydelse torde få såsom Bilaga 1 fogas vid statsrådsprotokollet.

De erfarenheter, som under den hittillsvarande beredskapstiden vunnits
rörande tillämpningen av krigsavlöningsreglementet, ha ådagalagt behovet av
en allmän översyn av reglementets bestämmelser. Detta förhållande sammanhänger
icke minst med att reglementet utformats närmast med tanke på verkliga
krigsförhållanden. Med utgångspunkt från förhållandena i krig torde
några mera vägande erinringar knappast vara att framställa mot de allmänna
principer, som varit grundläggande vid reglementets utformning. Vad angår
förhållandena under förstärkt försvarsberedskap och vid mobilisering har
däremot avlöningssystemet visat sig fungera mindre tillfredsställande.

Jag får erinra, att Kungl. Maj:t den 5 juni 1942 beslöt tillkalla särskilda

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

utredningsmän med uppdrag att inom försvarsdepartementet verkställa en allmän
översyn av avlöningsbestämmelsema för personal vid försvarsväsendet
under beredskaps- och krigs!]änstgöring. Utredningsmännen, vilka antogo benämningen
1942 års krigs avlönings saltkunniga, avgåvo den 13 februari 1943
utlåtande med förslag till krigsavlöningsreglemente jämte följ dförfattningar.
Förslaget innebar i vissa avseenden långt gående förändringar och omläggningar
i förhållande till gällande grunder för krigsavlöningens bestämmande.
Den sakligt sett viktigaste ändringen utgjorde förslaget, att viss personal i
försvarsväsendets reserver under krigs tjänstgöring skulle avlönas i likhet med
värnpliktiga. I denna del rönte förslaget allvarliga gensagor från praktiskt
taget samtliga hörda myndigheters och personalsammanslutningars sida. Med
hänsyn till de anmärkningar mot förslaget, som yppats under remissbehandlingen,
ansåg jag detsamma icke böra läggas till grund för en framställning
i ämnet till riksdagen.

På min hemställan beslöt emellertid Kungl. Majit den 12 november 1943,
att frågan örn revision av krigsavlöningsreglementet skulle inom försvarsdepartementet
göras till föremål för fortsatt handläggning genom särskilt tillkallade
sakkunniga. Därvid skulle beaktas såväl 1942 års krigsavlöningssakkunnigas
förslag jämte däröver avgivna yttranden som i övrigt vissa på Kungl.
Maj :ts prövning beroende framställningar med förslag till ändringar på förevarande
område. Att såsom sakkunniga inom departementet biträda med
ifrågavarande utredningsarbete tillkallades sekreteraren i allmänna lönenämnden
H. Edsberg och regementskassören A. Almroos.

Såsom ett första led i utredningsarbetet framlade de sakkunniga — i det
följande benämnda utredningsmännen — i en i februari 1944 dagtecknad promemoria
förslag till vissa ändringar i krigsavlöningsreglementet, huvudsakligen
avseende reglering av avlöningsförmånerna under krigstjänstgöring för
personal på övergångsstat och reservstat samt från nämnda stater avgången,
reserven tillhörande personal ävensom för viss personal i krigsmaktens
reserver. I viss anslutning till de i promemorian avgivna synpunkterna samt
med beaktande av i remissväg framkomna erinringar framlades härefter genom
■proposition till riksdagen den 25 februari 1944, nr 232, förslag i berörda hänseenden.
Förslaget bifölls av riksdagen (skrivelse 426), varefter kungörelse
örn ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet utfärdades den 30 juni
1944 (nr 446).

Den 29 april 1944 lia utredningsmännen avgivit utlåtande nied förslag till
avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten under krigstjänstgöring
(krigsavlöningsreglemente) jämte förslag till förordning om ändring i vissa
delar av krigsfamiljebidragsför ordningen den 30 juni 1942 (nr 521).

Över ifrågavarande förslag lia, till följd av remiss, utlåtanden avgivits av
cheferna för armén, marinen och flygvapnet, chefen för försvarsstaben, chefen
för sjökarteverket, försvarets civilförvaltning, statens arbetsmarknadskommission,
statskontoret samt försvarsväsendets lönenämnd. Vidare ha svenska
officersförbundet, centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden,
svenska under of floer sförbundet, svenska reservunderoffloer sförbundet, för Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. n 45 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

svarsväsendets underbefälsförbund, civilmilitära tjänstemannaföreningen, riksförbundet
Sveriges lottakårer samt värnpliktiga officerares riksförbund begagnat
sig av erhållet tillfälle att yttra sig över förslaget.

Härefter ha utredningsmännen den 30 juni 1944, respektive den 31 augusti
1944 avgivit utlåtanden med förslag till chds kungörelse angående tillämpning
av krigsavlöningsreglementet under tid, då riket icke befinner sig i krig, dels
ock kungörelse angående tillämpning av krigsavlöningsreglementet under tid,
då riket befinner sig i krig. Jämväl över ifrågavarande kungörelseförslag ha,
efter remisser, utlåtanden avgivits av vederbörande myndigheter och personalorganisationer.

Efter att ha tagit del av utredningsmännens förslag till nytt krigsavlöningsreglemente
jämte däröver avgivna utlåtanden har jag funnit mig böra förorda,
att detsamma lägges till grund för proposition i ämnet till innevarande
års riksdag. Det är min avsikt att, därest förslaget vinner riksdagens bifall,
i sinom tid underställa Kungl. Maj :ts prövning frågan örn erforderliga tillämpningsföreskrifter
till reglementet på grundval av föreliggande förslag i ämnet.

Spörsmålet örn vissa ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen upptages
i annat sammanhang.

Slutligen bör meddelas, att frågan örn en reglering av avlöningsförmånerna
för viss civil personal, vilken utan att krigsavlöningsreglementet vinner tilllämpning
å densamma tages i anspråk för tjänstgöring vid krigsmakten under
förstärkt försvarsberedskap eller i krig, för närvarande är föremål för närmare
utredning inom försvars- och finansdepartementen.

Allmänna synpunkter.

Såsom inledningsvis anförts, har den hittillsvarande tillämpningen av krigsavlöningsreglementet
givit vid handen, att reglementet behöver förtydligas
och kompletteras i vissa hänseenden. Under förstärkt försvarsberedskap och
mobilisering har sålunda avlöningssystemet visat sig vara mindre tillfredsställande.
Tillämpningen av bestämmelserna har varit förenad med svårigheter i
olika hänseenden och givit anledning till anmärkningar på åtskilliga punkter.

De nu antydda förhållandena torde i icke ringa grad få tillskrivas de omständigheter,
under vilka krigsavlöningsreglementet tagits i bruk, samt det
successiva ikraftträdandet av skilda föreskrifter i reglementet. Sålunda
gjordes tillämpningen av reglementet under första tiden efter försvarsberedskapens
intagande beroende av örn krigs tjänstgöringen fullgjordes vid »såsom
neutralitetsvakt organiserat förband», medan man i övrigt rörde sig med begreppen
mobilisering och förstärkt försvarsberedskap. Till följd härav blev
det nödvändigt att meddela särskilda förtydligande bestämmelser örn neutralitetsvaktens
omfattning, vilka i sin tur visade sig svårtillämpliga och föranledde
oformligheter i avlöningshänseende för personal vid ett och samma förband.
Förhållandena ledde efterhand till att krigsavlöningsreglementet gjordes tilllämpligt
å personalen vid krigsmakten i dess helhet.

Med anledning härav har i olika sammanhang ifrågasatts, örn icke krigs -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 65. 19

avlöningsbestämmelserna borde uppdelas på två särskilda reglementen, det
ena avsett att tillämpas under beredskapstjänstgöring och det andra under
krig. Under framhållande av att krigsavlöningsreglementet avfattats närmast
med tanke på krigsförhållanden uttalade jag sålunda i direktiven till 1942 års
krigsavlöningssakkunniga bland annat följande.

Krigsavlöningsreglementets tillämpning under rådande beredskapstillstånd
kan på visst sätt anses såsom en nödfallsutväg. Då förstärkt försvarsberedskap
får betraktas såsom ett mellanläge i förhållande till fredstillstånd och krig,
synes det vara tveksamt om avlöningsbestämmelsema vid beredskapstjänstgöring,
åtminstone örn den äger rum under mer avsevärd tid, i princip böra
ansluta sig till krigsavlöningsbestämmelserna. I vart fall bör övervägas, om
icke i avlöningshänseende särskilda regler böra gälla för beredskapstjänstgöring
och särskilda för krigstjänstgöring. I båda fallen gäller, att bestämmelserna
med hänsyn till de förhållanden, varunder de skola användas, böra
göras enkla och därmed lätta att tillämpa.

Föreliggande utredning.

Under erinran örn nyss återgivna uttalande ha utredningsmännen funnit sig
böra överväga möjligheterna av att utforma krigsavlöningsbestämmelserna på
det sätt, att skilda föreskrifter bliva gällande under å ena sidan beredskapstjänstgöring
och å andra sidan tjänstgöring i krig. Härom anföra utredningsmännen
följande.

För förverkligande av detta syfte äro olika utvägar tänkbara. 1942 års krigsavlöningssakkunnigas
förslag i detta hänseende innebar, att i ett krigsavlöningsreglemente,
avsett att tillämpas både vid beredskap och i krig, intoges
vissa grundläggande bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som gällde i avseende å andra statliga avlöningsreglementen skulle fastställas
av Kungl. Majit och riksdagen, medan erforderliga detaljföreskrifter
borde sammanföras i särskilda av Kungl. Majit meddelade tilläggsbestämmelser.
Ett av de sakkunniga utarbetat förslag till tilläggsbestämmelser avsåg
att jämte krigsavlöningsreglementet reglera förhållandena under en beredskapsperiod
av i huvudsak samma karaktär som den nuvarande. Något förslag
till tilläggsbestämmelser för krig framlades icke av de sakkunniga. Av motiveringen
till de sakkunnigas betänkande framgår emellertid, att vissa särskilda
tilläggsbestämmelser synts de sakkunniga erforderliga vid en skärpning avläget.

Såsom ett alternativ till krigsavlöningssakkunnigas förslag skulle kunna
tänkas, att krigsavlöningsbestämmelserna uppdelades på två särskilda reglementen,
avsedda det ena för beredskaps- och det andra för krigsförhållanden.
Även vid en dylik lösning torde det emellertid bliva ofrånkomligt att i särskilda
kungörelser intaga erforderliga tillämpningsbestämmelser till respektive
reglementen. Ur enkelhetens synpunkt måste det anses vara mindre tilltalande,
att krigsavlöningsbestämmelserna på dylikt sätt uppdelas på icke
mindro än fyra författningar.

Mot bakgrunden av det nu anförda vill det fördenskull synas, att över
vägande skäl tala för den av krigsavlöningssakkunniga föreslagna anordningen
med ett krigsavlöningsreglemente, avsett att tillämpas vid såväl beredskap
som krig. I detta reglemente torde böra uttömmande angivas de olika slag av
förmåner, som kunna tillkomma personalen under beredskap och i krig.

Då emellertid vissa av förmånerna i fråga utgöras av sådana, beträffande
vilkas åtnjutande skilda regler böra gälla vid å ena sidan beredskap och å

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

andra sidan krig, förutsätter nyssnämnda anordning, att åt Kungl. Maj:t nily
mmes befogenhet att avgöra, i vad mån desamma ina åtnjutas i det ena eller
det andra fallet. Även i vissa andra hänseenden torde reglementets tillämplighet
lämpligen böra få bli beroende av Kungl. Maj ris avgörande. De närmare
föreskrifter, som sålunda erfordras för reglementets tillämpning med
hänsyn till förhandenvarande omständigheter, synas böra uppdelas på två särskilda
kungörelser, att tillämpas den ena vid verkliga krigsförhållanden och
den andra vid beredskapstjänstgöring. I dessa kungörelser böra i största möjliga
utsträckning inarbetas av Kungl. Majit vid sidan av nuvarande krigsavlöningsreglemente
och tillämpningsföreskrifter utfärdade särskilda avlöningsföreskrifter,
i den mån dessa anses böra äga tillämpning under förstärkt försvarsberedskap
respektive vid krig.

I enlighet med det anförda ha utredningsmännen utarbetat ett förslag till
avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten under krigstjänstgöring
(krigsavlöningsreglemente), vilket, är avsett att tillämpas under såväl krigssom
beredskapsförhållanden. Reglementsförslaget skiljer sig icke blott i fråga
örn uppställningen från nuvarande krigsavlöningsreglemente. Även i sakligt
hänseende innebär förslaget åtskilliga ändringar i förhållande till vad nu
gäller. Den närmare innebörden av reglementsförslaget framgår av den i det
följande lämnade specialmotiveringen.

Såsom inledningsvis omnämnts, ha utredningsmännen numera framlagt förslag
jämväl till särskilda tillämpningskungörelser till krigsavlöningsreglementet,
avsedda att tillämpas den ena vid beredskapstjänstgöring och den
andra under verkliga krigsförhållanden.

Avgivna yttranden.

Såsom vid den i det följande lämnade redogörelsen för den närmare innebörden
av det föreliggande reglementsförslaget kommer att beröras, ha en del
av de över förslaget hörda myndigheterna och personalsammanslutningama
funnit detsamma giva anledning till sakliga erinringar på vissa punkter. Som
allmänt omdöme om förslaget har emellertid från flertalet av de hörda myndigheternas
sida uttalats, att förslaget synts innebära en av behovet påkallad
översyn av gällande krigsavlöningsbestämmelser, varigenom de brister som
vidlåda det nuvarande systemet i huvudsak avhjälpts. Den föreslagna anordningen
med ett krigsavlöningsreglemente avsett att tillämpas under såväl beredskap
som krig samt särskilda tillämpningskungörelser för beredskap
respektive krig har vunnit allmänt gillande från myndigheternas sida.

Vissa av personalsammanslutningarna ha rest invändningar mot tanken på
en mera allmän revision av krigsavlöningsbestämmelserna på nuvarande stadium
av beredskapen samt ifrågasatt, huruvida icke en mera rationell lösning
vore att i första hand vidtaga vissa av utredningen betingade partiella ändringar
i gällande bestämmelser och därefter i samråd med de berörda personalorganisationerna
ånyo utreda det föreliggande problemet i hela dess vidd.

Ur de avgivna yttrandena ina följande mera allmänna omdömen rörande det
föreliggande förslaget här återgivas.

Chefen för armén: I allt väsentligt vore intet att erinra mot det framlagda
förslaget.

21

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

Chefen för marinen: Förslaget syntes innebära en av behovet påkallad översyn
och omredigering av nu gällande krigsavlöningsreglemente, varigenom
uppställningen blivit redigare och de liesta brister, som vidlådde det nuvarande
reglementet, avhjälpts. I stort sett kunde därför förslagets genomförande
tillstyrkas.

Chefen för flygvapnet: Den föreslagna anordningen med ett krigsavlöningsreglemente
gällande såväl under förstärkt försvarsberedskap som i krig samt
en tillämpningskungörelse för beredskapstjänstgöring och en för verkliga
krigsförhållanden syntes lämplig.

Chefen för försvarsstaben: lie viktigaste av de ändringar, som överbefälhavaren
föreslagit i yttrande över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag,
hade redan genomförts efter beslut av 1944 års riksdag. Det nu framlagda förslaget
innebure därutöver vissa smärre väl motiverade förbättringar i förhållande
till nuvarande bestämmelser. Yad överbefälhavaren anfört i nyss nämnda
yttrande hade därvid i huvudsak beaktats. Det föreslagna krigsavlöningsreglementets
uppställning vore överskådlig och den formella utformningen
god. Förslaget tillstyrktes därför i huvudsak. Under åberopande av vad överbefälhavaren
i sitt yttrande över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag
anfört ville försvarsstabschefen framhålla nödvändigheten av att även tillämpningskungörelsen
för krig utfärdades samtidigt som övriga hithörande författningar.

Försvarets civilförvaltning: Den föreslagna anordningen med ett krigsavlöningsreglemente,
avsett att tillämpas vid såväl beredskap som krig, samt två
särskilda kungörelser, att tillämpas den ena vid verkliga krigsförhållanden och
den andra vid beredskapstjänstgöring, funne civilförvaltningen vara ägnad att
göra avlöningsbestämmelserna på hithörande område mera överskådliga och
mera lättillämpliga än för närvarande. Vid genomförande av utredningsmännens
förslag skulle det rådande förhållandet med krigsavlöningsbestämmelserna
utspridda på ett flertal författningar, nådiga brev, generalorder m. m.
komma att försvinna.

Civilförvaltningen ville framhålla angelägenheten av att de för krigstillstånd
avsedda tillämpningsföreskrifterna funnes fastställda redan i fredstid.
Det syntes nämligen såväl med hänsyn till erfarenheterna från nuvarande beredskap
som i betraktande av den snabbhet med vilken krigshändelser numera
utvecklade sig vara oundgängligen nödvändigt, att de avlöningsbestämmelser,
som vore avsedda att gälla för verkliga krigsförhållanden, funnes utarbetade i
fredstid, så att den personal, som skulle handhava tillämpningen av desamma,
redan i förväg kunde taga del av bestämmelserna och sätta sig in i deras till
lämpning.

Yad beträffade det föreliggande förslaget till krigsavlöningsreglemente
funne civilförvaltningen författningsförslagets uppställning ändamålsenlig.
Vidkommande dess sakliga innehåll innebure detsamma i förhållande till nuvarande
krigsavlöningsreglemente i dess vid tidpunkten för förslagets avgivande
gällande lydelse ett flertal väsentliga ändringar. Till en del hade
dessa ändringar redan godkänts av riksdagen (skrivelse 1944: 426) och satts i
kraft från och med den 1 juli 1944. Beträffande de sålunda utfärdade nya bestämmelsernas
tillämpning hade civilförvaltningen självfallet ännu icke hunnit
bilda sig någon uppfattning. Vad författningsförslaget i övrigt beträffade
hade civilförvaltningen i stort sett icke funnit anledning till erinran gentemot
detsamma.

Statskontoret: Ämbetsverket, som ansett sig sakna anledning att ingå på
en närmare detaljgranskning av förslaget, hade emellertid, så långt detsamma
kunnat bliva föremål för bedömande, funnit, det innebära vissa obestridliga
förbättringar samt vara ägnat att — på längre sikt — medföra förenklingar i

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

tillämpningen. Såsom en svaghet i förslaget framstode, att tillämpningen av
de uppställda reglerna i ett stort antal fall icke gjorts ovillkorligt bindande

,.an 1 /runS.'' Maj;ts liand lagts möjlighet att meddela beslut örn avvikelser
eller att utlärda särskilda föreskrifter. Ämbetsverket hade likväl icke något
att i princip erinra mot en revision av krigsavlöningsreglementet i huvudsaklig
överensstämmelse med utredningsmännens förslag.

Förs veu sväs endels lönenämnd: Lönenämnden biträdde förslaget örn krigsavlöningsbestämmelsernas
ujipdelning å ett av Kungl. Majit och riksdagen
gemensamt, fastställt krigsavlöningsreglemente, innefattande vissa grundläggande
bestämmelser, samt tva särskilda av Kungl. Majit utfärdade kungörelser,
avsedda att tillämpas den ena vid verkliga krigsförhållanden och den andra
vid beredskapstjänstgöring.

. Svenska officersförbundet: Förbundet funne, att det föreslagna krigsavlöningsreglementet
givits en överskådlig uppställning, i det att det uppdelats
efter sakinnehåll i allmänna bestämmelser, krigslön, särskilda ersättningar
samt tillämpnings föreskrifter. Ett så avfattat reglemente fyllde bättre de
anspråk på enkelhet och reda, som ställdes på avlöningsföreskrifter, avsedda
att tillämpas oftast av icke ständigt tjänstgörande personal.

Svenska under officers förbundet: Det föreliggande förslaget vore i stort sett
en överarbetning av 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag. De av myndigheter
och institutioner avgivna yttrandena över detta hade i viss ornfattning
påverkat den nya utformningen, varjämte beredskapstidens erfarenheter
tillåtits att i avsevärd utsträckning bestämma utformningen. Sistnämnda inverkan
syntes i många avseenden vara så kraftig, att det kunde ifrågasättas,
huruvida det nu föreliggande förslaget verkligen tillgodosåge behovet av ett
väl utformat krigsavlöningsreglemente. Utredningsmännen hade funnit det
angeläget att prestera bestämmelser, som i sin utformning nära anslöte sig
till fredslönebestämmelserna. Reglementets fältmässighet syntes dock därigenom
ha gått förlorad. När reglementet såsom nu vore fallet förutsattes i
flertalet avsnitt endast bliva en grund för av Kungl. Majit utfärdade tillämpningsföreskrifter
—- olika under beredskap och krig — bleve de tillsammanstagna
bestämmelserna omfattande och svåra att överblicka. Förbundet ville
för sin del ifrågasätta, örn icke utformandet av ett nytt krigsavlöningsreglemente
lämpligen bolde anstå till dess erfarenheterna på detta område från
pågående krig bleve tillgängliga och uppbyggnaden av ett mera verklighetsbetonat
reglemente kunde genomföras med stöd av dessa,

Svenska reservunder officersförbundet: Förbundet ifrågasatte, huruvida vid
denna tidpunkt av den förstärkta beredskapen det kunde anses nödvändigt att
antaga nya krigsavlöningsbestämmelser, vilka måhända icke komme till tillämpning
under innevarande beredskap. En rationellare lösning syntes vara
att företaga vissa av utredningen betingade ändringar i nu gällande bestämmelser
samt att efter återställande av förhandlingsrätten i samråd med de
berörda personalorganisationerna ånyo utreda frågan örn nya bestämmelser i
hithörande ämne.

Försvarsväsendets underbefälsförbund: Det föreliggande förslaget syntes
närmast ha karaktären av en formell överarbetning och redaktionell omdisponering
av gällande krigslönebestämmelser. Härvid hade dock i betydande omfattning
lagts i Kungl. Majits hand att via tillämpningsbestämmelserna avgöra,
huruvida i olika lägen den ena eller andra förmånen skulle utgå eller
örn vissa inskränkningar skulle äga rum. Även om denna anordning ansåges
medföra praktiska fördelar, medförde den dock osäkerhet för den berörda personalen
i fråga om de ekonomiska villkoren under olika slag av krigstjänstgöring.
Det vore följaktligen också vanskligt att ur personalsynpunkt avgiva
något säkert omdöme örn dylika krigslönebestämmelsers lämplighet.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Med hänsyn till anförda omständigheter funne förbundet det lämpligare,
att krigsavlöningsbestämmelserna uppdelades på två särskilda reglementen,
avsedda det ena för beredskaps- och det andra för krigsförhållanden. Även
örn detta icke uteslöte behovet av tillämpningsbestämmelser, borde dock härigenom
en säkrare grundval för personalens förmåner under skilda förhållanden
kunna skapas.

Förbundets i yttrande över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag anförda
synpunkter syntes icke ha tillmätts betydelse vid utformandet av det
nu föreliggande förslaget. Ej heller hade, såsom förbundet i sitt berörda yttrande
framställt önskemål om, tillfälle beretts personalrepresentanter att medverka
vid utredningen. Förbundet kunde icke finna utfärdandet av helt nya
krigslönebestämmelser vara en så brådskande angelägenhet, att icke eljest
tillämpad ordning vid utredningar av lönefrågor skulle kunnat iakttagas. Vid
detta sitt ställningstagande hade förbundet icke förbisett, att krigsavlöningsbestämmelserna
vore i behov av förenkling och ökad överskådlighet. Arbetet
härmed syntes dock böra förenas med en grundlig realprövning av de ekonomiska
förmånernas storlek, varvid också från personalhåll tillkännagivna
principuppfattningar borde komma under bedömande.

Civilmilitära tjänstemannaföreningen: Föreningen hade icke något att erinra
mot de föreslagna bestämmelserna.

Värnpliktiga officerares riksförbund: Värnpliktiga officerare fullgjorde i
stort sett samma tjänst och utövade enahanda befäl som exempelvis reservofficerare.
Det kunde under sådana omständigheter icke sakligt motiveras,
att de värnpliktiga officerarna skulle avlönas i annan ordning — och därtill
oftast sämre — än övriga officersgrupper. För att motverka minskat försvarsintresse
efter det nu pågående krigets slut och för att stimulera till deltagande
i den förutsatta nödvändiga frivilliga utbildningen, borde man erbjuda de
värnpliktiga officerarna sådana förmåner, som kunde verka lockande och stimulerande
i det frivilliga utbildningsarbetet. Riksförbundet hemställde därför,
att de värnpliktiga officerarna måtte avlönas efter i huvudsak samma grunder
som reservofficerarna och att förslaget på denna punkt bleve föremål för förnyad
utredning, varvid riksförbundet borde beredas tillfälle att göra sin
mening hörd.

Utredningsmännens förslag innebär, att krigsavlöningsbestämmelserna Departements
skola uppdelas på dels ett krigsavlöningsreglemente, upptagande samtliga de chefen.
förmåner, som kunna ifrågakomma under krigstjänstgöring, dels en tillämpningskungörelse
avseende förhållandena under beredskap, dels ock en tilllämpningskungörelse
avseende verkliga krigsförhållanden. Denna indelningsgrund,
som rönt allmän anslutning från de hörda myndigheternas sida, finner
även jag vara ägnad att skapa önskvärd reda och klarhet ur systematisk
synpunkt.

Såsom inledningsvis erinrats, ha efter beslut vid 1944 års riksdag vissa
delvis betydelsefulla ändringar vidtagits i gällande krigsavlöningsreglemente,
huvudsakligen i vad rör grunderna för avlönande av personal på övergångsstat
och reservstat samt från nämnda stater avgången, reserven tillhörande
personal ävensom viss personal i krigsmaktens reserver. Dessa ändringsföreskrifter
lia med i sak oförändrat innehåll intagits i utredningsmännens förslag.
I övrigt innefattar förslaget åtskilliga ändringar av såväl saklig som
formell innebörd i förhållande till nu gällande bestämmelser. Vid dessa örn -

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

läggningar Ilar behörig hänsyn tagits till de erfarenheter, som vunnits under
den hittillsvarande tillämpningen av krigsavlöningsreglementet. Likaså ha
utredningsmännen i görligaste män skänkt beaktande åt de synpunkter och
erinringar beträffande de nuvarande krigsavlöningsbestämmelserna, som
under den gångna beredskapstiden i skilda sammanhang yppat sig.

I anledning av de från vissa personalsammanslutningar framförda erinringarna
— vilka delvis ytterligare understrukits i yttrandena över förslagen
till tillämpningskungörelser till krigsavlöningsreglementet — vill jag framhålla,
att det är av vikt, att nya bestämmelser på förevarande område utformas
och fastställas, medan erfarenheterna från beredskapstiden ännu äro levande.
Givetvis framstår det även såsom önskvärt, att bestämmelserna bliva enkla
och lätta att tillämpa. Ehuru jag för egen del gärna sett, att de bestämmelser,
om vilkas godkännande jag i det följande gör hemställan, kunnat ytterligare
förenklas, har jag å andra sidan blivit övertygad örn att så icke lämpligen
kan ske utan att andra intressen trädas för nära, I likhet med de i
ärendet hörda myndigheterna finner jag förslaget kunna i princip förordas.
Vissa jämkningar i förslaget ha emellertid befunnits påkallade med hänsyn
till under remissbehandlingen framkomna erinringar. Härtill återkommer jag
i det följande.

Statskontoret, som i princip förordat bifall till föreliggande förslag, har
likväl funnit en svaghet i förslaget vara, att tillämpningen av de uppställda
reglerna i ett stort antal fall icke gjorts ovillkorligt bindande utan i Kungl.
Maj:ts hand lagts möjlighet att meddela beslut örn avvikelser eller a.tt utfärda
särskilda föreskrifter. Vad statskontoret sålunda anfört synes i och för sig
riktigt. En granskning av det föreliggande förslaget giver emellertid vid handen,
att de föreslagna bemyndigandena för Kungl. Majit i stor utsträckning
avse sådana förmåner, beträffande vilka det enligt vederbörliga fredsavlöningsreglementen
lagts i Kungl. Majis hand att utfärda erforderliga föreskrifter.
Bemyndigandena i övrigt böra ses mot bakgrunden av de extraordinära
förhållanden under vilka krigsavlöningsreglementet tillämpas och
torde få anses betingade av att i viss mån skiljaktiga bestämmelser avses skola
gälla vid å ena sidan beredskap och å andra sidan krig. Erfarenheten under
det hittillsvarande beredskapstillståndet har sålunda visat, att det icke är
möjligt att i lika hög grad som under rena fredsförhållanden låsa de olika förmånerna
vid ett av Kungl. Majit och riksdagen fastställt avlöningsreglemente.
För att giva en föreställning örn hur det föreslagna avlöningssystemet avses
skola fungera under å ena sidan beredskapstillstånd och å andra sidan verkliga
krigsförhållanden, lämnas i härvid fogade Bilaga 2 en sammanställningav
huvudinnehållet i de av utredningsmännen framlagda förslagen till tillämpningsföreskrifter
till reglementet, jämförda med gällande bestämmelser
i ämnet. Härvid har befunnits lämpligt att jämväl återgiva under remissbehandlingen
framkomna mera väsentliga ändringsyrkanden beträffande de föreslagna
bestämmelserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

25

Viss omläggning av värnpliktigas avlöning.

Enligt 4 § 1 mom. första stycket gällande krigsavlöningsreglemente utgår
krigslön till värnpliktiga i form av månadslön och terminslön, dock att för
värnpliktiga tillhörande 1—3 krigslöneklasserna krigslönen utgår endast i
form av terminslön.

Föreliggande utredning.

I sitt förslag till krigsavlöningsreglemente m. m. anförde 1942 års krigsavlöningssakkunniga
i fråga örn månadslön för värnpliktiga i huvudsak
följande.

Såsom framgår av direktiven framhöll föredragande departementschefen
vid anmälan i statsrådet av frågan örn framläggande av proposition med förslag
till krigsfamiljebidragsförordning, att det icke syntes uteslutet, att tillkomsten
av hemortslönen, möjligen efter revision av de belopp, som i propositionen
föresloges, skulle kunna åtminstone i viss mån ersätta månadslönen,
medan denna i övrigt ersattes genom att terminslönebeloppen för de värnpliktigas
del underginge justeringar. I samband med detta spörsmål förtjänade
även övervägas, örn och i så fall på vilket sätt garantier skulle skapas
för att viss del av värnpliktigs krigslön verkligen komme den värnpliktiges
familj till godo. . .

Vid sina överväganden av berörda frågor lia de sakkunniga kommit till
den uppfattningen, att anledning icke föreligger att utbetala någon del av
de värnpliktigas krigslön i den ordning, som hittills gällt i fråga örn
månadslön. Det synes de sakkunniga föga rationellt, att värnpliktigas löneförmåner
i många fall skola utbetalas av icke mindre än frenne skilda myndigheter,
nämligen krigskassaavdelningen, där den värnpliktige vistas, krigskassaavdelningen,
där den värnpliktige är liemortsredovisad, och familjebidragsnämnden
i hemorten. Övervägande skäl torde tala för att den värnpliktige
genom de militära myndigheternas försorg får uppbära allenast så
stor del av löneförmånerna, som kan vara behövlig för hans personliga utgifter
å tjänstgöringsorten, medan återstoden ställes till förfogande för
familjen i hemorten genom familjebidragsnämnden. Härigenom vinnes, förutom
bättre garantier för att erforderliga belopp komma familjen till godo,
att allenast en krigskassaavdelning vid varje tillfälle belastas med löneutbetalningsbestyr
för en och samma värnpliktige. Då den del av krigslönen,
som i enlighet härmed skulle utbetalas av familjebidragsnämnden, alltjämt
torde böra utgå utan behovsprövning, synes det naturligt, att denna del inräknas
i hemortslönen. Visserligen kommer familjebidragsnämndernas arbete
att härigenom i någon mån kompliceras med hänsyn till att en sådan anordning
medför, att hemortslönen måste graderas för olika tjänstegrader. Någon
mera betydande ökning av familjebidragsnämndernas arbetsbörda torde gradersen
av hemortslönen emellertid knappast kunna medföra.

Samtliga över förslaget hörda myndigheter förklarade sig antingen till
styrka förslaget i denna del eller lämna detsamma utan erinran. Statens
arbetsmarknadskommission, som fann de av de sakkunniga anförda skälen fölen
omläggning av systemet för de värnpliktigas avlöning vara ur åtskilliga
synpunkter bärande, förklarade sig under vissa angivna förutsättningar icke

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

lia något att erinra mot att det skulle ankomma på familjebidragsnämnderna
att utbetala månadslönen (av de sakkunniga benämnd »befälslön»). De av kommissionen
angivna förutsättningarna inneburo i huvudsak, att 7 § krigsfamiljebidragskungörelsen
skulle sättas i kraft, varigenom nämnderna skulle erhålla
underlag för bestämmande av befälslönen, samt att föreskrifter om skyldighet
för truppregistreringsmyndigheterna att hålla familj ebidragsnämnderna
underrättade örn befordringar m. m. skulle intagas i krigsfamiljebidragskungörelsen.
Försvarsväsendets lönenämnd tillstyrkte förslaget under följande
motivering:

Yad de sakkunniga föreslagit i fråga örn sättet för utbetalning av den nuvarande
månadslönen för värnpliktiga synes böra genomföras, även örn nuvarande
bestämmelser i övrigt bibehållas. Genom månadslönens inräknande
i hemortslönen vinnas enligt lönenämndens mening flera fördelar. I första
hand skapas viss garanti för att ifrågavarande del av den nuvarande krigslönen
verkligen kommer den värnpliktiges familj tillgodo. Vidare kommer
utbetalningsförfarandet att betydligt förenklas såväl för krigskassaavdelningarna
som för postverket. Krigskassaavdelningarna skulle sålunda helt befrias
från arbetet med utbetalning av månadslön till värnpliktiga. Vid tillkomsten
av det nuvarande stadgandet, att månadslönen för värnpliktiga skall
insättas å sparkonto i postsparbanken för vederbörande löntagares räkning,
torde tanken ha varit, att de insatta medlen skulle sparas till krigst jänstgöringens
slut eller få disponeras av löntagarens hemmavarande anhöriga.
Enligt vad lönenämnden har sig bekant, lärer emellertid den nuvarande anordningen
väsentligen ha föranlett en onödig omgång vid utbetalningen. Numera
erhåller varje till månadslön berättigad värnpliktig ett anmälningskort,
varå han har att till postgirokontoret meddela, om han önskar få månadslönen
översänd till sig själv eller annan adressat i stället för att lönen insättes
å sparkonto i postsparbanken. För värnpliktiga, som icke insända
dylikt anmälningskort, sker insättning av månadslönen å sparkonto. Enligt
upplysningar från postgirokontoret lära omkring hälften av de månadslöneberättigade
värnpliktiga ha insänt anmälan örn direkt utbetalning. Även om
sålunda hälften av månadslönerna insättas å sparkonto, har det emellertid
visat sig, att det övervägande antalet värnpliktiga uttaga för dem insatta belopp
omedelbart efter det insättningen verkställts. Enligt uppgift från postsparbanken
ha av under år 1942 insatta medel endast omkring 7 % bibehållits
insatta och sålunda utgjort verklig besparing; övriga insatta medel
ha uttagits omedelbart eller kort tid efter insättningen.

Efter tidpunkten för avgivandet av krigsavlöningssakkunnigas förslag har
sättet för utbetalningen av värnpliktigs månadslön ändrats. Månadslönen utbetalas
numera av vederbörande militära myndigheter antingen kontant vid
det förband, där den värnpliktige erhåller terminslön, eller ock genom posten
av krigskassaavdelningen vid den depå, där den värnpliktige är hemortsredovisad.

Utredningsmännen ha såsom sin uppfattning uttalat, att grundtanken i
krigsavlöningssakkunnigas förslag, att den värnpliktiges krigslön — med
undantag av den del därav, som åtgår för täckande av hans personliga utgifter
å tjänstgöringsorten — skulle ställas till förfogande för familjen i hemorten
eller utbetalas till den värnpliktige i samband med tjänstgöringens

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

upphörande syntes ur principiell synpunkt vara bärande, och detta oaktat
den tidigare tillämpade, onödiga omgången vid utbetalningen numera bortfallit
genom ändrat utbetalningsförfarande. Ett inarbetande av de värnpliktigas
månadslön i hemortslönen skulle nämligen vara ägnat att skapa en
viss garanti för att ifrågavarande del av den nuvarande krigslönen verkligen
komme den värnpliktiges familj tillgodo. Stadgandet i 5 § 2 mom. första
stycket gällande krigsavlöningsreglemente har med anledning av det anförda
uteslutits i utredningsmännens förslag.

Avgivna yttranden.

Under erinran örn innehållet i sitt över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas
förslag avgivna yttrande har statens arbetsmarknadskommission förklarat
sig fortfarande icke ha något att erinra mot att utbetalningen av de
värnpliktigas månadslöner överflyttades på familjebidragsnämnderna under
förutsättning likväl att nämnderna bereddes erforderligt underlag för lönens
bestämmande och att truppregistreringsmyndigheternas uppgiftsskyldighet utvidgades
att avse jämväl förändringar i fråga örn de värnpliktigas tjänstegrad
eller tjänsteställning. Försvarets civilförvaltning har anslutit sig till utredningsmännens
uppfattning, att ett inarbetande av de värnpliktigas månadslön
i hemortslönen skulle vara ägnat att skapa en viss garanti för att ifrågavarande
del av den nuvarande krigslönen verkligen komme den värnpliktiges
familj till godo. Slopande av månadslönen för de värnpliktiga skulle därjämte
medföra en avsevärd nedgång av antalet månadslönekonton med ty åtföljande
lättnad i arbetsbördan för de utbetalande myndigheterna. Försvarsväsendets
lönenämnd har — under hänvisning till sitt förberörda utlåtande
över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag — lämnat utredningsmännens
förslag på förevarande punkt utan erinran.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har den av 1942 års krigsavlöningssakkunniga
framförda tanken på en omläggning av sättet för utbetalande
av de värnpliktigas avlöningsförmåner under krigstjänstgöring
vunnit anslutning från de hörda myndigheternas sida. När nu utredningsmännen
upptagit detta förslag finnes från min sida så mycket mindre anledning
till principiell erinran mot ett genomförande av detsamma som
statens arbetsmarknadskommission vidhållit sin tidigare intagna ståndpunkt
i denna fråga och således anser det vara möjligt att pålägga familjebidragsnämnderna
bestyret med utbetalande av den del av de värnpliktigas avlöning,
som för närvarande utgår i form av månadslön.

Emellertid torde svårigheter föreligga att fullt konsekvent genomföra
principen med ett inarbetande i hemortslönen av månadslönen för de värnpliktiga.
Jag syftar härvid på de under flygtjänstgöring utgående särskilda förmånerna
av flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg. Såsom i det följande
närmare beröres, har jag icke ansett mig kunna biträda ett av utredningsmännen
framlagt förslag därom, att i tcrminslönen för flygtjänstgörande värnpliktiga
skulle inräknas nämnda förmåner. Att belasta familjebidragsnämn -

Departementschefen
.

28

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

denia nied utbetalningen av flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg till
värnpliktiga torde å andra sidan ställa sig komplicerat med hänsyn till att
åtnjutandet av dessa förmåner är avhängigt av under månaden fullgjord flygtjänstgöring
och att kontrollen härvidlag skulle förutsätta en vidlyftig kontinuerlig
rapportgivning från de militära myndigheterna till familjebidragsnämnderna,
vilket ur olika synpunkter bör undvikas. Såsom vid behandlingen
av 4 § 1 mom. nedan beröres, förordar jag därför, att ifrågavarande
förmåner alltjämt skola utgå i form av månadslön.

Specialmotivering.

Reglementets uppställning.

I överensstämmelse med utredningsmännens förslag har åt reglementet
givits en uppställning, som delvis avviker från det nuvarande reglementets
utformning. Härvid har eftersträvats en ökad anpassning till den systematik,
som kommit till användning i vederbörliga fredsavlöningsreglementen. Keglementsförslaget
har uppdelats på fyra avdelningar: allmänna bestämmelser,
krigslön, särskilda ersättningar och tillämpningsföreskrifter. Med denna indelningsgrund
har åsyftats att göra avlöningsreglerna överskådligare och därmed
mera lättillämpliga än vad fallet är i gällande krigsavlöningsreglemente.

Allmänna bestämmelser.

1 §. Reglementets tillämpning.

1 inom. Det nuvarande krigsavlöningsreglementet träder, enligt föreskrift
i 1 §, i den mån Kungl. Majit icke annorlunda förordnar, automatiskt
i tillämpning första mobiliseringsdagen å under reglementet hänförlig personal,
som tillhör mobiliserad del av försvarsväsendet, och skall fortsätta
att tillämpas å sådan personal till och med tionde dagen efter den, då demobilisering
börjat. Sker annorledes än genom mobilisering inkallelse av personal
för ändamål, som omförmäles i 28 § 1 mom. värnpliktslagen (28 § 1 mom.
och 36 § 2 mom. i 1936 års värnpliktslag), är det förbehållet Kungl. Majit
att pröva, örn och i vad mån stadgandena i reglementet skola gälla i fråga
om tjänstgöring även vid icke mobiliserade delar av krigsmakten.

Såsom en följd av dessa bestämmelser kommo vid början av det nuvarande
beredskapstillståndet, då vissa åtgärder angåvos avse mobilisering,
andra åter förstärkt försvarsberedskap, skilda avlöningsbestämmelser att tilllämpas
vid olika delar av krigsmakten, även om några väsentliga skiljaktigheter
i tjänstgöringsförhållandena för den till respektive delar hörande personalen
icke förelågo. Anförda förhållanden ledde så småningom till att
krigsavlöningsreglementet förklarades tillämpligt för hela krigsmakten.

Utredningsmännen, som funnit det vara otillfredsställande, att krigsavlöningsreglementets
tillämplighet skall kunna bliva beroende av uttryckssätten
vid ordergivning i kommandoväg, ha utgått från att det under alla förhållanden
bör ankomma på Kungl. Majit — i statsrådet — att besluta, örn

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

och i vad mån reglementet skall tillämpas. En förutsättning för ett sådant
beslut är givetvis, framhålla utredningsmännen, att förhållandena föranleda
intagande av en viss grad av försvarsberedskap. Anledning att bringa krigsavlöningsreglementet
i tillämpning kan föreligga först, då inkallelse av värnpliktiga
enligt 28 § värnpliktslagen befunnits påkallad. Därmed är dock icke
sagt, att värnpliktsinkallelser enligt nämnda författningsrum undantagslöst
böra föranleda, att krigsavlöningsreglementet sättes i tillämpning.

För att i fortsättningen undanröja de olägenheter i avlöningshänseende,
vartill avfattningen av 1 § av det nuvarande reglementet givit upphov, bör
enligt utredningsmännens mening Kungl. Maj:ts beslut i fråga örn reglementets
tillämpning principiellt omfatta ali den personal, för vilken reglementet
kan gälla, oavsett var tjänstgöringen äger rum. Möjlighet bör dock hållas
öppen för Kungl. Majit att, då förhållandena därtill föranleda, från reglementets
tillämpning undantaga viss personalkategori, liksom även att besluta,
att tillämpningen skall avse allenast vissa delar av reglementet.

I övrigt ha utredningsmännen i förevarande sammanhang anfört huvudsakligen
följande.

För personal, som befinner sig i tjänstgöring vid de tidpunkter, då reglementet
enligt Kungl. Majits bestämmande skall börja, respektive upphöra
att tillämpas, skall reglementet givetvis automatiskt börja respektive upphöra
att tillämpas vid nämnda tidpunkter. Med tanke på personal, som inrycker
till eller utrycker från tjänstgöring under tid, då reglementet är tillämpligt
—- d. v. s. icke ständigt tjänstgörande personal — torde emellertid, i anslutning
till stadgande i 1 § 1 mom. andra stycket gällande krigsavlöningsreglemente,
böra föreskrivas, att krigstjänstgöringen skall för sådan personal anses
taga sin början inryckningsdagen samt upphöra utryckningsdagen. Någon
föreskrift motsvarande bestämmelsen i nuvarande krigsavlöningsreglemente,
att i krigstjänstgöringen icke i något fall inräknas hemförlovningstid, har icke
intagits i det föreliggande reglementsförslaget. Med den föreslagna lydelsen
av tredje stycket av förevarande moment, enligt vilken krigs tjänstgöring skall
anses pågå endast till och med utryckningsdagen, är en dylik föreskrift icke
erforderlig.

För närvarande saknas definitioner av begreppen in- och utryckningsdagar,
varför sådana definitioner ansetts böra intagas i förevarande moment,

I enlighet med det anförda ha utredningsmännen under förevarande moment
intagit föreskrifter därom, att reglementet skall, i den mån Kungl.
Majit därom förordnar, tillämpas under krigstjänstgöring, att krigstjänstgöring
skall anses vara för handen under tid, då inkallelser ske enligt 28 §
värnpliktslagen, samt att för den, som inrycker till tjänstgöring, sedan reglementet
satts i tillämpning, eller utrycker innan tillämpningen upphört, krigstjänstgöring
skall anses pågå från och med inryckningsdagen eller till och
med utryckningsdagen, varvid med inryckningsdag skall förstås den dag, då
vederbörande inställer sig å tjänstgörings- eller utrustningsorten, och med
utryckningsdag den dag, då hemförlovning sker.

Försvar s-väsendets lönenämnd, som icke funnit anledning till saklig erinran
mot de under förevarande moment intagna bestämmelserna, har emellertid
förordat sådan ändrad avfattning av desamma, att krigstjänstgöring skall an -

Departements chefen.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

ses vara för handen under tid, då värnpliktiga äro inkallade till tjänstgöring
i kraft av 28 § värnpliktslagen, samt att med inryckningsdag skall förstås den
dag, då vederbörande inställer sig till tjänstgöring, och med utryckningsdag
den dag, då tjänstgöringen upphör.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden har funnit det
vara otillfredsställande, att reservofficer, som vid inryckning till krigstjänstgöring
måste lämna hemorten före inställelsedagen eller vid utryckning från
tjänstgöring kan nå hemorten först efter utryckningsdagen, kan komma att
gå förlustig en del av lönen å sin civila tjänst utan att bliva berättigad till
motsvarande förmån i fråga örn krigsavlöning. I anslutning härtill har centralstyrelsen
hemställt, att i krigsavlöningsreglementet måtte intagas föreskrift
därom, att månadslön skall utgå jämväl för dag, varunder inkallad reservofficer
på grund av resa till eller från inställelseorten icke kan upprätthålla
sin civila tjänst. Liknande synpunkter ha anförts av svenska underofficersförbundet
och svenska reservunderofficersförbundet, vilka föreslagit,
att definitionerna av begreppen in- och utryckningsdagar ändras att avse dag
då inryckningsresa påbörjas, respektive dag då utryckningsresa avslutas.

Till utredningsmännens uppfattning, att det bör ankomma på Kungl.
Maj:t -— i statsrådet — att besluta örn och i vad mån krigsavlöningsreglementet
skall tillämpas, finner jag mig böra giva min anslutning. I likhet
med utredningsmännen förutsätter jag vidare, att Kungl. Maj:ts beslut i
fråga om reglementets tillämpning principiellt bör omfatta all den personal,
för vilken reglementet kan gälla, oavsett var tjänstgöringen äger rum. Detta
utesluter emellertid icke, att det kan visa sig lämpligt att med hänsyn till
tjänstgöringsförhållanden eller dylikt från krigsavlöningsreglementets tilllämplighet
undantaga viss personal — exempelvis försvarsattachéer och militärassistenter
— eller att sätta reglementet i tillämpning allenast i vissa
delar. Bestämmelser härom böra emellertid lämpligen utfärdas vid sidan
av krigsavlöningsreglementet. I övrigt anser jag mig böra med av försvarsväsendets
lönenämnd förordade formella jämkningar godtaga de av utredningsmännen
under förevarande moment intagna bestämmelserna. Jag finner
sålunda icke skäl tillstyrka från personalhåll framställda yrkanden, att med
in- och utryckningsdagar må förstås dag då inryckningsresa påbörjas, respektive
dag då utryckningsresa avslutas, eller att månadslön må utgå för dag
före inryckningsdag, respektive för dag efter utryckningsdag, varunder inkallad
på grund av resa till eller från inställelseorten hindras upprätthålla
sin civila tjänst. Med av mig förordade definitioner av begreppen in- och utryckningsdagar
kan visserligen inträffa, att inkallad för dag före inställelsedagen,
som helt åtgår för resa, går förlustig sin civila lön utan att därvid bli
berättigad till månadslön enligt krigsavlöningsreglementet. För det fall att
exempelvis inryckningsresa anträtts vid sådan tidpunkt på dagen, att den inkallade
kunnat fullgöra sin civila tjänst, skulle å andra sidan en lösning i av
personalorganisationerna förordad riktning leda till att den inkallade för en
och samma dag bomme i åtnjutande av såväl civil lön som månadslön en -

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

ligt krigsavlöningsreglementet. Vad i övrigt begreppet inryckningsdag beträffar,
torde få förutsättas att, därest inkallad till följd av fientliga operationer
nödgas ansluta sig till annat förband än det, till vilket han inkallats,
inryckningsdagen räknas från och nied den dag, då han inträffar vid förstnämnda
förband. Likaså bör, därest på grund av kommunikationsförhållanden
eller fientliga operationer inställelsen å anbefalld plats avsevärt fördröjts,
såsom inryckningsdag anses den dag, då den inkallade under normala förhållanden
bort inträffa å nämnda plats.

2 mom. Enligt föreskrift i 1 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente
skola, i den mån reglementet vinner tillämpning, i fredstid gällande avlönings-
och pensionsbestämmelser för militär och civilmilitär personal tilllämpas
allenast i den utsträckning reglementet stadgar.

Utredningsmännen ha till en början framhållit, att med avseende å rätten
till familjepension ifrågavarande stadgande tillämpats så, att pension medgivits
utgå från och med dagen näst efter den, då vederbörande avlidit, oaktat
jämlikt 9 § 6 mom. krigsavlöningsreglementet dödsboet är berättigat till
månadslön till och med kalendermånaden näst efter den, varunder dödsfallet
inträffat. I motsats till vad fallet är i fredstid utgå sålunda under viss tid
efter dödsfallet såväl lön som familjepension. Då detta enligt utredningsmännens
mening knappast kan anses sakligt befogat, ha utredningsmännen
i första stycket av förevarande moment intagit en föreskrift av innehåll, att
i den mån förmåner utgå enligt krigsavlöningsreglementet, för fred gällande
avlönings- och pensionsbestämmelser skola tillämpas allenast i den utsträckning
reglementet stadgar. I förtydligande syfte har därjämte i andra stycket
av förevarande moment intagits en föreskrift, att med för fred gällande avlönings-
och pensionsbestämmelser i krigsavlöningsreglementet endast avses
bestämmelser, som äga tillämpning å personal i den egenskap denna hänföres
under reglementet. Med en dylik föreskrift ha utredningsmännen icke
funnit erforderligt att i första stycket särskilt angiva, att där omförmälda
avlönings- och pensionsbestämmelser avse militär och civilmilitär personal.

Med av utredningsmännen sålunda föreslagen formulering skulle hinder
icke möta att utbetala pension till familjepensionsberättigad efter avliden
civil befattningshavare, vilken exempelvis såsom reservofficer varit inkallad
till krigstjänstgöring, även för tid, varunder lön utgår enligt krigsavlöningsreglementet.
Huruvida en dylik åtskillnad med avseende å förmånerna olika befattningshavare
emellan är sakligt befogad kan — framhålla utredningsmännen
— givetvis diskuteras. Oavsett huru med vederbörandes förmåner på
grund av civil tjänst bör förhållas för tid, varunder avlöning åtnjutes enligt
krigsavlöningsreglementet, torde emellertid enligt utredningsmännens mening
föreskrifter härom icke ha sin plats i nämnda reglemente utan vara av beskaffenhet
att böra meddelas i särskild ordning.

Enligt för fred gällande bestämmelser utgår reservpension eller däremot
svarande engångsförmån oavkortad, oberoende av annan statlig anställning,
dock att avdrag å lönen av nu nämnd anledning må ske för militär och civil

Departements chefen.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

militär beställningshavare på aktiv stat eller reservstat. Motsvarande avdragsskyldighet
finnes icke i fredstid föreskriven för civil befattningshavare
(beställningshavare) i statens tjänst. Med hänsyn härtill och i betraktande
av den s. k. minimiregeln har det synts utredningsmännen skäligt att den,
som vid tjänstgöring å civil befattning i fredstid utöver lönen uppbär reservpension,
medgives bibehålla sistnämnda förmån även vid krigstjänstgöring.

1 anslutning härtill ha utredningsmännen såsom andra punkt i första stycket
av förevarande moment intagit ett stadgande av innebörd, att för fred gällande
bestämmelser angående pensionsförmåner åt personal i krigsmaktens
reserver samt i väg- och vattenbyggnadskåren skola äga tillämpning även för
tid, varunder avlöning åtnjutes enligt krigsavlöningsreglementet. I överensstämmelse
med för fred gällande bestämmelser har emellertid beställningshavare
på aktiv stat eller reservstat, som kommit i åtnjutande av reservpension
eller däremot svarande engångsbelopp, om och i den mån Kungl. Majit
så förordnar, ansetts böra vara skyldig att vidkännas avdrag å krigslönen.
Föreskrift härom har intagits under 11 § av utredningsmännens förslag.

Yad utredningsmännen i förevarande moment föreslagit har icke givit mig
anledning till saklig erinran. Då andra i för fred gällande pensionsreglementen
meddelade föreskrifter än bestämmelser örn pensionsavdrag och pensionsförmåner
böra, utan att föreskrifter härom meddelas i krigsavlöningsreglementet,
tillämpas även för tid, varunder förmåner utgå enligt samma reglemente,
har momentets andra stycke givits en med hänsyn härtill ändrad avfattning.
I anledning av vad utredningsmännen anfört beträffande frågan
örn utbetalande av familjepension till efterlevande efter avliden civil befattningshavare
för tid, varunder avlöning utgår enligt krigsavlöningsreglementet,
finner jag mig böra uttala, att jag i likhet med utredningsmännen
anser, att denna fråga bör lösas utom ramen för krigsavlöningsreglementets
bestämmelser. Utredning beträffande åtnjutande av såväl här
avsedd förmån som tjänstepension för civil statstjänst under tid, då avlöning
uppbäres enligt krigsavlöningsreglementet, pågår för närvarande inom
finansdepartementet.

2 §. Under reglementet hänförlig personal.

1 mom. Enligt 2 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente äger reglementet
med vissa i 3 § angivna undantag tillämpning å följande personal,
nämligen militär och civilmilitär personal på aktiv stat, över stat, på civilanställningsstat,
övergångsstat, avgångsstat, disponibilitetsstat och reservstat
samt i reserven, officerare i väg- och vattenbyggnadskåren, värnpliktiga,
varmed i reglementet avses endast värnpliktiga, som icke äro fast anställda
vid krigsmakten, samt annan personal, som utan att på grund av värnpliktslagens
föreskrifter eller eljest vara krigstjänstgöringsskyldig antagits såsom
frivillig eller anställts i särskild befattning.

Utredningsmännen ha under förevarande moment upptagit en motsvarighet
till berörda stadgande i gällande krigsavlöningsreglemente. Momentet har

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

emellertid delvis i förtydligande syfte givits en ändrad avfattning. Den personal,
å vilken krigsavloningsreglementet är avsett att tillämpas, har sålunda
indelats i tre särskilda grupper, nämligen fast anställd personal, värnpliktiga
och krigsfrivilliga.

Den fast anställda personalen har definierats på samma sätt som i gällande
krigsavlöningsreglemente.

Till gruppen värnpliktiga ha utredningsmännen hänfört samtliga värnpliktiga,
vilka icke äro att räkna såsom fast anställd personal eller krigsfrivilliga,
således även värnpliktiga, som efter eget åtagande fullgöra i värnpliktslagen
avsedd tjänstgöring. Enär sistnämnda värnpliktiga för närvarande
erhålla krigsavlöning i likhet med enligt värnpliktslagen inkallade,
innebär den ifrågasatta bestämmelsen icke någon saklig förändring i förhållande
till vad som för närvarande gäller.

I fråga örn kategorien krigsfrivilliga ha utredningsmännen anfört i huvudsak
följande.

Det synes böra föreskrivas, att icke värnpliktiga ävensom från värnpliktens
fullgörande frikallade och från värnpliktstjänstgöring helt befriade skola
för att kunna hänföras under krigsavloningsreglementet vara anställda i befattning,
upptagen i gällande sammansättningsplaner (mobiliseringstabeller)
för krigsmakten. Vidare bör stadgas, att personal tillhörande frivilliga försvarsorganisationer
hänföres under krigsavloningsreglementet endast vid placering
till tjänstgöring i befattning, som enligt vederbörliga sammansättningsplaner
(mobiliseringstabeller) är avsedd att besättas med sådan personal.
Även värnpliktig tillhörande frivillig försvarsorganisation, exempelvis
svenska röda korsets frivilliga sjukvårdstrupper, skall vid placering i
nämnd befattning hänföras till gruppen krigsfrivilliga.

I remissyttrandena ha framställts vissa erinringar beträffande de under
förevarande moment intagna bestämmelserna.

Chefen för försvarsstaben har ansett sig icke kunna godtaga den av utredningsmännen
föreslagna definitionen på krigsfrivilliga, Särskilt otillfredsställande
har synts nämnde chef vara, att vissa värnpliktiga inordnats bland
de krigsfrivilliga.

Försvarets civilförvaltning, som funnit definitionen av begreppet krigsfrivilliga
vara alltför restriktiv, har i sådant hänseende anfört följande.

Med den avfattning bestämmelserna i nu berörda del erhållit skulle ett
stort antal frivilliga, exempelvis s. k. B lottor, vilka tagas i anspråk för krigstjänstgöring
i andra befattningar än sådana som finnas upptagna i sammansättningsplaner,
komma att ställas utanför krigsavlöningsreglementets tilllämplighet.
En utväg vore visserligen att dylik personal genom bestämmelser
vid sidan av krigsavloningsreglementet förklarades skola avlönas i likhet
med övriga krigsfrivilliga, vilka tjänstgöra i mobiliseringsbefattning. En
annan utväg vore, att sammansättningsplanerna omarbetades allteftersom
ytterligare frvillig personal behövde tagas i anspråk. Intetdera alternativet
synes emellertid ändamålsenligt. Civilförvaltningen vill vid angivna förhållanden
föreslå, att nu avhandlade spörsmål regleras i förevarande författningsrum
och att alltså åt de av utredningsmännen föreslagna bestämmelserna i
nu berörda del gives en vidgad innebörd.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65.

77 45 3

Departements chefen.

34 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 65.

Försvarsväsendets lönenämnd Ilar beträffande förevarande moment anfört
i huvudsak följande.

Från värnpliktiga i reglementets mening skola enligt utredningsmännens
förslag undantagas till frivilliga försvarsorganisationer hörande värnpliktiga,
vilka placeras till tjänstgöring i befattningar,, som enligt gällande sammansättningsplaner
(mobiliseringstabeller) för krigsmakten äro avsedda att besättas
med personal från vederbörande frivilliga försvarsorganisation. Härmed
torde utredningsmännen ha avsett att hålla möjlighet öppen för avlönande
såsom fast anställda av värnpliktiga medlemmar av sjövärnskåren eller
svenska röda korsets frivilliga sjukvårdstrupper, i den mån dessa medlemmar
i fredstid konstituerats (förordnats) till officers eller underofficers tjänsteställning
(jfr 1 § 2 mom. tillämpningskungörelsen till nu gällande krigsavlöningsreglemente).
Uppmärksammas må emellertid, att med nuvarande bestämmelser
rörande hemortslön stadgandet i den föreslagna lydelsen torde
kunna medföra, att de till nämnda frivilliga försvarsorganisationer hörande
värnpliktigas rätt till hemortslön sättes i fråga även i de fall, då de icke erhålla
lön som fast anställda.

Enligt av utredningsmännen avgivna förslag till tillämpningskungörelser
till krigsavlöningsreglementet skola samtliga manliga medlemmar av frivilliga
försvarsorganisationer avlönas såsom värnpliktiga. Lönenämnden, som är av
den uppfattningen, att anledning icke föreligger att avlöna värnpliktiga medlemmar
av frivilliga försvarsorganisationer annorledes än såsom värnpliktiga,
biträder utredningsmännens förslag i denna del. Lönenämnden vill därför
föreslå, att under c) i förevarande moment såsom krigsfrivilliga endast upptagas
icke värnpliktiga samt från värnpliktens fullgörande frikallade och från
värnpliktstjänstgöring helt befriade, vilka såsom frivilliga anställts i befattning,
upptagen i gällande sammansättningsplaner (mobiliseringstabeller) för
krigsmakten.

Chefen för armén, chefen för marinen och riksförbundet Sveriges lottakårer
ha föreslagit, att jämväl medlemmar av lottaorganisationen, som för mera tillfällig
tjänstgöring tagas i anspråk i befattningar utöver i vederbörliga sammansättningsplaner
(mobiliseringstabeller) upptagna, hänföras till i reglementet
avsedd krigsfrivillig personal.

På av chefen för försvarsstaben och försvarsväsendets lönenämnd anförda
skäl finnér jag mig i likhet med dessa myndigheter icke kunna biträda utredningsmännens
förslag, att till krigsfrivilliga skulle hänföras värnpliktiga
tillhörande frivilliga försvarsorganisationer. Det må även framhållas, att utredningsmännen
i numera framlagda förslag till tillämpningskungörelser till
krigsavlöningsreglementet förutsatt, att samtliga manliga medlemmar av frivilliga
försvarsorganisationer skola avlönas såsom värnpliktiga. Till utredningsmännens
förslag, att frivillig personal för att hänföras under krigsavlöningsreglementet
principiellt bör vara anställd i befattning, upptagen i
gällande sammansättningsplaner (mobiliseringstabeller) för krigsmakten,
finner jag mig kunna giva min anslutning. Pör i annan än nu nämnd befattning
anställd personal torde det lämpligen böra ankomma på Kungl. Majit
eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, försvarets civilförvaltning att utfärda
erforderliga bestämmelser rörande avlöningsförmåner. Härvid bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 65. 35

givetvis hinder icke möta att, därest så befinnes lämpligt, helt eller delvis
tillämpa bestämmelserna i krigsavlöningsreglementet.

Jag förordar således — i likhet med försvarsväsendets lönenämnd — att
såsom krigsfrivilliga i krigsavlöningsreglementets bemärkelse upptagas allenast
icke värnpliktiga samt från värnpliktens fullgörande frikallade och från
värnpliktstjänstgöring helt befriade, vilka såsom frivilliga anställts i befattning,
upptagen i gällande sammansättningsplaner (mobiliseringstabeller) för
krigsmakten.

1 övrigt har jag icke funnit anledning till annan erinran mot utredningsmännens
förslag än att, i enlighet med påpekande av försvarsväsendets lönenämnd,
såsom fast anställd personal ansetts böra redovisas jämväl civilmilitär
personal med avlöning enligt militära icke-ordinariereglementei.

2 mom. För undanröjande av tvekan, huruvida dels under krigsavlöningsreglementet
eljest hänförlig personal vid tjänstgöring såsom hemvärnskretsoch
hemvärnsområdesbefälhavare samt hemvärnsman eller under tjänstgöring
vid driftvärnet, dels ock musikelever och indelt manskap skola vara
underkastade reglementet, ha utredningsmännen i förevarande moment intagit
föreskrift därom, att ifrågavarande personalkategorier hänföras under
reglementet, endast om och i den mån Kungl. Majit så förordnar. Vidare
har utsagts, att den som fullgör tjänstgöring enligt lagen om tjänsteplikt icke
hänföres under reglementet.

Till närmare motivering av ifrågavarande bestämmelser ha utredningsmännen
anfört följande.

Såsom regel torde få förutsättas, att anledning ej föreligger att låta krigsavlöningsreglementet
bliva tillämpligt å personal tillhörande hemvärnet och
driftvärnet. Emellertid torde under krig kunna inträffa, att personalen i fråga
får helt lämna sin civila sysselsättning i den mån dess förband vid inträffande
fientligheter komma att tagas i anspråk för försvarsåtgärder under en längre
tid. För sådana fall kan det förefalla skäligt, att personalen beredes enahanda
förmåner som övriga frivilliga. Möjlighet bör med hänsyn härtill hållas
öppen för Kungl. Majit att förordna om krigsavlöningsreglementets tillämplighet
även å ifrågavarande personal.

Vid försvarsväsendet finnes en personal grupp, vilken icke omnämnes i
nuvarande krigsavlöningsreglemente och som icke lämpligen kan hänföras till
vare sig fast anställd personal, värnpliktiga eller krigsfrivilliga, nämligen
musikelever. Under fredstid åtnjuter musikelev enligt Kungl. Majits brev
den 30 juni 1942 — förutom inkvartering, beklädnad, förplägnad och sjukvård
eller ersättning för dylik förmån på sätt för manskap finnes stadgat — kontant
ersättning, beräknad efter 360 kronor för år. Då tvekan varit rådande,
huruvida musikeleverna under försvarsberedskap må uppbära krigslön, synes
det påkallat, att ett klarläggande härutinnan sker. I betraktande av att ersättning
för musikelever i fred reglerats helt vid sidan av gällande avlöningsreglementen,
synes det icke vara lämpligt, att krigsavlöningsreglementet utan
vidare göres å dem tillämpligt. Endast örn och i den mån Kungl. Majit så
förordnar torde musikelevema böra hänföras under reglementet.

Vidare saknas för närvarande bestämmelser örn avlöning under krigstjänstgöring
beträffande den indelta personalen. Icke heller denna personalkate -

36

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

gori synes därvid utan vidare böra vara underkastad krigsavlöningsreglementet.
Dock synes möjlighet böra hållas öppen för Kungl. Maj:t att förordna,
örn och i vad mån reglementet skall å denna personal tillämpas under
försvarsberedskap eller mobilisering och i krig.

Slutligen torde böra föreskrivas, att den, som fullgör tjänstgöring enligt
lagen örn tjänsteplikt, icke hänföres under reglementet.

Yad utredningsmännen föreslagit i förevarande moment har icke föranlett
något uttalande från de hörda myndigheternas eller personalsammanslutningarnas
sida. För egen del biträder jag förslaget.

3 §. Särskilda föreskrifter för viss personal.

1 mom. Enligt föreskrift i 3 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente
skola för civil anställningshavare i statens tjänst, vilken vid mobiliserad del
av försvarsväsendet placeras i befattning med arbetsuppgifter motsvarande
dem, som åligga honom i fredstid, tillämpas i fred gällande avlöningsbestämmelser
jämte de ytterligare föreskrifter, som kunna varda meddelade.

Under förevarande moment ha utredningsmännen upptagit en motsvarighet
till nämnda stadgande. Därvid har emellertid förordats sådan ändrad
avfattning, att för anställningshavare i statens tjänst, vilken placeras i samma
befattning som i fredstid, skola tillämpas för den civila befattningen gällande
avlöningsbestämmelser jämte de ytterligare föreskrifter, som Kungl. Majit
meddelar.

Såsom motivering ha utredningsmännen anfört i huvudsak följande.

I föreliggande reglementsförslag lia föreskrifterna örn den personal, för
vilken reglementet är avsett att gälla, ansetts böra avfattas så, att därav tydligt
framgår, att reglementet icke skall äga tillämpning å civila befattningshavare,
som i för fredstid vanlig ordning vunnit eller vinna anställning vid
försvarsväsendet. Anledning synes även saknas att till tjänstgöring å egen
civil befattning inkalla befattningshavare, som samtidigt innehar militär eller
civilmilitär anställning, exempelvis i reserven, eller som är värnpliktig. Emellertid
har i åtskilliga fall förekommit, att civil anställningshavare, vilken tilllika
innehar anställning i reserven och som inkallats till tjänstgöring i denna
sin egenskap, beordrats utföra de med hans civila befattning förenade åliggandena.
Med hänsyn härtill och då anledning saknas att göra krigsavlöningsreglementet
tillämpligt å den, som inkallas till krigstjänstgöring och
därvid placeras i samma befattning som han innehar i fredstid, synes en*bestämmelse
av i huvudsak nuvarande innebörd lämpligen böra bibehållas i
reglementet. Stadgandet bör emellertid uttryckligen begränsas att avse civil
anställningshavare, vilken vid inkallelse till krigstjänstgöring placeras i samma
befattning, som han innehar i fredstid. Det kan nämligen knappast anses
vara motiverat, att exempelvis en inkallad värnpliktig skulle äga bibehålla
de med hans civila befattning förenade avlöningsförmånerna av den anledningen,
att de arbetsuppgifter han beordras utföra motsvara dem, som åligga
honom i berörda befattning. Det torde för övrigt i många fall vara vanskligt
att avgöra, huruvida de arbetsuppgifter, vilka åläggas exempelvis vid vissa
staber och inrättningar placerad personal, kunna anses motsvara dem, som
ankomma på vederbörande i hans civila befattning. Även örn de nuvarande
bestämmelserna veterligen icke tillagts en dylik vidsträckt innebörd, synes
ett förtydligande på denna punkt vara välmotiverat.

Kungl. Majds proposition nr 65.

37

Under remissbehandlingen ha gentemot utredningsmännens förslag på förevarande
punkt vissa erinringar framställts. Ur de avgivna yttrandena må
följande återgivas.

Chefen för flygvapnet: Gentemot utredningsmännens motivering må erinras,
att det vid flygvapnet kan vara både nödvändigt och lämpligt att till
tjänstgöring å egen civil'' befattning inkalla befattningshavare, som samtidigt
innehar militär eller civilmilitär anställning eller som är värnpliktig. Såsom
exempel må anföras trafikledarna, som utgöras av flygförarutbildade reservofficerare
eller värnpliktiga flygförare. Det är ofta lämpligt och på grund
av personalbrist understundom nödvändigt att använda trafikledare även för
rent militära uppgifter, som icke åvila honom i fred, t. ex. i dagbefälstjänsteller
vid försvar av flygplats. I dylikt fall måste vederbörande äga befälsrätt,
vilket han kan erhålla endast därest han inkallas till militärtjänstgöring.
Den i reglementsförslaget intagna bestämmelsen, att för den civila befattningen
gällande avlöningsföreskrifter skola tillämpas i ifrågavarande fall,
skulle för vissa befattningshavare komma att medföra obilliga konsekvenser.
En trafikledare, som tillika är kapten i flygvapnets reserv (flygförarutbildad)
och som av ovan anförda skäl måste inkallas å egen civil befattning, torde
sålunda vara skyldig att bära uniform utan att erhålla krigsutrustningsbidrag
härför. Han kommer också att erhålla en i avlöningshänseende ogynnsammare
ställning än en flygutbildad löjtnant i flygvapnets reserv, som inkallats
och placerats i trafikledarbefattning, för vilken han är kvalificerad t. ex.
genom anställning som flygledare vid civil flygplats. Chefen för flygvapnet
får därför föreslå, att reglementets bestämmelser i fråga örn krigsutrustningsbidrag,
rätt till inkvartering och förplägnad, sjukvård, krigsledighet, flygtraktamente
samt gottgörelse för tjänsteresa göras tillämpliga jämväl på sådan
civil anställningshavare i statens tjänst, som krigsplaceras i samma befattning
som i fredstid.

Chefen för. försvarsstaben: Stadgandet i 3 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet
gäller icke endast krigsmaktens civila personal utan även t. ex. värnpliktiga
posttjänstemän, vilka icke placeras i samma befattningar som i fred
utan i krigsbefattningar med motsvarande arbetsuppgifter som fredsbefattningarna.
Det torde icke ha varit utredningsmännens mening, att sådana
värnpliktiga framdeles skola avlönas såsom värnpliktiga och därigenom erhålla
sämre förmåner än för närvarande. Något skäl för en sådan ändring
synes icke heller finnas. Bestämmelsen torde därför böra ändras därhän, att
den omfattar civila befattningshavare i statens tjänst, vilka placeras i samma
befattning som i fred eller i befattning med i stort sett samma arbetsuppgifter
som i fred.

Försvarets civilförvaltning: Stadgandet i 3 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente
är icke tillfredsställande. Sålunda har det i många fall
visat sig vara vanskligt att avgöra, huruvida vederbörandes arbetsuppgifter
kunna anses motsvara dem som ankomma på honom i hans civila befattning.
Fall ha även förekommit, där arbetsuppgifterna visserligen motsvarat dem,
som ålegat vederbörande i fredstid, men där övriga med tjänstgöringen förenade
omständigheter talat för att vederbörande rätteligen hade bort uppbära
krigslön. Särskilt gäller detta beträffande kollektivavtalsanställd personal.
Utredningsmännens ändringsförslag synes civilförvaltningen icke undanröja
sistberörda olägenheter. I betraktande härav och då anledning torde saknas
att till tjänstgöring å egen civil befattning inkalla befattningshavare, som
samtidigt innehar militär eller civilmilitär anställning, exempelvis i reserven,
eller som är värnpliktig, vill civilförvaltningen ifrågasätta, huruvida icke förevarande
moment bör utgå.

38

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Försvarsväsendets lönenämnd: Stadgandet i 3 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente
har utformats med tanke på de fall, då befattningshavare
i den civila statsförvaltningen inkallas till tjänstgöring vid försvarsväsendet
och där tilldelas arbetsuppgifter motsvarande dem, som åligga
honom i hans civila tjänst. Stadgandet har emellertid vunnit tillämpning
även i fall, då civil befattningshavare inom försvarsväsendet inkallas till
militär tjänstgöring och därvid kommenderas till tjänstgöring å sin vanliga
arbetsplats med samma arbetsuppgifter som eljest. Utredningsmännen torde
vid utformandet av förevarande bestämmelse närmast ha tagit sikte på sist
avsedda befattningshavare. Det synes emellertid lönenämnden, att beträffande
samtliga civila befattningshavare, som inkallas till militärtjänstgöring, någon
ändring icke bör vidtagas i nu gällande bestämmelser.

I detta sammanhang vill lönenämnden framhålla, att värnpliktig, som
under tid, då krigsavlöningsreglementet gäller, inkallas till fullgörande av
honom enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen åliggande tjänstgöring och därvid
kommenderas att fullgöra sitt civila arbete, i princip icke bör få komma i åtnjutande
av full lön å den civila befattningen. För tillämpning av bestämmelserna
i förevarande moment synes därför —- åtminstone beträffande värnpliktiga
födda år 1920 eller senare —- böra fordras, att vederbörande fullgjort
viss tjänstgöring, förslagsvis 390 dagar eller samma antal dagar, som enligt
utredningsmännens förslag fordras för att sådan värnpliktig skall få uppbära
lön enligt 2:a krigslöneklassen. Då emellertid bestämmelser i detta syfte
lämpligen kunna intagas i tillämpningsföreskrifterna till krigsavlöningsreglementet,
synes i här förevarande sammanhang endast böra iakttagas, att förevarande
moment erhåller sådan utformning, att Kungl. Maj:t beredes möjlighet
att i tillämpningsföreskrifterna intaga erforderliga bestämmelser.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ha olika meningar kommit
till uttryck rörande de förmåner, som böra tillkomma civil personal, vilken
under krigstjänstgöring placeras i befattning med samma ellef motsvarande
arbetsuppgifter som i fredstid. Utredningsmännens förslag till bestämmelser
i ämnet innebär, att såsom villkor för tillgodonjutande av de med vederbörandes
civila befattning förenade avlöningsförmånerna skulle gälla, att
tjänstgöringen fullgöres i samma befattning som i fredstid. Från remissmyndigheternas
sida ha emellertid erinringar i olika riktningar framställts
mot en dylik utformning av bestämmelserna. Under det att försvarets civilförvaltning
ifrågasatt, huruvida icke det nuvarande stadgandet i 3 § 1 mom.
krigsavlöningsreglementet borde kunna utgå, har försvarsväsendets lönenämnd
givit uttryck åt den uppfattningen, att någon saklig ändring i gällande bestämmelser
icke bör vidtagas. Att ett stadgande av i sak samma innebörd
som 3 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet knappast kan undvaras synes mig
med tanke särskilt på krigsplacering av viss personal vid kommunikationsverken
stå klart. Däremot kunna delade meningar råda rörande den närmare utformningen
av ett dylikt stadgande. Då den av utredningsmännen förordade avfattningen
synes mig innebära en alltför snäv gränsdragning, har jag i likhet
med försvarsväsendets lönenämnd funnit mig böra stanna vid att tillstyrka,
att gällande bestämmelser på förevarande punkt bibehållas i sak oförändrade.
Såsom allmän regel bör således gälla, att civil anställningshavare i statens
tjänst, vilken placeras i befattning med arbetsuppgifter motsvarande dem,

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

som åligga honom i fredstid, skall äga åtnjuta med den civila befattningen
förenade avlöningsförmåner.

Från ifrågavarande allmänna regel böra emellertid, såsom lönenämnden
framhållit, i princip undantagas värnpliktiga, som inkallas till fullgörande av
vederbörande enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen åliggande tjänstgöring. Bestämmelser
i sådant hänseende — anslutande sig till föreskrifterna i finansdepartementets
ämbetsskrivelse den 26 februari 1943 angående avlöning i
vissa fall till civil icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet under tjänstledighet
för värnpliktstjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap
men avseende samtliga civila anställningshavare i statens
tjänst — torde lämpligen böra intagas i tillämpningsföreskrifterna till krigsavlöningsreglementet.
I fråga örn grunderna för åtnjutande av med den civila
befattningen förenade avlöningsförmåner kan vidare befinnas påkallat att
meddela vissa särskilda föreskrifter, såsom i fråga om ersättning vid tjänsteresa
och tjänstgöring utom den ordinarie stationeringsorten, förplägnad, inkvartering,
utrustning, sjukvård m. m., vilka föreskrifter emellertid icke böra
intagas i krigsavlöningsreglementet. Möjlighet bör således hållas öppen för
Kungl. Majit att förordna örn undantag från eller jämkningar i den allmänna
regeln örn avlönings åtnjutande vid i förevarande moment avsedd tjänstgöring.

Till den av utredningsmännen och försvarets civilförvaltning uttalade uppfattningen,
att anledning saknas att till tjänstgöring å egen civil befattning
inkalla befattningshavare, som samtidigt innehar militär eller civilmilitär anställning,
exempelvis i reserven, eller som är värnpliktig, kan jag ansluta mig.
Detta utesluter icke, att — såsom chefen för flygvapnet påpekat — inkallelse
till krigstjänstgöring kan vara motiverad i sådana fall, då vederbörande
jämte sin civila befattning tages i anspråk för militär tjänstgöring.

Med anledning av vissa under remissbehandlingen gjorda uttalanden rörande
angelägenheten av att — i anslutning till det under förevarande moment
intagna stadgandet — särskilda föreskrifter i fråga om reseersättning, förplägnad
och inkvartering, utrustning, sjukvård m. m. snarast bliva utfärdade,
vill jag framhålla, att utredning i ämnet, avseende såväl till krigstjänstgöring
inkallade civila anställningshavare som vid försvaret anställd civil personal
i övrigt, för närvarande pågår inom försvars- och finansdepartementen.

2 moni. Enligt 3 § 2 morn. gällande krigsavlöningsreglemente skall, därest
värnpliktig beordras att fullgöra honom åliggande krigstjänstgöring vid
någon statens anstalt eller vid industri eller annat företag, som drives för
statens räkning, beträffande honom tillkommande förmåner tillämpas reglementets
bestämmelser om ersättning för inställelse till och hemförlovning
från krigstjänstgöring samt i övrigt, där ej Kungl. Majit eller enligt Kungl.
Majits bestämmande särskild myndighet annorlunda förordnar, vad som
gäder i fråga om avlöning för den vid anstalten eller företaget i övrigt anställda
personalen i motsvarande befattning.

Enär ovisshet varit rådande örn vad som enligt nuvarande krigsavlöningsreglemento
skall avses med »statens anstalt» och »industri eller företag, som

Departements chefen.

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

drives för statens räkning», ha utredningsmännen funnit ett förtydligande på
denna punkt vara erforderligt. Härom anföra utredningsmännen följande.

Under förevarande stadgande synes icke böra hänföras varje företag, vid
vilket civil personal är anställd. Sålunda, böra från stadgandet undantagas till
truppförbanden anknutna intendenturverkstäder, tyganstalter, motorverkstäder
och övriga likartade inrättningar. Däremot bör under stadgandet hänföras
försvarsväsendets mera fristående fabriker och anstalter, såsom ammunitionsfabrik,
krutbruk, gevärsfaktori, tygstaten, central mtendenturanstalt, örlogsvarv
och central flygverkstad ävensom till den civila industrien hörande fabrik
eller företag, som tages i anspråk för försvarsändamål. En lämplig avgränsning
av de inrättningar och företag, vilka böra hänföras under stadgandet i
förevarande moment, synes vara, att föreskriften begränsas att avse inrättning
eller företag, som underställts krigsmaterielverket, försvarets fabriksstyrelse
eller central militär förvaltningsmyndighet. Kungl. Maj:t synes emellertid
böra äga möjlighet att förordna, att bestämmelserna i förevarande moment
skola äga tillämpning jämväl i fråga örn annan inrättning eller annat företag
än de nyss nämnda.

Enligt stadgande i 3 § 3 mom. krigsavlöningsreglementet skall i fråga örn
avlöning i andra fall än i 3 § 1 och 2 mom. sägs till personal, som vid mobilisering
eller i krig tages i anspråk för annat försvarsändamål än militär tjänstgöring,
gälla vad därom särskilt stadgas.

Utredningsmännen, som utgått från att personal, som vid försvarsberedskap
eller i krig tages i anspråk för annat försvarsändamål än militär tjänstgöring,
icke inkallas till fullgörande av dylik tjänstgöring och således ej heller
kommer att avlönas enligt krigsavlöningsreglementet, ha icke upptagit någon
motsvarighet till nyssnämnda stadgande i föreliggande reglementsförslag.

Yad utredningsmännen under förevarande moment anfört och föreslagit har
icke föranlett erinran i remissyttrandena. Jag ansluter mig till utrednings
männens synpunkter.

4 §. Avlöningsförmåner m. m.

1 mom. Enligt 4 § 1 mom. första stycket gällande krigsavlöningsreglemente
äger personal, å vilken reglementet är tillämpligt, under krigstjänstgöring
uppbära krigslön. Krigslönen utgår i form av månadslön och terminslön,
dock att för värnpliktiga tillhörande 1—3 krigslöneklasserna krigslönen
utgår allenast i form av terminslön. Till familjeförsörjare utgår därjämte i
vissa fall familjebidrag enligt vad därom särskilt stadgas. Kungl. Majit bestämmer,
i vad mån krigslön skall utgå för viss tid efter tjänstgöringens slut.

I utredningsmännens förslag har under förevarande moment upptagits en
motsvarighet till nämnda stadgande. I anslutning till föreslagen omläggning
av sättet för de värnpliktigas avlönande, innebärande att månadslönen skulle
inarbetas i hemortslönen, har emellertid nuvarande föreskrift örn månadslön
såvitt angår värnpliktiga uteslutits ur förslaget. Hänvisningen till vad som i
fråga om familjebidrag i vissa fall till familjeförsörjare stadgas har vidare
såsom överflödig ansetts kunna slopas. Å andra sidan ha — i viss anslutning
till bestämmelserna i 5 § 2 mom. andra till och med fjärde styckena och 2 a

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

mom. gällande krigsavlöningsreglemente — under förevarande moment intagits
föreskrifter angående sättet för avlönande av vissa aspiranter och kadetter
ävensom krigsfrivilliga.

I enlighet med det anförda ha utredningsmännen föreslagit sådan avfattning
av förevarande moment,

att med vissa i 20—22 §§L angivna undantag krigslön skall utgå under krigstjänstgöring,
samt att Kungl. Majit skall bestämma, örn och i vad mån krigslön
skall utgå även för viss tid efter tjänstgöringens slut;

att krigslönen för fast anställd personal skall utgöras av månadslön och
terminslön samt för värnpliktiga av terminslön;

att aspiranter och kadetter, vilka innehava fast anställning såsom underbefäl
eller underofficerare, skola avlönas såsom värnpliktiga under den del av
utbildningstiden, då vederbörande enligt för fred gällande bestämmelser har
att frånträda med anställningen förenade löneförmåner, så framt ej Kungl.
Majit medgiver, att eljest utgående förmåner må helt eller delvis åtnjutas; samt

att krigsfrivilliga skola avlönas såsom värnpliktiga, där ej Kungl. Majit för
viss personal annorlunda förordnar.

Med det åt Kungl. Majit givna bemyndigandet att bestämma, örn och i vad
mån krigslön skall utgå även för tid efter krigstjänstgöringens slut, ha stadgandena
i 9 § 1 mom. sista stycket och 6 mom. första punkten gällande krigsavlöningsreglemente
örn krigslön till sjuka och sårade samt dödsbo efter avliden
löntagare såsom icke erforderliga uteslutits ur reglementsförslaget. 1
övrigt lia utredningsmännen beträffande föreskrifterna i förevarande moment
anfört i huvudsak följande.

I fråga örn utbetalande av månadslön för tid efter löntagares frånfälle
har riksdagen i skrivelse 1942: 423 uttalat, att den i krigsavlöningsreglementet
medgivna förmånen för avliden löntagares dödsbo att uppbära månadslön
till och med kalendermånaden näst efter den, varunder dödsfallet inträffat,
principiellt icke bör utgå under tid, då krigstillstånd i egentlig mening
icke är rådande.

I utlåtande den 27 november 1942 i förevarande ämne har härefter försvarsväsendets
lönenämnd uttalat, att anledning synts nämnden saknas att under
förhållanden, då krigstillstånd icke är rådande, medgiva avliden, fast anställd
beställningshavares dödsbo rätt att uppbära månadslön till och med kalendermånaden
näst efter den, varunder dödsfallet inträffat, i varje fall såvitt rör
sådan personal, som är författningsenligt tillförsäkrad förmånen av begravningshjälp.
För dylikt fall har lönenämnden ansett månadslön icke böra utgå
längre än till och med dagen för beställningshavarens frånfälle. Huruvida en
begränsning av nuvarande regler örn månadslöns utgående bör införas även
för sådan personal, som icke är berättigad till begravningshjälp, kunde emellertid
enligt nämndens mening förefalla tveksamt.

I anslutning till vad sålunda förekommit torde rätten till månadslön för tid
efter avliden löntagares frånfälle böra begränsas att avse verkliga krigsförhållanden.
Bestämmelser i detta ämne böra intagas i den för krig avsedda
tillämpningskungörelsen till krigsavlöningsreglementet.

Vad angår frågan om den tid, under vilken månadslön efter avliden lön -

1 19—21 §§ i departementschefens förslag.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

tagare må utgå, måste de nuvarande bestämmelserna anses giva tillfälligheterna
alltför stort spelrum. För den, som avlider någon av de första dagarna
i månaden, utgår nämligen månadslön under nära två månader efter dödsfallet,
under det att för den, som avlider den sista dagen i månaden, månadslön utgår
allenast en månad därefter. Mera rättvist synes vara att — oberoende av
kalendermånad — månadslön medgives utgå under viss bestämd tid, förslagsvis
en månad, räknat från dödsfallet.

Enligt vad ovan anförts, har försvarsväsendets lönenämnd funnit det kunna
vara tveksamt, huruvida en begränsning av nuvarande regler örn månadslöns
utgående bör stadgas även för sådan personal, som icke är berättigad till begravningshjälp.
Därest emellertid, såsom under 30 § av föreliggande reglementsförslag1
förordas, generell rätt till begravningshjälp på grund av krigstjänstgöring
införes, kunna ovan förordade bestämmelser örn månadslön för
avliden löntagare tillämpas å samtliga de personalkategorier, som äro underkastade
bestämmelserna i krigsavlöningsreglementet.

För aspiranter ochkadetter, vilka innehava fast anställning såsom
underbefäl eller underofficerare, gäller i fredstid, att vederbörande under utbildningen
vid krigsskolan samt motsvarande utbildning vid marinen och flygvapnet
beviljas tjänstledighet från innehavande beställning med frånträdande
av samtliga med beställningen förenade löneförmåner och under sagda utbildning
erhålla värnpliktigs avlöningsförmåner i likhet med övriga aspiranter
och kadetter. Nämnda fast anställda kunna dock på grund av försörjningsplikt
mot anhöriga efter Kungl. Maj:ts prövning medgivas att under tiden för
nämnda utbildning bibehålla med beställningen på aktiv stat förenade löneförmåner.
I varje fall under beredskapsförhållanden torde skäl icke förefinnas
att frångå för fred gällande grunder för avlöning till aspiranter och kadetter
vid officersutbildning.

Mot utredningsmännens förslag i fråga örn rätt för dödsbo att uppbära
månadslön för tid efter löntagares frånfälle ha en del erinringar
framkommit under remissbehandlingen.

Chefen för marinen har funnit starka skäl tala för att förmånen i fråga medgives
utgå enligt nu gällande bestämmelser.

Chefen för flygvapnet har ansett det icke vara sakligt befogat att inskränka
nu utgående förmåner. Därest emellertid en bestämd tidrymd från dödsfallet
räknat ansåges böra fastställas, borde väljas den längsta tidrymd, som nuvarande
bestämmelser medgiva, nämligen två månader. Mot utredningsmännens
förslag kunde vidare erinras att det — särskilt i krig —- ofta komme att bliva
svårt eller omöjligt att bestämma dödsdagen, varjämte de utbetalande myndigheterna
skulle få ökad arbetsbörda genom att avlöningsuträkning måste göras
för del av månad.

Försvarets civilförvaltning har ansett nuvarande regler på förevarande område
böra bibehållas under verkliga krigsförhållanden.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförhunden och svenska reservunderofficersförbundet
ha uttalat, att det icke syntes skäligt att vidtaga en inknappning
av ifrågavarande ekonomiska förmåner under beredskapstjänstgöring.
I fråga örn sättet för beräkning av den tid, varunder månadslön må
utgå efter dödsfallet, ha förbunden funnit den föreslagna bestämmelsen i och
för sig rättvis, dock att tiden borde utsträckas från en till två månader.

1 29 § i departementschefens förslag.

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Beträffande spörsmålet, om och i vad män krigslön må utgå för tid efter Dep^l^*nts
krigstjänstgöringens slut, ha utredningsmännen särskilt uppehållit sig vid
frågan örn rätt för avliden löntagares dödsbo att uppbära månadslön för tid
efter löntagarens frånfälle. Härvid ha utredningsmännen i saklig anslutning
till riksdagens i ämnet gjorda uttalande förutsatt, att förmånen i fråga skulle
begränsas att avse verkliga krigsförhållanden. Gentemot en dylik gränsdragning
är från min sida icke något att erinra. I enlighet härmed och då erforderliga
föreskrifter rörande förmånens åtnjutande böra inflyta i den för krig
avsedda tillämpningskungörelsen till krigsavlöningsreglementet, erfordras i
reglementet allenast en grundläggande föreskrift därom, att på Kungl. Maj:ts
prövning skall bero, örn och i vad mån krigslön må utgå för tid efter krigstjänstgöringens
slut. Föreskrift i sådant hänseende har i överensstämmelse
med utredningsmännens förslag intagits under förevarande moment. Framhållas
må, att det liksom hittills bör ankomma på Kungl. Maj:t att jämväl i
andra fall än nu sagts besluta i fråga örn avlöning efter avslutad krigstjänst
göring. Yad angår frågan örn den tid, under vilken månadslön till dödsbo
efter avliden löntagare må utgå, lia utredningsmännen ansett en rättvis lösning
vara, att — oberoende av kalendermånad — månadslön medgives utgå
under viss bestämd tid, förslagsvis en månad, räknat från dödsfallet. Under
remissbehandlingen ha emellertid erinringar framställts mot en jämkning av
nu gällande bestämmelser på förevarande punkt. Jag vill för egen del framhålla,
att jag vid det förhållandet, att förmånen är avsedd att utgå endast
under verkliga krigsförhållanden, finner billighetsskäl tala för att i anslutning
till vad jag nedan vid behandlingen av 21 § 2 mom. föreslår i fråga
örn månadslön till saknad —- nämnda tid utsträckes till tva mannder. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att träffa avgörande härutinnan i samband
med utfärdande av de för krig avsedda tillämpningsföreskrifterna till krigsavlöningsreglementet.

I anslutning till föreslagen omläggning av sättet för den värnpliktiga personalens
avlönande ha utredningsmännen föreslagit, att till värnpliktiga under
flygtjänstgöring utgående förmåner av flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg
skola hänföras till terminslönen, som för flygtjänstgörande värnpliktiga
skulle utgöras av terminslönebeloppet enligt den lägre tariffen — då flygtjänsten
fullgöres under sjötjänstgöring terminslönebeloppet enligt föreskrifterna
i 18 § krigsavlöningsreglementet — ökat med en tredjedel av flygförmånerna
för en månad. Gentemot detta utredningsmännens förslag ha chefen
för flygvapnet och försvarets civilförvaltning anfört, bland annat, att för lätt
till berörda tilläggsförmåner gäller enligt vederbörliga föreskrifter, att den
flygande personalen minst tre gånger under en och samma flygmånad fullgjort
flygtjänstgöring, att med flygmånad förstås tiden från och med den 21
i en kalendermånad till och med den 20 i närmast därpå följande kalcndeimånad
samt att denna period valts för att möjliggöra utbetalning av förmånerna
i samband med månadslönen. För att den värnpliktige icke skulle ga
miste örn sina flygförmåner, skulle han vara nödsakad att deltaga i flygning
minst en gång under värjo lönetermin. Av olika skäl är detta ofta icke möjligt.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Vidare skulle förslaget medföra, att ersättning för flygtjänstgöring icke konnne
att utgå vid exempelvis undergående av bestraffning, även örn flygtjänstgöring
fullgjorts. Nämnda myndigheter ha vid angivna förhållanden funnit sig icke
kunna tillstyrka utredningsmännens förslag på förevarande punkt utan ha
ansett, att ifrågavarande förmåner liksom hittills böra utgå i form av månadslön.
Såsom tidigare framhållits, har jag funnit mig böra biträda den av remissmyndigheterna
uttalade uppfattningen. Jag förordar därför, att krigslönen
för värnpliktiga bestämmes att utgå i form av terminslön ävensom, i fall som
avses i 12 § 2 morn., i form av månadslön.

I fråga örn aspiranter och kadetter, vilka innehava fast anställning såsom
underbefäl eller underofficerare, har jag för avsikt att i annat sammanhang
föreslå sådana ändrade bestämmelser, att vederbörande i fredstid skall under
hela utbildningstiden äga bibehålla de med den fasta anställningen förenade
löneförmånerna. I anslutning härtill har den av utredningsmännen föreslagna
särskilda bestämmelsen för nämnda aspiranter och kadetter uteslutits ur föreliggande
reglementsförslag.

Vad utredningsmännen i övrigt föreslagit under förevarande moment har
icke givit mig anledning till annan erinran än att jag, i överensstämmelse med
förslag av försvarsväsendets lönenämnd, vidtagit vissa formella ändringar i
författningstexten.

1 detta sammanhang vill jag framhålla, att jag med begreppet månadslön
i samtliga i reglementsförslaget omnämnda fall avser såväl lön som jämlikt
12, 13 och 15 §§ i månadslönen ingående fasta lönetillägg m. m., rörligt tillägg
och dyrtidstillägg samt lönefyllnad för personal på avgångs- och disponibilitetsstat.
I exempelvis efter krigstjänstgöringens slut, under krigsfångenskap
och till saknad utgående månadslön inbegripas sålunda samtliga de förmåner,
som under tjänstgöring senast inräknats i densamma.

2 mom. Enligt 4 § 1 moni. andra stycket gällande krigsavlöningsreglemente
utgår, i den mån sådant i reglementet medgives —- förutom krigslön —
krigsutrustningsbidrag, stabsbidrag, gottgörelse för tjänsteresa m. m., ersättning
för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring samt ersättning
för resekostnad i samband med tjänstledighet och permission. I vissa
fall utgår till avliden löntagares dödsbo begravningshjälp.

Dessa bestämmelser ha med i sak oförändrat innehåll av utredningsmännen
intagits under förevarande moment. Bland här avsedda avlöningsförmåner ha
emellertid även medtagits flygtraktamente samt ersättning för flyttningskostnad.

Chefen för marinen och försvarsväsendets lönenämnd ha framhållit, att i
30 § militära avlöningsreglementet samt 26 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet
omförmäld ersättning för dykeriarbete syntes böra åtnjutas jämväl
under krigstjänstgöring och omförmälas i krigsavlöningsreglementet. Enligt
lönenämndens mening syntes härvid bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela
erforderliga föreskrifter i ämnet böra intagas i en särskild paragraf under
»3 avd. Särskilda ersättningar». Ett dylikt bemyndigande borde jämväl örn -

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

fatta de genom särskilda beslut beviljade ersättningarna för deltagande i minsvepningsarbete
ävensom — till värnpliktiga — för tjänstgöring å ubåt. I
fråga örn stabsbidrag Ilar lönenämnden framhållit, att lönenämnden tidigare
anslutit sig till ett av 1942 års krigsavlöningssakkunniga gjort uttalande, att
stabsbidrag icke hade karaktären av avlöningsförmåner och därför icke hade
sin plats i krigsavlöningsreglementet. Under hänvisning härtill har lönenämnden
föreslagit, att det under 29 § av utredningsmännens förslag intagna stadgandet
om stabsbidrag måtte utgå. Lönenämnden har härvid förutsatt, att
Kungl. Majit i annan väg beredes möjlighet att i särskilda fall bevilja ersättning
för ofrånkomliga representationskostnader.

Yad försvarsväsendets lönenämnd anfört i fråga örn ersättning för dykeri- Departementsarbete,
ersättning för deltagande i minsvepningsarbete ävensom ersättning till chefen.
värnpliktiga för tjänstgöring å ubåt finner jag vara värt beaktande. Bemyndigande
för Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter örn rätt att
åtnjuta nämnda förmåner har i enlighet härmed intagits under 28 §. Jag ansluter
mig även till lönenämndens uppfattning, att föreskrifter örn stabsbidrag
icke ha sin plats i krigsavlöningsreglementet utan att Kungl. Majit bör äga
möjlighet att i annan väg, örn så prövas erforderligt och lämpligt, bevilja ersättning
för ofrånkomliga representationskostnader. I övrigt har jag intet att
erinra mot utredningsmännens förslag i förevarande moment.

3 mom. Enligt 4 § 2 mom. gällande krigsavlöningsreglemente äger personalen,
jämlikt föreskrifter som meddelas i särskild ordning, åtnjuta förplägnad,
inkvartering, utrustning och sjukvård ävensom viss fribrevsrätt.

Ifrågavarande föreskrift har med i sak oförändrat innehåll intagits under
förevarande moment.

4 mom. Enligt 2 § 2 mom. gällande krigsavlöningsreglemente hänföres
envar, för vilken reglementet gäller, till viss mot hans tjänsteställning svarande
krigslöneklass enligt en till reglementet hörande tjänsteförteckning;

Kungl. Maj :t dock obetaget att hänföra aspiranter och kadetter till annan krigs- *

löneklass.

Ifrågavarande föreskrift har med i sak oförändrad lydelse intagits under
förevarande moment.

Krigslön.

Månadslön.

5 §. Allmänna föreskrifter om månadslön.

Under denna paragraf har i anslutning till bestämmelserna i 4 § 1 mom.
andra stycket intagits föreskrift örn vilka avlöningsförmåner som skola ingå i
månadslönen. Vidare har här införts en motsvarighet till det i 5 § 10 mom.
gällande krigsavlöningsreglemente upptagna stadgandet, att månadslön utbetalas
i efterskott i den ordning Kungl. Majit bestämmer.

6 §. Lönegrader och löneklasser.

1 mom. 5 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente, sådant detta författningsrum
lyder enligt kungörelsen 1944: 446, innehåller för fast anställd

Departementschefen.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

personal föreskrifter dels därom att månadslönen utgår med belopp motsvarande
en tolftedel av årslönen enligt vederbörligt för aktiv personal gällande
fredsavlöningsreglemente, dels örn den lönegrad och löneklass, efter vilka
lön regelmässigt utgår, dels örn rätt i vissa fall att åtnjuta lön i mot tjänstegraden
svarande lönegrad och löneklass eller, i mån av fullgjord krigstjänstgöring,
efter högre löneklass än som följer av de allmänna bestämmelserna,
dels ock örn den ortsgrupp, efter vilken lönen i förekommande fall utgår.

Under förevarande moment ha utredningsmännen i saklig överensstämmelse
med gällande bestämmelser upptagit föreskrifter dels örn att lönen för månad
räknat utgår med belopp motsvarande en tolftedel av årslönen enligt vederbörligt
för personal på aktiv stat gällande fredsavlöningsreglemente, dels ock
om den lönegrad och löneklass, efter vilka lönen regelmässigt utgår. Föreskrifterna
örn rätt i vissa fall att åtnjuta lön i mot tjänstegraden svarande lönegrad
och löneklass, respektive efter högre löneklass än som följer av de allmänna
bestämmelserna, ha för vinnande av ökad överskådlighet upptagits under 2
mom. av förevarande paragraf, respektive under 7 §. Under 10 § ha utredningsmännen
upptagit bestämmelser örn den ortsgrupp, efter vilken lönen i
förekommande fall utgår.

Yad utredningsmännen under förevarande moment föreslagit innebär i sak
icke någon ändring i nu gällande bestämmelser. I enlighet med påpekande av
försvarsväsendets lönenämnd har i momentets första stycke intagits en hänvisning
till militära avlöningsreglementet, respektive till manskapsavlöningsreglementet
eller militära icke-ordinariereglementet i stället för, såsom utredningsmännen
föreslagit, till vederbörligt fredsavlöningsreglemente. Vidare
har bland de under a) uppräknade personalkategorierna ansetts böra omnämnas
civilmilitär icke-ordinarie personal.

I 5 § 1 mom. k) gällande krigsavlöningsreglemente föreskrives bland annat,
att reservanställd, reservutnämnd och värnpliktsavgången personal erhåller
lön efter den lönegrad, som vederbörande enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser
tillhör. Vidare föreskrives i samma moment 1), att bataljonsläkare
vid fältläkarkåren, marinläkare av 2. graden, marinläkarstipendiater
och flygläkare av 2. graden erhålla lön efter den för bataljonsläkare bestämda
lönegraden, lönegrad Ca 22. Nämnda föreskrifter ha av utredningsmännen upptagits
under 1) respektive b) i förslaget till krigsavlöningsreglemente. I fråga
örn marinläkare av 2. graden och flygläkare av 2. graden i reserven har emellertid
tvekan yppat sig, huruvida föreskrifterna i 5 § 1 mom. k) krigsavlöningsreglementet
eller föreskrifterna i 1) samma moment skola tillämpas å vederbörande.
Enligt 13 § 2 mom. tredje stycket reservbefälskungörelsen för marinen
och 12 § 2 mom. tredje stycket reservbefälskungörelsen för flygvapnet
uppbära marinläkare av 2. graden och flygläkare av 2. graden i reserven
under tjänstgöring enligt nämnda kungörelser arvode motsvarande lön enligt
lönegrad 20 och löneklass 20 av löneplan Ca militära avlöningsreglementet. En
tillämpning av föreskrifterna i 5 § 1 mom. k) krigsavlöningsreglementet skulle
sålunda innebära, att nämnda läkare i reserven komme att under krigst jänstgöring
erhålla lön efter lägre lönegrad än marinläkare av 2. graden vid marin -

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

läkarkåren, marinläkarstipendiater och flygläkare av 2. graden vid flygvapnet.

I betraktande av att bataljonsläkare i reserven och bataljonsläkare vid fältläkarkåren
enligt gällande krigsavlöningsreglemente — bataljonsläkare i
reserven även enligt för fred gällande bestämmelser — erhålla lön efter en
och samma lönegrad, Ca 22, anser jag skäl icke föreligga att tillämpa annan
lönegrad för motsvarande läkarpersonal vid marinen och flygvapnet. I förtydligande
syfte har därför under 1) i förevarande moment ansetts böra föreskrivas,
att däri intagna bestämmelser icke ha avseende å i samma moment
b) omförmäld personal.

2 morn. Såsom under 1 moni. anförts ha i förevarande moment utan saklig
ändring sammanförts föreskrifterna i 5 § 1 mom. d)—g) och i) gällande krigsavlöningsreglemente
örn rätt i vissa fall att åtnjuta lön i mot tjänstegraden
svarande lönegrad och löneklass.

7 §. Vissa föreskrifter örn lönek/assupp ftyttning.

Under denna paragraf ha utredningsmännen, såsom vid behandlingen av 6 §
1 mom. anförts, utan saklig ändring upptagit föreskrifterna i 5 § 1 mom.
e)—h) samt k) och 1) gällande krigsavlöningsreglemente om rätt för vissa
personalgrupper att, i mån av fullgjord krigstjänstgöring, åtnjuta lön efter
högre löneklass än som följer av de allmänna bestämmelserna. Med tjänstgöring
i reserv har jag emellertid i förevarande avseende ansett böra likställas,
förutom tjänstgöring på reservstat, även tjänstgöring, som fullgjorts i anställning
såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av 2. graden, marinläkarstipendiat,
flygläkare av 2. graden och bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren.

8 §. Lönek/assplacering vid konstituering

m. m.

1 mom. Enligt 5 § 7 mom. gällande krigsavlöningsreglemente skall fast
anställd personal, som för krigstjänstgöring placeras i befattning med arbetsuppgifter
motsvarande dem, som regelmässigt ankomma på högre beställningshavare,
och som på grund härav för krigstjänstgöringstiden konstitueras i
högre tjänstegrad (tjänsteklass) än som svarar mot befattningen, hänföras till
den lägsta löneklass inom den mot den högre tjänstegraden (tjänsteklassen)
svarande lönegraden på aktiv stat, som för vederbörande medför högre lön än
den, vartill han enligt reglementet eljest varit berättigad. "Vid tillämpning a\
dessa bestämmelser skall hänsyn ej tagas till naturaförmåner.

Då förutsättningarna för konstituering finnas angivna i gällande konstitueringsbestämmelser,
lia utredningsmännen ansett det i nyssnämnda författningsrum
intagna villkoret, att vederbörande placeras i befattning med arbetsuppgifter
motsvarande dem, som regelmässigt ankomma på högre beställningshavare,
kunna uteslutas ur reglementsförslaget. I övrigt ansluter sig utredningsmännens
förslag på förevarande punkt till nu gällande bestämmelser

Vad utredningsmännen sålunda förordat har icke föranlett särskilt utta
lande vid remissbehandlingen. För egen del biträder jag förslaget.

Departements

chefen.

48

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

2 moni. Utredningsmännen, som funnit det vara sakligt motiverat att den,
som i succession förordnas uppehålla högre beställning, kommer i åtnjutande
av högre lön jämlikt samma bestämmelser som i fredstid, lia under förevarande
moment intagit en föreskrift därom att, därest beställningshavare på aktiv stat
förordnats uppehålla beställning eller befattning, för vilken enligt vederbörlig
personalförteckning för ordinarie tjänstemän utgår arvode motsvarande lönen
i viss lönegrad, skall envar, som i succession efter nämnde beställningshavare
förordnas uppehålla högre beställning, erhålla lön med tillämpning av gällande
föreskrifter örn vikariatslön.

Försvarets civilförvaltning har erinrat, att det enligt de för innevarande
budgetår utfärdade föreskrifterna rörande tillämpning av arméns personalförteckningar
m. m. ankommer på vederbörande truppförbandschef (motsvarande
chef) att, därest successionsförordnande kan väntas bliva av längre varaktighet,
hos Kungl. Majit göra framställning om rätt för den förordnade att uppbära
vikariatslön. Ämbetsverket har funnit en omredigering av förevarande
moment i enlighet med det anförda böra vidtagas, varjämte i momentet borde
utsägas, att vikariatslön enligt Kungl. Maj:ts bestämmande må ifrågakomma
även i andra fall än vid succession. Liknande synpunkter ha anförts av försvar
sväsendets lönenämnd, som förordat sådan avfattning av förevarande
moment, att vikariatslön till beställningshavare på aktiv stat må utgå med tilllämpning
av härom för fred gällande bestämmelser.

I anslutning till vad försvarets civilförvaltning och försvarsväsendets lönenämnd
anfört förordar jag, att vikariatslön under krigstjänstgöring medgives
utgå under i princip samma förutsättningar som i fredstid. Vikariatslön bör
sålunda kunna utgå såväl vid successionsförordnanden som vid andra förordnanden,
kommenderingar eller placeringar, som kunna väntas bliva av längre
varaktighet. I enlighet härmed har jag i förevarande moment intagit föreskrift,
att vikariatslön utgår till beställningshavare på aktiv stat med tillämpning av
härom för fred gällande bestämmelser.

9 §. Uppskov med löneklassuppflyttning.

Enligt 5 § 6 mom. gällande krigsavlöningsreglemente må uppflyttning till
högre löneklass eller tillträde till löneförhöjning, där ej dylik åtgärd sker
i anledning av befordran, äga rum endast i den mån Kungl. Majit sådant föreskriver;
och skall, när sedermera jämlikt dylik föreskrift eller vederbörande
fredsbestämmelser uppflyttning i löneklass eller tillträde till löneförhöjning
äger rum, löntagaren gottgöras för den inkomstminskning, som han i följd
av uppskovet med nämnda åtgärd fått vidkännas. Stadgandet i fråga, vilket
tillkommit i syfte att förenkla avlöningsförfarandet vid mobilisering och i
krig, skall enligt de särskilda tillämpningsföreskrifterna 1940: 985 till krigsavlöningsreglementet
tills vidare icke tillämpas.

Utredningsmännen ha uttalat, att vid tillämpning av krigsavlöningsreglementet
grunderna i de för fred gällande bestämmelserna i förevarande avseende
icke syntes böra frångås utan att särskilda skäl föranledde därtill. Så -

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

lunda borde enligt utredningsmännens mening uppfattning till högre löneklass
i varje fall under försvarsberedskap äga rum i vanlig ordning. Däremot
kunde förhållandena under krig påkalla ett uppskov med löneklassuppflyttning.
Förevarande paragraf har av utredningsmännen i enlighet med det anförda
givits sådan avfattning, att uppflyttning till högre löneklass skall äga
rum enligt vanliga grunder, därest icke Kungl. Majit föreskriver, att uppskov
därmed skall ske. I övrigt har paragrafen utformats i saklig överensstämmelse
med nuvarande föreskrift örn gottgörelse för inkomstminskning i följd av uppskov
med löneklassuppflyttning.

Svenska underofficersförbundet har ansett föreskrifterna i förevarande
paragraf lämpligen böra utgå ur reglementet. Alternativt har förbundet hemställt,
att bestämmelserna kompletteras med föreskrift att, örn löntagare avlidit,
hans rättsinnehavare skall äga utfå i paragrafen nämnd gottgörelse. Förslag
i sist angivna hänseende har framställts även av chefen för försvarsstaben.

För egen del biträder jag utredningsmännens förslag på förevarande punkt.
Med anledning av framställda^ yrkanden örn komplettering av bestämmelsen i
andra stycket av förevarande paragraf med föreskrift därom att, örn löntagaren
avlidit, hans rättsinnehavare skall äga utfå där nämnd gottgörelse,
vill jag framhålla, att bestämmelsen i fråga endast innebär ett uppskov med
löneklassuppflyttning till en lämpligare tidpunkt. Löntagaren fråntages sålunda
icke rätten att vinna uppflyttning i högre löneklass från den tidpunkt,
då löneklassuppflyttning under normala förhållanden bort ske. Det torde
därför utan särskild föreskrift därom vara klart, att avliden löntagares rättsinnehavare
äger utfå den avlidnes innestående löneförmåner.

10 §. Lönens bestämmande med hänsyn till

ortsgrupp.

Enligt stadgande i 5 § 1 mom. sista stycket gällande krigsavlöningsreglemente
utgår månadslön, där densamma är beroende av löntagarens placering
i ortsgrupp, till personal på aktiv stat — med undantag av viss läkar- och
veterinärpersonal — samt till manskap över stat och på civilanställningsstat
ävensom till innehavare av för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar
efter den ortsgrupp, vederbörandes förläggningsort vid krigstjänstgöringens
början tillhörde, samt till övrig fast anställd personal efter den ortsgrupp,
till vilken den för vederbörande vid samma tid gällande mantalsskrivningsorten
liänföres. För personal, som efter det krigsavlöningsreglementet
vunnit tillämpning å vederbörande erhållit ny fredsförläggningsort eller ändrad
mantalsskrivningsort, skall månadslönen jämlikt föreskrift i 1 § 8 mom. tilllämpningskungörelsen
1939: 655 till krigsavlöningsreglementet utgå efter den
ortsgrupp, vartill den nya förläggningsorten respektive mantalsskrivningsorten
är att hänföra.

Gentemot den nuvarande regeln, att mantalsskrivningsorten är bestämmande
för den ortsgrupp, efter vilken månadslönen skall beräknas, har
å ena sidan rests den invändningen, att ifrågavarande regel till följd av den

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. n 45 4

Departements chefen.

50

Kungl. Majlis proposition nr 65.

bundenhet till viss mantalsskrivningsort, som — alltefter tidpunkten för ombyte
av hemvist — kan föreligga efter det avflyttning från orten ägt rum,
verkar alltför långsamt. Å andra sidan har i olika sammanhang framhållits, att
det i icke ringa omfattning förekommit, att särskilt ogift personal plägat verkställa
ombyte av mantalsskrivningsort enbart i syfte att därigenom bereda sig i
dyrortshänseende ökade krigsavlöningsförmåner. Vidare har framhållits, att de
nuvarande bestämmelserna understundom visat sig leda till mindre tillfredsställande
resultat, sammanhängande med att i vissa fall olika områden av en och
samma kommun hänförts till skilda ortsgrupper. För en löntagare, som är
bosatt inom en till viss lägre ortsgrupp hänförlig del av en kommun, kommer
sålunda lönen att beräknas efter denna ortsgrupp, även örn vederbörande har
sin naturliga anknytning till ett till högre dyrortsgrupp hänförligt område av
kommunen. Enahanda är förhållandet beträffande en löntagare, som är bosatt
i omedelbar närhet av ett till en högre dyrortsgrupp än mantalsskrivningsortens
hörande samhälle. Ytterligare har erinrats, att föreskrifter i angivna
avseenden saknas för den, som är inom riket bosatt men där ej mantalsskriven.

Frågan örn lönens bestämmande för viss personal med hänsyn till vederbörandes
mantalsskrivningsort har varit föremål för behandling av 1944 års
riksdag. I utlåtande nr 72 i anledning av riksdagens revisorers berättelse för
tiden 1 juli 1942—30 juni 1943 uttalade statsutskottet vid nämnda riksdag, att
utskottet funnit vad revisorerna anfört rörande uppkomna svårigheter att tilllämpa
krigsavlöningsbestämmelsernas föreskrift örn att månadslön till fast
anställd, icke ständigt tjänstgörande personal skall utgå efter vederbörandes
mantalsskrivningsort vara förtjänt av beaktande. Då den av revisorerna berörda
frågan syntes komma under övervägande vid pågående översyn av krigsavlöningsreglementet,
fann emellertid utskottet någon åtgärd från riksdagens
sida icke för det dåvarande vara erforderlig, varför utskottet endast för riksdagen
anmälde vad i ärendet förekommit.

Utredningsmännen ha i frågan anfört i huvudsak följande.

De erinringar i olika hänseenden, som framställts mot att mantalsskrivningsorten
är bestämmande för den ortsgrupp, efter vilken lönen skall beräknas,
synas icke kunna tillmätas den vikt, att de böra föranleda ändring i
nuvarande bestämmelser. De synpunkter, som föredragande departementschefen
i samband med framläggande av förslag till nuvarande krigsavlöningsreglemente
(prop. 1939: 246, s. 35) anfört till stöd för bestämmelserna på
förevarande punkt, synas alltjämt motivera, att mantalsskrivningsorten bibehålies
såsom utgångspunkt för bestämmande av ortsgrupperad lön till icke
ständigt tjänstgörande personal. Statsrevisorerna ha icke heller riktat sig
mot det förhållandet, att mantalsskrivningsorten lagts till grund för bestämmande
av den ortsgrupp, efter vilken lönen skall beräknas. Revisorerna ha
endast framhållit den oklarhet, som i vissa fall kan vara rådande om vilken
ort som skall anses vara rätt mantalsskrivningsort.

Då det gäller att finna en enkelt verkande regel för bestämmande av den
ortsgrupp, efter vilken lönen bör beräknas, synas icke heller de i förevarande
sammanhang framförda, erinringarna i övrigt böra föranleda ändring i gällande
bestämmelser. Det torde nämligen ligga i sakens natur, att vilken utgångspunkt
som än väljes vissa gränsfall komma att uppstå, vilka kunna tagas till
intäkt för kravet på särskilda reglerande bestämmelser.

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

I enlighet nied det anförda har bestämmelsen i förevarande paragrafs första
stycke, första punkten, av utredningsmännen avfattats så, att lönen utgår, där
densamma är beroende av löntagarens placering i ortsgrupp, till ständigt
tjänstgörande fast anställd personal efter den ortsgrupp vederbörande löntagares
fredsförläggningsort tillhör samt till övrig personal efter den ortsgrupp,
till vilken den ort, där vederbörande senast mantalsskrivits, är att
hänföra.

Enligt 6 § sista stycket militära avlöningsreglementet utgår lön efter ortsgrupp
I för försvarsattaché med stationering utomlands ävensom för
beställningshavare, tjänstgörande såsom biträdande försvarsattaché med
dylik stationering. Vidare har Kungl. Majit genom brev den 30 april 1942
föreskrivit, att befattningshavare å övergångsstat, reservstat eller i reserven,
som bosatt sig å utrikes ort och i anledning därav icke är här i riket mantalsskriven,
skall vid tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap
eller krigstjänstgöring äga uppbära månadslön efter den dyrortsgrupp, vartill
Stockholm hänföres. I anslutning härtill och då skäl icke synts utredningsmännen
föreligga att för å utrikes ort boende i förevarande avseende göra
åtskillnad mellan i riket mantalsskrivna och i riket icke mantalsskrivna personer,
ha utredningsmännen ansett det böra föreskrivas, att för personal,
som är stationerad eller bosatt utom riket, lön utgår efter ortsgrupp I. Bestämmelse
härom har av utredningsmännen intagits såsom andra punkt av
förevarande paragrafs första stycke.

Från bestämmelsen, att ortsgraderad lön skall utgå efter fredsförläggningsortens
respektive mantalsskrivningsortens ortsgrupp och sålunda vid
ombyte av fredsförläggningsort eller mantalsskrivningsort
utgå efter den nya fredsförläggningsortens eller mantalsskrivningsortens ortsgrupp,
bör — framhålla utredningsmännen — avsteg icke göras under beredskapsförhållanden.
Under krig kunna dock sådana förhållanden tänkas inträda.
, att ombyte av fredsförläggnings- eller mantalsskrivningsort icke bör
inverka på den ortsgrupp, efter vilken lönen skall beräknas. I enlighet härmed
har möjlighet ansetts böra hållas öppen för Kungl. Majit att förordna, att
ombyte av förläggnings- eller mantalsskrivningsort icke skall föranleda ändring
beträffande den ortsgrupp, efter vilken månadslönen skall beräknas.
Bestämmelse härom har av utredningsmännen intagits under andra stycket
av förevarande paragraf.

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att de nuvarande bestämmelserna
på förevarande område visat sig leda till mindre tillfredsställande
resultat, beroende bland annat på att i vissa fall olika, områden av samma
kommun hänförts till skilda ortsgrupper. Civilförvaltningen har emellertid
icke ansett sig kunna föreslå någon godtagbar lösning av förevarande spörsmål.

Svenska underofficers]örbundet har med hänsyn till de kännbara återverkningar,
som enligt förbundets mening kunna uppkomma vid en tillämpning
av bestämmelsen i andra stycket av förevarande paragraf, hemställt att bestämmelsen
måtte utgå.

52

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Svenska reservunderofficersförbundet har framhållit, att den för icke ständigt
tjänstgörande fast anställd personal fastslagna principen att lönen skall
utgå efter den ortsgrupp, vartill vederbörandes mantalsskrivningsort är att
hänföra, i vissa fall för reservpersonalen kan leda till att vederbörande
erhåller lägre löneförmåner än under tjänstgöring i fredstid.

Vid bedömandet av frågan efter vilken ortsgrupp månadslönen skall utgå
till icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal kunde måhända — särskilt
med tanke på vad i det föregående anförts därom, att ogift personal
plägat verkställa ombyte av mantalsskrivningsort i syfte att därigenom bereda
sig i dyrortshänseende ökade förmåner — tänkas att tillämpa i huvudsak
samma bestämmelser, som enligt reservbefälskungörelserna för armén, marinen
och flygvapnet i förevarande avseende gälla för personal i reserven vid fullgörande
av vederbörande i fredstid åliggande tjänstgöring. Enligt reservbefälskungörelserna
för armén och flygvapnet gäller i fråga om den ortsgrupp
efter vilken lönen utgår, att för personal, som har eget hushåll och fullgör densamma
åliggande tjänstgöring utom bostadsorten under sådana förhållanden,
att det vanliga kvarteret icke kan bibehållas, lönen utgår efter den ortsgrupp,
till vilken vederbörandes mantalsskrivningsort hänföres. Ifrågavarande personal
äger därjämte åtnjuta reservbefälstraktamente med vissa angivna belopp
för dygn. Lönen må dock för nämnda personal utgå efter den ortsgrupp, dit
förläggningsorten för det förband, vid vilket tjänstgöringen äger rum, blivit
hänförd, därest den sålunda beräknade lönen jämte rörligt tillägg överstiger
summan av lönen enligt mantalsskrivningsortens ortsgrupp jämte rörligt tilllägg
och reservbefälstraktamente. Till personal utan eget hushåll samt personal
med eget hushåll, som fullgör tjänstgöring å bostadsorten, utgår lönen
efter den ortsgrupp, dit förläggningsorten för det förband, vid vilket tjänstgöringen
äger rum, blivit hänförd. Enahanda bestämmelser gälla enligt reservbefälskungörelsen
för marinen, dock att, då fråga ej är örn tjänstgöring vid
kustartilleriet, för personal utan eget hushåll och personal med eget hushåll,
som fullgör tjänstgöring å bostadsorten, lönen utgår efter den ortsgrupp; till
vilken tjänstgöringsorten är att hänföra; skolande vid sjötjänstgöring såsom
tjänstgöringsort anses förläggningsorten för vederbörande marindistriktseller
stationschef.

Enär, vid tjänstgöring å bostadsorten, förläggningsorten (tjänstgöringsorten)
och mantalsskrivningsorten i förevarande avseende praktiskt sett sammanfalla,
utgår lönen i fredstid för personal med eget hushåll och personal
utan eget hushåll, som fullgör tjänstgöring vid truppförband å bostadsorten,
regelmässigt efter den ortsgrupp, till vilken vederbörandes mantalsskrivningsort
hänförts. För personal utan eget hushåll, som inkallas till tjänstgöring vid
truppförband utom bostadsorten, innebära fredsbestämmelserna däremot, att
lönen i vissa fall utgår efter högre och i andra fall efter lägre ortsgrupp än
den, till vilken mantalsskrivningsorten hänförts.

Av det anförda framgår att, för åstadkommande av överensstämmelse med
fredsavlöningsbestämmelserna i fråga om den ortsgrupp efter vilken lönen

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

under krigstjänstgöring skall utgå för icke ständigt tjänstgörande personal,
olika bestämmelser skulle erfordras för å ena sidan personal med eget hushåll
och å andra sidan personal utan eget hushåll. Med hänsyn till de förhållanden,
under vilka krigsavlöningsreglementet är avsett att tillämpas, synes emellertid
icke lämpligt, att i fråga örn lönens bestämmande med hänsyn till ortsgrupp
olika grunder bliva gällande för personal med eget hushåll, respektive
för personal utan eget hushåll. Det må vidare framhållas, att krigstjänstgöringen
för flertalet av den icke ständigt tjänstgörande fast anställda personalen
till övervägande del fullgöres utom truppförbandens fredsförläggningsort,
varför anledning synes saknas att för vissa personalgrupper anknyta
lönen till förläggningsorten för det förband, till vilket vederbörande inkallats
till tjänstgöring. Anmärkas må även, att betydelsen av det i olika sammanhang
påtalade förhållandet, att särskilt ogift personal verkställt ombyte av
mantalsskrivningsort i syfte att därigenom bereda sig i dyrortshänseende
ökade förmåner, synes ha överdrivits.

Då det gäller att i förevarande avseende åstadkomma likformiga bestämmelser
för samtlig icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal, bör uppmärksammas,
att månadslönen väsentligen är avsedd för familjeförsörjning,
varför i första hand hänsyn bör tagas till familjens behov. Då utgifterna
för familjens försörjning äro beroende av levnadskostnaderna på den ort där
familjen är bosatt, anser jag tvekan icke behöva råda därom, att lönen i princip
bör utgå efter bostadsortens ortsgrupp. Särskilt med hänsyn till lättheten
för ensamstående personer att byta bostad, är det emellertid icke lämpligt
att under alla förhållanden göra, lönens storlek beroende av den faktiska
bostadsorten. Villkoret för att lönen skall utgå efter bostadsortens ortsgrupp
bör nämligen vara, att vederbörande är stadigvarande bosatt å denna ort.
Detta villkor anses för närvarande uppfyllt genom föreskriften att lönen utgår
efter mantalsskrivningsortens ortsgrupp. Såsom i det föregående anförts, ha
emellertid erinringar framställts mot den nuvarande regeln, att mantalsskrivningsorten
är bestämmande för den ortsgrupp, efter vilken månadslönen skall
beräknas för icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal. För egen del
förstår jag väl dessa erinringar och skulle föredraga en annan reglering av
detta lönespörsmål, som bättre tillgodosåge de enskilda befattningshavarna
och samtidigt vore ur allmän synpunkt godtagbar. Såsom utredningsmännen
framhållit, kan det emellertid icke undvikas, att vilken regel som än väljes
vissa gränsfall komma att uppstå, som kunna tagas till intäkt för kravet på
särskilda reglerande bestämmelser. Utan individuell prövning i varje särskilt
fall — en utväg som icke gärna kan komma i fråga — synes därför det
föreliggande problemet icke kunna lösas på bättre sätt än utredningsmännen
angivit. Jag nödgas därför förorda bifall till utredningsmännens förslag i
denna del.

Den av utredningsmännen föreslagna bestämmelsen om bemyndigande för
Kungl. Majit att förordna, att ombyte av förläggnings- eller mantalsskrivningsort
under krigstjänstgöring icke skall föranleda ändring beträffande
den ortsgrupp, efter vilken lönen skall beräknas, anser jag mig böra tillstyrka.

Departements chefen.

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Under nu rådande beredskapsförhållanden har det nämligen på grund av
bostadsbrist i åtskilliga fall visat sig omöjligt för personalen att vid omplacering
omedelbart företaga flyttning till den nya förläggningsorten. Vid krigsförliållanden
kunna givetvis även andra förhållanden än bostadsbrist omöjliggöra
flyttning till annan plats. En bestämmelse med av utredningsmännen
föreslagen innebörd anser jag därför erforderlig.

11 §. Förening av reservpension med krigsiön.

Enligt 2 § 2 mom. militära avlöningsreglementet, sådant detta författningsrum
lyder jämlikt kungörelsen 1944: 378, beror på Kungl. Maj:ts prövning, örn
och i vad mån avdrag å lönen för militär och civilmilitär beställningshavare
skall ske av den anledningen, att vederbörande kommit i åtnjutande av reservpension
eller däremot svarande engångsbelopp. Motsvarande stadgande har
jämlikt kungörelsen 1944: 337 intagits i 20 § 2 mom. kungörelsen 1943: 749
angående krigsmaktens reservstater. Enligt 31 § 6 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet,
sådant detta författningsrum lyder jämlikt kungörelsen
1944: 468, skall beträffande den, som samtidigt åtnjuter såväl tjänstepension
eller tjänstelivränta för militär eller civilmilitär beställning på aktiv stat eller
reservstat som reservpension eller däremot svarande engångsbelopp, på
Kungl. Maj:ts prövning bero, örn och i vad mån av sådan anledning avdrag
skall ske å de till tjänstepensionen hörande förmånerna eller å tjänstelivräntan.

I anslutning till innehållet i de till grund för de återgivna bestämmelserna
liggande propositionerna 1944: 203 och 1944: 216 ha utredningsmännen föreslagit
intagande i förevarande paragraf av ett stadgande därom, att för militär
eller civilmilitär personal på aktiv stat eller reservstat eller från sådan stat pensionsavgången,
reserven tillhörande personal, som kommit i åtnjutande av
reservpension eller däremot svarande engångsbelopp, på Kungl. Maj:ts prövning
skall bero, om och i vad mån av sådan anledning avdrag å lönen skall ske.

Försvarsväsendets lönenämnd har föreslagit sådan utformning av förevarande
paragraf, att den kommer att avse jämväl innehavare av för pensionerad
personal avsedd arvodesbefattning.

Med av försvarsväsendets lönenämnd föreslaget tillägg biträder jag utredningsmännens
förslag under förevarande paragraf.

12 §. Fasta lönetillägg m. m.

1 mom. Enligt 5 § 4 mom. gällande krigsavlöningsreglemente skall kallortstillägg,
hyres- och ortstillägg eller ersättning för inkvartering, där ej
Kungl. Maj:t annorlunda föreskriver, inräknas i månadslönen för tid, under
vilken dylik förmån enligt vederbörligt fredsavlöningsreglemente skolat utgå.
Vidare föreskrives i 5 § 5 mom. b) samma reglemente, att — med undantag
för under samma mom. a) omförmälda flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg
— övriga till beställningshavare å aktiv stat utgående arvoden och
lönetillägg, vilka icke utgöras av traktamenten eller kommenderingstillägg
och som ej ingå i terminslön, skola för den tid vederbörande fullgör tjänst -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65. 55

göring eller innehar befattning, för vilken här avsedd förmån är avsedd såsom
ersättning, inräknas i månadslönen.

I enlighet med tidigare i skilda sammanhang gjorda påpekanden från vissa
myndigheters sida ha utredningsmännen i förtydligande syfte i förevarande
moment uppräknat de arvoden och lönetillägg, som må utgå under tid då
krigsavlöningsreglementet är tillämpligt. Utredningsmännen ha sålunda föreslagit,
att kallortstillägg, hyres- och ortstillägg, ersättning för inkvartering,
arvode såsom förhöjning av lönen, arvode utöver lön för uppehållande på
grund av förordnande eller kommendering av vissa befattningar, som ej äro
uppförda såsom särskilda beställningar, arvode för särskilda uppdrag, vilka
äro avsedda att fullgöras vid sidan av egen befattning, felräkningspenningar
och bidrag till representationskostnader ävensom barntillägg skola i fråga örn
personal, som enligt för fred gällande bestämmelser är berättigad till dylik
förmån, utgå med tillämpning av samma bestämmelser. Då krigsavlöningsreglementet
är avsett att tillämpas såväl vid försvarsberedskap som i krig,
kunna emellertid — framhålla utredningsmännen — olika bestämmelser visa
sig erforderliga för skilda tjänstgöringsförhållanden. Föreskrift örn bemyndigande
för Kungl. Majit att förordna örn inskränkning i rätten att åtnjuta
här avsedda förmåner har i anslutning härtill av utredningsmännen ansetts
böra intagas i förevarande moment.

Under remissbehandlingen ha framkommit vissa erinringar mot utredningsmännens
förslag i förevarande del.

Chefen för marinen och försvarsväsendets lönenämnd ha ansett, att i 26 §

3 mom. manskapsavlöningsreglementet omförmälda lönetillägg till riktare,
plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri eller avståndsobservatör borde medtagas
bland de i förevarande moment uppräknade förmånerna.

Chefen för flygvapnet har ansett starka skäl tala för att i 33 § 4 mom. militära
avlöningsreglementet omförmält ansvarsarvode må utgå även vid krigstjänstgöring.
I momentet borde vidare utsägas, att vikariatsersättning finge
utgå under förstärkt försvarsberedskap enligt för fred gällande grunder. Föreskrifter
borde även meddelas rörande gratifikation eller belöning.

Svenska under officer sförbundet har hemställt, att vikariatsersättning och
ansvarsarvode måtte medgivas utgå enligt för fred gällande bestämmelser,
såvida ej konstituering till mot befattningen svarande tjänstegrad ägt rum.

Utredningsmännens förslag, att i krigsavlöningsreglementet skulle upp- Departementsräknas
de arvoden och fasta tillägg utöver lön, som må utgå under krigs- chefen.
tjänstgöring, finner jag lämpligt. Utöver av utredningsmännen uppräknade
förmåner böra emellertid, såsom under remissbehandlingen påpekats, även
omnämnas enligt manskapsavlöningsreglementet utgående lönetillägg till
riktare, plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri eller avståndsobservatör. Yad
beträffar vikariatsersättning och ansvarsarvode, utgå icke dessa förmåner
enligt nu gällande krigsavlöningsreglemente. Jag anser mig icke kunna tillstyrka
framställda förslag om införande av rätt till nämnda förmåner under
tid, då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt.

56

Kungl. Maj:is proposition nr 65.

2 mom. Enligt 5 § 5 mom. a) gällande krigsavlöningsreglemente skola
till därtill berättigad personal utgående flygtillägg, mekanikertillägg och elevtillägg
för den tid vederbörande fullgör tjänstgöring eller innehar befattning,
för vilken ifrågavarande förmån är avsedd såsom ersättning, inräknas i
månadslönen eller, örn sådan icke eljest uppbäres, anses såsom månadslön.

I förevarande moment har intagits stadgande örn att nämnda förmåner må
utgå enligt för fred gällande bestämmelser. Den nuvarande bestämmelsen,
att förmånerna i fråga skola inräknas i månadslönen har, såsom varande en
utbetalningsföreskrift, ansetts icke ha sin plats i krigsavlöningsreglementet.

13 §. Rörligt tillägg och dyrtidstil/ägg.

Enligt 5 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente skall sådant rörligt
tillägg eller dyrtidstillägg, som enligt gällande fredsbestämmelser utgår å
vissa löneförmåner, utgå å motsvarande förmåner enligt krigsavlöningsreglementet
under de förutsättningar och enligt de grunder, som gälla i fredstid,
samt hänföras till månadslönen.

Motsvarande föreskrift har intagits under förevarande paragraf.

14 §. Pensionsavdrag m. m.

Enligt 5 § 9 mom. gällande krigsavlöningsreglemente skall för icke pensionsavgången
personal, som är underkastad bestämmelser örn tjänstepension
eller familjepension, från månadslönebeloppet avdrag ske för pensionsavgifter
enligt därom för fredstid meddelade bestämmelser; dock skall beställningshavare
å reservstat vidkännas enahanda pensionsavdrag som innehavare
av motsvarande beställning å aktiv stat. Vidare föreskrives i 5 §
8 mom. gällande krigsavlöningsreglemente, att för pensionsavgången beställningshavare
månadslönebeloppet skall minskas med lika stort belopp som
summan av tjänste- och familjepensionsavdragen för innehavare av motsvarande
beställning å aktiv stat.

Utredningsmännen ha erinrat örn att föredragande departementschefen i
propositionen 1939: 246 med förslag till krigsavlöningsreglemente i fråga örn
pensionsavdrag anfört bland annat att det icke vore tillfredsställande, örn
reservstatspersonalen, för vilken tjänstepensionsavgifterna vore avsevärt
lägre än för den aktiva personalen, skulle bibehålla en under krigstjänstgöringen
icke motiverad särställning. Sedan numera pensionsavdragen, i förhållande
till pensionernas storlek, avvägts enligt samma grunder för beställningshavare
på reservstat som för statens övriga befattningshavare, ha utredningsmännen
ansett anledning saknas att bibehålla den för beställningshavare
på reservstat nu gällande bestämmelsen, att sådan beställningshavare
skall vidkännas enahanda pensionsavdrag som motsvarande personal å aktiv
stat. Enligt utredningsmännens mening bör sålunda för beställningshavare
på reservstat verkställas pensionsavdrag med belopp, som fastställts för den
beställning vederbörande innehar på reservstat. Enär till innehavare av
arvodesbefattning kan förordnas jämväl icke pensionsavgången personal,
exempelvis i reserven anställd, och även sådan arvodestagare i fredstid har

57

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

att å arvodet vidkännas avdrag med belopp motsvarande summan av tjänsteoch
familjepensionsavdragen för beställningshavare på aktiv stat i motsvarande
lönegrad, ha utredningsmännen ansett motiverat, att befattningshavaren
i fråga örn här avsett avdrag å månadslönen likställes med den pensionsavgångna
personalen. — Tvekan har i vissa fall varit rådande, huruvida det
belopp, varmed det för pensionsavgången personal beräknade lönebeloppet
skall minskas, skall utgöra summan av de för vederbörande senast gällande
pensionsavdragen eller örn vid beloppets bestämmande skola tillämpas de pensionsavdrag,
som gälla för personal på aktiv stat vid tiden för krigstjänstgöringen.
Med hänsyn härtill ha utredningsmännen i förtydligande syfte ansett
det böra utsägas, att beloppet skall utgöra summan av de enligt allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementena bestämda tjänste- och familjepensionsavdragen
för beställningshavare på aktiv stat i den lönegrad,
efter vilken vederbörande erhåller lön

Svenska underofficers!örbundet har, under framhållande att i andra stycket
av förevarande paragraf avsedd personal fullgjort stipulerade fordringar i
vad avser såväl tjänstår som pensionsavdrag för utbekommande av fastställd
pension, hemställt, att detta stycke måtte utgå.

Vad utredningsmännen i förevarande hänseenden föreslagit .anser jag mig Departementsi
sak böra biträda. Jag finner sålunda icke skäl tillstyrka den av svenska under- chefen.
officersförbundet gjorda framställningen om ett slopande av föreskriften i
andra stycket av förevarande paragraf örn skyldighet för pensionsavgången
personal samt för icke pensionsavgången innehavare av arvodesbefattning att
å månadslönen vidkännas avdrag med belopp, motsvarande summan av
tjänste- och familjepensionsavdragen för beställningshavare på aktiv stat.

15 §. Lönefyllnad för personal på avgångs och

disponibilitetsstat.

Enligt 5 § 5 mom. andra stycket gällande krigsavlöningsreglemente skall,
då månadslönen för beställningshavare på avgångsstat eller disponibilitetsstat,
vilken innehar för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, icke
uppgår till det belopp, vederbörande ägt uppbära såsom avlöning på avgångsstat
respektive disponibilitetsarvode jämte därå belöpande tilläggsförmåner,
månadslönen ökas med skillnaden.

Denna föreskrift har i sak oförändrad intagits i förevarande paragraf. Framhållas
må, att särskilda föreskrifter till förhindrande av löneminskning erfordras
även i full, då exempelvis en till övergångsstat tvångsvis överförd förvaltare
vid intendenturkåren förordnas uppehålla för pensionerad underofficer
avsedd arvodesbefattning. Då dylika förordnanden torde kunna förekomma
endast i något enstaka fall och den personal, för vilken särskilda föreskrifter
erfordras, under de närmaste åren uppnår pensionsåldern, har jag icke ansett
mig böra i reglementet intaga några bestämmelser för personal på övergångsstat.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i dylika fall utfärda särskilda
övergående bestämmelser.

58

Kungl. Majlis proposition nr 65.

Terminslön.

16 §. Allmänna föreskrifter om terminslön.

Enligt 6 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utbetalas terminslön
kontant i förskott för lönetermin, därvid varje månad uppdelas i tre löneterminer
med början den 1, den 11 och den 21 dagen i månaden, samt utgår oavkortad
för lönetermin, även örn krigstjänstgöringen pågår endast en del av
terminen. Terminslönen bestämmes jämlikt 6 § 4 mom. samma reglemente
med hänsyn till förhållandena å första tjänstgöringsdagen av löneterminen
och röner ej inverkan av förändringar, som inträffa senare. I 2 § 3 mom. kungörelsen
1940: 985 med särskilda tillämpningsföreskrifter till krigsavlöningsreglementet
stadgas vidare, att därest tjänstgöring, däri inbegripet in- och
utryckningsdag ävensom dag för kommenderings början eller slut, omfattar
allenast del av lönetermin, terminslön för sådan tid skall utgå för dygn med
en tiondel av terminslönebeloppet för hel lönetermin. Är vid lönetermins
början icke bestämt, att då pågående tjänstgöring skall upphöra före terminens
slut, skall full terminslön utgå.

Beträffande frågan örn terminslön för hel lönetermin eller för
del av lönetermin, då tjänstgöring fullgjorts endast del av terminen,
ha utredningsmännen anfört följande.

Under verkliga krigsförhållanden synes skäl icke föreligga att frångå nuvarande
bestämmelser, att terminslön regelmässigt skall utgå för hel lönetermin,
även örn tjänstgöring fullgjorts endast del av terminen. Under beredskapsförhållanden
kan det å andra sidan icke anses vara motiverat, att terminslön
får utgå för större del av löneterminen än tjänstgöringen omfattar.
Då det emellertid synes mindre lämpligt att i själva krigsavlöningsreglementet
närmare angiva, huru terminslönen skall beräknas för det fall, att tjänstgöringen
omfattar endast en del av terminen, har förevarande paragraf givits
sådan avfattning, att avgörandet härutinnan skall ankomma på Kungl. Maj:t.
Erforderliga föreskrifter i ämnet böra lämpligen intagas i tillämpningsföreskrifterna
till krigsavlöningsreglementet. Föreskrifterna i fråga ha vidare
ansetts böra kompletteras med en hänvisning till bestämmelserna i 21 och
22 §§* rörande krigslön vid undergående av bestraffning m. m.

I fråga örn utbetalning av terminslön i förskott eller efterskott
ha utredningsmännen anfört i huvudsak följande.

För närvarande utbetalas terminslönen i förskott för lönetermin. Under
krigsförhållanden synes någon ändring härutinnan icke böra vidtagas. Däremot
kan ifrågasättas, örn icke under försvarsberedskap terminslönen, på
sätt fallet är beträffande värnpliktigas avlöning i fredstid, bör utbetalas i
efterskott för lönetermin. 1942 års krigsavlöningssakkunniga uttalade i sitt
förslag till krigsavlöningsreglemente, att den nuvarande anordningen med
utbetalande av terminslönen i förskott visat sig medföra avsevärda olägenheter
i fall, då terminslön icke skulle utgå för hel lönetermin, t. ex. vid tjänstledighet
eller undergående av frihetsstraff. Härtill komme, att icke obetydliga
kostnader åsamkades staten därigenom, att vid utryckning under en lönetermins
lopp terminslönen ofta komme att utgå för hel lönetermin, enär det

1 20 och 21 §§ departementschefens förslag.

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

vid terminens början icke varit bestämt eller för kassamyndigheten känt, att
tjänstgöringen skulle upphöra före löneterminens utgång. De sakkunniga föreslogo
därför, att krigstraktamente och fältlön, vilka förmåner vöre avsedda
att ersätta terminslönen, skulle utbetalas i efterskott för lönetermin.

Med hänsyn till att olika bestämmelser i fråga örn terminslönens utbetalande
kunna visa sig erforderliga för beredskaps-, respektive för krigsförhållanden,
har förevarande paragraf givits sådan avfattning, att åt Kungl.
Ma j-t inrymts befogenhet att bestämma, huruvida terminslön skall utbetalas
i förskott eller i efterskott för lönetermin. Erforderliga föreskrifter härom
torde lämpligen böra intagas i tillämpningsföreskrifterna till krigsavlöningsreglementet.

Chefen för marinen har ansett förskottsutbetalning ej böra förekomma
vare sig under förstärkt försvarsberedskap eller under krigsförhållanden.

Svenska officersförbundet och svenska under officersförbundet ha ansett
skäl icke föreligga att frångå nuvarande bestämmelser om terminslönens utbetalande
i förskott såväl under förstärkt försvarsberedskap som under krigsförhållanden.

För egen del biträder jag den ståndpunkt utredningsmännen intagit till
här föreliggande frågor. Under krigsförhållanden bör sålunda terminslön i
princip utgå för hel lönetermin samt utbetalas i förskott vid löneterminens
början. Under beredskapsförhållanden synes det däremot icke vara motiverat
att låta terminslön utgå för större del av löneterminen än tjänstgöringen
omfattar. Då det i många fall icke är möjligt att vid löneterminens början
avgöra örn tjänstgöringen kommer att fortgå hela terminen, synes det vara
principiellt riktigast, att under beredskapsförhållanden terminslönen utbetalas
i efterskott för lönetermin. Dock anser jag mig icke böra ifrågasätta
en övergång från förskotts- till efterskottsutbetalning av terminslönen under
det nuvarande beredskapstillståndet.

Med hänsyn till att olika bestämmelser i fråga örn terminslönens utbetalande
sålunda kunna visa sig erforderliga för beredskaps-, respektive för
krigsförhållanden, torde bemyndigande böra lämnas Kungl. Majit att besluta
såväl i fråga örn terminslön, då tjänstgöring fullgjorts endast en del av terminen,
som beträffande frågan örn terminslöns utbetalande i förskott eller i
efterskott för lönetermin.

17 §. Terminslönetariffer.

Jämlikt 6 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utgår terminslön
enligt högre eller lägre tariff med belopp, som framgå av en i momentet intagen
tabell, dock att i fråga örn terminslön under sjötjänstgöring och flygtjänstgöring
gälla särskilda föreskrifter. I 6 § 2 mom. krigsavlöningsreglementet
föreskrives vidare, att — med vissa angivna undantag under sjötjänstgöring,
under flygtjänstgöring samt vid tjänstledighet eller permission -—-den högre tariffen skall tillämpas å personal, som befinner sig inom krigsskådeplats
eller inom fästning, vilken förklarats i belägringstillstånd, ävensom
å personal, beträffande vilken Kungl. Majit särskilt förordnat, att nämnda
tariff skall gälla, samt att den lägre tariffen skall tillämpas å övrig personal.

Departements chefen.

60

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

Jämlikt kungörelsen 1940:985 med särskilda bestämmelser angående tillämpning
av krigsavlöningsreglementet skall terminslönen för värnpliktiga
utgå efter den högre tariffen från oell med den lönetermin, som tager sin
början näst efter 42 tjänstgöringsdagen. Värnpliktiga tillhörande årsklass
1939 (årsgrupp 1940) eller yngre årsklass (årsgrupp) skola dock för erhållande
av terminslön enligt den högre tariffen ha fullgjort viss angiven längre tids
tjänstgöring, i vilken emellertid även fredstjänstgöring må inräknas.

Vad angår frågan örn terminslön enligt högre eller lägre tariff
ha utredningsmännen anfört i huvudsak följande.

Då praktiskt taget samtliga värnpliktiga med undantag för de yngsta årsklasserna
numera torde ha fullgjort föreskriven tjänstgöring för erhållande
av terminslön enligt den högre tariffen, kommer den lägre tariffen regelmässigt
till användning endast beträffande de värnpliktiga, vilka fullgöra
föreskriven fredstjänstgöring. Enär vidare terminslönebeloppen i 1 och 2
krigsloneklasserna, lägre tariffen, och 1 krigslöneklassen, högre tariffen, sammaniana,
torde det vara lämpligt, att — genom ändrade grunder i fråga örn
menigs placering i krigslöneklass, för vilket ändringsförslag närmare redogörelse
lamnas i samband med behandlingen nedan av tjänsteförteckningen
— de värnpliktiga generellt hänföras till den högre tariffen. Från denna re^el
bor stadgas undantag endast beträffande vissa värnpliktiga, som fullgöra
sjotjanstgörmg och flygtjänstgöring.

0 •^>en nuvarande differentieringen av terminslönen, enligt vilken denna utgar
efter den högre tariffen till personal, som befinner sig inom krigsskåde?.
. ® morn fästning, vilken förklarats i belägringstillstånd, bygger på
förutsättningen, att den högre lönen bör betraktas såsom kompensation icke
för större Jivsrisk utan för allmänt taget besvärligare tjänstgörings- och
levnadsförhållanden. 1942 års krigsavlöningssakkunniga ha emellertid uttalat,
att det ville förefalla som örn numera vunna erfarenheter av det moderna kriget
skulle giva vid handen, att vid ett krigsfall knappast kan räknas med bestämt
avskilda krigsskådeplatser utan att krigshandlingar kunna förväntas i
stort sett var som helst inom landet. Med hänsyn härtill ha nämnda sakkunniga
funnit betydande svårigheter möta för en differentiering av lönerna
på grundval av tjänstgörings- och levnadsförhållandena. De sakkunniga ha
kommit till den uppfattningen, att tillräckliga skäl icke föreligga att bibehålla
nu gallande regel örn högre krigsavlöning vid tjänstgöring inom krigsskådeplats
eller inom fästning, vilken förklarats i belägringstillstånd.

o synpunkter, som från 1942 års krigsavlöningssakkunnigas sida anlagts
pa förevarande spörsmål, torde icke kunna frånkännas berättigande. Vid
sådant förhållande synas skäl föreligga för en ändring av nuvarande bestämmelser
i så måtto, att den lägre tariffen göres tillämplig å fast anställd personal,
dock att Kungl. Majit bör äga möjlighet att förordna örn tillämpning
av den högre tariffen jämväl beträffande denna personal.

I fråga örn terminslönebeloppen ha utredningsmännen erinrat,
att försvarsväsendets lönenämnd i utlåtande över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas
förslag till krigsavlöningsreglemente framhållit bland annat, att,
även om de nuvarande krigsavlöningsbestämmelserna i stort sett bibehölles,
de nuvarande terminslönetarifferna i allt fall syntes böra omarbetas. För
värnpliktiga borde sålunda tillämpas endast en tariff, motsvarande den nuvarande
högre tariffen. För fast anställd personal borde åter den nuvarande
lägre tariffen tagas till utgångspunkt, varvid emellertid beloppen i de högre

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

krigslöneklasserna borde jämkas nedåt. I anslutning till lönenämndens utlåtande
lia utredningsmännen föreslagit den jämkningen av terminslöneskalorna,
att terminslönebeloppen i 14, 15 och 16 krigslöneklasserna bestämmas
till 50, 55 och 60 kronor, respektive till 100, 110 och 120 kronor, varigenom
enhetliga intervaller mellan terminslönebeloppen å 5, respektive 10
kronor skulle uppkomma från och med 7 krigslöneklassen och uppåt.

Beträffande tillämpning av den högre eller lägre tariffen ha vissa
erinringar framställts i remissutlåtandena över utredningsmännens förslag.

Chefen för armén har ansett en differentiering av terminslönen även för
fast anställd personal kunna vara påkallad med hänsyn till skiljaktigheterna
i tjänstgöringsförhållandena vid å ena sidan depå- och utbildningsförband
samt å andra sidan fältförband.

Chefen för marinen har uttalat sig för att terminslön må utgå efter enhetliga
grunder till såväl stam som värnpliktiga, enär behovet av »fickpengar»
i fält för ifrågavarande båda personalkategorier syntes vara lika stort. Härvid
talade starka skäl för att terminslön enligt den lägre tariffen utginge vid
tjänst å hemorten och vid depåer, då det vanliga kvarteret icke kunde bibehållas,
samt enligt den högre tariffen till personal vid mobiliserat förband,
som lämnat fredsförläggningsorten.

Chefen för flygvapnet har framhållit, att stora skiljaktigheter i fråga örn
tjänstgörings- eller levnadsförhållanden bomme att föreligga mellan t. ex.
krigsflygförband och basförband å ena sidan och depåförband å den andra.
Vid de förra förbanden komme nämligen tjänstgöringen och därmed sammanhängande
förhållanden att bliva avsevärt mera betungande än vid depåförbanden,
som huvudsakligen vore avsedda för ersättning av personal och materiel.
Den lägre tariffen borde därför fastställas att gälla för fast anställd personal
vid depå- och utbildningsförband (motsvarande staber etc.) och den högre
tariffen för övrig, icke flygtjänstgörande fast anställd personal. Under beredskapsförhållanden
borde den lägre tariffen tillämpas för ali personal
utom värnpliktiga.

Försvarsväsendets lönenämnd har ansett behov icke föreligga av att bereda
Kungl. Maj:t möjlighet att medgiva undantag från regeln örn tillämpningen
av den lägre tariffen å fast anställd personal och den högre tariffen å värnpliktiga.
Lönenämnden har därför förordat, att den i utredningsmännens förslag
intagna föreskriften härom måtte utgå.

Svenska officersförbundet har — särskilt i betraktande av terminslönen
för värnpliktiga och de vid olika slag av tjänstgöring i fredstid till den fast
anställda personalen utgående tjänstgöringstraktamentena — funnit de föreslagna
bestämmelserna innebära ett åsidosättande av den fast anställda personalens
berättigade intressen. Förbundet har ansett den lägre tariffen böra
komma till användning vid tjänstgöring å hemorten och vid depåer, då det
vanliga kvarteret icke kan bibehållas, medan den högre tariffen borde tilllämpas
för all personal vid mobiliserat förband, som lämnat fredsförläggningsorten.

Centralstyrelsen för de svenska reserv officer sförbunden och svenska

Departementschefen.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

reservunderofficersförbundet ha framhållit, att även om man numera vid
krigsfall knappast kunde räkna med bestämt avskilda krigsskådeplatser den
omständigheten likväl kvarstode, att tjänstgörings- och levnadsförhållandena
bleve besvärligare inom områden, där verkliga krigshandlingar utspelades.
Inom dylika områden borde den högre tariffen göras tillämplig å fast anställd
personal enligt i förväg utformade regler. Svenska underofficersförbundet
har hemställt, att nu gällande bestämmelse i förevarande avseende
måtte bibehållas.

Värnpliktiga officerares riksförbund har ifrågasatt, örn icke vissa normer
borde angivas i reglementet för de fall, då terminslön enligt den högre
tariffen borde tillkomma fast anställd personal.

I fråga örn terminslönebeloppen ha cheferna för armén, marinen
och flygvapnet, chefen för försvarsstaben samt svenska officersförbundet ansett
bärande skäl icke föreligga för en sänkning av beloppen i de tre högsta
krigslöneklasserna.

Svenska reservunderofficersförbundet har funnit det vara anmärkningsvärt,
att en markant stegring av terminslönebeloppen inträder först från och
med 8 krigslöneklassen. Med hänsyn till den utpräglade skillnaden i tjänstgöringsuppgifter
för å ena sidan underbefäl av alla kategorier och å andra
sidan underofficerare, borde enligt förbundets mening terminslönebeloppen
i 7 krigslöneklassen höjas till 35 respektive 18 kronor eller ock en ny krigslöneklass
med dessa belopp införas för den lägsta underofficersgraden.

Den nuvarande differentieringen av terminslönen, enligt vilken den högre
tariffen tillämpas å personal, som befinner sig inom krigsskådeplats eller
inom fästning, som förklarats i belägringstillstånd, bygger på förutsättningen,
att den högre lönen bör betraktas såsom kompensation icke för större livsrisk
utan för allmänt taget besvärligare tjänstgörings- och levnadsförhållanden.
Tunna erfarenheter av det moderna kriget giva emellertid vid handen,
att det under krigsförhållanden knappast är möjligt att geografiskt särskilja
vissa områden, inom vilka tjänstgörings- och levnadsförhållandena äro särskilt
besvärliga. En differentiering av terminslönen med hänsyn till tjänstgöringsplatsen
kan sålunda icke lämpligen ske. Icke heller synes det vara
motiverat att differentiera terminslönen med hänsyn till tjänstgöring vid å
ena sidan depåer och utbildningsförband (motsvarande staber etc.) i hemorten
och å andra sidan fältförband utom fredsförläggningsorten. Jag anser
mig därför böra ansluta mig till utredningsmännens förslag örn att den lägre
tariffen skall i princip tillämpas å fast anställd personal och den högre
tariffen å värnpliktiga. Från denna allmänna regel bör undantag göras för
personal, som fullgör sjötjänstgöring, varom föreskrift intagits under 18 §.
I likhet med försvarsväsendets lönenämnd anser jag behov icke föreligga att
bereda Kungl. Majit möjlighet att medgiva undantag från nämnda regel.

Beträffande terminslönebeloppens avvägning ansluter jag mig till utredningsmännens
förslag.

I detta sammanhang anser jag mig böra upptaga frågan örn terminslön

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

till värnpliktiga under flygtjänstgöring. Enligt 8 § gällande krigsavlöningsreglemente
skall personal, som åtnjuter flygtillägg, mekanikertillägg eller
elevtillägg, erhålla terminslön enligt den i 6 § 1 mom. reglementet intagna
lägre tariffen. Utredningsmännen, som icke avsett någon saklig ändring härutinnan,
lia under 19 § av sitt reglementsförslag intagit en föreskrift därom,
att terminslönen för värnpliktig, som fullgör flygtjänstgöring, skall utgöra
ett belopp, motsvarande summan av dels terminslönen enligt den lägre
tariffen — då flygtjänsten fullgöres under sjötjänstgöring terminslönen enligt
18 § krigsavlöningsreglementet — dels ock en tredjedel av vad som enligt
för fred gällande bestämmelser skulle ha utgått i form av flygtillägg,
mekanikertillägg eller elevtillägg under en månad, samt att därest det sålunda
beräknade terminslönebeloppet icke uppgår till samma belopp som
terminslönen enligt den högre tariffen terminslönebeloppet skall ökas med
skillnaden. Chefen för flygvapnet har i anledning av detta utredningsmännens
förslag framhållit, att den nuvarande bestämmelsen örn terminslön enligt
den lägre tariffen för värnpliktiga, som åtnjuta flygtillägg, mekanikertilllägg
eller elevtillägg, innebär ett avsteg från den allmänna principen, att
nämnda förmåner skola utgöra ett tillägg till de löneförmåner, som utgå till
motsvarande, icke flygtjänstgörande personal. Med såväl de nuvarande som
de föreslagna bestämmelserna komma — framhåller chefen för flygvapnet —
i vissa fall avlöningsförmånerna för flygtjänstgörande värnpliktiga icke att
överstiga förmånerna för de värnpliktiga, som icke fullgöra flygtjänstgöring.
Chefen för flygvapnet har därför hemställt, att jämväl för värnpliktiga, som
åtnjuta flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg, terminslön måtte utgå
enligt den högre tariffen.

Yad chefen för flygvapnet sålunda anfört kan icke anses sakna fog. Under
det att för den fast anställda personalen flygförmånerna utgå helt vid sidan
av övriga avlöningsförmåner, innebära de nuvarande bestämmelserna, såvitt
angår den värnpliktiga personalen, att flygförmånerna i realiteten icke till
någon eller endast till viss del utgöra tillägg till de förmåner, som tillkomma
värnpliktiga i allmänhet. Såsom exempel härpå kan nämnas att, medan värnpliktiga
furirer i allmänhet åtnjuta terminslön med 75 kronor för månad
(högre tariffen), summan av terminslön och flygförmåner för värnpliktiga
furirer, vilka fullgöra flygtjänstgöring såsom mekaniker, uppgår för månad
räknat till 69 kronor, varav 39 kronor utgöra terminslön enligt lägre tariffen
och 30 kronor mekanikertillägg. Tilldelande av mekanikertillägg i nyssnämnda
fall medför sålunda en löneminskning av 6 kronor för månad. Till
undvikande av sådan löneminskning har emellertid flygförvaltningen i skrivelse
den 6 december 1940 förklarat hinder icke möta att öka terminslönen
med 6 kronor för månad. Det må vidare erinras, att värnpliktiga under tjänstgöring
i fredstid tillkommande penningbidrag icke minskas av den anledningen,
att den värnpliktige under flygtjänstgöring åtnjuter särskilda med
sådana tjänstgöring förenade förmåner. Den nuvarande bestämmelsen om
terminslön under flygtjänstgöring medför sålunda för värnpliktiga en direkt
löneminskning i jämförelse med fredsförmånerna och får anses innebära ett

G4

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

frångående av den allmänna principen, att personalen under krigstjänstgöring
bör bibehållas vid de avlöningsförmåner, som i fredstid äro densamma tillförsäkrade.
I detta sammanhang har jag ansett mig böra undersöka, huruvida
en ändring av grunderna för krigslönens bestämmande i vad rör f^tjänstgörande
värnpliktiga kan tänkas medföra konsekvenser beträffande krigsJönen
för värnpliktiga, som fullgöra sjötjänstgöring. Enligt för fred gällande
bestämmelser utgår till värnpliktig vid marinen, som inkallats till tjänstgöring
jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen, under sjötjänstgöring eller
tjänstgöring i sjöreserv utöver penningbidraget sjötjänstbidrag enligt samma
grunder och med samma belopp, som tillämpas beträffande sjötillägg till
fast anställd personal av motsvarande tjänstegrad, dock lägst med 1 krona.
Beträffande sjötjänstbidraget är alltså att märka, att detsamma icke utgår
under vanlig fredstjänstgöring och sålunda icke på samma sätt som flygförmånerna
äger karaktär av i fredstid utgående förmåner. Ett tillämpande av
den högre terminslönetariffen å värnpliktiga, som uppbära flygförmåner, kan
således enligt min mening icke tagas till intäkt för kravet på en ändring av
grunderna för den sjötjänstgörande värnpliktiga personalens löneförmåner.

Med hänsyn till det anförda har jag ansett mig böra tillstyrka, att terminslön
enligt den högre tariffen må tillkomma jämväl värnpliktiga, som åtnjuta
flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg. I överensstämmelse härmed
och under hänvisning till vad jag under 4 § 1 mom. anfört i fråga örn månadslön
för värnpliktiga, som fullgöra flygtjänstgöring, har jag icke upptagit
någon motsvarighet till den under 19 § av utredningsmännens förslag intagna
föreskriften.

18 §. Terminslön under sjötjänstgöring.

1 mom. Enligt 7 § första stycket gällande krigsavlöningsreglemente äger
personal, som fullgör sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv, såsom
terminslön uppbära ett belopp motsvarande summan av vad som enligt
gällande fredsbestämmelser skulle ha utgått till vederbörande i sjötillägg,
ersättning för uppbörd, sjötjänstbidrag, mässpenningar, servisbidrag och
representationspenningar för tio dagar, dock att därvid sjötillägget för marinläkare
av 2. graden och marinläkarstipendiat skall beräknas till samma
belopp som för officer i motsvarande tjänstegrad. Härutöver må fast anställd
personal av manskaps tjänstegrad, som icke åtnjuter mässpenningar, ävensom
värnpliktiga åtnjuta terminslön enligt den i 6 § 1 mom. reglementet intagna
lägre tariffen. .

För tillämpning av förenämnda bestämmelser har Kungl. Majit utfärdat
särskilda föreskrifter dels i 2 § 4 mom. särskilda tillämpningskungörelsen
1940: 985 till krigsavlöningsreglementet av innebörd, att sådan förhöjning i
sjötillägget, varom förmäles i 24 § 5 mom. manskapsavlöningsreglementet, i
krigsavlöningshänseende icke skall anses såsom sjötillägg och förty icke må
tagas i betraktande vid bestämmande av terminslönens belopp, dels i brev
den 28 juni 1940, att personal vid kustartilleriet, vilken är inmönstrad å
fartyg eller båt, bemannad av kustartilleriet eller av för kustartilleriets räk -

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

ning förhyrd personal, vid bestämmande av terminslön under sjötjänstgöring
äger medräkna tjänstgöringstraktamente, som enligt gällande fredsavlöningsbestämmelser
i stället för mässpenningar tillkommer sådan personal, dels ock
i brev den 17 december 1943, att värnpliktig vid flottan, vilken erhållit flaggkorprals
tjänsteställning och enligt fartygschefs order mässar i flaggkorpralseller
underofficersmäss samt på den grund åtnjuter mässpenningar, icke
samtidigt må uppbära terminslön enligt de» lägre tariffen.

I första stycket av förevarande moment ha i saklig överensstämmelse med
gällande föreskrifter angivits de särskilda förmåner, som under sjötjänstgöring
eller tjänstgöring i sjöreserv skola utgöra terminslön.

Föreskrifterna i andra stycket a)—f) innehålla vissa kompletterande bestämmelser
till föreskrifterna i första stycket.

a) Här har införts föreskrift örn att sådan förhöjning av sjötillägget,
varom förmäles i 24 § 5 mom. manskapsavlöningsreglementet, ävensom sjötillägg,
som omförmäles i 24 § 6 mom. sista stycket samma reglemente, icke
må inräknas i terminslönen.

b) Föreskriften i 7 § första stycket gällande krigsavlöningsreglemente
örn beräkning av sjötillägg för marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiat
har i sak oförändrad här intagits.

c) Enligt 2 § 2 mom. tredje stycket särskilda tillämpningskungörelsen
1940: 985 till krigsavlöningsreglementet skall vid bestämmandet av terminslön
enligt 7 § krigsavlöningsreglementet rätt till sjötjänstbidrag anses inträda
för värnpliktig tillhörande årsklass 1939 (årsgrupp 1940) från och med
den lönetermin, som tager sin början näst efter tvåhundrationde tjänstgöringsdagen,
och för värnpliktig av yngre årsklass (årsgrupp) från och med
den lönetermin, som tager sin början näst efter trehundrasextionde tjänstgöringsdagen.
Vid beräknande av denna tjänstgöringstid skall hänsyn tagas
till såväl freds- som krigstjänstgöring. Vidare stadgas i kungörelsen 1942: 867
med bestämmelser örn krigslöneklass och terminslön för vissa efterbesiktigade
värnpliktiga, sådan nämnda författning lyder enligt kungörelsen 1944: 449,
att för värnpliktiga, vilka undergått efterbesiktning jämlikt kungörelsen den
27 mars 1942 (nr 173) angående efterbesiktning av vissa värnpliktiga, vilka
frikallats från värnpliktens fullgörande, och därvid inskrivits för fullgörande
av värnplikt samt sedermera inkallats till tjänstgöring, rätt till sjötjänstbidrag
skall anses inträda vid krigstjänstgöringens början.

I anslutning till anförda bestämmelser ha utredningsmännen i förslag till
tillämpningskungörelser till krigsavlöningsreglementet intagit en föreskrift
av innebörd, att vid bestämmandet av terminslön under sjötjänstgöring och
tjänstgöring i sjöreserv rätt till sjötjänstbidrag skall anses föreligga för värnpliktig,
som hänförts till högre krigslöneklass än 1 krigslöneklassen. Beträffande
den sålunda föreslagna bestämmelsen ha utredningsmännen anfört
i huvudsak följande.

Samma synpunkter som i utlåtandet nied förslag till krigsavlöningsreglemente
anförts i fråga örn menig värnpliktigs hänförande till krigslöneklass
gälla i stort sett för bestämmande av tidpunkt, varom här är fråga. Sålunda

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. n « 5

Departements chefen.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

bör regeln för bestämmande av den tidpunkt då rätt till sjötjänstbidrag skall
anses inträda om möjligt vara lättillämplig. Vidare torde man kunna utgå
från att värnpliktiga av yngre årsklass (årsgrupp) än årsklass 1939 (årsgrupp
1940) såsom regel äro födda år 1920 eller senare samt att äldre värnpliktiga
numera fullgjort så lång tjänstgöring, att de enligt gällande bestämmelser
anses berättigade till sjötjänstbidrag. Även örn så icke skulle vara fallet
med vissa värnpliktiga, synes med hänsyn till den opåräknade tjänstgöring
dessa värnpliktiga komma att åläggas och den levnadsålder de i allmänhet
uppnått skäligt, att de i förevarande avseende likställas med övriga värnpliktiga
födda före år 1920. Slutligen torde få förutsättas att värnpliktiga,
vilka innehava befäls grad eller tjänsteställning och på grund därav hänföras
till högre krigslöneklass än lia krigslöneklassen, som regel fullgjort föreskriven
tjänstgöring för att enligt gällande bestämmelser anses vara berättigade
till sjötjänstbidrag. Närmast till hands synes därför vara att rätt
till sjötjänstbidrag anses föreligga för samtliga värnpliktiga, som hänförts
till högre krigslöneklass än l:a krigslöneklassen. Enär menig värnpliktig,
född år 1920 eller senare, för att hänföras till 2:a krigslöneklassen enligt
förslaget till krigsavlöningsreglemente skall ha fullgjort trehundranittio
dagars värnpliktstjänstgöring, innebär visserligen ett dylikt förslag någon
försämring för personalen i förhållande till nuvarande bestämmelser. Då
det emellertid gäller att skapa en lättillämpbar regel, synes emellertid detta
förhållande icke böra tillmätas avgörande betydelse.

Mot den av utredningsmännen föreslagna bestämmelsen har någon saklig
erinran icke framställts i de över förslagen till tillämpningskungörelser till
krigsavlöningsreglementet avgivna remissutlåtandena. Försvarsväsendets lönenämnd
har emellertid ifrågasatt, huruvida icke stadgandet med hänsyn till
sitt innehåll lämpligen bör ingå i krigsavlöningsreglementet.

I sak biträder jag utredningsmännens förslag på förevarande punkt. I
likhet med försvarsväsendets lönenämnd har jag emellertid ansett, att föreskrift
i det hänseende varom här är fråga bör inflyta i krigsavlöningsreglementet.

d) Föreskrifterna i Kungl. Majlis förenämnda brev den 28 juni 1940 ha
här intagits.

e) I utlåtande den 14 april 1944 över en av försvarets civilförvaltning
gjord hemställan örn borttagande av rätten till terminslön enligt den lägre
tariffen jämväl för värnpliktiga officerare och underofficerare, som åtnjuta
mässpenningar, har försvarsväsendets lönenämnd icke funnit anledning till
erinran mot civilförvaltningens framställning, vilken enligt lönenämndens
mening borde vinna beaktande vid pågående revision av krigsavlöningsreglementet.
I anslutning till vad i förevarande fråga sålunda förekommit har
här intagen föreskrift givits sådan avfattning, att endast värnpliktiga, som
icke åtnjuta mässpenningar, erhålla terminslön enligt den lägre tariffen.

f) Jämlikt 4 § 2 mom. gällande krigsavlöningsreglemente äger den personal,
å vilken reglementet är tillämpligt, enligt föreskrifter, som meddelas
i särskild ordning, åtnjuta bland annat förplägnad. Dylika föreskrifter avseende
flottans fartyg och sjöreserver lia meddelats i Kungl. Majlis brev den
3 september 1939, vilka föreskrifter jämlikt kungl, brev den 31 juli 1942

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 65.

67

äga tillämpning för marinens personal under tjänstgöring jämväl å fartyg
tillhörande kustfästningarna. Av de anförda bestämmelserna, jämförda med
7 § första stycket krigsavlöningsreglementet, blir en följd, att sjötjänstgörande
personal, som är berättigad till mässpenningar, kommer i åtnjutande
jämväl av fri portion. Enligt förslag av 1942 års krigsavlöningssakJcunniga
skulle mässpenningar icke utgå under krigstjänstgöring; i stället skulle personalen
erhålla kostnadsfri förplägnad och därutöver krigstraktamente med
samma belopp som föreslagits utgå till arméns personal. I häröver avgivet
utlåtande anförde marinförvaltningen att, därest man förutsatte att inkomstnivån
borde vara densamma vid tillämpning av såväl fredsavlöningsbestämmelserna
som krigsavlöningsbestämmelserna, även den fria förplägnaden
borde inräknas i krigsförmånerna. Med en uppskattning av denna förmån
till 1 krona 50 öre per dag komme för officer och underofficer till och med
kaptens tjänstegrad vad de sakkunniga föreslagit ungefär att motsvara fredsförmånerna.
För regementsofficerare och högre befattningshavare kvarstode
emellertid även enligt denna beräkningsgrund en betydande inkomstminskning.
Marinförvaltningen, som icke kunde finna detta vara rimligt, förordade
såsom ett alternativ, att fredsförmånerna för fast anställd personal finge bibehållas
under sjökommendering, då krigsavlöningsbestämmelserna vore i kraft,
i likhet med vad enligt gällande krigsavlöningsreglemente vore fallet. Dock
skulle personal, vilken enligt fredsbestämmelserna icke ägde åtnjuta förplägnad
genom kronans försorg, av sin terminslön avstå ett belopp motsvarande
kostnaden för genom kronans försorg åtnjuten förplägnad. Vidare
anförde försvarsväsendets lönenämnd i utlåtande över de sakkunnigas förslag,
att för ifrågavarande personal borde stadgas skyldighet att å mässpenningarna
vidkännas avdrag med belopp motsvarande värdet av krigsportion.

I anslutning till sålunda gjorda påpekanden ha utredningsmännen föreslagit
en bestämmelse av innehåll,''att i den mån Kungl. Majit så förordnar,
personalen skall vara pliktig att å den del av terminslönen, som motsvarar
mässpenningar eller tjänstgöringstraktamente, vidkännas avdrag med belopp
motsvarande värdet av tillhandahållen förplägnad.

I remissutlåtandena ha framställts vissa erinringar mot utredningsmännens
förslag på förevarande punkt.

Chefen för marinen har funnit det vara oriktigt att sammankoppla mässpenningarna
med rätten till fri portion. Principen att även befälspersonal i krigstid
skulle åtnjuta fri portion syntes icke ha dikterats av en strävan att öka förmånerna
för denna personal. Den utslagsgivande anledningen härtill syntes i
stället ha varit den förutsedda svårigheten att under krigsförhållanden för krigsmaktens
befälspersonal anskaffa livsmedel annat än genom kronans försorg,
varjämte även den tanken torde lia bidragit i vad avsåge marinen, att av psykologiska
och disciplinära skäl all personal på ett fartyg under de förhållanden, som
rådde då krigsavlöningsreglementet tillämpades, borde vara likställd i fråga
örn förplägnad. Det kunde därför icke endast anses såsom en rättighet utan
ävensom en skyldighet för officerare och underofficerare m. fl. att intaga

Departements chefen.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

skeppsportion. Under sådana förhållanden kunde det icke vara riktigt att
uttaga ersättning härför.

Försvarsväsendets lönenämnd har erinrat, att nämnden i utlåtande över
1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag till nytt krigsavlöningsreglemente
föreslagit, att sådan personal, som ej i fredstid ägde åtnjuta fri förplägnad,
skulle förpliktigas att å mässpenningarna vidkännas avdrag med belopp, motsvarande
värdet av krigsportion. I anslutning härtill ville lönenämnden ifrågasätta,
huruvida icke i krigsavlöningsreglementet borde uttryckligen stadgas,
att avdrag skulle ske i dylika fall. Möjlighet borde dock lämnas öppen för
Kungl. Majit att annorlunda förordna.

Svenska under officers förbundet har ansett det psykologiskt oriktigt att
reducera här ifrågavarande förmåner i varje fall under nu rådande beredskap.

Svenska reservunder officer sförbundet har bland annat framhållit, att personalen
under sjötjänstgöring åsamkades vissa särskilda utgifter för inkvarteringen
ombord, såsom kostnader för sänglinne, städning, nyanskaffning
och underhåll av duktyger samt handdukar m. m. för mässhållningen ombord,
vilka utgifter icke hade sin motsvarighet för den landtjänstgörande personalen.
Förbundet har med hänsyn härtill icke kunnat biträda utredningsmännens
förslag örn avdrag från terminslönebeloppet av värdet av tillhandahållen
förplägnad.

I betraktande av att avlöningsförmånerna vid annan tjänstgöring än sjötjänstgöring
i stort sett äro desamma vid tillämpningen av såväl freds- som
krigsavlöningsbestämmelserna, anser jag skäl icke föreligga att frångå denna
princip beträffande sjötjänstgörande personal. Det må erinras, att enligt
7 kap. 3 § andra stycket tilläggsbestämmelserna till militära avlöningsreglementet
och 7 kap. 2 § andra stycket tilläggsbestämmelserna till manskapsavlöningsreglementet
mässpenningarna skola, då skeppsportion utspisas,
minskas med beloppet av gällande skeppsportionspris. Jag anser sålunda,
att den personal, varom här är fråga, i princip bör vara skyldig att å den
del av terminslönebeloppet, som motsvarar mässpenningar eller tjänstgöringstraktamente,
vidkännas avdrag med belopp motsvarande värdet av tillhandahållen
förplägnad. I likhet nied försvarsväsendets lönenämnd anser jag detta
böra uttryckligen stadgas i krigsavlöningsreglementet, dock med möjlighet
för Kungl. Maj:t att annorlunda förordna. Med hänsyn till föreslagen avfattning
av föreskriften i 18 § 1 mom. d), enligt vilken tjänstgöringstraktamente
anses utgöra mässpenningar, har icke ansetts erforderligt att i förevarande
punkt särskilt omnämna tjänstgö ringstraktamente.

I utlåtande med förslag till tillämpningskungörelser till krigsavlöningsreglementet
ha utredningsmännen uttalat att, då krigsskeppsportion åtnjutits
ända sedan början av den nuvarande beredskapens intagande utan att mässpenningarna
av sådan anledning minskats, ändring i gällande bestämmelser
på förevarande punkt icke syntes böra vidtagas, så länge nuvarande beredskapstillstånd
varade. I häröver avgivna remissutlåtanden har statskontoret
ifrågasatt, örn det verkligen kunde anses skäligt att låta den sjötjänstgörande

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

personalen bibehålla en förmån, som i och för sig befunnits obefogad och
som personalen av allt att döma kommit i åtnjutande av allenast på grund
av en lucka i gällande bestämmelser. Försvarsväsendets lönenämnd har å
andra sidan uttalat, att lönenämnden, i likhet med utredningsmännen, funnit
övervägande skäl tala för att avdrag icke verkställdes, så länge nuvarande
beredskapstillstånd varade, liksom ej heller under krigstillstånd, som kunde
inträda i anslutning till nu rådande beredskap. För egen del har jag vid
övervägande av föreliggande spörsmål ansett mig böra intaga samma ståndpunkt
som utredningsmännen och lönenämnden.

2 mom. Enligt 7 § andra stycket gällande krigsavlöningsreglemente må
under sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv terminslönen icke understiga
vid sjötjänstgöring med stationär förläggning eller tjänstgöring i sjöreserv
det belopp, som skulle ha utgått med tillämpning av de i 6 § reglementet
intagna allmänna föreskrifterna om terminslön, och vid sjötjänstgöring
med rörlig förläggning det belopp, som skulle ha utgått enligt den i 6 §
1 mom. reglementet intagna högre tariffen.

På grund av vad under 17 § i det föregående anförts, att den högre tariffen
är avsedd att regelmässigt äga tillämpning å värnpliktiga, under det att den
lägre tariffen skulle tillämpas å fast anställd personal, har förevarande
moment givits en i förhållande till nuvarande bestämmelser ändrad avfattning.
Den föreslagna lydelsen avser även att klargöra, att för personal, som
enligt 1 mom. har att å den del av terminslönen, som motsvarar mässpenningar
eller tjänstgöringstraktamente, vidkännas avdrag för tillhandahållen
förplägnad, den behållna terminslönen icke må understiga terminslönebeloppen
enligt den lägre respektive den högre tariffen.

Krigslön under särskilda förhållanden.

19 §. Krigslön viel krigsledighet.

Enligt 9 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utgår krigslön till
sjuka och sårade efter samma grunder som till annan personal. Dock äger
vederbörande chef efter läkares hörande besluta, att terminslön icke skall
utgå, då skälig anledning finnes till antagande, att sjukdomen är självförvållad.
I 2 mom. samma paragraf föreskrives vidare, att krigslön bibehålies
under tjänstledighet och permission, därest icke Kungl. Majit för visst fall
annorlunda förordnar, och skall därvid terminslönen utgå efter den vid ledighetens
början tillämpade tariffen.

I fråga örn krigslön till sjuka har genom Kungl. Maj:ts brev den 17 december
1943 till överbefälhavaren förordnats om sådan ändring av krigsledighetsbestämmelserna,
att under tjänstledighet på grund av sjukdom terminslön
må bibehållas av fast anställd personal allenast därest vederbörande vårdas
utom fredsförläggningsorten eller, då fråga icke är örn ständigt tjänstgörande
personal, utom den ort, där vederbörande har sin stadigvarande bostad.

I anslutning härtill har föreskriften i förevarande paragraf i överensstämmelse
med vad utredningsmännen föreslagit avfattats så, att krigslön

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 65.

bibehålies under ledighet på grund av sjukdom, i den mån ej Kungl. Maj:t
annorlunda förordnar. Enär den, som under krigstjänstgöring blivit sårad
och på grund härav icke kan deltaga i tjänstgöring, måste betraktas såsom
sjuk, ha några särskilda bestämmelser i fråga örn sårade icke synts erforderliga.
Icke heller har någon särskild föreskrift örn mistning av terminslön,
då anledning finnes till antagande, att sjukdomen är självförvållad, ansetts
påkallad. Såsom utredningsmännen framhållit torde det få förutsättas, att
den, som ådragit sig sjukdom i avsikt att undandraga sig viss tjänstgöring,
under krigstjänstgöring ålägges sådan bestraffning, att vederbörande på grund
härav går förlustig terminslönen.

Föreskrifter angående rätt till krigslön under krigspermission och tjänstledighet
äro för närvarande intagna i krigsledighetsbestämmelserna (1940: 986).
Då här avsedda bestämmelser fortfarande torde böra utfärdas vid sidan av
reglementet, har i andra stycket av förevarande paragraf endast intagits en
hänvisning till att i fråga om krigslön under annan krigsledighet än ledighet
på grund av sjukdom gäller vad Kungl. Maj:t därom förordnar.

20 §. Krigslön vid avstängning från tjänstgöring
m. m.

Enligt 9 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente äger den, som
undergår arreststraff med förbud att tjänstgöra, icke uppbära terminslön,
som därunder förfaller till betalning. Den, som undergår annat frihetsstraff
än arrest eller som är avstängd från tjänstgöring eller hålles häktad
för brott, må icke uppbära månadslön för sådan tid eller terminslön, som
därunder förfaller till betalning, så framt ej prövas skäligt att låta honom
åtnjuta någon del av lönen. Prövas undergånget arreststraff böra ej räknas
vederbörande till last, finnes avstängningsåtgärd ha varit obefogad eller blir
för brott häktad frikänd, skall vad av hans avlöning på grund av nämnda
stadgande innehållits utbetalas till honom. Yad som stadgas i fråga örn den,
vilken hålles häktad för brott, skall gälla jämväl beträffande den, som av
polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för brott, dock att, där häktningsåtgärd
ej vidtages, vederbörande skall äga åtnjuta oavkortad avlöning
under tiden för kvarhållandet.

Utredningsmännen, som i sitt reglementsförslag intagit en motsvarighet
till berörda bestämmelser, ha härom anfört i huvudsak följande.

Från ett flertal myndigheters sida har framhållits, att den nuvarande bestämmelsen
örn att den, som undergår arreststraff med förbud att tjänstgöra,
icke äger uppbära därunder till betalning förfallande terminslön, innebure
en viss orättvisa, enär indragning av terminslönen gjordes beroende av vid
vilken tidpunkt i förhållande till terminslönedagarna (1, 11 och 21) straffet
avtjänades. Myndigheterna ha fördenskull förordat, att den som undergår
bestraffning skall fråntagas terminslön endast för den tid straffet avtjänas.
Enär jämlikt 2 § 3 morn. kungörelsen 1940: 985 med särskilda tillämpningsföreskrifter
till krigsavlöningsreglementet terminslön för närvarande i vissa
fall utgår och jämväl enligt förevarande reglementsförslag förutsättes kunna
utgå för del av lönetermin, synes skäl för bibehållande av nyssnämnda be -

71

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

stämmelse i dess nuvarande lydelse icke föreligga. Första stycket av förevarande
paragraf har därför avfattats så, att den som undergår arreststraff
med förbud att tjänstgöra icke äger åtnjuta på strafftiden belöpande
terminslön.

Stadgandet i gällande krigsavlöningsreglemente, att den, som undergår
annat frihetsstraff än arrest eller som är avstängd från tjänstöring eller
hålles häktad för brott, icke må uppbära månadslön för sådan tid eller terminslön,
som därunder förfaller till betalning, såframt ej prövas skäligt att
låta honom åtnjuta någon del av lönen, har utformats efter förebild av bestämmelsen
i 23 § 1 mom. andra stycket militära avlöningsreglementet. Såsom
villkor för att tjänsteman enligt sistnämnda bestämmelse må bibehållas vid
någon del av lönen gäller i första hand enligt praxis, att vederbörande har
försörjningsplikt mot anhöriga. Mot bakgrunden härav synes det icke böra
ifrågakomma, att till krigstjänstgöring inkallad personal under här avsedda
förhållanden medgives bibehålla någon del av terminslönen. Det i andra
stycket av förevarande paragraf intagna stadgandet har fördenskull utformats
så, att det skall vara beroende på särskild prövning, huruvida någon del av
månadslönen må åtnjutas. Då det vidare synts lämpligt att i reglementet
angiva, vilken myndighet, som har att fatta beslut i förevarande avseende,
har tillika intagits föreskrift örn att dylik prövning skall tillkomma vederbörande
krigsförvaltningsmyndighet.

Föreskriften i tredje stycket överensstämmer i sak med nu gällande bestcinixiiGlsGr Jämlikt

9 § 3 mom. sista stycket krigsavlöningsreglementet skall — i
likhet med vad som gäller enligt 23 § 1 mom. sista stycket militära avlöningsreglementet
— den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för
brott, äga att, där häktningsåtgärd ej vidtages, åtnjuta oavkortad avlöning
under tiden för kvarhållandet. Föreskrift saknas emellertid örn hur med
krigslönen skall förhållas under tiden för kvarhållandet för det fall, att häktningsåtgärd
vidtagits och vederbörande efter häktning frikännes. Sista
stycket av förevarande paragraf har med hänsyn härtill kompletterats med
ett stadgande att, om vederbörande efter häktning frikännes, han skall äga
utfå å tiden för kvarhållandet belöpande krigslön.

Försvarsväsendets lönenämnd har i förtydligande syfte förordat, att till
förevarande paragraf måtte fogas en föreskrift — lämpligen betecknad 2 mom.
.— att krigslön skall utgå vid avstängning från tjänstgöring till förekommande
av smittas spridning ävensom att i anslutning härtill den av utredningsmännen
föreslagna rubriken till förevarande paragraf, »Krigslön vid undergående
av bestraffning m. m.», ändras till »Krigslön vid avstängning från tjänstgöring
m. m.»

De av utredningsmännen föreslagna ändringarna i nu gällande bestämmelser
på förevarande område anser jag mig böra tillstyrka. I anledning av
vad försvarsväsendets lönenämnd föreslagit har jag under 2 mom. intagit en
föreskrift därom, att den, som förbjudits att tjänstgöra till förekommande
av smittas spridning, därunder äger uppbära krigslön. Paragrafens rubrik
har i anslutning härtill givits den av lönenämnden föreslagna lydelsen.

21 §. Krigslön vid krigsfångenskap m. m.

t moni. Jämlikt 9 § 4 mom. gällande krigsavlöningsreglemente bibehålies
rätt till månadslön under krigsfångenskap.

Departements

chefen.

72

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Denna föreskrift har oförändrad intagits i utredningsmännens förslag.
Chefen för flygvapnet, chefen för försvarsstaben och försvarets civilförvaltning
ha ansett ifrågavarande föreskrift böra utsträckas att gälla även
beträffande den, som under krig interneras i neutralt land. Cheferna för
flygvapnet och försvarsstaben ha därjämte funnit det kunna ifrågasättas, om
icke jämväl rätt till terminslön borde bibehållas under krigsfångenskap.

Till vad i remissutlåtandena anförts beträffande den, som internerats, anser
jag mig böra giva min anslutning. Jag föreslår sålunda, att den, som
interneras hos främmande makt, i fråga örn rätt till krigslön likställes med
den, som råkat i krigsfångenskap. Vidkommande frågan örn rätt till terminslön
är jag i sak ense med cheferna för flygvapnet och försvarsstaben, att
denna förmån skäligen bör tillkomma personalen såväl under krigsfångenskap
som vid internering. Emellertid torde föreskrifterna i detta ämne icke
ha sin plats i krigsavlöningsreglementet, Anmärkas må, att frågan är beroende
av internationella överenskommelser och således icke lämpligen kan
lösas i förevarande sammanhang.

Av sist angivna skäl torde icke heller föreskrifter örn avlöning till krigsfångar
från land, med vilket Sverige kan befinna sig i krig, eller åt här
internerad personal tillhörande utländsk krigsmakt ha sin plats i krigsavlöningsreglementet.
Någon motsvarighet till stadgandet i 15 § gällande
krigsavlöningsreglemente har fördenskull icke upptagits i föreliggande reglementsförslag.

2 mom. Enligt 9 § 5 mom. gällande krigsavlöningsreglemente är den, som
utan känd anledning är frånvarande, icke berättigad till terminslön, som under
frånvaron förfaller till betalning, ej heller till annan löneförmån i vidare
mån än att månadslönen till och med kalendermånaden näst efter den, varunder
han anmälts såsom saknad, skall insättas för hans eller hans rättsinnehavares
räkning. Visas förfall, som av vederbörande chef godkännes, må
han tillgodonjuta de löneförmåner, vartill han skulle ha varit berättigad, om
förfallet varit känt.

Beträffande föreskrifterna under förevarande moment ha utredningsmännen
anfört i huvudsak följande.

I vad angår terminslön torde i anslutning till föreslagen lydelse av 21 §*
böra föreskrivas, att terminslön skall innehållas endast under tiden för frånvaron.
Vad åter månadslönen beträffar, synes skäl icke föreligga för bibehållande
av nuvarande bestämmelse, att månadslönen för viss tid skall insättas
för den frånvarandes eller hans rättsinnehavares räkning. Därest förfall
visas, som av vederbörande chef godkännes, äger nämligen vederbörande
efter återinställelse till tjänstgöring utbekomma de löneförmåner, vartill han
skulle ha varit berättigad, örn anledningen till frånvaron varit känd. För
att icke sådana anhöriga till saknad, vilka för sin försörjning äro beroende
av den saknades inkomst, skola ställas utan försörjningsmöjligheter, torde
emellertid månadslönen för saknad, som har försörjningsplikt mot anhörig,
böra efter prövning kunna medgivas utgå under viss tid efter det veder -

sö § i departementschefens förslag.

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

I

börande anmälts såsom saknad. I frågan om den tid, under vilken månadslön
må kunna utgå, måste emellertid de nuvarande bestämmelserna anses
giva tillfälligheterna alltför stort spelrum. För den, som anmälts såsom
saknad den första dagen i månaden, utgår nämligen- månadslön under två
månader efter det frånvaron blivit känd, under det att för den, som anmälts
såsom saknad den sista dagen i månaden, månadslön utgår endast en månad
efter det vederbörande anmälts såsom saknad. Mera rättvist synes vara att
-— oberoende av kalendermånad — månadslönen medgives utgå viss bestämd
tid efter första dagen för frånvaron. I föreliggande reglementsförslag har
denna tid bestämts till en månad.

I anslutning härtill ha utredningsmännen i sitt förslag intagit föreskrift
därom, att den, som utan känd anledning uteblir från tjänstgöring, icke är
berättigad till terminslön, som belöper på tiden för utevaron, ej heller till
månadslön i vidare mån än att densamma, därest den saknade har försörjningsplikt
mot anhörig, enligt vederbörande krigsförvaltningsmyndighets
prövning må utgå till och med den dag, då en månad förflutit fran det han
anmälts såsom saknad, samt att därest förfall visas, som av vederbörande
krigsförvaltningsmyndighet godkännes, vederbörande må tillgodonjuta de
löneförmåner, vartill han skulle ha varit berättigad, örn anledningen till frånvaron
varit känd.

Chefen för armén har framhållit, att det i krig ofta vore svårt att fixera
den dag, då vederbörande stupat eller saknades, ävensom att nuvarande bestämmelse
vore enklare att tillämpa än den av utredningsmännen föreslagna.
Månadslön för saknad borde därför utgå till och med kalendermånaden näst
efter den, varunder vederbörande anmälts såsom saknad.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att uttrycket »den, som utan känd
anledning uteblir från tjänstgöring» i analogi med föreskriften i 13 § 3 mom.
1942 års krigsfamiljebidragsförordning ändras till »den, som anmälts såsom
saknad och örn vilken det ej är uppenbart att han rymt». Nämnde chef framhåller
vidare, att saknad kan antingen vara krigsfånge, ha dödats eller av
annan anledning vara frånvarande. I fråga örn saknad, som varit underkastad
familj epensionsreglementet, syntes därför nödvändigt att föreskriva huru
med familjepension skulle förfaras för det fall, att det ej vore uppenbart
att den saknade rymt.

Chefen för försvarsstaben har erinrat örn 1942 års krigsavlöningssakkunnigas
förslag, enligt vilket månadslön för saknad, där det ej vore uppenbart, att han
rymt, skulle utgå tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnade.
Med en dylik bestämmelse skulle den fast anställda personalen, vars huvudsakliga
avlöningsform är månadslön, i detta hänseende bliva lika gynnsamt behandlad
som de värnpliktiga, för vilka familjebidraget måste anses vara den
viktigaste förmånen. Enligt 13§3 mom. och 16§ krigsfamiljebidragsförordningen
gällde nämligen, att familjepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag finge
utgå tills vidare, om den värnpliktige anmälts såsom saknad och det ej vore
uppenbart att han rymt. Chefen för försvarsstaben finge fördenskull föreslå,
att frågan örn månadslön till saknade löstes i enlighet med vad 1942 års krigsavlöningssakkunniga
föreslagit, i varje fall beträffande sådana saknade, som
hade försörjningsplikt mot anhöriga.

74

Departements

cliefen.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

För egen del biträder jag vad utredningsmännen föreslagit såväl i fråga
om terminslön till saknad som därom att månadslön bör, efter prövning, utgå
endast till saknad, som har försörjningsplikt mot anhöriga. Jag biträder även
utredningsmännens uppfattning, att månadslönen — oberoende av kalendermånad
— bör utgå under viss bestämd tid efter första dagen för frånvaron.
Denna tid anser jag mig böra föreslå till två månader. Såsom under remissbehandlingen
framhållits, bör föreskriften i fråga i analogi med stadgandet i
13 § 3 mom. 1942 års krigsfamiljebidragsförordning avse envar saknad, örn
vilket det ej är uppenbart, att han rymt. Vad chefen för flygvapnet anfört i
fråga örn familjepension för saknad, som varit underkastad bestämmelser om
familjepensionering, synes värt beaktande. Detta spörsmål bör dock lösas i
annat sammanhang.

Särskilda ersättningar.

22 §. Flygtraktamente.

1942 års krigsavlöningssakkunniga framhöllo i sitt förslag till nytt krigsavlöningsreglemente,
att enligt gällande krigsavlöningsreglemente flygtraktamente
icke utginge under krigstjänstgöring, och anförde därom i huvudsak
följande.

Såsom de sakkunniga i den allmänna motiveringen närmare utvecklat, ha
de sakkunniga beträffande sjö- och flygtillägg funnit förstärkt försvarsberedskaps
intagande knappast föranleda sådana ändrade tjänstgöringsförhållanden,
att ett bibehållande av dessa tillägg icke kunde anses påkallat.
Av samma skäl anse de sakkunniga, att under förstärkt försvarsberedskap
flygtraktamente bör utgå under samma förutsättningar som enligt fredsbestämmelserna.
Under krig däremot lärer i allmänhet tillräckliga skäl enligt
de sakkunnigas mening icke föreligga för flygtraktamentets bibehållande.
Sagda förmån kan nämligen icke, i samma grad som fallet är med sjö- och
flygtillägg, anses vara av betydelse för anställningshavarens ekonomi.

Vad krigsavlöningssakkunniga i förevarande hänseende anfört ha utredningsmännen
funnit vara i princip bärande. I anslutning härtill lia utredningsmännen
föreslagit en bestämmelse av innehåll, att Kungl. Maj:t
skall äga förordna, att i flygning deltagande personal, som icke är berättigad
till flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg, må uppbära flygtraktamente
enligt därom för fred gällande bestämmelser. Dylikt förordnande har förutsatts
skola meddelas i den för beredskapsförhållanden avsedda tillämpningskungörelsen.

Chefen för flygvapnet har ansett flygtraktamente böra utgå under såväl
beredskapsförhållanden som krig.

Försvarsväsendets lönenämnd har framhållit, att då redan enligt för fred
gällande bestämmelser flygtraktamente må utgå endast till personal, som
icke är berättigad till flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg, denna
begränsning icke syntes behöva här särskilt framhållas.

Vad utredningsmännen i förevarande hänseende anfört och föreslagit
anser jag mig böra i sak biträda. I anslutning till det av försvarsväsendets

Kungl. Marits proposition nr 65. 75

lönenämnd gjorda påpekandet har emellertid vidtagits viss formell jämkning
i avfattningen av det här intagna stadgandet.

23 §. Gottgöre/se för tjänsteresa och viss

tjänstgöring.

Enligt 12 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utgår vid tjänsteresa
eller tjänsteförrättning utom den egentliga krigsförläggningsorten ersättning
enligt räkning, som av vederbörande chef godkännes, för resekostnader med
de verkliga utgifternas belopp samt för inkvarterings- och förplägnadskostnader
med vissa i reglementet angivna belopp, dock att ersättning för enstaka
måltider under ett dygn ej må utgå sammanlagt med mera än för helt dygn
angivet belopp. Vidare gäller enligt 12 § 2 mom. krigsavlöningsreglementet,
att ersättning ej utgår vid färd eller förrättning med trupp, ej heller i den
mån transportmedel, inkvartering eller förplägnad, som tillhandahållits av
staten, kunnat utan men för tjänsten anlitas.

I förtydligande syfte ha de nuvarande bestämmelserna ansetts böra uppdelas
så, att under 1 mom. sammanförts samtliga föreskrifter rörande tjänsteresa,
medan bestämmelserna angående ersättning vid tjänstgöring utom
krigsförläggningsorten intagits i 2 mom. I anledning av förslag av försvarets
civilförvaltning har paragrafens rubrik ändrats från av utredningsmännen föreslagen
lydelse »Gottgörelse för tjänsteresa m. m.» till »Gottgörelse för
tjänsteresa och viss tjänstgöring».

1 moni. Beträffande detta moment ha utrednings männen anfört i huvudsak
följande.

Enär begreppen »resa» och »färd i trupp» finnas definierade i tilläggsbestämmelserna
till militära avlöningsreglementet och förevarande moment
endast innehåller föreskrifter beträffande tjänsteresa, har någon motsvarighet
till bestämmelserna i 12 § 2 mom. krigsavlöningsreglementet, att ersättning
ej utgår vid färd eller förrättning med trupp, icke intagits i föreliggande
reglementsförslag. Likaså har uteslutits den i sistnämnda författningsrum
intagna bestämmelsen, att ersättning ej utgår i den mån transportmedel, inkvartering
eller förplägnad, som tillhandahållits av staten, kunnat utan men
för tjänsten anlitas. Det synes nämligen utan vidare vara klart att, därest
icke särskilda skäl föreligga, vederbörande är skyldig att begagna sig av
transportmedel, inkvartering eller förplägnad, som tillhandahålles av staten.
I reglementsförslaget har icke heller intagits den nuvarande bestämmelsen i
12 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet därom, att räkning å här avsedd gottgörelse
skall godkännas av vederbörande chef. Med bestämmelsens nuvarande
formulering har nämligen vederbörande chefs godkännande i vissa
fall ansetts utgöra ett förvaltningsbeslut, mot vilket vederbörande avlöningsgranskare
eller redogörare icke skulle kunna rikta någon anmärkning. Ersättningsfrågor
av förevarande natur måste emellertid anses utgöra kassaärenden,
vilka skola avgöras av den personal, som i vanliga fall handlägger hithörande
ärenden. Vederbörande chefs godkännande bör därför begränsas att
avse attest angående angivna tider, resväg, färdsätt m. m. Bestämmelse härom
bör dock icke inflyta i reglementet utan ingå i av förvaltningsmyndigheterna
utfärdade föreskrifter. I första stycket av förevarande moment har således
endast upptagits en föreskrift om att vid tjänsteresa utgår resekostnadsersätt -

76

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 65.

ning samt ersättning för inkvarterings- och förplägnadskostnader i den mån
icke transportmedel, inkvartering eller förplägnad tillhandahålles av staten.

Från gällande krigsavlöningsreglemente har under andra stycket upptagits
föreskrift örn att resekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas
belopp. I anslutning till 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag på förevarande
punkt har emellertid härvid synts böra stadgas sådan begränsning
att, därest icke med hänsyn till resans ändamål eller andra omständigheter
särskilda skäl prövas föreligga, ersättningen icke må utgå med högre belopp
än som skulle ha, utgått vid tillämpning av allmänna resereglementet jämte
därtill hörande tilläggsbestämmelser såvitt angår resväg, färdsätt och reseklass.
Genom en hänvisning till resereglementet vinnes dessutom bland annat,
att nämnda reglementes föreskrifter rörande personalens hänförande till reseklass
bliva tillämpliga, ett förhållande, varom med nuvarande bestämmelser
tveksamhet ratt. Beträffande bland annat värnpliktiga är dock en särskild
bestämmelse i sistnämnda hänseende erforderlig.

Föreskrifterna i tredje stycket ha i tillämpliga delar hämtats från stadgandet
i 12 § 1 mom. nuvarande krigsavlöningsreglemente.

Chefen för flygvapnet har påpekat, att de föreslagna ersättningsbeloppen,
vilka överensstämma med nu utgående, enligt väd erfarenheten utvisat icke
försloge till täckande av de verkliga utgifterna (merkostnaderna) vid tjänsteresa.

Chefen för försvarsstaben har framhållit, att nuvarande bestämmelser lett
till att befälspersonal under tjänsteresor erhållit inkvartering och förplägnad,
som inneburit en många gånger betydande standardsänkning i jämförelse med
förmånerna vid tjänsteresor under vanliga fredsförhållanden. Inkvarteringsoch
förplägnadsförhållandena vore ofta av den beskaffenhet, att det beredde
personalen stort besvär att begagna de tillhandahållna förmånerna. I varje
fall under förstärkt försvarsberedskap borde fördenskull föreskrivas, att ersättning
icke skulle utgå, i den mån inkvartering eller förplägnad, som tillhandahållits
av staten, anlitats.

Svenska under officer sförbundet har framhållit, att beloppen för förplägnadsersättning
vore lägre än i fredstid utgående ersättning enligt resereglementet,
samt hemställt, att ersättningen måtte för underofficerarnas del
höjas för helt dygn räknat till 10 kronor för fanjunkare och sergeant (motsvarande)
och till 12 kronor för förvaltare (motsvarande) ävensom att beloppen
för enstaka måltider måtte höjas i motsvarande mån.

Värnpliktiga officerares riksförbund har funnit beloppen vara alltför låga,
särskilt vid jämförelse med den ersättning, som inom de civila och framför
allt de privata verksamhetsområdena ansåges skäliga.

Det av chefen för försvarsstaben framförda förslaget, att personalen skulle
kunna välja mellan att begagna av staten tillhandahållen inkvartering och
förplägnad eller erhålla kontant ersättning för nämnda förmåner, kan jag icke
biträda. Vid bedömandet av frågan huruvida inkvartering och förplägnad
böra tillhandahållas av staten synes emellertid, särskilt under beredskapsförhållanden,
skälig hänsyn böra tagas till personalens intressen. Denna
fråga anser jag dock böra lösas vid sidan av krigsavlöningsreglementet.
Såsom utredningsmännen föreslagit bör i krigsavlöningsreglementet endast

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

föreskrivas, att ersättning utgår i den män här avsedda förmåner icke tillhandahållas
av staten. Yad ersättningsbeloppens storlek beträffar vill jag
erinra, att utöver inkvarterings- och förplägnadsersättning utgår terminslön,
vilken förmån för den fast anställda personalens del är närmast jämförlig
med i fred utgående traktamentsersättning, ävensom att de sammanlagda
förmånerna vid tjänsteförrättning varom här är fråga för den fast anställda
personalen i samtliga krigslöneklasser för helt dygn något överstiga traktaméntsersättningen
enligt allmänna resereglementet. Jag finner således icke
skäl föreligga till avvikelse från utredningsmännens förslag i förevarande
hänseende.

2 mom. Utredningsmännen ha beträffande förevarande moment anfört i
huvudsak följande.

I en till försvarsväsendets lönenämnd överlämnad promemoria från statens
krisrevision har bland annat framhållits behovet av en klar gränsdragning
mellan å ena sidan bestämmelserna i 12 § krigsavlöningsreglementet
och å andra sidan bestämmelserna i 4 § samma reglemente angående kvarter
och förplägnad vid vistelse å vederbörlig krigstjänstgöringsort. I syfte att
klarlägga, att 12 § krigsavlöningsreglementet icke äger tillämpning vid tjänstgöring
å vederbörlig krigsförläggningsort eller annan ort, där vederbörande
har sin egentliga verksamhet, ha bestämmelserna i första stycket av förevarande
moment begränsats att avse tjänstgöring utom krigsförläggningsorten
under sådana förhållanden, att kvarteret å krigsförläggningsorten eller vederbörandes
vanliga kvarter i fredstid icke kan användas såsom nattkvarter.

I gällande krigsavlöningsreglemente stadgas icke någon begränsning i
fråga örn den tid, under vilken ersättning vid tjänstgöring utom krigsförläggningsorten
må utgå enligt 12 §. I syfte att undvika det i gällande krigsavlöningsbestämmelser
förekommande begreppet »den egentliga krigsförläggningsorten»,
vilken begreppsbestämning givit anledning till skilda tolkningar,
hänförde 1942 års krigsavlöningssakkunniga i sitt förslag till tilläggsbestämmelser
till krigsavlöningsreglementet till tjänsteresa jämväl i samband med
färden företagen förrättning utan trupp, i den mån densamma å en och samma
ort icke överstege femton dagar i följd. Vid längre tids tjänstgöring å en
och samma ort föreslogs ersättning utgå efter i huvudsak samma grunder,
som angivits i Kungl. Maj:ts brev den 23 februari 1940 angående rätt till fri
inkvartering under krigstjänstgöring m. m. och rätt till fri förplägnad i vissa
fall. Praktiskt sett innebar de sakkunnigas förslag, att ersättning vid tjänstgöring
utan trupp utom krigsförläggningsorten skulle vid tjänstgöring i sammanhängande
följd å en och samma ort under de första femton dygnen utgå
med belopp, som angivas i 12 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet, och för
tid därefter med reducerade belopp.

I anslutning till såväl krigsavlöningssakkunnigas förslag som de i tillläggsbestämmelserna
till militära avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet
intagna föreskrifterna örn tjänstgöringstraktamente har i
andra stycket av förevarande moment införts en föreskrift örn att vid tjänstgöring
å en och samma ort under längre tid än femton dygn i en följd ersättningen
från och med sextonde dygnet utgår med hälften av de i 1 mom. angivna
beloppen.

Yad begreppet »den egentliga krigsförläggningsorten» angår, har i olika
sammanhang framhållits, att detta uttryck vore alltför svävande och att detsamma
gåve utrymme för skilda tolkningar. Enligt uttalande i propositionen
1939: 246, s. 80, skall med uttrycket i fråga förstås för personal, som tillhör

Departements chefen.

78 Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

visst truppförband, den plats, där förbandet uppehåller sig, och detta även
om uppehållet ar tillfälligt. Emellertid är ett förband ofta icke koncentrerat
till en viss ort utan kan omspänna ett större område. För sådana fall har
oklarhet varit rådande rörande innebörden av begreppet krigsförläggningsort.
Tvekan synes icke behöva råda därom, att för i högre förband ingående
personal med krigsförläggningsort skall förstås den ort, där det lägre förband
eller den stab o. s. v. vederbörande tillhör uppehåller sig. Mera ovisst synes
vara vad som skall förstås med krigsförläggningsorten för chefen för förbandet.
Med den i propositionen angivna definitionen synes t, ex. en armékårchef
få anses ha hela kårområdet såsom sin egentliga krigsförläggningsort.
För undanröjande av oklarhet på förevarande punkt har det synts vara lämpligt,
att en såvitt möjligt otvetydig definition å begreppet krigsförläggningsort
införes i själva krigsavlöningsreglementet. I enlighet härmed har i sista
stycket av förevarande moment intagits föreskrift örn vad som skall förstås
med krigsförläggningsort. Härvid har hänsyn även tagits till att vid skolor
och vissa andra inrättningar tjänstgörande personal icke kan sägas tillhöra
visst truppförband.

Chefen för marinen och försvarets civilförvaltning ha uttalat sig för ett
bibehållande av bestämmelsen i 12 § 2 mom. gällande krigsavlöningsreglemente.

Försvarsväsendets lönenämnd har ansett definitionen å begreppet krigsförläggningsort
böra utgå ur reglementet, och i stället intagas i tillämpningskungörelserna
till krigsavlöningsreglementet.

Yad utredningsmännen under ifrågavarande, moment föreslagit har icke
givit mig anledning till saklig erinran. I likhet med försvarsväsendets lönenämnd
anser jag dock definitionen å begreppet krigsförläggningsort böra inflyta
i tillämpningskungörelserna till krigsavlöningsreglementet, varför bestämmelsen
härom uteslutits ur reglementsförslaget. De under remissbehandlingen
framkomna yrkandena om bibehållande av den i 12 § 2 mom. gällande
krigsavlöningsreglemente intagna föreskriften därom, att ersättning ej utgår
vid färd eller förrättning med trupp, ej heller i den mån transportmedel, inkvartering
eller förplägnad, som tillhandahålles av staten, kunnat utan men
för tjänsten anlitas, har jag icke kunnat biträda.

24 §. Ersättning för resa vid inryckning till

och utryckning från krigstjänstgöring.

1 mom. Enligt 13 § 1 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utgår vid
inställelse till krigstjänstgöring ersättning för färd inom riket från vistelseorten
till inställelseorten enligt de för tjänsteresa angivna grunderna, dock
icke för färd till anbefalld samlingsplats eller närmaste ort, varest transportmedel
kostnadsfritt tillhandahålles, då våglängden understiger 20 kilometer.
Är den inkallade boende utrikes eller inmönstrad å fartyg, med vilket hemresan
icke kan företagas, utgår ersättning för färd utom riket enligt grunder,
som av Kungl. Majit bestämmas. I 13 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente
stadgas vidare, att Kungl. Majit ager meddela föreskrifter örn ersättning
i särskilda fall åt annan i utlandet vistande krigstjänstgöringsskyldig

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

än nyss sagts -för kostnader i anledning av färd utom riket, som han i samband
med inkallelse eller hemförlovning företagit.

I 4 § 1 och 3 mom. tillämpningsföreskrifterna 1939: 655 till krigsavlöningsreglementet
föreskrives, att inkallad, som är boende utrikes eller inmönstrad
å fartyg, med vilket hemresan icke kan företagas, vid inställelse till krigstjänstgöring
må uppbära ersättning för färd utom riket med belopp motsvarande
kostnaderna för färd med färdmedel närmast motsvarande reseklass
III enligt allmänna resereglemente!, dock ej för sovvagn. För inkvarteringsoch
förplägnadskostnader utgår ersättning med 6 kronor respektive 9 kronor
för dygn. För inkvartering och förplägnad, där kostnad därför ingår
i biljettpris, utgår icke ersättning. Till annan än här nämnd krigstjänstgöringsskyldig,
som vid inkallelse till krigstjänstgöring vistas å utrikes ort,
må, därest vederbörande centrala förvaltningsmyndighet så prövar skäligt-,
utgå ersättning enligt förut angivna grunder, under förutsättning att icke
vistelsen utrikes föranletts av tjänsteresa i statens ärende eller av stipendieresa.

Enligt 1942 års krigsavlöningssakkunnigas förslag på förevarande punkt
skulle reseersättning utgå, även då väglängden understege 20 kilometer, örn
färden företoges med järnväg, fartyg eller omnibus. De sakkunniga hade
nämligen funnit det vara i och för sig skäligt, att ersättning örn möjligt bereddes
personalen för resekostnaden i dess helhet. Ur denna synpunkt kunde
visserligen invändningar resas även emot den av de sakkunniga föreslagna
regeln örn resekostnadsersättning, enligt vilken exempelvis en reservofficer
eller värnpliktig, som hade nära 20 kilometers väg till närmaste järnvägseller
busstation, för att undvika kostnader för egen del kunde tvingas tillryggalägga
denna avsevärda sträcka till fots, bärande den utrustning, som
skulle medtagas. Med hänsyn till svårigheten att upprätthålla erforderlig kontroll
å kostnaderna för de fortskaffningsmedel, som i dylika fall kunde ifrågakomma,
hade de sakkunniga emellertid icke ansett sig böra förorda borttagande
av 20-kilometersgränsen även för annat färdmedel än järnväg, fartyg
eller omnibus.

För egen del ha utredningsmännen beträffande föreskrifterna i förevarande
moment anfört följande.

Yad krigsavlöningssakkunniga anfört i fråga örn borttagande av 20-kilometersgränsen
vid här avsedd färd med järnväg, fartyg eller omnibus synes
vara bärande. Såsom de sakkunniga framhållit synes, med hänsyn till svårigheten
att upprätthålla erforderlig kontroll å de kostnader, som i andra
fall kunna ifrågakomma, 20-kilometersgränsen böra bibehållas vid färd med
annat transportmedel än nyss sagts. I vissa fall kan emellertid en dylik bestämmelse
te sig uppenbart obillig, såsom då vederbörande har att medföra
hela eller större delen av den personliga utrustningen. Möjlighet synes fördenskull
böra hållas öppen för Kungl. Majit att bestämma, att ersättning
må kunna utgå vid begagnande av annat transportmedel än järnväg, fartyg
eller omnibus, även örn väglängden understiger 20 kilometer. Till omnibus
bör i enlighet med föreskrifterna i allmänna resereglemente! hänföras jämväl
automobil i regelbunden persontrafik (s. k. linjetrafik).

Föreskrifterna i 4 § 1 mom. tillämpningsföreskrifterna till krigsavlönings -

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

reglementet synas böra inflyta i ett nytt krigsavlöningsreglemente. I fråga
om ersättningens storlek ställa sig de nuvarande beloppen understundom
något förmånligare, i vissa fall åter mera oförmånliga för den inkallade vid
färd utom än vid färd inom riket. Bärande skäl för bibehållande av en dylik
åtskillnad synas icke föreligga. Föreskrifterna i denna del ha fördenskull
anslutits till de bestämmelser, som skola gälla för färd inom riket.

Liksom för personal, som är bosatt utom riket, torde även bestämmelserna
i 4 § 3 mom. tillämpningsföreskrifterna beträffande personal, som vid inkallelse
till krigstjänstgöring vistas å utrikes ort utan att vara där bosatt,
böra intagas i ett nytt krigsavlöningsreglemente. I fråga örn ersättning till
sist avsedd personal har chefen för armén i yttrande över 1942 års krigsavlöningssakkunnigas
förslag till krigsavlöningsbestämmelser förordat sådan
ändring av nuvarande bestämmelser, att ersättning för inställelsekostnad må
tillkomma även den, vars vistelse utrikes föranletts av stipendieresa. Enahanda
förslag har framförts av styrelsen för Sveriges förenade studentkårer
i skrivelse till överbefälhavaren, vilken skrivelse bifogats dennes yttrande
över sakkunnigförslaget.

Då med nuvarande regler en opåräknad stor del av stipendiet kan komma
att behöva förbrukas för bestridande av resekostnader, har gällande föreskrift
örn undantag från möjligheten att erhålla ersättning för resa vid inkallelse
för den, som på grund av stipendieresa vistas å utrikes ort, icke upptagits
i föreliggande förslag.

I anslutning till det anförda ha utredningsmännen i sitt reglementsförslag
intagit föreskrifter därom, att vid inställelse till krigst jänstgöring ersättning
utgår för färd inom riket från vistelseorten till inställelseorten enligt för
tjänsteresa angivna grunder, att, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar,
ersättning dock icke utgår för färd till anbefalld samlingsplats eller närmaste
ort, varest transportmedel kostnadsfritt tillhandahålles, i sådana fall
då resan företages med annat transportmedel än järnväg, fartyg eller omnibus
och väglängden understiger 20 kilometer, att till omnibus hänföres automobil
i regelbunden persontrafik (s. k. linjetrafik), att vid färd utom riket
inkallad, som är boende utrikes eller inmönstrad å fartyg, med vilket resan
till hemlandet icke kan företagas, äger uppbära dels ersättning för de verkliga
resekostnaderna i den mån dessa icke överstiga kostnaderna för sådan
färd, som närmast motsvarar resa i reseklass III enligt allmänna resereglementet
utan anlitande av sovvagn, dels ock ersättning för inkvartering och
förplägnad enligt vid tjänsteresa inom riket angivna grunder, samt att till
den, som vid inkallelse till krigstjänstgöring vistas å utrikes ort utan att vara
där bosatt, ersättning må, därest vederbörande centrala förvaltningsmyndighet
så prövar skäligt, utgå enligt nyss angivna grunder under förutsättning,
att vistelsen utrikes icke föranletts av tjänsteresa i statens ärende.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden och svenska reservunderofficersförbundet
ha ansett, att resekostnadsersättning för inkallad, som
är boende utrikes eller inmönstrad å fartyg, med vilket resan till hemlandet
icke kan företagas, bör utgå i den mån densamma motsvarar kostnaderna för
resa i den reseklass, vartill vederbörande är berättigad vid dylik resa inrikes.

Svenska underofficersförbundet har funnit de föreslagna ersättningarna
vara för snävt beräknade.

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Värnpliktiga officerares riksförbund har ansett skäligt, att ersättning för
resekostnad vid inställelse till och utryckning från krigstjänstgöring må utgå,
då resan företages med annat transportmedel än järnväg, fartyg eller omnibus,
även om våglängden understiger 20 kilometer.

Jag biträder vad utredningsmännen föreslagit under förevarande moment. VcpartementsMed
anledning av påpekanden av försvarets civilförvaltning och försvars- chefen.
väsendets lönenämnd ha dock vissa formella jämkningar vidtagits i förslaget.

2 mom. Enligt 13 § 2 mom. gällande krigsavlöningsreglemente utgår vid
hemförlovning från krigstjänstgöring, med motsvarande tillämpning av de
grunder som gälla vid inställelse till tjänstgöring, ersättning för färd från
tjänstgöringsorten till ort inom eller utom riket, varest den hemförlovade är
mantalsskriven eller före inkallelsen haft sin bostad eller huvudsakliga verksamhet.

Denna föreskrift har i sak oförändrad intagits såsom ett första stycke i
förevarande moment.

Utredningsmännen ha vidare föreslagit intagande av föreskrift därom att,
därest den hemförlovade vid utryckning saknar bostad och icke skall utöva
verksamhet på ort där han före tjänstgöringen haft sin huvudsakliga verksamhet,
ersättning må utgå för färd från tjänstgöringsorten till ort, varest
hans närmaste anhörige är bosatt.

Försvarsväsendets lönenämnd har i anledning av sistberörda föreskrift
framhållit, att den värnpliktige kunde ha ett berättigat intresse att erhålla
ersättning för färd till släkting, som hade större möjlighet att taga hand örn
honom än hans närmaste anhöriga, eller till förutvarande arbetsgivare. Vidare
syntes skäligt, att värnpliktig, som hade för avsikt att efter utryckningen
förlägga sin huvudsakliga verksamhet till annan ort än före tjänstgöringens
början, erhölle ersättning för färd till den nya verksamhetsorten.

Mot den av utredningsmännen under första stycket av förevarande moment Departcmentsintagna
föreskriften har jag icke funnit anledning till erinran. Beträffande Zeferi.
ersättning för resa åt den, som vid utryckning saknar bostad och icke skall
utöva verksamhet på ort där han före tjänstgöringen haft sin huvudsakliga
verksamhet, ansluter jag mig till den av försvarsväsendets lönenämnd uttalade
uppfattningen. Såsom ett andra stycke i förevarande moment har jag
fördenskull intagit en föreskrift därom, att utan hinder av vad i första
stycket sägs hemförlovad, som har för avsikt att efter utryckningen förlägga
sin verksamhet till annan ort än före tjänstgöringens början eller som vid
utryckningen saknar bostad, må erhålla ersättning för färd inom riket från
tjänstgöringsorten till den nya verksamhetsorten eller till ort, varest han
eljest avser att mera stadigvarande vistas.

25 §. Ersättning för resa i samband med

krigstedighet.

Enligt 14 § gällande krigsavlöningsreglemente utgår vid tjänstledighet på
grund av sjukdom, angelägenhet av betydelse för det allmänna eller enskild

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. 77 45 6

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

angelägenhet av vikt samt vid sådan permission, som meddelas personalen
vid visst förband eller annan personalgrupp, ersättning för färd från tjänstgöringsorten
till annan ort inom riket, som vederbörande chef med hänsyn
till ändamålet med ledigheten bestämmer, ävensom för återresa. Vid annan
än nu nämnd tjänstledighet äger vederbörande chef, med iakttagande av de
särskilda föreskrifter, som må ha utfärdats, medgiva, att ersättning må utgå
för resa till viss ort inom riket ävensom för återresa. Beträffande ersättning,
som avses i denna paragraf, skola stadgandena i 12 § örn gottgörelse för
tjänsteresa m. m. äga motsvarande tillämpning.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna i nämnda
författningsrum finnas intagna i krigsledighetsbestämmelserna 1940: 986. Enligt
sistnämnda bestämmelser utgår ersättning vid här ifrågavarande resor
icke blott för kostnad för vederbörligt färdmedel utan i vissa fall även för
kostnad för förplägnad och inkvartering. Krigsledighetsbestämmelserna innehålla
vidare föreskrifter rörande vad som avses med permission liksom ock
angående de ledigheter, som äro att hänföra till krigspermission.

Föreskrifter örn ersättning för resa m. m., varom här är fråga, synas böra
regleras i tillämpningsföreskrifterna till reglementet. I reglementsförslaget
har därför endast intagits en hänvisning till av Kungl. Majit utfärdade närmare
bestämmelser.

26 §. Ersättning för flyttningskostnad.

Enligt 4 § 3 mom. gällande krigsavlöningsreglemente skola i fråga örn rätt
till flyttningsersättning i fredstid gällande bestämmelser äga tillämpning, i
den mån Kungl. Majit ej annorlunda förordnar. Ändå att enligt nyssnämnda
bestämmelser beställningshavare, som förpliktas tillträda eller frånträda
tjänstebostad, icke är berättigad till ersättning för flyttningskostnad, må han
efter vederbörande förvaltningsmyndighets beprövande kunna erhålla skälig
gottgörelse för kostnader, som förorsakas av sådan flyttning.

Under förevarande paragraf har i enlighet med utredningsmännens förslag
med i sak oförändrat innehåll intagits första punkten av nu gällande bestämmelser.
Föreskriften under andra punkten har däremot uteslutits ur föreliggande
reglementsförslag. Enligt vad som framgår av propositionen 1939:
246 har nuvarande bestämmelse örn flyttningsersättning i samband med tillträdande
eller frånträdande av tjänstebostad varit avsedd såsom ett komplement
till bestämmelserna örn flyttningsersättning i fredsavlöningsreglementet
för det fall, att manskap förpliktas företaga flyttning inom en och samma ort.
Sedan numera föreskrifter härom meddelats i manskapsavlöningsreglementet,
är den nuvarande bestämmelsen i andra punkten icke erforderlig.

27 §. Krigs utrustnings bidrag.

Jämlikt 10 § krigsavlöningsreglementet äger personal, som enligt i
fredstid gällande bestämmelser är skyldig att hålla sig med uniformspersedlar,
för fullständigande av egen personlig krigsutrustning åtnjuta bidrag,
utöver i fredstid utgående ekiperingshjälp, med 250 kronor (krigsutrustnings -

83

Kungl. May.ts proposition nr 65.

bidrag). Sådant bidrag utbetalas samtidigt med första terminslönen eller,
örn rätten till bidraget inträder senare, samtidigt med första därefter förfallande
terminslön. Om krigstjänstgöringen blir av längre varaktighet, må
här ifrågavarande personal, i den mån förhållandena därtill giva anledning,
antingen erhålla erforderlig komplettering av krigsutrustningen genom statens
försorg eller ock komma i åtnjutande av förnyade krigsutrustningsbidrag
enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Beträffande föreskrifterna örn krigsutrustningsbidrag ha utredningsmännen
erinrat örn, att flera myndigheter och personalorganisationer framställt yrkanden,
att bidraget med hänsyn till den efter år 1939 inträdda prisstegringen
måtte höjas. Yrkandena ha i allmänhet gått ut på att bidraget skulle höjas
till 360 kronor. Utredningsmännen lia vidare anfört:

Med hänsyn till den sedan år 1939 inträdda prisstegringen torde kravet
på en viss förhöjning av krigsutrustningsbidraget i och för sig icke kunna
anses obefogat. Emellertid kan det ur andra synpunkter ifrågasättas, örn en
höjning bör ske. Utan att ställning tages till frågan om skäligheten av krigsutrustningsbidragets
storlek i och för sig, synes det med hänsyn till inträffande
fluktuationer i den allmänna prisnivån vara mindre lämpligt, att krigsutrustningsbidraget
fastlåses vid visst bestämt belopp i krigsavlöningsreglementet.
På sätt skett i reservbefälskungörelserna i fråga örn ekiperingshjälp
synes fördenskull medgivande böra lämnas Kungl. Maj:t att i särskild ordning
bestämma krigsutrustningsbidragets storlek.

Sista punkten i 10 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet bör såsom avseende
endast en utbetalningsföreskrift uteslutas. Det torde böra ankomma på
försvarets civilförvaltning att utfärda erforderliga bestämmelser i nu angivet
hänseende.

I anslutning härtill ha utredningsmännen föreslagit, att personal, som enligt
för fred gällande bestämmelser är skyldig att hålla sig med uniformspersedlar,
för fullständigande av egen personlig krigsutrustning må äga att
utöver i fredstid utgående ekiperingshjälp åtnjuta krigsutrustningsbidrag
med belopp, som Kungl. Majit bestämmer, ävensom att om krigstjänstgöringen
blir av längre varaktighet Kungl. Majit må i den mån förhållandena därtill
giva anledning medgiva personal som nyss sagts antingen erforderlig komplettering
av krigsutrustningen genom statens försorg eller ock förnyade
krigsutrustningsbidrag.

Försvarsväsendets lönenämnd har ansett det föreslagna bemyndigandet
för Kungl. Majit att fastställa krigsutrustningsbidragets storlek böra i så
måtto begränsas, att ett visst maximibelopp, förslagsvis 300 kronor, fastställdes
i reglementet. Då behov att ersätta viss del av krigsutrustningen
kunde under verkliga krigsförhållanden inträda kort tid efter krigstjänstgöringens
början, har lönenämnden vidare föreslagit viss ändrad avfattning
av paragrafens andra stycke.

I likhet med utredningsmännen anser jag icke lämpligt att i krigsavlöningsreglementet
fixera något bestämt belopp för krigsutrustningsbidraget. Det
bör ankomma på Kungl. Majit att med den av försvarsväsendets lönenämnd
angivna inskränkningen besluta i fråga örn bidragets storlek. Jag

Departements chefen.

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

biträder även lönenämndens förslag om viss jämkning av stadgandet i andra
stycket med hänsyn till att under verkliga krigsförhållanden behov att ersätta
viss del av krigsutrustningen kan inträda kort tid efter krigst jänstgöringens
början.

28 §. Ersättning för dykeriarbete m. m.

Såsom under 4 § 2 mom. berörts ha chefen för marinen och försvarsväsendets
lönenämnd fäst uppmärksamheten på att i 30 § militära avlöningsreglementet
och 26 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet omförmäld ersättning
för dykeriarbete icke uppräknats bland de förmåner, som må utgå enligt
utredningsmännens förslag till krigsavlöningsreglemente. Ifrågavarande
ersättning, som må tillkomma personalen enligt gällande krigsavlöningsreglemente,
syntes böra åtnjutas jämväl under krigstjänstgöring och omförmälas i
reglementet. Lönenämnden har härvid förordat intagande av en särskild
paragraf under »3 avd. Särskilda ersättningar» örn bemyndigande för Kungl.
Majit att meddela erforderliga föreskrifter i ämnet. Ett dylikt bemyndigande
borde enligt lönenämndens mening jämväl omfatta de genom särskilda beslut
beviljade ersättningarna för deltagande i minsvepningsarbete ävensom — till
värnpliktiga —- för tjänstgöring å ubåt.

I anslutning till lönenämndens förslag har under förevarande paragraf intagits
föreskrift därom, att ersättning för utförande av dykeriarbete utgår,
där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, enligt för fred gällande bestämmelser
ävensom att, i den mån Kungl. Majit så förordnar, ersättning må utgå
för deltagande i minsvepningsarbete samt — i vad rör värnpliktiga — för
tjänstgöring å undervattensbåt enligt av Kungl. Majit och riksdagen fastställda
grunder för sådan ersättning.

29 §. Begravningshjälp m. m.

Enligt 9 § 6 mom. sista punkten gällande krigsavlöningsreglemente skola,
därest begravning av avliden löntagare sker genom dödsboets försorg, förefintliga
för fredstid gällande bestämmelser om begravningshjälp äga tilllämpning.

1942 års krigsavlöningssakkunniga anförde i fråga örn begravningshjälp
bland annat:

Den nuvarande bestämmelsen innebär att, i den mån begravningshjälp icke
utgår enligt militärersättningsförordningen, personal på frivillig övergångsstat,
disponibilitetsstat och reservstat samt pensionsavgången personal icke
äger någon rätt till begravningshjälp, ett förhållande, som enligt de sakkunnigas
mening knappast kan anses tillfredsställande. Enligt förevarande reglementsförslag
kommer såväl personalen på aktiv stat som ali annan personal,
som avlönas enligt samma grunder, att erhålla begravningshjälp enligt de bestämmelser,
som gälla för den aktiva personalen i fredstid. De sakkunniga ha
övervägt, huruvida särskilda bestämmelser i förevarande avseende kunna vara
påkallade för det fall, att kostnadskrävande åtgärder för begravning vidtagas
av militär myndighet ävensom då hinder möter för begravnings verkställande
genom dödsboets försorg. Anledning har emellertid icke befunnits föreligga
att föreslå sådana föreskrifter. I förstnämnda fall ha de sakkunniga ansett

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

sig kunna förutsätta, att uppdrag föreligger från dödsboets sida och att myndigheten
sålunda är berättigad till gottgörelse för havda utgifter. I sistnämnda
fall åter har det synts skäligt, att dödsboet under förevarande omständigheter
erhåller begravningshjälpen oavkortad, trots att kostnader för
begravningen icke uppkommit för densamma. Erinras må, att begravningshjälp
i såväl militära som civila avlöningsreglementena hänförts till sådana
avlöningsförmåner, i fråga örn vilka anställningshavare icke är pliktig att
underkasta sig ändrade bestämmelser, samt att civila avlöningsreglementets
giltighet icke begränsats till fredstid.

Enligt krigsavlöningssakkunnigas förslag skulle således begravningshjälp
generellt tillkomma dödsboet efter löntagare, å vilken krigsavlöningsreglementet
varit tillämpligt. Vägande skäl lia synts utredningsmännen tala för
en dylik utvidgning av rätten till begravningshjälp. Vidare skulle begravningshjälp
enligt sakkunnigförslaget utgå, även där begravningen skett annorledes
än genom dödsboets försorg. Jämväl i denna del lia utredningsmännen
ansett förslaget vara välgrundat. Förutom vad de sakkunniga erinrat därom,
att begravningshjälp i militära och civila avlöningsreglementena hänförts till
de avlöningsförmåner, i fråga om vilka anställningshavare icke är pliktig att
underkasta sig ändrade bestämmelser, lia utredningsmännen framhållit, att
enligt krigsfamiljebidragsförordningen begravningsbidrag åtnjutes för avliden
familjemedlem, för vilken familjepenning uppburits, oberoende av örn
begravning ägt rum genom dödsboets försorg eller icke.

Utredningsmännen ha vidare anfört:

För personal, vars efterlevande enligt för fred gällande bestämmelser äro
berättigade till begravningshjälp och ersättning för transportkostnader, böra
förmånerna i fråga utgå med tillämpning av dessa bestämmelser. Personal,
vars efterlevande icke enligt för fred gällande bestämmelser äro berättigade
till sådan förmån, torde i förevarande avseende böra likställas med motsvarande
personal på aktiv stat. För civil befattningshavare i statens tjänst
komma begravningshjälp och ersättning för transportkostnader givetvis att
utgå enligt de för den civila befattningen gällande bestämmelserna. För att
begravningshjälp icke i något fall skall utgå från mera än ett håll bör emellertid,
i anslutning till vad 1942 års krigsavlöningssakkunniga föreslagit i förevarande
avseende, föreskrivas, att begravningshjälp och ersättning för transportkostnad
icke må utgå, i den mån förmånerna i fråga utgå på grund av
civil statsanställning, som den avlidne innehaft.

I anslutning härtill ha utredningsmännen föreslagit, att begravningshjälp
och ersättning för kostnader för transport av avlidens stoft till hemorten må
utgå enligt därom för fred gällande bestämmelser, att personal, vars efterlevande
icke enligt för fred gällande föreskrifter äro berättigade till begravningshjälp
och ersättning för transportkostnader, i förevarande avseende likställes
med motsvarande personal på aktiv stat samt att ifrågavarande bestämmelser
icke skola äga tillämpning i den mån begravningshjälp och ersättning
för transportkostnad utgå på grund av civil statsanställning, som den avlidne
innehaft.

Chefen för försvarsstaben har erinrat örn att enligt för fred gällande bestämmelser
staten endast ersatte kostnaderna för transport av avliden fast anställds

Departements chefen.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

stoft till förläggningsorten eller annan ort, dit transporten ej föranledde högre
kostnad. Försvarsstabschefen, som ansett detta icke vara skäligt, har föreslagit,
att staten måtte gälda kostnaden för transport av stoftet till gravsättningsplatsen
oavsett var denna vore belägen.

Försvarsväsendets lönenämnd har ifrågasatt, örn den av utredningsmännen
föreslagna regeln örn begravningshjälp m. m. till ali personal, å vilken krigsavlöningsreglementet
är tillämpligt, undantagslöst borde gälla vid krig. Lönenämnden
har i anslutning härtill föreslagit, att i paragrafens första stycke
måtte inrymmas möjlighet för Kungl. Maj:t att förordna örn undantag från det
däri intagna stadgandet. I fråga örn undantag från bestämmelserna örn begravningshjälp
och ersättning för transportkostnader för den, som på grund av civil
statsanställning är berättigad till begravningshjälp m. m., framhåller lönenämnden,
att ersättning för kostnader för transport av avlidens stoft icke torde
kunna utgå på grund av civil statsanställning, i det fall att vederbörande avlidit
under militärtjänstgöring. Enligt gällande bestämmelser må nämligen
ersättning för transportkostnad endast utgå, därest civil befattningshavare
avlider under tjänstgöring å annan ort än stationeringsorten. Med tjänstgöring
torde därvid endast kunna förstås tjänstgöring i vederbörandes egenskap av
civil befattningshavare. Lönenämnden har med hänsyn härtill föreslagit, att
sistnämnda stadgande begränsas att avse allenast begravningshjälp.

Yad utredningsmännen föreslagit därom, att begravningshjälp och ersättning
för transport av avlidens stoft generellt böra tillkomma dödsboet efter
all personal, å vilken krigsavlöningsreglementet varit tillämpligt, anser jag i
princip riktigt. Likaså bör begravningshjälp principiellt utgå, även örn begravningen
skett annorledes än genom dödsboets försorg. Såsom försvarsväsendets
lönenämnd framhållit, kan det emellertid ifrågasättas, örn detta
undantagslöst bör gälla i krig. Jag biträder därför lönenämndens förslag örn
att Kungl. Maj:t erhåller möjlighet att förordna örn inskränkning i rätten till
här avsedda förmåner. Även i övrigt tillstyrker jag lönenämndens ändringsförslag.
Chefens för försvarsstaben förslag att utsträcka rätten till ersättning
för kostnader för transport av avliden fast anställds stoft till gravsättningsplatsen,
oavsett var denna är belägen, anser jag mig icke kunna biträda.

Tillämpningsföreskrifter.

30 §.

Enligt 16 § gällande krigsavlöningsreglemente skola de närmare föreskrifter,
som finnas erforderliga för tillämpning av reglementet, meddelas av
Kungl. Majit.

Motsvarande föreskrift har intagits under förevarande paragraf.

Reglementets ikraftträdande.

Det föreliggande reglementsförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1945.
Samtliga i reglementsförslaget intagna bestämmelser böra gälla från och med
dagen för ikraftträdandet, från vilken tidpunkt krigsavlöningsreglementet den

87

Kungl. Maj:ls proposition nr 65.

15 juni 1939 (nr 278) bör upphöra att gälla. I fråga om löneklassplacering
efter reglementets ikraftträdande bör så anses, som örn reglementets bestämmelser
ägt tillämpning även före den 1 juli 1945.

Såsom av förslaget till tjänsteförteckning framgår, skall såsom villkor för
att meniga värnpliktiga, födda 1920 eller senare, må hänföras till 2:a krigslöneklassen
gälla, att värnpliktiga i allmänhet fullgjort 390 och vapenfria värnpliktiga
520 dagars värnpliktstjänstgöring. Motsvarande tjänstgöringstid för
erhållande av terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre tariffen, utgör
enligt gällande krigsavlöningsbestämmelser för värnpliktiga i allmänhet 360
och för vapenfria värnpliktiga 480 dagar. Vid reglementets ikraftträdande
skulle sålunda den, som då fullgjort 360 respektive 480 dagars tjänstgöring
och kommit i åtnjutande av terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre
tariffen, men ännu icke fullgjort 390 respektive 520 dagars tjänstgöring, komma
att vidkännas löneminskning. Till förhindrande härav föreslår jag i likhet med
utredningsmännen, att menig värnpliktig, som vid reglementets ikraftträdande
uppbär eller uppburit terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre tariffen,
skall hänföras till 2:a krigslöneklassen. Denna övergångsbestämmelse bör
dock gälla endast under nu rådande förstärkt försvarsberedskap samt vid
krigstillstånd, som i anslutning härtill må komma att inträda.

Chefen för marinen har framhållit, att fast anställd 3. klass sjöman, som
enligt gällande bestämmelser hänförts till 2:a krigslöneklassen, för närvarande
äger under sjötjänstgöring med rörlig förläggning åtnjuta terminslön med 1
krona 50 öre för dag. De föreslagna bestämmelserna innebära sålunda för
denna personal en viss löneminskning under ifrågavarande tjänstgöring. Till
förhindrande härav, såvitt rör den nuvarande personalen, föreslår nämnde
chef, att de 3. klass sjömän, som före reglementets ikraftträdande uppflyttats
till 2:a krigslöneklassen, fortfarande skola hänföras till denna krigslöneklass.
Jag finner mig böra biträda vad chefen för marinen sålunda föreslagit, i vad
avser nu rådande beredskapstillstånd samt krigstillstånd, som i anslutning
härtill må komma att inträda.

De i 2 § 7 mom. kungörelsen 1940: 985, sådant nämnda författningsrum
lyder enligt kungörelsen 1944: 448, intagna övergångsbestämmelserna beträffande
förutvarande landstormsofficerare och förutvarande medlemmar av frivilliga
automobilkåren böra — utsträckta att avse jämväl personal vid sjövärnskåren
och svenska röda korset — gälla även för tid efter ikraftträdandet
av det nya reglementet. Det torde böra få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda
bestämmelser härom ävensom de övergående bestämmelser i övrigt, som
kunna visa sig erforderliga.

Tjänsteförteckningen.

I gällande tjänsteförteckning till krigsavlöningsreglementet äro upptagna
— förutom samtliga militära tjänstegrader — även icke militära befattningar.
Dessa befattningar lia i ett stort antal fall upptagits i alternativa krigslöneklasser
och försetts med asterisk. Under anmärkning till tjänsteförteckningen
har angivits, dels att asterisk framför en befattning innebär, att denna, örn

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

befattningshavarens tjänsteställning därtill föranleder, skall hänföras till
annan krigslöneklass, dels ock att i tjänsteförteckningen ej särskilt nämnd befattning
skall hänföras till den krigslöneklass, som motsvarar hans tjänsteställning.

Från vissa myndigheters sida har framhållits, att befattningarna såsom
eldare av 1. klassen och maskinist borde utgå ur tjänsteförteckningen samt
att — utöver nuvarande i alternativa krigslöneklasser upptagna befattningar
— ytterligare ett antal angivna befattningar borde upptagas i mer än en krigslöneklass
och förses med asterisk. Jämlikt förordnande- och konstitueringsföreskrifterna
tillkomma dessutom ett icke ringa antal befattningar, som, därest
tjänsteförteckningen skall vara uttömmande, böra intagas i densamma under
alternativa krigslöneklasser och förses med asterisk.

Införandet av en och samma befattning i flera krigslöneklasser är emellertid,
framhålla utredningsmännen, ägnat att göra tjänsteförteckningen mindre
överskådlig. Systematiskt sett vore det å andra sidan icke lämpligt att, såsom
för närvarande är fallet, vissa befattningar för icke militär personal redovisades
i tjänsteförteckningen under det att för andra, ej särskilt nämnda
befattningar endast föreskreves, att vederbörande skulle hänföras till den
krigslöneklass, som motsvarar hans tjänsteställning. Enklast och mest praktiskt
har synts utredningsmännen vara., att i tjänsteförteckningen endast upptagas
samtliga militära tjänstegrader — inom 15:e och 16:e krigslöneklassema
tillika befattningen — och att i anmärkning till tjänsteförteckningen föreskrives,
att den, som innehar tjänsteställning motsvarande viss militär tjänstegrad,
hänföres till samma krigslöneklass som innehavaren av tjänstegraden.
En på dylikt sätt förenklad tjänsteförteckning har icke ansetts behöva uppdelas
på skilda kolumner för armén, marinen och flygvapnet.

Enligt gällande krigsavlöningsbestämmelser hänföres menig till l:a krigslöneklassen,
intill dess vederbörande fullgjort sammanlagt 100 dagars tjänstgöring,
och därefter till 2:a krigslöneklassen. Enär beloppen i l:a och 2:a
krigslöneklassema, lägre tariffen, sammanfalla, innebär uppflyttningen till
2:a krigslöneklassen för värnpliktig icke någon ändring i fråga örn terminslön
för tid, varunder han uppbär sådan lön enligt nämnda tariff. För erhållande
av terminslön enligt den högre tariffen skall värnpliktig tillhörande
yngre åldersklass1 än åldersklass 1939 ha fullgjort sammanlagt 360 dagars
tjänstgöring. Jämlikt 17 § av föreliggande reglementsförslag skall den högre
terminslönetariffen regelmässigt tillämpas å värnpliktiga. Enligt denna regel
skulle således, därest nuvarande bestämmelse i fråga örn tidpunkten för
menigs hänförande till 2:a krigslöneklassen bibehölles, terminslönen komme att
utgå med 1 krona 50 öre för dag redan efter 100 dagars tjänstgöring. Utredningsmännen
framhålla, att anledning saknas att i förevarande avseende frångå
den nuvarande principen, enligt vilken menig värnpliktig för erhållande
av terminslön med 1 krona 50 öre för dag skall ha fullgjort tjänstgöring motsvarande
minst den för armén och kustartilleriet enligt vämpliktslagen föreskrivna
första tjänstgöringen. Tidpunkten för menig värnpliktigs hänförande

1 Begreppet åldersklass har numera ersatt begreppen årsklass (årsgrupp).

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

till 2:a krigslöneklassen bör således enligt utredningsmännens mening framflyttas.

I förevarande sammanhang lia utredningsmännen erinrat om följande av
1942 års lcrigsavlöningssaklcunniga gjorda uttalande beträffande terminslön
—- av de sakkunniga benämnd fältlön:

Enligt kungörelsen 1942:527 med provisoriska bestämmelser angående
avlöning åt värnpliktiga m. m. skall menig för att kunna erhålla penningbidrag
med 1 krona 50 öre för dag ha fullgjort tjänstgöring under sammanlagt
390 dagar, motsvarande värnpliktiga i allmänhet jämlikt 27 §

1 mom. A värnpliktslagen åliggande första tjänstgöring och första repetitionsövning.
Samma regel bör enligt de sakkunnigas mening principiellt
gälla i fråga örn fältlön till värnpliktig, vilken är underkastad bestämmelserna
i nämnda författningsrum. Annan värnpliktig bör för att erhålla förhöjning
i fählön ha fullgjort tjänstgöring under ett i förhållande till honom åliggande
fredstjänstgöring jämförligt antal dagar. De sakkunniga, som just i förevarande
hänseende ansett det synnerligen angeläget med en ^tillämplig
regel, ha, med utgångspunkt från att 27 § värnpliktslagen underkastade värnpliktiga
såsom regel äro födda år 1920 eller senare samt att äldre värnpliktiga
utom i undantagsfall numera ha fullgjort dem i fredstid åliggande första
tjänsgöring och därutöver åtminstone 30 dagar, funnit sig böra föreslå, att
menig, född år 1920 eller senare, som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring
under sammanlagt 390 dagar, skall åtnjuta fählön med 1 krona örn dagen och
annan värnpliktig med 1 krona 50 öre för dag.

Krigsavlöningssakkunnigas förslag på förevarande punkt föranledde icke
någon erinran från de över förslaget till krigsavlöningsreglemente hörda
myndigheterna.

Utredningsmännen lia framhållit, att vad krigsavlöningssakkunniga uttalat
rörande önskvärdheten av en lättillämplig regel för bestämmande av fählön
i lika hög grad gällde i fråga om personalens hänförande till viss krigslöneklass,
samt ha vidare anfört i huvudsak följande.

Den av de sakkunniga föreslagna bestämmelsen örn en höjning av fältlönen
för menig från 1 krona till 1 krona 50 öre för dag efter en tjänstgöringstid av
390 dagar avviker såtillvida från krigsavlöningsbestämmelserna, att motsvarande
förhöjning av terminslönen inträder efter en tjänstgöringstid av — för
yngre åldersklasser — 360 dagar, varav 42 dagar skola avse beredskapst jänstgöring.
Då emellertid en tjänstgöring örn 390 dagar motsvarar den tjänstgöringstid,
som kräves för att menig skall komma i åtnjutande av föihöjt
penningbidrag jämlikt kungörelsen 1942: 527, 2 §, synes det vara lämpligt att
uppställa fordran på samma tjänstgöringstid för att menig värnpliktig skall
kunna hänföras till högre krigslöneklass. Till förhindrande av att den, som
redan tillträtt terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre tariffen, genom
de föreslagna bestämmelserna får vidkännas löneminskning, tarvas emellertid
en särskild övergångsbestämmelse. Av praktiska skäl torde vidare, i överensstämmelse
med krigsavlöningssakkunnigas förslag, böra räknas med att
de värnpliktiga, vilka äro underkastade bestämmelserna i 27 § 1 och 2 morn.
1941 års värnpliktslag i fråga om tjänstgöringsskyldighet, regelmässigt äro
födda år 1920 eller senare. I fråga om värnpliktiga födda före år 1920, ha
dessa utan fordran på viss fullgjord tjänstgöring i föreliggande förslag hänförts
till 2:a krigslöneklassen. Sistnämnda värnpliktiga torde nämligen i allmänhet
numera ha fullgjort tjänstgöring under så lång tid, att de enligt gäl -

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

lande krigsavlöningsbestämmelser hänförts till 2:a krigslöneklassen och åtnjuta
terminslön enligt den högre tariffen. Även om så icke alltid är fallet,
såsom exempelvis med efterbesiktigade värnpliktiga, synes med hänsyn till
den opåräknade tjänstgöring dessa värnpliktiga skola fullgöra och den levnadsålder
de i allmänhet uppnått skäligt, att samtliga värnpliktiga födda före
år 1920 hänföras till 2:a krigslöneklassen. I fråga örn efterbesiktigade värnpliktiga
må även framhållas, att de enligt kungörelsen 1942: 867 likställts med
värnpliktiga av årsklass 1938 eller äldre årsklass och sålunda efter 42 dagars
tjänstgöring äga uppbära terminslön enligt 2:a krigslöneklassen, högre tariffen.
För en enligt ovan föreslagen generell regel talar särskilt den enkelhet i tilllämpningen,
som detta medför. Fordran på viss för olika åldersklasser fullgjord
tjänstgöring för att hänföras till 2:a krigslöneklassen skulle nämligen
göra bestämmelserna mera invecklade och svårare att tillämpa.

Enligt Kungl. Maj:ts brev elen 17 december 1943 skall med freds- och krigstjänstgöring,
som vid tillämpning av 2 § 2 mom. andra stycket särskilda tilllämpningsbestämmelserna
till krigsavlöningsreglementet må tagas i betraktande
för bestämmandet av tidpunkten för erhållande av terminslön enligt
den högre tariffen, förstås icke blott värnpliktstjänstgöring utan även militär
tjänstgöring, som fullgjorts på grund av annan fast anställnng vid krigsmakten
än såsom volontär över stat. Motsvarande föreskrift har intagits
under anmärkning till tjänsteförteckningen i och för bestämmande av krigslöneklass
för menig värnpliktig.

I fråga örn vapenfria värnpliktiga gäller enligt kungörelsen 1943: 124 med
ändring av särskilda tillämpningsbestämmelserna till krigsavlöningsreglementet,
att sådan värnpliktig tillhörande årsklass 1939 (årsgrupp 1940) eller
yngre årsklass (årsgrupp) för erhållande av terminslön enligt den högre
tariffen skall utöver eljest föreskriven tid hava fullgjort tjänstgöring under
120 dagar. Enligt kungörelsen 1943: 123 med ändring av kungörelsen 1942: 527
med provisoriska bestämmelser angående avlöning åt värnpliktiga m. m. skall
förhöjning av penningbidraget utöver 1 krona om dagen för vapenfri värnpliktig
icke ske, förrän han fullgjort tjänstgöring under sammanlagt 520
dagar eller således 130 dagar mera än övriga värnpliktiga.

För bestämmande av krigslöneklass för vapenfri värnpliktig synes man
kunna utgå från att värnpliktiga tillhörande yngre åldersklass än åldersklass
1939 äro födda år 1920 eller senare. Likaså torde man av praktiska skäl
kunna räkna med att samtliga äldre vapenfria värnpliktiga numera fullgjort
föreskriven tjänstgöring för erhållande av terminslön enligt 2:a krigslöneklassen,
högre tariffen, även örn detta i enstaka fall skulle leda till att den
vapenfrie hänföres till 2:a krigslöneklassen något tidigare än enligt nuvarande
bestämmelser. I anslutning till gällande bestämmelser har fördenskull under
anmärkning till tjänsteförteckningen intagits en föreskrift, att vapenfri värnpliktig,
född år 1920 eller senare, icke må hänföras till högre krigslöneklass
än l:a krigslöneklassen, förrän han fullgjort tjänstgöring under sammanlagt
520 dagar. Antalet tjänstgöringsdagar har således, liksom för övriga värnpliktiga,
ansetts böra fastställas i överensstämmelse med föreskrifterna för
erhållande av förhöjt penningbidrag. Till undvikande av löneminskning för
den, som redan tillträtt terminslön enligt den högre tariffen, erfordras även
för ifrågavarande värnpliktiga en särskild övergångsbestämmelse.

Enligt 5 § 2 mom. sista stycket krigsavlöningsreglementet likställas frivilliga
med värnpliktiga, där ej Kungl. Maj:t för visst fall eller för viss personal
annorlunda förordnar. Motsvarande bestämmelse har intagits i 4 § 1
mom. sista stycket av föreliggande reglementsförslag beträffande krigsfrivillig
personal. I fråga örn krigslöneklass skall enligt den till reglementsför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 65. 91

slaget fogade tjänsteförteckningen gälla, att menig värnpliktig, född år 1920
eller senare, hänföres till l:a krigslöneklassen intill dess vederbörande fullgjort
390 dagars värnpliktstjänstgöring och därefter till 2:a krigslöneklassen,
samt att menig värnpliktig, född före år 1920, hänföres till 2:a krigslöneklassen.
Då krigsfrivilliga till huvudsaklig del utgöras av sådan personal,
som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring, följer av de anförda bestämmelserna,
att, därest ej annorlunda stadgas, menig krigsfrivillig, född år 1920
eller senare, kommer att hänföras till l:a och menig krigsfrivillig, född före
år 1920, till 2:a krigslöneklassen. I betraktande av att det övervägande antalet
krigsfrivilliga överhuvud taget icke varit skyldiga att fullgöra värnpliktstjänstgöring,
kan en åtskillnad i förevarande avseende på sätt föreslagits för
värnpliktiga icke anses sakligt befogad för krigsfrivillig personal, varför särskilda
bestämmelser för sistnämnda personal synas erforderliga. Med hänsyn
till att skilda bestämmelser i fråga örn krigslöneklass kunna visa sig erforderliga
för olika grupper av krigsfrivilliga, _ torde bestämmelserna härom
lämpligen böra intagas i tillämpningsföreskrifterna till krigsavlöningsreglementet.

Enär den lägre terminslönetariffen är avsedd att_ regelmässigt tillämpas
för fast anställd personal och terminslönebeloppen i lia och 2:a krigslöneklasserna
av denna tariff sammanfalla, föreligger icke något behov av att
medgiva menig volontär uppflyttning till 2:a krigslöneklassen.

I anslutning till storleken av i propositionen 1944: 149 föreslaget — genom
kungörelsen 1944:498 numera fastställt — penningbidrag för värnpliktig
överfurir ha utredningsmännen vidare föreslagit, att överfurir och högbåtsman,
vilka enligt gällande tjänsteförteckning tillhöra 5:e krigslöneklassen,
skola hänföras till 6:e krigslöneklassen.

Svenska underofficersförbundet har föreslagit, att sergeant, musiksergeant
och underofficer av 2. graden måtte hänföras till krigslöneklass 8, och såsom
skäl härför anfört i huvudsak följande.

Vid deltagande i övningsmarsch och annan till vanliga vapenövningar eller
skolor hänförlig tjänstgöring med trupp utom förläggningsorten äga de
nämnda underofficerarna uppbära tjänstgöringstraktamente med 2 kronor per
dag, d. v. s. 20 kronor per tidsperiod motsvarande en lönetermin. Deltaga de
däremot i armé- och fördelningsfälttjänstövningar, luftförsvarsövningar samt
krigsövningar erhålles kronor 3: 50 per dygn, motsvarande 35 kronor per lönetermin.
Fri förläggning och fri förplägnad utgå såväl då krigs- som fredsavlöningsbestämmelserna
tillämpas.

Därest någon av fredslönebestämmelserna borde vinna tillämpning som
grund för terminslönebeloppets fastställande kan näppeligen annan sådan
komma i fråga än den senast nämnda och terminslönebeloppet sålunda bestämmas
till 35 kronor. Skall emellertid en långt driven besparing göras på
detta eljest riittmätiga belopp, borde den väl icke drivas längre, än att vederbörande
får behålla åtminstone hela den lägsta fredsersättningen, d. v. s. 20
kronor. Det kan enligt förbundets uppfattning icke föreligga någon rättvisa
i att denna personalgrupp såsom här föreslagits skall berövas lU av motsvarande
fredsersättnings minimibelopp. Desto mera anmärkningsvärt är detta
som beställningshavare i vissa högre krigslöneklasser erhålla terminslönebelopp,
som överstiga motsvarande fredsersättning.

Utredningsmännens förslag, att i tjänsteförteckningen skulle redovisas
allenast militär personal och att i anmärkning till tjänsteförteckningen skulle

Departement schefcn.

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

föreskrivas, att deri sorn innehar tjänsteställning motsvarande viss militär
tjänstegrad skulle hänföras till samma krigslöneklass som innehavaren av
den militära tjänstegraden, finner jag ändamålsenligt. I syfte att i krigsavlöningsreglementet
erhålla samma terminologi sorn i ett blivande nytt tjänstereglemente
för försvarsväsendet har dock ordet tjänsteställning utbytts mot
ordet tjänsteklass.

^ ad utredningsmännen föreslagit i fråga örn menigs hänförande till viss
krigslöneklass anser jag mig böra tillstyrka. I tydlighetens intresse har jag
emellertid ansett mig böra under anmärkning till tjänsteförteckningen även
intaga föreskrift därom, att med värnpliktstjänstgöring skall likställas av
värnpliktig såsom medlem av frivillig försvarsorganisation fullgjord tjänstgöring
vid försvarsväsendet. I anledning av därom av chefen för marinen
framställt förslag förordar jag, att i 3:e krigslöneklassen upptages »2. klass
kustartillerist». Till utredningsmännens förslag att hänföra överfurir och
högbåtsman till 6:e krigslöneklassen giver jag min anslutning.

Enligt kungörelsen 1942:527 erhåller värnpliktig flaggkorpral penningbidrag
med samma belopp som sergeant eller med 3 kronor för dag. I konsekvens
härmed anser jag mig böra föreslå, att flaggkorpral, vilken enligt
gällande bestämmelser tillhör 6:e krigslöneklassen, hänföres till 7:e krigslöneklassen.
Till sistnämnda krigslöneklass böra även hänföras kvarvarande
underofficerare av 3. graden.

Vad svenska underofficersförbundet anfört i fråga örn sergeants, musiksergeants
och underofficers av 2. graden hänförande till 8:e krigslöneklassen
kan synas icke helt sakna fog med hänsyn till de förmåner, som under viss
tjänstgöring utgå enligt för fred gällande bestämmelser. Emellertid är att
märka, att terminslönetabellen konstruerats efter andra grunder än den i
fredsavlöningsbestämmelserna intagna traktamentstabellen. Medan tjänstgöringstraktamente
i regel utgår med ett och samma belopp till beställningshavare
i flera angränsande lönegrader, är terminslönen såsom regel differentierad
med hänsyn till vederbörandes tjänsteställning. De skäl, som förbundet
ansett tala för att sergeant, musiksergeant och underofficer av 2. gra -den skulle hänföras till 8:e krigslöneklassen, kunna även åberopas såsom
stöd för att till samma krigslöneklass hänföra samtliga beställningshavare
med lön enligt löneplan Mb i manskapsavlöningsreglementet. Vid kommendering
utom fredsförläggningsorten av minst 20 dygns varaktighet äger beställningshavare
med lön enligt löneplan Ma i manskapsavlöningsreglementet,
som har eget hushåll samt antingen är gift eller ock varit gift och fortfarande
har minderårigt barn hos sig, enligt för fred gällande bestämmelser
åtnjuta kommenderingstillägg med 1 krona 60 öre för dag. Ett bifall till förbundets
förslag skulle, med hänsyn till utgående fredsförmåner, kunna tänkas
medföra krav från fast anställt manskap av nyssnämnda kategori att —
oberoende av tjänstegrad — under längre tids tjänstgöring utom fredsförläggningsorten
få åtnjuta terminslön efter lägst 7:e krigslöneklassen. Jag anser
mig med hänsyn till det anförda icke böra tillstyrka svenska underofficersförbundets
förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

93

I propositionen 1939: 246 nied förslag till krigsavlöningsreglemente m. m.
förordade jag, att bemyndigande skulle lämnas Kungl. Majit att, sedan riksdagen
godkänt tjänsteförteckningen, däri vidtaga de jämkningar, som kunde
föranledas av ändrade organisatoriska förhållanden. Häremot hade riksdagen
icke något att erinra. Motsvarande bemyndigande, utvidgat till att avse även
beställningarnas benämningar, synes böra inhämtas med avseende å nu föreliggande
förslag till tjänsteförteckning.

Ekonomiska konsekvenser av förslagets genomförande.

Med hänsyn till de olika faktorer, vilka inverka på avlöningskostnaderna
för personal, å vilken krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, är det icke
möjligt att siffermässigt uppskatta de kostnader, som kunna föranledas av ett
genomförande av de föreslagna ändringarna i gällande bestämmelser. Jag
nödgas därför inskränka mig till att angiva, vilka av de föreslagna bestämmelserna,
som kunna verka i kostnadsökande, respektive i kostnadsbesparande
riktning. På de punkter, där förslaget innefattar bemyndigande för Kungl.
Maj:t att besluta i fråga örn vissa förmåner, har vederbörlig hänsyn tagits till
de såsom motivering härutinnan anförda synpunkterna.

Till bestämmelser, som kunna verka i kostnadsökande riktning,
äro att hänföra följande föreskrifter i förslaget till krigsavlöningsreglemente:

1 § 2 mom. andra punkten, enligt vilken föreskrift reservpension eller däremot
svarande engångsbelopp må utgå samtidigt som krigslön;

4 § 1 mom. första stycket sista punkten, angående krigslön efter krigstjänstgöringens
slut, i vad avser utsträckande av rätten för avliden löntagares dödsbo
att under krig uppbära månadslön för tid efter dödsfallet;

14 § första stycket, enligt vilken föreskrift personal på reservstat skall
vidkännas pensionsavdrag med belopp, som fastställts för den beställning
vederbörande innehar på reservstat;

17 §, enligt vilken föreskrift terminslön för f ^tjänstgörande värnpliktiga
skall utgå enligt den högre tariffen;

21 § 2 morn., att månadslön för saknad må utgå till och med den dag, då
två månader förflutit från det han anmälts såsom saknad;

22 §, att flygtraktamente till i flygning deltagande personal under beredskapsförhållanden
må utgå enligt för fred gällande bestämmelser;

24 §, att vid resa för inryckning till och utryckning från krigstjänstgöring
ersättning i vissa fall må utgå för färd understigande 20 kilometer även med
annat transportmedel än järnväg, fartyg eller omnibus;

24 § 2 mom. andra stycket, att hemförlovad, som har för avsikt att efter
utryckningen förlägga sin verksamhet till annan ort än före tjänstgöringens
början eller som vid utryckningen saknar bostad, må erhålla ersättning för
färd från tjänstgöringsorten till den nya verksamhetsorten eller till ort, varest
han eljest avser att mera stadigvarande vistas;

27 §, angående fastställande av krigsutrustningsbidrågets storlek;

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

29 §, att begravningshjälp regelmässigt skall tillkomma all personal, å
vilken krigsavlöningsreglementet äger tillämpning; samt

tjänsteförteckningen, i vad avser uppflyttning av flaggkorpraler och underofficerare
av 3. graden från 6:e till 7:e krigslöneklassen.

Följande besämmelser i förslaget till krigsavlöningsreglemente äro att hänföra
till föreskrifter, som kunna verka i kostnadsminskande riktning:

4 § 1 mom. järsta stycket sista punkten, angående krigslön efter krigstjänstgöringens
slut, i vad avser borttagande av rätten för avliden löntagares dödsbo
att under beredskapsförhållanden uppbära månadslön för tid efter dödsfallet; 17

§, att terminslönen för fast anställd personal utgår endast enligt den
lägre terminslönetariffen samt att terminslönebeloppen i 14—16 krigslöneklasserna
sänkas;

16 § 1 mom. a), att i terminslönebeloppet icke må inräknas sjötillägg, som
omförmäles i 24 § 6 mom. sista stycket manskapsavlöningsreglementet;

18 § 1 mom. f), att, i den mån Kungl. Majit ej annorlunda förordnar, från
den del av terminslönebeloppet, som motsvarar mässpenningar, skall avdragas
ett belopp motsvarande värdet av tillhandahållen förplägnad — bestämmelsen
avses dock icke skola tillämpas under nuvarande beredskapsförhållanden eller
vid krig, som kan komma att inträda i anslutning till nuvarande beredskapsförhållanden; 21

§ 2 morn., att månadslön för saknad må utgå endast därest den saknade
har försörjningsplikt mot anhörig; samt

23 § 2 mom. andra stycket, att vid tjänstgöring utom krigsförläggningsorten
av längre varaktighet än 15 dygn i en följd å en och samma ort ersättningsbeloppen
från och med 16:e dygnet skola minskas till hälften av eljest utgående
belopp.

Slutligen må framhållas, att föreskrifterna i tjänsteförteckningen örn menig
värnpliktigs hänförande till viss krigslöneklass komma att verka såväl i
kostnadsbesparande som i kostnadsökande riktning. Under det
att kravet på fullgjord värnpliktstjänstgöring om 390 dagar för att menig
värnpliktig, född år 1920 eller senare, skall uppflyttas till 2:a krigslöneklassen
— enligt nuvarande bestämmelser utgår terminslön med 1 krona 50 öre efter
fullgjorda 360 dagars tjänstgöring — verkar i kostnadsminskande riktning,
kan föreskriften därom, att samtliga värnpliktiga födda före år 1920 skola hänföras
till 2:a krigslöneklassen, komma att medföra någon kostnadsökning.

Departementschefens hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget
till avlöningsreglemente för personal vid krigsmakten
under krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglemente) med tillhörande
tjänsteförteckning, angivande de särskilda krigslöne -

Kungl. Maj:ts proposition nr 65. 95

klasser, till vilka personal vid krigsmakten enligt krigsavlöningsreglementet
hänföres;

dels bemyndiga Kungl. Majit att i nämnda tjänsteförteckning
framdeles vidtaga de jämkningar, som kunna föranledas av i det
föregående omförmälda ändrade förhållanden;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda i det föregående
omförmälda övergående bestämmelser.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erland Kock.

96

Kungl. Maj-.ts proposition nr 65.

Bilaga 1.

Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente den 15 juni 1939 för personal vid försvarsväsendet
under krigstjänstgöring (krigsavlöningsregiemente).

(SF nr 278/1939; andr. nr 819/1939, 641/1940, 688/1940, 285/1941,
587/1942 och 446/1944.)

1 §•

Reglementets tillämpning.

1. Detta reglemente skall, i enlighet med vad nedan stadgas och i den mån
Kungl. Majit ej annorlunda förordnar, tillämpas under krigstjänstgöring.

Krigstjänstgöring anses enligt detta reglemente fullgöras av den, som tillhör
mobiliserad del av försvarsväsendet. Krigs tjänstgöringen tager sin början
första mobiliseringsdagen eller, örn inryckning sker senare, inryckningsdagen,
samt pågår till och med tionde dagen efter den, då demobiliseringen börjat,
dock att däri icke i något fall inräknas hemförlovningstid.

2. Sker annorledes än genom mobilisering inkallelse av personal för ändamål,
som omförmäles i § 28 mom. 1 och § 36 mom. 2 värnpliktslagen, äger
Kungl. Majit föreskriva, örn och i vad mån stadgandena i detta reglemente
skola gälla i fråga örn tjänstgöring vid icke mobiliserad del av krigsmakten,
som bero res av inkallelsen; och skall därvid å sådan tjänstgöring tillämpas
vad i reglementet stadgas örn krigstjänstgöring.

3. I den mån detta reglemente vinner tillämpning, skola i fredstid gällande
avlönings- och pensionsbestämmelser för militär och civilmilitär personal tilllämpas
allenast i den utsträckning reglementet stadgar.

2§-

Under reglementet hänförlig personal.

1. Detta reglemente gäller med i 3 § angivna undantag för följande personal: militär

och civilmilitär personal på aktiv stat, över stat, på civilanställningsstat,
övergångsstat, avgångsstat, disponibilitetsstat och reservstat samt i reserven; officerare

i väg- och vattenbyggnadskåren;

värnpliktiga, varmed i detta reglemente avses endast värnpliktiga, som icke
äro fast anställda vid krigsmakten; samt

annan personal, som, utan att på grund av värnpliktslagens föreskrifter eller
eljest vara krigstjänstskyldig, antagits såsom frivillig eller anställts i särskild
befattning.

2. Envar, för vilken detta reglemente gäller, hänföres till viss mot hans
tjänsteställning svarande krigslöneklass enligt en till reglementet hörande

Kungl. Maj:ts proposition nr 65. 97

tjänsteförteckning; Kungl. Majit dock obetaget att hänföra aspiranter och
kadetter till annan krigslöneklass.

3 §•

Särskilda bestämmelser för viss personal.

1. För civil anställninghavare i statens tjänst, vilken vid mobiliserad del
av försvarsväsendet placeras i befattning med arbetsuppgifter motsvarande
dem, som åligga honom i fredstid, skola tillämpas i fred gällande avlöningsbestämmelser
jämte de ytterligare föreskrifter, som kunna varda meddelade.

2. Beordras värnpliktig att fullgöra honom åliggande krigstjänstgöring vid
någon statens anstalt eller vid industri eller annat företag, som drives för statens
räkning, skall beträffande honom tillkommande förmåner tillämpas 13 §
i detta reglemente samt i övrigt, där ej Kungl. Majit eller, enligt Kungl.
Majits bestämmande, särskild myndighet annorlunda förordnar, vad som gäller
i fråga örn avlöning för den vid anstalten eller företaget i övrigt anställda
personalen i motsvarande befattning.

3. Angående avlöning i andra fall än ovan sägs till personal, som vid mobilisering
eller i krig tages i anspråk för annat försvarsändamål än militär
tjänstgöring, gäller vad därom särskilt stadgas.

4 §.

Avlöningsförmåner m. m.

1. Den personal, å vilken detta reglemente är tillämpligt, äger med i 9 §
stadgade undantag under krigs tjänstgöringen uppbära krigslön. Krigslönen
utgår i form av månadslön och terminslön; dock att för värnpliktiga tillhörande
1—3 krigslöneklasserna krigslönen utgår allenast i form av terminslön.
Till familjeförsörjare utgår därjämte i vissa fall familjebidrag enligt vad
därom särskilt stadgas. Kungl. Majit bestämmer, i vad mån krigslön skall
utgå för viss tid efter tjänstgöringens slut.

I den mån i reglementet sådant medgives, utgå till personalen härjämte
krigsutrustningsbidrag, stabsbidrag, gottgörelse för tjänsteresa m. m., ersättning
för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring samt ersättning
för resekostnad i samband med tjänstledighet och permission. I vissa
fall utgår till avliden löntagares dödsbo begravningshjälp.

2. Enligt föreskrifter, som meddelas i särskild ordning, äger personalen
vidare åtnjuta förplägnad, inkvartering, utrustning och sjukvård ävensom viss
fribrevsrätt.

3. I fråga örn rätt till flyttningsersättning skola i fredstid gällande bestämmelser
äga tillämpning, i den mån Kungl. Majit ej annorlunda förordnar.
Ändå att enligt nyssnämnda bestämmelser beställningshavare, som förpliktas
tillträda eller frånträda tjänstebostad, icke är berättigad till ersättning för
flyttningskostnad, må han efter vederbörande förvaltningsmyndighets beprövande
kunna erhålla skälig gottgörelse för kostnader, som förorsakas av sådan
flyttning.

Bihang till riksdagens protokoll 1545. 1 sami. Nr 65.

77 <r. 7

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

5 §•

Månadslön.

1. Månadslön för den fast anställda personalen utgår, med iakttagande av
vad nedan i denna paragraf föreskrives, med belopp motsvarande en tolftedel
av årslönen enligt vederbörligt för personal på aktiv stat för fred gällande
avlöningsreglemente.

Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall, därest icke vad i
6 och 7 mom. stadgas till annat föranleder, iakttagas följande.

a) Personal på aktiv stat med undantag av sådan, som omförmäles under
1) här nedan, ävensom manskap över stat och på civilanställningsstat erhålla
lön efter den lönegrad och löneklass, vederbörande enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser
tillhör.

b) Innehavare av för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar
erhålla lön efter den löneklass, till vilken arvodesbefattningen är hänförd.

c) Personal på avgångsstat och disponibilitetsstat erhåller, i andra fall än
under b) sägs, lön efter den lönegrad och löneklass, enligt vilka vederbörande
vid tjänstgöring enligt för fred gällande bestämmelser uppbär lön.

d) Personal, som tvångsvis överförts till övergångsstat, ävensom från sådan
stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal erhålla, i andra fall än
under b) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande dem, enligt vilka
vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet i reserven uppbar lön på
övergångsstat. Den, som tillhör respektive tillhört lönegraden 01, 0 2, Uo 1
eller Uo 2 och som innehar respektive före inträdet i reserven innehade högre
tjänstegrad än som svarar mot lönegraden i fråga, erhåller dock lön efter den
löneklass inom högst lönegraden Oa 3 respektive UO 2, vartill han skolat
hänföras, därest hans befordran till den högre tjänstegraden berättigat till lön
efter den mot tjänstegraden svarande lönegraden.

e) Personal, som frivilligt överförts till övergångsstat, ävensom från sådan
stat pensionsavgången, reserven tillhörande personal erhålla, i andra fall än
under b) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande dem, enligt vilka
vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet i reserven uppbar lön på
övergångsstat. Den, som tillhör respektive tillhört lönegraden O 1, O 2, Uo 1
eller Uo 2 och som innehar respektive före inträdet i reserven innehade högre
tjänstegrad än som svarar mot lönegraden i fråga, erhåller lön efter den löneklass
inom högst lönegraden Oa 3 respektive UO 2, vartill han skolat hänföras,
därest hans befordran till den högre tjänstegraden berättigat till lön efter den
mot tjänstegraden svarande lönegraden.

Lönen må dock utgå efter den högre löneklass vederbörande med tillämpning
av de för motsvarande personal på aktiv stat gällande bestämmelserna
örn löneklassuppflyttning skolat tillhöra, därvid emellertid iakttages, att endast
tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes,
må tagas i beräkning, att sådan tjänstgöring skall anses motsvara tjänstgöring
under dubbelt så lång tid i beställning på aktiv stat, att uppfattning icke må
äga rum, förrän vederbörande tre år beräknas hava tillhört den löneklass,

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

varifrån uppfattning skall ske, samt att vad örn hinder mot uppflyttning efter
pensionsålders uppnående är stadgat ej skall äga tillämpning.

f) Officerare, underofficerare och civilmilitär personal på reservstat ävensom
personal i reserven, som avgått från nämnda stat, erhålla, i andra fall än
under b) och g) sägs, lön efter lönegrad och löneklass motsvarande dem, enligt
vilka vederbörande uppbär eller omedelbart före inträdet i reserven uppbar
lön på reservstat, varvid generalmajor anses tillhöra lönegrad och löneklass
Ob 2. Den, som tillhör lönegraden Oa 2, OaRs 2, UO 1 eller UORs 1 respektive
tillhört lönegraden O 2 eller Uo 2 och som innehar respektive före inträdet
i reserven innehade högre tjänstegrad än som svarar mot lönegraden i fråga,
erhåller lön efter den löneklass inom närmast högre lönegrad, vartill han
skolat hänföras, därest hans befordran till den högre tjänstegraden berättigat
till lön efter den mot tjänstegraden svarande lönegraden.

Lönen må dock utgå efter den högre löneklass vederbörande med tilllämpning
av de för motsvarande personal på aktiv stat gällande bestämmelserna
örn löneklassuppflyttning skolat tillhöra, därvid emellertid iakttages, att
endast tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes,
må tagas i beräkning, att sådan tjänstgöring, i den mån densamma fullgjorts
på reservstat eller i reserv, skall anses motsvara tjänstgöring under
dubbelt så lång tid i beställning på aktiv stat, att uppflyttning icke må äga
rum, förrän vederbörande tre år beräknas hava tillhört den löneklass, varifrån
uppflyttning skall ske, samt att vad örn hinder mot uppflyttning efter
pensionsålders uppnående är stadgat ej skall äga tillämpning.

g) Reserven tillhörande personal, som före den 1 juli 1936 avgått från reservstat,
erhåller, i andra fall än under b) sägs, lön efter lönegrad och löneklass
enligt följande:

generalmajor efter lönegrad och löneklass Ob 2,
överste efter lönegrad Oa 6, löneklass 15,

major (kommendörkapten av 2. graden) efter lönegrad Oa 4, löneklass 12,
kompaniofficer, högsta löneklassen, efter lönegrad Oa 3, löneklass 10,
kompaniofficer, mellersta löneklassen, efter lönegrad Oa 3, löneklass 8,
kompaniofficer, lägsta löneklassen, efter lönegrad Oa 2, löneklass 5, dock
att för den, som före avgången från reservstat befordrats till kapten (ryttmästare),
lönen utgår efter lönegrad Oa 3, löneklass 7,

underofficer, högre löneklassen, efter lönegrad UO 2, löneklass 7,
underofficer, lägre löneklassen, efter lönegrad UO 1, löneklass 4, dock att
för den, som före avgången från reservstat befordrats till fanjunkare (motsvarande),
lönen utgår efter lönegrad UO 2, löneklass 5,
fältläkare efter lönegrad Ca 28, löneklass 30, samt
regementsläkare efter lönegrad Ca 26, löneklass 28.

Lönen må dock utgå efter den högre löneklass vederbörande med tillämpning
av de för motsvarande personal på aktiv stat gällande bestämmelserna örn
löneklassuppflyttning skolat tillhöra, därvid emellertid iakttages, att endast
tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, må

100

Kungl. May.ts proposition nr 65.

tagas i beräkning, att sådan tjänstgöring skall anses motsvara tjänstgöring
under dubbelt så lång tid i beställning på aktiv stat, att uppfattning icke må
äga rum, förrän vederbörande tre år beräknas hava tillhört den löneklass, var
ifrån uppflyttning skall ske, samt att vad örn hinder mot uppflyttning efter
pensionsålders uppnående är stadgat ej skall äga tillämpning.

h) Furirer på reservstat vid Gotlands trupper erhålla lön efter lönegrad
Ma 3, löneklass 9, samt furirer i reserven, som avgått från sådan stat, lön efter
lönegrad Ma 3, löneklass 10. Lönen må dock utgå efter den högre löneklass
vederbörande med tillämpning av de för motsvarande personal på aktiv stat
gällande bestämmelserna örn löneklassuppflyttning skolat tillhöra, därvid
emellertid iakttages, att endast tjänstgöring, fullgjord efter tidpunkt, som av
Kungl. Majit bestämmes, må tagas i beräkning, att sådan tjänstgöring skall
anses motsvara tjänstgöring under dubbelt så lång tid i beställning på aktiv
stat samt att uppflyttning icke må äga rum, förrän vederbörande ett år eller,
då fråga är uppflyttning till löneklasserna 11 och 12, tre år beräknas hava
tillhört den löneklass, varifrån uppflyttning skall ske.

i) Personal, som erhållit avsked med tillstånd att lönlös kvarstå i regemente
eller kår, i flottan, i kustartilleriet eller i flygvapnet, erhåller lön efter den
lönegrad och löneklass vederbörande skolat tillhöra, därest han kvarstått i
beställning på aktiv stat, dock att tid efter erhållet avsked må tagas i beräkning
för löneklassuppflyttning endast i mån av därunder fullgjord tjänstgöring.
För den, som innehar högre tjänstegrad än som svarar mot beställningen, utgår
lönen efter den lönegrad och löneklass, vartill han skolat hänföras, därest
hans befordran till den högre tjänstegraden berättigat till lön efter den mot
tjänstegraden svarande lönegraden.

j) Reserven tillhörande, från aktiv stat, avgångsstat eller disponibilitetsstat
pensionsavgången personal erhåller, i andra fall än under b) sägs, lön efter
den lönegrad och löneklass eller lönegrad och löneklass motsvarande dem,
vederbörande omedelbart före inträdet i reserven tillhörde eller, såvitt angår
från disponibilitetsstat pensionsavgången personal, omedelbart före övergången
till dylik stat tillhörde eller enligt vilka vederbörande vid tjänstgöring
å disponibilitetsstat senast uppburit lön.

k) Reserven tillhörande förtidsavgången, reservanställd, reservutnämnd,
värnpliktsavgången, aspirantanställd och övergångsanställd personal samt
annat underbefäl i reserv än sist sagts ävensom officerare i väg- och vattenbyggnadskåren
erhålla, i andra fall än under b) sägs, lön efter den lönegrad
och löneklass, som vederbörande enligt för fred gällande avlöningsbestämmelser
tillhör, med iakttagande därvid, att efter tidpunkt, som av Kungl.
Majit bestämmes, fullgjord tjänstgöring i reserv eller på reservstat skall anses
motsvara fredstjänstgöring under dubbelt så lång tid samt att löneklassuppflyttning
icke må äga rum, förrän vederbörande tre år eller, då fråga är örn
uppflyttning till löneklasserna Ma 2—10, ett år beräknas hava tillhört den
löneklass, varifrån uppflyttning skall ske.

l) Bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av 2. graden, marin -

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

läkarstipendiater och flygläkare av 2. graden erhålla lön efter lägsta löneklassen
av den för bataljonsläkare bestämda lönegraden samt bataljonsveterinärer
vid fältveterinärkåren efter lägsta löneklassen av den för bataljonsveterinär
bestämda lönegraden. Lönen må dock utgå efter den högre löneklass
vederbörande med tillämpning av de för motsvarande personal på aktiv
stat gällande bestämmelserna örn löneklassuppflyttning skolat tillhöra, därvid
emellertid iakttages, att endast tjänstgöring fullgjord efter tidpunkt, som av
Kungl. Maj:t bestämmes, må tagas i beräkning, att sådan tjänstgöring skall
anses motsvara tjänstgöring under dubbelt så lång tid i beställning på aktiv
stat, att uppflyttning icke må äga rum, förrän vderbörande tre år beräknas
hava tillhört den löneklass, varifrån uppflyttning skall ske, samt att vad örn
hinder mot uppflyttning efter pensionsålders uppnående är stadgat ej skall
äga tillämpning.

Månadslön utgår, där densamma är beroende av löntagarens placering i
ortsgrupp, till personal, som omförmäles under a) och b), efter den ortsgrupp,
vederbörandes förläggningsort vid krigstjänstgöringens början tillhörde, samt
till övrig fast anställd personal efter den ortsgrupp, till vilken den för vederbörande
vid samma tid gällande mantalsskrivningsorten hänföres.

2. För värnpliktiga tillhörande nedan angivna krigslöneklasser utgår
månadslön med följande belopp:

4 krigslöneklassen •................................ 15 kronor

5 » 30 »

6 » 35 »

7 » 45 »

8 » ................................. 60 »

9 » 75 • »

10 » 90 »

11 » 105 »

Beträffande värnpliktiga, vilka tillhöra frivilliga försvarsorganisationer,
äger Kungl. Majit meddela särskilda bestämmelser.

Beträffande aspiranter och kadetter skall iakttagas vad enligt 2 a mom.
stadgas.

Frivilliga likställas med värnpliktiga, där ej Kungl. Majit för visst fall eller
för viss personal annorlunda förordnar.

2 a. I fråga örn aspiranter och kadetter äger Kungl. Majit förordna, att
månadslön icke skall utgå eller ock utgå enligt särskilda grunder.

3. Sådant rörligt tillägg eller dyrtidstillägg, som enligt gällande tidsbestämmelse!’
utgår å vissa löneförmåner, skall utgå å motsvarande förmåner
enligt detta reglemente under de förutsättningar och enligt de grunder, som
gälla för fredstid, samt hänföras till månadslönen. Till ledning vid sådant
tilläggs uträknande tjäna de tabeller och anvisningar, som må hava av Kungl.
Majit utfärdats med avseende å fredsavlöningsbestämmelsernas tillämpning.

4. Kallortstillägg, hyres- och ortstillägg eller ersättning för inkvartering

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

skall, där ej Kungl. Majit annorlunda föreskriver, inräknas i månadslönen
för tid, under vilken dylik förmån enligt vederbörligt fredsavlöningsreglemente
skolat utgå.

5. Beträffande andra enligt gällande fredsavlöningsbestämmelser utöver
lön (penningbidrag) eller pension utgående arvoden och tillägg än i 4 mom.
sägs skall gälla följande:

a) till därtill berättigad personal utgående flygtillägg, mekanikertillägg och
elevtillägg skola för den tid vederbörande fullgör tjänstgöring eller innehar
befattning, för vilken ifrågavarande förmån är avsedd såsom ersättning, inräknas
i månadslönen eller, örn sådan icke eljest uppbäres, anses såsom månadslön; b)

övriga till beställningshavare å aktiv stat utgående arvoden och lönetillägg,
vilka icke utgöras av traktamenten eller kommenderingstillägg och
som ej enligt 7 § ingå i terminslön, skola för tid, som ovan under a) sägs, inräknas
i månadslönen.

Uppgår månadslönen för beställningshavare på avgångsstat eller disponibilitetsstat,
vilken innehar för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning,
icke till det belopp, vederbörande ägt uppbära såsom avlöning på avgångsstat
respektive såsom disponibilitetsarvode jämte därå belöpande tilläggsförmåner,
skall månadslönen ökas med skillnaden.

6. Uppflyttning till högre löneklass eller tillträde till löneförhöjning må,
där ej dylik åtgärd sker i anledning av befordran, äga rum endast i den mån
Kungl. Majit sådant föreskriver; och skall, när sedermera jämlikt dylik föreskrift
eller vederbörliga fredsbestämmelser uppflyttning i löneklass eller tillträde
till löneförhöjning äger rum, löntagare gottgöras för den inkomstminskning,
som han i följd av uppskovet med nämnda åtgärd fått vidkännas.

7. Fast anställd, vilken under krigstjänstgöring placeras i befattning med
arbetsuppgifter motsvarande dem, som regelmässigt ankomma på högre beställningshavare,
och vilken på grund härav för krigstjänstgöringstiden konstitueras
i den högre tjänstegrad (tjänsteklass), som svarar mot befattningen,
skall vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. här ovan hänföras till den
lägsta löneklass inom den mot den högre tjänstegraden (tjänsteklassen) svarande
lönegraden på aktiv stat, som för honom medför högre lön än den,
vartill han enligt detta reglemente eljest varit berättigad. Vid tillämpning
av bestämmelserna i detta moment skall hänsyn ej tagas till naturaförmåner.

8. För pensionsavgången beställningshavare skall det enligt 1 mom. beräknade
lönebeloppet minskas med lika stort belopp som summan av tjänste- och
familjepensionsavdragen för innehavare av motsvarande beställning å aktiv
stat.

9. För icke pensionsavgången personal, som är underkastad bestämmelser
om tjänstepension eller familjepension, skall från det enligt 1 mom. beräknade
lönebeloppet avdrag ske för pensionsavgifter enligt därom för fredstid
meddelade bestämmelser; dock skall beställningshavare å reservstat vidkännas
enahanda pensionsavdrag som innehavare av motsvarande beställning
å aktiv stat.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

103

10. Månadslön utbetalas månadsvis i efterskott i den ordning Kungl. Majit
bestämmer.

6§-

Allmänna föreskrifter beträffande terminslön.

1. Terminslön utgår, i den mån icke nedan annorlunda föreskrives, enligt
högre eller lägre tariff med belopp, som framgår av nedanstående tabell.

Krigslöneklass

Terminslön för lönetermin

Högre tariff
kronor

Lägre tariff
kronor

i

10

1

10

2

15

10

f)

O

18

11

4

20

12

5

25

13

6

28

14

7

30

15

8

40

20

9

50

25

10

60

30

IL

70

35

12

80

40

13

90

45

14

110

55

15

130

65

16

150

75

2. Där ej i 7, 8 eller 9 § annorlunda stadgas, tillämpas den högre tariffen
å personal, som befinner sig inom krigsskådeplats eller inom fästning, vilken
förklarats i belägringstillstånd, ävensom å personal, beträffande vilken Kungl.
Majit särskilt förordnat, att nämnda tariff skall gälla, samt den lägre tariffen
å övrig personal.

3. Terminslön utbetalas kontant i förskott för lönetermin, därvid varje
månad uppdelas i tre löneterminer med början den 1, den 11 och den 21
dagen i månaden, samt utgår oavkortad för lönetermin, även örn krigstjänstgöringen
pågår endast en del av terminen.

4. Terminslönen bestämmes med hänsyn till förhållandena å första tjänstgöringsdagen
av löneterminen och röner ej inverkan av förändringar, som inträffa
senare.

7 §•

Särskilda föreskrifter beträffande terminslön under sjötjänstgöring.

Personal, som fullgör sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv, äger
såsom terminslön uppbära ett belopp motsvarande summan av vad som enligt
gällande fredsbestämmelser skulle hava utgått till vederbörande i sjötillägg
(ersättning för uppbörd), sjötjänstbidrag, mässpenningar (servisbidrag)
och representationspenningar för tio dagar, dock att därvid sjötillägget för
marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiat skall beräknas till samma
belopp som för officer i motsvarande tjänstegrad. Härutöver må fast anställd

104

Kungl. Marits proposition nr 65

personal av manskaps tjänstegrad, som icke åtnjuter mässpenningar, ävensom
värnpliktiga åtnjuta terminslön enligt den i 6 § 1 mom. intagna lägre
tariffen.

Under tjänstgöring, som i första stycket avses, må terminslön en icke understiga
vid sjötjänstgöring med stationär förläggning eller tjänstgöring i sjöreserv
det belopp, som skulle bava utgått med tillämpning av bestämmelserna
i 6 §, och vid sjötjänstgöring med rörlig förläggning det belopp, som skulle
hava utgått enligt den i 6 § 1 mom. intagna högre tariffen.

8 §■

Särskilda föreskrifter beträffande terminslön under flygtjänstgöring.

Personal, som enligt 5 § 5 mom. a) äger åtnjuta flygtillägg, mekanikertilllägg
eller elevtillägg, skall erhålla terminslön enligt den i 6 § 1 mom. intagna
lägre tariffen.

9§-

Krigslön för sjuka, tjänstlediga, tillfångatagna m. fl. samt begravningshjälp.

1. Krigslön till sjuka och sårade utgår efter samma grunder som till annan
personal; dock äger vederbörande chef efter läkares hörande besluta, att terminslön
icke skall utgå, då skälig anledning finnes till antagande, att sjukdomen
är självförvållad.

Örn ersättning till sjuka och sårade efter krigstjänstgöringens slut gäller
vad därom särskilt stadgas.

2. Under tjänstledighet eller permission bibehålies krigslön, därest icke
Kungl. Majit för visst fall annorlunda förordnar; och skall därvid terminslönen
utgå efter den vid ledighetens början tillämpade tariffen.

3. Den, som undergår arreststraff med förbud att tjänstgöra, äger icke uppbära
terminslön, som därunder förfaller till betalning.

Den, som undergår annat frihetsstraff än arrest eller som är avstängd från
tjänstgöring eller hålles häktad för brott, må icke uppbära månadslön för sådan
tid eller terminslön, som därunder förfaller till betalning, så framt ej
prövas skäligt att låta honom åtnjuta någon del av lönen.

Prövas undergånget arreststraff böra ej räknas vederbörande till last, finnes
avstängningsåtgärd hava varit obefogad eller blir för brott häktad frikänd,
skall vad av hans avlöning på grund av stadgande i detta moment innehållits
utbetalas till honom.

Vad här stadgas i fråga örn den, vilken hålles häktad för brott, skall gälla
jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt
för brott; dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages, vederbörande skall äga
åtnjuta oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet.

4. Under krigsfångenskap bibehålies rätt till månadslön.

5. Den, som utan känd anledning är frånvarande, är icke berättigad till
terminslön, som under frånvaron förfaller till betalning, ej heller till annan
löneförmån i vidare mån än att månadslönen till och med kalendermånaden

105

Kungl. May.ts proposition nr 65.

näst efter den, varunder han anmälts såsom saknad, skall insättas för hans
eller hans rättsinnehavares räkning. Yisas förfall, som av vederbörande chef
godkännes, må han tillgodonjuta de löneförmåner, vartill han skulle hava varit
berättigad, om förfallet varit känt.

6. Avliden löntagares dödsbo är berättigat till månadslön till och med
kalendermånaden näst efter den, varunder dödsfallet inträffat. Sker begravningen
genom dödsboets försorg, skola förefintliga, för fredstid gällande bestämmelser
om begravningshjälp äga tillämpning.

10 §.

Krigsutrustningsbidrag.

1. För fullständigande av egen personlig krigsutrustning äger peronal,
som enligt i fredstid gällande bestämmelser är skyldig att hålla sig med
uniformspersedlar, åtnjuta bidrag, utöver i fredstid utgående ekiperingshjälp,
med 250 kronor (krigsutrustningsbidrag). Sådant bidrag utbetalas samtidigt
med första terminslönen eller, örn rätten till bidraget inträder senare, samtidigt
med första därefter förfallande terminslön.

2. Örn krigstjänstgöringen blir av längre varaktighet, må här ifrågavarande
personal, i den mån förhållandena därtill giva anledning, antingen erhålla
erforderlig komplettering av krigsutrustningen genom statens försorg eller
ock komma i åtnjutande av förnyade krigsutrustningsbidrag enligt de grunder,
som av Kungl. Majit bestämmas.

11 §■

Statsbidrag.

För bestridande av sådana med tjänsten förenade utgifter, vilka icke lämpligen
kunna redovisas i vanlig ordning, såsom kostnader för förplägnad av
tillfälligt besökande, representationskostnader m. m. kunna stabsbidrag med
belopp, som Kungl. Majit för varje särskilt fall bestämmer, utgå till överbefälhavaren,
kommendant i fästning, chef för högre truppförband vid armén,
militärområdesbefälhavare, etappgruppchef, chefen för kustflottan, eskaderchef
och avdelningschef vid flottan, chef för marindistrikt, chefen för Gotlands
kustartilleriförsvar, eskaderchef och flottiljchef vid flygvapnet samt
chef för basgruppsstab.

12 §.

Gottgörelse för tjänsteresa m. m.

1. Vid tjänsteresa eller tjänsteförrättning utom den egentliga krigsförläggningsorten
utgår med nedan i 2 mom. omförmälda undantag ersättning enligt
räkning, som av vederbörande chef godkännes, för resekostnader med de verkliga
utgifternas belopp samt för inkvarterings- och förplägnadskostnader med
nedanstående belopp, därvid dock skall iakttagas, att ersättning för enstaka
måltider under ett dygn ej må utgå sammanlagt med mera än för helt dygn
angivet belopp.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

T .

1 Krigslöne-klass

Inkvartering
per dygn
kronor

Förplägnad

för helt dygn
kronor

för enstaka måltider

middag

kronor

annan måltid
kronor

1-6

5

8

4 —

2: -

7, 8

6

—

9

—

4:50

2: 25

9, 10

7

—

10

—

5:-

2:50

11

7

—

11

—

5: 50

2: 75

12, 13

8

—

12

—

6: —

3:-

14—16

9

—

13

—

6:50

3: 25

2. Ersättning utgår ej vid färd eller förrättning med trupp, ej heller i den
mån transportmedel, inkvartering eller förplägnad, som tillhandahållits av
staten, kunnat utan men för tjänsten anlitas.

13 §.

Ersättning för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring.

1. Vid inställelse till krigstjänstgöring utgår ersättning för färd inom riket
från vistelseorten till inställelseorten enligt de i 12 § angivna grunder och
med där stadgade undantag; dock icke för färd till anbefalld samlingsplats
eller närmaste ort, varest transportmedel kostnadsfritt tillhandahålles, då
vägiängden understiger 20 kilometer. Är den inkallade boende utrikes eller
inmönstrad å fartyg, med vilket hemresan icke kan företagas, utgår ersättning
för färd utom riket enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

2. Vid hemförlovning från krigstjänstgöring utgår, med motsvarande tillämpning
av de grunder, som i 1 mom. angivas, ersättning för färd från tjänstgöringsorten
till ort inom eller utom riket, varest den hemförlovade är mantalsskriven
eller före inkallelsen haft sin bostad eller huvudsakliga verksamhet.

3. Kungl. Majit äger meddela föreskrifter örn ersättning i särskilda fall åt
annan i utlandet vistande krigstjänstgöringsskyldig än i 1 mom. sägs för
kostnader i anledning av färd utom riket, som han i samband med inkallelse
eller hemförlovning företagit.

14 §.

Ersättning för resekostnad i samband med tjänstledighet och permission.

1. Vid tjänstledighet på grund av sjukdom, angelägenhet av betydelse för
det allmänna eller enskild angelägenhet av vikt samt vid sådan permission,
som meddelas personalen vid visst förband eller annan personalgrupp, utgår
ersättning för färd från tjänstgöringsorten till annan ort inom riket, som
vederbörande chef med hänsyn till ändamålet med ledigheten bestämmer,
ävensom för återresa.

2. Vid annan tjänstledighet än i 1 mom. sägs äger vederbörande chef, med

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

iakttagande av de särskilda föreskrifter, som må hava utfärdats, medgiva,
att ersättning må utgå för resa till viss ort inom riket ävensom för återresa.

3. Beträffande ersättning, som avses i denna paragraf, skola stadgandena
i 12 § äga motsvarande tillämpning.

15 §.

Avlöning åt krigsfångar. »

Krigsfångar från land, med vilket överenskommelse träffats örn ersättning
för förskjuten avlöning åt krigsfångar, åtnjuta under fångenskap avlöning i
enlighet med vad därom må varda särskilt stadgat.

16 §.

Tillämpningsföreskrifter.

De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpning av detta
reglemente, meddelas av Kungl. Majit.

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Tjänsteförteckning

angivande de särskilda krigslöneklasser, till vilka försvarsväsendets personal enligt
krigsavlöningsreglementet hänföres.

Krigs-

löne-

klass

Arméa

#

Marinen

Flvgvapnet

1

i

Henig, som icke fullgjort soldat-(rekryt-)utbildning.

2

Menig,

som fullgjort soldat-(rekrvt-)utbildning.

3

\ icekorpral

2. klass sjöman

| Vicekorpral

Vicekonstapel

M a s i k vi cekor pr a 1
Musikvicekonstapel

Vicekorpral

j Musikvicekorpral

4

Korpral

Konstapel

Musikkorpral

Musikkonstapel

Korpral

: Korpral

Musikkorpral

5

Furir

Furir

Furir

Musikfurir

Overfurir

Musikfurir

6

Overfurir

^Förrådsvaktmästare

Högbåtsman

Flaggkorpral

Underofficer av 3. graden
Icke-ordinarie poliskonstapel

Overfurir

^Förrådsvaktmästare

7

Sergeant

Underofficer av 2. graden

Sergeant

Musiksergeant

Flaggkadett

Musiksergeant

* Tygskrivare

^Tyghantverkare av 2. klassen
*V apenhantverkare
^Poliskonstapel
^Förrådsvaktmästare

Poliskonstapel

Verkmästare av 2. klassen
Mästare av 2. klassen
*Förrådsvaktm astar e

8

Underlöjtnant

Underlöjtnant

Underlöjtnant

Fanjunkare

Flaggunderofficer

Fanjunkare

Styckjunkare

Fänrik

Musikfanj unkare

Musikfanjunkare

Regementskassör av 2. klassen

Fänrik

M usiksty ckj un kare

*Marinläkarstipendiat över stat

Flottiljkassör av 2. klassen

Fänrik

Marinläkare av 3. graden

Flygunderingenjör

Regementskassör av 2. klassen

Pol iso verkonstapel

Flygläkare av 3. graden

Tygförvaltare av 2. klassen

Polisöverkonstapel, tillika

Verkmästare av 1. klassen

9

Tygverkmästare av 2. klassen
Tyghantverkare av 1. klassen
Poli söverkonstapel
^Tygskrivare

^Tyghantverkare av 2. klassen
*''V apenhantverkare
^Poliskonstapel

poliskommissarie

Mästare av 1. klassen

Löjtnant

Löjtnant

Löjtnant

^Bataljonsläkare vid fältläkar-

Regementskassör av 1. klassen

Flottilj kas sör av 1. klassen

kåren

F örr åds förvaltare

Förrådsförvaltare

^Bataljonsläkare i reserven

Förvaltningsunderofficer

Flygstationsmästare

•■^Bataljonsveterinär

Mariningenjör av 2. graden

*Flygingenjör av 2. graden

^Bataljonsveterinär vid fält-

Extra mariningenjör

Flygingenjör av 3. graden

veterinärkåren

Specialingenjör av 3. graden

^Flygläkare av 2. graden

^Bataljonsveterinär i reserven
*Tygingenjör av 1. klassen
*Tygingenjör av 2. klassen
^Musikdirektör

Förvaltare

Regementskassör av 1. klassen
Tygförvaltare av 1. klassen
Fortifikationskassör

Marinunderingenjör
^Marinläkare av 2. graden
*Marinläkarstipendiat över stat
Marinläkarstipendiat på stat
■^Musikdirektör

^Musikdirektör

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 65.

109

Krigs-

löne-

klass

Armén

Marinen

Flygvapnet

;

Ingcnjörförrådsförvaltare
Signalförrådsförvaltarc
Dcpartementsskrivare
Tygverkmästare av 1. klassen
Poliskommissarie

10

Kapten

Kapten

Kapten

Ryttmästare

Förste mariningenjör

Flygingenjör av 1. graden

Bataljonsläkare

Mariningenjör av 1. graden

*Flygingenjör av 2. graden

*Bataljonsläkare vid faltläkar-

Specialingenjör av 2. graden

Flygläkare av 1. graden

kåren

Marinläkare av 1. graden

❖Flygläkare av 2. graden

■ ■

^Bataljonsläkare i reserven
^Regera en ts veterinär
•■^Bataljonsveterinär
^Bataljonsveterinär vid falt-veterinärkåren

^Bataljonsveterinär i reserven
^Fyringenjör av 1. klassen
*Tygingenjör av 2. klassen
^Musikdirektör

^Marinläkare av 2. graden
Ögonläkare vid marinläkar-kåren

^Musikdirektör

^Musikdirektör

il

Major

Kommendörkapten av

Major

Regementsläkare

2. graden

Flygdirektör av 2. graden

*Fältveterinär
•^•Regementsveterinär
^Tygingenjör av 1. klassen

Major

Marindirektör av 2. graden
Specialingenjör av 1. graden
Förste marinläkare i marin-läkarkåren eller marinen

^Förste flygläkare

12

Överstelöjtnant

Kommendörkapten av

Överstelöjtnant

Fältläkare

1. graden

Flygdirektör av 1. graden

*Fältveterinär

Överstelöjtnant

Marindirektör av 1. graden
Förste marinläkare vid
marinläkarkåren

^Flygöverläkare
^Förste flygläkare

13

Överste

Kommendör

Överste

Arra éöverl åkare

Överste

Flygöverdirektör

Övcrfältveterinär

Marinöverdirektör

Marinö verintenden t
Marinöverläkare

*Fly gö verläkare

14

Generalsperson

Generalfältläkare

Flaggman

Generalsperson

Generalläkaren

Generalsperson

15

16

Chefen för armén

Chefen för marinen

()verbefälhavaren

Chefen för flygvapnet

A nmärkningar.

Tecknet * framför en befattning angiver, att denna, örn befattningshavarens tjänsteställning därtill
föranleder, skall hänföras till annan krigslönoklass.

Innehavare av här ovan ej särskilt nämnd befattning hänföres till den krigslöneklass, som motsvarar
hans tjänsteställning.

Bilaga 2.

Sammanställning

av huvudinnehållet i inom försvarsdepartementet utarbetade förslag till tillämpningsbestämmelser till krigsavlöningsreglementet, jämförda med gällande be- ££
stämmelser i ämnet, jämte i remissyttranden över förslagen framställda huvudsakliga ändringsyrkanden. *)

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

UNDER KRIGSAVLÖNINGSREGLEMENTET HÄNFÖRLIG PERSONAL.

(KAR 2 § 2 mom.)

Vad i krigsavlöningsreglementet stadgas i fråga om
manskap på aktiv stat skall i tillämpliga delar gälla
beträffande musikelever, dock att månadslön skall
utgå med Via av den musikelev i fred tillkommande
kontanta ersättningen för år.

SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER FÖR VISS PERSONAL.

(KAR 3 § 1 mom.)

Försvarsväsendets lönenämnd föreslår intagande av
särskilda bestämmelser för värnpliktiga, som inkallats
till fullgörande av tjänstgöring enligt 27 § 1 mom.
värnpliktslagen.

KRIGSLÖN EFTER KRIGSTJÄNSTGÖRINGENS SLUT.

(KAR i § 1 mom.)

Efter krigstjänstgöringens slut bibehålies krigslön, så länge sjukvård åtnjutes
enligt krigssjukvårdsreglementet 1939: 757.

Avliden löntagares dödsbo
är berättigat till månadslön
t. o. m. kalendermånaden
näst efter den,
varunder dödsfallet inträffat.

Månadslön utgår endast
t. o. m. dagen för dödsfallet.

Månadslön utgår till avliden
lön.tagares dödsbo
t. o. m. den dag, då en
månad förflutit från dagen
för dödsfallet eller, därest
dagen för dödsfallet ej är
känd, från den dag vederbörande
anmälts såsom
saknad.

Chefen för marinen: Månadslön bör utgå enligt gällande
bestämmelser.

Chefen för flygvapnet: Månadslön bör utgå enligt
gällande bestämmelser eller, alternativt, under 2 månader
efter dödsfallet.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficers förhunden
och svenska reservunderofficersforlandet: Månadslön bör
utgå 2 månader efter dödsfallet.

Kungl. Maj:Is proposition nr 65.

Chefen för försvarsstaben:
Månadslön bör utgå 2 månader
efter dödsfallet.

Chefen för armén, försvarets
civilförvaltning, svenska
under oj,''feersförbundet och
riksförbundet Sveriges lottakårer:
Månadslön bör utgå
enligt gällande bestämmelser.

Medlemmar av riksförbundet
Sveriges lottakårer
och av föreningen svenska
blå stjärnan samt krigsfrivilliga
i luftbevakningstjänst
likställas med värnpliktiga
i nedan angivna
krigslöneklasser:

I befattning med- | Krigsförande
tjänsteställ- löne- j

ning såsom klass

officer ............| 8 |

underofficer........j 7 i

underbefäl ........j 5

menig ............! 4 i

Tjänsteförteckning angivande
de särskilda befattningarna
jämte befattningshavarnas
tjänsteställning
fastställes av
Kungl. Maj:ti kommandoväg.

I fredstid till officers

AVLÖNINGSFÖRMÅNER FÖR KRIGS FRIVILLIG A.
(KAR 4 § 1 mom.)

Medlemmar av riksförbundet Sveriges lottakårer och
av föreningen svenska blå stjärnan samt kvinnliga
medlemmar av svenska röda korset ävensom krigsfrivilliga
i luftbevakningstjänst likställas med värnpliktiga
i nedan angivna krigslöneklasser, dock att
terminslön utgår enligt följande tabell:

I befattning medförande
tjänsteställning såsom

Krigslöne-

klass

Terminslön

kronor

officer ........................

8

60

underofficer....................

7

45

underbefäl ....................

5

35

menig ........................

4

25

Tjänsteförteckning angivande de särskilda befattningarna
jämte befattningshavarnas tjänsteställning
fastställes av Kungl. Maj:t.

Här ovan icke avsedd krigsfrivillig personal likställes
med värnpliktiga och hänföres till den krigslöneklass,
som svarar mot vederbörandes tjänstegrad
eller tjänsteställning, varvid iakttages, att menig krigsfrivillig
hänföres till 2. krigslöneklassen.

(Terminslönebeloppen i tabellen motsvara summan
av den nuvarande terminslönen enligt högre tariffen
och V3 av den nuvarande månadslönen i respektive

Statens arbetsmarknadskommission: Beträffande krigsfrivilliga
i luftbevakningstjänst, vilka till icke ringa
del utgöras av familjeförsörjare, bör den nuvarande
månadslönen inräknas i hemortslönen.

Riksförbundet Sveriges lottakåren I stället för befattning
såsom officer i 8 krigslöneklassen bör upptagas
såväl kapten och löjtnant som fänrik i respektive 10,
9 och 8 krigslöneklasserna.

Chefen för sjövärnskåren: Kårens personal i värnpliktsåldern
bör hänföras till kategorien värnpliktiga.
Kårens officerare och underofficerare, som överskridit
värnpliktsåldern, böra erhålla samma löneförmåner
som i reserven anställda värnpliktsavgångna officerare
och underofficerare. Kårens personal av manskaps
grad, som överskridit värnpliktsåldern, bör hänföras
till kategorien krigsfrivilliga.

'') Hänvisningar till mot de föreslagna bestämmelserna korresponderande författningsrum i det vid propositionen fogade förslaget till krigsavlöningsreglemente
lia gjorts under respektive rubriker, varvid såsom förkortning av krigsavlöningsreglementet använts beteckningen KAR.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

“................ ‘ -—''■—''■-——

Föreslagna bestämmelser

1 avgivna yttranden framställda ändring syrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap för krig

för beredskap för krig

eller underofficers tjänste- krigslöneklasser. Personal, som avses i första stycket,

ställning konstituerad(för- skall sålunda icke uppbära enligt föreslagen ändring

ordnad) personal vid sjö- i krigsfamiljebidragsförordningen i hemortslönen in värnskåren

och svenska gående befälslön).

röda korsets frivilliga sjuk vårdstrupper

äger uppbära

krigslön enligt följande

tabell:

Krigslön

Personal

Månadslön enl.

löneklass i Moll

Terminslön enl.

krigslöneklass

Major..........

Oa 9

n

Kapten ........

Oa 6

10

Löjtnant........

Oa 2

9

Fänrik ........

Oe a

8

Fanjunkare......

UO 2

8

Sergeant ........

UOl

7

Övrig personal tillhörande
ovan angivna organisationer
likställes med
värnpliktiga.

Här ovan icke avsedd
personal, som utan att pä
grund av värnpliktslagens
föreskrifter eller el j est vara
krigstjänstskyldig anställts
uti viss i vederbörlig
sammansättningsplan
(mobiliseringstabell)såsom
civil eller för militärtjäns -

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. 77 «

teman eller f örs värst jänsteman
upptagen befattning,
äger uppbära krigs -lön såsom fast anställd
personal enligt krigslöneklass
motsvarande den
tjänsteställning, till vilken
vederbörande hänförts,
eller den tjänstegrad, med
vars innehavare vederbörande
likställts.

Har någon, som icke på
grund av värnpliktslagens
föreskrifter eller eljest är
krigstjänstskyldig, antagits
såsom krigsfrivillig
samt vid mobilisering och
i krig konstituerats till
officers eller underofficers
tjänstegrad eller till civilmilitär
tjänsteman med
officers eller underofficers
tjänsteställning (tjänsteklass),
äger han uppbära
krigslön såsom fast anställd
personal av motsvarande
tjänstegrad eller
tjänsteställning (tjänsteklass).

Krigsförplägnad (tillagad krigsportion) tillkommer
med nedan angivna undantag envar, å vilken krigsavlöningsreglementet
är tillämpligt.

® Krigsförplägnad tillkommer icke personal, som icke
i fredstid är berättigad till fri förplägnad å tjänstgöringsorten
och som finnes kunna under tjänstgöringen
bibehålla sitt vanliga kvarter. Den, som med

FÖRPLÄGNAD.

(KAR 4 § 3 morn.)

Krigsförplägnad (tilllagad
krigsportion) tillkommer
envar, å vilken
krigsavlöningsreglementet
är tillämpligt.

Centralstyrelsen för de
svenska reservofficersförbunden:
Krigsportion eller kontant
ersättning därför bör,

Statskontoret har ansett
tillräckliga skäl icke föreligga
att göra avsteg från
de för beredskap föreslagna
bestämmelserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

1 avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

hänsyn till tjänstgöringsförhållandena av vederbörande
chef prövas icke lämpligen kunna ombesörja sin förplägnad
på samma sätt som under vanliga förhållanden,
må dock erhålla den krigsförplägnad, som med
hänsyn därtill kan anses påkallad.

Kan förplägnad in natura icke lämpligen genom
kronans försorg anordnas för därtill berättigad personal
eller anses personalen eljest böra medgivas att
själv sörja härför, må personalen i stället för dylik
förmån in natura uppbära kontant ersättning. Sådan
ersättning utgår med belopp och enligt de närmare
bestämmelser i övrigt, som fastställas av vederbörande
centrala förvaltningsmyndighet.

Kan förplägnad in natura
icke lämpligen genom
kronans försorg anordnas
för därtill berättigad personal,
må personalen i
stället för dylik förmån
in natura uppbära kontant
ersättning. Sådan ersättning
utgår med belopp
och enligt de närmare bestämmelser
i övrigt, som
fastställas av vederbörande
centrala förvaltningsmyndighet.

Manskap, som avlönas enligt löneplan Ma, ävensom värnpliktiga må vid krigspermission
eller tjänstledighet av längre varaktighet än 2 dygn, såframt rätt till
krigslön därunder bibehålies, åtnjuta ersättning för krigsportion (krigsskeppsportion)
enligt därom meddelade föreskrifter.

då ersättning för resekostnad
åtnjutes, utan prövning
utgå för måltid, som
infaller mellan den dagliga
t j änstgöringen s bör j an
och dess slut.

Svenska reservunderofficer
sförbundet: Krigsportion
eller kontant ersättning
därför bör utan prövning
utgå för måltid, som infaller
mellan den dagliga
tjänstgöringens början och
dess slut.

Chefen för mannen: Personalen
bör kunna medgivas
att själv ombesörja
sin förplägnad och därvid
erhålla kontant ersättning
i stället för portion in natura.

Svenska officer sförbundet: Då förplägnad in natura
icke lämpligen kan tillhandahållas genom kronans
försorg, bör ersättningen utgå med de i 23 § 1 mom.
förslaget till krigsavlöningsreglemente angivna ersättningsbeloppen
för förplägnad vid tjänsteresa.

Svenska reservunderofficersförbundet:
Ersättning

för krigsportion (krigsskeppsportion)
bör under
samma förutsättningar
som för manskap utgå
även till reservpersonal.

Chefen för marinen, centralstyrelsen
för de svenska
reservofficersförbunden,
svenska underofficer sförbundet
och svenska reservunderofficersförbundet:
Bestämmelserna
örn ersättning

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

för förplägnad vid
ledighet böra utsträckas
att gälla all personal, å
vilken krigsavlöningsreglementet
är tillämpligt.

INKVARTERING.

(KAR 4 § 3 mom.)

Envar, å vilken krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, äger å krigsförläggningsorten
eller vid färd eller förrättning med trupp åtnjuta fri inkvartering
eller förläggning. I stället för sådan förmån utgår dock i vissa fall inkvarteringsersättning
enligt vad nedau sägs.

Vad sålunda är stadgat skall ej äga tillämpning beträffande fast anställd personal,
som under tjänstgöring i fredstid icke åtnjuter fri inkvartering å tjänstgöringsorten
och som finnes kunna under krigstjänstgöringen bibehålla sitt vanliga
kvarter. Fast anställt manskap, som jämlikt 12 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet
uppbär hyres- och ortstillägg eller ersättning för inkvartering, likställes
med personal, som under tjänstgöring i fredstid icke åtnjuter fri inkvartering
å tjänstgöringsorten.

Personal, som så önskar, må medgivas att utan
särskild ersättning själv sörja för sin inkvartering
under förutsättning och på villkor, att tjänstens utövande
icke menligt påverkas därav.

Kommer inkvartering icke till stånd på sätt i föregående
stycke sägs, må vederbörande befälhavare, örn
han med hänsyn särskilt till bristande förläggningsutrymme
och uppkommande kostnader för inkvarterings
eller förläggnings ordnande genom kronans försorg
finner, att inkvartering eller ''förläggning icke
bör tillhandahållas in natura, hänvisa personalen att
själv ombesörja sin inkvartering. „ .

Den, som sålunda blivit hänvisad att själv ombesörja sin inkvartering, är berättigad
att erhålla inkvarteringsersättning, som utgår

a) örn vederbörande un- a) örn vederbörande under tjänstgöringen begagnar
der tjänstgöringen begag- egen bostad till inkvartering och enligt krigsfamilje -

Kan inkvartering in natura
icke lämpligen genom
kronans försorg anordnas
för därtill berättigad personal,
må vederbörande
befälhavare hänvisa personalen
att själv ombesörja
sin inkvartering.

Svenska r eser vunderofficer
sförbundet: Staten bör
tillhandahålla all personal
inkvartering in natura.

Försvarsväsendets lönenämnd och försvar sväsendets underlief
fils jörlund: Orden »eller ersättning för inkvartering»
böra utgå.

Försvarsväsendets underbefälsförbund ifrågasätter intagande
av föreskrift därom, att hyres- och ortstillägg
för därtill berättigat fast anställt manskap skall utgå
med lägst det belopp, vartill inkvarteringsersättningen
enligt krigsavlöningsbestämmelserna föreslås utgå för
tid efter de första 15 dygnen.

Chefen för armén: Endast den, som därtill förklarat
sig villig, bör kunna hänvisas att själv ombesörja
sin inkvartering.

cn

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

1 avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

nar egen bostad till inkvartering
och enligt krigsfamiljebidragsförordningen

erhåller familjepenning för
familjemedlem, med vilken
han sammanbor, bostadsbidrag
eller näringsbidrag,
med V10 av de i 12 § 1
mom. gällande krigsavlöningsreglemente
angivna
ersättningsbeloppen för inkvartering,
samt

b) i annat fall under de
första femton dygnen av
tjänstgöringen å viss ort
med V2 och för tid därefter
med 8/io av nämnda
ersättningsbelopp.

bidragsförordningen erhåller familjepenning för familjemedlem,
med vilken han sammanbor, bostadsbidrag
eller näringsbidrag, med Vio av de i 23 § krigsavlöningsreglementet
angivna ersättningsbeloppen för inkvartering
;

b) örn vederbörande i annat fall än under a) sägs
begagnar egen bostad till inkvartering med 8/io av
nämnda ersättningsbelopp; samt

c) i andra fall än under a) och b) sägs under de
första 15 dygnen av tjänstgöringen å viss ort med
1/2 och för tid därefter med 8/io av förenämnda ersättningsbelopp
.

Under c) omförmäld inkvarteringsersättning bibehålies
vid avbrott i tjänstgöringen å krigsförläggningsorten
under högst 8 dagar i följd på grund av
kommendering till annan ort eller krigsledighet med
bibehållen krigslön.

Därest vederbörande åsamkats hyresutgift för av
honom anskaffat kvarter för längre tid under avbrott

Cheferna för marinen och flygvapnet samt svenska reservunder
of fider sförbundet: Då staten icke lämpligen kan
ordna inkvartering, bör ersättning utgå med belopp
motsvarande de verkliga kostnaderna.

Svenska officer sförbund et: Ersättningen bör utgå under
de första 15 dygnen av tjänstgöringen å viss ort med
hela och för tid därefter med Va av de i 23 § förslaget
till krigsavlöningsreglemente angivna ersättningsbeloppen
för inkvartering.

Svenska underofficersförbundet: Ersättningen bör hela
tiden utgå med V2 av de i 23 § förslaget till krigsavlöningsreglemente
angivna ersättningsbeloppen för
inkvartering, dock lägst med de verkliga kostnaderna.

Försvarsväsendets lönenämnd och försvarsväsendets underbefälsförbund
föreslå intagandet av en föreskrift därom,
att för personal, som enligt 5 kap. 1 § 1 mom. tilläggsbestämmelserna
till manskapsavlöningsreglementet är
berättigad till ersättning för inkvartering, ersättningen
skall utgå enligt för fred gällande grunder, därest för
viss månad sådant är för vederbörande förmånligare.

Chefen för armén och riksförbundet Sveriges lottakårer:
Tidsbegränsningen 8 dagar är alltför snäv och bör
utsträckas till 15 dagar.

Chefen för marinen: Tidsbegränsningen 8 dagar är
alltför snäv och bör höjas till 3 veckor eller helt
slopas.

Che en ör a net: Tids '' '' bör sl as

K''ingi. Maj:ts proposition nr 65.

Vårdas sjuk hos enskild
person eller i sitt hem och
har denna form av vård
väsentligen föranletts av
hans egen begäran, må ersättning
för inkvartering
utgå allenast i den mån
vederbörande myndighet
så prövar skäligt.

t tjänstgöringen än 8 dagar i följd eller för tid efter
utryckning, må ersättning utgå såsom om tjänstgöringen
fortlöpt under hyrestiden, i den mån omständigheterna
vid hyresavtalets ingående prövas böra
därtill föranleda, dock högst med utgiftens belopp.

Utan hinder av vad ovan
sägs utgår inkvarteringsersättning
vid tjänstledighet
på grund av sjukdom,
så länge sjukvård åtnjutes
enligt krigssjukvårdsreglementet
1939: 757, till personal,
som är berättigad
till fri inkvartering å krigsförläggningsorten,
enligt
följande:

a) därest den sjuke vårdas
hos enskild person
eller i sitt hem och denna
form av vård föranletts
av hans egen önskan, må
ersättning kunna utgå, i
den mån vederbörande
krigsf ör valtningsmyn dighet
så prövar skäligt;

b) därest den sjuke hänvisats
att under ledigheten
själv ombesörja sin inkvartering,
utgår ersättning
enligt bestämmelserna
för övrig personal,
som hänvisats att själv ombesörja
sin inkvartering.

Utan hinder av vad ovan
sägs bibehålies inkvarteringsersättning
vid tjänstledighet
på grund av sjukdom,
så länge sjukvård
åtnjutes enligt krigssjukvårdsreglementet
1939:
757.

och åt vederbörande krigsförvältningsmyndig
befogenhet att pröva örn och i vad mån inkvarteringsersättning
må utgå.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden
och svenska reservunderof''floersförbundet: Inkvarteringsersättning
bör utan tidsbegränsning få bibehållas vid
tjänstledighet för vila och rekreation.

Svenska underofficer sförbundet: Vid tjänstledighet för
vila och rekreation bör inkvarteringsersättningen få
bibehållas utan tidsbegränsning, i övrigt bör den föreslagna
tiden, 8 dagar, utsträckas till 14 dagar.

Försvarsväsendets underbefälsförbund: Den föreslagna
tidsbegränsningen är alltför snäv, särskilt vid krigsledighet
med bibehållen krigslön.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

cc

Värnpliktig, som medgivits inkvarteringsersättning
med V10 av de i 23 § krigsavlöningsreglementet angivna
ersättningsbeloppen för inkvartering, må därjämte
erhålla gottgörelse för nödig resekostnad för
daglig förflyttning från bostaden till tjänstgöringsorten
och åter i och för intagande av nattkvarter,
dock att sammanlagda beloppet av inkvarterings- och
resekostnadsersättning ej må överstiga 3/io av inkvarteringsersättningen
enligt 23 § krigsavlöningsreglementet.

Fast anställd personal,
som åtnjuter månadslön
efter lägre ortsgrupp än
den, till vilken den för
vederbörande bestämda
tjänstgöringsorten är hänförd
— dock icke beställningshavare
på aktiv stat
eller personal, som å samma
ort som i fredstid bestrider
för pensionerad personal
avsedd arvodesbefattning
— må, därest
tjänstgöringen fullgöres
under sådana förhållanden
att vederbörande prövas
kunna bibehålla det vanliga
kvarteret och till följd

Fast anställd personal — dock icke beställningshavare
på aktiv stat eller personal, som å samma
ort som i fredstid bestrider för pensionerad personal
avsedd arvodesbefattning — må, därest tjänstgöringen
fullgöres under sådana förhållanden att vederbörande
prövas kunna bibehålla det vanliga kvarteret och i
följd härav icke äger uppbära inkvarteringsersättning,
erhålla gottgörelse för nödig resekostnad för daglig
förflyttning från det vanliga kvarteret till tjänstgöringsorten
och åter i och för intagande av nattkvarter,
dock att sådan gottgörelse icke må överstiga
3/io av inkvarteringsersättningen enligt 23 § krigsavlöningsreglementet.

Chefen för marinen och riksförbundet Sveriges lottalcårer:
Personal, som hänvisats att själv ombesörja
sin inkvartering, bör utan undantag och enligt samma
grunder beredas ersättning för daglig färd mellan
bostaden och tjänstgöringsplatsen med de verkliga
utgifternas belopp.

Chefen för försvarsstaben: Resekostnadsersättning bör
alltid utgå till personal, som hänvisats att själv ombesörja
sin inkvartering, med de verkliga utgifternas
belopp. Bestämmelser om resekostnadsersättning erfordras
även för vissa fall, då kronan tillhandahåller
inkvartering.

Svenska underofjicersförbundet:
Bestämmelserna
örn resekostnadsersättning
böra utsträckas att gälla
all krigstjänstgörande personal.

Chefen för marinen: Ersättningens
storlek bör ej
maximeras.

Svenska underofficersförbundet:
Bestämmelserna

örn resekostnadsersättning
böra utsträckas att gälla
all krigstjänstgörande personal.

Chefen för flygvapnet: Bestämmelser böra intagas
därom, att ständigt tjänstgörande personal, som på
grund av bostadsbrist å tjänstgöringsplatsen är nödsakad
att bosätta sig å annan plats, må genom kronans
försorg transporteras från bostads- till tjänstgöringsplatsen
och åter eller, därest detta ställer sig
för kronan förmånligare, att ifrågavarande personal
må erhålla ersättning för erforderliga resor mellan
bostads- och tjänstgöringsplatsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

härav icke äger uppbära
terminslön, kunna erhålla
gottgörelse för nödig resekostnad,
som åsamkas
honom för daglig förflyttning
från hans vanliga
kvarter till tjänstgöringsorten
och åter i och för
intagande av nattkvarter;
dock att sådan gottgörelse
må för månad räknat icke
utgå med högre belopp än
det, vartill på samma tid
belöpande terminslön
skolat uppgå.

UTRUSTNING.
(KAR 4 § 3 mom.)

För personal, som i fred är skyldig att hålla sig med uniformspersedlar och
i följd därav äger åtnjuta krigsutrustningsbidrag, tillhandahåller staten andra i
den personliga utrustningen ingående persedlar än föreskrivna beklädnadspersedlar.

För personal, som icke i fred är skyldig att hålla sig med beklädnadspersedlar,
tillhandahåller staten samtliga i den personliga utrustningen ingående

persedlar.

Personal,

begagnande

som avses i nästföregående stycke, må kunna erhålla ersättning för
av egna beklädnadspersedlar enligt därom meddelade bestämmelser.

VISSA FÖRESKRIFTER OM LÖNEKLASSUPPFLYTTNING.

(KAR 7 §.)

Den tidpunkt, efter vilken tjänstgöring skall vara fullgjord för att tagas i
betraktande för erhållande av lön enligt högre löneklass, bestämmes till den 2
september 1939.

UPPSKOV MED LÖNEKLASSUPPFLYTTNING.

(KAR 9 §.)

Enligt 5 § 6 mom. krigsavlöningsreglementet
må
uppfly ttning till högre löneklass,
där ej sådan åtgärd
sker i anledning av befordran,
äga rum endast

Uppflyttning till högre
löneklass äger rum i vanlig
ordning.

Uppflyttning till högre
löneklass av annan anledning
än befordran skall
ske endast i den mån
Kungl. Maj:t bestämmer.

Chefen för marinen, svenska
officersförbundet och
svenska underofficersförbun- £1
det: Uppflyttning till högre 40
löneklass bör äga rum i
vanlig ordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

i den män Kungl. Majit
sådant föreskriver. I anslutning
härtill har Kungl.
Majit föreskrivit, att uppskov
med löneklassuppflyttning
tills vidare ej
skall äga rum.

För fastställande av
mantalsskrivningsorten
vid krigstjänstgöringens
början för personal, som ej
är anställd på aktiv stat,
skall vederbörlig uppgift
härom avlämnas till den
myndighet, som har att
ombesörja utbetalandet av
personalens månadslön.

LÖNENS BESTÄMMANDE MED HÄNSYN

(KAR 10 §.)

För bestämmande i förekommande fall av den ortsgrupp,
efter vilken lön skall utgå till annan fast anställd
personal än personal på aktiv stat och innehavare
av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning
åligger det löntagaren att hålla den krigskassamyndighet,
som har att ombesörja utbetalandet av månadslönen,
underrättad örn senaste mantalsskrivningsorten
ävensom, där inom mantalsskrivningskommunen en
eller flera orter tillhöra annan ortsgrupp än kommunen
i övrigt, den ort inom kommunen, där löntagaren
är bosatt.

TILL ORTSGRUPP.

Svenska under officers förbundet
ifrågasätter, örn icke
löntagare bör förständigas
anmäla även flyttning, som
ägt rum utan att mantalsskrivningsorten
kunnat
ändras.

Centralstyrelsen för de
svenska reservofficersförbunden
och svenska reservunderofficer
sförbundet: I 9 § förslaget
till krigsavlöningsreglemente
omnämnd gottgörelse
för inkomstminskning
på grund av uppskov
med löneklassuppflyttning
bör inbegripa ränta enligt
sedvanliga regler.

Chefen för marinen: Införskaffandet
av här ifrågavarande
uppgifter bör åligga
krigskassamyndigheten.

FÖRENING AY RESERVPENSION MED KRIGSLÖ N.

(KAR 11 §.)

Militär eller civilmilitär personal på aktiv stat eller
reservstat eller från sådan stat pensionsavgången,
reserven tillhörande personal eller innehavare av för
pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, som
kommit i åtnjutande av reservpension eller däremot
svarande engångsbelopp och på grund härav i fred
vidkännes avdrag å lön, tjänstepension eller tjänstelivränta,
skall vidkännas enahanda avdrag å månadslönen.

to

o

Kungl. Majlis proposition nr 65.

Terminslön till personal,
som avlönas annorledes
än såsom värnpliktiga, utgår
endast vid tjänstgöring
under sådana förhållanden
att det vanliga
kvarteret icke kan bibehållas.
Vid tjänsteresa eller
tjänsteförrättning utom
den egentliga krigsförläggningsorten
och, beträffande
personal å aktiv stat,
vid kommendering utom
fredsförläggningsorten i
fall, då flyttningsersättning
ej erhålles, äger personalen,
oavsett vilket
kvarter som användes,
utöver eljest utgående särskild
ersättning uppbära
terminslön eller ett däremot
svarande belopp för
varje dygn, varav minst
6 timmar tagits i anspråk
för resan, förrättningen eller
kommenderingen. Dygn
räknas från klockan 0.

Försvarets centrala förvaltningsmyndigheter
ha
vidare föreskrivit, att den,
som på grund av kommendering
såsom dagbefäl,
veckohavande eller dylikt
icke kan bibehålla sitt
vanliga kvarter, må uppbära
terminslön eller däremot
svarande belopp för
varje dygn, varav minst

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER OM TERMINSLÖN.

(KAR 16 §.)

Terminslön till fast anställd
personal utgår icke
vid tjänstgöring under sådana
förhållanden att det
vanliga kvarteret kan bibehållas
såsom nattkvarter,
ej heller vid dagbefälseller
vakttjänstgöring å
fredsförläggnings- eller bostadsorten
under samma
förhållanden som i fredstid.

Där ej Kungl. Maj:t
annorlunda förordnar, utgår
icke terminslön till
fast anställd personal vid
kommendering såsom elev
i skola för fast anställt
manskap eller såsom elev
i för vinnande av befordran
till underofficer eller
officer föreskriven skola
eller utbildningskurs, då

För svar sväsendets lönenämnd
förordar såsom allmänt
villkor för rätten till
terminslön, att minst 6
timmar av dygnet tagits
i anspråk för tjänstgöring
under sådana förhållanden,
att det vanliga kvarteret
kan icke bibehållas.

Chefen för försvarsstaben
anser, att terminslön över
huvud taget icke bör utgå
vid dagbefäls- eller vakttjänstgöring
å fredsförläggnings-
eller bostadsorten.

Cheferna för armén, marinen
och flygvapnet, försvar
sväsendets lönenämnd,
svenska officer sförbundet,
svenska under officer sförbundet
och försvar sväsendets underbefälsförbund
avstyrka
den föreslagna begränsningen
i rätten till terminslön
vid dagbefälseller
vakttjänstgöring.

Försvarets civilförvaltning
och försvarsväsendets lönenämnd:
De vid kommendering
såsom elev i skola
för fast anställt manskap
etc. föreslagna undantagsbestämmelserna
örn terminslön
böra begränsas
att gälla vid kommendering
såsom elev i skola
eller utbildningskurs, som

Statskontoret: Tillräck liga

skäl saknas att göra
avsteg från de för beredskap
föreslagna bestämmelserna.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

6 timmar tagits i anspråk
för sådan tjänstgöring.

Omfattar tjänstgöring,
däri inbegripet in- eller
utryckningsdag ävensom
för kommenderings

tjänstgöringen fullgöres
under sådana förhållanden,
att vid skolan eller
ntbildningskursen tillhandahållen
inkvartering kan
bibehållas såsom nattkvarter.

Vad nyss sagts gäller
icke för det fall, att vederbörande
under utbildning
till officer avlönas
såsom värnpliktig.

Vid tjänsteresa eller
tjänsteförrättning utom
krigsförläggningsorten
och, beträffande personal
på aktiv stat, vid kommendering
utom fredsförläggningsorten
i fall, då
flyttningsersättning ej erhålles,
utgår till fast anställd
personal, oavsett
vilket kvarter som användes,
utöver eljest föreskriven
ersättning, termin
slön för varje dygn,
varav minst 6 timmar tagits
i anspråk för resan,
förrättningen eller kommenderingen.
Dygn räknas
från klockan 0.

Omfattar tjänstgöring
eller kommendering allenast
del av lönetermin,
skall terminslön för sådan

Då krigstjänstgöringen
tager sin början vid annan
tidpunkt än å löneterminens
första dag, ut -

är föreskriven för vinnande
av befordran till underbefälsgraderna,
till underofficer
eller till officer.

Chefen för marinen, centralstyrelsen
för de svenska
reservofficersförbunden och
svenska reservunderofficersförbundet:
Terminslön bör
utgå för dag, varav minst
3 timmar, och för natt,
varav minst 1 timma tagits
i anspråk för resa,
förrättning eller kommendering.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

början eller sint, allenast
del av lönetermin, skall
terminslön för sådan tid
utgå för dygn med 1/io
av terminslönebeloppet för
hel lönetermin. Ar vid
lönetermins början icke
bestämt, att då pågående
tjänstgöring skall upphöra
före terminens slut, skall
full terminslön utgå.

tid utgå för dygn med 1/io
av terminslönebeloppet för
hel lönetermin.

Hava under lönetermin
förändringar i tjänstgöringen
inträffat, som inverka
på rätten till terminslön,
men härpå grund
av att dessa förhållanden
icke voro kända vid löneterminens
början utbetalts
terminslön för hela löneterminen,
skall å terminslönen
för nästföljande lönetermin
eller löneterminer
avdragas vad för mycket
utbetalts. Avdrag må
dock ej ske vid avbrott i
tjänstgöringen på grund
av hemförlovning eller
hempermittering.

går terminslön endast för
den del av löneterminen,
varunder tjänstgöring fullgjorts.
För del av lönetermin
utgår terminslön
för dygn med Vio av terminslönebeloppet
för hel
lönetermin.

Hava under lönetermin
förändringar, som avses
i 20 och 21 §§ krigsavlöningsreglementet
(avstängning
från tjänstgöring,
respektive krigsfångenskap
m. m.) inträffat i
tjänstgöringen, men har
på grund av att dessa förhållanden
icke voro kända
vid löneterminens början
utbetalts terminslön för
hela löneterminen, skall
å terminslön för nästföljande
lönetermin eller löneterminer
avdragas vad
för mycket utbetalts.

Chefen för marinen: Föreskrifter synas önskvärda
även för det fall att vederbörande under löneterminen
rymmer, avpolletteras från fartyg m. m.

Svenska un deroffloer sförb un d e t och svenska reservunderofficersförbundet:
Föreskrifterna om återbetalning av
för mycket utbekommen terminslön torde bliva svåra
att tillämpa och synas böra utgå.

Terminslön utbetalas i
förskott för lönetermin vid
den del av försvarsväsendet,
där löntagaren vid löneterminens
början vistas.

Börjar tjänstgöringen å
annan tid än å löneterminens
första dag, utbetalas
terminslön för hela
löneterminen, där lönta -

Terminslön, som icke
avser tjänsteresa eller tillfällig
förrättning utom
krigsförläggningsorten, utbetalas
i förskott för lönetermin.
Där icke särskilda
skäl till annat föranleda,
sker utbetalningen vid den
del av försvarsväsendet,
där löntagaren vid utbetalningstillfället
vistas.

som skolat
avser

Terminslön utbetalas i
förskott för lönetermin.
Där icke särskilda skäl
till annat föranleda, sker
utbetalningen vid den del
av försvarsväsendet, där
löntagaren vid utbetalningstillfället
vistas.

utbetalas å tid, varunder
lönetermin, vilken följer

garen vid tjänstgöringens
början vistas.

Värnpliktig tillkommande terminslön
vederbörande åtnjuter krigsledighet, och som

Statskontoret: En övergång till efterskottsutbetalning
skulle ur olika synpunkter vara lämplig.

to

03

Svenska underofficersförbundet:
I anslutning till

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap för krig

för beredskap

för krig

omedelbart efter den termin, varunder krigsledigheten påbörjats, må — där
ledigheten omfattar minst 3 dagar av den senare infallande löneterminen samt
är. av sådan art, att rätten till terminslön därunder bibehålies — utbetalas vid
kngsledighetens början.

framställt yrkande örn rätt
till terminslön vid krigsledighet
ifrågasättes, huruvida
icke de för värnpliktiga
föreslagna bestämmelserna
böra utsträckas att
gälla all krigstjänstgörande
personal.

KEIGSLEDIÖHET.

(KAR 19 §.)

Krigsledighet beviljas i form av permission, krigspermission, tjänstledighet
eller hempermittering.

Vid annan krigsledighet
än permission skola sönoch
helgdagar inräknas i
krigsledigheten.

Örn permission gäller vad därom
mentén.

i vederbörliga tjänstgöringsregle -

Med krigspermission avses
sådan permission, som
meddelas personalen vid
visst förband eller annan
personalgrupp. Sådan permission
beviljas vid kortvarigare
uppehåll i tjänstgöringen
samt eljest för
att bereda personalen vila
och rekreation.

Tjänstledighet meddelas

stadgas

Krigspermission meddelas
personalen vid visst
förband eller annan personalgrupp
vid kortvarigare
uppehåll i tjänstgöringen
eller eljest för beredande
av vila och rekreation.

Krigspermission meddelas
personalen vid visst
förband eller annan personalgrupp
för beredande
av vila och rekreation.

a) på grund av sjukdom, angelägenhet av betydelse för det allmänna eller
enskild angelägenhet av vikt;

b) för beredande av vila och rekreation i sådana fall, då ledigheten ej är att
hänföra till krigspermission;

Svenska underofficersförbundet:
Endast sön- och
helgdagar inuti ledighetsperioden
böra inräknas i
krigsledigheten.

InJ

4^

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

c) på grund av enskild angelägenhet i andra fall,
då ledigheten ej är att hänföra till krigspermission
eller hempermittering.

Såsom enskild angelägenhet
av vikt må anses
viktigare familjeangelägenhet,
såsom egna barns
dop, egna barns eller
syskons bröllop eller ock
hustrus, barns, föräldrars
eller syskons begravning,
allvarligt sjukdomsfall
bland nämnda anhöriga,
legal förrättning såsom bouppteckning
eller arvskifte
ävensom annan därmed
jämförbar personlig angelägenhet.

Såsom enskild angelägenhet av vikt må anses viktigare
familjeangelägenhet, såsom eget barns, adoptivbarns,
trolovads, föräldrars, svärföräldrars eller syskons
begravning eller ock allvarligt sjukdomsfall bland
nämnda anhöriga, legal förrättning såsom bouppteckning
eller arvskifte, egen flyttning, tentamen eller
examen ävensom annan därmed jämförlig personlig
angelägenhet.

Hempermittering meddelas vid avbrott under viss tid eller tillsvidare i krigsmän
stgöringen i förening med återgång till civil verksamhet.

Vid beviljande av krigspermission
och av tjänstledighet
för enskild angelägenhet
av vikt eller
för ändamål, som avses
under b) ovan, bör såsom
allmän regel iakttagas, att
av nämnda slag av ledigheter
må för varje tjänstgöringsperiod
örn 2 månader
sammanlagt högst
åtnjutas ledighet under 6
dygn, resdagar oräknade.
Ledigheten må sammanslås
till längre eller uppdelas
på kortare ledighets -

Vid beviljande av krigspermission
och av tjänstledighet
för enskild angelägenhet
av vikt eller
för ändamål, som avses
under b) ovan, bör såsom
allmän regel iakttagas,
att av nämnda slag av ledigheter
må för varje påbörjad
tjänstgöringsperiod
örn 2 månader åtnjutas
ledighet under sammanlagt
högst 6 dagar, resdagar
oräknade. Ledigheten
må sammanslås till
längre eller uppdelas på

Chefen för försvarsstaben:
Tjänstledighet bör kunna
beviljas även för annan
enskild angelägenhet än
enskild angelägenhet av
vikt.

Chefen för armén: Barns dop bör upptagas såsom
enskild angelägenhet av vikt.

Cheferna för marinen och flygvapnet: Barns födelse
bör upptagas såsom enskild angelägenhet av vikt.

Försvarsväsendets lönenämnd:
Tillräckliga skäl
ha icke förebragts för att
eget barns dop och syskons
bröllop icke skulle
anses såsom enskild angelägenhet
av vikt eller
för att i övrigt vidtaga
ändring i gällande bestämmelser,
vilka endast ha
karaktären av exemplifiering.

Svenska officersförbundet:
Då tjänsten icke lägger
hinder i vägen därför, bör
ledighet kunna få åtnjutas
utöver 36 dagar för kalenderår,
därest vederbörande
i fred är berättigad
till större antal semesterdagar.

Försvarsväsendets lönenämnd:
Bestämmelserna

örn tjänstledighet böra förenklas
genom att icke uppdelas
på a) och b) samt
genom uteslutande av
exemplifieringen å enskild
angelägenhet av vikt.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

perioder. I senare fallet
må ledighet icke åtnjutas
under större antal resdagar
än vid sammanhängande
ledighet.

kortare ledighetsperioder.

I senare fallet må ledighet
icke åtnjutas under
större antal resdagar än
vid sammanhängande ledighet.

Det ankommer på överbefälhavaren att meddela närmare bestämmelser om
ledighet under krigstjänstgöring.

KEIGSL Ö_N VID KEIGSLEDIGHET.
(KAB 19 §.)

Under permission bibehålies rätt till krigslön.

Under krigspermission bibehålies rätt till krigslön,
dock att terminslön icke utgår till fast anställd personal.

I fråga örn värnpliktiga
skall därjämte iakttagas,
att i terminslönen under
sjötjänstgöring ingående
förmåner må bibehållas
endast i den mån terminslönen
härigenom icke
överstiger beloppet av terminslönen
enligt högre
tariffen.

Under tjänstledighet på grund av sjukdom, angelägenhet
av betydelse för det allmänna eller enskild
angelägenhet av vikt samt under tjänstledighet för
beredande av vila och rekreation i sådana fall, då
ledigheten ej är att hänföra till krigspermission, skola
bestämmelserna örn krigslön under krigspermission
äga motsvarande tillämpning. Fast anställd personal
må dock bibehålla terminslön under tjänstledighet
på grund av sjukdom, därest vederbörande för vård
vistas utom fredsförl '' rten eller, i fråga örn

Under permission, krigspermission,
tjänstledighet
på grund av sjukdom, angelägenhet
av betydelse
för det allmänna eller för
enskild angelägenhet av
vikt samt under tjänstledighet
för beredande av
vila och rekreation i sådana
fall, då ledigheten
ej är att hänföra till
krigspermission, bibehålies
rätt till krigslön.

Cheferna för armén och
marinen, svenska underofficersforlandet
och svenska
reservunderofficer sförbundet:
Terminslön bör utgå till
fast anställd personal under
krigspermission.

Chefen för marinen: Terminslönen
bör icke maximeras
för sjötjänstgörande
värnpliktiga under
krigspermission.

Försvarets civilförvaltning:
Terminslönen för

sjötjänstgörande fast anställd
personal bör vid
tjänstledighet på grund
av sjukdom ej få överstiga
beloppet av terminslönen
enligt deli lägre
tariffen.

Svenska underofficers,för -

Kungl. May.ts proposition nr 65.

icke ständigt tjänstgörande personal, utom den ort,
där vederbörande har sin stadigvarande bostad.

Vid tillämpning av bestämmelserna
i föregående
stycke skall utom fredsförläggningsorten
eller bostadsorten
belägen sjukvårdsinrättning,
vilken i
fredstid är avsedd eller
upplåten för truppförband,
stab, anstalt e. dyl. å sådan
ort, jämväl räknas
till fredsförläggningsorten
eller bostadsorten.

Vid tjänstledighet på grund av enskild angelägenhet
i andra fall än ovan sagts utgår icke krigslön.

Under hempermittering åtnjutes ej krigslön, ej heller — där ej annat följer
av bestämmelserna nedan örn ersättning för resa i samband med krigsledighet —
övriga med krigstjänstgöring förenade förmåner.

FLYSTEAKTAMENTE.

(KAR 22 §.)

Personal, som icke är Flygtraktamente utgår
berättigad till flygtillägg, icke.
mekanikertilläggeller elevtillägg,
äger för dag, varunder
vederbörande på
grund av åliggande inspektionsskyldighet
eller meddelat
särskilt uppdrag deltager
i flygning, uppbära
flygtraktamente enligt därom
för fred gällande bestämmelser.

ERSÄTTNING FÖR RESA VID INRYCKNING TILL OCH UTRYCKNING FRÅN KRIGSTJÄNSTGÖRING.

(KAR 24 §.)

Vid inställelse till och utryckning från krigstjänst- Svenska underofficers/örbundet: Lämpligt vore att här
göring må, därest vederbörande har att medföra hela fastslå rätten till snälltågsbiljett och militärbiljett
eller större delen av den personliga utrustningen, för snälltåg.

Flygtraktamente utgår
icke under krigstjänstgöring.

bundet: Fast ans personal
bör under ifrågavarande
ledighet få bibehålla
terminslön efter
samma grunder som värnpliktiga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

enligt vederbörande krigskassamyndighets prövning
utgå skälig ersättning även för färd understigande
20 kilometer med annat transportmedel än järnväg,
fartyg eller omnibus.

Till bestridande av kostnader
för inställelse för
inkallad, som är boende
utrikes eller inmönstrad
å fartyg, med vilket resan
till hemlandet icke
kan företagas, tillhandahåller
vederbörande beskickning
eller konsulat
erforderligt förskott. Sådant
förskott beräknas
för färd med färdmedel
närmast motsvarande reseklass
III enligt allmänna
resereglementet,
dock ej sovvagn, samt
inkvarterings- och förplägnadskostnader,
där
dessa kostnader ej ingå
i biljettpriset, med 6 respektive
9 kronor för
dygn.

Ersättning för utgivet
civilförvaltning.

Utgående rese- och traktamentsersättning,
som
i tillhandahållits för -

Till bestridande av kostnader för inställelse för
inkallad, som är boende utrikes eller inmönstrad å
fartyg, med vilket resan till hemlandet icke kan företagas,
tillhandahåller vederbörande beskickning eller
konsulat erforderligt förskott, beräknat efter i 24 §
1 mom. sista stycket krigsavlöningsreglementet angivna
grunder.

förskott beredes utrikesdepartementet av försvarets

Ovan avsedd ersättning, som icke tillhandahållits
förskottsvis, utbetalas av vederbörande militära mynet.

Värnpliktiga officerares riksförbund: Här avsedd ersättning
bör utgå under alla förhållanden och utan
särskild prövning.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficer sförbunden
och svenska reservunderofficer sförbundet: .Förutom övriga
förmåner bör terminslön utgå för resdag före inryckningsdag,
respektive efter utryckningsdag, varunder
den vanliga civila tjänsten icke kan upprätthållas.

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. n <5

skottsvis, utbetalas, där
så kan ske, samtidigt med
första terminslönen.

I fråga örn ersättning
för resekostnad i samband
med annan krigsledigbet
än hempermittering skall
iakttagas följande.

Ersättning för själva
färdkostnaden må utgå
endast vid färd med järnväg,
fartyg eller omnibus.
Ersättning för sovplats utgår
endast vid ledighet
på grund av sjukdom.

Vid tjänstledighet på
grund av sjukdom, angelägenhet
av betydelse för
det allmänna eller enskild
angelägenhet av vikt utgår
ersättning för färd från
tjänstgöringsorten till annan
ort inom riket, som
vederbörande chef med
hänsyn till ändamålet med
ledigheten bestämmer,
ävensom för återresa.

Vid krigspermission och
vid tjänstledighet för beredande
av vila och rekreation
i fall, då ledigheten
ej är att hänföra till krigspermission,
må ersättning
icke utgå för dyrare resa,
räknat efter den för all<c
mänheten gällande tariffen,
än som motsvarar den
efter samma tariff beräknade
kostnaden för resa

ERSÄTTNING FÖR

Vid tjänstledighet på
grund av sjukdom utgår,
därest vederbörande hänvisas
att för vård vistas
å annan ort än tjänstgöringsorten,
ersättning för
resa till och från sådan
ort enligt de för tjänsteresa
gällande grunderna.

ESA I SAMBAND M
(KAR 25 §.)

Vid krigspermission,
tjänstledighet på grund av
sjukdom, angelägenhet av
betydelse för det allmänna
eller enskild angelägenhet
av vikt, samt vid ledighet
för beredande av
vila och rekreation i sådana
fall, då ledigheten
ej är att hänföra till krigspermission,
utgår, i den
mån transportmedel icke
tillhandahålles av staten,
ersättning för resekostnad
från tjänstgöringsorten till
den ort inom riket, som
vederbörande chef med
hänsyn till ändamålet med
ledigheten bestämmer,
ävensom för återresa.

D KRIGSLEDIGHET.

Vid krigsledighet i andra
fall än i föregående
stycke sägs utgår resekostnadsersättning,
i den mån
transportmedel icke tillhandahålles
av staten, enligt
vad nedan stadgas.

a) Vid tjänstledighet på
grund av angelägenhet av
betydelse för det allmänna
eller enskild angelägenhet
av vikt utgår ersättning

Cheferna för armén och
mannell, chefen för försvarsstaben
samt försvarets civilförvaltning:
Ersättning bör
utgå för resa även till annan
ort än bostadsorten

eller den ort, där veder- |_l

börandes närmaste anhörige
är bosatt, i den mån
kostnaden icke överstiger
kostnaden för resa till bostadsorten.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap för krig

för beredskap

för krig

till och från ort, varest
den perruitterade är bosatt,
dock att utan hinder härav
ersättning må utgå
för resa till och från ort,
varest den permitterades
närmaste anhörige är bosatt.

för resekostnad från tjänstgöringsorten
till den ort
inom riket, som vederbörande
chef med hänsyn
till ändamålet med ledigheten
bestämmer, ävensom
för återresa.

b) Vid krigspermission
och vid tjänstledighet för
beredande av vila och
rekreation i sådana fall,
då ledigheten ej är att
hänföra till krigspermission,
utgår ersättning för
resekostnad från tjänstgöringsorten
till den ort
inom riket, varest vederbörande
eller hans när -

Försvarsväsendets lönenämnd:
Ersättning bör under
nuvarande beredskapsförhållanden
utgå för resa
även till annan ort än bostadsorten
eller den ort,
därvederbörandes närmaste
anhörige är bosatt, i
den mån kostnaden icke
överstiger kostnaden för
resa till bostadsorten.

Vid hempermittering utgår
ersättning för resainom
riket med tillämpning av
de för resa vid inryckning
till och utryckning från
krigstjänstgöring gällande
grunderna, dock att vid
hempermittering för skördearbete
eller annat liknande
ändamål ersättningen
må avse färd från
tjänstgöringsorten till annan
ort inom riket, som
vederbörande chef med
hänsyn till ändamålet med

mäste anhörige är bosatt,
ävensom för återresa.

Vid hempermittering för skördearbete eller annat
liknande ändamål utgår ersättning för resekostnad
från tjänstgöringsorten till den ort inom riket, som
vederbörande chef med hänsyn till ändamålet med
ledigheten bestämmer, ävensom för återresa.

Vid hempermittering i andra fall än i föregående
stycke sägs utgår ersättning för resa enligt de för
resa vid inryckning till och utryckning från krigstjänstgöring
gällande grunderna.

Vid i det föregående omförmäld krigsledighet av
annan anledning än på grund av sjukdom eller i
nästföregående stycke avsedd hempermittering utgår
resökostnadsersättning endast för färd med järnväg,
fartyg eller omnibus och omfattar icke ersättning för
sovplats. Ersättning må icke utgå med högre belopp

Chefen för försvarsstaben:

Vid hempermittering för
skördearbete bör ersättning
för resa utgå enligt
samma grunder som vid
in- och utryckning till
krigstjänstgöring.

Svenska underofficer sförbundet: Ersättning bör utgå
även för färd med annat transportmedel än järnväg,
fartyg och omnibus.

co

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

ledigheten bestämmer,
ävensom för återresa.

Vid resa i samband med
annan krigsledigbet än
hempermittering må ersättning
för inkvarteringskostnad
icke utgå, därest
den kortaste tid för resan
(återresan) som enligt gällande
tidtabell kan ifrågakomma
icke uppgår till
24 timmar, ej heller för förplägnadskostnad,
därest
nämnda tid icke uppgår
till 8 timmar. Utan hinder
härav må dock militär
myndighet, där så finnes
lämpligt, vid måltidsstation
eller på annat sätt
tillhandahålla förplägnad.

Vid krigspermission och
tjänstledighet för enskild
angelägenhet av vikt samt
för beredande av vila och
rekreation i fall då ledig -

än som motsvarar kostnaden enligt för allmänheten
gällande tariff i den reseklass, vartill vederbörande
vid tjänsteresa hänföres.

Vid resa i samband med Vid resa i samband med
krigspermission, tjänstle- krigsledighet utgår, i den
dighet på grund av ange- mån icke inkvartering och
lägenhet av betydelse för förplägnad tillhandahållas
det allmänna eller enskild av staten, ersättning härangelägenhet
av vikt, le- för enligt de för tjänste dighet

för beredande av resa gällande grunderna,

vila och rekreation i sådana
fall, då ledigheten
ej är att hänföra till krigspermission,
samt vid hempermittering
för skördearbete
eller annat liknande
ändamål utgår, i den
mån icke inkvartering och
förplägnad tillhandahållas
av staten, ersättning för
inkvarteringskostnad, därest
den kortaste tid för
resan (återresan), som enligt
gällande tidtabell kan
ifrågakomma, uppgår till
minst 24 timmar, och för
förplägnadskostnad, därest
nämnda tid uppgår till
minst 8 timmar. Vid resa
av kortare varaktighet än
sist sagts må militär myndighet,
där så finnes lämpligt,
vid måltidsstation eller
på annat sätt tillhandahålla
förplägnad.

Vid krigspermission och
tjänstledighet för enskild
angelägenhet av vikt samt
för beredande av vila och
rekreation i fall, då ledig -

Gheferna för armén och
marinen: Tidsbegränsningen
för rätt till ersättning
för förplägnad bör sättas
till 6 timmar.

Svenska underofficersförbundet:
Inkvarteringsersättning
bör utgå vid uppehåll
i resa av minst 6
timmars varaktighet under
förutsättning, att uppehållet
inträffar mellan kl.
21,00 och 6,00.

Chefm för försvarsstaben: Resekostnadsersättning bör
kunna utgå även vid permission.

Försvarets civilförvaltning:
Uttrycket »ömmande
fall» torde vid tillämp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändringsyrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

heten ej är att hänföra heten ej är att hänföra
till krigspermission, må, till krigspermission, må
därest ledigheten uppdelas ersättning för resa, utom
på kortare ledighetsperio- i ömmande fall, åtnjutas
der än 6 dygn, ersättning högst en gång för varje
för den egentliga färdkost- påbörjad tjänstgöringspenaden,
räknat efter den riod örn 2 månader,
för allmänheten gällande
tariffen, utom i ömmande
fall, icke utgå med högre
belopp än vid sammanhängande
ledighet.

ningen komma att innebära
en allt för stor inskränkning
i myndigheternas
befogenhet. Föreskriften
i fråga bör avfattas
att gälla såsom allmän
regel.

I anslutning till ett i motiveringen till de föreslagna
bestämmelserna gjort uttalande därom, att det vid avbrytande
av krigsledighet kan synas skäligt att ersättning
må utgå för därav föranledda extra kostnader
men att föreskrift härom icke bör intagas i tillämpningsbestämmelserna
till krigsavlöningsreglementet
utan avgöras i varje särskilt fall, ha i yttrandena framhållits
följande:

Chefen för marinen: Staten bör alltid ersätta dylika
extra kostnader.

Chefen för försvarsstaben: Bestämmelser böra upptagas
med angivande av vilken eller vilka myndigheter,
som äga pröva ersättningsfrågorna.

Statskontoret: En delegering av prövningsrätten till de
militära myndigheterna kan befaras leda till missbruk.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficer sförbunden:
Föreskrifter örn ersättning i förevarande fall böra intagas
i tilläm pningsbestämmelserna till krigsavlöningsreglementet.

Svenska reservunderofficer sförbundet: Föreskrifter örn
ersättning efter prövning i varje särskilt fall böra intagas
i tillämpningsbestämmelserna till krigsavlöningsreglementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

R

Enligt 10 § krigsavlöningsreglementet
utgår
krigsutrustningsbidrag
med 250 kronor samt utbetalas
samtidigt med första
terminslönen eller, örn
rätten till bidraget inträder
senare, samtidigt med
första därefter förfallande
terminslön.

KEI

Personal, som enligt särskilt
medgivande äger att
regelmässigt under tjänstgöring
bära civil dräkt,
må åtnjuta krigsutrustningsbidrag
eller förnyat
sådant bidrag endast under
förutsättning, att vederbörande
i fredstid är
berättigad till årligt ekiperingsbidrag.

Krigsutrustningsbidrag
utgår med 250 kronor,
dock att, där sådant bidrag
tillkommer i föregående
stycke omförmäld
personal, detsamma utgår
med det belopp, vartill
ekiperingsbidraget för år
uppgår.

SUTRUSTNING BI
(KAE 27 §.)

Krigsutrustningsbidrag
må åtnjutas endast under
förutsättning att dylikt bidrag
icke uppburits under
tid, då krigsavlöningsreglementet
varit gällande
omedelbart innan de för
krig avsedda bestämmelserna
satts i tillämpning.

Krigsutrustningsbidrag
utgår med 250 kronor samt
utbetalas vid krigstjänstgöringens
början eller den
senare tidpunkt, då vederbörande
enligt'' för fred
gällande bestämmelser blir
skyldig att hålla sig med
uniformspersedlar.

Chefen för försvarsstaben:
Det bör uttryckligen angivas(
att personal, som i
fred är skyldig att hålla
sig med uniform men som
på grund av tjänstens natur
beordras bära civil
dräkt under tjänstgöring,
äger erhålla krigsutrustningsbidrag.

Chefen för flygvapnet anser det icke vara lämpligt,
att storleken av krigsutrustningsbidraget fixeras. Därest
emellertid visst ersättningsbelopp anses böra angivas,
bör beloppet sättas högre än 250 kronor.

Chefen för försvarsstaben förordar skälig höjning av
krigsutrustningsbidraget utan hinder av gällande prisoch
lönestopp.

Chefen för armén och svenska underofficersförbundet
anse, att krigsutrustningsbidraget bör fastställas av
Kungl. Majit med hänsyn tagen till rådande prisläge
vid varje utbetalningstillfälle.

Chefen för marinen finner det vara rimligt, att krigsutrustningsbidraget
höjes med hänsyn till priset å
uniformspersedlar år 1939 respektive år 1944.

Svenska officer sförbundet hemställer, att frågan örn
förhöjning av krigsutrustningsbidraget göres till före- oj
mål för en förutsättningslös utredning.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficer sförbunden:

Med hänsyn till inträdd prisstegring är en förhöjning
av krigsutrustningsbidraget ofrånkomlig.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda ändring syrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

Krigsutrustningsbidrag
utbetalas tidigast efter
sammanlagt 2 månaders
krigstjänstgöring. Bidraget
må dock i intet fall
utbetalas förrän ett år förflutit
från den dag, då
rätt till i fredstid utgående
ekiperingshjälp inträtt.

Å krigsutrustningsbidraget skall avdragas vad som
jämlikt för fred gällande bestämmelser må hava
uppburits i årligt ekiperingsbidrag under de närmast
före den tidpunkt, då krigsutrustningsbidrag tidigast
må utbekommas, förflutna 6 månaderna.

Chefen för försvarsstaben:
Med hänsyn till ändamålet
med krigsutrustningsbidraget
bör detta utbetalas
vid tjänstgöringens början.

Svenska underofflcersför-.
bundet anser det vara nödvändigt,
att i varje fall
den aktiva personalen
erhåller krigsutrustningsbidraget
redan vid tjänstgöringens
början.

Svenska underofficersförbundet
och svenska reservunderofficersförbundet
avstyrka
förslaget, att krigsutrustningsbidrag
icke må
utbetalas förrän ett år
förflutit från den dag, då
rätt till ekiperingshjälp
inträtt.

Svenska officersförbundet:
För att icke personalen
skall berövas densamma
enligt fredsavlöningsreglementet
tillkommande förmån
bör krigsutrustningsbidraget
endast minskas
med 15 kronor för varje
hel månad, som må återstå,
innan det årliga ekiperingsbidraget
enligt för
fred gällande bestämmelser
nästa gång skulle ha
utbetalats.

t—*

SS

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

Förnyat krigsutrust- ~~ rnya gsutrust ningsbidrag

utgår med 125 ningsbidrag utgår med 125

kronor. kronor, dock att, där så dant

bidrag tillkommer
personal, som enligt särskilt
medgivande äger att
regelmässigt under tjänstgöring
bära civil dräkt,
detsamma utgår med Va
av det belopp, vartill ekiperingsbidraget
för år uppgår.

Förnyat krigsutrustningsbidrag må utbetalas första
gången tidigast efter en sammanlagd tjänstgöring örn
12 månader, räknat från den 2 september 1939 eller
från den senare tidpunkt, vid vilken krigsutrustningsbidrag
tidigast må utbekommas, samt därefter vid
utgången av varje ytterligare tjänstgöringsperiod om
6 månader.

Såsom tjänstgöring må i förevarande hänseende
tagas i betraktande jämväl fullgjord fredstjänstgöring.
Därest för sådan tid uppburits ekiperingsbidrag,
skall avdrag ske för det sålunda uppburna beloppet.

I tjänstgöring, som berättigar till förnyat krigsutrnstningsbidrag,
må ej inräknas tid utöver 3 månader
i en följd, varunder vederbörande vid tjänstledighet
eller hinder att tjänstgöra ägt bibehålla avlöning, ej
heller tid, varunder avlöning icke utgått; dock att
utan hinder härav beställningshavare, som vid tillämpning
av militära avlöningsregl emen tet eller manskapsavlöningsreglementet
är berättigad till ekiperingsbidrag,
må åtnjuta förnyat krigsutrustningsbidrag, därest
vederbörande uppfyller förutsättningarna för erhållande
av ekiperingsbidrag enligt för fred gällande
bestämmelser.

(Ovan i denna kolumn
återgivna bestämmelser
om förnyat krigsutrustningsbidrag
ha i huvudsak
tillämpats intill ut -

orderlig komplettering
av förbrukad krigsutrustning
tillhandahålles
genom statens försorg enligt
därom meddelade föreskrifter.

svenska reservofficersförbunden
och svenska reservunderofficer
sförbundet framhålla
nödvändigheten av en förhöjning
av det förnyade
krigsutrustningsbidraget.

en r försvar

Det synes skäligt, att den
som själv anskaffar erforderlig
komplettering av utrustningen
beredes ersättning
härför i någon form.

M

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

03

Oi

gången av september 1944.
För tid därefter hava
genom ämbetsskrivelse
den 8 september 1944 föreskrifterna
i fråga örn tidpunkten
för utbetalning av
förnyat bidrag i viss mån
jämkats.)

Gällande bestämmelser

Föreslagna bestämmelser

I avgivna yttranden framställda andrin g syrkanden
beträffande de föreslagna bestämmelserna

för beredskap

för krig

för beredskap

för krig

Den, som från anställning
såsom i fredstid konstituerad
landstormskapten,
landstormslöjtnant,
landstormsfänrik eller i
fredstid till officers tjänsteställning
konstituerad (förordnad)
medlem av frivilliga
automobilkåren enligt
därom meddelade föreskrifter
överförts till värnpliktig
officer, äger under
tjänstgöring åtnjuta samma
avlöningsförmåner,
som skulle hava tillkommit
honom örn han alltjämt
innehaft nyssnämnd anställning,
så länge nu rådande
förstärkt försvarsberedskap
varar och under
mobilisering, som i anslutning
därtill må varda anbefalld.
Krigslön utgår

Övergående bestämmelser.

Den, som från anställning såsom i fredstid konstituerad
landstormskapten, landstormslöjtnant, landstörmsfänrik
eller i fredstid till officers tjänsteställning
konstituerad (förordnad) medlem av frivilliga
automobilkåren enligt därom meddelade föreskrifter
överförts till värnpliktig officer, så ock före den 1
juli 1945 i fredstid till officers eller underofficers
tjänsteställning förordnad eller konstituerad personal
vid sjövärnskåren och svenska röda korset, äga under
tjänstgöring, så länge nu rådande förstärkt försvarsberedskap
varar och vid krigstillstånd i anslutning härtill,
åtnjuta krigslön och övriga avlöningsförmåner
såsom i reserven anställd av motsvarande tjänstegrad,
dock att lön utgår enligt följande tabell:

Tjänstegrad

Lön enl. löne-klass i MoR

Major (kommendörkapten ar 2. graden)..........

Oa 9

Kapten ..................

Oa 6

Löjtnant...............................

Fänrik .....................

Fanjunkare.........................

UO 2

Sergeant (underofficer av 2. graden) ............

UO 1

Chefen för försvarsstaben: Bestämmelserna böra utsträckas
att gälla samtliga krigsfrivilliga med officers
eller underofficers tjänstegrad (tjänsteklass).

Försvarsväsendets lönenämnd: I anslutning till av

lönenämnden förordad (i departementschefens förslag
intagen) ändring av 18 § 1 mom. f) förslaget
till krigsavlöningsreglemente bör föreskrivas, att personal,
som fullgör sjötjänstgöring, icke skall vara
skyldig att under nuvarande förstärkta försvarsberedskap
eller under krigstillstånd i anslutning härtill
vidkännas avdrag för tillhandahållen förplägnad.
Likaså bör föreskrivas, att under nuvarande förstärkta
försvarsberedskap eller under krigstillstånd i anslutning
härtill ersättning för resa vid krigsledighet må
utgå även till annan ort än bostadsorten eller den
ort, där vederbörandes närmaste anhörige är bosatt,
i den mån kostnaderna icke överstiga kostnaderna
för resa till bostadsorten.

Kungl. Majlis proposition nr 65.

Biliam/ till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 65. 77 45 10

sålunda enligt följande
tabell:

Krigslön

Personal

SS

O 3

E g

9 x
m —

x c:

ä9

C B

3.8

*5 B
x

II

E§:

I|

Major..........

Oa 9

11

Kapten, land-

stormskapten . .

Oa 6

10

Löjtnant, land-

stormslöjtnant

Oa 2

9

Landstorm st anrik

Oc a

8 1

Vad i föregående stycke sägs skall dock jené utgöra
hinder för där avsedd personal att, i stället för
omförmälda avlöningsförmåner, uppbära avlöning och
övriga förmåner såsom värnpliktig under förutsättning
att anmälan i fråga om avlöningsgrunden gjorts
i den ordning och inom den tid, som försvarets civilförvaltning
äger bestämma.

Vad i föregående stycke
sägs skall dock icke utgöra
hinder för där avsedd
värnpliktig officer
att, i stället för omförmälda
avlöningsförmåner,
uppbära avlöning och övriga
förmåner såsom värnpliktig;
skolande anmälan
i fråga örn avlöningsgrunden
göras i den ordning
och inom den tid, som
försvarets civilförvaltning
äger bestämma.

w

—5

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 65.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Propositionen .................................................................... 1

Förslag'' till aTlöningsreglemente för personal Tid krigsmakten under krigstjänstgöring
(krigsaTlöningsreglemente).............................................. 2

Utdrag av statsrådsprotokollet .................................................... 16

Allmänna synpunkter........................................................ 18

Viss omläggning av värnpliktigas avlöning ................................ 25

Specialmotivering............................................................ 28

Reglementets ikraftträdande ................................................ 86

Tjänsteförteckningen ........................................................ 87

Ekonomiska konsekvenser av förslagets genomförande .................... 93

Departementschefens hemställan............................................ 94

Bilagor.

Bilaga 1. Krigsavlöningsreglementet den 15 jani 1939 (nr 278)............ 96

Bilaga 2. Sammanställning av huvudinnehållet i inom försvarsdepartementet
utarbetade förslag till tillämpningsbestämmelser till krigsavlöningsreglementet,
jämförda med gällande bestämmelser i ämnet,
jämte i remissyttranden över förslagen framställda huvudsakliga
ändringsyrkanden .......................................... 110

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.