Kungl. Maj:ts proposition nr 47.
1
Nr 47.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande
av en överingenjör sbefattning vid försvarets
fabriksverk m. rn.; given Stockholms slott den 26
januari 1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över fältvar sär enden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 26 januari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorf, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Ewerlöf, Gjöres, Ohlin, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt, vad
punkt 2 beträffar, jämväl med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande.
1.
Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 179 har riksdagen
(skrivelse 1943 : 320) beslutat, att underhållstjänsten vid försvarsväsendet i
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 47.
isy 45
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 47.
vad rör tvätt och reparation av beklädnadsartiklar skall bliva föremål för
centralisering. För ändamålet skola enligt sagda beslut till en början uppföras
tre centrala tvätt- oell reparation sanstalter, nämligen i Stockholm och
Boden samt på Gotland. Sedermera har riksdagen efter förslag av Kungl.
Majit (propositionen 1944:112, riksdagens skrivelse nr 327), beslutat, att ytterligare
tre dylika anläggningar skola anordnas i respektive Långsele, Herrljunga
och Mjölby. Alla dessa anstalter liksom en provisorisk motsvarande
anstalt i Landskrona (jfr propositionen 1944: 112) skola stå under försvarets
fabriksstyrelses ledning.
1942 års militära reparationstjänstutredning — vars förslag i ämnet legat
till grund för förenämnda riksdagsbeslut — förutsatte, att cheferna för Stockholms-,
Boden- och Gotlandsanläggningarna skulle såsom förordnandetjänstemän,
tillsatta för viss tid, inplaceras i respektive lönegraderna C 3, C 2 och
C 1 och att cheferna för de återstående anstalterna skulle avlönas enligt
motsvarande principer som vid de nu nämnda. Chefskapet för Stockholmsanläggningen
borde enligt utredningen anförtros åt en högskoleutbildad
ingenjör med god praktik såsom arbetsledare. Den av utredningen för anstalten
beräknade administrations- och förmanspersonalen uppgick till 9
personer, medan antalet arbetare beräknades till 127. Motsvarande personal
vid de övriga fem stadigvarande anstalterna har beräknats till sammanlagt
36 respektive 313.
Vid anmälan av propositionen 1943: 179 framhöll jag bland annat, att jag
icke kunde biträda de sakkunnigas förslag, att cheferna för ifrågavarande
anstalter skulle avlönas enligt C-löneplan. Enligt min mening borde extra
ordinarie anställningsform komma till användning. Det syntes böra ankomma
på Kungl. Majit att bestämma de lönegrader, i vilka ifrågavarande
befattningshavare borde placeras.
Riksdagen har beslutat i enlighet med vad sålunda anförts.
Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 235 (s. 48—52) har
riksdagen (skrivelse nr 321, punkt 17:o) fastställt personalförteckning för försvarets
fabriksstyrelse, upptagande bland annat 1 befattning som överingenjör,
chef för försvarets fabriksstyrelses fabriksbyrå, i lönegraden C 8 och 6
befattningar som överingenjörer, fabrikschefer, i högst lönegraden C 8.
Genom beslut den 30 juni 1943 samt den 31 mars och den 30 december
1944 har Kungl Majit sedermera tillsatt ifrågavarande befattningar, därvid
av befattningarna som överingenjörer, fabrikschefer, 1 placerats i lönegraden
C 8 och återstående 5 i lönegraden C 6. Dessa överingenjörsbefattningar
äro icke avsedda för de ifrågavarande tvätt- och reparationsanstalterna
utan för de fabriksstyrelsen underställda nytillverkande fabrikerna.
Såsom chefer för tvätt- och reparationsanstalterna lia fabriksingenjör er avsetts
(jfr propositionen 1943: 180).
I skrivelse den 26 maj 1944 framhöll försvarets fabriksstyrelse att, i samband
med att styrelsen övertoge ansvaret för tillgodoseendet av det militära
tvätt- och reparationsbehovet, avseende beklädnadsartiklar, styrelsens arbets
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 47. 3
uppgifter givetvis komme att ökas liksom styrelsen komme att få taga ställning
till frågor av helt annan natur än dem, som sammanhängde med den
av styrelsen bedrivna rörelsen i övrigt.
Den centrala handläggningen av driftstekuiska frågor avseende denna
verksamhet borde enligt styrelsens förmenande tills vidare kunna ske inom
styrelsens förefintliga sektioner med biträde från och med den tidpunkt, då
Stockholmsanstalten kommit till stånd, av denna anstalts chef. Ett övertagande
av den militära tvätt- och reparationstjänsten medförde emellertid
vissa arbetsuppgifter av ieke-teknisk natur, vilka vore särskilt framträdande
under en övergångstid. För handläggningen av sådana frågor borde enligt
styrelsens förmenande inrättas en särskild sektion inom styrelsens fabriksbyrå.
I anslutning till det anförda hemställde styrelsen örn medgivande att
få inrätta en tvättsektion.
Genom beslut den 21 juli 1944 har Kungl. Majit i anledning av nyssnämnda
framställning lämnat fabriksstyrelsen det begärda medgivandet för
tiden högst intill den 1 juli 1945.
I skrivelse den 18 augusti 1944 angående medelsäskanden för budgetåret
1945/46 m. m. har försvarets fabriks styr else anfört, bland annat, följande.
Såsom av fabriksstyrelsens skrivelse den 26 maj 1944 framginge hyste
styrelsen den uppfattningen, att vid tidpunkten för inrättandet av en central
tvätt- och reparationsanstalt i Stockholm denna anstalts chef skulle lia att
biträda styrelsen i driftstekniska frågor avseende tvätt- och reparationstjänsten
i dess helhet.
Genom det ökade ansvar och den större arbetsbörda, som vid en sådan
organisation skulle anförtros chefen för den blivande Stockholmsanstalten,
syntes det styrelsen nödvändigt, att åt denna befattning gåves en något
högre löneställning än vad reparationstjänstutredningen föreslagit. Med hänsyn
till att dessa löneförmåner i så fall icke kunde inrymmas inom Eolöneplanen,
hade styrelsen funnit det erforderligt, att denna befattning i
stället för att inplaceras i sistnämnda löneplan upptoges såsom en C-tjänst,
varvid lönegraden C 4 syntes styrelsen böra ifrågakomma. Befattningen
borde lämpligen betecknas såsom en överingenjörsbefattning och i personalförteckningen
uppföras i högst lönegrad C 4.
Allmänna lönenämnden och för svar sväsendets lönenämnd ha i gemensamt
remissyttrande den 16 september 1944 anfört, att med hänsyn till arten och
omfattningen av de arbetsuppgifter, som enligt fabriksstyrelsens förslag
skulle åligga chefen för den blivande Stockholmsanstalten, lönenämnderna
ej hade något att erinra mot att för denne chef inrättades en överingenjörsbefattning
i högst lönegrad C 4.
De hittills projekterade centrala tvätt- och reparationsanstalterna beräknas
kunna tagas i bruk, anstalten på Gotland sommaren 1945, anstalterna i
Stockholm och Boden i början av år 1946, anstalten i Långsele omkring
mitten av år 1946 samt anstalterna i Herrljunga och Mjölby omkring årsskiftet
1946/47. Den provisoriska anstalten i Landskrona arbetar sedan den
1 juli 1944 i försvarets fabriksstyrelses regi.
''Departements
chefen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 47.
Det är givet, att arbetsuppgifterna för fabriksstyrelsen, i och med att
styrelsen övertager ansvaret för en stor del av den militära tvätt- och reparationstjänsten,
komma att uppvisa en avsevärd ökning, särskilt som här
ifrågavarande verksamhet i väsentliga delar skiljer sig från den inom försvarets
fabriksverk i övrigt bedrivna rörelsen. För handläggning av med
tvätt- och reparationstjänsten sammanhängande frågor av icke-teknisk natur,
som särskilt i samband med övergången från den hittills mera hantverksmässigt
bedrivna militära tvätt- och reparationstjänsten till en mera centraliserad
verksamhet kunna beräknas uppstå, har — såsom av det föregående
framgår — Kungl. Majit medgivit, att tills vidare under viss tid en ny sektion
må finnas inrättad å fabriksstyrelsens fabriksbyrå. Den centrala handläggningen
av driftstekniska frågor avseende tvätt- och reparationsverksamheten
har däremot av fabriksstyrelsen beräknats kunna ske inom styrelsens nuvarande
sektioner under förutsättning att från och med tillkomsten av en
central tvätt- och reparationsanstalt i Stockholm eller dess närhet denna
anstalts chef erhåller i uppdrag att inom styrelsen biträda vid handläggandet
av hithörande frågor.
Yad försvarets fabriksstyrelse sålunda anfört rörande handläggningen av
de driftstekniska frågorna anser jag mig kunna biträda. Med hänsyn till
vad som tidigare förutsatts i fråga örn löneställningen för de centrala tvättoch
reparationsanstalternas chefer har jag däremot funnit det tveksamt, om
chefen för Stockliolmsanstalten — även örn han erhåller i uppdrag att inom
fabriksstyrelsen biträda vid handläggningen av angivna frågor — bör avlönas
enligt C-plan. Emellertid är det av vikt, att för denna befattning kan förvärvas
en särskilt kvalificerad person. I betraktande härav och med hänsyn till
den ökade arbetsbörda och det ansvar som kommer att åvila chefen för
Stockholmsanstalten i jämförelse med de övriga motsvarande befattningshavarna
vill jag icke motsätta mig, att ifrågavarande befattningshavare anställes
såsom överingenjör och erhåller en högre löneställning än cheferna
för övriga tvätt- och reparationsanstalter. En placering i högst lönegrad
C 4, på sätt allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd förordat,
synes vara befogad. Befattningen synes böra inrättas från och med
tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes. Jag förutsätter, att denna
lönefråga tages under förnyad omprövning framdeles, då skifte å tjänsten
skall ske.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att å den av riksdagen fastställda personalförteckningen för
försvarets fabriksverk, med tillämpning från och med tidpunkt
som av Kungl. Majit bestämmes, uppföra en överingenjör,
fabrikschef, i högst lönegraden C 4.
2.
Inom Motala landskommun finnes för närvarande en statsunderstödd
anstalt för yrkesundervisning inrättad. I likhet med vissa större enskilda
5
Kungl. Maj-.ts proposition nr 47.
industrier i orten har den under försvarets fabriksstyrelse sorterande
centrala torpedverkstaden i Motala låtit sina lärlingar deltaga i yrkesskolans
undervisning, varvid verkstaden erlagt årliga kursavgifter. Yrkesskolans nuvarande
lokaler — inrymda i en källarvåning — synas emellertid, enligt vad
försvarets fabriksstyrelse uppgivit, mindre lämpliga för sitt ändamål och
dessutom otillräckliga. Fråga har därför uppkommit rörande möjligheterna
att få till stånd en nybyggnad för yrkesskolan.
Försvarets fabriksstyrelse har i sin skrivelse angående medelsbehoven för
nästa budgetår härom anfört i huvudsak följande.
Vid förhandlingar mellan de större industrierna i Motala och representanter
för Motala landskommun hade förslag väckts örn uppförande av en
nybyggnad för yrkesskolans inrymmande. Enligt förslaget skulle byggnadskostnaderna
uppgå till 220 000 kronor, varvid kommunen skulle bidraga med
120 000 kronor och fyra industriföretag svara för återstående byggnadskostnader,
eller sammanlagt 100 000 kronor. Av sistnämnda belopp hade centrala
torpedverkstaden ansetts böra svara för 20 000 kronor. Yid sammanträde
med kommunalfullmäktige i Motala socken den 17 maj 1944 hade beslutits,
att fullmäktige skulle ingå med framställning örn lånetillstånd avseende
ett 25-årigt amorteringslån å 120 000 kronor för täckande av kommunens
bidrag till skolan.
Erfarenhetsmässigt hade det alltid visat sig vara av stort varde for en
industri att på orten äga tillgång till yrkesskola för utbildning av industriens
lärlingar. Betydelsen härav vore så mycket större å sådana orter som
Motala, där rekrytering av den yrkeskunniga arbetarpersonalen endast med
svårighet kunde ske. För centrala torpedverkstadens del hade den redan
befintliga yrkesskolan i Motala varit av stor betydelse ur dessa synpunkter.
En nybyggnad för ändamålet, varigenom en rationellare undervisning skulle
kunna åstadkommas, syntes fabriksstyrelsen vara av stort värde. De fördelar
för verkstaden, som skulle bliva en följd av den planerade nybyggnaden,
syntes styrelsen komma att väl uppväga verkstadens bidrag till anläggningen.
Fabriksstyrelsen ansåge sig med hänsyn härtill böra göra framställning
örn att få disponera 20 000 kronor för ändamålet. Styrelsen förutsatte,
att centrala torpedverkstaden, sedan bidraget utlämnats, bleve representerad
i skolans styrelse.
Yad beträffade finansieringssättet syntes, såvitt fabriksstyrelsen kunde
finna, tvenne vägar stå till buds. För ändamålet kunde antingen disponeras
inom fabriksverket tillgängliga driftmedel eller ock anvisas ett anslag
över driftbudgeten. Med hänsyn till att fabriksverket vore ett affärsdrivande
verk, vars samtliga kostnader med undantag för investeringar
i egna anläggningar och beredskapskostnader principiellt borde bestridas av
fabrikernas driftmedel, syntes det styrelsen ligga närmast, att även nu ifrågavarande
kostnad belastade fabriksverkets drift.
T remissyttrande i ärendet den 12 september 1944 har överstyrelsen för
yrkesutbildning tillstyrkt bifall till framställningen.
I detta sammanhang torde böra anmärkas, att skolan åtnjuter statsunderstöd
i form av bidrag till lärarlöner i viss utsträckning ävensom för anskaffning
och underhåll av undervisningsmateriel men att i övrigt statsbidrag
ej utgår.
Att centrala torpedverkstaden har fördel av att i verkstadens närhet äga
tillgång till en yrkesskola för utbildning av lärlingar synes uppenbart. En
Departemen
chefen.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 47.
förutsättning för ett gott resultat av skolans verksamhet är emellertid, att
lokalfrågan erhåller en lämplig lösning. Jag vill därför icke resa erinran
mot att av statsmedel ett bidrag av 20 000 kronor anslås för detta ändamål.
I likhet med försvarets fabriksstyrelse finner jag lämpligast, att ifrågavarande
kostnad belastar fabriksverkets drift. Det synes önskvärt, att torpedverkstaden
blir representerad i skolans styrelse.
I 4 § av den av Kungl. Majit fastställda instruktionen för försvarets
fabriksverk (SFS 1944: 341) har intagits en bestämmelse av innebörd, bland
annat, att styrelsen äger föranstalta örn åtgärder för att bibringa personalen
kunskaper i facktekniskt, ekonomiskt och hygieniskt avseende. Åtgärder av
angiven art, vilka kräva större kostnader, må dock ej utan Kungl. Maj:ts
medgivande vidtagas. Föreliggande ärende, då fråga är örn understödjande av
en skola, som enligt det föregående i viss utsträckning åtnjuter statsunderstöd
i annan ordning, synes böra underställas riksdagens prövning.
I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att av försvarets fabriksverks driftmedel ett
belopp av 20 000 kronor må utgå såsom bidrag till nybyggnad
för kommunal yrkesskola i Motala socken.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
under punkterna 1 och 2 hemställt förordnar
Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Magnus Lagercrantz.
Stockholm 1945, K. L. Beckmans Boktryckeri.