Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

1

Nr 43.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående fortsatt giltighet av förordningen den 19
november 1943 (nr 778) örn tillfällig nedsättning av
skatten för vissa automobiler; given Stockholms slott
den 2 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning angående fortsatt giltighet av förordningen
den 19 november 1943 (nr 778) om tillfällig nedsättning av skatten för
vissa automobiler.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 43

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Förslag

till

förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 19
november 1943 (nr 778) om tillfällig nedsättning av
skatten för vissa automobiler.

Härigenom förordnas, att förordningen den 19 november 1943 om tillfällig
nedsättning av skatten för vissa automobiler, vilken förordning gäller
till och med den 31 december 1945, skall äga fortsatt giltighet till och med
den 31 december 1946.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

O

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Danielson, Andrén.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med chefen för folkhushållningsdepartementet och t. f. chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Danielson.

Enligt 5 § förordningen den 2 juni 1922 örn automobilskatt utgår skatt, för
helt kalenderår räknat, för vanliga automobiler med ringar av annat ämne
än mjuk kautschuk med 50 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram
av automobilens tjänstevikt. För vanliga automobiler med ringar av mjuk
kautschuk beräknas däremot skatten efter differentierade skalor, vilka medföra
väsentligt lägre skattebelopp. Genom förordning den 19 november
1943 (nr 778) örn tillfällig nedsättning av skatten för vissa automobiler har
emellertid föreskrivits, att — utan hinder av vad i 5 § förstnämnda förordning
är stadgat — skatt för automobil med ringar av annat ämne än mjuk
kautschuk skall, under förutsättning att ringarna äro av typ som blivit
av statens trafikkommission godkänd, utgå enligt de grander vilka gälla
beträffande skatt för automobil med ringar av mjuk kautschuk. Giltighetstiden
för denna förordning utlöper den 31 december 1945.

,1 den proposition till 1943 års riksdag (prop. nr 349), som ligger till grand
för sistnämnda förordning, anfördes bland annat, att situationen i fråga örn
motorfordonstrafiken dåmera så förändrats, att en sådan trafik av fordon
med bårda ringar, som det tidigare i väghållningens intresse varit angeläget
att motverka, i stället framstode såsom ett önskvärt bidrag till fyllandet av
trafikbeboven. Under dylika förhållanden kunde uppenbarligen en skattesats,
vars direkta syfte vore att försvåra eller förhindra en sådan trafik, icke
längre bibehållas. Skattebestämmelserna borde i rådande läge så utformas,
att de åtminstone icke innebure en skärpning av de svårigheter, som övergången
till ersättningsringar ur andra synpunkter erhiöde för fordonsäsarna.
Automobiler med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk borde därför åtminstone
temporärt ur beskattningssynpunkt jämställas med automobiler försedda
med gummiringar.

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 43.

Departements chefen.

Såsom redan nämnts utgår giltighetstiden för 1943 års förordning den 31
december 1945. Därest giltighetstiden anses böra förlängas, bör frågan härom
sålunda underställas innevarande års riksdag. I anledning härav hava
genom kommunikationsdepartementets försorg från statskontoret, riksräkenskapsverket,
våg- och vattenbgggnadsstyrelsen, statens trafikkommission, statens
industrikommission, statens väginstitut och Överståthållarämbetet ävensom
länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och
Bohus samt Norrbottens län inhämtats yttranden beträffande frågan, huruvida
förordningen lämpligen bör utsträckas att gälla till och med den 31 december
1946.

De hörda myndigheterna hava samtliga tillstyrkt den ifrågasatta förlängningen
eller i allt fall förklarat sig icke hava något att däremot erinra.

Våg- och vattenbyggnadsstyrelsen har till motivering av sitt ståndpunkttagande
anfört:

Automobilringar av annat material än miuk kautschuk hava mycket
ogynnsam inverkan på vägbanan. Det är därför ur vägunderhållssynpunkt
att dylika ringar icke användas längre än som kan anses vara
nödvändigt med hänsvn till det rådande försörjningsläget. Då emellertid användningen
av nu ifrågavarande ringar är förbunden med avsevärda olägenheter
för fordonsägaren. är det sannolikt, att denne återgår till ringar av miuk
kautschuk, så snart dylika kunna ställas till förfogande. Med hänsvn härtill
anser sig styrelsen kunna förorda den föreslagna förlängningen av giltigheten
av ovannämnda författning.

Trafikkommissionen har för sin del anfört:

Den rådande knappheten på lastbilsringar har medfört, att ett betydande antal
lastbilar måst monteras med ersättningsringar av utav kommissionen
godkänd typ. Antalet sådana i bruk varande ersättningsringar torde f. n.
kunna, uppskattas till omkring 6 000. Såvitt nu kan bedömas torde landets
gummiförsörjningsläge icke komma att undergå en sådan snar förbättring,
som medför möiligheter att redan under år 1946 förse lastbilsnarken med
gil meni ringar i den utsträckning, som erfordras för att bålla samtliga fordon
i. driftsdugligt skick. Man svnes sålunda böra räkna med, att ersättningsringar
mäste komma till användning nå ett större eller mindre antal fordon
även under nästkommande år. Då sålunda samma skäl. som legat till grund
för utfärdandet av ifrågavarande förordning, torde komma att vara för handen
även under år 1946. hemställer kommissionen, att åtgärder måtte vidtagas
för en förlängning av förordningens giltighetstid till och med den 31
december 1946.

Såsom framgår av vad trafikkommissionen anfört, har användningen av
ersättningsringar fatt en relativt betydande omfattning. Tidpunkten för en
avveckling av användningen av ersättningsringar kan ännu icke närmare
beräknas, övervägande skäl tala emellertid för att behovet av skattelättnader
för ersättningsringar vid slutet av år 1945 kommer att göra sig gällande
med samma styrka som hittills. Under sådana förhållanden synes
det lämpligt att utsträcka giltighetstiden för 1943 års förordning ett år eller
till och med den 31 december 1946, För en sådan åtgärd talar jämväl det
förhållandet att, även om lättnader i fråga örn gummiförsörjningen skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

5

inträda under senare delen av år 1945, det likväl synes skäligt att fordonsägare,
som med avsevärda kostnader förskaffat sig ersättningsringar, sättas
i tillfälle att avskriva dessa kostnader genom användning av ringarna även
under år 1946.

Föredraganden hemställer därefter, att upprättat förslag till förordning
angående fortsatt giltighet av förordningen den 19 november 1943 (nr 778)
om tillfällig nedsättning av skatten för vissa automobiler måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Stig Hammar.