Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

1

Nr 313.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsfårslaget för budgetåret 1945146; given
Stockholms slott den 11 maj 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag under punkterna I, II och lil, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 maj 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf,
Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

I. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Avslcrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i betydande omfattning
upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande
investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla
de förändringar, som betingats av de definitiva anslagsäskandena samt
av förslag örn ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen
beräknade.

Sättet för beräkningen av avskrivningsanslagen ansluter sig till vedertagna
principer och torde behöva närmare angivas endast i följande fall.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 313.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Under statens affärsverksfonder lia för investering i telegrafverkets fond
äskats två anslag, vilka såsom betingade av militära skäl torde böra i sin
helhet avskrivas, nämligen ett till reservutrustningar för automatiska telefonstationer
å 300 000 kronor och ett till vissa operativa signalförbindelser å

1 900 000 kronor.

Av de under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen
bör avskrivning icke beräknas å följande för markförvärv avsedda belopp,
nämligen 133 000 kronor av anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus m. m., 73 000 kronor av anslaget till tillbyggnad av landsstatshuset
i Göteborg, 80 000 kronor av anslaget till tillbyggnad av landsstatshuset
i Falun m. m. och 7 500 kronor av anslaget till nybyggnad av skolhus
för Skytteanska skolan i Tärna. Anslaget till ändringsarbeten vid institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda å 27 000 kronor och anslaget till
anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor m. m. för utbyggnad
av tekniska högskolan i Stockholm böra i sin helhet avskrivas omedelbart.

Under försvarets fastighetsfond lia utom ramen för 1942 års försvarsbeslut
under delfonderna för armén, marinen och flygvapnet äskats sammanlagt
sex investeringsanslag, för vilkas avskrivning medel enligt numera
tillämpade principer böra äskas under den för respektive delfond upptagna
samlingsrubriken Övriga arbeten. Sålunda har till smärre nybyggnadsoch
förändringsarbeten under arméns, marinens och flygvapnets delfonder
äskats investeringsanslag om respektive 100 000, 60 000 och 40 000 kronor.
Under arméns delfond har vidare äskats ett investeringsanslag lill avveckling
av beredskapen å 2 000 000 kronor. Under flygvapnets delfond lia dessutom
äskats ett investeringsanslag till vissa kompletteringsarbeten vid flygvapnets
försökscentral å Malmen å 40 000 kronor och ett investeringsanslag
till vissa merkostnader för Södermanlands flygflottilj å 94 000 kronor. Samtliga
investeringsanslag böra — oavsett det förhållandet att från anslaget å

2 000 000 kronor torde komma att bestridas jämväl vissa utgifter för markförvärv
— avskrivas med 50 procent och avskrivningsanslagen under respektive
delfonder alltså upplagas till 1 050 000, 30 000 och 87 000 kronor.

I avbidan på att frågan örn de allmänna grunderna för avskrivning av tillgångar
i försvarets bostadsanskaffningsfond vinner sin lösning, torde anslag
till sådan avskrivning icke böra äskas.

Under statens utlåningsf onder har i samband med framläggande av förslag
om inrättande av en särskild utlåningsfond för värnpliktslån äskats ett investeringsanslag
av 500 000 kronor. Då lånen från fonden skola vara räntefria,
bör investeringsanslaget helt avskrivas genom ett däremot svarande avskrivningsanslag.
Investeringsanslagen till lånefonderna för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer och för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden samt till jordbrukets maskinlånefond, vilka numera
slutligt äskats å riksstaten med 50, 12 respektive 3 miljoner kronor,
böra avskrivas med hittills tillämpade avskrivningsprocenter, eller 27,8, 21,5
respektive 20 procent.

Under fonden för låneunderstöd torde avskrivning böra ske med 29 procent

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

3

å anslaget för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, eller med
6 090 000 kronor, samt med 27 procent å anslagen till lån till uppförande och
förbättringar av lantarbetarbostäder och lån för bostadsförbättringsverksamhet,
eller med respektive 1 080 000 och 2 160 000 kronor. För avskrivning av
ett anslag för lån till kolonisation för estlandssvenskama bör äskas det i
statsverkspropositionen beräknade beloppet eller 500 000 kronor.

Samtliga nu erforderliga ändringar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens
förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgå av följande översikt.

ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor

Statens affärsverksfonder:

Reservutrustningar för automatiska telefonstationer (jfr

prop. nr 149) ...................................... 4- 300 000

Vissa operativa signalförbindelser (jfr prop. nr 149) ......+ 1 900 000

L uftfartsfond en:

Belysningsanläggningar för luftfartsleder (jfr prop. nr 318) + 125 000

Radiofyrar för luftfarten (jfr prop. nr 318) ..............+ 100 000

Byggande och förbättring av flygplatser (jfr prop. nr 318) + 1 500 000

Statens allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (jfr

prop. nr 242) ....................................... 66 500

Annexbyggnad till kanslihuset (jfr prop. nr 194) ..........+ 716 300

Anordnande av lokaler för högsta domstolen (jfr prop.

nr 98).............................................+ 100 000

Anordnande av lokaler för Svea hovrätt (jfr prop. nr 98) .. 4- 56 300

Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och

luftfartsstyrelsen (jfr prop. nr 263) ..................+ 600 000

Tillbyggnad till landsstatshuset i Kalmar (jfr prop. nr 99).. -f- 225 000

Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Kristianstad (jfr

prop. nr 146) ...................................... -h 175 000

Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg (jfr prop. nr 205) + 143 000

Tillbyggnad av landsstatshuset i Falun m. m. (jfr prop.

nr 195) ............................................ F 217 500

Anordnande av provisoriska lokaler för länsstyrelsernas

folkbokföringsavdelningar (jfr prop. nr 312) ..........+ 1 000 000

Inredning av vissa vindsutrymmen inom statens historiska

museum (jfr prop. nr 317) ..........................+ 15 000

Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska
institutionen vid universitetet i Uppsala (jfr prop.

nr 317) ...........................................+ 70 009

Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala (jfr prop. nr 317) ..............4- 45 000

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor

Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet (jfr

prop. nr 302) ......................................

Utbyggande av karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 302) ....
Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm
(jfr prop. nr 326).............................

Anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor

m. m. för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm

(jfr prop. nr 326) ..................................

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola (jfr prop.

nr 302) ...........................................

Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda (jfr

prop. nr 317) ......................................

Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Skara (jfr

prop. nr 200) ......................................

Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Strängnäs (jfr prop. nr 200) ........................

Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Växjö (jfr prop. nr 200) ............................

Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda
(jfr prop. nr 317) ..........................

Ändringsarbeten vid institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda (jfr prop. nr 221) ........................

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna (jfr prop.

nr 221) ............................................

Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna m. m.

(jfr prop. nr 317) ..................................

Om- och tillbyggnad av flygtekniska försöksanstaltens
verkstadsavdelning (jfr prop. nr 126) ................

i

+

Försvarets fastighets fond:

Arméns delfond:

övriga arbeten (jfr prop. nr 180 och 322) ............+

Marinens delfond:

övriga arbeten (jfr prop. nr 180) ....................+

Flygvapnets delfond:

övriga arbeten (jfr prop. nr 97 och 180) ..............+

Statens utlåning sfonder:

Värnpliktslånefonden (jfr prop. nr 198) ................+

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

bamrika familjer (jfr prop. nr 324) ..................+

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
(jfr prop. nr 324) ..........................+

800 000
500 000

58 300

77 000
1 115 000
367 500
402 000
340 000
253 500
75 000
27 000
372 500
235 000
98 000

1 050 000
30 000
87 000

500 000
5 560 000

1 999 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 313. 5

ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor

Fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (jfr prop.

nr 324) ...........................................— 6 090 000

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

(jfr prop. nr 324) ..................................+ 945 000

Lån till bostadsförbättringsverksamhet (jfr prop. nr 324) .. + 1 431 000

Summa + 17 454 900.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar
av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning
av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1945/46, i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Statens aftärsverksfonder:
Kommunikationsdepartementet:
Reservutrustningar för automatiska telefonstationer
.................. kronor 300 000

Vissa operativa signal förbindelser .... » 1 900 000

Luf tf artsfonden s

Kommunikationsdepartementet:
Belysningsanläggningar för luftfartsle der

............................ kronor 900 000

Radiofyrar för luftfarten............ » 200 000

Byggande och förbättring av flygplatser
............................ » 4 000 000

Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten
........................ » 200 000

Statens allmänna tastlghetsfond:

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m................. kronor 1 233 500

Kommunikationsdepartementet:

Annexbyggnad till kanslihuset ...... » 716 300

Anordnande av lokaler för högsta domstolen
.......................... » 100 000

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 313.

Anordnande av lokaler för Svea hovrätt kronor

Åmbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och luftfartssty relsen

.......................... »

Tillbyggnad till landsstatsliuset i Kalmar
............................ »

Om- och tillbyggnad av länsresidenset

i Kristianstad.................... »

Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg
............................ »

Tillbyggnad av landsstatshuset i Falun

m. m........................... »

Anordnande av provisoriska lokaler för
länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar
.......................... »

56 300

600 000
225 000
175 000
143 000
217 500

1 000 000

Ecklesiastikdepartementet:

Inredning av vissa vindsutrymmen inom

statens historiska museum ........ »

Ombyggnads- och installationsarbeten i
byggnaden för kemiska institutionen

vid universitetet i Uppsala........ »

Uppförande av byggnad för meteorologiska
institutionen vid universitetet i

Uppsala ........................ »

Nybyggnad för karolinska mediko-ki rurgiska

institutet ................ »

Utbyggande av karolinska sjukhuset . . »

Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska

högskolan i Stockholm............ »

Anordnande av provisoriska lokaler för
arkitektkontor m. m. för utbyggnad
av tekniska högskolan i Stockholm . . »

Nybyggnader för Chalmers tekniska

högskola ...................... »

Nybyggnad för högre allmänna läroverket
i Haparanda .............. »

Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Skara ................ »

Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid
småskoleseminariet i Strängnäs .... »

Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid

småskoleseminariet i Växjö........ »

Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet
i Haparanda ...... »

15 000

70 000

45 000

800 000
500 000

58 300

77 000
1 115 000
367 500
402 000
340 000
253 500
290 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

7

Ändringsarbeten vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda .... kronor
örn- och ngbyggnadsarbeten vid döv stumskolorna

.................... »

Nybyggnad av skolhus för Skytteanska
skolan i Tärna m. m............. »

Handelsdepartementet:

Örn- och tillbyggnad av flygtekniska
försöksanstaltens verkstadsavdelning »

Försvarets fastighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméns delfond:

Övriga arbeten .................. kronor

Marinens del fond:

övriga arbeten .................. »

Flygvapnets delfond:
övriga arbeten . .

Statens utlåningsfonder:

Försvarsdepartementet:

Värnpliktslånefonden .............. kronor

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer »

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden ........ »

Jordbruksdepartementet:

Jordbrukets maskinlånefond ........ »

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnads verksamhet

...................... kronor

Lån till uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder .............. »

Lån till bostadsförbättringsverksamhet »
Lån till kolonisation för estlandssvenskarna
.......................... »

27 000
372 500
235 000

98 000

1 050 000

30 000
87 000

500 000

13 900 000

2 580 000

600 000

6 090 000’

1 080 000
2 160 000

500 000.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

II. Driftbudgeteil.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret
1945/46 upptogos utgifter å sammanlagt 3 240 miljoner kronor. Härav
folio 2 600 miljoner kronor på egentliga statsutgifter, 380 miljoner kronor på
utgifter för statens kapitalfonder och 260 miljoner kronor på beredskapsstalen
för försvarsväsendet.

I särskilda propositioner har Kungl. Majit framlagt förslag till ett flertal
ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse fjärde, femte, åttonde och nionde
huvudtitlarna samt huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Försvarshuvudtiteln visar en ökning med icke mindre än 114 miljoner
kronor, vilken förklaras därav, att å huvudtiteln upptagits särskilda anslag
för beredskapens avveckling å sammanlagt 115 miljoner kronor; samtidigt ha
emellertid de tidigare i budgetbalansen ingående beredskapsutgifterna ansetts
kunna bortfalla. På socialdepartementets huvudtitel, vilken i
statsverkspropositionen upptogs med 610 miljoner kronor, har inträtt en ökning
med drygt 94 miljoner kronor. Härav faller ett belopp av 50 miljoner
kronor på ett anslag till kostnader för överflyttning av arbetskraft, vilket enligt
de i propositionen nr 265 framlagda principerna föreslagits till överförande
fran allmän beredskapsstat till riksstaten. Bland övriga större utgiftsökningar
märkas en stegring av kostnaderna för statens arbetsmarknadskommissions
och underställda organs verksamhet med sammanlagt över 4 miljoner
kronor, en höjning av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. med 17,5 miljoner kronor samt en ökning av anslaget till bidrag
till främjande av bostadsbyggande på landsbygden med 12,5 miljoner kronor.
Den återstående utgiftsökningen fördelar sig på ett stort antal anslag
under huvudtiteln. — Sjätte huvudtiteln företer en ökning med 6
miljoner kronor, huvudsakligen hänförlig till det statliga vägväsendet. —
Sjunde huvudtiteln uppvisar en ökning med över 5 miljoner kronor,
varav huvuddelen faller på utgifter för folkbokföringen. — Åttonde huvudtitelns
slutsumma har ökats med över 16 miljoner kronor. Härav
utgör ett belopp av 8 miljoner kronor en tillfällig utgiftsstegring för kristilllägg
till befattningshavare i statens tjänst m. fl. Bland övriga kostnadsstegringar
märkas anslag för medicinsk forskning samt för de tekniska högskolorna
m. fl. undervisningsinstitutioner. — Nionde huvudtiteln företer
en nettominskning av anslagssumman med över 51 miljoner kronor. Bortfallet
av ett anslag för täckning av svenska spannmålsaktiebolagets underskott
samt av ett anslag till prisclearing för fodermedel, vilka i statsverkspropositionen
beräknats till 53 respektive 7 miljoner kronor, motvägas av
höjningar med sammanlagt nära 9 miljoner kronor å ett stort antal anslag
under huvudtiteln. — Folkhushållningsdepartementets huvudtitel
företer en minskning å nära 3 miljoner kronor, som uppkommit genom
en minskning av anslaget till prisrabattering å livsmedel av 5 miljoner
kronor, delvis motvägd av höjningar av andra anslag. Under huvudtiteln a v -

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

9

-skrivning av nya kapitalinvesteringar, vilken i statsverkspropositionen
uppfördes med 76 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar påkallade,
vilka jag i det föregående anmält. Ändringarna medföra en höjning
av anslagssumman med 17 miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan fattat
beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon större förändring av
siffrorna.

Den totala nettoökningen i förhållande till statsverkspropositionen, med
vilken man nu har att räkna, uppgår till 204 miljoner kronor.

Medelsbehovet under de olika huvudtitlarna på beredskapsstaten för försuarsväsendet
för nästa budgetår uppskattades i statsverkspropositionen till
260 miljoner kronor, varav 250 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln.
Enligt det slutliga förslaget till stat, som jag i annat sammanhang denna dag
anmäler, skola anslagen uppföras med de preliminärt beräknade beloppen.
Emellertid föreligger icke sådan anledning att räkna med att beredskapsstaten
skall behöva utnyttjas, att den längre bör uppföras å riksstaten. Mot
nyssnämnda anslagsökning å driftbudgeten av 204 miljoner kronor har man
alltså att ställa bortfallet av beredskapsstaten för försvarsväsendet. Driftbudgetens
beräknade utgiftssumma minskas därför i förhållande till riksstaten
med (260 — 204 =) 56 miljoner kronor till (3 240 — 56 =) 3 184
miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av
3 240 miljoner kronor, varav 2 903 miljoner hänförde sig till egentliga statsinkomster
och 337 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i
statsverkspropositionen inkomst- och förmögenhetsskatten giva 685 miljoner
kronor, värnskatten 525 miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 50 miljoner
kronor och särskild skatt å förmögenhet 34 miljoner kronor. Stämpelmedlen
upptogos till 75 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta
55 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades giva sammanlagt 1 298
miljoner kronor, varav i allmän omsättningsskatt 330 miljoner kronor, varuskatt
70 miljoner kronor, tobaksskatt 290 miljoner kronor och skatter på
alkoholhaltiga drycker sammanlagt 413 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen
till sammanlagt 224 miljoner kronor, varav för postverket 42 miljoner
kronor, för telegrafverket 60 miljoner kronor, för statens järnvägar 60
miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 38 miljoner kronor och för domänverket
24 miljoner kronor.

Vid framläggandet den 9 december 1944 av förslag till inkomstberäkning
lör budgetåret 1945/46 uttalade riksräkenskapsverket, att beräkningen vore
grundad på mycket osäkra och svårbedömbara faktorer, varför verket fann
naturligt, alt den gjordes till föremål för en allmän översyn vid fastställan -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

det av riksstaten för nästa budgetår. Vid anmälan av frågan i finansplanen
godtog jag i huvudsak verkets uppskattningar. Med hänsyn till riskerna för
en ytterligare minskad varuimport under nästa budgetår sänktes dock tullmedlen
med 20 miljoner kronor, varjämte vissa andra smärre justeringar
vidtogos. Medan riksräkenskapsverkets inkomstberäkning slutade på 3 259
miljoner kronor, förordades i statsverkspropositionen att inkomsterna skulle
upptagas till nyssnämnda belopp av 3 240 miljoner kronor. Jag förutsatte
därvid i likhet med verket, att beräkningarna senare under riksdagen skulle
göras till föremål för en allmän översyn.

I skrivelse den 26 april 1945 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion
avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1945/46. Beträffande sättet
tor beräkningens verkställande bar verket anfört i huvudsak följande.

Riksräkenskapsverket har hos vederbörande myndigheter med flera anhållit,
att de vilte meddela ämbetsverket förnyad beräkning rörande inkomsterna
under budgetåret 1945/46 å de större inkomsttitlarna samt vissa andra speciellt
konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Därjämte har, i den mån så varit påkallat,
upplysning inhämtats under hand.

Vid den granskning av inkomstutfallet som verkställts har riksräkenskapsverket
ansett sig kunna utgå ifrån, att de allmänna förutsättningar för beräkningen
av inkomstutfallet som angivits i 1945 års statsverksproposition
alltjämt äro bestående samt i övrigt utgått från antagandet att dyrtidstillägg,
rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg i fortsättningen skola
utgå efter nu gällande grunder. Då sålunda de tidigare till grund för beräkningen
lagda förutsättningarna icke ändrats, har riksräkenskapsverket icke
heller anledning föreslå några större ändringar med avseende å de i statsverkspropositionen
för nästkommande budgetår gjorda beräkningarna.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter och
avgifter, vilka grunda sig på årets taxering, har xäksräkenskapsverket icke i
detta sammanhang framlagt förslag till revision av den tidigare beräkningen,
emedan underlag för en översyn ännu ej föreligger. Verket har dock gått i
författning om införskaffande från taxeringsmyndigheterna av erforderligt
material för bedömande av utfallet av pågående taxering.Resultaten av taxeringsundersökningen
torde, så snart de bliva tillgängliga, få meddelas vederbörande
riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen
av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som av myndigheterna ifrågasatts,
framgå av det följande.

Stämpel medel, som i statsverkspropositionen beräknades till 75 miljoner
kronor, förutses för innevarande budgetår inflyta med 80 miljoner kronor,
vilket innebär en betydande ökning i förhållande till föregående budgetår.
För budgetåret 1945/46 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsten av
stämpelmedel till 78 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket för sin del
förordat, att inkomsten upptages till i avrundat tal 80 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. Enligt statsverkspropositionen beräknas
fordonsskatten inflyta med 35 miljoner kronor och bensinskatten med 20 miljoner
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu beräknat dessa skattetitlar
till 32 respektive 15 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

11

funnit anledning ändra sina i den tidigare inkomstberäkningen gjorda antaganden,
har förordat, att dessa titlar vid den slutliga statsregleringen upptagas
med samma belopp som beräknats i statsverkspropositionen.

Inkomsttiteln tullmedel upptogs i statsverkspropositionen till 70 miljoner
kronor. Generaltullstyrelsen har nu förordat, att tullmedlen för nästa budgetår
beräknas till 60 miljoner kronor. Denna beräkning är gjord med hänsyn
tagen till den nuvarande mycket obetydliga tullmedelsinkomsten samt i övrigt
med utgångspunkt från antagandet, att netlouppbörden av tullmedel under
innevarande budgetår kommer att uppgå till 75 miljoner kronor. Styrelsen har
vidare utgått från att en eventuell ökning av importen i första hand kommer
att omfatta icke tullpliktiga varor. Riksräkenskapsverket, som funnit denna
beräkning alltför pessimistisk, har för sin del förordat, att tullmedlen
i det slutliga riksstatsförslaget beräknas till 70 miljoner kronor.

1 riksstatsförslaget beräknas varu skatten till 70 miljoner kronor.
Skattens avkastning under innevarande budgetår uppskattas till 75 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha beräknat skattens avkastning
under nästa budgetår till sammanlagt 67,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har icke funnit anledning att förorda någon ändring av det
i riksstatsförslaget uppförda beloppet.

Trafikskatten, som för innevarande budgetår beräknas inflyta med i
runt tal 28 miljoner kronor, har i statsverkspropositionen beräknats till 26
miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har föreslagit att skatten även för nästa år
skall beräknas inflyta med 28 miljoner kronor. Till denna beräkning har
riksräkenskapsverket anslutit sig.

I riksstatsförslaget har inkomsttiteln accis å margarin och vissa
andra fettvaror beräknats till 12 miljoner kronor. Inkomsttillflödet under
budgetåret 1944/45 beräknas till 14,5 miljoner kronor. Livsmedelskommissionen
har nu beräknat inkomsterna å denna titel under nästa budgetår
till 8,4 miljoner kronor. I anslutning härtill har riksräkenskapsverket förordat,
att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1945/46 uppföres med i Tunt
tal 10 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 15 miljoner kronor.
Uppbörden under innevarande budgetår beräknas till 14 miljoner kronor.
Vid nu verkställda förnyade beräkningar lia inkomsterna å denna titel
under nästa budgetår beräknats av generaltullstyrelsen till 7 och av livsmedelskommissionen
till 11,5 miljoner kronor. Då dessa beräkningar inrymma
en viss säkerhetsmarginal har riksräkenskapsverket ansett sig icke böra förorda
någon ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln uppförts i riksstatsförslaget.

Inkomsttiteln tobaksskatt har i riksstatsförslaget beräknats till 290
miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas .skatten inflyta med
ungefär detta belopp. Tobaksmonopolet har uttalat, att skatten för nästa
budgetår icke kan beräknas inflyta med mera än 280 miljoner kronor. Med
utgångspunkt från de allmänna förutsättningar, som riksräkenskapsverket
tidigare lagt till grund för sin inkomstberäkning och med vilka verket alltjämt
anser sig böra räkna, finner ämbetsverket icke anledning förorda nå -

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

gon ändring av det belopp, varmed inkomsttiteln tobaksskatt upptagits i riksstatsförslaget.

I riksstatsförslaget Ilar omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker beräknats till 290 miljoner kronor. Skatten beräknas
lör innevarande budgetår inflyta med ca 305 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,
som tidigare föreslagit, att denna skatt för nästkommande budgetår
skulle beräknas inflyta med allenast 275 miljoner kronor, föreslår nu, att
intäkten beräknas till 285 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser sig
för sin del icke lia anledning förorda någon ändring av det i riksstatsförslaget
upptagna beloppet.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstatsförslaget
upptagits med 15 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen, som tidigare
för budgetåret 1945/46 ansett sig kunna räkna med en inkomst å 20 miljoner
kronor, finner sig nu icke böra räkna med högre inkomst än 10 miljoner
kronor. För innevarande budgetår beräknas skatten inflyta med 22
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del icke funnit anledning
förorda någon sänkning av det i riksstatsförslaget beräknade beloppet.

Maltdrycksskatten har i riksstatsförslaget upptagits till 35 miljoner
kronor och beräknas för innevarande budgetår inflyta med 38 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår
till 38 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill
förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 38 miljoner
kronor.

Skatt å läskedrycker har i riksstatsförslaget upptagits med 11
miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsten till 12,5 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket ha nu uppskattat
inkomsten å denna titel under nästa budgetår till 12 miljoner kronor.

Beträffande överskotten av statens affärsverksfonder har
riksräkenskapsverket, som icke föreslagit någon ändring av de i riksstatsförslaget
upptagna beloppen, anfört i huvudsak följande.

Generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen
ha enligt skrivelser till riksräkenskapsverket icke föreslagit någon korrigering
av de i riksstatsförslaget beräknade beloppen. Telegrafstyrelsen har
uttalat, att styrelsen icke funnit anledning frångå sin tidigare uppskattning,
enligt vilken inkomstöverskottet uppskattas till 56 miljoner kronor. Styrelsen
har ansett sig kunna räkna med något sjunkande inkomster, beroende på att
det vore ovisst om styrelsens fordringar på utlandet komme att inflyta. Å andra
sidan hade, framhåller styrelsen, telegrafverkets rörelse under den hittills förflutna
delen av innevarande år visat fortsatt gynnsam utveckling, vartill
komme att den av telegrafstyrelsen tidigare beräknade extra avsättningen till
värdeminskningskonto torde bliva mindre på grund av den av verkstadskonflikten
föranledda förseningen av materielleveranserna för anläggningsarbeten
och den därmed följande mindre omfattningen av dessa arbeten. Riksräkenskapsverket
anser sig icke böra förorda någon ändring av det i riksstatsförslaget
upptagna beloppet.

Riksräkenskapsverkets nya förslag innefattar en höjning av inkomsterna
med sammanlagt 9 miljoner kronor enligt följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

13

Riksstatsför-

Riksräkenskaps-

ökning ( + )

slaget

verkets ändrings-förslag

Minskning (—)

Kronor

Kronor

Kronor

Stämpelmedel ..........

75 000 000

80 000 000

+ 5 000 000

Trafikskatt.............

Accis å margarin och vissa

26 000 000

28 000 000

+ 2 000 000

andra fettvaror........

12 000 000

10 000 000

— 2 000 000

Maltdrycksskatt.........

35 000 000

38 000 000

+ 3 000 000

Skatt å läskedrycker ....

11 000 000

12 000 000

+ 1 000 000

I statsverkspropositionen beräknades överskottet av marinens delfond av
försvarets fastighetsfond till 3 780 000 kronor. Enligt det i proposition nr 180
framlagda definitiva förslaget kan detta överskott icke upptagas till högre
belopp än 3 500 000 kronor. Vidare har i proposition nr 122 framlagts förslag
bland annat örn lönereglering för lantbruksingenjörema. Vid bifall härtill
böra statens inkomster av denna verksamhet, redovisade under rubriken
Uppbörd i statens verksamhet, uppräknas från 140 000 till 400 000 kronor
och inkomsttitelns benämning ändras till Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen.
Motsvarande justeringar av riksstatens inkomstsida bör nu
vidtagas.

En sammanställning av inkomsterna å driftbudgeten innefattande förenämnda
ändringar torde såsom Bihang A få fogas vid detta protokoll.

I det förslag till riksstat för budgetåret 1945/46, som framlades i årets Departement*-statsverksproposition, visade driftbudgeten en inkomstsumma av 3 240 mil- CÄ«/enjoner
kronor. Utgifterna uppgingo till sammanlagt drygt 2 980 miljoner kronor.
Härtill kom emellertid en utgiftspost för försvarsberedskapsstaten, som
upptogs med 260 miljoner kronor. Driftbudgeten, inklusive försvarsberedskapsstaten,
var alltså praktiskt taget jämnt balanserad. Den föregående redogörelsen
har givit vid handen, att anledning nu föreligger till en mindre
justering av den tidigare inkomstberäkningen samt att driftbudgetens utgiftssida
visar rätt omfattande förändringar i förhållande till riksstatsförslaget i
statsverkspropositionen.

Enligt den nyss återgivna, nya inkomstberäkningen bör inkomslsumman
på driftbudgeten i förhållande till det preliminära förslaget ökas med 9 miljoner
kronor. En ytterligare jämkning kan bli påkallad, när kännedom vunnits
örn resultatet av taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.

I rådande läge kan jag — med bortseende tillsvidare från frågan örn grunderna
för uttagande av inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt —
tillstyrka, att inkomstsidan utformas i enlighet nied riksräkenskapsverkets förslag
nied de mindre justeringar för försvarets fastighetsfond och inkomsttiteln
Uppbörd i statens verksamhet som nyss angivits. Jag förutsätter dock
därvid, att riksdagen erhåller tillgång till senare inflytande statistiskt material
rörande taxeringsresultatet och vidtager de ändringar i inkomstberäkningen
till vilka detta kan föranleda. Det är givet, att förändringarna i det

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

internationella läget kunna medföra stora förskjutningar i utfallet under
olika inkomsttitlar. Den nu föreslagna inkomstberäkningens hypotetiska karaktär
måste därför understrykas. Om bestämdare hållpunkter vunnits för
en bedömning av inkomstutvecklingen vid riksdagens höstsession, torde en
ny beräkning då böra föreläggas riksdagen för kännedom. ’

Vid bedömningen av de förändringar som inträtt på driftbudgetens utgiftssida
bör uppmärksamhet i främsta rummet ägnas försvarsutgifterna. I
riksstatsförslaget räknades med utgifter å försvarsberedskapsstat till ett sammanlagt
belopp av 260 miljoner kronor. Å andra sidan omfattade fjärde huvudtiteln
på driftbudgeten endast ordinarie försvarsutgifter. Beredskapsutgifterna
avsågo dels någon kortare tids fortsatt försvarsberedskap även efter
budgetårsskiftet, dels avvecklingen av försvarsberedskapen. Såsom närmare
utvecklas vid anmälan av slutligt förslag till försvarsberedskapsstat
lor nästa budgetår, finnes för närvarande anledning att räkna med att försvarsberedskapen
skall kunna upphöra redan vid budgetårsskiftet. Under
sådana förhallanden bar det synts lämpligt att å fjärde huvudtiteln uppföra
de anslag, som beräknas bliva erforderliga för finansiering av avvecklingskostnaderna,
och att räkna med att försvarsberedskapsstaten efter denna
omläggning av redovisningen av ifrågavarande kostnader överhuvud icke
skall behöva sättas i kraft. Konsekvensen härav är att fjärde huvudtiteln
kommer att visa en ökning med 114 miljoner kronor i förhållande till det
i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget samtidigt som emellertid
den i detta förslag uppförda utgiftsposten för försvarsberedskapsstaten
å 260 miljoner kronor helt bortfaller.

Resultatet av de nu redovisade förändringarna av försvarsutgifterna blir
en utgiftsminskning på 146 miljoner kronor. Häremot står emellertid en nettoökning
av de civila utgifterna med 90 miljoner kronor, varför slutresultatet
blir en minskning av utgifterna på 56 miljoner kronor. Beträffande bakgrunden
till utgiftsökningen för civila ändamål kan hänvisas till föregående översikt.
Här må blott understrykas, att den till 50 miljoner kronor förklaras av
att anslaget till överflyttning av arbetskraft överförts från allmän beredskapsstat
till femte huvudtiteln å riksstaten.

Driftbudgeten visade i det ursprungliga riksstatsförslaget, såsom nyss framhållits,
endast ett obetydligt underskott. Genom utgiftsminskningen på 56 miljoner
kronor och inkomstökningen på knappt 9 miljoner kronor framkommer
nu, efter utjämning av nyssnämnda underskott, ett överskott på drygt 64
miljoner kronor. Detta överskott kan komma att ökas, örn taxeringsresultatet
.skulle motivera en uppräkning av ytterligare vissa inkomsttitlar. Vid
bedömandet av budgetläget bör beaktas, att endast bristen på fastare hållpunkter
för en bestämning av föreliggande avskrivningsbehov motiverar, att
man icke redan nu uppför anslag för reglering av vissa under kriget vidtagna
investeringar, som vid tillämpning av vedertagna budgetprinciper böra
avskrivas. Det i riksstatsförslaget framkommande överskottet skulle med
nödvändighet lia helt eliminerats, om åtgärder nu kunnat vidtagas för en
första reglering. Omfattningen av föreliggande avskrivningsbehov torde sålunda
i varje fall icke komma att understiga 300 miljoner kronor.

När jag här utgått från att uppkommande förluster på de statliga investe -

Kungl. Maj.ts proposition nr olli.

ringa ina böla avskrivas i vanlig ordning, har jag icke därmed tagit ställning
lill frågan, i vad mån statens förmögenhetsställning bör helt eller delvis återställas
till förkrigsläget. En avskrivning kan givetvis tänkas ske, även örn
detta skulle föranleda en underbalansering. Örn så blir fallet, innebär avskrivningen
endast en formell reglering av kapitalboklöringen, genom vilken
en riktig värdering av den berörda kapitaltillgången vinnes och förlusten
bringas till öppet uttryck såsom en försämring av ställningen för statens budgetutjämningsfond;
en sådan reglering är under alla förhållanden en rationell
åtgärd i full överensstämmelse med det för den svenska budgeten grundläggande
kravet på fullständig redovisning av alla förändringar av statens
nettoförmögenhet över sistnämnda fond. Örn detta krav strängt iakttages,
blir frågan om utvecklingen av statens förmögenhetsställning bokföringsmässigt
och anslagstekniskt sett helt ett spörsmål örn utvecklingen av ställningen
på budgetutjämningsfonden, som direkt bestämmes av budgetens övereller
underbalansering.

I statsverkspropositionen förutsattes, att en ny finansplan skulle föreläggas
riksdagen, örn förutsättningarna för riksstatslörslaget vid slutet av riksdagssessionen
icke skulle visa sig hållbara. Någon anledning till en omprövning av
finansplanen föreligger tydligen icke. Modifikationerna av förslaget till driftbudget
återspegla — såsom det nyss anförda givit vid handen — icke någon
saklig förändring av betydelse utan i huvudsak blott en av utvecklingen
motiverad ändring av gränsdragningen mellan riksstat och beredskapsstat. Jag
får därför tillstyrka, att — såsom i statsverkspropositionen förutsatts — inkomst-
och förmögenhetsskatten samt värnskatten för nästa budgetår uttagas
efter samma grunder som detta år. Förslag örn uttagande av värnskatt
anmäles i annat sammanhang denna dag.

Vid framläggandet av finansplanen för nästa budgetår räknade jag med
alt det skulle bli möjligt att i samband med omprövningen av förutsättningarna
för denna mot slutet av riksdagssessionen fullfölja den i statsverkspropositionen
påbörjade diskussionen örn olika möjligheter att påverka den
samhällsekonomiska balansen såväl under tider av högkonjunktur som under
depression. Jag hoppades, alt detta skulle kunna ske med beaktande även
av de resultat som förväntades från kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering,
vilken bland annat hade frågan om beredskapsåtgärder på det
finanspolitiska området under övervägande. Såsom förhållandena utvecklat
sig och då kommissionen ännu icke hunnit redovisa sina arbetsresultat på del
finanspolitiska området, saknas emellertid anledning att i detta sammanhang
gå in på en fortsatt diskussion av de allmänna budgetproblemen. Att det i
rådande läge vore mest önskvärt, att budgeten kunde överbalanseras, och
alt alltså föreliggande riksstatsförslag endast uppfyller de minimikrav som
mäste uppställas, har jag framhållit redan i statsverkspropositionen. Detta
omdöme bygger på allmänna överväganden rörande den samhällsekonomiska
balansen och gäller sålunda oavsett alt en reduktion av statsskulden genom
överbalansering ur rent finansiell synpunkt vore önskvärd. Vid övervägande
av denna senare fråga bör beaktas, all en förbättring av statens lorinögenhetsslällning
genom fortgående krallig överbalansering under vissa förhållanden
skulle kunna medföra depressiva verkningar på näringslivet. Del

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

kail därför lili nödvändigt att helt eliel- delvis acceptera den förmögenhetsförsämring
som blivit följden av underbalanseringen i samband med försvaga
tgif temas finansiering. På liknande sätt kan det i framtiden även beträffande
andra omfattande utgifter av stor allmän vikt visa sig motiverat
att temporärt lägga dem utom ramen för eljest hävdade balanseringskrav.
Det allmänna problem, som här möter men som i detta sammanhang måste
förbigås ehuru dess lösning torde bli avgörande för finanspolitikens utformning
på längre sikt, kan sammanfattande sägas gälla, hur man bäst skall
samtidigt tillgodose kraven på dels finansiellt utrymme för större engångsutgifter
av betydelse för utvecklingen av landets ekonomiska resurser i vidaste
mening, dels en anpassning av budgeten efter växlande konjunkturer,
dels slutligen sådan formell fasthet i budgettekniken, att en rationell utgiflsgranskning
och avvägning mellan olika behov framtvingas.

En sammanställning av de inkomster och utgifter som enligt nu tillgängliga
uppgifter böra upptagas på driftbudgeten torde få fogas vid detta protokoll
såsom bilaga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall — nied iakttagande
av vad i 20 §, andra stycket, samma förordning stadgas
— för år 1945 utgå med 150 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda
förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för
skattskyldiga, som avses i samma moment b);

dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1945/46 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang
A fogade specifikationen.

lil. Kapitalbudgeten.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1945/46 jämte därtill
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna lia beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya investeringsanslag, som i särskilda propositioner
äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande
fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande
sammanställning framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens
investeringsanslag på 1 116 396 400 kronor. Vad rör investeringsslaternas inkomstsida
ha i de följande sammanställningarna beaktats de definitiva anslagsäskanden
under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt
de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till senare

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte
ha de å investeringsstaten uppförda posterna Avskrivningsmedel inom fondema
och övriga kapitalmedel underkastats översyn. Vad rör den under
försvarets fastighetsfond uppförda titeln Bidrag från diversemedelsfond, å vilken
redovisas de bidrag som från Ladugårdsgärdesmedelsfonden lämnas såsom
ersättning för de avskrivningsmedel som eljest måste anvisas över riksstaten
för kostnaderna för Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet m. m.,
har posten justerats under beaktande av de förslag om ytterligare investeringsutgifter
för sistnämnda ändamål som efter statsverkspropositionens avlåtande
framlagts för riksdagen.

Beträffande beräkningen av posten Avskrivningsmedel från riksstaten under
fonden för låneunderstöd vill jag framhålla, att den följande uppställningen
visar en principiell avvikelse i förhållande till tidigare förslag. För avskrivning
av tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet beräknades i statsverkspropositionen
ett avskrivningsbelopp, vilket ingick i den å investeringsstaten upptagna
posten Avskrivningsmedel från riksstaten. Avskrivningsmedlen för tillläggslånen
tillföras en särskild diversemedelsfond under statskontorets förvaltning,
från vilken sedan belopp motsvarande 4 procents ränta å utlämnade tillläggslån
överföras till riksstatens inkomstsida, och äro därför av helt annan
natur än övriga anslag under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Dessa avskrivningsmedel ha emellertid i investeringsstaten hittills redovisats
på samma sätt som övriga avskrivningsmedel, vilket vållat vissa redovisningssvårigheter.
I den följande sammanställningen har med utgångspunkt
från dessa överväganden det för avskrivning av tilläggslånen äskade beloppet,
6 090 000 kronor, fråndragits slutsumman för avskrivning av nya kapitalinvesteringar
i fonden för låneunderstöd, varefter endast saldot uppförts å investeringsstaten
under rubriken Avskrivningsmedel från riksstaten.

En sammanfattning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under
olika kapitalfonder ger följande resultat.

Kronor Kronor

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond.......................... 5217 500

Telegrafverkets fond...................... 90 103 000

Statens järnvägars fond................... 160 835 600

Statens vattenfallsverks fond .............. 46 200 000

Domänverkets fond....................... 452 000 302 808 100

II. Luftfartsfonden........................................ 5 500 000

lil. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 29 070 300

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond ................. 102 264 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond........ 2 000 000

Försvarets fabriksfond.................... 1 385 000 105 649 000

V. Statens utlåningsfonder ................................ 89 455 000

VI. Fonden för låneunderstöd............................. 185 724 000

VII. Fonden för statens aktier.............................. 5 000 000

VIII. Fonden för förlag titt statsverket....................... 128 625 000

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 saini. Nr 313.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

IX. Diverse kapitalfonder: Kronor Kronor

Väg- och vattenbyggnadsväsendets förråds fond.

.................................. 14 500 000

Fonden för kreditgivning till utlandet ..... 250 000 000

Statens reproduktionsanstalts fond......... 65 000 264 565 000

Summa 1 116 396 400

De medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå
till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

Postverkets fond.......................... 1 360 500

Telegrafverkets fond...................... 47 701 000

Statens järnvägars fond................... 88 055 600

Statens vattenfallsverks fond .............. 24 400 000

Domänverkets fond....................... 351 000 j^l 868 100

II. Luftfartsfonden........................................ 5 301 000

lil. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 15 392 300

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond.................. 49 958 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond ........ 1 000

Försvarets fabriksfond.................... 1 316 000 51 275 000

V. Statens utlåningsfonder ................................ 19 475 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 5 060 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket ........................ 1 000

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond 4 676 000

Statens reproduktionsanstalts fond........... 58 000 4 734 OOO

Säger 263 106 400

Kapitalåterbetalning över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
.................................. 3 300 000

Summa 266 406 400

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

Postverkets fond............................ 3 857 000

Telegrafverkets fond......................... 42 402 000

Statens järnvägars fond...................... 72 780 000

Statens vattenfallsverks fond.................. 21800 000

Domänverkets fond.......................... 101000 140 940 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

19

Kronor Kronur

II. Luftfartsfonden......................................... 199 000

lil. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 13 678 000

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond .................... 52 306 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond .......... 1999 000

Försvarets fabriksfond...................... 69 000 54 374 000

V. Statens utlåningsfonder.................................. 69 980 000

VI. Fonden för låneunderstöd .............................. 180 664 000

VII. Fonden för statens aktier ............................... 5 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 128 624 000

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond 9 824 000

Fonden för kreditgivning till utlandet........ 250 000 000

Statens reproduktionsanstalts fond........... 7 000 259 831000

Säger 853 290 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster .... 3 300 000

Summa 849 990 000.

Stater innefattande specifikation till de salunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bihang B.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplanen för budgetåret
1945/46 jämte därtill fogade stater i enlighet med här
framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten
upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda Kronor Lånemedel

.............................. 849 990 000

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda under punkterna I—III, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans
Majit Konungen att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Gösta Benlund.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Bihang A.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning................... 685 000 000

b. Värnskatt, bevillning......... 525 000 000

c. Krigskonjunkturskatt, bevillning 50 000 000

d. Särskild skatt å förmögenhet,

bevillning................... 34 000 000

e. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning......... 1 000 000

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning
....................... 100 000

g. Stämpelmedel, bevillning...... 80 000 000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning....... 35 000 000

b. Bensinskatt, bevillning........ 20 000 000

3. Tullar och accisen

a. Tullmedel, bevillning.......... 70 000 000

b. Allmän omsättningsskatt, bevillning
....................... 330 000 000

c. Varuskatt, bevillning......... 70 000 000

d. Trafikskatt, bevillning........ 28 000 000

e. Tilläggsskatter å bensin, bevillning
....................... 40 000 000

f. Accis å silke, bevillning....... 4 300 000

g. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning........... 10 000 000

h. Skatt å kaffe, bevillning...... 15 000 000

i. Tobaksskatt, bevillning........ 290 000 000

j. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.
.................... 18 000 000

k. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning: k.

Partihandelsbolag ......... 30 000 000

p. Detaljhandelsbolag......... 25 000 000

l. Omsättnings- och utskänknings skatt

å spritdrycker, bevillning . 290 000 000

m. Omsättnings- och utskänknings skatt

å vin, bevillning......... 15 000 000

n. Maltdrycksskatt, bevillning .... 38 000 000

o. Skatt å läskedrycker, bevillning 12 000 000

p. Statlig nöjesskatt, bevillning... 17 000 000

Kronor

Kronor

1 375 100 000

55 000 000

1 302 300 000

2 732 400 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

21

Kronor

Kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

50 000

2. Inkomster vid fångvården..................

900 000

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

50 000

4. Inkomster vid sjökarteverket................

130 000

5. Inkomster vid garnisonssjukhusen............

1 400 000

6. Inkomster vid militärapoteket...............

900 000

7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet...............................

2 150 000

8. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

40 000

9. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-

holistanst alter...........................

280 000

10. Inkomster vid statens skyddshem............

400 000

11. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-

torium..................................

750 000

12. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

25 000

13. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

65 000

14. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

16 800 000

15. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa...............................

80 000

16. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

250 000

17. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

200 000

18. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

175 000

19. Avgifter för besiktning av motorfordon.......

1 500 000

20. Avgifter för registrering av motorfordon......

1 000 000

21. Inkomster vid statens meteorologisk-hydrogra-

fiska anstalt............................

135 000

22. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet.................................

16 000

23. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

600 000

24. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

41 000

25. Inkomst av myntning och justering..........

3 000 000

26. Kontrollstämpelmedel......................

500 000

27. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

150 000

28. Bidrag till sparbanksinspektionen............

125 000

29. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

215 000

30. Inkomster vid tandläkarinstitutet............

250 000

31. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

4 850 000

32. Inkomster vid serafimerlasarettet............

2 400 000

33. Avgifter vid läroverken m. m...............

1 850 000

34. Avgifter för granskning av biografbilder......

225 000

35. Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen.

400 000

36. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an-

stalt ...................................

300 000

37. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-

stalt ...................................

550 000

38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-

anstalt.................................

165 000

39. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

90 000

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Kronor

Kronor

40. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen................................

15 000

41. Inkomster vid statens provningsanstalt.......

600 000

42. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...

250 000

43. Fyr- och båkmedel......................

2 000 000

44. Lotspenningar ........................

3 000 000

45. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..

150 000

46. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter..............................

3 000 000

47. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

250 000

48. Bidrag till försäkringsinspektionen .. .......

275 000

49. Vissa licensavgifter m. m....................

3 000 000

55 547 000

III. Folkpensionsavgifter..................

65 000 000

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel...................

5 000 000

2. Totalisatormedel ..............

4 000 000

3. Tipsmedel......................

9 000 000

4. Lotterimedel..................

35 000 000

5. Övriga diverse inkomster...................

6 000 000

59 000 000

2 911 947 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning..................

42 000 000

2. Telegrafverket...................

60 000 000

3. Statens järnvägar.................

60 000 000

4. Statens vattenfallsverk.....................

38 000 000

5. Domänverket....................

24 000 000

224 000 000

II. Riksbanksfonden ...................

10 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................

1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » ................

340 000

3. Utrikesdepartementets » ...............

245 000

4. Medicinalstyrelsens » .................

1 750 000

5. Byggnadsstyrelsens » .................

9 125 000

6. Generaltullstyrelsens » .................

30 000

7. Uppsala universitets > .................

155 000

8. Lunds universitets » .................

145 000

9. Karolinska sjukhusets » .................

325 000

10. Lotsstyrelsen » ................

35 000

12 151 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond:

a. Arméns delfond........... 7 600 000

b. Marinens » ........... 3 500 000

c. Flygvapnets » ........... 4 400 000

15 500 000

2. Försvarets bostadsanskaffningsfond...........

500 000

3. Försvarets fabriksfond .....................

1 350 000

17 350 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

23

Kronor

Kronor

V. Statens utlåningsfonder:

1. Statens bostadslånetond....................

230 000

2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

35 000

3. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer..............

3 900 000

4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..................

440 000

5. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden.........................

560 000

6. Lånefonden för lantarbetarbostäder...........

4 000

7. Statens bosättningslånefond.................

1 300 000

8. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar....................

35 000

9. Vattenkraftslånefonden.....................

210 000

10. Luftfartslånefonden........................

65 000

11. Tullverkets båtlånefond....................

10 000

12. Statens lånefond för universitetsstudier.......

1 000

13. Allmänna studielånefonden..................

60 000

14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston......

100

15 Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-

neraas.................................

100

16. Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk

ras....................................

100

17. Statens kaninavelslånefond..................

100

18. Statens fjäderfälånefond....................

1 000

19. Gödselvårdslånefonden......................

35 000

20. Statens kalkbrukslånefond..................

8 000

21. Statens fruktodlingslånefond.................

100

22. Frukt- och potatislagerhusfonden ............

100

23. Statens mejerilånefond.....................

65 000

24. Jordbrukets maskinlånefond.................

170 000

25. Spannmålslagerhusfonden...................

180 000

26. Spannmålskreditfonden.....................

1 000

27. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....

660 000

28. Statens slakterilånefond....................

25 000

29. Kraftledningslånefonden....................

180 000

30. Elektrifieringslånefonden....................

2 000

31. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-

tordrift.................................

50 000

32. Egnahemslånefonden.......................

9 520 000

33. Jordförmedlingsfonden......................

100

34. Arrendelånefonden.........................

100

35. Arbetarsmåbrukslånefonden.................

100

36. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................

2 000

37. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond ..

1 000

38. Statens avdikningslånefond..................

1 500 000

39. Täckdikningslånefonden.....................

170 000

40. Bevattningslånefonden......................

2 000

41. Allmänna nyodlingsfonden..................

1 000

24

Kungl. Alaj:ts proposition nr 313.

Kronor

Kronor

42. Norrländska nyodlingsfonden...............

100

43. Fiskerilånefonden.........................

95 000

44. Statens fiskredskapslånefond...............

100

45. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

fiskebåtar.............................

100

46. Kommunskogslånefonden...................

1 000

47. Virkesmätningslånefonden..................

100

48. Skogsväglånefonden........................

4 000

49. Hemslöjdslånefonden......................

10 000

50. Industrilånefonden........................

40 000

51. Statens hantverkslånefond .................

18 000

52. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

100

53. Rederilånefonden..........................

100

54. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

15 000

55. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..

25 000

56. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera-

torer för vissa fartyg....................

1 000

57. Lotsverkets båtlånefond....................

48 000

19 681 500

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond.....................

6 000 000

2. Egnahemsstyrelsens delfond................

320 000

3. Riksbankens delfond......................

70 000

4. Riksgäldskontorets delfond.................

3 775 000

10 165 000

j VII. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........

1 000 000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.......

1 595 000

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken.............

1 000 000

4. Övriga aktiebolag.........................

6 000

3 601 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden...................

29 500 000

2. Civila tjänstepensionsfonden................

1 220 000

3. Militära tjänstepensionsfonden..............

150 000

4. Allmänna familjepensionsfonden.............

3 700 000

5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.....

22 000

34 592 000

IX. Diverse kapitalfonder..........................

5 500 000

337 040 500

Sum ma

3 248 987 500

Kungl. Majlis proposition nr 313.

25

Bihang B.

Förslag till investeringsstater för budgetåret 1945/46.

I. Statens affärsverksfonder.

Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 5 217 500

fonden................ 1 360 000

Övriga kapitalmedel...... 500

Investeringsbemyndigande. 3 857 000 _

5 217 500 5 217 500

Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 90 103 000

riksstaten ............ 2 200 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 45 500 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 42 402 000 _

90 103 000 90 103 000

Statens järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 160 835 600

riksstaten............. 3 055 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 66 000 000

Övriga kapitalmedel...... 19 000 600

Investeringsbemyndigande. 72 780 000 _

160 835 600 160 835 600

Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 46 200 000

fonden................ 24 340 000

Övriga kapitalmedel...... 60 000

Investeringsbemyndigande. 21 800 000 _

46 200 000 46 200 000

Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 452 000

fonden................ 350 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 101 000 ______

452 000

452 000

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

II. Luftfartsfonden.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 5 300 000

övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 199 000

5 500 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 11812100

Avskrivningsmedel inom

.. fonden................ 3 580 000

Övriga kapitalmedel...... 200

Investeringsbemyndigande. 13 678 000

29 070 300

IV. Försvarets fonder.

Försvarets fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 40 417 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 3 840 000

Bidrag från diversemedels .

. fond.................. 5 700 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 52 306 000

102 264 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond.

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag........

Investeringsbemyndigande. 1 999 000

2 000 000

Försvarets fabriksfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

.. fonden................ 1 315 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 69 000

1 385 000

Avskrivningsmedel
riksstaten .....

V. Statens utlåningsfonder.

från

V ärnpliktslånef onden.

500 000 Investeringsanslag

5 500 000

5 500 000

29 070300

29 070 300

102 264 000

102 264 000

2 000 000
2 000 000

1 385 000

1 385 000

500 000

Kungl. May.ts proposition nr 313.

27

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.

Avskrivningsmedel från

Investeringsanslag.....

... 50 000 000

riksstaten.............

13 900 000

Investeringsbemyndigande.

36 100 000

50 000 000

50 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag........

2 580 000

9 420 000

12 000 000

12 000 000

12 000 000

Statens bosättningslånefond.

Investeringsbemyndigande.

7 000 000 Investeringsanslag........

7 000 000

Luftfartslånefonden.

Investeringsbemyndigande.

5 000 000 Investeringsanslag........

5 000 000

Statens lånefond för universitetsstudier.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

550 000 Investeringsanslag........

550 000

Allmänna studielånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

80 000 Investeringsanslag........

80 000

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

75 000 Investeringsanslag........

75 000

Frukt- och potatislagerhusfonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag........

90 000

410 000

500 000

500 000

500 000

Jordbrukets maskinlånefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Investeringsanslag........

600 000

2 400 000

3 000 000

3 000 000

3 000 000

Statens sekundärlånefond törj Jordbrukare.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 2 000 000

riksstaten............. 250 000

Investeringsbemyndigande. 1 750 000 _

2 000 000

2 000 000

28

Kungl. Maj-.ts proposition nr 313

Egnahemslånefonden.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag

riksstaten............. 800 000

Investeringsbemyndigande. 7 200 000

8 000 000

Hemslöjdslånefonden.

Investeringsbemyndigande 400 000 Investeringsanslag

Kronotorparnas inventarielånefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 50 000 Investeringsanslag,

Lotsverkets båtl&nefond.

Investeringsbemyndigande. 300 000 Investeringsanslag

Summa investeringsbemyndigande
för statens utlåningsfonder.
......... 69 980 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag

riksstaten............. 5 059 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 180 664 000

185 724 000

VII. Fonden för statens aktier.

Investeringsbemyndigande 5 000 000 Investeringsanslag.......

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag.

Investeringsbemyndigande. 128 624 000

128 625 000

IX. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond.

Avskrivningsmedel inom Investeringsanslag.....

_ fonden................ 4 675 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande 9 824 000

8 000 000

8 000 000

400 000

50 000

300 000

185 724 000

185 724 000

5 000 000

128 625 000
128 625 000

14 500 000

14 500 000

14 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

29

B. Fonden för kreditgivning till utlandet.

Investeringsbemyndigande 250 000 000 Investeringsanslag........

C. Statens reproduktionsanstalts fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 57 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 7 000

65 000

250 000 000

65 000

65 000

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 313.

Driftbudgeten för

Inkomster.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ......................

n. Uppbörd i statens verksamhet........

lil. Folkpensioneringsavgifter............

IV. Diverse inkomster................

Statsverks-propositionen
Milj. kr.

Senare
ändringar
Miij. kr.

Summa

Milj. kr.

2 723-4
55-3
65-0
59-o

+ +

1 1 99

1 Iwo

2 732-4
55"0
65-0
59-o

Säger

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder...........

II. Riksbanksfonden .............

lil. Statens allmänna fastighetsfond......

IV. Försvarets fonder ..................

V. Statens utlåningsfonder..............

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

VII. Fonden för statens aktier...........

Vin. Statens pensionsfonder..............

IX. Diverse kapitalfonder ..............

2 902-7

224-0

10-o

12i

17-6

19-7

10-2

3-6

34-6

5-5

+ 9''3

— 0-3

2 912o

224-0

10-0

12i

173

19-7

10-2

36

34-6

5-s

Säger

337-s

— 0-3

337-0

Säger för inkomster å driftbudgeten

3 240-0

+ 9-0

3 249-0

Beräknat underskott d statsregleringen att av-

förås d statens budgetutjämningsfond ....

0*5

Summa

3 240-5

3 249 0

Kungl. Maj.ts proposition nr 313.

31

budgetåret 1945/46.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

propositionen

ändringar

Summa

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaten^ ......

2''3

—

23

II. Justitiedepartementet ..............

259

+

0-3

262

III. Utrikesdepartementet ..............

123

+

1''0

133

IV. Försvarsdepartementet..............

841-1

+

113-s

954’9

V. Socialdepartementet................

609-5

+

94-4

703-9

VI. Kommunikationsdepartementet.......

154-7

*r

6-4

161i

VII. Finansdepartementet ...............

62-7

+

5-2

67-9

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

320-9

+

16-4

337''3

IX. Jordbruksdepartementet ............

249-2

—

51-4

197-s

X. Handelsdepartementet..............

33-6

+

1-2

34-8

XI. Folkhushållningsdepartementet.......

188-2

-

2-1

186-1

XII. Pensionsväsendet ..................

90-o

—

90-o

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

lo

—

lo

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

8-e

—

8-6

Säger

2 600-o

+

185-2

2 785-2

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

1''2

+

1''2

24

II. Riksgäldsfonden....................

300- o

—

300-o

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

76-0

+

17-5

93-5

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

3-3

—

33

Säger

380-5

+

18-7

399-2

Säger för utgifter å driftbudgeten

2 980-5

+ 203*9

3 184-4

Beredskapsstat för försvarsväsendet.........

260-0

260 o

—

Beräknat överskott d statsregleringen att till-

föras statens budgetutjämningsfond.......

64-o

Summa

3 240''5

3 249 o