Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

1

Nr 309.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.; given
Stockholms slott den 11 maj 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 maj
1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf,
Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsrådet
Erlander:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1945/46 beräkna

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: avlöningar ett förslagsanslag
av 7 500 000 kronor (punkt 17),

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 309.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor (punkt 18) och

dels till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag
av 30 000 000 kronor (punkt 19).

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
I skrivelse den 5 april 1945 har statens arbetsmarknadskommission framlagt
förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1945/46.

I samband härmed har kommissionen givit en kortfattad översikt över läget
på arbetsmarknaden under år 1944 samt en bedömning av den sannolika
utvecklingen på arbetsmarknaden under återstoden av år 1945.

Med skrivelse den 3 maj 1945 har kommissionen överlämnat sedvanlig
verksamhetsberättelse för år 1944. Nämnda berättelse torde såsom bilaga bifogas
detta protokoll.

Arbetsmarknaden under år 1944.

Rörande förhållandena på arbetsmarknaden under år 1944 anför kommissionen
i sin verksamhetsberättelse följande.

Den höga sysselsättningsnivå, som varit utmärkande för den svenska arbetsmarknaden
åren 1942 och 1943, kännetecknade även 1944. Ehuru utgångsläget
var något ogynnsammare än föregående år beroende bl. a. på massaindustriens
försämrade avsättningsmöjligheter och en tillfällig nedgång i
byggnadsverksamheten, låg sysselsättningen under andra halvåret t. o. m.
på en högre nivå än föregående år. Detta är så mycket mera anmärkningsvärt
som det förändrade utrikesläget under senare delen av året ledde till
en total avspärrning från kontinenten, medan förbindelsen västerut liksom
tidigare kunde upprätthållas genom lejdbåtstrafiken. Till den ökade sysselsättningen
bidrog i hög grad byggnadsverksamhetens gynnsamma utveckling
under året. Bristen på arbetskraft var icke fullt så accentuerad som under
1943, vilket sammanhängde med att skogsbrukets behov av arbetskraft
var betydligt mindre än då. Arbetslösheten i fackförbunden nådde under året
ett bottenläge, medan antalet hjälpsökande arbetslösa på grund av en främst
till Västernorrlands län lokaliserad arbetslöshet, som berodde på massaindustriens
produktionssvårigheter och den minskade sysselsättningen i skogen,
var högre än föregående år.

En sammanfattning av de statistiska serier, som belysa arbetsmarknadens
utveckling under åren 1943 och 1944, lämnas i tab. 1.

Socialstyrelsens sysselsättningsstalistik för industri och angränsande verksamhetsområden
utvisar, att sysselsättningen inom dessa områden under första
halvåret 1944 låg på en något lägre nivå än 1943, medan under andra halvåret
förhållandet var det motsatta. Under november uppnåddes samma sysselsättningsnivå
som i november 1939, och för december var indextalet 1944
t. o. m. högre än 1939 (95 mot 90).

Relationen mellan antalet arbetsansökningar och lediga platser vid arbetsförmedlingarna
var under året i stort sett gynnsam, och det underskott på
arbetssökande, som förelåg under sommarmånaderna, var mindre än föregående
år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 309. 3

Tab. 1. Arbetsmarknaden under ären 1943 och 1944.

i Månad	Antal sysselsatta inom industri, byggnads-verksamhet, handel m. m. Indextal: sept. 1939 = 100	Antal ansök-ningar örn arbete på 100 lediga platser vid arbets-förmedlingarna	Arbetslösheten inom fack-förbunden (% av medlems-antalet)	Antal av arbets-löshetsnämndema rapporterade hjälpsökande arbetslösa (i 1000-tal)
1943	1944	1943	1944	1943	1914	1943	1944
Januari ............	90	90	137	164	8. C	8.5	10.0	15.8
Februari............	90	91	133	157	7.5	8.0	9.6	17.5
Mars ..............	90	91	114	139	6.4	7.2	8.6	17.3
April ..............	91	90	109	121	6.1	5.5	7.2	15.7
Maj................	93	91	99	103	4.4	3.7	6.2	11.8
Juni................	94	92	93	96	4.4	3.2	5.3	8.8
Juli................	90	92	89	90	3.9	2.9	4.6	7.3
Augusti ............	90	93	90	92	3.6	2.8	4.4	6.8
September..........	91	94	93	95	3.5	2.9	4.6	6.8
Oktober............	94	96	109	106	4.5	3.3	5.4	7.5
i November..........	93	97	129	118	5.8	4.2	7.5 ;	8.7
i December ..........	90	95	150	129	9.6	7.2	11.7 !	11.0

Arbetslösheten i fackförbunden låg under större delen av året på en ännu
lägre nivå än 1943, och arbetslöshetssiffrorna under andra halvåret voro
överhuvud taget de lägsta som någonsin konstaterats. En jämförelse mellan arbetslöshetssiffrorna
för olika fackförbund utvisar att under senare delen av
1944 arbetslöshetsprocenten inom praktiskt taget samtliga förbund var lägre
än vid samma tid föregående år. En särskilt gynnsam utveckling utvisa byggnadsfacken.
Med hänsyn lill byggnadsverksamhetens stora betydelse ur sysselsättningssynpunkt
kan det vara motiverat att närmare belysa arbetslöshetsförhållandena
inom byggnadsfacken. 1 tab. 2. lämnas uppgifter örn antalet
arbetslösa byggnadsarbetare (byggnadsträarbetare, murare, målare och byggnadsgrovarbetare)
i procent av medlemsantalet åren 1939, 1940, 1943 och
1944.

Åren 1939 och 1940 lia medtagits i sammanställningen, enär sysselsättningen
inom byggnadsverksamheten de åren nådde sin dittills högsta resp. lägsta
omfattning. Av sammanställningen framgår, att arbetslösheten de tre första
månaderna under 1944 var av något större omfattning än föregående år,
medan läget därefter snabbt förbättrades. Under större delen av året voro
arbetslöshetssiffrorna lägre än 1943 och understego liksom sistnämnda år
även 1939 års nivå. Man lägger även märke till den säsongutjämning i sysselsättningen,
som varit karakteristisk för byggnadsverksamheten under de
två senaste åren och som är ett resultat av den statliga regleringen.

Tab. 2. Antalet arbetslösa i byggnadsfacken t % av medlemsantalet åren 1939, 1940,

1943 oell 1944.

Å r	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.
1939......	38.0	29.1	25.6	18.4	12.2	12.3	8.6	8.6	11.6	19.3	27.5	39.4
1910......	45.5	47.9	51.5	31.9	21.8	24.3	22.9	23.6	26.7	33.6	39.2	46.8
1943......	27.4	24.6	19.8	18.4	12.3	10.8	8.7	7.5	8.7	12.9	17.0	29.8
1941......	27.5	26.9	24.1	15.7	9.0	6.6	5.1	5.0	5.9	8.0	10.6	20.4

4

Kunni. AIaj:ts proposition nr 309.

Antalet hjälpsökande arbetslösa, som redan mot slutet av 1943 visade en
mer än säsongmässig stegring, var under hela lörsta halvåret 1944 betydligt
större än under samma tid föregående år. Även under senare delen av året
lågo hjälpsökandesiffrorna över 1943 års nivå men voro dock absolut sett
låga. Ökningen i hjälpsökandesiffrorna sedan föregående år var främst lokaliserad
till Västernorrlands län och berodde, som tidigare nämnts, på massaindustriens,
särskilt i början av året, stora svårigheter att bereda de anställda
arbete samt den minskade sysselsättningen i skogen. Sistnämnda orsak medförde
under senare delen av året även en betydlig ökning av arbetslösheten i
Norrbottens län, och antalet hjälpsökande arbetslösa i detta län uppgick vid
årets utgång till 1 925. 1 Västernorrlands län nådde hjälpsökandesiffrorna
sin kulmen under april, då 5 478 arbetslösa vörö anmälda hos arbetslöshetsnämnderna;
vid slutet av året hade antalet nedgått till 2 571. Bortsett från
Västernorrlands och Norrbottens län uppgick antalet hjälpsökande i övriga
delar av landet vid 1944 års slut till 6 548 mot 8 290 vid samma tidpunkt
föregående år.

Överflyttningen av arbetskraft framför allt till jordbruks- och skogsarbete
nådde under 1944 icke tillnärmelsevis samma omfattning som föregående år.
Jordbrukets arbetskraftsbehov var alltjämt svårt att tillgodose, och den frivilliga
arbetshjälpen hade ungefär samma omfattning som under 1943.
.Särskilt bärgningen av den rika höskörden vållade på många håll svårigheter,
sorn måste bemästras genom särskilda åtgärder, såsom kollektiva hemper -mitteringar av inkallade, utlåning av personal och hästar från militära förband
m. ni. Även betodlingens arbetskraftsproblem voro betydande men kunde
i stort sett lösas på ett tillfredsställande sätt. Genom arbetsförmedlingarna
tillsattes omkring 62 000 platser inom jordbruket mot 57 000 år 1943.

Det minskade avverkningsprogrammet bränsleåret 1943/44 medförde en betydande
nedgång i skogsbrukets arbetskraftsbehov. Fr. o. m. den 1 januari
1944 upphävdes produktionsplikten i de fyra nordligaste länen och fr. o. m.
den 1 juli i hela landet. Med utgången av januari månad upphörde även
tjänsteplikten för män födda år 1923 och fortsättningsvis sysselsattes endast
arbetslösa och utlänningar vid förläggningar och arbetsplatser, där bidrag
till ovan arbetskraft utgick. Under redovisningsåret tillsattes genom arbetsförmedlingarna
endast 65 000 platser inom skogsbruket mot 122 000
föregående år. Med hänsyn lill del ovissa läget beträffande den framtida
bränsleförsörjningen vidtogos icke några särskilda åtgärder för att stimulera
ledig arbetskraft att övergå till skogsarbete. Först i slutet av året började
frågan örn särskilda sådana åtgärder bli aktuell, då det visade sig, att avverkningsresullaten
voro exceptionellt dåliga, bl. a. beroende på de svåra väderleksförhållanden,
som rådde hela hösten.

Som framgick av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik, var sgsselsättningen
inom industri och angränsande verksamhetsområden under förra delen
av 1944 något lägre men under senare delen högre än under föregående
år. Hur sysselsättningsförhållandena gestaltade sig inom den egentliga industrin,
framgår av tab. 3, vari redovisas sysselsättningsindex för de tre
föregående åren under våren, början av hösten samt vid årsslutet.

Med den begränsning av exportmöjligheterna, som förefanns redan förut,
påverkade den yttexdigare inskränkningen i utrikeshandeln under 1944 icke
i nämnvärd grad sysselsättningsnivån. Hemmamarknadsindustrien nådde bl. a.
på grund av byggnadsverksamhetens ökade omfattning under året en högre
sysselsättningsnivå än föregående år.

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 309

Tab. 3. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper av industri vid
slutet av angivna månader åren 1942—1944. September 1939 = 100.

Industri- grupper	19 4 2	19 4 3	19 4 4 -
Maj	Sept.	Dec.	Maj	Sept. j Dec.	Maj	Sept.	Dec. ;
Malmbrytning och metallindustri Jord- och stenindustri ........ Träindustri .................. Pappers- och grafisk industri .. Livsmedelsindustri............ Textil- och beklädnadsindustri.. Läder-, hår- o. gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri........ Samtliga industrigrupper	105 82 71 82 96 80 82 89 91	110 84 73 82 99 88 82 89 94	lil 73 65 78 90 87 77 83 91	lil 94 78 81 94 88 77 87 95	108 81 73 81 97 87 72 88 92	113 75 66 75 91 88 83 89 92	107 87 78 79 96 90 83 92 92	107 85 74 83 102 90 85 94 94	114 80 72 86 98 92 90 95 97

Beträffande de särskilda industriella områdena var arbetstillgången under
året alltjämt synnerligen god vid järnbruk, skeppsvarv, mekaniska och elektriska
verkstäder. Den under krigsåren framträdande bristen på kompetenta
yrkesarbetare inom verkstadsindustrien reducerades betydligt under 1944, vilket
framför allt berodde på att militärinkallelserna hade mindre omfattning
än tidigare. Vid gruvorna medförde den under senare delen av året inställda
malmexporten vissa driftsinskränkningar. Arbetarna vid exportgruvorna kunde
dock i stor utsträckning sysselsättas med förberedelse- och undersökningsarbeten.
Inskränkningarna berörde huvudsakligen de mellansvenska exportgruvorna,
där sammanlagt omkring 500 man permitterades. Den friställda arbetskraften
kunde i flertalet fall erhålla annat arbete. Vid de lappländska gruvorna
skedde icke någon större reducering i antalet sysselsatta, men efter
årsskiftet 1944/45 infördes för flertalet arbetare arbetsperioder om fyra
veckor och en följande ledig vecka. Vid de mellansvenska gruvorna tillämpas
för flertalet arbetare arbetsperioder med två lediga dagar varannan

vecka. „

Vid sågverk, pappersmassefabrikör och pappersbruk var arbetstillgången
väsentligt påverkad av de starkt begränsade exportmöjligheterna. Vid massafabrikerna
var vid januari månads utgång icke mindre än 30 procent av arbetsstyrkan
permitterad. Under första halvard 1944 var sysselsättningen väsentligt
lägre än under senare delen av aret, trots att en allt mindre del av
den europeiska marknaden då stod till förfogande. Detta sammanhänger nied
att utlandet verkställt köp av vissa trävaror och cellulosaprodukter tor leverans
framdeles, när sjövägarna öppnas. Vid snickeri- och möbelfabriker var
sysselsättningen god, och tidvis rådde brist pa yrkesvan arbetskraft.

Inom konsumtionsvaruindustrierna var sysselsättningen på det bela taget
god. Vissa livsmedelsindustrier, såsom sockerbruk, choklad- och karamellfabriker,
uppvisade en stegrad efterfrågan på arbetskraft, och inom textil- och
beklädnadsindustrien var bristen på kvinnlig personal framträdande. Under
senare delen av året kunde genom arbetsförmedlingens försorg baltiska
flyktingar placeras i denna industri. Även vid sko fabrikerna var arbetstillgången
relativt god, och arbetslösheten bland äldre manliga arbetare hade
väsentligt reducerats. Genom under 1943 vidtagna åtgärder för att åstadkomma
tillämpning av normal arbetsvecka upphörde praktiskt taget korttidsarbetet
inom nämnda industrigren.

En av de väsentligaste orsakerna till den höga sysselsättningsnivån under
1944 var, som tidigare framhållits, den livliga byggnadsverksamheten be -

f) Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

träffande framför allt bostadsbyggen. De under större delen av året synnerligen
låga arbetslöshetssiffrorna och den säsongutjämning, som åstadkommits
genom den statliga regleringen, lia tidigare nämnts. Under sommarmånaderna
var byggnadsproduktionen av sådan omfattning, att viss brist på
kvalificerade yrkesarbetare, i första hand murare, uppstod på åtskilliga
orter.

Som en följd av den livliga byggnadsverksamheten uppvisade byggnadsämnesindustriemer
en motsvarande hög sysselsättning, som till stor del underbyggts
av en under året förbättrad tillgång på råvaror, delvis beroende på
att åtgärder, som tidigare vidtagits för inhemsk produktion, under 1944 börjat
lämna resultat. Tillgången på bl. a. tegelbruksarbetare svarade ej mot
efterfrågan, varför vissa svårigheter uppstodo att tillräckligt snabbt verkställa
beordrade leveranser.

Inställandet av sjöfarten på Tyskland föranledde uppläggningar av ett
stort antal fartyg och därmed en betydande ökning av antalet arbetssökande
sjömän och stuveriarbetare. Emellertid kunde lejdbåtstrafiken upprätthållas
och därjämte har viss ökning i sjöfarten på Finland inträtt, vilken
medförde, att sysselsättningen bland sjöfolket under året ej blev så låg, som
man haft anledning att vänta.

Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste
tiden anför kommissionen i skrivelsen den 5 april 1945:

Med hänsyn till de utrikespolitiska förhållandena är det för närvarande i
hög grad vanskligt att lämna någon prognos beträffande utvecklingen på arbetsmarknaden.
Denna utveckling kommer säkerligen att bliva i hög grad
beroende av möjligheterna att återupptaga varuutbytet med utlandet, ävensom
av de uppgifter som komma att åvila vårt land i samband med det internationella
återuppbyggnadsarbetet. Den av allt att döma viktigaste faktorn
vid bedömandet av arbetsmarknadssituationens sannolika utveckling är bränsleförsörjningen,
vilken sammanhänger med tidpunkten för återupptagandet
av importen av fossilt bränsle. Skulle en sådan import icke kunna komma
till stånd under år 1945, blir bränsleförsörjningen helt beroende av vedavverkningarnas
omfattning och möjligheterna att framforsla den avverkade
veden. Även importen av andra råvaror än fossilt bränsle inverkar på möjligheterna
att driva var industri och därmed på arbetsmarknaden. De prognoser,
som i det följande framläggas, utgå ifrån antagandet att åtminstone i
begränsad utsträckning varuutbytet med utlandet skall kunna komma i gång
under senare hälften av år 1945.

1 det följande återgivas med de reservationer, som framgå av det föregående,
vissa synpunkter på arbetsmarknadsläget inom olika industrigrenar.

Vad först angår gruvindustrien, torde sysselsättningen vid exportgruvorna,
även örn malmexport ej skulle komma i gång under året, kunna fortgå tills
vidare med de förberedelse- och undersökningsarbeten, som för närvarande
bedrivas. Under sådana förhållanden synes man ha anledning att räkna med
att någon ytterligare nedgång i sysselsättningen vid dessa gruvor icke skulle
vara att befara. Vad åter angår de gruvor, som tillgodose det inhemska behovet
av malm, är utvecklingen till väsentlig del beroende av järnverkens råvarubehov.
Till föjd av att importen av handelsjärn bortfallit, föreligger visserligen
ett ökat behov av inhemsk järnproduktion, men frågan om i vilken
omfattning denna produktion kan uppehållas är avhängig av vilken bränsletilldelning
järnverken kunna erhålla.

Kungl. Majus proposition nr 309.

7

Enligt en inom industrikommissionen företagen undersökning visade produktionen
och sysselsättningen inom verkstadsindustrien viss nedgång under
sommaren och hösten 1944. Inför hotet örn arbetskonflikt synes en viss forcering
av produktionen lia ägt rum under de sista månaderna av föregående
år och fram till konfliktens utbrott i början av februari 1945. Den relativt
goda ordertillgången under hösten 1944, som en företagen undersökning utvisar,
lyder på att någon väsentligare nedgång i efterfrågan på verkstadsindustriens
produkter icke torde vara att förvänta under år 1945. Om arbetskonflikten
drager ut på tiden, kan därjämte en viss ansamling av beställningar
beräknas föreligga vid konfliktens slut. Även verkstadsindustriens sysselsättningsfrågor
sammanhänga emellertid med bränsleförsörjningen.

■lord- och stenindustrien är i hög grad en hemmamarknadsindustri och
sysselsättningen inom denna industri sammanhänger i stor utsträckning med
byggnadsindustriens omfattning. Med hänsyn till det bostadsproduktionsprogram,
som framlagts, och de stora byggnadsbehov, som även i övrigt föreligga,
synes man kunna räkna med en god ordertillgång även inom denna
bransch. För att täcka bristen på tegel har tegelbrukens tillverkning under
vintern 1944/45 forcerats. Skall byggnadsverksamheten kunna upprätthållas,
måste även i fortsättningen produktionen av tegel hållas på samma höga nivå
som tidigare. Av samma skäl föreligger också behov av ökad cementtillverkning.
Omfattningen av produktionen inom de nämnda industriområdena
liksom inom porslinsindustrien och glasbruken blir dock beroende av bränsletillgången.

Till följd av fortsatt nedgång i exporten låg produktionen inom sågverk.sindustrien
under år 1944 ej oväsentligt (ca 15 procent) under 1943 års nivå.
Avsättningen av trävaror på den inhemska marknaden var mycket livlig och
något högre än under föregående år. I fråga örn sågtimmerfångsten beräknas
denna enligt de uppgifter, som för närvarande kunna erhållas, under innevarande
år bliva i stort sett oförändrad jämfört med år 1944. Produktionen
och sysselsättningen liera emellertid i hög grad på skeppningsmöjligheterna.
Örn skeppningarna icke komma i gång under årets skeppningssäsong, kunna
lagringssvåriglieter lägga hinder i vägen för att upprätthålla produktionen på
samma nivå som i fjol, även örn avsättningen på den inhemska marknaden
skulle Idiva lika gynnsam som hittills. Efterfrågan på snickeri- och
möbelindustriens produkter ligger fortfarande på en hög nivå och inga tecken
lia inregistrerats, som tyda på att sysselsättningen inom denna näringsgren
skulle behöva minskas under året. Trähusfabrikernas produktionsutsikter
torde likaledes böra bedömas vara goda, och skulle exportvägarna kunna
öppnas, torde nian kunna hoppas på en betydande ökning av trähusproduktionen.

Sysselsättningen inom cellulosaindustrien hölls under år 1944 i stor utsträckning
uppe genom produktion på lager. Härigenom lia lagringsmöjligheterna
för ny produktion begränsats, varför sysselsättningens omfattning under
innevarande år i väsentlig grad blir beroende av exportmöjligheterna.
Örn skeppningarna komma i gäng, räknar man för år 1945 i gynnsamt fall
med möjligheten av en ökning av årsproduktionen. .Skulle avspärrningen
däremot fortsätta, synes det vara skäl ali kalkylera nied en successiv inskränkning
av produktionen.

Av pappersproduktionen beräknas ca 70 procent av den normala totalproduktionen
kunna avsättas på den inhemska marknaden. Beträffande denna
del av produktionen synes icke föll närvarande skäl föreligga alt förvänta
någon minskning. Eftersom nian inom pappersindustrien ej räknar nied större
lagringsmöjligheter, torde däremot möjligheterna alt uppehålla nroduklion
för export bliva hell beroende av huruvida export vägarna kunna komma
alt öppnas.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

Inom textil- och beklädnadsindustrien synes man räkna med ungefär samma
sysselsättning som föregående år. Produktionen under år 1944 var ej tillräcklig
för att täcka konsumtionen av textilvaror, varför en viss nedgång av
lagren av färdigfabrikat ägde rum. Textilindustriens produktion har sedan
länge i viss mån begränsats av brist på arbetskraft, varigenom de råvaror, som
tilldelats företagen, ej alltid kunnat utnyttjas. Enligt från industrikommissionen
erhållna uppgifter torde råvarulagren vara tillräckliga för ali möjliggöra
någon ökning av produktionen utöver 1944 års nivå. I vad mån möjligheter
komma att föreligga att tillgodose arbetskraftbehovet inom denna
industri, vilket till stor del avser kvinnlig arbetskraft, blir främst beroende
av den allmänna utvecklingen på den kvinnliga arbetsmarknaden.

Vad avser gummivaruindustrien synes det föreligga övervägande skäl att
med hänsyn till råvarutillgången räkna med oförändrad sysselsättning under
år 1945.

Inom vissa delar av den kemisk-tekniska industrien kan knappheten på en
del importerade råvaror komma att verka hämmande på produktionen. Beträffande
flertalet importvaror torde emellertid lagren i viss utstäckning utdrygas
genom ersättningsproduktion. Därest nu gällande grunder för tilldelning
av förbrukningsreglerade råvaror ej blir föremål för en mera radikal
omläggning, synas sysselsättningsutsikterna inom den kemisk-tekniska industrien
på det hela taget ej komma att ändras i nämnvärd grad. Skulle varuutbyte
med utlandet kunna komma i gång i tillfredsställande omfattning, kan
nian därjämte bortse från de inskränkningar på grund av lagerknapphet beträffande
vissa importvaror, som ovan framhållits.

Byggnadsverksamhetens utveckling är i väsentlig grad beroende av materialtillgången
— vilken fråga i sin tur sammanhänger med bränsleförsörjningen
— och av vilken arbetskraft, som med hänsyn till näringslivets övriga
trängande behov kan avdelas till denna industri. För bostadsbyggnadsprogrammets
genomförande för år 1945 beräknas dock material tillgången i
stort sett kunna säkras.

För skogsbruket föreligger för närvarande ett mycket stort behov av arbetskraft,
framför allt för vedavverkningarna. Avverkningsresultatet under första
hälften av bränsleåret 1944/45 visar en avsevärd eftersläpning i förhållande
till avverkningsprogrammet, och detta förhållande i förening med svårigheterna
att förutse, när import av fossilt bränsle åter kommer til! stånd, har
medfört att vår bränsleförsörjning har kommit i ett prekärt och svårbedömbart
läge. Bränslekommissionen räknar med samma avverkningskvanlitet
under bränsleåret 1945/46 som under det innevarande, d. v. s. 50 miljoner
m3t, vartill kommer att en icke obetydlig eftersläpning kan befaras beträffande
innevarande bränsleårs program. Enligt dessa premisser skulle sålunda
arbetskraftsbehovet inom skogsbruket komma att bliva mycket betydande
även under nästa avverkningsår.

Under de förutsättningar som i det föregående angivits skulle erforderliga
arbetsmarknadsreglerande åtgärder under år 1945 främst komma att bestå i
omflyttning av arbetskraft från överskotts- till bristområden. Vid genomförande
av en sådan omflyttning föreligger emellertid risk för att viss begränsad
arbetslöshet kan uppstå. Därjämte synes man lia att räkna med en
kvarstående s. k. restarbetslöshet beträffande särskilt svårplacerad arbetskraft.
Såvitt nu kan bedömas, synes däremot arbetslöshet i större omfattning
icke vara att förvänta under år 1945 i annan mån än som kan föranledas av
omställningssvårigheter i samband med förändringar i den militära beredskapen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

9

Föredraganden.

Av arbetsmarknadskommissionens redogörelse framgår, att läget på arbetsmarknaden
under år 1944 icke genomgått några mera anmärkningsvärda
förändringar i förhållande till närmast föregående år. Sysselsättningen inom
flertalet verksamhetsområden har varit utomordentligt god. Procentsiffran
för arbetslösheten inom fackförbunden sjönk under året ytterligare ned till
ett medeltal av 5 procent mot 5,7 procent för år 1943. I synnerhet för sista
hälften av år 1944 redovisas siffror, som avsevärt understiga motsvarande
siffror för år 1943. Den gynnsamma utvecklingen bär i väsentlig mån föranletts
av de höga sysselsättningssiffrorna för byggnadsindustrien, vilka i
synnerhet under årets sista månader avsevärt överstigit siffrorna under motsvarande
tid 1943.

Den goda sysselsättning, som sålunda varit rådande, har medfört, att aibetslösheten
varit av ringa omfattning, bortsett från ett par lokalt begränsade
områden, framför allt i Västernorrlands län, där exportsvårighetei för
massaindustrien i förening med minskade skogsavverkningar medförde en
betydande ökning i antalet hjälpsökande arbetslösa under årets första månader.
I nämnda län utvisade sålunda hjälpsökandesiffrorna i början av år
1944 en oroväckande stegring för att i april nå kulmen med 5 478 anmälda
arbetslösa. Emellertid har sedermera en förbättring inträtt, bland annat till
följd av statliga åtgärder, så att vid årets slut de arbetslösas antal nedgått till
2 571. Den av de svåra väderleksförhållandena under höstmånaderna förorsakade
nedgången i skogsavverkningarna hade till följd att även inom Norrbottens
län uppstod en ej obetydlig arbetslöshet med 1 925 anmälda arbetslösa
vid årets slut. För riket i övrigt redovisades vid nyssnämnda tidpunkt
G 548 hjälpsökande arbetslösa, innebärande en ganska avsevärd minskning i
förhållande till motsvarande tidpunkt år 1943, då antalet arbetslösa utgjorde
8 290. De nu nämnda lokala störningarna medförde emellertid, att årsmedeltalet
för antalet hjälpsökande arbetslösa under år 1944, 11 255, kom att
ganska avsevärt överstiga 1943 års siffra, vilken var 7 081.

Som framgår av nyssnämnda siffror finnes, trots den mycket goda sysselsättningen
och bristen på arbetskraft på viktiga produktionsområden, ganska
många hjälpsökande arbetslösa, vilka ej kunnat placeras på den öppna marknaden
ulan måst anvisas hjälp i en eller annan form. Förklaringen härtill
torde framförallt ligga i det förhållandet, att man även under goda konjunkturer
mäste räkna med att en viss, ehuru mindre procent av de arbetssökande
utgöres av personer, som av olika anledningar äro svårplacerade på
arbetsmarknaden. Framförallt torde åldersskäl bidraga härtill. Bland andra
anledningar kan nämnas, att det ofta befinnes olämpligt att vid kortvarig
arbetslöshet överföra den hjälpsökande till annat verksamhetsområde eller
hänvisa honom till arbete på annan ort än hemorten. Självlallet är det angeläget
att åt de personer, som av dessa anledningar måste bistås av det allmänna,
i största möjliga utsträckning herodes lämpligt arbete.

Jag anser mig emellertid ej behöva vidare uppehålla mig vid förhållandena
på arbetsmarknaden under det gångna året, för vilka arbetsmarknads -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

kommissionen ingående redogjort i sin härvid fogade berättelse för nämnda
år. Jag vill i stället komplettera kommissionens redogörelse med en kortfattad
översikt över utvecklingen på arbetsmarknaden under innevarande
år. Som allmänt omdöme kan sägas att sysselsättningen med vissa undantag
alltjämt är mycket god. Vid månadsskiftet februari/mars 1945 utgjorde medeltalet
för arbetslösheten inom fackförbunden 6 procent, vilken siffra är
lägre än motsvarande siffror för de två närmast föregående åren. Liksom
under senare hälften av år 1944 torde den livliga byggnadsverksamheten ha
i avsevärd grad bidragit till att sysselsättningen kunnat hållas uppe på en
så hög nivå. De under året rådande export- och importsvårigheterna ha
emellertid medfört en del svårigheter att upprätthålla produktionen inom
vissa verksamhetsområden. De begränsade exportmöjligheterna samt bristen
på vissa råvaror, främst kemikalier, ha sålunda medfört avsevärda produktionsinskränkningar
vid sågverk, pappersmassefabrikör och pappersbruk.
Inom malmbrytningen har, oaktat betydande permitteringar, korttidsarbete
måst införas. Arbetet vid de mekaniska verkstäderna, skeppsvarven och metallindustrin
i övrigt har vidare alltifrån början av februari månad legat
nere på grund av verkstadskonflikten. Den sålunda friställda arbetskraften
synes dock i icke obetydlig utsträckning ha erhållit sysselsättning på annat
håll, bland annat inom skogsbruket.

Antalet hos arbetslöshetsnämnderna anmälda hjälpsökande arbetslösa är
fortfarande lågt. Kontantunderstöd utbetalas endast i undantagsfall och de
vid beredskapsarbeten sysselsatta, förutom flyktingar och specialarbetare,
uppgingo vid månadsskiftet april/maj till endast cirka 4 500 man vid statliga
och 1 400 man vid statskommunala beredskapsarbeten. Dessa voro
främst koncentrerade till Göteborgs och Bohus, Västernorrlands och Norrbottens
län. Beträffande åldersfördelningen bland dem, som vid ifrågavarande
tidpunkt sysselsattes i hjälparbete, kan nämnas, att alla i statskommunala
beredskapsarbeten sysselsatta samt närmare hälften av dem som
hänvisats till statliga beredskapsarbeten voro över 50 år.

Den arbetsmarknadsfråga, som emellertid påkallat den största uppmärksamheten
under innevarande år, är frågan om möjligheterna att anskaffa erforderlig
arbetskraft för lösningen av vår bränsleförsörjning. Jag vill därför
något närmare uppehålla mig vid denna fråga. Då utsikterna för bränsleförsörjningen
i början av år 1944 bedömdes såsom relativt gynnsamma, ansågos
vissa tidigare vidtagna åtgärder för att öka avverkningarna kunna slopas. Produktionsplikten
upphörde sålunda helt från och med den 1 juli 1944 (i de
fyra nordligaste länen redan från och med den 1 januari samma år). Vidare
upphörde tjänsteplikten för vissa män i värnpliktsåldern med utgången av
januari månad. Antalet under året genom arbetsförmedlingarna tillsatta
platser inom skogsbruket sjönk kraftigt och utgjorde år 1944 endast 65 000
mot inemot det dubbla närmast föregående år.

Under årets senare hälft inträdde emellertid en avsevärd försämring i läget.

I september månad upphörde all import av stenkol och koks. Vidare visade
det sig vid slutet av aret, att avverkningsresultaten i skogarna voro exceptionellt
låga, bland annat beroende på de ogynnsamma väderleksförhållanden,

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

11

som rådde under höstmånaderna. Det befanns därför nödvändigt att vidtaga
särskilda åtgärder för att återigen söka stimulera avverkningarna. Jag får
sålunda erinra örn att, sedan riksdagen (skr. 107) anmält sina beslut i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 128/1945 samt väckta motioner, har
Kungl. Majit genom beslut den 23 mars 1945 fastställt vissa grunder för arbetspremier
åt skogsarbetare ävensom i vissa fall åt skogsägare m. fl. Sådana
premier må tills vidare utgå till och med den 30 juni 1945. Vidare har Kungl.
Majit nyssnämnda dag utfärdat kungörelse angående hyresbidrag till ovana
skogsarbetare, varigenom sådana bidrag kunna utgå även till arbetare, som
äro indragna i arbetskonflikt. Slutligen må nämnas, att produktionsplikten
återinförts i början av februari månad, varvid dock Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län tills vidare undantagits.

Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka, att tillgången på arbetskraft
för skogsavverkningarna i stort sett motsvarat efterfrågan, sådan denna
framgår av rekvisitionerna till arbetsförmedlingarna. Det på arbetsförmedlingarna
anmälda otillfredsställda behovet har under den hittills gångna delen
av avverkningssäsongen icke någon vecka för hela landet överskridit 4 000
man. Vid de inventeringar, som verkställts, lia skogsägarna anmält, att de
för produktionspliktens fullgörande för mars månad endast hade behov avytterligare
ca 13 000 man, för april 12 000 och för maj 11 000 man. Det anmälda
behovet har relativt väl kunnat fyllas, och på det hela taget lia endast
de skogsägare, som oundgängligen behövt van arbetskraft, och de, sorn
saknat bostad för den beställda arbetskraften, icke kunnat få sitt behov av
arbetskraft fyllt. Antalet ovana skogsarbetare utgjorde den 25 april i år
22 300, varav 9 700 tillhörde s. k. skogshuggarkurser. Av de ovana skogsarbetarna
voro ca 4 800 utlänningar och omkring 8 000 strejkande metallarbetare.
Den aktuella efterfrågan bos arbetsförmedlingarna på arbetskraft
för skogsbruket var av någon större omfattning endast i Östergötlands, Älvsborgs,
Värmlands, örebro, Kopparbergs och Jämtlands län, inom vilka län
nyssnämnda dag funnes anmält ett behov av ca 2 500 man. Emellertid måste
man räkna nied att så snart som efter snösmältningens upphörande mera
gynnsamma betingelser uppkomma för skogsavverkningarna i Norrland ett
mycket stort behov av arbetskraft kommer ali föreligga. Såvitt nu kan bedömas
torde det bliva förenat nied åtskilliga svårigheter att hell tillgodose
denna efterfrågan, vilken kommer att sammanfalla nied den säsongmässiga
ökning av arbetslillgången, som normalt inträder under sommarmånaderna,
främst inom jordbruket men även inom vissa industrier, exempelvis
byggnadsindustrien. Beträffande sistnämnda industri torde dock den nu tilllämpade
statliga regleringen komma att medföra, att stegringen blir mindre
framträdande än som eljest skulle lia varit fallet. De befarade svårigheterna
att tillgodose arbetskraftsbehovet under de närmaste månaderna torde
i viss grad komma att öka därigenom att ett avsevärt antal av de flyktingar,
som för närvarande vistas i vårt land och sorn utgöra ett fortfarande
välbehövligt arbetskraftstillskott, återvända hem. Uppskattningsvis och
lågt räknat torde för närvarande ca 5 000 danskar och HOGO norrmän
vara direkt sysselsatta i den svenska produktionen, därav ca 2 000 i skogs -

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

bruket, 1 500 i jordbruket och 12 500 inom industrien. Av det anförda torde
få anses framgå, att situationen på arbetsmarknaden under de närmaste
månaderna kan utveckla sig i sådan riktning, att det visar sig erforderligt att
vidtaga relativt långtgående åtgärder för att tillgodose skogsbrukets arbetskraftsbehov.

En bedömning av den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden, sett på
något längre sikt, erbjuder självfallet stora vanskligheter. Därest bränsleförsörjningsfrågan
kan tillfredsställande lösas, synes man emellertid ha grundad
anledning räkna med att sysselsättningen under nästa budgetår skall bliva
god och att våra produktionsresurser komma att bliva helt utnyttjade, bland
annat för Sveriges medverkan i det internationella återuppbyggnadsarbetet
efter kriget.

Särskilda frågor.

A. Komplettering av ofullständiga jordbruk.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 juli
samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk inventering
av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer
samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret
1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes
resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig hemkonsulent
och bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera tilldelade
Kungl. Maj:! den 15 september 1939 hushållningssällskapet för fortsättande
av inventeringen under budgetåret 1939/40 ett belopp av tillhopa
11 000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda biträdande
jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna för
hemkonsulentens resor. Inventeringen, som är av försöksmässig karaktär, var
ursprungligen avsedd att fortvara endast två år. Enligt riksdagens medgivande
hava emellertid medel anvisats för inventeringens fortsatta bedrivande till
och med budgetåret 1944/45. För sistnämnda budgetår anvisades för ändamålet
ett belopp av 10 000 kronor, vilket avsågs skola användas jämväl för
anlitande av viss specialutbildad personal för inventeringen ävensom för
beredande av provisorisk löneförbättring åt den med inventeringen sysselsatta
konsulenten.

Vid framläggandet av fjolårets proposition, nr 273, angående anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. föreslog föredragande departementschefen,
att ifrågavarande inventering skulle få fortsättas jämväl under
budgetåret 1945/46 samt beräknade för ändamålet erforderliga medel till
10 000 kronor, att disponeras på enahanda sätt som det för innevarande budgetår
beräknade beloppet. Riksdagen biföll nämnda förslag. Beräkningen av
medelsbehovet föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

I enlighet härmed torde för inventeringens bedrivande under budgetåret
1945/46 böra avses ett belopp av 10 000 kronor, vilket, liksom motsvarande
belopp för föregående budgetår, torde böra bestridas av de särskilda medlen
till främjande av företagsverksamhet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

13

B. Företagarföreningar inom vissa län.

Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna för
lönande småföretagsverksamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar
dels långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock
konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.

Föreningarna ha startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och
medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade
enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting
och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samlälligheter.
Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av
föreningarnas struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet
varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna
äro samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

Företagarföreningar hava hittills bildats inom Göteborgs och Bohus, V ärmlands,
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län.

Efter avlåtande av proposition nr 273 till 1944 års riksdag, i vilken en
redogörelse för företagarföreningarnas dittillsvarande verksamhet lämnades,
har Kungl. Maj:t beviljat följande föreningar understöd av statsmedel med
följande belopp, nämligen Gävleborgs läns företagarförening 335 000 kronor,
därav såsom subvention 110 000 kronor och såsom lån 225 000 kronor, Västerbottens
företagarförening 300 000 kronor, därav såsom subvention 75 000
kronor och såsom lån 225 000 kronor, Västernorrlands läns företagarförening
275 000 kronor, därav såsom subvention 85 000 kronor och såsom lån
190 000 kronor, Norrbottens småindustriförening 200 000 kronor, därav såsom
subvention 50 000 kronor och såsom lån 150 000 kronor, Jämtlands läns företagarförening
150 000 kronor, därav såsom subvention 50 000 kronor och
såsom lån 100 000 kronor, samt Värmlands läns företagarförening 38 000
kronor, därav såsom subvention 18 000 kronor och såsom lån 20 000 kronor.

Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten
hava företagarföreningarna erhållit statsbidrag från ett under tionde huvudtiteln
upptaget anslag till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga
om hantverk och småindustri. För budgetåret 1944/45 har nämnda anslag
upptagits till 85 000 kronor.

1 propositionen nr 273/1944 förordade föredragande departementschefen,
att till de norrländska företagarföreningarna under budgetåret 1944/45 från
anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. finge utgå bidrag
till föreningarnas administrationskostnader med högst 70 000 kronor, i den
mån de för ändamålet under tionde huvudtiteln anvisade medlen visade sig
ej förslå för en effektivisering av föreningarnas verksamhet.

Företagarföreningarna hava genom beslut av Kungl. Majit den 22 december
1944 och den 9 mars 1945 tilldelats bidrag lill sina administrationskostnader
under budgetåret 1944/45 med sammanlagt 130 000 kronor, fördelade
sålunda:

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

Norrbottens småindustriförening u. p. a....................... kronor 23 500

Västerbottens företagareförening » » 23 oqO

Jämtlands läns » » » j2 000

Västernorrlands läns > » » 22 000

Gävleborgs läns » » » 14 000

Värmlands läns > > , 13 000

Bohusläns > » , 22 500

Summa kronor 130 000

Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd
med inalles 3 952 500 kronor, därav 2 685 000 kronor såsom lån och
1 267 500 kronor såsom subvention.

Föredraganden.

För utgivande av bidrag till företagarföreningarnas administrationskostnader
har under en följd av ar anvisats medel från ett under tionde huvudtiteln
uppfört anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga
örn hantverk och småindustri. På framställning av norrlandskommittén förordades
i propositionen nr 273 år 1944, s. 37, att utöver det belopp som för
budgetaret 1944/45 för ändamålet äskats under nyssnämnda anslag ytterligare
bidrag med högst 70 000 kronor finge utgå från anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. för en effektivisering av de norrländska
företagarföreningarnas verksamhet. I samband härmed framhölls, att
frågan örn denna anordnings fortsatta bestånd liksom överhuvud om sättet
att budgettekniskt tillgodose behovet av medel för lån och bidrag till företagarföreningarna
borde upptagas till omprövning.

Norrlandskommittén har sedermera med skrivelse den 4 december 1944
överlämnat utlåtande nied förslag till vissa åtgärder till främjande av småföretagarverksamheten
i Norrland. För kommitténs förslag har redogjorts
i en den 27 april 1945 avlämnad proposition, nr 290. I det vid nämnda proposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden erinrade
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin, örn att riksdagen hemställt
om utredning rörande möjligheterna att främja hantverket och småindustriens
utveckling i hela landet, samt framhöll, att han hade för avsikt
att inom den närmaste tiden föreslå Kungl. Maj:t att låta igångsätta en dylik
utredning. Med hänsyn härtill förutsattes, att den statliga finansieringen av
företagarföreningarnas utlåning tills vidare skulle fortgå i oförändrade former
och att medel härför fortfarande i mån av behov anvisas från anslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Som bidrag till företagarföreningarnas
administrationskostnader beräknades ett belopp av 175 000 kronor
för nästa budgetår, att helt utgå från förenämnda anslag under tionde
huvudtiteln. För detta ändamål torde icke därutöver behöva beräknas några
medel från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för
nästa budgetår. Däremot bör under ifrågavarande anslag beräknas erforderliga
medel för lån och subventioner åt föreningarna. Efter avlåtande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

15

proposition om åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. till 1944 års
riksdag har Kungl. Majit beviljat lån och subventioner till företagarföreningarna
med tillhopa 1 298 000 kronor. Det för ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår erforderliga medelsbehovet torde kunna uppskattas till i runt tal
1 500 000 kronor, att utgå från de medel, som i enlighet med vad jag i det
följande förordar, böra få disponeras av Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet.

C. Semesterrätt för reservarbetare.

I en till socialdepartementet den 30 maj 1944 inkommen skrivelse från en
person, som sysselsattes med s. k. arkivarbete, har denne hemställt, att arkivarbetare
måtte beviljas semester enligt de grunder, som fastslagits i semesterlagen.

I yttrande över framställningen den 30 november 1944 har statens arbetsmarknadskommission
upplyst, att kommissionen meddelat föreskrift om att
semester icke må medgivas sådan arkivarbetare. Denna föreskrift grundade
sig på departementschefens uttalande i propositionen nr 286/1938 med förslag
till lag om semester m. m., vari framhållits, att enär reservarbete vore
en hjälpform semesterrätt enligt lagen icke tillkomme en reservarbetare.
Då arkivarbete utgjorde en art av reservarbete, hade kommissionen ansett
arkivarbetarna icke kunna komma i åtnjutande av semester.

Kommissionen anför härefter följande.

Från arkivarbetarhåll har vid olika tillfällen påyrkats en uppmjukning av
dessa föreskrifter. Kommissionen har emellertid med hänsyn till nyss citerade
uttalande av departementschefen hittills icke ansett sig kunna medgiva
eller förorda någon ändring i gällande ordning. Det torde likväl vara ostridigt,
att situationen vid arkivarbetena numera icke är densamma som^ vid
tiden för semesterlagens tillkomst. Arkivarbetena hade då endast pågått i
fyra år. Klientelet var mycket heterogent såväl med avseende på ålders- som
yrkessammansättning. Arkivarbetama utgjordes företrädesvis av personer i
medelåldern. Man räknade slutligen nied att denna hjälpform skulle komma
att efter hand avvecklas eller åtminstone nedbringas till oansenliga proportioner.

År 1944 ha arkivarbetena bestått i tio år. Under sagda tid lia inemot 2 000
arbetslösa svenska medborgare bereus utkomst vid dessa arbeten under perioder
av skiftande längd, de senare åren ca 300—400 personer i månaden.
Några tendenser till en avveckling av hjälpformen röjas icke. Vid den omställning
av arbetskraften även på de intellektuellas arbetsmarknad, som
torde vara att emotse under tiden närmast efter ett vapenstillestånd, är antagligt,
att arkivarbetenas betydelse som hjälpform för flera grupper av
arbetslösa skall komma att ytterligare accentueras. Då arkivarbete torde
kunna betraktas såsom en sannolikt bestående form av samhällshjälp för
arbetslösa intellektuella m. fl. och de i dessa arbeten sysselsatta utföra samhällsnyttiga
och allt mera krävande arbetsprestationer, påkallas enligt kommissionens
uppfattning en ändrad inställning från statens sida till frågan
örn semester eller motsvarande ledighet lör arkivarbetama.

Den förmån, som sålunda här förordas, kan tänkas komma arkivarbetaren
till godo antingen i form av semester eller semesterersättning enligt semester -

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

lagens bestämmelser eller också såsom en på andra men likvärdiga grunder
baserad goltgörelse.

Kommissionen har under hand inhämtat, att 1942 års semesterkommitté
icke ämnar föreslå någon ändring av den grundläggande principen i gällande
semesterlagstiftning, enligt vilken rätt till semester endast kan tillkomma den,
som står i anställningsförhållande till sin arbetsgivare. Då kommissionen
utgår från att sysselsättning i arkivarbete även i fortsättningen skall anses
utgöra en form av samhällshjälp och icke grundlägga något anställningsförhållande,
följer härav, att semesterlagens bestämmelser ej kunna bli tillämpliga
på i dessa arbeten sysselsatta. Ledighetsbestämmelserna för arkivarbetama
måste följaktligen utformas på annat sätt.

Lämpligast torde vara att fastställa ledigheten till en dag för varje månad
arkivarbetaren varit sysselsatt under minst 16 dagar av en månad å vederbörlig
arbetsplats, varjämte det i semesterlagen intagna villkoret örn en sammanhängande
arbetstid av 180 dagar såsom förutsättning för rätten till ledighet
även bör uppfyllas av arkivarbetarna. Skulle emellertid 180-dagarsvillkoret
komma att senare modifieras eller utgå ur nuvarande semesterlagstiftning,
förutsätter kommissionen att den vidtagna ändringen skall automatiskt
få tillämpas även på här föreslagna ledighetsbestämmelser för arkivarbetarna.
Ledigheten torde böra beviljas allenast i form av arbetsfri dagar och någon
semesterersättning överhuvud taget icke komma i fråga. För arkivarbetare,
som äro underkastade skiftning, synes ledigheten lämpligen böra få uttagas
med en dag i varje månad, arkivarbetaren likväl obetaget att kunna helt
eller delvis förskjuta uttagningen av ledigheten till arbetsperiodens slut. Vad
återigen angår de äldre, från skiftning undantagna arkivarbetarna borde
dessa ha möjlighet att kunna, örn de så önska, disponera årets tolv ledighetsdagar
i en följd med rätt för dem likväl att uppdela ledigheten på kortare
tidsenheter. Ledigheten för arkivarbetare med halvtidstjänst bör utgöra tre
dagar för en sammanhängande sexmånaders period. Åt vederbörande arbetsledare
synes kunna anförtros uppgiften att under hänsynstagande till arkivarbetarens
önskemål bestämma, när ledigheten skall utgå. Arbetsledaren
skulle ha att till arbetsmarknadskommissionen göra anmälan örn uttagen
ledighet å vederbörliga stvrke- och månadsbesked.

Med arkivarbetare torde i fråga örn åtnjutande av ledighet böra jämställas
övriga grupper av arbetslösa, som åtnjuta arbetslöslietshjälp efter reservarbetsgrunder,
d. v. s. dels i vanliga reservarbeten sysselsatta personer, dels
musikerhjälpta.

Under åberopande av vad sålunda anförts har statens arbetsmarknadskommission
hemställt om bemyndigande att från och med år 1945 kunna medgiva
arkivarbetare, musikerhjälpta och eljest i reservarbete sysselsatta personer
rätt till ledighet utan avdrag å lön efter de grunder kommissionen här
utvecklat.

Gentemot vad kommissionen sålunda anfört ha ledamoten Brodén och ersättaren
Styrman reserverat sig under åberopande av att arkivarbete vore en
form av samhällelig hjälpverksamhet, med vars åtnjutande ej borde kombineras
en sådan till ett anställningsförhållande bunden förmån som semester
eller därmed jämförlig ledighet.

Föredraganden.

Som arbetsmarknadskommissionen framhållit kan den som är sysselsatt
med arkivarbete, vilket är att betrakta som en form av reservarbete, ej enligt

Kungl. Majlis proposition nr 309.

17

gällande semesterlag grunda någon rätt till semester. Sådan rätt tillkommer
enligt lagen endast arbetstagare, vilket begrepp i dess nuvarande innebörd
ej anses omfatta reservarbetare, enär dessa av samhället beretts arbete såsom
en hjälpform. 1942 års semesterkommitté ansåg sig ej böra föreslå några
ändringar härutinnan. Kommittén framhöll emellertid, att även reservarbetare
enligt kommitténs uppfattning kunde vara i behov av betald ledighet
från arbetet, men uttalade samtidigt att, i den mån dessa arbetare ansåges
böra få tillfälle till sådan ledighet från arbetet, detta ej borde ske genom att
semesterlagen gjordes tillämplig å dem utan genom särskilda bestämmelser.

Vid anmälan av kommitténs förslag anförde jag för egen del, i det vid
propositionen nr 273/1945 med förslag till lag örn semester fogade utdraget
ur statsrådsprotokollet för socialärenden, att spörsmålet om betald ledighet
för reservarbetare (arkivarbetare) syntes få prövas i samband med framläggande
av förslag om åtgärder för arbetsmarknadens reglering.

Den omständigheten att reservarbetare, vilken utför ett honom av samhället
såsom en hjälpåtgärd erbjudet arbete, ej kan betraktas som arbetstagare
i semesterlagens bemärkelse, synes mig ej böra medföra att han på
grund härav uteslutes från semesterrätt. Avgörande synes vara, huruvida han
kan anses vara i behov av betald ledighet från det arbete, som samhället
tillhandahållit honom. Jag delar i denna fråga den av semesterkommittén
uttalade uppfattningen att så torde vara fallet. Beträffande reservarbetare
är behovet måhända större än för vissa andra personer med regelbundet
dagligt arbete, med hänsyn till att medelåldern för sådana arbetare är förhållandevis
hög. Av anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka, att reservarbetare
i enlighet med vad arbetsmarknadskommissionen föreslagit tiberia
annes semesterrätt. Vid bifall till förenämnda proposition synas semesterreglerna
böra utformas i anslutning till semesterlagen i dess i propositionen
föreslagna lydelse. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare
föreskrifter i ämnet.

I detta sammanhang synes jämväl frågan om viss ändring i den s. k. skiftningsregeln
för arkivarbetare böra upptagas till prövning.

Skiftningsregeln sådan den nu tillämpas innebär, att arkivarbetare efter
en sammanhängande arbetsperiod av 6 månader under viss tid (1 månad för
familjeförsörjare och 2 månader för icke familjeförsörjare) avstänges från
arkivarbete. Förfarandet har motiverats med att man i möjligaste mån vill
söka förmå arkivarbetare att taga den anställning på den öppna marknaden,
som står till buds. Emellertid är arbetare, som uppnått 60-årsåldern, undantagen
från skiftningsregeln, då man ansett möjligheterna för en person i
denna ålder att erhålla sysselsättning på den öppna marknaden vara så gott
som obefintliga. Från arkivarbetarhåll har gjorts framställning örn ali
nämnda åldersgräns måtte sänkas till 55 år. Då jag finner vägande skäl tala
för en sådan sänkning, vill jag tillstyrka bifall härtill.

Innan Kungl. Majit fattar beslut i här nämnda båda spörsmål anser jag
emellertid, att riksdagen bör beredas tillfälle att yttra sig över desamma.

Bihang till riksdagens protokoll 10^5. 1 sorni. Nr 300 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

Medelsbehovet för budgetåret 1945/46.

I. Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Arbetsmarknadskommissionen.

Kommissionen framhåller till en början, att kommissionen funnit sitt
tidigare återgivna försök till bedömning av arbetsmarknadsläget under år
1945 böra tjäna som utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under
budgetåret 1945/46. Behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder kunde alltså
förväntas i stort sett bli av den omfattning, som förekommit eller beräknades
förekomma under budgetåret 1944/45. Därtill borde man räkna med att särskilda
åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets och jordbrukets behov av
arbetskraft alltjämt torde bli nödvändiga. Med hänsyn till de svårigheter,
som förefunnes vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår, kunde
dock de uppgjorda kostnadskalkylerna endast bliva approximativa.

Kommissionen upplyser, att till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. och överflyttning av arbetskraft under budgetåret 1944/45 följande
belopp stöde till förfogande, nämligen

A. Under reservationsanslaget till Åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.:

Från föregående budgetår kvarstående be belopp

ca ...........................kronor 13 900 000

För budgetåret 1944/45 anvisat ..........

B. Under anslaget till Kostnader för överflyttning
av arbetskraft (å allmän beredskapsstat
I):

Från föregående budgetår kvarstående belopp
ca ............................

För budgetåret 1944/45 anvisat, förslagsvis
................................

68 000 000 81 900 000

3 680 000

» 20 000 000 23 680 000

Summa kronor 105 580 000

Av förstnämnda anslag är ett belopp av ca 2,5 miljoner kronor avsett att
stå till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet m. m.

Arbetsmarknadskommissionen upplyser vidare, att av anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. under tiden juli 1944—mars 1945 förbrukats
17 miljoner kronor, varjämte väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beviljats
dragningsrätt med 17,6 miljoner kronor för statliga beredskapsarbeten
i styrelsens regi m. m. Enligt kommissionens beräkningar skulle en reservation
av omkring 25 miljoner kronor på förevarande anslag uppkomma vid
utgången av budgetåret 1944/45. Kommissionen erinrar i detta sammanhang
om vad föredragande statsrådet i årets statsverksproposition (V. s. 19—20)
anfört rörande ifrågavarande anslag.

Kungl. Majlis proposition nr 309.

19

Beträffande anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft meddelar
kommissionen, att under tiden juli 1944—mars 1945 förbrukats omkring
10 miljoner kronor. Kommissionen beräknar, att anslaget för innevarande
budgetår skall vara tillräckligt vid fullföljande av de planer, som uppgjorts
för medlens användning. För den händelse nya uppgifter föranledda av den
svåra bränslesituationen skulle tillkomma, torde förstärkning av anslaget
bliva nödvändig.

Vid sin beräkning av medelsbehovet till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. säger sig kommissionen ha funnit sig böra
upptaga till prövning tre alternativa möjligheter till lösning av hithörande
finansieringsfrågor.

Enligt det första alternativet skulle arbetslöshetsanslagen på riksstaten begränsas
till vad som motsvarade det vid en mera normal arbetsmarknadsutveckling
motsedda medelsbehovet. Eventuellt skulle nämnda anslag kunna
begränsas därigenom att sådana statliga beredskapsarbeten, som utföras i
annan myndighets regi, såväl i fråga örn påbörjade som nya arbeten finansierades
med anslag å allmän beredskapsstat. Om en mera omfattande arbetslöshetskris
skulle inträffa under budgetåret, borde därutöver igångsättas
arbeten, finansierade från å allmän beredskapsstat uppförda anslag.

Enligt det andra alternativet skulle på riksstaten beträffande beredskapsarbeten
endast upptagas anslag för tillgodoseende av medelsbehov för fortsatt
bedrivande efter den 1 juli 1945 av dessförinnan påbörjade eller principbeslutade
dylika arbeten, för vilka kostnaderna under innevarande budgetår
bestredes av medel från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. Kostnaderna för nya arbetsföretag skulle bestridas från å
allmän beredskapsstat uppförda anslag.

Slutligen kunde enligt ett tredje alternativ anslag till medel för beredskapsarbeten
uteslutande upptagas å allmän beredskapsstat.

Kommissionen har härefter verkställt en beräkning av de anslag å riksstaten,
som skulle erfordras enligt de tre alternativen, samt därvid anfört
följande.

Enligt alternativ 1 skulle anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. få samma karaktär som anslaget under innevarande budgetår.
Medel till beredskapsarbeten i såväl arbetsmarknadskommissionens som
annan myndiuhets regi skulle sålunda bestridas från detta anslag.

Det torde vara ofrånkomligt, att även under nästa budgetår arbetslöshetshjälp
herodes personer, som tillhöra yrkesområden med minskande sysselsättning
och som av olika anledningar ej kunna överföras till något av arbetsmarknadens
bristområden. Det är enligt kommissionens förmenande angeläget,
att dessa arbetslösa, i den män de icke genom den offentliga arbetstörmedlingen
kunna anvisas sysselsättning i öppna marknaden, i största möjliga
utsträckning bringas hjälp i form av beredskapsarbete. Örn sådant hjälpbehov
uppkommer, böra de sysselsättningsmöjligheter i hemorten, som de
statskommunala beredskapsarbetena erbjuda, i första hand utnyttjas.

Dagsverkskostnaden vid andra statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi än försvarsarbeten under år 1944 utgjorde i medeltal 25 kronor 22 öre.
Med en uppskattad kostnad av cirka 25 kronor och en så försiktigt beräknad
sysselsättning sorn 250 dagar per år kommer »årsverkskostnadcn» alt uppgå

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

till omkring 6 000 kronor. Med en sysselsättning i statlina beredskapsarbeten
i kommissionens egen och annan myndighets regi av omkring 7 500 man
beräknas kostnaden till 45 miljoner kronor, varav iör arbeten i kommissionens
regi 20 miljoner kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten att i händelse av arbetslöshet i första hand
bereda de arbetslösa sysselsättning genom arbete i hemorten, anser sig kommissionen
böra beräkna kostnaden för statskommunala beredskapsarbeten
till 12,.5 miljoner kronor.

Statskommunala reservarbeten äro numera stadda på avveckling. Enär
det alltjämt torde vara nödvändigt att för viss icke konkurrensduglig arbetskraft
behålla denna hjälphjon, har för dessa arbeten upptagits ett belopp
av 0,1 miljon kronor.

Då det erbjuder svårigheter att tillräckligt snabbt bereda hjälp i form av
arbete, räknar kommissionen med att hjälp i viss utsträckning måste lämnas
genom kontantunderstöd. Detta är särskilt förhållandet vid fall av kortvarig
arbetslöshet, då en långväga förflyttning av den arbetslöse är olämplig både
ur näringslivets och den enskildes synpunkt. Vid månadsskiftet mars/april
1945 utgick kontantunderstöd till ca 2 700 personer i ett 40-tal kommuner.
Kostnaden för kontantunderstödsverksamhet, örn den bedrives i ungefär samma
omfattning som under innevarande budgetår, torde för nästa budgetår
böra beräknas till 2,s miljoner kronor.

Under senare tid lia arkivarbete och den vid sidan därav men efter samma
principer utformade musikerhjälpen kommit lill användning i avsevärt ökad
omfattning, främst till följd av lämpligheten att på detta sätt bereda hjälp
åt flyktingar, som sökt sig till vårt land. För närvarande äro cirka 1 350
personer, varav 880 ulänningar, placerade vid arkiv- och musikarbetsplatser,
och denna siffra torde komma att ytterligare stiga under återstående delen av
innevarande budgetår. Med en sysselsättning under budgetåret 1945/46 av
genomsnittligen 1 600 man, varav 400 skulle bli placerade endast under
hälften av budgetåret, beräknas kostnaden för arkivarbete och musikerhjälp
till 6 miljoner kronor.

För de statliga stenbeställningarna och därmed sammanhängande administrationskostnader
skulle erfordras ett belopp av 3 miljoner kronor.

Vidare beräknas för arbetsförmedlingsverksamheten för resebidrag till arbetssökande,
som anvisas arbete inom arbetsområde, för vilket resebidrag ej
i annan ordning står till förfogande, ett belopp av 0,i miljoner kronor.

I sina beräkningar har kommissionen antagit, att Kungl. Maj:t för nästa
budgetår skulle finna samma belopp, som står till Kungl. Maj:ts förfogande
under budgetåret 1944/45 — 2,5 miljoner kronor — tillräckligt för främjande
av företagsverksamhet m. m.

Medelsbehovet under reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. för budgetåret 1945/46 skulle alltså kulina sammanfattas
sålunda.

Statliga beredskapsarbeten ................

Statskommunala beredskapsarbeten ........

Statskommunala reservarbeten ............

Kontantunderstödsverksamhet ............

Arkivarbeten och musikerhjälp ............

Statliga stenbeställningar ................

Resebidrag till arbetssökande..............

Övrig hjälpverksamhet ..................

Till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande
av företagsverksamhet m. m.............

kronor 45 000 000

» 12 500 000

» 100 000

» 2 500 000

» 6 000 000

» 3 000 000

» 400 000

» 500 000

> 2 500 000

57 500 000

15 000 000

Summa kronor 72 500 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

21

Under förutsättning av en reservation på omkring 25 miljoner kronor vid
innevarande budgetårs utgång skulle för budgetåret 1945/46 för arbetsmark -nadsreglerande åtgärder böra beräknas ett anslag på riksstaten av 47,5 miljoner
kronor. För det fall att statliga beredskapsarbeten i annan myndighets
regi finansieras med anslag på allmän beredskapsstat, erfordras på riksstaten
ett anslag av 22,5 miljoner kronor.

I fråga om alternativ 2 framhåller kommissionen, att kostnaderna
för den 1 juli 1945 återstående arbete å påbörjade eller principbeslutade beredskapsarbeten
i det betänkande, som investeringsutredningen nyligen framlagt,
upptagits till ett belopp av 68 miljoner kronor. Skulle vid berörda slag
av arbeten under nästa budgetår sysselsättas samma genomsnittliga arbetsstyrkor
som under innevarande, beräknades att ett anslag av i runt tal 25
miljoner kronor härför bleve erforderligt. För andra ändamål än beredskapsarbeten
skulle, enligt vad under alternativ 1 anförts, därjämte erfordras 15
miljoner kronor. Under tidigare nämnd förutsättning av en reservation på
omkring 25 miljoner kronor vid innevarande budgetårs utgång skulle enligt
detta alternativ för arbetsmarknadsreglerande åtgärder för nästa budgetår erfordras
ett anslag på riksstaten av 15 miljoner kronor.

Enligt alternativ 3 skulle, anför kommissionen, anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. på riksstaten begränsas till andra arbetslöshetslindrande
åtgärder än beredskapsarbeten. Kostnaden för dessa
ändamål skulle, som under alternativ 1 nämnts, uppgå till 15 miljoner kronor.
Med den meromnämnda reservationen på omkring 25 miljoner kronor vid
innevarande budgetårs slut skulle sålunda något anslag för budgetåret 1945/
46 icke vara erforderligt på riksstaten.

Kommissionen anför slutligen, att kommissionen icke funnit sig böra taga
någon ställning till de nu angivna alternativen, då valet mellan dem syntes
vara en fråga av huvudsakligen budgetteknisk natur.

Beträffande anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft,
som innevarande budgetår är uppfört å allmän beredskapsstat,
erinrar kommissionen örn att i statsverkspropositionen uttalats, att ett motsvarande
anslag vore avsett att upptagas å den allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1945/46.

Ur detta anslag borde enligt kommissionen under nästa budgetår bestridas
utgifter bland annat för omskolningsbidrag, familjetillägg, hyresbidrag m. m.
(inklusive verktygs- och personlig utrustning) till ovan arbetskraft, som överflyttats
till skogsarbete, ävensom för industrikonsulentemas verksamhet, arbetsblockorganisationen
samt för anordnande av jordbruksläger för frivillig
arbetskraft.

Kommissionen erinrar jämväl örn att enligt beslut av årets riksdag skulle
ur detta anslag under nästa budgetår jämväl bestridas kostnaden för premier
åt yrkesvana skogsarbetare ävensom åt enskilda skogsägare m. fl. vid utförande
av vissa slag av skogsarbeten.

Kommissionen föreslår, att för budgetåret 1945/46 ett anslag av 50 miljoner
kronor beräknas för här avsedda ändamål.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

II. Kommissioiiens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder
och arbetsförmedlingsanstalter.

Arbetsmarknadskommissionen.

Med avseende å medelsbehovet för förevarande ändamål erinrar kommissionen
om att från förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission
m. m.: Avlöningar, vilket för innevarande budgetår är upptaget till 7,5 miljoner
kronor, hade Kungl. Maj:t för samma tid ställt till kommissionens förfogande
sammanlagt 12,3 miljoner kronor att disponeras på följande sätt:

Statens arbetsmarknadskommission, högst ............ kronor 2 700 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema,

högst........................................... » 9 500 000

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,
förslagsvis.................. » 100 000

Summa kronor 12 300 000.

Rörande kommissionens medelsbehov för avlöningar under nästa budgetår
anför kommissionen följande.

De omfattande regleringsåtgärderna på arbetsmarknaden ha under de senaste
åren krävt en betydande utbyggnad av den härav föranledda administrationen.
Sålunda har en väsentlig utvidgning av personalbeståndet vid
såväl den centrala som framför allt de lokala förvaltningarna ägt rum.

Kommissionens kansli har jämlikt en av Kungl. Maj:t den 8 december
1944 och 9 mars 1945 fastställd plan omorganiserats. Antalet befattningshavare
vid kansliet utgjorde vid mars månads utgång cirka 550.

Kungl. Majit har genom beslut den 24 september 1943 anbefallt kommissionen
att tillhandahålla erforderlig kanslipersonal åt sakkunniga för utredning
rörande vissa vid ett fredsslut auktuella arbetsförmedlingsfrågor, vilka
sakkunniga genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 januari 1944 fått sitt uppdrag
utvidgat att omfatta jämväl frågan om den offentliga arbetsförmedlingens
organisation.

Kungl. Majit har vidare genom beslut den 26 januari 1945 uppdragit åt
sakkunniga att inom socialdepartementet biträda med utredning rörande vilka
åtgärder, som behöva vidtagas vid en överflyttning från socialstyrelsen
till arbetsmarknadskommissionen av ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring.
Kommissionen har i sina beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår
icke tagit hänsyn till de utgifter för avlöningar och omkostnader, som
en eventuell överflyttning till kommissionen av ifrågavarande ärenden skulle
medföra.

Utbyggnaden och effektiviseringen av arbetsförmedlingen (se bl. a. prop.
1944: 273, s. 45) ha fortgått jämväl under innevarande budgetår. En pågående
översyn av länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas organisation
är i det närmaste fullbordad.

Kommissionens verksamhet för utplacering och omflyttning av flyktingar
och annan utländsk arbetskraft har starkt utvidgats. Behovet av personal för
arbetsförmedling, förrådshållning och utlämning av klädesutrustning har
successivt ökats. På framställning av statens utlänningskommission har arbetsmarknadskommissionen
beslutat, att de tjänstemän vid länsarbetsnämnderna,
som handlägga hithörande ärenden, skola få biträda utlänningskommissionen
med vissa lokala tjänsteförrättningar samt dessutom fungera som

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

.statens flyktingsnämnds ombud. Uppdragen omfatta inspektion av förläggningar,
ombesörjande av vissa åtgärder i underslödsfrågor m. m Det ökade
arbete, som ifrågavarande uppdrag medför, och andra omständigheter ha
nödvändiggjort en ytterligare förstärkning av länsarbetsnämndernas personal
för utlänningsärenden. Vid månadsskiftet mars/april 1945 voro inom
kommissionens kansli ca 50 och hos länsarbetsnämnderna ca 200 personer
helt sysselsatta med handläggning av hithörande frågor.

Antalet tjänstemän vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedhngsanstalter
har ökat från 829 i januari 1943 och 1 028 i januari 1944 till 1 283 under
motsvarande månad innevarande år. Dessutom tillkomma ca 750 befattningshavare,
som äro att betrakta såsom tillfälligt anställda.

Den offentliga arbetsförmedlingens tjänster ha under kriget tagits i anspråk
i allt större utsträckning, vilket bland annat kommit till uttryck i ökningen
av antalet tillsatta platser. Genom den offentliga arbetsförmedlingen
tillsattes 1939 436 000 platser, 1940 509 000, 1941 609 000, 1942 798 000,
1943 893 000 och 1944 926 000. ,

Förhållandena på arbetsmarknaden påkalla den offentliga arbetsförmedlingens
insatser för tillgodoseende av näringslivets skiftande behov av arbetskraft.
Vid den omställning av näringslivet till mera normala förhållanden,
sorn måste ske i samband med den militära beredskapens avveckling och
utrikeshandelns återupptagande, komma stora krav att ställas pa arbets ormedlingen
för medverkan vid arbetskraftens omflyttning. Dessa uppgifter
komma att i betydande omfattning anförtros åt länsarbetsnämnderna och
de lokala arbetsförmedlingsorganen. Med hänsyn härtill är det angelägen at
arbetsförmedlingen utformas på sådant sätt, att av utvecklingen pa arbetsmarknaden
betingade förstärkningar av organisationen lätt kunna genom Den

fortsatta utbyggnaden av den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen, vid
vilken arbetsförmedlingen har sig ålagd omfattande kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter,
kommer att medföra ytterligare arbete för arbetsförmedlingen.
Vid utgången av år 1941 utgjorde antalet medlemmar i de erkand^
arbetslöshetskassorna 290 000. 1 januari 1945 voro kassorna 32 till antalet
med en medlemssiffra av 772 000. . .. ...

Arbetsförmedlingens ökade arbetsuppgifter kräva aven en specialisering tor
tillgodoseende av vissa förmedlingsbehov.

Anordningar för tjänstemannaförmedhng (se prop. 1944: Ilo, s. 4o) na
påbörjats, men främst på grund av bristen på lämpliga lokaler har utbyggnaden
icke kunnat fortskrida i den takt, som fran början planerats. Av det
erforderliga antalet tjänster lia hittills sammanlagt 2o tillsatts, for 16 hai ansökningstiden
utgått, och återstoden, 20 tjänster, beraknas komma att tii -

sättas under innevarande budgetår. _ _ ... . ,

Efter samråd med den särskilda kommitté, som tillkallats för utredning
av de partiellt arbetsföras problem (se prop. 1944:273, s. 46), bär kommissionen
påbörjat utbyggande av socialkurator .werksamheten vid arbetsförmedlingen.
Sedan i juni 1944 efter inhämtande av yttranden fran lansaibctsnämnderna
i princip beslutats att för värjo län (utom Go lands) skulle inrättas
en särskild befattning för arbetsberedning at partiellt arbetsföra, ha
ifrågavarande befattningar ledigförklarats, i den man tillgängen pa tjanstelokaler
och kvalificerade sökande det medgivit. Av 21 beslutade tjänster lia
sålunda 10 tillsatts eller komma inom den närmaste tiden att tillsattas. Därjämte
har viss personalförstärkning skett vid de kontor, dar redan tidigare
anordningar i ifrågavarande syfte vidtagits. Den beslutade utbyggnaden beräknas
till större delen vara slutförd under innevarande budgetår.

I detta sammanhang torde böra erinras örn att Kungl. Maj:t i proposition

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

(nr 120) till årets riksdag föreslagit, att arbetsmarknadskommissionen tills
vidare skall fungera som arbetsvårdsorgan för i militärtjänst skadade. Viss
förstärkning av kommissionens personal, dels inom kansliet, dels vid länsarbetsnämnderna,
torde vid bifall till propositionen bli erforderlig.

Ben utbyggnad av ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen, varom
kommissionen i juni 1944 fattade beslut (se prop. 1944: 273, s. 45), har under
innevarande budgetår påbörjats och kommer efter hand ait fullföljas.
Med hänsyn till dels lokalsvårigheter, dels den begränsade tillgången pä
kvalificerade sökande till de befattningar det här gäller måste utbyggnaden
ske i relativt försiktig takt.

... u^der innevarande budgetår torde utbyggnaden komma att medföra en
lonekostnadsokning av ca 105 000 kronor jämfört med kostnaderna under
budgetaret 1943/44. Lönekostnaderna för ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen
beräknas för innevarande budgetår uppgå till inalles ca 450 000
kronor bor nasta budgetår, då utbyggnaden torde i huvudsak hinna sluttöras,
beraknas de totala lönekostnaderna för ungdomsförmedlingen och Yrkesvägledningen
till ca 610 000 kronor. I jämförelse med budgetåret 1943/44
innebar delta sistnämnda belopp en merkostnad av ca 265 000 kronor och
i jämförelse med budgetåret 1944/45 en merkostnad av ca 160 000 kronor.
•ni1 betydande ökning av lönekostnaderna för innevarande budgetår har
tillkommit genom beslutade löneförbättringar för den lägre personalen vid
saväl kommissionens kansli som länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna.
Efter framställning från kommissionen har Kungl. Majit genom
beslut den 30 december 1944 förklarat hinder icke möta för kommissionen
att, efter prövning av omständigheterna, förordna örn de avlöningsförhöjningar
för befattningshavare vid kommissionens kansli, länsarbetsnämnderna
och arbetsformedlingsanstalterna — i förekommande fall med retroaktiv tilllampning
— vilka finnas påkallade i anslutning till de i kungörelsen den 1
december 1944 (nr 754) meddelade bestämmelserna angående provisoriskt
lönetillägg under budgetåret 1944/45 och tillfälligt barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. Tillika har Kungl. Majit förklarat hinder
icke möta för kommissionen att förordna om engångsutbetalning av särskilt
avlönings tillägg åt ifrågavarande personal enligt grunderna för de bamtdlägg,
varom i nämnda kungörelse stadgas. Kommissionen har i enlighet
med Kungl. Majits bemyndigande förordna! om avlöningsförhöjningar och
engångsutbetalning av särskilt avlöningstillägg. Kostnaderna för innevarande
budgetar uppgå till ca 115 000 kronor för kommissionens kansli och ca
oOO 000 kronor för länsarbetsnämnderna och arbetsformedlingsanstalterna.
Förslag örn fortsatt provisorisk tilläggsreglering för nästkommande budgetår
vöre enligt vad chefen för finansdepartementet anmält i statsverkspropositionen
avsett att föreläggas riksdagen. Kommissionen har i sina beräkningar
icke tagit hänsyn till den prejudicerande inverkan ett bifall till ett dylikt förslag
skulle innebära för kommissionens del.

Kommissionen erinrar i anslutning härtill om alt samtliga kostnader för
nu angivna avlöningar hittills bestritts ur ett för såväl kommissionens kansli
som länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingsanstalter gemensamt anslag.
Emellertid föreslår kommissionen nu, alt av budgettekniska skäl en uppdelning
av nämnda anslag göres från och med nästa budgetår sålunda att ett
anslag anvisas för den centrala förvaltningen, och ett anslag för de underlydande
organen.

Med denna uppdelning beräknar kommissionen medelsbehovet för avlöningar
under budgetåret 194546 för statens arbetsmarknadskommission till

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

25

2,4 miljoner kronor och för länsarbetsnämnderna och arbets!örmedlingsanstalterna
lill 9,1 miljoner kronor.

Vad angår anslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader,
vilket för innevarande budgetår är upptaget till 4 miljoner kronor,
erinrar kommissionen örn att Kungl. Majit för samma tid ställt till kommissionens
förfogande sammanlagt 5,45 miljoner kronor att disponeras på föl -

jande sätt:

Statens arbetsmarknadskommission, högst .............kronor 1 580 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna,

högst ............................................ » 3 850 000

Värnpliktslånenämnderna, högst ...................... » 20 000

Summa kronor 5 450 000.

Rörande beräkningen av medelsbehovet för omkostnader under nästa budgetår
föreslår kommissionen i anslutning till vad kommissionen föreslagit
beträffande avlöningarna, att förenämnda omkostnadsanslag uppdelas på
ett omkostnadsanslag för kommissionens centrala förvaltningar och ett omkostnadsanslag
för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna.
Kommissionen påpekar i detta sammanhang, att kostnaderna för de av länsstyrelserna
förordnade revisorerna av familjebidragsnämndernas verksamhet
hittills bestritts ur den för centrala förvaltningen avsedda delen av omkostnadsanslaget.
Då enligt kommissionens förmenande dessa kostnader icke hörde
hemma under det allmänna omkostnadsanslaget, ville kommissionen föreslå,
att ett särskilt anslag beviljas för ifrågavarande ändamål.

Kommissionen beräknar i enlighet härmed medelsbehovet för omkostnader
under budgetåret 1945/46 för statens arbetsmarknadskommission m. m.
lill 1 miljon kronor och för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna
till 3,8 miljoner kronor.

Kostnaderna för familjebidragsnämndernas revisorer beräknas av kommissionen
för innevarande budgetår komma att uppgå till 560 000 kronor. Då
medelsbehovet för budgetåret 1945/46 syntes kunna upptagas till ett något
mindre belopp, ville kommissionen föreslå, att anslaget för ifrågavarande ändamål
beräknas till 500 000 kronor.

Under hänvisning till vad kommissionen sålunda anfört har kommissionen
hemställt, att för budgetåret 1945/46 måtte anvisas

dels till Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av ............................................ kronor 2 400 000;

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Avlöningar
ett förslagsanslag av..............................kronor 9 100 000;

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 1 000 000;

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Omkostnader
ett förslagsanslag av .......................... kronor 3 800 000;

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

dels till Kostnader för familjebidragsnämndernas revisorer ett förslagsanslag
av .............................................. kronor 500 000;

dels ock till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
ett anslag av ...................................... kronor 50 000 000.

Storleken av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
skulle bliva beroende på vilket av de av kommissionen i det föregående angivna
alternativen för beräkningen av anslaget, som valdes.

Föredraganden.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. under nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen
utgått från att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder
skulle komma att bliva av ungefär samma omfattning som under innevarande
budgetår. Med utgångspunkt härifrån och med betonande av att kommissionens
beräkningar endast vöre approximativa har kommissionen uppskattat
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 72,5 miljoner kronor,
varvid kommissionen antagit, att samma belopp som för nu löpande budgetår,
2,5 miljoner kronor, skulle befinnas tillräckligt för främjandet av företagsverksamhet
m. m. För tillgodoseende ur budgetteknisk synpunkt av
detta medelsbehov har kommissionen diskuterat olika utvägar, utan att dock
själv fatta någon ståndpunkt till de av kommissionen angivna alternativen.
För egen del anser jag de med 2 och 3 betecknade alternativen icke böra
komma i fråga. Enligt dessa alternativ skulle medelsbehovet för statliga och
statskommunala beredskapsarbeten — dock med undantag enligt alternativ 2
för vad som erfordras för slutförande av före den 1 juli 1945 påbörjade
eller principbeslutade arbeten — även vid fortsatt gynnsamt sysselsättningsläge
å arbetsmarknaden, i sin helhet upptagas å beredskapsstat. Enligt min
mening föreligga icke tillräckliga skäl för ett frångående av hittillsvarande
ordning, enligt vilken å riksstaten upptagits anslag till arbetsmarknadsreglerande
åtgärder till belopp, motsvarande vad som beräknats bliva erforderligt
vid en arbetslöshet av mera normal omfattning. Jag förordar alltså ett
fasthållande vid nuvarande praxis vid avgörandet av i vilken omfattning de
arbetsmarknadsreglerande åtgärderna böra finansieras med anslag å riksstaten.
Även för nästa budgetår bör således anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. avses för de åtgärder, som kunna bliva erforderliga
för bekämpande av en arbetslöshet av i stort sett samma karaktär
och omfattning som under innevarande budgetår. De kostnader som kunna
uppkomma för de ytterligare åtgärder, som kunna föranledas av en mera
omfattande arbetslöshetskris, torde böra bestridas från anslag å beredskapsstat.
Med dessa förutsättningar, vilka motsvara kommissionens alternativ 1,
har kommissionen, som räknat med att vid utgången av innevarande budgetår
skulle finnas en reservation av 25 miljoner kronor å anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m., beräknat anslagsbehovet under
ifrågavarande anslag till (72,5 — 25) 47,5 miljoner kronor. Mot nämnda

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

27

beräkning synes intet vara att erinra. Av anslaget torde i likhet med vad som
varit fallet under innevarande budgetår ett belopp örn i runt tal 2,5 miljoner
kronor få disponeras av Kungl. Maj:t för främjande av företagsverksamhet.

Vidare har kommissionen, som utgått från att erforderliga arbetsmarknadsreglerande
åtgärder under år 1945 till väsentlig del skulle komma att bestå i
omflyttning av arbetskraft, föreslagit, att för detta ändamål skulle beräknas
ett belopp av 50 miljoner kronor. Nämnda beräkningar synas mig kunna
godtagas. Då enligt vad chefen för finansdepartementet anfört i propositionen
nr 265 till årets riksdag förslag örn fastställande av allmän beredskapsstat
för budgetåret 1945/46 ej är avsett att nu föreläggas riksdagen, torde anslaget
till kostnader för överflyttning av arbetskraft för nästkommande budgetår
böra upptagas å riksstaten.

Icke heller mot arbetsmarknadskommissionens beräkning av kostnaderna
för kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna
synes någon mera väsentlig erinran vara att göra. Såsom
av kommissionens redogörelse framgår, har såväl avlönings- som omkostnadsanslaget
för innevarande budgetår måst överskridas högst väsentligt.
Detta överskridande har huvudsakligen förorsakats av det alltjämt pågående
och med hänsyn till arbetsmarknadens behov nödvändiga utbyggandet
av kommissionens verksamhet. Den därav föranledda ökningen av antalet
befattningshavare såväl i kommissionens centrala kansli som hos länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingarna torde i den mån personalen sysselsättes
med arbetsuppgifter, som icke direkt sammanhänga med det under
senare år rådande krisläget, vara att i huvudsak anse som ofrånkomlig.
Emellertid torde man kunna räkna med att den återgång till mera normala
förhållanden, som så småningom kan förväntas inträda, bör medföra viss
minskning i kommissionens arbetsuppgifter av mera krisartad karaktär.
Bland annat bör arbetet med arbetsanskaffningen för flyktingar kunna nedbringas.
De arbetsuppgifter för kommissionens centrala kansli och för länsarbetsnämnderna,
som sammanhänga med de omfattande militärinkallelserna
under senare år, torde vidare under nästa budgetår till stora delar komma
att bortfalla. Med hänsyn härtill anser jag en viss sänkning av de av
kommissionen föreslagna anslagsbeloppen vara möjlig. Jag förutsätter härvid,
att kommissionen ägnar ingående uppmärksamhet åt de möjligheter att
begränsa personalbehovet, som kunna uppstå därigenom att av kriget föranledda
arbetsuppgifter inskränkas eller bortfalla.

Kommissionen har för nästa budgetår förordat en uppdelning av de för
innevarande budgetår anvisade anslagen till statens arbetsmarknadskommission:
avlöningar samt statens arbetsmarknadskommission: omkostnader.

Från nyssnämnda avlöningsanslag bestridas för närvarande ej endast avlöningar
till kommissionens egna befattningshavare utan även lönerna till personalen
vid länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna. Motsvarande
gäller beträffande omkostnadsanslaget, från vilket nu bestridas omkostnaderna
för samtliga nämnda organ. Från sistnämnda anslag Ira härjämte
bestritts ersättningarna till familjebidragsnämndernas revisorer. En -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

ligt den av kommissionen föreslagna uppdelningen skulle särskilda avlöningsrespektive
omkostnadsanslag anvisas dels för kommissionens centrala förvaltning
dels för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema. Då
en sådan uppdelning synes lämplig, vill jag förorda att densamma kommer
till stånd från och med nästa budgetår. Emellertid har kommissionen ansett
ett särskilt anslag böra anvisas för avlönande av familj ebidragsnämndernas
revisorer. Det torde kunna ifrågasättas, huruvida icke medel för ändamålet i
stället borde anvisas från anslag under fjärde huvudtiteln. En sådan överflyttning
synes böra tagas under övervägande under höstens budgetarbete. I
avbidan härpå vill jag ej motsätta mig att medel även för nästa budgetår
anvisas under femte huvudtiteln. Emellertid anser jag ej, att detta bör ske
under ett särskilt anslag, utan vill i stället förorda att medel för ändamålet
anvisas under det anslag, från vilket avlöningar till kommissionens befatt -

ningshavare äro avsedda att utgå.

I enlighet med det anförda torde här ifrågavarande avlönings- och omkostnadsanslag
böra beräknas sålunda:

Kronor

Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar, förslagsanslag
................................................ 2 700 000

Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader, förslagsanslag
.................................................. 900 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema: Avlöningar,
förslagsanslag .................................... 8 800 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema: Omkostnader,
förslagsanslag .................................... 3 500 000.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser
rörande dispositionen av anslagen.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1945/46 under femte
huvudtiteln anvisa

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av ............ kronor 2 700 000;

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av .............. kronor 900 000;

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Avlöningar ett förslagsanslag

av .................................. kronor 8 800 000;

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Omkostnader ett förslagsanslag

av

kronor 3 500 000;

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

29

dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett

reservationsanslag av ................ kronor 47 500 000;

dels ock till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett
reservationsanslag av..................kronor 50 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
N. O. Aurelius.

Bilaga.

I. Arbetsmarknaden under år 1944.

Den höga sysselsättningsnivå, som varit utmärkande för den svenska arbetsmarknaden
åren 1942 och 1943, kännetecknade även 1944. Ehuru utgångsläget
var något ogynnsammare än föregående år, beroende bl. a. på
massaindustrins försämrade avsättningsmöjligheter och en tillfällig nedgång
i byggnadsverksamheten, låg sysselsättningen under andra halvåret t. o. m.
på en högre nivå än föregående år. Detta är så mycket mera anmärkningsvärt
som det förändrade utrikesläget under senare delen av året ledde till
en total avspärrning från kontinenten, medan förbindelsen västerut, liksom
tidigare, kunde upprätthållas genom lejdbåtstrafiken. Till den ökade sysselsättningen
bidrog i hög grad byggnadsverksamhetens gynnsamma utveckling
under året. Bristen på arbetskraft var icke fullt så accentuerad som
under 1943, vilket sammanhängde med att skogsbrukets behov av arbetskraft
var betydligt mindre än då. Arbetslösheten i fackförbunden nådde under
året ett bottenläge, medan antalet hjälpsökande arbetslösa på grund av
en främst till Västernorrlands län lokaliserad arbetslöshet, som berodde på
massaindustrins produktionssvårigheter och den minskade sysselsättningen i
skogen, var högre än föregående år.

En sammanfattning av de statistiska serier, som belysa arbetsmarknadens
utveckling under åren 1943 och 1944, lämnas i tab 1.

Tab. 1. Arbetsmarknaden under åren 1943 och 1944.

Månad	Antal sysselsatta inom industri, byggnadsverksam-het, handel m. m. Indextal: sept. 1939=100	Antal ansökningar om arbete på 100 lediga platser vid arbetsförmedling-arna	Arbetslösheten inom fackförbun-den (% av med-lemsantalet)	Antal av arbets-löshetsnämnderna rapporterade hjälp-sökande arbetslösa (i 1000-tal)
1943	1944	1943	1944	1943	1944	1943	1944
Januari.......	90	90	137	164	8-6	8-5	100	15-8
Februari......	90	91	133	157	7-5	8-0	9-6	17-5
Mars.........	90	91	114	139	6*4	7-2	8-6	17-3
	91	90	109	121	6l	5-5	7-2	15-7
Maj..........	93	91	99	103	4-4	3-7	6-2	11-8
Juni .........	94	92	93	96	4-4	3-2	5-3	8-8
	90	92	89	90	3-9	2-9	4-6	7-3
Augusti ......	90	93	90	92	3-6	2''8	4-4	6-8
September ....	91	94	93	95	3-5	2-9	4-6	6-8
Oktober......	94	96	109	106	45	3-3	5-4	7-5
November ....	93	97	129	118	5-8	4-2	7-5	8*7
December ....	90	95	150	129	9r>	7-2	11-7	Ilo

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 309.

6

Tab. 2. Antalet arbetslösa i byggnadsfacken i % av medlemsantalet åren 1939, 1940,

1943 och 1944.

År	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.
1939	38-0	29-1	25-6	18-4	12-2	12''3	8-6	8-6	11-6	19-3	27-5	39-4
1940	455	47-9	51-5	31-9	24-3	24-3	22-9	23-6	26-7	33''5	39-2	46-8
1943	27-4	24’6	19-8	18-4	12-3	10-8	8''7	7-5	b* 7	12 9	17-0	29-8
1944	27''5	26''9	24-1	15-7	90	6''5	51	5-0	5-9	8-0	10-6	20-4

Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik för industri och angränsande verksamhetsområden
utvisar, att sysselsättningen inom dessa områden under
första halvåret 1944 låg på en något lägre nivå än 1943, medan under andra
halvåret förhållandet var det motsatta, Under november uppnåddes samma
sysselsättningsnivå som i november 1939, och för december var indextalet
1944 t. o. m. högre än 1939 (95 mot 90).

Relationen mellan antalet arbetsansökningar och lediga platser vid arbetsförmedlingarna
var under året i stort sett gynnsam, och det underskott
på arbetssökande, som förelåg under sommarmånaderna, var mindre än föregående
år. j

Arbetslösheten i fackförbunden låg under större delen av året på en ännu
lägre nivå än 1943, och arbetslöshetssiffrorna under andra halvåret voro
överhuvud taget de lägsta som någonsin konstaterats. En jämförelse mellan
arbetslöshetssiffrorna för olika fackförbund utvisar, alt under senare delen
av 1944 arbetslöshetsprocenten inom praktiskt taget samtliga förbund var
lägre än vid samma tid föregående år. En särskilt gynnsam utveckling
utvisa byggnadsfacken. Med hänsyn till byggnadsverksamhetens stora betydelse
ur sysselsättningssynpunkt kan det vara motiverat att närmare belysa
arbetslöshetsförhållandena inom byggnadsfacken. I tab. 2. lämnas uppgifter
om antalet arbetslösa byggnadsarbetare (byggnadsträarbetare, murare,
målare och byggnadsgrovarbetare) i procent av medlemsantalet åren 1939,
1940, 1943 och 1944.

Åren 1939 och 1940 ha medtagits i sammanställning, enär sysselsättningen
inom byggnadsverksamheten de åren nådde sin dittills högsta resp. lägsta
omfattning. Av sammanställningen framgår, att arbetslösheten de tre första
månaderna under 1944 var av något större omfattning än föregående år, medan
läget därefter snabbt förbättrades. Under större delen av året voro arbetslöshetssiffrorna
lägre än 1943 och understego liksom sistnämnda år även
1939 års nivå. Man lägger även märke till den säsongutjämning i sysselsättningen,
som varit karakteristisk för byggnadsverksamheten under de två
senaste åren och som är ett resultat av den statliga regleringen.

Antalet hjälpsökande arbetslösa, som redan mot slutet av 1943 visade en
mer än säsongmässig stegring, var under hela första halvåret 1944 betydligt
större än under samma tid föregående år. Även under senare delen av året
lågo hjälpsökandesiffroma över 1943 års nivå men voro dock absolut sett
låga. Ökningen i hjälpsökandesiffrorna sedan föregående år var främst lokaliserad
till Västernorrlands län och berodde, som tidigare nämnts, på massa -

7

industrins, särskilt i början av året, stora svårigheter att bereda de anställda
arbete samt den minskade sysselsättningen i skogen. Sistnämnda orsak
medförde under senare delen av året även en betydlig ökning av arbetslösheten
i Norrbottens län, och antalet hjälpsökande arbetslösa i detta län uppgick
vid årets utgång till 1925. I Västernorrlands län nådde hjälpsökandesiffrorna
sin kulmen under april, då 5 478 arbetslösa voro anmälda hos arbetslöshetsnämndema;
vid slutet av året hade antalet nedgått till 2 571. Bortsett
från Västernorrlands och Norrbottens län uppgick antalet hjälpsökande
i övriga delar av landet vid 1944 års slut till 6 548 mot 8 290 vid samma tidpunkt
föregående år.

Överflyttningen av arbetskraft framför allt till jordbruks- och skogsarbete
nådde under 1944 icke tillnärmelsevis samma omfattning som föregående år.
Jordbrukets arbetskraftsbehov var alltjämt svårt att tillgodose, och den frivilliga
arbetshjälpen hade ungefär samma omfattning som under 1943. Särskilt
bärgningen av den rika höskörden vållade på många håll svårigheter,
som måste bemästras genom särskilda åtgärder, såsom kollektiva hempermitteringar
av inkallade, utlåning av personal och hästar från militära förband
m. m. Även betodlingens arbetskraftsproblem voro betydande men kunde
i stort sett lösas på ett tillfredsställande sätt. Genom arbetsförmedlingarna
tillsattes omkring 62 000 platser inom jordbruket mot 57 000 år 1943.

Det minskade avverkningsprogrammet bränsleåret 1943/44 medförde en
betydande nedgång i skogsbrukets arbetskraftsbehov. Fr. o. m. den 1 januari
1944 upphävdes produktionsplikten i de fyra nordligaste länen och
fr. o. m. den 1 juli i hela landet. Med utgången av januari månad upphörde
även tjänsteplikten för män, födda år 1923, och fortsättningsvis sysselsattes
endast arbetslösa och utlänningar vid förläggningar och arbetsplatser, där bidrag
till ovan arbetskraft utgick. Under redovisningsåret tillsattes genom arbetsförmedlingarna
endast 65 000 platser inom skogsbruket mot 122 000 föregående
år. Med hänsyn till det ovissa läget beträffande den framtida bränsleförsörjningen
vidtogos icke några särskilda åtgärder för att stimulera ledig
arbetskraft att övergå till skogsarbete. Först i slutet av året började frågan
örn särskilda sådana åtgärder bli aktuell, då det visade sig, att avverkningsresultaten
voro exceptionellt dåliga, bl. a. beroende på de svåra väderleksförhållanden,
som rådde hela hösten.

Som framgick av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik, var sysselsättningen
inom industri och angränsande verksamhetsområden under förra delen av
1944 något lägre men under senare delen högre än under föregående år. Hur
sysselsättningsförhållandena gestaltade sig inom den egentliga industrin,
framgår av tab. 3, vari redovisas sysselsättningsindex för de tre föregående
åren under våren, början av hösten samt vid årsslutet.

Med den begränsning av exportmöjlighetema, som förefanns redan förut,
påverkade den ytterligare inskränkningen i utrikeshandeln under 1944 icke i
nämnvärd grad sysselsättningsnivån. Hemmamarknadsindustrin nådde bl. a.
på grund av byggnadsverksamhetens ökade omfattning under året en högre
sysselsättningsnivå än föregående år.

8

Tab. B. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper av industri vid
slutet av angivna månader åren 1942—1944. September 1939 = 100.

Industrigrupper	1942	1943	1944
Maj	Sept.	Dec.	Maj	Sept.	Dec.	Maj	Sept.	Dec.
Malmbrytning och metallindustri......	105	110	lil	lil	108	113	107	107	114
Jord- och stenindustri.................	82	84	73	94	81	75	87	85	80
Träindustri...........................	71	73	65	78	73	66	78	74	72
Pappers- och grafisk industri..........	82	82	78	81	81	75	79	83	86
Livsmedelsindustri ....................	96	99	90	94	97	91	96	102	98
Textil- och beklädnadsindustri........	86	88	87	88	87	88	90	90	92
Läder-, hår- o. gummivaruindustri ....	82	82	77	77	72	83	83	85	90
Kemisk-teknisk industri...............	89	89	83	87	88	89	92	94	95
Samtliga industrigrupper	91	94	91	95	92	92	92	94	97

Beträffande de särskilda industriella områdena var arbetstillgången under
året alltjämt synnerligen god vid järnbruk, skeppsvarv, mekaniska och elektriska
verkstäder. Den under krigsåren framträdande bristen på kompetenta
yrkesarbetare inom verkstadsindustrin reducerades betydligt under 1944, vilket
framför allt berodde på att militärinkallelserna hade mindre omfattning
än tidigare. Vid gruvorna medförde den under senare delen av året inställda
malmexporten vissa driftsinskränkningar. Arbetarna vid exportgruvorna kunde
dock i stor utsträckning sysselsättas med förberedelse- och undersökningsarbeten.
Inskränkningarna berörde huvudsakligen de mellansvenska exportgruvorna,
där sammanlagt omkring 500 man permitterades. Den friställda
arbetskraften kunde i flertalet fall erhålla annat arbete. Vid de lappländska
gruvorna skedde icke någon större reducering i antalet sysselsatta, men efter
årsskiftet 1944/45 infördes för flertalet arbetare arbetsperioder om fyra veckor
och en följande ledig vecka. Vid de mellansvenska gruvorna tillämpas
för flertalet arbetare arbetsperioder med två lediga dagar varannan vecka.

Vid sågverk, pappersmassefabriker och pappersbruk var arbetstillgången
väsentligt påverkad av de starkt begränsade exportmöjligheterna. Vid massafabrikerna
var vid januari månads utgång icke mindre än 30 °/o av arbetsstyrkan
permitterad. Under första halvåret 1944 var sysselsättningen väsentligt
lägre än under senare delen av året, trots att en allt mindre del av den
europeiska marknaden då stod till förfogande. Detta sammanhänger med att
utlandet verkställt köp av vissa trävaror och cellulosaprodukter för leverans
framdeles, när sjövägarna öppnas. Vid snickeri- och möbelfabriker var sysselsättningen
god, och tidvis rådde brist på yrkesvan arbetskraft.

Inom konsumtionsvaruindustrierna var sysselsättningen på det hela taget
god. Vissa livsmedelsindustrier, såsom sockerbruk, choklad- och karamellfabriker,
uppvisade en stegrad efterfrågan på arbetskraft, och inom textiloch
beklädnadsindustrin var bristen på kvinnlig personal framträdande. Under
senare delen av året kunde genom arbetsförmedlingens försorg baltiska
flyktingar placeras i denna industri. Även vid skofabrikema var arbetstillgången
relativt god, och arbetslösheten bland äldre manliga arbetare hade

9

väsentligt reducerats. Genom under 1943 vidtagna åtgärder för att åstadkomma
tillämpning av normal arbetsvecka upphörde praktiskt taget korttidsarbetet
inom nämnda industrigren.

En av de väsentligaste orsakerna till den höga sysselsättningsnivån under
1944 var, som tidigare framhållits, den livliga byggnadsverksamheten beträffande
framför allt bostadsbyggen. De under större delen av året synnerligen
låga arbetslöshetssiffrorna och den säsongutjämning, som åstadkommits
genom den statliga regleringen, ha tidigare nämnts. Under sommarmånaderna
var byggnadsproduktionen av sådan omfattning, att viss brist på kvalificerade
yrkesarbetare, i första hand murare, uppstod på åtskilliga orter.

Som en följd av den livliga byggnadsverksamheten uppvisade byggnadsämnesindustriema
en motsvarande hög sysselsättning, som till stor del underbyggts
av en under året förbättrad tillgång på råvaror, delvis beroende på
att åtgärder, som tidigare vidtagits för inhemsk produktion, under 1944 börjat
lämna resultat. Tillgången på bl. a. tegelbruksarbetare svarade ej mot
efterfrågan, varför vissa svårigheter uppstodo att tillräckligt snabbt verkställa
beordrade leveranser.

Inställandet av sjöfarten på Tyskland föranledde uppläggningar av ett stort
antal fartyg och därmed en betydande ökning av antalet arbetssökande sjömän
och stuveriarbetare. Emellertid kunde lejdbåtstrafiken upprätthållas,
och därjämte har viss ökning i sjöfarten på Finland inträtt, vilken medförde,
att sysselsättningen bland sjöfolket under året ej blev så låg, som man haft
anledning att vänta.

Vissa sammanfattande uppgifter örn arbetsmarknaden under åren 1935—
1944 lämnas i bilaga 14.

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1944.

A. Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens organisation.

Under år 1940 ställdes den offentliga arbetsförmedlingen tills vidare under
statlig ledning, varvid arbetsmarknadskommissionen blev chefsmyndighet för
arbetsförmedlingen. Såsom lokal myndighet för biträde åt kommissionen i
arbetsmarknads- och arbetsförmedlingsfrågor fungerar sedan dess en länsarbetsnämnd
i varje län och en arbetsnämnd i Stockholms stad. Under dessa
nämnder sortera arbetsförmedlingarna. Genom kungörelse den 20 oktober
1944 (nr 703) ha vissa ändringar vidtagits i kungörelsen den 7 maj 1940 (nr
328) om länsarbetsnämnder. Enligt den nya kungörelsen, som trädde i kraft
den 1 januari 1945, skall länsarbetsnämnd, som tidigare bestått av ordförande
och två ledamöter, sammansättas av ordförande samt det antal ledamöter
Kungl. Majit bestämmer, dock minst i Stockholms stad fem och annorstädes
sex. En av ledamöterna skall vara vice ordförande, och för varje
ledamot utom vice ordföranden skall finnas personlig ersättare. Ordförande,

10

ledamöter och ersättare förordnas av Kungl. Majit för en tid av fyra år i sänder
och efter förslag i särskild ordning. Sålunda skall förslag till ordförande
och vice ordförande avgivas av ordföranden och chefen för arbetsmarknadskommissionen.
Beträffande övriga ledamöter jämte ersättare för dem skola
förslag, avseende i varje särskilt fall en ledamot, avgivas av

1) landstingens förvaltningsutskott, stadskollegierna i Stockholm och Göteborg
samt drätselkamrarna i Malmö, Norrköping, Hälsingborg och
Gävle,

2) hushållningssällskapens förvaltningsutskott,

3) svenska arbetsgivareföreningen,

4) landsorganisationen i Sverige samt

5) tjänstemännens centralorganisation.

Skall beträffande viss ledamot avgivas förslag av mer än en kommunalmyndighet
eller förvaltningsutskott i mer än ett hushållningssällskap, skola
förslagsställarna samråda om förslaget före dess avgivande.

Även bestämmelserna örn länsarbetsnämndens råd ha ändrats. Tidigare
gällde, att ledamöter av rådet utsågos av kommissionen till det antal kommissionen
bestämde. Enligt de nya bestämmelserna skall vägdirektören i länet
alltid vara ledamot av rådet. Dessutom äga landstingets förvaltningsutskott,
skogsvårdsstyrelsen och egnahemsnämnden utse vardera en ledamot. Beträffande
arbetsnämnden i Stockholms stad skall i stället stadskollegiet utse
tre ledamöter. Härutöver äger kommissionen alltjämt utse så många ledamöter,
som kommissionen finner lämpligt.

De nya bestämmelserna innefatta en mycket betydande utvidgning av
länsarbetsnämndernas uppgift. Från och med 1945 skola länsarbetsnämnderna
även följa utvecklingen inom respektive län i fråga örn hjälpverksamheten
i samband med arbetslöshet samt efter arbetsmarknadskommissionens
bestämmande öva tillsyn över arbetslöshetsnämndernas verksamhet. Detta
innebär, att länsarbetsnämnderna infogats som ett led mellan kommissionen
och arbetslöshetsnämnderna. Beträffande länsarbetsnämnds uppgifter i samband
med hjälpverksamheten för arbetslösa hänvisas till redogörelsen på s.
45 f. för lagen den 30 juni 1944 (nr 475) örn arbetslöshetsnämnd och kungörelsen
samma dag (nr 476) med tillämpningsföreskrifter till nämnda lag.

Sveriges offentliga arbetsförmedling omfattade vid 1944 års utgång inalles
25 huvudkontor, 203 avdelningskontor, 453 ortsombud och 16 fristående
sjömansförmedlingar, eller tillsammans 697 förmedlingsorgan. Av dessa voro
18 avdelningskontor nyinrättade under året. (I början av 1945 ha ytterligare
8 avdelningskontor inrättats). Förutom nu nämnda mera ordinarie arbetsförmedlingsorgan
voro under året inemot 600 lokalombud, sorterande under
kontor eller ortsombud, anställda å sådana orter, där avdelning av erkända
arbetslöshetskassor fanns eller behov i övrigt förelåg av organ för den offentliga
arbetsförmedlingen.

Ungdomsförmedlingens organisation har under de senaste åren, icke minst

11

beroende på de ökade krav yrkesvägledningsuppgifterna medfört, kommit
att te sig alltmera otillräcklig. Under år 1944 har kommissionen därför uppgjort
planer för en successiv utbyggnad av denna. Utbyggnaden avser att dels
förstärka de vid huvudkontoren redan upprättade länscentralerna, dels göra
även avdelningskontoren bättre rustade för sina uppgifter i samband med
ungdomsförmedling och yrkesvägledning. Avsikten är, att vissa av de till över
200 uppgående avdelningskontoren skola utrustas med filialer för ungdomsförmedling.
Antalet dylika filialer kommer att uppgå till ett 30-tal. Vid övriga
avdelningskontor kommer verksamheten att handhas av dels ambulerande
assistenter (knutna till länscentralerna eller till vissa av ovannämnda
filialer), dels arvodes- och deltidsanställda s. k. kontaktmän (knutna till avdelningskontor,
som inte på annat sätt specialutrustats för dessa uppgifter).
Kontaktmännens antal beräknas komma att uppgå till omkring 150.

Vid slutet av år 1944 hade endast en del av dessa planer kunnat realiseras.
Sedan även Gotland erhållit en särskild länscentral för ungdomsförmedling
och yrkesvägledning, funnos dylika centraler upprättade i samtliga
län. Filialer hade vid samma tidpunkt inrättats vid avdelningskontoren i Hälsingborg,
Karlskoga, Lund, Norrköping, Skellefteå, Sundsvall, Södertälje
och Ängelholm. Dessutom hade till avdelningskontor i Stockholms län knutits
8 kontaktmän.

För att samordna och organisera arbetsförmedlingsverksamheten för de
mera intellektuellt betonade yrkena beslöt arbetsmarknadskommissionen i
maj 1944 att inrätta en särskild tjänstemannaförmedling. Denna skall omfatta
tjänstemän i ordets vidsträcktaste bemärkelse med eller utan universitets-
eller högskolebildning, alltså i första hand förvaltningstjänstemän (i allmän
och enskild tjänst), kontorister, tekniker, lantbruks- och skogstjänsteman
samt lärare. Tjänstemannaförmedlingen organiseras med länscentraler
i varje län och huvudcentral knuten till arbetsmarknadskommissionen. Såsom
rådgivande organ till tjänstemannaförmedlingens huvudcentral fungerar
en delegation, bestående av representanter för berörda företagar- och tjänstemannaorganisationer.
Vid sidan av delegationen utses ett särskilt råd, ur vilket
medlemmar skola kallas till delegationens sammanträden i den utsträckning,
som kan anses erforderligt. Även till länscentralerna kunna delegationer
knytas med representanter för företag och organisationer. Efter tjänstemannaförmedlingens
utbyggnad, som beräknas kunna bli slutförd under loppet
av år 1945, komma de nuvarande särskilda student- och lärarförmedlingarna
att upphöra med sin verksamhet.

Efter tillkomsten av sjöfolkets erkända arbetslöshetskassa (1943) fördes förhandlingar
mellan socialstyrelsen, arbetsmarknadskommissionen, berörda arbetsgivareorganisationer
samt svenska sjöfolksförbundet rörande fastställande
av enhetliga bestämmelser i fråga örn rekrytering av däcks- och maskinmanskap
till fartygen. I mars 1944 nådde Sveriges redareförening och svenska sjöfolksförbundet
en överenskommelse rörande principerna vid rekryteringen,
och i ajiri 1 samma år utfärdade arbetsmarknadskommissionen på grundval
därav särskilda anvisningar för arbetet vid sjömansförmedlingen. De nya be -

12

stämmelserna, som i huvudsak utgöra en stadfästelse av förut tillämpade principer,
ha gjorts enhetliga för hela landet och skola tillämpas av alla sjömansförmedlingar.
I anslutning härtill har personalorganisationen vid sjömansförmedlingama
i flera fall förstärkts. Såsom rådgivande organ för sjömansförmedlingarna
fungerar på orter med sjömansförmedling en sjöfartsdelegation,
bestående av opartisk ordförande och fyra ledamöter. Redarorganisationema
och sjöfolksförbundet utse vardera tvenne representanter jämte
suppleanter. Som organ för rikets samtliga sjöfartsdelegationer har inrättats
en central sjöfartsdelegation med säte i Göteborg med likartad sammansättning.

I juni 1944 beslöt arbetsmarknadskommissionen i princip att i samtliga
län (utom Gotlands) inrätta befattningar (»sociala kuratorer») för arbetsberedning
åt partiellt arbetsföra. Ifrågavarande tjänst knytes organisatoriskt
till arbetsförmedlingens huvudkontor men har hela länet som verksamhetsområde.

I syfte att effektivisera arbetsförmedlingsverksamheten vid de kvinnliga
avdelningarna beslöt arbetsmarknadskommissionen i oktober 1944 att inrätta
särskilda konsulentbefattningar vid länsarbetsnämnderna.

Därjämte ha under 1944 inom den offentliga arbetsförmedlingens organisation
åtgärder vidtagits för att förbättra arbetsförmedlingen för artister, musiker,
statister och liknande yrkesgrupper. Vid vissa större arbetsförmedlingar
ha sålunda under året särskilda s. k. artist- och musikerförmedlingar inrättats.

För effektivisering av arbetsförmedlingen för flyktingar vidtogos särskilda
anordningar (se s. 19 ff.).

Inom arbetsmarknadskommissionens kansli har under 1944 en allmän
översyn av länsarbetsnämndernas personalorganisation företagits i syfte att
inom ramen för nuvarande provisorium ytterligare effektivisera arbetsförmedlingsverksamheten
och åstadkomma större enhetlighet mellan olika arbetstörmedlingstjänster.
Den tid, inom vilken de av översynen föranledda förändringarna
och förbättringarna kunna vara slutförda, kan svårligen närmare
angivas, men avsikten är att söka genomföra dem senast under budgetåret
1945/46, givetvis med reservation för lägeändringar på arbetsmarknaden
eller andra omständigheter, som kunna inträffa och avsevärt ändra
länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas nuvarande organisation.

Socialstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen ha under 1944 gemensamt
utarbetat broschyren »Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring,
råd och anvisningar». Handledningen bygger på stadganden i handböckerna
för den offentliga arbetsförmedlingen och de erkända arbetslöshetskassorna
men har därutöver kompletterats med av respektive myndigheter senare utfärdade
föreskrifter. Dessa gälla i främsta rummet tillämpningen av de allmänna
villkoren jämlikt 15 § i arbetslöshetskasseförordningen. Därjämte inrymmer
handledningen de nya bestämmelser, som under senare år tillkommit
i fråga örn arbetsförmedlingens kontroll vid arbetsansökan från arbetslösa
kassamedlemmar.

13

Arbetsförmedlingsverksamheten.

Liksom under föregående år hörde det under 1944 till den offentliga arbetsförmedlingens
förnämsta uppgifter att söka åstadkomma utjämning mellan
å ena sidan orter eller arbetsområden med brist på arbetskraft och å andra
sidan orter eller områden med överskott på dylik. Till följd av den relativt
stabila industriella sysselsättningen voro förändringarna i utbud och efterfrågan
på arbete och arbetskraft mindre starkt markerade än under 1943.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under åren
1935—1944 framgår av ferb. A.

Inalles voro under 1944 cirka 651 800 personer inskrivna vid de olika förmedlingsorganen,
eller cirka 10 000 färre än under 1943. Huvudparten utgjordes
av manliga arbetssökande, eller 466 000; kvinnornas antal belöpte sig till
185 800. Tillsammans gjorde dessa personer 1 547 600 ansökningar örn arbete.
På manliga avdelningen steg antalet ansökningar örn arbete med icke mindre
än 108 200 i jämförelse med föregående år, under det att antalet lediga platser
endast ökade med 800. Den kraftiga ökningen av ansökningar sammanhänger
närmast med förhållandena i norrlandslänen, särskilt Västernorrland, där den
rådande arbetslösheten medförde, att de sökande under flera månader än genomsnittligt
varit fallet tidigare under kriget kvarstodo såsom aktuella arbetssökande
på arbetsförmedlingarna. På kvinnliga avdelningen förelåg däremot
en minskning av antalet ansökningar med inemot 13 500, medan antalet lediga
platser steg med nära 25 900. De anmälda lediga platserna uppgingo tillsammans
till cirka 1 138 100, av vilka arbetsförmedlingen kunde tillsätta 926 000.
Relationen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft blev i genomsnitt ej
fullt så gynnsam under år 1944 som under år 1943. Sålunda var antalet an -

Tab. 4. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

åren 1935—1944.1

	Hela verksamheten	Därav vid manliga avdelningen
Å r	Arbets- sökande personer	Ansök-ningar om arbete	Lediga platser	Tillsatta platser	Arbets- sökande personer	An sök-ningar om arbete	Lediga platser	Tillsatta platser
1935 1936 1937	395849 338 243 326 674	1 261 829 1 053 290 884 013	346 040 401 298 472 945	266 120 301 414 353 944	307 892 241 963 220 848	1 062 130 834 695 648 863	175184 204 467 249 006	154 329 174 071 210 310
1938 1939 1940	347 451 378 478 476 349	927 132 977 155 1153 164	474 096 564 966 634 676	360 606 436 080 509 897	231 547 255 978 315114	658 633 691124 784 317	236 061 293 998 379 958	203 038 251319 315 301
1941 1942 1943	539 688 614 041 662 020	1 477 789 1 494 242 1452 830	746 200 1016 878 1 lil 479	609 210 798 152 893 265	354 186 410 835 468 810	1 001 919 977 547 1 001 341	453 235 638 315 682 487	380 491 513 528 586 497
1944	651 788	1 547 584	1138 133	926 031	466 034	1 109 564	683291	602 134

1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas i
tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses emellertid
göra en ansökning om arbete varje månad han inställer sig. Därest han anvisas arbete och efter
dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad, räknas han dock ha gjort
förnyad ansökning örn arbete. En och samma arbetssökande person kan sålunda motsvaras av
flera arbetsansökningar under samma år.

14

sökningar på 100 lediga platser under redovisningsåret 136 mot 131 år 1943.
En jämförelse mellan tillsättningsresultatet under år 1944 och närmast föregående
år ger vid handen, att de tillsatta platsernas antal under det senast tilländalupna
året med 32 800 översteg det för år 1943 noterade. 1 genomsnitt tillsattes
cirka 77 200 platser per månad. I dessa siffror ingå icke hänvisningar till
beredskaps- och reservarbeten; förmedlingsresultatet avser alltså uteslutande
platstillsättningen på den öppna marknaden.

Med hänsyn till att, såsom förut antytts, en kännbar brist på arbetskraft
förelåg inom vissa områden, nödvändiggjordes alltjämt anordningar för alt
åstadkomma en rationell fördelning av den tillgängliga arbetskraften. Arbetsförmedlingarnas
interlokala förmedlingsarbete, varmed förstås i samverkan
mellan skilda kontor tillsatta platser, underlättades genom de bidrag till arbetssökandes
resor och flyttningskostnader med mera, som även under redovisningsåret
ställdes till förfogande vid överflyttning av arbetskraft mellan
olika yrkesområden. Till belysning av samarbetet mellan arbetsförmedlingsorganen
inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande sammanställning
uppgift om i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor och ombud tillsatta
platser under åren 1936—1944.

Den interlokala förmedlingen åren 1936—1944.

Antal arbetssökande

Å r placerade genom

annat kontor

1936 .......................... 6 727

1937 .......................... 11 978

1938 .......................... 14 020

1939 .......................... 19 626

1940 .......................... 33 413

1941 .......................... 44 097

1942 .......................... 68 912

1943 .......................... 82 271

1944 .......................... 72 641 I

därav
utom länet

3 674
6 722
8 380
12 005
17 956
23 052
36 833
47 140
40 885

I samverkan mellan olika kontor och ombud tillsattes under år 1944 över
72 600 platser, av vilka 59 500 manliga och 13 100 kvinnliga. Dessa siffror
innebära en minskning i jämförelse med föregående år med 12 °/o. Anledningen
till nedgången är den minskade omfattningen i förmedlingsverksamheten,
då det gällde att anskaffa arbetskraft till skogarna. Genom ovannämnda platstillsättningar
i samverkan bereddes tillsammans nära 40 900 personer anställning
i annat län än det, inom vilket ansökan om arbete ingivits.

De varje vecka utsända radiorapporterna och i samband med dessa lämnade
upplysningar utgjorde liksom förut örn åren ett viktigt led i det interlokala
förmedlingsarbete t.

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 5 och 6.
I den förra göres anknytning till tidigare års redovisningsförfarande, varför
gruppbeteckningama i de båda tabellerna, såsom noten angiver, förete vissa
skiljaktigheter.

15

Tab. 5. Antal tillsätta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
åren 1935—1944.

Å r	Jord- bruk	Skogs- hushåll- ning	Industri och hantverk	Sjöfart och fiske	Handel, samfärdsel och allmän tjänst1	Husligt arbete	Diverse arbete1	Frivilliga arbets- uppgif- ter	Summa
1935	48 416	6 650	30 316	20 313	47 102	74 419	38 904	_	266120
1936	48 543	12 694	34 174	22 904	57 597	82 925	42 577	—	301414
1937	48 581	14 328	38 984	26 979	70 002	89 539	65531	—	353 944
1938	51 212	10 719	46 801	26 185	85 510	97 240	42 939	—	360606
1939	50 284	18 266	66 262	34 987	110 846	114 009	41 426	—	436080
1940	54 767	39 636	87 998	27 357	127 265	113 890	58 984	—	509897
1941	72 011	52 788	117 567	22 491	160 205	125 642	58 506	—	609 210
1942	2 61 597	79 778	180 829	23 034	2146 649	141 877	64 442	99 946	798152
1943	56 452	122 413	245 739	24018	173 786	151 761	36 325	82 771	893 265
1944	61209	65 006	273 112	24 318	219 594	160036	46 556	76 200	926 031
| I % av hela								8-2	100-o
antalet	6''6	7-1	29-5	2''6	23.7	17-3	5-0

1 Statistiken omlades i viss utsträckning vid ingången av år 1943, varför direkta jämförelser
med tidigare års siffror icke äro möjliga. Beträffande tillsatta platsers fördelning under år 1943
efter kön och näringsgrenar hänvisas till tab. 6.

2 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under år 1941 till jordbruksgruppen
räknades frivilliga skördearbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig värnpliktstjänstgöring
och frivillig luftbevakning, vilka fr. o. m. 1942 redovisats under rubriken »frivilliga
arbetsuppgifter».

Flertalet grupper uppvisade ökat antal lediga och tillsatta platser i förhållande
till föregående år, dock med undantag för skogsbruket, där en nedgång
ägt ruin med cirka 50 %. Stegringen för industri och hantverk gällde närmast
byggnadsverksamheten.

Inom jordbruket tillsattes under år 1944 54 200 platser för män och 7 300
platser för kvinnor. Häri är icke inräknad den frivilliga arbetskraften till
jordbruket, som var av ungefär samma omfattning som 1943; genom arbetsförmedlingarna
tillsattes cirka 63 000 dylika platser.

Svårigheterna att anskaffa erforderlig arbetskraft till jordbruket voro
starkt märkbara såväl under vårarbetet som vid hö- och stråsädesskördens
bärgande. Vårarbetena kommo osedvanligt sent i gång och krävde på grund
härav ett särskilt stort behov av tillfällig arbetskraft. Behovet av tillfälliga
arbetare för skörden kunde, såsom förut nämnts, i stort sett tillgodoses. Bristen
på ladugårdspersonal och mjölkningskunniga lanthembiträden var lika
framträdande som förut örn åren. En närmare redogörelse för de åtgärder,
som vidtogos för att tillgodose jordbrukets arbetskraftsbehov, lämnas å sid.
23 ff.

Anskaffande av arbetskraft till bet folten var 1944 ett mera svårlöst problem
än under föregående år. En närmare redogörelse för de vidtagna åtgärderna
lämnas å sid. 25 ff.

överflyttningen av arbetskraft bar underlättats, därigenom att kommissionen
i maj 1944 bemyndigat länsarbetsnämnderna att tillhandahålla arbetstagare
inom jordbruks- och torvarbete viss beklädnadsulrustning, nämligen
blåställ och arbetsskodon.

16

Tab. 6. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga arbetsförinediingsanstalterna
åren 11113 och 1944.

		M	n			Kvinnor
Näringsgrenar	1943	1944	ökning ( + ) Minskning ( —)	1943	1944	Ökning ( + ) Minskning (—)
			Antal	%			Antal	%
Jordbruk (och fiske) ........	48 594	54 230	+ 5 636	+ 11-6	8 016	7 326	- 690	- 8''6
Skogsbruk..................	122 331	64 867	-57 464	-47-0	82	139 29 505	+ 57 + 1640
Industri och hantverk......	217 874	243 607	+ 25 733	+ 11-8	27 865	+ 5-9
Malmbrytn. o. metallind. ..	28 881	31 967	+ 3 086	+ 10-7	3 266	3 475	+ 209	+ 6-4
Träindustri...............	9 842	12 443	+ 2 601	+ 26+	297	303	+ 6
Livsmedelsindustri.........	5128	6 967	+ 1839	+ 35-9	4 83C	6112	+ 1282	+ 26''5
Textil- o. beklädnadsind. . .	3 534	3 825	+ 291	+ 8-2	9 622	10 256	+ 634	+ 6-6
Byggnadsverksamhet ......	137 995	152 663	+ 14 668	+ 10''6	11	13	+ 2
Samfärdsel .................	61 203	72 092	+ 10 889	+ 17-8	1279	1406	+ 127	+ 9-9
Landtransport............	38 308	49 180	+10 872	+ 28-4	314	347	+ 33	+ 10-5
Sjöfart ...................	22 895	22 912	+ 17	+ o-l	965	1059	+ 94	+ 9-7
Handel.....................	16 651	22 224	+ 5 573	+ 336	52 510	62 730	+10 220	+ 19-5
Affärs- o. lagerarbete......	10 093	13 076	+ 2 983	+ 29''6	7 487	8 875	+ 1388	+ 18-5
Hotell-, kafé- o. rest.-rör. ..	6 558	9148	+ 2 590	+ 39-5	45 023	53 855	+ 8 832	+ 19-6
Förvaltning, arbetsledning och
fria yrken..............	13 925	22 231	+ 8 306	+ 59''6	15 278	16 801	+ 1523	+ 10-o
Förvaltn. o. tekn. ledning.	1898	3 360	+ 1462	+ 77-0	163	214	+ 51	+ 31-3
Kontorsarbete ............	3 991	4 845	+ 854	+ 2L4 + 15-9	9 191	10 688	+ 1497 + 54	+ 16-3 + 1-3
Undervisa, o. vetensk. verks.	2 974	3 447	+ 473	4 105	4159
Hälsovård och sjukvård......	1291	1791	+ 500	+ 38-7	9 358	11475	+ 2117	+ 22-6
Husligt arbete..............	425	329	- 96		151336	159 707	+ 8 371	+ 5''5
Arbete, ej hänfört till annan
grupp..................	104 203	120 763	+16 560	+ 15-9	41044	34 808	- 6 236	- 15-2
Summa	586497	602 134	+ 15 637	+ 2-7	306 768	323 897	+ 17 129	+ 5-6

Som tidigare framhållits, var efterfrågan på arbetskraft till skogarna efter
produktionspliktens upphörande av avsevärt mindre omfattning än under
föregående år. Antalet arbetssökande vana skogsarbetare var ungefär lika stort
(24 000) som under 1943 (23 000). Antalet arbetsansökningar uppvisade en
större stegring (1943—34 000; 1944—41000), vilket betyder, att även efterfrågan
på yrkesvana skogsarbetare minskats och att skogsarbetarna under
längre tid kvarstodo såsom aktuella arbetssökande på arbetsförmedlingen.
De tillsatta platsernas antal uppgick till 65 000 (122 400 under år 1943), vilket
utvisar, att en del av arbetskraften i skogarna allt fortfarande kom från
andra yrkesområden. En närmare redogörelse för skogsbrukets arbetskraftsbehov
lämnas å sid. 27 ff.

Under året kunde arbetsförmedlingarna göra 11 200 utplaceringar i frivillig
luftbevakning och 2 000 utplaceringar i frivillig värnpliktstjänst.

Inom huvudgruppen industri och hantverk, inklusive byggnadsverksamheten,
redovisades för praktiskt taget alla yrkesgrupper högre pia ts tillsättningssiffror
för år 1944 än för 1943. De absoluta talen för hela näringsgruppen
utgjorde 273 100 respektive 245 700. Den väsentligaste orsaken till den höga

17

sysselsättningsnivån var, såsom tidigare framhållits, den livliga byggnadsverksamheten
beträffande framför allt bostadsbyggen men jämväl industribyggen.
Lagstiftningen örn tillståndstvång för byggnadsarbete gällde även
under 1944. Strävandena att utjämna byggnadssäsongen gåvo gynnsammare
resultat under redovisningsåret än under 1943.

Sjöfarten hade ännu mindre omfattning än under de föregående krigsåren
till följd av den skärpta avspärrningen.

Inom gruppen husligt arbete förelågo samma svårigheter som tidigare att
skaffa erforderlig hjälp till hemmen. Under året tillsattes cirka 28 300 hembiträdesplatser,
eller samma antal som föregående år. Däremot kunde behovet
av tillfällig hemhjälp tillgodoses i något större omfattning än under 1943.
Antalet förmedlade platser av detta slag ökade nämligen med omkring 9 500
till 114 500. Med hänsyn till svårigheterna att erhålla heltidsanställd huslig
arbetskraft har utvecklingen gått i den riktningen, att tillfällig hemhjälp alltmer
anlitas, och särskilda åtgärder av skilda slag ha vidtagits för att tillgodose
det ökade behovet av sådan arbetskraft.

Student- och lårarförmedlingarnas verksamhet utmärktes av ökad livaktighet,
och antalet tillsatta platser uppgick till 9 325, varav inemot 5 300 kommo
på lärarförmedlingen. Stor brist rådde även under 1944 på såväl manliga
som kvinnliga folkskollärare, och då även småskollärarinnorna syntes lia
bättre sysselsättningsmöjligheter än förut, blevo svårigheterna än större att
fylla de vakanser, som uppstodo till följd av bland annat inkallelser till beredskapstjänst.

Inom ungdoms förmedlingen inskrevos under året cirka 32 400 pojkar och
cirka 28 200 flickor (under 18 år) exklusive ungdomsberedskapen. Inklusive
ungdomsberedskapen utgjorde antalet cirka 43 500 respektive 42 200.

Antalet tillsatta platser exklusive ungdomsberedskapen utgjorde 55 700.
Detta innebär jämfört med 1943 en ökning med cirka 8 % och i jämförelse
med genomsnittssiffrorna för 5-årsperioden 1935—39 en ökning med 62 %>.

För att göra ungdomsförmedlingarnas tjänstemän bättre rustade för sina
uppgifter anordnade kommissionen under året utbildningskurser av olika
slag. Sålunda höllos två »praktikantkurser» för kvinnliga assistenter vid ungdomsförmedlingama
samt en pedagogisk kurs vid folkskoleseminariet i Stockholm
för ungdomsförmedlingstjänstemän.

I ökad omfattning lia tjänstemännen kunnat tillställas hjälpmedel för den
grkesvägledande verksamheten. Inom kommissionens under året inrättade
sektion för ungdomsförmedling och yrkesvägledning har utarbetandet av det
sedan någon tid planerade yrkeskartoteket framskridit så långt, att en serie
blad kunnat utsändas till arbetsförmedlingstjänstemännen. Kartoteket, som
är avsett att användas som uppslagsverk, behandlar på varje blad ett yrke
med angivande av arbetets art, de krav, yrket ställer på utövaren, samt ulbildnings-
och löneförhållanden m. m. Yrkesbeskrivningarna kompletteras
med översikter över större yrkesområden eller näringsgrenar. Uppgifterna

18

lia insamlats genom frågeformulär, intervjuer med yrkesmän, studiebesök på
arbetsplatser, studium av facktidskrifter och -litteratur m. m. Arbetet har bedrivits
i nära samarbete med arbetsmarknadens organisationer.

I en särskild serie meddelanden, »Aktuellt för yrkesvägledningen», lia därjämte
lämnats aktuella upplysningar om framtidsutsikterna på speciella yrkesområden,
om skolor och utbildningsanstalter, nyutkommen litteratur m. m.

Tidigare utgivna broschyrer — »Att välja yrke», avsedd för elever i folkskolans
avgångsklass, och »Gymnasisternas ämnesval», avsedd för lärjungar
i gymnasiets »valringar» — ha utgivits i reviderad upplaga. Dessutom har
utarbetats en broschyr för ungdomar i flickskolor, realskolor och kommunala
mellanskolor.

Vidare har under året påbörjats utarbetandet av 7 distriktsöversikter över
läroanstalter för yrkesundervisning, tillsammans omfattande hela riket och
närmast avsedda att tjäna som lokala komplement till folk- och realskolebroschyrerna.
Insamlingen av uppgifterna utföres till större delen av länscentralerna
för ungdomsförmedling, varefter kommissionens kansli utför den
slutliga redigeringen.

I avsikt att stimulera intresset för yrkesvalet och bl. a. även nå eleverna i
landsbygdens folkskolor på ett mera direkt sätt har kommissionen i samarbete
med Radiotjänst anordnat tre skolradioutsändningar samt i anslutning
därtill en uppsatspristävling för folkskoleungdom, till vilken över 20 000 bidrag
inlämnades.

Förutom deltagande från ett flertal ungdomsförmedlingars sida i på olika
håll i landet anordnade ungdoms-, fritids- och andra utställningar märkes
beträffande den mera propagandabetonade verksamheten även inspelandet
av en kortfilm i samarbete med Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.
Filmen behandlar yrkesorientering med särskild hänsyn till hantverksyrken.

I samband med de av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelserna angående
hälsovården vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och folkskolor
samt de av skolöverstyrelsen lämnade provisoriska föreskrifterna beträffande
skolläkares och skolsköterskors åliggande vid rikets allmänna läroverk
har kommissionen medverkat vid utarbetande av skolöverstyrelsens
närmare anvisningar rörande den medicinska yrkesrådgivningen och det
samarbete, som därvid avses komma till stånd mellan ungdomsförmedlingarna
och skolläkama.

Under året ha vidare inom kommissionen påbörjats en utredning angående
låne- och stipendiemöjligheter för ungdom under yrkesutbildning samt
en sammanställning av de formella kompetenskraven för statliga och kommunala
tjänster.

En redogörelse för en av länsarbetsnämnden i Borås utförd undersökning
angående boråsungdomens yrkesvals- och sysselsättningsproblem har under
året utarbetats och är f. n. under tryckning.

Verksamheten i skolorna har planlagts i samråd med de båda delegatio -

19

ner, som äro knutna till kommissionen och i vilka olika skol- och lärarintressen
äro företrädda.

Under läsåret 1943/44 lia sammanlagt ca 22 000 ungdomar i folk- och
fortsättningsskolor på ca 350 orter erhållit yrkesvägledning.

Broschyren »Att välja yrke» har utdelats i folkskolornas avgångsklasser
som ett hjälpmedel vid lärarnas yrkesorienterande undervisning. Efter det
eleverna ifyllt ett frågeformulär »Frågor inför yrkesvalet» har yrkesvägledaren
i den mån det varit möjligt hållit s. k. yrkesorienterande lektioner i skolorna.
De ifyllda formulären, kompletterade med skriftliga utlåtanden från
lärare och skolläkare, ha varit vrkesvägledaren till stor hjälp vid den följande
enskilda rådgivningen.

Ett omfattande instruktionsarbete har även bedrivits bland folkskolans
lärare. I samarbete med folkskolinspektörerna ha under 1944 konferenser
hållits med ca 4 500 lärare på olika håll i landet. Aven i seminarierna har
instruktionsverksamhet bedrivits. Dessutom har Sveriges allmänna folkskollärarförening
i samarbete med kommissionen anordnat en två veckor lång
fortbildningskurs i yrkesorientering för folkskollärare.

Vid de högre skolorna har yrkesvägledning i första hand givits i flickskolornas,
realskolornas och mellanskolornas avgångsklasser samt i de s. k.
»valklasserna», nämligen näst sista klassen i real- och mellanskolor, flickskolornas
5T och gymnasiernas ring I3 och II4. Orienterande lektionsföredrag
av yrkesvägledare ha följts av enskild rådgivning med utgångspunkt
från av eleverna ifyllda frågeformulär. Under läsåret 1943/44 har yrkesvägledning
ägt rum vid 129 realskolor, 13 kommunala mellanskolor, 8 praktiska
mellanskolor, 6 högre folkskolor och 46 flickskolor för sammanlagt
ca 10 000 ungdomar samt i 69 gymnasier för något över 4 200 elever (motsvarande
cirka 85 % av antalet elever i berörda klasser).

Den omorganisation av arbetsförmedlingsverksamheten för utlänningar,
som arbetsmarknadskommissionen genomförde i slutet av år 1943, innebar,
att de ordinarie arbetsförmedlingsorganen i vidgad omfattning fingo medverka
vid utplacering av flyktingar i arbete på öppna marknaden. Under år
1944 har förmedlingsarbetet för flyktingar också i hög grad kunnat effektiviseras,
och uppgifter av mera social natur, som redan förut i viss utsträckning
förbundits med förmedlingsverksamheten för utlänningar, ha
kunnat ägnas en mera omsorgsfull handläggning. Möjligheterna till flyktingarnas
placering i arbete ha också kunnat rationellare utnyttjas. För lösning
av de många olika uppgifterna ha arbetsförmedlingarna i många fall
utökats med särskilda utlänningsavdelningar, och därjämte ha talrika tillfälliga
arbetsförmedlingar knutits till mottagningsförläggningarna för flyktingar
av olika nationaliteter.

Den stora baltiska flyktingströmmen, som satte in i slutet av september
1944, medförde naturligt nog, att de baltiska flyktingproblemen under senare
delen av året kommo i förgrunden. På några få veckor sökte sig över
29 000 flyktingar till vårt land, och en rad extra åtgärder måste vidtagas av

20

de olika för mottagningsförfarandet ansvariga myndigheterna. För inkvartering
av flyktingarna upprättades i vissa län sålunda närmare 100-talet
förläggningar, många av mycket provisorisk karaktär, och det flertal arbetsförmedlingar,
som i samband härmed organiserades, fick omedelbart träda
i funktion. Till en början var huvuduppgiften att förse flyktingarna nied
nödvändiga gångkläder, och här vilade i stort sett hela ansvaret på länsarbetsnämnder
och arbetsförmedlingar. Efter föreskriven karantänstid och
sedan polismyndigheterna företagit viss säkerhetsundersökning, kunde själva
utpLaceringen påbörjas. Trots att ackvisitionen av platser inföll under den
del av året —- november och december månader — som ur arbetsmarknadssynpunkt
är den minst lämpliga för placering av arbetskraft, kunde arbetsförmedlingarna
under denna tid anskaffa arbete åt 7 222 baltiska flyktingar,
vilka tillsammans med sina anhöriga — sammanlagt cirka 14 000 personer
— kunde lämna mottagningsförläggningarna.

Vissa länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar fingo även ingående medverka
i verksamheten för de till Nordsverige evakuerade finnarna. Här var
utrustningsarbetet huvuduppgiften. Någon förmedlingsverksamhet av större
omfattning blev icke aktuell på grund av att den arbetsföra delen av de evakuerade
endast utgjorde 5 % och behövde utnyttjas för läger- och sjukhusverksamhet.
Den omständigheten, att finnarna även medförde en hel del
boskap, för vars skötsel krävdes stor personal, bidrog också till att antalet
finska evakuerade, som kunde antaga arbete i öppna marknaden, blev begränsat.
Dock tillfördes vår arbetsmarknad ett visst tillskott av vana finska
skogsarbetare och kunniga hembiträden till landsbygden.

I många fall ha arbetsförmedlingarna kunnat placera yrkeskunniga utlänningar
i respektive fack, men dessa placeringar voro dock vanligen beroende
av väl vitsordad skicklighet och förtrogenhet med svenska språket.
Detta gällde speciellt för yrkesmän inom mekaniska verkstadsindustrin.
Inom träindustrin kunde ett flertal flyktingar placeras liksom även inom
textilindustrin, som härigenom fick ett välbehövligt tillskott av yrkeskunnigt
folk.

I de fall placering inom eget yrkesområde ej kunde ske, hänvisades de
manliga flyktingarna i första hand till skogs- och jordbruk, medan de kvinnliga
oftast erhöllo anställningar som hembiträden eller på hotell och restauranger,
sjukhus och vårdanstalter. Därjämte ha olika industrigrenar absorberat
relativt mycken arbetskraft. Särskilt inom textilindustrin har en stor
del av den kvinnliga ovana arbetskraften funnit sysselsättning. I övrigt har
det huvudsakligen varit fråga om hjälp- och tempoarbete vid fabriker. Även
inom tegel- och torvindustrierna kunde utländsk arbetskraft placeras. Slutligen
må nämnas, att intellektuella flyktingar i viss utsträckning erhållit arkivarbete.

Flyktingarnas ovana vid svensk miljö och svenska arbetsförhållanden har
gjort det nödvändigt, att arbetsförmedlingen håller intim kontakt med den
anvisade tills han funnit sig till rätta på arbetsmarknaden.

Ett speciellt problem utgöra de partiellt arbetsföra flyktingarna, och möj -

21

ligheterna att placera dessa i arbete ha varit rätt begränsade. De arbetsuppgifter,
som närmast stått till buds, ha förutom lättare vägarbeten med förkortad
arbetstid varit textilarbete, tempoarbete inom verkstadsindustrin, lättare
sysslor i lantbruket samt inom hotell- och restaurangbranschen. Därtill
kommer, som redan anförts, arkivarbete för de intellektuella.

Arbetsförmedlingen förmedlade under år 1944 45 376 arbetsanställningar
åt utlänningar (av 34 olika nationaliteter), därav 36 453 för män och 8 923
för kvinnor. Beträffande fördelningen nationsvis kan nämnas, att 11 369
platser avsågo norrmän, 10 542 danskar och 11 300 balter. Därnäst kommo
finnarna med 4 809 och estlandssvenskarna med 2 454 placeringar. De tillsatta
platsernas fördelning på olika yrkesgrupper var följande: jordbruk
cirka 8 000, skogsarbete 11100, industriarbete 10 000, byggnadsverksamhet
3 050, hotell- och restaurangrörelse 3 300, husligt arbete 3 800 samt hälsovård
och sjukvård 1 400; återstoden, 4 725 platser, kom på andra yrkesgrupper.

Vid sidan av själva förmedlingsarbetet ha arbetsförmedlingsorganen varit
flyktingar behjälpliga vid anskaffande av pass, ansökan om visering och
ransoneringskort samt i vissa fall vid utfärdande av tillfälliga resebevis.
En mångfald andra uppgifter ha även åvilat arbetsförmedlingarna. Hit höra
utrustning med kläder och bohag åt flyktingarna, utbetalning av vissa startbidrag
och resetraktamenten, utställande av biljettrekvisitioner m. m. och
sist men icke minst en omfattande verksamhet av kuratorskaraktär. Vid
utrustning av flyktingar ha arbetsmarknadsorganen samarbetat med privata
hjälporganisationer.

Den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen står under socialstyrelsens
överinseende. Den offentliga arbetsförmedlingen fullgör i samband
härmed omfattande kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter. Härigenom bliva
de försäkrade, som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering
på arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkommer inom för dem
lämpligt arbetsområde.

För att meddela arbetsförmedlingens funktionärer undervisning om arbetslöshetsförsäkringens
huvudprinciper och örn tekniska frågor rörande arbetsförmedlingens
uppgifter i detta sammanhang anordnade kommissionen och
socialstyrelsen gemensamt ett antal konferenser, i vilka förutom arbetsförmedlingens
personal även arbetslöshetskassornas lokala redogörare deltogo.

I handböcker för den offentliga arbetsförmedlingen och de erkända arbetslöshetskassorna,
utgivna av socialstyrelsen 1936 resp. 1937, lia direktiv
lämnats såväl i fråga om arbetsförmedlingens förhållande till de erkända
arbetslöshetskassorna och deras medlemmar som i fråga örn arbetslöshetskassornas
förhållande till sina medlemmar. Utöver nämnda handböcker har
ett antal cirkulär utfärdats. Den förut nämnda handledningen »Arbetsförmedlingen
och arbetslöshetsförsäkringen, råd och anvisningar» har utdelats
även till redogörarna i de erkända arbetslöshetskassorna. Arbetsmarknadskommissionen
har beslutat, att i handledningen meddelade bestäm Rihang

lill riksdagens protokoll 1945. 1 sinni. Nr 309.

2

22

melser i tillämpliga delar jämväl skola äga giltighet vid arbetsförmedlingens
handläggning av motsvarande frågor i samband med arbetslöshetsnämndernas
verksamhet.

Vid masspermittering av kassamedlemmar i samband med jul- och nyårshelgerna
utsättes arbetsförmedlingen för onormal belastning, då samtliga
permitterade kassamedlemmar äro skyldiga fullgöra personlig arbetsansökan
på arbetsförmedlingen. Det system med skriftlig arbetsansökan kombinerad
med självdeklaration, som tidigare utarbetats i syfte att i detta hänseende
underlätta arbetsförmedlingens arbete, har kommit till användning även vid
årsskiftet 1944/45 och begagnats av cirka 34 000 kassamedlemmar. (Motsvarande
siffror för årsskiftena 1942/43 och 1943/44 voro 37 000 resp.
35 000.)

Kommissionen lämnar här nedan en inom socialstyrelsen upprättad förteckning
över de erkända arbetslöshetskassor, som voro i funktion den 1
januari 1945.

Erkand arbetslöshetskassa Erkänd den Medlemsantal

den 1/1 1945

Beklädnadsarbetarnas.............................. 2/i 1935 28 000

Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas .. 1/2 1935 4 000

Stenindustriarbetarnas.............................. 23/2 1 93 5 4 2 00

Handelsanställdas m. fl............................. 1/i 1935 42 500

Sko- och läderarbetarnas .......................... V7 1935 10 200

Träindustriarbetarnas.............................. 1/i 1936 34 100

Musikernas ...................................... 21/i 1936 6 700

Lantarbetarnas .................................. 81/7 1936 46 400

Frisörernas ...................................... V10 1936 4 000

Livsmedelsarbetarnas.............................. 1/i 1937 32 000

Textilarbetarnas .................................. Vio 1937 39 800

Gjuteriarbetamas.................................. 1/''i 1938 10 100

Gruvindustriarbetarnas ............................ 1/i 1938 10 000

Handelstjänstemännens ............................ Vi 1940 6 400

De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl........... 1/i 1941 13 500

Bleck- och plåtslagarnas .......................... x/4 1941 2 800

Försvarsverkens civila personals .................... 1/io 1941 22 500

Bryggeriarbetarnas ................................ x/i 1942 6 200

Transportarbetamas .............................. x/i 1942 6 700

Metallindustriarbetarnas............................ 1/6 1942 198 100

Bokbinderiarbetarnas.............................. 1h 1942 9 700

Hotell-, kafé- och restauranganställdas................ x/t 1942 18 000

Handelsresandenas ................................ V8 1942 500

Grov- och fabriksarbetarnas........................ 1/i 1943 95 500

Industritjänstemännens ............................ V9 1942 32 100

Elektrikernas .................................... Vi 1943 12 500

Arbetsledarnas.................................... 1/u 1942 15 000

Målarnas ........................................ x/io 1943 13 800

Sjöfolkets........................................ 10h 1943 8 500

Väg- och vattenbyggnadsarbetarnas.................. V1 1944 18 900

Järnvägsmännens.................................. 1/i 1945 25 000

Maskinbefälets.................................... V1 1945 2 000

Summa 779 700

23

För att erhålla en överblick av det inom vissa näringsgrenar förekommande
korttidsarbetet företog kommissionen åren 1942—1944 inventeringar
bland de kassamedlemmar, som besökte arbetsförmedling för att genom
sina arbetslöshetskassor erhålla understöd i anledning av korttidssysselsättning.
Kommissionen har genom denna årligen återkommande inventering,
vilken företagits under en veckas tid vid rikets samtliga arbetsförmedlingar,
kunnat konstatera en alltmer avtagande korttidsdrift. Vid 1944 års inventering
visade sig av samtliga medlemmar i de erkända arbetslöshetskassorna
cirka 17 % vara arbetslösa någon eller några dagar i veckan. Motsvarande
siffror för år 1942 och 1943 voro 64 % resp. 34 °/o.

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars

arbetskraftsbehov.

Jordbruket.

Även år 1944 upprätthölls en omfattande militär beredskap, som medförde,
att under sommaren en avsevärd del av landets jordbrukspersonal var
inkallad. Detta gällde då huvudsakligen den personal, som på grund av gällande
bestämmelser icke kunnat tilldelas uppgiftskort i angelägenhetsgrad
A—C.

Detta förhållande medförde, att det uppstod ett avsevärt behov av extra
arbetskraft under de arbetsbråda perioderna. Propagandan för de frivilliga
arbetsinsatserna måste detta år ytterligare intensifieras, då beredskapströttheten
av allt att döma ökat från föregående år. Under mottot »Landet kallar»
propagerades för jordbruksarbete. Denna propaganda skedde genom affischer,
broschyrer, tidningsartiklar, annonser och föredrag i samband med
filmförevisningar. Särskilt visade sig den genom kommissionens försorg inspelade
filmen »Landet kallar» vara ett utmärkt hjälpmedel, då det gällde
att intressera skolungdomen för deltagande i beredskapsarbete. Även radion
togs i olika former i anspråk för denna propaganda

Den frivilliga arbetskraften gjorde goda insatser, antingen genom direkt
deltagande i jordbruksarbete eller genom att åtaga sig luftbevakning, varigenom
möjliggjordes, att inkallade jordbrukare kunde lösgöras för sin
ordinarie verksamhet. Sammanlagt deltogo 13 256 personer, därav 9 767 män
och 3 499 kvinnor, i luftbevakning. Tillgången på frivilliga luftbevakare
växlade liksom år 1943 avsevärt under året och var störst vid tiden för skolornas
avslutning. Rekryteringen underlättades väsentligt under senare hälften
av året, sedan löneförmånerna fr. o. m. den 1 juli 1944 avsevärt förbättrats.

Vad beträffar de direkta insatserna i jordbruksarbetet inriktades propagandan
i första hand på enskild utplacering på olika lantgårdar. Genom
arbetsförmedlingen utplacerades på detta sätt under året över 6 000 personer.
Härtill kommo de, som utan arbetsförmedlingens medverkan anlogo tillfälligt
arbete på landsbygden. Den enskilda utplaceringen på olika lant -

24

gårdar har visat sig vara att föredraga ur åtskilliga synpunkter. Statsverkets
kostnader för denna verksamhet äro obetydliga, och de sålunda utplacerade
komma i en nära kontakt med landsbygdens innevånare och lära sig att
på ett särskilt sätt förstå jordbrukets förhållanden.

Till följd av att propagandan huvudsakligen inriktades på enskild utplacering
på lantgårdar anordnades under året endast 409 arbetsläger med
sammanlagt 7 623 deltagare, därav 3 068 manliga och 4 555 kvinnliga. Motsvarande
antal deltagare år 1943 var avsevärt högre, nämligen 10 037 personer.
Medelåldern hos deltagarna har emellertid stigit under årens lopp, vilket
inneburit en ökning av deltagarnas arbetsprestationer och arbetsinkomst.
Totalinkomsten för deltagarna vid arbetsläger uppgick under år 1944 till
311 793 kronor, vilket innebär en medelinkomst per arbetsdag av 3 kronor
11 öre. Motsvarande siffra för år 1943 var 2 kronor 76 öre.

En ny form av lägerverksamheten utgjorde de s. k. utbildningslägren. Under
år 1944 anordnades fyra sådana i envar av grenarna lanthushåll, jordbruk
och skogsbruk. Lägrens ändamål har varit, dels att förse jordbruket
med arbetskraft, dels att bereda ungdom med utpräglad lust och fallenhet
för praktiskt arbete möjlighet att på detta sätt skaffa sig en första praktik.
I utbildningslägren ha deltagit sammanlagt 247 ungdomar.

För jordbruksarbete kortare tid än 10 dagar utplacerades cirka 45 000 personer,
dels enskilt, dels å av organisationer och skolor upprättade arbetsläger.
Vid de 409 arbetslägren sysselsattes 940 lägerledare och husmödrar. För utbildning
av lägerledare anordnades i likhet med år 1943 särskilda kurser om
två dagar, där ledarna instruerades i fråga om lägrens ekonomiska skötsel
och ungdomens fritidssysselsättning.

Ett värdefullt tillskott av arbetskraft erhöll jordbruket genom den hempermittering,
som under eftersommaren 1944 ägde rum av vissa kategorier av
värnpliktiga tillhörande 1943 års klass (se s. 43).

Liksom föregående år utfärdades en kungörelse, som innebar att vissa
tjänstemän beviljades sammanlagt tio dagars tjänstledighet med oavkortad
lön för deltagande i skördearbete, som anvisats av den offentliga arbetsförmedlingen.

En betydande del av de frivilliga arbetsinsatserna utfördes av skolungdomen.
Genom ett kungl, cirkulär (SFS 1944: 191) gavs i likhet med år 1943
möjlighet till viss ledighet från undervisningen under vårterminens sista
och höstterminens första veckor för deltagande i för folkförsörjningen eller
den allmänna beredskapen betydelsefullt arbete.

Kommissionen lät under hösten 1944 göra en förfrågan hos samtliga rektorer
vid högre allmänna läroverk, realskolor, flickskolor och högre folkskolor
om deras erfarenheter av skolungdomens deltagande i beredskapsarbete.
Samtliga rektorer framhöllo, att skolungdomens utnyttjande i beredskapsarbete
varit synnerligen värdefullt ur flera synpunkter. Arbetet har haft god
inverkan på ungdomens fysiska och psykiska utveckling. Många ungdomar
ha fått en riktigare uppfattning om kroppsarbetet och dess utövare, och
detta har ökat respekten för och uppskattningen av detta slags arbete. Det

25

härdande kroppsarbetet, avpassat efter ungdomarnas arbetsförmåga, får anses
såsom en hälsosam motvikt mot skolarbetet. Från flera håll har även
framhållits, att det frivilliga beredskapsarbetets allmänt goda inverkan på
skolungdomen kanske finge anses minst lika värdefullt som det av ungdomarna
utförda arbetet.

För att tillgodose jordbrukets behov av ladugårdsskötare beslöt arbetsmarknadskommissionen
i samråd med utlänningskommissionen att anordna
statsunderstödda ladugårdsskötarekurser för praktisk utbildning i detta yrke
av därtill lämpliga flyktingar, i första hand familjeförsörjare. Dessa kurser
togo i ett flertal län sin början på nyåret 1945.

Betodlingen. Väderleksförhållandena voro år 1944 ej lika gynnsamma för
betodlingen som under år 1943. Betsådden försenades betydligt till följd av
regn och kyla. Gallrings- och upptagningsarbetet försvårades även tidvis avsevärt
av regnväder. Betodlingsarealen hade år 1944 ökat och uppgick nästan
till 1942 års nivå. Alla dessa olika omständigheter medförde, att arbetsförmedlingen
fick stora svårigheter att tillgodose betodlingens arbetskraftsförsörjning.
Det allmänna arbetsmarknadsläget inom betdistrikten utmärktes
av en hög sysselsättningsgrad även för lågsäsongyrkena. Bedan tidigt stod
det klart, att speciella åtgärder erfordrades för att möta de svårigheter, som
väntades uppstå i fråga örn anskaffandet av erforderlig betpersonal. Arbetsmarknadskommissionen
utfärdade därför direktiv till länsarbetsnämnderna
att intensifiera rekryteringen av arbetskraft till betfälten. Förberedande arbeten
vidtogos redan flera månader före den egentliga betkampanjens början.
I samarbete med sockerbolaget samt betodlarföreningarna sökte man i
god tid kartlägga behovet av arbetskraft och vidtaga organisatoriska åtgärder
för att anskaffa den arbetskraft, som visade sig vara oundgängligen nödvändig
för betskötselns genomförande Propaganda bedrevs efter tidigare
prövade linjer, och anstalter träffades även för att söka ordna med gemensamt
kosthåll, daghemsverksamhet m. m., varjämte anskaffningen och utbildningen
av kockapersonal till gemensamhetshushållen förbereddes. Kontakt
söktes även med de militära myndigheterna för att åt den vana betskötarpersonalen
utverka ledighet under de mest kritiska tidsperioderna.
Samtliga länsarbetsnämnder utanför de egentliga betdistrikten anmodades av
arbetsmarknadskommissionen att medverka till en överflyttning av för betskötseln
lämplig arbetskraft.

Vårens betgallringsarbete. Länsarbetsnämnden i Malmöhus län fungerade
som centralorgan för arbetskraftsanskaffningen i sydsvenska betdistriktet,
omfattande Skåne, Blekinge och södra Halland. Det anmälda behovet av
extra arbetskraft inom detta distrikt uppgick till cirka 3 500 man. Detta
kunde så småningom i stort sett täckas genom omflyttning av arbetskraft.
Inom själva odlingsområdet anskaffades cirka 1 300 man. Från det sedvanliga
rekryteringsområdet (norra Skåne, Småland och Blekinge) kommo 450
man. Från Norrland överflyttades ovan arbetskraft till ett antal av 900 man.
Tillskottet av norrländsk arbetskraft innebar en avsevärd ökning gentemot

26

åren 1942 och 1943, då den sålunda överflyttade arbetskraften endast uppgick
till cirka 150 respektive 100 man.

Åtskillig frivillig arbetskraft deltog vid gallringen. Största insatsen gjordes
härvidlag av skolungdom, huvudsakligen från Hälsingborg och Eslöv, men
även från Stockholm deltog ett hundratal skolungdomar. Sammanlagt 6 150
värnpliktiga betodlare, -körare och -skötare voro registrerade enbart inom
Malmöhus län för ev. erforderlig ledighet från militärtjänstgöring. Dylik ledighet
visade sig också vara behövlig i största utsträckning och beviljades
under senare delen av maj och juni.

Bland de åtgärdei'', som vidtogos för att redan under vårarbetet underlätta
anskaffandet av arbetskraft, må nämnas anordnandet av 48 gemensamma
hushåll och fem daghem för omhändertagande av barn, vilkas mödrar deltogo
i betarbetet.

I Linköpingsdistriktet förelåg ett behov av arbetskraft om cirka 500 man.
Vana betskötare kunde anskaffas, i huvudsak från Småland, till ett antal av
300, och sex arbetsläger med sammanlagt cirka 100 ungdomar sysselsattes
härjämte med gallringen. I ett sjuttiotal fall förekom även enskild kontraktering
av ovan arbetskraft. Omflyttning av den vana arbetskraften ägde rum
alltefter arbetsuppgifternas fullbordande.

På Gotland utfördes vårskötseln av sockerbetorna, förutom av den vana
arbetskraften, huvudsakligen av ovan yngre arbetskraft. Under juni och juli
voro sammanlagt cirka 450 ungdomar, till största delen från fastlandet, sysselsatta
i lantbruksarbete på Gotland, huvudsakligen betskötsel. Av dessa
ungdomar voro cirka 100 manliga och 150 kvinnliga utplacerade enskilt, medan
cirka 70 manliga och 130 kvinnliga voro placerade på arbetsläger.

I Skövdedistriktet hade till betgallringen anmälts ett restbehov av cii’ka
230 betskötare. Endast 90 vana betarbetare kunde anskaffas. Fem arbetsläger
med 70 skolungdomar sysselsattes härjämte med betgallring. Av de
registrerade betskötare, som voro inkallade till militärtjänstgöring, hempermitterades
130 man.

Höstens betupptagning. Behovet av extra arbetskraft inom sydsvenska betdistriktet
uppgick vid betkampanjens början till cirka 4 100 man. Genom arbetsförmedlingen
anskaffades cirka 3 800 man; härav belöpte på själva odlingsområdet
1 300, på mellersta Sverige och Norrland 1 150 samt på norra
Skåne och Småland cirka 1 150, vilken sistnämnda siffra innebär en avsevärd
ökning gentemot rekryteringsresultatet från detta område under våren.

Sammanlagt 7 000 värnpliktiga betodlare, -körare och -upptagare registrerades
under året hos länsarbetsnämnden, större delen av dessa medgavs ledighet
från militärtjänstgöring för deltagande i betupptagningen under oktober—november.

Sextio gemensamhetshushåll och elva daghem vörö anordnade, något som
bidrog till att underlätta arbetskraftsanskaffningen.

I Linköpingsdistriktet fanns anmält ett behov av extra arbetskraft
till betupptagningen om cirka 550 man. Genom arbetsförmedlingen anskaffa -

27

des 365 vana arbetare. Restbehovet täcktes nied ovan arbetskraft, därav 75
personer å arbetsläger och 175 genom enskild kontraktering.

På Gotland anskaffades 330 arbetare, varav 320 från fastlandet. Flertalet
voro ovana vid betupptagningsarbete. För att upptagningen skulle kunna forceras
utkommenderades efter hemställan från länsarbetsnämnden hos militärbefälhavaren
på Gotland 132 värnpliktiga, som utförde sammanlagt 381
dagsverken.

I Skövdedistriktet rekvirerade betodlarna cirka 210 man till betupptagningen.
Arbetsförmedlingen kunde anskaffa 100 vana betupptagare. Det återstående
behovet tillgodosågs med ledig arbetskraft från torvmossarna inom
länet samt ovan arbetskraft från Norrland. Ett femtiotal flyktingar och ett
antal skolungdomar från landsbygden deltogo även i betupptagningen. Av
den registrerade betpersonalen hempermitterades under upptagningssäsongen
327 värnpliktiga. Två gemensamhetshushåll voro anordnade.

Resultatet av 1944 års sockerbetsodling blev trots mindre goda väderleksförhållanden
relativt gott, och betodlingens arbetskraftsproblem kunde, trots
betydande lokala svårigheter, i stort sett lösas på ett tillfredsställande sätt.
Arbetskraftens rörlighet spelade därvid en stor roll, och den tillresande arbetskraftens
insatser voro såväl totalt som relativt starkt stigande i jämförelse
med tidigare krisår.

Skogsbruket.

Behovet av arbetskraft till skogsbruket var under årets första månader relativt
omfattande, men ej på långt när så stort som år 1943 och kunde i allmänhet
tillgodoses. Utmärkande för läget torde vara, att Kungl. Maj:t genom
kungörelse den 21 januari 1944 (nr 19) fr. o. m. utgången av januari månad
upphävde kungörelsen den 13 november 1942 (nr 878) örn tjänsteplikt för
män, födda år 1923. Under de följande månaderna var efterfrågan på arbetskraft
till skogsarbete förhållandevis ringa. Sålunda utgjorde exempelvis under
andra kvartalet antalet anmälda lediga platser inom skogsbruket endast
16 582 mot 49 305 motsvarande tid föregående år. Verksamheten med huggarkurser
fortsattes i begränsad omfattning, och den ovana arbetskraft, som
sökte skogsarbete, kunde beredas sådant. Några särskilda åtgärder för att
stimulera ev. ledig arbetskraft att övergå till skogsarbete vidtogos dock icke.
Överflyttningen av arbetskraft lill skogsbruket från andra yrkesområden hade
sålunda betydligt mindre omfattning än under föregående år. Från och med
februari månad bortföllo de tjänstepliktiga, och fortsättningsvis sysselsattes
endast ett relativt litet antal ovana arbetare. Först i slutet av året började
frågan om särskilda åtgärder göra sig gällande, då det visade sig att avverkningsresultaten
voro exceptionellt låga, bl. a. beroende på de svåra väderleksförhållanden
som varit rådande hela hösten.

De förmåner, som utgingo till den ovana arbetskraften, framgå av prop.
1943: 283, s. 22, 23 och 28. Dock infördes i januari 1944 vissa ändringar
beträffande tillämpningen av gällande bestämmelser i så måtto, att arbetare,
som enligt tidigare gällande bestämmelser kunde beviljas utbildningsbidrag,

28

därest han icke kunde beredas arbete i hemorten, enligt de nya bestämmelserna
kunde komma i åtnjutande av förflyttningsbidrag och familjetillägg
enligt för dessa bidragsformer gällande bestämmelser. Vidare överflyttades
bestämmanderätten att bevilja utbyte av utbildningsbidrag mot familjetilllägg
till länsarbetsnämnderna. Tidigare skulle framställning därom göras hos
kommissionen.

Antalet till kommissionen rapporterade ovana arbetare, som åtnjöto bidrag
vid slutet av varje månad åren 1943 och 1944, framgår av nedanstående sammanställning.

Månad	Hela antalet	därav 1944
1943	1944	arbets- lösa	utlän- ningar	tjänste- pliktiga
Januari............	37 465	16 721	14 016	2 225	480
Februari ..........	40 805	15 952	13 940	2 012	—
Mars..............	39 765	10 564	9127	1437	—
April..............	34 300	5 056	4168	888	_
Maj ..............	26 810	3 088	2 360	728	—
Juni ..............	21641	2149	1527	622	—
Juli ..............	16 519	1597	1 104	493	_
Augusti............	10 603	1887	973	914	—
September ........	9 874	2 679	1088	1591	—
Oktober ..........	11197	3 680	1737	1943	—
November ........	15 324	6 799	3 208	3 591	—
December..........	16 515	8 316	3 805	4 511	—
Årsmedeltal........	23 401	6 540	4 754	1746	—

Antalet ovana arbetare inom skogsbruket var alltså under år 1944 endast
något mer än en fjärdedel av motsvarande antal föregående år.

Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1942—1944 framgår
av ferb. 7.

Antalet tillsatta platser inom skogsbruket uppgick sålunda under år 1942
till 79 778. Under år 1943 steg antalet till ej mindre än 122 413 för att under
1944 sjunka till endast 65 006.

Under året förelåg ej något behov av att anordna kurser för utbildning av
instruktörer och kockor. Däremot voro under första halvåret fem konsulenter
för skogskockoma i verksamhet och under andra halvåret en konsulent,
samtliga tillsatta av riksförsäkringsanstalten efter Kungl. Maj :ts medgivande.

De under år 1941 påbörjade månatliga inventeringarna av skogsbrukets arbetskraft
fortsattes under år 1944. Skyldig att lämna uppgift till dessa inventeringar
är enligt kungl, kungörelsen den 19 juli 1941 (nr 668) envar, som bedriver
skogsavverkning med biträde av särskild för ändamålet anställd arbetskraft.
Uppgifter skola lämnas dels om det antal arbetare, som sysselsättes vid
inventeringstillfället, dels om ev. ytterligare föreliggande behov av arbetskraft.
I september 1943 infördes det systemet, att endast större avverkare
lämna uppgift varje månad, mindre avverkare däremot endast var tredje månad.
Med större avverkare förstås i detta sammanhang sådana, som under
avverkningsåret (‘/7 1943—3% 1944) ålagts en avverkning, omfattande i södra

29

Tal). 7. Arbetsförmedliiigsverksamlieten inom skogsbruket åren 1942—1944.

Månad	Lediga platser	Tillsatta platser	Därav från	med sökande annat yrkes-område
1942	1943	1944	1942	1943	1944	1942	1943	1944
Januari............	14 693	32100	16 042	9 830	24 314	13 727	6 402	20 295	9 541
Februari ..........	10 327	21385	11329	5 909	14 252	9 470	3 387	11369	6 425
Mars..............	9 736	19 421	6 999	4174	14 193	5 970	2 240	11284	2 797
April..............	9 440	15 613	3 991	3 090	9 687	3 110	1097	6 579	423
Maj ..............	14 126	18 397	5 470	2 570	9 739	3 440	670	6 259	452
Juni ..............	17 942	15 295	7121	3 036	5 464	3197	1017	3 309	309
Juli ..............	23 052	14 024	6153	5 221	3 981	1506	3 698	2 027	lil
Augusti............	24 439	14 439	7 059	6 691	4 155	2 315	4 693	2 282	490
September ........	22 932	15 441	7 180	6 402	4 970	3112	4 332	2 967	1092
Oktober ..........	25 946	16 270	9 285	10 001	8414	4 224	7 680	5810	1569
November ........	27 385	19189	13 092	12 224	14 915	8 622	8 988	11306	4 997
December..........	24 996	11 651	10 142	10 630	8 329	6 313	8 047	5 417	3 543
Summa				79 778	122413	65006	52 251	88904	31 749

Sverige 200 m3t eller däröver och i norra Sverige 500 m3t eller däröver. Under
juli och augusti företogos inga inventeringar. Resultatet av inventeringarna
framgår av följande tablå, vars uppgifter hänföra sig till utgången av varje
månad.

Månad 1944	Antal rapporterande avverkare	Antal sysselsatta arbetare	Ytterligare arbetskrafts- behov	Därav arbetskraft, som avverkare uppgivit sig ej själva kunna anskaffa
Januari ............	1 6 987	104 345	8 235	5 242
Februari............	12 847	121138	6 207	4140
Mars ..............	15 050	88 676	3 216	2 527
April ..............	1 3 326	39 572	5 857	3 185
Maj................	1 2 256	23 361	10 894	7811
Juni................	3046	25 381	10 823	8 660
Juli................	2 _	—	—	—
Augusti ............	2 _	—	—	—
September..........	3185	25 511	16 151	11690
Oktober............	1 2 889	32 471	19 143	10 968
November..........	''4 020	47 709	23 024	11739
December ..........	8 442	63 544	32 013	13 732

1 Endast större avverkare.

2 Inventeringen inställd.

Antalet förläggningar (huggarkurser) uppgick under år 1944 till 2 274 med
27 177 deltagare. Som jämförelse kan nämnas, att motsvarande siffror under
1943 utgjorde 4 382 kurser och 57 026 deltagare, som under längre eller kortare
tid deltogo i skogsarbete.

Vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar för ovan arbetskraft
av samtliga kategorier har regelbunden rapportering av arbetsresultaten fullgjorts
till kommissionen.

30

Omfattningen av verksamheten vid dessa förläggningar framgår av följande
tablåer.

Avverkade kvantiteter

År	Kastved	Kolved	Massaved m. m.	Timmer, slipers m. m.
m3t	res	fot3	fot3 toppmått
1942 ..	............ 984 200	2 553124	4 497 700	3 208 600
1943 ..	............ 4102 000	7 200 800	39 024 000	15 945 300
1944 ..	............ 1397 300	1 139 900	7 726 000	6 816 500
	Antal dagsverken, arbetsförtjänster m. m.
År	Dagsverken A^ordsför-° tjänst kr	Medelför-tjänst per dag kr	Utbildnings- och förflyttnings-bidrag kr	Bidrag per dag kr	Summa ink. per dag kr
1942...	... 990 911 5 795 437	5:85	2 394 797	2: 42	8: 29
1943...	... 3033 931 19135 565	6:31	6 189 085	2:04	8:35
1944...	... 984 131 6 868 935	6: 98	1 437 811	1: 46	8:44

I ovanstående uppgifter ingår ej familjetillägg eller hyresbidrag.

De individuella arbetsprestationerna varierade väsentligt. Sålunda kan
nämnas, att den högsta medeldagsförtjänsten under en månad utgjorde 23:18
kr, då däremot vid en kurs dagsförtjänsten under viss månad icke kom upp
till mer än 94 öre. Det dåliga resultatet berodde på den ogynnsamma väderleken
under hösten.

Genomsnittsprestationen vid samtliga förläggningar, anordnade genom
länsarbetsnämnderna, utgjorde 2,42 m3t per bidragstagare och dag.

Personer, som utan att ha arbetat vid av arbetsmarknadskommissionen bekostade
förläggningar åtnjöto utbildnings-, förflyttningsbidrag, familjetillägg
eller särskilt bidrag vid tjänsteplikt, utförde i runt tal 757 500 dagsverken
(1943 3 675 000). Någon rapportering angående dessas arbetsprestationer har
ej lämpligen kunnat genomföras, men erfarenheten har visat, att arbetsprestationerna
för de enskilt utplacerade arbetarna äro något större än för dem
som varit placerade vid förläggningarna. Detta torde ha sin orsak i att de, som
tagit enskilt arbete, haft större förmåga att reda sig med skogsarbetet och förhållandena
i skogen.

Arbetsprestationen för samtliga dem, som åtnjöto bidrag av något slag från
arbetsmarknadskommissionen, kan omräknad i brännved angivas till i runt
tal 4,43 milj. m3t.

De sammanlagda kostnaderna för bidrag och andra förmåner samt för
huggarkurser och förläggningar uppgingo under år 1944 till 15 680 689 kronor.
Häri ingå kostnader för uttagning av tjänstepliktig arbetskraft med
447 483 kronor.

Kommissionens innehav av baracker, vilka anskaffats för skogsbrukets
räkning, minskade under året. Sålunda övertogos av domänverket 190 baracker;
till enskilda försåldes 101 stycken, varjämte 700 baracker överlätos
till andra statliga organ för annat ändamål än skogsbruket. Innehavet av
skogsbaracker utgjorde vid december månads utgång 1 250. Sedan verksamhetens
början ha sammanlagt 2 358 baracker ställts till skogsägarnas förfogande.

31

Tjänsteplikt för män födda 1923.

I enlighet med kungörelsen den 13 november 1942 (nr 878) fullgjorde under
år 1943 män, födda 1923, helt eller delvis dem åliggande tjänsteplikt. Under
januari månad 1944 voro ett mindre antal tjänstepliktiga ännu i arbete.
I föregående årsberättelse lämnades en preliminär översikt över omfattningen
av den vid årsskiftet 1943/44 fullgjorda tjänsteplikten. Här nedan följer en
fullständig redovisning av hur tjänsteplikten fullgjorts.

Antal, som helt fullgjort tjänsteplikten.......................... 29 871

Antal, som delvis fullgjort tjänsteplikten.

Antal, som voro i arbete den 31/1 1944 då tjänsteplikten upphörde 3 368
Antal, som på grund av värnpliktstjänstgöring e. d. erhållit anstånd
med tjänsteplikten, sedan en del därav fullgjorts...... 2 558

Antal, överförda till gruppen »lämpliga för handräckningsarbete» 1 868
Antal, som av hälsoskäl befriats från tjänsteplikt, sedan en del

därav fullgjorts ........................................ 217

Övriga (t. ex. personer som avvikit, sedan de fullgjort en del

av tjänsteplikten) ...................................... 53 8 064

Antal tjänstepliktiga, som icke fullgjort någon tjänsteplikt.

Antal personer, »lämpliga för skogs- och torvarbete» (därav skogsarbetare
2 749; jordbrukare med anstånd 103; övriga med

anstånd 3 568) ........................................ 6 455

Antal personer »lämpliga för handräckningsarbete»............ 1 612

Antal tjänstepliktiga studenter och likställda samt sjökaptener
och likställda, vilka på grund av värnpliktstjänstgöring icke

fullgjort någon tjänsteplikt ............................- • 1 540

Antal, som av hälsoskäl befriats från tjänsteplikt i samband
med inskrivningen eller i varje fall innan någon del av tjänste pliktsarbetet

påbörjats .................................. 3 847

Övriga (sjömän utanför spärren, personer som avvikit eller av

annan anledning varit oanträffbara, fångar m. fl.).......... 321 13 775

Summa 51710

Av de 37 935 personer, som helt eller delvis fullgjort tjänsteplikten, hade
1 150 sysselsatts med torvarbete och 435 med såväl skogs- som torvarbete.

För att överlägga örn arbetskraftsfrågorna inom skogsbruket anordnades
av arbetsmarknadskommissionen i samråd med bränslekommissionen en
konferens i Stockholm den 1 november 1944. Till konferensen hade kallats
representanter för domänstyrelsen och skogsstyrelsen samt från alla
större skogsbolag och andra större skogsavverkare från hela riket.

Vid de sammankomster, som kommissionens ordförande regelbundet haft
med skogsindustriernas samarbetsutskott (se s. 41) har även erhållits kontinuerliga
informationer angående läget på skogsarbetsmarknaden.

32

Torvindustrin.

Den samlade torvproduktionen under år 1944 uppgick till ca 900 000 ten,
vilket innebär en minskning med 25 %> i förhållande till år 1943. Orsaken
till minskningen torde främst vara att söka i de dåliga väderleksförhållandena
under vårmånaderna. På grund härav var behovet av arbetskraft under
första halvåret icke större än att det i stort sett kunde tillgodoses. Under
juli månad steg emellertid efterfrågan på arbetskraft mycket hastigt på
grund av den torra och varma väderlek, som då inträdde. Vid denna tidpunkt
kunde tillräckligt med arbetskraft icke anskaffas på öppna marknaden,
varför arbetsmarknadskommissionen tillgrep åtgärden att nedlägga de
vägarbeten, som i kommissionens regi bedrevos i södra Sverige med i huvudsak
utländsk arbetskraft. Genom dessa åtgärder kunde torvindustriföretagen
tillföras cirka 500 man, varigenom den värsta bristen på arbetskraft vid
torvmossarna kunde täckas.

Liksom under år 1943 gällde arbetsförmedlingstvång för torvindustrin
(kungl, kungörelse den 29 juli 1943 /nr 641/), vilket innebär, att vid företagen
ej får anställas arbetskraft annat än genom arbetsförmedlingen eller
med dess godkännande.

Direkt genom arbetsförmedlingen anvisades arbetskraft för torvarbete enligt
nedanstående sammanställning.

	Jan.-Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.-Dec. Summa
Lediga platser..	.. 1138	5 789	7 075	4 164	2 491	527	299	21 483
Tillsatta »	915	5 310	6 359	3 622	2 472	530	269	19 477

Dessutom anordnades genom länsarbetsnämnderna arbetsläger för ungdom,
som i huvudsak sysselsattes med enklare torvarbeten, såsom vändning
och kupning. V

V eritsia elsina ustrin.

Den av kommissionen i maj 1940 igångsatta omskolningsverksamheten i
form av beredskapskurser för verkstadsindustrin pågick även under år 1944.
Från och med den 1 juli 1944 har emellertid verksamheten överflyttats från
kommissionen till överstyrelsen för yrkesutbildning. Det har emellertid ansetts
lämpligt att här införa redogörelse för hela verksamhetsåret. Kursernas
antal, som vid utgången av 1943 uppgick till 48, utgjorde 43 vid utgången
av år 1944, därav 28 för mekaniker, 4 för finmekaniker (i Stockholm),
1 för smeder • (i Stockholm), 8 för svetsare (i Stockholm, Uppsala,
Jönköping, Göteborg, örebro och Härnösand), 1 för el. lindare (i Härnösand)
och 1 för bilservicemekaniker (i Karlskrona). Under året ha dessutom
varit anordnade kurser för verktygsskötare (i Uddevalla).

Kurserna för gassvetsare respektive bågsvetsare omfattade 8 veckor och
kurserna för mekaniker, finmekaniker, verktygsskötare, smeder, el. lindare och
bilservicemekaniker 6 månader. I en avdelning för finmekaniker i Stockholm
utbildades kvinnliga elever.

Av de intill utgången av år 1944 utskrivna 7 593 eleverna ha 1 972 utbil -

33

Tab. 8. Beredskapskurser för verkstadsindustrin.

	Kurs-	Antal elever från verksamhetens början	Antal den
			avgång före avslutad kurs2	kvarva-rande den Sl/is 1944	al/i3 1944
K u r s o r t	anord- nare1	in- skrivna	ut- skrivna	pågående kurser
Arvika.................	AN	83	74	9	—	1
Dals Långed3 ...........	AN	85	75	6	4
Kria ...................	AN	55	46	9	— ■
Eskilstuna..............	LY	lis	94	22	—	—
Göteborg ...............	LY	18	15	3		—
	AN	1384	924	405	55	6
	LY	216	156	47	13	1
Hunnebostrand .........	AN	12	8	4	—	—
Hyltebruk..............	LY AN	85 292	80 262	5	30	3
Jönköping..............	AN	257	214	19	24 11	2
	V	23	—	12
	LY	115	103	3	9	1
	V	188	137	39	12	1
	LY	38	34	4	—	—
	LY	119	108	2	9	1
	LY	224	186	25	13	2
	V	332	239	84	9	1
	LY	219	215	4	—	—
	V	232	181	40	11	1
	AN	53	53	_	—	—
	LY	1892	1105	739	48	4
	AN	2 389	1395	943	51	7
	V	282	242	26	14	1
Säffle ..................	LY	49	35	—	14	1
Södertälje ..............	LY	52	37	15	—	—
Tidaholm ..............	LY	35	22	13	—	—
Trollhättan3 ............	LY	126	45	75	6	1
Uddevalla ..............	V	455	335	119	1	1
	LY	522	333	173	16	3
Vänersborg.............	LY	294	243	37	14	i
	AN	216	216	—	—
Älvsbacka..............	V	131	93	28	10	i
	LY	315	223	68	24	2
	LY	71	65	6	—	—
Summa	10975	7 593	2 984	398	43

1 AN arbetslöshetsnämnd, LY kommunal anstalt för yrkesundervisning, V verkstadsskola för
arbetslös ungdom resp. central verkstadsskola.

2 Elever, som avbrutit utbildningen på grund av erhållet arbete, sjukdom eller annan anledning.

8 Samundervisning med kvinnlig industriell reservarbetskraft.

däfs lill svarvare, 341 till fräsare, 162 till hyvlare, 64 till slipare, 413 till finmekaniker,
71 till elektromekaniker, 25 till verktygsskötare, 1 776 till bänkarbetare
(filare), 5 till arborrare, 12 till borrare, 15 till centralinstrumentreparatörer,
199 till smeder, 2 483 till svetsare, 31 till el. lindare och 24 till
bilservicemeltaniker.

De elever, som genomgått beredskapskurserna för verkstadsindustrin, torde
så gott som samtliga ha absorberats inom näringslivet, de flesta i det
yrke för vilket de omskolats.

34

Tab. 9. Beredskapskurser för kvinnlig industriell reservarbetskraft.

Kursort	Kurs- anord- nare1	Antal	elever från verksamhetens början
inskrivna	utskrivna	avgång före avslutad kurs2	kvarvarande S1/u 1944
Arvika.....................	AN	16	11	5
Bohus Malmön..............	AN	25	24	1	_
Borås.......................	LY	11	9	2	__
Brastad ....................	AN	31	28	3	_
Dals Långed3................	AN	36	18	12	6
Gävle ......................	LY	61	44	17
Göteborg....................	AN	552	361	186	5
Halmstad ..................	LY	75	48	27
Hunnebostrand.............	AN	21	20	1	..
Hälsingborg ................	LY	51	28	12	11
Härnösand..................	AN	20	20
Jönköping..................	AN	78	66	12	_
Landskrona ................	LY	12	9	3	_
Malmö .....................	LY	139	106	33	_
Mölndal....................	V	38	26	12	—
Norrköping.................	LY	65	60	5	_
Piteå.......................	V	31	21	10	_
Stockholm..................	LY	241	165	76	_
Stockholm3.................	AN	117	75	38	4
Trollhättan3................	LY	53	40	11	2
Uddevalla ..................	V	27	22	5
Uppsala....................	LY	48	34	14	_
Vänersborg.................	LY	62	54	8	_
Örebro.....................	LY	71	62	9	—
Summa j	—	1881	1351	502	28

1 Se anm. 1 till tab. 8.

2 > » 2 > »8.

3 Barnundervisning med beredskapskurser för verkstadsindustrin.

Med tanke på industrins behov av reservarbetskraft igångsatte kommissionen
under 1942 på skilda platser i landet beredskapskurser för utbildning
av kvinnlig industriell reservarbetskraft. I dessa kurser intogos kvinnor, vilka
vörö villiga att, då så behövdes, rycka in som reserver.

Kursverksamheten inriktades sålunda på det behov, som uppstår vid mobilisering
eller då det eljest kan bliva nödvändigt att för andra arbetsuppgifter
taga i anspråk manlig arbetskraft från industrin. Vid 1944 års slut
pågingo 2 dylika kurser för mekaniker (i Göteborg och Hälsingborg). Sistnämnda
kurser omfattade 3 månader.

Intill utgången av år 1944 voro 1 881 elever inskrivna, av vilka 28 vörö
närvarande vid årets utgång och 1 351 utskrivits efter genomgången kurs.
Av de utskrivna 1 351 eleverna utbildades 805 till mekaniker, 457 till gassvetsare
och 89 till bågsvetsare.

Under år 1944 har även 3-månaders utbildning för kvinnlig reservarbetskraft
i laboratorietjänst varit anordnad vid Förs vars väsen dets kemiska anstalt.
Antalet utbildade elever i dessa kurser uppgick vid årets slut till 29.

35

Statsverkets nettokostnader för beredskapskurserna ha under år 1944 uppgått
till 1 206 330 kronor. Uppgifter om antalet kurser samt elevernas fördelning
på de olika kurserna lämnas beträffande beredskapskurserna för
verkstadsindustrin i tab. S och beträffande beredskapskurser för kvinnlig
industriell reservarbetskraft i tab. 9.

Deltagare i beredskapskurs, som är i behov av ekonomisk hjälp under
utbildningstiden, kan erhålla sådan genom arbetslöshetsnämnd eller annat
kommunalt organ. Till deltagare i kurs utom hemorten utgår inackorderingsbidrag,
vartill statsbidrag kan erhållas med 75 procent, dock högst 60 kronor
per månad. Om försörjningsplikt föreligger, kan dessutom kontantunderstöd
(dagunderstöd och i vissa fall hyreshjälp) medgivas den hemmavarande
familjen. Till behövande elev i kims, som är anordnad i hemorten,
utgår kontantunderstöd. Samtliga kursdeltagare åtnjuta utan behovsprövning
timpenning, varierande efter ålder och dyrort från 20 öre till 45 öre
per timme.

Till deltagare i beredskapskurs för kvinnlig industriell reservarbetskraft
utgår — förutom timpenning — antingen arbetslöshetshjälp enligt förutnämnda
grunder eller till deltagare i kurs, som är anordnad i hemorten,
dagarvode, varierande efter dyrort från kronor 2: — till 2: 40, och till deltagare
i kurs utom hemorten inackorderingsbidrag, likaledes varierande
efter dyrort, från 65 kronor till 80 kronor per månad. Dagarvode och inackorderingsbidrag,
som utgå av statsmedel, kunna icke uppbäras samtidigt,
och dagarvode utgår icke heller för det fall, att kontantunderstöd genom
arbetslöshetsnämnd utgår. Till deltagare i dessa kurser, vilken uppbär
fastställt dagarvode — alltså till elev, som är bosatt å kursorten — kan därjämte
utgå viss ersättning för resor mellan bostad och kurslokal, vilken ersättning
maximerats till 40 öre per dag. Deltagare i beredskapskurs för
kvinnlig industriell reservarbetskraft erhåller även förmånen av fria överdragskläder
under kurstiden.

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten.

Lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för byggnadsarbete (byggnadstillståndslagen),
vilken gällde till och med den 30 juni 1944, har genom en
lag den 17 mars 1944 (nr 94) erhållit förlängd giltighetstid t. o. m. den 30
juni 1945.

Varken byggnadstillståndslagen eller kungörelsen den 29 juli 1943 med
tillämpningsföreskrifter till lagen örn tillståndstvång för byggnadsarbete (tilllämpningskungörelsen)
ha under året undergått någon ändring.

I tillämpningskungörelsen föreskrevs ursprungligen bl. a., att i det antal
arbetare, som utan byggnadstillstånd finge sysselsättas i byggnadsarbete, icke
skulle inräknas vissa specialarbetare, såsom plåtslagare, elektriker, rörarbetare
och glasmästeriarbetare. Genom beslut den 3 december 1943 förordnades
emellertid, att även måleriarbetare skulle räknas till de specialarbetare, som

36

icke behövde inräknas i det ifrågavarande antalet. Förordnandet gällde
från början endast för byggnadsföretag, som påbörjats före den 1 april
1944, men har sedan dess successivt förlängts och gäller för närvarande
för byggnadsföretag, sorn'' påbörjats före den 1 juli 1945.

Med hänsyn till bränslesituationen och arbetslösheten i Västernorrlands län
meddelade Kungl. Maj:t den 5 maj 1944 generellt byggnadstillstånd för vissa
för skogsbruket betydelsefulla slag av anläggningsarbeten inom länet, nämligen
skogsvägar och flottleder å under skogsvårdsstyrelsens uppsikt stående
skog, skogshärhärgen o. d. å skog tillhörig enskild person ävensom
torrläggningsföretag inom område varå skogsvårdslagen ägde tillämpning.
Länsarbetsnämnden i Västernorrlands län hade att med hänsyn till förhållandena
på arbetsmarknaden besluta om tid för företags påbörjande samt,
i den mån nämnden funne så erforderligt, om avbrott i arbetet. Vid ifrågavarande
arbeten finge vid varje tid sysselsättas allenast de arbetstagare, som
länsarbetsnämnden bestämde, sedan nämnden funnit desamma icke lämpligen
böra sysselsättas i annan verksamhet i trakten eller anvisas arbete i annan
del av landet.

I likhet med vad som tidigare skett har arbetsmarknadskommissionen under
år 1944 lämnat särskilt medgivande för sysselsättning av skogs- och jordbruksarbetare
samt på landsbygden bosatta diversearbetare i byggnadsarbeten,
som avsågo anläggande eller förbättring av skogsvägar, uppförande
eller reparation av bostäder för skogsarbetare samt härför erforderliga ekonomibyggnader
samt andra för utvinnande av skogsprodukter och desammas
framförande till allmän väg eller järnväg erforderliga arbeten i skogstrakter,
dock allenast i den mån vederbörande länsarbetsnämnd funne behovet
av arbetskraft till sådana arbeten icke lämpligen kunna tillgodoses
på annat sätt. Vidare har kommissionen liksom tidigare medgivit, att fast
anställda jordbruksarbetare intill den 31 mars 1945 eller senare tidpunkt,
som vederbörande länsarbetsnämnd ägde bestämma, finge sysselsättas i
byggnadsarbete, som bedrevs för arbetsgivarens räkning.

I fråga örn sättet för ingivande av ansökan örn byggnadstillstånd ha i
samråd med statens byggnadslånebyrå fr. o. m. den 1 oktober 1944 införts
i viss mån nya bestämmelser för ansökningar om bostadsbyggnadsarbeten.
Dylika ansökningar, avseende arbeten i städer och köpingar, där byggnadslånebyrån
har förmedlingsorgan, skola nämligen fr. o. m. nämnda dag
ingivas till förmedlingsorganet, vare sig statligt lån skall sökas hos byrån
eller ej. I samband härmed har tillfälle bereus vederbörande sökande att,
örn lån hos statens byggnadslånebyrå skall sökas, erhålla s. k. förhandsgranskning
hos byrån i samband med ansökan om byggnadstillstånd. Ansökningar,
avseende bostadsbyggnadsarbeten av annan art än nyss sagts, skola —
vare sig statligt lån skall sökas eller ej — i likhet med ansökningar för andra
arbeten än bostadsbyggnadsarbeten såsom hittills ingivas till vederbörande
länsarbetsnämnd.

I samråd med byggnadsberedningen beslöt arbetsmarknadskommissionen
i januari 1945 att upprätta en fortlöpande statistik över beviljade och av -

37

Tab. 10. Beräknade byggnadskostnader 1 1000—tal kronor för under år 1044 beviljade resp.
avslagna ansökningar, fördelade efter arbetets art och byggherre. Preliminära uppgifter.

Byggnadsarbetets art	Beviljade ansökningar	Avslagna ansök- ningar
Summa bygg-nadskostnader	därav arbeten för	Summa byggnads- kostnader
Totalt	därav arbets- löner	staten	primär- kommun	lands- ting	övriga
Bostadshus (exkl. personalbostäder)	974 703	323 008		19 108	_	955 595	40165
Nybyggnad sarbeten.............	949 219	312 341	—	18 304	—	930 915	37 556
Ombyggnadsarbeten.............	14 178	5 577	—	330	—	13 848	2 046
Reparationsarbeten..............	11 067	4 897	—	381	—	10 686	562
Rivningsarbeten................	239	193	—	93	—	146	1
Byggn, för jordbr., skogsbr. o. fiske	29 516	10 587	3 863	1509	2173	21 971	731
Nybyggnadsarbeten.............	18 783	6 301	2 772	1 154	97	14 760	662
Ombyggnadsarbeten.............	6 617	2 475	935	246	20	5 416	61
Reparationsarbeten.............	4 061	1 758	156	77	2 056	1 772	8
Rivningsarbeten................	55	53	—	32	—	23	—
Industribyggnader.................	283 014	103 455	49 624	6 633	—	226 757	43 658
Nybyggnadsarbeten.............	246 226	88 046	49 208	6 042	—	190 976	40 156
Ombyggnadsarbeten.............	25 053	9 550	416	460	—	24 177	3 305
Reparationsarbeten..............	11 505	5 651	—	119	—	11 386	180
Rivningsarbeten................	230	208	—	12	—	218	17
Byggnader för samfärdsel..........	46 321	13 133	19 602	1816	20	24 883	6 272
^byggnadsarbeten.............	42 157	11 430	17 610	1 439	20	23 088	4 855
Ombyggnadsarbeten.............	3 687	1 426	1 743	353	—	1 591	1 287
Reparationsarbeten..............	438	252	249	24	—	165	130
Rivningsarbeten................	39	25	—	—	—	39	—
Byggnader för handel..............	35 898	12 496	1091	4 770	—	30 037	31073
Nybyggnadsarbeten.............	27 004	8 742	804	4 032	—	22 168	26 927
Ombyggnadsarbeten.............	6 416	2 647	274	193	—	5 948	3 450
Reparationsarbeten..............	2 452	1 082	13	532	—	1 907	694
Rivningsarbeten................	27	25	—	13	—	14	2
Byggn. f. förv., sociala ändamål m. m.	40 251	14 611	5166	24 521	1669	8 895	10 018
^byggnadsarbeten.............	34 016	11 795	4418	21 587	68	7 943	9 006
Ombyggnadsarbeten.............	3 634	1 435	389	2 392	44	809	933
Reparationsarbeten.............	2 598	1 378	359	539	1 557	143	79
Rivningsarbeten................	3	3	—	3	—	—	—
Byggnader för hälso- o. sjukvård____	60 715	23 003	3916	32 031	21 719	3 049	1870
•^byggnadsarbeten.............	51 412	19 649	3 086	29 960	16 252	2 114	1 690
Ombyggnadsarbeten.............	7 981	2 880	648	1 898	4 929	506	180
Reparationsarbeten..............	1 311	464	181	173	538	419	—
Rivningsarbeten................	11	10	1	—	—	10	—
Kyrkor och skolor.................	69 227	25 582	10 284	48 685	4 600	5 658	7 579
Nybyggnadsarbeten.............	61 542	22 375	9 017	44 174	3 591	4 760	6 503
Ombyggnadsarbeten.............	4 621	1 914	965	2 127	882	647	412
Reparationsarbeten .............	3 059	1 288	302	2 381	127	249	664
Rivningsarbeten................	5	6	—	3	—	2	—
Anläggningsarbeten................	100 253	48 544	17 901	68 399	466	13 487	5969
Nybyggnadsarbeten.............	73 667	36 495	9 440	62 432	68	11 727	3 533
Ombyggnadsarbeten.............	21 893	9 335	5 755	15 016	376	746	2 097
Reparationsarbeten..............	4 (193	2 714	2 706	951	22	1 014	339
Militära arbeten...................	117 329	41385	117 329	—	—	—	327
Nybyggnadsarbeten.............	114 316	40 056	114 815	—	—	—	115
Ombyggnadsarbeten.............	2 509	1 079	2 609	—	—	—	67
Reparationsarbeten..............	498	244	498	—	—	—	145
Rivningsarbeten................	7	6	7	—	—	—	—
Samtliga arbeten................	1 757 227	(ilo 804	228 770	207 472	30 047	1290 332	147 662
Nybyggnadsarbeten ............	1618 341	557 230	210 670	179 124	20 096	1208 451	131 003
Ombyggnadsarbeten............	96 588	38 318	13 6.34	23 015	6 251	53 688	13 838
Reparationsarbeten.............	41682	19 728	4 464	5177	4 300	27 741	2 801
Rivningsarbeten...............	616	528	8	156	—	452	20

Bihang lill riksdagens protokoll 1915. 1 sami. Nr 300.

3

38

slagna ansökningar om byggnadstillstånd. Av de preliminära uppgifter om
verksamheten under år 1944, som föreligga, framgår, att under året beviljades
sammanlagt 19 425 ansökningar örn byggnadstillstånd. Av ansökningarna
biföllos 16 472 av arbetsmarknadskommissionen och 2 953 av Kungl.
Maj:t. Under samma tid avslogos 1 374 ansökningar, varav 938 av arbetsmarknadskommissionen
och 436 av Kungl. Maj:t. De beräknade byggnadskostnadema
för samtliga bifallna ansökningar uppgingo till 1 757 milj. kr.
och till byggnadsarbetena beräknades åtgå 30 milj. dagsverken. Närmare
uppgifter om under 1944 beviljade resp. avslagna ansökningar om byggnadstillstånd
lämnas i tab. 10.

Överträdelser av gällade bestämmelser synas ha skett i relativt liten omfattning.
Arbetsmarknadskommissionen har dock låtit verkställa polisutredning
i 102 fall, anmält till åtal i 47 fall och förelagt vite i 7 fall.

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft
under förstärkt försvarsberedskap.

En värnpliktig kan, för att tillgodose arbetsmarknadens behov, under olika
förutsättningar erhålla

a) mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, vilket innebär, att
han befrias från inställelse vid mobilisering (under bestämd tid eller tills
vidare) ävensom — med vissa undantag — från inställelse under förstärkt
försvarsberedskap, eller

b) anstånd med inställelse viss tid under beredskap, eller

c) hempermittering för längre eller kortare tid från pågående beredskapstjänstgöring.

Mobiliseringsuppskovet grundas som regel på beslut av arbetsmarknadskommissionen
(uppskovsgrupp II) eller, i fråga om vissa tjänstemän, av
vederbörande verk eller myndighet (uppskovsgrupp I), men skall för personal
i viss militär tjänsteställning eller viss ålder (under 25 år) underställas
Kungl. Majit. Anstånd med inställelse till eller hempermittering från
beredskapstjänstgöring beviljas i vissa fall av truppförbandschef, i regel
dock av Kungl. Majit i kommandoväg.

Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning lia
generella bestämmelser rörande anstånd respektive hempermittering under
vissa tider av yrkeskunniga värnpliktiga kunnat meddelas. Detta har sålunda
varit fallet i fråga om värnpliktiga jordbrukare, personal inom skogsbruket
i arbetsledareställning eller med vissa speciella arbetsuppgifter, såsom
milkolare m. fl. samt arbetsledare och vissa specialarbetare inom bränntorvindustrin.
Vad jordbrukare och personal inom skogsbruket beträffar,
har därvid det sedan år 1940 tillämpade systemet med uppgiftskort alltjämt
kommit till användning. Förberedelsearbetet för här nämnda åtgärder för
kollektiva hempermitteringar av värnpliktiga har utförts av arbetsmarknadskommissionen
i samråd med överbefälhavaren och livsmedels- respektive
bränslekommissionen samt representanter för berörda näringsintressen.

39

Tilldelningen av uppgiftskort till värnpliktiga jordbrukare är baserad på
uppgifter, som införskaffats från arbetsblocken inom jordbruket rörande
bland annat åkerarealens storlek, tillgången på värnpliktig och icke värnpliktig
arbetskraft — även reservarbetskraft — samt arbetskraftens fördelning
på olika yrkeskategorier. Med ledning härav har en gradering av hempermitteringsbehovet
kunnat ske med beaktande av såväl produktionssynpunkter
som tillgången på icke värnpliktig arbetskraft ävensom varje enskild
värnpliktigs arbetsuppgift.

Även uppgiftskorten för den värnpliktiga skogspersonalen äro med hänsyn
till de värnpliktigas speciella arbetsuppgifter indelade i olika grupper.

Vid sidan av uppgiftskorten verkställdes kring årsskiftet 1943/44 tillfällig
registrering inom vissa län av värnpliktiga körkarlar, sysselsatta hos skogsägare
som ålagts en mera betydande produktionsplikt. På grundval av denna
registrering medgavs under tiden januari—april 1944 hempermittering.

Arbetsledare och specialarbetare inom bränntorvindustrin registrerades
våren 1944. Under senare halvåret 1944 genomfördes ny registrering inom
vissa län av värnpliktiga skogskörare. På grundval av dessa register verkställdes
hempermittering av torvpersonal under tiden 1 april—30 september
1944 och skogskörare under tiden 2 januari—30 april 1945.

Inom de sockerbetsodlande länen har liksom föregående år registrering
skett av för betodlingen nödvändig yrkesvan värnpliktig arbetskraft, dels
under våren 1944 av värnpliktiga, som erfordras för sommarskötsel av sockerbetorna,
dels under sommaren 1944 av värnpliktiga, som åtagit sig betupptagning
eller betkörning. Hempermittering av de i dessa register upptagna
värnpliktiga har skett under resp. arbetssäsonger.

Utöver förutnämnda åtgärder har kommissionen medverkat till hempermittering
av vissa andra grupper av värnpliktiga. Kommissionen har dessutom
år 1944 efter remiss avgivit yttranden över enskilda framställningar
örn hempermittering från eller anstånd med beredskapstjänstgöring från
över 50 000 värnpliktiga.

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m.

Som ett led i efterkrigsplaneringen har kommissionen på uppdrag av chefen
för finansdepartementet utfört vissa utredningar rörande de ekonomiska
problem, som kunna uppkomma vid omställningen efter ett vapenstillestånd.
Utredningsarbetet, som påbörjades under hösten 1943, har fortsatts under
1944. Under året ha undersökningar slutförts rörande industrins arbetskraftsförhållanden
Vb 1939—7b 1943, krisorganens personal, vissa grupper
i försvarets tjänst anställda, friställande av arbetskraft vid statens järnvägar
efter krigets slut samt arbetskraftsförhållandena inom skogsbruket och bränntorvindustrin.
Redogörelser för samtliga nu nämnda undersökningar lia avgivits
till chefen för finansdepartementet och publicerats i serien »Utredningar
angående ekonomisk efterkrigsplanering» (SOU 1944:7 och 36).

40

Under året ha även pågått undersökningar rörande yrkes- och utbildningsförhållanden
m. m. beträffande långtidstjänstgörande lottor och övriga kvinnliga
krigsfrivilliga samt beträffande stuveriarbe tärnäs sysselsättningsförhållanden
under krigsåren. Kommissionen har vidare utfört en undersökning
rörande arbetskraften inom stöi''re järn- och metallindustriföretag, som kunna
befaras få minskad sysselsättning efter kriget. Samtliga dessa undersökningar
slutfördes under början av 1945.

I samband med undersökningar beträffande arbetskraft, som kan komma
att friställas efter krigets slut, beslöt kommissionen efter framställning
av Sveriges hamnpolisförbund att även utföra en undersökning rörande yrkes-
och utbildningsförhållanden m. m. för extra polispersonal för hamnbevakning.

Efter framställning av representativa organisationer inom skogshanteringen
har kommissionen företagit en undersökning rörande behovet av skogligt utbildad
personal, vilken undersökning även slutförts under 1944.

I samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning har kommissionen utfört
en undersökning rörande yrkes- och utbildningsförhållanden för personer
i åldern 14—19 år enligt uppgifter från beredskapsmönstringen år 1943.

I samband med efterkrigsplaneringen upptog kommissionen till behandling
frågan, huruvida även i den lokala administrationen borde åstadkommas
en motsvarighet till den sammanslagning av de centrala arbetslöshets- och
arbetsförmedlingsmyndigheterna, som skedde 1940. Den 27 april 1944 avlämnade
kommissionen till chefen för socialdepartementet en framställning,
innehållande utkast till bestämmelser i syfte att åstadkomma dels större garanti
för att kommunala organ (förslagsvis under den nya benämningen
arbetslöshetsnämnder) för ombesörjande av statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
åt arbetslösa bleve tillsatta inom respektive kommun vid inträffande
arbetslöshet, dels mera intimt samarbete mellan länsarbetsnämnderna
och andra statliga och kommunala institutioner samt organ för parterna på
arbetsmarknaden för att samordna åtgärder för beredande av sysselsättning
åt arbetslösa. Dessa frågor förelädes riksdagen genom Kungl. Maj:ts proposition
nr 280. Sedan riksdagen fattat beslut i anledning av nämnda proposition,
utfärdades dels den 30 juni 1944 en lag om arbetslöshetsnämnd, dels
den 20 oktober 1944 en kungörelse angående ändring i kungörelsen den 7
maj 1940 om länsarbetsnämnder. De önskemål kommissionen framfört i
förenämnda skrivelse blevo härigenom i huvudsak tillgodosedda. (Jfr s. 10
och 45).

Under första halvåret 1944 beviljade kommissionen i vissa fall statsbidrag
till kostnader för projektering av beredskapsarbeten, huvudsakligast
vatten- och avioppsledningsföretag. Genom beslut den 4 augusti 1944 ställde
Kungl. Maj:t efter framställning av investeringsutredningen till kommissionens
förfogande ett belopp av 500 000 kronor att av kommissionen användas
för bidrag enligt vissa grunder till detaljplanering av kommunala och enskilda
anläggningsarbeten, och genom beslut den 10 november 1944 ställde
Kungl. Maj :t efter framställning av kommissionen ytterligare 1 000 000 kro -

41

nor till kommissionens förfogande för samma ändamål. Från dessa anslag
har kommissionen beviljat medel till projektering av företag av olika slag.

Örn inträdda förändringar i sysselsättningen inom industrin och angränsande
verksamhetsområden har kommissionen erhållit uppgifter på tre olika
vägar, nämligen a) genom föreskrifter örn skyldighet för arbetsgivare att
anmäla anställning av löntagare och upphörande av anställning; b) genom
utnyttjande av uppgifter, som arbetsgivare efter anmodan från socialstyrelsen
frivilligt lämnat denna myndighet angående tillgången på arbetskraft
m. m. samt c) genom rapporter från länsarbetsnämnder och arbetslöshetsnämnder.

I samband med efterkrigsproblemen upptogs under 1944 till övervägande
åtgärder för att systematiskt inhämta jämväl förhandsuppgifter från företagare
örn beräknade kommande förändringar i sysselsättningen av arbetskraft
inom respektive företag. Såsom ett första led i detta arbete överenskoms,
sedan huvudorganisationerna för arbetsgivare inom träindustrierna
bildat ett skogsindustriernas samarbetsutskott, på förslag av detta, att det vid
sammankomster inför kommissionens ordförande tid efter annan skulle lämnas
redogörelser för den aktuella sysselsättningen inom dessa industrier och
beräknade förändringar i sysselsättningen under de närmaste månaderna.

För industrin i övrigt skapades en motsvarighet härtill, sedan arbetsgivaresammanslutningarna
bildat ett särskilt organ under benämningen Industrins
omställningskommitté med uppgift bl. a. att tillhandagå de statliga
myndigheterna med uppgifter om beräknade förändringar i den industriella
sysselsättningen. Denna kommitté åtog sig att söka förmå till branschföreningarna
anslutna arbetsgivare att i samband med de uppgifter som lämnas
till socialstyrelsens sysselsättningsstatistik meddela, huruvida avskedande
eller permittering av arbetskraft beräknades komma att ske inom de två
närmaste månaderna samt att i så fall även insända en utförligare uppgift
därom till sin branschförening för vidare befordran till omställningskommittén
med angivande bl. a. av den anmälda driftsinskränkningens orsak
samt beräknade längd och omfattning, av företaget vidtagna åtgärder för att
bereda annan sysselsättning åt de avskedade eller permitterade, samråd med
arbetsförmedlings- och hjälporgan ävensom förekomsten av arbetsobjekt i
trakten, vilka kunde tillgripas för att lindra arbetslöshet. Omställningskommittén
förband sig vidare att underrätta arbetsmarknadskommissionen örn
sådana till kommittén inkomna uppgifter, som avsågo mera betydande
driftsinskränkningar eller eljest kunde tänkas föranleda särskilda överväganden
från kommissionens sida.

I samråd med socialstyrelsen föreskrevs i samband härmed, att samtliga
uppgifter från industriidkare till socialstyrelsens sysselsättningsstatistik
skulle inlämnas via länsarbetsnämnderna. Länsarbetsnämnderna skulle med
ledning därav uppgöra förteckningar över företag, som anmält antingen att
de ledo brist på arbetskraft eller alt de beräknade att vidtaga mera omfattande
permilteringar eller avskedanden under de närmaste två månaderna.
Förteckningarna skulle översändas dels till arbetsmarknadskommissionen,

42

dels till länsarbetsnämnden underställda arbetsförmedlingsorgan. Man åsyftade
härmed dels att kommissionen skulle månadsvis erhålla en översikt
över förskjutningarna på arbetsmarknaden för hela riket, dels att varje länsarbetsnämnd
och därunder ställda arbetsförmedlingsorgan på ett tidigt stadium
skulle få kännedom om vakanta arbetstillfällen respektive överskott
på arbetskraft inom andra delar av länet och avpassa förmedlingsverksamheten
därefter.

Då industrins huvudsammanslutningar sålunda förbundit sig att verka för
ett mera allmänt avlämnande av uppgifter om förändringar i sysselsättningen
från de olika industriföretagens sida, lades på industriföretagen ytterligare
bördor. Med hänsyn härtill och då genom samarbetet möjligheterna ökades
att erhålla kännedom om förskjutningarna i arbetsmarknadsläget, upphävde
kommissionen den 5 oktober 1944 ovannämnda föreskrifter örn skyldighet
för arbetsgivare att lämna uppgifter örn anställande av löntagare och
upphörande av anställning.

Det nya system för inhämtande av uppgifter om förändringar på arbetsmarknaden,
som sålunda infördes, har hittills fungerat tillfredsställande. De
uppgifter, som lämnats kommissionen från industrins omställningskommitté,
ha i erforderlig utsträckning delgivits vederbörande länsarbetsnämnder för
att sätta dessa i tillfälle att vidtaga åtgärder för att bereda sysselsättning åt
permitterad eller avskedad personal och lia även föranlett andra åtgärder
från kommissionens sida. Även direkt från kommissionens sida lia nied anledning
av rapporter från industrins omställningskommitté åtgärder vidtagits.

Krigsindustrins mobiliseringsplanering har under 1944 förts vidare. Arbetet
har liksom förut bedrivits i nära och kontinuerligt samarbete med såväl
industrikommissionen, vars mobiliseringsbyrå för den skull är förlagd till
arbetsmarknadskommissionens lokaler, som krigsmaterielverket i den män
dess planering så påfordrar. Vidare ha företagits besök av representanter för
arbetsmarknads- och industrikommissionerna vid ett 70-tal företag. Besöken
avse jämväl att giva företagen tillfälle att diskutera principiella sidor av
uppskovsväsendet och att vidmakthålla ett ömsesidigt förtroende. Vidare
strävas det efter en nära kontakt mellan kommissionen och företagsledningarna
medelst konferenser på initiativ från båda hållen.

Genom avtal med riksförsäkringsanstalten i egenskap av chefsmyndighet
för yrkesinspektionen har arbetsmarknadskommissionen inom varje län från
och med senare halvåret 1942 knutit en tjänsteman inom yrkesinspektionen,
vanligen en distriktsingenjör, till varje länsarbetsnämnd i egenskap av industrikonsulent.
Jämsides med verksamheten för yrkesinspektionens räkning,
i förekommande fall under tjänstledighet, lia industrikonsulenterna i
samarbete med länsarbetsnämnderna bistått krigsviktiga industriföretag vid
mobiliseringsplanering, varvid särskild uppmärksamhet ägnats frågan om
anskaffande, registrering, fördelning på företagen och, så vitt möjligt, utbildning
av reservarbetskraft och välfärdsanordningar för denna.

43

Registrering i länsarbetsnämndernas beredskapsregister av icke värnpliktig
personal, avsedd att under krig tagas i anspråk av myndigheter, organisationer
och företag, vilkas verksamhet är särskilt betydelsefull för försvaret
eller folkförsörjningen, har under året fortgått i enlighet med bestämmelserna
i Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 augusti 1941 (nr 720), ändrad
genom kungörelse den 14 september 1944 (nr 649).

I och med civilförsvarslagens ikraftträdande har registreringen i beredskapsregister
fått ökad betydelse för åstadkommande av en ändamålsenlig
fördelning av under krig tillgänglig arbetskraft för uppgifter inom den
krigsviktiga industrin, jordbruket, civilförsvaret, hemvärnet etc. Sålunda beräknas
den krigsviktiga industrin och jordbruket f. n. kunna tillföras sammanlagt
ca 273 000 personer såsom ersättare för under krig inkallade värnpliktiga.

Genom beslut den 17 december 1943 bemyndigade Kungl. Majit arbetsmarknadskommissionen
att vidtaga åtgärder för att i huvudsaklig överensstämmelse
med innehållet i en inom kommissionens kansli utarbetad promemoria
vidmakthålla det genom 1943 års beredskapsmönstring (kungl, kungörelsen
den 16 oktober 1942, nr 819) inbragta uppgiftsmaterialet i aktuellt
skick.

I överensstämmelse härmed ha i mönstringsregistren redan befintliga blanketter
försetts med uppgift om flyttning samt örn ändring av efternamn i
samband med vigsel och i samband med antagande av nytt släktnamn. Vidare
ha registren tillförts mönstringsuppgifter dels från svenska medborgare födda
år 1929 i samband med den mönstring av dessa, som avslutades den 1 mars
1944, dels från de vid de militära inskrivningsförrättningarna Såkallade och
de från anställning eller befattning vid krigsmakten entledigade. Avregistrering
från mönstringsregistren har skett av personer, som avlidit, och av män,
som inskrivits såsom värnpliktiga eller eljest inregistrerats vid krigsmakten.

Arbetsblockorganisationen. Utöver de uppgifter, som tillkomma arbetsblockorganisationen
i dess egenskap av beredskapsorganisation, har verksamheten
även under år 1944 främst avsett att tillföra jordbruket erforderlig arbetskraft.

Till grund för beräkningen av den erforderliga arbetskraften har legat
mobiliseringsplanen av år 1942 och det under år 1943 upprättade komplementet
härtill. I mobiliseringsplanen föreslås de värnpliktiga jordbrukarna
till erhållande av uppgiftskort i olika angelägenhetsgrader. Detta system med
uppgiftskort för att möjliggöra hempermittering av värnpliktig jordbrukspersonal
under sommarhalvåret har även under 1944 visat sig vara synnerligen
rationellt. För att jordbrukets ökade arbetskraftsbehov under stråsädesskörden
skulle bli tillgodosett, erhöllo årets rekryter på framställning av arbetsmarknadskommissionen
och livsmedelskommissionen samt riksblockmyndigheten
särskild skördepermission. Rekryterna utplacerades huvudsakligen
genom överblockledarnas försorg, och dessa kontrollerade också, att rekryterna
aktivt dellogo i skörden. Slutligen må nämnas, alt i länsarbetsnämn -

44

(lernas register uppförda värnpliktiga betskötare och betupptagare hempermitterades
under betsäsongen. (Se s. 25 ff, och 39.)

Jordbruket har även på sätt som framgår av lämnad redogörelse å s. 23 ff.
under året tillförts avsevärd s. k. frivillig arbetskraft, som utplacerats antingen
enskilt å olika gårdar eller också på arbets- eller utbildningsläger.

Samtidigt med åtgärderna för tillgodoseende av jordbrukets nu aktuella
behov av arbetskraft pågick rekrytering av reservarbetskraft till jordbruket.
Registreringen av denna reservarbetskraft har löobrutits ur sitt förra sammanhang
med mobiliseringsplanen. I stället har anknytning skett till det hos
länsarbetsnämnderna förda beredskapsregistret, där bl. a. reservarbetskraften
i jordbruket är individuellt uppförd å särskilda registerkort.

Såsom ett andra led i beredskapsåtgärderna anmodades i februari månad
länsblockmyndigheterna att särskilt tillse, att de krigstjänstgöringsskyldiga
blockmedlemmarna upprättade växtodlingsplaner.

Den andra av arbetsblockorganisationens uppgifter är att i ett krisläge
tillgodose jordbrukets behov av dragare och maskinell utrustning. Genom
överblockledarna har under året utförts en inventering av traktorbeståndet
inom jordbruket. Varje traktor registreras å ett registerkort med utförliga
uppgifter örn dess beskaffenhet. Enligt överenskommelse med arméförvaltningens
tygavdelning (militärregistret) skall rekvisition av jordbrukets traktorer
för militärt eller annat ändamål hädanefter göras hos vederbörande
länsblockledare, som har att anvisa sådana traktorer, vilkas ianspråktagande
vållar jordbruket minst skada.

Även vad beträffar uttagningen av hästar för militärt ändamål fullgör
arbetsblockorganisationen en förmedlande funktion. Den militära rekvisitionen
av hästar sker numera i regel först efter samråd med länsblockledama.
Dessa få besked om huru många hästar som skola utlagas. Länsblockledama
ha därefter att i samråd med överblockledarna föreslå till uttagning sådana
hästar inom länet, vilka lättast kunna undvaras inom jordbruket. Även vid
utlåningen av hästar har arbetsblockorganisationen medverkat, och numera
föreslås lämpliga fodervärdar vanligen av länsblockledama efter samråd med
vederbörande överblockledare.

Åtgärder ha även vidtagits för att tillgodose jordbrukets behov av bl. a.
maskinpersonal i ett krisläge. År 1944 ha under ledning av hushållningssällskapen
med statsbidrag från arbetsmarknadskommissionen hållits kurser
för reservmaskinskötare, huvudsakligen avsedda för icke värnpliktiga, som
skola kunna disponeras för jordbruksarbete i händelse av krig. Under året
utbildades på detta sätt cirka 2 5Ö0 personer, varför sammanlagda antalet utbildade
reservmaskinskötare nu uppgår till över 8 000.

Arbetsblocken ha på sina håll frivilligt trätt i funktion. Så har varit fallet
i vissa län i mellersta och norra delarna av landet, särskilt i Jämtlands och
Värmlands län. Möjligheten att erhålla förskott av statsmedel i enlighet med
den år 1943 utfärdade kungörelsen om förskott av statsmedel i vissa fall i
samband med arbetsblockverksamheten i jordbruket (nr 626) har i viss
utsträckning utnyttjats. Sammanlagt beviljades under åren 1943 och 1944

45

12 530 kronor, varav 1 735 kronor återbetalats. Befrielse från återbetalningsskyldighet
har av riksblockmyndigheten meddelats för ett sammanlagt belopp
om 3 132 kronor. De förskott, som sålunda vid årets slut återstodo att
betala, uppgingo till sammanlagt 7 662 kronor.

Det, för vilket ovan redogjorts, kan sägas tillhöra arbetsblockorganisationens
primära uppgifter. Under årens gång har organisationen emellertid vuxit
allt fastare i det allmänna medvetandet och i samband därmed erhållit åtskilliga
andra uppgifter. Detta kommer särskilt till synes beträffande de lokala
blockfunktionärema, vilka allt mer tagits i anspråk för varierande uppgifter.
Alla överblockledare ha givetvis icke utnyttjats i samma utsträckning, men
följande exemplifiering ger ett visst begrepp om överblockledarnas ställning
och utnyttjande, överblockledarna ha ofta haft i uppdrag att vara slaktgodemän
och att vara ledamöter respektive ordförande i hästuttagningsnämnderna.
De ha vidare anlitats för skördeuppskattning, arealinventering, kreatursräkning,
undersökning av behovet av utländsk arbetskraft respektive utplacering
av flyktingar i jordbruksarbete samt anskaffande av bostad åt
dessa, organisation av varuförrådsspridning, beräkning av bränsle- och smörjoljebehovet
för jordbrukets traktorer i ett krisläge, anskaffande av hästfordon
och traktortåg för vedtransporter, organisation och tillsyn över arbetsläger
för ungdom, organisation och kontroll av daghem för barn, kontroll av byggnadsverksamheten
på landsbygden och för den nu pågående näringsutredningen
i Norrbottens län.

Åtskilliga undersökningar ha under året utförts genom arbetsblockorganisationens
försorg såväl centralt som lokalt. Den lokala arbetsblockorganisationen
har visat sig vara lämpligt uppbyggd för utförande av undersökningar
och utredningar av skilda förhållanden på landsbygden, företrädesvis inom
jordbruksnäringen, och utnyttjas också av olika anledningar för sådant
ändamål.

Såsom exempel på organisationens allmänna användbarhet må erinras om
dess medverkan vid den finska evakueringen till Norrbotten och norra Västerbotten.
De lokala blockfunktionärerna undersökte tillgången på befintliga utrymmen
för uppställning av finska kreatur och förläggning av finska kreatursskötare,
mottogo och installerade de evakuerade samt utövade en fortlöpande
tillsyn över kreaturen och deras skötare.

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

Genom lag den 30 juni 1944 (nr 475) örn arbetslöshetsnämnd och kungl,
kung. samma dag (nr 476) med tillämpningsföreskrifter till nämnda lag infördes
fr. o. m. den 1 juli 1944 nya bestämmelser angående de kommunala
organen för statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid oförvållad arbetslöshet
(se även s. 40). Benämningen på sådant kommunalt hjälporgan
ändrades i samband därmed från arbetslöshetskommitté lill arbetslöshetsnämnd.

46

Bestämmelserna örn arbetslöshetsnämnds arbetsuppgifter och sammansättning
m. m. skilja sig i vissa punkter från motsvarande bestämmelser i den
genom ovannämnda lag i vissa delar upphävda kungörelsen den 30 juni 1934
angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid oförvållad arbetslöshet.

En betydelsefull nyhet är, att Kungl. Majit äger förordna om tillsättande
av arbetslöshetsnämnd i en kommun, när arbetslösheten motiverar detta men
kommunen underlåtit att på eget initiativ genom inrättande av arbetslöshetsnämnd
möjliggöra effektiva åtgärder för lindrande av arbetslösheten.

Enligt övergångsbestämmelserna till tillämpningskungörelsen blevo de jämlikt
äldre bestämmelser inrättade särskilda arbetslöshetskommittéema arbetslöshetsnämnder.
De drätselkammare och kommunalnämnder, vilka enligt tidigare
fattade kommunala beslut tjänstgjort såsom arbetslöshetskommittéer,
kunna i fortsättningen fungera som arbetslöshetsnämnder. Detta gäller däremot
icke andra kommunala organ, såsom fattigvårdsstyrelsen

I lagen bestämdes även att länsarbetsnämnderna skulle utöva vissa åligganden
i samband med den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten
för arbetslösa. De lia bl. a. att efter arbetsmarknadskommissionens bestämmande
verkställa inspektion av den verksamhet, som bedrives av arbetslöshetsnämnderna
inom respektive län.

I fråga om principerna för hjälpverksamhetens bedrivande ha inga ändringar
vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala
hjälpverksamheten, som av Kungl. Majit godkändes den 6 december 1940,
har tillämpats även under 1944. I det följande lämnas en redogörelse för
verksamhetens omfattning och utformning.

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.

Uppgifter om antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad
under åren 1935—1944 ingå i de sammanfattande uppgifter om arbetsmarknaden,
som lämnas i bilaga 14. Av bilagan framgår, att antalet hjälpsökande
arbetslösa under större delen av 1944 var större än under motsvarande tid
1943, men att hjälpsökandesiffrorna likväl, absolut sett, måste betecknas som
låga. Vid jämförelser tillbaka i tiden bör dock beaktas, att den fortskridande
tillväxten av medlemsantalet i de erkända arbetslöshetskassorna inverkat på
hjälpsökandesiffrorna (jfr s. 22). Den säsongmässiga ökningen under årets
första månader var förhållandevis stor, särskilt i jämförelse med föregående
år. Ärsminimum inträffade i augusti, varefter en mindre säsongmässig stegring
i hjälpsökandesiffrorna kunde noteras. Hjälpsökandefrekvensen under
årets sista kvartal nådde dock ej tillnärmelsevis samma höjd som under
första kvartalet.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, redovisas i tab 11.
Det var något större än motsvarande antal under närmast föregående år, vilket
emellertid i detta hänseende uppvisade bottenrekord för tioårsperioden.
Minimum under 1944 noterades för september med endast 173 rapporterande
kommuner. Vid 1944 års utgång rapporterade 218 av rikets 2 518 kommuner

47

Tab. 11. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1935—1944.

Månad	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944
Januari ..............	1251	810	433	268	321	252	258	268	178	226
Februari..............	1219	759	417	270	333	239	282	264	172	242
Mars.................	1180	727	373	254	333	227	289	254	170	250
April.................	1051	666	335	232	315	178	285	229	163	245
Maj..................	901	568	277	216	286	159	268	204	155	229
Juni..................	840	482	231	204	266	140	251	190	141	201
Juli..................	722	426	218	187	232	169	240	177	133	184
Augusti ..............	709	421	227	186	227	180	228	173	136	180
September............	691	400	215	194	226	193	225	168	138	173
Oktober..............	734	409	230	219	250	208	235	161	143	187
November............	796	429	244	253	266	223	242	164	171	200
December ............	833	427	252	277	265	220	255	171	187	218
Medeltal	911	544	288	230	277	199	255	202	157	211

1 Skee kommun i Bohuslän, som är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetsnämnd, har
räknats som två kommuner.

Tab. 12. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på vissa geografiska områden
åren 1935—1944. irsmedeltal.

Områden	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944
Antal
Städer ................	22 610	15 893	10 272	8 643	6 887	8 704	15 020	8131	4 325	4 975
därav
Stockholm............	5 081	3 436	2 053	1 323	986	1 903	4 131	2 313	1 424	1 566
Göteborg.............	3 746	2 399	1 283	1 186	1 047	2 630	4 574	2 398	1 206	971
Malmö...............	t 375	1 189	862	779	562	957	1 331	755	339	253
Summa storstäder	10 202	7 024	4 198	3 288	2 595	5 490	10 036	5 466	2 969	2 790
Övriga städer........	12 408	8 869	6 074	5 355	4 292	3 214	4 984	2 665	1 356	2 185
Landsbygd ............	38 971	19 708	7 941	7 546	10 669	4 663	7199	4175	2 756	6 280
därav
Göteborgs o. Bohus län	4 078	2 584	1 479	1 221	1 092	1 303	1 787	1 621	1 077	1 003
Västernorrlands län....	6 776	4 860	2 656	3 133	3 844	1 841	2 510	1 362	1 217	3 113
övriga län...........	28 117	12 264	3 806	3 192	5 733	1 519	2 902	1 192	462	2 164
Summa	61 581	35 601	18213	16189	17 556	13367	22 219	12 306	7 081	11255
Procent
Städer.................	36-7	44*6	56*4	53*4	39*2	651	67*6	66*1	61*1	44*2
därav
Stockholm............	8''3	9‘7	11*3	8*2	5*6	14*2	18*6	18*8	20*1	13*9
Göteborg.............	6*1	6*7	7*0	73	6*0	19-7	20*6	19*5	17*0	8*6
Malmö...............	2''2	3*8	4-7	4*8	3’2	7*2	6*0	6*1	4*8	2*3
Summa storstäder	16*6	19*7	23*0	20*3	14''8	41*1	45*2	44*4	41*9	24*8
övriga städer........	20*1	24*9	33*4	33*1	24*4	24*0	22*4	21*7	19*2	19*4
Landsbygd ............	63*3	55*4	43*6	46*6	60*8	34*9	32*4	33*9	38*9	55*8
därav									15*2	8*9
Göteborgs o. Bohus län	6*6	7*3	8*1	7*5	6*2	9-7	8*0	13*1
Västernorrlands län....	11*0	13*7	14*6	19*4	21*9	13*8	11*3	11*1	17*2	27*7
övriga län...........	45*7	34*4	20*9	19*7	32*7	11*4	13*1	9‘7	66	19*2
Summa	100* o	1000	100*0	iOO''0	100*0	100*0	1000	1000	100 0	100*0

48

Tab. 13. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1935—1944.

Årsmedeltal.

Län	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944
Stockholms stad......	5 081	3 436	1 2 053 1323	986	1903	4131	2 313	1424	1566
Stockholms..........	2 216	1132	416	187	153	277	1227	569	168	182
Uppsala.............	1041	470	265	282	227	137	230	120	56	62
Södermanlands.......	625	273	160	157	109	158	350	70	10	66
Östergötlands........	1348	774	524	466	362	260	534	337	91	247
Jönköpings...........	1106	628	295	219	218	183	309	152	65	91
Kronobergs..........	962	452	164	142	187	110	133	43	15	8
Kalmar..............	2115	1080	420	410	399	276	502	198	76	145
Gotlands.............	153	129	102	100	71	29	70	49	38	49
Blekinge.............	3195	1612	814	637	794	323	303	142	91	169
Kristianstads.........	889	342	132	107	104	55	87	43	22	25
Malmö stad..........	1375	1189	862	779	562	957	1331	755	339	253
Malmöhus i övrigt....	2 616	1713	1248	1096	661	498	767	494	251	250
Hallands.............	882	574	409	371	253	159	260	143	36	86
Göteborgs stad ...... Göteborgs och Bohus i	3 746	2 399	1283	1186	1047	2 630	4 574	2 398	1206	971
övrigt ............	5 019	3 332	2 022	1724	1541	1736	2 353	2 001	1298	1254
Älvsborgs............	1435	765	427	279	231	207	276	114	50	175
Skaraborgs ..........	959	455	203	196	82	32	83	40	29	38
Värmlands ..........	3 836	1669	513	515	1121	309	325	214	182	546
Örebro..............	1898	887	329	199	168	210	200	92	128	160
Västmanlands........	653	174	57	46	44	51	80	19	1	17
Kopparbergs.........	2 904	1195	274	121	154	105	66	31	16	35
Gävleborgs ..........	3 984	1874	747	554	742	336	499	167	79	306
Västernorrlands......	7 037	5 072	2 809	3 266	3 954	1927	2 685	1 484	1271	3 265
Jämtlands ..........	1086	307	30	25	212	43	65	13	1	18
Västerbottens........	1872	897	299	345	637	191	332	85	26	282
Norrbottens..........	3 550	2 773	1359	1457	2 537	265	447	220	112	989
Hela riket	615S1	35 601	18213	16189	17 556	13 367	22219	12 306	7 081	11255
Städer	22 610	15 893	10 272	8 643	6 887	8 704	15 020	8131	4325	4 975
Landsbygd	38 971	19 708	7 941	7 546	10 669	4 663	7199	4175	2 756	6 280

arbetslöshet. Folkmängden i de rapporterande kommunerna uppgick dock
till 47,8 procent av folkmängden i hela riket. 1 171 kommuner (78,4 procent
av rapportkommunema) var antalet hjälpsökande mindre än 1 procent av
folkmängden, i 22 kommuner 1—2 procent, i 16 kommuner 2—3 procent och
i 9 kommuner mer än 3 procent. Kommuner med en arbetslöshet av 4 procent
och däröver voro Timrå i Västernorrlands län, Tärna1 i Västerbottens län
samt Näsinge i Göteborgs och Bohus län. Timrå uppvisade den högsta siffran,
6,4 procent.

Av tab. 12 framgår, att de hjälpsökandes fördelning på geografiska områden
företedde ganska stora avvikelser från den fördelning, som förelåg under
de tre närmast föregående åren. Den främsta anledningen härtill var den relativt
betydande arbetslösheten i Västernorrlands och Norrbottens län. Mer än
en fjärdedel av medelantalet hjälpsökande arbetslösa 1944 hänförde sig sålunda
till Västernorrlands läns landsbygd. I medeltal rapporterades här 3 113
hjälpsökande mot 1 217 föregående år.

1 Arbetslösheten i denna kommun var av tillfällig natur.

49

Tub. 14. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 invånare inom olika län

åren 1935—1914. Årsmedeltal.

Län	1985	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944
Stockholms stad......	9-7	6''4	3-8	2-4	1-7	3-3	7-0	3-9	2-3	2-5
Stockholms..........	8-2	4-2	1''5	0-7	0-5	1-0	4-3	2-0	0-6	0-6
Uppsala.............	7''5	3-4	1-9	2-0	1-6	10	1''7	0-9	0-4	0-4
Södermanlands.......	3-3	1-4	0-8	0''8	06	08	1''8	04	o-l	0-3
Östergötlands........	4-3	25	1''7	1-5	1-2	0''8	1-7	1-1	03	0-8
Jönköpings ..........	4-7	2-7	1-2	0''9	0''9	08	1-3	06	0’3	0*4
Kronobergs..........	6 2	2''9	1-1	0''9	1-2	0-7	0-9	03	01	o-i
Kalmar..............	91	4-7	1-8	1-8	1-7	1-2	2-2	0-9	0-3	0-6
Gotlands.............	2-6	2-2	1''8	1-7	1-2	05	1-2	0-8	0''6	0-8
Blekinge.............	21-9	11-0	5-6	44	5-5	2-2	2-1	l-o	0-6	1-1
Kristianstads ........	3-6	1''4	0-5	0-4	0''4	0''2	0-4	02	01	o-l
Malmö stad..........	9-9	8-4	6-0	5-3	3-7	6''2	8-6	4-8	2-1	1-6
Malmöhus i övrigt....	6-9	4-5	3-3	2-9	1-8	1-3	2-1	1-3	0-7	0-7
Hallands ............	5-8	3-8	2-7	2-4	1-7	1-0	1-7	0-9	0-2	06
Göteborgs stad ......	14-7	9-3	4''9	4-4	3-8	9-4	16-3	8-5	4''2	4-7
Göteborgs och Bohus i övrigt ............	23-6	15-8	9-6	8-3	7-5	8-5	11-5	9-8	6-4	4-3
Älvsborgs............	4''5	2-4	1-3	0-9	0-7	06	0-8	03	0-2	0-5
Skaraborgs...........	4-0	1-9	0-8	0''8	0-3	o-i	03	0''2	01	0''2
Värmlands ..........	14-0	6-1	1 9	1-9	4-2	1-2	12	0-8	0-7	2-0
Örebro..............	8-7	4-1	1-5	0-9	0-8	0-9	0-9	0''4	0-6	0-7
Västmanlands........	4-0	1-1	0''3	0-3	0’3	0-3	0-5	o-i	00	o-l
Kopparbergs.........	11-6	4-8	11	0-5	06	0-4	03	0-1	o-l	0-1
Gävleborgs...........	14-2	6-7	2-7	2-0	2-7	1-2	1-8	06	0-3	1-1
Västernorrlands......	24-9	18-0	10-0	11-7	14-2	7-0	9-7	5’4	4-6	11-8
Jämtlands...........	8-0	2-2	0-2	0-2	1-5	0''3	0''5	o-l	O-o	o-l
Västerbottens........	8-8	4-2	1-4	1-6	2-9	0-9	1-5	0-4	o-l	1-3
Norrbottens..........	17-2	13-4	6''5	6-9	12-0	1-2	21	l-o	0-5	4''4
Hela riket	9-9	5-7	2-9	2-6	2-8	2-1	3-5	1-9	1-1	1-7
Städer	10-7	7-4	4-7	3-9	30	3-7	6-3	3-3	1-7	1-9
Landsbygd	9-4	4-8	2-0	1-9	2-6	1-2	1-8	1-1	0-7	1-6

Av samtliga hjälpsökande voro under år 1944 44,2 procent hemmahörande
i städer, därav 24,8 procent i storstäder, och 55,8 procent på landsbygden.

Ytterligare uppgifter om arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i
tab. 13, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren 1935—
1944, och i tab. 14, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till hela folkmängden
i respektive län. Det absoluta antalet hjälpsökande var störst i Västernorrlands
län. Därnäst följde Stockholms stad, som år 1943 kom i första
rummet. På tredje och fjärde plats följde Göteborgs och Bohus län utom
Göteborgs stad samt Norrbottens län. De nu nämnda länen kommo i stort
sett i samma ordningsföljd som under fredsåren i början av tioårsperioden.
Gynnsammast ställda i arbetslöshetshänseende voro Kronobergs, Västmanlands
och Jämtlands län. För de båda sistnämnda länen, som under 1943
haft ett årsmedeltal av endast 1 hjälpsökande arbetslös, utgjorde motsvarande
medeltal för 1944 17 resp. 18. Även i förhållande lill folkmängden var
arbetslösheten störst i Västernorrlands län. Därnäst följde Göteborgs stad,
Norrbottens län samt Göteborgs och Bohus län utom Göteborg. Endast Göte -

50

Tab. 15. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1935—1944.

Årsmedeltal.1

Yrkesgrupper	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944
Antal Jordbruk och skogshus-
hållning ............	6 587	1739	514	891	2121	355	410	209	112	430
Jordbruk ..........	3 188	790	295	242	321	162	221	118	38	105
Skogshushållning ....	3 399	949	219	649	1 800	193	189	91	74	325
| Industri och hantverk ..	28110	17 684	9 347	8 348	8 283	8 239	14 835	8 341	4 599	7190
Malmbrytning och me-
tallindustri........	5 165	2 840	1 138	1 013	932	673	1 126	509	251	482
Jord- och stenindustri	6 958	3 846	1 841	1 338	1 481	1 458	2 147	1 780	1 146	1 125
Trävaruindustri ....	5 929	4 262	2 406	2 409	2 475	1 290	1 576	814	542	1 031
Pappers o. grafisk ind.	1 287	854	434	391	347	538	1 136	336	398	1 095
Byggnadsverksamhet	5 585	3 805	2 317	2 195	2 317	3 705	7 895	4 301	1 908	3 205
Övriga industrier____	3 186	2 078	1 211	1 002	731	575	955	601	354	252
Handel, samfärdsel, för-
vältning m. m.......	6 759	4 326	2 614	2 073	1757	2 215	4113	2 329	1453	1991
Husligt arbete..........	45	53	37	27	25	35	80	45	21	6
Arbete, ej hänförligt lill
annan grupp........	20 080	11799	5 701	4 850	5 370	2 523	2 781	1382	896	1638
Summa	61581	35601	18 213	16189	17 556	13 367	22 219	12306	7 081	11255
Procent Jordbruk och skogshus-
hållning............	10-7	4-9	2*8	5*5	12*1	2*7	1*8	1*7	1*6	3*8
Jordbruk ..........	5-2	2*2	1*6	1*5	1*8	1*2	1*0	1*0	0*5	0*9
Skogshushållning ....	6''5	2*7	12	4’0	10*3	1*5	0*8	0*7	ri	2*9
Industri och hantverk ..	45-6	49-7	51*3	51*6	47*2	61*6	66*8	67*8	64*9	63*9
Malmbrytning och me-
tallindustri........	8-4	8-0	6‘3	62	5*3	5*0	5*1	4*1	3*5	4*3
Jord- och stenindustri	lis	10-8	10*1	8-3	8*4	10*9	9*7	14*5	16*2	io*o
Trävaruindustri ....	9-6	12*0	13*2	14*9	14*1	9*7	7*1	6*6	7*7	9*2
Pappers o. grafisk ind.	2''1	2*4	2*4	2*4	2 0	4*0	5*1	12-7	5*6	9*7
Byggnadsverksamhet	9*1	10-7	12*7	13*6	13*2	27*7	35*5	35*0	26*9	28*5
Övriga industrier____	5-1	5*8	6*6	6''2	4*2	4*3	4*3	4*9	5*0	2*2
Handel, samfärdsel, för-valtning m. m.......
ilo	12*1	14*4	12*8	10*0	16*5	18*5	18*9	20*5	17*7
Husligt arbete..........	01	0*2	0*2	0*2	0*1	0*3	0*4	0*4	0*3	0*1
Arbete, ej hänförligt till
till annan grupp ....	32-6	33*1	31*3	29*9	30*6	18*9	12*5	11*2	12*7	14*5
Summa	100-0	100* o	100*0	100* 0	100*o	100* 0	100*0	100*0	100* 0	100*0

1 För tiden sl/i 1938—s% 1940 ha i statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter om yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,
fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

borgs och Bohus län samt Malmö stad visade 1944 lägre arbetslöshetssiffror
i förhållande till folkmängden än 1943.

I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga kommuner,
som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1943 och 1944.

I tab. 15 meddelas uppgifter örn de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper
åren 1935—1944. Av tabellen framgår, att inga större förskjutningar i yrkes -

51

Tab. 16. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa
tidpunkter åren 1935—1944.

Tidpunkt	Antal		Pre	cent
16—25 år	26—50 år	över 50 år	Summa1	16—25 år	26-50 år	över 50 år	Summa
sl/7 1935	10 055	22 811	7 466	40 332	24-9	56-6	18-5	ioo-o
sl/7 1936	3 899	11449	4 582	19 930	19''6	57-4	23-0	100-O
S1/s 1937	1031	4 911	2 858	8 800	11-7	55-8	32-5	100-G
80/ii 1939	1799	8 064	3 526	13 389	13-5	60-2	26''3	100-0
sl/7 1940	408	4 445	3 049	7 902	52	56''2	38-6	100-Ö
31/ia 1940	2 470	14186	6 813	23 469	10-5	60-5	29-0	100 0
sl''/, 1941	1 167	9 225	5 813	16 205	7-2	56-9	35-9	100-0
51 In 1941	1438	10 459	7 686	19 583	7-3	53-4	39-3	ioo-o
sl/7 1942	225	2 974	3 760	6 959	3 2	42-7	54-1	ioo-o
31/i2 1942	412	3 885	4 295	8 592	4-8	45-2	50-0	100-0
sl/7 1943	123	1498	2 950	4 571	2-7	32''8	64-5	100 0
31/i2 1943	659	5 686	5 331	11 676	5-6	48-7	45-7	ioo-o
31/7 1944	319	3 279	3715	7 313	4-4	44-8	50-8	ioo-o
S1/i2 1944	800	5 550	4 694	11044	7-2	503	42-5	100-0

1 För åren 1935—1939 överensstämma icke summasiffroma med hela antalet hjälpsökande,
då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter. För 80/n 1939
saknas dessutom åldersuppgifter för vid statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa.

fördelningen förekommit sedan föregående år. Den största minskningen utvisade
yrkesgruppen jord- och stenindustri, för vilken procenttalet nedgått
från 16,2 till 10,0. Av de hjälpsökande tillhörde 75,1 procent yrkesgrupperna
byggnadsverksamhet, jord- och stenindustri, träindustri, pappers- och grafisk
industri samt handel, samfärdsel, förvaltning m. m. Inom samtliga dessa
yrkesgrupper utom jord- och stenindustri var antalet arbetslösa högre än
under föregående år.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av den 31 december anmälda
hjälpsökande är intagen i bilaga 2. De yrkesgrupper, som vid utgången
av 1944 uppvisade ett mera betydande antal arbetslösa, voro byggnadsverksamhet
(3 324), arbete ej hänfört till annan grupp (1 883), jord- och stenindustri
(989), landtransport (972), pappers- och grafisk industri (884), träindustri
(755, därav sågverksindustri 687).

I tab. 16 meddelas uppgifter örn arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning
vid olika tidpunkter. Av tabellen framgår, att antalet hjälpsökande i
åldern 50 år och däröver vid årets slut utgjorde en mindre del av klientelet
än vid samma tidpunkt de två närmast föregående åren. Ungdomsarbetslösheten
var, ehuru i stigande, fortfarande av ringa omfattning, och antalet hjälpsökande
i åldern 16—25 år utgjorde endast 7,2 procent av samtliga hjälpsökande.

Kvinnorna utgjorde under 1944 en ännu obetydligare del av de hjälpsökande
arbetslösa än tidigare. Under 1944 voro i genomsnitt 55 av samtliga
hjälpsökande kvinnor; vid årets utgång voro 48 (0,5 procent) kvinnor anmälda.

Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser
rörande i vistelsekommun icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.

52

Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéema anmälda arbetslösa har under
de gångna åren städse varit ringa. Vid 1944 års utgång voro 179 eller 1,6 procent
av samtliga hjälpsökande icke hemortsberättigade i den kommun, där
de erhållit eller sökt arbetslöshetshjälp.

Arbetslinjen.

Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten, som
kommissionen under år 1944 åtagit sig att utföra, lia dels varit egentliga försvarsarbeten
eller eljest arbeten av betydelse för försvaret, dels väg- och spåranläggningar
samt flottledsarbeten. Uppgifter rörande försvarsarbeten ingå
ej i det följande annat än i fråga om antalet sysselsatta arbetare och medeldagsförtjänster.
En fullständig förteckning över andra arbeten, som kommissionen
under år 1944 åtagit sig, återfinnes i bilaga 3. Kostnaderna för dessa
arbeten uppgå till sammanlagt 9 598 685 kr. Kostnadernas fördelning på olika
län framgår av bilaga 8. En förteckning över under år 1944 avslutade arbeten
— andra än försvarsarbeten — lämnas i bilaga 4.

Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under åren
1935—1944 redovisas i tab. 17. Under 1944 sysselsattes i genomsnitt 1 690
arbetslösa, varav 44,4 procent voro hänvisade från städer. Av hela antalet
sysselsatta arbetslösa voro 66,2 procent försörjningspliktiga.

Enligt en undersökning avseende slutet av september 1944 voro av de vid
kommissionens beredskapsarbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa 79,7 procent
sysselsatta inom hänvisningslänet mot 42,4 procent vid samma tid föregående
år. Av arbetarna kunde 53,4 procent utnyttja sin ordinarie bostad
(dagkolonister), 46,0 procent bodde i av kommissionen tillhandahållna förläggningar
och 0,6 procent i genom egen försorg anskaffad tillfällig bostad.

Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi1 åren 1935—1944.

Årsmedeltal	Hänvisade från	Hela antalet	Därav från städer %	1944	Hänvisade från	Hela antalet	Därav från städer %
städer	lands- bygd	städer	lands- bygd
1935	5 097	11669	16 766	30-4	Januari......	780	661	1441	54-1
1936	3124	5 944	9 068	34-5	Februari____	890	628	1518	58-6
1937	1896	2 316	4 212	45-0	Mars........	956	580	1 536	62-2
1938	956	995	1951	49-0	April........	931	656	1587	58-7
1939	517	994	1511	342	Maj ........	842	1 014	1856	45''4
1940	543	620	1163	46''7	Juni ........	760	1298	2 058	36''9
					Juli ........	686	1356	2 042	33-6
1941	1519	1281	2 800	54''3	Augusti......	559	1440	1999	28-0
1942	1018	1177	2195	46-4	September ..	564	1260	1824	30-9
1943	735	709	1444	50''9	Oktober ....	649	980	1629	39-8
					November ..	687	721	1408	48-8
1944	750	940	1690	44-4	December....	703	685	1388	50-6

1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten) samt
därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten samt fr. o. m.
april 1942 även musikerhjälp.

53

Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa åtnjuta vissa sociala
förmåner, såsom fri resa till och, under vissa förutsättningar, från arbetsplatsen,
ersättning med 2 kronor per dag för sjukdagar m. m. De arbetare,
som utnyttja av kommissionen tillhandahållen bostad, erlägga härför en avgift
av 50 öre per dygn. I denna avgift ingår även ersättning för värme, lyse,
sängutrustning med lakan, handdukar, tvättkärl samt vissa kokkärl. Arbetarna
svara själva för den dagliga städningen, men skurning av golv m. m. verkställes
på kommissionens bekostnad två gånger i månaden. Samtliga dessa
förmåner utgå vid statliga beredskapsarbeten, oavsett i vilken myndighets
regi arbetena bedrivas.

Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi (exklusive försvarsarbeten) under åren 1943 och och 1944 framgå av följande
sammanställning.

1943

1944

		Kronor	%	Kronor	%
Arbetskostnad ..............		19: 69	86-e	22: 55	89-4
Administration..............		1: 92	8*5	1: 94	7-7
Sociala kostnader...........		1: 12	4-9	0: 73	2-9
	Summa	22: 73	lOOo	25: 22	100-o
därav kontant utbetalade	arbetslöner	12: 84	56-ä	13: 63	54-i

Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi sysselsatta hänvisade arbetslösa under åren 1942—1944, framgår av tab.
18. Förtjänsterna, som äro beräknade per 8-timmars dagsverke, inkludera indextillägg
och semesterersättning samt i förekommande fall (försvarsarbeten)
övertidsersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna emellertid väsentligt
avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet under vintern, då arbetstiden

Tab. 18. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi åren 1942—1944. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	Vägarbeten	Andra arbeten1	Samtliga arbeten
1942	1943	1944	1942	1943	1944	1942	1943	1944
Januari ............	11: 76	12:32	12:48	14: 48	17: 20	18: 48	12: 88	15: 76	14:40
Februari............	11: 52	12: 08	12: 96	14: 96	17:28	18: 16	12: 80	15: 92	14:4 8
j Mars ..............	11: 68	11: 92	13: 20	15: 28	16: 88	17: 76	13: 04	14: 88	14: 24
April ..............	14: 40	12: 24	12: 96	15:44	17: 70	17: 76	15: 04	14: 64	13: 84
Maj................	13: 60	12: 32	13: 92	16: 24	17: 68	17: 04	15: 28	14: 24	14: 56
Juni................	14: 16	13:20	14: 32	16: 72	18: 88	18:08	15: 92	15:20	15: 44
Juli................	14: 40	13: 04	14: 16	18: 00	18:72	18: 48	16: 88	15: 52	15:76
Augusti ............	14: 00	13: 60	14: 24	17: 84	18: 32	18: 96	16: 64	15: 92	16: 24
September..........	14: 00	13: 12	13: 76	17:76	18: 56	19: 36	16: 40	15: 84	16: 16
Oktober............	12: 96	12: 88	13: 86	17: 60	19: 12	19: 60	15: 68	15: 92	15: 76
November..........	13: 28	12: 32	12: 88	17: 44	18: 24	18: 16	15: 84	15: 20	14: 56
December ..........	12: 96	12: 48	12: 80	18: 40	19: 28	17:92	16: 64	15: 12	14: ,16

1 Farleds-, flygfälts-, försvarsarbeten m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 309. 4

54

Tab. 19. Antal arbetslösa sysselsatta rid arkiv- och musikerhjälparbeten åren 1935—1944.

Års- medeltal	Arkivarbeten	Musiker-		Arkivarbeten	Musiker-
stat- liga	statskom- munala	Summa	hjälp- arbeten	1944	stat- liga	statskom- munala	Summa	hjälp- arbeten
1935 1936	227 109		227 109			250	71	321	77
_	_	Februari.....	262	72	334	83
1937	84		84			278	83	361	81
			276	80	356	80
1938	105	—	105	—	Maj.........	267	80	347	39
1939	117	—	117	—		268	78	346	1
1940	131	—	131	—		264	76	340	1
1941 1942	233 270	14 76	247 346			250	76	326	1
221	September . ..	259	75	334	1
1943	209	53	262	651	Oktober.....	267	72	339	70
				November ...	274	65	339	78
1944	267	75	342	741	December....	285	67	352	82

1 Medeltal tor de 8 månader, under vilka musikerhjälparbeten förekommo.

är något avkortad. Det bör observeras, att de i kommissionens regi utförda
arbetena i största utsträckning bedrivas på ackord och att de angivna dagsinkomsterna
inkludera utbetalda ackordsöverskott. Vid bedömande av de i
denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna för olika grupper
av arbeten torde även beaktas, att variationer i grundpenningen för tidlönsarbete
föreligga mellan olika orter och tidsperioder ävensom att omfattningen
av ackordsarbetet varierar.

Antalet under år 1944 utförda dagsverken uppgick till 412 725 mot 489 366
under föregående år.

I antalet arbetslösa, sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi, inräknas
även de arbetslösa, tillhörande intellektuella m. fl. yrken, vilka sysselsättas
vid de fr. o. m. 1934 i form av statligt reservarbete anordnade arkivarbetena.
Från och med april 1942 ingå häri även arbetslösa musiker, som erhållit musikerhjälp.
Antalet personer, sysselsatta vid statliga arkiv- och musikerhjälparbeten
under åren 1935—1944 framgår av tab. 19.

Siffrorna avse endast svenska arkivarbetare, resp. musiker, ej de flyktingar,
som under året hjälpts genom placering i arkivarbeten (assistentarbeten)
samt musikerhjälp.

Arbetslösa sysselsattes vidare förutom vid statliga även vid statskommupala
arkivarbeten. I genomsnitt voro under 1944 75 arbetslösa sysselsatta vid sistnämnda
slag av arbeten.

För hjälpperioden oktober 1944—april 1945 ha ansökningar örn musikerhjälp
från 148 musikerorganisationer handlagts, varav 115 bifallits; 109 av
organisationerna ha utnyttjat det erhållna tillståndet. Till följd av bl. a. bristande
tillgång på vissa slag av instrumentalister ha några organisationers
ansökningar ej kunnat beaktas.

Musikerorganisationer, som under senare delen av 1944 bedrivit denna
form av arbetslöshetshjälp, ha varit verksamma inom 34 städer och 25 lands -

55

kommuner, köpingar och municipalsamhällen. Hos dessa organisationer ha
under perioden intill den 1 januari 1945 sysselsatts 77 svenska musiker, förutom
ett antal danskar, norrmän och balter. Av de musikerhjälpta vörö de
flesta hemmahörande i Stockholm och Göteborg. Flertalet trakterade violin
(34); närmast i ordningen kom violoncell (14), klarinett (9), piano (8) och
kontrabas (3). Samtliga utövade aktiv musik såsom orkestermedlemmar, instruktörer
eller dirigenter; praktiskt taget samtliga sysselsattes dessutom med
att meddela undervisning åt orkestermedlemmar och skolungdom på de orter
där de placerats, och många utnyttjades för notskrivning.

För att bispringa ett 25-tal musiker, huvudsakligen danskar, som icke kunnat
beredas musikerhjälp under sommaren, anordnades i samverkan med
musikaliska akademien en s. k. notskrivningscentral i Uppsala, vid vilken
omkring 4 800 sidor notskrift utfördes.

Avlöningen vid arkivarbetena utgick tidigare helt enligt reservarbetslönesystemet.
Från och med den 1 juli 1941 utgår avlöningen i form av en för
olika orter varierande veckolön, vars storlek bestämmes med hänsyn till den
ortsgrupp, vartill orten hänföres.

Den inom respektive ortsgrupper gällande veckolönen för arbetslösa, som
sysselsättas vid arkivarbeten eller erhålla musikerhjälp, har sedan den 18
oktober 1942 utgått inom resp. ortsgrupper med följande belopp per vecka.

Ortsgrupp Kronor Ortsgrupp

A.......................... 45: 15 F......

B.......................... 47: 95 G......

C.......................... 50:40 H......

D.......................... 54: 40 I ......

E.......................... 55: 30

Kronor
59: 15
65: 45
71: 40
74: 90

Arkivarbetare och musiker, som hänvisats till arbetsplatser utom hemorten
(interlokalt hänvisad) och som är familjeförsörjare, är berättigad att under
vistelse på arbetsplatsen behålla den för hans hemort fastställda arbetslönen,
varjämte den hemmavarande familjen efter behovsprövning kan tillerkännas
hyreshjälp.

På grund av de genom bostadsknappheten särskilt höga hyrorna i vissa
städer lia interlokalt hänvisade personer berättigats att uppbära ett hyresbidrag
örn högst 20 kr. per månad för tiden till och med 1944. Därefter balett
hyresbidrag om 30 kr. per månad i allmänhet medgivits interlokalt hänvisade,
oavsett hänvisningsort.

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.
Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1944 förutom i kommissionens
även i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevs ett arbete
i järnvägsstyrelsens regi. Kostnaderna för dessa beredskapsarbeten uppgingo
till 41 738 312 kronor, därav statsbidrag 38 296 892 kronor. Bilaga 8 utvisar,
hur dessa kostnader fördelade sig länsvis. Närmare 60 procent av kostnaderna
kommo på Västernorrlands län. Samtliga dessa arbeten finnas upptagna i bilaga
3. I bilaga 5 meddelas uppgifter om kostnader och dagsverken för under

56

Tnb. 20. Antal arbetslösa sysselsatta ri myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1938—1944.

	.]	därav hänvisade från |	|		därav hänvisade från |
1		Göteb.					Göteb.
Års-	Hela	o. Bohus	Väster-		1944	Hela	o. Bohus	Väster-	Övriga
medeltal	antalet	län	norr-	Övriga	antalet	län	norr-
		(utom	lands	län			(utom	lands	län
		Gbgs	län				Gbgs	län
		stad)					stad)		I
1938	6G3	363	231	69	Januari.......	1486	374	886	226
	Februari......	2110	469	1319	322
| 1939......	1392	357	669	366	Mars.........	2 644	481	1717	446
					April.........	3170	580	1980	610
1940......	898	435	369	94	Maj..........	3 236	596	2 046	594 !
				Juni..........	2 603	655	1588	360
1941......	1495	760	461	274	; Juli..........	2176	657	1205	314
1942......	1074	483	366	225	j Augusti....... ! September____	1 930 1858	659 629	999 943	272 286
1943......	1066	380	493	i 193	Oktober......	1 752	596	848	308
				November____	1799	551	946	302
1944......	2 231	562	1 1292	1 377	i December.....	2 005	500	1023	482

1944 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens
regi. (Samtliga arbeten bedrivna av väg- oeh vattenbyggnadsstyrelsen.)

I tab. 20 lämnas uppgifter örn antalet under åren 1938—1944 vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa. Av tabellen framgår, att under 1944 i medeltal 2 231
arbetslösa vörö sysselsatta vid dessa arbeten. Av de sysselsatta voro 1 292
eller 57,9 procent hemmahörande i Västernorrlands län. Från Göteborgs och
Bohus län utom Göteborg voro 562 personer eller omkring en fjärdedel. Av
samtliga sysselsatta voro 88,5 procent hänvisade från landskommuner; 90,7
procent voro försörjningspliktiga. Vid september månads utgång kunde
av samtliga sysselsatta 75,8 procent utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister)
.

Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för
vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1944 framgå av
tab. 21.

Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten
bör beaktas, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena
närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten och att arbetsstyrkorna
i väsentligt större utsträckning än vid arbeten i kommissionens regi
bestå av folk från orten, s. k. dagkolonister. I fråga örn sociala förmåner gäller
detsamma sorn vid kommissionens arbeten.

Statskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,
som under 1944 beviljats för utförande i kommunal regi, återfinnes
i bilaga 6. Kostnaderna uppgingo till 18 020 168 kr., varav 8 528 984 kr. ut -

57

Tab. 21. Äedeldagsförtj kuster vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbygg nadsstyrelsens

regi juli 1940—december 1944. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	1940	1941	1942	1943	1944
Januari..............		10: 24	11:76	13: 06	14:32
Februari ............	—	10:55	12: 28	13: 66	14:48
Mars................	—	10: 84	12:51	14:41	14:64
April................	_	11:28	12: 99	14:42	15:12
Maj.................	—	11:80	13: 54	14:44	15:20
Juni.................	—	12: 25	13: 25	14: 34	15:20
Juli.................	10: 91	12: 24	13: 30	14: 39	15:20
Augusti..............	11: 14	12:10	13: 65	14: 43	14:96
September...........	11:17	12: 60	13:54	14: 77	14:40
Oktober .............	10:71	12:31	13:85	14:86	14: 72
November...........	10: 82	12: 37	13:43	14:71	14:56
December............	10:23 »	12: 57	13: 46	14: 26	15:04

gjorde statsbidrag. Kostnadernas fördelning på de olika länen framgår av
bilaga 8. Denna utvisar, att hälften av kostnaderna kom på Stockholms stad
och ungefär en fjärdedel på Västernorrlands län. I bilaga 7 meddelas uppgifter
om kostnader och antal dagsverken för under 1944 avslutade statskominunala
beredskapsarbeten.

Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under
åren 1938—1944 framgår av tab. 22. Under år 1944 sysselsattes vid dessa arbeten
i medeltal 1 246 arbetslösa. Av hela antalet sysselsatta voro 64,4 procent
hänvisade från städer; 96,7 procent voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,
som under 1944 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten,
uppgick i medeltal till 38, därav 17 städer och 21 landskommuner.

I tab. 23 redovisas medeldagsförtjänster per 8 timmars dagsverke för vid
statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta under varje månad åren 1943

Tab. 22. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten

åren 1988—1944.

Års-	Hänvisade från	Hela	Därav från	1944	Hänvisade från	Hela	Därav från
medeltal	städer	lands- bygd	antalet	städer %	städer	lands- bygd	antalet	städer %
1938	191	408	599	31-9		651	304	955	68-2
	955	409	1364	70-0
1939	261	543	804	32-5		1136	376	1512	75-1
						1 133	546	1679	67-5
1940	154	243	397	38-8		1015	576	1591	63-8
	897	544	1441	62''2
1941	900	207	1107	81-8		719	462	1181	60-9
1942	1 131	216	1347	84-0		657	435	1092	60-2
	617	442	1059	58-3
1943	701	112	813	86-2	Oktober........	585	404	989	59-2
					November......	625	405	1030	60-7
1914	802	444	1246	64''4	December ......	632	424	1056	59-8

58

Tab. 23. Medeldagsförtjiiiister vid statsko minimala beredskapsarbeten åren 1943 och 1944.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	Stockholm med förorter, Göteborg och Malmö	Övriga städer	Landsbygd	Hela riket
1943	1944	1943	1944	1943	1944	1943	1944
Januari..............	20: 54	19: 84	15: 99	17: 00	12: 68	14: 00	18: 92	18: 12
Februari ............	18: 29	19: 24	14: 69	15: 50	13: 14	14: 17	16: 81	16:46
Mars................	20: 13	19:86	15:39	16: 10	13: 69	14: 01	18: 36	17: 18
April................	20:32	19: 97	17: 84	16: 45	13: 78	13: 56	19: 19	16: 87
Maj ................	19: 48	21: 16	15: 38	16: 83	13:99	14: 45	18: 25	17: 59
Juni ................	20: 01	21:77	17: 37	16: 54	13: 78	14: 54	19: 08	17: 68
Juli ................	20: 07	21:57	17: 32	16: 69	14: 25	14: 72	19: 46	17: 63
Augusti..............	20: 31	21: 98	14: 84	17: 34	12: 07	14: 64	19: 24	17: 80
September ..........	20: 13	22: 09	16: 64	18: 86	11: 61	15: 57	19: 37	18: 74
Oktober ............	20: 18	21: 93	16: 03	15: 94	12: 27	15: 28	19: 15	17:46
November ..........	21: 33	21: 87	14: 77	17:06	13: 16	13: 81	20: 11	17: 99
December............	22: 54	21: 94	18: 37	16: 20	12: 66	15: 99	21: 20	18: 07

och 1944. I densamma ha arbeten belägna i Stockholm med förorter, Göteborg
och Malmö samt övriga städer resp. på landsbygden redovisats vart för sig.

Statskommunala reservarbeten.1 Efter 1939 ha arbetslöshetskommittéema
(arbetslöshetsnämnderna) endast i ringa utsträckning sökt statsbidrag till
statskommunala reservarbeten.

Dylika arbeten anordnas numera endast för mindre konkurrensduglig arbetskraft.
De beräknade kostnaderna för under år 1944 beviljade statskommunala
reservarbeten utgjorde 567 300 kr. mot 551 306 kr. föregående år. Av
beloppet utgjorde 330 700 kr. arbetskostnader och 236 600 kr. övriga kostnader.

I tab. 24 meddelas uppgifter örn vid statskommunala reservarbeten sysselsatta
arbetslösa under åren 1935—1944. I genomsnitt sysselsattes under 1944

Tab. 24. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten
(inkl. statskommunala arkivarbeten) åren 1935—1944.

Årsmedeltal

Städer

Lands bygd -

Hela

riket

Därav
i städer
%

1944

Städer

Lands bygd -

Hela

riket

Därav
i städer
%

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

3 859
2188

1114

663

414

106

81

143

109

148

5 716
2 403
975

645

426

114

68

34

25

21

9 575
4 591
2 089

1308

840

220

149

177

134

169

40-3

47- 7
53-3

50-7

49-3

48- 2

544

80''8

813

87-6

Januari___

Februari .
Mars.....

April.....

Maj .....

Juni.....

Juli .....

Augusti...
September

Oktober .
November
December.

123

135

139

140
163
174

157

152

166

172

134

121

3

17
23

31

31

19

28

18
16

20
28
13

126

152

162

171

194

193

185

170

182

192

162

134

97-6

88''8

85-8

81- 9
84-0

90- 2

84-9

89-4

91- 2

89- 6

82- 7

90- 3

Statskommunala arkivarbeten, se sid. 54.

59

Tab. 25. Medeldagsförtjänster vid statskommunala reservarbeten åren 1942—1944.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	Städer	Landsbygd	Hela riket
1942	1943	1944	1942	1943	1944	1942	1943	1944
Januari.....''.......	8: 15	8: 30	9:38	7: 33	8: 78	8: 51	8: 09	8:39	9: 31
Februari............	8: 11	9: 26	9: 42	7: 17	9: 08	8: 71	7: 93	9:22	9: 07
Mars...............	7: 90	9: 80	9:54	7: 83	9:48	8: 70	7: 87	9: 68	9: 17
April ..............	8: 02	10:31	9: 14	8:03	9: 34	8: 74	8: 03	10: 04	8: 96
Maj................	8: 95	10: 58	9: 83	8: 64	8:50	9: 81	8:85	10:00	9: 60
Juni................	9: 34	10: 30	9: 65	7: 55	8: 59	9: 72	8: 97	9: 81	9: 66
	9: 05	10: 63	10: 08	8: 10	8: 66	8: 73	8: 81	10: 07	9: 66
Augusti ............	9:33	10: 63	10: 59	8: 38	9: 36	8:28	9: 05	10: 25	10:15
September..........	10: 18	9:74	10: 33	8: 65	9:40	8: 25	9: 65	9: 63	10: 01
Oktober............	9: 38	9: 84	10: 75	8: 11	9: 13	8:67	8: 94	9: 59	10: 39
November..........	9: 94	9: 78	10: 97	8: 78	9: 40	8: 62	9:45	9: 61	10: 53
i December..........	9: 21	8: 69	11:97	8: 59	9: 13	12: 66	8: 92	8: 93	12: 13

endast 169 arbetslösa vid dessa arbeten. Av arbetarna voro 87,6 procent hänvisade
från städer; 60,4 procent voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,
som under år 1944 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten,
uppgick i medeltal till 6, därav 4 städer och 2 landskommuner. Medeldagsförtjänsterna
vid de statskommunala reservarbetena under åren 1942—
1944 redovisas i tab. 25.

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa, sysselsatta vid
kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1935—1944, framgår av tab.
26. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1944 i genomsnitt 680 arbetslösa.
Av de sysselsatta voro 47,0 procent hemmahörande i städer; 83,3 procent voro
försörjningspliktiga.

Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 27 örn arbetslinjens omfattning
under varje månad åren 1935—1944 och i tab. 28 om dess omfattning inom
olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som er -

Tab. 26. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

åren 1935—1944.

Årsmedeltal

Städer

Lands bygd -

Hela

riket

19 4 4

Städer

Lands bygd -

Hela

riket

1935

1936

1937

913

1023

990

2 529
1384
537

3 442
2 407
1527

Januari
Februari
Mars ..

372

601

647

484

673

610

856

1274

1257

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

928

867

691

782

297

167

320

590

883

371

524

179

108

360

1518

1750

1062

1306

476

275

680

April ....

Maj......

Juni......

Juli......

Augusti ..
September

Oktober ..
November
December

510	406	916
304	370	674
214	344	558
140	245	385
99	189	288
120	193	313
159	272	431
292	271	563
381	266	647

60

Tab. 27. Arbetslinjens omfattning'' åren 1985—1944.

Månad			Antal sysselsatta
1985	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944
Statliga arbeten
Januari...............	19190	11348	7 818	2 806	2894	2 285	2 995	3 880	2 552	2 927
Februari..............	19 232	11088	7 862	3 004	3134	1963	3 402	4 473	3 024	3 628
Mars ..................	19392	10 171	6 740	2 856	2884	1640	3 454	4154	3 076	4180
April..................	17 345	9140	5 659	2 282	2 489	1366	4 223	3 469	2 710	4 757
Maj ...................	18878	10578	4147	2 709	2 903	1458	5 326	3 528	2 522	5 092
Juni..................	20 398	10 453	3 510	2 565	3 418	1497	6 610	3 414	2 483	4 661
Juli...................	18 215	9 299	3 027	2 416	3 267	1727	6 438	3 310	2 329	4 218
Augusti...............	16 288	8184	2 680	2 523	3 267	2 303	5484	3120	2 248	3 929
September.............	14 356	7 479	2 302	2 537	2 868	2 639	4 031	2 772	2 218	3 682
Oktober...............	13 320	7 001	2139	2 647	2 865	2 775	3 424	2 533	2 231	3 381
November.............	13 181	7 424	2 444	2 635	2 664	2 862	3 228	2 326	2 415	3 207
December.............	11389	6 648	2 212	2 386	2180	2 218	2 929	2 252	2 307	3 393
Statskommunala arbeten
Januari................	12 221	6 417	3 047	1727	1699	1047	472	1981	886	1081
Februari..............	12 662	6 209	3132	1828	2 055	878	635	2 096	954	1516
Mars..................	12851	5865	3 005	2089	2 271	648	878	2185	1162	1674
April..................	11780	5 631	2 775	2 318	2 084	540	1121	1987	1067	1850
Maj...................	10843	5 655	2 242	2 253	1974	742	1240	1623	1066	1785
Juni..................	10168	4 940	2 017	2 216	1833	732	1294	1452	1006	1634
Juli...................	9132	4 223	1643	1951	1535	515	1570	1319	955	1366
Augusti...............	8 325	3 438	1394	1821	1359	513	1487	1238	908	1262
September.............	7 232	3 302	1387	1808	1358	436	1416	1223	890	1241
Oktober...............	6 626	3181	1449	1832	1220	459	1478	1137	886	1181
November.............	6 845	3 090	1476	1654	1279	503	1689	1078	792	1192
December.............	6 207	3134	1507	1385	1070	394	1784	966	787	1190
Kommunala arbeten
Januari...............	5 318	3 885	2885	1993	2 992	1335	2 035	1028	324	856
Februari..............	5 543	3 709	2 751	2167	3 488	1404	2 371	963	474	1274
Mars..................	4674	3 468	2 276	2 064	3139	1386	2 238	791	364	1257
April..................	3 455	2 672	1790	1648	2 360	1041	1773	671	357	916
Maj...................	2 813	2164	1417	1337	1489	724	1395	477	263	674
Juni..................	2 697	1929	1098	1092	1347	589	1094	409	187	558
Juli...................	2 200	1734	863	1077	1015	661	847	281	202	385
Augusti...............	2 551	1673	832	965	896	669	818	220	186	288
September.............	2 759	1575	875	980	844	814	815	209	158	313
Oktober...............	2 833	1702	989	1188	964	1021	652	231	143	431
November.............	3 301	2 220	1285	1672	1192	1575	801	244	262	663
December.............	3154	2152	1268	2 027	1277	1523	830	189	376	647
Summa
Januari...............	36 729	21650	13 750	6 526	7 585	4667	5502	6 889	3 762	4 864
Februari..............	37 437	21006	13 745	6 999	8 677	4 245	6 408	7 532	4 452	6 418
Mars..................	36 917	19 504	12 021	7 009	8 294	3 674	6 570	7130	4 602	7111
April..................	32 580	17 443	10 224	6 248	6 933	2 947	7117	6127	4134	7 523
Maj...................	32 534	18 397	7 806	6 299	6 366	2 924	7 961	5 628	3 851	7 551
Juni..................	33 263	17 322	6 625	5873	6 598	2 818	8 998	5 275	3 676	6 853
Juli...................	29 547	15 256	5 533	5444	5 817	2 903	8 855	4 910	3 486	5 969
Augusti...............	27164	13 295	4 906	5 309	5 522	3 485	7 789	4 578	3 342	5 479
September.............	24 347	12 356	4 564	5 325	5 070	3889	6 262	4 204	3 266	5 236
Oktober...............	22 779	11884	4 577	5 667	5 049	4 255	5 554	3 901	3 260	4 993
November.............	23 327	12 734	5 205	5 961	5135	4940	5 718	3 648	3 469	4 962
December.............	20 750	11934	4 987	5 798	4 527	4135	5 543	3 407	3 470	5 230

61

Tab. 28. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden

åren 1985—1844.

Å r Månad	Antal hjälpta	Hjälpta i % av hjälpsökande
Stor- städer	Övriga städer	Lands- bygd	Hela riket	Stor- städer	Övriga städer	Lands- bygd	Hela riket
Årsmedeltal.
1935......................	3 639	6 229	19 913	29 781	35-7	50''2	511	48''4
1936......................	2 283	4 052	9 730	16 065	32-5	45''7	49-4	451
1937......................	1392	2 609	3 828	7 829	33-2	430	48''2	43-0
1938......................	686	2 063	3 289	6 038	20-9	38''5	43-6	37''3
1939......................	4r>6	1659	4 183	6 298	17''6	38''7	39''2	35-9
1940......................	531	1023	2186	3 740	9-7	31-8	46''9	28-0
1941......................	1735	1833	3 288	6 856	17-3	36-8	45''7	30-9
1942......................	1775	1062	2 433	5 270	32-5	39-9	58''3	42-8
1943......................	1374	551	1806	3 731	46 3	40-6	65''5	52-7
1944......................	1207	1070	3 739	6 016	43''3	49-0	59-5	53-5
1944
Januari ..................	1 194	1013	2 657	4 864	255	26-1	36''5	30-7
Februari..................	1374	1507	3 537	6418	25''9	34-7	44''8	36''6
Mars.....................	1485	1705	3 921	7 lil	31''9	43-3	45‘2	41''2
April ....................	1503	1589	4 431	7 523	41''3	56-5	48''1	48''0
Maj......................	1 480	1 219	4 852	7 551	59-1	69''0	64''5	64-0
Juni......................	1346	1022	4 485	6 853	71-7	75-9	80''5	78''0
Juli......................	1140	824	4 005	5 969	73-8	78-7	84-8	81''6
Augusti ..................	950	735	3 794	5 479	70-7	76-1	84-7	80''7
September................	948	719	3 569	5 236	62''6	66''4	84''4	76-7
Oktober..................	1014	717	3 262	4 993	55''4	56-8	74-1	66*6
November................	1025	843	3 094	4 962	505	49''1	62''8	57''2
December ................	1022	952	3 256	5 230	40''4	46''1	50''5	47''4

hållit hjälp i form av arbete, voro under 1944 i medeltal 65,2 procent sysselsatta
vid statliga arbeten, 23,5 procent vid statskommunala arbeten och 11,3
procent vid kommunala arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande
voro under 1944 i medeltal 53,5 procent hjälpta enligt arbetslinjen mot
52,7 procent föregående år. I storstäderna voro 43,3 procent hjälpta enligt
denna hjälpform mot 49,0 respektive 59,5 procent i övriga städer och landskommuner.

En jämförelse mellan hänvisningsförhållandena under 1944 vid olika slag
av arbeten lämnar följande resultat.

I % av samtliga hänvisade inom resp.

	arbetsformer vörö i	medeltal
	från städer	från lands-	försörjnings-
Statliga arbeten	kommuner	pliktiga
i arbetsmarknadskommissionens regi ......		55-6	66''2
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. . ..	____ 115	88''5	90''7
Statskommunala beredskapsarbeten..........	..... 64 4	35.6	96''7
Statskommunala reservarbeten..............	____ 87-6	12''4	60''4
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. . . .	..... 47''0	530	83''3
Av dem som hänvisats till beredskapsarbeten kunde	en ganska stor del

utföra arbetet som dagkolonister (se s. 52 och 56). Vid utgången av sep -

62

tember 1944 vörö sålunda vid arbetsmarknadskommissionens arbeten 54,4
procent och vid arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi 75,1 procent
dagkolonister.

I bilaga 9 återgives en sammanställning per den 31 december 1944 av statliga
och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutförts under
1944 eller den 31 december voro under utförande eller beslutade men ej påbörjade.

Understödslinj en.

Dagunderstöd. De dagunderstödsbelopp, som utgingo i början av 1944, voro
fastställda den 1 april 1942 och beräknade på grundval av levnadskostnadsindex
under första kvartalet 1942. Med hänsyn till den ökning i levnadskostnaderna,
som inträtt sedan dess, hemställde kommissionen i skrivelse den 8
februari, att Kungl. Majit ville bemyndiga kommissionen att snarast möjligt
fastställa de maximibelopp för dagunderstöd, som framgå av nedanstående
sammanställning. Framställningen bifölls av Kungl. Majit den 10 mars 1944.

	Orts- grupp	Man och hustru	Ensam person över 18 år	Ensam person 16-17 år	Barn under 16 år 1—3 barn 4—6 barn	Man, hustru o. 3 barn	Man, hustru o. 6 barn
I		. 4: —	2: 50	1: 50	0: 85	0: 80	6: 55	8: 95
II		. 4:25	2: 75	1: 75	1:05	0: 80	7: 40	9l 80
III		. 4:50	3: —	2: —	1: 25	0: 80	8: 25	10: 65

Dagunderstödsverksamhetens omfattning under åren 1935—1944 framgår
av tab. 29, vari angivits dels det genomsnittliga antalet dels det högsta antalet
kommuner, som under respektive år bedrivit sådan verksamhet, samt
av tab. 30, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda arbetslösa under
samma tioårsperiod. I denna redovisning har hänsyn icke tagits till dag -

Tab. 29. Antal kommuner, som bedrivit dngunderstödsverksamhet resp. hyreshjälpsverk samliet

under åren 1935—1944.

1 Årsmedeltal	Dagunderstöds- verksamhet	Högsta antalet kommuner, som bedrivit dag-understödsverk-samhet under resp. år	Hyreshjälps- verksamhet	Högsta antalet kommuner, som bedrivit hyres-hjälpsverksamhet under resp. år
Hela antalet	därav stader	Hela antalet	därav städer
1935..............	47	14	114	19	10	45
1936..............	34	12	86	15	8	36
1937..............	23	8	54	11	5	28
1938..............	27	10	54	14	6	28
1939..............	35	10	81	13	7	30
1940..............	29	12	50	13	7	22
1941..............	45	20	81	27	15	43
1942.. ...........	37	15	68	23	12	42
1943..............	21	10	33	16	10	25
1944..............	26	12	53	18	11	37

63

Tab. 80. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1936—1944.

Årsmedeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	1944	Städer	Lands- bygd	Hela riket
	4 213 2 759 1263	2 376 1951 1008	6 589 4 710 2 271		2 944	2 069	5 013
It/OJ 1936		3 575	1638	5 213
	3163	1766	4 929
		1 967	1562	3 529
1938	1 190	1180	2 370	Maj..............	731	395	1126
I 1939	1232	1653	2 885		314	39	353
1940	3 036	728	3 764		244	3	247
		1463	8 731		201	9	210
1941	7 268		311	6	317
1942 1943	2 864 1103	664 233	3 528 1336		448	8	456
	514	27	541
1944	1299	649	1948	December.........	1178	269	1447

understödda deltagare i beredskapskurser eller i av arbetslöshelskommittéer
anordnade andra kurser.

Av tabellerna framgår, att dagunderstödsverksamheten under år 1944 varit
av något större omfattning än föregående år, som emellertid utvisade bottenrekord
för tioårsperioden. Verksamheten var till största delen lokaliserad
till de större städerna samt till kommuner i Västernorrlands samt Göteborgs
och Bohus län. De höga siffrorna i början av året falla huvudsakligen på
dessa län. Av samtliga dagunderstödda voro 66,7 procent hemmahörande
i städer; 72,0 procent voro familjeförsöi jare.

I genomsnitt för hela riket uppgick under år 1944 understödet till 4 kr.
18 öre per dag och understödstagare mot 3 kr. 79 öre föregående år.

Hyreshjälp. Antalet kommuner, som bedrivit hyreshjälpsverksamhet under
åren 1935—1944, framgår av tab 29, i vilken årsmedeltalet resp. högsta
antalet kommuner resp. år finnas angivna. Antalet arbetslösa, som erhållit
hyreshjälp under åren 1941—1944, redovisas i tab. 31.

Tab. 31. Antal arbetslösa, som erhållit hyreshjälp åren 1941—1944.

Månad	Hela antalet	Därav	städer
1941	1942	1943	1944	1941	1942	1943	1944
	8 456	7 383	2 579	3 910	7 726	6 688	2 475	3143
	11857	8 589	2413	4128	10 856	7 706	2 249	3 463
	12 315	7 622	1989	3 763	11096	6 721	1814	3107
	11 635	5 835	1490	2 595	10 025	5 066	1365	2 011
Maj..................	9 523	2 559	1081	1 267	8193	2 298	1 063	996
	6 511	1003	490	411	5 995	940	487	384
	3 723	627	330	285	3 512	609	327	285
	2 552	613	242	205	2 423	595	240	205
	2 673	566	303	328	2 566	556	301	328
	2 434	707	513	462	2 327	686	510	462
	2 844	917	1028	548	2 725	888	1 014	548
	4 740	1662	2105	1123	4 460	1610	1935	1069
Årsmedeltal	6605	3174	1213	1585	5 992	2 864	1148	1883

64

Tab. 32. Antal arbetslösa som erhållit kommunalt understöd åren 1935—1944.

| Årsmedeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	1944	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1 1935	2 348	1 175	3 523	Januari ..........	180	77	257
1936	2 506	664	3170	Februari..........	193	77	270
1937	2 060	322	2 382	Mars ............	116	98	214
1938	2 054	198	2 252	April............. Maj..............	87 41	77 34	164 75
1939	1 300	246	1546	Juni..............	20	18	38
1940	1417	133	1550
				Juli..............	16	2	18
1941	321	173	494	Augusti...........	12	2	14
1942	163	75	238	September........	20	4	24
1943	59	21	80	Oktober..........	25	4	29
				November........	39	24	63
1914	70	38	108	December.........	91	43	134

Det sedan den 1 juli 1941 försöksvis tillämpade systemet med hyreshjälp
till familjeförsörjare, som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd
från hemorten, att det förhindrar användandet av familjebostaden, har även
tillämpats under 1944. Tillstånd för kommun att utgiva hyreshjälp till beredskapsarbetare
avser dock endast arbetare sysselsatta vid viss, i delgivningsbrev
eller eljest av kommissionen angiven arbetsplats. Sådant medgivande
lämnades under 1944 liksom föregående år till städerna Stockholm, Solna,
Göteborg och Mölndal. Tillståndet var begränsat till arbetsplatser med en
timlön av omkring 1 krona eller därunder.

Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understöds verksamhet
(sålunda utan statsbidrag) hjälpta under åren 1935—1944 angives i tab. 32.
Av tabellen framgår, att dylik understödsverksamhet under år 1944 liksom

Tab. 33. Ilen statliga och statsunderstödda ut bild långsö jiil pens omfattning
åren 1935—1944. Årsinedeltal.

År	Antal del-tagare i frivillig arbetstjänst	Antal syssel-satta i ungdoms-reservarbeten	Antal kursdel-tagare1	Summa
1935........................	769	92	801	1662
1936........................	364	250	306	920
1937........................	210	75	17	302
1938........................	170	35	36	241
1939........................	132	39	65	236
1940........................	50	6	390	446
1941........................	62	_	845	907
1942........................	8 63	—	558	589
1943........................	—	—	280	280
| 1944........................	—	—	271	271

1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid verkstadsskolor
för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna vid beredskapskurser endast
de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna. — 2 Medeltal för januari—juni.

65

Tab. 34. Understödslinjens omfattning: åren 1935—1944.

			Antal understödstagare1
Månad	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944
Dagunderstöd.
	17 849	11824	5 497	4 752	6 254	3 301	14 980	10 050	3 052	5 383
	19 350	14131	6130	4 996	7 090	3 465	18 335	11058	2 663	5646
Mars...............	17 999	13 823	5 849	4 7u7	7 204	3 538	18 343	9 423	2 261	5 372
April .............. Maj................ Juni................	13 503	10104	3 606	3 282	5 970	2 692	16191	6 372	1802	3 930
5038	3181	1506	141»	2 505	1481	11731	2 657	1293	1429
497	567	140	858	566	1347	7 528	1494	779	618
	774	45	_	267	34	1533	4 893	1250	597	450
Augusti ............ September..........	509	33	_;	313	32	2124	4123	1 184	508	387
381		—	353	26	3 289	3 971	1188	502	465
	997	172	167	1115	871	6 241	3145	991	771	620
	3 653	1998	1300	2194	1842	9 009	3 920	1244	1585	718
December ..........	8039	4 241	3 266	4 614	2 960	11515	7 746	2116	3 583	1620
Kommunalt under-stöd.
	5 959	4 799	3433	3297	3 053	2 085	1021	696	180	257
Februari............	5134	5 393	3 119	3 580	2 958	2 582	911	564	136	270
Mars...............	4153	4 744	2 584	3 027	2 505	2 814	801	424	91	214
April............... Maj................ Juni ...............	3 730	4 350	2 375	2 635	2 023	1397	674	231	75	164
2 875	2 566	2 252	2 100	1127	921	503	116	57	75
1943	1828	1854	1807	839	1057	294	66	38	38
Juli................	1631	1569	1630	1807	776	1379	199	50	27	18
Augusti ............	1991	1758	1488	1 446	596	1867	191	40	22	14
2 342	2108	1719	1415	783	1807	180	34	28	24
	3 769	2 667	2 239	1379	834	817	206	39	35	29
	4 309	2816	2 826	1925	1366	839	363	55	58	63
	4 439	3 441	3 064	2 611	1 688	1034	583	538	217	134
Summa.
	23 808	16 623	8 930	8 049	9 307	5 386	16 001	10 746	3 232	5 640
	24 484	19 524	9 249	8 576	10 048	6 047	19 246	11 622	2 799	5 916
	22 152	18 567	8 433	7 734	9 709	6 352	19 144	9 847	2 352	5 586
	17 233	14 454	5 981	5 917	7 993	4 089	16 865	6 603	1877	4 094
Maj...............	7 913	5 747	3 758	3 518	3 632	2 402	12 234	2 773	1350	1504
	2 440	2 395	1994	2 665	1405	2 404	7 822	1560	817	656
Juli...............	2 405	1614	1630	2 074	810	2 912	5 092	1300	624	468
	2 500	1791	1488	1759	628	3 991	4 314	1224	530	401
	2 723	2 108	1719	1768	809	5 096	4151	1 222	530	489
	4 766	2 839	2 406	2 494	1705	7 058	3 351	1030	806	649
	7 962	4 814	4126	4 119	3 208	9 848	4 283	1299	1 643	781
December .........	12 478	7 682	6 330	7 225	4 648	12 549	8 329	2 654	3 800	1754

1 Kursdeltagare medräknade.

66

under 1943 bedrivits i mycket obetydlig omfattning. I medeltal åtnjöto under
året 108 arbetslösa kommunalt understöd mot 80 föregående år.

Vtbildningshjälp. Av deltagarna i kommissionens beredskapskurser för
verkstadsindustrin, för vilka kurser särskild redogörelse tidigare lämnats (jfr
s. 32 ff.), voro ett flertal anmälda hos arbetslöshetsnämnd och åtnjöto hjälp
i form av dagunderstöd, eller bidrag till inackorderingskostnader. Enligt arbetslöshetsnämndemas
rapporter åtnjöto i genomsnitt per månad 271 kursdeltagare
sådan hjälp.

Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har kommissionen
under året icke bedrivit någon verksamhet i form av frivillig arbetstjänst
eller ungdomsreservarbeten.

Kursverksamheten för arbetslösa bade under 1944 mycket begränsad omfattning.
Den bedrevs mestadels i form av kurser anordnade av A. B. F. och
understödda av kommissionen. Ett 50-tal arbetslösa sjömän i Göteborg och
Norrköping bereddes sålunda tillfälle att deltaga i för dem särskilt avpassade
kurser. Härutöver bedrevos genom A. B. F. på olika orter i landet diverse
kurser i teoretiska ämnen. Till kostnaderna för arbetslösa personers deltagande
i Folkuniversitetets kursverksamhet i Stockholm, Göteborg, Uppsala
och Lund har även under året statsbidrag utgått. Två snickerikurser voro
genom vederbörande arbetslöshetsnämnd anordnade i Njurunda för 30 arbetslösa.

En speciell form av kursverksamhet har bedrivits av föreningen Bohus
stickning. Genom dessa kurser har sysselsättning bereus hustrur och döttrar
till arbetslösa stenhuggare inom Bohusläns stendistrikt. Dessa kvinnor ha på
så sätt kunnat medverka till att förbättra stenhuggarfamiljernas ekonomiska
ställning. Under året pågingo 3 dylika kurser med sammanlagt ett 50-tal deltagare.

I tab. 33 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
utbildningshjälpens omfattning åren 1934—1944.

Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjen återfinnas i tab. 34.
Denna tabell omfattar (i olikhet mot tab. 30) även antalet understödda personer,
som erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Av samtliga
arbetslösa, som erhållit hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto under
1944 i medeltal 95,4 procent dagunderstöd och 4,6 procent kommunalt understöd
utan statsbidrag.

Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1935—
1944 lämnas i tab. 35. Under år 1944 åtnjöto i medeltal 74,1 procent av samtliga
hjälpsökande arbetslöshetshjälp. Av dessa åtnjöto 53,4 procent hjälp
enligt arbetslinjen, 18,3 procent enligt understödslinjen och 2,4 procent erhöllo
utbildningshjälp. Den förstnämnda procentsiffran är den högsta, som hittills
förekommit för denna hjälpform.

67

Tab. 35. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1935—1944.

Å r Månad	Antal hjälpta	Hjälpta i * av hjälpsökande
Arbets- linjen	Under-stö ds-linjen	Utbild- nings- hjälpen	Summa	Arbets- linjen	Under-stöd s-linjen	Utbild- nings- hjälpen	Summa
Årsmedeltal.
1935....................	29 781	10112	1740	41 633	48-4	16''4	2''8	67-6
1936....................	16 065	7 880	961	24 906	45-1	22-1	2-7	69-9
1937....................	7 829	4 653	318	12 800	43-0	25-6	1-7	70-3
1933....................	6 038	4 622	264	10 924	37-3	28-6	1-6	67-5
1939....................	6 297	4 431	252	10 980	35-9	25-2	1-4	625
1940....................	3 740	5 314	449	9 503	28-0	39-7	3-4	71-1
1941....................	6 856	9 225	907	16 988	30-9	41-5	41	765
1942....................	5 270	3 766	589	9 625	42-8	306	4''8	78-2
1943....................	3 731	1416	280	5 427	52''7	20''0	4-0	76-7
1944....................	6 016	2 057	271	8 344	53-4	18-8	2-4	74-1
1944
Januari ................	4 864	5 270	370	10 504	30-7	333	2-3	66-3
Februari................	6 418	5 483	433	12 334	36-6	31-2	2-5	70-3
Mars ..................	7111	5143	443	12 697	41-2	29-8	25	73-5
April ..................	7 523	3 693	401	11617	48-0	23-6	2-6	74-2
Maj....................	7 551	1201	303	9 055	640	10-2	2-6	76-8
Juni....................	6 853	391	265	7 509	78-0	4-4	3-0	85-4
Juli....................	5 969	265	203	6 437	81''6	3 6	2-8	88-0
Augusti ................	5 479	224	177	5 880	80-7	33	2-6	86-6
September..............	5 236	341	148	5 725	76-7	5-0	2-1	83-8
Oktober................	4 993	485	164	5 642	66''6	6-5	2-2	753
November..............	4 962	604	177	5 743	57-2	7-0	2-0	66-2
December ..............	5 230	1581	173	6 984	47-3	14-3	1-6	63-2

En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under
såväl budgetåret 1943/44 som kalenderåret 1944 återfinnes i bilagorna 10
och 11.

Statliga stenbeställningar.

I tab. 36 lämnas uppgift å antalet under varje månad 1944 med gatstenstillverkning
för statens räkning sysselsatta arbetare. Av uppgifterna framgår,
att under året i medeltal 917 stenhuggare och dagsverkare varit sysselsatta.
Av dessa utgjordes 89 av genom länsarbetsnämnderna anvisad fullgod
arbetskraft. Vidare framgår, att det genom Kungl. Maj:ts beslut den 28
augusti 1942 fixerade maximiantalet 950 man, icke tangerats förrän i december
månad.

Då det visat sig, att den verkliga sysselsättningen vid varje tillfälle på
grund av bl. a. sjukdom och avgång av olika orsaker ganska väsentligt understiger
det antal, för vilket sysselsättningsmedgivanden lämnats, har det
ansetts möjligt att lämna sysselsättningstillstånd för ett större antal än 950
utan att inhämta Kungl. Maj:ts särskilda medgivande härtill. En närmare
redogörelse härför har lämnats i föregående årsberättelse. Sålunda har sys -

68

Tab. 36. Vid statliga stenbeställningar under år 1944 sysselsatta arbetare.

Månad 1944	Göte- borgs och Bohus län	Blekinge län	Hallands län	Kalmar län	Samtliga län
Hela antalet	därav dags- verkare
Januari..............................	723	117		37	877	105 1
Februari.............................	732	126	—	38	896	103 !
Mars................................	753	131	—	39	923	105
April................................	773	119	—	44	936	113
Maj.................................	763	113	1	42	919	108 ;
Juni.................................	765	123	1	42	931	107
Juli ................................	743	98	_	42	883	105 1
Augusti..............................	7h5	108	—	44	917	115 1
September ..........................	766	112	—	42	920	115
Oktober ............................	770	100	—	43	913	109
November............................	792	109	—	44	945	118
December............................	794	112	—	44	950	115
Årsmedeltal........................	762	114		42	918	ilo
Därav arbetare anvisade av länsar-
betsnämnd (fullgod arbetskraft''.....	67	—	—	22	89	70

selsättningstillstånden för årets olika månader varierat mellan 980 och 1 022.
Årsmedeltalet utgör 1 000.

Under 1944 ha nya anställningsmedgivanden lämnats för 129 man. Av
dessa utgjordes emellertid 26 av sådana personer, som tidigare arbetat inom
gatstensindustrin, men för vilka sysselsättningstillstånden återkallats efter
längre tids bortovaro från arbetet på grund av sjukdom eller andra orsaker.
Således har nyanställning i egentlig mening medgivits för 103. Medgivande
örn anställning har lämnats endast i de fall, då den företagna undersökningen
visat, att vederbörande till följd av sjukdom, ålder eller tungt vägande
familjeskäl ej synes ha haft möjlighet att antaga arbete utom hemorten
eller annat tillgängligt arbete inom densamma. Under året ha något över
300 ansökningar örn nyanställning eller återanställning behandlats. Inkomna
ansökningar under 1943 utgjorde cirka 500, varav 276 biföllos.

Orsaken till att under 1944 alltjämt ett stort antal välgrundade ansökningar
inkommit, torde vara bl. a., att en hel del stenhuggare, som under senare
åren varit sysselsatta i anläggningsarbeten av olika slag, på grund av tilltagande
ålder och med tiden försämrade fysiska förutsättningar ej längre
kunnat antaga arbete på annan ort. En annan bidragande orsak synes vara
den minskade omfattningen av befästningsarbeten. Många stenarbetare, som
under normala förhållanden med hänsyn till ålder och hälsotillstånd med
fullt fog kunnat göra anspråk på arbete i hemorten, antogo dock på sin tid
hänvisning till befästningsarbeten.

Samtidigt som nya sysselsältningstillstånd meddelats, ha en del tidigare
lämnade återkallats. Detta bär möjliggjorts genom den kontinuerliga avgång,
som skett på grund av dödsfall, varaktig sjukdom, hög ålder, övergång
till annat arbete och andra orsaker. Sålunda ha under året sammanlagt
150 sysselsättningstillstånd återkallats. Av dessa belöpte sig 50 på Hal -

69

Tab. 37. Tillverkningen av sten för statens räkning under år 1944.

Månad 1944 Län	Smågatsten	Storgatsten	Summa
Kvantitet 1 000-tal st.	Värde 1 000-tal kr.	Kvantitet 1 000-tal st.	Värde 1 000-tal kr.	1 000-tal kr.
Januari..................	1942	93	352	95	188
Februari.................	2 290	110	383	103	213
Mars....................	2 493	120	496	133	253
April....................	1652	80	485	130	210
Maj.....................	2 225	107	489	132	239
Juni.....................	1977	95	365	98	193
Juli.....................	1441	69	304	82	151
Augusti..................	2 442	118	525	141	259
September...............	2 349	113	507	137	250
Oktober.................	2 961	142	429	115	257
November...............	2 747	133	467	126	259
December................	2155	107	503	139	246
Summa Därav	26674	1287	5 305	1431	2 718
Göteborgs o. Bohus län ..	25 051	1205	4 763	1281	2 486
Blekinge län ............	729	37	360	100	137
Hallands » ............	6		—	—
Kalmar > ............	888	45	182	50	95

lands län. Skandinaviska Granitaktiebolaget har under 1944 ej bedrivit någon
gatstenstillverkning för statens räkning inom nämnda län, varför hela
det antal, för vilket bolaget erhållit sysselsättningsmedgivande inom detta
län, avförts vid årsskiftet 1943—1944.

Omfattningen av stentillverkningen för statens räkning under år 1944
framgår av tab. 37.

Årskostnadsbidrag.

Från och med år 1941 utgår statsbidrag till kommunernas kostnader för
arbetslöshetshjälp — förutom engångsbidrag till vissa beredskaps- och reservarbeten
(arbetsbidrag) — i form av s. k. årskostnadsbidrag. I redogörelsen
för kommissionens verksamhet för år 1942 har närmare redogjorts
för hur detta bidrag beräknas. Bidragssystemet tillämpas alltjämt endast försöksvis.

I tab. 38 redovisas de totala belopp, som utgått i årskostnadsbidrag till
kommunernas arbetslöshetskostnader för åren 1941—1943.

Antalet kommuner, som erhållit årskostnadsbidrag för dessa år, redovisas
i efterföljande sammanställning, fördelade efter bidragsprocent.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 309.

5

70

Statsbidrag i % av	Göteborgs och Bohus län	Västernorrlands län	Övriga	län		Summa
årskostnaden	1941	1942	1943	1941	1942	1943	1941	1942	1943	1941	1942	1943
20 ____	15	17	18	9	10	18	85	74	66	109	101	102
21—30 ____	1	2	1	2	3	3	1	—	—	4	5	4
31—40 ____	7	2	1	2	3	1	—	—	—	9	5	2
41—50 ____	—	—	—	3	—	—	—	—	—	3	—	—
51—60 ____	2	—	1	2	—	—	—	—	—	4	—	1
61—70 ____	—	1	—	3	1	—	—	—	—	3	2	—
71—75 ____	—	—	—	2	—	—	—	—	—	2	—
Summa	25	22	21	23	17	22	86	74	66	134	113	lilli

Endast inom Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län förekom
under 1943 högre bidragsprocent än 20. Bro kommun i det förstnämnda
länet erhöll 55 procent i årskostnadsbidrag.

Tab. 38. Årskostnadsbidrag åren 1941—1943. Kronor.

Län	1941	1942	1943
Stockholms stad.....................	942 352	555 533	356 49§
Stockholms.........................	119 086	85 208	32 829
Uppsala............................	12 645	11292	5 624
Södermanlands......................	8 587	2 021	2 023
Östergötlands.......................	71160	48 825	20 323
Jönköpings..........................	10 969	6 647	4 865
Kronobergs.........................	1849	2 260	33
Kalmar.............................	10 003	10 293	6 516
Gotlands............................	3 853	4 404	4 373
Blekinge............................	513	117	223
Kristianstads........................	5	—	—
Malmö stad.........................	251 742	140 214	50 524
Malmöhus i övrigt..................	109 818	77 958	35 655
Hallands............................	4 121	11368	4 657
Göteborgs stad......................	972 953	471 813	235 730
Göteborgs och Bohus i övrigt........	117 226	89 738	74 798
Älvsborgs...........................	10 612	7 208	2 426
Skaraborgs..........................	197	270	401
Värmlands..........................	28 778	23 092	15 831
örebro.............................	24 876	8 680	16 103
Västmanlands.......................	2 348	2 300	2 300
Kopparbergs........................	—	—	—
Gävleborgs..........................	32 500	19 720	11881
Västernorrlands.....................	684 926	208 075	132 734
Jämtlands..........................	3185	4 608	3 671
Västerbottens.......................	6 374	4144	2 521
Norrbottens.........................	6 837	3 649	4 064
Summa	3 437 515	1 799 437	1026 604

71

G. Yärnplilitsbjälp.

Krigsfamilj ©bidrag.

Genom förordning den 15 juni 1944 (nr 322) har viss ändring vidtagits
i 20 § krigsfamiljebidragsförordningen (nr 521/1942 med ändring nr 125/
1943). Ändringen innebär, att anställning såsom officer, underofficer eller
underbefäl i krigsmaktens reserver, såsom i fredstid konstituerad landstormsofficer
eller såsom i fredstid till officers tjänsteställning konstituerad
(förordnad) medlem av frivilliga automobilkåren likställes med sådan av
värnpliktig fullgjord beredskapstjänstgöring, som berättigar till hemortslön,
resp. till hemortslön med förhöjt dagsbelopp.

Ändrade bestämmelser ha vidare meddelats angående familjebidrag åt
värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada. Dessa ändringar ha
meddelats dels i förordningen den 30 juni 1944 (nr 456) angående ändring
i vissa delar av förordningen den 28 juni 1941 (nr 591) örn familjebidrag
åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada, dels i kungörelsen
den 30 juni 1944 (nr 457) med vissa bestämmelser angående tillämpningen
av nyssnämnda förordning den 28 juni 1941.

Genom dessa ändringar, som trädde i kraft den 1 juli 1944, har förordningens
tillämplighetsområde utvidgats till att omfatta ytterligare personalgrupper.
Medan förut familjebidrag endast kunde utgå till den, vars kroppsskada
ådragits tidigast den 17 april 1940, då den äldsta krigsfamiljebidragsförordningen,
1940 års förordning, trädde i kraft, kan familjebidrag numera
beviljas den, vars kroppsskada ådragits, efter det att förstärkt försvarsberedskap
infördes den 3 september 1939. Den invaliditetsgrad, vid vilken familjebidrag
kan utgå, har sänkts så, att familjebidrag kan utgå redan då arbetsförmågan
är nedsatt med minst en tredjedel, medan familjebidrag tidigare endast
kunde utgå, då arbetsförmågan var nedsatt med minst hälften. Den bestämmelse,
enligt vilken den som åtnjöt livränta endast kunde erhålla familjepenning,
har upphävts. Enligt ett nytt stadgande kan efterlevande till kroppsskadad
erhålla familjepenning jämsides med efterlevandelivränta.

I anslutning till de nya bestämmelserna om familjebidrag åt värnpliktiga
med flera, vilka drabbats av kroppsskada, har arbetsmarknadskommissionen
i egenskap av tillsynsmyndighet utfärdat anvisningar rörande de nya bestämmelsernas
tillämpning.

Enligt krigsfamiljebidragsförordningen äger kommissionen medgiva, att
med i förordningen omförinäld familjemedlem må jämställas annan den
värnpliktige närstående person. Framställning om dylikt medgivande göres
av vederbörande familjebidragsnämnd. Vägrar familjebidragsnämnden göra
framställning, kan den värnpliktige eller den närstående själv göra framställning
till kommissionen. Under år 1944 ha från familjebidragsnämnderna
inkommit 1 489 dylika framställningar, av vilka 1 150 bifallits och 339 avslagits.
Av värnpliktiga och dem närstående ha gjorts 59 framställningar, av
vilka 18 bifallits, medan 41 lämnats utan bifall.

Ulan kommissionens medgivande må näringsbidrag för nedlagd rörelse,

72

tillhopa med familjepenning och bostadsbidrag, icke överstiga 300 kronor för
månad. Framställningar örn sådant medgivande ha gjorts i 216 tall. Av de
gjorda framställningarna ha 195 bifallits, medan 21 avslagits.

Därest familjebidragsnämnd beslutar att nedsätta eller indraga familjebidrag,
enär giltig anledning icke ansetts föreligga för familjemedlem att
lämna innehavd arbetsanställning, skall familjebidragsnämndens beslut underställas
kommissionen. Dylika underställningar ha ägt rum i 33 fall. I 29
fall ha de underställda besluten fastställts, medan 4 beslut upphävts.

Kungl. Majit bär lämnat kommissionen bemyndigande att medgiva, att
ansökningar om retroaktiv hemortslön, hemortslön för tjänstgöring under
tiden 1 januari 1941—30 juni 1942, må upptagas till prövning utan hinder
av att ansökningen icke inkommit i rätt tid, d. v. s. före utgången av år
1942. Under år 1944 ha inkommit 80 framställningar örn dylikt medgivande,
av vilka 40 bifallits och 40 lämnats utan bifall.

Den genom rikets landshövdingar sedan den 1 juli 1941 med anlitande a\
särskilda statsmedel bedrivna hjälpverksamheten till förmån för de till militärtjänst
inkallades familjer har fortsatt under år 1944 efter samma riktlinjer
som tidigare. Verksamheten avser att lämna hjälp i de fall, då sådan är
erforderlig men icke kan beredas inom ramen för krigsfamiljebidragsförfattningarna.
Inberäknat en särskild julutdelning, som i främsta rummet avsag
bidrag till familjer med minderåriga barn, utanordnades av kommissionen till
landshövdingarna för denna hjälpverksamhet under år 1944 ett sammanlagt
belopp av 719 520 kronor. Föregående år utgjorde motsvarande belopp
717 254 kronor.

Viirnpliktslån.

För värnpliktslåneverksamheten ha under år 1944 gällt samma författningsbestämmelser
som under år 1943.

Sedan värnpliktslåneverksamheten började hösten 1940 och till och med
december månad 1944 ha inkommit sammanlagt 23 516 ansökningar örn
värnpliktslån, gällande ett belopp av 36 237 596 kronor.

Genom värnpliktslånenämndernas beslut ha 8 424 ansökningar, gällande
13 301 563 kronor, helt eller delvis bifallits, varvid ett belopp av 6 092 089
kronor beviljats. 15 065 ansökningar, gällande 22 894 960 kronor, ha helt avslagits.
Vid årets utgång förelågo 27 icke slutprövade låneansökningar, gällande
ett belopp av 41 073 kronor.

Genom arbetsmarknadskommissionens t. o. m. den 31 december 1944 meddelade
beslut i underställnings- och besvärsärenden har antalet av värnpliktslånenämnderna
beviljade lån ökats med 315 (beviljat belopp 497 690
kronor). I 57 falt, där värnpliktslånenämnderna beviljat tillhopa 138 673
kronor, har kommissionen, efter underställning, upphävt vämpliktslånenämndernas
beslut.

Av de beviljade lånen ha t. o. m. utgången av december månad 1944 31 lån
på grund av olika omständigheter måst helt eller delvis avskrivas. I 21 fall
är avskrivningen en följd av att låntagaren avlidit och i övriga fall av att

73

låntagaren råkat på obestånd. Ifrågavarande 31 lån ha ursprungligen gällt
en sammanlagd lånesumma av 23 845 kronor. Det avskrivna beloppet är
dock lägre; det exakta beloppet kan icke angivas på grund av att avskrivningarnas
storlek i vissa fall är beroende på ackordsförhandlingar.

Enligt uppgift från statskontoret hade den 30 juni 1944 av de utbetalade
lånebeloppen återbetalats 2 228 948 kronor.

Beträffande omfattningen av värnpliktslåneverksamheten under år 1944
må följande nämnas.

Under året ha av vämpliktslånenämnderna beviljats 303 lån å sammanlagt
258 329 kronor. Dessa fördela sig med avseende å lånebeloppens storlek enligt
följande sammanställning.

Lånebelopp Anini lån

kronor

200—500 .................. 127

501—1 000.................. 129

1 001—1 500.................. 15

1 501—2 000.................. 19

2 001—2 500.................. 4

2 501—3 000.................. 4

3 001—3 500.................. 1

3 501—4 000.................. 3

4 001—4 500.................. —

4 501—5 000.................. 1

Summa 303

Hela antalet under året till kommissionen inkomna ärenden angående beviljande
av vämpliktslån uppgick till 228. Av dessa jämte från föregående
år balanserade 7 ärenden avgjorde kommissionen före december månads
utgång 226, varav 49 avsågo av vämpliktslånenämnder underställda beslut
och 177 av lånesökande ingivna besvär. I fråga örn underställda beslut upphävde
kommissionen i ett fall vämpliktslånenämndens beslut angående lån
å 1 000 kronor. I anledning av anförda besvär beviljades 14 lån å tillsammans
19 050 kronor.

Av under år 1944 till kommissionen inkomna 21 ärenden angående ändring
i tidigare fastställda lånevillkor ha under samma tid 20 avgjorts.

Anstånd med erläggande av amortering, innebärande ändring i amorteringsplanen,
har under 1944 beviljats av vämpliktslånenämnderna i 268 fall och
av kommissionen i egenskap av lånebeviljande myndighet i 12 fall. Motsvarande
antal avslagna anståndsansökningar var 22 resp. 1. Kommissionen
bar dessutom i två fall efter av låntagarna anförda besvär bifallit av värnpliktslånenämnderna
avslagna ansökningar om anstånd. Dessutom ha länsstyrelserna
i ett betydande antal fall beviljat kortvariga anstånd med erläggande
av förfallna amorteringar.

Skatteanstånd och militär moratorielagstiftning.

Förordningen den 9 juni 1944 (nr 283) angående indrivning av utskylder
hos värnpliktiga m. fl. — skatteanståndsförordningen—vilken trädde i kraft

74

den 1 juli 1944, har ersatt förordningen den 17 november 1939 (nr 810/1939
med ändring nr 988/1941) med särskilda bestämmdlser angående indrivning
av utskylder hos vissa skattskyldiga ävensom lagen den 30 december 1941
(nr 989) angående undantag i vissa fall från stadgande örn uttagande av avgift
för indrivning av kommunalutskylder. I motsats till motsvarande äldre
bestämmelser gäller skatteanståndsförordningen jämväl i fredstid. Medan de
äldre bestämmelserna endast vörö tillämpliga å värnpliktiga, är skatteanståndsförordningen
tillämplig jämväl å vissa andra personalgrupper, vilka
ha sin huvudsakliga bärgning av civilt yrke. Anstånd kunde tidigare avse
utskylder, som förfallit under militärtjänstgöringen eller inom två månader
därefter, men kan numera beviljas för utskyllder, som förfalla under tiden
tre månader före — tre månader efter militärtjänstgöringen. Beviljat anstånd
gäller intill dess den värnpliktige tre — tidigare två — månader i en följd
varit fri från tjänstgöringen. I motsats till vad tidigare var fallet, är anstånd
beroende på behovsprövning.

Till fullgörande av föreskrift i skatteanståndsförordningen har kommissionen,
i samråd med riksräkenskapsverket, fastställt formulär och utfärdat anvisningar
rörande förordningens tillämpning.

De tidigare i skilda författningar meddelade bestämmelserna till skydd
för värnpliktiga m. fl. i fråga om hyres- och bostadsrätt, avbetalningsköp
samt utmätning och konkurs ha ersatts av föreskrifter i förordningen den
26 maj 1944 (nr 245) — militära moratorieförordningen — angående tillämpningen
av moratorielagen å värnpliktiga m. fl. Ehuru militära moratorieförordningen
icke direkt ålägger kommissionen eller familjebidragsnämnderna
några uppgifter, har kommissionen för att underlätta erforderliga upplysningar
om det skydd, som förordningen medför, i cirkulär till familjebidragsnämndema
lämnat en redogörelse för förordningens innebörd. Samtidigt
har kommissionen meddelat föreskrifter angående fullgörandet av den
vid förordningens tillkomst förutsatta skyldigheten för familjebidragsnämnderna
att till avbetalningssäljare och utmätningsman lämna uppgift örn inkallads
tjänstgöringstid.

75

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöshetsiorhållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1943 oell 1944.

A. Länsfördelning.

Län	Invånar- antal	Antal rapporte- rande	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000	Antal hiälpta	Därav
kommuner			invånare		arbets- linjen	under-	utbild-
	7i 1944	Si/ /12 1943	81 / /12 1944	31 / /12 1943	81 / /12 1944	*7« 1943	1944	81 / lii 1944	stöds- linjen	nings- hjälpen
Stockholms									810	348	30
stad.......	634 179	1	1	1857	1434	2-9	2-3	1188
Stockholms. . .	125 485	13	9	235	116	1-9	0-9	88	56	29	3
Uppsala......	56 816	3	2	40	60	0-7	ll	28	27	—	1
Södermanlands	29 471	2	2	18	106	0-6	3-6	70	69	—	1
Östergötlands.	130 704	2	3	172	192	1-3	1-5	125	63	62	—
Jönköpings...	68 031	4	3	72	90	1-1	1-3	78	67	—	11
Kronobergs...	22 381	3	2	15	8	0-7	0-4	8	8	—	—
Kalmar......	49 067	2	4	74	143	1-5	2-9	76	72	—	4
Gotlands.....	15 261	2	2	81	76	5-3	5-o	42	39	—	3
Blekinge.....	78112	13	15	193	178	2-5	2-3	155	155	—	—
Kristianstads .	26 996	2	1	48	12	1-8	0-4	8	8	—	—
Malmö stad ..	163 116	1	1	473	269	2-9	1-6	197	43	148	6
Malmöhus län	155 767	9	9	598	256	3-8	1-6	147	48	97	2
i övrigt									58		10
Hallands.....	53 639	3	5	67	93	1-2	1-7	71	3
Göteborgs stad	290 494	1	1	1502	827	5-2	2-8	704	169	501	34
Göteborgs och Bohus län i									702
övrigt.....	134 803	33	36	1305	1113	9-7	8-3	785	80	3
Älvsborgs ....	124 200	8	11	195	135	1-6	1-1	78	68	5	5
Skaraborgs . . .	43 463	6	4	106	26	2-4	0-6	18	2	15	1
Värmlands . . .	113663	13	15	678	441	5-4	3-9	265	229	28	8
Örebro.......	62 739	2	1	254	143	4-0	2-3	97	78	10	9
Västmanlands.	42 707	1	1	2	7	0-o	0-2	—	—	—	—
Kopparbergs. .	46 822	3	4	48	41	1-0	0-9	10	9	—	1
Gävleborgs . . .	109115	7	10	116	270	li	2-5	142	141	—	1
Västernorr-
lands......	225 436	35	43	3 065	2 571	13-6	11-4	1790	1555	202	33
Jämtlands ....	24684	2	2	i	34	0-2	1-4	11	11	—	—
Västerbottens.	104040	6	11	137	478	1-3	4-6	143	140	—	3
Norrbottens ..	183 515	10	20	321	1 925	1-7	10-5	660	603	53	4
Hela riket	3114 706	187	218	1167(	11044	1 3-7	| 3-5	6984	5 230	1681	173

76

B. Kommunfördelning.

* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande

månad.

Kommun	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta		Därav
arbets- linjen	under-	utbild-
	7. 1944	31 / /12 1943	81/ lil 1944	al/i= 1943	31/ lil 1944	81/ lil 1944	stöds- linjen	nings-hj alpen
Stockholms stad ....	684179	1857	1434	2-9	2-3	1188	81	348	30
Stockholms län.
Norrtälje..............	5 531	1	*	0-2	_	_
Solna.................	30 300	90	62	3o	2-0	47	26	19	2
Sundbyberg............	12 499	2	13	0-2	lo	12	4	8	—
Bo....................	3 356	20	♦	6-0	_	_	_	_
Edebo................	1495	1	_	0-7	_	_	_	_	_
Huddinge.............	15 411	17	4	1-1	0-3	4	4	__	_
Häverö................	4 991	3	_	0-6				_	_
Järfälla...............	3 957	1	9	0-3	2*3	4	3	_	i
Nacka................	10 847	23	17	2-1	1-6	10	8	2	_
Saltsjöbadens kpg......	3 517	1	1	0-3	0-3	1	1	_	_
Sollentuna kpg.........	14 359	4	1	0-3	0-1	1	1	_	_
Spånga ................	12 340	70	8	5-7	0-6	8	8	_	_
Täby.................	6 882	2	1	0-3	0-1	1	1	—	—
Summa	125 485	235	116	1-9	0-9	88	56	29	3
Uppsala län.
Enköping..............	6 912	1	_	0-1	_	_	_	_	_
Uppsala...............	41 779	28	41	0-7	1-0	26	25	—	1
Älvkarleby............	8125	11	19	1-4	2-3	2	2	—	—
Summa	56 816	40	60	0-7	ll	28	27	—	1
Södermanlands län.
Nyköping.............	14 876	13	1	0-9	0-1	1	1	—	—
Nikolai...............	5 968	*	105	_	17-6	69	68	_	1
Västra Vingåker.......	8 627	5	—	0-6	—		—	—
Summa	29 471	18	106	0-6	3-6	70	69	—	1
Östergötlands län.
Linköping.............	45 664	48	25	1-1	0-5	20	10	10	_
Norrköping............	73 564	124	163	1-7	2*2	103	53	50	'' -
Motala lk..............	11476	*	4	—	0-3	2	—	2	—
Summa	130 704	172	192	1-3	1-5	125	63	62	—
Jönköpings län.
Huskvarna............	10 130	_	3	_	0-3	2	1	_	1
Jönköping.............	38 510	67	86	1-7	2-2	75	65	_	10
Nässjö................	10 990	1	—	0-1	—		_	_
Vetlanda..............	4 373	1	1	0-2	0-2	1	i	—	—
Norrahammars kpg.....	4 028	3	—	0-7	—	—	—	—	—
Summa	68 031	72	90	1-1	1-3	78	67	—	11
Kronobergs län.
Växjö.................	16 587	11	2	0-7	0-1 I	2	2	—	—

77

	Invånar-;	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta	Därav
Kommun	antal	sökande	arbets- linjen	under-	utbild-
	V* 1944	31/ /12 1943	S1/i* 1944	81 / /12 1943	31 lii 1944	31/ lii 1944	stöds- linjen	nings-tij alpen
Hovmantorp...........	1857	1	_	0-5	—	—	—	—	—
Södra Sandsjö.........	2 227!	3	—	1-3	—	—	—	—	—
Åseda kpg.............	1710	*	6	—	3-5	6	6	—	—
Summa	22 381	15	8	0-7	0-4	8	8	—	—
Kalmar län.
Kalmar...............	23 324	67	72	2-9	3-1	48	45	—	3
Nybro................	5 6821	7	*	1-2	—	—	16	—	—
Västervik..............	13 149	*	54	—	4-1	16	—	—
Gamleby..............	3063	*	1	—	0-3	—	—	—	—
Misterhult.............	3 849	*	16	—	4-2	12	11	—	1
Summa	49067	74	143	1-5	2-9	76	72	—	4
Gotlands län.
Visby.................	13 216	75	70	5-7	5-3	37	34	—	3
Slite kpg..............	2 045	6	6	2-9	2-9	5	5	—	—
Summa	15 261	81	76	5-3	5-o	42	39	—	3
Blekinge lån.
Karlshamn.............	10 109	10	9	1-0	0-9	2	2	—	—
Karlskrona............	32 467	38	66	1-2	2-0	61	61	—	—
Asarum...............	7194	21	19	2-9	2-6	18	18	—	—
Backaryd..............	1935	*	1	—	0-5	1	1	—	—
Eringsboda............	1865	2	10	1-1	5*4	10	10	—	—
Hasslö................	1490	15	6	10-1	4-0	6	6	—	—
Hällaryd..............	2 567	19	15	7-4	5-8	5	5	—	—
Jämshög...............	3 647	*	1	—	0-3	1	i	—	—
Listerby...............	1830	11	4	6-0	2*2	4	4	—	—
Mörrum...............	4154	33	16	7-9	3-9	16	16	—	—
Sillhövda..............	1972	2	2	1-0	1-0	2	2	—	—
Sturkö ................	1672	26	19	15-6	11-4	19	19	—	—
Tjurkö ................	376	—	2	—	5-3	2	2	—	—
Torhamn..............	2 410	5	—	2-1	—	—	—	—	—
Tving.................	2 573	6	6	2-3	2-3	6	6	—	—
Åryd.................	1851	5	2	2-7	1-1	2	2	—	—
Summa	78112	193	178	2-5	2-3	155	155	—	—
Kristianstads län.
Kristianstad...........	22 384	46	12	2-1	0-5	8	8	—	—
Gråmanstorp...........	4 612	2	—	0-4	—	—	—	—	—
Summa	26996	48	12	1-8	04	8	8	—	—
Malmö stad.......	163116	473	269	2-9	1-6	197	43	148	6
Malmöhus län i övrigt.
Eslöv.................	6 648	16	6	2-4	0-9	5	—	5	—
Hälsingborg...........	64 040	381	141	5-9	2-2	88	8	78	2
Landskrona............	21 978	20	9	0-9	0-4	9	9	—	—
Lund.................	29 849	71	21	2-4	0-7	11	2	9	—
Trelleborg.............	15 098	66	69	4-4	4-G	30	28	2	—
Ystad.................	11 820	24	3	2o	0*3	3	—	3	—

78

	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta		Därav
Kommun	arbets- linjen	under-	utbild-
	7. 1944	31/ lii 1943	“/» 1944	81 / lii 1943	*1 / /ia 1944	81 / /l» 1944	stöds- linjen	nings- hjälpen
Dalby.................	1747	6	5	3-4	2-9
Hällestad..............	805	—	1	_	1*2	1	1	_	_
Kävlinge..............	2 754	9	1	3-3	0-4	—		_	_
Västra Klagstorp.......	1022	5	*	4-9	—	—	—	—	—
Summa	155 767	598	256	3-8	1-6	147	48	97	2
Hallands län.
Falkenberg............	7 010	5	8	0-7	ll	8	8	_	_
Halmstad.............	29 411	24	12	0-8	0-4	12	2	3	7
Varberg...............	10 983	38	58	3-5	5-3	36	34	—	2
Enslöv................	3 761	*	12	_	3-2	12	11	_	1
j Slättåkra..............	2 474	*	3	—	1-2	3	3	—	—
Summa	53 639	67	93	1-2	1-7	71	58	3	10
Göteborgs siad.....	290494	1502	827	5-2	2-8	704	169	501	34
Göteborgs och Bohus län i övrigt.
Lysekil................	5 272	41	34	7-8	6-4	31	24	5	2
Marstrand.............	1252	2	8	1-6	6-4	5	5	—	_
Mölndal...............	16 707	lil	56	6-6	3-4	48	41	7	_
Strömstad.............	2 983	16	41	5-4	13-7	24	24	_	_
Uddevalla.............	18 017	92	84	5-1	4-7	74	60	14	—
Askum................	2192	78	70	35-6	31-9	52	45	7	_
Backa.................	3 040	12	15	3-9	4-9	11	11	—	—
Bottna................	457	7	4	15-3	8-8	3	3	—	_
Brastad...............	3 041	102	66	33-5	21-7	53	46	7	—
Bro...................	2 242	75	55	33-5	24-5	44	36	8	_
Bärfendal.............	428	12	13	28-0	30-4	9	9	_	_
Forshälla..............	1630	*	1	—	0-6	1	1	—	_
1 Foss..................	4168	20	23	4-8	5-5	18	10	8	_
I Grebbestads kpg.......	746	4	9	5-4	12 i	1	1	—	_
| Herrestad .............	1159	*	4	—	3-5	1	1	—	_
1 Hogdal................	1207	26	33	21-3	27-3	24	24	—	—
Håby.................	653	*	1	—	1-5	1	1	—	—
Krokstad...............	1676	*	4	—	2-4	_	_	—	_
Kungshamn...........	2 538	22	22	8-7	8-7	22	22	—	—
j Kville.................	4 267	97	88	22-7	20-6	31	31	—	_
j Lommeland............	666	18	21	27-0	31-5	14	14	—	_
Lur...................	1448	2	—	1-4	_	_	_	_	_
Lyse..................	2 280	55	24	24-1	10-5	20	20	—	—
Malmön...............	1 104	29	13	26-3	11-8	11	11	—	_
Mollösund.............	599	6	7	10-0	11-7	_	_	—	_
Morlanda..............	2 800	4	2	1-4	0-7	2	2	—	—
Näsinge...............	926	51	37	55-1	40-0	26	26	—	—
Partille................	9181	10	9	1-1	1-0	9	9	—	_
Skee..................	4625	lil	96	24-0	20-8	66	66	_	_
Skredsvik.............	1409	3	6	2-1	4-3	6	6	_	_
Smögen...............	1663	1	—	0-6	—			_	—
Stenkyrka .............	3 903	*	1	—	0-3	1	—	—	1
Svenneby ..............	1168	50	42	42-8	36-0	31	31	—	—
Tanum................	4 541	65	58	14-3	12-8	32	32	_	—
Tjärnö ................	1633	2	*	1-2	_	_		_	—
Tossene...............	4 441	159	144	35-8	32-4	113	90	23	—
Västra Frölunda.......	12 253	22	14	1-8	1-1	1	_	1	_
Öckerö.................	6 488	*	8		1-2		—		—
Summa	134 803	1305	1113	9 7	8-3	785	702	80	3

79

Kommun	Invånar- antal 7i 1944	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare |	Antal hjälpta 81/ lii 1944	Därav
arbets- linjen	under- stöds- linjen	utbild-nings-ij alpen
al/i2 1943	”/i. 1944	*7.. 1943	81/ lii 1944 |
Älvsborgs län.
Alingsås...............	10 563	5	7	0-5	0-7	—	—	—	—
Borås.................	50 541	2	2	0-o	0-o	2	1	—	1
Trollhättan............	19 286	19	8	1-0	0-4	8	3	5	—
Ulricehamn............	6 499	2	*	0-3	—	—	—	—	—
Vänersborg............	9 363	30	36	3-2	3-8	21	17	—	4
Åmål ..................	7186	*	15	—	2-1	11	11	—	—
Bengtsfors kpg ........	2 557	87	5	34-o	2-0	5	5	—	—
Fuxerna...............	2 799	47	27	16-8	9-6	—	—	—	—
Kinna.................	4 427	*	4	—	0-9	—	—	—	—
Melleruds kpg .........	1717	—	5	—	2-9	5	5	—	—
Steneby...............	3 874	- *	14	—	3-6	14	14	—	—
Vassända-Naglum......	5 388	3	12	0-6	2-2	12	12	—	—
Summa	124200	195	135	1-6	1-1	78	68	5	5
Skaraborgs län.
Falköping.............	9 328	16	1	1-7	0-1	1	—	1
Hjo...................	2 973	10	*	3-4	—	—	—	—	—
Lidköping.............	12 312	71	23	5-8	1-9	15	1	14	—
Skövde ................	14 746	7	1	0-5	0-1	1	—	—	1
Norra Kyrketorp.......	1038	1	—	1-0	—	—	—	—	—
Töreboda kpg..........	3 066	1	1	0-3	0-3	1	1	—	—
Summa I	43468	106	26	2-4	0-6	18	2	15	1
i Värmlands län.
Arvika................	14 250	>63	58	4-4	4-1	37	23	14	—
Karlstad..............	30688	184	99	6-0	3-2	39	36	3	—
Alster .................	1203	*	1	—	0-8	1	1	—	—
Eda..................	6132	38	23	6-2	3-8	4	2	2	—
Forshaga kpg..........	3 974	*	5	—	1-3	5	5	—	—
Glava.................	2 681	12	11	4-5	4-1	10	2	8	—
Grava.................	2 592	19	—	7-3	—	—	—	—	—
Gräsmark.............	2 935	3	2	1-0	0-7	2	—	—	2
Hammarö.............	6 274	69	24	11-0	3-8	23	23	—	—
Järnskog ...............	2 488	*	1	—	0-4	1	—	—	1
Nor...................	3 367	104	1	30-9	0-3	1	1	—	—
Norra Råda...........	10 855	63	78	5-8	7-2	51	51	—	—
Nyed .................	4 353	*	17	—	3-9	17	17	—	—
Ransäter..............	5 883	75	81	12-7	13-8	37	37	—	—
Sunne lk..............	8 223	5	20	0-6	2-4	17	17	—	—
Säffle kpg.............	7 765	43	20	5-5	2-6	20	14	1	5
Summa	113 663	678	441	5-4	3-9	265	229	28	8
örebro län.
örebro................	56 989	252	143	4-4	2-5	97	78	10	9
Hällefors..............	5 750	2	—	0-3	—	—	—	—	—
Summa	62 739	254	143	4-o	2*3	97	78	10	9
Västmanlands län.
Västerås...............	42 707	2	7	O-o	0-2	—	—	—	—
Summa	42 707	2	7	0-0	0-2	1 —	—	—	—

1 Häri ingå 29 arbetslösa från Arvika landskommun, som den */i 1944 inkorporerades med
Arvika stad.

80

	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-	; Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta		Därav
Kommun	sökande	arbets- linjen	under-	utbild-
	7» 1944	sl/i* 1943	81/ lii 1944	81 / /12 1943	•7» 1944	81/ /12 1944	stöds- linjen	nings- hjälpen
Kopparbergs län.
Falun.................	14 971	2	4	0-1	0-3	3	3	_	_
Hedemora.............	4458	18	6	4-0	1-3	6	6	—	—
Grangärde .............	10 974	*	29	—	2-6	_	_	_	_
Järna .................	7 289	*	2	—	0-3	1	—	—	i
Stora Tuna............	9130	28	—	3-1	—	—	—	—	—
Summa	46822	48	41	1-0	0-9	10	9	—	i
Gävleborgs län.
Gävle.................	40 211	30	34	0-7	0-8	3	2	_	i
Hudiksvall............	7 502	1	25	0-1	3-3	22	22	—	—
| Söderhamn............	9 749	40	27	4-1	2-8	11	11	—	—
Arbrå.................	5 338	*	15	_	2-8	5	5	_	_
Bollnäs lk.............	10 802	*	51	—	4-7	24	24	—	—
Enånger...............	2 537	*	10	—	3-9	—	—	—	—
Hamrånge.............	5 022	21	8	4-2	1-6	8	8	—	—
Njutånger .............	4 291	1	—	0-2	—	—	—	—	—
Norrala...............	2 879	1	1	0-3	0*3	1	1	—	—
Ovansjö...............	8 314	*	21	—	2-5	—	—	—	—
Söderala...............	12 470	22	78	1-8	6-3	68	68	—	—
Summa	109115	116	270	ll	2-5	142	141	—	i
Västernorrlands län.
Härnösand............	13 094	24	8	1-8	0-6	2	1	—	i
Sundsvall..............	19 766	61	83	3-1	4-2	75	75	_	—
Örnsköldsvik..........	6 050	—	4	—	0-7			—	—
Alnö..................	5 559	178	119	32-0	21-4	51	49	_	2
Anundsjö..............	8 397	1	11	0-1	1-3	—	—	—	—
Arnäs.................	5 262	10	41	1-9	7-8	—	—	—	—
Attmar................	2 932	5	7	1-7	2-4	7	7	—	—
Bjärtrå ................	4 598	224	151	48-7	32-8	129	127	—	2
Bodum................	1949	1	—	0-5	—	—	—	—	—
Boteå.................	1492	9	22	6-0	14-7	12	12	—	—
; Dal...................	1182	2	29	1-7	24-5	27	27	—	—
Fjällsjö ...............	2 592	*	1	—	0-4	1	—	—	1
| Gideå .................	2 893	—	3	—	1-0	—	—	—	—
Grundsunda...........	4 261	43	126	10-1	29-6	107	107	—	—
Gudmundrå............	13 549	274	243	20-2	17-9	189	151	26	12
j Hässjö................	3 882	73	lil	18-8	28-6	84	51	31	2
Högsjö................	4 013	142	84	35-4	20-9	69	69	—	—
Indal .................	2 329	—	4	—	1-7	4	4	—	—
Liden .................	2 561	—	8	—	3-1	—	—	—	—
Ljustorp ..............	2 334	14	13	6-o	5-6	12	11	1	—
'' Långsele..............	3 084	12	35	3-9	11-3	24	24	—	—
Njurunda..............	11477	144	94	12-5	8-2	78	76	—	2
Nora..................	3123	76	76	24-3	24-3	68	68	—	—
Nätra.................	6 049	272	77	45-0	12-7	36	36	—	—
Ramsele...............	4 302	—	2	—	0-5	—	—	—	—
Selånger...............	3 659	4	10	ll	2-7	7	7	—	—
Sidensjö...............	2 330	1	10	0-4	4-3	6	6	—	—
Själevad...............	12 300	20	18	1-6	1-5	15	15	—	—
Skog..................	1029	3	2	2-9	1-9	1	1	—	—
Skön..................	13 715	403	260	29-4	19-o	205	152	50	3
Sollefteå lk............	3 751	—	2	—	0-5	—	—	—	—
Styrnäs ...............	1174	12	7	10-2	6-o	6	6	—	—
Stöde .................	5 248 U	—	15	—	2-9	15	15	—	—

81

		Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal	Därav
Kommun	antal	sökande	lij alpta	irbets- linjen	under-	utbild-
		7i 1944	*7» 1943	*7h 1944	”7» 1943	*7u 1944 |	31/ /12 1944	stöds- linjen	nings-tij alpen
	680	1		1-5				_
	4 249	51	43	12-0	10-1	31	31	—	—
	1927	1	17	0-5	8-8	7	7	—	—
Timrå ................	8 301	683	533	82-3	64-2	296	222	70	4
	10119	24	28	2-4	2-8	14	14	—	—
	1117 4 325	6	20	5-4	17-9	16	16	—	—
	55	66	12-7	15-3	51	49	1	1
	1081	7	7	6-5	6*5	7 !	7	—	—
	1754	1		0-6	—	—	—	—	—
	1726	*	16		9-3	11	11	—	—
	1053	_	2	_	1-9	2	2	—	—
	6 505	228	155	35-0	23-8	125	99	23	3
	2 663		8	_	3o	—	—	—	—
	Summa	225436	3 065	2 571	13-6	114	1790	1555	202	33
Jämtlands län.	18 415	2	33	0-1	1-8	11	11
	6 269	2	1	0-3	0-2	_	—	—	—
	Summa	24684	4	34	0-2	1-4	11	11	—	—
Västerbottens	län.	11000	38	48	3-5	4-4	18	18
	5 742	12	14	2-X	2-4	_	—	—	—
	9 680	17	65	1-8	6-7	—	—	—	—
	9 812	*	16	—	1-6	—	—	—	—
	5 921	_	1	—	0-2	—	—	—	—
	4 829	*	51	—	10-6	32	32	—	—
	3 913	16	40	4-1	10-2	39	39	—	—
Sskpllpftfiå lk...........	25178	53	80	2-1	3-2	37	37	—	—
	2152	*	124	—	57-6	—	—	—	—
	14 711	1	4	0-1	0-3	4	1	—	3
	11102	*	35	—	3-2	13	13	—	—
	Summa	104040	137	478	1-3	4-6	143	140	—	3
Norrbottens	län.	9 761	2	31	0-2	3-2	3		3
	15 952	126	109	7-9	6-8	43	34	9	—
	4 694	*	22	—	4-7	1	—	—	1
	21661	2	86	0-1	4-0	37	30	6	1
	2 653	*	72	—	27-1	19	19	—	—
	4 498	2	115	0-4	25-6	57	57	—	—
	18 432	97	lil	5-3	6-0	82	65	17	—
	3 543	*	23	—	6-5	—	—	—	—
	3603	*	4	—	1-1	—	—	—	—
	14 811	71	255	4-8	17-2	176	176	—	—
	11122		117	—	10-5	46	46	—	—
	4 593	*	41	—	8-9	7	—	6	1
	4 845	*	22	—	4-5	22	22	—	—
	14 039	2	133	0-1	9-5	20	20	—	—
	9 076	*	136	—	15-0	17	5	12	—
	5 204	*	40	—	7-7	31	31	—	—
	9 217	1	79	1 0-1	8-B	13	12	—	1
	8 956	*	253	—	28-2	81	81	—	—
	10 266	12	84	1-2	8-2	—	—	—	—
	6 589	6	192	0-9	29-1	5	5	—	—
Summa	183 515	321	1925	1-7	10-5	660	603	53	4

82

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

	Yrkesgrupper	Stockholms stad	Stockholms län	I Uppsala län	Söderman- lands län	Östergötlands län	Jönköpings län	Kronobergs län	I Kalmar län	I Gotlands län	I Blekinge län	Kristianstads län	Malmö stad
1	Jordbruk och skogsbruk...............	11 1 9 1		3			1				2 0		8 8
2 3	Förvaltnings- o. befälspersonal........ Jordbruksarbetare...................	—	3	—	—	1	—	3	1	—
4	Skogsarbetare.......................						2
5	Industri och hantverk ..................	598 117 14 8 15 6 10 12 10 17 5	91 15	29 1	76 26 44	82 6	39 7	6	61 5	16 1 o	114 9		156 q
6	Malmbrytning och metallindustri......
7	Jord- o. stenindustri.................	3	2	1	1	12	59		6
8					l 1		1
9		1	7		3		5			O
10		1	6 1
11			2	1		1
12	Livsmedelsindustri...................		1			1		4	1	1		2
13		1									5 1
14	Läder-, hår- o. gummiindustri........		2		1			1		1
15	Kemisk-teknisk industri..............					6		8 24 15 9 1
16	Byggnadsverksamhet................	396 376 20	74	14 9 5	6	68 68	22 17 5	5	12	50 20 30	1	131 122 9
17		44 30			1
18 19	väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete . .. Kraft-, belysnings- o. vattenverk.....		5
20	Samfärdsel............................	176 150 31 97 26 6 201 163 83 17 30 33 38	4	7	29 27 24	76 66 59 6 10	12 12		42 40 37	8 7			40. 29 1
21		4	7		O
22			5
23				9					11
24				2		o	i	9		11 1 13 10 3
25
26	Handel ...............................	4	7		5	5		5	3 2
27	Affärs- o. lagerarbete................	4	6		4	5		5		1
28					1
29
30
31								2
32	Hotell-, kafé- o. restaurangrörelse.....	—	1	—	i	—	—	i	—	—	3
33 34	Förvaltning, arbetsledning o. fria yrken ..	253 49 43 89 3 69	15	6	i	8	3 1	2	2	—	2	1	12 2
35		1 7
36		1		2	1	1	1		2		4
3/ 38	Undervisning o. vetenskaplig verksamhet Litterär och konstnärlig verksamhet ..	7	1 4	i	6	i	1	1	—		1	6
39		11 6		1
40			1
41		5
42		1
43	Arbete, ej hänfört till annan grupp.......	185 1434	2 116	7		21 192	30 90		28 143	48 76	55 178	9 12	40 269
44	Summa	60	106	8

83

Bilaga 2.

yrkesgrupper och län den 31 december 1944.

lss	X	O	O »■ s 3 a		C/3	<	C*	< £	•§	O p:	p p:	C-4 p:	< SO: CA	z o	Summa
~3 5 0>	Jö	»tebe stal	o* O:?	— < g’o*	_ g SO: 63 3 Cf		n cr *-* o	H	ps SO 3 &	SÖ: 3 er	£ £ CO 1-4 3	— 3 £5: r+ 3 p	— » g8 5- 3 o	»■ Cf 3 %	Hela	därav
=-c CJQ ÖJ	Cl- eo	cjq CO	< CO 2. o eja cr ^ P CO	CJQ CO	CJQ CO	S Cl- eo	e	ET 3 Cl- eo	O *1 CJQ CO	CJQ CO	p> 2 37	3 Cl- eo	c+ r+- 3 CO	r+ O 3 CO	riket	städer	lands- bygd
—	i	1	.	—	—	9	3	—	—	13	185	—	50	274	568	41	527	1
z	i	1	_			4	3			5	3 17	_	4	101	4 163	1 37	3 126	3
—	—	—	1	—	—	5	—	—	—	8	165	—	46	173	401	3	398	4
110	71	434	931	91	17	301	103	4	29	153	1675	28	308	1117	6 639	2 258	4 381	5
15	8	61	12	27	1	53	6	_	18	3	27	—	4	40	465	292	173	6
1	7	16	756	3	—	30	1	—	—	3	12	—	2	14	989	110	879	7
—	7	9	754	3	—	c	1	—	—	—	1	—	2	13	878	82	796	8
2	2	28	14	i	—	20	—	—	—	25	422	—	49	158	755	110	645	9
_	—	19	3	—	—	19	—	—	—	25	422	—	42	139	687	65	622	10
1	12	8	12	24	—	15	1	—	—	83	645	—	57	11	884	49	835	11
22	1	8	8	1	2	3	2	—	—	1	7	—	2	3	82	69	13	12
1	_	9	3	1	_	3	1	—	—	—	1	—	1	—	36	34	2	13
1 11	1	5	_	4	—	2	7	—	—	—	5	—	—	2	60	53	7	14
	_	i	11											1	32	29	3	15
57	40	298	114	30	14	174	85	4	11	38	556	28	184	888	3 324	1509	1815	16
49	29	291	47	8	14	52	78	—	2	15	lil	—	31	238	1 655	1 282	373	17
8	11	7	67 1	22	—	122 1	7	4	9	23	445	28	153 9	650	1 669 12	227 3	1 442 9	18 19
53	4	177	33	3	1	18	4	3	_	37	297	1	48	55	1133	736	397	20
37	4	127	22	3	1	18	4	3	—	36	281	1	46	45	972	608	364	21
27	3	73	12	—	—	8	—	3	—	32	237	—	37	26	628	339	289	22
8	1	43	9	3	1	9	3	—	—	3	38	1	5	18	286	224	62	23
16	—	50	11	—	—	—	—	—	—	i	16	—	2	10	161	128	33	24
1	—	9	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	2	21	17	4	25
11	2	87	2	2	1	9	6	—	—	2	12	—	—	i	379	365	14	26
9	2	71	2	1	1	9	6	—	—	1	12	—	—	i	315	302	13	27
2	—	16	—	—	—	1	1	—	—	—	4	—	—	—	121	117	4	28
—	—	8	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	1	30	29	1	29
2	—	10	1	—	—	4	1	—	—	1	6	—	—	—	62	56	6	30
5	2	37	l	1	1	3	4	—	—	—	2	—	—	—	102	100	2	31
2	—	16	—	1	—	—	—	—	—	1	—	—	—	—	64	63	i	82
7	2	77	—	3	2	5	5	—	3	3	3	1	4	3	423	400	23	33;
z	z	8 11	z	1	z	z	_	_	_	_	1	_	_		04 57	61 54	1 3	34 35
6	—	38	—	2	—	5	—	—	3	—	2	1	1	1	167	159	8	36
—	2	_	_	—	1	—	—	—	—	—	—	—	3		10	6	4	37
1	—	20	—	—	1	—	5	—	—	3	—	—	—	—	127	120	7	88
—	—	5	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—		18	17	1	89
—	—	1 4	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	O 10	8 9	1	40 41
															i	i	—	42
i 75	13	46	146	36	5	99	22	—	9	62	398	4	68	475	1883	776	1107	43
256	93	827	1113	135	26	441	143	7	41	270	2 571	34	478	1925	11044	4 594	0 450	44

84

Bilaga 3.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1944 av arbetslöshetsmedel.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi1	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
s/i	Förbättring av hamnen i Grebbestads kpg, Göteborgs och Bohus län.................................	B	101 000	101 000
	Ytterligare kostnader för anläggning av fiskehamn och lastbrygga vid Malmön, Malmöns s:n, Göteborgs och Bohus län (2,/u 1941)...........................	B	34 000	30 600
	Vatten- och avloppsledningar i Nordanåker och Näs, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län..............	B	108 000	70 200
7/i	1026 Bengtsforsvägen. Omläggning av vägen Bengtsfors —Kråkviken, Älvsborgs län .....................	A	799 085	799 085
	Utförande av etapperna III a och III b av vatten- och avloppsledningsanläggning, Njurunda s:n, Väster-norrlands län..................................	B	380 000	190 000
18/i	Ytterligare kostnader för utbyggnad av vatten- och av-loppsledningsnät, Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län (l2/u 1941, Sl/i 1942) ..................	B	20 000	20 000
20/i	Ytterligare kostnader för anläggning av väg Gerum-Tegneby, Göteborgs och Bohus län (‘/i 1935)1 2.....	B	15 000	15 000
	Ytterligare kostnader för anläggning av väg Lomme-lands kyrka—Svartejan, delarna III och IV, Göte-borgs och Bohus län (20/„ 18/10 1935) 2 ............	B	30 000	30 000
	Utbyggnad av Medborgargatan, delen Trafikgatan— Hellbergsgatan, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län	B	143 000	143 000
	Omläggning och förbättring av allmänna vägen Ånge— Sundsvall, delen Västerlo—Edsta, Stöde s:n, Väster-norrlands län...................................	B	1 103 900	1 103 900
	Omläggning och förbättring av allmänna vägen Sunds-vall—Indal, delen Bjärme—Krånge, Medelpads mel-lersta vägnämndsområde, Västernorrlands län.....	B	782 600	782 600
25/.	Förhöjt statsbidrag till l:a utbyggnadsetappen av vat-ten- och avloppsledningsanläggning i Bovallstranas inre, Göteborgs och Bohus län (16/ls 1943).........	B		22 000
27/i	Fjärde utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled-ningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län ....	B	625 000	468 750
	Vatten- och avloppsledningsanläggning för samhällena Sandö och Lugnviksstrand i Bjärtrå s:n och Klocke-strand i Nora s:n, Västernorrlands län...........	B	800 000	622 500
	Anläggning av väg från allmänna vägen vid Skagshamn till Skeppsmalens fiskeläge, Grundsunda s:n, Väster-norrlands län...................................	B	159 600	159 600

1 A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = » » Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

C = » » Järnvägsstyrelsens regi.

D= » ■> Riksantikvarieämbetets regi.

2 Tidigare bedrivet som statskommunalt reservarbete sedan som statskommunalt beredskapsarbete.

85

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Avloppsledningar i Lundvallen och Solbacken samt vatten- och avloppsledningar i Glöden och Torpet, Timrå s:n, Västernorrlands län...................	B	450 000	292 500
8l/i	Ytterligare arbeten å vatten- och avloppsledningsnät i Kalix m:e, Norrbottens län (s/a 1943).............	B	19 000	Ii 13 300
*/.	Ytterligare kostnader för anläggning av fiskehamn vid Halvön, Tanums s:n, Göteborgs och Bohus län (“/. 1941)......................................	B	10 000	9 500
ul,	Vatten- och avloppsledningar i Karlsborg och Näsbyn, Nederkalix s:n, Norrbottens län..................	B	360 000	252 000
*•/.	Omläggning av vägen Uddevalla—Svinesund, delen Uddevalla stadsgräns—Torp km 0/880—2/400, Göte-borgs och Bohus län............................	B	485 000	485 000
	Vatten- och avloppsledningar i Angsta, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län.............................	B	140 000	91 000
Va	Omläggning av delen Backa—Uleberg av vägen Dalen— Uleberg, Göteborgs och Bohus län ...............	B	96 000	96 000
V.	1041 Bockabovägen. Anläggning av väg Lyckebyån— allmänna vägen Gullabo—Vissefjärda, Kalmar län	A	409 300	409 300
	1040 Ledjavägen. Anläggning av väg Holmsjö—Ledja, Blekinge län...................................	A	1 026 200	1 026 200
	Fjärde utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled-ningar i Sköns s:n, Västernorrlands län..........	B	430 000	258 000
	Ytterligare kostnader för och ytterligare arbeten å tredje etappen av vatten- och avloppsledningsan-anläggning, Sköns s:n, Västernorrlands län (“/, 1942)	B	150 000	120 000
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i stadsdelen Ringen på Koön, Marstrands stad (6/u 1941)..........................................	B	98 000	98 000
	Anläggning av fiskehamn i Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län.................................	B	150 000	135 000
	Tillfartsvägar till bro över Ljustorpsån på vägen Åsäng—Frötuna, Västernorrlands län.............	B	140 000	140 000
	1033 Nylandsvägen. Anläggning av väg Nyland—Fors— Mjäla, Själevads s:n, Västernorrlands län.........	A	198 100	198 100
	1034 Dekarsövägen. Anläggning av väg från vägen Id-byn—Örnsköldsvik till Dekarsön, Västernorrlands län	A	137 300	137 300
	1035 Brunnsnäsvägen. Anläggning av väg från Brunns-näs till Faresta, Västernorrlands län.............	A	229 900	229 900
	Omläggning och förbättring av vägen Välsta—Harm-ångers sockengräns, Gävleborgs län...............	B	815 000	815 000
	Omläggning och förbättring av allmänna vägen Veda— Ytterlännäs sockengräns, delen Lunde—Sprängs-vikens station, Ådalens nedre vägnämndsområde, Västernorrlands län.............................	B	727 100	727 100
	Omläggning och förbättring av vägen Svedje—Hällsjö, delarna km 0/210—0/590, 2/495—3/650 och 8/960— 10/530, Västernorrlands län......................	B	780 000	780 000
	Omläggning och förbättring av vägen Sollefteå—Jun-sele, delen Remsle—Björkäng, Västernorrlands län	B	898 000	898 000

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 309. 6

86

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Omläggning och förbättring av vägen Sollefteå—Bisp-gården, delen Långsele—bron över Bäckingsån (Lapp-kroken), Ådalens övre vägnämndsområde, Väster-ternorrlands län................................	B	1 392 200	1 392 200
au	Anläggning av hamnspår till Grötö, Lysekils stad ....	B	200 000	180 000
	Vatten- och avloppsledningar i egnahemsområdet Haget -—Munkåsen inom Munkfors m:e, Värmlands län ..	B	466 000	139 800
	Tredje utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled-ningsanläggning, Säbrå s:n, Västernorrlands län ..	B	350 000	245 000
	Huvudvattenledning från Vivsta—Näs till Sörberge samt vatten- och avloppsledningar i Sörberge och Berglunda m. m., Timrå s:n, Västernorrlands län .	B	602 000	361 200
	Anläggning av hamn vid Obbola by, Holmsunds s:n, Västerbottens län...............................	B	99 000	89 100
*•/,	Ytterligare arbeten å tredje utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsledningsanläggning, Sköns s:n, Västernorrlands län (12/a 1942, */3 1944)...........	B	36 400	25 480
■/«	Ytterligare arbeten å fjärde etappen av vatten- och av-loppsledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län (”A 1944) ..................................	B	98 000	73 500
	Ytterligare arbeten å första utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsledningsanläggning i Bjästa och Förnätra, Nätra s:n, Västernorrlands län (le/12 1943)	B	124 000	74 400
1	Ytterligare arbeten å vatten- och avloppsledningsan-läggning i Köpmanholmen, Nätra s:n, Västernorr-lands län C1/. 1941, 1J/i. 1942)...................	B	53 000	31 800
v.	Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppslednings-anläggning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län......	B	171 000	128 250
	Utförande av etapperna Ille, Illd, Ille och Ilig av vatten- och avloppsledningsanläggning, Njurunda s:n, Västernorrlands län.........................	B	410 000	205 000
,7/.	Arbeten å 1027 Barkarby flygfält, Stockholms län ...	A	550000	550 000
*■/.	Omläggning och förbättring av allmänna vägen å norra sidan av Ångermanälven mellan Bjärtrå sockengräns och Multrå sockengräns delen Tybränn—Lännäs, km 15/965—17/470, Västernorrlands län..............	B	253 000	253 000
	Omläggning av södra tillfartsvägen till bron över Ljungan vid Byforsen, Västernorrlands län......	B	94 300	94 300
	1036 Ödenvägen. Anläggning av väg från Godmark till kustlandsvägen vid Öden, delen km 8/000—9/526, Själevads och Arnäs vägnämndsområde, Väster-norrlands län...................................	A	120 000	120 000
	Ytterligare arbeten å 918 Bjästavägen, Västernorrlands län (''/, 1941)...................................	A	18 000	18 000
	Omläggning och förbättring av vägen Docksta—Risnäs, delen km 0/000—4/560, Nätra och Nordingrå väg-nämndsområde, Västernorrlands län..............	B	609 600	609 600
*7.	Omläggning av vägen Umeå—Holmsund, delen Botnäs —Lövön, Västerbottens län......................	B	163 000	163 000
•v.	Omläggning och förbättring av allmänna vägen Karl-stad''—Filipstad, delarna Allström-—Forsnäs-—Getebol —Krakerud (Alstervägen), Värmlands län ........	B	2 445 000	2 445 000

87

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
3V.	Utvidgningsarbeten vid Sundsvall—Härnösands flyg-plats, Västernorrlands län.......................	A	700 000	700 000
3u	Anläggning av väg Östra Rörvik—Amhult, Askums s:n, Göteborgs och Bohus län....................	B	170 000	170 000
V5	Omläggning av vägen Tanums kyrka—Tyft, km 4/340 —6/710, Göteborgs och Bohus län................	B	250 000	250 000
	Vatten- och avloppsledningar i Lästa by, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län.........................	B	123 000	79 950
	1056 Örslösavägen. Omläggning av väg Lidköping— Tun, delen Lidköpings stadsgräns—Norra Kedum, Skaraborgs län.................................	A	1 115 600	1 115 600
13/«	Ytterligare arbeten å 719 Arnäsvägen, Västernorrlands län (•/, 1934)...................................	A	60 000	60 000
”/.	Anläggning av väg, på södra sidan av statsbanan Sundsvall—Ånge från allmänna vägen vid Tova till Sundsvalls stad, delen inom Medelpads mellersta väg-nämndsområde, Västernorrlands län.............	B	1 626 000	1 626 000
	Tillfartsvägar till viadukt i Oxelösunds m:e, Söderman-lands län......................................	B	155 300	155 300
	Anläggning av väg mellan Ånga och Helgö, Söderman-lands län ......................................	B	843 800	843 800
	Omläggning av väg Djupedal—Stora Berg, Göteborgs och Bohus län.................................	B	158 900	158 900
	Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Göte-borg—Torslanda inom Björlanda och Torslanda s:nar, Göteborgs och Bohus län (20/2 1941, 17/8 1942, 10/9 1943)	B	27 000	27 000
	Omläggning av väg Berga—Rörvall—Säm, Göteborgs och Bohus län.................................	B	310 000	310 000
	1055 Fanbyvägen. Anläggning av väg Husum—Fanby-viken, Västernorrlands län.......................	A	396 900	396 900
	Omläggning och förbättring av vägen Sundsvall— Härnösand, delen Märlo—Sörberge, jämte förbindelse-vägar, Västernorrlands län......................	B	844 500	844 500
	Ytterligare arbeten å 1036 Ödenvägen,Västernorrlands län (“/, 1944)..................................	A	379 000	379 000
V.	Omläggning av vägen Kärr—Grohed, delen km 2/887— 3/900, Göteborgs och Bohus län.................	B	190 000	190 000
	Omläggning och förbättring av vägen Söderala—Söder-hamn, km 0/000—2/760, Gävleborgs län...........	B	300 000	300 000
	Omläggning av vägen Lilltjära—Kilafors—Hanebo exkl. delen närmast Hanebo med däri ingående väg-port, Gävleborgs län............................	B	800 000	800 000
	Omläggning av vägen Arbrå—Orbaden, Gävleborgs län	B	400 000	400 000
	Omläggning och förbättring av allmänna vägen från Vik i Torsåkers s:n till Ärsta i Dals s:n, delen km 0/000—4/225, Ådalens övre vägnämndsområde, Väs-ternorrlands län................................	B	349 300	349 300
	1058 Norrvågevägen. Anläggning av väg Norrvåge— Dals by—Domsjö, Själevads s:n, Västernorrlands län	A	250 000	250 000
	Anläggning av väg Alfredshem—Ås inom Själevads s:n, Västernorrlands län.............................	A	600 000	600 000

88

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Ytterligare arbeten å 1033 Nylandsvägen, Västernorr-lands län (ls/3 1944)............................	A	300 000	300 000
	Omläggning och förbättring av vägen Svedje—Hällsjö, delarna km 0/020—0/210, km 0/590—2/495, km 3/650— 8/960 samt km 10/530—10/860, Väster-norrlands län...................................	B	847 800	847 800
	Anläggning av väg Öd—Mjövattnet, delen öd—bron över Kramforsån, Västernorrlands län............	B	300 000	300 000
	Omläggning av väg Ovansjö—Skatan, Västernorrlands	B	400 000	400 000
	Omläggning och förbättring av allmänna vägen Vik —Ärsta, delen km 4/225—5/987, Västernorrlands	B	150 000	150 000
s7.	Omläggning och förbättring av norra vägen Ånge— Sundsvall, delen Byn—Hångsta, Medelpads västra vägnämndsområde, Västernorrlands län...........	B	581 900	581 900
71	Ytterligare arbeten å omläggning och förbättring av vägen Umeå—Holmsund, delen Rotnäs—Lövön, Västerbottens län (!7« 1944) ....................	B	130 000	130 000
*7 7	Ytterligare kostnader för omläggning av allmänna vägen Dingle—Fjällbacka, delen Sjöröd—Fjällbacka, Göteborgs och Bohus län (“/« 1941, “/io 1943).....	B	85 000	85 000
	Utbyggnad av Medborgargatan, delen Hellbergsgatan— Korstavägen, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län	B	159 700	159 700
	Omläggning och förbättring av vägen Umeå—Skellefteå, delen Bygdeå sockengräns—Gumboda, Västerbottens	B	269 000	269 000
*7.	Ytterligare arbeten å Sundsvall—Härnösands flygplats, Sundsvalls stad (2t/4 1944).......................	A	1 000	1000
■7.	Omläggning och förbättring av allmänna vägen från Mörmon till Hovlanda på Hammarön, Värmlands län	B	466 000	466 000
	Omläggning och förbättring av vägen Karlstad—Säffle, delen km 0/000—2/157, Värmlands län...........	B	432 000	432 000
	Omläggning av de mellan km 0/000—0/900 samt km 4/280—10/000 belägna delarna av väg från Njurunda-bommen till Björkön, Västernorrlands län........	B	272 800	272 800
	Omläggning och förbättring av riksvägen Örnsköldsvik ■—Umeå, delen Norrbyn—Hörnefors, Västerbottens	B	623 700	623 700
*7.	Ytterligare arbeten å 935 Gålövägen, Stockholms län (*7. 1941)......................................	A	38 700	38 700
7.	Anläggning av väg från allmänna vägen vid Bogslöts skola till Hummelviks brygga, Södermanlands län	B	197 500	197 500
	Anläggning av väg Brygge—Runden—Stranderängs bro, Göteborgs och Bohus län........................	B	879 600	879 600
	Anläggning av väg från Svanö färjläge till den s. k. Korpbergskajen, delen km 0/000—1/720, Västernorr-lands län......................................	B	193 700	193 700
	Omläggning av allmänna vägen från Skullersta till Klockestrand, Västernorrlands län................	B	1 034 700	1 034 700

89

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Förlängning av Kramfors AB:s industrispår vid öd, Västernorrlands län.............................	C	345 000	247 000
	Ytterligare kostnader för kajanläggning vid Stornäset på Alnö, Västernorrlands län....................	B	92 000	92 000
	Anläggning av väg Degerön—Bockholmen, Väster-bottens län.............................-.......	B	253 000	253 000
■7.	Ytterligare arbeten å Kalvö fiskehamn, Tanums s:n, Göteborgs och Bohus län (24/« 1941, 2/z 1944).......	B	20 000	19 310
	Omläggning och förbättring av vägen Ljusne—Söderala, delen km 0/720—3/000, Gävleborgs län..........	B	191 000	191 000
	Omläggning och förbättring av kustlandsvägen Härnö-sand—Örnsköldsvik, delen Härnösands stadsgräns— Saltvik i Säbrå s:n, Västernorrlands län..........	B	669 900	669 900
	Vattenledningar inom Hörnefors m:e, Västerbottens län	B	212 000	84 800
s7.	Ytterligare kostnader för färdigställande av vatten- och avloppsledningsanläggning, Högsjö s:n, Västernorr-lands län 1941).............................	B	750 000	750 000
	Ytterligare kostnader för bro över Ångermanälven vid Sandö, Västernorrlands län (ao/7 1937, 31/a 1938, 20/» 1940) ..........................................	B	835 000	555 000
Vig	Anläggning av väg från vägen Bollsta—Forsed—Sollef-teå vid Forsed till vägen Kramfors—Mjövattnet vid Sjöbosjön, Västernorrlands län..................	B	792 000	792 000
	Omläggning och förbättring av norra vägen Ånge— Sundsvall, delen Tuna sockengräns—Nedansjö järn-vägsstation, Medelpads mellersta vägnämndsområde, Västernorrlands län.............................	B	632 000	632 000
	Ytterligare kostnader för vägen Fiskja—Ramsjö—Öst-by, delen km 6/568 i Ramsjö—13/100 i Fiskja, Väster-norrlands län (nli 1942)........................	B	129 900	>157 940
6/io	Omläggning av spårvägen Sundsvall—Skönvik, delen km 10/070—-12/100, Sköns s:n, Västernorrlands län	A	499 000	324 350
''7x0	Omläggning av väg Slottet—Övertun, Göteborgs och Bohus län.....................................	B	118 400	118 400
	Omläggning och förbättring av vägen Matfors—Sörfors, delarna km 0/000—3/900 samt km 6/070—6/800, Medelpads mellersta vägnämndsområde, Västernorr-lands län......................................	B	510 200	510 200
Vu	Förlängning av flygstråk B vid F 8, Barkarby, Järfälla s:n, Stockholms län.............................	A	862 000	862 000
	Ytterligare arbeten å 964 Vägershultsvägen, Krono-bergs län (4/s 1942).............................	A	115 000	115 000
lil 111	Omläggning av vägen Fjällbacka—Jored—Hamburg-sund, Göteborgs och Bohus län..................	B	868 500	868 500
16/ 111	Omläggning av vägen Stene—Dyne på huvudvägen Uddevalla—Svinesund, Göteborgs och Bohus län...	B	490 000	490 000
	Anläggning av väg Sträkan—Rödupp, Norrbottens län	B	580 000	680 000

1 Därav 28 040 kr. utgörande vägdistriktets andel i totalkostnaderna för arbetet, vilken ej
erlagts vid vägväsendcts förstatligande.

90

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
24/ lil	Konservering av Mörby slottsruin, Fasterna s:n, Stock-holms län (l*/, 1933, 13/, 1934, 13/„ 1935) ..........	D	>3 612	l3 612
	Anläggning av väg Fjällbacka—Vétterberget—Lersten, Göteborgs och Bohus län........................	B	191 500	191 500
27/ 111	Utbyggnad av en vatten- och avloppsledningsanlägg-ning för Bergnäset, Nederluleå s:n, Norrbottens län	B	200 000	120 000
30/ 111	Andra utbyggnadsetappen av en vatten- och avlopps-ledningsanläggning, Nederkalix s:n, Norrbottens län	B	1 000 000	700 000
	1057 Piteälven. Flottledsarbeten, Norrbottens län ...	A	593 600	593 600
el lii	Omläggning av vägen Tanums kyrka—Tyft—Naverstad, delen km 0/000—4/340, Göteborgs och Bohus län ..	B	318 400	318 400
	Ytterligare kostnader för färdigställande av första ut-byggnadsetappen av vatten- och avloppsledningsan-läggning i Bjästa och Förnätra, Nätra s:n, Väster-norrlands län (16/1,, 1943, s/4 1944)................	B	47 000	47 000
20/ /12	Servisledningar för vatten och avlopp inom Hamburg-sund, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län (12/121941, 18/io 1943) .....................................	B	37 000	29 600
	Flyttning av elektriska ledningar på vägen Ludvika— Smedjebacken, Kopparbergs län..................	B	20 000	20 000
	Omläggning och förbättring av vägen Söderala—Söder-hamn, delarna km 2/760—4/445 och km 4/445 —5/260 exkl. viadukt vid sekt. 4/790, Gävleborgs län............................................	B	535 000	522 000
22/ lii	Vatten- och avloppsledningar för Näske by, Nätra s:n, Västernorrlands län.........................	B	379 000	227 400
	Vatten- och avloppsledningar för centrala delen av Vivsta-Näs m:e, Västernorrlands län............	B	330 000	198 000
23/ lii	1068 Krångforsvägen. Omläggning av vägen Skellefteå •—Bastuträsk, delen vid Krångfors, Västerbottens län............................................	A	200 000	200 000
	Summa		51336 997	47 820927

1 Efter slutförande av arbetena å Öjebro landsvägsbro återstående medel, som enligt K.
Maj:ts beslut få disponeras.

91

Bilaga 4.

Förteckning över år 1944 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions regi.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1933 a7i	461 Valdemarsviksvägen. Anläggning av väg Långråd-na—Söderköpingsvägen vid Östergötlands läns gräns samt omläggning av vägen Långrådna—Hulta, Kal-	1237 139	1 166 687	47 500
1941 6A	935 Gålövägen. Anläggning av väg från Dalarö till flott-	589 489	589489	23052
22/n	995 Ryhålevägen. Omläggning och förbättring av vä-gen Trensum—Halahult, delen inom Åryds s:n, Bie-	124 947	124 947	6 847
1942 S1/i	965 Grisslehamnsvägen. Omläggning och förbättring av vägen Edeby—Grisslehamn, delen mellan Tomta och Grisslehamn, Stockholms län .................... Summa	171163 2122738	154 612 2035735	10 282 87 681

i

92

Bilaga 5.

Förteckning över år 1944 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.1

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1935 */i	Anläggning av väg Gerum—Tegneby, Göte-borgs och Bohus län.....................	71 062	54 760	7 059
	Anläggning av väg Lommelands kyrka— Svartejan, Göteborgs och Bohus län.....	171 554	120 880	17 598
1937	Förbättring av statens fiskehamn vid Stens-hamn, Blekinge län.....................	94 600	94 600	4 612
»°/,	Bro över Ångermanälven vid Sandö jämte till-fartsvägar, Västernorrlands län...........	4 945 000	4 237 200	165 650
1938 */.	Ombyggnad av hamnen vid Alvik på Alnön, Västernorrlands län.....................	115 700	104 130	3 078
1941 ,0/>	Omläggning av vägen Göteborgs stadsgräns— Torslanda flygfält, Göteborgs och Bohus län	874 712	778 812	32 500
	Fiskehamnsanläggning vid Halvön, Tanums s:n, Göteborgs och Bohus län............	128 550	122 450	3112
“lii	Utvidgning av Björkö fiskehamn, Öckerö s:n, Göteborgs och Bohus län................	424 450	386 200	19 795
1943	Fiskehamn i Hasselösund, Smögens s:n, Göte-borgs och Bohus län....................	191 100	171 990	2 491
	Summa	7 016 728	6 071 022	255 895

1 Samtliga arbeten bedrevos i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

*

93

Bilaga 6.

Förteckning Öyér statskommnnala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1944 av arbetslöshetsmedel.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor1
6/i	Terrasserings- och utlyllnadsarbete för Västerbrunns- och Tomte-gatorna, Jönköpings stad............................... Anläggning av Basgränd och Skogsgatan samt nedläggning av vatten- och avloppsledningar i Basgränd och kvarteret Sol-tjädern, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län............	28 000 102 000	* 66 300
wh	Vatten- och avloppsledningar i Kilavägen inom Annelund, Säffle köping, Värmlands län.................................	16 000	3 200
	Vattenledning till Nylands skola, Njurunda s:n, Västernorrlands	5 000	*
	Utbyggnad av vatten- och avloppsledningar, Skönsmons m:e, Västernorrlands län....................................	43 000	27 950
	Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från all-männa vägen Bollstabruk—Forsed till enskilda vägen Angsta —Högsta, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (2,/u 1941, 28 /__. ........................................	15 760	7 880
20 11	Nyanläggning jämte breddning av redan befintlig del av Fabriks-vägen utmed Hammarby industriområdes södra sida mellan gamla Dalarövägen och Sicklaslussen, Stockholms stad ....	1 454 000	290 800
	Återstående sprängning vid Fåfängan (Masthamnen öster örn tunnelmynningen), Stockholms stad......................	582 000	116 400
	A vplanering av kvarteret Fabriksmässen inom södra Hammarby-hamnen, Stockholms stad...............................	470 000	94 000
“Il	Kulvertering av viss del av Bävebäcken, Uddevalla stad......	76 700	23 010
	Anläggning av enskild utfartsväg i Geresta Iram till allmänna vägen i Stavred, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län.........	26 400	13 200
	Anläggning av väg samt vatten- och avloppsledningar inom Brunne egnahemsområde, Gudmundrå s:n, Västernorrlands	9 600	*
"Il	Anläggning av trafikled väster örn Pildammsvägen mellan Söder-torpsgatan och S:t Johannesgatan samt nedläggning av vatten-och avloppsledningar, Malmö stad.......................	510 325	342 065
	Anläggning av väg mellan Söderhamn och Östanbo, delen km	288 000	273 600
“Il	Ytterligare kostnader för anläggning av vatten- och avloppsled-ningar i Trafikgatan m. fl. arbeten, Skönsbergs m:e, Väster-norrlands län (31/3 1938)................................	27 905	25113
	Ytterligare kostnader för vissa gatu- och ledningsarbeten, Sköns-bergs m:e, Västernorrlands län (I5/7 1938)................	5 218	4 696
	Ytterligare kostnader för anläggning av Torggatan m. fl. arbeten, Skönsmons m:e, Västernorrlands län (uh 1938)............	14 685	13 216
	Ytterligare kostnader för anläggning av ny idrottsplats, Nylands m:e, Västernorrlands län {“!■, 1939, 80/i 1942).............	3 200	1 600

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa lall även årskostnadsbidrag, som lastställes först elter
årets utgång.

* Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.

94

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
V*	Omläggning av Bygärdesbäcken inom områdena söder om och invid Avos, Örebro stad................................	48 000	9 600
	Huvudavloppsledning till Adolfsberg och Ånsta på delen Ekäng —Bondsättersvägen, örebro stad........................	72 000	14 400
	Utschaktning i järnvägsslänt för åstadkommande av bättre sikt i plankorsning vid Skråmsta vattenverk mellan järnvägen Örebro—Svartå och vägen Karlslund—Ånsta, Örebro stad	6 400	1 280
	Utläggning av väg för renhållningsverket, örebro stad......	37 000	7 400
	Iordningställande av Karlaparken, Örebro stad.............	42 000	8 400
	Avloppsledning i del av Kastellgatan, Härnösands stad......	19 500	5 850
	Anläggning av väg från allmänna vägen vid Skatans fiskeläge till allmänna vägen vid Björkön på delen Skatan—Myrbodarna, Njurunda s:n, Västernorrlands län.......................	14 300	7 150
	Enskild väg från allmänna vägen Maj—Ortsjön vid Skärsätt till bron över sjön Norrbjörken vid Baggböle, Njurunda s:n, Västernorrlands län....................................	18 400	9 200
*/.	Om- och utbyggnad av kajerna vid järnvägsbassängens norra sida fram till stora hamnkajen, Sundsvalls stad...........	1 720 000	860 000
•/.	Anläggning av enskilda vägar från Stora Bandsjöns skola till dels Lillhamsta, dels Knipans by på allmänna vägen Timrå—-Strömås, Timrå s:n, Västernorrlands län.................	33 600	16 800
l%	Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsledningsanläggning, Hässjö s:n, Västernorrlands län..........................	325 000	243 750
sl/2	Fortsatt utvidgning av Bromma flygfält, Stockholms stad ....	1 930 000	1 544 000
J5/a	Terrasseringsarbeten för industrispåranläggning i stadsdelen Näset, Södertälje stad..................................	87 500	17 500
	Terrasseringsarbeten för breddning av Huskvarnavägen m. m., Jönköpings stad.......................................	15 000	3 000
	Utfyllnad och terrassering av delar av Barnhemsgatan och inre Ljungarumsvägen, Jönköpings stad......................	34 000	6 800
	Stenbrytning och stenskärvning å c:a 8 500 mz mark vid Gryby-vägen, Eslövs stad.....................................	12 200	2 440
	Parkanläggningar vid Norra stationen, Halmstads stad ......	13 000	2 600
	Enskild väg från vägen Kallstorp—Berg vid Branneby till all-männa vägen Fjällbacka—Dingle vid Humlekärr, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län...............................	33 000	16 500
	Avloppsledning i Öd, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län ...	3 500	2 100
	Reningsverk och rörledningar för avloppsvatten vid Saltsjö-Duv-näs, Nacka s:n, Stockholms län.........................	79 000	15 800
	Avloppsledning i Hedeområdet, Kinna s:n, Älvsborgs län ....	12 000	2 400
	Utläggning av del av Virkesvägen, Örebro stad.............	11300	2 260
	Utläggning av del av Anstorpsvägen, Örebro stad..........	4 700	940
	Regnvattensledning i del av Sjövägen, Örebro stad.........	21 000	4 200
	Enskild väg från Hosjö by till Flattoms by, Högsjö s:n, Väster-norrlands län..........................................	40 000	20 000
	Enskild väg mellan Hundsjö och Stornäset, Högsjö s:n, Väster-norrlands län..........................................	20 900	10 450
V.	Omläggning av östra infartsvägen, delen km 0/200—2/235, Strömstads stad.......................................	420 000	399 000

95

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
"/.	Fortsatt utbyggnad av rullningsbanor å Allbergs segelflygplats, Falköpings stad........................................	45 500	45 500
	Vatten- och avloppsledningar i Rolfserudsgatan, Säffle köping, Värmlands län.........................................	25 500	5 100
	Avloppsledning Alaska—Kolsängsbron—Kyrkviken, Gudmund-rå s:n, Västernorrlands län..............................	29 000	17 400
	Vatten- och avloppsledningar i Moreliusgatan m.fl. gator i Sköns-bergs m:e, Västernorrlands län..........................	150 000	90 000
	Planering av Laggarbergs skolgård, Timrå s:n, Västernorrlands	17 633	10 200
	Anläggning av skjutbana och skyttepaviljong, Timrå s:n, Väster-	36 758	21 540
2SU	Vatten- och avloppsledningar inom Kallkälldalens egnahemsom-råde i Hagfors m:e, Värmlands län......................	246 000	73 800
	Avloppsledningar inom Skidstaområdet i Domsjö, Själevads s:n, Västernorrlands län....................................	150 000	45 000
	Avloppsledningsarbeten i Hörnett, Varvet och Sund, Själevads s:n, Västernorrlands län................................	45 000	13 500
*7»	Ombyggnad av motorbåtshamnen vid renhållningsverket, Örebro	21 000	4 200
’U	Sex st. branddammar, Härnösands stad....................	51 600	15 480
	Utvidgning av tomterna vid Rude och Harvs skolor, Attmars s:n,	9 000	6 300
	Restaurering av Bjärtrå kyrka samt inredning av bisättningsrum under gravkapellet, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län.......	33 000	24 750
	Ombyggnad av stenmur vid Nätra kyrkogård, Nätra s:n, Väster-norrlands län..........................................	10 020	*
7«	Cykelvägar utmed stora infartsvägen, Västerviks stad.......	42 000	39 900
	Nybyggnad för sjukhem vid Njurunda s:ns ålderdomshem, Väs-	315 600	100 000
“/«	Ytterligare arbeten för sjömanshemmet, Göteborgs stad (8/10 1941) .................................................	9 485	9 485
	Iordningställande av del av Södermalmsgatan m. m., Mölndals	45 000	13 500
	Vatten- och avloppsledningar i Björkliden samt avloppsled-	54 000	16 200
	Vatten- och avloppsledningar i samt färdigställande av Nor-strömsgatan inom Ljungsbergs område, Åmåls stad.......	86 000	17 200
	Lekplan vid östra folkskolan, Hudiksvalls stad.............	15 300	6 120
	Ytterligare arbeten å omläggning av avloppsnätet inom mellersta stadsdelen söder örn Söderhamnsån m. m., Söderhamns stad ("U 1943).............................................	7 000	2 800
	Avloppsledning i del av Brunnshusgatan, Härnösands stad ....	6 700	2 010
	Breddning för Kastellgatan och Rosenbäcksallén, Härnösands stad..................................................	6 000	1 800
	Omläggning av terrassmuren omkring Bjärtrå kyrkogård samt planering av del av kyrkogården, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län...................................................	9 350	7 012

96

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Njurunda—Sör-fors till Råna i Hälljums by, Njurunda s:n, Västernorrlands län	18 900	9 450
	Planering av Vapelnäs skoltomt, Njurunda s:n, Västernorrlands län ..................................................	24 350 17 000	*
	Sex st. branddammar, Stöde s:n, Västernorrlands län.......	11 000
	Lekplan vid Vivsta skola, Timrå s:n, Västernorrlands län.....	70 000	42 000
	Ytterligare arbeten å tredje utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsledningsanläggning, Tuna s:n, Västernorrlands län ..	147 000	95 550
"U	Utvidgning av vatten- och avloppsledningar till kvarteren Gropen och Flarken, Nylands m:e, Västernorrlands län..........	25 000	*
	Utvidgning av vatten- och avloppsledningar i Lästa by, Ytter-lännäs s:n, Västernorrlands län..........................	42 000	*
“It	Ytterligare kostnader för vattenverk jämte tillhörande lednings-nät, Njurunda s:n, Västernorrlands län (21/i 1936).........	61 455	30 727
	Huvudvattenledning med därtill hörande serviser, Tuna s:n, Västernorrlands län....................................	33 920	22 048
	Iordningställande av Hantverksgatan—Bagaregatan inom Oskar-ströms m:e, Hallands län...............................	24 700	9 880
	Förbättring av gator och vägar inom Edsvalla samhälle, Nors s:n, Värmlands län.....................................	15 120	*
	Friluftsbad i Flogsta, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län ....	90 000	54 000
	Planering av gårdsplanen vid pensionärshemmet i Gångvikens m:e, Västernorrlands län................................	28 500	17 100
“U	Terrassering, dränering och ledningsarbeten för idrottsplan inom kvarteret Bjälken, Sundsvalls stad.......................	16 500	3 300
	Bad- och tvättinrättning i Strömnäs, Gudmundrå s:n, Väster-norrlands län..........................................	196 750	118 050
	Anläggning av gatorna nr 4 och nr 6 i Gångvikens m:e, Väster-norrlands län..........................................	26 000	15 600
	Anläggning av Bragegatan samt vatten- och avloppsledningar i Brage- och Skolgatorna, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län	59 000	35 400
	Avloppsledning i Yttre Ursviken, Skelleftestrands m:e, Väster-bottens län...................................	25 070 490 000	12 535 392 000
V.	Fortsatt utvidgning av plattformen inom hangarområdetå Brom-ma flygplats, Stockholms stad...........................
	Iordningställande av körvägar mellan Virginsgatan och Ap-slätten samt Stora Torp och Stora Delsjön, Göteborgs stad	53 500	10 700
	Iordningställande av bilväg från vattenverket vid Delsjön till den s. k. skidteknikbacken vid Delsjön, Göteborgs stad.....	18 000	3 600
	Skogsodlings- och skogsröjningsarbeten inom stadens skogar, Göteborgs stad.........................................	50 000	10 000
	Iordningställande av badplats inom Delsjökomplexet, Göteborgs stad......................................	10 000 63 600	2 000 12 720
	Vändslinga för omnibusar vid samt gång- och cykelväg inom Lillebybadet, Göteborgs stad............................
V.	Planeringsarbeten å Sköns och Byns kyrkogårdar, Sköns s:n, Västernorrlands län....................................	64 200	38 520
	Anläggning av gata, Bureå m:e, Västerbottens län...........	14 600	*

97

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
54 948	*
56 000	42 000
21500	6 450
335 000	268 000
733 000	146 600
304 651	243 721
26 800	5 360
3 500	700
4 700	2 350
10 000	3 000
10 700	6 420
19 000	9 500
52 300	31 380
105 000	63 000
43 200	21600
65 000	13 000
37 600	18 800
60 000	30 000
29 000	21 750
42 000	27 300
29 695	14 546
17 800	9 620
1 573 000	314 600

ul,

Anläggning av odlings- och ägovägar inom Harrsjöns torrläggningsföretag,
Bureå s:n, Västerbottens län................

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsanläggning
för Gäddede byggnadsplaneområde, Frostvikens s:n, Jämtlands
län (!1/4 1939)....................................

Avloppsledningar i Tyggårds viken, Karlstads stad...........

Ytterligare arbeten i samband med fortsatt utvidgning av hangarplattformen
å Bromma flygplats, Stockholms stad (*/« 1944)

Ytterligare kostnader för terrassering av delar av Enskedebanan
och Nynäsvägen, Stockholms stad (14/6 1941).............

Förlängning av blindlandningsbana, Bromma flygplats, Stockholms
stad............................................

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar inom
Ekängsområdet, örebro stad (21/« 1943)..................

Röjnings- och terrasseringsarbeten på badplatsen Fläsian, Sundsvalls
stad.............................................

Anläggning av odlingsväg från Byvägen till odlingsområdet
söder örn Skyffelängssjön, Njurunda s:n, Västernorrlands län

Ytterligare arbeten å avloppsledningar inom Skidstaområdet i
Domsjö, Själevads s:n, Västernorrlands län (”/3 1944) ...

Anläggning av väg från O. D. Wedins fastighet i Skönsbyn till
Skönsbergs irnes soptipp i Tamböle, Sköns s:n, Västernorrlands
län.................................................

Omläggning av enskild väg från O. D. Wedins fastighet i Skönsbyn
till allmänna utfartsvägen vid Rosenlunds järnvägshållplats,
Sköns s:n, Västernorrlands län..................

Vatten- och avloppsledningar i Storgatan m. fl. gator, Skönsbergs
m:e, Västernorrlands län.......................

Anläggning av Noragatan m. fl. gator samt vatten- och avloppsledningar
i dessa gator och i Bygatan och Hagavägen, Skönsbergs
m:e, Västernorrlands län.........................

Anläggning av enskild väg från Timrå kyrka—Rovland vid Laggarberg
till allmänna vägen Laggarberg—Gudmundsbyn,
Timrå s:n, Västernorrlands län..........................

Tre branddammar inom Kiruna m:e, Norrbottens län........

Anläggning av enskild väg från Bänglings by till allmänna vägen
vid Hässjö kyrka, Hässjö s:n, Västernorrlands län..........

Anläggning av enskilda vägar inom Krigsbyn, Hässjö s:n, Västernorrlands
län........................................

Uppförande av verkstadslokal för laggkärlstillverkning, Bjärtrå
s:n, Västernorrlands län................................

Ytterligare arbeten å anläggning av Basgränd och Skogsgatan
samt vatten- och avloppsledningar i Basgränd och kvarteret
Solfjädern, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län 1944) ..

Ytterligare kostnader för restaurering av Bjärtrå kyrka samt inredande
av bisättningsrum under gravkapellet, Bjärtrå s:n,
Västernorrlands län (s/i 1944)...........................

Skjutbaneanläggning m. m. för Krokstrands skytteförening,
Skee s:n, Göteborgs och Bohus län ......................

Viadukter och gångtunnlar vid Ängbybanan, Stockholms stad

98

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Ytterligare kostnader för återstående terrasseringsarbeten å del av Ängbybanan, Stockholms stad (“/i* 1943, 28/u 1942)......	218 000	43 600
	Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten för IV:e och V:e utbyggnadsetapperna av Bromma flvgfält, Stockholms stad (a8/n 1940, 18/n 1941)...................................	1 035 000	724 500
	Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Lugnvik— Bjärtrå kyrka till Jonas Jonssons torp i Lugnvik, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län...............................	3 700	1 850
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsarbeten inom Graningeverkens industriområde m. m., Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (12/i2 1940, 5/u 1941, ie/2, 31/i0 1942) ....	35 800	21 480
8/io	Anläggning av Esperedsvägen inom Oskarströms m:e, Hallands
	län.......................................	13 500 107 000	5 400 *
	Huvudavloppsledning i Östanbo, Söderala s:n, Gävleborgs län
	Planering av Timrå kommunala mellanskolas skolgård jämte nyanläggning och förbättring av vägar, Timrå s:n, Väster-norrlands län.........................................	67 300	40 380
	Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna vägen Lögdö—Glupen till fastigheten Ribodarna nr 38, Timrå s:n, Västernorrlands län (21/e 1943).......................	5 940	2 970
7 / /11 1	Iordningställande av Tunnbindaregatan, Oskarströms inre, Hallands län..........................................	6 600	2 640
	Terrasseringsarbete för dubbelspår å bandelen Högsbo—Askim på järnvägen Göteborg—Särö, Göteborgs stad...............	263 000	52 600
	Ytterligare arbeten å avloppsledning Alaska—Kolsängsbron—■ Kyrkviken, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län (10/3 1944)	7 450	4 470
	Iordningställande av del av Drottninggatan, Kramfors m:e, Västernorrlands län....................................	20 200	12 120
18/ lil	Invallningsarbeten för mudderupplag å Hospitalsholmen och i Rorsviken, Norrköpings stad............................	50 000	10 000
	Ytterligare arbeten i samband med utvidgning av begravnings-platserna å kyrkogårdarna i Vägga och Askum, Askums s:n, Göteborgs och Bohus län (17/u 1943)................... .	14 600	10 950
28/n	Branddammar för luftskyddet, Jönköpings stad.............	48 550	24 275
	Vatten- och avloppsledningar för kvarteren Vulkanen och Vård-kase^ Jönköpings stad ................................	45 200	9 040
1/l2	Ytterligare arbeten å avloppsledning i Skelleftestrands m:e, Väs-terbottens län (2i/s 1944)................................	4 230	2 115
8/i»	Huvudavloppsledning mellan Haga pumpstation och Hamnga-tan, avd. III, Karlstads stad...........................	75 000	22 500
	Huvudvattenledning till Rosenborgsområdet, Karlstads stad	56 300	16 890
	Nyanläggning av skjutbana i terrängen nordost om Skurholmen, Luleå stad..............................	68 000 37 300	7 600 7 460
12/la	Lek- och träningsplan vid idrottsplatsen Malmvallen i Oxelö-sunds m:e, Södermanlands län..........................
	Ytterligare kostnader för iordningställande av Hantverks- och Bagaregatorna, Oskarströms m:e, Hallands län (*/s 1944) ....	3 650	1 460
	Kulvertering av viss del av Bävebäcken, Uddevalla stad ....	85 600	25 680
	Brandbrunn vid Akervägen, Örebro stad...................	6 000	3 000

99

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	V attén- och avloppsledningar för kvarteren 74—77 m. fl. inom Malmbergets m:e, Norrbottens län......................	40 000	12 000
16/ lif	V attén- och avloppsledningar till kvarteren Tresund, Skollägdan och Länsmannen inom Vilhelmina m:e, Västerbottens län	14 000	8 400
20/ lii	Ytterligare arbeten å terrasseringsarbeten för omläggning inom stadens område av infartsvägen från Norsholm på delen från stadsgränsen förbi Borgs kyrka till nya förbifartsvägen, Norr-köpings stad (21/j 1941, al/» 1942)........................	37 750	30 200
	Gatuarbeten norr örn Sjöliden, Kalmar stad................	35 400	7 080
	Komplettering av vattenledningsnät m. fl. arbeten, Skönsmons m:e, Västernorrlands län................................	78 000	46 800
	Summa	18020168	8 528984

100

Bilaga 7.

Förteckning över år lött avslutade statskommunala beredskapsarbeten.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav statsbidrag av arbets-löshets-medel kronor	Antal utförda dags- verken
1939 7.	ödebygdsväg från Neitisuando till allmänna vägen Gällivare—Lappeasuando, Norrbottens län......................................	70 284	57 800	3 683
1941			400 000
7i	Teater- och konserthusbyggnad, Malmö stad...	5 800 000	•
"Ii	Regnvattenledningar i Luthagen m. m., Uppsala stad.....................................	199 051	32 040	5 229
	Omläggning av väg till begravningsplatsen, Strömstads stad..........................	28 392	9 937	2 167
84/.	Församlingshem i Maria och Gustav Adolfs för-samlingar, Hälsingborgs stad...............	1 226 110	160 000	18 543
7.	Huvudavloppsledning Storgatan—Styrmansga-tan, Lomma s:n, Malmöhus län............	21 782	4 000	1529
•/.	Uppsnyggning av ett förutvarande grustag vid Kärralunds gård inom Härlandakomplexet, Göteborgs stad...........................	6 299	1890	397
	Utläggning av Järnvägsgatan m. m., Nybro stad	25 770	4 648	1 725
7.	Utläggning av del av Syréngatan, Vänersborgs stad.....................................	16 824	2 780	817
7i	Om- och tillbyggnad av barnbördshuset samt uppförande av ett barnsjukhus jämte ekonomi-byggnader, Hälsingborgs stad..............	2 541 724	415 000	31 034
7i.	Nytt sjömanshem, Göteborgs stad............	1 843 562	222 485	•
nln	Anordnande av tre branddammar samt upprens-ning av en förutvarande damm, Foss s:n, Göte-borgs och Bohus län......................	16 489	3 163	1 237
	Anläggning av väg m. m., Skee s:n, Göteborgs och Bohus län............................	36 279	19 500	2 201
6 lii	Till- och avloppsledningar jämte bassänger vid reningsverket, Uppsala stad................	24 743	4 949	742
llln	Återstående terrasseringsarbeten å Ängbybanan m. m., Stockholms stad...................	1 160 021	232 004	28 510
1942 7»	Kloakledning inom västra delen av Västra Klagstorps s:n, Malmöhus län..............	14 274	2140	1052
■/t	Ny spillvattenledning i del av Läroverksvägen, Lidingö stad.............................	17 246	1060	643
	Omläggning av spillvattenledning i del av Ask-rikevägen m. m., Lidingö stad.............	34 982	4 648	1087
	Vatten- och avloppsledningar i S:ta Gertruds väg, Västerviks stad......................	70 232	26 520	2 837

101

			Därav
Dag		Total-	statsbidrag	Antal
för beslut	Arbetsföretag	kostnader	av arbets-löshets-	utförda dags-
	kronor	medel kronor	verken
3V*	Vissa anläggningar för hamn- och industriom-
	råde vid Oset, Örebro stad................	481 835	281 460	7 569
3/d	Omläggning av avloppsledning i Hantverkare-
	gatan, Trelleborgs stad....................	30 322	6 000	1 392
	Strandskoning vid Hudviken, Skellefteå stad ..	12 460	*	718
37«	Omläggning och förbättring av tillfartsvägen från
	Båtishagen till Knutsbol och statens skolhem Brättnegården, Vänersborgs stad...........	26 448	21 590	1 148
17/l2	Viadukter och gångtunnlar vid Ängbybanan,
	Stockholms stad ..........................	1 750 982	350 196	26 041
1943
27/5	Omläggning av avloppsnätet inom mellersta
	stadsdelen söder om Söderhamnsån samt del av vattenledning i Trädgårdsgatan, Söder-hamns stad ..............................	95 862	37 600	3 762
7/.	Anläggning av enskild väg inom Brastads sta-
	tionssamhälle, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län...............................	12 495	5 550	384 1 504
15/ /12	Avloppsledningar i Norra Allén, Karlstads stad Huvudavloppsledning mellan Haga pumpstation	46 588	13 976
	och Hamngatan, del I och II, Karlstads stad Dikesrensning å Adolfsberg och Södra Ladu-	171 675	37 500	6 968
|	gårdsskogen, Örebro stad ...................	19 981	3 060	637
1944
18/i	Vatten- och avloppsledningar i Kilavägen inom
	Annelund, Säffle köping, Värmlands län ....	16 577	3 200	820
7, •	Iordningställande av Karlaparken, Örebro stad Utschaktning i järnvägsslänt för åstadkommande	42 255	6 300	1 625
	av bättre sikt i plankorsning vid Skråmsta vat-
	ten verk mellan järnvägen örebro—Svartå och vägen Karlslund—Ånsta, Örebro stad......	6 751	1 280	191
	Avloppsledning i del av Kastellgatan, Härnö-
		22 129	5 850	661
! s7*	Terrasseringsarbeten för breddning av Hus-
	kvarnavägen m. m., Jönköpings stad.......	16 064	3 000	978
	Parkanläggningar vid Norra stationen, Halm-
	stads stad................................	13 598	2 600	702
7a	Avloppsledning i Hedeområdet, Kinna s:n, Älvs-
		10 058 13 162	2 012 2 260	336 588
	Utläggning av del av Virkesvägen, örebro stad Anläggning av enskild väg mellan Hundsjö och
	Stornäset, Högsjö s:n, Västernorrlands län. . .	28 369	10 450	1 355
7.	Utvidgning av tomterna vid Rude och Harvs sko-
	lor, Attmars s:n, Västernorrlands län.......	9 389	6 300	557
	Ombyggnad av stenmur vid Nätra kyrkogård,
	Nätra s:n, Västernorrlands län.............	10 082	*	638

* Jfr not 1 till bilaga 6.

Bihang lill riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 309. 7

102

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav statsbidrag av arbets-löshets-medel kronor	Antal utförda dags- verken
21 /.	Breddning för Kastellgatan och Rosenbäcks-allén, Härnösands stad....................	5 886	1 766	185
	Planering av Vapelnäs skoltomt, Njurunda s:n, Västernorrlands län.......................	40 620	*	1 905
Va	Iordningställande av Hantverksgatan—Bagare-gatan inom Oskarströms m:e, Hallands län . .	28 351	11 340	1 223
	Planering av gårdsplanen vid pensionärshemmen i Gångvikens m:e, Västernorrlands län......	30 478	17 100	1308
21/«	Avloppsledningar i Tyggårdsviken, Karlstads stad	18 583	5 575	421
28/.	Förlängning av blindlandningsbana, Bromma flyg-plats, Stockholms stad....................	814 064	242 972	14 853
24/t	Uppförande av verkstadslokal för laggkärlstill-verkning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län. ..	38 639	21 750	588
2t/a	Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Lugnvik—Bjärtrå kyrka till Jonas Jonssons torp i Lugnvik, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län	4 217	1 850	181
7n	Iordningställande av Tunnbindaregatan, Oskar-ströms m:e, Hallands län..................	6 601	2 640	291
1944 ”/i	Tilläggsanslag till förut redovisade företag. Ytterligare statsbidrag till anläggning av vatten-och avloppsledningar i Trafikgatan m. fl. arbe-ten, Skönsbergs inte, Västernorrlands län (31/3 1938)................................		25 113
	Ytterligare statsbidrag till vissa gatu- och led-ningsarbeten, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län (15/7 1938)............................		4 696
	Ytterligare statsbidrag till anläggning av Torg-gatan m. fl. arbeten, Skönsmons m:e, Väster-norrlands län (14/1 1938)...................		13 216
28/.	Ytterligare statsbidrag till utförande av vatten-verk jämte tillhörande ledningsnät, Njurunda s:n, Västernorrlands län (24 1 1936).........		30 727
	Summa	16 978 585	2 783 493

Bilaga 8.

Kostnader för under år 1944 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten fördelade länsvis.

		Statliga beredskapsarbeten	Statskommunala
Län/år	i kommissionens regi	i annan myndighets regi	beredskapsarbeten
Total-	därav	Total-	därav	Total-	därav	Total-	därav
	kostnader	statsbidrag	kostnader	statsbidrag	kostnader	statsbidrag	kostnader	statsbidrag
Stockholms stad................	_	_	_	—	9124 651	4 178 221	9124651	4 178 221
Stockholms.....................	1 450 700	1 450 700	3 612	3 612	166 500	33 300	1 620 812	1487 612
Uppsala.......................	—	—	—	—	—	—	—	—
Södermanlands.................	—	—	1 196 600	1 196 600	37 300	7 460	1 233 900	1204060
Östergötlands..................	—	—	—	—	87 750	40 200	87 750	40 200
Jönköpings.....................	—	—	—	—	170 750	43115	170 750	43115
Kronobergs....................	115 000	115 000	—	—	—	—	115 000	115 000
Kalmar........................	409300	409300	—	—	77 400	40 980	486 700	456 280
Gotlands.......................	—	—	—	—	—	—	—	—
Blekinge.......................	1 026 200	1 026 200	—	—	—	—	1 026 200	1 026 200
Kristianstads...................	—	—	—	—	—	—	—	—
Malmö stad....................	_	_	_	—	510 325	342 065	510 325	342 065
Malmöhus i övrigt..............	—	—	—	—	12 200	2 440	12 200	2 440
Hallands.......................	—	—	—	—	61450	21 980	61 450	21 980
Göteborgs stad.................	_	—	—	—	467 585	101105	467 585	101105
Göteborgs och Bohus i övrigt ....	—	—	5 353 300	5 328 310	746 700	514 460	6100 000	5 842 770
Älvsborgs ......................	799 085	799 085	—	—	98 000	19600	897 085	818685
Skaraborgs.....................	1 115600	1 115 600	—	—	45 500	45 500	1161100	1161100
Värmlands.....................	_	—	3 809 000	3 482 800	455 420	127 940	4 264 420	3 610 740
Örebro........................	—	—	—	—	296 200	61040	296 200	61040
Västmanlands..................	—	—	—	—	—	—	—	—
Kopparbergs...................	_	_	20000	20 000	—	—	20 000	20000
Gävleborgs.....................	—	—	3 041000	3 028 000	417 300	282 520	3 458 300	3 310 520
Västernorrlands.................	3 889 200	3 714 550	24 406100	22 059 670	4 903 289	2 563 408	33 198 589	28 337 628
Jämtlands.....................	_	—	—	—	56 000	42 000	56 000	42 000
Västerbottens..................	200 000	200000	1 749 700	1612 600	112 848	23 050	2 062 548	1835650
Norrbottens....................	593 600	593600	2159 000	1665300	173000	32 600	2 925600	2 291 500
Summa 1944	9 598 685	9424035	41 738 312	38 396892	18 020168	8 528984	69 357 165	56 349 911
1943	186 500	160 800	7 804 600	7 331 540	1 871 473	968 027	9 862 573	8 460 367
1942	1 585400	1 393 710	7 592 900	5 595 710	11470 006	3 422 031	20 648300	10 411451
1941	14 972 800	13 056 075	17 046 751	14 554 995	43 096 749	14 041 608	75116 300	41 652 678

104

Sammanställning per den 31 december 1944 av statliga

1	Slutförda företag	Företag under utförande
Arbetets art	Antal	Total- kostnader kronor	Antal	Total- kostnader kronor
Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-
kommissionens regi......................	4	2 122 738	63	57 905 885
Vägarbeten.............................	4	2 122 738	57	52 681 285
Järnvägs- och spårvägsanläggningar.......	—	—	1	499 000
Flottledsarbeten.........................	—	—	1	593 600
FJygfältsarbeten.........................	—	—	4	4 132 000
Friluftsgårdsanläggning..................	—	—	—	—
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets
regi....................................	9	7 016 728	133	83 569 008
Vägarbeten..............................	3	1 117 328	62	40 286 298
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......	—	—	2	545 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......	—	—	51	27 121 200
Hamnarbeten...........................	5	954 400	11	3 024 700
Flygfältsarbeten.........................	—	—	3	8 530 748
Broar..................................	1	4 945 000	2	3 965100
Andra arbeten..........................	—	—	2	95 962
Slatskommunala beredskapsarbeten...........	49	16 978 585	153	43 729 952
Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-
ningsarbeten).........................	10	325 893	50	8 917 788
Hamnarbeten...........................	2	494 295	8	7 407 400
Järnvägs- och spårvägsanläggningar ......	2	2 911003	3	3199 500
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......	15	794 104	55	6 741 808
Flygfältsarbeten.........................	1	814 064	4	11975 500
Bad- och idrottsanläggningar.............	—	—	9	1 381138
Sjukhus och tandpolikliniker.............	1	2 541 724	1	315 600
Teater-, musei- och konserthusbyggnader . .	1	5 800 000	1	620 000
Byggnad för sjömanshem................	1	1 843 562	—	—
Andra byggnadsarbeten..................	2	1 264 749	4	1 328195
Brandbrunnar och branddammar.........	1	16 489	6	165 720
Andra arbeten..........................	8	172 702	12	1 677 303
Summa	62	26 118 051	349	185 204 845

105

Bilaga 9.

och statskomnmnala beredskapsarbeten under 1944.

Beslutade men ej påbörjade företag	Samtliga företag	Av summa totalkostnader belöpa å
Antal	Total- kostnader	Antal	Total- kostnader	därav stats-bidrag av arbetslöshets-medel	arbets- löner	övriga kostnader
	kronor		kronor	kronor	kronor	kronor
7	3 145 600	74	63 174 223	61 105 255	38 088 303	25 085 920
6	2 920 600	67	57 724 623	55 955 305	34 714303	23 010 320
—	—	1	499000	324 350	300 000	199000
—	—	1	593 600	593 600	487 000	106 600
—	—	4	4 132 000	4132 000	2 507 000	1625 000
1	225 000	1	225 000	100 000	£0 000	145 000
23	9 306 600	165	99 892 336	84 086 977	54 567 623	45 324 713
20	8 560 600	85	49 964 226	48 715610	29 787 403	20176 823
—	—	2	545000	427 000	195000	350 000
3	746 000	54	27 867 200	21 367 755	14 053 240	13 813 960
—	—	16	3 979100	3 595 650	1 821 760	2157 340
—	—	3	8 530 748	4 081 000	4 745 000	3 785 748
—	—	3	8 910100	5 804 000	3 906 120	5 003 980
—	—	2	95 962	95 962	59 100	36 862
29	2 505 325	231	63 213 862	26 020 427	27 664 756	35 549 106
15	401 200	80	9 644 881	5 830 043	5 013 747	4631134
i	21000	11	7 922 695	2 902 010	3 028 263	4 894 432
i	263 000	6	6 373 503	1 274 700	2 962 795	3 410 708
7	696 600	77	8 232 512	3 768 763	4 348 584	3 883 928
—	—	5	12 789564 .	8 914 972	6 120 592	6 668 972
1	10 000	10	1391138	344 910	593 700	797 438
—	—	2	2 857 324	515000	641432	2 215 £92
—	—	2	6 420000	500 000	1 990 000	4 430 000
—	—	1	1843 562	222 485	550 000	1 293 562
2	1 057 525	8	3 650 469	698 688	1 059 932	2 590 537
1	6 000	8	188 209	63 326	113 410	74 799
1	50000	21	1 900 005	985 530	1 242 301	657 704
59	14 957 525	470	226 280421	171 212 659	120 320 682	105 959 739

106

Bilaga 10.

Utbetalade statsbidrag

till hjälpverksamheten för arbetslösa under

tiden */» 1943—3% 1944.1 Kronor.

Län	Bered- skaps- arbeten	Stats- kommu- nala reserv- arbeten	Arkiv- arbeten	Kontant -under-stöd	Utbild- nings- hjälp	Administra-tionsbidrag till arbets-löshets-nämnder	Summa
Stockholms stad....	2 762 774	1 5 730	1 091 225	228 413	3 504	28 624	4 130 270
Stockholms.........	1 125 345	—	72 406	22 331	352 187	547	1 272 816
Uppsala............	182 244	4 454	133259	1507	—	183	321 647
Södermanlands......	989 228	—	6151	684	__	69	996 132
Östergötlands.......	3126	—	13 746	19 990	—	1344	38 206
Jönköpings.........	560 606	—	23 312	2 898	—■	247	587 063
Kronobergs.........	835 970	—	5153	4 287	_	13	845 423
Kalmar............	115 208	12 418	9 265	5183	—	404	142 478
Gotlands...........	14 154	—	—	2 010	—	43	16 207
Blekinge...........	1 427 365	—	7 869	1423	—	88	1 436 745
Kristianstads.......	117 080	—	8 458	720	—	—	126 258
Malmö stad........	—	_	1614	_	_	_	1614
Malmöhus i övrigt..	681 824	1042	106 582	76 533	1982	2 498	870 461
Hallands...........	10 140	606	6188	4 751	583	66	22 334
Göteborgs stad.....	—	28 482	241037	_	_	903	270 422
Göteborgs o. Bohus i övrigt............	735 357	222 688	448	246 806	_	18 345	1 223 644
Älvsborgs..........	756 721	—	10687	8 481	_	181	776 070
Skaraborgs.........	31368	2 5 000	6 833	5 365	—	9	38 575
Värmlands.........	112 510	7 343	28266	9 658	_	935	158 712
Örebro.............	192 456	5 315	15 818	24 909	337	1069	239 904
Västmanlands.......	2 818	—	13 944	1068	—	—	17 830
Kopparbergs........	2 53 025	—	7 706	809	_	_	2 44 510
Gävleborgs.........	138 908	—	3 311	8 020	434	1037	151 710
Västernorrlands.....	1 531 863	53 823	17 299	188 641	_	20141	1 811 767
Jämtlands..........	3 12 314	—	6 061	716	__	48	3 5 549
Västerbottens.......	62 748	—	12 891	751	—	139	76 529
Norrbottens........	29 706	—	2 676	10 230	—	395	43 007
Hela riket	12 354120	346 901	1852 205	876184	59 027	77 328	15 565 765

1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kungl, brev den 25/„ 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr. 14 133 260 och för steninköp med kr. 2 680 000.
3 Avser inkomster.

3 Statsbidrag till Gålö jordbruksskola.

107

Bilaga 11.

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för
tiden J/i—31/i2 1944.1 Kronor.

arbetslösa under

Län	Bered- skaps- arbeten	Stats- kommu- nala reserv- arbeten	Arkiv- arbeten	Kontant- under- stöd	Utbild- nings- hjälp	Administra-tionsbidrag till arbets-löshets-nämnder	Summa
Stockholms stad....	3 946 586	23 684	1669 229	244 438	6 019	29 771	5 919 727
Stockholms.........	1 932 658	—	106 038	22 173	27 579	547	2 088 995
Uppsala............	228 854	4 454	240 978	932	—	183	475 401
Södermanlands......	626 218	—	7 317	342	—	69	633 946
Östergötlands.......	218126	—	16 198	21 732	—	1344	257 400
Jönköpings.........	277 263	—	31327	3 210	—	247	312 047
Kronobergs.........	808 092	—	6 673	4130	—	13	818 908
Kalmar............	159128	8 932	9 856	5 917	—	404	184 237
Gotlands...........	3 990	—	—	5 839	—	43	9 872
Blekinge...........	1 949 028	—	9649	135	—	88	1 958 900
Kristianstads.......	235 518	—	8080	1620	—	—	245 218
Malmö stad........	435000	—	—	—	—	—	435000
Malmöhus i övrigt. .	398 596	1042	176 809	83 282	1202	2 498	663 429
Hallands...........	2 540	188	5 056	4135	41	66	12026
Göteborgs stad..... Göteborgs o. Bohus i	76 699	—	310 246	—	—	—	386 945
övrigt............	607 213	145 983	2 043	276 793	—	19 828	1 051860
Älvsborgs..........	1 196 594	—	14 742	10 313	—	181	1 221 830
Skaraborgs.........	35 368	—	6 361	5 556	—	9	47 294
Värmlands.........	120 065	1993	42 876	13 218	—	935	179 087
Örebro.............	260 311	7115	25 585	25 705	337	1069	320 122
Västmanlands.......	12 656	—	18 442	1470	—	—	32 568
Kopparbergs........	10 000	—	8 253	809	—	—	19 062
Gävleborgs.........	245 102	—	5 754	8130	—	1037	260 023
Västernorrlands.....	2 328 039	52 775	19 942	229 865	5 767	21 988	2 658 376
Jämtlands..........	46 889	—	8 558	1677	—	48	57 172
Västerbottens.......	287 356	2 606	14 818	151	—	139	305 070
Norrbottens........	316 616	—	2 422	10 089	—	380	329 507
Hela riket	16 764 505	248 772	2 767 252	981 661	40 945	80 887	20 884 022

1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kungl, brev den “/„ 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr. 16 212 230 och för steninköp med kr. 2 940 000.

Bila ga 12.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under tiden 1/i 1943—so/e 1944. Kronor.

Län	Läns- arbets- nämnder med arbetsför- medlings- anstalter	Rese- bidrag till arbets- sökande	Särskilda vid arbete! markn Utbildnings-oeh för-flyttnings-bidrag samt familje-tillägg	förmåner i i öppna aden Andra förmåner	Jord- bruks- läger	Kostna-der för uttagning med tjän-steplikt av arbets-kraft	Stats-bidrag till bered-skaps-kurser	Kost-nader för arbets-block-organisa-tionen	Kost-nader för revisorer för familje- bidrags- nämnder	Regi- strering av arbets- kraft1	Diverse kost- nader1
Stockholms stad...........	1 220 487	15 579	197 821	45 522	_	34 974	535 681	_	6 606	31 289	2 727
Stockholms................	526 637	22 159	184 518	284 239	127 343	255 379	16 074	11902	32 280	11874	5 994
Uppsala...................	239 821	3112	112 921	154 005	18 524	93 455	65 692	5 340	24 457	10 633	3178
Södermanlands.............	311 582	8 717	108 554	146 732	46 035	113 311	4 870	3 885	22 906	8616	2 771
Östergötlands..............	626 261	8 551	181 267	299 265	35 109	261 950	56 471	10 003	23 421	38 100	5 851
Jönköpings................	309 143	25 321	215 192	236 833	16111	116 897	36 372	10 990	27 042	17 213	4 706
Kronobergs................	236 767	11 062	203 349	221 329	15 557	134 802	11529	5 543	24137	7 981	4160
Kalmar...................	288 939	3 096	146 665	145 515	20 880	165 356	2 1078	20 005	19 814	11 943	4 035
Gotlands..................	69 202	6 363	1621	19 771	43 262	23 261	2 223	10 295	15146	2 607	661
Blekinge..................	233 093	2 369	103 215	50 687	20 420	57 423	6 846	2 005	12 754	12 311	2 240
Kristianstads..............	329 722	10 821	39 122	25 332	29 213	72 959	100	6 598	21112	11856	852
Malmö stad...............	_	_	_	_	_	_	37 460	_	_	_	_
Malmöhus i övrigt.........	717 731	27 347	85 475	58656	80 430	130 744	40 089	555	39 812	11 183	2 977
Hallands..................	194 910	2 128	85 605	50 742	16 567	68150	47 839	13 529	13 292	9 631	1 118
Göteborgs stad............	—	—	—	—	—	—	215 144	—	—	—	—
Göteborgs o. Bohus i övrigt.	778 542	21 799	431 516	114 572	27 287	93 379	86 307	9 097	19 099	21078	7 507
Älvsborgs .................	397 260	8692	263 657	138 340	12 279	160 278	93668	3 575	46 208	11130	2840
Skaraborgs................	225 203	3625	112 971	77 602	19195	105 065	49307	9 751	38 951	8 768	1 947
Värmlands ................	360 173	3 382	312 395	491 813	16 540	409 913	42 921	3 985	23 940	11210	9125
örebro...................	490654	18 828	208 385	378 063	37 562	277 288	130 898	10 081	20 075	17 492	7 287
Västmanlands..............	275 932	6 927	60 737	114 274	11754	85 672	3 264	1835	20 915	12 250	2 432
Kopparbergs...............	360 793	21225	375123	559 826	13 567	397 970	5603	9 765	19 624	8 079	10 146
Gävleborgs................	447 814	15631	644645	627 349	11203	340 610	32 799	4 697	48103	14 697	11 596
Västernorrlands............	609306	60157	1 214 486	716 952	9 500	293 700	78117	9 605	22 419	14167	14 577
Jämtlands.................	334 707	9 686	214 647	427 177	10 358	264 224	2 62	13 507	12 210	9 873	7 673
Västerbottens..............	279 471	11351	290 172	257 462	9 254	125 424	1 410	12 192	25 900	7 736	4 971
Norrbottens...............	322 780	6 538	210 990	178 698	11 984	173 097	27 677	12 654	12 882	36 438	3 479
Hela riket	10186 930	334 466	6 005049	5 820 756	659 934	4 255 281	1 633 221	201 394	593105	358 155	124850

1 Häri ingå kostnader för administration för värnpliktslånenämnder med kr. 16 855, revisorer för arbetslöshetsnämnder med kr.
8 234 samt kostnader för länsarbetsnämndernas förråd med kr. 99 761. Kostnader för anskaffning av kojor och kojinventarier, som icke
medtagits i tabellen, ha uppgått till kr. 1 094 811. Försäljningar och hyresinkomster lia bokförts till kr. 1 044 533 samt på grund av omflyttningar
m. m. ytterligare gottskrivits kr. 45 206, varför slutsumman utvisar en nettoutgift av kr. 5 072.

2 Avser inkomster.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 309.

oc

Bilaga 13.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. ni. under tiden l/i—31/ia 1914. Kronor.

Län	Läns- arbets- nämnder med arbetsför- medlings- anstalter	Rese- bidrag till arbets- sökande	Särskilda vid arbeter marknä Utbildnings-och för-flyttnings-bidrag samt familje-t i Hägg	''örmåner i öppna iden Andra förmåner	Jord- bruks- läger	Kostna-der för uttagning med tjän-steplikt av arbets-kraft	Stats- bidrag till bered-skaps-kurser för verk-stads-industrin1	Kost-nader för arbets-block-organisa-tionen	Kost-nader för revisorer för familje- bidrags- nänmder	Regi- strering av arbets- kraft	Diverse kost- nader3
Stockholms stad...........	1 369 406	19 946	119 507	34 025	15	2 015	243 493	—	6 006	28 843	10 101
Stockholms................	581 342	34 782	141 759	1 377 445	110 507	35 239	6 204	13 050	23 309	6 560	8 503
Uppsala...................	259 893	4 352	108 691	183 236	24 372	8 517	31 518	6 116	21506	9 795	7 803
Södermanlands.............	360 522	16 991	104 910	255 677	26 002	20 560	102	6 357	22 037	9663	10 251
Östergötlands..............	741 022	27 613	141 503	860 004	36 563	51 514	34 582	11938	22 699	38 672	5 993
; Jönköpings................	355 810	25 900	154 491	135 735	22 290	7 511	23 463	6 945	26 005	10 707	4 820
Kronobergs................	261 886	23111	135143	223137	35 535	7 477	5 028	5 903	21003	9 487	4121
Kalmar...................	319361	5 965	99 825	97 437	69 080	16 734	—	19 479	23130	14645	7 575
Gotlands..................	75 986	10 928	1947	34 440	19 591	7 842	—	8 216	11478	1917	2148
Blekinge..................	238 075	6 485	91 384	44 044	17 653	6 695	3 4 635	635	13 901	11 124	6 009
Kristianstads..............	362 368	18 342	37 141	312 951	37 997	22 722	—	3 964	21 322	9 201	3 4 479
Malmö stad...............	—	—	—	—	—	—	16 982	—	—	—	—
Malmöhus i övrigt.........	740641	4 9 393	61043	161 325	86 358	24 428	6 477	31 549	50 989	13 580	37 443
Hallands..................	204 051	4 211	75 224	46 092	20 728	18 915	23 838	16 825	15 511	11171	6 766
Göteborgs stad............	—	—	—	—	—	—	151 594	—	—	—	—
Göteborgs o. Bohus i övrigt.	783 982	22 703	304 741	76 605	19188	12 867	67 650	8 589	20 554	23 613	17 372
Älvsborgs .................	397 856	9 417	201 339	49 060	12 210	15678	71073	2 419	55 064	10 893	6 046
Skaraborgs................	256 402	5 857	100 447	80 581	30 628	33 311	24 585	11230	33 981	9 440	19 646
Värmlands................	359 563	4 360	211 774	208 882	5 727	26 975	24 638	3 419	28 073	9 382	9 364
örebro....................	491 462	11393	144 202	229 706	33 044	17 930	64 958	5 814	18 749	15 384	14 007
Västmanlands..............	304 704	6 663	48 892	87 526	11318	6 933	—	1100	22 305	11363	3 969
Kopparbergs...............	355 146	19 522	209 505	315 843	7 804	15 437	—	8 397	19 205	9 048	5 543
Gävleborgs................	480 170	29 369	436 091	452 630	11880	16 490	13 590	1342	43 348	11551	13 689
Västernorrlands............	635 714	90 483	755 513	483 333	20 595	12 638	46 006	6 330	20 897	11720	20 424
; Jämtlands.................	344 329	17 054	198 660	365 153	12 285	15 249	3 76	8 989	9 683	8 001	7 234
Västerbottens..............	301689	26 160	194 027	714 645	22 337	10 674	3 511	11 149	25 747	7 303	6 754
	364 747	5 047	179693	477 637	7 430	33 126	11685	6 331	15 724	20 885	5 868
Hela riket	10 946 127	496 047	4 257 452	6 981 247	701137	447 483	862 244	172 988	592 826	323 948	236 970

1 Häri fördelade kostnader avser tiden Vi—**/«• Verksamheten överflyttades därefter till överstyrelsen för yrkesutbildning.

3 Häri ingå kostnader för beredskapskurser för bil- och traktorförare med kr. 115 757, administration för värnpliktslånenämnder med kr.
13 923, revisorer för arbetslöshetsnämnder med kr. 8 636 samt kostnader för länsarbetsnämndernas förråd med kr. 98 654. Kostnader för
anskaffning av kojor och kojinventarier, som icke medtagits i tabellen, lia uppgått till kr. 3 994 506. Försäljningar och hyresinskomster
har bokförts till kr. 4 573 590, varför slutsumman visar nettoinkomst av kr. 579 084,

3 Avser inkomster.

o

to

Ilo

Bilaga 14.

Arbetsmarknaden under åren 1935—1944.

Å r	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.	Års- medel- tal
	Antal	ansökningar om	arbete på 100	lediga plaiser vid den	offentliga arbetsförmedlingen.
1935	485	477	414	321	303	284	277	255	244	284	434	442	365
1936	370	319	261	249	214	194	194	175	169	204	289	327	262
1937	265	208	171	161	137	133	142	129	130	162	208	194	187
1938	218	230	182	157	146	153	152	128	132	167	236	231	196
1939	219	230	179	155	126	119	119	106	124	154	193	186	173
1940	165	162	144	132	114	115	137	154	166	187	227	243	182
1941	249	241	208	184	160	154	139	131	130	141	176	195	198
1942	227	202	168	131	110	103	99	97	97	102	114	125	147
1943	137	133	114	109	99	93	89	90	93	109	129	150	131
1944	164	157	139	121	103	96	90	92	95	106	118	129	136
				Arbetslösheten inom fackförbunden.	Procent.
1935	22-3	201	18-6	160	12-0	11-3	9-9	10-2	10''9	12-7	14-9	21-3	15-0
1936	19-0	18-1	16-5	138	10-2	9-3	8-1	8-1	8-7	10-3	12''3	17-5	12-7
1937	16-3	14-8	14-5	11-2	8-3	7-7	6-4	6''2	6-8	8-3	11-1	17''8	10-8
1938	15''6	14-5	13-0	10-7	8-4	8-5	7-2	7-2	7-5	90	11-2	17-8	10-9
1939	14-9	13-0	11-7	90	6-3	5-6	4-8	5-0	6-3	8-0	10''4	15-2	9-2
1940	141	14-5	15-8	11-1	9-5	8-7	9''0	9''1	9-8	Ilo	12-6	16''1	11-8
1941	17-1	16-4	151	131	10''6	9-3	7-8	7''5	7-3	8-2	100	13-0	113
1942	13-6	12''5	ilo	8-1	5-9	4-9	4''2	4-0	4-3	4-8	5*9	10''3	7-5
1943	8''6	75	6-4	61	4-4	4-4	3-9	3''6	3-5	4-5	5-8	9-6	5-7
1944	8-5	8-0	7-2	55	3-7	3-2	29	2-8	2-9	3-3	4-2	7-2	4-9
				Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.1
1935	93 419	89 838	83 588	75 122	61177	51157	42 582	41723	41190	47 045	54167	57 965	61581
1936	61 400	58127	53 162	46 628	34 571	25 863	21510	20 783	20 903	24 712	28 742	30 814	35 601
1937	33 509	31280	27 750	22 247	15 840	11429	9 800	9 577	9 782	12 411	16 169	18 765	18 213
1938	22 022	22 263	20 071	16 935	13 797	11891	10 057	9 993	10 818	13 972	18 853	23 603	16189
1939	29 263	29 020	27 250	24 893	17 610	12 501	9 229	8 709	9 499	12 183	15 583	14 940	17 556
1940	15 552	15 184	14 332	9 872	7 876	6 935	7 902	10 361	12 243	16 122	20 562	23 469	13 367
1941	30 512	34 900	33 702	30 552	24 856	20 656	16 205	14 989	13 279	12 610	14 781	19 583	22 219
1942	25 259	25149	22 062	15 535	10 060	7 941	6 959	6 649	6 419	6 377	6 671	8 592	12 306
1943	9 992	9 569	8 550	7 206	6 247	5 253	4 571	4 410	4 600	5 434	7 462	11 676	7 081
1944	15 845	17 548	17 272	15 660	11797	8 790	7 313	6 790	6 828	7 494	8 674	11044	IL 255
		Indextal för antalet sysselsatta arbetare.	September 1939 = 100.
1939	—	—	—	—	—	—	—	—	100	98	97	90	—
1940	90	89	91	88	87	80	82	87	90	91	90	83	—
1941	83	85	84	85	88	91	92	92	92	91	91	85	—
1942	85	85	84	87	90	94	95	96	94	95	94	89	—
1943	90	90	90	91	93	94	90	90	91	94	93	90	—
1944	90	91	91	90	91	92	92	93	94	96	97	95	-
1 För tiden	januari	1938—juni 1940 har	antalet hjälpsökande medräknats vid statliga och stats-

kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. juli 1940
voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnderna.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Arbetsmarknaden under dr 1944 5

II. Arbetsmarknadkommissionens verksamhet dr 1944 9

A. Arbetsförmedlingen.............................................. 9

Arbetsförmedlingens organisation................................ 9

Arbetsförmedlingsverksamheten.................................. 13

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov
........................................................ 23

Jordbruket .................................................. 23

Skogsbruket.................................................. 27

Torvindustrin ................................................ 32

Verkstadsindustrin............................................ 32

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten................ 35

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under

förstärkt försvarsberedskap ...................................... 38

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m............... 39

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................. 45

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning............ 46

Arbetslinjen............................. 52

Understödslinjen.............................................. 62

Hjälpverksamhetens totala omfattning .......................... 66

Statliga stenbeställningar ...................................... 67

Årskostnadsbidrag ............................................ 69

G. Värnpliktshjälp.................................................. 71

Krigsfamiljebidrag ............................................ 71

Värnpliktslån ................................................ 72

Skatteanstånd och militär moratorielagstiftning .................. 73

Bilagor.

1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rap porter

till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december åren
1943 och 1944 .................................................. 75

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den 31

december 1944 .................................................. 82

3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under år 1944 av arbetslöshetsmedel............................ 84

4. Förteckning över år 1944 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.................................... 91

112

sid.

5. Förteckning över år 1944 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.................... 92

6. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1944 av arbetslöshetsmedel .................. 93

7. Förteckning över år 1944 avslutade statskommunala beredskapsarbeten.. 100

8. Kostnader för under år 1944 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten
fördelade länsvis .................................. 103

9. Sammanställning per den 31 december 1944 av statliga och statskommunala
beredskapsarbeten under 1944 ................................ 104

10. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

V? 1943—30/« 1944 .............................................. 106

11. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

1/i—31/12 1944 107

12. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden 1/i 1943—30/s 1944.......................................... 108

13. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden 1/i—31/i2 1944.............................................. 109

14. Arbetsmarknaden under åren 1935—1944 .......................... 110

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

451780