Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
1
Nr 307.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till undersökningar
rörande levnadsvillkor och hus håll sv anor,
m. m.; given Stockholms slott den 4 maj 1945.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 maj
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga örn
anslag dels till undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor,
dels ock till allmän bostadsräkning m. m. samt anför därvid följande:
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 307.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
I. Undersökningar rörande levnadsvillkor och hushålls
vanor.
Alltsedan tiden strax före förra väldskriget lia vid skilda tidpunkter genom
socialstyrelsens försorg utförts undersökningar rörande levnadsförhållandena
inom olika befolkningsgrupper. Materialet för undersökningarna har utgjorts
av ett större antal under längre eller kortare tid förda hushållsräkenskaper.
Tidpunkterna för och omfattningen av de av socialstyrelsen för ändamålet
verkställda hushållsbudgetundersökningarna framgå av följande översiktstablå,
i vilken upptagits såväl de undersökningar, som omfattat hela budgeten,
som vissa undersökningar, som avsett allenast livsmedelsförbrukningen.
Översiktstablå rörande socialstyrelsens undersökningar av liushållsbudgeter.
Tidpunkt |
Klientelet |
Hela antalet |
Bokföringens omfattning |
Bokföringstidens längd |
A. Årsbokföring. |
||||
1914 |
Arbetare, tjänstemän |
1355 |
Hela budgeten |
1 år |
1920 |
Småbrukare, lantarbetare |
372 |
> > |
1 » |
1923 |
Arbetare, tjänstemän, |
1400 |
> > |
1 » |
1933 |
Arbetare, tjänstemän, me-delklass, arbetslösa |
1354 |
> i |
1 » |
1933 |
Jordbrukare, lantarbetare, |
838 |
> > |
1 » |
1942 |
Arbetare, tjänstemän, me-delklass m. fl., som fört |
351 |
Hela budgeten, dock |
1 » |
i B. Korttidsundersökningar. |
||||
1916—1918 |
Arbetare, tjänstemän |
400-600 |
Huvudsakligen livsme-del |
28 dagar årligen |
1940— |
Arbetare, tjänstemän |
ca 450 |
Endast livsmedel |
14 dagar varje |
1940— |
Jordbrukare, lantarbetare |
ca 300 |
Endast livsmedel |
14 dagar varje |
November 1941 |
Arbetare, tjänstemän, in-kallades familjer, fat-tigunderstödda, folk- |
1568 |
Hela budgeten |
28 dagar |
pensionärer |
||||
November 1941 |
Jordbrukare, lantarbetare |
329 |
> > |
28 » |
November 1943 |
Folkpensionärer i städer |
1053 |
» } |
28 > |
Syftet med de undersökningar som grundats på fullständiga, under ett helt
år förda hushållsräkenskaper har varit — förutom att helt allmänt belysa
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
3
svenska folkets levnadssätt och levnadsstandard — att erhålla material, som
skulle kunna tjäna såsom grundval för levnadskostnadsindexberäkningarna
samt för dyrortsgrupperingar av olika slag. Korttidsundersökningarna ha
å sin sida tillkommit huvudsakligen med det speciella syftet att följa konsumtionen
— särskilt av livsmedel — inom olika befolkningsgrupper under
kristider.
Vidare har socialstyrelsen vid skilda tillfällen för speciella ändamål genom
enquéter anskaffat material för att belysa levnadsförhållandena inom olika
befolkningsgrupper.
Med skrivelse den 12 januari 1944 har 1942 års jordbrukskommitté överlämnat
en av professorn Erik Lindahl och filosofie licentiaten Lars Lemne
(i det följande benämnda utredningsmännen) på kommitténs uppdrag verkställd
utredning rörande jordbruksbefolkningens levnadskostnader.1 Kommittén
har därvid uttalat önskvärdheten av att fortlöpande dylika beräkningar,
vilka enligt kommitténs mening vore av stor betydelse, måtte, eventuellt efter
ytterligare övervägande av beräkningsmetoderna, verkställas, förslagsvis genom
socialstyrelsens försorg, samt hemställt örn vidtagande av erforderliga
åtgärder härför.
över jordbrukskommitténs framställning har socialstyrelsen den 25 april
1944 avgivit utlåtande samt därvid framlagt förslag örn utförande av e n n y,
på helårsräkenskaper grundad hushållsbudgetundersökning
inom jordbrukar- och lantarbetarhushåll.
Styrelsen uppehåller sig i sitt utlåtande till att börja med vid frågan örn
behovet av fortsatta undersökningar på förevarande område
och anför därvid inledningsvis:
De officiella, av socialstyrelsen utförda beräkningarna över levnadskostnadernas
förändringar i tid och rum (levnadskostnadsindex och dyrortsgrupperingar)
tillkommo vid tiden för förra världskrigets slut huvudsakligen för
det begränsade syftet att bilda norm för en gradering av statstjänstemännens
löner. Dyrortsundersökningarna användes dessutom redan på ett tidigt stadium
för gradering av de skattefria avdragen vid den statliga och sedermera
även den kommunala inkomst- och förmögenhetsbeskattningen och blevo
därigenom i någon mån ett intresse för hela folket.
Det ursprungliga huvudsyftet med levnadskostnadsundersökningama —
regleringen av statstjänstemännens löner — har i högre eller lägre grad satt
sin prägel på metoderna vid deras utförande, och della gäller såväl dyrortssom
dyrtidsundersökningarna. Detta innebär likväl icke, att resultatet av
undersökningarna skulle vara tillämpligt enbart på den begränsade grupp.,
som statstjänstemän utgör, utan alt resultatet i första hand gäller för i städer
och tätorter bosatta hushåll av viss genomsnittlig sammansättning. Jordbruksbefolkningens
levnadsförhållanden påverka endast i ringa män dyrortsberäkningama
och spela ingen roll vid uträknandet av levnadskostnadsindex,
som uteslutande grundar sig på uppgifter insamlade från städer och
tätorter. Med tanke på dyrortsgrupperingens huvudsyfte och nödvändigheten
att uttrycka dyrortsvariationen i en enda talserie, synes ingen allvarlig in
1
För närmare kännedom örn Lindahls och Lemncs utredning hänvisas till SOU 1944:1.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
vändning kunna resas mot det nu antydda tillvägagångssättet. Det är dock
uppenbart, att varken dyrortsundersökningarna i hittillsvarande fonn eller
levnadskostnadsindex allsidigt belysa sina respektive problem. Det är också
uppenbart, att den jordbrukande befolkningen är den viktigaste av de yrkesgrupper,
vilkas speciella förhållanden icke omedelbart belysas genom levnadskostnadsundersökningama.
Andra sådana yrkesgrupper äro skogsarbetare,
fiskare och sjöfolk. Den omständigheten att beräkningarna närmast
avse ett hushåll av medelsammansättning (normalhushållet) och med medelinkomst,
gör vidare att icke heller de speciella förhållanden belysas, som
kunna tänkas gälla andra hushållstyper och inkomstlägen. Den begränsning,
som sålunda angivits har tidigare varit en brist huvudsakligen i teoretiskt
hänseende, innebärande att fråeorna icke penetrerats i hela sin vidd. Praktiskt
hade begränsningen dock tidigare föga att betyda.
Förhållandena ha emellertid småningom helt ändrats. Både dyrortsgrupperingen
och indexberäkningen lia fått vidgad användning för praktiska ändamål.
Statsmakterna dyrortsgradera numera icke blott tjänstemännens löner
utan även folkpensionerna, barnbidragen, arbetslöshetsunderstöden, familjebidragen
åt värnpliktiga med mera. Grupperingen ligger till grund också för
lönesättningen för stora delar av kommunernas och det enskilda näringslivets
anställda. Levnadskostnadsindex har vunnit tillämpning i lönesystemen
för kommunernas anställda och industriens och handelns arbetstagare
samt slutligen tagits i bruk för motsvarande ändamål av de jordbrukande
befolkningsgrupperna. I och med detta ha givetvis också kraven på undersökningarnas
fullständighet blivit skärpta.
Jordbrukskommitténs framställning vore — fortsätter styrelsen — det senaste
uttrycket för denna utveckling. Av den till framställningen fogade utredningen
framginge, att man funnit behov av en levnadskostnadsindex, som
bättre än den nuvarande officiella kunde användas att reglera lantarbetarnas
löner och beräkna jordbrukarnas realinkomster. Man önskade också
bättre möjligheter att anställa jämförelse mellan levnadskostnaderna på landet
och i städerna. I utredningen framhölles med fullt fog, att för närvarande
tillgängliga undersökningar rörande dessa ting icke tillkommit under vederbörlig
hänsyn till landsbygdens befolkning.
Genom utvecklingens gång hade sålunda — anför styrelsen vidare — levnadskostnadsundersökningama
från att ursprungligen ha avsett huvudsakligen
vissa begränsade ändamål kommit att bli ett intresse för landets hela
befolkning. I konsekvens härmed ansåge styrelsen, att kraven på väsentligt
utvidgade levnadskostnadsundersökningar borde tillmötesgås, och ville för
sin del medverka till att i första hand de av jordbriikskommittén framförda
önskemålen bleve tillgodosedda. Den konkreta innebörden av dessa önskemål
syntes vara dels att socialstyrelsen borde verkställa en fortlöpande beräkning
rörande levnadskostnadernas förändringar i tiden för några viktigare
grupper av den jordbrukande befolkningen, dels ock att vid följande dyrortsundersökningar
den lokala variationen i levnadskostnaderna borde belysas
genom alternativa beräkningar, varvid även budgeter för den jordbrukande
befolkningen och producentpriserna på vissa konsumtionsvaror borde begagnas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
5
Vad beträffar frågan om framtida levnadskostnadsindexberäkningar
för landsbygdens hushåll framhåller styrelsen
till att börja med bland annat, att styrelsen i likhet med utredningsmännen
ansåge, att beräkningarna borde omfatta två serier, den ena avseende jordbrukarhushåll
och den andra lantarbetarhushåll. I fråga om de närmare
metoderna för beräkningarna anförde styrelsen härefter i huvudsak följande:
En framtida indexberäkning för landsbygdens hushållskostnader bör enligt
socialstyrelsens uppfattning anordnas så, att minuthandelspriser på livsmedel
insamlas på omkring 60 orter på rena landsbygden, det vill säga samma
antal orter från vilket livsmedelspriserna insamlas för den nuvarande officiella
indexen. Socialstyrelsens prisstatistik skulle härigenom komma att
omfatta sammanlagt 120 orter. Prisinsamlingen skulle utföras en gång i kvartalet,
vid mitten av månaderna mars, juni, september och december. Den skulle
omfatta de flesta i en hushållsbudget ingående livsmedel utom mjölk, potatis,
rotsaker, grönsaker och trädgårdsbär. En insamlingsorganisation av den omfattning,
som kräves för detta, kan beräknas i arvoden till lokala ombud draga
en kostnad av 6 000—10 000 kronor per år. Under det första året — medan
vidgad erfarenhet vinnes örn prisförhållandena på landsbygden — synes
det dock lämpligt söka utnyttja det prismaterial, som fortlöpande insamlas
genom kristidsnämndernas försorg på sammanlagt 400 orter (däribland
ett stort antal orter på landsbygden). Då det är möjligt, att
kompletteringar av dessa orter kunna behöva vidtagas, torde man likväl böra
räkna med, att en del av den antydda årskostnaden för särskild prisinsamling
— förslagsvis 4 000 kronor — redan från början behöver anslås. Beträffande
minuthandelspriserna på kläder, skodon, husgeråd.och andra till posten »övriga
utgifter» hörande förnödenheter kan man tills vidare utgå från att dessa
äro desamma för tätorternas och landsbygdens befolkning, dels ock framför
allt emedan även landsbygdens befolkning i stor utsträckning inköper
ifrågavarande förnödenheter i tätorterna, och dels emedan mycket stor enhetlighet
i prissättningen i detta fall råder mellan olika orter. Undantag utgör
posten skolagning, som torde kräva särskild notering från landsbygdsorter.
Producentpriser skulle användas för de flesta in natura erhållna livsmedel.
Nästan alla ifrågakommande prisuppgifter kunna i form av godtagbara riksgenomsnitt
erhållas från Sveriges lantbruksförbund, som avgiftsfritt ställer
dem till förfogande. Då särskilda inköpspriser, såsom beträffande mjölk,
stipulerats i kollektivavtal för lantarbetare, böra också dessa användas. Båda
dessa prisuppgifter kunna sålunda erhållas centralt. Detsamma gäller om
priserna på bränsle, som även böra vara producentpriser, i den mån det icke
är fråga örn bränsleköp med i kollektivavtal stipulerat pris. Producentpriserna
kunna erhållas från lantbruksförbundet, som i sin tur inhämtar dem från
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.
Skatteposten har av utredningsmännen beräknats efter en metod, som helt
överensstämmer med den av socialstyrelsen för dess officiella index använda.
Någon ändring i metoden synes icke böra företagas vid framtida beräkningar.
Som viktsystem för indexberäkningarna lia utredningsmännen använt materialet
från socialstyrelsens hushållsbudgetundersökning bland jordbrukare
och lantarbetare från 1933, varvid dock bostadsposten insatts efter en särskild
kalkyl. Den tveksamhet rörande utredningens resultat, som uttalats
från flera håll, torde i första hand härröra från uppfattningen, att dessa
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
budgetundersökningar numera äro föråldrade. Även socialstyrelsen hyser viss
tvekan av denna anledning. Visserligen har en felaktighet i viktsystemet långt
mindre inflytande på resultatet av en indexberäkning, än man vanligen föreställer
sig, men då det i detta fall bland annat gäller en antagen felaktighet
i proportionen mellan kontantinköp och naturaförmåner synes försiktigheten
motiverad. Senare hushållsbudgetundersökningar än de från år 1933 finnas
icke att tillgå. Socialstyrelsen har övervägt möjligheten att för jordbrukarnas
del utnyttja de hushållsbudgeter, som erhållas i samband med professor L.
Nannesons undersökningar av bokföringskontrollerade jordbruk, men funnit
detta ogörligt, emedan uppgifterna här icke äro tillräckligt specificerade.
Ett akut behov av en ny budgetundersökning berörande såväl jordbrukare
som lantarbetare föreligger alltså. Det kunde tyckas mindre välbetänkt anordna
dylika under nuvarande kristid, och styrelsen har därför övervägt att
föreslå, att deras utförande måtte uppskjutas. Det är emellertid tydligt, att det
i så fall blir fråga om en väntetid, som kan komma att sträcka sig över
åtskilliga år. Att så länge uppskjuta uträkningen av en förbättrad index över
lanthushållens levnadskostnader synes icke försvarligt. Bland annat just för
anpassningen till fredsförhållanden är det nämligen av betydelse att känna
levnadskostnadernas förändringar under kristiden även för jordbrukarnas
del. Styrelsen finner därför starka skäl tala för att budgetundersökningen
anordnas så snart ske kan.
Beträffande den i indexberäkningen ingående bostadsposten synes det nödvändigt
att verkställa en omprövning av de metoder, som tillämpats av utredningsmännen;
för detta ändamål torde särskilda undersökningar bli nödvändiga.
Detta innebär närmast, att hithörande problem böra beaktas vid
planläggningen av kommande bostadsstatistiska undersökningar.
Vad angår frågan örn dyrortsgrupperingen framhåller socialstyrelsen,
att jordbrukskommitténs rekommendation av fortlöpande beräkningar
rörande jordbruksbefolkningens levnadskostnader syntes få tolkas som
ett förslag, att de av utredningsmännen använda metoderna i fråga om beräkning
av den genomsnittliga skillnaden i levnadskostnaderna mellan landsbygd
och städer måtte prövas på ett större och aktuellare material i samband
med nästa dyrortsgruppering. Fortlöpande beräkningar syntes här icke
komma i fråga. Socialstyrelsen ville för sin del uttala, att den principiellt
ställde sig sympatisk till de av utredningsmännen föreslagna metoderna för
utförande av prisgeografiska jämförelser. Då emellertid hela komplexet av
dyrortsfrågor vöre under utredning av en särskild kommitté, ansåge sig styrelsen
icke för närvarande böra närmare ingå härpå. Styrelsen inskränkte sig
till att konstatera, att därest jordbrukskommitténs önskan om förbättrad utredning
av dyrortsförhållandena skulle kunna uppfyllas, fordrades bland annat
nya hushållsbudgetundersökningar. Då sådana toge relativt lång tid att
utföra, vore det tydligt, att de måste igångsättas med det snaraste, om dyrortsundersökningen
skulle kunna utföras inom rimlig tid.
Socialstyrelsen övergår härefter till frågan om den fortsatta utredningens
organisation. Styrelsen framhåller därvid, att den fortsatta
undersökning, som närmast komme i fråga, vore beräkning av vissa
levnadskostnadsindex för landsbygdens hushåll. Härför fordrades hushållsbudgetmaterial
och prismaterial. Nödiga budgetundersökningar borde, såsom
Kungl. Maj:ts proposition nr 307. 1
styrelsen i det föregående påpekat, igångsättas så fort ske kunde. Styrelsen
ville därför föreslå igångsättande av en husliållsbudgetundersökning omfattande
1 000 hushåll fördelade lika på jordbrukare och lantarbetare. Urvalet
av deltagare i undersökningen borde ske med tanke på att de viktigaste bland
olika jordbruksområden, storlekstyper av brukningsdelar och — vad lantarbetarna
beträffade — avlöningsformer bleve representerade. Bokföringsperioden
borde omfatta ett år. Styrelsen hade övervägt att föreslå kortare bokföringstid
men med hänsyn till säsongvariationerna i lanthushållens förbrukning
stannat inför det angivna alternativet. Samtliga inkomster och utgifter
för det egentliga hushållet borde bokföras. För att anskaffa bokförare,
instruera dessa och insända materialet till socialstyrelsen borde anlitas särskilda
ombud, företrädesvis utvalda genom jordbrukarnas och lantarbetarnas
bransch- respektive fackorganisationer. Räkenskaperna borde insändas kvartalsvis,
allteftersom de färdigställdes, för att omedelbart underkastas granskning.
Socialstyrelsen framhåller vidare, att tiden för utförande av en dylik undersökning,
liksom även kostnaderna för densamma, bleve beroende på hur
långt i detalj man ville gå. Härvid hade man att välja mellan två olika alternativ,
om vilka styrelsen anför följande:
Alternativ I. Livsmedelskonsumtionen bearbetas i detalj och näringsvärdet
i kosten beräknas för hela året. Förbrukningen av övriga förnödenheter
registreras också i detalj; man utreder sålunda icke blott utgifterna för vissa
huvudposter (gångkläder, underkläder, skodon, möbler, husgeråd och så vidare)
utan också utgiften och om möjligt kvantiteten för de enskilda varuslagen
eller varugrupoema, allt efter användningssätt och material. Utredningen
rörande skilda hushållstyper, inkomstgruDoer med mera göres relativt
fyllig.
Alternativ II. Endast utgifterna för vissa huvudposter efterforskas genomgående.
Specificeringen drives därvid icke längre än att minimikraven för
ett viktsystem för indexberäkningar och dyrortsundersökningar uppfyllas.
Endast ett fåtal huvudgrupper av hushåll undersökas. För två perioder om
vardera minst en månad bearbetas likväl livsmedelsposten i detalj som enligt
alternativ I.
Inom socialstyrelsen borde — fortsätter styrelsen — arbetet med förberedelser
för undersökningen påbörjas så fort ske kunde. Detta förberedelsearbete
skulle omfatta upprättande, tryckning och utsändning av bokföringsformulär
samt underhandlingar med ombud och hushåll. Det vore bland
annat mycket angeläget, att formuläret för bokföringen underkastades en
noggrann översyn, så att det svarade mot de skärpta kraven på undersökningen
och mot de under senare år rationaliserade bearbetningsmetoderna.
Samtidigt med förberedelserna lill budgetundersökningen borde påbörjas insamling
av prismaterial av olika slag. Det vöre särskilt angeläget, att erfarenhet
snarast vunnes angående i vilken mån kristidsnämndemas prismaterial
kunde användas. Den prisinsamling, som eventuellt måste anordnas på
särskilda orter, borde nämligen komma igång utan tidsutdräkt för att kunna
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 307.
läggas till grund för framtida prisjämförelser. En retroaktiv beräkning borde
därefter i första hand utföras på redan tillgängligt material. Samtidigt borde
en ingående översyn av metoderna för levnadskostnadsindexberäkning rörande
lanthushåll verkställas.
Vad härefter beträffar kostnaderna för de föreslagna undersökning
arn a framhåller styrelsen, att de omfattande undersökningar,
varom här vöre fråga, icke rymdes inom ramen för socialstyrelsens personalstat,
varför det bleve nödvändigt att från undersökningarnas anslag avlöna
såväl arbetsledare som större delen av biträdespersonalen. Med hänsyn till
uppgiftens svårighet och angelägenheten att få arbetet snabbt och säkert utfört
ansåge styrelsen, att ledaren för undersökningarna borde åtnjuta arvode,
motsvarande lön jämte rörligt tillägg och kristillägg till tjänsteman i
lönegraden Eo 24. Arbetsbasen för de kvinnliga biträdena syntes vidare icke
böra placeras lägre än i lönegraden Eo 7.
Styrelsen framlägger härefter följande kostnadskalkyl för undersökningarna:
I
Prisundersökning för landsbygden. |
Alt. I |
Alt. II |
||
Arvoden till ombud för prisinsamling på vissa orter.. |
4 000 |
5 000 |
4 000 |
5 000 |
Hushållsbudgeiundersökning. |
||||
Tryck av formulär, bearbetningskartoliner, hålkort och |
4 500 2 000 |
|||
Arvoden till ombud för 1 300 hushåll å 15 kronor____ Ersättning till 1 100 hushåll å 40 kronor............. Maskinkostnad (huvudsakligen för hålkortsbearbetning) |
106 000 |
19 500 2 000 20 000 |
90 000 |
|
Avlöning till för båda undersökningarna gemensam personal. |
||||
Arbetsledare (arvode = Eo 24)........ Arbetsbas (Eo 7) .................. |
27 500 9 000 |
36 500 |
22 000 6 750 |
28 750 |
Totalkostnad |
147 500 |
123 750 |
I anslutning till den sålunda uppgjorda kostnadskalkylen anför socialstyrelsen,
att det förutsatts, att prisundersökningen skulle vara slutförd under
loppet av ett år, medan budgetundersökningen enligt alternativ I skulle taga
två och ett halvt år i anspråk och enligt alternativ II två år. Förhäda alternativen,
liksom för prisundersökningen, hade räknats med att visst arbete såväl
av amanuens som av kvinnliga biträden skulle bestridas från styrelsens
ordinarie personalanslag. Antalet formulär, som kunde behöva insamlas och
betalas, hade beräknats något högre än det antal, som skulle ingå i den
slutliga bearbetningen.
Kungl. May.ts proposition nr 307.
9
Styrelsen framhåller vidare, att styrelsen icke vore beredd att för det dåvarande
definitivt förorda det ena eller andra av de upptagna alternativen.
Frågan härom syntes kunna uppskjutas, till dess vidgad erfarenhet vunnits
av resultatet från de första kvartalens bokföring. Ställningstagandet härtill
inverkade icke på urvalet av hushållen eller formulärets beskaffenhet. Preliminärt
ville styrelsen därför föreslå alternativ II.
Styrelsen anför slutligen, att det, därest den föreslagna hushållsbudgetundersökningen
komme till stånd, syntes lämpligt att inställa den fortlöpande
konsumtionsundersökning, som styrelsen enligt Kungl. Maj:ts uppdrag utfört
sedan 1940, i den del denna avsåge landsbygden. Samma resultat som konsumtionsundersökningen
gåve skulle nämligen erhållas genom budgetundersökningen,
blott med någon försening.
Styrelsen hemställer dels att åt densamma måtte uppdragas att utföra förberedande
undersökningar rörande jordbruksbefolkningens levnadskostnader
i huvudsaklig överensstämmelse med det av styrelsen framlagda förslaget,
dels ock att erforderliga medel måtte ställas till förfogande för ändamålet.
I ärendet ha vidare utlåtanden avgivits av statistiska centralbyrån och
kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering.
Statistiska centralbyrån erinrar om att centralbyrån redan tidigare beretts
tillfälle att yttra sig rörande behovet av fortsatta undersökningar angående
jordbruksbefolkningens levnadskostnader, nämligen i samband med motionen
II: 428 vid 1944 års riksdag (jfr andra kammarens tredje tillfälliga utskotts
utlåtande nr 7). I anslutning till vad centralbyrån därvid anfört ville
centralbyrån nu understryka behovet av att dylika undersökningar komme till
stånd, då uppgifter örn levnadskostnaderna och förändringarna i dessa vore
av grundläggande betydelse för bedömandet av ett flertal samhällsekonomiska
frågor. Med hänsyn till att dessa frågor genom tidsläget fått en skärpt
aktualitet vore det angeläget, att undersökningarna av hithörande slag igångsattes
så snart den härför lämpliga tidpunkten kunde sägas vara inne.
En synpunkt, som därvid dock icke borde eftersättas, vore —- fortsätter
centralbyrån — att de undersökningar angående levnadskostnaderna för
olika befolkningsgrupper, som enligt vad centralbyrån erfarit planerades,
samordnades på sådant sätt, att de komme att avse samma tidpunkt. En annan
anordning skulle komma alt i hög grad förrycka den jämförelse mellan
dessa befolkningsgrupper, exempelvis mellan jordbruksbefolkningen och befolkningen
inom tättbebyggda orter, som utgjorde ett av de viktigaste syftena
med dessa undersökningar. Därtill komme att det representativa urvalet
skulle kunna ske från liknande förutsättningar vid dessa undersökningar.
Resultatet från levnadskostnadsundersökningarna skulle otvivelaktigt vinna
i värde, om en tillfredsställande lösning av urvalsmetoden skulle kunna
åstadkommas. En samtidig uttagning från ett hela landet omfattande grundmaterial
borde kunna underlätta en sådan lösning.
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering framhåller, att frågorna
om bur jordbruksbefolkningens realinkomster dels förändrades i tiden, dels
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
ock förhölle sig till övriga befolkningsgruppers realinkomster vore av grundläggande
betydelse icke blott för jordbrukspolitiken utan även för avvägningen
av statsmakternas övriga åtgärder till förmån för jordbruks- och
annan befolkning. Svårigheterna att nå tillfredsställande utredningsresultat
vore emellertid mycket stora. Den på uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté
verkställda undersökningen utgjorde ett första försök att på grundval
av föreliggande ofullständiga material besvara de angivna frågorna. Det
vore med hänsyn till de stora svårigheterna naturligt, att denna försöksundersökning
icke kunnat ge så tillförlitliga och fullständiga resultat, som varit
önskvärt, även örn den väsentligt ökat kunskapen om här ifrågavarande förhållande.
Sålunda hade icke förelegat något aktuellt material av tillräcklig
omfattning rörande vare sig jordbruksbefolkningens eller den övriga befolkningens
konsumtion. Varje studie av levnadskostnaderna förutsatte emellertid,
att man i detalj kände konsumtionens sammansättning. Vad inkomsterna
för jordbruksbefolkningen beträffade, vore det endast för lant- och skogsarbetarna,
som någorlunda tillfredsställande statistiska uppgifter förefunnes.
Även om — fortsätter kommissionen — mera fullständigt material anskaffades,
återstode emellertid betydande svårigheter. Genom att utföra de mera
grundläggande undersökningar, som de slutliga beräkningarna måste bygga
på, borde man dock kunna komma problemet närmare in på livet. Kommissionen
ville därför tillstyrka, att sådana grundläggande undersökningar med
det snaraste komme till utförande. Sålunda borde mera omfattande och tillförlitliga
undersökningar än hittills företagas rörande de faktiska inkomsterna
för olika grupper av jordbruksföretagare, och dessa undersökningar borde
göras fortlöpande. Vidare borde jordbruksbefolkningens konsumtion och
levnadsvanor underkastas en förnyad kartläggning. Som komplement härtill
borde företagas en statistisk utredning om bostadsstandarden på landsbygden,
som särskilt beträffande bostädernas kvalitet borde vara mera ingående än
den som utfördes i samband med 1935/36 års särskilda folkräkning. Vad
beträffade konsumtionsundersökningarna borde dessa — såsom statistiska
centralbyrån framhållit — samordnas med motsvarande undersökningar för
övriga befolkningsgrupper. I
I skrivelse den 2 januari 1945 har socialstyrelsen vidare framlagt förslag
till en allmän undersökning rörande levnadsvillkor och
hus hålls vanor.
Styrelsen framhåller inledningsvis, att behovet av kännedom om svenska
folkets levnadsstandard och hushållsvanor under senare år oavlåtligt stegrats.
Samtidigt hade emellertid det statistiska uppgiftsmaterial, på vilket en sådan
kännedom byggde, blivit alltmer föråldrat. Vid närmare prövning av hithörande
frågor hade styrelsen därför funnit sig böra framlägga en plan för
nya undersökningar på området samt redovisa de omständigheter, som bestämde
valet av tidpunkt för undersökningarnas igångsättande. I ett fall hade
en del av planen — den del som gällde den jordbrukande befolkningen —
redan tidigare framlagts i styrelsens i det föregående refererade utlåtande
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
11
den 25 april 1944. Huvudsyftet med den i nämnda utlåtande föreslagna hushållsbudgetundersökningen
skulle vara att skaffa uppgiftsmaterial till grund
för viktsystem vid levnadskostnadsindex- och dyrortsberäkningar för jordbrukare
och lantarbetare. Antalet deltagande hushåll hade beräknats med
hänsyn härtill. Uppenbarligen bomme ett sådant material att kunna utnyttjas
också för studier rörande dessa medborgargruppers ekonomiska villkor i
allmänhet, men det vore tydligt, att det icke vore tillräckligt för att ge en
bild av dessa villkor i alla förekommande varianter, då det helt naturligt
måste begränsas till några stora homogena typgrupper av jordbrukare respektive
lantarbetare. Utöver de sålunda redan föreslagna medborgargruppema
återstode att undersöka dels invånarna i städer och andra tätorter, dels
ock vissa icke jordbrukande befolkningsgrupper på landsbygden. Slutligen
borde även jordbrukare och lantarbetare bli föremål för en kompletterande
undersökning rörande vissa förhållanden, som icke bleve tillräckligt belysta
genom budgetundersökningen inom ifrågavarande klientel.
Styrelsen utvecklar härefter närmare frågan örn b e h o v et av nya
undersökningar och anför därvid i huvudsak följande:
Undersökningar grundade på årsräkenskaper ha för stadssamhällen hittills
företagits ungefär vart tionde år (1914, 1923, 1933). 1933 års hushållsbudgetundersökningar
ge icke längre aktuella data om hushållens sätt att disponera
sina inkomster. Urvalet av i dessa undersökningar ingående hushåll är
heller icke så mångsidigt med avseende på t. ex. inkomstgrupper, som önskvärt
varit. Bearbetningen av materialet har vidare icke möjliggjort alla de
grupperingar, som behövas för att resultatet skulle kunnat utnyttjas som
grundval för olika aktuella syften.
Det är angeläget, att den ursprungliga planen med större budgetundersökningar
ungefär vart tionde år icke blir satt ur tillämpning längre än absolut
nödvändigt och att en ny undersökning lägges upp efter delvis andra linjer.
Den år 1941 utförda undersökningen, vilken grundades på en bokföringsperiod
av 28 dagar, verkställdes vid en tidpunkt, då livsmedelssituationen var
särskilt ogynnsam, varför den icke är representativ för nuvarande försörjningsläge.
Endast beträffande folkpensionärernas levnadsvillkor föreligger
genom en år 1943 gjord undersökning ett användbart aktuellt material.
Socialstyrelsen har därför funnit det angeläget att noggrant utreda det
aktuella behovet av nya allmänna undersökningar rörande svenska folkets
levnadsstandard och hushållsvanor. Överläggningar härom ha hållits med
representanter för ett antal i frågan intresserade myndigheter och organisationer.
Följande synpunkter och önskemål ha framkommit.
1) För den framtida socialpolitiken skulle aktuella uppgifter belysande
levnadsstandard och hushållsvanor inom skilda hushållstyper, inkomstklasser
m. m. vara av stort värde. Av dessa uppgifter skulle man kunna draga slutsatser
örn behovet av förbättringar på olika punkter av konsumtionen och
örn hushållens sätt att reagera vid inträffande generella förändringar i hushållningens
ekonomiska grundförutsättningar. Standarden är redan nu tämligen
väl känd i fråga örn svenska folkets kosthåll, medan man nästan helt
saknar uppgifter örn standarden i fråga örn t. ex. kläder och bohag. Kännedom
örn dessa förhållanden kan vinnas dels genom liushållsbokföring, dels
genom en inventering av hushållens uppsättning av ifrågavarande föremal.
De förslag, som uppgöras av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering,
komma alt direkt beröra den framtida socialpolitiken. Kommissionen
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
torde visserligen ha slutfört sitt uppdrag vid den tidpunkt, då en ny budgetundersökning
tidigast kan sättas i gång, men för de organ, som skola omsätta
kommissionens planer i praktiken, lär det vara oundgängligt att känna till
skilda folkgruppers konsumtionsvanor och konsumtionsbehov. Ju noggrannare
denna kännedom är, desto mera effektivt böra eventuella åtgärder för
produktionens och konsumtionens dirigering kunna sättas in.
Utöver det som anförts i styrelsens förenämnda utlåtande den 25 april
1944 må här påpekas, att det för jordbrukspolitikens planering är önskvärt,
att material finnes att tillgå, som möjliggör beräkningar över prisreglerande
åtgärders betydelse även för olika konsumentgrupper utanför jordbruksbefolkningens
led.
2) För bl. a. socialvårdens del förefinnes behov av uppgifter, som belysa
hushållningen bland de lägsta inkomstskikten. Dylika undersökningar ha
efter hand aktualiserats alltmer till följd av socialvårdens fortgående differentiering.
Ett centralt spörsmål inom socialvården är understödsnormernas
avvägning för olika grenar av socialvården, och detta problem försvåras alltmer
ju mera socialvården differentieras. Det är en fråga av stor vikt dels att
finna en hållbar grund för fixering av den nivå eller de nivåer, på vilka socialvårdens
förmåner böra ligga, dels att finna metoder för att göra de resultat,
till vilka statsmakterna därvidlag komma, respekterade inom alla delar av
socialvården. Den sistnämnda frågan har styrelsen funnit vara av den art, att
den kan närmare övervägas endast i samband med den allmänna reform beträffande
arbetslöshetsförsäkring, arbetslöshetsunderstöd, fattigvård m. m.,
som förberedes av socialvårdskommittén. Det torde därför tillkomma denna
koinmitté att taga upp frågan om sambandet mellan de olika socialvårdsförmånernas
storlek till prövning. Den förstnämnda uppgiften åter utgör ett
problem, som i olika sammanhang plägar benämnas beräkning av minimistandard.
Vad man nu än må inlägga i detta uttryck, så torde det vara uppenbart,
att man icke kan fixera en viss levnadsstandard, som skall garanteras
socialvårdens förmånstagare, utan att äga tillgång till en ingående kännedom
örn den standard, på vilken de i ekonomiskt avseende sämst ställda befolkningsskikten
liksom de breda lagren i övrigt faktiskt leva. Dylik kännedom
torde icke kunna vinnas utan en omfattande budgetundersökning med ett betydligt
rikhaltigare urval av hushållstyper än i hittills utförda undersökningar.
För att man skall få en tillfredsställande bild av vederbörandes levnadsstandard
måste emellertid dylika undersökningar kompletteras med utredning
om de levnadsförhållanden, som råda inom berörda folklager. Sålunda
föreligger behov av utredning örn inventarier av olika slag och i viss
utsträckning av sociologiska undersökningar.
Även på andra områden än socialvårdens föreligger det behov av ett matenal,
som kan läggas till grund vid fixering av en viss standard, och där man
sålunda har behov av en sådan undersökning, som den här åsyftade. Styrelsen
får beträffande uppgörandet av olika standards hänvisa till bilagda, inom
verket utarbetade promemoria1 samt till det betänkande, som kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering avlämnat den 4 oktober 1944 (SOU
1944: 57, s. 109 ff.)
3) Vid den verksamhet, som bedrives av hemmens forskningsinstitut rörande
hemarbetet och dess rationella anordnande, är den ekonomiska synpunkten
på hemarbetet självklart av stor betydelse. För att eventuella förslag
om tillverkning och användning av nya redskap, möbler, beklädnadsplagg
o. s. v. skola kunna vinna efterföljd i det praktiska livet, fordras uppenbar
1
Här e] medtagen. Promemorian finnes återgiven i den av socialstyrelsen utgivna tidskriften
Sociala meddelanden (1945, nr 1, s. 21 ff.).
Kungl. Maj.ts proposition nr 307.
13
ligen, att konsumenternas ekonomi tillåter deras anskaffande. Institutet har
självt uppmärksammat detta genom att på sitt arbetsprogram upptaga en
punkt örn hushållsekonomiska forskningar. En husliållsbudgetundersökning
kommer därvid in som ett naturligt led, i det den ger upplysningar om de nu
använda redskapens ekonomiska betydelse i sammanhang med övriga utgiftsposter.
Då sålunda fråga blir att ersätta en artikel med en annan, synes det
i många fall nödvändigt att känna lill kostnaden för konsumenterna beträffande
den eller de artiklar, som skola ersättas. Därvid är det icke nog att
känna artiklarnas anskaffningsvärde, man måste också känna deras omsättningshastighet
inom skilda hushållstyper och de vanliga driftkostnadernas,
speciellt reparationskostnadernas roll. En inventering av beståndet av liusliållsredskap
och annat bohag, utförd i samband med en budgetundersökning,
skulle ytterligare höja dennas värde. Att ett klarläggande av köpvanorna
(t. ex. förekomsten av avbetalningsköp) är av värde, då man vill göra upp
förslag till inköpsplanering, är givet.
4) Vid bedömandet av frågor rörande de indirekta skatterna utgöra aktuella
hushällsbudgeter grundvalen för beräkningar rörande skattetrycket. En
överblick av skattetrycket för olika hushållstyper och inkomstgrupper lär
icke kunna erhållas, örn man icke har detaljerade uppgifter om hushållsbudgeterna.
5) Det kan vidare förutses, att en ny hushållsbudgetundersökning kommer
att utnyttjas som grundval för industri- och handelsföretags marknadsundersökningar
före startandet av tillverkningar och reklamkampanjer. För att
tjäna sådana ändamål bör materialet omfatta flera typer av förbrukare och
bearbetas efter delvis andra linjer än tidigare.
En budgetundersökning, som belyser konsumtionsförhållandena icke blott
för gruppen »normalhushåll» utan också för ett antal folkgrupper, som hittills
stått utanför dessa undersökningar, skulle finna användning som kompletterande
material vid beräkningar rörande landets totalkonsumtion av olika
slag av förnödenheter.
6) Slutligen har socialstyrelsen själv stort behov av aktuellt budgetmaterial,
då beräkningen av såväl levnadskostnadsindex som av dyrortsolikheter
grundar sig på viktsystem konstruerade med hjälp av hushållsräkenskaper.
Enligt de direktiv för indexberäkningen, som Kungl. Majit senast meddelat
(den 19 mars 1943), åligger det socialstyrelsen att fortlöpande och i varje fall
en gång om året verkställa översyn av det för indexberäkningen använda
viktsystemet. Det viktsystem, som för närvarande användes, har vissa drag
kvarstående från 1933 års budgetundersökning och är eljest konstruerat efter
delvis ganska osäkra erfarenheter, som vunnits vid 1941 års budgetundersökning
och de fortlöpande konsumtionsundersökningarna. Budgelen är slutligen
framskriven från år 1941 till år 1944 med tillhjälp av diverse
uppgifter angående tillverkning och handelsomsättning under nämnda tid.
De från år 1933 kvarstående dragen gälla den inre sammansättningen av
posterna kläder, inventarier m. m., tillhopa upptagande ungefär 30 procent
av viktsystemets totalsumma. Att framskrivningen av viktsystemet med hjälp
av data örn produktionsutvecklingen m. lii. mäste bli mycket osäker, säger
sig självt.
Enligt ovan nämnda direktiv åligger det styrelsen ali lid efter annan
även utföra kompletterande beräkningar rörande levnadskostnadsutvecklingcn
för andi-a befolkningsskikt än det, som den officiella beräkningen närmast
avser. Bland dessa skikt befinna sig förutom folkpensionärerna de högre
inkomsttagarna (medelklassen). Sistnämnda folkgrupp var alltför knappt representerad
vid undersökningarna både år 1933 och år 1941. Under dessa
omständigheter känner styrelsen för egen del ett mycket starkt behov av en
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 307.
större budgetundersökning, omfattande detaljerade räkenskaper från såväl
lägre som högre inkomsttagare förda under ett helt år.
7) Även dyrortsundersökningarna utgöra motiv för en ny, allmän budgetundersökning.
Frågan om de officiella dyrortsgrupperingarnas tillvaro är
visserligen under utredning genom en kommitté, men styrelsen föreställer
sig, att det under alla omständigheter kommer att föreligga behov av utredningar
om Sveriges prisgeografiska förhållanden av den typ, som föregår
en ny dyrortsgruppering. Även dessa utredningar böra i enlighet med
från skilda håll framförda krav differentieras med tanke på olika folkgruppers
intressen (t. ex. högre och lägre inkomsttagares intressen).
Sammanfattningsvis framhåller socialstyrelsen, att behovet av nya, allmänna
hushållsundersökningar gjorde sig allt starkare gällande, och att resultaten
efterfrågades icke blott för samma syften som tidigare utan också
för en råd nya ändamål. De sistnämndas tillkomst sammanhängde med en
tendens hos samhällsverksamheten att nu mer än tidigare ingripa reglerande
och normgivande på områden, som vöre av direkt och vital betydelse
för familjens ekonomi, såsom lön (vid föreliggande behov understöd), konsumtion
och priser på konsumtionens olika delar, ävensom med de alltmer
nyanserade former, som dessa ingripanden med tiden erhållit. Icke minst den
omställning till fredsförhållanden, som vöre i sikte, krävde en fast grundval
av uppgifter örn hushållens ekonomiska livsföring. Det vore emellertid tydligt,
att alla de önskemål, som i det föregående uppräknats, icke kunde tillgodoses
av vanliga husliållsbudgetundersökningar av t. ex. 1933 års typ.
För att detta skulle kunna ske, fordrades undersökningar av delvis ny typ,
utförda på ett större material än tidigare.
Vad beträffar metoderna för undersökningar rörande levnadsvillkor
och hushålls vanor framhåller socialstyrelsen, att en
på årsräkenskaper grundad hushållsbudgetundersökning gåve ett synnerligen
värdefullt material. Detta måste emellertid på grund av de höga kostnaderna
bliva relativt litet. Deltagarna måste vidare väljas bland ett urval av
intresserade personer, vilket medförde en viss skevhet. På urvalet av deltagare
inverkade också, att den tekniska svårigheten att föra budgetbok varierade
för olika folkgrupper. Nu berörda olägenheter med budgetmetoden gällde
i högre grad, då det vore fråga om detaljerad helårsbok Töring än då fråga
vore om korttidsbokföring eller bokföring efter förenklade linjer. Korttidsbokfönngen
gåve i allmänhet endast användbart svar på frågan om livsmedelskonsumlionen.
En bokföring efter förenklade linjer gåve visserligen mera
summariska uppgifter än den detaljerade bokföringen, men den vore å andra
sidan icke behäftad med de för korttidsundersökningar utmärkande svagheterna,
varjämte den borde kunna föras av en vidare krets av hushåll än
den som genomförde en detaljerad bokföring. Styrelsen fortsätter:
Styrelsen har kommit till uppfattningen, att budgetmetoden med detaljerad
helårsbokföring i första hand bör komma i fråga vid undersökningar rörande
inkomsttagare i normalinkomstläge eller tillhörande högre inkomstskikt, som
bilda familjehushåll och som ha huvudsakligen kontanthushållning. Jämsides
Kungl. Maj.ts proposition nr 307.
15
därmed och i andra fall, då det önskade resultatet icke kan nås på annan väg än
genom budgetundersökningar, bör man tillämpa förenklad bokföring. Genom
undersökningar på grundval av förenklad bokföring skulle erhållas dels viss
kontroll av undersökningarna med detaljerad årsbokföring, dels möjligheter
att studera levnadsförhållandena inom befolkningsskikt, som ej kunna nås på
andra vägar, närmast de lägre inkomstskikten. Avsikten skulle även här vara
att få en tillförlitlig bild av inkomstanvändningen under ett helt år. Meningen
är att för deltagarna på olika sätt underlätta bokföringsarbetet genom att dels
nöja sig med mindre detaljerade uppgifter, dels eventuellt begränsa insamlingen
till en del av året beträffande vissa poster.
Vid sidan av undersökningar enligt budgetmetoden behövas även andra för
att få levnadsförhållandena i vidare mån belysta. Härvid synas i första hand
inventeringar och sociologiska undersökningar böra komma i åtanke. Inventeringarna
skulle gälla förefintlig uppsättning av bruksföremål, såsom kläder,
skodon, möbler och husgeråd. De sociologiska undersökningarna syssla i första
hand med hushållsekonomien och med hushållets funktionerande sammanhängande
förhållanden. Dylika undersökningar skola visserligen i första hand
omfatta hushåll, som lämna budgetredovisning, men böra lämpligen även
innesluta andra, som uttagas efter en tillfredsställande slumpmetod och som
kunna väntas bli i alla avseenden representativa för sina folkgrupper. På så
sätt erhålles bl. a. ett visst jämförelsematerial för bedömning av innebörden av
budgetmaterialets skevhet.
För budgetundersökningar av olika slag gäller att de ge material, som är
mer eller mindre skevt i fråga om hushållens ekonomiska stabilitet, intresse
för ordnad ekonomi etc. Däremot står det fritt att söka få materialet fullt
representativt i andra hänseenden. Detta kan ske genom att man utväljer
dem, som skola tillfrågas rörande sin villighet att föra hushållsböcker, efter
fullt representativa grunder, exempelvis genom att i mantalslängderna slumpmässigt
utvälja en lämplig andel av hela befolkningen för tillfrågning. Ett
dylikt förfarande sker enklast och mot lägsta kostnad med ett folkräkningsmaterial
som underlag. En anknytning till en kommande folkräkning vore
därför önskvärd. Därigenom skulle även på ett enkelt sätt erhållas ett för hela
landets befolkning representativt jämförelsematerial.
Socialstyrelsen övergår härefter till att diskutera frågan om tidpunkten
för nya hushållsundersökningar. Härom yttrar styrelsen
lill atl börja med huvudsakligen följande:
Tidpunkten för igångsättande av allmänna hushållsundersökningar måste
givetvis väljas med hänsyn tagen till resultatens användbarhet för angivna
ändamål under en längre tid framåt. Tidsintervallet mellan hittillsvarande
dylika undersökningar har varit omkring 10 år. Även om tidsintervallet framdeles
icke skulle bli så stort, torde dock undersökningarna icke återkomma
förrän efter åtskilliga år. Härför talar också det förhållandet, att resultaten
av dessa undersökningar torde bli tillgängliga först omkring två år efter den
tid, då de igångsatts.
Hur den ekonomiska och sociala utvecklingen i vårt land kommer att gestalta
sig under de närmaste åren är därför en fråga av utomordentlig vikt
vid bestämmandet av tidpunkten för igångsättande av hushållsundersökningarna.
Därav beror i hög grad värdet av undersökningarnas resultat för de
följande årens ekonomiska och sociala planering. Hushållsundersökningar
verkställda under rådande förhållanden, då en stor del av konsumtionen
regleras genom ransonering, få självfallet ett mycket begränsat värde efter
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
en återgång till mera fria konsumtionsförhållanden. Vårt försörjningsläge
är för närvarande relativt gott efter de förbättringar i detsamma, som kunnat
göras under de bägge senaste åren. Ransoneringarna betyda dock en inskränkning
i det fria konsumtionsvalet. Denna inskränkning har beträffande
vissa varuslag mindre betydelse. I andra fall betyda ransoneringarna ett
väsentligt ingrepp i konsumtionen. I en del fall ha vissa krisbetonade ersättningsprodukter
tillkommit eller andra icke ransonerade varuslag fått utgöra
ersättning. På grund av handelsavspärrningen ha dessutom vissa varuslag
försvunnit ur konsumtionen. Prisrabatteringen är en annan av kristidens
regleringsanordningar, som påverkat konsumtionssammansättningen. På vissa
poster av hushållsbudgeten torde man också ha att räkna med att inköpen äro
i någon mån återhållna. Så torde enligt erfarenheterna vara fallet i fråga örn
beklädnadsbudgeten. I fråga örn hushållsmaterial och övrig utstyrsel i hemmen
har nyanskaffning till följd av krisförhållandena i en del fall försvårats,
varför förslitningen av dylika artiklar drivits längre än eljest.
Under förutsättning att det nuvarande relativt gynnsamma försörjningsläget
består, torde övergången till fredsförhållanden betyda väsentligt mindre omkastningar
i konsumtionsförhållandena än vad som var fallet efter förra
världskriget. De torde dock bli tillräckligt betydande för att medföra att förut
erhållna uppgifter om konsumtionsförhållandena föråldras i takt med återhämtningen.
Huru snabbt denna återgång till fredsförhållanden kommer att
ske är svårt att förutse. Sannolikt kommer den att för produktionens vidkommande
taga en rätt lång tid, medan den beträffande konsumtionen möjligen
blir av något kortare varaktighet.
Att uppskjuta nya hushållsundersökningar tills övergångsperioden efter det
kriget kan beräknas vara slut — låt säga om fyra å fem år efter vapenstilleståndet
i Europa — låter sig icke göra, alldenstund det aktuella behovet av
dessa undersökningar gör sig starkt gällande. Icke minst för utformningen av
efterkrigstidens socialpolitik är det särskilt angeläget att ha tillgång till aktuella
data örn levnadsvillkoren. Saken ställer sig dock något annorlunda om
återgången till fredsförhållanden för konsumtionens vidkommande kommer
att inskränka sig till endast två år efter vapenstilleståndet, d. v. s. lika lång
tid, som skulle åtgå för undersökningarnas färdigställande.
Den lämpliga tidpunkten för igångsättande av nya hushållsundersökningar
vore sålunda — fortsätter styrelsen — mycket svår att ange i nuvarande
tidsläge. I sin bedömning av läget utginge dock styrelsen från att en hel
del av kristidens regleringsanordningar på konsumtionens område syntes
bli bestående en rätt lång tid framåt. Motiv syntes därför icke föreligga att
uppskjuta nya undersökningar under någon längre tid. Dock borde ytterligare
någon förbättring i försörjningsläget och en minskning i inkallelserna
till militärtjänst inträffa, innan undersökningarna sattes igång. För ett studium
av konsumtionssammansättningen inom olika befolkningsskikt, beräkning
av efterfrågeelasticiteter m. m. vöre det sålunda önskvärt, att ransoneringen
av livsmedel ytterligare lättades, så att större möjligheter till variation
av de förbrukade kvantiteterna möjliggjordes. Om militärinkallelser förekomme
i avsevärd mängd under bokföringstiden, vore detta eli svårt, örn
också inte absolut hinder för undersökningarna. Några varaktiga lättnader
i nu nämnda avseende syntes icke vara att emotse, så länge kriget i Europa
fortsatte. Så vitt styrelsen för det dåvarande kunde bedöma, skulle de nya
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
17
hushållsundersökningama inom stadssamhällen kunna igångsättas i början
av år 1946. En försämring eller till och med utebliven förbättring i nyssnämnda
avseenden skulle eventuellt föranleda ett uppskjutande över angivna
tidpunkt. Då man icke lämpligen började hushållsbokföring under
sommaren, skulle följden av uppskovet bli, att begynnelsetidpunkten inträffade
tidigast på hösten 1946. Det vore trots denna ovisshet angeläget, att principbeslut
örn undersökningarna fattades snarast möjligt, så att det förberedande
planeringsarbetet kunde påbörjas i god tid och ingen tid förspillas, när
den lämpliga tidpunkten för undersökningarnas igångsättande inträffade.
För de budgetundersökningar bland jordbrukare och lantarbetare, varom
styrelsen framlagt förslag i sitt förenämnda utlåtande den 25 april 1944, vore
enligt styrelsens mening militärinkallelser ett minst lika svårt hinder som
för undersökningar i stadssamhällen, men åtminstone undersökningarna berörande
den jordbrukande befolkningen vore mindre känsliga för försörjningslägets
växlingar. Det vore därför möjligt, att undersökningen rörande
jordbrukare och lantarbetare kunde igångsättas tidigare än undersökningarna
i städerna. Om alla undersökningarna beslutades, borde man dock beakta
synpunkten, att de icke borde anordnas med sådant tidsmellanrum, att jämförbarheten
dem emellan i mera avsevärd grad nedsattes. Lämpligast syntes
vara, att de verkställdes samtidigt.
Örn hushållsundersökningama komme till stånd under år 1946 bleve det
— påpekar styrelsen — möjligt att för urvalet av de hushåll, som skulle
deltaga i dessa undersökningar, nyttja primärmaterialet till den folkräkning,
som föreslagits komma till utförande vid utgången av år 1945. Förslag härom
hade också framlagts av 1941 års befolkningsutredning i dess framställning
den 13 oktober 1944 med förslag angående en folkräkning den 31 december
1945.
Socialstyrelsen framlägger härefter en närmare utformad plan
för de av styrelsen föreslagna undersökningarna.
Styrelsen framhåller till att börja med, att en utredning, som lämnade ett
fylligt material till bedömande av alla de frågor, som uppräknats i det föregående,
uppenbarligen skulle komma att bli mera omfattande än någon av
tidigare utförda hushållsundersökningar och dessutom i vissa delar gå utanför
ramen av dessa, både vad beträffade det åsyftade resultatet och vägen
att nå detsamma. Socialstyrelsen hyste för sin del den uppfattningen, att
den kartläggning av konsumtionsvanorna, som skulle fordras, vore i allt
väsentligt möjlig alt genomföra, örn det också kunde förutses, att uppgifterna
icke skulle bli av samma beskaffenhet eller av samma kvalitet för
alla i undersökningen deltagande hushållsgrupper. Styrelsen ville därför
förorda undersökningar enligt följande metoder, nämligen dels detaljerad
respektive förenklad hushållsbokföring, dels inventering, dels ock sociologisk
undersökning. Omfattningen av varje undersökningsmetod borde göras
beroende av hur den passade för respektive undersökningsklientel och de
speciella syften man ville uppnå. Budgetmetoden med detaljerad bokföring
torde således i relativt stor utsträckning användas inom de folkgrupper
Bihang till riksdagens protokoll 19\5. 1 sami. Nr HOT.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
man vanligen avsåge, då man talade om »normalhushåll», d. v. s. gifta
arbetare och tjänstemän i normalinkomstläge och med två å tre barn, och
vidare inom familjehushåll i högre inkomstlägen. Inom de lägsta inkomstskikten
och bland de ogifta, barnlösa borde i relativt stor utsträckning användas
förenklad bokföring samt vidare inventeringsmetoden och den sociologiska
metoden.
Antalet av de hushåll, som enligt socialstyrelsens förslag skulle deltaga
med användbara uppgifter i var och en av undersökningarna, framgår av
nedanstående tablå, där även de av styrelsen i dess utlåtande den 25 april
1944 föreslagna undersökningarna inom jordbrukarhushåll upptagits.
Ay socialstyrelsen föreslagna hushållsundersökntngar.
1) Jordbrukare.....................
2) Lantarbetare....................
3) Skogsarbetare....................
4) Arbetare och tjänstemän i tätorter
med normal inkomst...........
5) Arbetare i tätorter med låga in
komster.
.......................
6) Inkomsttagare i tätorter med höga
inkomster......................
7) Ogifta, ungdom..................
8) Ogifta eller förut gifta med barn .
Summa
Därav enligt:
Budgetbokföring |
Inventering |
Sociologisk undersökning |
|
Detaljerad |
Förenklad |
(utöver del-tagarna i |
(i huvudsak |
bokföring |
bokföring |
bokföringen) |
inventerade |
500 |
500 |
hushållen) 300 |
|
500 |
— |
500 |
300 |
— |
500 |
500 |
200 |
600 |
1200 |
800 |
500 |
400 |
1200 |
800 |
400 |
400 |
_ |
_ |
— |
200 |
— |
400 |
— |
100 |
300 |
300 |
300 |
2 700 |
3 200 |
3 800 |
2000 |
1000 |
_ |
_ |
_ |
1700 |
3 200 |
3800 |
2 000 |
de tablå anför styrelsen |
följande: uppgifter skulle |
anordnas bland arbetare i industri, handel och samfärdsel, grovarbetare och
tjänstemän i de lägre inkomstgraderna, allt till ett antal av 600. Dessa gruppers
inkomster kunna antagas variera mellan 2 500 och 6 000 kronor per år
allt efter yrke, dyrort m. m. Som förstärkning av inkomstskiktet omkring
och särskilt under 2 500 kronor skulle försök göras att anskaffa ytterligare
omkring 400 bokförare tillhörande samma yrkesgrupper. Från högre inkomstlägen
skulle för första gången ett något så när fylligt material anskaffas. 200
bokförare skulle tillhöra inkomstskikten 7 000—40 000 kronor och 200 skiktet
12 000—15 000 kronor. Samtliga nu berörda deltagare skulle vara familjehushåll,
i allmänhet med minderåriga barn. Från gruppen självförsörjande, ogift
ungdom av bägge könen i åldern 20—30 år med inkomster örn 1 500—4 000
kronor skulle ävenledes för första gången ett försök göras att anskaffa ett antal
bokförare (200 stycken). Bland dessa skulle såväl industriarbetare som
butiks- och kontorsanställda ingå. Ungdom boende i föräldrahemmet skulle
Kungl. Majlis proposition nr 307.
19
dock vara utesluten. Ogifta eller förut gifta, ensamstående mödrar med minderåriga
harn skulle slutligen deltaga med 100 fall.
Medelst förenklad bokföring skulle undersökas 500 skogsarbetarhushåll
och sammanlagt 2 700 hushåll i tätorter, företrädesvis inom lägre
inkomstskikt.
Samtliga i bokföringen deltagande hushåll skulle underkastas inventering
med hjälp av lokalt ombud och särskilt formulär. Därjämte skulle ett annat
slumpurval av hushåll verkställas, som ävenledes .skulle bli föremal för inventering.
I tabellens kolumn för antalet i inventeringen deltagande hushall inga
icke bokförarna. För gruppen ogift ungdom skulle inventeringen vara den
dominerande undersökningsformen.
Även för den sociologiska undersökningen skulle en del — i detta fall dock
endast en mindre del — av de bokförande hushållen bli föremål. Huvudmassan
av deltagarna skulle här utväljas enligt slumpmetoden bland dem utanför
boktförarnas led, som beröras av inventeringen.
Beträffande tillvägagångssättet vid de planerade inventeringarna och sociologiska
undersökningarna yttrar styrelsen följande:
Ur ett fullständigt register över befolkningen på en viss ort eller del av en
ort utväljas medelst slumpmetoden så många hushåll, som man önskar undersöka.
Genom ett eller flera på orten bosatta ombud, som utöver en skriftlig instruktion
icke skulle särskilt undervisas, tillställas hushållen ett formulär,
som de själva eller samman med ombuden fylla i. Formuläret innehåller en
tryckt lista på bruksföremålen med plats för antalen att fyllas i. Bostadens
storlek och beskaffenhet, samt dennas och möblernas disposition under dagen
(vid måltiderna o. s. v.) och natten redovisas också. Kompletterande upplysningar
örn den yrkesverksamhet, som eventuellt bedrives i hemmet, örn hemarbetet,
medlemmarnas antal och ålder samt örn mannens yrke lämnas.
Förutom det nyssnämnda på en slump utvalda klientelet skulle samtliga deltagare
i eventuellt pågående budget- eller konsumtionsundersökningar underkastas
inventering. Härigenom erhålles möjlighet att kontrollera, örn och pa
vilka sätt de senares standard i fråga örn bruksföremål avviker från de genom
samplingen erhållna hushållens, vilka ganska väl torde komma att representera
normal standard. Genom inventeringen skulle man få ett uttryck för
levnadsstandarden, som är väl användbart, när det gäller att konstruera
minimistandards eller att jämföra skilda befolkningsgrupper. Uppenbarligen
är den nödvändig för de behov, som enligt vad i det föregående anförts föreligga
för efterkrigsplaneringen, hemmens forskningsinstitut m. fl.
För att komma riktigt till sin rätt bör inventeringen i ett antal fall kombineras
med en sociologisk undersökning genom särskilt utbildade husbesökare,
vilka närmare utreda ovan antydda förhållanden, icke minst dem som röra
hushållsmedlemmarna och deras verksamhet. Husbesökaren börjar sin intervju
med att göra lipp en skiss över bostaden och en inventarieförteckning och
frågar samtidigt husmodern hur bostaden disponeras och de olika föremålen
användas. På detta sätt ledes samtalet in på levnadssättet och verksamheten i
hemmet. Härvid bör tagas sikte dels på hushållsarbetet, sadant detta präglas
av ortens näringsstruktur och arbetsförhållanden, av hemmets utrustning (vatten,
avlopp, köksgeråd, disk- och tvättutrustning, symaskin o. s. v.) och av
förefintliga arbetsvanor (arbetsfördelning, arbetsmetoder), omflyttning m. m.,
dels på bostadsstandarden oell utnyttjandet av bostäder och inredning samt
hygieniska förhållanden och dels slutligen på vissa avsnitt av hushållets sociala
förbindelser med yttervärlden (skolförhållanden, förekomst av radio,
tidningar, föreningsliv, kooperation, kommunalt liv, samarbete med andra
20
Kunkil. Maj.ts proposition nr 307.
hushåll o. s. v.). Även motiven till att hushållningen är ordnad på ena eller
andra sättet efterforskas i vissa fall.
Denna undersökning måste av praktiska skäl koncentreras tdl ett mindre
antal för olika näringsområden typiska samhällen, där ett relativt stort antal
hushåll undersökas. Stor vikt bör läggas vid urvalet av samhällen. Genom
att koncentrera undersökningen till dessa torde en tillräckligt grundlig undersökning
av samhället kunna ske pa relativt kort tid.
Redan under år 1945, i god tid innan inventeringen eller den sociologiska
undersökningen sattes i gång, syntes det enligt styrelsens mening vara nödvändigt
att anordna en provundersökning i mindre skala. Den definitiva utformningen
och omfattningen av dessa undersökningar torde bli beroende av provundersökningens
resultat.
Beträffande den tid, de föreslagna undersökningarna
kunde beräknas taga, uttalar sig socialstyrelsen på följande sätt:
Före undersökningarnas början kräves en förberedelsetid av ungefär 6
månader. Resultatet av budgetundersökningen bland jordbrukar- och lantarbetarhushåll
har i styrelsens utlåtande den 25 april 1944 beräknats föreligga
i färdigt skick två år och tre månader efter bokföringens igångsättande.
Den av styrelsen nu föreslagna nya budgetundersökningen med detaljerad
bokföring kan beräknas vara slutredovisad 2V2 år efter bokföringens början.
Resultatet av den förenklade bokföringen torde kunna föreligga 13U år efter
bokföringens början.
De inventeringar medelst frågeformulär och husbesökare, som föreslagits,
torde kunna utföras och materialet färdigbearbetas inom loppet av 9 månader.
Fältarbetet för den sociologiska undersökningen beräknas taga en tid av
51/2 månader. Det förutsättes härvid, att en undersökare hinner med något
mer än ett hushåll per dag. Undersökarna böra arbeta i grupper örn fem
personer i varje grupp. Under förutsättning att tre grupper operera, skulle
på varje undersökare komma 133 hushall eller ungefär 120 arbetsdagar.
Med hänsyn till att söndagar och resdagar och dagar för förberedande instruktion
av undersökarna tillkomma, bör sistnämnda tal avrundas uppåt till
cirka 150 dagar. Efter fältarbetets avslutning tillkommer en tid för materialets
färdigställande, som beräknas till 14 dagar. Bearbetningen av materialet och
utarbetandet av berättelse över undersökningen torde kräva ytterligare 1 år.
Tillhopa gör detta omkring 1 år 6 månader från den sociologiska undersökningens
början.
Förutsättningar för att dessa tidsberäkningar skola visa sig hallbara äro,
dels att de i det följande föreslagna anordningarna beträffande arbetets ledning
och personal i övrigt komma till stånd, dels att lokaler för personalen
ställas till styrelsens förfogande, så att de skilda undersökningarna kunna
bedrivas inom samma byggnad.
Vad angår kostnaderna för undersökningarna beräknar
styrelsen dessa på sätt framgår av följande tablå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
21
Materielkostnad,
kronor
(att bekostas av
kommuner o.
enskilda
organisationer)
Övriga kostnader,
kronor
(att bekostas av
statsmedel)
Bokföring, detaljerad (1 700 hushåll).
Tryck av formulär, bearbetningskartoliner, hålkort och dylikt
Arvoden till ombud för 1 800 hushåll å 15 kronor........ 27 000
Ersättning till 1900 hushåll å 50 kronor................. 95 000
Maskinkostnad..........................................
Biträdespersonal........................................ 122 000
7 000
3 000
65 000 75 000
Bokföring, förenklad (3 200 hushåll).
Tryck av formulär m. m................................ —
Arvoden till ombud för 3 500 hushåll å 12 kronor........ 42 000
Ersättning till 3,700 hushåll å 30 kronor................. lil 000
Maskinkostnad..........................................
Biträdespersonal........................................ . 153 000
6 000
3 000
24 000 33000
Inventering (9 700 hushåll).
Tryck av formulär m. m......................
Arvoden till ombud för 7 700 hushåll ä 5 kronor
Ersättning till 4 800 hushåll å 10 kronor........
Maskinkostnad ...............................
Biträdespersonal ..............................
— 3 000
38 500 -
48 000 —
— 2 000
_— 86 500 1 5 000 20 000
Sociologisk undersökning (2 000 hushåll).
Tryck av formulär m. .................................. — 6 000
Arvoden till undersökare av 2 000 hushåll................ — 50000
Resekostnader .......................................... — 1000
Biträdespersonal..........*............................... .— 16 000 76 000
Gemensamma kostnader.
Arvode till undersökningarnas ledare (arvode =Eo 26 under
3 år) ............................................ '' 1 1°000
Biträdande arbetsledare (arvode = Eo 21 under 3 år) .... — 28 500
Amanuenser (2 personer under 2 år)..................... — 20000
Arbetsbas (Eo 7 under 2 år)...............................— — 9 000 67 500
Totalkostnad 361 500 271500
Såsom kommentar till nämnda kostnadstablå anför socialstyrelsen huvudsakligen
följande:
Styrelsen anser sig, med hänsyn till erfarenheter från tidigare hushållsundersökningar,
kunna räkna med att kostnaderna för materialets anskaffning
skola bestridas av kommunala myndigheter och intresserade enskilda
organisationer. Endast övriga kostnader för bearbetning m. m., 271 500 kronor,
komma på statsverket.
Situationen är i detta fall en annan, än då det gäller den undersökning,
som styrelsen föreslagit i sitt utlåtande den 25 april 1944. De i nämnda ut
-
137 500 kronor minus arvode (under 2 Va år) för ledaren för budgetundersökningen bland
jordbrukarhushåll m. fl. enligt styrelsens förslag den 25 april 1944, alt. I, eller 27 500 kronor.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
låtande upptagna ersättningsbeloppen för bokförande jordbrukare och lantarbetare
lia liksom vid motsvarande undersökning 1933 ansetts böra helt
bestridas av statsmedel.
Varje hushåll ersättes med 40 kronor vid detaljerad årsbokföring, vartill
komma 10 kronor som ersättning för inventeringen, sammanlagt 50 kronor
per hushåll. Vid förenklad bokföring blir ersättningsbeloppet inalles 30 kronor.
Ombuden erhålla ett arvode för övervakning av årsbokföringen om respektive
15 och 12 kronor per hushåll; för inventeringen av de årsbokförande
hushållen upptagas arvoden till ombud under rubriken »inventering.»
Beträffande kostnaderna för inventeringen må nämnas, att de arvoden,
som i tablån upptagits till ombud, avse inventeringen av de hushåll, som icke
ingå i den sociologiska undersökningen. I ersättning till hushållen ingår däremot
ersättning även till de i den sociologiska undersökningen deltagande
ävensom till deltagarna i den tidigare föreslagna budgetundersökningen bland
jordbrukare och lantarbetare, men icke till deltagarna i den nu föreslagna
årsbokföringen.
I fråga om kalkylen för den sociologiska undersökningen gäller, att arvodena
till undersökarna beräknats till cirka 600 kronor per månad. Detta skall
räcka till såväl lön som traktamente. En förutsättning härför är att man
som undersökare kan få studerande vid universitet och högskolor.
De uppgivna totala kostnaderna för inventering och sociologiska undersökningar
avse såväl provundersökningarna som ett fullständigt genomförande
av undersökningarna enligt den uppgjorda planen.
Under rubriken »gemensamma kostnader» lia upptagits 10 000 kronor som
tillägg till arvode för den tjänsteman, som närmast under byråchefen kommer
att fungera som undersökningarnas ledare. I sitt utlåtande den 25 april
1944 har styrelsen redan för ledaren av den där föreslagna undersökningen
bland jordbrukare m. fl. upptagit ett arvode motsvarande lönegraden Eo 24.
Någon ytterligare ledare för den nu utvidgade undersökningen synes icke
böra föreslås under förutsättning att en biträdande arbetsledare med arvode
motsvarande lönegraden Eo 21 kan disponeras. Med ''hänsyn till arbetsuppgifternas
väsentliga ökning finner styrelsen det emellertid riktigt att höja
ledarens arvode från Eo 24 till belopp motsvarande lönegraden Eo 26. Det i
denna skrivelse upptagna beloppet utgör skillnaden mellan arvodet till Eo 26
under tre år och Eo 24 under 27, år. Ytterligare har det befunnits oundgängligt
till arbetsledarens disposition ställa två tjänstemän med amanuensgöromål
och en kvinnlig arbetsbas i lönegrad Eo 7.
Socialstyrelsen framhåller slutligen, att det ännu icke vore möjligt att fixera
tidpunkten för undersökningarnas påbörjande. Styrelsen komme att meddela,
när styrelsen för sin del funne tidpunkten inne och då hemställa om
anslag för undersökningarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte, med godkännande i huvudsak av den av styrelsen framlagda
planen för nu ifrågavarande undersökningar, föranstalta om att erforderliga
medel för undersökningarna ställdes till förfogande.
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering framhåller i sitt förut
berörda utlåtande, att den ekonomiska och sociala politiken, såväl vad det
gällde iantbefolkningen som stadsbefolkningen, alltmer medvetet inriktades
på ett hävande av mera framträdande brister i befolkningens konsumtion
och levnadsstandard. Det tedde sig då alltmera angeläget, att man hade till
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
23
gång till någorlunda aktuella faktiska uppgifter rörande befolkningens konsumtion
och levnadsvanor. Av denna anledning borde dessutom nya bostadsundersökningar
utföras och detta icke blott för landsbygden utan även för
tätorterna.
Vad beträffar det av socialstyrelsen framlagda förslaget till undersökningar
rörande levnadsvillkor och hushållsvanor säger sig kommissionen
icke kunna taga ställning vare sig till omfattningen av förslaget eller till
detaljerna i detsamma. Kommissionen ansåge emellertid, att undersökningar
av denna allmänna karaktär borde företagas. Viktigt vore emellertid, att de
utfördes under en tid, då konsumtionsförhållandena blivit någorlunda normala.
Ur denna synpunkt kunde det förefalla djärvt att nu bestämma, att
undersökningarna skulle påbörjas under 1946. Skulle emellertid den föreslagna
extra folkräkningen komma till stånd, vore det så värdefullt att utnyttja
denna möjlighet för åstadkommande av verkligt representativa samplingar,
att övervägande skäl syntes tala för att konsumtionsundersökningama
i så fall ej uppskötes till senare tid. Skulle däremot den extra folkräkningen
icke komma till stånd, syntes dessa konsumtionsundersökningar
eventuellt kunna något uppskjutas.
För att vinna en grundval för bedömandet av olika socialpolitiska åtgärder Departementsoch
för avvägandet av statstjänstemannens löner har det vid skilda tidpunk- chefen.
ter befunnits erforderligt att företaga statistiska undersökningar rörande
levnadsvillkor och hushållsvanor bland ett större eller mindre urval av
hushåll. Materialet har framvunnits genom dels liushållsbudgetundersökningar,
dels enquéter bland personer, som ansetts kunna lämna uppgifter,
vilka varit ägnade att belysa levnadsstandard och levnadssätt. Budgetundersökningarna
ha grundats antingen på årsbokföring eller allenast på en kortare
tids bokföring (28 dagar årligen eller 14 dagar varje kvartal eller halvår).
Mera omfattande undersökningar av det förra slaget lia företagits med
ungefär tio års mellanrum och senast år 1933. Korttidsundersökningama ha
tillkommit med det speciella syftet att följa konsumtionen under kristider
och ha genomförts såväl under förra kriget som — till relativt stort antal
— under det nu pågående.
I den mån utvecklingen medfört, att omfattningen av statens socialvårdande
verksamhet vidgats eller planeras komma att bliva vidgad, har helt naturligt
ett ökat behov uppstått att äga tillgång till uppgifter örn levnadsvillkor och
hushållsvanor av den fullständighet och tillförlitlighet som endast torde
kunna vinnas genom budgetundersökningar av årsbokföringens typ. Vid en
kommande dylik undersökning blir det särskilt angeläget att vid urvalet av
deltagare i undersökningen tillgodose önskemålet ur socialpolitisk synpunkt
att få fram uppgifter, som belysa hushållningen bland de lägsta inkomstskikten,
och kunna draga slutsatser exempelvis om hushållens sätt att reagera
vid inträffande förändringar av inkomst eller barnantal.
Vid 1933 års undersökning var det dominerande syftet att framskaffa
material, med vars tillhjälp skulle kunna konstrueras ett viktsystem vid be
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
räkningen av levnadskostnadsindex och vid dyrortsundersökningar. Ur dessa
synpunkter är det ett starkt intresse att äga tillgång till mera aktuella data,
enär det viktsystem som för närvarande användes till ungefär 30 procent
bygger på 1933 års budgetundersökningar och i övrigt på en år 1941 utförd
korttidsundersökning samt på de fortlöpande konsumtionsundersökningarna;
såväl korttidsundersökningen som konsumtionsundersökningarna äro emellertid
till följd av de korta bokföringsperiodema ganska osäkra.
Såsom socialstyrelsen i sin framställning i ärendet framhållit kan det material,
som utvinnes genom undersökningar av ifrågavarande slag, ge andra
värdefulla rön för det allmänna — exempelvis vid bedömningen av verkningarna
av indirekta skatter — samt även vara av intresse för sådana grenar
av näringslivet, som frambringa standardartiklar för hushållen.
I den framställning om igångsättande av en ny undersökning rörande
levnadsvillkor och hushållsvanor, som avgivits av socialstyrelsen, föreslår
styrelsen, att metoden med detaljerad helårsbokföring i första hand skall
komma i fråga vid undersökningar rörande inkomsttagare i normalinkomstläge
eller i högre inkomstskikt, som bilda familjehushåll och ha huvudsakligen
kontanthushållning. Därjämte föreslår styrelsen jämsides härmed och
för andra fall en förenklad bokföring, varigenom skulle erhållas dels viss
kontroll av undersökningarna med detaljerad helårsbokföring, dels möjligheter
att studera levnadsförhållandena inom befolkningsskikt, som ej kunna
nås på andra vägar, närmast de lägre inkomstskikten. För att få levnadsförhållandena
i vidare mån belysta föreslås, att vid sidan av undersökningar
enligt budgetmetoden skulle utföras dels inventeringar av förefintlig uppsättning
av bruksföremål, såsom kläder, skodon, möbler och husgeråd, dels
sociologiska undersökningar av förhållanden, som sammanhänga med hushållsekonomien
och hushållets funktionerande.
Socialstyrelsen räknar med att förekommande ersättningar för anskaffande
av materialet skola bestridas av kommunala myndigheter och intresserade
enskilda organisationer. På statsverket .ankommande kostnader beräknas
uppgå till sammanlagt 271 500 kronor. Budgetundersökningen med detaljerad
bokföring beräknas vara slutredovisad 2 72 år efter bokföringens
början. Resultatet av den förenklade bokföringen anses kunna föreligga efter
1 s/i år. Inventeringarna anses kunna utföras och materialet färdigbearbetas
inom loppet av 9 månader, medan fältarbetet för den sociologiska undersökningen
samt bearbetningen av materialet och utarbetandet av berättelse över
undersökningen beräknas taga en sammanlagd tid av omkring 1V2 år.
Hushållsbudgetundersökningarnas betydelse för beräkningen av levnadskostnadernas
förändringar i tid och rum har i det föregående framhållits.
Dyrorts- och dyrtidsberäkningarna, vilka ursprungligen tillkommo med det
huvudsakliga syftet att reglera statstjänstemännens löner, ha med tiden kommit
till användning för allt flera ändamål, såsom vid avvägningen av olika
sociala förmåner, vid lönesättning för kommunalt eller enskilt anställda
m. m. Det har härvid särskilt visat sig vara en brist, att beräkningarna ske
efter metoder, vilka icke alls eller endast i ringa mån belysa den jordbrukan
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
25
de befolkningens speciella förhållanden. Sålunda grundar sig levnadskostnadsindex
uteslutande på uppgifter, som insamlats från stader oell tätorter. I
fråga örn dyrortsundersökningarna Ilar nian å ena sidan tagit hänsyn till den
jordbrukande befolkningens konsumtion av livsmedel och bränsle vid konstruktionen
av viktsystemet, medan å andra sidan de använda prisuppgifterna
uteslutande avse försäljning elter ortens detaljpriser.
På initiativ av 1942 års jordbrukskommitté har en utredning verkställts
angående jordbruksbefolkningens levnadskostnader. Vid denna utredning
har konstaterats behov av en levnadskostnadsindex, som bättre än den nuvarande
officiella kan användas att reglera lantarbetarnas löner och beräkna
jordbrukarnas realinkomster, varjämte framhållits, att underlaget för
jämförelser mellan levnadskostnaderna på landet och i städerna bör rörbätti-as.
I anslutning härtill har jordbrukskommittén hemställt, att åtgärder
måtte vidtagas för åstadkommande av fortlöpande beräkningar av jordbruksbefolkningens
levnadskostnader och realinkomster.
Socialstyrelsen, som yttrat sig över kommitténs framställning, har angivit
innebörden därav sålunda att dels en fortlöpande beräkning rörande levnadskostnadernas
förändringar i tiden för några viktigare grupper av den
jordbrukande befolkningen borde verkställas av socialstyrelsen, dels vid
kommande dyrortsundersökningar den lokala variationen i levnadskostnaderna
borde belysas genom alternativa beräkningar, varvid även budgetmaterial
för den jordbrukande befolkningen och producentpriser på vissa
konsumtionsvaror borde begagnas. Närmast komme levnadskostnadsindexberäkning
för landsbygdens hushåll i fråga, för vilket ändamål emellertid
erfordrades hushållsbudget- och prismaterial. I anslutning härtill föreslår
socialstyrelsen igångsättande av en hushållsbudgetundersökning med en bokföringsperiod
av ett år och omfattande sammanlagt 1 000 hushall lika fördelade
på jordbrukare och lantarbetare. Vidare föreslås insamling en gång
1 kvartalet av prismaterial samt retroaktiv beräkning på redan tillgängligt
material av priserna för tiden från 1939. Då producentpriserna så gott som
helt kunna avgiftsfritt erhållas från Sveriges lantbruksförbund, är insamlingen
av minuthandelspriser närmast av intresse. Denna beräknas ske på
omkring 60 orter på rena landsbygden och draga en kostnad av 6 000—
10 000 kronor per år. Totala kostnaden för hushållsbudgetundersökningen
och första årets prisundersökning beräknas av styrelsen enligt ett alternativ,
avseende en i olika hänseenden i detalj gående bearbetning, till 147 500 kronor,
och för ett annat alternativ, enligt vilket endast utgifterna för vissa
huvudposter efterforskas genomgående och allenast ett fåtal huvudgrupper
av hushåll undersökes, allt med undantag av två perioder örn vardera minst
en månad, då en detaljerad beräkning enligt det tidigare angivna alternalivet
verkställes, till 123 750 kronor. Budgetundersökningen enligt det förra
alternativet beräknas taga en tid av 2 72 år och enligt det senare alternativet
2 år.
Av vad jag i det föregående anfört torde framgå, att jag finnér behovet av
en aktuell hushållsbudgetundersökning, grundad på helårsbokföring, vara
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
ådagalagt. Genom den föreslagna kompletteringen av budgetundersökningen
i form av inventeringar torde kunna framvinnas uppgifter av sådant intresse
att även igångsättandet av denna specialundersökning kan anses motiverat.
Vad angår de sociologiska undersökningar, med vilka budgetundersökningen
föreslagits jämväl skola kompletteras, synes, med hänsyn till att desamma
beräknas draga en så förhållandevis hög kostnad som 76 000 kronor, ståndpunkt
till frågan om deras utförande icke böra tagas innan närmare erfarenhet
om deras värde vunnits genom de provundersökningar, som enligt
socialstyrelsens förslag skola föregå de egentliga undersökningarna.
Den för jordbruksbefolkningen föreslagna budgetundersökningen är, såsom
av den lämnade redogörelsen framgår, avsedd att tjäna såsom underlag för
ett viktsystem vid speciella indexberäkningar för jordbrukare och lantarbetare.
Genom periodvis återkommande prisinsamlingar skulle vidare kunna
fastställas vilka priser som rätteligen böra läggas till grund för beräkningarna.
Den jämförelse mellan levnadskostnaderna för jordbruksbefolkningen
och för andra samhällsgrupper, som en dylik undersökning skulle lämna
möjlighet till, måste anses vara av synnerlig betydelse såsom upplysningskälla
vid olika samhällsekonomiska avgöranden och över huvud berika diskussionen
rörande de olika levnadsbetingelserna i städerna och på landsbygden.
Jag vill därför förorda, att en speciell budgetundersökning för jordbrukare
och lantarbetare av den omfattning socialstyrelsen föreslagit ävensom
prisundersökning genom prisinsamling på vissa orter komma lill stånd.
När det gäller frågan vid vilken tidpunkt de sålunda förordade undersökningarna
böra verkställas kunna skilda synpunkter anläggas.
Den omständigheten att 12 år förflutit sedan den senaste stora på helårsbokföring
grundade budgetundersökningen verkställdes skulle i och för
sig tala för att de planerade undersökningarna igångsattes snarast möjligt.
Vad särskilt angår de för jordbruksbefolkningen avsedda undersökningarna
är det givetvis av stort intresse att den ofullständighet som vidlåder de
nuvarande beräkningarna elimineras.
En annan faktor, som talar för att de planerade undersökningarna ej
skjutas alltför långt fram i tiden, är deras samband med den folkräkning
vid nästa årsskifte, som chefen för finansdepartementet har för avsikt att
samtidigt härmed anmäla. Avsikten är nämligen att de som skola tillfrågas
rörande sin villighet att föra hushållsböcker skola utväljas med tillhjälp av
folkräkningsmaterialet; därmed vinnes en förenkling och en besparing i jämförelse
med den eljest till buds stående utvägen att för ändamålet använda
mantalslängden^. På grund av flyttningar, dödsfall etc. blir emellertid
folkräkningsmaterialet tämligen snart mindre lämpat härför. Ett igångsättande
av budgetundersökningen senare än hösten 1946 skulle ur nu nämnda
synpunkt vara olägligt.
Å andra sidan är det uppenbart, att en förutsättning för att hushållsbudgetundersökningen
skulle ge ett för längre tid framåt användbart resultat är, att
den företagits under normala yttre betingelser. Kriget och den därav föranledda
avspärrningen ha emellertid medfört kraftiga rubbningar i hushållens
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
27
konsumtionsvanor och även i övrigt medfört omställningar som icke kunna
beräknas bliva bestående. Hur snabbt en återgång till mera fredsmässiga
förhållanden kan ske är svårt att förutse. Så mycket torde emellertid kunna
sägas, att ett år från krigets avslutande måste anses utgöra den minsta tid,
inom vilken krigets återverkningar på produktion och konsumtion kunna anses
i sådan utsträckning hävda, att en budgetundersökning kan anses giva
tillräcklig valuta för de med densamma förenade kostnaderna.
Även om ur sistnämnda synpunkt möjligheterna att företaga budgetundersökningarna
skulle kunna anses inträda tidigare för landsbygdens del än för
städer och tätorter, finnas dock bärande skäl mot en dylik uppdelning i
tiden av de båda undersökningarna. Det torde nämligen i så fall ej utan visst
berättigande kunna göras gällande att materialet i fråga örn jordbrukarna
ej kan direkt jämföras med det övriga materialet. Ungefärlig samtidighet
mellan de båda undersökningarna är därför önskvärd.
Vid övervägande av nu anförda synpunkter har jag kommit till den slutsatsen
att undersökningarna i allt fall icke böra påbörjas redan under nästkommande
budgetår. För socialstyrelsen såsom ansvarigt organ för dessa undersökningar
är det emellertid av stort intresse att redan nu erhålla klarhet
örn att undersökningarna skola komma till stånd, så att den närmare planläggningen
av det hela kan påbörjas. Jag anser det därför pakallat att bereda
riksdagen tillfälle uttala sin mening i ärendet. Ett mindre anslagsbehov
föreligger för övrigt redan under nästa budgetår, då förutnämnda provundersökningar
böra genomföras. Dessa kunna tillika med vissa andra förberedelsearbeten
beräknas draga en sammanlagd kostnad av 23 000 kronor.
Däremot torde icke föreligga anledning att redan i detta sammanhang upptaga
de av socialstyrelsen för själva undersökningarna framlagda kostnadskalkylerna
till närmare behandling.
Socialstyrelsen har beräknat, att större delen av materialinsamlingskostnaderna
skulle betalas av kommuner och enskilda organisationer. Därest intresset
för undersökningarna på dessa håll skulle vara mindre än antagits, får
frågan om undersökningarnas omfattning ånyo övervägas.
För bestridande av kostnaderna för nyssnämnda provundersökningar m. m.
torde för budgetåret 1945/46 böra anvisas ett reservationsanslag av 23 000
kronor, förslagsvis under rubriken Undersökningar rörande levnadsvillkor
och hushållsvanor.
II. Allmän bostadsräkning m. m.
Kännedom örn bostadsförhållandena i vart land lia främst erhållits genom
de allmänna bostadsräkningar, som av socialstyrelsen tid efter annan anordnats
i samband med mantalsskrivningarna. Dylika räkningar lia ägt rum
för åren 1912/14, 1920, 1924, 1926, 1928, 1933 och 1939. Vid samtliga dessa
tillfällen förekom jämväl hyresräkning. Därjämte utfördes åren 1912/14,
1920, 1933 och 1939 en ur bostadssocial synpunkt mera ingående bostadsundersökning.
I samband med 1912/14 och 1933 års bostadsräkningar verkställdes
vidare vissa intensivundersökningar av ett begränsat antal lägenheter
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
i ett mindre antal städer. Åren 1924 och 1926 företogs endast en summarisk
undersökning av boendeförhållandena, medan år 1928 icke förekom någon
bearbetning utöver den för dyrortsgrupperingsarbetet oell andra administrativa
behov erforderliga liyresräkningen. De nu nämnda bostadsräkningarna
omfattade i huvudsak endast städer och stadsliknande samhällen med undantag
för den tidigaste (1912/14), vilken även inbegrep ett antal kommuner
å den egentliga landsbygden. Slutligen torde böra nämnas, att vid den särskilda
folkräkningen 1935/36 vissa summariska uppgifter örn bostäderna inhämtades
för en femtedel av hela riket, både landsbygd och städer. Mera
ingående bostadsuppgifter insamlades härjämte vid detta tillfälle genom en
speciell bostadsundersökning av 100 landskommuner.
1 skrivelse den 26 april 1945 har socialstyrelsen efter samråd nied bostadssociala
utredningen, 1943 års dyrortskommitté, egnahemsstyrelsen, statens
byggnadslånebyrå och statistiska centralbyrån framlagt en plan till en ny
allmän bostadsräkning m. m. år 194 5.
Socialstyrelsen redogör därvid till att börja med i korthet för vissa nyligen
i olika sammanhang framförda önskemål angående nya bostadsundersökningar.
Styrelsen erinrar sålunda örn att 1941 års befolkningsutredning i skrivelse
den 13 oktober 1944 med förslag till folkräkning den 31 december 1945 påvisat
behovet av en allmän bostadsräkning i riket vid slutet av år 1945. Utredningen
hade ansett, att en dylik bostadsräkning borde komma till stånd i
särskild ordning med iakttagande av möjligheterna lill viss samordning med
den föreslagna folkräkningen, närmast för kombination av bostads- och hushållsdata.
Även uppgifter om den aktuella hushållsstorleken i varje tätort
och landskommun hade synts utredningen erforderliga för planeringen av
byggnadsverksamheten.
I motionerna 1:21 och 11:50 till 1945 års riksdag angående undersökning
beträffande landsbygdens bostadsstandard hade — erinrar styrelsen vidare
— påpekats, att möjligheter för närvarande saknades att vinna ingående
kännedom örn rådande bostadsförhållanden å landsbygden och om effektiviteten
av den hittills förda bostadspolitiken. Den senaste bostadsundersökningen
för landsbygden, som utfördes i samband med folkräkningen 1935/36,
vore icke längre aktuell. Landsbygden hade för övrigt alltför ofta blivit bortglömd
vid bostadsräkningar. För en intensifiering av bostadspolitiken erfordrades
nya omfattande undersökningar rörande bostadsförhållandena på
landsbygden, både en allmän räkning å hela landsbygden och en intensivundersökning
inom till en början 100 landskommuner.
I yttrande den 7 april 1945 över nämnda motioner hade —- fortsätter
socialstyrelsen — bostadssociala utredningen understrukit behovet av nya bostadsundersökningar.
Enligt utredningens mening försvårades en rationell bostadspolitik
genom att icke någon mer omfattande bostadsstatistisk undersökning
skett för landsbygden sedan den extra folkräkningen 1935/36. Det
saknades därför möjligheter att i detalj studera, hur de statliga stödformerna
under det senaste årtiondet påverkat bostadsstandarden. — Utredningen hade
Kungl. Maj.ts proposition nr 307.
29
ansett uppenbart, att en iner intensiv oell aktiv bostadspolitik i syfte att höja
landsbygdens bostadsstandard krävde aktuella och ingående kunskaper om
bostäderna, vilka endast kunde erhållas genom en fullständig inventering av
landsbygdens bostadsbestånd. Utredningen hade ansett det nödvändigt, att det
snarast möjligt företoges en ingående statistisk undersökning, som skulle i detalj
klarlägga landsbygdens bostadsförhållanden. Det vore av utomordentlig
vikt att en bostadsundersökning för landsbygden finge en sådan uppläggning
och utformning, att den kunde bli ett effektivt instrument för den praktiska
bostadspolitiken. Av denna anledning vore det lämpligt, att undersökningen
av landsbygdens bostadsfråga finge ingå som ett led i en allmän bostadsräkning
omfattande hela landet. Det vore av flera skäl önskvärt, att en sådan
allmän bostadsräkning företoges samtidigt med den folkräkning, som
planerats äga rum per 31 december 1945. — Undersökningen borde enligt
utredningens mening innefatta en allmän bostadsräkning, klarläggande huvuddragen
av landsbygdens totala bostadsbestånd, antalet lägenheter av olika
storlek och utrustning, antalet hushåll av olika storlek och sammansättning
m. fl. översiktliga bostadsstatistiska data. Med hänsyn till rationaliseringsslrävandena
inom jordbruket och de pågående förskjutningarna i landsbygdsbefolkningens
sammansättning vore det av största vikt att få material för
analyser av den nuvarande hushållsstrukturen och prognoser över det sannolika
framtida antalet hushåll inom olika landsdelar och jordbruksområden.
— Till denna allmänna inventering borde enligt utredningens mening
knytas intensivundersökningar berörande ett representativt urval av bostadsbeståndet.
Vid dessa intensivundersökningar borde särskilt uppmärksammas
sådana frågeställningar, som vore ägnade att belysa de pågående förändringarna
i landsbygdens bebyggelse- och bostadsförhållanden.
Socialstyrelsen omnämner vidare, att statens byggnadslånebyrå med anledning
av planeringen för den av 1941 års befolkningsutredning föreslagna
folkräkningen i skrivelse den 26 februari 1945 till statistiska centralbyrån
framfört sina önskemål beträffande uppgifter för planering av bostadspolitiken
och den lokala byggnadsverksamheten. — Enligt byggnadslånebyråns
därvid uttalade mening komme av flera skäl uppgifter örn hushållsbeståndets
storlek och sammansättning att tillmätas allt större betydelse. En bostadspolitik
i syfte att väsentligt förbättra de rådande bostadsförhållandena
skulle kräva ingående kunskap om antalet bostadshushåll samt dessas storlek
och sammansättning icke endast i riket i dess helhet utan även på varje
enskild ort. Dylika uppgifter utgjorde en nödvändig förutsättning för bedömningen
av bostadsbehovet i framtiden. — Byggnadslånebyrån hade såsom
ett bestämt önskemål framhållit, att folkräkningen den 31 december 1945
planerades på sådant sätt, att uppgifter kunde erhållas örn bostadshushållens
storlek och sammansättning. Det syntes byggnadslånebyrån önskvärt, att dylika
uppgifter inhämtades för samtliga hushåll. Uppgifterna örn hushållens sammansättning
borde omfatta en fördelning av de olika hushållsmedlemmarna
efter kön, ålder och civilstånd. Med hänsyn lill den betydelse, som under de
närmaste åren torde komma att tillmätas frågan örn hyresnivån, bostadshushållens
hyresbetalningsförmåga och behovet av stöd i lörsta hand ål fa
-
30
Kungl. Ma^ts proposition nr 307.
miljer med barn, vore det enligt byggnadslånebyråns mening synnerligen angeläget,
att så fullständiga uppgifter som möjligt erhölles om bostadshushållens
inkomstförhållanden. Då en jämförelsevis långt gående uppdelning av
hushållen på varje ort efter storlek och sammansättning bleve nödvändig
vid en bedömning av bl. a. bostadsbehovet och hyresbetalningsförmågan,
borde uppgifterna örn bostadshushållens inkomstförhållanden omfatta samtliga
hushåll. — Med hänsyn dels till utvecklingen av bostadsmarknaden under
krigsåren, dels till de på grund av befolkningsutvecklingen förändrade
förutsättningarna för det framtida bostadsbyggandet, dels ock till den vikt
som frågan örn en förbättring av bostadsförhållandena torde komma att
få under de närmaste åren vore det enligt byggnadslånebyråns mening synnerligen
angeläget, att en allmän bostadsräkning komme till utförande parallellt
med den till den 31 december 1945 planerade folkräkningen. Av betydelse
vore att folkräkningen och bostadsräkningen samordnades, varigenom
bland annat uppgifterna ur folkräkningsmaterialet rörande hushållens storlek
och sammansättning kunde utnyttjas i samband med bearbetningen av
vid bostadsräkningen inhämtade uppgifter rörande bostadsbeståndet.
För egen del anför socialstyrelsen härefter beträffande behovet av
nya bostadsundersökningar följande:
En bostadspolitik efter kriget lärer, särskilt i den mån vikt ges åt strävandena
att förbättra bostadsförhållandena i landet, för sin rationella utformning
och sitt praktiska förverkligande kräva ett hela riket omfattande, detaljerat
erfarenhetsunderlag. 1939 års bostadsräkning torde visserligen ha givit
god ledning under de gångna krigsåren, och den blir även framdeles av
värde såsom jämförelsematerial för stadssamhällen under ett tidigare år.
Men utvecklingen på bostadsmarknaden sedan 1939 och de senaste årens förändringar
i förutsättningarna för bostadsbyggandet kräva nytt material som
underlag för det framtida planerandet. Den senaste bostadsräkningen är även
till sitt innehåll ofullständig med hänsyn till de krav bostadsplaneringsverksamheten
torde komma att ställa; uppgifter för landsbygden saknas dessutom
helt för år 1939. De senaste uppgifterna för landsbygden inhämtades
vid 1935/36 års folkräkning och äro nu både ofullständiga och inaktuella.
Både den statliga bostadspolitikens utformning och den lokala planeringen
av bostadsbgggnadsverksamheten förutsätta en bedömning av befolkningens
bostadsbehov och hyresbetalningsförmåga, konsekvenserna av olika metoder
för standardhöjning beträffande bostadsutrymme, utrustning m. m., bostadsbeståndets
behov av sanering och därmed det framtida bostadsbyggnadsbehovet.
Härför krävas aktuella uppgifter örn hushållsfrekvensen, bostadshushållens
storlek och sammansättning, familjernas inkomstförhållanden, bostadslägenheternas
storlek, utrustning, kvalitativa tillstånd m. m., de olika
hushållstypernas bostadsförhållanden etc.
o Särskilt med hänsyn till den lokala planeringsverksamheten kräves en så
långt möjligt ingående redovisning av varje regional enhet, även den minsta.
Det är ej nödvändigt att allt publiceras; det räcker att tabeller för varje enhet
finnas i manuskript tillgängliga för vederbörande, såsom i viss utsträckning
varit fallet vid 1939 års bostadsräkning. Undersökningarna måste därför,
såsom statens byggnadslånebyrå med skärpa hävdat, omsluta hela landets
bestånd av bostäder och hushåll; en partiell räkning är icke tillfyllest. Vid
sidan av dylika totala räkningar behövs emellertid även ett mera ingående
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
31
studium av framför allt bostädernas kvalitativa standard och bostadsutrymmets
faktiska utnyttjande, som måste avgränsas till en mindre, representativt
utvald del av bostadsbeståndet.
Under förutsättning att dyrortsgrupperingen skall bibehållas behövs en
ny hyresräkning snarast möjligt. Bostadsposten är den vid levnadskostnadsspridningen
dominerande faktorn. Även om orternas allmänna spridning beträffande
bostadskostnaderna icke torde ha mera avsevärt förändrats sedan
1939 års hyresräkning, nödvändiggöres i varje fall en ny hyresräkning av de
förskjutningar i hyresstrukturen, som i växlande grad inträffat i olika orter
sedan 1939/40. Redan vid uppgörandet av förslag till provisoriska jämkningar
i dyrortsgrupperingen år 1943 ansågs det inom finansdepartementet nödvändigt
att så långt möjligt taga hänsyn till mera avsevärda förändringar i hyresnivån,
varför det gavs särskilda direktiv härom. En hyresräkning hösten 1945
är sålunda erforderlig; den kan beräknas vara färdig senast våren 1947. En
dylik hyresräkning kräver insamling av uppgifter för samtliga bostadslägenheter
i alla tätorter utom möjligen sådana under 1 000 invånare. Uppgiftsinsamlingen
kan ej begränsas enbart till hyreslägenheter, enär dessa icke
kunna tillförlitligt avgränsas av de uppgiftsskyldiga själva. Denna avgränsning
är så komplicerad och av så avgörande betydelse för resultaten, att den
måste ske centralt genom gallring i hela bostadsbeståndet. I och med en
hyresräkning erhålles sålunda även material för en allmän bostadsräkning i
rikets stadssamhällen.
Vad beträffar tidpunkten för nya bostadsundersökningar
framhåller socialstyrelsen, att de totala räkningarna borde igångsättas snarast
möjligt, d. v. s. att de borde avse den 31 december 1945. En hyresräkning
borde lämpligen icke uppskjutas, och bostadsräkningen i övrigt jämte
bostadshushållsstatistiken borde så snart som möjligt ge resultat till ledning
för bostadsplaneringen. Undersökningarna borde anknytas till en samtidig
folkräkning. Skulle en folkräkning ske den 31 december 1945, måste sålunda
de bostadsstatistiska undersökningarna även av detta skäl avse instundande
årsskifte. Omvänt kunde sägas, att det omedelbara behovet av bostadsundersökningar
i sin tur gåve en motivering vid sidan av andra för att förlägga en
folkräkning till angiven tidpunkt. Intensivundersökningama borde av särskilda
omständigheter upptagas vid ett senare tillfälle.
Bostadsmarknadsläget gåve — fortsätter socialstyrelsen — ej anledning till
tvekan vid valet av angivna tidpunkt. Förhållandena vore ej analoga med
dem, som exempelvis bestämde tiden för levnadskostnadsundersökningar. Det
nuvarande läget med knapphet på bostäder och därav orsakad hundenhet
inom bostadsmarknaden syntes icke bli en kortvarig företeelse. När undersökningsresultaten
framkomme, syntes de fastmer i det väsentliga äga aktuell
giltighet och kunna tjäna som underlag för de därpå följande årens planering.
Möjligen kunde uppgifterna örn hushållens i lik oms t förhållanden och
hyresbetalningsförmåga lia blivit mindre aktuella. Men en sådan omständighet
vore ej av avgörande betydelse, särskilt som möjligheter funnes att på
olika sätt taga viss hänsyn härtill vid materialets användning.
Socialstyrelsen framlägger härefter ett närmare utformat förslag till
nya undersökningar. Styrelsen framhåller därvid inledningsvis, alt
undersökningsprogrammet med hänsyn lill föreliggande behov borde omfatta
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
dels en allmän bostadsräkning i alla stadssamhällen kombinerad med en hyresräkning,
dels en liknande allmän bostadsräkning å hela landsbygden, dels
en allmän bostadshusbållsstatistik, dels en representativ bearbetning av vissa
uppgifter inom bostadsräkningen, dels en redovisning av familjeinkomsten
inom bostadsräkningen, dels ock intensivundersökningar av ett begränsat antal
bostäder och hushåll.
Vad först beträffar den allmänna bostads- och hyresräkningen i stadssamhällena
anför styrelsen, att denna behövde innefatta uppgifter om bostadshusen
och lägenheterna av i huvudsak samma art som vid 1939 års räkning.
Någon enstaka fråga i de då använda hus- och lägenhetsformulären kunde
eventuellt utgå med hänsyn till vunna erfarenheter, andra behövde möjligen
omformuleras. De grunder för bostadspostens beräknande, som dyrortskommittén
kunde komma att rekommendera, kunde eventuellt föranleda
införandet av en eller annan ny frågepunkt. Även av andra anledningar
kunde nya frågor i formuläret bli önskvärda. Vad beträffade hyresräkningen
inginge i planen bl. a. framräkning för varje hyresmarknadsort
av de uppgifter, med vilka ortens liyrestal skulle beräknas vid en
prisundersökning för dyrortsgrupperingsändamål. Beräkningen av hyrestalen
vore däremot ej medtagen i planen och kostnadsberäkningen; den borde
lämpligen upptagas i en eventuell framställning rörande dyrortsundersökningar,
såsom skedde vid föregående tillfälle.
För bostadsräkningen d landsbygden — fortsätter styrelsen — krävdes särskilda
formulär av delvis annan utformning än tätortsformulären med hänsyn
till de speciella bebyggelseförhållandena och bostadsvanorna. I sak borde
de däremot vara av i stort sett samma innehåll med uppgifter om bostadens
storlek, utrustning m. m.
I fråga om bostadshushållsstatistiken anför socialstyrelsen följande:
Det föreligger behov av en omfattande bostadshushållsstatistik för hela riket,
både landsbygd och stadssamhällen. Den redovisning av bostadshushållen,
som tidigare folkräkningar plägat innehålla, saknar relevans i detta sammanhang.
De speciella behoven tillgodosågos i väsentlig mån första gången
vid 1939 års bostadsräkning. En viss bedömning av bostadsbehovet har därigenom
kunnat ske i olika sammanhang under de senaste åren. Denna statistik
avsåg hösten 1939 och ingick endast i den representativa räkningen; den
kunde alltså icke korrespondera med några samtidiga folkräkningsuppgifter
rörande den totala befolkningens fördelning efter kön, ålder och civilstånd,
vilket är nödvändigt för en tillförlitlig beräkning av hushållsfrekvensen.
För framtiden behövas emellertid än utförligare uppgifter örn hushållen
och dess medlemmar än den ett bostadsräkningsformulär någonsin kan innehålla.
Särskilt med hänsyn till behovet av uppgifter för en kartläggning av
hushållsfrekvens, hushållsbildningsvanor och bostadsbehov torde numera en
bostadsräkning nödvändigtvis böra samordnas med en folkräkning, vid vilken
primärmaterial kan inhämtas rörande bostadshushållen.
Hushållsstatistiken behöver uppgifter örn hushållsföreståndarens och övriga
hushållsmedlemmars kön, ålder och civilstånd samt ställning i hushållet
(man, hustru, barn, annan familjemedlem, tjänare, inneboende), äktenskapens
varaktighet, hushållens storlek och sammansättning. Den mera detaljerade
kartläggningen av befolkningens fördelning på bostadshushåll m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
33
kan betraktas som en fristående del av undersökningarna. Men dessutom
skola de olika huvudtyperna av hushåll samt hushåll i olika utvecklingsskeden
avgränsas och deras bostadsförhållanden klarläggas. En kombination
av hushålls- och bostadsdata bör sålunda utföras.
Efter ingående prövning inom beredningen för den föreslagna folkräkningen
har följande form för samordningen mellan folkräkning och bostadsräkning
i här nämnda hänseende befunnits mest ändamålsenlig. Av de mantalsuppgifter,
som skola avlämnas vid höstens mantalsskrivning i hela landet,
överlämnas huvudblanketterna (de s. k. A-blanketterna) till socialstyrelsen,
sedan de under våren 1946 använts lokalt för folkräkningsändamål.
Mantalsuppgifternas demografiska data skola därvid ha kontrollerats. Vissa
tekniska anordningar skola vidtagas av folkräkningens eller bostadsräkningens
lokalorgan, bl. a. en parallellnumrering av mantalsuppgifter och bostadsuppgifter,
samt en utmärkning av de hushåll, som ingå i folkräkningens
partiella del (en tolftedel av samtliga hushåll).
Hushållsstatistiken skulle anförtros åt socialstyrelsen och sålunda vid folkräkningen
endast upptagas till summarisk behandling. Uppgifterna örn bostadshushållen
granskas, kodifieras, överföras å hålkort och bearbetas inom
styrelsen. De torde kräva en särskild hålkortsserie, enär lägenhetshålkorten
bli i det närmaste fyllda av andra uppgifter och medge utrymme endast för
sådana hushållsdata, som behövas för kombination med bostadsdata. Hushållsstatistiken
kommer därför att bli synnerligen kostnadskrävande.
Avsikten är att i en av folkräkningsberättelserna såsom hittills publicera
vissa summariska uppgifter om bostadshushållen (deras antal och fördelning
efter storlek i varje kommun och tätort). Socialstyrelsen ställer dessa uppgifter
lill statistiska centralbyråns förfogande.
Vad angår elen representativa bearbetningen av vissa uppgifter inom bostadsräkningen
anför styrelsen:
Ett samarbete med folkräkningen är tänkbart även på en annan punkt.
Avsikten är att den totala folkräkningen skall huvudsakligen innehålla redovisning
av befolkningens kön, ålder och civilstånd samt yrke. Den grundas
till denna del på församlingsboksutdragen, till vilka pastor överfört de å Ablanketten
ingående yrkesuppgifterna. Andra uppgifter skola inhämtas och
bearbetas för en tolftedel av befolkningen, bland annat omfattande samtliga
hushåll, vilkas äldste medlem är född en viss månad.
Folkräkningens uttagning av en delmassa skulle kunna vara av värde vid
bostadsräkningen redan genom att ge en representativ del av totalmassan,
till vilken bearbetningen av sådana bostadsräkningsuppgifter skulle kunna
begränsas, som icke nödvändigtvis behöva underkastas totalbearbetning eller
inhämtas för totalmaterialet. I så fall .skulle resultaten för folkräkningens
partiella del även kunna utgöra ett direkt jämförelsematerial i olika hänseenden.
För detta ändamål bör å de mantalsblanketter, som styrelsen
erhåller, anteckning göras huruvida hushållet (lägenheten) tillhör tolftedelen
eller ej.
I detta sammanhang anmäler sig i första hand ett studium av bostadsförhållandena
inom olika yrkesgrupper. Det har varit en
kännbar brist, att vid de allmänna bostadsundersökningarna möjligheter saknats
att få en tillförlitlig, med folkräkningarna fullt jämförbar yrkesredovisning.
Å bostadsuppgifterna lia visserligen i regel efterfrågats hushållsföreståndarens
yrke eller litel, men uppgifterna lia på sin höjd medgivit en .summarisk
bearbetning. lin sådan bär underslundom skei!, men vid 1939 års bostadsräkning
ansågs uppgifternas bräcklighet för stor för atl bearbetningskostnadema
skulle vara försvarbara.
Bihang till riksdagens protokoll 19t5. t sami. Nr 307. ''.i
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 307.
Denna gång ger emellertid anknytningen till folkräkningen möjlighet till
den bästa tänkbara yrkesredovisning inom bostadsräkningen. Den behöver
ej med nödvändighet ske för det totala materialet, utan den kan begränsas
till ett representativt urval, lämpligen folkräkningens partiella del (tolftedelen)
.
De mantalsblanketter styrelsen erhåller innehålla huvudmaterialet för folkräkningens
yrkeskodifiering (överfört i församlingsboksutdragen för detta
ändamål). Med dessa uppgifter skulle yrket kunna kodifieras vid bostadsräkningen
enligt folkräkningens principer, önskvärt vöre emellertid om man
kunde undvika delta dubbelarbete och ur folkräkningsunderlaget hämta kodbeteckningarna,
sedan nomenklatursättningen slutförts. Detta arbete är emellertid
det utan jämförelse mest omfattande vid folkräkningen och torde bli
slutfört först inom cirka 2 år efter folkräkningstidpunkten. Det vore i så
täll ur styrelsens synpunkt tacknämligt, örn det inom folkräkningen, såsom
vid planeringsarbetet varit under övervägande, vore möjligt att börja med
att yrkeskodifiera tolftedelen och först därefter de återstående ”/12. Bostadsräkningen
skulle då inom rimlig tid kunna överföra dessa uppgifter och inbespara
arbetet med kodifieringen. Identifieringen av de båda materialen
bör kunna på enkelt sätt underlättas. Överensstämmelsen med folkräkningens
yrkesredovisning skulle bli exakt, örn en sådan disposition av folkräkningsarbetet
låter sig göra, torde det för övrigt bli möjligt för folkräkningen att
inom relativt kort tid lämna preliminära sammanställningar angående yrkesförhållandena
i landet, vilket vore av värde i många sammanhang.
Vad beträffar redovisningen av familjeinkomsten inom bostadsräkningen
yttrar styrelsen följande:
Uppgifter om familjeinkomsten liro påkallade vid bostadsräkningen. Statens
byggnadslånebyrå hävdar i sin förenämnda skrivelse till statistiska centralbyrån
angående folkräkningen angelägenheten av att härutinnan så fullständiga
uppgifter sorn möjligt erhållas. Då en jämförelsevis långt gående
uppdelning av hushållen på varje ort efter storlek och sammansättning bleve
nödvändig vid en bedömning av bl. a. bostadsbehovet och hyresbetalningsförmågan,
borde uppgifterna om bostadshushållens inkomstförhållanden omfatta
samtliga hushåll. Därmed torde byggnadslånebyrån närmast lia åsyftat
de behov, som föreligga vid utarbetandet av lokala bostadsplaner.
Statistiska centralbyrån har i sin framställning angående folkräkningen
omnämnt de önskemål örn total inkomstredovisning, som framförts av statens
byggnadslånebyrå m. fl., men har icke ansett sig kunna inom folkräkningen
tillmötesgå önskemålen med hänsyn till de stora kostnader anskaffningen
och bearbetningen skulle draga och till den försening av folkräkningen,
som skulle uppstå. Endast anskaffningen av inkomstuppgifterna torde
kosta omkring 300 000 kronor för hela landet och ungefär halva beloppet för
tätorter över 2 000 invånare.
Inkomstuppgifter för endast en tolftedel av hela materialet skulle icke vara
utan värde inom bostadsräkningen. Därmed skulle ett någorlunda tillförlitligt
erfarenhetsunderlag erhållas för den statliga allmänna bostadspolitiken.
Men uppgifterna skulle icke fylla de krav den praktiska lokala planeringsverksamheten
kommer alt ställa. Vid uppgörandet av bostadsplaner för olika
orter skulle närmast vederbörande kommunala myndigheter vara nödsakade
att föranstalta örn en komplettering. Dylika kompletteringar i efterhand, allt
efter som de bli aktuella, torde göra bostadsräkningens utförande mer
komplicerat, än örn allt arbete, som obestridligen behöver utföras, finge ske
i ett sammanhang, önskemål örn en komplettering torde kunna förväntas
från åtskilliga håll. medan i andra fall initiativ i sådan riktning kunna utebli
Kungl. Maj.ts proposition nr 307.
35
av olika skäl. Då den statliga bostadspolitikens praktiska förverkligande efter
rationella linjer torde förutsätta upprättandet av lokala bostadsplaner, blir
det för statsmakterna angeläget att dylika utföras. Starka skäl synas därför
tala för att inom bostadsräkningen ge allt material för denna planeringsverksamhet
och att sålunda bland annat inhämta och bearbeta inkomstuppgifter
för hela landet.
Totala inkomstuppgifter torde omedelbart bli allmänt efterfrågade i första
hand för stadssamhällen. Där har man för övrigt i åtskilliga fall sökt genomföra
vissa beräkningar över bostadsbehov m. m. så gott sig göra låtit med
det uppgiftsmaterial, som hittills stått till buds. Totala inkomstuppgifter komma
sålunda att under alla omständigheter behöva införskaffas på något sätt.
De kunna icke undvaras allra minst i större tätorter, där bostadsbyggandet
sker för en marknad och där bedömningen av bostadsbehovet och hänsynstagandet
till hyresbetalningsförmågan kan ske efter vissa generella regler.
1 mindre samhällen och framför allt å landsbygden torde problemen vara
till viss del specifika. Bostadspolitiken torde där i praktiken bland annat få
ge större utrymme åt en bedömning från fall till fall. Under sådana omständigheter
får en inkomstredovisning icke fullt samma vikt i kalkylen som i
stadssamhällena.
Med hänsyn till de avsevärda kostnaderna för en total inkomstredovisning
för hela landet och till den något varierande angelägenhetsgraden föreslår
styrelsen alternativt en begränsning av den totala inkomstredovisningen till
tätorter över en viss storlek, förslagsvis över 2 000 invånare; för landet i övrigt
skulle i så fall redovisningen begränsas till en representativ del (tolftedelen).
Även ett tredje alternativ har kostnadsberäknats, innebärande inkomstredovisning
endast för en tolftedel av hela landet. Styrelsen får dock
understryka, att detta alternativa program är uppenbart otillräckligt.
Styrelsen framhåller slutligen, att det vid den nu planerade bostadsräkningen
bleve än mer angeläget än tidigare — särskilt med hänsyn till den
planerade saneringsverksamheten — att utföra intensivundersökningar i ett
antal orter, både stadssamhällen och landskommuner. Uppgifterna borde inhämtas
av särskilt instruerade husbesökare, lämpligen i nära samarbete med
vederbörande bostadsinspektion. Vissa erfarenheter att bygga på funnes från
liknande undersökningar, som bostadssociala utredningen låtit utföra år
1935, och från bostadsundersökningen i 100 landskommuner vid 1935/36 års
folkräkning. Av olika anledningar syntes det emellertid nödvändigt att anordna
intensivundersökningama icke samtidigt med den allmänna bostadsräkningen
utan senare, dock så snart omständigheterna medgåve, om möjhgt
senast sommaren 1947. Då det ännu icke vore möjligt att fatta ståndpunkt till
frågan örn undersökningarnas utformning och atl ens tillnärmelsevis beräkna
kostnaden och då del i varje fall icke förelåge något behov av anslag för ändamålet
under budgetåret 1945/46, avstode styrelsen från att nu avge förslag
till dylika intensivundersökningar. Styrelsen ämnade senare återkomma med
särskild framställning härom.
Söel alstyrelsen framhåller härefter, att de vid den allmänna bostadsräkningen
erhållna uppgifterna jämväl skulle kunna utnyttjas för uppläggning
av bostads register hos hälsovårdsnämnderna. Styrelsen anför
härom:
36
Kungl. Ma]:ts proposition nr 307.
Det finnes anledning att i detta sammanhang även beröra frågan om hälsovårdsnämndernas
bostadsinspekterande verksamhet. I den mån bostadspolitiken
under de kommande åren inriktas på sanering av bostadsbeståndet, blir
det angeläget att bostadsövervakningen intensifieras i hela landet och att därvid
bostadsbeståndet inspekteras både i stadssamhällen och på landsbygden.
Med hänsyn till bostadsinspektionens svaghet, särskilt på landsbygden, och
svårigheterna att övervinna denna finnes anledning att tillvarataga varje möjlighet
att förstärka verksamheten, som kan uppstå. Bostadsräkningen ger nu
en dylik möjlighet, såsom bl. a. framhållits i de inledningsvis omnämnda motionerna
I: 21 och II: 50 vid årets riksdag.
De uppgifter, som skola avgivas vid den ifrågasatta allmänna bostadsräkningen,
skulle kunna utnyttjas för uppläggning av fullständiga bostadsregister
nied vissa huvuddata för varje lägenhet. Sådana torde ännu i stor utsträckning
saknas på landsbygden och även i åtskilliga stadssamhällen, ehuruväl
de utgöra en primär förutsättning för en effektiv bostadsinspektion. Uppläggning
av ett sådant register innebär ett stort engångsarbete, vilket kan, särskilt
med tanke på svårigheterna att erhålla arbetskraft härför, förmodas ha
verkat återhållande på livaktigheten inom ifrågavarande kommunala organ.
Bostadsräkningen ger nu tillfälle att få denna brist ur världen. Med ett
jämförelsevis obetydligt arbete skulle hälsovårdsnämnden kunna upplägga en
stomme till register genom avskrift av bostadsräkningsmaterialet. Detta arbete
bör ske under den tid materialet är kvar i kommunerna för granskning och
på sådant sätt, att granskningsarbetet icke nämnvärt försenas. Det synes socialstyrelsen
önskvärt, att åtgärder vidtagas genom medicinalstyrelsens försorg,
för att förmå hälsovårdsnämnderna i kommuner utan bostadsregister
att begagna detta tillfälle att få ett dylikt register över bostadsbeståndet upprättat
efter fastställt formulär.
Vad angår frågorna örn materialets insamling och lokala
granskning vid den allmänna bostads- och hyresräkninge
n framhåller socialstyrelsen, att den allmänna bostads- och hyresräkningen,
liksom vid tidigare tillfällen, förutsatte en kungörelse, som föreskreve uppgiftsskyldighet
för varje ägare av fastighet och ålade vederbörande kommuner
att låta ombesörja granskning och komplettering av bostadsuppgifterna enligt
av socialstyrelsen meddelade anvisningar. Blanketterna kunde lämpligen tillhandahållas
allmänheten och sedan avlämnas parallellt med mantalsuppgifterna
vid höstens mantalsskrivning. Den lokala granskningen i stadssamhällena
borde lämpligen organiseras på samma sätt som föregående gång. Då hade
de kommunala myndigheterna i regel tillsatt särskilda granskningskommittéer.
I några fall hade dock kommunalnämnden (municipal- eller köpingsnämnden)
fungerat såsom dylikt organ, och i en del mindre orter hade en
ensam kontrollant tillsatts. Med hänsyn till hyresräkningens betydelse för
dyrortsgrupperingen borde liksom tidigare föreslås, att i kommittéerna representation
skulle beredas icke blott fastighetsägare och hyresgäster utan även
arbetsgivare och löntagare. Även å landsbygden vore en liknande organisation
nödvändig. En noggrann kontroll av materialet behövdes, även om materialet
här saknade betydelse ur dyrortsgrupperingssynpunkt.
Socialstyrelsen framlägger härefter följande tidsplan för bostadsundersökningarna: -
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
37
Utarbetandet av formulär, instruktioner för de kommunala granskningsorganen
m. m. samt detaljplaneringen av undersökningarna böra påbörjas
under instundande sommar. Bostadsuppgifterna från rikets samtliga kommuner
beräknas komma styrelsen tillhanda successivt under första halvåret 1946.
Mantalsuppgifterna komma under våren 1946 och inkomstuppgifterna inemot
slutet av samma år.
Materialets bearbetning upptages omedelbart med största möjliga personal
för att kunna slutföras så snabbt som möjligt. De olika undersökningarna
böra bedrivas parallellt; dock torde hyresräkningen i stadssamhällena ges
sådan förtursrätt, att den kan avslutas i början av år 1947. Om det blir möjligt
att snabbt nå upp till en personalstyrka av 180 å 200 personer, kan beräknas,
att tabeller med översiktliga bostads- och hushållsdata för de minsta
geografiska enheterna (kommuner och tätorter) successivt färdigställas från
hyresräkningens avslutande och till någon av de första månaderna följande
år (1948) eller kort tid efter det allt material blivit uppfört å hålkort. Under
år 1948 slutföras tabellsammanställningar, i sista hand sådana, där data ur
flera parallella undersökningar kombineras (rörande bostaden, hushållet och
familjeinkomsten). Därefter återstår viss tid för den slutliga, sammanfattande
analysen av hela materialet. Denna tidsplan gäller närmast det mellersta alternativet
beträffande inkomstredovisningen. Det mindre och det större programmet
medföra respektive en förkortning och en förlängning av undersökningstiden
med några månader.
Det är givet att alla möjligheter böra tillvaratagas, att så snart sig göra
låter få resultaten tillgängliga för praktisk användning. Allteftersom kommuntabellerna
bli färdiga i manuskript, tillställas de vederbörande kommuner
i duplettexemplar eller bli på annat sätt disponibla exempelvis för upprättande
av lokala bostadsplaner. Det bör även övervägas att utge de tabellbilagor,
som skola publiceras, i särskilda volymer utan att avvakta den tidskrävande
analysen, som i så fall bör utges separat.
Socialstyrelsen framhåller i anslutning till det anförda, att den sålunda antydda
tidsplanen givetvis vore mycket osäker med hänsyn till att alla inverkande
faktorer ännu icke kunde överblickas. Möjligheterna att få personal
och lokaler i önskad omfattning vore ovissa, och några detaljplaner för
undersökningarna hade icke kunnat läggas till grund för beräkningen. Det
saknades även erfarenhet att bygga på vid uppskattningen av arbetsåtgången
för stora avsnitt av undersökningarna. Det förutsattes emellertid att alla organisatoriska
och tekniska möjligheter tillvaratoges att genomföra undersökningarna
så snabbt som möjligt.
Vad härefter beträffar kostnaderna för de föreslagna undersökningarna
(den allmänna bostadsräkningen i hela riket, hyresräkningen,
den representativa bearbetningen av yrkesuppgifter jämte inkomstredovisningen
efter alternativa förslag och bostadshushållsstatistiken för hela riket)
framhåller styrelsen till att börja med, att dessa av styrelsen beräknats
så noggrant omständigheterna medgivit. Endast beträffande bostadsräkningen
i stadssamhällena jämte hyresräkningen förelåge erfarenheter från en tidigare
räkning. Dessa uppgifter gåve dock viss ledning även vid uppskattningen
av arbetsåtgången för den allmänna räkningen å landsbygden. Det vore emellertid
för närvarande icke till alla delar klart i vad mån programmet för den
planerade bostadsräkningen komme att avvika från den tidigare. Först vid
38
Kungl. Majlis proposition nr 307.
deli definitiva, detaljerade planläggningen bleve formulärens frågepunkter och
kraven på utförlighet vid bearbetningen preciserade. Beträffande bostadshushållsstatistiken
saknades erfarenhetsunderlag för beräkningarna. Kostnaderna
kunde även rubbas av förändringar i lönenivån och i utgifterna för
maskiner. Socialstyrelsen understryker därför, att kostnadsberäkningen vore
ungefärlig och endast utgjorde en förhandskalkyl, som kunde komma att
rubbas.
I anslutning till de av styrelsen i det föregående berörda tre olika alternativen
beträffande inkomstredovisningen framlägger styrelsen följande översikt
över de beräknade kostnaderna för undersökningarna. Styrelsen upplyser
därvid, att i beräkningarna icke inginge kostnaderna för de intensivundersökningar,
varom styrelsen hade för avsikt att senare avgiva förslag.
Alt. I |
Alt. II |
Alt. III |
|
Med total |
Med total |
Med in- |
|
inkomstredo- |
inkomstredo- |
komstredo- |
|
visning i |
visning i |
visning för |
|
hela riket |
tätorter, i |
''/is i hela |
|
övrigt V12 |
riket |
||
kronor |
kronor |
kronor |
|
Personalkostnader .............. |
........ 1365 000 |
1 245 000 |
1090 000 |
Anskaffning av inkomstuppgifler |
........ 405 000 |
215 000 |
— |
Maskinkostnader................ |
........ 310 000 |
270 000 |
220 000 |
Bostadsformulär................. |
........ 55 000 |
55000 |
55000 |
Övriga utgifter.................. |
........ 190 000 |
170 000 |
150 000 |
Summa 2325 000 |
1955000 |
1515000 |
I anslutning till denna översiktstablå anför socialstyrelsen till att börja
med, att styrelsen förutsatte, att materialet för Stockholms stad skulle omhändertagas
av stadens statistiska kontor för att där bearbetas efter de principer,
som tillämpades vid bostadsräkningen inom landet i övrigt. En dylik
anordning syntes ändamålsenlig med hänsyn till att å ena sidan Stockholms
stad plägade för egen del utföra kommunala bostadsräkningar vart femte
år och utge särskild publikation över resultaten och att det å andra sidan
vore önskvärt att erhålla en för rikets alla delar enhetlig redovisning. Styrelsen
påpekar vidare, att det kunde vara anledning räkna med viss ersättning
1 olika former för de särskilda sammanställningar socialstyrelsen kunde erhålla.
Styrelsen anför vidare beträffande de upprättade kostnadsberäkningarna:
Eftersom bostadsräkningar av den omfattning det nu gäller och bostadshushållsundersökningar
i någon form icke förekommit tidigare, saknas jämförelsemöjligheter
beträffande kostnaderna. Det kan endast anföras att 1939
års bostadsräkning efter nu iakttagna beräkningsgrunder skulle kostat uppskattningsvis
över 300 000 kronor. 1939 års bostadsräkning omfattade nära
850 000 lägenheter och 300 000 hus, medan den föreslagna räkningen (exkl.
Stockholm) omsluter cirka 2 000 000 lägenheter och 1 000 000 hus. Därtill
kommer denna gång bostadshushållsstatistiken på grundval av omkring
2 000 000 mantalsuppgifter
Under rubriken personalkostnader har upptagits ersättning till såväl biträdespersonal
i olika löneställning som kvalificerad personal.
Kungl. Majlis proposition nr 307.
39
I lönekostnaderna ha ej upptagits kristillägg och provisoriska lönetillägg till
personalen. Beträffande lokaler förutsätter socialstyrelsen, att sådana med
centralvärme komma att disponeras och att hyreskostnaderna bestridas av
byggnadsstyrelsen. Därest lokaler utan centralvärme ställas till förfogande,
behövas tilläggsanslag för bränslekostnadema.
För att undersökningarna skola kunna genomföras så rationellt som möjligt
och färdigställas i snabbaste takt, böra de drivas parallellt och bör vid
varje undersökning en noga genomförd arbetsfördelning tillämpas. En förutsättning
härför är att tillgång till lämplig kvalificerad personal och till vid
statistiskt arbete erfarna kvinnliga arbetsbasar säkerställes. Detta är angeläget
även med hänsyn till vikten av att arbetet bedrives på mest ekonomiska
sätt.
Förberedelserna böra påbörjas av undersökningsledaren vid ingången av
budgetåret 1945/46. Denne bör erhålla egen föredragningsskyldighet och
tjänsteställning såsom byråchef (lönegrad 30). Så småningom behöva även
anställas en befattningshavare i lönegrad 24 och två befattningshavare i
lönegrad 21, av vilka var och en skall svara för ett avsnitt av undersökningsarbetet.
Ersättningen till dessa befattningshavare synes böra utgå i form av
vikariatslön jämlikt 21 § 3 mom. civila avlöningsreglementet. Dessa tjänstemän
behövas oavsett vilket alternativt förslag, som skall genomföras. Under
tiden för arbetets planläggning kräves endast ett mindre antal biträden. I och
med att materialet börjat inkomma efter årsskiftet, beräknas organisationen
kunna snabbt utbyggas, så att full personalstyrka uppnås inom kort (180 ä
200 personer). Till personalen räknas höra ett antal befattningshavare i amanuensgrad
och högre biträdesgrad samt i övrigt befattningshavare i lägre
biträdesgrad. Det sammanlagda antalet arbetsmånader för biträdespersonalen
(exkl. eventuell personal för anskaffning av inkomstuppgifter) har
uppskattats till 4 800 vid det största alternativet och 3 700 vid det minsta.
I de beräknade maskinkostnaderna ingå utgifterna för installation och hyra
av stansmaskiner, sorterare, tabulatorer, summapunch och collator, för räkneoch
skrivmaskiner, hålkort samt vissa mindre arbeten å servicebyrå.
Rubriken bostadsformulär gäller kostnaderna för den allmänna bostadsräkningens
formulär (hus- och lägenhelsblanketter för landsbygd och stadssamhällen)
.
Endast kostnader för anskaffning av totala inkomstuppgifter lia upptagits.
Vid det lägsta alternativet förutsättes, att det blir möjligt att taga del av de
inkomstuppgifter, som folkräkningen inhämtar för sin del från länsstyrelserna.
De totala uppgifterna torde anskaffas på sätt som i varje särskilt
fall befinnes lämpligast, varvid hänsyn tages till både den tidpunkt, då de
kunna erhållas, och till kostnaderna. I vissa fall kunna uppgifterna, såsom
vid folkräkningen, inhämtas från länsstyrelserna; särskilda listor torde behöva
upprättas för ändamålet vid bostadsräkningen. Ersättningen till länsstyrelserna
beräknas utgå efter 3 öre för varje i undersökningen ingående person.
Till jämförelse kan nämnas, alt vid folkräkningen ersättningen beräknats
efter 5 öre för utförligare uppgifter per inkomsttagare. I andra fall
kunna inkomstlängderna införskaffas för direkt överföring av inkomstuppgifterna
vid bostadsräkningen.
I posten övriga utgifter ingå utgifter för elektrisk ström, renhållning oell
städning, telefon, skrivmalerial och papper, tryckning av arbetstabeller m. m.,
publikationstryck samt en mindre post för inköp av möbler. Det förutsättes
att större delen av möbelhehovet kan läckas i annan ordning än genom nyinköp.
Vid tidigare bostadsundersökningar bar ersättning av statsmedel icke nlgått
flir del arbete, sorn åvilat de kommunala granskniugskommiltéerna So
-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
Departements
chejem.
cialstyrelsen har icke heller vid denna kostnadsberäkning upptagit något
belopp för detta ändamål. Det kan erinras om, att statistiska centralbyrån
i sitt förslag angående 1945 års folkräkning icke ansett sig böra ifrågasätta
ersättning av statsmedel åt de kommunala granskningsnämnderna, som skola
biträda vid insamlingen och granskningen av mantals- och folkräkningsuppgif
terna.
Socialstyrelsen har slutligen verkställt en beräkning av medelsbehovet för
budgetåret 1945/46. Härom yttrar styrelsen:
Med utgångspunkt från den uppgjorda tidsplanen beräknas personalkostnaderna
till 250 000 kronor och maskinkostnaderna till 35 000 kronor. Hela
beloppet för tryckning av bostadsformulären (55 000 kronor) kommer på
detta budgetår. Under posten övriga utgifter förekomma slutligen kostnader
för elektrisk ström, renhållning och städning, möbler samt skrivmaterial och
papper om sammanlagt 30 000 kronor. De på budgetåret 1945/46 belöpande
kostnaderna bliva sålunda sammanlagt 370 000 kronor, oavsett om en total
inkomstredovisning skall ingå i undersökningarna eller icke.
De vid tidigare företagna undersökningar erhållna statistiska uppgifterna
rörande bostadsförhållandena i vårt land lia på grund av de senare årens
utveckling på bostadsmarknaden och de inträdda förändringarna i förutsättningarna
för bostadsbyggandet blivit allt mer inaktuella. De vid dessa undersökningar
erhållna uppgifterna uppfylla ej heller de krav på fullständighet
i olika hänseenden, som man anser sig böra ställa på uppgifter av detta
slag. Från olika håll ha därför, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,
önskemål framförts örn verkställande av nya och utvidgade bostadsundersökningar.
Särskilt starkt har framhållits behovet av nya dylika undersökningar
beträffande landsbygdens bostäder. Med hänsyn till den betydelse,
som aktuella och fullständiga uppgifter rörande de faktiska förhållandena å
förevarande område ha såväl för den framtida statliga bostadspolitiken som
för den lokala bostadsplaneringen, finner jag angeläget att åtgärder vidtagas
för anskaffande av sådana uppgifter. Jag anser mig därför böra förorda, att
i detta syfte nya bostadsundersökningar nu igångsättas.
Enligt det av socialstyrelsen efter samråd med ett flertal andra på området
sakkunniga myndigheter framlagda förslaget till nya bostadsundersökningar
skulle dessa omfatta dels en allmän bostadsräkning för hela riket, i stadssamhällena
kombinerad med en hyresräkning, dels ock en bostadshushållsstatistik
för hela riket. Beträffande bostadshushållsstatistiken har förutsatts
viss samordning med den folkräkning vid årsskiftet 1945/46, varom förslag
denna dag kommer att framläggas av chefen för finansdepartementet. De
för bostadshushållsstatistiken erforderliga demografiska uppgifterna skulle
nämligen hämtas från folkräkningsmaterialet på så sätt att de vid höstens
mantalsskrivning införskaffade mantalsuppgifterna, vilka vid detta tillfälle
skola avgivas skriftligen både i städer och på landsbygden, skulle ställas till
socialstyrelsens förfogande, sedan de använts för folkräkningsändamål. Socialstyrelsen
föreslår vidare, att en representativ bearbetning verkställes av vissa
uppgifter inom bostadsräkningen, varvid styrelsen i första hand ifrågasatt en
Kungl. Maj.ts proposition nr 307.
41
närmare undersökning rörande bostadsförhållandena inom olika yrkesgrupper.
Jämväl på denna punkt skulle förekomma ett samarbete med förenämnda
folkräkning, nämligen på så sätt att uppgifterna om yrke skulle erhållas
från folkräkningen samt att den representativa bearbetningen skulle
inskränkas till den tolftedel av befolkningen, som enligt den för folkräkningen
uppgjorda planen avsetts skola uttagas för mera ingående undersökningar.
Socialstyrelsen har slutligen framhållit, att vid bostadsräkningen behov förelåge
av uppgifter om familjeinkomsten. Beträffande omfattningen av inkomstredovisningen
framlägger styrelsen tre alternativa förslag. Enligt det
första och mest omfattande alternativet skulle totala inkomstuppgifter införskaffas
och bearbetas för hela landet. Det andra alternativet innebär, att total
inkomstredovisning skulle äga rum beträffande tätorter med över 2 000
invånare samt redovisningen för landet i övrigt begränsas till tolftedelen. Enligt
det tredje alternativet slutligen skulle inkomstredovisning verkställas allenast
för en tolftedel av hela landet.
Till socialstyrelsens förslag i fråga örn omfattningen och planläggningen
av bostadsräkningen på landsbygden och i stadssamhällen samt den härtill
anslutna hyresräkningen inom stadssamhällena kan jag ansluta mig. Ej
heller vad styrelsen föreslagit beträffande bostadshushållsstatistiken samt
den representativa bearbetningen av vissa uppgifter inom bostadsräkningen
föranleder någon erinran från min sida. Vad beträffar frågan örn inkomstredovisningen
har man, såsom framgår av det föregående, att välja mellan
tre alternativa förslag. 1 fråga om det minst omfattande alternativet har
socialstyrelsen framhållit, att inkomstuppgifter för endast en tolftedel av
hela materialet väl skulle ge ett någorlunda tillförlitligt underlag för den
framtida statliga bostadspolitiken men däremot icke tillfredsställa behovet
av uppgifter för den lokala bostadsplaneringsverksamheten. Alternativet i
fråga har av styrelsen betecknats såsom uppenbart otillräckligt. Vad angår
de båda övriga av socialstyrelsen framlagda alternativen beträffande inkomstredovisningen
har statens byggnadslånebyrå — närmast med tanke på
behovet av uppgifter för det lokala bostadsplanerandet — framhållit, att så
fullständiga uppgifter som möjligt borde erhållas rörande bostadshushållens
inkomster. Det av byggnadslånebyrån sålunda uttalade önskemålet skulle
närmast tala för verkställande av en total inkomstredovisning för hela landet.
Å andra sidan har emellertid socialstyrelsen påpekat, att behovet av
totala uppgifter framförallt gjorde sig gällande i större tätorter, medan inkomstredovisningen
icke vöre av samma betydelse i mindre samhällen och å
landsbygden. Vid valet mellan de sålunda föreliggande alternativen synes det
lillg vara av betydelse i vad mån inkomstmaterialet till följd av omställningar
inom näringslivet under efterkrigstiden kan hinna, innan slutresultatet
av bearbetningen föreligger, bliva mindre aktuellt. Då de inkomstuppgifter,
som skola ligga lill grund för bearbetningen, icke beräknas komma
socialstyrelsen till handa förrän inemot slutet av år 1(J4(>, är det icke nödvändigt
att nu taga ståndpunkt lill frågan om inkomstredovisningens omfattning.
.lag förordar därför uppskov med detta slåndpunktstagande lill nästa
Bihang till riksdagens protokoll 19''iH. 1 sami. Nr 307. 4
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 307.
budgetår, då bättre överblick rörande nyssberörda förhållanden torde stå
att vinna.
I likhet med socialstyrelsen finner jag det önskvärt, att det vid bostadsräkningen
erhållna materialet utnyttjas för uppläggande av bostadsregister
hos de hälsovårdsnämnder, där sådana register saknas. Jag förutsätter, att
genom medicinalstyrelsens försorg hälsovårdsnämnderna göras uppmärksamma
på fördelarna med upprättande av dylika register.
Såsom socialstyrelsen påpekat är det icke möjligt att på förhand göra någon
exakt kostnadsberäkning för de nu ifrågavarande bostadsundersökningarna.
Mot socialstyrelsens kalkyler i ämnet har jag emellertid, så vitt nu är
möjligt att bedöma, icke funnit något att erinra. Jag uppskattar alltså i likhet
med socialstyrelsen på nuvarande stadium kostnaderna för undersökningarna
till lägst 1 515 000 kronor och högst 2 325 000 kronor, allt efter
det alternativ som väljes i fråga örn inkomstredovisningen. Till nämnda
belopp komma dock kostnaderna för kristillägg och provisoriska lönetillägg
till den för undersökningarna erforderliga personalen. För budgetåret 1945/
46 torde i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag anslagsbehovet för
undersökningarna böra beräknas till 370 000 kronor. Jag förordar, att för
ändamålet anvisas ett reservationsanslag å sistnämnda belopp, förslagsvis
under rubriken Allmän bostadsräkning m. m.
III. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1945/46 anvisa
dels till Undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor
ett reservationsanslag av........ kronor 23 000;
dels ock till Allmän bostadsräkning m. m. ett reservationsanslag
av .............................. kronor 370 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hans Bergström.
Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
451793