Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
1
Nr 298.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande av
allmän folkräkning; given Stockholms slott den k maj
J9k5.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den k maj
19k5.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.
Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.
Allmänna folkräkningar lia i vårt land i regel verkställts vart tionde år.
Enligt kungörelsen den i november 1859, som utgör grundvalen för den
svenska befolkningsstatistiken, skola folkräkningar äga rum vart femte år.
Från och med 1860 har emellertid varannan folkräkning inställts med undantag
för år 1935, då en särskild folkräkning verkställdes efter förslag av
befolkningskommissionen. Nästa folkräkning skulle enligt det sålunda i praktiken
tillämpade systemet äga rum den 31 december 1950.
I skrivelse den 13 oktober 1944 Ivar 19kl års befolkningsutredning framlagt
förslag, att en allmän folkräkning skulle anordnas den 31 december
1945, och utredningen har hemställt, att Kungl. Majit måtte uppdraga åt
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 298. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
statistiska centralbyrån att planlägga och anordna en sådan folkräkning av
den omfattning och karaktär, som i skrivelsen närmare angivits.
Sedan yttranden efter remiss avgivits över befolkningsutredningens framställning
av socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån
och riksräkenskapsverket, har Kungl. Maj:t den 9 sistlidne februari
anbefallt statistiska centralbyrån att utarbeta och senast den 16 april 1945
inkomma med förslag till riktlinjer samt kostnadsberäkningar för en allmän
folkräkning den 31 december 1945. Ämbetsverket skulle därvid beräkna
kostnaderna för anordnande av en folkräkning dels med, dels utan inkomstoch
förmögenhetsstatistik. Tillika bemyndigades ämbetsverket att, i den mån
så prövades erforderligt, tillkalla särskilda sakkunniga för den förberedande
utredningen.
I skrivelse den 14 april 1945 har statistiska centralbyrån i anledning av
nämnda uppdrag framlagt förslag till plan för folkräkningen, kostnadsberäkningar
och förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande
mantalsskrivningen för år 1946.
Jag torde i det följande få redogöra först för befolkningsutredningens
framställning och yttrandena över denna samt därefter för statistiska centralbyråns
plan för folkräkningen jämte kostnadsberäkningar.
Befolkningsutredningens framställning.
Såsom allmän motivering för anordnande av en folkräkning vid utgången
av år 1945 har utredningen anfört i huvudsak följande.
Efterkrigsförhållandena med befarade omkastningar och svårigheter inom
näringslivet, förändrade arbetsmarknadsproblem samt skiftande sociala problem
synas kräva aktuella och säkra data om befolkningens sammansättning,
yrkesfördelning och levnadsförhållanden. Härtill kommer att det ur befolkningspolitisk
synpunkt måste te sig särskilt angeläget att vid utformningen
av de närmaste årens aktiva befolknings- och familjepolitik ha tillgång
till aktuella data av skilda slag. Det är uppenbart, att kraven på nya data
örn befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden bliva större allt
eftersom förändringarna i samhällsutveckling, befolkningsutveckling och näringsliv
bliva kraftigare och snabbare. Under sådana omständigheter föråldras
förut erhållna uppgifter hastigt och bliva relativt värdelösa. Icke endast den
statliga administrationen har intresse av såväl överskådliga som ingående
moderna siffror, detsamma gäller numera i än högre grad än förr enskilda
kommuner, varjämte näringslivets representanter och organisationer i sin verksamhet
ha behov av utförliga data för att på längre eller kortare sikt planera
för morgondagen.
Ett uppskov med nästa folkräkning i Sverige till år 1950 skulle enligt befolkningsutredningens
mening innebära avsevärda nackdelar. De första resultaten
av en folkräkning skulle i så fall icke kunna publiceras förrän tidigast
under år 1952 och efterkrigstidens ekonomiska och sociala planering måste
sålunda utföras antingen med tillhjälp av approximativa beräkningar och
lösa antaganden eller måste ett flertal skilda fristående undersökningar utföras,
som tillsammans kanske skulle komma att erfordra belopp av samma
storleksordning som en folkräkning skulle kosta.
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
3
Härtill kommer, att folkräkningen 31/12 1940 på grund av tidsläget fick
ett synnerligen inskränkt program i jämförelse med tidigare folkräkningar,
varför man i flera väsentliga detaljer måste bygga på ännu äldre siffror. Den
enda betydelsefulla uppgift, som år 1940 upptogs till behandling, förutom
de för varje folkräkning grundläggande uppgifterna örn kön, ålder och civilstånd
var yrkesdata. Men mångå av de andra uppgifter, som besvarats av
tidigare folkräkningar, blevo uteslutna bl. a. på grund av tidsläget och besparingsskäl.
Sålunda må nämnas, att inkomst- och förmögenhetsdata uteslutits.
De ha ingått i de tre föregående folkräkningarna efter 1920 och deras
värde i kombination med yrkesstatistiken är obestridligt, vartill kommer att
de spela en viktig roll för finansstatistiken och socialstatistiken. I brist på tillförlitliga
inkomst- och förmögenhetsdata har man under de senaste åren
fått nöja sig med approximativa och troligen i vissa hänseenden bristfälliga
uppskattningar härav.
Uppgifter om familjestorlek och hushållsstorlek saknas för närvarande. De
senaste fullständiga data häröver härstamma från 1935/36 års partiella folkräkning
och uppgifterna äro nu uppenbart föråldrade. Uppgifter om den
aktuella familjestorleken och hushållsstorleken för städer, tätorter, ja för
varje enskild landskommun synas vara erforderliga för planeringen av
byggnadspolitiken. Deras kombination med inkomsten är nödvändig såsom
en vägledning för den statliga och kommunala hjälpverksamhetens planläggning
och kostnader. Befolkningsutvecklingen under senare år och den
kraftigt ändrade inkomstfördelningen lia medfört, att de år 1935 erhållna
data icke längre äro tillnärmelsevis giltiga för våra dagars förhållanden.
Efterkrigstidens mångahanda problem tala med nödvändighet för att en
särskild folkräkning kommer till stånd snarast möjligt. Den lämpligaste tidpunkten
för en sådan torde vara den 31 december 1945.
Utredningen har utgått ifrån att förberedelsearbetet till och anordnandet
av folkräkningen liksom tidigare skulle ankomma på statistiska centralbyrån
och förutsatt, att ämbetsverket för uppläggning av folkräkningsprogrammet
i detalj skulle tillsätta en expertkommitté.
Beträffande folkräkningens metoder och allmänna program har utredningen
särskilt uppehållit sig vid möjligheterna att i vissa avseenden göra partiella,
representativa undersökningar och härom framhållit följande.
De svenska folkräkningarna hava med undantag av den partiella delen av
1935/36 års folkräkning omfattat totala folkmängden och uppgifter ha insamlats
från samtliga i Sverige kyrkoskrivna individer.
Under senare tid har det blivit allt vanligare att utföra partiella undersökningar.
Endast delar av befolkningen beröras av undersökningen och endast
för därtill hörande personer samlas samtliga uppgifter. Genom ett väl planerat
urval av de i undersökningen ingående individerna erhålles ett s. k.
representativt material, d. v. s. delen avbildar det bela i förminskad skala.
Fördelarna med partiella folkräkningar äro förknippade med följande. För
det första minskas kostnaden och undersökningen kan utvidgas beträffande
vissa detaljfrågor avsevärt utan att kostnaderna därför springa alltför mycket
i höjden. För det andra och detta är än mer väsentligt sparas tid vid bearbetningen
av materialet. Bearbetningen kan bliva mera ingående och utförlig
och tabeller, som annars skulle draga alltför lång tid att färdigställa, erhållas
med betydligt mindre tidsutdrägt. .lii fortare undersökningen färdigställes,
desto värdefullare blir den. Detta bär vara siirskilt angeläget vid
snabbt varierande förhållanden.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
Men partiella undersökningar hava också nackdelar. Ett felaktigt urval
av delmaterialet kan resultera i data, som märkbart avvika från det totala
materialets. Ett förståndigt urval undanröjer denna felkälla. Eli annan nackdel
är den att man för smärre områden såsom kommunerna icke erhåller
fullständiga uppgifter, varför inga sammanställningar kunna ske annat än
för större områden eller grupper av likartade kommuner. Endast undantagsvis
kunna uppgifter erhållas, som bliva av intresse för kommunala myndigheter
och för företag på skilda orter.
Kombinationer mellan totala och partiella undersökningar kunna förena
bägges fördelar. Om undersökningen planeras så, att ett begränsat antal men
grundläggande uppgifter införskaffas från samtliga personer men övriga uppgifter
insamlas blott från delar av befolkningen, kan ett sådant förfaringssätt
inbespara tid och kostnader utan alltför stora olägenheter i övrigt.
De uppgifter, vilkas betydelse icke är av den art, att de böra vara angivna
för samtliga individer inom varje kommun eller tätort, kunna utan olägenhet
inhämtas för ett mindre antal individer förslagsvis en tiondel av befolkningen
och bearbetas mycket ingående till gagn icke endast för det vetenskapliga
utbytet av en folkräkning och en fördjupad kännedom om befolkningsförhållandena
utan även för den statliga administrationen, vars verksamhet numera
kräver allt flera ingående undersökningar och överskådliga data. Bearbetningen
av uppgifterna kan på grund av materialets mindre storlek med fördel
läggas så att största möjliga kännedom genom ändamålsenlig detaljerad tabulering
utvinnes utan alltför stora kostnader eller alltför lång tid. Dessa skäl
synas enligt befolkningsutredningens mening tala för en kombination av total
och partiell folkräkning.
Med understrykande av att utredningen icke tagit ställning till folkräkningens
uppläggning i detalj och de metoder, som lämpligast borde komma
till användning, framhåller befolkningsutredndngen, att det ur kostnads- och
tidssynpunkt syntes vara fördelaktigast att bygga på utdrag ur församlingsböckerna
och på uppgifter, som skulle inhämtas från allmänheten vid en
utvidgad mantalsskrivning och underkastas viss lokal kontroll av särskilda
granskningsnämnder eller kommunalombud liksom vid 1940 års folkräkning.
Med hänsyn till det stora antal blanketter och formulär, som under krisaren
avlämnats av allmänheten, förmenar utredningen, att man kanske numera
kunde räkna med en större vana och beredvillighet vid uppgiftslämnandet
än tidigare.
Utredningen har förslagsvis skisserat förfarandet vid folkräkningen på följande
sätt.
Mantalsblanketterna för år 1946 utvidgas till ett frågeformulär för folkräkningen,
att avgivas av samtliga personer eller hushåll i dubbla exemplar.
Avskrift av församlingsböckerna verkställes av pastorsämbetena, som upprätta
listor på särskilda blanketter över de i församlingen kyrkoskrivna,
ordnade efter bostad och hushåll. Varje blankett eller lista beräknas upptaga
mellan 25 och 30 personer och inga hushåll, frånsett eventuella anstaltshushåll,
som delas på tvenne listor. För varje individ angivas å blanketten namn,
ställning i hushållet, kön, födelseår, civilstånd, vigselår för gifta, år för äktenskapets
upplösning för förut gifta, utländsk nationalitet, födelseort, allt enligt
uppgifter i församlingsböckerna. Därefter överföras från mantalsblanketterna
de noggranna yrkesuppgifterna samt uppgifter om arbetsplatsens belägenhet
och arbetslöshet. Uppgifterna granskas av kommunalombuden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
5
Efter en viss representativ metod kan sedan t. ex. var 10 :e lista uttagas. På
dessa listor införas de uppgifter, som äro särskilt önskvärda vid den partiella
undersökningen.
Genom denna centralt dirigerade men lokalt verkställda urvalsmetod vinnes
ett representativt material på en tiondel av befolkningen, som skall underkastas
en mera ingående bearbetning än det övriga materialet. Totalmaterialet
insändes snarast möjligt till statistiska centralbyrån. Delmaterialet
passerar länsstyrelserna, vilka, när taxeringslängdema bliva tillgängliga, införa
uppgifter om inkomst och förmögenhet. Bearbetningen verkställes var
för sig för totalmaterialet och delmaterialet. Dock verkställes uppdelningen
av befolkningen på olika yrkesgrupper gemensamt för båda materialen.
Utredningen diskuterar i fortsättningen vissa spörsmål örn den statistik i
olika avseenden, som borde utarbetas vid folkräkningen, och berör i sammanhang
därmed frågor örn utförandet av vissa fristående undersökningar
i anslutning till folkräkningen. Härom må nämnas följande.
Utredningen understryker betydelsen av tätortsstatistiken och framhåller,
att intresset för sådan statistik efter hand blivit större, allteftersom industrialiseringen
på den administrativa landsbygden tilltagit och jordbruksnäringen
förminskats i relativ betydelse. Då inom tätorterna bostadsbyggandet måste
följas med uppmärksamhet och man har början till nya administrativa samhällsbildningar
i form av municipalsamhällen är enligt utredningens mening
en ordentlig uppdelning av den administrativa landsbygden på agglomererad
och egentlig landsbygd en programpunkt av allra största intresse, som måste
ingå i folkräkningsprogrammet.
Utredningen avstyrker utförande av företagsräkning och arbetslöshetsräkning
i samband med folkräkningen. Att år 1945 anordna fullständig företagsräkning
anser utredningen icke välbetänkt, särskilt med hänsyn till att näringslivet
och arbetsmarknaden vid denna tid kunna förmodas vara utsatta
för efterkrigstidens omställningssvårigheter. Då en företagsräkning ej anordnats
i vårt land sedan 1931, blir likväl frågan om en sådan aktuell så
snart näringslivets struktur fått mera normalt utseende. För arbetsmarknadens
reglering äro aktuella statistiska data om befolkningens yrkes- och näringsförhållanden
dock av största betydelse, varför det synes utredningen
lämpligt att vid en folkräkning 1945 yrkesuppgifterna kompletteras med företagsuppgifter
belysande sysselsättningen. Det vore sålunda av intresse att t. ex.
för varje företag få veta hur många av de anställda, som äro i värnpliktsåldern
i20—47 år). Arbetslöshetsproblemen böra emellertid såtillvida beaktas vid
folkräkningen, att yrkesuppgifterna kompletteras med uppgifter örn antalet
personer, som av olika skäl (arbetsoförmåga, arbetslöshet o. s. v.) icke
är yrkesverksamma. Härigenom blir det möjligt att göra en yrkesstatistik
lör dem, som så att säga verkligen äro aktuella inom vederbörande yrke.
Att däremot sammankoppla den totala folkräkningen med en allmän arbetslöshetsräkning
anser utredningen icke välbetänkt, då en arbetslöshetsräkning
— örn resultatet skall bli tillfredsställande — kräver alltför stor apparat och
alltför stort antal frågor. Härtill kommer, att en arbetslöshetsräkning icke
synes böra fastlåsas vid en långt i förväg fixerad folkräkningstidpunkt utan
anordnas vid en tidpunkt, då arbetslöshetens speciella problem kunna väntas
bliva blist belysta.
De problem de närmaste årtiondenas befolkningsutveckling kommer alt
ställa vårt land inför i fråga örn arbetskraftsresurser göra att det enligt befolkningsutredningens
mening vore önskvärt om inom 10 procents samplingen
utföres en undersökning rörande hela den befolkning, som befinner sig
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
i arbetsför ålder, exempelvis 16—65 år. De utfrågade borde därvid uppge
i vad mån de tillhöra arbetsmarknaden eller icke — i förra fallet, i vad mån
de lia heltidsarbete, deltidsarbete, äro partiellt eller helt arbetslösa eller äro
sysselsatta å reserv- eller beredskapsarbeten. De som icke tillhöra arbetsmarknaden
borde fördelas efter i vad mån de kunde anses arbetsföra eller
icke, i vad mån de gå i skola eller ägna sig åt studier, eller i vad mån de äro
hustrur, som helt ägna sig åt hemmet. En sådan undersökning skulle på
ett lyckligt sätt komplettera de undersökningar, som göras inom arbetsmarknadskommissionen
och socialstyrelsen.
En statistisk belysning av i vilken utsträckning arbetsplats och bostadsplats
äro belägna i skilda kommuner anser utredningen vara önskvärd, då
därigenom skulle vinnas värdefulla bidrag till förståelsen av näringslivets
och arbetsmarknadens problem. En sådan undersökning anses även av intresse
ur det kommunala skatteväsendets synpunkt.
Den allt starkare inrikes omflyttningen och yrkesväxlingen i sammanhang
därmed nödvändiggör enligt utredningens mening en statistisk belysning av
yrkesväxlingens storlek och riktning, och yrket för fem år sedan, d. v. s.
år 1940, bör angivas av vederbörande. Icke minst ur arbetsmarknadssynpunkt
torde en sådan utvidgning av folkräkningsprogrammet vara erforderlig. Vid
brist på arbetskraft inom ett yrke och överskott inom andra och vid frågor
om omskolning av arbetare till nya yrken synes det utredningen vara önskvärt
att ha uppgift om det större eller mindre antal yrkesutövare, som sedan
icke alltför lång tidpunkt tillbaka övergått från yrket i fråga till annat arbete.
För samtliga vuxna anses önskvärt att erhålla uppgift om skolbildning i
kombination med den erhållna ställningen i livet. Även för de minderåriga,
d. v. s. barn mellan 10 och 15 år, borde skolbildningen (bevistad skola) angivas,
då möjligheter härigenom erhållas att sammanställa barnens skolgång
med data om faderns (familjeförsörjarens) yrke, inkomst och familjestorlek.
Frågan om skolväsendets omformning och utbildningsmöjligheternas demokratisering
anser utredningen göra sådana uppgifter önskvärda. Samma synpunkter
hävdas i fråga örn yrkesutbildningen.
Familje- och liushållsstatistiken framhålles såsom en integrerande del av
dagens och morgondagens befolknings- och socialpolitik och hör enligt utredningens
uppfattning till folkräkningens allra viktigaste uppgifter. För belysning
av fruksamhetsförhållandena och familjebildningens problem anses uppgifter
örn vigselår absolut nödvändiga. Även om man enbart utgår från den
aktuella familjestorleken och icke totalantalet barn födda i äktenskapet finner
utredningen uppgifter örn vigselåret nödvändiga för att kunna skilja
mellan familjer, där tillökning ännu kan ske, och sådana där ytterligare tillökning
på grund av den långvariga durationen ter sig mindre sannolik.
Uppgifter om inkomst och förmögenhet anser utredningen vara av den
allra största vikt, icke enbart för att erhålla data om antalet inkomsttagare
och en bild av fördelningen efter inkomst och förmögenhet för hela befolkningen,
utan framför allt i kombination med yrke och i kombination med
familjestorlek. Inkomststatistiken bör här om möjligt utformas på så sätt
att den direkt kan jämföras med den vanliga lönestatistiken.
Utredningen finner det knappast lämpligt att inom ramen för folkräkningen
utföra en bostadsräkning. En allmän sådan synes böra komma till
stånd i särskild ordning, varvid förutsättes att ingående bostadsdata införskaffas.
En koordination mellan folkräkning och bostadsräkning anses däremot
vara av stort värde, så att deras uppgifter ömsesidigt kunna utnyttjas.
T. ex. borde undersökas möjligheten att maskinellt överföra hushållsdata från
folkräkning till bostadsräkning och vice versa.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 298.
7
En belysning av den inrikes omflyttningen vid folkräkningen anser utredningen
påkallad, då denna omflyttning i våra dagar alltmera tilltager. Uppgifterna
böra begränsas till att avse födelseort samt den bostadskommun, där
personen var bosatt fem år tidigare.
Befolkningsutredningen har vidare föreslagit utförandet av vissa större
statistiska specialundersökningar, antingen utförda inom ramen av folkräkningen
eller samordnade med densamma. Dessa undersökningar borde enligt
utredningens mening företagas på 1 eller 1/-> procent av befolkningen och i
stort sett avse att mera detaljmässigt söka kartlägga befolkningens levnadsförhållanden
i skilda avseenden. Trots denna av kostnadsskäl nödvändiga
begränsning av materialet till 60 000 eller 30 000 personer skulle man enligt
utredningens mening beträffande vissa förhållanden erhålla data, som i tillräcklig
grad vore representativa för svenska folket. Utredningen föreslår två
sådana specialutredningar, nämligen en konsunilionsundersökning och en
undersökning av befolkningens förhållande till socialvården, och därjämte på
ett ännu mindre material en intensivundersökning av befolkningens hälsotillstånd
och sjukdomsfrekvensen. Utredningen anför härom i huvudsak följande.
I första hand skulle det vara lämpligt att använda folkräkningsmaterialet
för att uttaga en mindre sampling för verkställande av en konsumtionsundersökning
på ett i görligaste mån representativt urval av befolkningen inom
olika inkomstklasser och samhällsskikt. Därigenom skulle man få en närmare
kännedom om familjeinkomsten och dess användning inom olika befolkningsgrupper.
En dylik undersökning utgör en nödvändig förutsättning
för en kännedom om deras försörjningsförhållanden och levnadsvillkor.
Av socialstyrelsen har föreslagits verkställande av en levnadskostnadsundersökning
för landsbygden och en ny hushållsbudgetundersökning för stadssamhällen.
Det torde böra undersökas möjligheterna att på lämpligt sätt samordna
dessa undersökningar med en folkräkning och med andra sociala
undersökningar, som kunna bli påkallade i detta sammanhang.
De framtida undersökningarna på detta område anser utredningen böra
inriktas på långt vidare aspekter i socialt hänseende än de tidigare, vilka
främst åsyftat dels att helt allmänt belysa folkets levnadssätt och levnadsstandard,
dels och framför allt att skaffa material för konstruktionen av en
normalbudget för beräkningen av levnadskostnadsindex och för dyrortsundersökningama.
Bl. a. för att den sociala och ekonomiska politiken skall kunna
bli föremål för en rationell planering erfordras, att man får en mer ingående
kännedom om levnadsstandarden inom olika befolkningsskikt. Härför erfordras
emellertid ett mera mångskiftande material än vid tidigare undersökningar.
För att erhålla ett möjligast representativt urval, synes materialet från en
folkräkning utgöra den lämpligaste grundvalen.
Alla något så när betydande grupper av medborgare, vilkas hushållning
kan tänkas mera väsentligt avvika från andra gruppers, böra komma med i
undersökningen. Icke minst bör man emellertid sträva efter uppgifter att belysa
hushållningen bland de lägsta inkomstskikten. Detta är bl. a. påkallat
för alt få elt lillräckligt fylligt material för undersökningar rörande minimistandards.
Genom en förenkling av bokföringen torde det också vara möjligt
att i konsuintionsundersökningarna få med befolkningsgrupper, som det tidigare
icke varit möjligt att nå.
Uevnadskostnadsilndersökningarna torde även böra utbyggas i annat av -
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
seende. De ha i sin hittillsvarande form huvudsakligen avsett hushållens inkomster
och utgifter. För en mera ingående kännedom om befolkningens
levnadsstandard och för planering av socialpolitiken torde emellertid även
erfordras kännedom örn hushållens standard i fråga om innehavet av olika
mera varaktiga förnödenheter (kläder, husgeråd, sängar och sängutrustning
o. s. v.) för skilda hushållstyper, inkomstklasser m. m. En inventering av
hushållens uppsättning av ifrågavarande artiklar vore starkt motiverad som
underlag för eventuella åtgärder från samhällets sida att under depressionstider
rabattera möbler, sängutrustning, kläder och annat, exempelvis till barnrika
familjer.
Stickprovsundersökningen av befolkningens förhållande till socialvården i
vidsträckt bemärkelse skulle lia till sitt huvudsakliga syfte att ge en belysning
av i vilken utsträckning olika befolkningsgrupper åtnjuta understöd och
hjälp från olika grenar av socialvården. För en dylik undersökning skulle ur
folkräkningsmaterialet göras ett representativt urval på exempelvis 60 000
hushåll. Från de kommunala myndigheter, som föra socialregistren, skulle
för denna del av befolkningen infordras uppgifter om arten och storleken av
de understöd av olika slag, som personerna i fråga uppburit från olika socialvårdsorgan
(fattigvårdsstyrelser, barnavårdsnämnder, arbetslöshetsnämnder,
pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten etc.) under ett visst tidsintervall.
Utöver dessa uppgifter skulle dessutom infordras vissa uppgifter om familjemedlemmarnas
medlemskap i erkänd arbetslöshetskassa och sjukkassa samt
beträffande fattigvårdsunderstöd orsaken till understödsbehovet.
Den nuvarande socialvårdsstatistiken lämnar enligt utredningens mening
icke åt socialpolitiken tillräckligt informationsmaterial för en allmän överblick
av socialvården och för en planmässig inriktning av olika socialpolitiska
åtgärder. Den är nämligen splittrad på en mångfald olika grenar, mellan
vilka något samband merendels icke existerar. Ur synpunkten av att åstadkomma
en familjevärnande socialpolitik är det vidare en uppenbar brist att
socialstatistiken tar sikte på den individuella understödstagaren lösryckt ur
sitt samband med familjen.
Ett ännu mindre, representativt valt material än den V2 eller 1 procent avtotala
folkräkningen, varpå nyssnämnda undersökningar skulle grundas, anser
utredningen slutligen böra bli föremål för undersökningar, utförda av medicinskt
specialutbildade socialvårdare eller av läkare. Genom en sådan intensivundersökning
av befolkningens hälsotillstånd och sjukdomsfrekvensen
skulle för vårt folk synnerligen viktiga frågor bliva belysta och man skulle
bl. a. få en uppfattning om vissa sjukdomars utbredning, såsom förekomsten
av sockersjuka, av sinnesslöhet och andra lyten, ärftliga sjukdomar och sjukdomar,
som förorsaka invaliditet, i första hand den akuta reumatiska febern,
den kroniska ledgångsreumatismen samt andra s. k. reumatiska sjukdomar,
vidare tuberkulosen, särskilt i kombination med arbetsförheten. Denna undersökning
borde inom folkräkningens ram ske i samråd med medicinalstyrelsen.
Beträffande kostnaderna för folkräkningen bär befolkningsutredningen
nämnt en siffra på 2 å 2 V2 miljoner kronor men samtidigt betonat, att det
varit omöjligt att på dåvarande preliminära stadium göra några närmare
beräkningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
9
Yttranden över befolkningsutredningens förslag.
Av de i ärendet hörda myndigheterna ha socialstyrelsen och statistiska centralbyrån
tillstyrkt anordnande av en folkräkning den öl december 1945 med
i huvudsak den utformning, som föreslagits av befolkningsutredningen, medan
riksräkenskapsverket ställt sig tvekande till det berättigade i att anordna en
fristående folkräkning vid den föreslagna tidpunkten, då man stöde inför en
omorganisation av folkbokföringen, efter vars genomförande en folkräkning
skulle kunna utföras till lägre kostnader än för närvarande. Medicinalstyrelsen
har livligt tillstyrkt specialundersökningen rörande hälsotillståndet och
sjukdomsfrekvensen. Statskontoret har för sin del begränsat sig till ett uttalande
om sättet för finansieringen av den förberedande utredningen, för den
händelse Kungl. Majit skulle anse skäl föreligga att anordna den föreslagna
folkräkningen.
Av remissmyndigheternas yttranden må anföras följande.
Socialstyrelsen bär i huvudsak tillstyrkt utredningens förslag och framhållit
bland annat:
v Styrelsen finner de anförda skälen för anordnande av en folkräkning den
31 december 1945 övertygande och anser det föreslagna tillvägagångssättet
med en kombinerad total och partiell folkräkning ändamålsenligt såväl i allmänhet
som beträffande detaljerna.
Styrelsen delar uppfattningen, att folkräkningen icke bör kombineras med
en företagsräkning och en allmän arbetslöshetsräkning.
Beträffande önskemålet om jämförbarhet mellan folkräkningens inkomststatistik
och den vanliga lönestatistiken biträder styrelsen uppfattningen, att
yrkesredovisningarna böra täcka varandra, men anmärker, att en jämföriiarhet
mellan årsinkomstsiffrorna icke är möjlig, enär detta förutsätter att
vid folkräkningen var för sig skulle redovisas arbetsinkomster och andra
inkomster samt vidare att arbetsinkomsten skulle kunna uppdelas, då denna
heror av flera inkomstkällor.
Styrelsen delar utredningens uppfattning örn att det knappast vore lämpligt
att inom ramen för folkräkningen utföra en bostadsräkning. En allmän
bostads- och hyresräkning för både tätorter och landsbygd, eventuellt kombinerad
med mera begränsade intensivundersökningar, anser styrelsen emellertid
bli nödvändig vid tiden för den planerade folkräkningen. Aktuella
bostadsdata komma nämligen att behövas främst för en eventuell ny dyrortsgruppering
och för planeringen av bostadspolitiken oell den lokala byggnadsverksamheten
efter kriget. Vid dessa bostadsundersökningar blir en kombination
av befolkningsdata (bostadshushållens storlek och sammansättning,
hushållsföreståndare^ kön, ålder, civilstånd och yrke, familjeinkomsten etc.)
och bostadsdata nödvändig. Detta problem skulle enligt styrelsens uppfattning
få en idealisk lösning, örn man kunde åstadkomma koordination mellan
folkräkning och bostadsräkning i den riktning befolkningsutredningen antytt,
innebärande maskinell överföring av vissa data mellan de båda räkningarna.
Möjligheterna att realisera detta uppslag böra därför på allt sätt beaktas
vid folkräkningens planering.
Styrelsen följer med uppmärksamhet frågan örn en bostadsräkning hösten
1945 men har ännu icke möjlighet att utarbeta en plan för densamma och
att uppskatta kostnaderna. Både den allmänna uppläggningen och kostnaderna
äro beroende av möjligheterna av en koordination mellan folkräkning
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
och bostadsräkning och av formerna härför. De resultat den föreslagna expertkommittén
når därvidlag måste därför avvaktas. Innan dyrortskommittén
avgivit sitt förslag, är det även oklart vilka krav, som komma att ställas på en
ny hyresräkning för dyrortsgrupperingsändamål. Det är emellertid styrelsens
avsikt att så snart det blir möjligt avgiva framställning1 med plan till
bostadsundersökningar och hemställa örn medel härför.
Beträffande de av befolkningsutredningen föreslagna specialundersökningarna
avseende 1 eller V2 procent av folkmängden anser styrelsen materialet
väl litet. Dettas storlek bör noga övervägas och kan bestämmas endast
från fall till fall, enär kraven därvidlag växla med undersökningens ändamål
och innehåll. Urvalsenheten vid undersökningar av ifrågavarande slag
bör vidare vara familjen-hushållet och ej, såsom föreslagits, den enskilda
personen.
I utredningens synpunkter i övrigt på konsumtionsundersökningar instämmer
socialstyrelsen och hänvisar till styrelsens särskilda framställningar i
ämnet.
Den föreslagna undersökningen om befolkningens förhållande till socialvården
skulle enligt styrelsens mening fylla ett länge förefintligt behov inom
den nuvarande socialvårdsstatistiken. Denna är splittrad på flera separata
grenar utan något allmänt samband med varanda. Detta omöjliggör en allmän
överblick över socialvårdens hela område. Denna brist bär medfört allt
stone olägenheter i samma män som den sociala hjälpverksamheten differentierats
och utvecklats. Styrelsen har i ett tidigare sammanhang övervägt
möjligheterna att åstadkomma en allmän soeialvårdsstatistik, omfattande icke
endast de familjer och ensamstående personer, som åtnjuta understöd från
fattigvårdsstyrelsens, utan också alla dem som erhålla understöd eller hjälp
från pensionsstyrelsen samt olika kommunala organ, såsom barnavårdsnämnd,
arbetslöshetsnämnd m. fl. Det visade sig emellertid att vissa luckor
förefunnos i socialregistren, varpå den nya statistiken skulle grundas, och
dessa luckor hindrade upprättandet av en allmän soeialvårdsstatistik. Det
utomordentliga tillfälle, som nu erbjudes att få till stånd en allmän socialvårdsstatistisk
undersökning i samband med en folkräkning vid årsskiftet
1945/46, hälsas av styrelsen med största tillfredsställelse såsom ett första steg
till förverkligandet av styrelsens egna planer på en allmän sådan statistik.
De praktiska hinder i form av ofullständigheter i socialregistrcn på vissa håll.
som tidigare förefunnits för upprättande av en allmän soeialvårdsstatistik,
torde i huvudsak kunna undanröjas genom att undersökningen — såsom utredningen
föreslagit — förlägges framåt i tiden från den tidpunkt, då den
igångsättes och formulären utskickas.
Styrelsen förutsätter, att den föreslagna socialvårdsstatistiska undersökningen
kommer att verkställas inom styrelsen. När planerna på folkräkningen
tagit definitiv form och den socialvårdsstatistiska undersökningen slutligt utformats,
kommer styrelsen att framlägga en detaljerad arbetsplan för undersökningen
och hemställa örn .särskilda anslag för dess verkställande.
Statistiska centralbyrån har bland annat anfört följande.
I likhet med befolkningsutredningen finner centralbyrån starka skäl tala
för att den folkräkning, som författningsenligt skall anordnas den 31 december
1945. icke inställes. Även örn det kan sägas, att de omständigheter, som utöva
inflytande på en folkräknings arbetsuppgifter och resultat, för närvarande
icke med säkerhet låta sig överblicka, synes man kunna utgå ifrån,
att läget vid den ifrågavarande tidpunkten kommer att bliva sådant, att för
1
I skrivelse den 26 april 1945 bär socialstyrelsen sedermera gjort sådan framställning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 298. 11
utsättningarna för ett planenligt genomförande av folkräkningen äro för handen.
Det är otvivelaktigt, att de demografiska, sociala och ekonomiska förhålhanden,
varom en folkräkning brukar giva besked, under den gångna tiden
varit utsatta för så stora förändringar, att resultaten från tidigare folkräkningar
hastigare än eljest varit fallet förlorat den aktualitet, som utgör förutsättningen
för deras utnyttjande i det samhällsekonomiska arbetet. Härtill
kommer, att, såsom befolkningsutredningen framhåller, man för^ ett flertal
demografiska företeelser är hänvisad till uppgifter, som avse så avlägsna
tidpunkter som åren 1935/36 och i vissa fall år 1930, med hänsyn till att den
senaste folkräkningen (år 1940) på grund av det dåtida läget fick en mycket
begränsad omfattning. Bristen på aktuella uppgifter gör sig så mycket mera
påmind, som ett stegrat behov av dylika uppgifter anmäler sig i samband
med efterkrigstidens planeringsfrågor och övriga på dagordningen stående
frågor.
Centralbyrån har ingenting att erinra emot, att det förberedande arbetet
ordnas inom ämbetsverket på det sätt, som föreslagits. Under hänvisning till
den ingående prövning, som därvid kommer att ägnas åt folkräkningens uppläggning,
berör centralbyrån endast mera kortfattat riktlinjerna för denna
uppläggning. Ämbetsverket ansluter sig i huvudsak till befolkningsutredningens
allmänna uppläggning av folkräkningens program och metoder.
En av sakkunnigberedningens första uppgifter anser ämbetsverket bli att
efter samråd med olika myndigheter, institutioner och organisationer verkställa
en inventering av de frågor, vilkas upptagande på folkräkningsprogrammet
kan befinnas önskvärt och att därefter verkställa en sovring bland dessa
önskemål. Denna synes böra verkställas under beaktande bl. a. av vilka möjligheter,
som äro för handen, att beträffande en ifrågasatt programpunkt införskaffa
sådana uppgifter, att en tillförlitlig statistik kan erhållas, samt vidare
av att folkräkningsprogrammet icke får en sådan omfattning, att resultatens
färdigställande förskjutes till alltför sen tidpunkt.
Riksräkenskapsverket. som vitsordat behovet av en folkräkning men ifrågasatt
lämpligheten av den föreslagna tidpunkten, har i huvudsak framhållit
följande.
Riksräkenskapsverket delar den av befolkningsutredningen uttalade meningen,
att efterkrigsförhållandena med befarade omkastningar och svårigheter
inom näringslivet, förändrade arbetsmarknadsproblem samt skiftande
sociala problem kräva aktuella och säkra data örn befolkningens sammansättning,
yrkesfördelning och levnadsförhållanden. Det är även uppenbart,
att kraven på nya data örn befolkningens sammansättning och levnadsförhållanden
bliva större, allt eftersom förändringarna i samhällsutveckling,
befolkningsutveckling och näringsliv bliva kraftigare och snabbare. Vid ett
uppskov med nästa folkräkning till år 1950 skulle efterkrigstidens ekonomiska
och sociala planeringar få utföras på grundval av approximativa beräkningar
eller också skulle ett flertal fristående undersökningar få utföras,
vilka kanske tillsammans skulle kosta lika mycket som en folkräkning.
De sålunda anförda synpunkterna anser ämbetsverket tala för att en folkräkning
bör komma till stånd nu. Diirest så skulle bliva fallet, synes vidare
det av utredningen skisserade programmet till sina huvuddrag viii ägnat all
läggas till grund för arbetet.
Trots detta ställer sig riksräkenskapsverket tvekande till det berättigade i
alt anordna en fristående folkräkning den 31 december 1945. Därest den av
folkbokföringskommittén föreslagna omorganisationen av folkbokföringen
kommer lill stånd, vill det synas som örn förutsättningarna för statistiska
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
befolkningsundersökningar skulle bliva betydligt bättre än tidigare. Fördenskull
borde det kunna förväntas, att dylika undersökningar av olika slag,
sedan det föreslagna folkbokföringssystemet genomförts, komma att kunna
genomföras till lägre kostnader än för närvarande.
Plan för folkräkningen och kostnadsberäkningar.
I sin skrivelse den 14 april 1945 har statistiska centralbyrån inkommit med
förslag till riktlinjer samt kostnadsberäkningar för en allmän folkräkning
den 31 december 1945. Centralbyrån anmäler däri, att ämbetsverket jämlikt
Kungl. Majrts bemyndigande såsom sakkunniga vid överläggningarna om den
allmänna folkräkningsplanen tillkallat professorerna C.-E. Quensel och S.
Wahlund samt fil. doktor R. Sterner, och att beträffande enskilda statistikgrenar
m. m. samråd ägt rum med ett flertal andra experter, varjämte vid
behandlingen av vissa frågor deltagit representanter för kommerskollegium,
socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, arbetsmarknadskommissionen samt statens
}>>''ggnadslånebvrå. Vidare anför centralbyrån örn det förberedande arbetet:
Vid överläggningarna med de sakkunniga lia anmälts och upptagits till behandling
de framställningar, som inkommit eller överlämnats till centralbyrån
angående folkräkningen. Förutom befolkningsutredningens framställning
jämte tillhörande remissyttranden ingå bland handlingarna av detta slag
inlagor från 1942 års jordbrukskommitté och kommittén för partiellt arbetsföra
samt två av enskilda personer skriftligt framförda önskemål. Vidare
lia svenska simförbundet och riksföreningen för simningens främjande hemställt,
att i samband med folkräkningen uppgifter inhämtas angående simkunnigheten,
varvid de samtidigt utfäst sig att bestrida kostnaderna för bearbetningen
av uppgifterna.
Såsom ett led i beredningsarbetet och för att erhålla en allsidig uppfattning
om de synpunkter, som från olika håll kunde anläggas på folkräkningsprogrammet,
tillskrev statistiska centralbyrån ett flertal myndigheter, organisationer
och sammanslutningar och hemställde, att de måtte till centralbyrån
meddela, huruvida önskemål förelåg, att någon fråga berörande deras
verksamhetsområde bleve uppmärksammad i samband med planeringsarbetet.
Det har icke varit möjligt att inom den utsatta tiden upptaga till behandling
alla de frågor, som äro förknippade med folkräkningens detaljerade
utformande, eller att slutföra det samråd med olika sakkunniga, som härför
är erforderligt. Beredningsarbetet har i första hand måst inriktas på att
under beaktande av de framförda önskemålen i stora drag utforma de riktlinjer,
efter vilka folkräkningen borde verkställas. Ett återupptagande av
beredningsarbetet i form av fortsatt samråd med institutioner och sakkunniga
blir därför erforderligt, därest folkräkningen kommer till stånd.
Centralbyrån övergår härefter till att behandla de frågor, som falla inom
den egentliga folkräkningens ram, i första hand programmet för den totala
räkningen och de partiella undersökningarna, urvalsmetoden och uppgiftsinsamlingen.
Vidare behandlas de särskilda bestämmelser, som bli erforderliga
för höstens mantalsskrivning, samt folkräkningens organisation i övrigt
och kostnadsberäkningarna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
13
I avseende å den totala räkningen skola här endast behandlas
de viktigare avvikelser, som föreslås i förhållande till tidigare folkräkningar.
I fråga om tätortsstatistiken anför centralbyrån följande.
Flera skäl medverka till. att frågan om avgränsningen av tätorterna bör
upptagas till förnyad prövning. Ett av skälen härtill är, att de nya plåt- och
kortregister, som skola upprättas i samband med omläggningen av folkbokföringen,
äro avsedda att innehålla uppgift även om agglomeration, varigenom
kyrkobokföringsfastigheternas tillhörighet till sådan bebyggelse måste fastställas.
Från skilda håll har vidare framförts det önskemålet, att örn möjligt
även jordbruksagglomerationerna måtte upptagas i samband med redovisningen
av olika tätorter.
Den hittillsvarande metoden för avgränsningen av de icke-administrativa
tätorterna har i huvudsak byggt på av prästerskapet förmedlade uppgifter,
varvid avgränsningen fått ske i efterhand, sedan folkräkningsmaterialet kommit
centralbyrån tillhanda. Enligt det ändrade förfaringssätt, som planeras,
skulle avgränsningen komma att äga rum på ett förberedande stadium
med anlitande huvudsakligen av den sakkunskap, som överlantmätare och
länsarkitekter företräda. Det är centralbyråns avsikt att fullfölja de förberedande
undersökningar, som härutinnan gjorts, och upptaga förhandlingar
med vederbörande myndigheter i syfte att utröna, om den nya vägen är framkomlig.
Beträffande befolkningens fördelning efter ålder i kombination med kön
och civilstånd förordar centralbyrån, att även för de minsta regionala enheterna
åldersklasserna intill 20 år uppdelas i ettårsklasser och övriga åldrar
i femårsklasser intill gränsen 80 år. Femårsklassen 65—70 år, som inrymmer
inträdesåldrarna för pension, föreslås dock uppdelad.
I fråga om grkesstatistiken förordar centralbyrån i likhet med befolkningsutredningen,
att de inskränkningar, som av ekonomiska skäl gjordes vid 1940
års folkräkning, icke skola vidhållas, och framhåller bland annat följande.
De önskemål, som i fristående framställningar eller i samband med centralbyråns
rundfråga till olika institutioner framförts angående yrkesstatistiken,
taga i allmänhet sikte på en ökad differentiering i fråga örn fördelningarna.
Man har särskilt framhållit behovet av en utsträckt redovisning
för de minsta regionala enheterna samt vidare att näringsgrensfördelningen
och dess kombinationer beträffande vissa grupper såsom befolkningen inom
jordbruk, industri och handel få en mera detaljerad utformning. Centralbyrån
finner dessa synpunkter vara värda beaktande och utgår ifrån att de
inskränkningar, som situationen år 1940 tvingade lill, icke få samma restriktiva
karaktär som då. Därjämte förutsättes att i samband med de partiella
undersökningarna en specialundersökning kommer till stånd, som mera ingående
belyser med sysselsättning och aktiv yrkesverksamhet förknippade
faktorer.
För den totala räkningens vidkommande skulle mantalsskrivningsformulärets
frågeställningar angående yrke bliva i huvudsak desamma som år 1940
med tillägg av ett pär frågor, den ena avseende alt utröna förhållandet mellan
verksamhetsort och bostadsort samt den andra avseende biyrke. Uppgifterna
i sistnämnda hänseende skulle likväl i huvudsak tjäna såsom hjälpmaleriel
vid yrkeskodifieringen och statistiskt utnyttjas endast, där för någon
speciell yrkesgrupp eller regional enhet så påfordra». Den egentliga biyrkes
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr ''298.
statistiken, som för ett tillfredsställande resultat är beroende av tillgång till
självdeklarationsmaterialet, är avsedd att ingå bland de partiella undersökningarna.
De partiella undersökningarna skola enligt centralbyråns
förslag i avseende å underlagets storlek bestå av två olika typer, den ena
med ett urval omfattande ca Vi2 av befolkningen eller i runt tal 550 000
personer (tolftedelssamplingen) och den andra med ett urval omfattande Vs
av det förstnämnda urvalet, d. v. s. något mer än J/ 10l) av totalbefolkningen
eller ca 69 000 personer (bottensamplingen).
Beträffande urvalsmetoden framhåller centralbyrån i huvudsak följande.
Finge man förutsätta, att uppgiftsplikt beträffande samtliga frågor skulle
gälla för alla, oavsett att vid bearbetningen vissa av dessa frågor endast
komma att utnyttjas för någon ringa del av befolkningen, skulle uttagningen
enkelt kunna ske genom att exempelvis var tionde lista av de primärlistor,
som bilda underlag för den totala räkningen, finge ingå i de partiella undersökningarna.
Lösningen har dock ansetts böra sökas efter en sådan linje, som
begränsar uppgiftslämnandet beträffande de partiella frågorna till endast
delbefolkningen.
Man bör då söka anknyta uppgiftslämnandet till en sådan bestämning,
att därigenom tydligt framgår för uppgiftslämnaren, att han är deklarationsskyldig,
samtidigt som det slumpmässiga urvalet säkerställes. Denna bestämning
bör vara av så entydig och bindande karaktär, att icke åt densamma
kan ges en sådan tolkning, att uppgiftslämnandet kan undgås.
En för ändamålet lämplig bestämning i detta avseende torde vara att låta
uppgiftslämnandet bliva beroende av om vederbörande är född i en viss månad,
i det följande benämnd uttagningsmånaden. Urvalet av personer som
icke ingå i flerpersonshushåll utan lämna fristående mantalsuppgifter, skulle
ske enligt nyssnämnda regel. Består hushållet av två eller flera personer,
sker uttagningen så, att samtliga bliva skyldiga besvara de partiella frågorna,
om den äldste hushållsmedlemmen är född i uttagningsmånaden. Inneboende,
som förtecknas å hushållsföreståndares mantalsuppgift men samtidigt lämnar
separat sådan uppgift, räknas därvid såsom ingående i hushållsgemenskapen.
För anstaltshushåll användes ett modifierat uttagningsförfarande.
Metoden kan under angivna förutsättningar förväntas ge ett fullt representativt
urval, omfattande ca 1l-n av befolkningen (tolftedelssamplingen). Något
större besvär med hänsyn till identifieringen av den äldste hushållsmedlemmen
torde man icke ens för mera omfångsrika hushåll behöva räkna med,
eftersom medlemmarna och deras födelsedata äro förtecknade under varandra
på mantalsuppgiften. Självfallet förutsättes, att granskningen inom de
kommunala granskningsnämnderna kommer att gälla även hithörande frågor,
och att därvid oriktigheter rättas till och att felande uppgifter infordras.
Fördelen med det ifrågasatta förfaringssättet är framför allt, att 11/12 av
befolkningen icke behöva hesväras med de frågor som röra de partiella
undersökningarna, men därjämte tillkommer såsom vinst en betydligt förenklad
granskningsprocedur. Den lokala granskningen av de för såväl den
totala som den partiella räkningen avsedda uppgifterna kan då ske i ett
sammanhang i .samband med mantalsskrivningen, medan vid annan metod
granskningen måste ske i två omgångar, den ena vid mantalsskrivningen och
omfattande de allmänna uppgifterna samt den andra under våren 1946 i
samband med uppgiftsmaterialets insändande och då omfattande de partiella
uppgifterna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
15
Med hänsyn lill att uppgiftsmaterialet skall användas av folkräkningen
men till vissa delar även av bostadsräkningen synes mantalsskrivningsformuläret
böra utformas så, att de för mantalsskrivningsändamål och för den
totala räkningen avsedda uppgifterna, vilka skola avgivas av alla, avlämnas
å en huvudblankelt (blankett A), vari i förekommande fall ingår en bilaga
(blankett B) innehållande de partiella uppgifterna.
Urvalet av bottensamplingens personbestånd sker genom centralt verkställd
slumpmässig ut lagning på grundval av tolftedelssamplingens personbestånd.
Det är nämligen angeläget, att de uppgifter, som inhämtats för tolftedelssamplingen,
kunna utnyttjas även för bottensamplingen.
Av det program, som centralbyrån föreslår för tolftedelssamplingen,
må nämnas följande.
Centralbyrån föreslår att inkomst- och förmögenhctsstntistiken begränsas
till ifrågavarande representativa urval och anför härom bland annat följande.
Från skilda håll ha önskemål framförts, att inkomstuppgifter i kombination
med hushålls- och familjeuppgifter borde införskaffas och bearbetas
även för de minsta regionala enheterna. Särskilt med hänsyn till bostadsplanerande
åtgärder har behovet av dylika uppgifter betecknats såsom angeläget.
Ett tillmötesgående av dessa önskemål skulle innebära, att plats för
ifrågavarande grenar bereddes på programmet för den totala räkningen.
En inkomststatistik avseende totalbefolkningen och regionalt differentierad
efter de minsta enheterna skulle emellertid komma att draga dryga kostnader
både med hänsyn till anskaffningen och bearbetningen av uppgifterna
samt skulle verka försenande på folkräkningsi’esultatens färdigställande, då
inkomstmaterialet icke kan ställas till förfogande vid samma tidpunkt som
det övriga materialet. Av sådana skäl har någon inkomst- och förmögenhetsstatistik
icke ansetts böra upptagas på den totala räkningens program. Däremot
har centralbyrån i samförstånd med de sakkunniga funnit behovet av
inkomstuppgifter för de partiella undersökningarna vara .starkt dokumenterat.
Ett eftersättande av detta krav skulle innebära, att den statistiska analysen
inom vissa folkräkningsgrenar, exempelvis familjestatistiken, skulle komma
att äventyras. Inkomstuppgifternas användbarhet i det statistiska .sammanhang,
varom här är fråga, förringas enligt centralbyråns förmenande icke
nämnvärt av att det nuvarande ekonomiska läget kan komma att visa sig
vara av labil karaktär.
Inkomst- och förmögenhetsstatistiken är även av betydelse såsom underlag
för skattestatistiska utredningar. En åt befolkningsutredningen på grundval
av 1940 års folkräkningsmaterial verkställd representativ undersökning, där
de ekonomiska bestämningarna hänförde sig till taxerat belopp och beskattningsbart
belopp, har utnyttjats även för utredningar av nyssnämnda slag,
bl. a. för 1941 års familjebeskattningssakkunnigas och 1943 års dyrortskommittés
räkning. Härutöver tillkommer inkomst- och förmögenhetsstatistikens
betydelse såsom självständig folkräkningsgren, i vilken egenskap den i sina
kombinationer med kön, ålder och civilstånd samt yrke och socialklass .skulle
komplettera den årliga finansslatistikens mera summariska uppgifter örn
antalet inkomsttagare och förmögenhetsägare.
Med den detaljerade uppställning, som inkomstlängden numera har, torde
föi’ de undersökningar, som liro avsedda ali ingå i tolftedelssamplingen, de
erforderliga uppgifterna kunna hämtas ur denna längd, från vilken uppgifterna
skulle påföras listor, som utsändas till länsstyrelserna. De ur inkomstlängden
hämtade ekonomiska uppgifterna skulle utväljas under hänsynstagande
lill de ändamål, som inkomst- och förmögenhetsuppgifterna i
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
enlighet med vad nyss anförts avse att tjäna i olika statistiska sammanhang,
d. v. s. behovet av dylika uppgifter för den statistiska analysen inom olika
folkräkningsgrenar, skattestatistiska synpunkter samt den fristående inkomstoch
förmögenhetsstatistikens särskilda syften. De uppgifter berörande taxeringen
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, som därvid skulle införskaffas,
äro sammanräknad nettoinkomst, medgivna allmänna avdrag, antaget
taxerat belopp samt antaget beskattningsbart belopp. Den första av dessa
uppgifter torde vara den lämpligaste, då det gäller att belysa inkomstfördelningen
i allmänhet, medan den tredje och fjärde tillgodose de skattestatistiska
synpunkterna.
Från skattestatistiska synpunkter synes vid bearbetningen i första hand
böra ifrågakomma en tabell, utvisande hur befolkningen tillhörande resp.
ortsgrupper fördelar sig efter beskattningsbart belopp, varvid skillnad göres
mellan ensamstående personer och familjer, de senare grupperade efter antalet
barn, för vilka familjeavdrag utgår. Genom att å maskinkorten taxerat
belopp, beskattningsbart belopp samt ortsgrupp beräknas komma att ingå
föreligger möjligheten att i övrigt verkställa de skattestatistiska beräkningar,
som kunna befinnas erforderliga.
För yrkesstatistikens del förordar centralbyrån en specialundersökning i
följande avseenden.
Då yrkesangivningen vid folkräkningen är knuten till en fixerad tidpunkt,
synes det angeläget, att en avgränsning mellan de vid detta tillfälle aktivt
och ej aktivt yrkesverksamma, kommer till stånd, varvid de senare om möjligt
klassificeras efter arbetsuppehållets varaktighet och orsak (invaliditet,
permittering o. s. v.). Det främsta syftet med undersökningar av detta slag
blir i anslutning härtill, att för olika åldrar, kön och civilstånd erhålla en
kartläggning av sysselsättningsformen, samt för det fall aktiv yrkesverksamhet
ej eller endast delvis utövas, av de orsaker som betinga detta förhållande.
Förutom nyss angivna demografiska faktorer (kön, ålder och civilstånd)
skulle i yrkesräkningens specialundersökning inkomst samt skoloch
yrkesutbildning ingå såsom kombinationer.
Den starka inrikes omflyttningen och vrkesväxlingen i samband med denna
gör en statistik över vrkesväxlingen till en angelägen uppgift. Lämpligast
synes därvid vara att låta denna avse en jämförelse mellan yrkesställningen
åren 1940 och 1945. Förutsättningarna för att i detta avseende nå fram till
bättre resultat äro nu långt större än tidigare genom att hålkortsmaterialet
från närmast föregående folkräkning kan utnyttjas i detta sammanhang. Den
nya metoden innebär, att efter maskinell identifiering av 1945 års personbestånd
(tolftedelssamplingen) i 1940 års folkräkningsmaterial civilståndsuppgiftema
samt den utförliga vrkescoden för år 1940 på mekanisk väg överföras
till hålkortsmassan för år 1945. varigenom ett direkt sammanställande
mellan yrkesuppgifterna för de båda åren kan ske och kombinationsmöjligheterna
ökas.
I nära samband med vrkesväxlingen står den inrikes omflyttningen. Uppgifterna
härom böra i viss utsträckning bli föremål för en parallellbearbetning.
därvid de regionala variationerna särskilt uppmärksammas.
I fråga örn skol- och yrkesutbildningen anför centralbyrån i huvudsak följande.
Den nya statistiken synes böra avse såväl pågående som avslutad utbildning.
Till skolbildning torde böra hänföras sådan utbildning, som förvärvas
vid undervisningsanstalt för allmän medborgerlig utbildning, varvid student
-
Kungl. Maj.ts proposition nr ;198.
17
examen får bilda övre gränsen. Liksom i flertalet andra folkräkningsgrenar
ingå här såsom viktigare kombinationer kön, ålder och civilstånd samt yrke,
men även kombinationen med de ekonomiska uppgifterna har intresse i
detta sammanhang. I förgrunden står vidare en sammanställning, där barnens
utbildi ing ställes i belysning lill familjcföreståndarens yrke och inkomst
samt familjens storlek. Bland fördelningarna ifrågasattes också en gruppering
efter vägavståndet lill skolan.
Beträffande hushålls- och familjestatistiken förordar centralbyrån ett samarbete
med bostadsräkningen, varigenom en begränsning kan ske för folkräkningens
del. Ämbetsverket anför härom:
Med skärpa har från olika håll framhållits, att även för de minsta regionala
enheterna uppgifter angående hushållens storlek samt hushållsmedlemmarnas
fördelning efter kön, ålder och civilstånd äro erforderliga, och
att denna statistik i anslutning härtill borde upptagas på den totala räkningens
program. Behovet av dylika differentierade uppgifter i samband med
bostadsplanerande åtgärder får också anses obestridligt. Den allmänna bostadsräkningen
torde vidare erfordra sådana uppgifter.
Inför en sådan situation har det närmast gällt att pröva, på vad sätt folkräkningens
och bostadsräkningens hushålls- och familjestatistik, av vilka
den förra huvudsakligen avser en analys från demografiska synpunkter, medan
den senare tar sikte på dess anknytning till bostadsstatistiska förhållanden,
skall kunna samordnas under beaktande av att dubbelbearbetning undvikes.
Olika utvägar lia därvid prövats och bästa lösningen har befunnits
vara, att mantalsuppgifterna, sedan de under våren 1946 utnyttjats för folkräkningsändamål,
ställas till bostadsräkningens förfogande, som därur kan
hämta de demografiska uppgifter (födelse- och vigseldata, yrke m. m.), som
äro behövliga i detta sammanhang. Det förutsättes då, att vid den granskning,
som inom särsk Ida kommunala granskningsnämnder är avsedd att
äga rum i fråga örn foikräkningsmaterialet, rättelse i behövliga fall sker av
de på mantalsuppgifterna angivna demografiska data. Det skulle sedan ankomma
på bostadsräkningen att framställa den hushållsstatistik för de minsta
regionala enheterna, som är erforderlig för denna räkning och för andra
ändamål. För folkräkningens vidkommande kan med sådan anordning hushålls-
och familjestatistiken begränsas lill dels några summariska data loide
delar av landet, som icke komma att beröras av bostadsräkningen, dels
en partiell undersökning, där tyngdpunkten förlägges lill familjestatistiska
förhållanden.
Uppmärksamheten synes härvid främst böra riktas på den familjeenhet,
som bildas av man och hustru, resp. förut gift man eller kvinna med eller
ulan hemmavarande barn, mii deråriga som vuxna. Vid sidan av en så utformad
statistik, som kan sägas belysa den »aktuella» familjens sammansättning
och levnadsvillkor, bör utrymme även beredas åt en analys av
fruktsamheten, vilket möjliggöres genom att vigseldata komma att ingå i
uppgiftsmaterialet.
Centralbyrån avstyrker, att stath tik över trosbekännelse upptages på 1945
års folkräkningsprogram med hänvisning lill lief nedslående resultatet vid
1930 års folkräkning.
För bottensamplingen, som skulle omfatta något mer än ''/i™ av
befolkningen, ifrågasätter centralbyrån två specialundersökningar, nämligen
dels en undersökning på grundval av självdeklarationsmaterial rörande bi
Iiihang
till riksdagens protokoll Utbo 1 sami. Nr 2QS. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 29S.
yrke i mera vidsträckt bemärkelse, dels en undersökning rörande hälsotillstånd
och sjukdomsfrekvens. Den förra skulle kartlägga förvärvsverksamheten
i allmänhet med hänsyn till dess spridning på olika förvärvskällor och
dessas inbördes betydelse, mätt efter inkomstbeloppens storlek. Vidare skulle
uppmärksamhet ägnas åt skuldsättningens storlek, förmögenhetsplaceringen,
gift kvinnas inkomst av kapital och arbete m. m. Beträffande den senare
nämnda undersökningen, sorn föreslagits och lill sina riktlinjer i huvudsak
utformats av medicinalstyrelsen, framhåller centralbyrån följande angående
urval och metod.
Undersökningsklientelet förutsättes bestå av bottensamplingens urvalsmassa.
Uppgifterna skulle erhållas genom individuell utfrågning, i särskilda
fall kompletterad med medicinsk undersökning, där så befinnes erforderligt.
Uppgiftsinsamlingen, som skulle förläggas till hösten 1946, är enligt förslaget
avsedd att ombesörjas av provinsialläkarna med biträde av distriktssköterskorna.
Någon snedvridning av representativiteten på den grund, att de
tillfrågade skulle underlåta att ställa sig till förfogande för undersökningens
genomförande, anses icke behöva befaras, åtminstone icke i den omfattning,
att resultatet äventyras.
Vid behandling av frågan om sättet för uppgiftsinsamlingen ägnar
centralbyrån uppmärksamhet åt möjligheterna att utnyttja det material, som
är avsett att upprättas för den föreslagna folkbokföringsreformen, det s. k.
präglingsunderlaget, och de fördelar, som därigenom skulle vinnas. Ämbetsverket
anför härom följande.
Enligt det sätt, varpå upprättandet av präglingsunderlaget på ett tidigare
stadium planerats, skulle detta i stort sett komma att innehålla alla de uppgifter,
som äro erforderliga för den totala räkningen, inbegripet yrkesräkningen.
Aven med hänsyn till tidsbestämningarna voro förutsättningarna sådana,
att de utan att medföra större olägenhet kunde inpassas i det tidsschema,
som gäller för folkräkningen.
Åtskilliga fördelar skulle vara att vinna örn präglingsunderlaget, sedan
det utnyttjats för sitt egentliga ändamål, kunde användas såsom folkräkningsunderlag.
Kostnadsbesparingarna skulle Idiva betydande, dels därigenom afl
ersättningen till prästerskapet för bestyret med folkräkningsmaterialet skulle
bortfalla, dels genom att kostnaden för den centrala granskningen av det inkomna
materialet kunde nedbringas. Anordningen skulle även innebära en
lättnad för pastorsämbetena i den arbetsbörda, som under den tid omläggningen
av folkbokföringen pågår, kommer att tynga desamma.
En del tekniska svårigheter äro likväl förknippade med präglingsunderlagets
utnyttjande för folkräkningen, vilka svårigheter främst hänföra sig till,
att såsom oavvislig fordran ingår, att uppgifterna till folkräkningen skola
avse den 31 december. Ändringar, som avse tiden efter detta datum, måste folden
skull å präglingsunderlaget hållas i sär från övriga uppgifter. Dessa svårigheter
äro emellertid inga avgörande hinder för utnyttjande av materialet.
Man tvingas emellertid att avstå från den ifrågavarande anordningen främst
därför, att på grund av den knappt tillmätta övergångstiden för folkbokföringens
omläggning införandet å präglingsunderlaget av vissa uppgifter, däribland
yrkesuppgifterna, tills vidare måste anstå, varigenom underlaget förlorar
större delen av sitt värde såsom folkräkningsmaterial. Härtill kommer,
att osäkerhet torde råda örn, huruvida präglingsunderlagets användning för
folkbokföringsändamål eller andra närstående ändamål medger dess disposition
för folkräkningen inom den ursprungligen avsedda tiden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
19
Centralbyrån förordar av nämnda skäl en tillämpning av det år 1940 använda
förfaringssättet och anför härom:
1 överensstämmelse med detta förfaringssätt skulle de vid höstens mantalsskrivning
införskaffade uppgifterna av olika slag underkastas en ingående
granskning inom kommunala granskningsnämnder, sammansatta på liknande
sätt som år 1940. Sedan detta arbete avslutats, disponeras mantalsuppgifterna
på sedvanligt sätt för mantalsskrivningsändamål lill början av februari
1946, då de överlämnas till pastor för att av denne utnyttjas för folkräkningsändamål.
Pastor upprättar på samma sätt som vid tidigare folkräkningar
utdrag ur församlingsböckerna, till vilka utdrag han liksom vid 1940
års folkräkning överför de å mantalsuppgiftens A-blankett (huvudblanketten)
ingående yrkesuppgiftema. Samtidigt utmärker han i utdraget pa gin lid val av
de inkomna B-blanketterna (partiella uppgifter) de personer, som tillhöra
tolftedelssamplingen, och sorterar jämsides ut dessa B-blanketter. Församlingsboksutdraget
jämte de sistnämnda blanketterna översändes därefter till
statistiska centralbyrån, medan A-blanketterna insändas till socialstyrelsen
för att användas vid bostadsräkningen.
Inom centralbyrån överföras därefter med angivande av nominativa uppgifter
samt ett begränsat antal demografiska data tolftedelssamplingens personbestånd
till listor av särskild typ, varvid en å två kopior tågås för att
möjliggöra en parallellbearbetning av materialet till de olika lolkräkningsgrenarna.
Det förutsättes nämligen, att vid sidan av hålkortskartoteket för
den totala räkningen ett å två fristående kartotek upprättas för de partiella
undersökningarna. Ett exemplar av de nämnda listorna översändes till länsstyrelserna
för att av dessa, så snart taxeringsarbetet beträffande de under
år 1946 avgivna deklarationerna avslutats, kompletteras med de uppgifter
ur inkomstlängderna, som äro avsedda att inhämtas.
Beträffande beräkningen av kostnaderna för folkräkningen
framhåller statistiska centralbyrån, att stora vanskligheter vore förenade
med att på nuvarande stadium göra en utgiftsberäkning, som gåve annat
än ett ungefärligt kostnadsbelopp. Med den stora personal en folkräkning
sysselsätter kunde förändringar i lönenivån medföra betydande rubbningar,
och även i maskinkostnaderna kunde förskjutningar inträffa. Avvikelserna
från tidigare folkräkningar påverkade också säkerheten i kostnadsbedömningen.
Med dessa uttryckliga reservationer har centralbyrån framlagt
följande tablå såsom en approximativ förhandskalkyl. I denna har angivits
kostnadsskillnaden mellan en folkräkning med inkomst- och förmögenhetsstatistik
(enligt den föreslagna planen) och en folkräkning utan sådan statistik.
Med inkommod!
förmögenhetsfördelning
Kronor
Utan inkomstocli
förmögenhetsfördelning
Kronor
Personalkostnader ................ I 440 000
Maskinell bearbetning .............. ‘282 000
Mantalsblanketter ................ 185 000
Ersättning åt kyrkobok föra re ........ 280 000
Ersättning ål länsstyrelser........... 29 000
Övriga utgifter..................... 309 000
Summa 2 475 000
1 326 000
212 000
135 000
280 000
309 000
2 262 000
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
Kostnaderna för den planerade folkräkningen skulle sålunda enligt denna
kalkyl uppgå till i runt tal 2,5 miljoner kronor. 1 detta belopp ingå dock icke
utgifterna för specialundersökningen om hälsotillstånd och sjukdomsfrekvens
utan dessa lia med hänsyn till utredningens fristående ställning behandlats
som en självständig post. Vidare lia icke heller inräknats kostnaderna för
kristillägg, provisoriska lönetillägg och lokalhyra, beträffande vilka centralbyrån
icke har alt i sina riksdagspetita begära medelsanvisning.
Centralbyrån anför i huvudsak följande beträffande kostnadsberäkningen.
Kostnaderna för den planerade folkräkningen, enligt tablån i runi tal 2 V»
miljoner kronor, motsvara räknat per innevånare ca 37 öre.
Utgiftsskillnaden för en folkräkning med och utan inkomstfördelning utgör
ca 215 000 kronor. En jämförelse med tidigare folkräkningar, som ger en
rättvisande bild av förskjutningarna i kostnaderna, är svår att åvägabringa.
Förändringarna i lönenivån och löneutgifternas sammansättning i avseende
på fast lön och rörliga tillägg äro ägnade att förrycka jämförbarheten. På
sådana grunder försvåras också möjligheten att genom en jämförelse mellan
folkräkningsutgifterna vid tidigare tillfällen ge en bild av de kostnadsbesparingar,
som uppkomma genom att en del av undersökningarna få partiell i
stället för total karaktär. Till belysande av storleksordningen på besparingarna
av detta slag må emellertid anföras, att kostnaderna för införskaffandet
av inkomst- och förmögenhetsuppgifter skulle växa från 29 000 kronor i fråga
örn de partiella undersökningarnas material till 335 000 kronor, örn uppgiftsinsamlingen
skulle utsträckas till befolkningen i dess helhet. Härtill skulle av
naturliga skäl komma en betydande utgiftsökning med hänsyn till bearbetningen.
För undersökningen örn hälsotillstånd och sjukdomsfrekvens uppgår den
kalkylerade kostnadssumman, vilken icke ingår i det tidigare angivna utgiftsbeloppet
för folkräkningen, till ca 725 000 kronor. Över 90 °/o av detta
belopp belöpa på uppgiftsinsamlingen. Man har nämligen för uppgifternas
anskaffande icke ansett sig kunna räkna med mindre kostnad än i genomsnitt
9 å 10 kronor per i undersökningen ingående person. Slutlig ställning
till denna undersökning synes nu icke behöva tagas. En ytterligare prövning
torde böra ägnas åt möjligheterna att nedbringa utgifterna för undersökningen.
Personalkostnaderna lia beräknats under hänsynstagande dels till den
mycket stora biträdespersonal i lägre löneställning, som blir erforderlig, dels
till att behovet av kvalificerad personal till olika ledarbefattningar blir tillgodosett.
1 detta avseende må framhållas, att folkräkningsprogrannnet upptager
ett femtontal grenar, var för sig i allmänhet av mycket arbetskrävande
natur. Angelägenheten av att resultaten bliva tillgängliga vid en så tidig
tidpunkt som möjligt medför, att en parallellbearbetning av materialet till
de olika grenarna måste komma till stånd i största möjliga utsträckning,
vilket förutsätter, att tillgången på kvalificerad personal blir säkerställd.
Förutom ett antal befattningshavare i högre biträdesgrad och amanuensgrad
beräknar centralbyrån, att ett planenligt genomförande av folkräkningen
nied användande av nyss angiven arbetsmetod kommer att kräva förutom
ledarbefattningen en befattningshavare i lönegrad 24 och 2 befattningshavare
i lönegrad 21, varvid ersättning till vederbörande befattningshavare synes
böra utgå i form av vikariatslön jämlikt 21 § 3 morn. civila avlöningsreglementet.
Det sammanlagda antalet arbetsmånader, frånsett undersökningen
angående hälsovård och sjukdomsfrekvens, har för biträdespersonalen
uppskattats till i runt tal 4 750.
Kanal. Maj:ts proposition nr 208.
21
1 de kalkylerade maskinkostnaderna ingå utgifterna för maskinkort samt
för installation och hyra av stansmaskiner, sorterare, tabulator och collator,
varvid antalet maskinmånader uppskattats till, för stansmaskinerna
525 samt för övriga maskiner 570.
Med hänsyn till att mantalsuppgifterna äro avsedda att i slör utsträckning
utnyttjas för allmänna ändamål har centralbyrån, liksom skedde vid 1920
och 1930 års folkräkningar, å folkräkningens utgiftsstat upptagit ett kalkylerat
belopp, motsvarande tryckningskostnaderna för ifrågavarande blanketter.
Ämbetsverket har därvid utgått ifrån att uppgifterna till mantalsskrivning
och folkräkning komma att avgivas endast i ett exemplar. Skulle
lör något lokalt behov ytterligare exemplar vara erforderliga, synas kostnaderna
för dessa böra bestridas på annat sätt än genom statsmedel.
Någon ersättning av statsmedel för det arbete, som kommer alt åvila de
kommunala granskningsnämndema i samband med mantalsskrivningen, har
centralbyrån av samma skäl som vid 1940 års folkräkning icke ansett sig
böra ifrågasätta. Däremot synes, såsom i stor utsträckning torde ha skett vid
sistnämnda tillfälle, viss gottgörelse i detta sammanhang böra lämnas av
kommunerna.
Med hänsyn till det vidgade identifieringsarbete, som tillföljd av de partiella
undersökningarna skulle tillkomma för pastorsämbetena vid den planerade
folkräkningen, samt etl även i andra avseenden i viss mån utökat uppgiftsmaterial
anser centralbyrån skäligt, att ersättningen lill pastorsämbetena
bestämmes lill 4 kronor för varje påbörjat hundratal av de i församlingsboken
jämte boken över obefintliga upptagna personerna.
Såsom ersättning åt länsstyrelserna har upptagits ett belopp av 29 000 kronor,
vilket är avsett att täcka kostnaderna för införskaffandet av inkomst- och
förmögenhetsuppgifter ur inkomstlängderna samt för identifieringen av de
lill bottensamplingen hörande självdeklarationema. Ersättningen har beräknats
efter samma grunder som vid 1940 års representativundersökning, då
gottgörelsen utgick efter 5 öre för varje i undersökningen ingående pei-son.
I posten »övriga utgifter» ingå framför allt allmänna omkostnader såsom
utgifter för bränsle, lyse och vatten, renhållning och städning, skrivmaterial
och papper, blankettryck (däribland lörsamlingsboksutdrag) m. m. samt utgifter
för publikationslryck.
Centralbyrån har slutligen framlagt beräkningar av anslagsbehovet
I'' ö r n ä sta b u d g e t å r och i samband därmed upptagit frågan örn folkräkningsavdelningens
oi-ganisation. Efter att närmare ha berört det tidsödande
och personalkrävande förberedelsearbete som måste föregå det egentliga
folklek ni ngsarbetct, därest resultaten av folkräkningen icke skola onödigt fördröjas,
anför ämbetsverket i huvudsak följande.
Ett anslagsbehov, sorn med hänsyn lill de förberedande arbetsuppgifternas
beskaffenhet lill väsentlig del gäller avlöningskostnader för kvalificerad personal
i olika grader, kommer sålunda alf inställa sig, redan innan del egentliga
folkräkningsarbetet kan lilga sin början. Detta beräknas komma all ske
under våren 1946, då en omfattande personalanslällning blir erforderlig. Såsom
arbetsuppgifter i första hand inträda därvid granskning av materialet,
sammanställandet av vissi! summariska data angående folkmängden samt lil
skrifter av primärlislor lill de partiella undersökningarna, varefter i successiv
anslutning lill detta arbete den omfattande kodilieringen efter yrke, skol- och
yrkesutbildning m. m. kan vidtaga. Även stansningen av de maskinkort, som
ej skola upplaga inkomst- och förmögenhetsuppgifter (totala räkningen), klin
na påbörjas på eli förhållandevis tidigt stadium.
22
Kunni. Maj:ts proposition nr 298.
Centralbyrån räknar med att arbetet skall kunna organiseras så, att personalen
tämligen snabbt kan nå upp till en styrka av 175 å 200 personer, förutsatt
att erforderliga lokalutrymmen kunna anskaffas för ändamålet.
Örn såsom vid 1940 års folkräkning byråchefen å befolkningsstatistiska avdelningen
skall leda folkräkningsarbetet, blir han under tiden i tillfälle att
handlägga endast sådana viktigare ärenden, som hans ledamotskap av ämbetsverket
påfordrar, och föredragningsskyldigheten i övriga ärenden måste
anförtros åt annan tjänsteman. Såsom skett vid 1940 års folkräkning, bör
denne då erhålla sådan lönefyllnad, som motsvaras av vikariat å byråchefsIjänst.
Därest byråchefen icke kommer att leda folkräkningen, synes ledaren
såsom vid 1930 och 1935/36 års folkräkningar böra erhålla egen föredragningsskyldighet
och tjänsteställning motsvarande byråchefs. Befattningen synes
därvid i avseende på förmåner böra jämställas med befattning i lönegrad
30 och ersättning böra utgå i form av vikariatslön jämlikt 21 § 3 mom. civila
avlöningsreglementet.
Från de utgångspunkter, som anförts i det föregående, har anslagsbehovet
lill avlöningar under budgetåret 1945/46 beräknats till 200 000 kronor.
Det för maskinkostnader erforderliga anslaget, som inbegriper kostnad för
eif begränsat antal maskinkort, installations- och hyreskostnader för stansoch
sorteringsmaskiner, har beräknats till 20 000 kronor. Vidare komma på
nästa budgetår alt belöpa de för tryckning av mantalsblanketter beräknade
utgifterna (135 000 kronor) och de till kyrkobokförare avsedda ersättningarna
(280 000 kronor). Slutligen tillkommer en till 40 000 kronor beräknad post
avseende sådana expenser som blankettryck (församlingsboksutdrag m. m.),
bränsle, lyse och vatten, renhållning och städning, inköp och underhåll av
möbler och maskiner o. dyl.
Dc på budgetåret 1945/46 belöpande kostnaderna bliva desamma, oavsett
örn inkomst- och förmögenhetsfördelningar ingå på programmet eller icke.
Departementschefen.
Till stöd för sitt förslag att anordna en allmän folkräkning den 31 december
1945 bär befolkningsutredningen främst åberopat, att de problem, som
efterkrigsförhållandena kunna antagas medföra i samband med näringslivets
omställning och därav följande förskjutningar på arbetsmarknaden, för sin
lösning kräva, alt nian har tillgång till aktuella och säkra data om befolkningens
sammansättning, yrkesfördelning och levnadsförhållanden. I likhet
med de myndigheter, som yttrat sig i frågan, delar jag uppfattningen, att en
ny folkräkning är erforderlig såsom grundval för efterkrigstidens ekonomiska
och sociala planeringar. De mycket betydande kostnader för statsverket, som
en sådan undersökning medför, anser jag icke böra få lägga hinder i vägen
för dess verkställande.
•lag har emellertid icke kunnat undgå att känna viss tvekan om lämpligheten
av den föreslagna tidpunkten. Denna tvekan har varit betingad mindre
därav, att folkräkningsuppgifterna komma att hänföra sig till relativt onormala
förhållanden, än av de svårigheter som utförandet av folkräkningen
kan antagas medföra under den period, då de nya folkbokföringsregistren
äro avsedda att uppläggas. Beaktas må även, att kostnaderna för folkräkningen
skulle bli icke obetydligt lägre, örn den verkställdes först efter genom
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 298-
23
förandet av folkbokföringsreformen. Ett uppskov med folkräkningen kunde
av dessa skäl ifrågasättas. De nämnda svårigheterna, främst den ökade belastningen
på statistiska centralbyrån och pastorsämbetena, kunna emellertid
enligt centralbyråns bedömande bemästras. Bortsett från angelägenheten
all utan längre dröjsmål få fram aktuella folkräkningsuppgifter talar emot
ett uppskov även hänsyn till de fördelar av statistisk och ekonomisk art, som
kunna vinnas genom att folkräkningen samordnas med den allmänna bostads-
och hyresräkning, som enligt ett av chefen för socialdepartementet
denna dag anmält förslag skall verkställas i slutet av detta år. Behovet av
denna bostadsräkning har ansetts vara så trängande, att den icke lämpligen
kunnat uppskjutas. Med beaktande av dessa omständigheter har jag funnit
mig böra tillstyrka, att folkräkningen utföres den 31 december 1945.
Enligt befolkningsutredningens förslag skulle folkräkningen anordnas såsom
en kombinerad total och partiell folkräkning. Från samtliga personer
i riket skulle sålunda införskaffas ett begränsat antal grundläggande uppgifter,
medan insamlingen av övriga erforderliga data skulle inskränkas till
ett representativt urval av befolkningen. Om undersökningen är väl planerad,
kunna betydande fördelar vinnas genom en dylik anordning både genom ali
tiden för utredningens slutförande förkortas och genom att kostnaderna för
materialets insamling och bearbetning begränsas, utan att därför tillförlitligheten
av undersökningsresultaten äventyras. I likhet med de remissmyndigheter,
som yttrat sig härom, ansluter jag mig därför till förslaget, att den
nya folkräkningen skall ordnas på angivet sätt. Jag vill i detta sammanhang
särskilt understryka vikten av att resultaten bli tillgängliga på ett så tidigt
stadium som möjligt.
De närmare riktlinjer för folkräkningens utförande i olika avseenden, vilka
med utgångspunkt från befolkningsutredningens förslag utformats av statistiska
centralbyrån i samråd med särskilda sakkunniga, torde få slutligt
prövas i samband med att Kungl. Majit fastställer plan för undersökningen.
I frågans nuvarande läge kan jag inskränka mig till att uttala min allmänna
anslutning till den föreslagna utformningen och inriktningen av folkräkningen.
Vad särskilt angår frågan örn medtagande av inkomst- och förmögenhetsuppgifter
vid folkräkningen tillstyrker jag, att sådana uppgifter insamlas
och bearbetas i den begränsade utsträckning som förordats av centralbyrån.
Genom komplettering med inkomst- och förmögenhetsstatistiken synes nämligen
folkräkningsuppgifternas användbarhet ökas i sådan grad, ali den kostnadsökning,
som utarbetandet av denna statistik medför, bör godtagas.
Vad statistiska centralbyrån föreslagit rörande folkräkningsarbetets organisation
och bedrivande föranleder ingen erinran från min sida. Jag finner del
dock beklagligt, att de för folkbokforingsreformen upprättade församlingsboksutdragen
icke kunna utnyttjas jämväl för insamling av folkräkningens
primäruppgifter. Därest särskilda utdrag ur församlingsböckerna icke erfordrats
för sistnämnda ändamål, skulle kostnaderna för materialinsamlingen lia
minskats icke oväsentligt.
Det är ännu för tidigt alt framlägga någon definitiv beräkning av de Intala
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
kostnaderna för folkräkningsarbetet. Statistiska centralbyrån har nämnt en
siffra av 2,B miljoner kronor för den egentliga folkräkningen. Häri ingå dock
icke kostnaderna för kristillägg, provisoriskt lönetillägg och för lokalförhyrning.
Medräknas även dessa poster, torde siffran stiga till ej fullt 3 miljoner
kronor. Denna förhandskalkyl torde på ärendets nuvarande stadium få anses
erbjuda tillräckligt underlag för frågans bedömande. I detta sammanhang må
emellertid erinras örn att ett flertal mer eller mindre fristående undersökningar
föreslagits utförda i viss anslutning lill folkräkningen. De viktigaste av dessa
äro konsumtionsundersökningar för stadssamhällen och landsbygd, en utredning
av befolkningens förhållande till socialvården och en undersökning rörande
liälsostandard och sjukdomsfrekvens, ävensom den förut nämnda allmänna
bostads- och hyresräkningen. Kostnaderna för dessa undersökningar,
till vilka ståndpunkt icke behöver tagas i förevarande sammanhang, lia delvis
ännu icke beräknats. Enligt de föreliggande kalkylerna skulle utgifterna belöpa
till följande ungefärliga belopp, nämligen för konsumtionsundersökningarna
tillhopa 400 000 kronor, för undersökningen rörande liälsostandard och
sjukdomsfrekvens 725 000 kronor samt för bostads- och hyresräkningen
(exklusive kostnaderna för kristillägg, provisoriskt lönetillägg och lokalhyra)
lägst 1 515 000 kronor och högst 2 325 000 kronor. Med bortseende från kostnaderna
för socialvårdsundersökningen skulle utgifterna för folkräkningen
och nämnda utredningar sålunda tillhopa uppgå till 6 å 7 miljoner kronor.
Statistiska centralbyråns beräkningar rörande medelsbehovet för den
egentliga folkräkningen under budgetåret 1945/46 kan jag i stort sett biträda.
Till bestridande av kostnaderna för avlöningar utom kristillägg och provisoriska
lönetillägg torde böra anvisas ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
Vad angår kostnaderna för tryckning av mantalsblanketter, maskinförhyrning
och övriga omkostnader för folkräkningen utom lokalhyra torde
dessa under nästa budgetår böra bestridas från centralbyråns omkostnads -anslag. Detta kommer visserligen alt föranleda, att anslaget för nästkommande
budgetår måste väsentligt överskridas, men denna omständighet synes ej
böra utgöra hinder för nämnda anordning, som ur bokföringssynpunkt torde
vara den lämpligaste.
Såsom centralbyrån föreslagit böra hyreskostnaderna påföras statens allmänna
fastighetsfond.
1 likhet med statistiska centralbyrån finner jag skäl tala för att, såsom skett
vid de senaste folkräkningarna, kyrkobokförarna tillerkännas extra ersät t -ning för del dem åliggande arbetet med utdrag ur församlingsböckerna. Dessa
ersättningar lia utgått med varierande belopp, 3 kronor år 1930, 2 kronor 50
öre år 1935 och 1 krona år 1940, allt för varje påbörjat hundratal personer
i församlingsböckerna. Nivån under sistnämnda år var i hög grad präglad
av tidsläget. På grund härav och med hänsyn till vad centralbyrån anfört torde
ersättningen böra bestämmas till ett avsevärt högre belopp än vid 1940 års
folkräkning. Med jämkning nedåt av det av centralbyrån föreslagna beloppet,
4 kronor, förordar jag, att ersättningen bestämmes lill 3 kronor 50 öre för
varje påbörjat hundratal personer. För ifrågavarande ändamål bör uppföras
Kanal. Maj:ts proposition nr 298. 25
ett särskilt anslag av förslagsanslags natur, beräknat till ett belopp av i runt
tal 250 000 kronor.
Närmare bestämmelser rörande dispositionen av de föreslagna anslagen
böra meddelas av Kungl. Majit. Likaledes torde det få ankomma på Kungl.
Majit att utfärda erforderliga föreskrifter rörande övriga med folkräkningen
sammanhängande frågor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1945/46 anvisa
dels till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid
1945 års folkräkning ett reservationsanslag
av ........... ....................... kronor 200 000,
dels ock till Statistiska centralbyrån: Ersättning till kyrkobokförare
vid 1945 års folkräkning ett förslagsanslag
av ........................ kronor 250 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ivar Löfqvist.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 298.