Kungl. Majlis proposition nr 274.

1

Nr 2U.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till poliskåren
i Boden: omkostnader för budgetåret 1945/46;
given Stockholms slott den 13 april 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.

GUSTAF

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 april
1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
statsrådet Erlander följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkten 215, föreslagit riksdagen alt, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Poliskåren i Boden: Omkostnader för budgetåret
1945/46 beräkna ett förslagsanslag av 26 800 kronor.

Att detta anslag i statsverkspropositionen beräknades allenast preliminärt
föranleddes av att svenska polisförbundet och polischefen i Boden gjort särskilda
framställningar i fråga örn befattningshavarnas vid poliskåren uniformering
samt att ståndpunkttagandet till dessa framställningar, vilka då
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 274. 1

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 274.

vörö föremål för remissbehandling, kunde utöva inverkan på medelsbehovet
under anslaget. Sedan sagda remissförfarande numera avslutats, anhåller
jag att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling och ämnar
härvid till en början uppehålla mig vid uniformeringsfrågan.

Uniformering av befattningshavarna vid poliskåren i Boden.
Inledning.

Från och med den 1 oktober 1942 finnes inrättad en statlig poliskår i
Boden, bildad genom sammanslagning av fästningspoliskåren i Boden och
den kommunala poliskåren därstädes.

Antalet befattningshavare vid fästningspoliskåren var 30. Konstaplarna
•— vilkas förmåner i detta sammanhang tilldraga sig största intresset —
voro placerade i lönegrad Ca 10 i militära avlöningsreglementet. Denna lönegrad
motsvarar beträffande kontanta löneförmåner helt lönegrad A 10 i
civila avlöningsreglementet, i vilken konstaplarna vid den nya statliga poliskåren
i Boden äro placerade. Befattningshavarna vid fästningspoliskåren
skulle icke vara uniformerade under tjänstgöring. Något beklädnadsbidrag
utgick därför icke till dem. Genom kungörelse den 9 juni 1933 (nr 341) förordnades,
att fästningspolispersonalen skulle biträda vid upprätthållande av
allmän ordning m. m. även utom det egna verksamhetsområdet. Samtidigt
ställde Kungl. Majit medel till förfogande för uniformering av 14 befattningshavare
vid fästningspoliskåren. Denna personal, som närmast erhöll
karaktären av reservpolis, beordrades till tjänstgöring för utbildning vid
statspolisavdelningen i Luleå under kortare tid, som regel en eller två månader.
Personalen togs därefter vid enstaka tillfällen i anspråk för rent
polisiära uppgifter och uppträdde då i uniform. Uniformerna voro i gott
skick, då de år 1942 överlämnades till den nyorganiserade statliga poliskåren
i Boden. — I samband med krigsutbrottet hösten 1939 utrustades all
personal vid fästningspoliskåren med militära uniformer jämte polisemblem.
Anledningen härtill torde ha varit, att personalen var krigsplacerad i Boden.
Polischefen i Boden har upplyst, att endast sex man i taget förrättade tjänstgöring
iförda militär uniform. Denna tjänstgöring var att betrakta som
fältpolisverksamhet.

Den kommunala poliskåren i Boden omfattade 10 befattningshavare.
Konstaplarna vid denna poliskår voro i det avlöningsreglemente för stadens
befattningshavare som trädde i kraft den 1 juli 1939 hänförda till en lönegrad
närmast motsvarande lönegrad A 10 i civila avlöningsreglementet.
Emellertid var stadgat, att i lönen skulle ingå värdet av fri uniformering.

Tidigare behandling av uniformsfrågan.

Utredningsmännen rörande omorganisation av fästningspolisen i Boden
ha i sitt den 7 mars 1942 avgivna förslag i ämnet icke på annat sätt be -

Kungl. Mnj:ts proposition nr 274.

3

handlat frågan om uniformering av befattningshavarna vid den föreslagna
poliskåren i Boden än att de vid beräkningen av kostnaderna för denna kår
upptagit dels såsom engångskostnad ett belopp av 15 800 kronor för uniformsutrustning
utöver redan befintlig sådan utrustning och dels såsom
årligen återkommande kostnad ett belopp av 10 300 kronor för underhåll
och förnyelse av uniformspersedlar.

I propositionen nr 342 till 1942 års riksdag angående inrättande av statlig
poliskår i Boden, vilken proposition grundar sig på utredningsmännens förslag,
beröres icke uniformsfrågan annorledes än att föredragande departementschefen
beräknade nyssnämnda engångskostnad och årliga kostnad till
respektive 16 000 och 10 400 kronor.

Sedan riksdagen i skrivelse nr 458 icke funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj:ts förslag i förevarande delar, fastställde Kungl. Maj:t den
30 juni 1942 omkostnadsstat för poliskåren i Boden, att tillämpas tills
vidare under tiden från och med den 1 oktober 1942 — den dag då poliskåren
inrättades —- till och med den 30 juni 1943. I denna stat fanns under
anslagsposten till övriga utgifter upptagen en delpost till inköp och underhåll
av uniformer av 7 800 kronor. Samtidigt förordnade Kungl. Majit, att
det för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget till Poliskåren i
Boden: Engångskostnader skulle få disponeras av polischefen i Boden i
huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen i
propositionen nr 342 förordat förslag.

I 1943 års statsverksproposition (punkten 190) anförde föredragande
departementschefen, att frågan rörande de normer, enligt vilka kostnaderna
för inköp och underhåll av uniformer åt personalen vid poliskåren i Boden
.skulle bestridas, icke vore slutgiltigt reglerad. I avvaktan härpå beräknades
den för ändamålet avsedda delposten i omkostnadsstaten för poliskåren för
budgetåret 1943/44 enligt samma grunder som tillämpats för tiden 1 oktober
1942—30 juni 1943 eller således till 10 400 kronor.

Ytterligare överväganden gåvo emellertid till resultat, att bestämmelserna
örn tjänstedräkt i 45—47 §§ civila avlöningsreglementet skulle utan jämkning
gälla för befattningshavarna vid poliskåren i Boden. Detta innebär i
huvudsak, att uniformspliktig befattningshavare äger genom myndighetens
försorg bekomma erforderliga uniformspersedlar mot en ersättning motsvarande
myndighetens självkostnadspris med avdrag av 30 % eller, när särskilda
skäl därtill föreligga, högst 50 %.

Meddelande härom lämnades polischefen i Boden den 25 maj 1943. Sedan
polischefen bringat detta meddelande lill befattningshavarnas kännedom,
gjorde svenska polisförbundet den framställning i ämnet, för vilken redogörelse
i det följande skall lämnas.

I den för innevarande budgetår fastställda omkostnadsstaten för poliskåren
i Boden är delposten lill inköp och underhåll av uniformer nedsatt
till 4 400 kronor.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

Enär polischefen i sitt petitaförslag för nästa budgetår alltjämt utgick från
att uniformeringen skulle vara kostnadsfri för befattningshavarna, avfordrades
polischefen en uttömmande redogörelse för dittills tillämpade normer beträffande
uniformeringen.

Framställningar i ämnet och yttranden häröver.

Såsom tidigare antytts har svenska polisförbundet i skrivelse den 28 juni
1943 hemställt, att befattningshavarna vid poliskåren i Boden måtte tillerkännas
förmånen av fri uniformering. Till stöd för framställningen har förbundet
anfört i huvudsak följande.

Polischefen har meddelat sökande till tjänster vid den nyorganiserade
poliskåren, att tjänsteinnehavarna erhölle uniformsutruslning på statens bekostnad.
Med bestämdhet kan påstås, att polismän från andra polisdistrikt
icke tagit anställning vid kåren därest de haft kännedom örn att de själva
skulle bekosta sin uniformering. I Luleå stads polisdistrikt, från vilket ett
antal polismän sökt sig över till poliskåren i Boden, äro polismännen placerade
i lönegrader som överensstämma med dem som gälla vid poliskåren i
Boden och ha därjämte rätt till fri uniform. Därest denna rätt icke skulle
tillkomma bodenkårens befattningshavare, skulle övergången från luleåkåren
innebära en löneförsämring.

På grund av de klimatiska förhållandena äro uniformeringskostnaderna
betydligt högre i polisdistrikten i rikets nordliga delar än i distrikten i mellersta
och södra Sverige. För poliskåren i Boden tillkommer, att en stor del
av kåren, bevakningsavdelningen, har sin tjänstgöring förlagd till terrängen
inom befästningsområdet. Detta medför en väsentligt ökad förslitning av
uniformspersedlar för bevakningsavdelningens befattningshavare. För de i
bevakningsavdelningen ingående beridna polismännen tillkomma vissa särskilda
uniformspersedlar, vilka medföra förhållandevis betydande merkostnader.
Inom alla poliskårer med beriden personal beräknas uniformskostnaderna
för denna till högre belopp än för övrig personal.

Polischefen i Boden har i skrivelse den 6 december 1944 lämnat en redogörelse
för huru uniformsutrustning dittills tillhandahållits befattningshavarna
vid poliskåren i Boden. Vid ett sammanträffande i Boden hösten 1942
mellan statspolisintendenten, landsfogden i Norrbottens län och polischefen
hade efter konferens med ordföranden bland utredningsmännen rörande omorganisation
av fästningspolisen i Boden stått klart, att statsmakterna avsett
att de vid poliskåren i Boden anställda polismännen skulle äga utfå uniformspersedlar
utan kostnad för dem själva. Denna uppfattning hade polischefen
delgivit den vid poliskåren redan anställda personalen och sökande
till lediga befattningar. På försommaren 1943 lämnat meddelande, att civila
avlöningsreglementets bestämmelser om tjänstedräkt skulle utan jämkning
gälla befattningshavarna vid poliskåren i Boden, hade omkring den 1 juli
1943 delgivits dessa. Av de för inköp och underhåll av uniformer avsedda
medlen hade ianspråktagits för engångsanskaffning 12 045 kronor samt såsom
löpande kostnader för budgetåren 1942/43—1944/45 respektive 7 078,

Kungl. Maj.ts proposition nr 274.

5

7 461 och 4 400 kronor. Ersättning för erhållna uniformspersedlar hade ännu
icke avkrävts polismännen.

Polischefen finner, att en tillämpning av civila avlöningsreglementets bestämmelser
örn tjänstedräkt å poliskårens befattningshavare skulle föranleda
svårigheter. Detta föranleddes bland annat därav, att behovet av uniformspersedlar
icke vöre likartat vid de båda uniformerade avdelningarna inom
kåren, ordningsavdelningen och bevakningsavdelningen. Medan en polisman
vid ordningsavdelningen kunde räkna med normal förslitning av sina uniformspersedlar,
finge en polisman vid bevakningsavdelningen vara beredd på
en dubbelt hastig förslitning av sina. I den sistnämndes uppgifter inginge
nämligen en krävande patrullering till fots, på cykel eller på skidor inom
fästningens vidsträckta skyddsområde. Vid bevakningsavdelningen tjänstgjorde
de beridna polismännen. Utöver standardartiklarna måste dessa utrustas
med stövlar och ryttarhandskar, varjämte deras byxor måste vara försedda
med skinnskoning. En tillämpning av civila avlöningsreglementets bestämmelser
måste sålunda i ekonomiskt hänseende beröra de särskilda polismännen
mycket olika och leda till betänkliga orättvisor. Vidare kunde framhållas,
att de fästningspolismän, som utan att ha övergått till poliskårens
stat tjänstgjorde vid kåren, syntes ha rätt till fri uniform.

Under hänvisning till vid skrivelsen fogade persedelkort med fullständiga
upplysningar rörande de persedlar, som utlämnats till eller beställts för de
särskilda befattningshavarna vid poliskåren före och efter den tidpunkt, då
polischefen lämnat befattningshavarna besked, att civila avlöningsreglemenlets
bestämmelser örn tjänstedräkt skulle gälla för poliskåren, hemställer
polischefen, att de utbetalningar som dittills verkställts vid poliskåren för
uniformspersedlar skulle stanna å statsverket.

Polischefen har med sin .skrivelse överlämnat en av kommissarien vid
poliskåren i Boden upprättad promemoria i ämnet. Kommissarien framhåller,
att poliskåren vid sin tillkomst, då det ansågs att befattningshavarna hade
rätt till fri uniformering, tämligen väl kunnat hävda sig i konkurrensen örn
den kvalificerade arbetskraften. Häri hade en förändring inträtt, sedan löneregleringar
genomförts i flertalet städer och polisdistrikt med större samhällen.
Romme härtill, att poliskårens personal icke längre skulle åtnjuta
förmånen av fri uniformering, förelåge fara för en sänkning av kårens standard.
En viss flykt från kåren hade redan börjat. Vad anginge tjänstgöringen
vid bevakningsavdelningen kunde denna icke jämföras med någon annan
polistjänstgöring. Bevakningstjänsten utfördes under samma förhållanden
sorn militärtjänst och uniformsåtgången inom sistnämnda båda tjänster vore
densamma. Det läge därför nära till hands att vid behandlingen av uniformsfrågan
beträffande bevakningsavdelningens personal peka på det sätt, varpå
motsvarande fråga ordnats för militärens del. En konstapel vid poliskåren
och en sergeant vore i stort sett lika avlönade. Konstapeln hade något högre
begynnelselön men lägre slutlön än sergeanteti. Den sistnämnde hade utöver

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

den kontanta lönen vissa förmåner, sorn icke lillkomme konstapeln. Sålunda
erhölle sergeanten vid tillträdet av sin befattning ett beklädnadsbidrag av
700 kronor samt årligen 250 kronor i beklädnadsersättning. Den uniform
han använde lill dagligt bruk inköpte han i regel ur kronans förråd till pris
väsentligt understigande det som konstapelns uniform betingade.

Över de gjorda framställningarna hava yttranden avgivits av länsstyrelsen
i Norrbottens län, landsfogden i länet, statspolisintendenten, allmänna lönenämnden
och statskontoret.

Landsfogden förklarar, att han varit av den uppfattningen, att såväl vederbörande
utredningsmän som föredragande departementschefen och riksdagen
utgått från att fri uniform skulle tillhandahållas polismännen i Boden.
Anledningen till att särskilda föreskrifter icke meddelats örn att bestämmelserna
om tjänstedräkt i civila avlöningsreglementet icke skulle äga tillämpning
å poliskåren i Boden hade, såvitt landsfogden kunde förstå, icke föranletts
av en uppfattning, att fri uniformering icke skulle utgå, utan berott
på ett förbiseende. Landsfogden tillstyrker sålunda polisförbundets och polischefens
framställningar.

Jämväl länsstyrelsen •— vilken åberopar landsfogdens yttrande — och
statspolisintendenten tillstyrka framställningarna.

Allmänna lönenämnden anför följande.

Av handlingarna i ärendet framgår, att de i 7 kapitlet civila avlöningsreglementet
meddelade tjänstedräktsbestämmelserna icke i vederbörlig ordning
tillämpats på befattningshavarna vid poliskåren i Boden. Detta synes
emellertid icke böra föranleda, att genom uttryckliga undantagsbestämmelser
avsteg nu medgives från de för övriga befattningshavare gällande och
tillämpade tjänstedräktsbestämmelserna. Genomförande av fri uniformering
av förevarande befattningshavare synes dessutom med hänsyn till sina konsekvenser
vara att anse såsom lönereglering. Med hänsyn till vad sålunda anförts
finner sig allmänna lönenämnden icke kunna tillstyrka bifall till nu
förevarande framställningar. Lönenämnden vill emellertid erinra, att omhandlade
fråga kan komma i ett förändrat läge vid ett eventuellt förstatligande
av polisväsendet i riket.

Av de i ärendet ingivna framställningarna inhämtas, att poliskårens befattningshavare
inom relativt kort tid efter kårens inrättande och i varje fall
före den 1 juli 1943 underrättats, att de i civila avlöningsreglementet. intagna
tjänstedräktsbestämmelserna skulle tillämpas. För persedlar och materialier.
sorn utbekommits under tiden från och med nämnda dag, bör nied hänsyn
härtill ersättning erläggas i enlighet med bestämmelserna i civila avlöningsreglementet.
I vad mån statsverkets krav på ersättning för under tiden 1 oktober
1942—30 juni 1943 utbekomna persedlar och materialier helt eller
delvis bör efterskänkas, torde böra upptagas till prövning efter särskilda
framställningar, i vilka uppgifter böra lämnas bland annat örn persedlarnas
brukningstid.

Statskontoret ansluter sig till vad lönenämnden anfört och avstyrker alltså
bifall till de gjorda framställningarna.

Kungl. Majlis proposition nr 274.

7

Den hittillsvarande behandlingen av frågan om befattningshavarnas vid yöreiJraycinpoliskåren
i Boden uniformering kan sammanfattas sålunda. Ostridigt torde den''
vara att utredningsmännen rörande omorganisation av fästningspolisen i
Boden vid sina beräkningar av kostnaderna för den föreslagna organisationen
utgått från att at de befattningshavare vid den nya poliskåren som äro
skyldiga att under tjänstgöring vara uniformerade skulle tillhandahållas uniform
på statens bekostnad. Vid statsmakternas handläggning av organisationsspörsmålen
har uniformsfrågan icke annorlunda berörts än att utredningsmännens
kostnadsberäkningar i denna del lagts till grund för anslagsäskandena.
Någon jämkning av bestämmelserna om tjänstedräkt i civila avlöningsreglementet
har icke av statsmakterna beslutats beträffande befattningshavarna
vid poliskåren i Boden. Vid tiden för poliskårens uppsättande var
emellertid polischefen, vilken disponerar de för poliskåren avsedda anslagen,
av den uppfattningen, att förmånen av fri uniform tillkom kårens befattningshavare.
Även örn de skäl varå denna uppfattning vilar icke äro objektivt
godtagbara, få de likväl ur polischefens synpunkt icke anses ogrundade.
Polischefen vidarebefordrade sin uppfattning till befattningshavarna vid de
båda poliskårer genom vilkas sammanslagning den nya poliskåren bildats
och till sökande av lediga befattningar vid sistnämnda poliskår. Vid mottagande
av tjänst å den nya poliskårens stat synes sålunda vederbörande ha
haft anledning utgå från att uniformeringen skulle bekostas av staten. Även
sedan polischefen på försommaren 1943 erhållit besked örn att för befattningshavarna
vid poliskåren i Boden andra och fördelaktigare bestämmelser
beträffande rätt till tjänstedräkt icke gällde än för tjänstemän i allmänhet,
på vilka civila avlöningsreglementet eller civila icke-ordinariereglementet är
tillämpligt, har polischefen till befattningshavarna vid poliskåren utlämnat
uniformspersedlar utan kostnad för befattningshavarna men med förbehåll
att dessa framdeles kunde komma att krävas på ersättning enligt bestämmelserna
i sagda avlöningsreglementen.

Avgörande betydelse kan icke tilläggas polischefens handläggning av uniformsfrågan.
Vid ett ställningstagande till frågan torde skilda på densamma
inverkande faktorer böra tagas i beaktande.

Enligt 8 § polislagen åligger det polisdistrikt, bland annat, att draga försorg
örn föreskriven uniformering av distriktets polispersonal. Härvid står
det distriktet fritt att välja mellan att tillhandahålla uniformspersedlar in
natura och att ålägga befattningshavarna att själva anskaffa sådana mot särskild
bcklädnadsersältning eller mot det alt lönen bestämmes med hänsyn
till ifrågavarade skyldighet. Del vanligaste torde vara att särskild beklädnadsersättning
utgår. Ersättningen skall motsvara kostnaden för föreskrivna
uniformpersedlar och dessas underhåll ävensom för erforderlig nyanskaffning.

Vid bedömningen av löneläget för personalen vid viss poliskår torde konstapelslönerna
få anses vara normerande. Konstaplarna vid poliskåren i Bo -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

den äro placerade i lönegrad A 10 civila avlöningsreglementet. Enligt 46 §
nämnda reglemente utgår till de konstaplar som äro skyldiga att under
tjänstgöring vara iförda uniform bidrag härtill av statsmedel med 30, högst
50 procent av myndighetens självkostnadspris. Bodenpolisens löner bestämdes
under visst hänsynstagande till löneställningen för befattningshavarna
vid poliskåren i Luleå. Kontantlönen till konstaplarna vid sistnämnda poliskår,
av vilka fem i anslutning till organiserandet av poliskåren i Boden erhöllo
transport till denna, utgick vid den tid, då statsmakterna meddelade
beslut om inrättande av poliskåren i Boden, med ett belopp, som ligger mellan
lönegrad A 9 och A 10 civila avlöningsreglementet. Efter en den 1 juli
1943 genomförd lönereglering motsvarar sagda kontantlön helt lönegrad
A 10. Fri uniformering in natura genom polisdistriktets försorg har såväl
före som efter löneregleringens genomförande tillkommit luleåkonstaplarna.
Drätselkamreraren i Luleå har på förfrågan upplyst, att förmånen av fri
uniformering värderas till 520 kronor för år. Även om detta belopp synes
vara tilltaget i överkant — som jämförelse kan nämnas, att beklädnadsersättningen
till ordningskonstapel vid Stockholms stads poliskår, vilken å
ena sidan får förutsättas tillhandahålla en mycket högklassig uniformering
men å andra sidan kan tillgodogöra sig de fördelar upphandling i
stor skala innebär, för närvarande utgår med 380 kronor för år —
torde dock den årliga uniformskostnaden för en ordningskonstapel vid en
så nordligt belägen och till storleken relativt ordinär poliskår som den i
Boden kunna beräknas till omkring 450 kronor. Denna beräkning stödes
även av de uppgifter rörande priser å och normal förslitningstid för olika
uniformspersedlar, som under hand införskaffats fran polischefen i Boden.
Vid ett statligt bidrag av 30 respektive 50 procent skulle sålunda å konstapeln
själv falla en årlig kostnad för uniformering av 315 respektive 225 kronor.
Att denna självkostnad är av icke oväsentlig betydelse för den enskilde torde
bäst framgå därav, att skillnaden mellan nettolönerna i högsta löneklass för
lönegraderna A 10 och A 9 i den ortsgrupp Boden tillhör uppgår till cirka
300 kronor.

Poliskåren i Boden omfattar tre avdelningar, nämligen kriminalavdelningen,
ordningsavdelningen och bevakningsavdelningen om respektive 9,
12 och 14 ordinarie eller extra ordinarie befattningshavare. Befattningshavarna
vid kriminalavdelningen skola vara civilklädda i tjänsten och beröras
således icke av uniformsfrågan. Befattningshavarna vid de båda andra
avdelningarna däremot äro uniformspliktiga. Skillnaden i fråga örn tjänstgöringens
art mellan ordningsavdelningen och bevakningsavdelningen är
väsentlig. Medan ordningspolismännen huvudsakligen fullgöra vanlig
patrulleringstjänst, ha bevakningsavdelningens befattningshavare sin tjänstgöring
förlagd till terrängen mellan befästningsanläggningarna, där de taga
sig fram till fots eller på cykel eller skidor. En del av bevakningsavdelningen
är beriden. Polischefens påstående, att en befattningshavare vid be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

9

vakningsavdelningen till följd av tjänstgöringens art sliter sina uniformspersedlar
dubbelt så hastigt som en ordningspolisman, torde vara ägnat
mera att angiva tendensen än att direkt läggas till grund för en kostnadsberäkning.
Uniformsersättningen till beridna konstaplar vid Stockholms
stads poliskår utgår för närvarande med 580 kronor för år. Den årliga
uniformeringskostnaden torde kunna för beriden polisman vid bevakningsavdelningen
i Boden begränsas till 600 kronor och för annan polisman vid
samma avdelning till 550 kronor. Självkostnaden i sistnämnda fall kommer
vid ett statsbidrag av 30 procent att utgöra 420 respektive 385 kronor och,
vid 50 procent bidrag, 300 respektive 275 kronor. Då samtliga konstaplar vid
poliskåren i Boden äro placerade i samma lönegrad, skulle en tillämpning av
civila avlöningsreglementets bestämmelser örn tjänstedräkt medföra en olika
ekonomisk belastning å konstaplarna alltefter det dessa beordrades till
tjänstgöring vid ordningsavdelningen eller vid bevakningsavdelningen. Slutligen
må anmärkas, att två konstaplar vid bevakningsavdelningen kvarstå
å fästningspoliskårens stat och således åtnjuta — utöver samma kontanta
lön som övriga konstaplar vid poliskåren — ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag
jämlikt 50 och 51 §§ militära avlöningsreglementet.

De särskilda förhållanden i fråga om tjänstgöringens art och därmed
sammanhängande slitage av uniformspersedlar som äro rådande vid poliskåren
i Boden göra det angeläget att uniformskostnaderna vid poliskåren
gäldas av statsverket. Jag förordar sålunda — utan att därmed taga ställning
till löneförmånerna inom ett eventuellt förstatligat polisväsen — att
åt de ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare vid poliskåren i Boden,
som äro pliktiga att under tjänstgöring vara iförda uniform, sådan tilihandahålles
på statens bekostnad. En sådan rätt till fri uniformering synes
böra gälla retroaktivt från den dag då poliskåren i Boden organiserades.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning besluta
om formerna för den fria uniformeringen.

Anslagsberäkning.

Detta avsnitt torde få inledas med följande sammanställning rörande förslagsanslaget
till Poliskåren i Boden: Omkostnader:

Budgetår

Anslag

Nettoutgifter

1943/44 .............

. 24 000

24 000

1944/45 .............

. 26 800

—

1945/46 (förslag).....

. 34 000

—

Den 5 maj 1944 har Kungl. Maj:t fastställt följande omkostnadsstat för
poliskåren i Boden, att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 274.

2

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... kronor 500

2. Reseersättningar, förslagsvis ......................... » 600

3. Expenser, förslagsvis ............................... » 8 300

4. Övriga utgifter:

a. Underhåll av och drivmedel för motorfordon,
högst ...................... kronor 8 000

b. Spilthyra och furage lii. m. för hästar,

högst ............................. > 5 000

c. Inköp och underhåll av uniformer, högst » 4 400 » 17 400

Summa kronor 26 800

Av anslagsposten till expenser hava för lyse och vatten avsetts 1 300 kronor
samt för övriga expenser högst 7 000 kronor.

Polischefen i Boden har i skrivelse den 30 augusti 1944 framlagt förslag
till beräkning av poliskårens omkostnader för nästa budgetår.

Kostnaderna för sjukvård m. m. och för reseersättningar
upptager polischefen till samma belopp som för innevarande budgetår eller
sålunda till 500 respektive 600 kronor.

Vad härefter angår utgifterna för expenser beräknar polischefen desamma
till 11 000 kronor, varav för lyse och vatten 1 300 kronor och för
övriga expenser 9 700 kronor. Av sistnämnda belopp belöpa 1 800 kronor
å städning av poliskårens lokaler, 4 800 kronor å telefonavgifter, 1 700 kronor
å skrivmateriel m. m., 1 040 kronor å underhåll och förnyelse av poliskårens
utrustning samt 360 kronor å skötseln av polishund.

Den under anslagsposten till övriga utgifter upptagna delposten
till underhåll av och drivmedel för motorfordon beräknar polischefen oförändrat
till 8 000 kronor. Delposten till spilthyra och furage m. m. för hästar
föreslår polischefen höjd från 5 000 till 7 000 kronor samt anför som skäl
härför, att enbart kostnaderna för spilthyra och furage uppginge till 5 700
kronor, vartill komme kostnader för remtyg och sjukvård m. m. Vad slutligen
angår delposten till inköp och underhåll av uniformer förordar polischefen
en höjning av densamma från 4 400 till 10 400 kronor. — För övriga
utgifter upptager polischefen sålunda ett belopp av (8 000 + 7 000 -f- 10 400)
25 400 kronor.

I enlighet härmed hemställer polischefen, att till poliskårens omkostnader
under budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett anslag av (500 + 600 + 11 000
+ 25 400) 37 500 kronor.

Statspolisintendenten, vilken avgivit yttrande över förslaget, har intet annat
att erinra mot detsamma än att han finner kostnaden för skötseln av
polishund böra höjas från 360 till minst 500 kronor.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

Posterna till sjukvård m. m. och till reseersättningar tordeFöredragankunna
bibehållas vid oförändrade belopp. den Under

posten till expenser lärer för lyse och vatten liksom för innevarande
budgetår få upptagas 1 300 kronor. Förslaget om höjning av det
för övriga expenser avsedda beloppet kan jag icke biträda. Jag uppskattar
sagda belopp oförändrat till 7 000 kronor och expensposten i dess helhet till
8 300 kronor.

Den under anslagsposten till övriga utgifter upptagna delposten
till underhåll av och drivmedel för motorfordon torde alltjämt kunna upptagas
till 8 000 kronor. Delposten till spilthyra och furage m. m. för hästar
torde med hänsyn till de av polischefen angivna kostnaderna för enbart
spilthyra och furage böra höjas till 6 200 kronor. Vidkommande slutligen
delposten till inköp och underhåll av uniformer bör densamma, vid bifall
till mitt förslag om fri uniformering för poliskårens befattningshavare, uppräknas
med 6 000 kronor till 10 400 kronor. Posten bör alltså upptagas till
(8 000 + 6 200 —f— 10 400) 24 600 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle ifrågavarande anslag i sin helhet uppgå
till (500 + 600 + 8 300 + 24 600) 34 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels medgiva sådant undantag från bestämmelserna om
tjänstedräkt i civila avlöningsreglementet, att befattningshavare
vid poliskåren i Boden, som är pliktig att under
tjänstgöring vara iförd tjänstedräkt (uniform), tills vidare
intill dess annorlunda bestämmes, äger bekomma sådan på
statens bekostnad,

dels ock till Poliskåren i Boden: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa elt förslagsanslag av .. kronor 34 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Hans Bergström.