Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

1

Nr 266.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
anslag till skyd ds hemsvår den; given Stockholms slott
den 6 april 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 94—96, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1945/46 beräkna

dels till statens skyddshem: avlöningar ett förslagsanslag av 733 000 kronor,
dels till statens skyddshem: omkostnader ett förslagsanslag av 918 000
kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 266.

011 46

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

dels ock till bidrag till driften av icke statliga skyddshem ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor örn utförande
av byggnadsarbeten m. m. vid vissa statliga skyddshem.

l:o) Statens skyddshem: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1943/44 ................................. 710 000 703 690

1944/45 ................................. 733 000 —

1945/46 (förslag) ..................... 770 000

Kungl. Majit har den 5 maj 1944 fastställt personalförteckning för statens
skyddshem (statsliggaren s. 231—232). Samtidigt har Kungl. Majit fastställt
följande avlöningsstat, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 192 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ..................................................................... » 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ... » 433 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 99 000

Summa förslagsanslag kronor 733 000

Den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal, vilken tidigare varit maximerad, har från och med löpande
budgetår uppförts med förslagsvis angivet belopp, som icke utan Kungl.
Majits medgivande må överskridas. Anledningen härtill är, att det ansetts
lämpligt, att lärare och assistenter vid skyddshemmen under något eller några
års prövotid förordnas såsom extra tjänstemän, utan hinder av att en ordinarie
tjänst står obesatt under tiden, samt att ett sådant system medfört behov
av större rörlighet i fråga örn utgifterna under ifrågavarande anslagspost än
som tidigare förelegat. Det har förutsatts, att medgivande att överskrida anslagsposten
icke skulle lämnas annat än av nu nämnd anledning eller enligt
eljest av riksdagen lämnad fullmakt att överskrida dylik anslagspost, om den
vore maximerad.

Det har beräknats, att under budgetåret 1944/45 skulle vara i verksamhet 16
statliga skyddshem, nämligen för gossar 3 yrkeshem (Ljungaskog, Forsane och
Sundbo), 6 skolhem (Hammargården, Folåsa, Östra Spång, Gräskärr, Åkerby
och Engesberg), 2 skol- och yrkeshem (Yemyra och Johannisberg), 1 yrkesoch
ungdomshem (Långanäs) och 1 anstalt för själsligt abnorma (Lövstahemmet)
samt för flickor 1 hemskola (Sonestorp) och 2 skolhem (Broby och
Brättegården).

I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstyrelsen gjort framställning
rörande avlöningsanslag till statens skyddshem för budgetåret 1945/46. Sty -

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

reisen har viel sina anslagsberäkningar utgått från att samtliga nämnda
skyddshem skola vara i verksamhet under nästa budgetår, varvid styrelsen
dock föreslagit, att skyddshemmet Brättegårdens beteckning måtte ändras
från skolhem till hemskola.

Styrelsen föreslår till att börja med ombildning från extra till extra ordinarie
av vissa befattningar vid Löv st a hemmet ävensom inrättande vid
nämnda skyddshem av ytterligare en skötartjänst i lönegraden Ex 6. Styrelsen
anför härom i huvudsak följande:

På grund av beslut vid 1943 års riksdag utökades personalen vid Lövstahemmet
under budgetåret 1943/44 med 1 folkskollärare i lönegraden Ex 19,
1 vårdare i lönegraden Ex 8 och 2 skötare i lönegraden Ex 6. Skyddshemsstyrelsen
har begärt, att samtliga nu nämnda befattningshavare måtte erhålla
extra ordinarie anställning. Skyddshemsstyrelsen har vidare hemställt,
att trädgårdsmästartjänsten i lönegraden Ex 10 vid hemmet måtte ombildas
till extra ordinarie samt såsom skäl härför framhållit, bland annat, att motsvarande
tjänster vid andra statliga skyddshem vore placerade på ordinarie
stat. Slutligen har skyddshemsstyrelsen upprepat tidigare framförda önskemål
örn ytterligare en skötartjänst i lönegraden Ex 6, vilket motiveras med
att arbetstiden för skötarna för närvarande uppgår till 55 timmar per vecka.
Genom ytterligare en skötartjänst skulle arbetstiden kunna nedbringas till
50,5 timmar per vecka.

Socialstyrelsen tillstyrker, att 1 folkskollärartjänst i lönegraden Ex 19, 1
vårdartjänst i lönegraden Ex 8 och 2 skötartjänster i lönegraden Ex 6 ombildas
till extra ordinarie tjänster från och med budgetåret 1945/46. Särskilt
beträffande tjänsterna i lönegraden Ex 6 vill socialstyrelsen framhålla
svårigheten att behålla kvalificerad personal, som allenast uppbär avlöning
efter tredje löneklassen.

Beträffande trädgårdsmästartjänsten vill socialstyrelsen framhålla följande.
Den nuvarande innehavaren av tjänsten är född år 1907 och tillträdde sin
tjänst vid Lövstahemmet den 3 mars 1943. Då han visat sig vara mycket
lämplig för Lövstahemmets synnerligen svårskötta klientel och man icke kan
räkna med att få behålla honom med mindre en löneuppflyttning nu äger
rum, vill socialstyrelsen med starkt understrykande av svårigheten att erhålla
lämplig personal för psykopatanstalterna tillstyrka att tjänsten göres till
extra ordinarie.

Den ytterligare skötartjänst som skyddshemsstyrelsen begärt finner socialstyrelsen
väl motiverad. Skyddshemsinspektören har undersökt anstaltens
tjänstgöringsschema och funnit, att arbetstiden för skötarna icke kan genom
schemaomläggningar nedpressas ytterligare. Då 55 timmars arbetsvecka för
denna tjänstemannakategori måste anses vara alltför lång — skötarna vid
sinnessjukhusen ha numera 48 timmars arbetsvecka — vill socialstyrelsen
tillstyrka att ytterligare en skötartjänst i lönegraden Ex 6 inrättas vid Lövstahemmet.

Vidare har socialstyrelsen föreslagit inrättande av en folkskollärartjänst
i lönegraden Ex 19 vid vart och ett av skolhemmen Folåsa och Östra
Spång. Styrelsen har därvid erinrat om att vid vartdera av de båda hemmen,
vilka hade ett ordinarie platsantal av 30 respektive 25, för närvarande
funnes allenast en folkskollärartjänst samt att hela elevgruppen på grund
därav bildade en enda undervisningsavdelning. Styrelsen framhåller till
jämförelse härmed, att vid vart och ett av skolhemmen Gräskärr och Åkerby

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

med ett ordinarie platsantal av 35 respektive 30 funnes två folkskollärartjänster
oell att undervisningen vid dessa hem anordnats på en normalklassoch
en hjälpklassavdelning. Styrelsen anför vidare huvudsakligen följande:

Det ligger i öppen dag, att en undervisningsavdelning, bestående av omkring
trettio skyddshemselever i olika åldrar, ej kan betecknas som annat
än synnerligen otillfredsställande. Dels är det på grund av skyddshemselevemas
karaktärsdrag svårt att bedriva undervisning i en så stor elevgrupp
och dels inverkar det förhållandet att omkring fyrtio procent av skyddshemseleverna
befinna sig på hjälpklasstadiet ytterligt menligt.

Styrelsen för Östra Spängs skolhem har härom framhållit, att det vore
ett känt faktum, att för en stor del av skyddshemmens elever skolförhållandena
på den ort, där vederbörande elev vuxit upp, i icke ringa grad bidragit
till elevens missanpassning i samhället, beroende på att skolan ej haft för
honom lämplig skolform. Det syntes då olämpligt, att denne elev vid ett
samhällsomliändertagande skulle placeras på ett skolhem, som i många fall
hade sämre skolform än hemkommunen. Då vidare av de å Östra Spängs
skolhem intagna 30 eleverna omkring 40 procent på grund av bristande eller
försenad intelligensutveckling eller andra defekter vore i behov av särundervisning,
stöde det klart, att för en någorlunda tillfredsställande undervisning
ytterligare en undervisningsavdelning vore nödvändig.

Beträffande Folåsa skolhem har statens folkskolinspektör i distriktet anfört,
att de efterblivna eleverna borde ha individuell undervisning, vilket
givetvis vore omöjligt med nuvarande skolform och ett 25-tal lärjungar. Det
vore därför nödvändigt att avskilja de efterblivna eleverna i en hjälpklass,
om ej både kunskaps- och fostringsresultaten skulle äventyras. Fordringarna
på avdelningarnas storlek måste därvid sänkas, varvid enligt folkskolinspektörens
mening de av statsmakterna beslutade normerna för hjälpklassundervisningen
borde följas, enligt vilka en avdelning finge delas, när den hade 18
elever. I varje fall borde delning ske vid skolhemmen, när elevantalet stigit
till något över 20, exempelvis 22.

Då det nu under en följd av år visat sig, att någon nedgång i efterfrågan
på platser vid skolhemmen ej inträffat, anser socialstyrelsen det såsom
absolut nödvändigt att äntligen lösa skolfrågan vid Folåsa och Östra Spång
på ett rimligare sätt än för närvarande, varför styrelsen tillstyrker att dessa
hem från och med budgetåret 1945/46 vartdera tillföras en folkskollärare i
lönegraden Ex 19.

Socialstyrelsen föreslår härefter inrättande av en trädgårdsmästar!jaust i
lönegraden Ex 10 vid Långanäs yrkes- och ungdomshem. Styrelsen anför
härom följande:

I skrivelse den 20 april 1944 hemställde socialstyrelsen, att vid Långanäs
yrkes- och ungdomshem måtte få anställas en trädgårdsmästare med arvode
från vederbörande utgiftspost i specialstaten för jordbruksdriften vid statens
skyddshem, motsvarande högst begynnelseavlöningen enligt lönegrad 10 i den
i 27 § civila icke-ordinariereglementet intagna löneplanen. Framställningen
motiverades med dels att det saknades tillräckligt med sysselsättnings- och
utbildningsmöjligheter för de omhändertagna, varför skyddshemsvistelsen
icke fyllde den därmed avsedda uppgiften för de elever som ej kunde tilldelas
verkstadsarbete, dels att många elever passade för trädgårdsyrket, dels
att det område vid Långanäs, som ifrågasattes för trädgårdsbruk, vore mycket
lämpligt härför och att avsättningsmöjligheterna för en handelsträdgård vore
goda, dels ock slutligen att genom inrättande av den föreslagna befattningen
och genom provisoriska åtgärder i elevförläggningen antalet intagna skulle
kunna ökas till fyrtio.

5

Kungl. Majlis proposition nr 266.

I utlåtande den 8 maj 1944 tillstyrkte statskontoret socialstyrelsens framställning
men anförde, att därest behovet av berörda befattning skulle visa
sig vara stadigvarande, det ur budgetteknisk synpunkt syntes riktigast, att
ersättningen — i likhet med vad som gällde övriga trädgårdsmästartjänster
vid skyddshemmen — utbetalades från den för hemmen fastställda avlöningsstaten
och att frågan härom lämpligen borde upptagas till prövning i samband
med anslagsäskandena för budgetåret 1945/46.

Genom beslut den 26 maj 1944 biföll Kungl. Majit socialstyrelsens framställning.

Då de omständigheter som förestavat Kungl. Majits beslut alltfort gälla,
och frågan örn en ytterligare utbyggnad av Långanäs kommer att framdeles
upptagas, vill socialstyrelsen nu föreslå, att en trädgårdsmästartjänst i lönegraden
Ex 10 inrättas vid Långanäs yrkes- och ungdomshem från och med
budgetåret 1945/46.

Vidare har socialstyrelsen förnyat ett tidigare framlagt förslag örn beredande
av extra ordinarie anställning åt den vid Vemyra skol- och yrkeshem
anställde rättaren, vilken för närvarande är placerad i lönegraden Ex 10, därvid
styrelsen som stöd för sitt förslag härom bland annat erinrat örn att motsvarande
befattningshavare vid Lövstahemmet från och med budgetåret
1943/44 erhållit extra ordinarie anställning.

Socialstyrelsen har slutligen föreslagit utbyte av kokerskebefattningen i
lönegraden V 1 vid Brättegårdens skolhem mot en tjänst som lärarinna i
hushållsgöromål i lönegraden Ex 15 ävensom förändring av skyddshemmets
beteckning från skolhem till hemskola. Styrelsen anför härom följande:

Brättegårdens skolhem för flickor uppfördes ursprungligen för elever i
folkskolåldern. Emellertid inträdde ganska snart en sådan förskjutning i
åldersgrupperna för det kvinnliga skyddshemsklientelet, att detta skolhem
fick helt tagas i anspråk för flickor, som slutat sin skolgång och egentligen
bort intagas i hemskola. Sedan omkring ett år har en sådan omläggning i
elevdifferentieringen ägt rum, att till Brättegården hänvisas de kvinnliga
skyddshemselever över folkskolåldern, som visat sig äga särskilt goda intellektuella
förutsättningar. Då till Brättegården som folkskollärarinna varit
knuten en tjänsteman med akademisk examen och erfarenhet av folkhögskolundervisning,
har det varit möjligt att låta dessa intellektuellt välrustade
flickor få en teoretisk skolning, som de icke kunnat erbjudas på övriga hemskolor.
Brättegårdens läge i närheten av Vänersborg har möjliggjort att i
viss utsträckning anlita tillfälliga lärarkrafter från staden, liksom även viss
yrkesundervisning i staden kunnat ordnas för eleverna. Under de år som
förflutit sedan Brättegården togs i anspråk för äldre flickor har det emellertid
visat sig som en påtaglig nackdel att ej ha möjlighet att annat än i mindre
utsträckning meddela eleverna skolköksundervisning. Vid varje annan hemskola
finnes anställd minst en skolkökslärarinna. Styrelsen för Brättegårdens
skolhem har nu anhållit, att tjänsten som kokerska i lönegraden V 1 måtte utbytas
mot en tjänst som lärarinna i hushållsgöromål i lönegraden A 15.

Då man får räkna med, att Brättegården även i fortsättningen kommer att
tjänstgöra som hemskola, får socialstyrelsen föreslå, att kokerskebefattningen
utbytes mot en tjänst som lärarinna i hushållsgöromål, till en början i lönegraden
Ex 15, och att skyddshemmets beteckning ändras till hemskola.

Socialstyrelsen har härefter övergått till en beräkning av de särskilda avlöningsposterna
för nästa budgetår.

Utgifterna under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänste -

6

Kungl. Majlis proposition nr 266.

män ha, enligt vad styrelsen upplyser, under budgetåret 1943/44 uppgått till
196 664 kronor. För nästa budgetår beräknar styrelsen avlöningskostnaderna
för samtliga ordinarie tjänstemän, sedan avdrag gjorts för pensionsavgifter
med 15 399 kronor, till 236 618 kronor. I denna summa ha inräknats kallortstillägg
för två ordinarie tjänstemän vid Johannisbergs skol- och yrkeshem.
Styrelsen föreslår, att anslagsposten upptages med ett till 237 000 kronor
avrundat belopp.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, har styrelsen upptagit till oförändrat belopp, 8 200 kronor.

Utgifterna under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal ha, enligt vad styrelsen upplyser, under budgetåret
1943/44 uppgått till 423 341 kronor. För nästa budgetår beräknar styrelsen
för samtlig icke-ordinarie personal, efter avdrag för pensionsavgifter med
26 889 kronor, ett belopp av 440 053 kronor. Häri lia inräknats kallortstillägg
för sju befattningshavare vid Johannisbergs skol- och yrkeshem samt avlöning
till tillfällig skrivhjälp och till kvinnliga biträden. Det för tillfällig
skrivhjälp avsedda beloppet har därvid upptagits till 12 360 kronor mot 12 000
kronor för löpande budgetår. Som skäl för denna höjning har styrelsen anfört,
att skrivbiträdena vid tre av de större skyddshemmen deltoge i kosten
samt att det, sedan ersättningsbeloppen härför höjts, synts skäligt, att en
motsvarande lönekompensation beviljades. Denna kompensation hade av
styrelsen beräknats till sammanlagt 360 kronor.

Under nu ifrågavarande anslagspost har styrelsen vidare ansett sig böra
beräkna ett belopp av 10 500 kronor till övertidsersättningar åt ekonomipersonal.
Härom anför styrelsen:

För arbetet i kök, tvätt och städning finnas vid de statliga skyddshemmen
anställda sammanlagt 58 personer såsom tvättföreståndarinna, kokerska eller
biträde. Vid varje yrkeshem finnas 1 kokerska och 4 biträden, vid de vanliga
skolhemmen för pojkar 1 kokerska och 2 biträden. Genom kungörelsen den
3 december 1943 (nr 854) fick denna personal sina anställnings- och avlöningsförhållanden
reglerade i enlighet med de bestämmelser som enligt kungörelsen
den 19 juni 1942 (nr 637) gälla för vård^ och ekonomipersonalen vid läroanstalterna
för blinda, dövstumskolorna samt vårdanstalterna för blinda och
dövstumma med komplicerat lyte (löneplan Y). Härigenom kom ifrågavarande
skyddshemspersonals arbetstid att bringas ned till 208 effektiva arbetstimmar
för månad örn 30 dagar. Denna arbetstidsreglering har emellertid medfört
att vid flertalet skyddshem behov uppstått av utökad personal i biträdeskategorien.
Socialstyrelsen har låtit granska varje anstalts arbetsschema och
där så låtit sig göra föreskrivit nedskärningar i arbetstiden, men trots detta
måste, enligt vad snart ett års erfarenhet utvisar, med den nuvarande personalstyrkan
i ekonomipersonalskategorien räknas med en genomsnittlig övertidsersättning
av 15 kronor per månad och befattningshavare, eller totalt omkring
10 500 kronor per år. När andra förhållanden på arbetsmarknaden inträda,
får utredas, i vilken utsträckning personalen behöver ökas. I nuvarande läge anser
socialstyrelsen det utsiktslöst att tänka sig en sådan ökning, då det föreligger
betydande svårigheter att erhålla personal till de tjänster som redan finnas.
Flera gånger ha olika skyddshem, i likhet med vissa sjukvårdsanstalter, stått
inför risken att behöva nedlägga eller inskränka verksamheten på grund av
biträdesbrist.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Socialstyrelsen anser sig därför i förevarande läge icke kunna avgiva annat
förslag än att 10 500 kronor beräknas till övertidsersättningar jämlikt 6 §
kungörelsen den 19 juni 1942 (nr 637).

Slutligen har styrelsen under hänvisning till den ökade personalstyrkan
för vikariatsersättningar beräknat ett belopp av 4 000 kronor mot 3 000 kronor
för löpande budgetår.

Socialstyrelsen har alltså uppskattat anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal till (440 053 + 10 500 + 4 000) 454 553 kronor
eller i avrundat belopp 455 000 kronor.

Utgifterna för rörligt tillägg ha av styrelsen beräknats till 100 800
kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle således enligt
styrelsens beräkningar utgöra (237 000 + 8 200 + 455 000 + 100 800) 801 000
kronor.

Statskontoret har i utlåtande över socialstyrelsens framställning förklarat
sig icke ha något att erinra mot vad styrelsen anfört rörande medelsbehovet
för nästa budgetår under förevarande anslag.

Yad först beträffar de av socialstyrelsen framlagda förslagen i fråga örn Departementspersonalen
vid Lövstahemmet synes det mig skäligt, att de befatt- cf>ef«nningshavare,
som nyanställdes vid hemmet under budgetåret 1943/44, nu
beredas extra ordinarie anställning. Jag förordar alltså, att en folkskollärartjänst
i lönegraden Ex 19, en vårdartjänst i lönegraden Ex 8 och två
skötartjänster i lönegraden Ex 6 från och med nästa budgetår ombildas till
extra ordinarie befattningar. Yad som anförts rörande den långa arbetstiden
för skötarna vid hemmet synes vidare motivera inrättandet av ytterligare en
skötartjänst i lönegraden Ex 6, varför jag tillstyrker, att från och med nästa
budgetår medel beräknas härför. Ej heller mot förslaget örn förändring av
trädgårdsmästartjänsten vid hemmet från extra till extra ordinarie har jag
något att erinra.

För det av socialstyrelsen framlagda förslaget om utökning av lärarkrafterna
vid skolhemmen Folåsa och östra Spång finner jag övertygande
skäl vara anförda. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att vid vartdera
hemmet från och med nästa budgetår inrättas en folkskollärartjänst i lönegraden
Ex 19.

Vad beträffar Långanäs yrkes- och ungdomshem föreligger — särskilt
med hänsyn till den av mig i det följande under punkten 3:o) förordade utbyggnaden
av hemmet — uppenbarligen stadigvarande behov av den jämlikt
Kungl. Maj:ts medgivande den 26 maj 1944 inrättade trädgårdsmästartjänsten.
Ifrågavarande befattningshavare, vilken för närvarande avlönas av jordbrukets
inkomster, bör därför — i likhet med vad som är fallet med övriga trädgårdsmästare
vid skyddshemmen -— från och med nästa budgetår avlönas
från nu ifrågavarande anslag och därvid placeras i lönegraden Ex 10.

Förslaget örn beredande av extra ordinarie anställning åt den vid Vemyra

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

skol- och yrkeshem anställde rättaren i lönegraden Ex 10 vill jag nu icke
motsätta mig.

Yad slutligen angår Brättegårdens skolhem har jag med hänsyn till
vad socialstyrelsen anfört intet att erinra mot att skyddshemmets beteckning
ändras från skolhem till hemskola. Ej heller förslaget örn utbyte av
kokerskebefattningen vid hemmet mot en tjänst såsom lärarinna i hushållsgöromål
i lönegraden Ex 15 föranleder någon erinran från min sida. På
grund av vissa rekryteringssvårigheter i fråga örn kokerskebefattningen har
Kungl. Majit den 8 december 1944 på därom av socialstyrelsen gjord särskild
framställning medgivit ett dylikt utbyte för tiden 1 januari—30 juni
1945.

Jag övergår härefter till en beräkning av de olika i avlöningsstaten för de
statliga skyddshemmen förekommande anslagsposterna.

Yad beträffar anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
vilken för innevarande budgetår är upptagen till 192 000 kronor, är att
märka, att Kungl. Majit den 28 januari 1944 medgivit, att vikarierna å en
befattning såsom avdelningsföreståndare, tillika redogörare, i lönegraden A 20,
två befattningar såsom assistent i lönegraden A 19 och två befattningar såsom
folkskollärare i lönegraden A 19, vilka fem befattningar innehavas av
extra ordinarie rektorer vid skyddshemmen, må komma i åtnjutande av
vikariatslön. Då avlöningskostnaderna för dessa vikarier på grund härav
skola bestridas från nu ifrågavarande anslagspost, bör posten för nästa budgetår
uppräknas med i runt tal 25 000 kronor och alltså upptagas till (192 000
+ 25 000) 217 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, torde även för nästa budgetår böra beräknas till 8 200
kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har för löpande budgetår beräknats till 433 800 kronor. Vid bifall till vad
jag i det föregående förordat beträffande den icke-ordinarie personalen vid
vissa skyddshem uppkommer ett ökat medelsbehov under posten av omkring
15 700 kronor. Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört torde vidare för
övertidsersättningar åt ekonomipersonal böra beräknas 10 500 kronor ävensom
för vikariatsersättningar 1 000 kronor utöver det belopp av 3 000 kronor,
som inräknats i posten för löpande budgetår. Ytterligare synes — bland annat
på grund av löneklassuppflyttningar samt uppflyttning av vissa skyddshem i
högre dyrortsgrupp — en uppräkning av posten med 10 000 kronor böra
äga rum. Däremot synas tillräckliga skäl ej vara anförda för en höjning
av det för tillfällig skrivhjälp avsedda beloppet. Slutligen medför den
omständigheten att, som framgår av vad jag förut anfört, fem vikarier
å ordinarie avdelningsföreståndar-, assistent- och folkskollärartjänster kommit
i åtnjutande av vikariatslön och avlöningskostnaderna för dessa
vikarier alltså icke längre bestridas från nu ifrågavarande anslagspost,
en minskning av medelsbehovet under posten med i runt tal 21 500 kronor.
Posten synes sålunda kunna uppskattas till (433 800 + 15 700 + 10 500
+ 1 000 + 10 000 — 21 500) 449 500 kronor. Posten torde i likhet med vad som

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

är fallet under löpande budgetår böra upptagas med förslagsvis beräknat belopp,
som icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas, därvid för
sådant medgivande böra gälla samma förutsättningar som under innevarande
budgetår med det tillägg som föranledes av vad jag i det följande anför
under punkten 3:o).

Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 95 300 kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna under nästa budgetår skulle sålunda
uppgå till (217 000 + 8 200 + 449 500 + 95 300) 770 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens skyddshem,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 217 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit .............................. » 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. » 449 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 95 300

Summa förslagsanslag kronor 770 000;

dels och till Statens skyddshem: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av ............... kronor 770 000.

2:o) Statens skyddshem: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1943/44 ................................. 875 000 988 855

1944/45 ................................. 918 000 —

1945/46 (förslag) ..................... 1000 000 —

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har
Kungl. Majit den 5 maj 1944 fastställt omkostnadsstat, upptagande följande
huvudposter:

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 2 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ....................................... » 34 000

3. Expenser, förslagsvis ................................................... » 181 000

4. övriga utgifter, förslagsvis .......................................... » 701 000

Summa kronor 918 000

För bränsle, lyse och vatten ha beräknats 160 000 kronor samt för övriga
expenser 21 000 kronor.

Beträffande omkostnadsstatens närmare utseende får jag hänvisa till statsliggaren
för löpande budgetår s. 233.

10

Kungl. Majlis proposition nr 266.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstyrelsen gjort framställning om
anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår, därvid styrelsen ansett
sig böra utgå från en medelbeläggning vid skyddshemmen av 720 elever mot
beräknade 700 för löpande budgetår.

Posten till sjukvård m. m. åt befattningshavare har styrelsen med
hänsyn till belastningen under budgetåret 1943/44, 3 023 kronor, och till den
ökning, som inträtt i antalet sjukvårdsberättigade befattningshavare, föreslagit
höjd med 1 000 kronor till 3 000 kronor.

Yad beträffar medelsbehovet för reseersättningar framhåller styrelsen,
att detta vore svårt att beräkna på grund därav att från och med innevarande
budgetår bokföringen av kostnaderna för reseersättningar omlagts.
Styrelsen anser emellertid en höjning av reseersättningsposten till 40 000
ki-onor motiverad.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten ha under budgetåret 1943/44 uppgått
till i runt tal 183 500 kronor. Styrelsen har för nästa budgetår ansett
sig böra för ändamålet räkna med ett belopp av 180 000 kronor. För övriga
expenser upptager styrelsen under hänvisning till belastningen under sistförflutna
budgetår, omkring 22 500 kronor, ett belopp av 23 000 kronor. Sammanlagt
lia alltså expenserna uppskattats till (180 000 + 23 000) 203 000
kronor.

Posten till övriga utgifter beräknar styrelsen till 797 000 kronor. Härvid
ha höjningar med större eller mindre belopp föreslagits beträffande samtliga
under posten ingående delposter med undantag av delposten till underhåll
av byggnader.

Sålunda lia delposterna till inköp och underhåll av inventarier, till undervisning
samt kostnader för idrotts- och lekmateriel, till elevbelöning och till
diverse med hänsyn till det ökade elevantalet föreslagits höjda med vardera
1 000 kronor till respektive 36 000, 21 000, 26 000 och 16 000 kronor.
Motsvarande utgifter uppgingo under budgetåret 1943/44 till i runda tal respektive
35 300, 22 900, 24 400 och 15 000 kronor.

Delposten till hälso- och sjukvård, som under budgetåret 1943/44 belastats
med omkring 28 000 kronor, föreslås, likaledes under hänvisning till elevantalets
ökning, höjd från 25 000 till 30 000 kronor och delposten till renhållning,
från vilken post bland annat bestridas kostnaderna för tvätt, höjd från
21 000 till 28 000 kronor. Utgifterna för renhållning uppgingo under budgetåret
1943/44 till omkring 27 700 kronor.

Kostnaderna för elevernas utspisning uppskattar styrelsen med utgångspunkt
från den av styrelsen beräknade medelbeläggningen av 720 elever samt
ett dagsportionspris av 1 krona 20 öre till 315 300 kronor. Härtill komma
kostnaderna för personalens utspisning med 60 000 kronor. Styrelsen föreslår,
att posten till utspisning upptages till 375 000 kronor mot 340 000 kronor
under innevarande budgetår. Utgifterna för utspisning uppgingo under budgetåret
1943/44 till omkring 344 000 kronor.

Beträffande delposten till beklädnad framhåller styrelsen, att det för
löpande budgetår beräknade beloppet härför, 135 000 kronor, ej komme att
förslå, örn skyddshemsstyrelserna skulle kunna bedriva den utskrivningspolitik
med kortare vistelsetider inom skyddshemmen än förut, som nu försöksvis
tillämpades för att öka platstillgången. Eleverna skulle nämligen ej
blott utrustas med kläder på statens bekostnad under vistelsen på skydds -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

hemmet utan även erhålla utrustning vid villkorlig utskrivning. Skyddshemsstyrelsemas
möjlighet att villkorligt utskriva elever borde ej begränsas av
för snävt tilltagna anslag till beklädnad, ty ingen skyddshemsstyrelse komme
givetvis att utskriva elever, örn den saknade medel att ge eleven en god beklädnad
vid avgången. Socialstyrelsen hade under sistförflutna budgetår
låtit undersöka beklädnadsstandarden vid de statliga skyddshemmen och
funnit, att endast på något enstaka håll en viss beskärning kunnat åstadkommas.
Styrelsen ansåge därför en betydande höjning av delposten till
beklädnad ofrånkomlig och föresloge, att posten i fråga sattes till 175 000
kronor. Utgifterna för ifrågavarande ändamål uppgingo under budgetåret
1943/44 till omkring 166 000 kronor.

Yad slutligen angår delposten till eftervård och utackordering har styrelsen
— under framhållande, att skyddshemsvårdens framgång framför allt berodde
på effektiviteten av eftervården samt under erinran örn att utredning
påginge örn ytterligare effektivisering av densamma —- föreslagit en höjning
av nämnda post från 30 000 till 35 000 kronor. Utgifterna för detta ändamål
utgjorde under föregående budgetår omkring 45 700 kronor.

Styrelsen har alltså hemställt, att omkostnadsanslaget i sin helhet måtte
upptagas till (3 000 + 40 000 4- 203 000 + 797 000) 1 043 000 kronor.

Över socialstyrelsens framställning har statskontoret avgivit utlåtande.

Statskontoret har inledningsvis påpekat, att enligt i socialstyrelsens framställning
lämnade uppgifter antalet å de statliga skyddshemmen intagna
elever vid månadsskiftena under år 1943 och 1944 — för sistnämnda år räknat
till och med den 1 augusti — icke överstigit 657 respektive 678. Vid sådant
förhållande har statskontoret ansett, att man, även örn hänsyn foges till det
ökade platsantal, som uppkomme genom öppnandet av en ny avdelning för
30 elever vid Hammargårdens skolhem, för nästa budgetår borde kunna förutsätta
samma medelbeläggning å skyddshemmen som för innevarande budgetår
eller 700 elever.

Med hänsyn till belastningen under föregående budgetår har statskontoret
icke haft något att erinra mot att anslagsposten till sjukvård m. m. åt
befattningshavare och delposten till bränsle, lyse och vatten för nästa budgetår
upptagas till av socialstyrelsen föreslagna belopp, 3 000 respektive
180 000 kronor. Däremot har ämbetsverket icke ansett sig kunna biträda den
av styrelsen påkallade höjningen av anslagsposten till reseersättningar. Statskontoret
erinrar om att posten på grund av omläggningen från och med innevarande
budgetår av redovisningen av kostnaderna för befattningshavarnas
resor uppräknats med 20 000 kronor samt föreslår, att posten, innan närmare
erfarenheter vunnits rörande belastningen, tills vidare upptages med oförändrat
belopp, 34 000 kronor. Statskontoret har ej heller ansett sig kunna
biträda socialstyrelsens förslag örn höjning av delposten till övriga expenser
med 2 000 kronor.

Vad beträffar anslagsposten till övriga utgifter har statskontoret med hänsyn
till belastningen under föregående budgetår ej velat motsätta sig den
föreslagna höjningen av delposterna till undervisning samt kostnader för
idrotts- och lekmateriel, till renhållning och till eftervård och utackordering
till respektive 21 000, 28 000 och 35 000 kronor. För hälso- och sjukvård, för
utspisning och för beklädnad har statskontoret ur samma synpunkt ansett ett

Departements chefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

belopp av respektive 28 000, 345 000 och 165 000 kronor vara tillfyllest, övriga
delposter under anslagsposten till övriga utgifter ha synts ämbetsverket
böra upptagas med oförändrade belopp.

Med hänsyn till den ökade tillströmning till skyddshemmen, som beräknats
uppkomma på grund av den nya lagstiftningen örn villkorlig dom och örn eftergift
av åtal mot vissa underåriga, finner jag mig i likhet med socialstyrelsen
vid uppskattningen av förevarande anslag för nästa budgetår böra räkna med
en medelbeläggning vid de statliga skyddshemmen av omkring 720 elever mot
beräknade 700 för löpande budgetår.

Posten till sjukvård m. m. åt befattningshavare torde med hänsyn
till belastningen under föregående budgetår böra höjas från 2 000 till 3 000
kronor.

Däremot synes posten till reseersättningar i avvaktan på ytterligare
erfarenheter rörande utgifterna för detta ändamål böra upptagas med oförändrat
belopp, 34 000 kronor.

Mot socialstyrelsens beräkning av utgifterna för bränsle, lyse och vatten
har jag med hänsyn till belastningen under sistförflutna budgetår intet att
erinra. Jag uppskattar alltså dessa utgifter till 180 000 kronor, vilket innebär''
en höjning i jämförelse med löpande budgetår med 20 000 kronor. För övriga
expenser räknar jag med ett från 21 000 till 22 000 kronor förhöjt belopp. Det
sammanlagda medelsbehovet för expenser skulle alltså uppgå till (180 000 +
22 000) 202 000 kronor.

Yad beträffar posten till övriga utgifter har jag intet att erinra mot
socialstyrelsens förslag i fråga örn delposterna till renhållning och till eftervård
och utackordering. Jag förordar alltså, att dessa poster upptagas till
28 000 respektive 35 000 kronor mot 21 000 respektive 30 000 kronor under
löpande budgetår. För utspisning beräknar jag ett belopp av 355 000 kronor
mot 340 000 kronor under innevarande budgetår samt för hälso- och sjukvård
och för beklädnad 28 000 respektive 165 000 kronor, innebärande ökningar i
förhållande till medelsanvisningen för löpande budgetår med 3 000 respektive
30 000 kronor. Med övriga delposter upptagna till oförändrade belopp kan
posten till övriga utgifter sammanlagt uppskattas till 761 000 kronor.

Omkostnaderna torde sålunda kunna beräknas på sätt framgår av följande

sammanställning:

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 3 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ....................................... » 34 000

3. Expenser, förslagsvis ................................................ » 202 000

4. Övriga utgifter, förslagsvis.......................................... » 761 000

Summa kronor 1 000 000

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens skyddshem: Omkostnader för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av ........................ kronor 1 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

13

3:o) Statens skyddshem: Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag.
Under denna rubrik torde jag få anmäla uppkomna frågor örn dels utbyggnad
av skyddshemsorganisationen, dels uppförande av personalbostadshus vid
Vemyra skol- och yrkeshem samt Forsane yrkeshem, dels ock utförande av
vissa underhålls- och kompletteringsarbeten m. m. vid Sundbo yrkeshem.

UTBYGGNAD AV SKYDDSHEMSORGANISATIONEN.

Sedan strafflagberedningen i skrivelse den 30 augusti 1943 framhållit,
bland annat, att det med hänsyn till ikraftträdandet den 1 januari 1944 av
1939 års lag örn villkorlig dom framstode som angeläget, att åtgärder snarast
vidtoges för att sätta skyddshemsorganisationen i stånd att mottaga ett större
klientel än för närvarande, samt utlåtande över strafflagberedningens framställning
avgivits av socialstyrelsen, uppdrog Kungl. Majit den 8 januari 1944
åt skyddshemsinspektören att i samråd med 1942 års skyddshemsutredning
verkställa utredning av frågan örn de åtgärder inom skyddshemsvården, som
kunde befinnas erforderliga i anledning av ikraftträdandet av förenämnda lag.

Till fullgörande av nämnda uppdrag har skyddshemsinspektören med skrivelse
den 22 december 1944 överlämnat av honom verkställd utredning
rörande utbyggnad av skyddshemsorganisationen. Skyddshemsinspektören
har därvid upplyst, att anbefallt samråd under utredningen ägt rum med 1942
års skyddshemsutredning, som icke funnit anledning anmäla avvikande mening
beträffande de synpunkter och förslag, som av skyddshemsinspektören
anförts.

Över skyddshemsinspektörens utredning ha härefter yttranden avgivits av
statskontoret, socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Straff lagberedningens framställning.

Strafflagberedningen anförde i sin förenämnda framställning bland annat
följande:

När 1939 års lag örn villkorlig dom den 1 januari 1944 träder i kraft, torde
lagens tillämpning komma att medföra en väsentlig minskning av antalet
domar å tvångsuppfostran. Genom de vittgående föreskrifter med avseende
å den brottsliges utbildning, arbetsanställning, vistelseort, bostad, användande
av fritid och förfogande över arbetsförtjänst m. m., som kunna förenas
med s. k. kvalificerad villkorlig dom, blir det möjligt att i ett flertal
fall låta kriminalvård i frihet träda i stället för intagning å uppfostringsanstalt.
Härtill kommer att den villkorliga domen i vissa fall skall fungera
som en brygga till omhändertagande i andra former. Den brottslige kan sålunda
åläggas att underkasta sig behandling å sjukhus eller annan anstalt.
Slutligen kan domstolen, när det finnes lämpligare och av barnavårdsnämnden
i avgivet yttrande föreslagits, överlämna åt nämnden att vidtaga åtgärd
för den dömdes omhändertagande för skyddsuppfostran. Man torde kunna
förvänta, att skyddshemsvård på detta sätt i många fall kommer att träda i
stället för intagning å allmän uppfostringsanstalt.

Därest strafflagberedningens i promemoria den 30 maj 1942 avgivna förslag
till lag om eftergift av åtal mot minderåriga föranleder lagstiftning, torde
en ytterligare minskning av tvångsuppfostringsklientelet komma att inträda.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Enligt detta förslag skall det alltid ankomma på överåklagare att avgöra,
huruvida allmänt åtal skall ske, när någon innan han fyllt 18 år begått brott
varå enligt lag kan följa fängelse eller straffarbete. Åtal må eftergivas när
den brottsliges karaktär och personliga förhållanden i övrigt giva skälig anledning
antaga, att han skall låta sig rätta genom åtgärd av barnavårdsnämnd
eller eljest utan att åtal väckes. Åtal skall dock äga rum när det är påkallat
med hänsyn till brottets beskaffenhet eller eljest ur allmän synpunkt. Innan
åtal eftergives, skall åklagaren inhämta yttrande från barnavårdsnämnden,
som bland annat skall lämna uppgift å de åtgärder nämnden kan finna erforderliga
för den brottsliges rättande. Även örn den sålunda föreslagna
åtalseftergiften får sin största betydelse för sådana fall, där mindre ingripande
åtgärder än omhändertagande å anstalt äro tillfyllest för den brottsliges
rättande, är det tydligt att åtalseftergift i många fall även kommer att
ske när barnavårdsnämnd ansett skäl föreligga att intaga den brottslige å
skyddshem. Örn åtalseftergift tillämpas i avsedd utsträckning, kommer domstolsförhandling
endast att äga rum vid svårare brottslighet och endast vid
sådan brottslighet komma alltså de formella förutsättningarna för dom å
tvångsuppfostran att föreligga. Härtill kommer att domstolen även i sådana
fall kan låta det stanna vid ett omhändertagande i den villkorliga domens
form, eventuellt å skyddshem.1

Som av det ovan sagda framgår, torde sålunda tillämpningen av den nya
lagen örn villkorlig dom och av den föreslagna åtalseftergiften, därest denna
genomföres, komma att medföra en betydande klientelförskjutning mellan de
båda instituten tvångsuppfostran och skyddsuppfostran. Från och med 1944
års ingång torde skyddshemmen komma att få mottaga ett växande antal
unga brottslingar mellan 15 och 18 år, samtidigt som antalet domar å tvångsuppfostran
kommer att minskas i betydande utsträckning. Det framstår därför
som angeläget, att åtgärder snarast vidtagas för att sätta skyddshemsorganisationen
i stånd att mottaga ett större klientel än för närvarande. Den
utökning av platsantalet som är erforderlig torde böra taga sikte såväl på
sådana normalfall som intagas å yrkeshemmen som på de abnormfall som
för närvarande bland annat vårdas å Lövstahemmet och jordbrukshemmet
Margretelund. Härjämte synes det böra övervägas att -— t. ex. genom övertagande
av något arbetshem — inrätta en särskild disciplinanstalt för de mera
svårbehandlade fallen.

Socialstyrelsens yttrande över strafflagberedningens framställning.

Socialstyrelsen framhöll inledningsvis i sitt förenämnda utlåtande över
strafflagberedningens framställning, att genom den nya lagstiftningen örn

1 Det må här anmärkas, att frågan om den av strafflagberedningen föreslagna åtalseftergiften
förelädes 1944 års riksdag. Enligt den av nämnda riksdag antagna lagen örn
eftergift av åtal mot vissa underåriga, vilken lag trätt i kraft den 1 juli 1944, må allmänt
åtal eftergivas, därest brottet begåtts av någon som därvid ej fyllt 18 år. Eftergift av
åtalet må äga rum, om den underårige omhändertages för skyddsuppfostran eller blir föremål
för annan därmed jämförlig åtgärd eller utan dylik åtgärd erhåller särskild tillsyn eller
lämplig sysselsättning samt det med skäl kan antagas att han skall avhålla sig från att
ånyo begå brott, eller om brottet är ringa och det uppenbarligen skett av okynne eller förhastande.
Åtal skall dock väckas, om det finnes påkallat med hänsyn till den allmänna laglydnaden
eller eljest ur allmän synpunkt. Är skälig anledning att åtalet bör eftergivas,
skall åklagaren, innan han beslutar i ärendet, från barnavårdsnämnden i den kommun, där
den underårige vistas, inhämta yttrande, huruvida nämnden vidtagit eller kommer att vidtaga
åtgärd beträffande den underårige samt huruvida enligt nämndens mening sådan
åtgärd kan anses vara tillfyllest för hans tillrättaförande. Är brottet ringa, må åtalet
eftergivas utan att barnavårdsnämndens yttrande inhämtats.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

villkorlig dom, som trädde i kraft vid årsskiftet 1943/44 och väntades bli
utbyggd med åtalseftergift under år 1944, en god del av det klientel, som
tidigare skulle ha ifrågakommit för tvångsuppfostran, komme att erhålla villkorlig
dom eller åtalseftergift jämte skyddsuppfostran på skyddshem. De erfarenheter,
som gjordes då lagen örn ungdomsfängelse sattes i kraft, gåve
anledning till antagande, att domstolarna mycket snart komme att tillgripa
de nya differentierande möjligheter, som skyddshemsorganisationen erbjöde.
I vilken utsträckning detta komme att ske, syntes i dåvarande läge knappast
kunna angivas med någon högre grad av tillförlitlighet. Endast en ringa del
av dem som dömdes till tvångsuppfostran hade begått så pass svåra brott,
att teoretiskt sett högre straff än maxima för villkorlig dom enligt 1939 års
lag kunnat ådömas. Men därutöver finge givetvis räknas med att domstolarna
ådömde tvångsuppfostran i samband med att villkorlig dom förklarades förverkad
samt av rent allmänpreventiva grunder även i vissa fall då ur individualpreventiva
synpunkter villkorlig dom jämte skyddsuppfostran varit att föredraga.
Örn man samtidigt förutsatte, att själsligt abnorma ej vidare dömdes till
tvångsuppfostran utan omhändertoges på abnormanstalterna inom eller utom
skyddshemsorganisationen, syntes det »egentliga tvångsuppfostringsklientelet»
knappast bli högre än omkring en fjärdedel av det dåvarande. Då
emellertid skyddshemsorganisationen redan vore i knappaste laget för sina
dåvarande uppgifter, måste den följaktligen byggas ut i behövlig grad, medan
i stället anstalterna för tvångsuppfostran kunde krympas.

Styrelsen övergick härefter till en uppskattning av det behövliga
platsantalet samt anförde därvid beträffande platsbehovet för manliga
elever följande:

Örn det klientel, som med nuvarande lagstiftning ådömes tvångsuppfostran,
efter krigets upphörande beräknas minska från 200 till 100 per år, kräves med
en medelvårdtid av två år omkring 200 platser för dessa elevers omhändertagande.
Omkring en fjärdedel av vårdplatserna torde böra avses för egentliga
tvångsuppfostringsfall, medan övriga fall förutsättas erhålla villkorlig
dom eller åtalseftergift och bliva överlämnade till skyddshemsvården. Ur
rent anstaltsmässiga synpunkter torde det även vara lämpligt att den nya allmänna
uppfostringsanstalten erhåller en kapacitet på 50—60 platser. Övriga
omkring 150 behövliga platser skulle således utvinnas inom skyddshemsorganisationen.

På yrkes- och jordbrukshemmen ha under krigsåren intagits omkring 230
elever per år. För dessas vård ha — platserna å Stockholms och Göteborgs
skyddshem inräknade — disponerats 363 platser. Örn man räknar med att
antalet omhändertagna för skyddsuppfostran — enligt den lagstiftning, som
gäller intill den 1 januari 1944 — skulle nedgå till hälften eller till omkring
115 elever per år, skulle för dessas värd krävas omkring 230 platser.
Inom skyddshemsorganisationen skulle alltså uppstå ett överskott på cirka
130 platser eller med överbeläggning ännu något mer.

Ur dessa nu anförda förutsättningar, innebärande en nedgång med 50 procent
över hela linjen i den ungdomsasocialitet, som måste anstaltsbehandlas, skulle
skyddshemsorganisationen kunna ungefärligen räcka till för det elevtillskott,
som den nya lagstiftningen väntas medföra. Det torde emellertid ligga i
öppen dag att efterkrigsförhållandena rimligen icke kunna åstadkomma en
sådan förbättring av asocialitetsläget inom de yngre åldersgrupperna. Sanno -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

likt kan man räkna med, att antalet domstolsbehandlade barnavårdsfall kommer
att nedgå åtskilligt, men beträffande de övriga barnavårdsfallen kan
samma antagande icke göras. Tvärtom tyder allt på att med den intensifiering
av barnavårdsnämndernas arbete som pågår antalet fall, för vilka
skyddshemsvård anses nödvändig, allt framgent kommer att hålla sig på en
hög nivå. Med en större asocialitetsnedgång än med omkring 25 procent för de
nuvarande skyddshemsfallen eller från cirka 230 nyintagna yrkes- och jordb rukshemselever
per år till cirka 175 torde man icke kunna räkna. Vid sådant förhållande
skulle platsbehovet uppgå till cirka 350 och överskottsplatserna till
ett par tiotal.

Gjorda överväganden synas tala för att skyddshemsorganisationen för manliga
elever bör utbyggas med omkring 100 platser, medan anstaltsutrymmet
på allmänna uppfostringsanstalten för gossar kan nedbringas till 60 platser.

Socialstyrelsen behandlade härefter frågan, på vad sätt skyddshemsorganisationen
borde utbyggas för att kapaciteten skulle
räcka till ytterligare 100 platser för manliga elever i 15—18-årsåld
ern.

Styrelsen framhöll till att börja med, att av de erforderliga nya platserna
50 borde avses för vanliga yrkeshemsfall, 20 för jordbrukshemsfall och 30
för abnormhemsfall.

Den till synes enklaste lösningen för utvinnande av dessa platser vore — fortsatte
styrelsen — att bygga ett nytt yrkeshem samt att bygga ut j ordbrukshemmet
Margretelund med ytterligare 20 platser och Lövstahemmet för abnorma
med ytterligare 30 platser. Av många skäl måste emellertid en sådan lösning
förkastas. Styrelsen ansåge sig böra räkna med att antalet norrlandsfall komme
att så småningom öka men funne det icke lämpligt att i Norrland uppföra
ännu ett yrkeshem, då därmed de norrländska yrkeshemmens sammanlagda
kapacitet sannolikt skulle bli för stor. Margretelundshemmet kunde heller
icke lämpligen påbyggas ytterligare, dels emedan jordbruket där icke kunde
ge sysselsättning åt ännu ett tjugutal debila elever och annan utbildning svårligen
kunde anordnas i Margretelund samt dels emedan en anhopning av ett
50—60-tal debila elever vore synnerligen oförmånlig ur uppfostringssynpunkt.
Ej heller kunde man räkna med att ytterligare bygga ut Lövstahemmet
med en eller två paviljonger för abnormfall, då anstalten redan vore i största
laget.

Socialstyrelsen förordade i stället en lösning efter andra linjer. Styrelsens
förslag innebar, att skolhemsavdelningarna vid de nuvarande kombinerade
skol- och yrkeshemmen, nämligen Johannisberg, Yemyra, Skrubba,
Fagared och Råby, med tillhopa 125 skolhemsplatser skulle omändras till avdelningar
för äldre elever ävensom att de arrenderade skolhemmen Engesberg,
Åkerby och Östra Spång med tillhopa 70 platser skulle nedläggas. I
stället för skolhemsavdelningarna vid Johannisberg och Yemyra samt skolhemmet
Engesberg borde uppföras ett dubbelskolhem med 60 platser ungefär
i höjd med Örnsköldsvik. Folåsa och Gräskärrs skolhem borde utbyggas till
dubbelskolhem, varigenom erhölles tillhopa 55 nya platser. I stället för
Råby skolhemsavdelning och Östra Spängs skolhem borde i Skåne eller
Halland uppföras ett nytt dubbelskolhem med 60 platser. Skolhemseleverna.

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

vid Skrubba och Fagared borde överföras till Hammargården respektive
Gräskärr, medan Åkerbys nuvarande klientel ansågs kunna få plats vid Folåsa
och Hammargården. Beträffande sistnämnda skolhem och skolhemmet Gudmundsgården
ifrågasatte socialstyrelsen ingen ändring. Enligt socialstyrelsens
förslag skulle antalet skolhemsplatser med hänsyn till den minskning i
behovet av sådana platser, som kunde väntas inträda efter krigets slut, minskas
från nuvarande 345 till 325 med följande fördelning å de olika hemmen:

Nytt dubbelskolhem i Norrland ............... 60 platser

Hammargården .................................... 60 »

Folåsa ................................................ 60 »

Gudmundsgården ................................. 25 »

Gräskärr ............................................. 60 »

Nytt dubbelskolhem i Skåne eller Halland 60 »

Summa 325 platser

Genom att de kombinerade skol- och yrkeshemmens skolavdelningar nedlades
bleve — framhöll styrelsen vidare — vid Johannisberg, Vemyra,
Skrubba och Fagared frigjort ett utrymme, som kunde omdisponeras till på
vartdera stället omkring 15 platser för äldre elever. Vid Råby skulle ett
40-tal nya elever kunna mottagas. De nyutvunna platserna vid Johannisberg
och Vemyra borde beläggas med vanliga yrkeshemsfall. Vid Råby, som
formellt hade ställningen av kombinerat skol- och yrkeshem men i realiteten
tjänstgjorde som kombinerat skol- och jordbrukshem, borde den nuvarande
jordbruksavdelningen för 20 lätt debila elever kunna utökas med 10 platser,
varjämte en ny avdelning för 30 yrkeshemselever borde tillkomma. De behövliga
nya platserna för abnormhemsfall borde förläggas till Skrubba och
Fagared med 15 på varje ställe.

Styrelsen framhöll slutligen, att den av styrelsen skisserade utbyggnadsplanen
torde ställa sig väsentligt fördelaktigare ur ekonomisk synpunkt än
en direkt påbyggnad av skyddshemsorganisationen, framför allt genom att
vid planens uppgörande hänsyn även tagits till den nödvändiga ersättningsbyggnad
för eller ombyggnad av föråldrade skolhemsfastigheter, som under
alla förhållanden — även örn de små skolhemmen skulle bibehållas — måste
äga rum under de närmaste åren. Styrelsen framhöll emellertid, att mera
ingående överväganden borde göras i ämnet samt hemställde därför, att styrelsen
eller särskilda sakkunniga måtte erhålla i uppdrag att vidare utreda
frågan.

Skyddshemsinspektörens utredning.

Behovet av skyddshemsplatser.

Efter att inledningsvis ha lämnat en redogörelse för den nuvarande skyddshemsorganisationen
övergår skyddshemsinspektören till att behandla frågan
örn behovet av skyddshemsplatser. Skyddshemsinspektören lämnar därvid
till att börja med vissa statistiska uppgifter till belysande av elevbeläggningen
vid skyddshemmen samt efterfrågan på skyd ds lie insp latser.
Nämnda uppgifter, vilka avse samtliga statliga och icke statliga skydds Bihang

till riksdagens protokoll löda. 1 sami. Nr 266.

(lil 45 2

18

Kungl. May.ts proposition nr 266.

hem med undantag för Stockholms och Göteborgs skyddshem samt genom
under hand inhämtade upplysningar framförts till den 1 januari 1945, framgå
av följande tablåer.

Elevbeläggning den 1 januari åren 1938—1946.

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945 j

Elever av manligt kön.

Skolhem och skolhemsavdelningar
Yrkeshem och yrkeshemsavdel-

280

232

216

209

242

316

298

282

ningar........................

Jordbrukshem och jordbrukshems-

124

127

169

164

213

230

224

240

avdelningar....................

38

43

43

54

49

68

61

63

Ungdomshem....................

22

18

23

20

18

15

13

25

Hem för själsligt abnorma ......

76

93

99

60

66

69

54

89

Summa

540

513

550

507

588

698

650

699

Elever av kvinnligt kön.

Skolhem och skolhemsavdelningar
Hemskolor och hemskoleavdel-

118

77

77

35

36

37

36

36

ningar........................

Jordbrukshem och jordbrukshems-

163

147

150

184

171

176

161

168

avdelningar....................

16

16

16

44

50

47

65

67

Ungdomshem....................

26

30

36

38

41

42

41

39

Hem för själsligt abnorma ......

70

67

70

85

94

86

95

85

Summa

393

337

349

386

392

388

398

395

Platsantal oell beläggning den 1 Januari åren 1938—1946.

o

A r

Manliga elever

Kvinnliga elever

Ordinärt

platsantal

Beläggning

Ordinärt

platsantal

Beläggning

1938

871

540

426

393

1939

853

513

400

337

1940

827

550

408

349

1941

596

507

393

386

1942

596

588

393

392

1943

596

698

393

388

1944

633

650

393

398

1945

669

699

393

395

Platsantal oell beläggning den 1 januari 1946.

Manliga elever

Kvinnliga elever

Platsantal

Beläggning

Platsantal

Beläggning |

Skolhemselever....................

301

282

36

36

Yrkeshems- och hemskoleelever ....

217

240

169

168

Jordbrukshemselever ..............

50

63

61

67

Ungdomshemselever ..............

13

25

36

39

88

89

91

85

j Abnormhemselever................

Summa

669

699

393

395

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266. 19

Antal ansökningar hos skyddshemsinspektören om skyddshemsplatser.

Ål- ....................

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

Ansökningar..............

487

466

482

447

621

579

847

I anslutning till de sålunda lämnade uppgifterna anför skyddshemsinspektören,
att den kontinuerliga ökningen under senare år i barnavårdsnämndernas
efterfrågan på skyddshemsplatser medfört, att den tidigare rätt
goda platsreserven vid skyddshemmen förbytts i en svårbemästrad brist
på platser. En närmare undersökning utvisade, att trängseln örn platserna
varit särskilt framträdande beträffande skolhemseleverna av manligt
kön. Skyddshemsinspektören framhåller vidare, att den under de senare
åren rådande överbeläggningen vid skyddshemmen vållat stora svårigheter.
För barnavårdsnämnderna hade den betytt en ofta mycket långvarig väntan,
innan medgivna intagningar kunnat verkställas. För skyddshemmen hade
den medfört allvarlig olägenhet i uppfostringsarbetet, då den noggranna
elevdifferentiering, på vilken ali framgång i skyddshemsarbetet berodde,
försvårats eller omöjliggjorts. Uppfostringsresultaten hade därigenom också
under denna tid — utan någon skyddshemmens egen skuld — försämrats.

Skyddshemsinspektören övergår härefter till frågan örn det framtida
behovet av skyddshemsplatser samt anför härom huvudsakligen
följande:

Det är självfallet svårt att göra något uttalande örn det framtida behovet
av skyddshemsplatser. Många faktorer inverka härvidlag. Efter tidigare erfarenheter
att döma bör man kunna räkna med en nedgång i ungdomsasocialiteten
efter kriget. En relativ minskning av antalet vanartsfall kommer
emellertid att motverkas av en under de närmaste åren fortgående ökning av
antalet barn och ungdomar i de ålderskategorier, varom här är fråga. 1939
års lag örn villkorlig dom, som trädde i kraft den 1 januari 1944, och 1944
års lag örn åtalseftergift, som trädde i kraft den 1 juli 1944, vilka båda lagar
förutsätta att andra skyddsåtgärder och pedagogiska medel än straff- och
tvångsuppfostran komma till användning i betydligt större omfattning än
tidigare, ha medfört att ett stort antal ungdomar, som annars skulle ha dömts
till tvångsuppfostran, ungdomsfängelse eller tidsbestämt straff, i stället överlämnats
till barnavårdsnämnderna för skyddsuppfostran.

Betydelsefull blir även barnavårdsnämnders och domstolars inställning
till skyddshemsverksamheten. Ytterst beror denna inställning pä de uppfostringsresultat
som åstadkommas vid skyddshemmen, vilket i sin tur sammanhänger
med ej blott huru skyddshemmen skötas utan även huru väl staten
organiserar verksamheten. Knapphet på lärarkrafter och långt driven sparsamhet
beträffande eftervårdsanslag kommer att onödigtvis försämra uppfostringsresultaten
och medföra misstro från de förutnämnda organens
sida.

En viss betydelse för frågan om det framtida behovet av skyddshemsplatser
får även tillmätas den kommunala skyddshemsavgiften. Det kan nämligen
konstateras att denna verkar återhållande på många barnavårdsnämnder.
Tyvärr har det därvid ofta varit så att nämnden underlåtit vidtaga några som
helst åtgärder, antingen i avvaktan på att de judiciella organen så småningom

20

Kungl, ilaj.ts proposition nr 266.

skulle se sig tvungna att ingripa och bereda den vanartige ett för kommunen
kostnadsfritt omhändertagande på en kriminalvårdsanstalt eller också enbart
i förhoppningen att vanarten skulle »gå över» utan något ingripande. Det
behöver knappast framhållas, att en dylik inställning lett till förödande verkningar
för många ungdomar, som genom ett ingripande i tid skulle lia kunnat
räddas till ett socialt värdigt och nyttigt liv. Örn skyddshemsavgiften avskaffades,
vilket föreslagits av socialstyrelsen och även kommer att föreslås
av 1942 års skyddshemsutredning, finge man därför räkna med ett ökat
klientel.

Däremot behöver man icke befara onödiga skyddshemsintagningar, då
den centrala granskningen hos skyddshemsinspektören av alla ansökningar
förebygger att andra ungdomar än sådana för vilka skyddshemsvård är ofrånkomligen
behövlig bli intagna på skyddshem. Denna granskning har år efter
år blivit allt mera skärpt. Till förebyggande av att barnavårdsnämnderna
skola lida prestigeförlust genom att få avslag på sin ansökan örn skyddshemsplats
och därigenom beredas svårigheter vid fortsatta försök att tillrättaföra
den omhändertagne, ha framför allt nämnderna på landet uppmanats att
innan de fatta beslut begära skyddshemsinspektörens råd i fallet. Nämnas
kan, att för de flesta ungdomar, som numera omhändertagas på skyddshem,
ha dessförinnan andra åtgärder utan framgång prövats, såsom placering i
fosterhem, övervakning och arbetsanskaffning med inackordering.

Av senast antydda skäl synes därför en utveckling av fosterhemsvården
knappast kunna förväntas medföra det resultatet att platsbehovet skulle bli
mindre. Under inga förhållanden kan man räkna med att i större utsträckning
än nu få fosterhem för sådana vanartade ungdomar som slutat skolan. Är
svårigheten att få fosterhem för yngre vanartade barn stor, så är det närmast
ogörligt att skaffa fosterhem för äldre vanartade. Här torde man näppeligen
kunna åstadkomma större villighet genom förhöjda ersättningar. Det klientel
som frågan gäller är nämligen så pass svårartat att det fordras speciella
anordningar och speciellt utbildade pedagoger för att nå önskade resultat.
Beträffande de yngsta synes däremot möjligheterna större att genom förhöjda
ersättningar få bättre tillgång till kvalificerade fosterhem. Då fosterhemsvägen
måste anses som den fördelaktigaste, bör man därför beräkna
antalet skyddshemsplatser för skolbarn i knappaste laget.

Från 1942 års skyddshemsutredning väntas ett förslag som bland annat
går ut på att ett stort antal inackorderingshem, huvudsakligen avsedda för
villkorligt utskrivna skyddshemselever, upprättas landet över. Förslagets
realiserande kommer med all säkerhet att verka minskande på behovet av
skyddshemsplatser för ungdomar i åldern över 15 år, då skyddshemsstyrelserna
härigenom beredas möjlighet att tidigare än eljest placera ut elever för fortsatt
utbildning eller till arbetsanställning.

Såsom sammanfattning av det sålunda anförda framhåller skyddshemsinspektören,
att man lång tid framåt måste räkna med ett ganska stort behov
av skyddshemsplatser.

Svårare vore emellertid —• anför skyddshemsinspektören vidare — att
uppgöra en kalkyl örn platsbehovets storlek för olika kategorier
av omhändertagna. Även örn — med hänsyn till de förslag som väntades
från 1942 års skyddshemsutredning och under förutsättning att dessa förslag
realiserades — platsbehovet för skyddshemselever icke komme att bli fullt
så stort som strafflagberedningen och socialstyrelsen beräknat, syntes det
dock klart, att en ganska väsentlig ökning av antalet skyddshemsplatser för
elever över 15 år vore ofrånkomlig och att denna ökning av platsantalet borde

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ta sikte på såväl vanliga yrkeshemsfall som jordbrukshems- och abnormhemsfall.
Skyddshemsinspektören hade därför inriktat sin utredning på frågan,
hur ett platsbehov av antydd art lämpligen borde kunna tillgodoses.

Förslag till utbyggnad av skyddshemsorganisationen.

Allmänna synpunkter. Skyddshemsinspektören framhåller, att såväl
skol- som yrkesundervisningen vid skyddshemmen förbättrats i betydande
grad på grund av de beslut, som fattats vid 1936 års och följande riksdagar.
Även på elevförläggningar och personalbostäder hade stora summor nedlagts
för att göra dem mera lämpade för sitt ändamål. Då emellertid mångå av
skyddshemmen vid tiden för 1936 års reform varit i dåligt skick, hade den
byggnads- och moderniseringsverksamhet, som bedrivits, ej varit tillräcklig
för att överallt bringa skyddshemmen i nivå med vad som kunde betecknas
som en rimlig standard vid anstalter av denna art. Den största återhållsamhet
hade ju också under tiden från år 1939 måst iakttagas vid medelsanvisning
för ändamål varom här vore fråga, Då standarden vid de olika skyddshemmen
av antydda orsaker alltså kommit att bli mycket ojämn, borde hänsyn tagas
härtill vid varje reform, som ginge ut på att öka eller minska, platsantalet.
Örn sålunda antalet platser på yrkeshem behövde utökas med ett femtiotal
eller vad som motsvarade platsantalet på de nuvarande yrkeshemmen, kunde
det ej vara god ekonomi att tillskapa det erforderliga antalet platser t. ex.
genom uppförande av en nyanläggning, därest omdispositioner inom den nuvarande
anstalts ramen skulle kunna fylla syftemålet samtidigt med att man
uppnådde sådana förbättringar inom organisationen, vilka eljest framstode
som trängande nödvändiga.

Utbyggnad av Långanäs yrkes- och ungdomshem. Efter att
ha framhållit, att den verkställda utredningen givit vid handen, att skyddshemmen
Skrubba och Fagared, åtminstone för närvarande, ej borde förändra
sin karaktär av kombinerade skol- och yrkeshem, föreslår skyddshemsinspektören,
att Långanäs yrkes- och ungdomshem utbygges från nuvarande 25
platser till omkring 60 platser. Härigenom skulle erhållas 30 å 35 nya
platser för psykiskt abnorma och äldre svårskötta debila elever.

Skyddshemsinspektören anför härom inledningsvis följande:

Under år 1944 har tillströmningen av elever över 15 år varit mycket stark.
För att möta barnavårdsnämndernas efterfrågan på skyddshemsplatser ha
därför tillfälliga arrangemang vidtagits vid anstalterna, varigenom det också
blivit möjligt att praktiskt pröva olika utvägar att gruppera klientelet. Det
har därvid visat sig, att behovet av platser för det psykiskt belastade klientelet
över 17 år kunnat i rätt god utsträckning tillgodoses vid Långanäs yrkes- och
ungdomshem. Genom att anställa en trädgårdsmästare samt genom vissa
omdispositioner av elevrummen har det gått att under sommaren 1944 provisoriskt
överbelägga denna anstalt med 15 elever. I längden är detta emellertid
inte möjligt, då tillräckliga differentierings- och isoleringsanordningar
saknas.

De vid Långanäs gjorda erfarenheterna ha föranlett en undersökning örn
lämpligheten av att genom denna anstalts utbyggnad tillgodose en del av

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

platsbehovet för äldre elever. Långanäs skall såsom ungdomshem mottaga
elever, vilka omhändertagits i åldern 18—21 år. Detta klientel består i stor
utsträckning av vagabondnaturer och psykiskt belastade, vilka såsom anstaltsfall
äro rätt svårskötta. Frågan örn att skapa bättre anordningar för
detta klientels omhändertagande har därför många gånger varit på tal. Det
har därvid stått fullt klart, att den gamla och otidsenliga Långanäsanstalten
måste byggas örn eller ersättas av något annat. Det yrkeshemsklientel över
17 års ålder, som hänvisats till Långanäs, har också så gott som uteslutande
bestått av mer eller mindre psykiskt abnorma, besvärliga ynglingar, som
skulle ha verkat störande på ett vanligt yrkeshem. Den psykiatriske rådgivaren
vid Långanäs har vid olika tillfällen och särskilt under år 1944 framhållit
behovet av att anstalten bygges örn och får förstärkt personal.

Enligt skyddshemsinspektörens förslag skulle klientelet å Långanäs efter
utbyggnaden bestå, förutom av personer i åldern 18—21 år, som omhändertagits
för skyddshemsvård med stöd av 22 § d) barnavårdslagen, av ynglingar
i företrädesvis åldern över 17 år, vilka omhändertagits för skyddshemsvård
enligt 22 § c) barnavårdslagen samt på grund av sin sinnesbeskaffenhet eller
sitt indisciplinära uppträdande borde stå under särskild läkartillsyn, ehuruväl
de ej vore så psykiskt belastade, att de behövde omhändertagas på särskild
anstalt för psykiskt abnorma manliga skyddshemselever. Klientelet
på Långanäs bleve därigenom — anför skyddshemsinspektören ■— ganska
svårskött. Anstaltens anordningar måste också lämpas härefter. Enligt de
erfarenheter, som gjorts vid Lövstahemmet, borde för klientelet finnas dels
en vanlig avdelning, där intagning skedde och eleverna vistades så länge de
behövde stå under viss tillsyn, dels en öppen avdelning, där de finge så
stor frihet, som kunde ges på en anstalt, dels ock en sluten avdelning för
disciplinfallen och de psykiska vårdfallen.

För att åstadkomma denna differentiering på Långanäs föreslår skyddshemsinspektören
utförande av vissa byggnadsarbeten för eleverna.
Skyddshemsinspektören föreslår sålunda, att huvudbyggnaden, vari för närvarande
äro inrymda de båda elevavdelningarna samt bostäder för rektor, husmoder,
kokerska och två biträden m. m., ombygges till huvudförläggning för
42 elever, att den för närvarande för familjebostäder åt assistent, rättare och
ladugårdsförman disponerade s. k. röda stugan inredes till öppen avdelning
för 16 elever samt slutligen att nybyggnad uppföres för sluten avdelning med
plats för 9 elever. Hela antalet platser skulle alltså bliva 58 med undantag
för isoleringsavdelningens 9 platser. Då antalet elever upptagits till 60 hade
därvid räknats med att ständigt minst ett par komme att vara intagna på
isoleringsavdelningen. Övriga platser inom sistnämnda avdelning beräknades
för tillfällig vård av elever, vilkas vanliga bostad på anstalten ej kunde under
isoleringstiden tagas i anspråk för andra elever.

Ökningen av klientelet — fortsätter skyddshemsinspektören — nödvändiggjorde
vidare en utökning av verkstäderna. Då varje yrkeslärare kunde
undervisa 12 elever, behövde ny lärarkraft icke anställas örn blott de båda verkstadslokalerna,
som för närvarande rymde vardera 6—8 elever, bleve utbyggda.
Av de 20 nytillkomna eleverna skulle alltså 12 kunna undervisas av de yrkeslärare,
som redan funnes. De övriga åtta borde tills vidare, i avbidan på ytter -

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ligare erfarenheter, placeras ut i trädgård och lantbruk. Någon ny yrkesgren
skulle alltså icke behöva upptagas på Långanäs. I framtiden kunde det möjligen
visa sig nödvändigt att, liksom vid yrkeshemmen av motsvarande storlek,
införa ytterligare ett verkstadsyrke. Tillbyggnad borde ske av snickeriverkstaden,
varigenom skulle åstadkommas en utökning av maskinhallen och
tillkomma två skolsalar för den teoretiska undervisningen. Utvidgning av
mekaniska verkstaden kunde ske utan tillbyggnad genom omdisponering av
förrådslokalen. Vidare borde ett växthus uppföras.

Skyddshemsinspektören framhåller härefter, att den föreslagna utvidgningen
jämväl krävde viss personalförstärkning.

Den nuvarande personalen vid hemmet utgöres av en rektor (Eo23), en
assistent (A 19), två lärare i yrkesämne (A 12 och Eol2), en rättare (EolO),
en husmoder och biträdande lärarinna (A 6), en ladugårdsförman (Eo5), en
nattvakt (Eo5), en kokerska (V 1) och tre kvinnliga biträden (V d) ävensom
en trädgårdsmästare, vilken avlönas från jordbrukets inkomster men av socialstyrelsen
i dess framställning örn avlöningsanslag till de statliga skyddshemmen
för nästa budgetår föreslagits inordnad i det statliga lönesystemet med
placering i lönegraden Ex 10. „

Beträffande den genom utvidgningen erforderliga personalförstärkningen
anför skyddshemsinspektören:

Vid beräknande av den personalförstärkning, som kommer att erfordras
vid Långanäs, kan det vara lämpligt att göra en jämförelse med personalstyrkan
vid de till storleken något mindre yrkeshemmen. Vid vardera Sundbo
(55 platser), Forsane (55 platser) och Ljungaskog (51 platser) finnas anställda
en rektor, två assistenter, tre lärare i yrkesämne, en trädgårdsmästare, en
rättare, en ladugårdsförman, två nattvakter, en gårdskarl tillika chaufför, en
husmoder, en kokerska och fyra biträden. Förutom att platsantalet vid Långanäs
blir något större än vid yrkeshemmen, kommer ju Långanäs även att få
taga emot ett äldre och betydligt mera svårskött klientel. Utan vidare inses
därför att mindre personalstyrka än vid yrkeshemmen kan man inte räkna
med, dock med undantag för den tredje läraren i yrkesämne.

Det är således fullt tydligt, att ytterligare en assistent måste tillkomma,
vidare en nattvakt, en gårdskarl tillika chaufför och ett kvinnligt biträde. För
den slutna avdelningen, där ständig vakt måste vara anordnad, bör emellertid
därutöver anställas två skötare. Enligt skyddshemsstyrelsens uppfattning
böra tre skötare anställas. För att kunna få en rimlig arbetstid för skötarna
kan detta också så småningom visa sig nödvändigt, men i avbidan på erfarenheter
synes det försvarligt att tills vidare blott räkna med två skötartjänster.
Det bör, då personalstyrkan diskuteras, uppmärksammas att det vid Långanäs
blir tre avdelningar för vilka det ständigt måste finnas någon tjänsteman
tillgänglig, medan det vid yrkeshemmen finnes blott två elevförläggningar
att se till. Den öppna avdelningen omfattar nämligen så många elever, att det
ej kan vara tillrådligt att lämna dem helt utan tillsyn.

Med hänsyn till att fem av de vid statens skyddshem anställda extra ordinarie
rektorerna äro ordinarie innehavare av assistent- eller lärartjänst, varigenom
dessa tjänster ej kunna återbesättas med extra ordinarie innehavare,
synes det rimligt, att den nytillkomna assistenttjänsten vid Långanäs göres
ordinarie för att bereda en befordringsmöjlighet åt äldre icke ordinarie
assistenter. Skötare-, nattvakts- och gårdskarlsbefattningarna böra göras till
extra tjänster medan biträdesbefattningen placeras i lönegraden V d.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Långanäs’ utbyggnad bör vidare medföra, att rektorn flyttas upp i samma
lönegrad som chefstjänstemännen vid yrkeshemmen, eller till 25 lönegraden.

På grund av det ökade arbetet för den psykiatriske rådgivaren föreslås
slutligen ett fran 600 till 1 200 kronor förhöjt anslag till biträde av psykiatriskt
särskilt skolad läkare.

Skyddshemsinspektören föreslår vidare uppförande av ett antal
bostadshus för befattningshavare vid skyddshemmet. Härom yttrar
skyddshemsinspektören:

Genom att de bostäder som innehavas av rektor, assistent, rättare och ladugårdsförman
övergå till elevförläggning måste nya bostäder uppföras för
nämnda befattningshavare. Likaså måste bostadsutrymme beräknas för de redan
anställda befattningshavare, som sakna familjebostad och därför hyra in sig
hos andra, nämligen trädgårdsmästare och nattvakt. För de nytillkommande
befattningshavarna, nämligen en assistent, två skötare, en nattvakt och en
gårdskarl, måste likaledes bostäder iordningställas. Den kvinnliga personalen,
som nu består av en husmoder, en kokerska och tre biträden samt efter omändringen
skulle utökas med ytterligare ett biträde, kan ej i fortsättningen
beredas bostäder i huvudförläggningen. Det är också mindre lämpligt att den
kvinnliga personalen skall ha bostad i samma hus som dessa vuxna elever. På
grund härav måste man bereda nya bostäder även åt dessa befattningshavare.

Om man utginge från att alla manliga befattningshavare skulle ha familjebostäder
finge med hänsyn till tjänstemännens lönegradsplacering följande
bostäder uppföras, nämligen en rektorsbostad örn fyra rum och kök, två
assistentbostäder, vardera rymmande en lägenhet om tre rum och kök, samt
åtta bostäder för befattningshavare i 10 lönegraden eller lägre, vardera om
två rum och kök. Då man torde kunna räkna med att ett par manliga befattningshavare
komma att vara ungkarlar, föreslås blott, förutom rektors- och
assistentbostäderna, sex familjebostäder för befattningshavare i lägre löneställning.
För den kvinnliga personalens del föreslås att samtliga "bostäder
läggas i en särskild byggnad. Dock torde man här kunna räkna bort ett enkelrum,
då förmodligen något biträde kan få bostad i grannskapet. I anstaltens
huvudbyggnad böra finnas ett par extra rum för ogift personal.

Skyddshemsinspektören övergår härefter till frågan om kostnaderna
för den föreslagna utbyggnaden samt upplyser därvid, att arkitekten
Birger Jonson i samråd med skyddshemsinspektören och skyddshemmets
styrelse utfört ritningar och kostnadsberäkningar rörande de föreslagna byggnadsarbetena,
vilka handlingar såsom bilagor fogats till skyddshemsinspektörens
utredning. Byggnadskostnaderna och vissa utgifter för installationsarbeten
ha därvid beräknats på följande sätt:

Ombyggnad av huvudbyggnaden ................................................ 103 300

Ombyggnad av den s. k. röda stugan .......................................... 34 500

Sluten avdelning ........................................................................ 65 400

Tillbyggnad av snickeriverkstaden ............................................. 51700

Växthus ................................................................................. 49 800

Kektorsbostad ........................................................................... 47 500

Två assistentbostäder ............................................................... 61200

Tre personalbostadshus ............................................................... 140 100

Bostadshus för kvinnlig personal ................................................ 27 000

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Utvändiga ledningar inklusive pumphus och reningsanläggningar ... 53 300

Uthändiga ledningar för elektrisk kraft och belysning .................. 6 900

Vägar, planeringsarbeten saint schakt för utvändiga ledningar ...... 20 000

Arvoden, administration och oförutsett ....................................... 66 300

Summa kronor 727 000

För erforderliga inventarier har skyddshemsinspektören beräknat ett belopp
av omkring 39 000 kronor.

Förändring av Råby skol- och yrkeshem till enbart yrkesliem
m. m. Råby skol- och yrkeshem, som till största delen är beläget inom
Lunds stad, äges av stiftelsen Råby räddningsinstitut. Verksamheten vid
skyddshemmet är reglerad genom ett av Kungl. Majit den 9 april 1943 fastställt
avtal. Enligt avtalet skall verksamheten vid hemmet bedrivas enligt
typen kombinerat skol- och yrkeshem. I skolhemsavdelningen skola mottagas
30 och i yrkeshemsavdelningen 20 elever. Yrkeshemseleverna skola utbildas
i lantbruk och trädgårdsskötsel.

Skyddshemsinspektören framhåller, att den av socialstyrelsen föreslagna
förändringen av skyddshemmet till kombinerat yrkes- och jordbrukshem med
30 lätt debila elever sysselsatta i jordbruk och 30 andra elever i yrkeshemsåldern,
för vilka skulle anordnas lämplig utbildning i verkstadsyrken, väl
skulle låta sig göra men att den bleve ganska dyrbar. För eleverna i verkstadsyrkena
skulle sålunda tre yrkeslärare behöva anställas. Utom bostäder
för dem finge vidare nybyggas och utrustas verkstadslokaler.

Skyddshemsinspektören föreslår i stället, att hemmet förändras till
uteslutande yrkeshem, samt utgår därvid i första hand från ett samarbete
med Lunds stad beträffande yrkesutbildningen av
vissa av hemmets elever.

Rörande frågan om nämnda samarbete anför skyddshemsinspektören, att
han under de förhandlingar, som förts med ägaren till Råby, erhållit kännedom
örn att Lunds stad hyste planer på att bygga ut sina yrkesskolor. Med
anledning av de gynnsamma erfarenheter, som gjorts vid Johannisbergs skoloch
yrkeshem beträffande samarbete mellan skyddshemmet och Nederkalix
kommun om gemensam utbildning av elever från skyddshemmet och kommunen,
hade skyddshemsinspektören hos de kommunala myndigheterna i Lund
förfrågat sig om möjligheten att åstadkomma en sådan gemensam utbildning
även i Lund. Från stadens sida hade man ej velat reflektera på en samverkan
av det slag som etablerats i Nederkalix. Däremot hade man visat den största
förståelse och villighet att underhandla då frågan fördes över till att gälla
huruvida Råby skulle kunna få sända elever till yrkesutbildning i Lund. På
hemställan av skyddshemsinspektören hade socialstyrelsen i skrivelse den 31
oktober 1944 till drätselkammaren i Lund föreslagit upptagande av förhandlingar
örn beredande av undervisning i stadens yrkesskolor för ett 30-tal
elever från ett blivande Råby yrkeshem. Genom beslut den 18 december 1944
hade drätselkammaren förklarat sig vilja tillmötesgå socialstyrelsens förslag

26

Kungl. May.ts proposition nr 266.

örn upptagande av förhandlingar samt i princip anslutit sig till det föreslagna
samarbetet. Vid de preliminära förhandlingarna hade förutsatts, att staten för
Råbyeleverna skulle betala dels bidrag till kostnaderna för uppförande av en
ny verkstadsskolebyggnad, dels ock bidrag till de årliga kostnaderna med ett
belopp, som motsvarade Råbyelevernas relativa andel i yrkesskolans hela
elevkår. Genom en dylik anordning skulle eleverna vid Råby få flera yrkesgrenar
att välja på. Vidare vunnes den fördelen att eleverna vid avslutad
yrkesutbildning kunde erhålla ett betyg från en »riktig» yrkesskola; detta
betyg skulle de senare i livet kunna visa upp för vilken arbetsgivare som helst
utan att behöva lämna några förklaringar. När en elev numera villkorligt utskreves
från ett skyddshem, visste i regel hans första arbetsgivare, varifrån
han kom, och därför hade betyget från skyddshemmets yrkesskola ej så stor
betydelse. Men allteftersom tiden ginge, bleve det mera tryckande för den
skötsamme f. d. skyddshemseleven att visa upp detta betyg.

Skyddshemsinspektören framhåller vidare, att det framlagda förslaget örn
förändring av verksamheten vid Råby förutsatte vissa ändringar i avtalet
med stiftelsen Råby räddningsinstitut. Efter förhandlingar
mellan representanter för stiftelsen och skyddshemsinspektören hade upprättats
förslag till nytt avtal, avsett att gälla från och med den dag då Råby
kunde tågås i anspråk för det nya ändamålet. Den huvudsakliga ändringen i
förhållande till gällande avtal vore — förutom förändringen av hemmet från
skol- och yrkeshem till enbart yrkeshem — att platsantalet höjts från 50 till
60. Av de 60 eleverna beräknades 30 skola undervisas i Lunds stads yrkesskolor
i enlighet med härom mellan staden och staten träffat avtal, medan de
övriga skulle sysselsättas i jordbruk och trädgård eller med handräckningsoch
andra arbeten i avbidan på plats i någon av yrkesgrenarna. Vidare hade
stiftelsen påfordrat höjning av byggnadsvärdet med summan av de utgifter,
som stiftelsen ådroge sig för nödig ombyggnad på grund av det nya avtalet.

Skyddshemsinspektören framhåller slutligen, att, därest förslaget örn samarbete
med Lunds stad i fråga örn yrkesutbildningen icke kunde realiseras,
man finge återgå till det tidigare förslaget örn uppförande av verkstadslokaler
vid Råby och anställande av personal för yrkesutbildningen.

Inlösen och utbyggnad av Östra Spängs skolhem. I anslutning
till förslaget örn förändring av Råby skol- och yrkeshem till enbart yrkeshem
föreslår skyddshemsinspektören härefter inlösen av Östra Spängs skolhem
samt utbyggnad av hemmet från nuvarande 25 platser till dubbelskolhem
av Hammargårdens typ med 60 platser. Genom denna utbyggnad skulle ersättning
erhållas för den genom Råbys omändring till yrkeshem nedlagda
skolhemsavdelningen.

Beträffande frågan örn inlösen av skyddshemmet, vilket är beläget
i Örkelljunga socken av Kristianstads län samt äges av Malmö stad och
arrenderas av staten, anför skyddshemsinspektören till att börja med följande:

Egendomen är uppdelad i ett flertal fastigheter, nämligen Östra Spång 47,
vari ingår lägenheten Östra Spång 418, Östra Spång 415, Västra Spång 442,
Åsljunga 924, 925, 926, 927 och Östra Ringarp 1228.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

27

Taxeringsvärdet för jordbruksfastigheten i dess helhet är 21 500 kronor,
varav skogsmark 1 400 kronor; skogsvärdet är 2 500 kronor. Det sammanlagda
taxeringsvärdet är alltså 24 000 kronor. I skattefria längden är dessutom upptaget
värdet för skolbyggnader till ett belopp av 8 500 kronor.

Enligt fastighetstaxeringslängden har Östra Spång såsom jordbruksfastighet
följande arealfördelning, nämligen 13 hektar åker, 1,5 hektar tomt och
trädgård, 1 hektar slåtteräng, 1,5 hektar naturlig äng, 22 hektar skogsmark
och 5,6 hektar övrig mark eller sammanlagt 44,6 hektar, d. v. s. omkring 89
tunnland.

Förmåner till fastigheten äro jakt och fiske. Servitut av betydelse belasta
icke fastigheten. Lägenheterna Åsljunga 924, 925, 926 och 927 utgöras till största
delen av mossar och kärr och äro att anse som torvmosse. En del av mossmarken
är emellertid humaniserad så att bränntorv även kan brytas.

Enligt en av länsarkitekten Manne Carlman på skyddshemsinspektörens
uppdrag den 20 september 1944 företagen värdering av Östra Spång skulle
köpvärdet för egendomen såsom jordbruksfastighet uppgå till högst 30 000
kronor. Skulle vid försäljning cirka 10 hektar utan ersättning ställas till
köparens förfogande, bleve restvärdet 23 000 kronor. Saluvärdet för anstaltsbyggnaderna
har värderingsmannen uppgivit till cirka 35 000 kronor. De
levande och döda inventarierna för jordbruksdriften ha vid det ursprungliga
arrendeavtalets avslutande uppskattats till respektive 3 850 och 2 240 kronor.

Skyddshemsinspektören erinrar härefter örn att enligt det vid 1936 års
skyddshemsreform fastställda förfarandet vid inlösen av skyddshem för anstaltsbyggnaderna
skulle utgå ersättning med hälften av det sammanlagda
belopp, som vederbörande huvudman haft att utgiva för skyddshemmets inrättande,
beräknat i analogi med vad som i kungörelsen den 7 juli 1921 (nr
371) angående statsbidrag för uppförande eller inrättande av i lagen örn fattigvården
den 14 juni 1918 (nr 422) avsedda arbetshem förutsatts för utgivande
av sådant statsbidrag. För ett tomtområde örn 8—10 hektar samt för anstaltens
inventarier skulle ersättning ej utgå. För jordbruket med åbyggnader
samt levande och döda inventarier skulle däremot utgå full ersättning.

Efter förhandlingar med Malmö stads drätselkammare hade — fortsätter
skyddshemsinspektören —■ enighet uppnåtts örn en lösensumma av tillhopa
48 090 kronor. För anstaltsbyggnaderna, som uppskattats till 38 000 kronor,
hade därvid beräknats halva värdet eller 19 000 kronor. För ett tomtområde
örn 10 hektar samt för anstaltsinventarierna hade icke beräknats någon ersättning,
medan för jordbruket beräknats ett belopp av 23 000 kronor samt
för levande och döda jordbruksinventarier tillhopa 6 090 kronor. Sedan
drätselkammaren hos stadsfullmäktige hemställt att få till staten på angivna
villkor avyttra Östra Spängs skolhem, hade stadsfullmäktige den 24
november 1944 lämnat det begärda medgivandet.

Skyddshemsinspektören upplyser vidare, att han mottagit erbjudande om
en markgåva från Örkelljunga kommun till staten. Skyddshemsinspektören
anför härom:

Örkelljunga kommun har ansett det vara av ekonomiskt intresse för kommunen
att Östra Spängs skolhem kvarstannar och bygges ut till dubbelhem.
Kommunen har därför till ett pris av 30 000 kronor inköpt en till skolhemmet
gränsande fastighet, Östra Spång 43, om cirka 2,9 hektar, som kommunen er -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

bjudit sig att som gåva överlämna till Kungl. Majit och kronan under förbehåll
att dubbelskolhem uppföres.

I det preliminära avtal, som den 24 september 1944 upprättades härom
mellan skyddshemsinspektören och representanter för kommunen, har bestämts,
att kommunen skall äga skyldighet att på anfordran avlägsna de å
fastigheten uppförda, värdelösa byggnaderna. Skulle staten upphöra med
sin till Örkelljunga förlagda skolhemsverksamhet eller till mer än hälften
nedbringa densamma, har kommunen förbehållit sig rätt att få sina utgifter
vid fastighetsförvärvet ersatta med 30 000 kronor, dock att detta belopp skall
minskas med 1 000 kronor för varje helt år, som staten drivit skolhemsverksamhet
av dubbelhemstyp i Örkelljunga.

Sistnämnda förbehåll är ur statsverkets synpunkt av föga betydelse då
man svårligen kan tänka sig, att statsverket — därest östra Spång utbyggdes
till dubbelhem — skulle upphöra med verksamheten innan 30 år förflutit.

Vid sammanträde den 10 oktober 1944 ha Örkelljunga kommunalfullmäktige
enhälligt beslutat godkänna det preliminärt ingångna avtalet.

Skyddshemsinspektören gör härefter vissa uttalanden rörande frågan örn
dubbelskolhemmens lämplighet. Skyddshemsinspektören erinrar därvid
om den diskussion beträffande frågan örn skolhemmens storlek, som fördes
i samband med 1936 års skyddshemsreform (jfr propositionen nr 219/1936),
ävensom örn de uttalanden härom, som gjordes i samband med den av 1943
års riksdag beslutade utbyggnaden av Hammargården till dubbelskolhem (jfr
propositionen nr 281/1943 och riksdagens skrivelse nr 397/1943). För egen del
anför skyddshemsinspektören:

Beträffande fördelarna ur undervisningssynpunkt lia de hittills vid Hammargården
gjorda erfarenheterna, som dock avse en kort tidrymd, styrkt den
tidigare uttalade uppfattningen, att genom dubbelhemsanordningen en
väsentlig fördel ur undervisningssynpunkt skapas.

De farhågor, som tidigare uttalats, att hemkaraktären skulle äventyras,
synas föga bärande, under förutsättning att dubbelhemmen anordnas på sätt,
som förekommit vid Hammargården, d. v. s. med två från varandra helt skilda
elevförläggningar med var sin husmoder och arbetsledare samt en särskild
avdelningsföreståndare med speciell uppgift att sköta den ena förläggningen,
medan rektor själv tar ansvaret för den andra.

Ur personalsynpunkt framstå dubbelhemmen som avgjort bättre. Vid
enkelhemmen är det mycket svårt att ordna en rimlig arbetstid för personalen,
särskilt i de ledande befattningarna. Husmodern kan sålunda icke
utan olägenhet avlägsna sig från hemmet. Personalsammansättningen bygger
egentligen på den förutsättningen, att samtliga befattningshavare, och främst
de kvinnliga, alltid skola vara friska. På ett dubbelhem går det smidigare
att vid sjukdomsfall och tillfälliga ledigheter ordna arbetsbyten och vikariat,
vilket är en stor fördel icke minst med hänsyn till eleverna.

Beträffande avstånden till hemorten gälla för en utbyggnad vid Östra
Spång ej några betänkligheter av den art som framfördes beträffande Hammargården.
För närvarande äro eleverna från de sydligare landskapen fördelade
på Båby och Östra Spång, vilka ju ligga ganska nära varandra. Eli
överflyttning till östra Spång av Båby skolhemsavdelning skulle sålunda i
allt fall ej förlänga avståndet till hemorten för eleverna.

En jämförelse mellan kostnaderna för två skolhem enligt enkelhemstypen
och ett skolhem enligt dubbelhemstypen visar vidare att besparingen i senare
fallet uppgår till betydande belopp. Beträffande själva anläggningskostnaden
är det svårt att siffermässigt göra en uppskattning, eftersom mycket

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

beror på vilken byggnadsmark, som användes. Då Hammargården byggdes
ut beräknades emellertid besparingen till över 200 000 kronor. Driftkostnaderna
bli också betydligt mindre, både på personalkontot och omkostnadskontot.
Personalbesparingen vid en jämförelse mellan två enkelhem med
Åkerbys personaluppsättning och ett dubbelhem med Hammargårdens personalorganisation
kan sålunda beräknas på följande sätt: en rektorstjänst uppflyttas
två lönegrader, en rektorstjänst bortfaller, en lärartjänst utbytes mot
en tjänst som avdelningsföreståndare, en lärartjänst bortfaller, en lärartjänst
utbytes mot en tjänst som biträdande lärarinna, en kokersketjänst
bortfaller. Besparingen på omkostnadskontot angavs av socialstyrelsen, då
Hammargårdsbygget var aktuellt, till omkring 4 000 kronor per år.

I fråga örn den erforderliga personalen vid det föreslagna dubbelskolhemmet
Östra Spång anför skyddshemsinspektören följande:

För närvarande finnas vid Östra Spång anställda en rektor (Eo 23), en
folkskollärare (Eo 19), en arbetsledare (EolO), en husmoder och biträdande
lärarinna (Eo6), en kokerska (V 1) och två biträden (Y d). Dessutom avlönas
av jordbrukets medel en rättare med avlöning motsvarande Ex 10. I
sina petita för budgetåret 1945/46 har socialstyrelsen begärt att från och med
den 1 juli 1945 få anställa ytterligare en folkskollärare i Ex 19. Till skrivbiträde
har anvisats ett anslag av 600 kronor, för en psykiatrisk rådgivare ett
anslag å 400 kronor och för verkställande ledamoten i skyddshemsstyrelsen
400 kronor.

Vid Hammargården finnes följande personal, nämligen en rektor (Eo25),
en avdelningsföreståndare, tillika lärare (Eo 20), en folkskollärare (Eo 19), en
biträdande lärarinna (All), två arbetsledare (A 10 och Ex 10), två husmödrar
(Eo6), en kokerska (V 1) och fyra biträden (Y d). Dessutom har till skrivbiträde
anvisats 600 kronor, till psykiatrisk rådgivare 400 kronor och till
verkställande ledamot i skyddshemsstyrelsen 600 kronor.

Vid dubbelskolhemmet östra Spång bör personalstyrkan bringas i nivå
med Hammargårdens. Likaså bör arvodet till verkställande ledamoten höjas
till motsvarande belopp. Det synes även nödvändigt att justera anslagen till
skrivhjälp och till psykiatrisk rådgivning så att de kunna utgå med samma
belopp som vid de till storleken i avseende å elevantalet jämförliga yrkesh
emmen.

Skyddshemsinspektören framhåller i detta sammanhang, att det av
Örebro läns landsting till och med utgången av år 1946 förhyrda Åkerby skolhem
vore i så dåligt skick, att det icke utan mycket dryga kostnader kunde
begagnas i fortsättningen, samt att socialstyrelsen förklarat, att hemmet ej
kunde användas längre än till dess att det nu gällande kontraktet utlöpt.
Härigenom skulle personalen på Åkerby kunna överflyttas till Östra Spång
samtidigt med att detta bleve färdigbyggt och statsverket sålunda icke behöva
vidkännas kostnader för personalökning. Tvärtom komme i stället en
utbyggnad av Östra Spång enligt dubbelhemsmodellen att medföra en personalbesparing,
allt under förutsättning att elevantalet vid skolhemnjen för
pojkar komme att minskas i den utsträckning varmed tidigare räknats. Då
emellertid utbyggnaden av östra Spång icke syntes kunna slutföras så tidigt,
att do nya skolhemsavdelningarna kunde tagas i bruk före den 1 juli 1946,
syntes frågan om personalbehovet kunna anstå till 1946 års riksdag.

Vad beträffar de genom utvidgningen behövliga byggnadsarbetena
upplyser skyddshemsinspektören, att arkitekten Birger Jonson i

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

samråd med skyddshemsinspektören och skyddshemmets styrelse undersökt
befintliga byggnader och övervägt de olika möjligheter, som erbjöde sig för
en utbyggnad, samt härefter överlämnat förslag härtill. Detta förslag, vilket
såsom bilaga fogats vid skyddshemsinspektörens utredning, innebure följande:

Den nuvarande elevförläggningen ändras till skolbyggnad. Två nya elevförläggningar
uppföras, den ena i närheten av Hjälmsjön på den mark, som
Örkelljunga kommun överlåtit, den andra på en mindre ås omkring 700 meter
därifrån. I närheten av skolan uppföres gymnastiklokal. Rektor får bostad
ungefär mitt emellan de båda förläggningarna. De båda lärarna få familjebostäder
i närheten av var sin förläggning. Till vardera förläggningen anslutes
bostad för arbetsledare, husmor och två biträden. Biträdande lärarinnan
samt kokerska och övrig kökspersonal få bostadsrum i den s. k. annexbyggnaden.
Nuvarande arbetsledarebostaden övertages av rättaren. Växthus
och nya ekonomibyggnader för lantbruket uppföras, ekonomibyggnaderna enligt
av domänstyrelsens jordbruksbyrå upprättade förslag. De gamla fallfärdiga
och oändamålsenliga husen (rektorsbostaden, kontoret, rättarbostaden
och lantbruksbyggnaderna) rivas.

Kostnaderna för de föreslagna byggnadsarbetena och för vissa installationsarbeten
ha av arkitekten Jonson beräknats på följande sätt:

Två elevhem ............................................................... kronor 579 800

Ombyggnad av huvudbyggnaden .................................... » 59 500

Gymnastikhus ............................................................... » 95 000

Rektorsbostad ............................................................... » 47 500

Två lärarbostäder ......................................................... » 61200

Tillbyggnad och reparation av bostadshus för befattningshavare
..................................................................... » 12 000

Reparation av bostadshus för kvinnlig personal ............... » 2 000

Ekonomibyggnader för jordbruket ................................. » 51700

Växthus ..................................................................... » 20 000

Utvändiga ledningar inklusive brunnar, pumphus och reningsanläggningar
...................................................... » 63 600

Utvändiga ledningar för elektrisk kraft och belysning ......... » 6 500

Schakt och sprängning för utvändiga ledningar ............... » 22 000

Vägar och planeringsarbeten .......................................... » 23 000

Arvoden, administration och oförutsett ........................... » 104 200

Summa kronor 1 148 000

För erforderliga inventarier har vidare skyddshemsinspektören beräknat
ett belopp av omkring 46 000 kronor.

Yttrandena över skyddshemsinspektörens utredning.

Socialstyrelsen anför:

Socialstyrelsen hyser den uppfattningen, att de framlagda förslagen äro
väl avpassade till nuvarande behov av att utvidga skyddshemsorganisationen.
Samtidigt som behövliga nya platser utvinnas, sker en förbättring av en del
äldre anstalter, som ändå ofrånkomligen förr eller senare måste verkställas.
Den reella utgiften för utvidgningen av organisationen är i själva verket

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 31

ganska låg, då en betydande del av kostnaderna hänför sig till åtgärder, som
under alla förhållanden måste vidtagas, oavsett örn utbyggnad sker.

Beträffande Långanäs vill styrelsen dock betona, att personalen tilltagits
i knappaste laget och att det kan bli nödvändigt att ganska snart förstärka
den med ytterligare en lärare i yrkesämne samt en skötare för den slutna avdelningen.

Förslaget örn samarbete med Lunds stad beträffande Råbyelevernas yrkesutbildning
vill styrelsen beteckna som ett betydelsefullt steg i humanitär
riktning. Mycket tilltalande äro också de rimliga ekonomiska villkor, som
uppställts för samarbetet.

Beträffande östra Spång finner styrelsen villkoren för statsinlösen fördelaktiga
för statsverket. Såsom styrelsen i tidigare sammanhang uttalat,
då frågan örn utbyggnaden av Hammargårdens skolhem handlades, äro fördelarna
med skolhem av dubbelhemstyp större än nackdelarna, varför
styrelsen anser alla skäl tala för en fortsättning på den inslagna vägen.

Yad beträffar de av skyddshemsinspektören föreslagna nya tjänsterna vid
Långanäs hemställer styrelsen, att dessa måtte beviljas från och med budgetåret
1945/46. I likhet med skyddshemsinspektören och på av denne anförda
skäl anser styrelsen, att den nya assistenttjänsten bör göras ordinarie. För
de övriga föreslagna tjänsterna räknar styrelsen i överensstämmelse med
skyddshemsinspektörens förslag med att extra befattningshavare anställas,
utom för det kvinnliga biträdet, vars avlöning borde beräknas efter löneplan
Y.

Statskontoret förklarar sig icke ha något att erinra mot en utbyggnad av
skyddshemmen enligt de av skyddshemsinspektören uppdragna riktlinjerna.
Ämbetsverket framhåller emellertid, att innan slutlig ställning toges till
förslaget att låta eleverna å Råbyanstalten deltaga i yrkesutbildning, som
anordnades av Lunds stad, en beräkning borde verkställas rörande kostnaderna
för det alternativa förslaget att utvidga den inom anstalten bedrivna
yrkesundervisningen, vilket också syntes ha förutsatts av skyddshemsinspektören.

Byggnadsstyrelsen har beträffande de föreslagna byggnadsarbetena vid
Långanäs yrkes- och ungdomshem icke haft annat att erinra än att huvudbyggnaden
uppvisade mindre tillfredsställande utrymningsmöjligheter samt
att huvudbyggnaden och tillbyggnaden av snickeriverkstaden vore utförda i
trä. Då de ifrågasatta om- och tillbyggnadsarbetena vore av sådan omfattning,
att de vore att hänföra till nybyggnad, skulle enligt 53 a § byggnadsstadgan
dessa utföras av brandsäkert material, varför i förevarande fall
dispens erfordrades.

Vad beträffar Östra Spängs skolhem har byggnadsstyrelsen visserligen
funnit uppförandet av två elevhem motiverat men ifrågasatt, huruvida särskilda
köksanläggningar jämte därför erforderlig personal skulle behövas för vardera
anläggningen. Styrelsen framhåller vidare, att trapporna i båda elevhemmen
borde vara avstängda från korridorerna, att sovrummen vore väl små med
lågt sittande fönster samt att luftvolymen 10,7 kubikmeter per person syntes
förhållandevis knapp.

Styrelsen upplyser slutligen, att byggnadskostnaderna motsvarade för
Långanäs 15 000 kronor per elev och för östra Spång 19 100 kronor för elev.

32

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

De nya lagarna om villkorlig dom och örn eftergift av åtal mot vissa underåriga,
vilka trätt i kraft den 1 januari respektive den 1 juli 1944, förutsätta,
att i fråga örn unga lagöverträdare åtgärder genom barnavårdsnämnds försorg
i stor utsträckning skola träda i stället för ådömande av straff eller
anställande av åtal. Intagning å skyddshem utgör en av de åtgärder enligt
barnavårdslagen, som för sådant fall kunna ifrågakomma. Särskilt kan denna
åtgärd beräknas komma till användning i fråga örn sådana ungdomar, som
eljest skulle ha ådömts tvångsuppfostran, och det är därför att förutse att uppfostran
på skyddshem skall komma till ökad användning och tvångsuppfostringsfallen
nedgå. Då emellertid, såsom framgår av vad socialstyrelsen
och skyddshemsinspektören anfört, redan före ikraftträdandet av förenämnda
båda lagar en betydande platsbrist förelåg å skyddshemmen, finnes
icke möjlighet att inom ramen av den nuvarande skyddshemsorganisationen
mottaga den ökade tillströmning av elever i åldern över 15 år, som föranledes
av den nya lagstiftningen.

Det av skyddshemsinspektören nu framlagda förslaget till utbyggnad av
skyddshemsorganisationen innebär, att skyddshemsvården skulle tillföras omkring
70 nya platser för manliga elever, varav 40 för vanliga yrkeshemsfall och
omkring 30 för psykiskt belastade äldre elever. Det finnes enligt min mening
ej anledning antaga annat än att den sålunda föreslagna ökningen av platsantalet
å skyddshemmen kommer att visa sig för framtiden nödvändig. Väl
kunna förhoppningar hysas, att den nuvarande starka ungdomsbrottsligheten
efter inträdandet av mera normala förhållanden kan visa nedåtgående tendens
och att ett genomförande av de förslag, vilka nyligen framlagts av 1942 års
skyddshemsutredning, skall möjliggöra tidigare utskrivning av skyddshemseleverna
och därigenom fördelaktigt inverka på behovet av skyddshemsplatser.
De i den av skyddshemsinspektören gjorda utredningen redovisade
faktorer, som beräknas medföra ökad efterfrågan på skyddshemsplatser, torde
emellertid komma att göra sig så starkt gällande att det nu aktuella förslaget
—• i betraktande av den redan rådande trängseln i fråga örn skyddshemsplatser
— måste betecknas såsom försiktigt hållet. Med hänsyn till att så pass lång
tid åtgår för realiserande av väckta utbyggnadsförslag kan det för övrigt
icke vara försvarligt att vänta med vidtagandet av varje åtgärd ända till dess
situationen blivit helt ohållbar.

För att utvinna de omkring 70 nya platserna föreslår skyddshemsinspektören
utbyggnad av Långanäs yrkes- och ungdomshem samt ombildning av
Råby skol- och yrkeshem till uteslutande yrkeshem. Vidare föreslås för erhållande
av ersättning för de genom Råbyhemmets omändring förlorade skolhemsplatserna,
att Östra Spängs skolhem utbygges till dubbelskolhem samt
att hemmet i samband härmed inlöses av staten.

Lad först beträffar Långanäs yrkes- och ungdomshem framgår av
vad skyddshemsinspektören anfört, att hemmet för närvarande icke erbjuder
tillfredsställande anordningar för omhändertagande av det klientel, som hänvisas
till hemmet. Genom ett utförande av den av skyddshemsinspektören nu
föreslagna utbyggnaden av hemmet skulle erhållas dels ytterligare mellan

33

Kungl. Maj-.ts proposition nr 266.

30 och 35 nya platser för psykiskt belastade äldre manliga elever, dels ock
möjligheter till differentierad vård av det relativt svårskötta klientel, för
vilket anstalten är avsedd. Då ett realiserande av skyddshemsinspektörens
förslag alltså skulle medföra ett på grund av den nya lagstiftningen örn villkorlig
dom och örn åtalseftergift nödvändigt tillskott av nya platser för den
kategori av elever det här gäller samt en förbättring av den gamla och otidsenliga
Långanäsanstalten tydligen förr eller senare ändock måste verkställas,
anser jag mig böra tillstyrka den av skyddshemsinspektören föreslagna utbyggnaden
av anstalten.

Vad beträffar de för anstaltens utbyggnad erforderliga byggnadsarbetena
synes i stort sett intet vara att erinra mot vad av skyddshemsinspektören föreslagits.
Jag förutsätter dock, att vid förslagets vidare utarbetande iakttages
vad byggnadsstyrelsen i denna del anfört. Ej heller de beräknade kostnaderna
för byggnadsarbetena och för anskaffandet av erforderliga inventarier föranleda
någon erinran från min sida. Jag uppskattar alltså i likhet med skyddshemsinspektören
dessa kostnader till (727 000 + 39 000) 766 000 kronor.

Då man knappast synes kunna räkna med att Långanäsanstalten skall
kunna tagas i bruk i utvidgat skick redan under nästa budgetår, synes det
icke erforderligt att redan nu taga ställning till frågan örn de ändringar med
avseende å anstaltens personalorganisation, som komma att erfordras på
grund av anstaltens utbyggnad. Jag förordar därför, att med detta spörsmål
får anstå och att frågan härom upptages i samband med prövningen av anslagsbehovet
för de statliga skyddshemmen för budgetåret 1946/47. Genom
den befattning med byggnadsarbetenas planerande, som den ledande personalen
på skyddshemmet kan beräknas komma att få taga, kan det möjligen
visa sig ogörligt för densamma att medhinna det ordinarie arbetet, därest
icke personalförstärkning i någon form kan erhållas. Därest riksdagen ej
har något att däremot erinra, torde därför rätten för Kungl. Majit att överskrida
den i avlöningsstaten för statens skyddshem upptagna, förslagsvis anvisade
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal få avse
jämväl det fall att av nu nämnd anledning personalförstärkning vid Långanäsanstalten
kan visa sig oundgängligen nödvändig under någon del av nästa
budgetår.

Det av skyddshemsinspektören framlagda förslaget beträffande Råby
skol- och yrke shem innebär, att hemmet skulle förändras till enbart
yrkeshem samt att i samband härmed antalet platser vid hemmet skulle utökas
från 50 till 60. Genom dessa åtgärder skulle skyddshemsorganisationen
tillföras ytterligare 40 platser för yrkeshemselever. Härvid har förutsatts, att
30 av de 60 eleverna skulle undervisas i Lunds stads yrkesskolor i enlighet
med därom mellan staden och staten träffat särskilt avtal. Då emellertid för
handlingarna med Lunds stad om de ekonomiska villkoren för ett sådant sam
arbete ännu icke äro slutförda, synes någon slutlig ställning nu icke kunna
tagas till frågan örn förändringen av verksamheten vid Råby. Jag vill emel
lertid redan nu uttala, att det enligt min mening skulle vara av stort värde,
örn ett samarbete enligt de skisserade riktlinjerna kunde komma till stånd,

Bihang till riksdagen:! protokoll 1916. ] sami. Nr 266.

un in ;j

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

och att ett positivt resultat av de fortsatta förhandlingarna alltså bör eftersträvas.
Skulle emellertid en sådan lösning icke stå att vinna, torde för utvinnande
av det erforderliga antalet nya yrkeshemsplatser det alternativet i
stället få väljas att yrkesutbildningen anordnas inom Eåbyanstalten. Definitivt
förslag i denna fråga är avsett att föreläggas nästa års riksdag. På
vilketdera av nu angivna sätt yrkesutbildningen än blir anordnad måste
emellertid på annat håll inom skyddshemsorganisationen ersättning utvinnas
för de 30 skolhemsplatser, som bortfalla genom nedläggandet av skolhemsavdelningen
vid Eåby. I detta syfte föreslår skyddshemsinspektören, att det
för närvarande från Malmö stad arrenderade Östra Spängs skolhem
inlöses av staten och utbygges från nuvarande 25 platser till dubbelskolhem
med 60 platser. Då skolhemseleverna måste vara bortförda från Eåby vid
den tidpunkt, då nämnda anstalt skall ombyggas till enbart yrkeshem, måste
den föreslagna utbyggnaden av Östra Spängs skolhem då vara realiserad.
Frågan örn utbyggnaden av Östra Spängs skolhem, som sålunda bör i tiden
komma före ombyggnaden av Eåbyanstalten, bör därför redan nu upptagas
till behandling i syfte att byggnadsarbetena skola komma till utförande under
nästa budgetår.

Yad först angår frågan örn inlösen av östra Spängs skolhem har, såsom
framgår av vad skyddshemsinspektören anfört, vid förda förhandlingar enighet
uppnåtts örn en lösensumma för hemmet av tillhopa 48 090 kronor. Mot
detta belopp, som beräknats i enlighet med de principer för inlösen av skyddshem,
som fastställdes vid den av 1936 års riksdag beslutade skyddshemsreformen,
synes från statens synpunkt intet vara att erinra. Jag vill därför
tillstyrka, att inlösen av hemmet må ske för den överenskomna köpeskillingen.

Jag vill vidare förorda, att staten mottager det av Örkelljunga kommun
såsom gåva erbjudna, intill skyddshemmet gränsande markområdet. Såsom
skyddshemsinspektören framhållit torde det förbehåll, som av kommunen
fästs vid gåvan, komma att visa sig sakna betydelse ur statsverkets synpunkt.

Yad härefter beträffar frågan örn utbyggnaden av skolhemmet till dubbelhem
med 60 platser uttalades visserligen i samband med den av 1943 års riksdag
beslutade utvidgningen av Hammargårdens skolhem till ett dylikt dubbelhem
vissa farhågor, att hemkaraktären skulle gå förlorad vid ett skolhem med
så stort platsantal som 60. Såsom av skyddshemsinspektören framhållits
synas emellertid riskerna härför vara föga framträdande, därest dubbelhemmen
anordnas på sätt som skett vid Hammargården och nu föreslagits vid
östra Spång, nämligen med två från varandra helt skilda elevförläggningar
med var sin husmoder och arbetsledare samt rektor såsom föreståndare för
den ena förläggningen och en särskild avdelningsföreståndare med ansvar folden
andra. Då vidare dubbelskolhemmen ur undervisnings- och personalsynpunkt
framstå såsom överlägsna enkelskolhemmen samt dessutom dubbel
hemstypen ur kostnadssynpunkt erbjuder betydande fördelar, synas knappast
några betänkligheter böra möta mot en utbyggnad av Östra Spång på sätt
skyddshemsinspektören nu föreslagit. Jag anser mig därför böra tillstyrka
den föreslagna utbyggnaden av hemmet till dubbelskolhem.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

35

I fråga om de föreslagna byggnadsarbetena vid hemmet har jag intet annat
att erinra, än att jag förutsätter, att vid byggnadsplanens vidare utarbetande
iakttages vad byggnadsstyrelsen anfört angående trapporna i de båda elevhemmen
samt att en undersökning verkställes rörande möjligheterna att vidtaga
någon utökning av elevernas sovrum. Köksanläggningen bör göras
gemensam för de båda elevförläggningarna men med hänsyn till att avståndet
mellan de båda förläggningarna uppgår till ej mindre än omkring 700 meter
synes försiktigheten bjuda att utrymme reserveras för eventuellt senare anordnande
av en andra köksanläggning. De upprättade kostnadsberäkningarna
för byggnadsarbetena och för erforderlig inventarieanskaffning synas mig
kunna godtagas. Jag beräknar alltså i likhet med skyddshemsinspektören
kostnaderna härför till sammanlagt (1 148 000 + 46 000) 1 194 000 kronor.

Då man synes kunna utgå från att Östra Spång icke kan komma att tagas
i bruk i utbyggt skick före den 1 juli 1946, är det icke erforderligt att nu taga
ståndpunkt till frågan örn det blivande personalbehovet vid hemmet. Ifrågavarande
spörsmål torde få behandlas i samband med prövningen av behovet
av anslagsmedel för statens skyddshem för budgetåret 1946/47.

Jag förutsätter, att i samband med nybyggnad eller modernisering av personalbostäder
vid skyddshemmen verkställas de justeringar av bostadsersättningarna,
som betingas av förbättringar i standarden.

Enligt vad jag i det föregående anfört skulle för utbyggnaden av Långanäs
yrkes- och ungdomshem erfordras ett belopp av 766 000 kronor, medan kostnaderna
för inlösen och utbyggnad av Östra Spängs skolhem beräknats till
48 090 respektive 1 194 000 kronor. De sammanlagda engångsutgifterna för
den av mig förordade utbyggnaden av skyddshemsorganisationen uppgå alltså
till (766 000 + 48 090 + 1 194 000) 2 008 090 kronor, vilket belopp torde
anvisas för nästa budgetår under anslaget till statens skyddshem: byggnadsarbeten
m. m.

UPPFÖRANDE AV PERSONALBOSTADSHUS VID VEMYRA SKOL- OCH
YRKESHEM. UPPFÖRANDE AV PERSONALBOSTADSHUS VID
FORSANE YRKESHEM.

I anledning av förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 281 till 1944 års
riksdag angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförde riksdagen
(skrivelse nr 453) å allmän beredskapsstat II för nämnda budgetår
bland annat till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem ett anslag av
343 200 kronor. Av nämnda anslag avsågs ett belopp av 45 000 kronor för
bestridande av kostnaderna för uppförande av ett personalbostadshus vid
Vemyra skol- och yrkeshem samt ett belopp av 43 000 kronor för uppförande
av en liknande byggnad vid Forsane yrkeshem. Beträffande den närmare
motiveringen för berörda byggnadsarbeten får jag hänvisa till de redogörelser,
som lämnats i nämnda proposition s. 80—82.

Med hänsyn till de för dispositionen av anslag å allmän beredskapsstat II
gällande förutsättningarna har intetdera av ifrågavarande byggnadsarbeten

Departementschefen■ -

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

kunnat påbörjas och så beräknas ej heller kunna ske under återstoden av
innevarande budgetår.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstyrelsen framhållit, att bostadsfrågan
för de befattningshavare vid Yemyra och Forsane, för vilka nämnda
bostadshus vore avsedda, borde lösas på snabbaste sätt. Styrelsen anför, att
det för skyddshemsverksamhetens del vore synnerligen värdefullt, att många
befattningshavarfamiljer funnes å anstalterna samt att i övrigt ömmande skäl
talade för att de ifrågavarande befattningshavarna nu finge sina familjebostäder.
Styrelsen föreslår på grund härav, att de båda byggnadsföretagen
överföras till riksstaten för nästa budgetår.

Statskontoret har i avgivet utlåtande över styrelsens framställning icke
ansett sig kunna biträda densamma.

Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfort örn angelägenheten av att de
båda personalbostadshusen vid skyddshemmen Vemyra och Forsane snarast
möjligt bringas till utförande vill jag tillstyrka, att för byggnadsföretagen
äskas medel å riksstaten för nästa budgetår. Jag förordar alltså, att för utförande
av ifrågavarande två bostadshus för nästa budgetår under anslaget
till statens skyddshem: byggnadsarbeten m. m. upptages ett belopp av (45 000
+ 43 000) 88 000 kronor.

VISSA UNDERHÅLLS- OCH KOMPLETTERINGS ARBETEN M. M.

VID SUNDBO YRKESHEM.

I skrivelse den 8 september 1944 har socialstyrelsen gjort framställning
om anvisande av medel till vissa underhålls- och kompletteringsarbeten samt
hygieniska anordningar vid Sundbo yrkeshem. Styrelsen har därvid anfört
följande:

Vid Sundbo yrkeshem finnas två elevförläggningar, Herrgården och Nygården,
uppförda respektive 1932 och 1939. Herrgården, som får betecknas
såsom anstaltens huvudbyggnad, är illa planerad och underhaltigt utförd.
Sedan staten övertagit Sundbo yrkeshem, har vid den jämlikt 10 § 22)
stadgan för skyddshemmen varje år genom länsarkitekten utförda besiktningen
av byggnaderna förslag framställts örn genomgripande ändrings- och
reparationsarbeten företrädesvis i fråga örn de hygieniska anordningarna. Då
kostnaderna härför emellertid beräknades bliva rätt stora, ha dessa arbeten
dock i huvudsak uppskjutits till lämpligare tidpunkt.

Vid den under år 1944 företagna byggnadsbesiktningen hade skyddshemsstyrelsen
tillkallat arkitekten Birger Jonson, som vanligen av socialstyrelsen
anlitas för arkitektuppdrag inom skyddshemsvården. Besiktningen gav vid
handen, att för reparations- och ändringsarbeten i Herrgården skulle krävas
33 500 kronor, för komplettering av vatten- och sanitetsutrustning i samma
byggnad 5 400 kronor, för grusning av vägar och gårdsplaner 5 000 kronor, för
anordnande av en dräneringsbrunn i Nygården 1 800 kronor, för tillbyggnad
av toalettavdelningen till en tvättstugebyggnad 1 000 kronor, för reparationsarbeten
i snickeriverkstaden 400 kronor samt för arvoden, administrationsoch
oförutsedda utgifter 3 300 kronor, eller totalt ett belopp av 50 400 kronor.

Då socialstyrelsen icke kan anse det försvarligt att längre uppskjuta de
underhålls- och kompletteringsarbeten samt hygieniska anordningar, som

Kungl. Majlis proposition nr 266. 37

sålunda föreslagits utförda vid yrkeshemmet, får styrelsen föreslå, att medel
härför äskas vid 1945 års riksdag.

I ett vid socialstyrelsens framställning fogat yttrande har byggnads styrelsen
förklarat sig icke ha något att erinra mot förslaget eller de därför beräknade
kostnaderna, 50 400 kronor.

I likhet med socialstyrelsen anser jag, att de nödvändiga underhålls- och
kompletteringsarbetena vid Sundbo yrkeshem icke längre böra uppskjutas.
Jag vill därför tillstyrka, att de nu må komma till utförande. Mot de beräknade
kostnaderna för arbetena synes intet vara att erinra. Jag förordar alltså,
att för nästa budgetår för ändamålet under anslaget till statens skyddshem:
byggnadsarbeten in. m. beräknas ett belopp av 50 400 kronor.

SAMMANFATTNING- OCH HEMSTÄLLAN.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle för nästa budgetår
under anslaget till statens skyddshem: byggnadsarbeten m. m. beräknas medel
för följande ändamål:

Utbyggnad av skyddshemsorganisationen ........................ kronor 2 008 090

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra skol- och

yrkeshem ............................................................... » 45 000

Uppförande av personalbostadshus vid Forsane yrkeshem » 43 000

Vissa underhålls- och kompletteringsarbeten m. m. vid

Sundbo yrkeshem ......................................... »_50 400

Summa kronor 2 146 490

Det sammanlagda medelsbehovet för nu föreslagna byggnadsarbeten m. m.
vid de statliga skyddshemmen skulle alltså utgöra 2 146 490 kronor eller i
avrundat belopp 2 150 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens skyddshem: Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av kronor 2 150 000.

4:o) Bidrag till driften av icke statliga skyddshem, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgiftor

1943/44 .............................. 1 000 000 1 000 311

1944/45 .............................. 1000 000

1945/46 (förslag) ............... 1000 000

Icke-statlig skyddshemsverksamhet bedrives för närvarande dels av städerna
Stockholm och Göteborg, som själva omhänderha vården av huvudparten
av sina skyddshemselever, dels ock av ett flertal enskilda sammanslutningar
och stiftelser. Verksamheten är närmare reglerad genom en rad

Departementschefen.

38

Kungl. Marits proposition nr 266.

avtal, varav en del fastställts av Kungl. Majit den 9 april respektive den 8
juli 1943, medan andra avtal av äldre datum blivit föremål för vissa av Kungl.
Majit den 9 april 1943 fastställda ändringar. Avtalen med städerna Stockholm
och Göteborg, vilka ursprungligen gällde till och med den 31 december
1944, ha genom av Kungl. Majit den 26 maj 1944 fastställda tilläggsavtal förlängts
att gälla till och med den 30 juni 1945 på oförändrade villkor.

En redogörelse för de från och med den 1 januari 1943 tillämpade grunderna
för statsbidrag till de icke statliga skyddshemmen återfinnes i 1943
års statsverksproposition (V s. 110 ff.), till vilken redogörelse jag tillåter
mig hänvisa.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstyrelsen gjort framställning
rörande medelsbehovet för nästa budgetår och därvid utgått från gällande
avtal.

Kostnaderna för fasta platsbidrag uppskattar styrelsen till 626 600
kronor. Därvid har räknats med sammanlagt 638 platser, varav 237 vid
skyddshem tillhörande städerna Stockholm eller Göteborg samt 401 vid
skyddshem tillhörande sammanslutningar eller stiftelser.

Med hänsyn till efterfrågan på skyddshemsplatser beräknar styrelsen i
likhet med löpande budgetår ersättningarna för överbeläggning till
35 000 kronor.

Kostnaderna för rörligt tillägg å de fasta platsbidragen och ersättningarna
för överbeläggning uppskattar styrelsen efter oförändrat
procenttal, 30 procent, till 198 480 kronor.

Utgifterna för det särskilda elevbidrag av 300 kronor för elev,
som utgår vid skyddshemmet Bistaborg samt det beklädnadsbidrag,
som jämväl utgår vid nämnda skyddshem, beräknar styrelsen till
sammanlagt 14 400 kronor.

För extra årliga bidrag till skyddshemmen Mossebo, Skrubba
och Johannelund har sammanlagt beräknats ett belopp av (1 200 + 11 500
+ 6 500) 19 200 kronor.

Till ersättning för anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt
skolad läkare beräknas 8 300 kronor, medan för ersättningar
för utackorderade eller villkorligt utskrivna elever upptagits
ett belopp av 20 000 kronor.

Bidragen till underhåll av byggnader uppskattas till sammanlagt
110 260 kronor.

Medelsbehovet har alltså av socialstyrelsen beräknats till (626 600 + 35 000
+ 198 480 + 14 400 + 19 200 + 8 300 +''20 000 + 110 260) 1 032 240 kronor

eller i avrundat tal 1 035 000 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlåtande ansett anslaget i likhet med vad som
skett för innevarande budgetår kunna upptagas med ett till 1 000 000 kronor
avrundat belopp.

Vidare torde jag få anmäla, att stadsfullmäktige i Stockholm och Göteborg
i skrivelser den 15 november och den 7 december 1943 uppsagt de för

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 39

städerna till och med den 31 december 1944 gällande avtalen rörande den
av dem bedrivna skyddshemsverksamheten.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 18 februari 1944 åt skyddshemsinspektören
Torsten Eriksson och byråchefen i finansdepartementet
Henrik Klackenberg att upptaga förhandlingar med städerna örn nya avtal
beträffande städernas skyddshemsverksamhet efter utgången av år 1944.

Sedan Eriksson och Klackenberg efter förhandlingar med representanter
för städerna med skrivelse den 26 januari 1944 överlämnat förslag till tillläggsavtal,
avseende förlängning av gällande avtal på oförändrade grunder
till och med den 30 juni 1945, samt dessa förslag godkänts av stadsfullmäktige
i Stockholm och Göteborg, fastställdes — såsom förut nämnts — tillläggsavtalen
av Kungl. Majit den 26 maj 1944.

Efter fortsatta förhandlingar med städernas representanter ha Eriksson
och Klackenberg härefter med skrivelse den 3 mars 1945 överlämnat förslag
till avtal med städerna, avseende tiden 1 juli 1945—30 juni 1950, samt därvid
anfört följande:

\id förhandlingarna beträffande frågan örn nya avtal för tiden efter första
halvåret 1945 framfördes anspråk från städernas sida på betydande överflyttningar
av deras skyddshemskostnader på staten, därvid jämväl ifrågasattes,
att staten helt skulle övertaga verksamheten. Efter relativt segslitna förhandlingar
har enighet nu uppnåtts om förslag till avtal för nästa femårsperiod,
vilka förslag tillstyrkts av såväl städernas representanter som oss.

Avtalsförslagen innebära en förlängning av nu gällande avtal på oförändrade
villkor i avseende å de löpande kostnaderna för verksamheten, dock att
för Göteborgs stads skyddshem å Fagared ansetts kunna insynas ett ökat
platsantal, nämligen två platser på yrkeshemsavdelningen och fyra platser
på skolhemsavdelningen. Den enda mera betydelsefulla förändring, som avtalsförslagen
innehålla, är ett fastställande av principen, att staten skall
lämna städerna bidrag till erforderliga ny-, till- och ombyggnader av skyddshemmen,
vilka prövas lämpliga även med hänsyn till landets skyddshemsorganisation
i övrigt. Bidragen förutsättas därvid skola utgå med den procentsats,
som Kungl. Majit och riksdagen i varje särskilt fall besluta. I samband
med att principen om statliga byggnadsbidrag godtagits har i avtalsförslagen
intagits en klausul, åsyftande att skapa garantier för att de bidrag,
som enligt avtalen utgå till byggnadsunderhåll, skola under avtalsperioden i
dess helhet disponeras till erforderliga reparations- och underhållsarbeten.

I avgivet utlåtande över avtalsförslagen har socialstyrelsen anfört huvudsakligen
följande:

Styrelsen har intet att invända mot att platsantalet vid Fagared höjes
från 62 till 68. Klausulen örn bidragen till underhåll av byggnaderna — vilken
innebär, att socialstyrelsen, om de till underhåll av städernas skyddshemsbyggnader
lämnade bidragen icke under avtalstiden helt disponeras för sitt
ändamål, skall äga påfordra att de användas för av styrelsen angivna reparations-
och underhållsarbeten — finner styrelsen mycket lämplig såsom
garanti för att underhållet ej eftersättes. Ej heller vill styrelsen resa någon
invändning mot principen, att statsbidrag skall utgå till ny-, till- och ombyggnader.
Skall städernas intresse för denna verksamhet kunna i tillbörlig
grad stimuleras, synes det ofrånkomligt, att staten beviljar dylika bidra»
Att dessa bidrag ej fixerats till ett visst procentuellt angivet belopp, betyder

Departements chefen.

40 Kungl. Majda proposition nr 266.

enligt styrelsens uppfattning mindre, då varje byggnadsföretag ändå skall
granskas i samma ordning, som gäller för statliga skyddshemsbyggen.

Socialstyrelsen vill därför tillstyrka, att nya avtal slutas med städerna
Stockholm och Göteborg på de vid förhandlingarna uppnådda villkoren. Förslaget
innebär, att det av socialstyrelsen för budgetåret 1945/46 beräknade
beloppet till fasta platsbidrag till driften av icke-statliga skyddshem får
ökas med 5 400 kronor, medan det rörliga tillägget å platsbidragen får okas
med 1 620 kronor.

De framlagda förslagen till nya avtal med städerna Stockholm och Göteborg
beträffande städernas skyddshemsverksamhet föranleda ingen erinran
från min sida. Jag tillstyrker därför, att nya avtal slutas med städerna på
de vid förhandlingarna överenskomna villkoren.

Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag
är detta givetvis icke möjligt att exakt beräkna. Med hänsyn härtill och till
belastningssiffran för det senaste budgetåret förordar jag, att anslaget i likhet
med vad som skett för innevarande budgetår upptages med ett till 1 000 000
kronor avrundat belopp.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 1 000 000.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda under punkterna l:o)—4:o) med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Majit Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Hammar.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.