Kungl. May.ts proposition nr 263.

1

Nr 263.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående ämbetsbyggnad
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
luft/artsstyrelsen; given Stockholms slott den 6 april
1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Bornö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

I ämbetshuset Hantverkargatan 29 disponeras lokaler av bland andra vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, rikets allmänna kartverk samt
skolöverstyrelsen.

Bihang till riksdagens protokoll lf)45. 1 sami. Nr 263.

713 45

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 263.

I skrivelse elen 7 februari 1944 hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
om en skyndsam utredning rörande uppförande av en ny ämbetsbyggnad för
styrelsens räkning samt anförde därvid bland annat, att styrelsen på grund
av den fortgående ökningen av styrelsens personal gång efter annan varit nödsakad
att hos byggnadsstyrelsen göra framställning örn ökade lokalutrymmen.
Redan 1936 hade lokalbehovet tilltagit så, att de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
disponerade lokalerna i ämbetshuset Hantverkargatan 29 icke längre
varit tillräckliga. I början av år 1944 förfogade styrelsen utanför ämbetshuset
sammanlagt över 16 våningar belägna i 7 olika fastigheter och omfattande 128
rum, 14 kök och 15 andra större utrymmen.

Enligt styrelsens mening vore det nödvändigt, att styrelsens lokalfråga inom
en snar framtid bragtes till en tillfredsställande lösning. Detta kunde knappast
ske på annat sätt än att för styrelsens räkning uppfördes en helt ny
byggnad, som vore tillräckligt stor för att tillgodose icke blott nuvarande utan
även kommande lokalbehov.

Efter remiss avgav byggnadsstyrelsen den 3 mars 1944 yttrande över vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens framställning.

Byggnadsstyrelsen framhöll, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokalförhållanden
måste anses synnerligen otillfredsställande och att styrelsen ansåge
åtgärder inom en snar framtid nödvändiga för att bereda väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
nya, enhetliga lokaler. Byggnadsstyrelsen anförde i anslutning
härtill, att jämväl dess egna lokaler vore otillfredsställande och att, därest
en omorganisation av rikets allmänna kartverk komme till stånd, detta ämbetsverk
komme att behöva disponera så stora utrymmen, att såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
som byggnadsstyrelsens lokaler inom ämbetshuset Hantverkargatan
29 måste tagas i anspråk för kartverkets behov. Med hänsyn härtill
ansåge byggnadsstyrelsen, att den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärda utredningen borde omfatta jämväl beredandet av lokaler åt byggnadsstyrelsen.

Genom beslut den 17 mars 1944 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att skyndsamt verkställa utredning rörande beredande av nya lokaler för vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

I skrivelse den 8 mars 1945 har byggnadsstyrelsen redovisat utredningsresultatet
samt därvid till en början anmält, att styrelsen under utredningens
gång funnit sig föranlåten att frångå sin tidigare uttalade uppfattning i
så måtto, att styrelsen numera ifrågasatte, om det icke vore lämpligare att,
därest kartverket skulle omorganiseras, en nybyggnad uppfördes åt detta
ämbetsverk, som syntes erfordra lokaler med andra och bättre ljusförhållanden
än som kunde erhållas inom ämbetshuset Hantverkargatan 29 och även i
övrigt hade behov av lokaler av speciell karaktär. Under sådana förhållanden
skulle byggnadsstyrelsen kunna kvarbliva i huset vid Hantverkargatan och
där erhålla behövligt ökat utrymme i de lokaler, som komme att frigöras vid
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avflyttning. Med anledning härav hade
styrelsen begränsat utredningen att allenast avse nybyggnad för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 263.

Utredningen hade, fortsätter byggnadsstyrelsen, givit vid handen, att behovet
av nya och utökade lokaler för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måste
betecknas såsom mycket trängande. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen disponerade
vid tidpunkten för utredningen 81 rum i ämbetshuset vid Hantverkargatan
29, medan för olika avdelningar förhyrdes 132 rum med 13 kök för en
sammanlagd årshyra av 93 700 kronor. De förhyrda lokalerna vore följande:

Arshyra

kronor

Hantverkargatan 8—Parmmätargatan 7 50 rum+ 6 kök för............ 32 900

» 21 10 » +1 » » ............ 6 800

» 26 27 » +2 » » 21500

» 33 16 » +1 » » ............ 10 000

Kungsholmstorg 16 16 » +2 » » ............ 10 500

Kungsholms hamnplan 3 5 » +1 » » ............ 6 000

Kungsbroplan 2 8 » ........................ 6 000

132 rum+ 13 kök för.......... 93 700

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokaler vore således för närvarande utspridda
i icke mindre än åtta olika fastigheter. Att detta måste högst menligt
inverka på arbetet inom ämbetsverket läge i öppen dag. Samlade lokaler
av den storleksordning, varom här vore fråga, kunde ej beredas på annat
sätt än genom nybyggnad.

Efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade byggnadsstyrelsen
funnit sig böra såsom förläggningsplats för den avsedda nybyggnaden föreslå
viss mark inom Mariebergsområdet mellan Rålambsvägen och Silviebergsvägen.
Tomten, vars läge närmare framgår av en till byggnadsstyrelsens skrivelse
fogad situationsplan, disponeras för närvarande av försvarets fabriksstyrelse.
Från fabriksstyrelsens sida hade förklarats, att hinder icke mötte att
taga området i anspråk för ifrågavarande ändamål.

Byggnadsstyrelsen meddelar vidare, att djurgårdskommissionen och Stockholms
stad, som under hand hörts angående den föreslagna tomten, ej haft
något att erinra mot att området foges i anspråk för allmän byggnad av detta
slag. Därvid hade emellertid framhållits, att viss ändring av gällande stadsplan
vore önskvärd samt att visst markbyte med staden syntes vara erforderligt.

Beträffande erforderligt utrymme inom nybyggnaden har byggnadsstyrelsen
samrått med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som framhållit, att man
måste förutse såväl ökad omfattning av arbetet inom dess nuvarande ämbetsområde
som ock att nya arbetsuppgifter kunde komma att tillföras ämbetsverket,
varför ett visst reservutrymme borde beräknas. Ett sådant reservutrymme
kunde icke lämpligen beredas enbart genom en mindre ökning av
rumsdjupet och dubblering av arbetsbord enligt kolonnsystem, då härigenom
vunna arbetsplatser icke bleve tillfredsställande för det inom styrelsen förekommande
arbetet. Vidare har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,
att detta arbete vore av sådan art, att åt de särskilda rummen icke finge givas
alltför ringa storlek.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2(j3.

De sålunda framförda synpunkterna kade synts byggnadsstyrelsen beaktansvärda,
i all synnerhet som ingen svårighet skulle möta att finna
användning för ett reservutrymme, som under en viss tid kunde disponeras
för annan än väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkning.

På uppdrag av byggnadsstyrelsen har arkitekten Kjell Ödeen utarbetat
förslagsritningar till nybyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Styrelsen meddelar, att utredningsarbetet, såsom redan antytts, givit vid handen,
hurusom en mindre jämkning i nu fastställda gatulinjer utmed Silviebergsvägen,
ehuru icke direkt nödvändig, vore till fördel för planläggningen
av den föreslagna nybyggnaden. Erforderlig medverkan från djurgårdskommissionen
och Stockholms stad för genomförande av erforderlig jämkning av
stadsplanen hade ställts i utsikt.

Byggnaden är enligt förslaget förlagd å ett kilformat område i stadsplanen,
som begränsas av Bålambsvägen, Silviebergsvägen och Lagerlöfsgatan.
Den mot Västerbron vända, smala delen av området tjänstgör liksom en
trafikdelare samt är i stadsplanen betecknad såsom parkmark. Denna del,
som omfattar cirka 3 200 kvadratmeter, är enligt det år 1939 träffade avtalet
mellan djurgårdskommissionen och Stockholms stad överlämnad till staden.
Då, som byggnadsförslaget utvisar, cirka 2 200 kvadratmeter av nämnda del
skulle behöva tagas i anspråk för byggnadens uppförande, har byggnadsstyrelsen
föreslagit ett byte med staden av motsvarande markyta på annat ställe.
Från stadens sida har man enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat förklarat
sig villig till ett sådant byte antingen i samband med byggnadens uppförande
eller i samband med de förhandlingar rörande markbyte mellan kronan och
staden, som den av Kungl. Majit tillsatta 1945 års markkommission numera
upptagit.

Beträffande byggnadens planering och disposition har byggnadsstyrelsen
anfört följande.

Den planerade byggnaden är tänkt förlagd utmed Bålambsvägen i fonden av
den över Bålambshovsparken gående delen av Västerbron med huvudentré från
den i stadsplanen utlagda öppna platsen. Erforderliga ämbetslokaler hava
sammanförts till ett byggnadskomplex, som utformats med en sluten fasad
mot Bålambsvägen och med två mot söder öppna gårdsbildningar. Tjänsterummen
hava grupperats å ömse sidor om en mittkorridor, i likhet med vad
brukligt är vid byggnader av ifrågavarande slag. De olika huskropparna äro
förskjutna i sidled i förhållande till varandra i syfte att giva byggnadskomplexet
en mera måttfull skala, än vad en i obruten linje sammanhängande
fasad skulle göra. Den föreslagna förskjutningen har också medfört, att vissa
fördelar vunnits beträffande ljusförhållandena i korridorerna.

Avsikten är att giva byggnaden en för ämbetsbyggnader av detta slag normal
standard. Den har planerats så, att förskjutningar mellan olika avdelningar
med hänsyn till eventuella framtida önskemål lätt kunna ske.

Av samma skäl har icke allt reservutrymme sammanförts till en enhet,
utan i viss utsträckning hava i förslaget inlagts mindre reservutrymmen i övergången
mellan olika avdelningar.

Med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inflyttning i en nybyggnad frigöras
det ovan angivna utrymme inom ämbetshuset Hantverkargatan 29, som
nu disponeras av nämnda styrelse, jämte de för dess räkning förhyrda loka -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

lema. Det frigjorda utrymmet inom ämbetshuset torde bland annat böra användas
för att bereda byggnadsstyrelsen ökat utrymme. I första hand bör
styrelsens värmetekniska avdelning, vilken för närvarande är inrymd i förhyrda
lokaler örn 7 rum och 1 kök inom fastigheten Hantverkargatan 21, sammanföras
med ämbetsverket i övrigt. Vidare torde böra avvecklas den huvudsakligen
för byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå gjorda förhyrningen i den till
ämbetshuset gränsande fastigheten Kungsholmstorg 12 örn 25 rum jämte 1 kök.
Ytterligare ett antal rum torde emellertid vid tidpunkten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
avflyttning vara erforderliga i ämbetshuset för byggnadsstyrelsens
behov samt i någon utsträckning även för skolöverstyrelsen. Av
det utrymme, som skulle bliva disponibelt sedan nämnda lokalbehov skäligen
tillgodosetts, torde lämpligen 30 å 35 rum böra tagas i anspråk för överstyrelsen
för yrkesutbildning, för vars räkning nu på två olika ställen i staden
25 rum mot en årshyra av 20 500 kronor förhyras. Överstyrelsen disponerar
dessutom 4 rum i ämbetshuset, och har vid olika tillfällen gjort framställning
örn ytterligare lokaler, som dock icke kunnat anskaffas. Därjämte torde vissa
praktiska skäl nied hänsyn till samarbetet med byggnadsstyrelsen tala för att
djurgårdskonnnissionen, för vilken för närvarande i fastigheten Blasieholmstorg
11 förhyras 9 rum för 4 800 kronor, även förlädes till ämbetshuset, därest
plats där kunde beredas.

De lokaler, som nu förhyras för förenämnda myndigheters räkning, skulle,
om de av byggnadsstyrelsen föreslagna åtgärderna vidtoges, ställas till den
allmänna bostadsmarknadens förfogande.

Byggnadsstyrelsen har beräknat de totala kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
nybyggnad till 3 600 000 kronor. Härav har byggnadsstyrelsen
funnit 2 400 000 kronor erforderliga under nästa budgetår.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte dels föreslå 1945 års
riksdag att till uppförande av en byggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 2 400 000 kronor, dels och
uppdraga åt byggnadsstyrelsen att med Stockholms stad träffa avtal under
förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande rörande för byggnadsföretagets
genomförande erforderligt markbyte m. m.

I en inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 13 mars 1945 upprättad
promemoria meddelas beträffande styrelsens lokalförhållanden, att dess tjiinstelokaler
nu vore utnyttjade så långt möjligt vore. Flertalet av de större
rum, som ursprungligen funnits i de av styrelsen inom ämbetshuset disponerade
lokalerna, hade uppdelats i mindre rum, varjämte vissa till korridorerna
hörande utrymmen avskilts till tjänsterum. Även i tvenne förutvarande badrum,
vartdera med en golvyta av 3 kvadratmeter, hade styrelsen nödgats placera
personal. Styrelsens sessionssal och överrevisorernas rum hade ävenledes
måst tagas i anspråk såsom tjänsterum. En väginspektör och en förste
byråsekreterare, vilka anställts hösten 1944, saknade fortfarande egna tjänsterum
och hade provisoriskt fått flyttas mellan rum, som i samband med tjänstledigheter
och dylikt tillfälligt vore disponibla.

Beträffande lokalförhållandenas inverkan på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
arbetsresultat framhålles följande.

T åtskilliga fall har personal måst placeras ihop i samma tjänsterum i en
utsträckning, som är till uppenbart men för arbetsresultatet.

Departements

chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

Även den omständigheten att personalen är uppdelad på en mängd olika
tjänstelokaler medför betydande olägenheter för styrelsen. Såsom förhållandena
nu äro har det icke ens lyckats i alla fall sammanföra, personal tillhörande
samma byrå inom gemensamma lokaler. Såsom exempel kan nämnas att järnvägs-
och luftfartsbyrån är uppdelad på fyra olika fastigheter. Lokalsplittringen
lägger stora hinder i vägen för den personliga kontakten och samarbetet
de olika tjänstemännen emellan och vållar en hel del tidsspillan. Vidare
försvåras verkschefens överblick och ledning av styrelsens verksamhet. Slutligen
må i detta sammanhang nämnas den kostnadsökning, som uppstår därigenom
att ytterligare vaktmästarpersonal måste anställas för de utanför ämbetshuset
belägna tjänstelokalerna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — däri inbegripet den avdelning av
dess järnvägs- och luftfartsbyrå, som enligt mitt tidigare i dag framlagda
förslag skulle den 1 juli 1945 utbrytas och omorganiseras till en särskild
luftfartsstyrelse — disponerar för närvarande tjänstelokaler dels i ämbetshuset
Hantverkargatan 29 i Stockholm, dels i 16 förhyrda våningar inom 7
olika fastigheter i staden, dels ock i en för vissa särskilda utredningsändamål
uppförd barackbyggnad invid historiska museet. Oberäknat baracken
omfatta lokalerna för närvarande 212 rum, 15 kök och 19 hallar eller liknande
utrymmen. Endast omkring en tredjedel av personalen har kunnat inrymmas
i ämbetshuset. Av den lämnade redogörelsen framgår, att utrymmena äro
utnyttjade över gränsen för vad som är lämpligt. Oavsett den minskning i
arbetskapaciteten, som trångboddheten innebär, medför lokalsplittringen tidsförlust
samt svårigheter för arbetets samordning och övervakning. Dessa omständigheter
äro enligt min mening allvarliga icke blott med hänsyn till nuvarande
arbetsförhållanden utan även i betraktande av de krav, som
med ali sannolikhet inom en icke avlägsen framtid komma att ställas
på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förmåga att omhänderhava och leda
förhållandevis betydande anläggningsarbeten samt på luftfartsstyrelsens möjligheter
att fullgöra en betydelsefull m-daningsverksamhet inom luftfartsväsendet.
Jämväl byggnadsstyrelsen och rikets allmänna kartverk, vilka äro
inrymda i ämbetsbyggnaden, äro i behov av utvidgade lokaler. Det är även
ett önskemål, att överstyrelsen för yrkesutbildning erhåller permanenta tjänstelokaler
i stället för de bostadsutrymmen, som för närvarande förhyras
för överstyrelsen. Dess ämbetslokaler böra lämpligen vara förlagda i anslutning
till skolöverstyrelsens lokaler i ämbetshuset vid Hantverkargatan. Ehuru
det icke ännu med säkerhet kan avgöras, huruvida väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i en framtid, på sätt jag i förberörda sammanhang föreslagit såsom
en provisorisk anordning, skall omhänderhava byggandet av flygfält, är det
självfallet önskvärt, att nämnda ämbetsverk och luftfartsstyrelsen förläggas
i anslutning till varandra.

Byggnadsstyrelsens förslag till lösning av föreliggande lokalfrågor innebär,
att en särskild ämbetsbyggnad nu skulle uppföras för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Härvid har även räknats med lokalbehovet för luftfartsärendenas
handläggning. Förslaget synes mig lämpligt. Vid dess genomförande
kan ett stort antal av de bostadsvåningar, som nu förhyras för väg -

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 263.

och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning,
tillföras den allmänna bostadsmarknaden.

Det förhållandet att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framtida organisation
i vissa delar för närvarande är föremål för utredning genom särskilda
sakkunniga synes mig icke böra föranleda uppskov med beslut om den nya
byggnadens uppförande. Det föreslagna sättet för byggnadens konstruktion
bereder goda möjligheter till eventuellt erforderliga omdispositioner. Det är
för övrigt att förvänta, att förslag beträffande omorganisationen kommer att
föreligga vid sådan tidpunkt, att hänsyn därtill kan tagas vid huvudritningarnas
utarbetande.

Av utredningen framgår, att vid den preliminära planläggningen av ämbetsbyggnaden
räknats med jämförelsevis stora reservutrymmen. Detta synes
mig välbetänkt, med tanke på att såväl för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
som för luftfartsstyrelsens vidkommande måste förutses ett framtida ytterligare
lokalbehov. I möjligaste mån bör tillses, att reservutrymmena förläggas
och anordnas på sådant sätt, att uthyrning kan ske i avvaktan på utrymmenas
behövlighet för styrelsernas räkning.

Någon lämpligare förläggningsplats för den nya byggnaden än den av
byggnadsstyrelsen föreslagna torde icke för närvarande stå till buds.
Förvärv av ett Stockholms stad tillhörigt, i gällande stadsplan såsom
parkmark betecknat område av omkring 2 200 kvadratmeter, skulle erfordras
för att möjliggöra en bättre planering av byggnaden än som
eljest kunde ske. Av utredningen framgår, att området ifråga på grund
av sin form och belägenhet icke har större värde såsom park utan närmast
avsetts såsom trafikdelare. Jag vill tillstyrka, att förhandlingar upptagas
med Stockholms stad i syfte att, på sätt från stadens sida ställts i utsikt,
området får förvärvas för kronans räkning i utbyte mot annat lämpligt område.
På Kungl. Majit torde böra ankomma att pröva och godkänna den överenskommelse,
som kan träffas med staden härom ävensom rörande stadens
medverkan till den av byggnadsstyrelsen förutsatta stadsplaneändringen.

Mot de beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget, 3 600 000 kronor,
har jag på utredningens nuvarande ståndpunkt icke något att erinra. Av beloppet
torde 2 400 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och luftfartsstyrelsen för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .......................................... kronor 2 400 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.