Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

1

Nr 242.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.; given
Stockholms slott den 16 mars 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF

/ Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars
1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Bergquist,
Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,
Andrén,

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen
anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
kapitalbudgeten, bilaga 3, Statens allmänna fastighetsfond, punkten 1, föreslagit
riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till Vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1945/46 beräkna
ett investeringsanslag av 2 600 000 kronor.

Vid anmälan av nämnda anslagsfråga framhöll jag, att medicinalstyrelsen
i skrivelse den 29 augusti 1944 framlagt ett preliminärt program för utbyggnads-
och modemiseringsarbeten inom den statliga sinnessjukvården, avsett
att komina till utförande under de närmaste åren. Vissa av dessa arbeten
vore av den natur, att medel därför lämpligen kunde anvisas på beredskapsstat,
medan andra arbeten åter vore av den angelägenhetsgrad, att medel för
desamma borde äskas å riksstaten för nästa budgetår.

Jag anhåller nu att få upptaga de till riksstaten hörande anslagsfrågorna
till slutlig behandling.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 242.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus i Kristinehamn.

Frågan har tidigare behandlats i propositionen nr 242 till 1939 års lagtima
riksdag (riksdagens skr. nr 332), propositionen nr 216 till 1941 års riksdag
(riksdagens skr. nr 276) samt propositionen nr 84 till 1944 års riksdag (riksdagens
skr. nr 422).

På därom av Kungl. Majit i propositionen, nr 216, till 1941 års riksdag
framlagt förslag beslöt riksdagen, att vid Mariebergs sjukhus skulle utföras
om- och nybyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av 1 891 100 kronor.
Ifrågavarande arbeten utgjorde två etapper i en för riksdagen framlagd plan
över erforderliga byggnadsarbeten vid sjukhuset. För påbörjande av nämnda
byggnadsetapper anvisade samma riksdag under anslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1941/42 ett belopp av
1 000 000 kronor. Sedan nämnda förslag varit föremål för närmare granskning
av bland andra 1940 års civila byggnadsutredning, framlade medicinalstyrelsen
och byggnadsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1943 en reviderad
plan över de byggnadsarbeten vid sjukhuset, som ansågos böra komma
till utförande inom den närmaste tiden. Dessa arbeten, för vilka närmare
redogjorts i propositionen nr 84/1944, voro följande:

Anläggande av transformatorstationer samt övriga utgifter i anledning
av ökad leverans av elektrisk energi från Kristinehamns

elektricitetsverk ........................................

Ny administrationsbyggnad ................................

Ombyggnad av köks- och matsalsbyggnad....................

Provisorisk köksanläggning under ombyggnadstiden............

Ombyggnad av tvätt- och bageribyggnad......................

Utökning av omformareanläggning i ångpannehuset ..........

Provisorisk tvättinrättning under ombyggnadstiden ..........

Örn- och påbyggnad av nuvarande administrationsbyggnad, paviljong
1—7—4 ............................................

Kostnader för uthändiga ledningsarbeten för ovannämnda byggnader
..................................................

Kostnader för helautomatisk abonnentväxel, förslagsvis ........

Summa kronor 2 550 000

Utöver tidigare anvisade medel, 1 000 000 kronor, skulle således för nyss
angivna ny- och ombyggnadsarbeten m. m. erfordras 1 550 000 kronor. Styrelserna
beräknade, att under vissa förutsättningar 1 000 000 kronor skulle
erfordras för arbetenas bedrivande under budgetåret 1944/45.

I anslutning härtill föreslog Kungl. Majit i sistnämnda proposition, att
riksdagen måtte besluta, att vid Mariebergs sjukhus skulle i huvudsaklig
överensstämmelse med i propositionen förordat förslag verkställas ny- och
ombyggnadsarbeten m. m. för en beräknad kostnad av högst 2 550 000 kro -

Beräknad

kostnad,

kronor

135 000
300 000
570 000
16 000
265 000
12 000
11 000

1 130 000

76 000
35 000

Kungl. Marits proposition nr 242. 3

nor samt att härför finge disponeras förenämnda av 1941 års riksdag anvisade
medel å 1 000 000 kronor.

Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts framställning i ämnet, uppdrog
Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1944 åt byggnadsstyrelsen att låta
verkställa ifrågavarande om- och nybyggnadsarbeten m. m., varvid styrelsen
skulle äga att för arbetenas påbörjande disponera 1 000 000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har byggnadsstyrelsen — med förmälan
att styrelsen avsåge att påbörja arbetena omkring den 1 oktober 1944 samt
slutföra desamma till den 1 oktober 1946 — hemställt, att för fullföljande av
om- och nybyggnadsarbetena för budgetåret 1945/46 måtte anvisas återstoden
av det för arbetena beräknade medelsbehovet eller 1 550 000 kronor.

I detta sammanhang vill jag anmäla ett av medicinalstyrelsen i skrivelse
den 5 januari 1945 framlagt förslag rörande vissa omläggningsarbeten inom
den elektriska distributionen vid Mariebergs sjukhus. Styrelsen anför härom
i huvudsak följande.

Vid ett flertal statliga sinnessjukhus, där den elektriska installationen från
början grundats på likström, har den ursprungliga utrustningen nu uppnått
en sådan ålder, att den måste ersättas med ny. Härtill kommer också att
förbrukningen av elström stigit undan för undan och kan förväntas ytterligare
ökas i den mån för statsverket gynnsammare leveranskontrakt träffas
med ortens elströmsleverantör. Vid dessa örn- och nybyggnader övergår man
av tekniska och ekonomiska skäl till distribution och förbrukning av växelström.
Vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn har nu denna punkt i utvecklingen
nåtts och en övergång från likström till växelström påbörjats. Härvarande
likströmsnät är nu enligt en av Elektriska prövningsanstalten aktiebolag,
Stockholm, verkställd utredning i behov av ytterligare avlastning och
plan härför har uppgjorts av anstalten. Närmast i tur stå nu vissa bostäder
m. m. nämligen, sjukhuschefens, sysslomannens och en uppsyningsmans bostäder,
stall och ladugård samt fyra bostadshus norr om sjukhusområdet.
Samtliga dessa byggnader beröras ej av den beslutade och nu påbörjade
renoveringen av sjukhuset.

Medicinalstyrelsen hänvisar härefter till ett av prövningsanstalten uppgjort
förslag till installationernas omläggning, slutande å en kostnad av
46 000 kronor, enligt vilket de omläggningsarbeten, varom nu vore fråga,
skulle omfatta bland annat högspänningskabel jämte utrustning, ställverk
jämte transformator, lågspänningscentral och distributionsnät samt komplettering
av inomhusinstallationerna. Härutöver har beräknats ett belopp av
1 200 kronor för utbyte av en likströmsmotor för vedsågning mot en växelströmsmotor.
Sammanlagda kostnaderna för omläggningsarbetena skulle således
uppgå till 47 200 kronor.

Medicinalstyrelsen uppgiver till slut, att vissa av arbetena vore avsedda
att utlysas på entreprenad, medan andra lämpligen kunde utföras av sjukhusets
egen personal.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 21 december 1944 förklarat sig intet
lia att erinra mot de föreslagna anordningarna men framhållit, att, då bygg -

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departcments ehdén.

Departements chefen -

nadsstyrelsens byggnadsbyrå nyligen påbörjat stora ombyggnadsarbeten vid
sjukhuset och för detta ändamål även hade elteknisk personal på platsen,
det syntes lämpligt, att de till utförande i entreprenad föreslagna elarbetena
i stället utfördes genom byggnadsbyrån.

I likhet med byggnadsstyrelsen förordar jag, att medel anvisas för fortsättande
av den påbörjade renoveringen och tillbyggnaden av Mariebergs
sjukhus. Med hänsyn till att arbetena ej beräknas vara slutförda förrän under
budgetåret 1946/47 anser jag dock ej erforderligt, att hela det beräknade
återstående beloppet anvisas för nästa budgetår utan förordar, att medelsanvisningen
för sistnämnda budgetår begränsas till 1 000 000 kronor.

Detta belopp bör jämväl få disponeras för bestridande av de av medicinalstyrelsen
föreslagna anläggningsarbetena inom den elektriska distributionen
m. m. vid sjukhuset. Mot nyssnämnda arbeten, vilka kostnadsberäknats till
47 200 kronor, har jag intet att erinra. Det synes lämpligt att jämväl dessa
arbeten utföras i byggnadsstyrelsens regi.

Utvidgning av Furunäsets sjukhus vid Piteå.

Renovering av paviljong m. m. vid S:t Lars sjukhus i Lund.

Anordnande av källare för potatis och konserver
vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg.

Efter förslag av Kungl. Majit i proposition nr 281 till 1944 års riksdag angående
allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförde riksdagen
(skr. nr 453) å allmän beredskapsstat II dels till utvidgning av Furunäsets
sjukhus vid Piteå ett anslag av 1 000 000 kronor, dels till renovering av paviljong
vid S:t Lars sjukhus i Lund ett anslag av 250 000 kronor, dels ock till
vissa andra byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus ett anslag av 233 000
kronor. Sistnämnda anslag avsågs bland annat för bestridande av kostnaderna,
beräknade till 18 000 kronor, för sanitära installationer i vissa personalbostadshus
vid S:t Lars sjukhus samt för anordnande av en källare för
potatis och konserver vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg, vilken beräknats
draga en kostnad av 32 000 kronor. Beträffande den närmare motiveringen
för berörda byggnadsarbeten får jag hänvisa till de redogörelser, som lämnats
i nämnda proposition sid. 201, 202, 208—211 samt 214.

Med hänsyn till de för dispositionen av anslag å allmän beredskapsstat
II gällande förutsättningarna har intetdera av ifrågavarande arbeten kunnat
påbörjas och så beräknas ej heller kunna ske under återstoden av innevarande
budgetår.

Från medicinalstyrelsen har framhållits, att förenämnda arbeten vöre av
sådan angelägenhetsgrad, att de borde komma till utförande eller i varje
fall påbörjas under budgetåret 1945/46. Med hänsyn härtill vill jag förorda,

Kungl. Majlis proposition nr 242.

5

att för dessa arbeten äskas medel å riksstaten för nästa budgetår. Vad angår
utvidgningen av Furunäsets sjukhus, vilken i sin helhet beräknats draga en
kostnad av 1 723 800 kronor, torde medelsanvisningen för nästa budgetår
kunna begränsas till 500 000 kronor. För arbetena vid S:t Lars och S:ta
Maria sjukhus torde man få räkna med att hela de för arbetena erforderliga
beloppen behöva ställas till förfogande under budgetåret. Det för här avsedda
arbeten erforderliga medelsbehovet för budgetåret 1945 46 skulle alltså utgöra
tillhopa (500 000 -f 250 000 + 18 000 + 32 000) 800 000 kronor.

Personalbostäder vid Ryhovs sjukhus i Jönköping och
S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg.

I skrivelse den 16 januari 1945 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
angående uppförande av ytterligare bostäder för sjukvårdspersonal vid Ryhovs
sjukhus i Jönköping och S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Styrelsen
anför härom i huvudsak följande.

Bristen på smärre lägenheter i de större städerna har på flera håll aktualiserat
frågan örn uppförande av ökat antal bostäder för personalen vid statens
sinnessjukhus. Personalföreningarna vid Ryhovs sjukhus i Jönköping
och S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg hava sålunda i skrivelser till medicinalstyrelsen
den 17 juli 1943 respektive 14 februari 1944 hemställt, att
medicinalstyrelsen måtte vidtaga åtgärder för att nya bostäder måtte uppföras.

Från Ryhovs sjukhus har framställts krav på utökning av familjebostädernas
antal därhän, att antalet komme att motsvara 30 % av antalet
manliga befattningshavare, vilket enligt sysslomannens beräkning skulle
innebära inrättande av ytterligare minst 14 lägenheter. I infordrat yttrande
har sjukhuschefen anfört, att sjukhusets omedelbara behov av nya bostäder
för närvarande uppginge till 8 lägenheter. Direktionen har, dock utan angivande
av antal, tillstyrkt, att ytterligare bostäder måtte uppföras. Medicinalstyrelsen
vitsordar, att behovet av ökat antal familjelägenheter är starkt
uttalat men anser sig icke för närvarande böra tillstyrka uppförandet av
mer än 8 nya lägenheter, förlagda i fyra dubbelhus av i stort sett den typ,
som vunnit statsmakternas gillande och senast uppförts vid Sidsjöns sjukhus
i Sundsvall och Umedalens sjukhus vid Umeå. Dessa byggnader äro i
ett plan och innehåller varje lägenhet två rum och kök samt badrum och
erforderliga bilokaler i källaren. Nyttig golvyta i varje lägenhet uppgår till
cirka 56 m2.

Vid S : t a Maria sjukhus hava några nya bostadshus för sjukvårdspersonalen
icke tillkommit sedan sjukhuset togs i bruk år 1927. Antalet
till sjukvårdspersonalen upplåtna lägenheter uppgår för närvarande endast
till 15, medan i sjukvården för närvarande äro anställda 101 män. Inom
sjukhusets närmare omgivning finnes icke någon egentlig bebyggelse med
smålägenheter, varför den nu i stor utsträckning gifta personalen hänvisats
till att hyra på betydligt avstånd från sjukhuset, en given olägenhet. Sjukhusledningen
har ock uttalat, att behovet av ökat antal familjebostäder inom
sjukhusets område är stort. Medicinalstyrelsen vitsordar detta behov och

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

får för sin del även framhålla den ökade säkerhet ur brandskydds- och allmän
beredskapssynpunkt, som sjukhuset tillförsäkras, om ett större antal
manliga befattningshavare har sin bostad på närmare håll än vad nu kan
bliva fallet. Även vad S:ta Maria sjukhus angår håller styrelsen dock före,
att en viss återhållsamhet vid tillkomsten av nya bostäder är tillrådlig. Styrelsen
anser sig för den skull för närvarande icke böra föreslå uppförandet
av mer än 8 nya lägenheter, även de fördelade på 4 dubbelhus av nyss angiven
typ.

Kostnaden för en var av ifrågavarande byggnader har av styrelsens arkitekt
beräknats till 44 000 kronor, om de uppföras i trä. Bostadshusen vid
S:ta Maria sjukhus torde emellertid böra uppföras i sten med hänsyn bland
annat till att hela det därvarande byggnadsbeståndet är uppfört av nämnda
byggnadsmaterial. Kostnaderna böra emellertid då höjas cirka 10 % eller
till 49 000 kronor för varje hus.

Kostnaderna för de av medicinalstyrelsen föreslagna 8 personalbostadshusen
skulle således komma att uppgå till (4 X 44 000 + 4 X 49 000)
372 000 kronor. Under hänvisning härtill har medicinalstyrelsen hemställt
om anvisande av sistnämnda belopp.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 6 februari 1945 förklarat sig intet
ha att erinra mot de för arbetena beräknade kostnaderna. Emellertid har
styrelsen framhållit, att till dessa komme ytterligare kostnader för utvändiga
ledningar, vägar och planeringsarbeten, vilka styrelsen dock ej kunde uppskatta,
enär byggnadernas läge icke vöre bestämda.

Depehe™nnts~ Äv va(l medicinalstyrelsen anfört synes framgå, att behov föreligger av
ytterligare familjebostäder för personalen vid såväl Ryhovs som S:ta Maria
sjukhus. Till följd av rådande förhållanden torde tillkomsten av för personalen
välbelägna bostäder icke kunna påräknas utan statens medverkan.
Då, som medicinalstyrelsen framhållit, det även ligger i sjukhusens intresse
att befattningshavarna äro bosatta i närheten av sjukhusen, vill jag tillstyrka
medicinalstyrelsens nu framlagda förslag. Mot den föreslagna planeringen
av bostäderna samt de beräknade byggnadskostnaderna, tillhopa 372 000
kronor, synes intet vara att erinra. Med anledning av vad byggnadsstyrelsen
anmärkt rörande kostnaderna för yttre ledningar, planeringsarbeten m. m.,
vill jag framhålla, att enligt vad från medicinalstyrelsen under hand upplysts
nämnda arbeten till största delen beräknas kunna utföras med arbetskraft,
som vederbörande sjukhus ställer till förfogande, varför kostnaderna
härför torde kunna rymmas inom den av medicinalstyrelsen beräknade
kostnadsramen.

Omläggning av de elektriska installationerna vid Säters sjukhus.

I skrivelse den 9 januari 1945 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande
av medel för fortsatt omläggning av de elektriska installationerna
vid Säters sjukhus. Styrelsen anför härom följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

7

Vid Säters sjukhus liksom vid flertalet av de äldre statliga sinnessjukhusen
pågå sedan flera år omläggningar och kompletteringar av sjukhusens
elförsörjning. Nu erforderliga arbeten vid ifrågavarande sjukhus äro av stor
omfattning. Förutom omläggningar avse de också renovering av tvättens
och kökets elektrifiering. Tvättmaskinerna och kok- och stekutrustningen
äro nu så förslitna, att helt ny uppsättning blivit ofrånkomlig. Föreslagna
arbeten omfatta även ny 20 kV servisledning till sjukhuset samt utbyte av
en 70 kVa transformator i maskinhuset och ny växelströmsservis till och
nya ledningar inom ekonomibyggnaden. De sammanlagda kostnaderna hava
av arbetets konstruktör, Elektriska prövningsanstalten aktiebolag, beräknats
till 123 500 kronor och fördela sig på följande sätt:

Kronor

1. Ny servis av 20 kV jämte ombyggnad av ställverk............ 47 000

2. Nytt distributionsnät fram till ekonomibyggnaden............ 20 500

3. Tre nya tvättmaskiner med diverse anslutningar ............ 40 000

4. Stekköksapparater ....................... 16 000

Summa kronor 123 500

Medicinalstyrelsen har bifogat ett av byggnadsstyrelsen den 21 december
1944 avgivet yttrande i ärendet, vari byggnadsstyrelsen hänvisat till en av
byggnadsbyråns elektriska avdelning uppgjord promemoria. I promemorian
anföres, att kostnaderna för arbetena under posten 1 syntes vara beräknade
något i överkant samt att kostnaderna för arbetena under posten 3 finge
anses onormalt höga.

Med anledning av byggnadsstyrelsens yttrande har medicinalstyrelsen infordrat
yttrande från konstruktören, som framhåller, att då den nuvarande
prisnivån vore ytterst instabil hade kostnadsberäkningen uppgjorts med
tanke härpå. Det kunde tänkas, att man vid utförandet kunde komma under
den angivna summan 123 500 kronor. Det påpekas även, att i varje post
hade inberäknats oförutsett och diverse samt konsultationsarvoden, vilket
vanligen bokfördes under separat post.

Medicinalstyrelsen har i ärendet vidare anfört, att styrelsen för sin del
icke vågade tillstyrka någon nedsättning av beräknade kostnaderna, detta
så mycket mera som av dessa medel även skulle utgå konstruktörens ersättning
och den ytterligare tekniska konsultation, som under arbetets utförande
bleve erforderlig, såsom uppgörande av entreprenadhandlingar och
erforderliga arbetsbeskrivningar, vilka arbeten jämväl byggnadsstyrelsen
plägade anförtro åt särskilt anlitad konstruktör.

Med stöd av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t i proposition till årets riksdag måtte dels föreslå att vid Säters
sjukhus måtte få utföras fortsatta elektriska installationsarbeten i kök och
tvätt m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med det av styrelsen överlämnade
förslaget, dels ock att därför erforderliga medel, 123 500 kronor, måtte
ställas till förfogande under budgetåret 1945/46.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Duvcheunnts'' De av medicinalstyrelsen nu föreslagna arbetena å de elektriska anläggningarna
vid Säters sjukhus utgöra ett led i en av medicinalstyrelsen uppgjord
plan att, i den mån en ökning av strömförbrukningen eller andra omständigheter
påkalla det, verkställa omläggning och komplettering av de
elektriska installationerna vid de statliga sinnessjukhusen. Då arbetena synas
vara av angelägen natur, vill jag förorda, att desamma komma till utförande
under nästa budgetår. De beräknade kostnaderna för desamma
synas i huvudsak kunna godtagas. Med anledning av vad byggnadsstyrelsen
anfört rörande kostnaderna för vissa av de föreslagna arbetena torde dock,
innan medel för arbetenas utförande ställas till förfogande, en undersökning
böra ske i vad mån kostnaderna kunna nedbringas. Tills vidare anser jag
mig emellertid böra räkna med det av medicinalstyrelsen angivna beloppet,
123 500 kronor.

Vissa arbeten å vattenverket m. m, vid S:t Sigfrids sjukhus

i Växjö.

I skrivelse den 30 januari 1945 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
rörande vissa arbeten å vattenverket samt reningsverket för avloppsvatten
m. m. vid S:t Sigfrids sjukhus.

Med avseende å vattenverket anför styrelsen.

Sjukhuset har i princip dubbel vattenförsörjning, då det dels har två egna
vattentäkter, dels är anslutet till stadens vattenverk genom en enkel, relativt
klen ledning av betydlig längd. De egna vattentäkterna utgöras dels av en
borrad bergbrunn, dels av en schaktad brunn. För »avjärning» av vattnet
från den senare finnes en särskild anordning. Pumparna i båda grundvattentäkterna
äro emellertid numera så förslitna, alt de ej kunna användas.
Sjukhuset måste fördenskull köpa hela sitt behov av vatten från staden,
vilket för närvarande åsamkar sjukhuset en utgift på 25—30 000 kronor om
året. Därest den långa ledningen från staden av någon anledning skulle
brytas, bleve sjukhusets vattenförsörjning i hög grad äventyrad. Medicinalstyrelsen
har av denna anledning uppdragit åt Bergströms ingeniörsbyrå
& C:o, Stockholm, att till styrelsen inkomma med förslag till de åtgärder,
som kunna befinnas erforderliga för att i så hög grad som möjligt kunna
utnyttja sjukhusets egna vattentillgångar.

Enligt ett av nämnda firma uppgjort förslag skulle för vattenverket nya
pumpar anskaffas och anläggningarna även i övrigt moderniseras. I den
schaktade brunnen föreslås sålunda monterandet av turbinpumpar, medan
i den borrade bergbrunnen skulle insättas en ny kolvpump. Borrhålets ringa
vidd och vattenmängden tillåter ej användandet av en mera effektiv turbinpump.
Kostnaderna för dessa arbeten hava beräknats till sammanlagt
22 000 kronor.

I fråga om arbetena å reningsverket för avloppsvatten m. m.
yttrar styrelsen:

Sjukhuset är utrustat med reningsverk för fullständig biologisk rening av
avloppsvattnet. Vid inloppet till reningsverket sker för närvarande en viss

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

9

silning genom galler. Att hålla dessa galler rena från fasta partiklar fordrar
emellertid ett omfattande manuellt arbete. För att råda bot på dessa olägenheter
och samtidigt effektivisera reningsanläggningen föreslås därför anskaffandet
av ett mekaniskt sönderdelningsverk, en s. k. comminutor, som
installeras i en mindre tillbyggnad till reningsverket, allt för en beräknad
kostnad av 24 000 kronor enligt förslag, som uppgjorts av Bergströms
ingenjörsbyrå.

På visst avstånd från sjukhuset ligger en paviljong, som för närvarande
är iordningställd till tuberkulosavdelning för män. Paviljongens belägenhet
har ej medgivit anslutning till sjukhusets avloppsledning, varför sådan måst
ordnas separat med slamavsättningsbassäng och klorering av det slammade
avloppsvattnet. Slammet, som icke kan kloreras, måste emellertid avlägsnas
för hand, vilket innebär hygieniska vådor. För avhjälpande av dessa olägenheter
föreslås installerandet av en handdriven pump och vissa spolningsanordningar
för en beräknad kostnad av 1 200 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för de vid sjukhuset föreslagna arbetena skulle
sålunda uppgå till (22 000 + 24 000 + 1 200) 47 200 kronor, vilket belopp
medicinalstyrelsen hemställt måtte anvisas för budgetåret 1945/46.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 30 november 1944 förklarat sig intet
ha att erinra mot de föreslagna arbetena.

De av medicinalstyrelsen påtalade bristerna å vattenverket vid S:t Sig-Depa^^nts''
frids sjukhus anser jag snarast böra avhjälpas. Enligt vad jag inhämtat
skulle ett iståndsättande av vattenverket, vilket beräknats draga en kostnad
av 22 000 kronor, medföra en årlig minskning i sjukhusets utgifter för vatten
med cirka 7 000 kronor. Kostnaderna för de åtgärder, som ansetts behövliga
för ändamålet, skulle alltså väl betala sig. De för arbetena beräknade
kostnaderna synas skäliga.

Jämväl de av styrelsen föreslagna arbetena å reningsverket för avloppsvatten
samt slamavsättningsbassängen för tuberkulosavdelningen för män,
vilka skulle medföra en väsentlig lättnad vid skötseln av dessa anläggningar,
anser jag mig böra tillstyrka. Kostnaderna härför, 25 200 kronor, torde
ävenledes böra godtagas.

Sammanlagda kostnaderna för här ifrågavarande arbeten skulle således
uppgå till (22 000 + 25 200) 47 200 kronor.

Ytterligare medel till reningsverk och avloppsledning
vid Sundby sjukhus vid Strängnäs.

I proposition nr 267 till 1942 års riksdag föreslog Kungl. Maj:! riksdagen
besluta, att vid Sundby sjukhus vid Strängnäs skulle i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av mig förordat förslag utföras arbeten för framdragande
av avloppsledning m. m. till en beräknad kostnad av 162 500 kronor.
Beloppet var avsett att disponeras sålunda:

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Ny utloppsledning för avloppet ........................

Reningsanläggning för avloppsvatten m. m...............

Kloreringsanläggning för desinfektion av vattenlednings -

kronor 23 000
» 136 000

vattnet

3 500

Summa kronor 162 500

Kungl. Maj:ts förslag bifölls av riksdagen, som anvisade det för kostnadernas
bestridande beräknade beloppet under anslaget för budgetåret
1942/43 till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. Genom beslut
den 30 juni 1942 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen att låta utföra
ifrågavarande arbeten.

I skrivelse den 19 februari 1945 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande
av ytterligare medel för berörda arbeten. Styrelsen anför till stöd
härför bland annai följande.

Under år 1943 utlystes ifrågavarande arbeten på entreprenad, men intet
av de då inkomna anbuden kunde förordas till antagande. Sedan därefter
entreprenad ånyo utlysts, anförtroddes genom styrelsens beslut den 23 september
1944 huvuddelen av de beslutade arbetena åt AB Armerad betong,
örebro, som nu utför desamma.

Kostnaderna för dessa arbeten kalkylerades emellertid före prisstoppets
införande. Det visar sig också nu, att till följd av prisstegringar anvisade
medel äro otillräckliga. Kostnaderna för arbeten av ifrågavarande slag ha
efter tidpunkten för kostnadsberäkningen i december 1941, enligt av byggnadsstyrelsen
under hand lämnade uppgifter, ökat med cirka 15 %.

Utbetalade, kontraherade och beräknade kostnader för reningsverket m. m.
uppgå numera till 179 332 kronor, varför ett underskott av ca 17 000 kronor
väntas uppkomma.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 2 februari 1945 har reningsverkets
konstruktör, Bergströms ingeniörsbyrå & C:o, Stockholm, anmält, att, sedan
utredningen verkställts, vissa erfarenheter beträffande reningsverk av ifrågakomna
typ gjorts, vilka motiverade en utökning av rötkammarens volym, så
att utrotningen av slammet kunde försiggå normalt. Den sålunda erforderliga
utökningen har av entreprenören enligt ingivet anbud den 31 januari
1945 kostnadsberäknats till 11 300 kronor.

För arbetenas slutförande enligt det av medicinalstyrelsen nu överlämnade
modifierade förslaget skulle således erfordras ett tilläggsanslag av
(17 000 + 11 300) 28 300 kronor.

Med stöd av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, dels att det
beslutade reningsverket vid Sundby sjukhus måtte få utföras enligt nu föreliggande,
modifierade förslag, dels ock att för arbetenas slutförande måtte
anvisas ett belopp av ytterligare 28 300 kronor, att utgå under budgetåret
1945/46.

I yttrande den 15 februari 1945 över förslaget har byggnadsstyrelsen anfört,
att den föreslagna utökningen av reningsverket på angivna skäl finge
anses behövlig, varför byggnadsstyrelsen intet hade att erinra mot dess genomförande
liksom ej heller mot den angivna kostnaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

11

Det av medicinalstyrelsen äskade tilläggsanslaget för här ifrågavarandeDep“^^nt3~
arbeten, vilket är avsett att dels täcka kostnader på grund av prisstegringar,
för vilka entreprenören icke har att svara, dels ock kostnaderna för
viss utökning av reningsverket, anser jag mig böra tillstyrka. Jag förordar
alltså, att för ändamålet beräknas ett belopp av 28 300 kronor för budgetåret
1945/46.

Anordnande av lokaler för rättspsykiatriska undersökningsstationer.

I anledning av ett av Kungl. Maj:t erhållet uppdrag har medicinalstyrelsen
i skrivelse den 29 december 1944 framlagt förslag till ordnandet av det rättspsykiatriska
undersökningsväsendet, i vad detsamma avser icke häktade.
Förslaget upptar bland annat inrättandet av undersökningsstationer vid åtta
statliga sinnessjukhus med särskilda för undersökningsverksamheten anställda
läkare.

Stationerna äro avsedda att inrymmas i särskilda lokaler, för vilkas anordnande
vissa ändrings- och ombyggnadsarbeten erfordras. De sjukhus, vid
vilka sådana stationer skulle inrättas, angivas i följande sammanställning,
vilken jämväl upptager de för byggnadsarbetena erforderliga kostnaderna.

Sjukhus

Kostnader,

kronor

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm ............ 33 000

Ulleråkers sjukhus vid Uppsala ................ 17 000

Ryhovs sjukhus i Jönköping .................. 17 000

S:t Lars sjukhus i Lund ...................... 1 500

S :t Jörgens sjukhus vid Göteborg .............. 6 000

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn ............ —

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall .................. 1 500

Umedalens sjukhus vid Umeå . ................. 17 000

Summa kronor 93 000

Styrelsen uppgiver, att i förenämnda belopp ej medräknats kostnader för
inledande av telefoner, anskaffande av möbler m. m.

Med skrivelse den 5 januari 1945 har medicinalstyrelsen överlämnat ritningar
rörande de föreslagna byggnadsarbetena, därvid styrelsen hemställt,
att Kungl. Majit — därest styrelsens förslag till ordnande av det rätlspsykiatriska
undersökningsväsendet gjordes lill föremål för proposition till riksdagen
— jämväl måtte hos riksdagen äska ett belopp av 93 000 kronor för
erforderliga byggnadsarbeten, vilka kunna beräknas draga en tid av 3 å
4 månader.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 18 januari 1945 anfört, att sedan
ritningarna beträffande de bär avsedda utrymmena vid Ulleråkers, Ryhovs
och Umedalens sjukhus omarbetats, styrelsen intet hade att erinra mot byggnadsarbetena
eller de därför beräknade kostnaderna.

12

Deinar terner..
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

På hemställan av chefen för justitiedepartementet har Kungl. Majit i
proposition denna dag för riksdagen framlagt förslag till ändringar i sinnessjuklagen
i samband med omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet.
Organisationsförslaget, som i vad detsamma avser icke
häktade, i huvudsak överensstämmer med vad medicinalstyrelsen förordat
i skrivelsen den 29 december 1944, innebär, att undersökningsstationer skola
anordnas vid de i det föregående angivna åtta sjukhusen. Mot de av medicinalstyrelsen
föreslagna ombyggnads- och ändringsarbetena för stationernas
anordnande samt de härför beräknade kostnaderna, 93 000 kronor, synes
intet vara att erinra. Jag tillstyrker, att under anslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1945/46 beräknas
medel för ändamålet.

Ombyggnad av Birgittas sjukhus i Vadstena m. m.

I skrivelse den 26 januari 1945 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
till omfattande nybyggnadsarbeten m. m. vid Birgittas sjukhus i Vadstena.
Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

Birgittas sjukhus i Vadstena torde vad byggnadsbeståndet angår vara det
äldsta i riket. Den omständigheten att sjukvårdspaviljongerna tillkommit under
vitt skilda tider har medverkat till att sjukhuset nu är uppdelat i två delar,
belägna i var sin ände av staden.

I söder ligger huvuddelen av mansavdelningen med 389 vårdplatser. Denna,
som togs i bruk 1895 och renoverades 1915—17, utgjordes från början av en
fabriksbyggnad, som örn- och tillbyggdes. Tomtområdet är litet och beläget
omedelbart intill stadsbebyggelsen.

I norr ligger kvinnoavdelningen med 350 vårdplatser, en mindre byggnad
för frigående män med 31 vårdplatser samt kök, tvätt och vattenverk m. m.
Denna del är genom en för allmän trafik upplåten gata delad i två delar. På
ena sidan om denna gata, Hospitalsgatan, ligga dels de gamla klosterbyggnaderna,
uppförda på 1400-talet och åren 1827—1829 ändrade till sinnessjukhus,
för närvarande inrymmande 154 vårdplatser, dels en därtill ansluten,
år 1893 färdig och 1932 renoverad avdelning för oroliga kvinnor med
31 platser, dels anstaltens tvätt och kök, det senare färdigt 1893, och dels
en äldre träbyggnad, nu i huvudsak använd som personalbostäder. På andra
sidan om Hospitalsgatan ligga den s. k. B-paviljongen, efter örn- och tillbyggnad
tagen i bruk 1861, en äldre paviljong för frigående män, sjukhusets kontor,
vattenverk, bageri och huvudsakliga övriga gemensamma ekonomibyggnader.
Detta gamla byggnadsbestånd befinner sig nu i ett sådant skick, att
omfattande ersättningsbvggnader oundgängligen måste uppföras. Förslag
härutinnan hava ock vid flera tillfällen ingivits till Kungl. Majit, men desamma
hava av olika anledningar endast i ringa mån kunnat realiseras. Det
är sålunda allenast den 1893 färdiga paviljongen för oroliga kvinnor, som
efter beslut av 1930 års riksdag blivit renoverad, varjämte enligt samma riksdags
beslut ett nytt vattenverk uppförts.

Medicinalstyrelsen erinrar i fortsättningen om att 1936 års riksdags revisorer
efter avlagt besök vid sjukhuset anfört, att de i det gamla klostret in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

13

rymda sjukhuslokalerna vore så omoderna och ohygieniska, att en ändring
i nuvarande förhållanden snarast vore påkallad, samt att, då dessa lokaler
på grund av sitt historiska värde icke syntes för tillgodoseende av nuvarande
ändamål kunna genomgå den grundliga ombyggnad, som vore nödvändig
för att motsvara nutida krav på hygien, desamma borde få en lämpligare
användning. Revisorerna hade vidare framhållit, att i sammanhang med
klosterbyggnadernas utrymmande, vilket revisorerna förutsatte snarast måtte
ske, sinnessjukhusets byggnadsfråga i sin helhet borde upptagas till behandling,
varvid sjukhusbyggnadernas belägenhet i skilda delar av staden och
alla de olägenheter och svårigheter av olika slag som följde härmed lämpligast
syntes kunna avhjälpas genom en centralisering av samtliga sjukhusbyggnader
till ett område.

Styrelsen erinrar vidare örn att styrelsen i yttrande över revisorernas uttalande
framhållit bland annat följande.

Med skrivelse den 7 januari 1930 hade styrelsen framlagt förslag till nybyggnads-
och ändringsarbeten vid sjukhuset, omfattande dels uppförande
av nybyggnad för kök, tvätt och ångcentral, dels ändrings- och reparationsarbeten
i den s. k. T-paviljongen, dels ock anläggning av nytt vattenverk.

1 proposition till 1930 års riksdag hade därefter Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen, att dels ändrings- och reparationsarbeten inom T-paviljongen, dels
ock ett nytt vattenverk måtte komma till utförande. Departementschefen
hade därvid anfört, att det vore ostridigt att förhållandena vid sjukhuset i
åtskilliga hänseenden vore bristfälliga och att anstalten vore i starkt behov
av modernisering och förbättring, men att med hänsyn till nödvändigheten
av att för de då närmast följande åren begränsa kostnaderna för hospitalsbyggnader
uppförandet av ny ekonomibyggnad icke för det dåvarande kunde
tillstyrkas. Riksdagen hade beslutat i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Vid flera tillfällen hade sedermera önskvärda nybyggnadsarbeten av medicinalstyrelsen
dryftats med anstaltsledningen, varvid framställts krav på
bland annat nytt ekonomihus och ny förvaltningsbyggnad, utrymning av
klosterbyggnaderna, omändring av B-paviljongen till upptagningsavdelning
och i en senare etapp uppförande av ny mansavdelning.

Medicinalstyrelsen kunde vitsorda, att behovet av en ny ekonomibyggnad
icke länge till kunde undanskjutas. Att utrymmandet av de gamla klosterbyggnaderna
jämväl vore ett önskemål, som snart krävde sin lösning, vöre
ofrånkomligt, enär dessas stora kulturhistoriska värde icke medgåve så ingripande
byggnadstekniska förändringar, som bleve oundvikliga för byggnadernas
effektiva moderniserande. I samband nied denna utrymning måste
nybyggnad för en del av kvinnoavdelningen komma till utförande.

Den nuvarande mansavdelningens ersättande med nybyggnad i anslutning
till en ny ekonomibyggnad vid kvinnoavdelningen kunde jämväl betraktas
sorn ett önskemål, sorn emellertid icke inom överskådlig framtid läte sig
realiseras. Att sjukhusets splittring i två delar å ömse sidor av staden givetvis
vore en stor nackdel och avsevärt försvårade driften kunde icke förnekas.
Olägenheten hade dock något minskats genom sjukhusets uppdelning
på tvenne överläkaravdelningar. Styrelsen holle ock före, att, även örn den
nuvarande mansavdelningen ingalunda fyllde de krav, som nu ställdes på
ett i allo välutrustat sinnessjukhus, så hade den ditintills dock kunnat fylla
sin uppgift, varför den icke syntes styrelsen kunna helt utdömas.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Styrelsen fortsätter härefter:

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 28 november 1941 uppdragit åt medicinalstyrelsen
att i samråd med byggnadsstyrelsen verkställa utredning angående
erforderliga nybyggnads- och renoveringsarbeten vid sjukhuset, hade
styrelsen med biträde av sin arkitekt Hakon Ahlberg, som utfört ritningar
och verkställt kostnadsberäkningar, utarbetat en generalplan för sjukhusets
modernisering och utveckling. När hela denna plan genomförts, utgjorde
sjukhuset ett sammanhängande komplex, helt och hållet förlagt norr om staden.
Denna plan vore emellertid byggd på lång sikt. Vad som nu vöre aktuellt
och som enligt styrelsens förmenande ej längre kunde uppskjutas, vore
uppförandet av nytt kök och tvätt, ersättningsbyggnader för de delar av
kvinnoavdelningen, som nu vore inrymda i det gamla klostret, upptagningspaviljong
för 30 män och 30 kvinnor samt portvaktsstuga och nytt pannhus
m. m. I denna etapp inginge även ett antal helt nya vårdplatser för kvinnor.
Sammanlagda antalet vårdplatser i nybyggnaderna uppginge till 354. I
klosterbyggnaderna skulle samtidigt nedläggas 154 platser, varför den verkliga
platsvinsten komme att uppgå till 200, en ökning som vore väl motiverad
av den allt fortfarande stora platsbristen inom den statliga sinnessjukvården.

Första etappen omfattar följande arbeten och kostnader:

Portvaktsbyggnad (telefonväxel och bostad för uppsyningsman)
............................................ kronor 68 000

Kök och tvätt ...................................... » 612 000

Upptagningspaviljong (30 män 4- 30 kvinnor) .......... » 486 000

Paviljong för lugna och halvlugna kvinnor (154 patienter) » 850 000

Paviljong för halvoroliga och oroliga kvinnor (140 patienter)
.......................................... » 816 000

Obduktions- och bårhus.............................. » 43 000

Fannhus och pannanläggning (första utbyggnadsstadiet). . » 426 000

Yttre ledningar...................... » 60 000

Vägar och andra planeringsarbeten.................... » 150 000

Summa kronor 3 511 000

Beträffande den närmare utformningen av förslaget hänvisar medicinalstyrelsen
till en av arkitekten Ahlberg den 15 december 1943 uppgjord beskrivning
över nybyggnader vid ifrågavarande sjukhus.

Rörande de föreslagna paviljongerna anföres däri bland annat följande.

Vid paviljongernas planläggning har eftersträvats ett system, som med enkelt
och ekonomiskt byggnadssätt förenar största möjliga trevnad för patienterna
och arbetsbesparing för personal. I huvuddragen följer avdelningarnas
planläggning det schema, som tillämpats vid senare utförda anläggningar och
som fått sin tillämpning särskilt på det nyuppförda Sidsjöns sjukhus. Emellertid
ha vissa avvikelser gjorts, huvudsakligen i avsikt att begränsa byggnadskostnaderna.

Samtliga paviljonger innehålla fyra avdelningar, varav två i bottenvåningen
och två i våning 1 trappa upp. Avdelningarnas storlek motsvarar
ungefär den för Sidsjöns sjukhus tillämpade och är för lugna patienter 40,
för halvlugna 37, för halvoroliga 33 och för oroliga 30 patienter. Ett genomgående
drag vid planläggningen av samiliga avdelningar är, att mat- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

15

dagrum kunna sammanslås och avses att i regel utnyttjas såsom ett sammanhängande
sällskapsrum. Skall man strängt ekononomisera vid planläggning,
synes det nämligen vara mindre lämpligt att låta matrummet stå oanvänt
under tider, då det icke upptages för måltider. För att likväl dukning
och avdukning skall kunna försiggå utan störningar av patienterna, kan
matsalsavdelningen genom skjutdörrar avskiljas från den egentliga dagrumsavdelningen.

I avdelningarna för lugna och halvlugna patienter har man även avsett
att på dagen i viss utsträckning utnyttja sovrummen för uppegående patienter.
Det synes nämligen, som örn trevnaden inom en avdelning skulle befordras
därav, att patienter, som utan olägenhet kunna tillåtas detta, ha
möjlighet fördela sig på flera rum. En viss hemkaraktär kan också uppnås
genom att sovrummen bliva möblerade med andra möbler än bara sängar.
I avdelningarna för oroliga patienter har man däremot icke vågat föreslå
en sådan användning av sovrummen.

De olika avdelningarnas golvytor fördelade per patient i jämförelse med
motsvarande avdelningar vid Sidsjöns sjukhus framgår av nedanstående
tabell:

Sidsi

öns sjukhus

Birgittas sjukhus

total

antal

total

total

antal

total

yta

pat.

yta/pat.

yta

pat.

yta/pat.

Lugn avdelning ..........

765

40

19-1

640

40

16-0

Halvlugn avdelning ......

765

41

18-6

650

37

17-6

Halvorolig avdelning......

830

40

20-8

620

33

18-8

Orolig avdelning..........

775

31

25-0

610

30

20-3

Upptagningsavdelning ....

860

32

26-9

775

30

25-8

Anm. För att göra jämförelsen riktig har beträffande Birgittas sjukhus fråndragits
kapprum, vestibul och promenad w. c., vilka utrymmen i Sidsjöns sjukhus äro belägna i
undervåningen utanför avdelningarna.

Upptagningspaviljongen innehåller i bottenvåningen en avdelning för
kvinnliga patienter med 30 platser, vartill i en senare byggnadsetapp skall
komma en sjukavdelning för personal med 6 platser, varvid 3 av de ovan
nämnda 30 platserna utgå, samt i våning 1 trappa upp en avdelning för män
med 30 platser. De bägge könsavdelningarna hava skilda ingångar på var
sin sida örn huset. Avdelningarna äro planlagda i huvudsak enligt samma
system och normer som upptagningspaviljongen vid Sidsjöns sjukhus och
innehålla förutom matsalar och dagrum för patienter även rymliga arbetssalar.

Efter full utbyggnad skulle sjukhuset inrymma platser för cirka 900
patienter mot nuvarande 800.

Kostnaden för samtliga örn- och nybyggnadsarbeten beräknas approximativt
till 9 700 000 kronor.

Medicinalstyrelsen framhåller i fortsättningen, att för förslagets genomförande
krävdes en viss utvidgning av sjukhusets markområde. Sedan ritningarna
godkänts av sjukhusdirektionen och byggnadsstyrelsen, hade styrelsen
därför upptagit förhandlingar med vederbörande markägare om förvärv
av den tomt- och åkermark, som enligt direktionens förmenande vore

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-2.

nödvändig för att trygga sjukhusets framtida utveckling. Dessa förhandlingar,
i vilka styrelsen biträtts av kammarrådet Sten Grönvall och ingenjören
Andreas Nordström såsom värderingsman, hade numera slutförts. Förhandlingarna
hade avsett förvärv för statens räkning av dels viss Vadstena
stad tillhörig mark, gränsande intill det i norra delen av staden belägna sjukhusområdet,
dels ock viss i enskild ägo befintlig mark, Haga gård, gränsande
intill nyssnämnda av staden ägda område. Under hänvisning till ärendet
bifogade kartor och handlingar anför styrelsen härom ytterligare.

Av förhandlingarna med staden framgick, att denna i utbyte mot den jord,
staden skulle avstå för det norra sjukhusområdets utvidgning, önskade förvärva
de obebyggda delarna av det södra sjukhusområdet, som å kartan
betecknats med »Triangeln» (stadsägorna 237—238), vilka sjukhuset för sin
del ej längre har användning för, sedan planerna på sjukhusets utbyggnad
på lång sikt numera funnit sin lösning. Medicinalstyrelsen tillstyrker detta
utbyte.

Enligt värderingsmännens skrivelse av den 25 oktober 1944 uppgår arealen
av den mark, sjukhuset bör förvärva av staden (stadsägorna 108, 109, 112—
116), till sammanlagt 99 102 kvm och den värderas till 42 850 kronor. Den
mark sjukhuset skulle avstå har en areal av 25 025 kvm med ett värde av
20 120 kronor. Statsverkets kontanta utlägg för markbytets genomförande
blir sålunda (42 850—20 120) 22 730 kronor. Stadsfullmäktige i Vadstena
ha genom beslut den 28 november 1944 godkänt värderingen och förklarat
sig vilja genomföra markbytet mot sistnämnda belopp.

Haga gård, vars totala areal uppgår till 135 852 kvm, har av värderingsmännen,
inklusive åbyggnaderna, värderats till 94 600 kronor, ett pris till
vilket emellertid ägaren förklarat sig icke vilja överlåta gården. Förhandlingar
hava därefter ånyo upptagits i frågan och sedan värderingsmännen i
skrivelse den 29 december 1944 förklarat sig kunna — med hänsyn till fördelarna
av att undgå expropriation — tillstyrka en köpeskilling av 110 000
kronor, träffades den 29 december 1944 preliminär överenskommelse om
försäljning av Haga gård till statsverket mot nyssnämnda köpeskilling.

Medicinalstyrelsen har vidare bifogat ett av byggnadsstyrelsen den 8 februari
1944 avgivet yttrande, vari sistnämnda styrelse förklarat sig i huvudsak
icke ha något att erinra mot det uppgjorda förslaget. Kostnaderna för det
första byggnadsstadiet, beräknade till 3 511000 kronor, borde dock enligt
byggnadsstyrelsens förmenande höjas till 4 150 000 kronor, motsvarande
11 700 kronor per vårdplats. De för anläggningens vidare utbyggande beräknade
kostnaderna, utgörande 6 189 000 kronor, synas byggnadsstyrelsen
kunna godtagas vid nuvarande prisläge. De slutliga kostnaderna för förslagets
fullständiga genomförande skulle alltså komma att uppgå till
10 339 000 kronor.

Med stöd av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, dels att så snart ske kan
nybyggnadsarbeten vid Birgittas sjukhus måtte för en kostnad av 4 150 000
kronor få utföras i huvudsaklig anslutning till det av styrelsen överlämnade

Kungl. Majlis proposition nr 242.

17

förslaget, dels att föreslagna markbyten mellan Kungl. Majit och kronan,
å ena, och Vadstena stad, å andra sidan, må äga runi mot en mellanavgift
till stadens förmån av 22 730 kronor, dels ock att Haga gård måtte inköpas
för 110 000 kronor. Slutligen har styrelsen hemställt, alt för budgetåret
1945/40 måtte för erforderliga markförvärv ställas ett belopp örn 132 730
kronor till medicinalstyrelsens förfogande.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att frågan örn nybyggnads- ochDep“^ee/^"l£''
ändringsarbeten vid Birgittas sjukhus sedan länge varit aktuell, då vissa
delar av sjukhusets byggnadsbestånd icke varit i det skick, att desamma
motsvarade de krav, som man numera ställer på sinnessjukhus. Detta gäller
i första hand de i de gamla klosterbyggnaderna inrymda kvinnoavdelningarna
samt den i dessas närhet belägna byggnaden för kök och tvätt. Av
skilda anledningar har emellertid örn byggnadsfrågan ännu icke vunnit sin
lösning. Då klosterbyggnadema på grund av sitt historiska värde ej ansetts
böra genomgå en modernisering, har medicinalstyrelsen — som härvid hänvisat
till uttalande av 1936 års riksdagsrevisorer -— föreslagit, att de ersättas
med nybyggnader på ett sjukhuset tillhörigt område beläget norr om klosterbyggnaderna
å vilket för närvarande finnas anlagda en paviljong för kvinnor,
sjukhusets kontorslokaler, vattenverk m. m. Förutom kvinnopaviljongerna i
klosterbyggnaderna skulle å nyssnämnda område uppföras nybyggnader för
kök och tvätt, en upptagningspaviljong, obduktions- och bårhus, pannhus
m. m. för en kostnad av, enligt byggnadsstyrelsens beräkningar, 4 150 000 kronor.
Dessa arbeten ha av medicinalstyrelsen betecknats såsom en första etapp
av sjukhusets ombyggnad. Den framlagda planen för sjukhusets modernisering
och vidare utveckling på längre sikt omfattar emellertid även en förflyttning
av sjukhusets mansavdelning, som nu är belägen i södra delen av
staden, till området norr örn staden. Sjukhuset skulle därefter komma att utgöra
ett sammanhängande byggnadskomplex med plats för cirka 900
patienter.

Vid besök, som jag vid ett tidigare tillfälle avlagt å sjukhuset, kunde jag
konstatera, att de gamla klosterbyggnademas tillstånd var sådant, att däri
befintliga avdelningar snarast borde förflyttas. Ävenså fann jag byggnaden
för kök och tvätt så bristfällig, att densamma lämpligen borde ersättas
med nybyggnad. Med hänsyn härtill och till vad vid utredningen i övrigt
framkommit torde en ombyggnad av sjukhuset böra komma till stånd av i
huvudsak den omfattning, som avses i den av medicinalstyrelsen föreslagna
första ombyggnadsetappen.

Även efter utförandet av dessa arbeten skulle emellertid de olägenheter,
som mansavdelningens förläggning söder örn staden innebär, alltjämt komma
alt bestå. Planen alt sedermera överflytta jämväl mansavdelningen till området
norr örn staden finner jag därför välbetänkt. En sådan överflyttning förutsätter
emellertid förvärv för sjukhusets räkning av dels ett av staden ägt

Bihang till riksdagens protokoll 1045. 1 sami. Nr 242. 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

område, vilket gränsar intill sjukhusets område, dels ock ett område, Haga
gård, som äges av enskild person och vilket i sin tur gränsar intill stadens
område. Jag förordar därför medicinalstyrelsens förslag rörande förvärv av
dessa områden, delvis i samband med utbyte av viss sjukhuset tillhörig mark.
Riksdagens medgivande torde nu böra inhämtas till att för statens räkning
förvärva områdena i fråga på de av medicinalstyrelsen preliminärt avtalade
villkoren. Tillika torde ett belopp av 132 730 kronor ställas till förfogande
för ändamålet.

Då de i första ombyggnadsetappen ingående arbetena icke avses bliva påbörjade
förrän under budgetåret 1946/47, är frågan om medelsanvisning för
detta ändamål icke nu aktuell. Med hänsyn härtill torde med ställningstagandet
till den första utbyggnadsetappens närmare omfattning och utformning
kunna tills vidare anstå.

Frågan rörande den framtida användningen av de gamla klosterbyggnaderna
och de i anslutning därtill belägna, sjukhuset tillhöriga byggnaderna
torde ävenledes sedermera få underställas riksdagens prövning.

Sammanfattning och hemställan.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle för nästa budgetår
under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
beräknas medel för följande ändamål:

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus......kronor 1 000 000

Utvidgning av Furunäsets sjukhus .................... » 500 000

Renovering av paviljong samt sanitära installationer i bostadshus
vid S:t Lars sjukhus ...................... » 268 000

Anordnande av källare för potatis och konserver vid S:ta

Maria sjukhus ................................... » 32 000

Personalbostäder vid Ryhovs och S:ta Maria sjukhus .... » 372 000

Omläggning av de elektriska installationerna vid Säters

sjukhus ......................................... » 123 500

Vissa arbeten å vattenverket m. m. vid S:t Sigfrids sjukhus » 47 200

Ytterligare medel till reningsverk och avloppsledning vid

Sundby sjukhus ............... » 28 300

Anordnande av lokaler för rättspsykiatriska undersök ningsstationer

.................................... » 93 000

Förvärv av mark för ombyggnad av Birgittas sjukhus .. » 132 730

Summa kronor 2 596 730

Sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1945/46 för nu föreslagna
arbeten m. m. vid statens sinnessjukhus skulle således utgöra 2 596 730
kronor eller avrundat 2 600 000 kronor. Med avseende å de till byggnadsarbetena
anvisade medlen torde få gälla, att den angivna fördelningen
icke skall vara i detalj bindande för medlens disposition. I den

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

19

mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest
kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande en ökning
av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske mot det att motsvarande
minskning vidtages för ett annat.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

I. besluta, att vid Furunäsets sjukhus vid Piteå skola i enlighet
med av mig i proposition nr 281 till 1944 års riksdag
förordat förslag verkställas ombyggnads- och utvidgningsarbeten
för en sammanlagd kostnad av högst 1 723 800 kronor,

II. bemyndiga Kungl. Majit att låta träffa avtal angående
förvärv för statens räkning av dels stadsägorna 108, 109,
112—116 i Vadstena stad i utbyte mot stadsägorna 237 och
238 samt mot erläggande av en mellanavgift till staden av
22 730 kronor, dels ock Haga gård för en kostnad av
110 000 kronor;

III. å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond till
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av kronor
2 600 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Hans Bergström.