Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
1
Nr 233.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till
socialstyrelsen; given Stockholms slott den 23 februari
1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad,
Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 3 och 5, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1945/46 beräkna
dels till socialstyrelsen: avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet
ett förslagsanslag av 830 000 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 233.
1
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
dels ock till socialstyrelsen: omkostnader ett förslagsanslag av 175 000 kronor.
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
I samband därmed torde jag få anmäla uppkommen fråga angående överskridande
av viss anslagspost i socialstyrelsens avlöningsstat för budgetåret
1944/45.
l:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet,
förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1943/44 ............. 1 108 000 1 252 897
1944/45 ............ 830 000 —
1945/46 (förslag) ____ 910 000 —
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1944 fastställt personalförteckning för socialstyrelsen
(statsliggaren s. 182—183). Samma dag har Kungl. Majit fastställt
följande avlöningsstat för styrelsen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 290 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis .................................. » 11 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 438 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ » 90 700
Summa förslagsanslag kronor 830 000
Samtidigt har Kungl. Majit förklarat, att den å staten upptagna anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar skulle tills vidare disponeras
på följande sätt:
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare.............. kronor 1 200
Arvode till en sakkunnig för ärenden rörande alkoholistvård .. » 4 500
Ersättningar till ledamöter och suppleanter i nämnden för
den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen, förslagsvis » 100
Ersättningar till ledamöter i indexnämnden, förslagsvis .... > 300
Ersättningar till ledamöter i socialstyrelsens rådgivande
nämnd för social hemhjälpsverksamhet, förslagsvis...... » 700
Ersättningar till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden
samt till arkitekt ............................ » 3 500
Ersättningar till läkarbiträde vid granskning av anstalter för
halvöppen barnavård, förslagsvis ...................... » 1000
Summa kronor 11 300.
I skrivelse den 28 augusti 1944 har socialstgrelsen gjort framställning rörande
anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1945/46.
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
3
Beträffande anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
upplyser styrelsen, att nämnda post under budgetåret 1943/44 belastats
med 303 310 kronor. Med hänsyn till vissa ändrade dispositioner av
styrelsens ordinarie tjänster anser styrelsen för nästa budgetår ett något högre
belopp bliva erforderligt och föreslår på grund därav, att posten höjes till
315 000 kronor.
Vad angår anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, har styrelsen hemställt, att
medel måtte ställas till styrelsens förfogande för anlitande av läkare i jämväl
andra barnavårdsärenden än granskning av anstalter för halvöppen barnavård.
Styrelsen anför härom följande:
Såsom styrelsen tidigare framhållit, hade styrelsen ett bestämt behov av
att inom barnavårdens hela område kunna anlita medicinsk sakkunskap. Styrelsen
ville i nuvarande läge icke förnya en tidigare gjord framställning om
anvisande av ett belopp av 3 000 kronor för anlitande av dylik sakkunskap
men måste dock hemställa, att styrelsen bereddes någon möjlighet att i särskilda
fall anlita läkares biträde. Detta skulle kunna ske genom att delposten
å 1 000 kronor till ersättningar till läkarbiträde vid granskning av anstalter
för halvöppen barnavård erhölle en formulering, som lämnade dylik möjlighet
öppen. I samband därmed syntes någon höjning av delposten vara påkallad.
Styrelsen ville i överensstämmelse därmed hemställa, att för budgetåret
1945/46 måtte upptagas ett belopp av förslagsvis 2 000 kronor till ersättningar
till läkarbiträde vid granskning av anstalter för halvöppen barnavård
m. m. I den mån delta förslag icke kunde godtagas, måste styrelsen hemställa,
att delposten å 3 500 kronor till ersättningar till sakkunniga personer å
barnavårdens specialområden samt till arkitekt höjdes till 4 500 kronor.
Styrelsen har med anledning härav beräknat anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, till (11 300 + 1 000) 12 300
kronor.
Styrelsen, som härefter övergått till en beräkning av anslagsposten till a vlöningar
till övrig icke-ordinarie personal, framlägger åtskilliga
förslag till ändringar med avseende å denna personal.
Beträffande personalbehovet å arbetsmarknadsbyrän har styrelsen anfört
i huvudsak följande:
Sedan maj månad 1940 tjänstgjorde den personal å arbetsmarknadsbyrän,
som hade till huvudsaklig uppgift att handlägga ärenden rörande den offentliga
arbetsförmedlingen, hos statens arbetsmarknadskommission. Den hos
styrelsen kvarvarande delen av arbetsmarknadsbyrän handlade allmänna
ärenden rörande arbetsmarknaden och alla på ämbetsverket ankommande
ärenden angående den privata platsförmedlingen samt utövade tillsyn över
den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen. Befattningen med sistnämnda
slag av ärenden vore den centrala arbetsuppgiften. För handhavandet av
nämnda arbetsuppgifter disponerades — förutom byråchefsbefatlningen och
en ordinarie förste byråsekreterarbefattning —• en byrådirektör (Eo 28), en
byråinspektör (Eo 24), en aktuarie (Eo 21), en revisor (Ex 21 ), en amanuens
(Ex 15), två kanslibiträden (Eo 7), två kontorsbiträden (Eo 4) samt ett skrivbiträde
(Ex 2).
Byråns arbetsuppgifter visade fortfarande stigande tendens. Detta berodde
främst på den alltjämt växande anslutningen till den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen.
Under år 1943 hade 4 erkända arbetslöshetskassor ny
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
tillkommit med tillhopa över 100 000 medlemmar, och från och med den 1
januari 1944 hade antalet registrerade kassor stigit till 30 med ett medlemsantal
enligt senast föreliggande uppgifter (31 maj 1944) av något över
733 000. Ytterligare två kassor hade beslutats och dessutom hade ett fackförbund
preliminärt beslutat inrättande av en erkänd arbetslöshetskassa. Totala
antalet verksamma och beslutade kassor uppginge således för det dåvarande
till 33 nied omkring 780 000 medlemmar. Ytterligare ett antal organisationer
övervägde bildandet av erkänd arbetslöshetskassa, och det vore
därför icke osannolikt, alt antalet kassor inom kort komme att överskrida
35 och antalet försäkrade att stiga till omkring 850 000. Byråns övriga arbetsuppgifter,
allmänna arbetsmarknadsfrågor och tillsynen över den icke
offentliga arbetsförmedlingen, visade också tendenser att bliva alltmera omfattande.
Sedan socialstyrelsen i sina petita för budgetåret 1943/44 föreslagit, att
det dittillsvarande systemet med en av styrelsen utsedd särskild revisor för
varje arbetslöshetskassa skulle ersättas med en gemensam revisor, placerad
i lönegraden Eo 21, vilken skulle tjänstgöra å ämbetsverkets arbetsmark -nadsbyrå, hade från och med nämnda budgetår å byrån inrättats en revisorst
jänst i lönegraden Ex 21. Sedan systemet med särskilda revisorer för
varje kassa slutgiltigt avvecklats, hade den hos styrelsen anställde revisorn
fungerat från den 1 oktober 1943. Erfarenheten hade därvid givit vid handen,
att tjänstens placering såsom extra icke betingades av några bärande skäl.
De arbetsuppgifter, som vore förenade med befattningen, vore uppenbarligen
av stadigvarande natur. Härtill komme, att ställningen såsom extra tjänsteman
stöde i mindre god överensstämmelse med de kvalifikationer, som
med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning och svårighetsgrad borde ställas
på revisorn och den oberoende ställning, som denne av självklara skäl
borde intaga. Det borde därvid beaktas, att denne tjänstemans uppgifter
ginge utöver de företrädesvis revisionstekniska frågorna och i själva verket
vore att betrakta såsom ett viktigt led i tillsynsmyndighetens allmänna uppsikt
över kassornas sätt att tillämpa gällande bestämmelser och i övrigt handha
sina åligganden.
På grund av tjänstens ogynnsamma placering i löneavseende måste det
bli vanskligt att för någon längre tid kunna behålla en lämplig och dugande
arbetskraft såsom innehavare av densamma. Under nuvarande förhållanden
kunde det tvärtom med fog befaras, att befattningen komme att betraktas
såsom en ren passagetjänst. Detta skulle med tanke på ändamålet med densamma
vara i hög grad olyckligt.
Otvivelaktigt kunde bärande skäl andragas för en uppflyttning av revisorstjänsten
till lönegrad Eo 24. Av statsfinansiella hänsyn hade styrelsen
dock funnit sig nu endast böra föreslå, att tjänsten gjordes till extra ordinarie
med bibehållande av dess lönegradsplacering i 21 :a lönegraden. Denna
förbättring framstode för styrelsen som den minsta länkbara.
Vidare hemställer styrelsen — under åberopande av den på grund av arbetslöshetsförsäkringens
fortskridande utbyggnad ökade arbetsbelastningen
å ifrågavarande byrå — örn rätt att anställa en tjänsteman såsom förste amanuens
i lönegraden Eo 18 med uppgift att biträda revisorn.
Socialstyrelsen framhåller därjämte, hurusom ökningen av arbetsmarknadsbyråns
uppgifter sedan 1940 gjort en utvidgning av byråns kanslipersonal
med två biträden nödvändig. Enligt styrelsens mening borde arbetsuppgifternas
ökning även föranleda ändrad tjänsteställning för de befattningshavare,
som hade de mera ansvarsfulla arbetsuppgifterna inom byråns kansli, nårn
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
5
ligen dels det biträde, som närmast ansvarade för registreringsarbete, dels
ock det biträde, som svarade för kansliets befattning med statsbidragens uträknande,
statistiken och det försäkringstekniska arbetet. Av statsfinansiella
skäl inskränkte sig emellertid styrelsen till att föreslå, att inom arbetsmark -nadsbyrån måtte inrättas en tjänst såsom kontorist i lönegrad Eo 9. I samband
därmed föresloges indragandet av en av byråns två extra ordinarie
kanslibiträdesbefattningar.
Styrelsen övergår därefter till att behandla personalbehovet å socialvårdsbyrån
och upplyser därvid till en början, att å denna handläggas ärenden rörande
fattigvård, barnavård, ungdomsskydd, mödrahjälp och social hemhjälp.
Byrån vore organiserad på följande sex avdelningar, nämligen mödrahjälpsavdelningen,
barnavårds- och ungdomsvårdsavdelningen, fattigvårdsavdelningen,
avdelningen för daghem och lekskolor, avdelningen för social
hemhjälp samt skyddshemsinspektionsavdelningen.
I fråga om mödrahjälpsavdelningen anför styrelsen bland
annat:
Avdelningen stöde enligt styrelsens beslut under ledning av en förste amanuens
(Eo 18), vilken lydde direkt under byråchefen och hade erhållit förordnande
att föredraga hithörande ärenden.
På grund av avdelningens alltmer ökade arbetsbörda hade det varit nödvändigt
att utöka arbetskraften med en amanuens, vilken till en början anställts
å halvtid men sedan måst helt knytas till avdelningen.
I sina petita för budgetåret 1944/45 bade styrelsen föreslagit, dels att denne
heltidsamanuens skulle behållas, dels att den å avdelningen placerade förste
amanuenstjänsten skulle förändras till en extra ordinarie notarietjänst, numera
byråsekreterartjänst (Eo 21). I propositionen nr 258/1944 hade departementschefen
ifrågasatt, att till täckande av avdelningens behov av arbetskraft
i amanuensställning den för sommarkoloniverksamheten nyanställda assistenten
i lönegrad Ex 15 skulle lämna avdelningen visst biträde. Styrelsens förslag
att omändra förste amanuenstjänsten till notarietjänst bade ej heller biträtts.
Av en inom ämbetsverket utarbetad statistik över mödrahjälpsverksamheten
under första halvåret 1944 framginge, att avsevärda differenser fortfarande
funnes mellan ersättningsbeloppen inom olika mödrahjälpsområden. Differenserna
måste otvivelaktigt delvis ha sin grund i mödrahjälpsnämndernas
olika sätt att bedöma fallen. Örn socialstyrelsen ålades alt på mödrahjälpsavdelningen
med dess nuvarande arbetsbörda endast lia en tjänsteman i amanuens-
eller högre ställning anställd, komme dennes besök hos mödrahjälpsnämnderna
att omöjliggöras. Det stora antalet besvärs- och dispensärenden på
avdelningen, vilka alla vore av den art, att de krävde ett snabbt avgörande,
bunde tjänstemannen så gott som helt vid tjänsterummet till men för inspektionsverksamheten.
Antalet till avdelningen inkomna besvärsärenden bade ökat från 1 497 år
1941 till 2 121 år 1942 och 2 293 år 1943 samt 1 442 under första halvåret
1944.1 Den enda möjligheten att motverka den omfattande ökningen av dessa
ärenden syntes vara, att en mera enhetlig praxis för ärendenas bedömande
genomfördes över hela landet genom att föreståndaren för avdelningen bereddes
möjlighet att genom personliga besök studera och påverka mödrahjälpsnämndernas
praxis. Styrelsen ansåge det därför ofrånkomligt att å avdelningen
1 Enligt av socialstyrelsen senare linder hand lämnad uppgift utgjorde antalet under är 1944
inkomna besvärsärenden i! 010.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
utom föreståndaren behålla den tidigare omnämnda heltidsamanuensen. Medgåves
icke detta, komme socialstyrelsens tillsyn över mödrahjälpsverksamheten
att allvarligt äventyras helst som den av departementschefen ifrågasatta anordningen
att låta barnavårdsinspektrisens assistent delvis tjänstgöra på avdelningen
icke kunde genomföras. Barnavårdsavdelningens arbetsbörda tilläte
icke ett dylikt arrangemang.
Styrelsen måste vidare förnya sitt i petita för innevarande budgetår framförda
förslag om förste amanuenstjänstens omvandling till en extra ordinarie
byråsekreterartjänst. Arbetet å mödrahjälpsavdelningen hade lidit avsevärd
skada genom att förste amanuenstjänsten blivit en passagetjänst. Styrelsen
bade sedan den 1 oktober 1940 haft fyra olika tjänstemän på denna
post, vilket hindrat en önskvärd kontinuitet i arbetets bedrivande och även
inverkat på den personliga kontakten mellan socialstyrelsen och mödrahjälpsnämndema.
Det stora ansvar, som åvilade föreståndaren för avdelningen och
den avsevärda självständighet, med vilken han måste kunna arbeta, vore
emellertid de främsta motiven för att han borde beredas högre tjänsteställning
än som amanuens. Det gällde ju här att kunna i samband med besök hos
mödrahjälpsnämnderna påverka dessas praxis. Föreståndarens möjligheter
därtill ökades självfallet, örn han hade det stöd, som en högre tjänsteställning
därvidlag obestridligen gåve.
Beträffande kanslipersonalen å mödrahjälpsavdelningen erinrar styrelsen
örn att under åren 1941—1943 nämnda personal, som tidigare utgjort ett
kanslibiträde i lönegraden Eo 7 och ett skrivbiträde i lönegraden Ex 2, måst
utökas med tre skrivbiträden. Kanslibiträdet hade, enligt vad styrelsen gör
gällande, alltefter verksamhetens ökade omfattning erhållit allt mera krävande
arbetsuppgifter och dessa krävde numera större kvalifikationer än dem
som kunde ställas på ett kanslibiträde, varför styrelsen föreslår omändring avnämnda
tjänst till kontoristtjänst i lönegraden Eo 9.
Vad angår socialvårdsbyråns avdelning för barnavård och
ungdomsvård har styrelsen hemställt, att barnavårdsinspektrisbefattningen
i lönegraden Eo 21 måtte förändras till en byråinspektörsbefattning
i lönegraden Eo 24. Styrelsen anför härom huvudsakligen följande:
Genom beslut av 1942 års riksdag hade hos socialstyrelsen inrättats en
befattning såsom bamavårdsinspektris i lönegrad Eo 21. Denna tjänst hade
inrättats för att effektivisera socialstyrelsens rådgivande, upplysande och
kontrollerande verksamhet på barnavårdens område.
Barnavårdsinspektrisen, som sorterade under statens inspektör för fattigvård
och barnavård, hade att självständigt utöva inspektionens verksamhet
rörande barnavården ävensom att inom detta område lämna råd och anvisningar.
Det omedelbara ansvaret för den centrala bamavårdsinspektionen
vilade på inspektrisen. Vid utövandet av sin verksamhet hade inspektrisen
att följa den tillsyns- och rådgivningsverksamhet, som utövades på barnavårdens
område av fattigvårds- och bamavårdskonsulenterna och bamavårdsombuden.
Hon hade .sålunda härvidlag att exempelvis vid inspektioner
och utredningar ute i landet av den mera invecklade natur, att den centrala
barnavårdsmvndighetens medverkan påkallades, i den mån statens inspektör
icke själv kunde deltaga i handläggningen, representera socialstyrelsen
och i regel med biträde av barnavårdskonsulenten verkställa inspektion och
utredning. Härjämte borde nämnas, att barnavårdsinspektrisen av socialstyrelsen
förordnats att efter chefens för socialvårdsbyrån bestämmande
vara föredragande i ärenden rörande barnavård.
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
7
Efter att ha framhållit att befattningens benämning borde ändras till byråinspektör,
vilken benämning enligt styrelsens uppfattning gåve en riktigare
föreställning om befattningens karaktär än den nuvarande benämningen,
föreslår styrelsen jämväl ändrad lönegradsplacering av nämnda befattning
och yttrar till stöd för nämnda förslag:
Vad som anförts beträffande denna befattningshavares tjänsteåligganden
syntes klart utvisa, att befattningen för närvarande vore alldeles för lågt
placerad. Kompetensfordringarna borde här icke ställas lägre utan snarare
högre än i fråga om fattigvårds- och bamavårdskonsulentema. Då befattningshavaren
vore att anse såsom överordnad i förhållande till konsulenterna,
syntes det ofrånkomligt, att även lönegradsplaceringen bleve högre
än för konsulenterna, vilka genom beslut av 1944 års riksdag inplacerats
i lönegraden Eo 23. Styrelsen funne det därför angeläget, att befattningen
placerades i lönegraden Eo 24. Till ytterligare stöd för en sådan uppfattning
ville styrelsen erinra om att andra likvärdiga tjänster, till exempel byråinspektörs
tjänsterna å arbetsmarknadsbyrån och nykterhetsvårdsbyrån, vore
placerade i lönegraderna Eo 24 respektive A 24.
Vad beträffar avdelningen för social hemhjälp hade densamma,
enligt vad styrelsen upplyser, ursprungligen bestått av hemhjälpskonsulenten
och ett extra biträde i lönegraden Ex 2, vilket sedermera befordrats
till skrivbiträde i lönegraden Eo 2. Verksamheten hade emellertid visat sig
medföra ett så omfattande arbete, att redan under sommaren 1944 en viss
personalförstärkning måst tillgripas genom anställande av en tillfällig befattningshavare
i amanuensställning och ett kontorsbiträde i lönegraden Eo
4; sistnämnda biträde tjänstgjorde emellertid även å annan avdelning men
redovisades å hemhjälpsavdelningen. Då avdelningens arbetsuppgifter icke
syntes komma att minska, föreslår styrelsen bibehållande av angivna personal
även under budgetåret 1945/46, därvid amanuensen beräknades bliva
placerad i lönegraden Ex 15.
Styrelsen anför härefter, att det visat sig nödvändigt att vid sidan av styrelsens
två ordinarie telefonister äga tillgång till en med telefonväxelns skötsel
förtrogen arbetskraft. Då någon för ändamålet lämplig befattningshavare
icke funnits tillgänglig inom ämbetsverket, hade styrelsen från och med
senare delen av augusti 1944 måst anställa ett biträde i lönegraden Ex 2, vilket
i tidigare anställning förvärvat vana att sköta en telefonväxel. Denna befattningshavare,
vilken styrelsen avsåge att placera å det till lagbyrån hörande
registrators- och kassakontoret för att, då hon icke tjänstgjorde i telefonväxeln,
tjänstgöra å detta kontor eller å någon av styrelsens övriga byråer,
där behov förelåge av tillfällig arbetskraft, komme att erfordras även under
nästa budgetår.
Styrelsen framhåller vidare, att behov av personalförstärkning å statistiska
byrån förelåge för såväl pris- och levnadskostnadsstatistikens som för socialstalistikens
del. Styrelsen anför härom:
Erfarenheterna från budgetåret 1943/44 bade givit vid handen att de arbetskrafter,
som stått till buds för ledningen av arbetet med pris- och levnad
sko st nadsstatis tiken — en ordinarie aktuarie (A 21) och, från
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 23-3.
och med den 1 augusti 1943, en amanuens (Eo 15) — icke varit tillräckliga
för att byrån skulle medhinna de specialundersökningar, analyser m. m.,
som förutsatts i Kungl. Maj:ts direktiv den 19 mars 1943 för indexberäkningen,
och vilkas betydelse understrukits av den s. k. indexkommittén. Styrelsen
beräknade, att det arbetsbehov, som sålunda måst eftersättas, möjligen skulle
kunna fyllas, om ytterligare en amanuens finge ägna halva sin arbetstid åt
prisstatistiken och ville fördenskull hemställa örn ökning av personalen i enlighet
härmed. En heltidsanställd befattningshavare skulle lämpligen kunna
tagas i anspråk även för specialundersökningar och till hälften avlönas ur
därför tillgängliga anslag.
Efter den omläggning, som företagits av fattigvårdsstatistiken år
1939 och barnavårdsstatistiken år 1940, hade dessa båda grenar
av socialvårdsstatistiken i väsentliga avseenden utvidgats och fördjupats.
Detta hade dock kunnat ske utan ökning av biträdespersonalen. Den utveckling,
vari fattigvårds- och barnavårdsstatistiken befunne sig, hade emellertid
väsentligt ökat arbetsuppgifterna för arbetsledaren, som sedan augusti 1941
varit en ordinarie aktuarie. För att möta denna ökning hade styrelsen sett
sig nödsakad att från och med april 1944 anställa en amanuens (för det dåvarande
Ex 11) såsom biträde åt honom. Denna amanuens skulle ha till
huvudsaklig uppgift att biträda vid granskningen av det inkomna primärmaterialet
och korrespondera med vederbörande kommunala myndigheter för
rättelse av felaktiga och komplettering av ofullständiga uppgifter samt för
övrigt biträda vid förekommande undersökningar. En mycket stor del av
arbetet med fattigvårds- och barnavårdsstatistikens färdigställande åtginge
nämligen för närvarande för det förberedande gransknings- och kompletteringsarbetet.
Genom anställande av en amanuens för att biträda vid detta
arbete skulle det vara möjligt att förverkliga det mål, som socialstyrelsen
eftersträvat sedan omläggningen av fattigvårdsstatistiken år 1939 och barnavårdsstatistiken
år 1940, nämligen att statistiken i båda fallen skulle färdigställas
så snabbt, att årsredogörelserna publicerades inom ett år. sedan
primäruppgifterna inkommit till styrelsen. När med ingången av april 1944
primäruppgiftema från år 1943 inkommit samtidigt till såväl fattigvårdsstatistiken
som barnavårdsstatistiken, vilken .senare vore treårig, hade det
varit synnerligen angeläget, att bearbetningen i båda fallen kunde drivas
så snabbt som möjligt och jämsides. Det hade därför varit nödvändigt att
vid denna tidpunkt anställa en amanuens för att dessa arbeten omedelbart
skulle kunna igångsättas. Behovet av denna amanuens på fattigvårds- och
barnavårdsstatistiken syntes såvitt för det dåvarande kunde förutses komma
att bli permanent. Angeläget vore nämligen, att arbetsledaren för denna
statistik med den speciella sakkunskap på det socialvårdsstatistiska området,
som han besutte, sattes i tillfälle att ägna mera tid åt en ytterligare fördjupning
av dessa båda viktiga grenar av socialvårdsstatistiken och att tid efter
annan utföra specialundersökningar av olika slag rörande aktuella spörsmål
inom socialvården. Inom den närmaste framtiden komme dessutom de arbetsuppgifter,
som åvilade arbetsledaren, att utökas med nya, för vilka erfordrades
en förstärkning av personalen.
Allteftersom reformer genomfördes inom socialvården, uppstode behov av
en statistik, som visade effekten av dessa reformer. Socialstyrelsen hade under
senare tid efter hand blivit anförtrodd nya arbetsuppgifter inom socialvården,
såsom mödrahjälpsverksamheten, den halvöppna barnavården och
den sociala hemhjälpverksamheten. För handläggning av dessa grenar av
socialvården erfordrades en fortlöpande statistik över verksamheten.
Vad beträffade^ mödrahjälps statistiken hade den sedan oktober
1943 handlagts på avdelningen för fattigvårds- och barnavårdsstatistik inom
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
9
statistiska byrån efter att tidigare lia sammanställts av mödrahjälpsavdelningen
inom socialvårdsbyrån. Hittills hade denna statistik grundats på sammandragsuppgifter,
som var och en av de 31 mödrahjälpsnämnderna i riket
lämnat kvartalsvis till socialstyrelsen, varför bearbetningen icke varit synnerligen
arbetskrävande. På grund av önskvärdheten av att mera ingående
kunna följa mödrahjälpsverksamhetens utformning och omfattning inom
olika mödrahjälpsområden hade emellertid planerats en mera fullständig
mödrahjälpsstatistik från och med ingången av år 1944, grundad på individuella
uppgifter rörande samtliga mödrahjälpsfall. Efter denna omläggning
komme mödrahjälpsstatistiken att bli betydligt mera omfattande och arbetskrävande.
Det sista gällde i särskild grad den första tiden efter omläggningen.
I fråga om statistiken över den halvöppna barnavården
och den sociala hemhjälpen hade ännu inga detaljerade
arbetsplaner utarbetats. Det vöre dock tydligt, att den planerade utvidgningen
av den löpande mödrahjälpsstatistiken tillsammans med den planerade
statistiken över den halvöppna barnavården och den sociala hemhjälpen
komme att kräva utvidgning av byråns personal. Sannolikt bleve denna personalfråga
aktuell redan vid mitten av innevarande budgetår, och då detta
inträffade, syntes styrelsen finna sig nödsakad anmäla behov av ytterligare
en amanuens (Ex 15) såsom biträde åt arbetsledaren på fattigvårds- och
barnavårdsstatistiken jämte två kvinnliga biträden (Ex 2). Denna amanuens
komme att anförtros självständiga arbetsuppgifter av sådant slag, att för
arbetet egentligen skulle erfordras en tjänsteman i aktuarieställning. Tillsvidare
hade styrelsen emellertid icke ansett sig böra för detta arbete beräkna
mer än en befattningshavare i amanuensgrad. Från och med budgetåret
1945/46, när samtliga dessa statistikgrenar beräknades ha kommit i gång
i full omfattning, syntes en ökning av biträdespersonalen med ytterligare ett
biträde (Ex 2) bli erforderlig.
Med hänsyn till såväl den avsevärt ökade omfattning arbetet på fattigvårds-
och barnavårdsstatistiken redan fått och kunde förutses få inorn^ den
närmaste tiden som tillkomsten av flera betydelsefulla grenar av sociajvårdsstatistiken
hemställde socialstyrelsen, att i styrelsens personalstat från och
med budgetåret 1945/46 en särskild förste aktuarietjänst i lönegrad Eo 24
upptoges för socialvårdsstatisliken. Detta funne styrelsen angeläget, då det
finge anses av synnerlig vikt att som arbetsledare för denna betydelsefulla
statistikgren ha tillgång till en så högt kvalificerad tjänsteman, som denna löneställning
medgåve. Romme förslaget om inrättande av denna förste aktuarietjänst
att vinna statsmakternas bifall, kunde det på grund av eventuell
befordran inom ämbetsverket öppnas en möjlighet att å den till fattigvårdsoch
barnavårdsstatistiken hörande ordinarie aktuarietjänsten (A 21) förordna
den av de till denna avdelning enligt föreliggande förslag knutna amanuenserna,
vilken avsåges tilldelad mera kvalificerade göromål. Därigenom
skulle denna tjänsteman kunna beredas en mot arbetsuppgifternas kvalitet
svarande tjänsteställning. T händelse ett dylikt förordnande kunde meddelas,
komme amanuenstjänsten i fråga att kunna indragas.
Styrelsen hemställer vidare, att en av utredningsbyråns förste amanuenstjänster
i lönegraden Eo 18 måtte utbytas mot en aktuarietjänst i lönegraden
Eo 21. Som skäl härför anför styrelsen huvudsakligen följande:
Antalet aktuarietjänster, varöver byrån för närvarande förfogade — en förste
aktuarie (A 26) och en aktuarie (A 21) — syntes otillräckligt med hänsyn
lill arlen och omfattningen av byråns arbetsuppgifter.
Under de senaste sex åren hade byråns fortlöpande arbete kraftigt tillväxt
dels genom utbyggnad av vissa statistikgrenar, såsom lantarbclarstatisti
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
ken och byggnadsstatistiken, dels genom tillkomsten av helt nya arbetsuppgifter,
såsom konjunkturstatistiken, trädgårdsarbetarstatistiken och byggnadskostnadsindex.
Denna ansvällning av arbetsuppgifterna komme med
säkerhet att bli bestående.
Samtidigt med ifrågavarande tillväxt av byråns arbete hade en rationalisering
av arbetsmetoderna ägt rum. De nya arbetsmetoderna hade lett till
skapandet av en helt ny avdelning för arbetet med hjälp av hålkortsmaskiner,
vilkens betydelse starkt ökat under senare år. Maskinavdelningen omfattade
för närvarande 11 biträden under ledning av en förste amanuens.
Avdelningen tillhörde formellt utredningsbyrån men betjänade självfallet
båda statistiska byråerna.
En försiktig jämförelse mellan arbetsuppgifternas beskaffenhet och de befintliga
tjänsterna syntes ge vid handen, att ett behov av två nya aktuariebefaltningar
vore väl motiverat, den ena för maskinavdelningens föreståndare
och den andra för ledaren av konjunkturstatistiken och bvggnadsverksamhetsstatistiken
jämte kvartalsindex över byggnadskostnaderna. I ett annat
statsfinansiellt läge hade båda befattningarna bort föreslås bli inrättade.
För närvarande ansåge sig styrelsen emellertid böra begränsa sig till att begära
ett tillgodoseende av det mest trängande behovet, vilket syntes vara
aktuarietjänsten för maskinavdelningen. Styrelsen hemställde alltså, att för
ledaren av maskinavdelningen inrättades en aktuariebefattning i lönegrad
Eo 21. Vid bifall till denna framställning kunde en av byråns förste amanuenstjänster
i lönegrad Eo 18 indragas.
Vidare föreslår styrelsen, alt en av denna byrås kanslibilrädestjänster i
lönegraden Eo 7 mätte utbytas mot en kontoristtjänst i lönegraden Eo 9.
Innehavaren av den till uppfattning föreslagna tjänsten vore arbetsbas för
de större specialundersökningarna, i vilken egenskap hon handhade fördelningen
av arbetet samt den direkta övervakningen och instruerandet av den
henne underställda personalen, vilken stundom kunde uppgå till ett 70-tal
personer, till större delen utan erfarenhet av statistiskt arbete. Med hänsyn
till det särskilt ansvarsfulla och krävande arbete som älåge arbetsbasen vore
hennes löneställning enligt socialstyrelsens mening alltför låg.
Styrelsen anmäler härefter, att styrelsen under budgetåret 1943/44 beviljat
ett av utredningsbyråns kanslibiträden i lönegraden Eo 7 halvtidstjänstgöring.
Sedermera hade styrelsen befordrat ett av byråns kontorsbiträden i
arbetsledareställning till kanslibiträde. Härigenom hade antalet kanslibiträden
— frånsett det föreslagna utbytet av en kanslibiträdestjänst mot en kontoristtjänst
— i realiteten ökat med en halvtidsanställd arbetskraft. Denna
ökning syntes vara nödvändig även i fortsättningen.
Vad angår nykterhetsvårdsbyrån framhåller styrelsen, att den av statsmakterna
beslutade intensifieringen av nykterhetsvården samt de nya arbetsuppgifter,
som tillförts byrån, komme att medföra större krav på byråns
kanslipersonal, vilken redan under föregående budgetår vid upprepade tillfällen
visat sig otillräcklig. Med hänsyn härtill syntes byrån redan under
löpande budgetår böra förstärkas med ett skrivbiträde i lönegraden Ex 2. Då
behovet av denna förstärkning syntes bli konstant, hade styrelsen för budgetåret
1945/46 räknat med denna förstärkning av biträdespersonalen.
Beträffande styrelsens gemensamma personal, till vilken hänföras expedi -
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
tionsvakterna och ämbetsverkets telefonister, anför styrelsen bland annat
följande:
Den av departementschefen i propositionen nr 258/1944 ifrågasatta nedskärningen
av den gemensamma icke-ordinarie personalen hade icke kunnat
verkställas i full omfattning. Styrelsen ville emellertid framhålla, att
förutom en expeditionsvakt i lönegraden Eo 5 en ordinarie expeditionsvakt i
lönegraden A 6 samt en extra expeditionsvakt i lönegraden Ex 5, vilken tidigare
avlönats med särskilda anslagsmedel, överförts till utlänningskommissionen.
I realiteten hade alltså expeditionsvaktspersonalen minskats med tre
befattningshavare. Någon ytterligare inskränkning vore icke möjlig, särskilt
som ämbetsverket från och med juli månad 1944 måst placera den tidigare i
Birger Jarls torg 2 inrymda delen av statistiska byrån i stadsarkivets förutvarande
lokaler i kvarteret Västertorn å Riddarholmen. Denna ytterligare
lokalsplittring hade ökat styrelsens behov av expeditionsvaktspersonal.
Styrelsen beräknar lönekostnaderna för den erforderliga icke-ordinarie
personal, som är avsedd att avlönas från anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal, eller 124 heltidsanställda och 3 halvtidsanställda
befattningshavare, till omkring 492 100 kronor. Härutöver räknar styrelsen
med följande särskilda belopp såsom erforderliga för bestridande av
kostnader under ifrågavarande anslagspost, nämligen 6 000 kronor till vikariatsersättningar
och ersättningar för övertidsarbete, 3 500 kronor till kostnader
för befordringar och 6 000 kronor till utgifter för täckande av vissa
speciella och oförutsedda behov (tillsyn över ämbetsverkets lokaler, maskinbearbetning
av statistiskt material utanför styrelsen m. m.).
De sammanlagda utgifterna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
för nästa budgetår ha alltså av styrelsen beräknats till (492 100 + 6 000
+ 3 500 + 6 000) 507 600 kronor.
Kostnaderna för rörligt tillägg ha beräknats till 105 100 kronor.
Styrelsen har sålunda uppskattat det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar
till personal för verksamheten i allmänhet för nästa budgetår till
(315 000 + 12 300 + 507 600 + 105 100) 940 000 kronor.
över socialstyrelsens här ifrågavarande framställning ha utlåtanden avgivits
av statskontoret och av allmänna lönenämnden.
Vad beträffar socialstyrelsens hemställan örn anvisande under anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj: t, av medel för anlitande av medicinsk sakkunskap
inom barnavårdens hela område anför statskontoret, att då för löpande budgetår
dels upptagits en särskild post å 1 000 kronor avseende ersättningar
till läkarbiträde vid granskning av anstalter för halvöppen barnavård, dels
ock uppräkning medgivits av delposten till ersättningar till sakkunniga personer
å barnavårdens specialområden samt till arkitekt med 1 500 kronor,
ämbetsverket svårligen kunde tillstyrka, att ytterligare medel ställdes till
styrelsens förfogande för nu ifrågavarande ändamål.
1 fråga örn anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal finner sig statskontoret knappast böra göra någon erinran
mot att revisorsbefatlningen i lönegraden Ex 21 a arbetsmarknadsbyrån
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
från och med nästa budgetår överfördes till extra ordinarie stat. Däremot
anser sig statskontoret icke kunna biträda socialstyrelsens hemställan om
uppflyttning av ett kanslibiträde i lönegraden Eo 7 å denna byrå till kontorist
i lönegraden Eo 9. Enligt ämbetsverkets mening syntes nämligen detta
biträdes arbetsuppgifter icke vara av så kvalificerad beskaffenhet, att de
kunde motivera tjänstens placering i högre lönegrad än den nuvarande. Av
samma skäl förklarar sig statskontoret ej heller kunna tillstyrka den föreslagna
uppflyttningen av en kanslibiträdestjänst å socialvårdsbyråns mödrahjälpsavdelning
till kontoristtjänst.
Förslaget om förändring av förste amanuenstjänsten i lönegraden Eo 18 å
socialvårdsbyråns mödrahjälpsavdelning till en byråsekreterarbefattning i lönegraden
Eo 21 anser sig statskontoret icke kunna understödja, då en liknande
hemställan i styrelsens anslagsframställning för innevarande budgetår
icke blivit bifallen samt de ytterligare motiv som nu anförts för tjänstens
ombildning icke övertygat ämbetsverket örn nödvändigheten därav.
Vad beträffar den föreslagna förändringen av befattningen såsom barnavårdsinspektris
i lönegraden Eo 21 till byråinspektörstjänst i lönegraden
Eo 24 framhåller statskontoret, att barnavårdsinspektrisen ingalunda vore
att anse såsom chefsmyndighet för fattigvårds- och barnavårdskonsulentema
utan allenast såsom en representant för socialstyrelsen eller statens inspektör
för fattigvård och barnavård. Av inspektrisen meddelade råd och anvisningar
vöre att fatta såsom meddelade i chefsmyndighetens namn och å dess vägnar.
Den genom beslut av 1944 års riksdag genomförda löneregleringen för konsulenterna
kunde vid sådant förhållande enligt ämbetsverkets mening icke
med fog åberopas såsom skäl för en ändrad tjänsteställning för nu ifrågavarande
befattningshavare. Med hänsyn härtill och då frågan örn bamavårdsinspektrisens
lönegradsplacering varit föremål för statsmakternas prövning
så sent som vid 1942 års riksdag, funne sig statskontoret icke kunna
tillstyrka förslaget örn tjänstens placering i 24 lönegraden.
Beträffande förslagen örn inrättande av en förste aktuariebefattning i lönegraden
Eo 24 å statistiska byrån och en aktuarietjänst i lönegraden Eo 21
å utredningsbyrån framhåller statskontoret, att frågan om en dylik utökning
av personalen å dessa byråer endast syntes böra upptagas till prövning i
samband med den allmänna översyn av den statliga statistikens organisation,
som vore avsedd att verkställas på grundval av besparingsberedningens statistikkommittés
betänkande rörande hithörande spörsmål.
Vad angår den ifrågasatta uppflyttningen till kontorist i lönegraden Eo 9
av det kanslibiträde i lönegraden Eo 7 å utredningsbyrån, som tjänstgör såsom
arbetshus vid större specialundersökningar, erinrar statskontoret örn
att 1942 års riksdag medgivit uppflyttning av ett ordinarie kontorsbiträde å
denna byrå till kontorist i lönegraden A 9. Enligt vad ämbetsverket under
hand inhämtat hade den sålunda till kontorist uppflyttade befattningshavaren
till uppgift att tjänstgöra som arbetsbas. Då således en tjänsteställning
som kontorist ansetts skälig för befattningshavare med dessa arbetsuppgifter,
hade statskontoret i och för sig intet att erinra mot den av styrelsen nu före
-
Kungl. Majlis proposition nr 233.
13
slagna uppflyttningen. Huruvida den av byrån bedrivna utredningsverksamheten
vore av sådan omfattning, att ytterligare en sådan befattning vore
oundgängligen nödvändig, undandroge sig dock ämbetsverkets prövning.
Allmänna lönenåmnden finner för sin del icke anledning till erinran mot
att revisorstjänsten å arbetsmarknadsbyrån uppflyttas från lönegraden Ex 21
till lönegraden Eo 21. Vidkommande förslaget örn anställande av en amanuens
såsom biträde åt revisorn påpekar lönenämnden, att amanuensen,
därest han vöre nyanställd, syntes böra erhålla lägre löneställning än den
föreslagna i lönegraden Eo 18.
Vad angår socialvårdsbyrån finner lönenämnden skäl föreligga för en höjning
av löneställningen för den för ledning av mödrahjälpsavdelningen anställde
förste amanuensen i lönegraden Eo 18 men anser sig — i viss anslutning
till vad som tillämpades inom riksförsäkringsanstalten — icke kunna
för närvarande tillstyrka högre placering än i lönegraden Eo 20. För uppflyttning
av en befattning i lönegraden Eo 7 å ifrågavarande avdelning till
lönegraden Eo 9 anser lönenämnden däremot icke tillräckliga skäl föreligga.
Förslaget örn uppfattning av befattningen såsom barnavårdsinspektris från
lönegraden Eo 21 till lönegraden Eo 24 finner lönenämnden motiverat. Beträffande
tjänstebenämningen förordar lönenämnden för sin del titeln harna
vårdsinspektör.
Vad beträffar statistiska byrån anser lönenämnden att, örn behov ansåges
föreligga av en ny befattning på denna byrå för arbete med socialvårdsstadstiken,
inrättandet av en aktuarietjänst i lönegraden Eo 21 åtminstone tillsvidare
vore tillfyllest.
Vad slutligen angår utredningsbyrån finner sig lönenämnden för den föreslagna
befattningen såsom ledare för maskinavdelningen icke kunna för närvarande
tillstyrka högre placering än i lönegraden Eo 20. Den s. k. arbetsbasen
vid större specialundersökningar anser lönenämnden i enlighet med socialstyrelsens
förslag böra uppflyttas från lönegraden Eo 7 till lönegraden
Eo 9.
I skrivelse den 5 december 1944 har socialstyrelsen härefter hemställt, att
den under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj: t, upptagna delposten till ersättningar till
sakkunniga personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt måtte
för nästa budgetår fastställas på sådant sätt, att till arkilektarvoden funnes
tillgängligt ett belopp av 5 500 kronor. Styrelsen har härom anfört i huvudsak
följande:
Sedan ett flertal år tillbaka hade den till ersättningar till arkitekt m. m.
beviljade delposten visat sig otillräcklig. Detta hade medfört, att varje budgetår
börjat med en balans från föregående år. Balanserna hade växlat något
men i regel uppgått till 800—1 000 kronor. Sålunda hade även vid ingången
av innevarande budgetår förelegat en balans å 980 kronor från budgetåret
1943/44. Denna summa belastade alltså innevarande års anslag å 3 500 kronor.
Från och med budgetårets ingång lill och nied november månad 1944
hade styrelsen överlämnat sammanlagt 65 ärenden för behandling av de till
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
ämbetsverkets förfogande stående arkitekterna. Kostnaderna för detta arbete
uppginge till, räknat efter 25 kronor per ärende, 1 625 kronor. För det dåvarande
vore alltså av delpostens 3 500 kronor ett belopp av 2 605 kronor
förbrukat. För återstoden av budgetåret funnes alltså ett belopp av endast
895 kronor disponibelt. Med det stora och successivt stigande behov av att
anida arkitekternas sakkunskap, som styrelsen motsåge under nuvarande
livliga utbyggnad av hem för sluten och halvöppen barnavård, sommarkolonier
m. m., vore denna summa klart otillräcklig.
Det kunde med säkerhet hävdas, att det för ändamålet under innevarande
budgetår disponibla beloppet, 3 500 kronor, icke vore tillräckligt ens för de
med anlitande av arkitekt förknippade kostnaderna. Angivna summa skulle
säkerligen icke vara till fyllest för arkitektarvoden, även om den tidigare
angivna balansen icke förelegat vid budgetårets början. Kostnaderna under
innevarande budgetår kunde med stor säkerhet beräknas icke understiga
4 000 kronor. Detta innebure, att icke endast ett belopp, motsvarande underskottet
från budgetåret 1943/44, eller omkring 1 000 kronor, måste balanseras
över till budgetåret 1945/46 utan därjämte ett belopp av 500 kronor. Sammanlagt
måste man alltså räkna med att till nästa budgetår balansera 1 500 kronor.
Då årskostnaderna för budgetåret 1945/46 kunde antagas icke understiga
4 000 kronor, erfordrades för nämnda budgetår till arkitektarvoden ett belopp
av 5 500 kronor.
För anlitande av barnläkar- och annan expertis på barnavårdens område i
andra sammanhang än med daghem och lekskolor funnes, såsom framginge
av vad sålunda anförts, under inga förhållanden några medel disponibla
under innevarande budgetår. Ämbetsverket hade i skrivelse den 28 augusti
1944 angående avlöningsanslag för nästkommande budgetår hemställt att
för dessa ändamål få taga i anspråk medel ur den för daghemmen avsedda
delposten å 1 000 kronor. Om denna framställning icke skulle bifallas, hade
alternativt yrkats, att 1 000 kronor skulle beräknas till täckande av de med
anlitande av barnläkare och annan expertis på barnavårdens område förenade
kostnaderna. Därest det senare alternativet bifölles, innebure detta, att delposten
till ersättningar till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden
samt till arkitekt bestämdes till 1 000 kronor utöver förut angivna 5 500
kronor, eller till sammanlagt 6 500 kronor.
Vidare har socialstyrelsen i ett den 4 december 1944 avgivet utlåtande över
1941 års befolkningsutrednings den 18 november 1944 framlagda förslag örn
ökat statligt stöd åt den halvöppna barnavården (jfr 1945 års statsverksproposition,
femte huvudtiteln, punkten 91) framhållit, att ett genomförande avutredningens
förslag komme att medföra behov av förstärkning av
den för behandling av ärenden rörande halvöppen
barnavård avsedda personalen å styrelsens socialvårdsbyrå.
Styrelsen erinrar till en början örn att Kungl. Majit dels uppdragit
åt särskild person att mot ett årligt arvode av 2 500 kronor under budgetåret
1944/45 inom styrelsen bereda och föredraga ärenden angående statsbidrag
till driften av anstalter för halvöppen barnavård, dels ock medgivit,
att hos styrelsen finge tillsvidare under budgetåret för biträde vid handläggningen
av angivna ärenden finnas anställd en befattningshavare — av
styrelsen benämnd konsulent — med arvode av högst 625 kronor i månaden.
Avdelningens kansligöromål ombesörjdes av fattigvårds- och barnavårdsavdelningens
kanslipersonal.
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
15
Socialstyrelsen fortsätter härefter:
I sina förslag till anslagsäskanden för nästkommande budgetår hade styrelsen
icke ifrågasatt någon ändring av avdelningens personalförhållanden.
Om befolkningsutredningens förslag genomfördes, syntes det emellertid bliva
nödvändigt att i vissa avseenden förstärka personalen. I första hand borde
konsulenten beredas extra-ordinarie anställning. Hennes nuvarande arvode
motsvarande löneställning såsom förste amanuens i lönegraden Eo 18, löneklassen
17. Hon intoge emellertid en så självständig och ansvarsfull ställning
på avdelningen, att en placering i lönegraden Eo21 mera skulle motsvara
henne ålagda arbetsuppgifter. Styrelsen ville därför föreslå, att angivna arvodestjänst
utbyttes mot en konsulenttjänst i lönegraden Eo 21. Till ytterligare
motivering för den föreslagna uppflyttningen av konsulenttjänsten ville styrelsen
erinra örn att skolöverstyrelsen hemställt, att en befattning hos överstyrelsen
såsom pedagogisk inspektör över verksamheten vid daghem och
lekskolor tills vidare icke måtte tillsättas och att anslag för ändamålet icke
måtte beräknas för budgetåret 1945/46. Socialstyrelsen hade biträtt denna
framställning. Därigenom skulle även den pedagogiska sidan av inspektionen
komma att vila på nu ifrågavarande konsulent i socialstyrelsen.
Vidare erfordrades en amanuens i lönegraden Ex 15 såsom biträde åt konsulenten.
Härigenom skulle konsulenten kunna frigöras från det löpande
arbetet i en sådan omfattning, att hon kunde företaga inspektionsresor m. m.
Slutligen komme en utvidgning av verksamheten att medföra krav på ökad
skrivhjälp, förslagsvis ett biträde i lönegraden Ex 2.
I förevarande sammanhang torde jag jämväl få anmäla, att socialvårdskommittén
i sitt i juli 1944 avgivna betänkande med utredning och förslag
angående revision av lagstiftningen örn bamavårdsanstalter och fosterbarnsvård
(SOU 1944:34) bland annat föreslagit viss förstärkning
av personalen å socialstyrelsens socialvårdsbyrå. I
nämnda betänkande — vari kommittén bland annat föreslagit, att socialstyrelsen
skulle bliva central tillsynsmyndighet för samtliga barnavårdsanstalter
— har kommittén beträffande personalbehovet inom socialstyrelsen
vid ett genomförande av kommitténs ifrågavarande förslag anfört i huvudsak
följande:
De uppgifter, som i anledning av den av kommittén föreslagna lagstiftningen
påläggas socialstyrelsen, förutsätta oundgängligen viss förstärkning
av dess personal. Kommittén är medveten om att de nuvarande statsutgifternas
höjd manar till återhållsamhet, då fråga är örn inrättandet av nya
tjänster. Såväl på grund härav som med hänsyn till svårigheten att nu överblicka
det personalbehov, som efter en genomförd socialreform skulle förefinnas
hos socialstyrelsen, anser sig kommittén icke kunna förorda, att man
nu skrider till förverkligandet av kommitténs i dess betänkande angående
socialvårdens organisation m. m. (SOU 1942:56) framlagda preliminära förslag
angående inrättandet inom socialstyrelsen av en särskild byrå för barnavårdsärenden.
Liksom hittills böra dessa ärenden tills vidare handläggas
av styrelsens andra byrå, socialvårdsbyrån.
Den förstärkning av socialstyrelsens personal, som kommittén finner oundgängligen
erforderlig, bör enligt kommitténs mening ske i den formen att i
samband med den av kommittén föreslagna lagstiftningens ikraftträdande
till byrån knytes en befattningshavare i byrådirektörs tjänsteställning med
uppgift alt under byråchefens överinseende deltaga i handläggningen av de
på socialstyrelsen ankommande barnavårdsärendcna. Då denna anordning
får anses lia i viss mån provisorisk karaktär, synes det tillrådligt alt tjänsten
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
som byrådirektör tills vidare göres extra ordinarie. Tjänsten torde böra placeras
i lönegraden Eo 28.
Med hänsyn till arten av de nya uppgifter, som enligt kommitténs förslag
skola tillkomma socialstyrelsen, vill kommittén jämväl förorda, att till
styrelsens socialvårdsbyrå knytes en rådgivande läkare.
I utlåtande över socialvårdskommitténs betänkande om barnavårdsanstalter
och fosterbarnsvård har statskontoret anfört, att det undandroge sig statskontorets
bedömande, huruvida vid sidan av den år 1942 hos socialstyrelsen
inrättade befattningen såsom barnavårdsinspektris i lönegraden Eo
21 en ny inspektionstjänst kunde vara erforderlig. Därest den av kommittén
föreslagna befattningen komme till stånd, syntes i varje fall barnavårdsinspektrisen
böra bibehållas vid sin nuvarande löneställning och icke, såsom
i styrelsens anslagsframställning beträffande budgetåret 1945/46 hemställts,
uppflyttas till 24 lönegraden. Vilken lönegradsplacering, som skäligen borde
avses för den nya befattningshavaren, syntes, innan närmare erfarenheter
vunnits rörande arten och omfattningen av tjänstegöromålen, vara svårt att
avgöra. Tjänsten syntes dock icke böra hänföras till högre lönegrad än
den 26:e.
Ytterligare har socialstyrelsen i skrivelse den 30 december 1944 framlagt
förslag om inrättande av en harna vårdsbyrå inom styrelsen.
Styrelsen har däri till att börja med erinrat, hurusom den centrala handläggningen
av ärenden rörande fattigvård och barnavård, vilken tidigare varit
förlagd till socialdepartementet, genom beslut vid 1937 års riksdag överflyttats
till styrelsen. I samband härmed hade för handläggningen av dessa
ärenden inom styrelsen inrättats en särskild byrå, vilken från början benämnts
fattigvårdsbyrån men sedermera erhållit benämningen socialvårdsbyrån. Till
denna byrå hade jämväl förlagts nykterhetsvårdsärendena, vilka tidigare
handlagts av socialstyrelsens första byrå. Vidare hade stadgats, att chefen för
socialvårdsbyrån skulle vara statens inspektör för fattigvård och barnavård.
Inom socialvårdsbyrån hade — anför styrelsen vidare — såväl skyddshemsärenden
som nykterhetsvårdsärenden från början handlagts på i väsentlig
grad fristående avdelningar. Den utveckling, som dessa avdelningar var
för sig sedermera undergått, hade ägt rum oberoende av byrån i övrigt.
Beträffande nykterhetsvårdsavdelningen hade denna faktiska självständighet
numera även formellt bekräftats, i det att avdelningen från och med den
1 juli 1944 ombildats till en egen byrå. Vad anginge skyddshemsavdelningen
hade styrelsen under hand erfarit, att 1942 års skyddshemsutredning i sitt
väntade betänkande ämnade föreslå, att även skyddshemsavdelningen skulle
utbrytas ur socialvårdsbyrån och bilda en särskild byrå. Liksom i fråga om
nykterhetsvårdsbyrån skulle detta enligt styrelsens mening endast utgöra den
naturliga avrundningen av en utveckling, som redan kommit till stånd.
Socialvårdsbyrån i övrigt — fortsätter styrelsen — hade ursprungligen
bestått förutom av byråchefen i lönegraden A 30, av en sekreterare, tillika
assistent hos statens inspektör för fattigvård och barnavård, i lönegraden A 26,
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
17
en notarie i lönegraden A 21, en amanuens i lönegraden Eo 15, en kansliskrivare
i lönegraden A 11 samt ett skrivbiträde i lönegraden Eo 2. Byråns
arbetsuppgifter hade nära överensstämt med dem, som förekommit, innan
ärendena överfördes till socialstyrelsen. Redan innan denna överföring ägt
rum, hade emellertid en utveckling begynt, som skulle komma att i hög grad
påverka socialstyrelsens uppgifter på området, i det att dels lagstiftningen
på berörda områden utvidgats och nya former av bidragsverksamhet införts,
varigenom helt nya uppgifter tillförts styrelsen, dels — utan att lagändringar
gjorts — helt nya krav ställts på den offentliga barnavården. Ehuru den våldsamma
utveckling, som försiggått sedan år 1938, inneburit en kraftig förskjutning
av tyngdpunkten i socialvårdsbyråns arbete i riktning mot barnavård
och mödrahjälp, betydde detta emellertid icke att fattigvårdsärendena
minskat i omfattning eller betydelse. Snarare kunde man tala örn att även på
detta område en viss intensifiering visat sig påkallad.
Styrelsen har härefter lämnat en utförlig redogörelse för den inverkan nämnda
utveckling haft med avseende å socialvårdsbyråns organisation och personaluppsättning.
Av sagda redogörelse framgår, att byrån ■— med bortseende
från alkoholist- och skyddshemsavdelningarna — sedan år 1938 vuxit ut från
en enhetlig byrå till en byrå på fem olika avdelningar, nämligen mödrahjälpsavdelningen,
barnavårdsavdelningen, avdelningen för halvöppen barnavård,
fattigvårdsavdelningen samt avdelningen för social hemhjälpsverksamhet.
Den nuvarande personalbesättningen å de ovannämnda fem avdelningarna
framgår av nedanstående av socialstyrelsen upprättade tablå.
Mödrahjälps- avdelningen |
Barnavårds- avdelnimen |
Halvöppna barna-vårdsavdelningen |
Fattigvårds- avdelningen |
Hemhjälps- avdelningen |
1 förste arna- |
1 barnavårdsin- |
1 föredragande |
1 förste byråsekre- |
1 hemhjälps- |
nuens (Eo 18) |
spektris (Eo 21) |
(arvode 2 500 |
terare (A 26) |
konsulent |
kr./år) |
(Eo 21) |
|||
1 amanuens |
2 amanuenser |
1 konsulent (arvo- |
1 byråsekreterare |
1 amanuens |
(Ex 11) |
(Eo 16, Ex 15) |
de 625 kr ./mån.) |
(A 21) |
(Ex 11) |
1 kanslibiträde |
1 kontorist (Ex 9) |
1 förste amanuens |
1 kontorsbiträde |
|
(Eo 7) |
(Eo 18) |
(Eo 4) |
||
4 skrivbiträden |
1 skrivbiträde |
|||
(Eo 2, Ex 2) |
Gemensamt kansli |
(Eo 2) |
1 kansliskrivare
3 kontorsbiträden
1 skrivbiträde
(A 11)
(Eo 4)
(Ex 2)
Efter arbetets nuvarande omfattning
kunna dessa befattningshavare
fördelas på de
tre avdelningarna ungefärligen
med -''/‘i. 1 och P/2, nedan
avrundat till 2, 1 och 2.
Summa 7
Summa G
Summa 3
Summa 5
Summa 4
Socialstyrelsen framhåller vidare, att den utveckling, som socialvårdsbyrån
sålunda undergått, gjort byråns arbete månghövdat och svårbemästrat. På
grund av ökningen av byråns uppgifter och nödvändigheten för byråchefen
att företaga tidskrävande tjänsteresor, hade han i betydande grad måst avstå
från att utöva enhetlig ledning av byrån, varför dess olika avdelningar i
Billan;/till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 233. 2
18
Kungl. Maj-.ts proposition nr 233.
stor utsträckning kommit att fungera som särskilda byråer. Den av praktiska
förhållanden framtvingade differentieringen av byråns arbete måste
enligt styrelsens mening givas en ,i viss män fast form genom en uppdelning
av socialvårdsbyrån på två byråer.
Styrelsen anför vidare, att styrelsen utöver den redan föreliggande situationen
funnit ytterligare vägande skäl för en sådan uppdelning i vissa nyligen
framlagda kommittébetänkanden. Styrelsen erinrar sålunda om att socialvårdskommittén
— såsom ovan nämnts — i sitt betänkande angående revision
av lagstiftningen om barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård föreslagit
inrättande hos styrelsen av en byrådirektörsbefattning i lönegraden Eo
28 med uppgift att under byråchefens överinseende deltaga i handläggningen
av de på styrelsen ankommande barnavårdsärendena. Redan med utgångspunkt
från förhållandena vid den tidpunkt, då detta förslag avgavs,
syntes emellertid enligt socialstyrelsens mening den föreslagna förstärkningen
av styrelsens arbetskrafter ha varit i knappaste laget. Om hänsyn därjämte
toges till den sedermera fortsatta utvecklingen av styrelsens förutvarande
uppgifter och från andra håll framlagda förslag om nya uppgifter,
bleve det uppenbart, att den nämnda personalförstärkningen icke kunde bliva
tillräcklig. Ytterligare nya uppgifter skulle nämligen enligt ungdomsvårdskommitténs
betänkande angående psykisk harna- och ungdomsvård
läggas på socialstyrelsen. Visserligen skulle den centrala ledningen av denna
nya verksamhet handhavas av medicinalstyrelsen, men på grund av verksamhetens
starkt betonade sociala sidor hade kommittén förutsatt, att medicinalstyrelsens
ledning skulle i synnerligen stor utsträckning utövas i samråd
med socialstyrelsen. Slutligen kunde erinras om att det av 1941 års befolkningsutredning
den 18 november 1944 framlagda förslaget om ökat statligt
stöd åt den halvöppna barnavården komme att ställa nya betydande
krav på socialvårdsbyråns chef och byråns avdelning för halvöppen barnavård.
I anslutning till vad sålunda anförts framhåller styrelsen, att styrelsen vore
angelägen att allvarligt understryka, att styrelsens egen organisation icke
gåve möjligheter att bemästra de nuvarande och nytillkommande betydelsefulla
och omfattande uppgifterna. Styrelsen måste därför hemställa, att den
nuvarande socialvårdsbyrån delades på två byråer, i det att samtliga barnavårds-
och mödrahjälpsärenden avskildes från socialvårdsbyrån och förlädes
till en särskild byrå. Barnavårdsamrådet skulle sålunda genom chefen
för denna byrå erhålla en särskild företrädare inom socialstyrelsen.
Till den föreslagna nya barnavårdsbyrån borde enligt socialstyrelsen sammanföras
avdelningarna för mödrahjälp, barnavård och ungdomsvård samt
halvöppen barnavård jämte tills vidare även skyddshemsavdelningen. Vidare
borde arvsfondsärendena, vilka hade ett nära samband med barnavård,
och ungdomsvård, handläggas på denna byrå. Byrån borde ställas under ledning
av en byråchef i lönegraden A 30, vilken vid sin sida borde ha en förste
byråsekreterare i lönegraden A 26. Jämväl beträffande personalbeståndet i
övrigt på byrån framlägger styrelsen förslag. Sammanfattningsvis anför sty
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
19
reisen, att den egentliga skillnaden mellan styrelsens förslag och den av
socialvårdskommittén föreslagna organisationen vore, att en ny byråchefstjänst
tillkommit, varigenom emellertid den av kommittén föreslagna byrådirektörstjänsten
kunnat nedflyttas till en förste byråsekreterartjänst.
Socialvårdsbyrån skulle efter barnavårdsbyråns tillkomst enligt socialstyrelsens
förslag bestå av fattigvårdsavdelningen och bemhjälpsavdelningen.
Utom fattigvårds- och hemhjälpsärenden skulle vidare på byrån ankomma
handläggningen av ärenden av allmän socialvårdsnatur. Nuvarande
förste byråsekreterartjönsten i lönegraden A 26 borde med hänsyn till byråns
minskade omfattning nedflyttas till lönegraden A 24. Byråns personalbestånd
i övrigt borde utgöras av en byråsekreterare i lönegraden A 21, en
hemhjälpskonsulent i lönegraden Eo 21, två amanuenser samt kanslipersonal.
Över socialstyrelsens framställning örn inrättande av en barnavårdsbyrå
inom styrelsen ha yttranden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden.
Statskontoret anför:
Med hänsyn till vad i ärendet anförts ville det förefalla, som örn en förstärkning
av socialstyrelsens personal för barnavårdsärenden vore påkallad.
Statskontoret ansåge sig däremot icke för närvarande kunna tillstyrka, att
antalet byråer utökades. Någon slutlig plan för socialvården i riket hade ännu
icke framlagts. I direktiven för socialvårdskommittén hade framhållits
såsom en av kommitténs huvuduppgifter att söka åvägabringa ett samordnande
av den sociala hjälpverksamhetens olika grenar. Kommittén hade hittills
begränsat sig till utredningar rörande olika delproblem på socialvårdens
område. I sitt betänkande angående socialvårdens organisation m. m. (SOU
1942: 56) bade kommiitén uttalat, att med en slutgiltig reglering av socialvårdens
organisationsspörsmål borde anstå, intill dess en fullständig överblick
kunde erhållas över det blivande socialvårdssystemets materiella innehåll.
Statskontoret delade denna uppfattning. På grund härav ville statskontoret
uttala, att enligt ämbetsverkets mening frågan om en uppdelning av
socialvårdsbyrån borde vila i avvaktan på ett slutförande av socialvårdskommitténs
uppdrag. Den personalförstärkning, vilken kunde vara erforderlig,
borde fördenskull ske inom den nuvarande byråindelningens ram. Härvid
syntes i första hand ökad amanuenshjälp böra anlitas. Därest det skulle anses
behövligt att å byrån lia tillgång till en befattningshavare, vilken närmast
under byråchefen skulle ansvara för samtliga barnavårdsärenden, syntes
för ändamålet en förste byråsekreterartjänst med placering på extraordinarieplanen
böra inrättas. Örn så skedde, syntes någon höjning av löneställningen
för förste amanuensen å mödrahjälpsavdelningen, barnavårdsinspektrisen
och konsulenten å avdelningen för halvöppen barnavård icke böi-a
vidtagas,
Allmänna lönenämnden anser sig böra fästa uppmärksamheten vid vad socialstyrelsen
anfort därom, att 1942 års skyddshemsutredning i sitt väntade
betänkande komme att föreslå, att även skyddshemsavdelningen skulle brytas
ut ur socialvårdsbyrån och bilda en särskild byrå. Om framdeles förslag
framlades om inrättande av en skyddshemsbyrå, syntes det lönenämnden
erforderligt att i samband med ställningstagandet härtill överväga, i vad
mån även andra ärenden än skyddshemsärenden lämpligen borde överflyt
-
20
Kunni. Majlis proposition nr 233.
tas dit från den nuvarande social vårdsbyrån. Lönenämnden ansåge det fördenskull
icke tillrådligt att genom inrättandet redan från och med den 1 juli
1945 av en särskild barnavårdsbyrå föregripa den omprövning av byråindelningen
inom socialstyrelsen, som syntes böra komma till stånd, sedan skyddshemsutredningen
framdeles framlagt sitt förslag. På grund härav och då det
överhuvud synts lönenämnden tveksamt, huruvida socialvårdsbyi''ån vore
av den storlek, att en uppdelning av densamma för närvarande borde vidtagas,
har lönenämnden funnit sig icke kunna tillstyrka det av socialstyrelsen
framlagda omorganisationsförslaget.
Lönenämnden ifrågasätter emellertid, om icke det vöre förtjänt av övervägande
att mera än för närvarande frigöra statens inspektör för fattigvård
och barnavård för rena inspektionsuppgifter, varvid erforderligt kvalificerat
biträde kunde i ökad utsträckning ställas till hans förfogande för byråarbetets
skötande. Lönenämnden erinrar därvid om socialvårdskommitténs förut
refererade förslag, att till socialvårdsbyrån skulle knytas en befattningshavare
i byrådirektörs tjänsteställning med uppgift att under byråchefen deltaga
i handläggningen av på socialstyrelsen ankommande barnavårdsärenden.
Lönenämnden erinrar härefter om att nämnden i utlåtande över socialstyrelsens
petitaframställning för budgetåret 1945/46 ansett sig — i viss anslutning
till vad som tillämpades inom riksförsäkringsanstalten — icke kunna
tillstyrka högre placering än i lönegraden Eo 20 för den förste amanuens i
lönegraden Eo 18, som hade den närmaste ledningen av socialvårdsbyråns
mödrahjälpsavdelning och av socialstyrelsen i nyssnämnda framställning
föreslagits uppflyttad till byråsekreterare i lönegraden Eo 21. Med hänsyn
till att lönenämnden i utlåtande över riksförsäkringsanstaltens petitaframställning
för nästa budgetår tillstyrkt uppfattning till lönegraden Eo 21 av
vissa befattningar i lönegraden Eo 20 hos anstalten, finner sig lönenämnden
nu kunna godtaga förslaget om uppfattning till lönegraden Eo 21 av föreståndaren
å mödrahjälpsavdelningen, varigenom denne skulle erhålla samma
löneställning som hemhjälpskonsulenten.
Vidare erinrar lönenämnden om att nämnden i sitt nyssnämnda utlåtande
över socialstyrelsens petitaframställning för nästa budgetår tillstyrkt uppflyttning
av barnavårdsinspektrisen från lönegraden Eo 21 till lönegraden
Eo 24. Lönenämnden framhåller nu, att, därest i enlighet med socialvårdskommitténs
förslag en byrådirektörstjänst för barnavårdsärenden inrättades,
frågan om barnavårdsinspektrisens lönegradsuppfiyltning syntes komma i
förändrat läge.
Vad slutligen beträffar konsulentbefattningen å avdelningen för halvöppen
barnavård, framhåller lönenämnden, att organisationen av ifrågavarande
avdelning ännu icke nått den stadga, att en extra ordinarie befattning borde
inrättas för ändamålet. Avlöningen syntes fördenskull även för nästkommande
budgetår böra utgå i form av arvode.
Än vidare har socialstyrelsen i ett den 31 januari 1945 avgivet utlåtande
över ett av 1941 års befolkningsutredning den 26 januari 1945 framlagt förslag
om fria eller rabatterade resor för barn, vårdare och husmödrar under
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
21
budgetåret 1945/46 framhållit, att en viss förstärkning av den för
de fria resorna avsedda personalen å styrelsens socialvårdsbyrå
vore erforderlig på grund av den utvidgning av reseverksamheten,
som av utredningen föreslagits. Styrelsen anför härom, aft det
icke allenast vore den föreslagna ökningen av antalet resor som komme
att föranleda merarbete utan framför allt den omständigheten, att styrelsen
för verksamhetens administrering måste stå i kontakt med så gott som
samtliga kommuner (barnavårdsnämnder) i riket rörande dessa frågor i
stället för såsom dittills nästan uteslutande med nämnderna i större och
medelstora städer. Särskilt behovet av upplysnings- och konsulterande verksamhet
komme i hög grad att öka bland annat till följd av utredningens förslag
örn husmodersresor, vilka dessutom skulle pågå under den del av året,
som dittills kunnat ägnas huvudsakligen åt planläggnings- och revisionsarbete.
Styrelsen ansåge sig böra räkna med att den för reseverksamheten
avsedda personalen måste utökas med en amanuens i lönegraden Ex 11 och
ett skrivbiträde i lönegraden Ex 2.
Slutligen har socialstyrelsen i utlåtande den 15 februari 1945 över ett av
1941 års befolkningsutredning den 8 januari 1945 framlagt förslag om statsbidrag
till seminarier för småbarnsfostrarinnor •— vari utredningen bland
annat föreslagit, att de statsunderstödda seminarierna skulle ställas under
tillsyn av socialstyrelsen — framhållit, att styrelsen för ifrågavarande
tillsyn lämpligen borde ha tillgång till en särskild inspektör. En dylik tjänsteman
syntes enligt styrelsens mening endast behöva ägna en mindre del
av sin tid åt inspektionsverksamheten, varför befattningen borde vara en
arvodestjänst.
Innan jag ingår på de olika anslagsposterna, vill jag beröra socialstyrel- Departementssens
förslag örn inrättande inom styrelsen av en särskild barnavårdsbyrå cJlelenoch
socialvårdskommitténs förslag om förstärkning av de för barnavården
avsedda arbetskrafterna genom inrättande av en byrådirektörstjänst i lönegraden
Eo 28.
De reformer som under de senare åren genomförts på barnavårdens område
lia tillfört socialstyrelsen nya arbetsuppgifter, i följd varav förstärkningar
tid efter annan måst ske av dess personal. Då det uteslutande varit
socialvårdsbyrån, som berörts härav, har följden därav naturligen måst bliva
en stark ansvällning av nämnda byrå, vilket i sin tur lett till att byråns chef
fått mindre möjligheter än förut att överblicka och leda arbetet å byråns
olika avdelningar. Vid bedömande av vilket avseende som bör fästas vid
sistnämnda omständighet måste beaktas, att byråns chef måste tillbringa
en ej oväsentlig del av sin tid på tjänsteresor.
Med hänsyn till det sagda kan det ej betraktas som anmärkningsvärt,
att socialstyrelsen nu ansett tiden inne att föreslå inrättande av en särskild
barnavårdsbyrå. Det förefaller mig också troligt, all utvecklingen kommer
att nödvändiggöra en sådan åtgärd. Ställning måste emellertid också tagas
till frågan, örn det nu är den lämpligaste tidpunkten härför.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
En anledning att ställa sig frågande härtill synes mig vara att de nya arbetsuppgifterna
tillförts byrån på senaste tiden och att så småningom en
stabilisering kan väntas ske, som tillåter en mera säker överblick för de närmaste
åren av reformernas verkningar på socialstyrelsens arbetssätt. I varje
fall föreligga större möjligheter härtill än nu vid den ej avlägsna tidpunkt,
då prövningen av skyddshemsutredningens betänkande åter aktualiserar frågan
om styrelsens byråindelning. Det får då bliva föremål för närmare
övervägande, vilka åtgärder i fråga örn styrelsens byråindelning som äro av
så trängande natur, att de böra genomföras oberoende av den slutliga utformningen
av organisationen inom vår socialvård. Övervägande skäl synas
mig därför tala för att för närvarande ställa sig avvaktande till förslaget
om en särskild barnavårdsbyrå, och jag anser mig därför ej nu böra framlägga
förslag härom.
Vad däremot angår social vårdskommitténs förslag örn inrättande av en
byrådirektörstjänst för barnavårdsärenden i lönegraden Eo 28 synas mig de
uppgifter, som skola tillkomma socialstyrelsen enligt kommitténs förslag
örn barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård, väl motivera inrättandet av en
dylik tjänst. Då jag har för avsikt att senare i dag föreslå avlåtandet till
riksdagen av en på grundval av nämnda förslag byggd proposition, tillstyrker
jag inrättandet av den föreslagna nya tjänsten. Väl skall enligt nyssnämnda
proposition den nya organisationen träda i verksamhet först den 1
januari 1946, men då åtskilliga förberedande åtgärder i samband därmed
torde bliva erforderliga, bör hinder ej föreligga att tillsätta den nya tjänsten
redan från och med den 1 juli 1945.
Jag övergår härefter till att redogöra för mitt ställningstagande till styrelsens
förslag under de olika anslagsposterna. Jag förordar därvid, att de särskilda
posterna liksom under löpande budgetår beräknas exklusive avlöningskostnadema
för den styrelsens personal, som tills vidare överförts till statens
arbetsmarknadskommission och statens utlänningskommission. Överflyttade
ordinarie och extra ordinarie befattningar böra det oaktat liksom
tidigare vara upptagna å styrelsens personalförteckning.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie t j än st em än, som
för innevarande budgetår är upptagen till 290 000 kronor men av socialstyrelsen
för nästa budgetår föreslagits höjd till 315 000 kronor, torde i nära
anslutning till belastningssiffran för budgetåret 1943/44 kunna upptagas till
305 000 kronor.
I fråga örn anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, har styrelsen — i skrivelse
den 5 december 1944 — hemställt örn höjning av delposten til! ersättningar
till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt
från 3 500 till 6 500 kronor. Av höjningen granda sig 2 000 kronor på styrelsens
beräkning att oguldna arkitektarvoden till ett belopp av 1 500 kronor
måste balanseras över till nästa budgetår samt att arvodeskostnaderna till
arkitekten för nästa budgetår komma att uppgå till omkring 4 000 kronor.
Återstoden av den föreslagna höjningen av delposten, 1 000 kronor, avses av
Kungl. Majlis proposition nr 233.
23
styrelsen för anlitande av läkarexpertis på andra områden inom barnavården
än i samband med daghem och lekskolor.
För att den redan uppkomna, vid ingången av nästa budgetår till 1 500
kronor beräknade balansen icke i fortsättningen skall belasta ifrågavarande
delpost torde en tillfällig höjning av densamma med 1 500 kronor vara påkallad.
Den därutöver förutsatta stegringen av kostnaderna för arkitektarvoden
torde ej böra föranleda höjning av delposten, innan stegringens varaktighet
blivit genom erfarenheten ytterligare bestyrkt. Men då delpostens
belopp bestämts under antagande att det anvisade beloppet skulle förslå till
bestridande av ersättningar till anlitad annan sakkunskap å barnavårdens
specialområden men så icke synes bliva fallet, vill jag ej motsätta mig, att
posten av denna anledning höjes med ytterligare 500 kronor och alltså bestämmes
till 5 500 kronor. Jag vill emellertid med anledning av vad styrelsen
framhållit rörande behovet av läkarexpertis påpeka att som regel detta
behov torde kunna tillgodoses genom att styrelsen söker samråd med medicinalstyrelsen
i ärenden, där ett medicinskt bedömande kräves.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, torde på grund av vad jag sålunda föreslagit böra höjas till (11 300 +
2 000) 13 300 kronor.
Vad härefter angår anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal har styrelsen framlagt ett stort antal förslag
till personalökningar eller uppfattning av tjänster i högre lönegrad.
För arbetsmarknadsbgråns del föreslår styrelsen sålunda, dels att den nuvarande
revisorstjänsten i lönegraden Ex 21 ombildas till extra ordinarie
tjänst i 21 lönegraden, dels att en amanuenstjänst i lönegraden Eo 18 inrättas
med närmaste uppgift för tjänstens innehavare att biträda revisorn, dels
ock att en kanslibiträdesbefattning i lönegraden Eo 7 ombildas lill kontoristtjänst
i lönegraden Eo 9. Till förmån för förstnämnda förslag synas mig tillräckliga
skäl vara anförda, varför jag tillstyrker, att revisorstjänsten göres
till extra ordinarie tjänst. Däremot synes den hittills skedda ökningen av
antalet registrerade arbetslöshetskassor icke utgöra tillräckligt skäl för att
arbetsmarknadsbyrån, å vilken år 1943 nyinrättades en byråinspektörs- och
en revisorstjänst, nu tillföres en ny amanuenstjänst. Ej heller kan jag förorda
den föreslagna lönegradsuppflyttningen för ett kanslibiträde. Härvid
har — liksom i fråga örn åtskilliga andra av socialstyrelsen framlagda förslag
om uppfattning av befattningar i högre lönegrad — det huvudsakliga
motivet varit den starka återhållsamhet som enligt tillämpade riktlinjer alltjämt
bör prägla statsmakternas ställningstagande i dylika frågor.
Den nuvarande förste amanuenstjänsten i lönegraden Eo 18 å socialvårdsbgrdns
mödrahjälpsavdelning föreslås av socialstyrelsen ombildad till byråsekreterartjänst
i lönegraden Eo 21. Med hänsyn till att nämnda befattningshavare
i stor utsträckning självständigt och på eget ansvar leder avdelningens
arbete och utövar rådgivande och inspekterande verksamhet bland
mödrahjälpsmämnderna vill jag — i betraktande även av arbetets ökade omfattning
— nu ej motsätta mig ifrågavarande förslag. Då det visat sig, att
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
den vid behandlingen av socialstyrelsens pelita för innevarande budgetår
ifrågasatta utvägen att förstärka mödrahjälpsavdelningen icke kunnat genomföras,
har jag ej heller någon erinran mot att för nästa budgetår medel
beräknas för en vid beräknandet av icke-ordinarieposten för innevarande
budgetår ej upptagen amanuenstjänst. För den av socialstyrelsen föreslagna
uppflyttningen av kanslibiträdestjänsten å avdelningen till kontoristtjänst
synes mig tillräckliga skäl icke vara förebragta.
Tjänsten å socialvårdsbyråns avdelning för barnavård och ungdomsvård
som barnavårdsinspektris inrättades år 1942 och placerades i lönegraden Eo
21. Med hänsyn till att så kort tid förflutit, sedan tjänsten inrättades, måste
styrelsens förslag om uppflyttning av tjänsten i lönegraden Eo 24 möta vissa
betänkligheter. Därtill kommer emellertid, att skälen härför försvagas, därest,
såsom jag ovan förordat, en byrådirektörstjänst för barnavårdsärenden
inrättas. Jag finner mig därför icke kunna tillstyrka förslaget om uppflyttning
av bamavårdsinspektrisen. Däremot vill jag med hänsyn till den planerade
utökningen av verksamheten beträffande fria sommarresor icke motsätta
mig styrelsens förslag om förstärkning av de härför avsedda arbetskrafterna
med en amanuens i lönegraden Ex 11 och ett skrivbiträde i lönegraden
Ex 2.
För den centrala ledningen av sociala hemhjälpen och halvöppna barnavården
beräknades i propositionen till fjolårets riksdag angående anslag till socialstyrelsen
ett belopp av tillhopa 17 000 kronor. Vad hemhjälpen beträffar
torde för nästa budgetår medel böra beräknas till — förutom den i lönegraden
Eo 21 placerade hemhjälpskonsulenten — en amanuens i lönegraden
Ex 15, ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 och ett skrivbiträde i lönegraden
Eo 2. I fråga om den halvöppna barnavården torde — utöver de belopp som
för närvarande utgå för den centrala ledningen av densamma — böra beräknas
dels en amanuens i lönegraden Ex 15 och ett skrivbiträde i lönegraden
Ex 2, dels ock förslagsvis 500 kronor såsom arvode till den person, vilken
kan komma att förordnas till inspektör för förskoleseminarierna inom den
halvöppna barnavården, i fråga om vilka det är min avsikt att föreslå proposition
till årets riksdag på grundval av befolkningsutredningens förslag
örn statsunderstöd till nämnda seminarier. Däremot synes den föreslagna
placeringen i lönegraden Eo 21 av den för biträde vid handläggningen av hithörande
statsbidragsärenden anställda befattningshavaren böra anstå, så
länge den nuvarande provisoriska anordningen för ärendenas handläggning
består.
Skäl ha icke av styrelsen anförts för förstärkning av det till lagbyrån hörande
registrator- och kassakontoret med ett skrivbiträde. I den mån behov
föreligger av en med telefonväxelns skötsel förtrogen arbetskraft, synes denna
kunna placeras å någon av de till nyinrättande föreslagna biträdestjänsterna.
Styrelsens förslag i fråga örn statistiska byrån innefattar dels inrättande
av en ny förste aktuarietjänst i lönegraden Eo 24, dels ock beräknande av
medel för två heltidsamanuenser, en halvtidsamanuens och tre extra biträden,
vilka ej inbegripas i icke-ordinarieposten sådan denna beräknats för inneva
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
25
rande budgetår. Vad aktuarietjänsten beträffar är förslaget, enligt vad av socialstyrelsens
skrivelse i ärendet framgår, i realiteten avsett att innefatta lönegradsuppflyttning
för två av byråns tjänstemän, vilka skulle befordras i succession
efter varandra. Den redogörelse som socialstyrelsen i samband därmed
lämnat för socialvårdsstatistiken synes mig emellertid icke giva vid handen
att kvalitativt sett sådana förändringar inträtt i arbetsuppgifterna att den nuvarande
löneställningen bör i rådande läge frångås. Däremot torde arbetets
kvantitativt ökade omfattning nödvändiggöra personalutökning, vilken emellertid
torde kunna begränsas till en heltidsamanuens, en halvtidsamanuens
och ett extra biträde.
Å utredningsbxjrån föreslår socialstyrelsen uppfattning av en förste amanuenstjänst
till aktuarietjänst i lönegraden Eo 21 och av en kanslibiträdestjänst
till kontoristtjänst i lönegraden Eo 9 ävensom beräkning av medel —
utöver vad som förutsatts vid fastställandet av icke-ordinarieposten för löpande
budgetår — för ett halvtidsanställt kanslibiträde. Förslaget om aktuarietjänsten
synes på likartade grunder som dem, vilka anförts i fråga om den
föreslagna förste aktuarietjänsten å statistiska byrån, icke kunna tillstyrkas.
Däremot synas de uppgifter, som åvila arbetsbasen vid större specialundersökningar,
så pass krävande, att en placering i lönegraden Eo 9 synes betydligt
rimligare än den nuvarande placeringen. Socialstyrelsens förslag i sistnämnda
del är jag därför beredd att tillstyrka. Vad som anförts rörande
viss utökning av byråns kanslibiträdestjänster synes icke utgöra skäl för att
den gjorda dispositionen bör bestå.
I fråga örn nykterhetsvårdsbyrån har jag räknat med oförändrad personaluppsättning
och alltså icke upptagit den föreslagna utökningen av biträdespersonalen.
I fråga om den gemensamma personalen synes en ökning av de för innevarande
budgetår beräknade medlen erforderlig. Denna ökning torde dock
kunna begränsas till 3 000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är för innevarande
budgetår upptagen till 438 000 kronor. De merkostnader, som uppkomma
under posten vid bifall till vad jag i det föregående i olika hänseenden
förordat beträffande den icke-ordinarie personalen — däri inbegripet
det inledningsvis framlagda förslaget örn inrättande av en byrådirektörsbefattning
i lönegraden Eo 28 — torde kunna beräknas till i runt tal 52 000
kronor. Posten bör alltså för nästa budgetår upptagas till (438 000 + 52 000)
490 000 kronor.
Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 101700
kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet kan alltså uppskattas till (305 000 +
13 300 + 490 000 + 101 700) 910 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna följande personalförteckning för socialstyrelsen: -
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän, å ordinarie stat.
1 generaldirektör .............................. C 12
4 byråchefer ................................. ... A 30
1 byråchef, tillika statens inspektör för fattigvård
och barnavård .............................. A 30
1 skyddshemsinspektör ......................... A 27
2 förste aktuarier .............................. A 26
1 förste byråsekreterare ........................ A 26
1 förste byråsekreterare, tillika assistent hos statens
inspektör för fattigvård och barnavård.......... A 26
2 byråinspektörer ............................. A 24
2 förste aktuarier ............................. A 24
3 förste byråsekreterare .......................... A 24
4 aktuarier .................................. A21
1 byråsekreterare .........................«.... A 21
1 registrator och kassör ........................ A 14
4 kansliskrivare ................ All
2 kontorister .................................. A 9
1 förste expeditionsvakt ....................„... A 7
7 kanslibiträden .............................. A 7
1 expeditionsvakt ......... A 6
2 expeditionsvakter ............................ A 5
15 kontor sbiträden ....... A 4
4 skrivbiträden ............................... A 2
Tjänsteman å övergångsstat.
1 förste byråsekreterare ........................ A 26
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
2 byråchefer ....................... Eo 30
3 byrådirektörer .............................. Eo 28
1 byråinspektör ....... Eo 24
2 förste byråsekreterare ........................ Eo 24
2 byråinspektörer ............................. Eo 22
1 aktuarie ................................ Eo 21
1 harnavårdsinspektiis ........................'' Eo 21
6 byråsekreterare ...... Eo 21
1 hemhjälpskonsulent ......................... Eo 21
1 revisor ...........................M......... Eo21
Anm. 1 byråinspektörstjänst å ordinarie stat må icke besättas, så länge
förste byråsekreteraren å övergångsstat kvarstår i tjänst.
dels godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
27
Kungl. Mcij:ts proposition nr 233.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 305 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 13 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
.................... » 490 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 101 700
Summa förslagsanslag kronor 910 000;
dels ock lill Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för
verksamheten i allmänhet för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av ........................kronor 910 000
2:o) Socialstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1943/44 ................. 196 000 342 223
1944/45 ................ 175 000 —
1945/46 (förslag) ........ 175 000 —
För anslagets användning har Kungl. Majit den 30 juni 1944 fastställt följande
stat:
Omkostnadsstat.
Utgifter:
1. Sjukvård m. m., förslagsvis .........
2. Reseersättningar, förslagsvis..........
3. Expenser, förslagsvis ...............
4. Publikationstryck, förslagsvis .......
Särskilda uppbördsmedel:
Inkomst av försålda publikationer, förslagsvis .......... kronor 10 000
Nettoutgift kronor 175 000
I skrivelse den 28 augusti 1,944 har socialstyrelsen framlagt förslag rörande
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår. Styrelsen
har därvid framhållit, att styrelsens omkostnader komme att minska genom
tillkomsten den 1 juli 1944 av statens utlänningskommission, vilken övertagit
styrelsens utlänningsbyrås personal och lokaler. Hur stor denna minskning
komme att bli, kunde för det dåvarande icke bedömas. På grund därav
måste styrelsens beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår betraktas
som i avsevärd grad approximativa.
Anslagsposten till sjukvård m. m. har styrelsen upptagit till oförändrat
belopp, 9 000 kronor.
Beträffande anslagsposten lill reseersättningar anför styrelsen följande: -
...... kronor 9 000
...... » 18 000
...... » 118 000
........»_40 000
Summa kronor 185 000
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
Departements
chefen.
Under budgetåret 1942/43 hade för reseersättningar disponerats sammanlagt
23 000 kronor. Med utgångspunkt från denna summa och under hänsynstagande
till allt mer ökat behov av tjänste- och inspektionsresor inom styrelsens
verksamhetsområde hade ämbetsverket i sina förslag till anslagsäskanden
för innevarande budgetår föreslagit, att anslagsposten skulle upptagas
till 25 000 kronor. Vid en sedermera företagen preliminär uppdelning av
anslagsbehovet mellan å ena sidan utlänningsbyrån och å andra sidan styrelsen
i övrigt hade föreslagits, att för den beskurna styrelsen skulle beräknas
20 000 kronor. Dessa beräkningar hade sedermera visat sig hållbara; av de
under budgetåret 1943/44 till närmare 26 000 kronor uppgående reseersättningskostnaderna
hade omkring 4 800 kronor hänfört sig till utlänningsbyråns
tjänstemän. Behovet av tjänsteresor under budgetåret 1945/46 komme, enligt
vad som för det dåvarande kunde bedömas, att vara minst lika trängande som
under innevarande år. Vid sådant förhållande uppskattade styrelsen ånyo
anslagsbehovet till 20 000 kronor.
Av det för innevarande budgetår beräknade beloppet till expenser ha
11 500 kronor avsetts för bränsle, lyse och vatten och 106 500 kronor för övriga
expenser.
Medelsbehovet för bränsle, lyse och vatten för nästa budgetår uppskattar
styrelsen till oförändrat belopp, 11 500 kronor, medan utgifterna för övriga
expenser under nämnda budgetår av styrelsen beräknats till 117 500 kronor.
För expenser skulle alltså enligt styrelsens förslag erfordras (11 500 + 117 500)
129 000 kronor. Styrelsen framhåller, att styrelsen vid uppgörande av sitt
förslag till beräkning av anslagsposten till expenser icke ägt tillgång till exakta
uppgifter om hur stor del av föregående års expenskostnader, tillhopa i runt
tal 249 400 kronor, som hänförde sig till den del av styrelsen, som återstode
efter utlänningsbyråns uppgående i statens utlänningskommission, samt att
styrelsens beräkningar på grund härav kunde komma att visa sig ohållbara.
Posten till publikationstryck föreslår styrelsen med hänsyn till
belastningen å posten under de två senaste budgetåren, 58 600 och 60 500 kronor,
höjd till 50 000 kronor.
De särskilda uppbördsmedlen beräknar styrelsen till oförändrat
belopp, 10 000 kronor.
Omkostnadsanslaget i dess helhet har alltså av styrelsen för nästa budgetår
beräknats till (9 000 + 20 000 + 129 000 + 50 000 — 10 000) 198 000 kronor.
1 utlåtande över socialstyrelsens framställning har statskontoret med hänsyn
till avsaknaden av exakta uppgifter om hur stor del av föregående budgetårs
expenskostnader, som hänförde sig till den del av socialstyrelsen, som
återstode efter utlänningsbyråns bortflyttning, ansett den i omkostnadsstaten
ingående delposten till övriga expenser tills vidare böra upptagas med oförändrat
belopp. Då anslagsposten till publikationstryck för löpande budgetår
uppräknats med 5 000 kronor, har statskontoret ej heller ansett sig kunna
biträda socialstyrelsens förslag om höjning av denna post från 40 000 till
50 000 kronor.
Mot styrelsens beräkning av anslagsposten till sjukvård m. m. har
jag intet att erinra.
Vad beträffar posten till reseersättningar vill jag erinra om att
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
29
posten, som under budgetåret 1943/44 var upptagen till 18 000 kronor, för
löpande budgetår trots utlänningsbyråns bortflyttning upptagits till oförändrat
belopp. Då härigenom icke oväsentligt ökade medel för reseersättningar
ställts till den återstående styrelsens förfogande under innevarande budgetår,
anser jag mig icke nu kunna tillstyrka någon höjning av posten utan förordar,
att densamma även för nästa budgetår upptages till 18 000 kronor.
Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört örn omöjligheten att beräkna
den exakta fördelningen av expensutgifterna under budgetåret 1943/44 åt utlänningsbyrån
och styrelsen i övrigt torde jämväl posten till expenser
tills vidare böra upptagas till oförändrat belopp, 118 000 kronor, varav 11 500
kronor till bränsle, lyse och vatten och 106 500 kronor till övriga expenser.
Vad angår posten till publikationstryck förordar jag i likhet
med statskontoret, att posten beräknas till samma belopp som under innevarande
budgetår eller 40 000 kronor. Jag förutsätter därvid, att socialstyrelsen
tillvaratager alla möjligheter att begränsa de under de senaste budgetåren
starkt stegrade utgifterna för styrelsens fortlöpande publikationstryck.
Mot beräkningen av uppbördsposten särskilda uppbördsmedel
har jag ingen erinran.
Då jag alltså icke beträffande någon av de i omkostnadsstaten ingående
anslagsposterna ansett mig böra räkna med någon förändring i förhållande
till löpande budgetår, uppskattar jag socialstyrelsens omkostnadsanslag jämväl
för nästa budgetår till 175 000 kronor.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av ..............kronor 175 000.
3:o) Överskridande av viss anslagspost i socialstyrelsens avlöningsstat för
budgetåret 1944/45. I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen är upptagen
en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 438 000
kronor.
I skrivelse den 5 december 1944 har socialstyrelsen meddelat, att för innevarande
budgetår erfordrades en förstärkning av sagda anslagspost.
Styrelsen framhåller, att av de anvisade medlen under budgetårets fem
första månader förbrukats ett belopp av i runt tal 192 000 kronor. Till avlöning
av den personal, som under återstoden av budgetåret erfordrades för
fullgörande av ämbetsverket ålagda arbetsuppgifter, krävdes ett belopp av
omkring 289 000 kronor. Det för hela budgetåret 1944/45 uppskattade medelsbeliovet,
481 000 kronor, skulle alltså överstiga det för ändamålet tillgängliga
anslagsbeloppet med 43 000 kronor.
Rörande anledningarna lill det sålunda väntade överskridandet anför styrelsen
huvudsakligen följande:
Arbetsmarknadsbyrån. I skrivelse den 28 augusti 1944 med anslagsäskanden
för budgetåret 1945/46 hade framhållits, att byråns förste byråsekreterare
i lönegraden A 24 åtnjöte tjänstledighet för tjänstgöring hos socialvårdskommittén
samt alt förste byråsekreterarbefattningen uppehälles av en förste
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
amanuens, för vilken lön icke vore beräknad för budgetåret 1944/45. Omflyttningar
av ämbetsverkets amanuenspersonal hade ägt rum, sedan anslagsbehovet
för innevarande budgetår i slutet av augusti 1943 beräknats,
varför i förevarande sammanhang överskridandet av anslagsposten redovisades
med lönen för en amanuens i lönegraden Ex 15 eller 4 590 kronor.
Socialvårdsbyråns möclrahjälpsavdelning. Styrelsen erinrar om att styrelsen
i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår anmält, att styrelsen på
grund av den växande omfattningen av arbetet på detta område såge sig
nödsakad att till hösten 1943 knyta en ny heltidsamanuens till avdelningen.
1 propositionen till fjolårets riksdag angående anslag till styrelsens verksamhet
hade denna arbetskraft ej medräknats och såsom skäl härför åberopats
dels att personalbehovet å avdelningen icke syntes kunna bedömas efter arbetsuppgifterna
under budgetåret 1943/44, då styrelsen haft ett speciellt utredningsuppdrag
rörande mödrahjälpen, dels ock att den för sommarkoloniverksamheten
under år 1943 nyanställda assistenten kunde lämna avdelningen
visst biträde. Emellertid hade styrelsen funnit det icke vara möjligt
att utan bibehållande av nämnda amanuens utöva den tillsyn över mödrahjälpsnämndernas
verksamhet som ålåge styrelsen, varför styrelsen icke ansett
sig kunna underlåta att bibehålla sagda tjänst, ehuru detta bidroge till
att göra tilläggsanslag nödvändigt. Denna styrelsens inställning hade under
hand anmälts till chefen för socialdepartementet i en promemoria den 22
juli 1944. Amanuensens arbetskraft hade, anför styrelsen vidare, dittills helt
tagits i anspråk å avdelningen, och behov av densamma förelåge även i
fortsättningen. Kostnaderna för amanuensen, som åtnjöte lön enligt lönegraden
Ex 11, uppginge för innevarande budgetår till 3 837 kronor.
Socialvårdsbyråns hemhjälpsavdelning hade nyinrättats i februari 1944
och hade från början bestått av en hemhjälpskonsulent och ett skrivbiträde.
Såsom framhållits i styrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 hade
personalen sedan ingången av innevarande budgetår måst utökas med en
amanuens och ett delvis å avdelningen tjänstgörande kontorsbiträde, som i
övrigt hade sitt arbete förlagt till generaldirektörens avdelning. Dessa personalutvidgningar
vore på grund av avdelningens arbetsbörda erforderliga även
1 fortsättningen. Av avdelningens fyra befattningshavare — vid redovisning
av personalen hänfördes kontorsbiträdet helt till denna avdelning —- omfattades
emellertid endast hemhjälpskonsulenten av budgetårets icke-ordinarie
personalstat. Lönekostnaderna för de tre övriga tjänstemännen måste därför
redovisas som överskridande av anslaget (en tillfällig befattningshavare med
400 kronor i månaden, ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 och ett skrivbiträde
i lönegraden Eo 2). Nämnda kostnader uppginge till (4 800 + 2 781 +
2 436) 10 017 kronor.
Socialvårdsbyråns barnavårdsavdelning. På framställning av styrelsen
hade Kungl. Maj:t den 9 juni 1944 medgivit, att hos styrelsen finge såsom
förstärkning av personalen å ämbetsverkets socialvårdsbvrå tillsvidare intill
utgången av budgetåret 1944/45 finnas anställd en befattningshavare, benämnd
barnavårdsinspektris, med uppgift att biträda med tillsynen av de
finska barn, som vistades i riket. Genom beslut den 30 juni 1944 hade styrelsen
förordnat innehavare av befattningen från och med den 1 augusti 1944.
På grund av inspektionsverksamhetens omfattning hade erfordrats ytterligare
en befattningshavare; Kungl. Maj:ts medgivande alt anställa ännu en
barnavårdsinspektris till budgetårets slut hade meddelats den 20 oktober
1944. Innehavare av denna befattning hade förordnats från och med den 21
oktober 1944. I Kungl. Maj:ts båda angivna beslut hade föreskrivits, att ifrågavarande
befattningshavare skulle under tiden för anställningen uppbära
arvoden med belopp motsvarande den lön jämte rörligt tillägg och kristilllägg
därå, som tillkomme å I-ort stationerad extra ordinarie tjänsteman med
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
31
placering i 20 lönegraden, 19 löneklassen, att bestridas från den i styrelsens
avlöningsstat upptagna anslagsposten tili avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal. De till dessa båda befattningshavare utgående arvodena (under 11
respektive 81/2 månader) utgjorde en merbelastning å innevarande budgetårs
icke-ordinariepost nied sammanlagt omkring (8 180 + 6 320) 14 500 kronor.
Lagbyrån. Såsom framhållits i styrelsens anslagsäskanden för budgetåret
1945/46 hade styrelsen utöver beräknad personalstyrka måst anställa en med
telefonväxelns skötsel förtrogen arbetskraft, vilken, i den mån hon icke tjänstgjorde
såsom tredje telefonist, vore placerad på registrator- och kassakontoret
(skrivbiträde i lönegraden Ex 2). Lönekostnaderna för denna befattningshavare
beräknades till 2 382 kronor.
Statistiska byrån. I petita för budgetåret 1945/46 hade styrelsen anfört,
att styrelsen, för att möta en i nämnda framställning närmare berörd ökning
av de arbetsuppgifter, som åvilade arbetsledare!! för fattigvårds- och
barnavårdsstatistiken, sett sig nödsakad att från och med april 1944 anställa
en amanuens (då i lönegraden Ex 11, numera i lönegraden Ex 15) såsom
biträde åt denne arbetsledare. Den nyanställde amanuensen, av vilkens arbetskraft
styrelsen vöre i behov hela innevarande budgetår, hade såsom planerats,
från arbetsledaren, en ordinarie aktuarie, övertagit det med fattigvårds-
och barnavårdsstatistikens färdigställande förknippade granskningsoch
kompletteringsarbetet, som krävde såväl tid som sakkunskap och omdöme.
Därigenom hade aktuarien kunnat till viss del frigöras för andra uppgifter
inom socialvårdsstatistikens ram.
För att möta de krav, som efter hand restes på statistisk bearbetning av
mödrahjälpsverksamheten samt verksamheten inom den halvöppna barnavården
och sociala hemhjälpen, komme, enligt vad styrelsen i sina anslagsäskanden
för nästkommande budgetår betonat, en utvidgning av byråns
personal med en amanuens i lönegraden Ex 15 och två biträden i lönegraden
Ex 2 att påkallas redan under innevarande budgetår. Styrelsen kunde
nu angiva tidpunkten för denna personalutvidgning till början av mars 1945,
då den statistiska bearbetningen av dessa socialvårdsgrenar borde sättas i gång
i planerad ordning och omfattning.
Lönekostnaderna beräknades för den förstnämnde amanuensen till 4 590
kronor och för den sistnämnde amanuensen och de båda biträdena till (1 530
+ 794 + 794) 3 118 kronor eller alltså till sammanlagt (4 590 + 3 118)
7 708 kronor.
Styrelsen har alltså uppskattat merkostnaderna för nämnda personalförstärkningar
till (4 590 + 3 837 + 10 017 + 14 500 + 2 382 + 7 708) 43 034
kronor eller i runt tal 43 000 kronor. På grund härav har styrelsen hemställt,
alt sistnämnda belopp måtte ställas till styrelsens förfogande såsom
förstärkning av den i styrelsens avlöningsstat för löpande budgetår upptagna
anslagsposten lill avlöningar lill övrig icke-ordinarie personal.
Med hänsyn lill angelägenheten av att det stora antal finska barn, som Departement*.
överförts till Sverige, skulle erhålla en så effektiv tillsyn som möjligt och chelendå
inom socialstyrelsen saknades erforderlig arbetskraft för den omfattande
verksamhet, det här var fråga örn, medgav Kungl. Maj:! genom särskilda
beslut den 9 juni och den 20 oktober 1944, att personalen å styrelsens socialvårdsbyrå
finge intill utgången av budgetåret 1944/45 förstärkas med två
barnavårdsinspektriser med uppgift att biträda med nämnda tillsyn. Dessa
båda befattningshavare skulle enligt Kungl. Majlis beslut äga åtnjuta arvoden
med belopp motsvarande den lön jämte rörligt tillägg och kristillägg
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
därå, som tillkommer å I-ort stationerad extra ordinarie tjänsteman med
placering i 20 lönegraden, 19 löneklassen, vilka arvoden skulle bestridas
från den i socialstyrelsens aviöningsstat för innevarande budgetår upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Då vid beräkningen
av ifrågavarande anslagspost någon hänsyn icke tagits till kostnaderna
för nämnda arvoden, av styrelsen nu beräknade tili sammanlagt 14 500
kronor, erfordras uppenbarligen en förstärkning av posten med sagda belopp.
Av socialstyrelsens framställning framgår emellertid vidare, att styrelsen
på grund av den växande omfattningen av de styrelsen åliggande arbetsuppgifterna
sett sig nödsakad att redan utvidga eller har för avsikt att utöka
personalen å vissa av styrelsens byråer utöver den personalstyrka, som beräknades
vara erforderlig vid fastställande av den i styrelsens aviöningsstat
för löpande budgetår upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal. Det är emellertid enligt min mening icke tillfredsställande
att, sedan icke-ordinarieposten fastställts på grundval av detaljerade beräkningar,
styrelsen utan att avvakta tillstånd därtill vidtager dispositionex-,
vilka kunna med säkerhet förutses leda till att de anslagna medlen icke förslå.
I det inträdda läget vill jag emellertid tillstyrka, att medel ställas till
förfogande för sådana personalförstärkningar, vilka redan ha vidtagits av
styrelsen. I anslutning härtill anser jag mig böra begränsa den av styrelsen
föreslagna medelsanvisningen för personalförstärkning å statistiska byrån
att avse en amanuens i stället för begärda två amanuenser och två biträden,
varemot i övrigt anvisning av medel torde böra ske i enlighet med styrelsens
hemställan. På grund härav synas kostnaderna för nu ifrågavarande personalökningar,
av styrelsen beräknade till 28 500 kronor, böra bestämmas till i
runt tal 25 500 kronor.
Det belopp, varmed anslagsposten skulle behöva överskridas under löpande
budgetår, skulle alltså uppgå till (14 500 + 25 500) 40 000 kronor.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1944/45 överskridas med
högst 40 000 kronor.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda under punkterna l:o)—3:o) med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hans Bergström.
Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
450695