Kungl. Majis proposition nr 228.

1

Nr 228.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande av
ett radiohus i Stockholm; given Stockholms slott den
9 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 9 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,
Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin,
Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och ecklesiastikdepartementen
anmäler chefen för kommunikationsdepartementet,
statsrådet Domö, fråga örn uppförande av ett radiohus i Stockholm och
anför därvid följande.

Tanken på ett radiohus i Stockholm framfördes redan år 1931. Nämnda år
utarbetades inom aktiebolaget Radiotjänst ett förslag till byggnad. Förslaget
kom dock icke till utförande, enär Radiotjänst ansåg sig icke kunna överblicka
rundradions utveckling och behov i tillräcklig utsträckning för att
binda sig för en egen byggnad.

Under de följande åren lät Radiotjänst undersöka och bearbeta de akustiska
frågorna av därför särskilt avdelad personal, varefter byggnadsfrågan upptogs
lill ny behandling. Man utgick därvid från de rika erfarenheter, som
efter år 1931 vunnits genom omfattande undersökningsarbete såväl i Sverige
som i utlandet.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 228.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

I samråd med byggnadsstyrelsen uppdrog Radiotjänst år 1938 åt arkitekterna
B. E. P. Romare och K. G. A. Scherman att på grundval av skisser till
byggnadsprogram, som utarbetats inom Radiotjänst, uppgöra förslag till ett
radiohus i Stockholm. Under åren därefter ha byggnadsplanerna bearbetats
och kontinuerligt hållits å jour med utvecklingen å området inom Sverige
och i utlandet.

I detta läge befann sig frågan, då 1943 års rundradioutredning1 tillsattes.
Enligt de för utredningsuppdraget meddelade direktiven hade rundradioutredningen
att till närmare prövning upptaga frågan örn ett radiohus i Stockholm.
I skrivelse den 7 februari 1945 har utredningen framlagt förslag i ämnet.
Vid förslagets utarbetande har utredningen biträtts av ekonomichefen hos
Radiotjänst, radiokommissarien E. H. Mattsson samt arkitekterna Romare
och Scherman. Därjämte har utredningen samrått med byggnadsstyrelsen och
djurgårdskommissionen.

Över rundradioutredningens förslag ha utlåtanden avgivits av djurgårdskommissionen
den 14 februari 1945, riksmarskalksämbetet den 16 februari
1945, arméns fortifikationsförvaltning den 20 februari 1945, styrelsen för
aktiebolaget Radiotjänst den 21 februari 1945, telegrafstyrelsen den 23 februari
1945 och byggnadsstyrelsen den 1 mars 1945.

Behovet av ökade utrymmen för Radiotjänst.

Efter att hava erinrat, att Radiotjänst, som år 1925 vid verksamhetens
början provisoriskt erhöll lokal genom telegrafverkets försorg, år 1928 inflyttat
i Fastighetsbolaget Hufvudstadens nybyggnad Kungsgatan 8, där lokaler
vid husets uppförande särskilt inretts för ändamålet, anför rundradioutredningen
följande.

Behovet av ökade utrymmen har vuxit med rörelsens omfattning. För närvarande
disponerar Radiotjänst i Fastighetsbolaget Hufvudstadens fastigheter
Kungsgatan 6, 8 och 10 samt Brunnsgatan 5, 7 och 9 sammanlagt cirka
3 500 m2. Dessutom användas för vissa radioutsändningar konserthusets stora
och lilla sal samt musikaliska akademiens konsertsal med en sammanlagd
golvyta, inklusive erforderliga tekniska utrymmen men exklusive kommunikationsutrymmen,
av cirka 2 000 m2. Lokalerna i musikaliska akademien
disponeras, förutom av akademien, helt av Radiotjänst, medan de i konserthuset
delas med övriga mera permanenta eller tillfälliga hyresgäster. Dessutom
förhyr Radiotjänst garage, arkiv m. m. på olika platser i staden omfattande
cirka 500 m2. Sammanlagt disponerar Radiotjänst för närvarande
cirka 6 000 m2 och 35 000 m3.

Behovet av större utrymmen har i första hand föranletts av att programtiden
ökat. Sålunda uppgick riksprogramtiden år 1925 till 1 200 timmar.
Under år 1945 beräknas den komma att uppgå till något över 4 000 timmar.
År 1936 tillkommo kortvågsprogrammen för bland andra svenskar i utlandet
med en sändningstid, som år 1944 uppgick till omkring 1 000 timmar.

1 Ledamöter av utredningen äro talmannen A. V. Sävström, tillika ordförande, t. f. kansli rådet

i kommunikationsdepartementet O. A. Berger, verkställande direktören i aktiebolaget

Radiotjänst Y. Hugo, chefredaktören fru Eva Hökerberg, rektorn vid lantmannaskolan i Grimslöv
J. Johansson, redaktören E. H. Linder och generaldirektören H. K. A. Sterky.

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

3

Utrymmesbehovet måste emellertid bedömas även mot bakgrunden av planerade
utvidgningar i programhänseende. Hänsyn måste sålunda tagas dels
till den längre sändningstid, som beträffande det nuvarande programmet är
under successivt införande, dels ock till de krav, som motses i samband med
införandet av flera samtidiga program samt vid vidgad kortvågssändning.

Jämsides med denna redan inträffade och planerade kvantitativa stegring
av själva utsändningstiden lia fordringarna på programmens innehåll, konstnärliga
utformning samt akustiska och tekniska kvalitet ökat. Innehållet har
blivit fylligare, nya programinslag ha tillkommit och antalet programpunkter
samt antalet uppträdande per tidsenhet stigit, vilket allt medfört ökat utrymmesbehov.
Den konstnärliga utformningen har dragit med sig ett i hög grad
ökat repetitionsarbete med dess krav på tillgång till lämpliga studioutrymmen
och därtill hörande tekniska lokaler. Ett mera fulländat akustiskt och
tekniskt återgivande har nödvändiggjort bland annat dels speciella studios
för olika slag av program, dels ock en allmän och avsevärd ökning av studiolokalemas
volym och för programkontrollen erforderliga utrymmen.

De stegrade kvalitativa fordringarna föranleda en långt gående differentiering
av studioutrymmena med hänsyn till de olika programinslagens innehåll
och besättning. Därjämte måste hänsyn tagas till att närvaron av publik
utgör en påtaglig stimulans för medverkande i radioprogrammen. Med hänsyn
härtill söker man redan nu att vid orkesterkonserter låta ett visst antal
åhörare avlyssna programmet i studion, exempelvis militär ur Stockholms
garnison samt elever i stadens läroverk, folk- och fortsättningsskolor. Vidare
är att märka att vissa lättare underhållningsprogram och kabareter i många
fall äro så upplagda, att de vid genomförandet kräva den färg och akustiska
kuliss, som närvaron av publik skänker. I flertalet ledande rundradioländer
är publik allmänt förekommande vid radioframföranden.

De av Radiotjänst nu disponerade kontors- och studioutrymmena äro icke
endast otillräckliga utan även i de flesta hänseenden otidsenliga. Studiolokalernas
fördelning på ett flertal platser ute i staden medför påtagliga olägenheter.
Örn alltså förhållandena redan nu äro allt annat än tillfredsställande,
måste situationen bli ohållbar, då det gäller att tillgodose det behov avökade
utrymmen, för vilket i det föregående redogjorts.

Rundradioutredningen framhåller, att det för utredningen står klart, att
uppförandet av ett radiohus i Stockholm är den enda möjliga lösningen av
Radiotjänsts lokalbehov.

Såväl styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst som telegrafstyrelsen instämma
i rundradioutredningens uttalande. Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst
anför därjämte följande.

Såsom utredningen framhåller äro de av Radiotjänst nu disponerade lokalerna
såväl otillräckliga som otidsenliga. Svårigheterna göra sig allt starkare påminta
och redan med rörelsens nuvarande omfattning är lokalfrågan leir företagets
ledning ett problem, som i olika avseenden försvårar arbetet och äventyrar
ett gott resultat. Detta gäller såväl beträffande kontor som studios och utrymmen
för den tekniska tjänsten. T fråga örn kontoret har möjligheten övervägts
att förhyra lokaler i andra fastigheter. En dylik uppdelning av företagets
tjänstemän på ett flertal platser i staden är emellertid ur organisationsoch
arbet ssynpunkt otillfredsställande, då ett rundradioföretag för det förberedande
programarbetets smidiga gång är mycket beroende av en intim
kontakt mellan tjänstemännen. Trots de betänkligheter, som styrelsen hyser
mot alt delar av kontoren förflyttas, skulle dock denna utväg för länge sedan

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

ha tillgripits, därest icke de av kristiden betingade onormala förhållandena
på hyresmarknaden utgjort hinder härför.

Den fördelning av studiolokalerna på olika platser, som redan skett genom
förhyrning i musikaliska akademien och konserthuset har varit lättare att
genomföra på grund av karaktären hos den del av rundradioarbetet, som
omfattar repetition och utsändning. Dock förorsakar även denna uppdelning
svårigheter. Sålunda ökas behovet av i rundradiohänseende konstnärligt och
tekniskt förfaren personal. Friheten i programarbetet beskäres och den
teknisk-akustiska kvaliteten kan icke alltid hållas på önskvärd nivå, då
företaget icke självt bestämmer över disposition och inredning av dessa förhyrda
konsertstudios. Trots att samarbetet med musikaliska akademien och
konsertföreningen är gott uppstå ofta kollisioner mellan deras egna konsertoch
repetitionsdagar, radions samt övriga hyresgästers. De tre institutionerna
driva visserligen samtliga musikverksamhet men vid akademien och konsertföreningen
omfattar verksamheten uteslutande musik och arbetet är konsekvent
planerat efter års- eller säsongplaner. För radion utgör musikverksamheten
endast en del av rörelsen och den är underkastad det för radioprogrammet
allmänna kravet på rörlighet och aktuell anpassning, varför den
i allmänhet måste planläggas på kortare sikt.

Lokaler avsedda för förstärkar- och inspelningsapparatur, verkstäder och
laboratorier äro nu i många avseenden sådana, att tjänsten i hög grad försvåras.
Bristen på möjligheter till utvidgningar gör sig här särskilt gällande,
likaså frånvaron av lokaler, där programmen genom avlyssning av inspelningar
från repetitioner kunna underkastas en i olika hänseenden grundligare
prövning före utsändningen.

Styrelsen har i det föregående behandlat lokalfrågan endast ur synpunkter
anslutande till programmets nuvarande omfattning. Med de ökade kvalitativa
krav, som ständigt anmäla sig, och med den kvantitativa utökning, som
längre sändningstid, vidgad kortvågsverksamhet och flera samtidiga program
innebära, utgör lokalfrågan ett reellt hinder för utvecklingen.

Samarbete med musikaliska akademien beträffande konsertlokalerna

i radiohuset.

Vid de överläggningar, som rundradioutredningen haft med byggnadsstyrelsen
rörande radiohusets förläggning, har från styrelsens sida ifrågasatts,
huruvida icke samarbete mellan musikaliska akademien och Radiotjänst
skulle kunna äga rum beträffande utnyttjandet av radiohusets större konsertlokaler.

Rundradioutredningen har låtit närmare undersöka möjligheterna härutinnan
och därvid kommit till den slutsatsen, att ett sådant samarbete är förenat
med svårigheter men att det likväl skulle kunna ske. Därvid förutsättes
dock, att samarbetet planeras rationellt under ömsesidigt hänsynstagande
till respektive institutioners speciella arbetssätt med därav betingade
krav.

Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst finner med de erfarenheter, som Radiotjänst
nu har i förevarande avseende, att fördelarna av ett samarbete
kunna diskuteras. Dock vill styrelsen icke motsätta sig, att de större konsertlokalerna
i radiohuset i viss omfattning få disponeras även av akademien.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

5

En förutsättning för att ett samarbete skall kunna etableras är dock att akademien
för sin verksamhet icke uteslutande är beroende av en viss konsertlokal
i radiohuset. En annan förutsättning är att i akademiens byggnadsprogram
angivna utrymmen för orkesterrepetitionssal och operaskola ökas
till cirka 2 500 respektive 400 kubikmeter samt att orkesterrepetitionssalen
utrustas med orgel, så att de till elevkonserterna och operauppvisningarna
hörande repetitionerna icke alltid skola behöva förläggas till radiohuset.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att i programmet för nybyggnad för musikaliska
akademien, vilken byggnadsfråga för närvarande är under utredning inom
styrelsen, från akademiens sida begäras konsertsalar av ungefär samma storleksordning,
som föreslås i radiohuset. Styrelsen finner det kunna starkt ifrågasättas,
om icke åtminstone någon av nämnda, mycket utrymmeskrävande och
kostsamma salar kunna anordnas för gemensamt bruk av Radiotjänst och akademien
under förutsättning att dessa båda institutioners byggnader förläggas
i närheten av varandra. Styrelsen anför vidare, att styrelsen för rundradioutredningen
framhållit ett sådant sambruk av konsertsalarna såsom önskvärt
men att mot detta anförts att vissa organisatoriska svårigheter skulle
uppstå vid uppgörande av tidsschema m. m. Styrelsen anser emellertid, att
allvarliga ansträngningar böra göras för att lösa dessa svårigheter i avsikt att
hålla byggnadskostnaderna för de nämnda båda institutionerna nere. Huruvida
konsertsalarna skola anslutas till radiohuset eller akademibyggnaden
synes vara en lämplighetsfråga, som bland annat sammanhänger med tidpunkterna
för de olika byggnadsföretagens genomförande.

Förslag till tomt för radioliuset.

Vid valet av tomt för radiohuset har rundradioutredningen utgått från
det ulrymmesbehov, för vilket i det föregående redogjorts. Därnäst har utredningen
måst uppställa det kravet, att tomten till sin beskaffenhet är sådan,
att den ger möjlighet till ytterligare utvidgning. Man måste nämligen, framhåller
utredningen, med hänsyn till den snabbhet, som utmärker utvecklingen
å rundradioväsendets område, räkna med att nya behov icke endast
kunna utan med all säkerhet komma att uppstå. Utredningen anför därefter
följande.

En annan viktig omständighet, som måste beaktas vid valet av tomt, är
sättet för byggnadens utformning. Vid alla senare byggnader för rundradio
utomlands lia studiolokalerna förlagts i markplanet. Därigenom undvikas de
av ljudisoleringskraven betingade synnerligen omfattande och fördyrande
bvggnadskonstruktioner, som vid högbyggnadssystem äro ofrånkomliga. Administrations-
och kontorslokaler kunna däremot förläggas i höghus.

Hänsyn måste vidare tagas till att Radiotjänst i mycket stor omfattning
använder konstnärliga krafter, vilka jämsides med sin verksamhet vid radion
äro sysselsatta vid bland annat teatrar och musiklokaler i stadens centrala
delar. En ur sistnämnda synpunkt lämplig placering av radiohuset återverkar
å såväl programkostnaderna som möjligheterna att kunna disponera
för olika uppgifter bäst lämpade medverkande.

Rundradioutredningen räknar med att tomten bör lia en areal, som vid

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

möjlighet till gott utnyttjande av marken uppgår till minst 20 000 m2. Därutöver
måste markutrymme reserveras för framtida tillbyggnad av den planerade
anläggningen samt för eventuell byggnad för television.

Såsom förut framhållits har rundradioutredningen rådgjort med byggnadsstyrelsen
örn lämplig plats för radiohuset å något av staten disponerat
markutrymme. Även djurgårdskommissionen har tillfrågats. Sedan byggnadsstyrelsen
med biträde av arkitekterna Romare och Scherman undersökt
åtskilliga markområden i Stockholm, har styrelsen i skrivelse till rundradioutredningen
förklarat, att det syntes styrelsen lämpligast att förlägga
radiohuset i nu nämnd ordning till det nuvarande kasernområdet vid Marieberg,
Konradsbergsområdet intill Drottningholmsvägen eller kvarteren Artilleristen
och Fyrverkaren vid Valhallavägen. Beträffande dessa tomtområden
anför rundradioutredningen följande.

Tomtplatsen å Marieberg är belägen inom fälttelegrafkårens förutvarande
område. Grundförhållandena äro goda. Trafikförbindelserna äro sämre än
beträffande övriga föreslagna områden. Tomtplatsens form och inklämda
läge mellan två bergpartier och två huvudgator medför svårigheter att på ett
organiskt sätt kunna tillgodose erforderliga framtida tillbyggnader. Genom
att helt borttaga bergpartiet söder om nuvarande kaserngården skulle visserligen
erforderlig frihet i dispositionshänseende och trygghet för framtida utbyggnadsbehov
kunna ernås. Sprängningskostnaderna beräknas dock bliva
så avsevärda, att en sådan lösning icke synes tillrådlig. En annan olägenhet
är, att skilda meningar synas vara rådande beträffande Mariebergsområdets
allmänna utformning, varför tidpunkten för stadsplanens fastställande icke
kan förutsägas.

Tomtplatsen å Konradsberg omfattar det område, som nu upptages av
psykiatriska sjukhusets norra del, samt området norr därom vid Drottningholmsvägen.
Grundförhållandena äro goda. Trafikförhållandena kunna, efter
det den planerade tunnelbanan tillkommit, betecknas såsom relativt gynnsamma.
Den föreslagna tomten är emellertid för liten, enär den icke medger
framtida tillbyggnader. För att mark inom området skall kunna reserveras
för tillbyggnader erfordras ett avsevärt ingrepp i de parkytor och det parksammanhang,
som bildar grundmotivet i en av byggnadsstyrelsen för rundradioutredningen
företedd skiss avseende ändrad stadsplan för Konradsbergsområdet.
Härtill kommer att den tid, som kräves för stadsplaneändringen,
måste befaras bliva mycket lång. Enligt vad utredningen inhämtat av
medicinalstyrelsen, torde vidare psykiatriska sjukhuset icke kunna nedläggas
inom avsevärd tid. Slutligen föreligga svårigheter ur planerings- och
grupperingssynpunkt bland annat på grund av den kuperade terrängen.

Beträffande området vid Valhallavägen inom kvarteren Artilleristen och
Fyrverkaren äro grundförhållandena i allmänhet goda. Ur trafiksynpunkt
är tomten lämplig. Därest kvarteren Artilleristen och Fyrverkaren jämte del
av kvarteret Regementet och viss gatumark, allt i den omfattning som å
bilagda situationsplan angives. kunna få disponeras för radiohusets nuvarande
och framtida behov, är denna tomt i alla avseenden val lämpad för
sitt ändamål.

Rundradioutredningen anser för sin del, att området vid Valhallavägen
bör anvisas för radiohuset, varjämte den på östra sidan av Sibyllegatan belägna
tomten inom kvarteret Konstapeln tills vidare bör reserveras för ra -

Kungl. Majlis proposition nr 228.

7

dioändamål, bland annat för att möta de krav televisionens införande kan
komma att medföra. Det förslag till radiohus, som utredningen framlagt, är
utarbetat med tanke på en förläggning å området vid Valhallavägen.

Såväl djurgdrdskommissionen som riksmarskalksämbetet tillstyrka den
föreslagna förläggningen. Kommissionen framhåller därvid, att området vid
Valhallavägen omfattar cirka 32 000 m2 och ingår i den år 1931 fastställda
stadsplanen för Ladugårdsgärde. Värdet av tomten kan med utgångspunkt
från 1935 års tomtpriser beräknas till 7 700 000 kronor, sedan avdrag verkställts
för rivningskostnadema för nu befintliga byggnader. För områdets
disposition förutsättes ändring av gällande stadsplan och i samband därmed
överenskommelse med Stockholms stad angående återlämnande till kronan
av överlåten tomtmark.

Även arméns fortifikationsförvaltning tillstyrker förslaget. Ämbetsverket
upplyser, att de för Svea artilleriregemente planerade byggnaderna å Järvafältel
beräknas kunna tagas i bruk vid årsskiftet 1946/47 samt tillägger, att
ämbetsverket förutsätter, att full ersättning för den ianspråktagna markens
värde tillgodoföres de av statskontoret förvaltade försäljningsmedlen för
tomter å Ladugårdsgärde, av vilka medel kostnaderna för de till Stockholms
garnison hörande förbandens utflyttning till Järvafältet bestridas.

Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst har i sitt utlåtande understrukit, att
den föreslagna tomten har ett sådant läge, att medverkande utan alltför stora
svårigheter kunna förflytta sig mellan radiohuset och sina övriga arbetsplatser
såsom teatrar och konsertlokaler i stadens centrum. Av stor betydelse
är, att möjligheter till utvidgningar finnas. Detta bör särskilt beaktas med
kännedom om erfarenheterna från utlandet, där bristen på utrymme på
många ställen förorsakat onödiga kostnader både genom från början för
snävi tillmätta byggnader och genom för små tomtområden.

Liknande synpunkter ha framförts av telegrafstyrelsen, som med hänsyn
till framtida utvidgningsmöjligheter finner någon annan förläggning än till
Valhallavägen överhuvud taget icke kunna ifrågakomma.

Byggnadsstyrelsen slutligen framhåller, att åtgärder för stadsplaneändringens
genomförande icke böra vidtagas, förrän byggnadsplanerna närmare utformats,
så att önskemålen beträffande tomtens storlek och form kunna
med större säkerhet överblickas.

Förslag till radiohus A tomtområdet vid Valhallavägen.

Vid förslagets utarbetande ha rundradioutredningen och dess medarbetare
tagit del av ritningar samt införskaffat närmare informationer rörande
de mera moderna av utländska anläggningar för rundradioändamål. På
samma gång utredningen försökt att uppskatta lokalbehovet så riktigt som
möjligt har utredningen eftersträvat sådana dispositioner, att framtida utvidgningar
skola bliva möjliga utan att komplexets användning försvåras
och dess från början skapade arkitektur fördärvas.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Lokalerna i det föreslagna komplexet omfatta kontorslokaler, studiolokaler,
lokaler för teknisk drift, arkiv, garage, bombskyddad reservanläggning,
allmänna skyddsrum m. m. Rörande dessa lokaler anför rundradioutredningen
följande.

Kontorshuset. Radiotjänst har för närvarande ett i alla avseenden för litet
kontorsutrymme örn cirka 2 500 m2. Kontoren i det föreslagna radiohuset
omfatta 5 500 m2. Detta utrymme har beräknats med tanke på verksamhetens
behov .så långt rundradioutredningen nu kunnat överblicka detsamma.

Studiolokaler. Såsom av skisserna framgår ha olika studiolokaler med
tillhörande utrymmen sammanförts till enheter. Dessa s. k. block åtskiljas
av kommunikationsleder. En sådan disposition medger — inom ramen för
vad tomten tillåter — utvidgningar utan att den ändamålsenliga planlösningen
förryckes och arbetsmöjligheterna därmed försvåras. Förändringar
inom ett block kunna också ske utan att driften i närgränsande enheter
störes.

Studiolokalerna ha huvudsakligen förlagts i markplanet. Utöver vad förut
anförts vinnes härigenom den fördelen, att det dagliga arbetet underlättas.
Placeringen i ett och samma plan bidrager i hög grad till lokalernas i tidsoch
transporthänseende rationella utnyttjande. Goda transportmöjligheter
äro av stor betydelse, och i syfte att underlätta dem ha vid studioblockens
ena kortsida placerats lokaler, där ankommande materiel kan lastas direkt
från fordon in i rekvisitarum, varifrån transportkorridorer leda till de olika
studioutrymmena.

Radioprogrammet kräver vid utsändning lokaler av mycket skiftande storleksordning
för att varje inslag skall med hänsyn till art och innehåll
kunna givas en lämplig teknisk-akustisk utformning. Den minskning i omväxling,
som frånvaron av det visuella momentet medför, måste delvis kompenseras
genom variation av programmets akustiska ram. På grund härav
erfordras lokaler, som med lätthet kunna anpassas efter programmets olika
betingelser. För musikinslag användas därför nu studios från 12 000 ned
till 400 m3 och för teater utrymmen varierande mellan 700 och 75 m3. I
stort sett äro studiolokalerna i den planerade byggnaden av samma storlek
som de nu disponerade.

I förslaget upptagna musikstudios variera mellan 12 000 och 450 m3; de
mindre av dessa beräknas dock användas även för teater. Storleken av
dessa studios framgår av följande sammanställning, i vilken måtten angivits
i avrundade tal:

Volym

Golvyta

Höjd

m3

m-

m

Studio

1.....

... 12 000

900

13

5>

2.....

... 6 000

550

11

3.....

... 3 500

400

9

(försedd

med läktare)

>

4.....

... 1500

220

7

>

* ■»

2>

5.....

9<i0

150

6

o.....

600

110

5-5

7.....

450

80

5-5

Såsom förut angivits är publik önskvärd vid framförandet av vissa program.
Till detta förhållande har tagits hänsyn vid planerandet av studios
1, 2, 3 och 4, vilka äro avsedda för ett antal åhörare av 1 000 respektive
500, 200 och 100 personer. I anslutning till dessa lokaler erfordras reservutgångar,
foajéer, kapprum, toaletter m. m.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Förslaget upptager talstudios för teater och liknande ändamål enligt föl
jande sammanställning, i vilken måtten jämväl angivits i avrundade tal:

Volym

Golvyta

Höjd

m3

ma

in

Studio

8 .........

......... 310

70

45

»

9 .........

......... 2i)0

50

4-0

»

10 ..........

......... 150

40

o*6

v>

11..........

......... 130

35

3-6

2»

12..........

........ 130

35

3-6

»

13..........

........ 130

35

3’6

14..........

......... 130

35

3-6 (döddämpad)

15..........

......... ilo

30

3-6

Vidare upptager förslaget b er ätt ar studios och andra mindre talstudios för
föredrag, reportage m. m. Sålunda planeras 5 studios för berättare å cirka
5 m2 vardera. De särskilt för föredrag, reportage och uppläsningar planerade
utrymmena omfatta 6 enheter, var och en bestående av 1 talstudio å
cirka 20 m2, 1 kontrollrum å cirka 10 m2 och 1 rum för grammofon- och
magnetofonuppspelning å 15 m2. För. inspelning av kortare programinslag
avses 2 enheter, vardera omfattande 1 talstudio å 25 m2, 1 kontrollrum å
12 m2, 1 förstärkarrum å 10 m2 och 1 inspelningsrum å 15 m2.

Antalet effektstudios har upptagits till 4, därav 2 å cirka 20 m2 och 2 å
cirka 30 m2, de sistnämnda försedda med vattenbassänger.

För grammofon- och magnetofonuppspelning planeras, förutom här förut
omnämnda 6 rum för detta ändamål, ytterligare 7 rum å cirka 15 m2 vardera
samt för grammofonuppspelning och hallåtjänst 3 rum å cirka 10 nr
vardera.

Vidare finnas ekorum till ett antal av 4, därav 3 å 30 m" och 1 ekogång
cirka 100 m lång.

För avlyssning samt teknisk-akustisk övervakning av program och repetitioner
upptagas 8 kontrollrum med förstärkarrum. Kontrollrummen omfatta
cirka 25 m2 och förstärkarrummen cirka 10 m2. Dessa rum äro avsedda
för samtliga musikstudios, talstudios för teater och liknande ändamål, berättarstudios,
effektstudios, det förut särskilt omnämnda 7 rummen för
grammofon- och magnetofonuppspelning, samt ekorummen.

Till de sålunda specificerade lokalerna äro fogade diverse utrymmen, vilka
utrymmen omfatta expedition för vakthavande tjänstemän ävensom andra
expeditionsutrymmen, lyssnarrum, rum för kollationeringar och studiecirklar,
effektarkiv, kapprum, uppehållsrum för medverkande, övningsrum, instrumentrum
för 200 musikinstrument, orgelrum m. m.

Till jämförelse mellan antalet studios och kontrollrum i den planerade
byggnaden och antalet liknande utrymmen, som nu disponeras av Radiotjänst,
meddelas följande sammanställning:

Lokalens art Planeras Disponeras nu

Musikstudios ....................................

Talstudios för teater och liknande..................

Berältarstudios och andra mindre talsludios för föredrag,
reportage m. m...........................

Effektstudios ....................................

Rum för grammofon- och magnetofonuppspelning ....

Ekorum ........................................

Kontrollrum ....................................

1 Omfattar 2 egna lokaler, musikaliska akademiens stora sal, konserthusets stora sal och
konserthusets lilla sal.

51

4

13

4

16

4

16

2

1

5

3

8

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Av sammanställningen framgår, att det särskilt är antalet berättarstudios
och andra mindre talstudios för föredrag, reportage m. m. samt antalet
rum för grammofon- och magnetofonuppspelning, som ökat i det planerade
radiohuset, ökningen påverkar icke radiohusets totalvolym. Utredningen har
emellertid ansett, att dessa var för sig relativt små utrymmen böra redan
nu planeras med hänsyn till de behov, som följa av utvidgad kortvågsverksamhet
och införandet av flera samtidiga program.

En jämförelse mellan sammanlagd yta respektive volym för å ena sidan
det föreslagna radiohusets studiolokaler och kontrollrum och å andra sidan
nuvarande utrymmen av dessa kategorier ger cirka 4 800 m2 och cirka
32 000 m3 mot nu cirka 2 500 nr och cirka 24 000 m3.

Tekniska centralen. För den tekniska centralen lia följande lokaler, vilka
även inkludera erforderliga personalutrymmen, förråd m. m., upptagits:

Förstärkarcentralen .................... 1 100 nr

Inspelningscentralen .................... t 300 m2

Laboratorie- och verkstadslokaler ........ 1 300 nr

Sammanlagd yta 3 700 nr.

Lokaler av denna kategori äro för närvarande sämst tillgodosedda. Av
utrymmesskäl måste nu sådana förhållanden på förstärkar- och inspelningscentralerna
tolereras, att den dagliga driften och utrustningens rationella
skötsel äventyras. Laboratorie- och mätlokaler, vilka äro nödvändiga för en
verksamhet av så expansiv och utvecklingsrik art som rundradion, saknas i
egentlig mening. Verkstadsutrymmena äro mycket otidsenliga och i den mån
de finnas äro de sammanblandade med förrådsutrymmen och arbetslokaler
för själva programutsändningen.

Arkiv. Arkiven för noter, grammofonskivor, pjäsmanuskript och dokument
upptaga i förslaget en golvyta av 1 600 m2.

En direkt och riktig jämförelse mellan de planerade och de nuvarande
lokalernas yta kan svårligen göras, enär grammofonskiveskåp för närvarande
finnas uppställda på allehanda ställen i korridorer och kontorsrum. Aven
notarkivet har i brist på utrymme måst uppdelas. Som jämförelse kan dock
nämnas, att antalet hyllmeter för noter nu är 350 och att det planerade
utrymmet ger plats för 1 000 hyllmeter. Antalet hyllmeter för grammofonarkivet
är nu 400 och det planerade 1 500. Både not- och grammofonarkiven
innehålla materiel stadd i stark tillväxt. Det kan förutses, att denna tillväxt
kommer att ske i än hastigare tempo, då världsläget åter medger internationellt
utbyte av musikverk och grammofonskivor.

Garage. Garageutrymmen för bolagets reportage- och transportbilar med
tillhörande reparationsverkstad ha planerats i en undervåning och omfatta
1 300 m2.

Bombskyddad reservanläggning ni. ni. En bombskyddad anläggning nedsprängd
i berg bär planerats omfattande cirka 3 700 m3. Den är avsedd för
(,n efter krigsmässiga förhållanden anpassad programverksamhet och består
av sändaravdelning örn cirka 600 nr och 2 000 m3 — omfattande musikstudio,
tal- och grammofonstudios, kontroll-, inspelnings- och sändarrum
samt utrymmen för reservkraft — personal- och arkivutrymmen örn cirka
500 nr och 1 700 m3. Större delen av sistnämnda utrymmen skall i fredstid
nyttjas såsom akustiskt laboratorium.

Förutom den i berg nedsprängda anläggningen förutses i anslutning till
kontorsbyggnaden och den tekniska byggnaden normalskyddsrum omfattande
cirka 700 m2 och 1 700 m3.

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 228-

Diverse lokaler. Lunchrum och kaffebar erfordras för personal och medverkande.
I allt beräknas att cirka 300 personer behöva betjänas dagligen.
Nämnda utrymmen äro placerade så, att bekväma förbindelser erhållas med
såväl kontorshuset som studiolokalerna.

I byggnaden finnas även inrymda olika förrådsrum, uppehållsrum för
barn (barnkrubba), sjukrum, bostad för Övervaktmästare och övermaskinist,
omklädningsrum för städerskor och vaktmästare, utrymmen för luftkonditioneringsaggregat
m. m.

Den närmare utformningen av byggnaden framgår av de skisser, som bifogats
rundradioutredningens förslag och som komma att tillställas riksdagens
vederbörande utskott. Vid detta protokoll torde få lögås en av arkitekterna
Romare och Scherman utarbetad kortfattad beskrivning av radiohuset.

Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst bär i sitt utlåtande hänvisat till att
byggnaden planlagts med iakttagande av kravet pa att inom ramen för rimliga
kostnader erhålla en byggnad väl anpassad till företagets speciella struktur
och arbetssätt. Det oaktat komma givetvis, framhåller styrelsen, smärre
ändringar i dispositionen av utrymmena enligt nu föreliggande ritningar att
ske i anslutning till de ytterligare erfarenheter, som stå att vinna i olika
hänseenden.

Telegrafstyrelsen har icke ingått på någon detaljgranskning av förslaget,
då styrelsen förutsatt att detta är att betrakta som ett utkast, avsett att undergå
överarbetning, innan den huvudsakliga anvisningen av medel sker.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande anfört följande.

Man torde böra utgå från att radioverksamheten kommer att med den utveckling
på olika hithörande områden, som efter allt att döma förestår,
underkastas förändringar, som ej nu kunna närmare överblickas. Med anledning
härav måste det bestämt påfordras, att radiohuset sa planlägges, att
örn- och tillbyggnader kunna vidtagas för de olika avdelningarna var för
sig, utan att driftsrubbningar behöva uppstå. Härför kräves i första hand,
att tomten så bebygges, att lämpligt beläget reservutrymme på densamma
erhålles samt att de lokaler, som avses för olika avdelningar, förläggas sa,
att förändringar eller tillbyggnader kunna vidtagas beträffande var och en
särskild, utan att allvarligare störning för andra avdelningar uppkomma.

Dessa önskemål synas visserligen i princip ha beaktats vid utformningen
av nu ifrågavarande förslag, men byggnadsstyrelsen finner detta spörsmål
så betydelsefullt, att frågan bör ägnas ytterligare uppmärksamhet vid det fortsatta
ritningsarbetet.

Aktiebolaget Radiotjänsts verksamhet är uppdelad pa ett flertal avdelningar.
Såvitt styrelsen kunnat finna, är förslaget utarbetat med hänsyn till
att dessa avdelningars lokaler skola ligga i ett lämpligt förhållande till varandra.
Det utrymmesbehov, som skäligen bör anses föreligga för de särskilda
avdelningarna, måste givetvis prövas ingående i avsikt att tillse, att byggnadskostnaderna
icke springa upp till större belopp, än som är oundgängligen
nödvändigt. Sådan ingående behovsgranskning bar byggnadsstyrelsen
ej kunnat medhinna på den till buds stående tiden. Det bar dock förefallit
styrelsen, som örn vissa inskränkningar skulle vara möjliga utan att därmed
ändamålsenligheten och hänsyn till behövlig utrymmesreserv åsidosättas.
Kontorsutry minena synas sålunda vara väl rikligt tilltagna både beträffande

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

rumsenheternas antal och storlek. I vad mån någon reducering av den tekniska
avdelningens lokaler kan genomföras, synes böra bliva föremål för
särskild och ingående granskning i samråd med sakkunniga. Därvid torde
givetvis bland annat frågan örn det antal program, som från Radiotjänst äro
avsedda att utsändas, komma att starkt inverka.

Styrelsen har funnit det av rundradioutredningen framlagda förslaget
vara ägnat att läggas till grund för fortsatt utredning och utarbetande av ett
slutligt byggnadsförslag. Det synes lämpligen böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen
att i samråd nied Radiotjänst och telegrafstyrelsen samt de sakkunniga
i övrigt, som finnas böra anlitas, verkställa denna utredning och låta
upprätta erforderliga ritningar för frågans slutliga bedömande.

Kostnadsberäkningar.

I avseende å kostnaderna för radiohuset har rundradioutredningen låtit
verkställa detaljerade beräkningar. Jag tillåter mig att härutinnan hänvisa
till handlingarna i ärendet.

De egentliga byggnadskostnadema uppgå till 14 600 000 kronor på sätt

tramgår av följande sammandrag av beräkningarna.

Kronor.

Kontorsbyggnaden ....................................... 2 900 000

Tekniska centralen........................................ 3 144 750

Blocklängan ............................................ 2 025 750

Rekvisitautrymmen till blocken ............................ 204 600

Mindre konsertsalen ...................................... 737 200

Stora konsertsalen ....................................... 1 383 550

Foajéer, garderober, toaletter och övriga biutrymmen till konsertsalarna
.............................................. 908 400

1 berg insprängt skyddsrum med sändaravdelning ............ 412 000

Fast inredning i restaurangens ekonomiutrymmen............ 100 000

Pannskorsten ........................................... 25 000

Konstnärlig utsmyckning .................................. 300 000

Uthändiga arbeten ........................................ 281 000

Akustisk inredning....................................... 982 900

Diverse installationer .................................. 255 000

Ospecificerade och oförutsedda arbeten...................... 939 850

Summa kronor 14 600 000.

Rundradioutredningen har i sina kostnadsberäkningar icke medtagit tomtkostnaden.
Såsom förut framhållits, har djurgårdskommissionen uppskattat
värdet av tomten till 7 700 000 kronor.

För rivning av Svea artilleriregementes byggnader å det föreslagna tomtområdet
beräknar rundradioutredningen ett belopp av 500 000 kronor, därvid
utredningen utgått från en rivningskostnad av 3 kronor per m3.

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

13

Vidare uppskattar rundradioutredningen kostnaderna för anskaffning av
teknisk utrustning för Radiotjänsts och telegrafverkets verksamhet i radiohuset
till 3 900 000 kronor enligt följande sammanställning.

Kronor.

Kontorslokaler ............................................ 18 000

Studiolokaler ............................................ 1 341 700

Tekniska centralen ........................................ 1 712 100

Skiv- och bandarkiv ...................................... 42 000

Garage .................................................. 41500

Skyddsrum .......................................... 141075

Diverse lokaler ........................................... 13 600

Lokaltelefon, trådradiosändare, distributionsnät för elektrisk kraft,

kabeldragning m. m..................................... 791 000

Utrustning för orglar i konsertsalarna ...................... 400 000

Oförutsedda utgifter ...................................... 254 000

Summa 4 754 975

Avgår: värdet av befintlig materiel .......................... 854 975

Summa kronor 3 900 000.

Enligt rundradioutredningens mening böra byggnadskostnaderna lämpligen
bestridas genom anslag för kapitalinvestering i antingen statens allmänna
fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond, eller telegrafverkets fond. Vare
sig den ena eller den andra fonden väljes, böra sedvanliga ränte- och amorteringskostnader
utgå av radiolicensmedel. Å Radiotjänst bör ankomma att
svara för det underhåll av byggnaden, som är förknippat med programverksamheten
och den därtill anknutna tekniska tjänsten, under det att den
fondförvaltande myndigheten bör ombesörja byggnadens yttre underhåll.

Kostnaderna för teknisk utrustning, inventarier och möbler anser utredningen
liksom hittills böra bestridas av radiolicensmedel. En häremot svarande
utökning av Radiotjänsts årliga tilldelning av licensmedel bör alltså
sike. Enligt utredningens mening bör utrustningen icke anskaffas på en gång.
Såväl möjligheten av prisfall som eventuellt nya landvinningar å teknikens
område tala för en uppdelning av anskaffningen av ifrågavarande utrustning
på flera år.

Telegrafstyrelsen har i fråga örn byggnadens ställning i förvaltningshänseende
samt i fråga om anläggningskostnadernas finansiering framhållit, att
allt talar för att byggnaden bör förvaltas av telegrafstyrelsen och kostnaderna
bestridas genom kapitalinvestering i telegrafverkets fond, i den mån icke
vissa kostnader i enlighet med rundradioutredningens förslag böra bestridas
direkt av radiolicensmedel.

Byggnadsstyrelsen har funnit de till 14 600 000 kronor uppskattade byggnadskostnaderna
i och för sig riktigt beräknade men ansett deni böra godtagas
endast såsom en ungefärlig uppgift rörande blivande byggnadskostna -

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

der. En detaljerad beräkning anser styrelsen böra framläggas senare, då det
slutliga förslaget upprättats.

Beträffande byggnadens finansiering och dess framtida förvaltning finner
.styrelsen uppenbart, att en det allmänna i verkligheten tillhörig byggnad av
den art och storlek, varom här är fråga, bör ställas under dess inseende.
Därvid kan enligt styrelsen lämpligen samma förvaltningsform tänkas komma
till användning, som tillämpas beträffande de kungl, teatrarna, med
vilka radiohuset förvaltningsmässigt och i ekonomiskt hänseende torde komma
att utvisa vissa likheter. I så fall skulle yttre underhåll omhänderhavas
av byggnadsstyrelsen, medan det inre underhållet skulle åvila Radiotjänst.

Departementschefen.

Den svenska rundradions programverksamhet är helt anförtrodd åt aktiebolaget
Radiotjänst. I Stockholm är verksamheten sedan år 1928 förlagd till
förhyrda lokaler vid Kungsgatan, varjämte för musikutsändningar disponeras
såväl stora och lilla salen i konserthuset som musikaliska akademiens
konsertsal.

Av den lämnade redogörelsen framgår, alf utrymmena vid Kungsgatan äro
utnyttjade till bristningsgränsen. Några möjligheter att genom förhyrning tillgodose
det trängande behovet av ökade utrymmen finnas för närvarande icke.
Aven örn utsikterna härutinnan skulle förändras, har programverksamheten
likväl nått en sådan omfattning och de tekniska kraven på lokaliteternas utformning
så skärpts, att lösningen av den länge förberedda frågan örn uppförande
av en egen byggnad för Radiotjänst icke bör vidare uppskjutas.

Liksom de i ärendet hörda myndigheterna anser jag, alt det av rundradioutredningen
utarbetade förslaget bör läggas till grund för byggnadsfrågans
vidare behandling. I första hand gäller det därvid att träffa ett avgörande
beträffande förläggningen av radiohuset.

Rundradioutredningens förslag är utarbetat med tanke på det område vid
Valhallavägen, som nu disponeras av Svea artilleriregemente. Några erinringar
mot att detta område upplåtes för ändamålet ha under ärendets
remissbehandling icke framförts. Även jag tillstyrker denna förläggning,
vilken ur skilda synpunkter framstår såsom lämplig. Såsom djurgårdskommissionen
och byggnadsstyrelsen framhållit, erfordras för tomtens ändamålsenliga
utnyttjande viss ändring av gällande stadsplan för området. Förhandlingar
härom böra upptagas med Stockholms stad.

Rundradioutredningens förslag till radiohus har närmast karaktären av en
i princip upplagd skiss till lösning av byggnadsfrågan. Förslaget synes mig
väl planlagt och ur arkitektonisk synpunkt förtjänstfullt. Vid dess utarbetande
har utredningen kunnat tillgodogöra sig resultaten av de förarbeten,
som verkställts inom Radiotjänst, ävensom den erfarenhet, som vunnits från
liknande anläggningar utomlands. Den snabbhet, varmed utredningsarbetet
måst bedrivas efter det tanken på radiohusets förläggning till tomten vid
Valhallavägen tagit fastare form, har självfallet icke möjliggjort för utred -

Kungl. Majlis proposition nr 228.

15

ningen alt framlägga ett i detalj genomarbetat förslag. En vidare bearbetning
av frågan om byggnadskomplexets utformning är därför erforderlig
och har även av rundradioutredningen förutsatts. Denna fortsatta utredning
synes lämpligen böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen i samråd med telegrafstyrelsen
och Radiotjänst. Detaljplaneringen bör så bedrivas, att byggnadsarbetena
kunna igångsättas, så snart utflyttningen av Svea artilleriregemente
till Järvafältet verkställts.

Vid de fortsatta övervägandena bör eftersträvas att utan åsidosättande av
berättigade krav i möjligaste mån begränsa byggnadskostnaderna. Såväl utrymmenas
storlek som material och teknisk standard böra underkastas prövning.
Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas åt kontorslokalerna. Liksom
rundradioutredningen utgår jag från att konsertsalarna så planeras, att
de kunna utnyttjas gemensamt av Radiotjänst och musikaliska akademien.
Även om akademiens blivande nybyggnad icke skulle förläggas i närheten
av radiohuset böra enligt min mening radiohusets konsertsalar kunna disponeras
av bägge institutionerna.

Kostnaderna för radiohuset böra på sätt hittills skett med övriga av statsmedel
bekostade anläggningar för rundradiorörelsen bestridas genom investering
i telegrafverkets fond. Anledning synes mig knappast förefinnas att nu
närmare ingå på frågan örn det förvaltningsmässiga handhavandet av byggnadens
underhåll. .Tåg anser mig endast böra framhålla, att vissa skäl tala för
att det inre underhåll av byggnaderna, som är förknippat med programverksamheten
och den därtill direkt knutna tekniska tjänsten, anförtros åt Radiotjänst.

Arméns f or ti fi k a t i on s f ö rva lini n g har i sitt utlåtande förutsatt, att full ersättning
för den ianspråklagna markens värde skulle tillgodoföras de av statskontoret
förvaltade försäljningsmedlen för tomter å Ladugårdsgärde. Enligt
min mening bör tomten överföras för redovisning från försvarets fastighetsfond
till telegrafverkets fond utan att någon medelsanvisning för ändamålet
äger rum men med en sådan justering av värdet, att tomten å telegrafverkets
fond kommer att upptagas med det affärsmässiga tomtvärdet, vilket givetvis
bör vara förräntningsunderlag. Någon fondering i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag skulle alltså icke komma till stånd. Å Kungl.
Majit torde få ankomma att meddela beslut örn den av mig ifrågasatta överflyttningen
mellan försvarets fastighetsfond och telegrafverkets fond.

Enligt vad jag i det föregående anfört skulle statsmakterna nu icke fatta
ståndpunkt till det föreliggande byggnadsprojektets närmare utformning.
Olika med förslaget sammanhängande detaljfrågor skulle sålunda liksom
den närmare granskningen av kostnadsberäkningarna uppskjutas till nästa
års riksdag. Viktigast är, alt avgörande nu träffas rörande radiohusets förläggning.

Det för nästa budgetår för fortsalt detaljutformning av byggnadsförslaget
erforderliga medelsbehovet har av rundradioutredningen uppskattats till
500 000 kronor. Häremot är från min sida icke något all erinra. Av anslaget
böra även täckas de kostnader, som hittills föranletts av utredningsarbetet.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Vid anmälan av frågor om anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1945/46
uttalade jag, att det vöre min avsikt att söka inom en relativt nära framtid
bringa till avgörande en av rundradioutredningen väckt fråga om anläggande
av två kortvågssändare. Jag anser mig i detta sammanhang böra meddela, att
jag med hänsyn till de betydande kostnaderna för genomförande av det härutinnan
framlagda förslaget icke anser mig kunna nu förorda framställning
i ämnet till riksdagen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Uppfdrande av ett radiohus i Stockholm under Statens
affärsverksfonder, Telegrafverket, för budgetåret 1945/46
anvisa ett investeringsanslag av.......... kronor 500 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Nils Hellenius.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

17

Bilaga.

Kortfattad beskrivning av radiohuset.

Utarbetad i januari 19A5 av arkitekterna SAR Romare och Scherman.

Allmän orientering.

Såsom av situationsplanen närmare framgår omfattar tomtplatsen huvudsakligen
kvarteren Artilleristen och Fyrverkaren ävensom del av kvarteret
Regementet vid Valhallavägen i Stockholm. Förslaget har upprättats i anslutning
till av Radiotjänst utarbetade programskisser och »P. M. rörande
lokalbehov m. m.» av den 17 dec. 1944 med iakttagande av de ändringar,
som under hand anvisats av Radiotjänst.

Byggnaden, som med hänsyn till sin funktion uppdelas i flera — sinsemellan
genom erforderliga förbindelseleder sammanlänkade — byggnadskroppar,
föreslås förlagd inom områdets södra del med sina byggnadslängor
grupperade kring en mot Valhallavägen helt öppen monumentalt utformad
förgård.

Längorna omsluta två inre gårdar, en större benämnd inre gården och
en mindre benämnd blomgården.

A. Kontorsbyggnaden.1

Längst åt öster begränsas komplexet av en i nordsydlig riktning orienterad
länga, kontorsbyggnaden.

Denna byggnad innehåller sju våningar, en souterrängvåning och källarvåning.
I utrymmena från bottenvåningen och uppåt finnas huvudsakligen
kontors- och arkivlokaler. I bottenvåningen har även en restaurant förlagts,
som lätt kan anslutas till en sommartid på förgården ordnad uteservering. I
souterrängvåningen im-ymmas bl. a. restaurantkök samt omklädningsrum för
städ- och vaktpersonal. Källarvåningen upptages till största delen av panncentral
avsedd för komplexet i dess helhet.

Kommunikationerna i vertikalled i denna byggnad föl-medlas av en huvudtrappa
med tvenne större hissar samt Iva reservtrappor och en mindre
hiss.

B. Tekniska byggnaden.

Närmast väster örn kontorshuset ligger den s. k. tekniska byggnaden, omfattande
fyra våningar, souterrängvåning och källarvåning. Byggnaden omsluter
bygelformigt inre gården och inrymmer från bottenplanet och uppåt
entréhall, mindre studiolokaler, studiocentral och övervakningsrum, tekniska
centraler, laboratorier och verkstadslokaler. I souterrängvåningen, som sträcker
sig under hela inre gården, ligger garage med inkörning från byggnadens
nordsida. Souterrängvåningen innehåller även vissa verkstäder samt demonstrationsrum.
Källarvåningen upptager normalskyddsrum. Vaningama
inom byggnaden kommunicera genom tvenne trapphus, en varu- och en
mindre personhiss.

1 Bokstavsbeteckningarna ansluta sig till föreliggande skissritningar.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. t sami. Nr 228.

2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Den ovannämnda entréhallen betjänar kontorsbyggnaden, tekniska byggnaden
och flertalet studiolokaler. I direkt anslutning till densamma finnas
bl. a. vaktmästarcentral, den förut nämnda studiocentralen, rum för studiecirklar
samt kaffebar. Entréhallen sträcker sig ut på förgården i en låg byggnadskropp
av en vånings höjd innehållande huvudentré, kapprum, toaletter
för besökande samt väntplatser.

CDEF. Blocklängan.

Väster om tekniska byggnaden och skild från denna av blomgården ligga
studiolokaler, sammanförda till fyra byggnadsblock. Dessa block, bestående
av rum med skiftande takhöjder, ha lagts under ett gemensamt yttertak. Befintligt
vindsutrymme utnyttjas för ekorum, luftkonditioneringsaggregat, ledningsdragning
m. m. Mellan förgården och blocken ligger det galleri, som utgör
kommunikationsled för tjänstemän, medverkande och andra besökande.
I galleriet finnas repetitions- och väntrum, vilka som risaliter skjuta ut i förgården.
Genom dörrar har galleriet förbindelse med trädgårdsanläggningen,
där uppträdande under pauser och väntetider kunna hämta rekreation. Utmed
blockens motsatta sida sträcker sig en transportkorridor med direkt anslutning
till bl. a. uppacknings- och rekvisitautrymmen. Galleriet och transportkorridoren
förbindas medelst tvärkorridorer utefter blockens långsidor.

GH. Konsertsalar.

Väster om blocklängan och i förbindelse med dess kommunikationssystem
ligga de två största konsertlokalerna — studio 1 och 2 — med tillhörande foajéer
och kapprum. I en med dessa konsertlokaler sammanbyggd flygel om
två våningar finnas bl. a. kontrollrum, talstudios samt övnings- och uppehållsrum
för musiker. Under denna flygel ligga bergskyddsrum i vilka sändaravdelning,
vissa arkiv och akustiskt laboratorium inrymmas. Det senare
avses att vid krigsfara apteras såsom personalskyddsrum.

Foajéer och kapprum för åhörare i studio 1, 2 och 3 ha sammanförts i en
gemensam hall med direkt entré från Valhallavägen. Salarna äro orienterade
med sin längdaxel i öst—västlig riktning. Den största salen är förlagd längst
söderut vid Valhallavägen och bildar fond i förgårdens huvudaxel, varigenom
den giver anläggningen en samlad och fast arkitektonisk avslutning.

Den mot söder vettande förgården med dess trädgårdsanläggning och spegeldamm
samt den föreslagna konstnärliga utsmyckningen understryker anläggningens
helhetsverkan och torde tillsammans med de relativt fristående
byggnadskuberna åstadkomma ett samspel av öppen och välkomnande karaktär.

Material och arbete.

A. Kontorsbyggnaden.

Grund av betong, socklar av natursten. Stomme av tegel. Fasader av rött
fasadtegel. Bjälklag och trappor av betong. Balkong och räcken av konstsmide.
^ Fönster, Åtvidabergs eller liknande. Yttertak med asfalttäckning ev.
plåt på trätakstolar. Golv i korridorer och tjänsterum av parkett eller linoleum.
Trappor och trapplaner i kalksten.

B. Tekniska byggnaden.

I tillämpliga delar lika A. Ljudisolering och akustisk behandling av väggar,
golv och tak i vissa utrymmen. Altanens golv av skiffer i asfalt. Inre gården
planterad. Entréhallens golv samt trappor och trapplaner av kalksten. Luftkonditioneringsanläggning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

19

CDEF. Blocklångan.

Yttertak av siporex eller strängbetong på takstolar av svetsad stålplåt
burna av fria betongpelare. Ytterväggar av rött fasadtegel i mönstermurning.
Studioväggar m. m. av tegel på separata betonggrunder. Studiogolv av parkett
på från väggarna fria betongplattor, s. k. flytande golv. Ekorum av betong
på ljudisolerande underlag. I allmänhet högvärdigt ljudisolerande konstruktioner
för väggar, golv och tak. Trappor av betong eller ek. Luftkonditioneringsaggregat
upphängda i takkonstruktionen. Korridorer med friliggande,
ljudabsorberande tak av siporexblock med undertak av trä, golv av linoleum.
Galleri på betonggrund, fasadbeklädnad i natursten, yttertak täckt av asfalt,
golv av kalksten, fönster i järn, räcken av konstsmide.

GH. Konsertsalar.

Grund av betong med sockel av natursten. Stomme av tegel och järn.
Yttertak av plåt. Fasader muras av rött fasadtegel i mönstermurning. Salarnas
väggar och tak utföras i ädelträ. Ljudskärm av betong med ingjutna plattor.
Golv av parkett. Innerfönster i studios monteras i panelen. Luftkonditioneringsanläggning.

Foajéer. Grund av betong. Stomme av lättegel. Utvändig beklädnad av
natursten. Invändiga golv och socklar av kalksten. Väggar och tak stuckputsade.
Fönster i järn. Inredning av ädelträ.

Småutrymmen. I tillämpliga delar lika motsvarande utrymmen under A,
B och C.

Bergskyddsrum med sändaranläggning m. m. I tillämpliga delar lika motsvarande
utrymmen i B—E.

Gårdar. Plattsättning med natursten. Damm med botten av natursten i
mönster. Planteringar, blomkvarter och bänkar av gedigen standard.

Konstnärlig utsmyckning.

över huvudentrén en stenrelief, förslagsvis »Svenska folkets radio». Över
förgårdens fond en polykrom relief i glaserad klinker, förslagsvis »Musiken».
I foajén vid studio 1 en muralmålning ev. textil å fondväggen.

Allmänna anmärkningar.

a) Den akustiska behandlingen av studiolokalerna avses utförd enligt vid
Radiotjänst utarbetade specifikationer över lämpliga materiel och konstruktioner.

b) Sådana anordningar planeras, att elektriska ledningar inom byggnaden
lätt kunna framdragas och ändras.