Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

5

Nr 205.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillbyggnad av
landstatshuset i Göteborg; given Stockholms slott den
9 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 9 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,
Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin,
Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

Efter därom av Kungl. Majit i proposition 1941:2 (bil. 17, punkten 32)
framlagt förslag anvisade 1941 års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 850 000 kronor till Nybyggnad
för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Genom beslut den 9 januari 1942 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att med anlitande av anslagiet låta för en kostnad av högst 695 000 kro -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

tior uppföra tillbyggnaden. Byggnadens omfång blev därvid i besparingssyfte
begränsat på sådant sätt, att endast de vid tidpunkten för byggnadsarbetets
igångsättande aktuella behoven tillgodosågos.

Sedan det visat sig, att länsstyrelsens ökade utrymmesbehov icke kunde
tillgodoses inom tillbyggnaden, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den
2 april 1943 byggnadsstyrelsen att för verkställande av vidare utredning rörande
ett fortsatt utbyggande av landsstatshuset taga i anspråk medel av sjätte
huvudtitelns anslag till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m.

I sitt år 1944 avgivna betänkande (SOU 1944: 13, Bilaga 22, kommunikationsdepartementet
nr 9) föreslog investeringsutredningen, att i investeringsreserven
för budgetåret 1944/45 skulle upptagas en av utredningen till 700 000
kronor kostnadsberäknad tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg.

I anslutning till investeringsutredningens förslag meddelade byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 20 april 1944, att kostnaderna för den fortsatta utbyggnaden
av styrelsen preliminärt beräknades till 590 000 kronor inklusive markkostnader.
Beräkningarna grundade sig på en av länsarkitektkontoret i Göteborg
i samråd med länsstyrelsen uppgjord programutredning, enligt vilken
tillbyggnaden skulle förläggas å den nuvarande residenstomten samt å den
därtill gränsande, statsverket tillhöriga tomten nr 9 i 53 kvarteret Residenset.
Byggnadsstyrelsen framhöll såsom synnerligen angeläget, att den planerade
tillbyggnaden av landsstatshuset med det snaraste bomme till utförande med
hänsyn såväl till länsstyrelsens redan förefintliga lokalbehov som till det behov
av ökat utrymme, som kunde förväntas uppstå inom den närmaste framtiden
bland annat därest den planerade omorganisationen av civilförsvaret
skulle genomföras.

Med anledning av vad sålunda förekommit föreslog Kungl. Majit i propositionen
1944: 281 angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
(bil. 12, punkten 25) riksdagen att till tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av 590 000 kronor.

Riksdagen biföll (skrivelse 1944: 454) Kungl. Maj:ts förslag, dock med den
ändringen att det äskade anslaget med hänsyn till företagets angelägenhetsgrad
uppfördes å allmän beredskapsstat II.

Med skrivelse den 1 mars 1945 har byggnadsstyrelsen överlämnat en av
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län den 27 november 1944 gjord framställning,
vari länsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte förordna om
omedelbara åtgärder för att bereda länsstyrelsen de utökade lokaler, som
vore åsyftade med den planerade andra tillbyggnaden till landsstatshuset i
Göteborg, för vilket ändamål å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/
45 uppförts ett anslag av 590 000 kronor.

Beträffande angelägenheten av den ifrågasatta andra tillbyggnaden till
landsstatshuset har länsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Kintal. Majlis proposition nr 205.

7

Den senast verkställda tillbyggnaden, som från den 1 oktober 1943 kunde
tagas i bruk, har icke berett lokaler för länsarkitektkontoret, utan detta är
i sin helhet fortfarande inrymt i förhyrd kontorslägenhet i Skeppsbrohuset.
Från den 1 oktober 1944 hava i samma hus även kunnat hyras två rum för
landskontorets uppbördsavdelning, vilken stadigvarande sysselsätter fyra arbetskrafter.
En utökning av denna personal med ytterligare sex å sju personer
är nödvändig under tiden från den 15 november och under sex månader
framåt i och för redovisningsarbeten i samband med uppbörd av kronoutskylder
från de båda uppbördsterminerna i november och maj månader
samt av krigskonjunkturskatt och automobilskatt ävensom för debitering av
automobilskatt. För ändamålet hade länsstyrelsen behövt hyra ytterligare
tre rum, men så har icke kunnat ske i rimlig närhet till landsstatshuset. I
stället har genom omplacering av personalen detta arbete pressats in i de
redan förut fullbelagda lokalerna för landskontoret. Den utökade men ännu
icke fulltaliga personalen å taxeringsavdelningen har tagit så stora utrymmen
i anspråk att en överbeläggning uppkommit, vilken för arbetets rationella
anordning icke är fördelaktig utan direkt hinderlig. Härtill kommer,
att de åt vägförvaltningen anvisade lokalerna i tillbyggnadens översta våning
redan vid inflyttningen den 1 oktober 1943 visade sig otillräckliga, så
att de måst i olika etapper utökas med för närvarande fyra rum på bekostnad
av vad som varit för landskontorets taxeringsavdelning avsett. Ändock är
beläggningen i vägförvaltningens lokaler så pressad, att utrymmena få betecknas
som fullständigt otillräckliga för den personal, som nu finnes och
kanske ytterligare behöver anställas. Än vidare kan framhållas, att till civilförsvarets
personal icke finnas disponibla annat än tre rum i landsstatshusets
bottenvåning, av vilka ett är så beläget, att det vissa delar av året knappast
kan användas såsom arbetsplats.

Byggnadsstyrelsen har i sin förut nämnda skrivelse den 1 mars 1945 vitsordat
länsstyrelsens trängande behov av ökade lokaler och tillstyrkt, att den
fortsatta tillbyggnaden av landsstatshuset måtte omedelbart komma till stånd.
Styrelsen erinrar vidare därom, att styrelsen med skrivelse den 7 december
1944 överlämnat ett av länsarkitekten i Göteborgs och Bohus län i samband
med verkställd detaljplanering av byggnadsföretaget upprättat, å 12 huvudritningar
åskådliggjort förslag till tillbyggnad av landsstatshuset.

Vid ritningarnas utarbetande hade, meddelar byggnadsstyrelsen, på länsstyrelsens
framställning byggnadsprogrammet utvidgats med en mindre garagebyggnad
med plats för fyra bilar. Anledningen härtill vore, att det
synts länsstyrelsen angeläget att inom landsstatshuset kunna bereda utrymme
för vägförvaltningens bilar, för vilka garageplatser eljest måste förhyras ute
i staden. Garaget vore avsett att anordnas i en terrassbyggnad mot Stora
Badhusgatan och beräknades draga en kostnad av 30 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som ansett fördelar kunna vinnas genom denna utvidgning
av byggnadsföretaget, har för sin del tillstyrkt detsamma. Då medel
för angivna ändamål icke inräknats i det å allmän förskottsstat II upptagna
anslaget å 590 000 kronor, hemställer byggnadsstyrelsen, att för anordnande
av garage i samband med tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg
målto för budgetåret 1944/45 anvisas elt anslag av 30 000 kronor.

Styrelsen övergår härefter till att behandla en med tillbyggnadsföretaget
sammanhängande stadsplanefråga.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

Ett genomförande av den ifrågasatta tillbyggnaden till landsstatshuset förutsatte,
framhåller byggnadsstyrelsen, att med landsstatshustomten sammansloges
ej blott den kronan tillhöriga och för ändamålet inköpta tomten nr 9
i kvarteret Residenset utan även viss gaturegleringsmark. Med anledning härav
hade länsstyrelsen på anmodan av byggnadsstyrelsen upptagit förhandlingar
med Göteborgs stad om träffande av erforderliga avtal. Dessa förhandlingar
hade givit till resultat dels att Göteborgs stadsfullmäktige den 18
januari 1945 antagit det stadsplaneförslag, som berör de behövliga gränsregleringarna,
dels ock att ett preliminärt avtal träffats mellan länsstyrelsen
såsom ombud för kronan och drätselkammaren för staden rörande markupplåtelser
och ekonomiska vederlag. Avtalet hade ännu icke underskrivits
av parterna, men detta väntades komma att ske i början av mars 1945.

Enligt det preliminära avtalet skulle, anför byggnadsstyrelsen, kronan till
Göteborgs stad utbetala för tomtmark 42 520 kronor, för gatuarbeten m. m.
22 000 kronor och för gatumarksersättning 30 150 kronor samt staden gälda
kronan 1 800 kronor, vanill för kronans del komme kostnader för lagfart, avstyckning
och tomtsammanläggning m. m., vilka kunde uppskattas till 2 000
kronor. De med markförvärvet förenade kostnaderna för kronan uppginge
följaktligen till (42 520 + 22 000 + 30 150 — 1 800 + 2 000) 94 870 kronor
eller i avrundat tal 95 000 kronor.

Enligt vad styrelsen inhämtat omfattade det enligt punkten 5 i avtalet
staden åvilande utläggandet av gator m. m. även utförande och bekostande
av trappanläggning i den utmed landsstatshuSets södra gräns gående gatan.
Byggnadsstyrelsen hade tidigare utgått från, att denna anläggning skulle
utföras av kronan och kostnaden bestridas av byggnadsanslaget, samt hade
för ändamålet beräknat ett belopp av 30 000 kronor.

I det av byggnadsstyrelsen ursprungligen begärda och av riksdagen anvisade
anslaget å 590 000 kronor inginge, fortsätter styrelsen, ett sammanlagt
belopp av 70 000 kronor till gäldande av sådana kostnader, som jämlikt det
nu träffade avtalet skulle åvila kronan. Frågan örn gatumarksersättning framfördes
emellertid icke till byggnadsstyrelsen vid tidpunkten för styrelsens
första anslagsäskande. Anledningen härtill syntes hava varit, att länsstyrelsen
då ej ansett sig kunna överblicka, huruvida eller till vilket belopp sådan ersättning
borde utgå. Länsstyrelsen hade nämligen ansett, att denna fråga
borde ses i samband med motsvarande ersättning beträffande angränsande
del av residenstomten. Vid de nu avslutade förhandlingarna hade man emellertid
enats därom, att den nu aktuella frågan lämpligen borde avgöras för sig,
då anledning till bestridande av stadens krav på sådan ersättning icke förelåge,
medan däremot de ersättningsanspråk från stadens sida, som berörde residenstomten,
synts länsstyrelsen tvistiga.

Då kostnaderna för avtalets genomförande enligt det anförda för kronans
del uppgå till 95 000 kronor och för ändamålet inom ramen för tidigare kostnadsberäkningar
i samband med äskande av anslag upptagits 70 000 kronor,
erfordras ytterligare 25 000 kronor för lösen av tomtmark, gatumarksersätt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

9

ning m. m. Byggnadsstyrelsen hemställer, att sistnämnda belopp måtte anvisas
för budgetåret 1944/45.

Det sammanlagda medelsbehovet för här avsedda företag uppgår sålunda
till (590 000 + 30 000 + 25 000) 645 000 kronor, varav för byggnadsarbetena
550 000 kronor och för markförvärv m. m. 95 000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen omförmälda avtalet har den 6 mars 1945 undertecknats
av parterna och torde i avtryck få fogas såsom bilaga till dagens
statsrådsprotokoll.

I en under hand till mig överlämnad promemoria har Icmdskamreraren i
Göteborgs och Bohus län lämnat en sammanfattande redogörelse för de aktuella
lokalbehoven vid länsstyrelsen. Landskamreraren anför härom i huvudsak
följande.

På landskontoret äro för närvarande 92 personer anställda. Den
under år 1944 genomförda omorganisationen av taxeringsarbetet liksom
landskontorets arbete i övrigt har framtvingat utökning av den tidigare
beräknade personalstaten, så att mer än ett tiotal arbetskrafter måst därutöver
anställas och placeras inom de redan förut fullbelagda lokalerna. Ändock
är icke personalen fulltalig, utan anslag finnes anvisat till ytterligare
fyra taxeringskontrollanter, som tillsvidare icke anställts, delvis beroende på
att det möter de största svårigheter att ordna ytterligare arbetsplatser i lokalerna.
Det har hittills icke funnits möjligt eller lämpligt att utanför landsstatshuset
hyra andra lokaler för landskontoret än till 4 å 5 arbetskrafter å
uppbördsavdelningen.

Vid landskansliet har 1944 års omorganisation samt inrättandet av
en särskild avdelning för civilförsvaret skärpt den redan förut kännbara lokalbristen.

Den nya vägförvaltningen sysselsätter för närvarande 35 arbetskrafter
och ökning väntas behövlig senare i år. När lokalerna skulle tagas i
bruk år 1943, beräknades personalen till ungefär hälften härav. Att en höggradig
överbeläggning i lokalerna följt med utvecklingen, är uppenbart.

Till länsarkitektkontoret förhyras sedan flera år lokaler i Skeppsbrohuset.
Trots någon utökning av desamma för ett år sedan är dock kontoret
med sin till 10 arbetskrafter ökade personal mycket illa tillgodosett med
arbetsplatser, och det saknas möjlighet att hyra ytterligare arbetsrum intill
kontoret.

Genom den redan godkända planen för den andra tillbyggnaden skulle, anför
landskamreraren, länsarkitektkontoret få lokaler inom landsstatshuset,
vägförvaltningen få någon utvidgning av sina utrymmen samt landskontoret få
plats för erforderlig personal för taxeringsarbetet och dessutom kunna placera
en något utvidgad uppbördsavdelning inom landsstatshuset.

Örn och i vad mån ett blivande beslut i frågan örn uppbördsreform och
folkbokföring kunde medföra utökning av landskontorets uppbördsavdelning
och örn därav föranlett behov av ytterligare lokaler för länsstyrelsen kunde
tillgodoses inom landsstatshuset eller komme att nödvändiggöra antingen påbyggnad
av detsamma eller anskaffande av lokaler pa annat sätt, kunde för
närvarande icke bedömas.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Departements chefen.

Vid uppförandet av den tillbyggnad till landsstatshuset i Göteborg, vartill
1941 års riksdag anvisat medel och som hösten 1943 började tagas i bruk,
kunde hänsyn icke tagas till det ökade utrymmesbehov, som sedermera blev
en följd av taxeringsorganisationens utbyggnad och vägväsendets förstatligande.
Enbart den utökning av lokalbehoven, som kräves för sistnämnda
båda ändamål, torde i Göteborgs och Bohus län vara av den storleksordning,
att det icke kan tillgodoses annorledes än genom en nybyggnad i anslutning
till landsstatshuset. Vid anmälan år 1944 av denna byggnadsfråga uttalade
min företrädare i ämbetet, att en tillbyggnad till landsstatshuset lämpligen
borde beräknas även för de ytterligare utrymmen för länsstyrelsen, som kunde
uppkomma under de närmaste åren. Departementschefen förordade i anslutning
därtill, att anslag för ändamålet skulle uppföras å allmän beredskapsstat
III för innevarande budgetår med det av byggnadsstyrelsen äskade
beloppet 590 000 kronor. 1944 års riksdag fann vid prövning av företagets
angelägenhetsgrad det för ändamålet erforderliga anslaget böra uppföras å
allmän beredskapsstat II.

Lokalbehovet för länsstyrelsen och densamma närstående statsinstitutioner
är nu än mera trängande än då byggnadsfrågan föregående år behandlades i
samband med fastställande av beredskapsstat. Ehuru lokaler bland annat
för landskontorets uppbördsavdelning förhyras har, enligt vad länsstyrelsen
upplyser, å taxeringsavdelningen uppkommit överbeläggning i sådan utsträckning,
att arbetets rationella bedrivande förhindras. För vägförvaltningen, åt
vilken vissa utrymmen bereus i den år 1943 färdigställda tillbyggnadens
översta våning, äro de nuvarande lokalerna otillräckliga. En ytterligare skärpning
av utrymmesbristen har framkallats genom tillkomsten av den nya civilförsvarsorganisationen.

Starka skäl tala sålunda för en snabb lösning av berörda lokalfrågor. Denna
bör, såsom av statsmakterna tidigare förutsatts, åstadkommas genom
uppförande av en andra tillbyggnad till landsstatshuset. Det av byggnadsstyrelsen
nu framlagda förslaget till sådan tillbyggnad har efter styrelsens
uppdrag upprättats av länsarkitekten i Göteborgs och Bohus län. Därvid har
byggnadsprogrammet utvidgats med en garagebyggnad, som kostnadsberäknats
till 30 000 kronor. Utformningen av det utvidgade förslaget har icke givit
mig anledning till erinran.

Då det å allmän förskottsstat II för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget
å 590 000 kronor icke nu lärer böra tagas i anspråk och då medelsanvisning
å tilläggsstat för löpande budgetår icke torde böra komma ifråga, böra medel
för ändamålet anvisas i form av ett investeringsanslag å kapitalbudgeten för
budgetåret 1945/46. I anslutning till byggnadsstyrelsens beräkningar, mot
vilka jag icke har något att erinra, kan medelsbehovet för själva byggnadsarbetena
beräknas till 550 000 kronor.

Ett genomförande av tillbyggnadsföretaget förutsätter, såsom byggnadsstyrelsen
framhållit, vissa ändringar i stadsplanen för det berörda området. Beslut
härom har den 18 januari 1945 fattats av stadsfullmäktige i Göteborg.
Härmed sammanhänga vidare vissa frågor om ersättning för mark och gatu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

11

kostnader m. m., om vilka preliminär överenskommelse nu träffats mellan
kronan och staden. Enligt överenskommelsen skall kronan för tomtmark, gatuarbeten
m. m. och gatumarksersättning till staden gälda ett nettobelopp av
92 870 kronor. Härtill komma vissa ytterligare kostnader för lagfart m. m.,
överslagsvis beräknade till 2 000 kronor. Den med markförvärvet förenade
kostnaden skulle sålunda komma att uppgå till sammanlagt i runt tal 95 000
kronor. Även om markkostnaderna för de relativt små områden, om vilka här
är fråga — kronans markförvärv omfattar 173,6 kvadratmeter och gatumarksersättningen
avser omkring 201 kvadratmeter mark i Stora Badhusgatan —
torde få anses i och för sig höga, anser jag dock villkoren i överenskommelsen
vara för statsverket godtagbara. För avtalets genomförande erforderliga medel
böra inräknas i det förutnämnda investeringsanslaget, vilket sålunda skulle
komma att uppgå till (550 000 + 95 000) 645 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg å kapitalbudgeten
under Statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av kronor 645 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!
Nils Hellenius.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 205.

Bilaga.

Emellan Göteborgs stad genom dess drätselkammare, å andra avdelningen,
här nedan kallad staden, samt Kungl. Majit och Kronan genom länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län, här nedan kallad Kronan, träffas härigenom
följande

Avtal.

Staden överlåter med full äganderätt till Kronan dels det område örn 130,1
m2 av Skräddaregatan i Göteborg, vilket på bifogade, av stadsingenjör Hugo
P. Hofflander i mars 1945 uppgjorda »Karta över del av stadsdelen Inom Vallgraven
i Göteborg, upprättad på grundval av ett av stadsfullmäktige den 18
januari 1945 antaget förslag till ändring av stadsplanen för stadsdelen» betecknats
med röd kantfärg, dels det område om 40,0 m2 av tomten nr 2 i 64
kvarteret Branten Inom Vallgraven, vilket på kartan betecknats med blå
kantfärg, och dels det område om 3,5 m2 av tomten nr 2 i 68 kvarteret Bergväggen
Inom Vallgraven, vilket på kartan betecknats med grön kantfärg,
vilka tre områden enligt ovannämnda förslag till ändring av stadsplanen (bifogad
karta E II 2531 med tillhörande stadsplanebestämmelser) skola ingå
i byggnadskvarter, mot en köpeskilling av tillsammans fyrtiotvåtusenfemhundratjugo
(42 520) kronor. På området av Skräddaregatan befintligt gatubeläggningsmaterial
såsom trappsten, kantsten, ränndalar, gatsten, räcken
m. m. samt befintlig lykta ingå icke i överlåtelsen. På området av tomten nr 2
i kvarteret Bergväggen befintligt staket ingår icke heller i överlåtelsen.

Kronan överlåter med full äganderätt till staden dels det område om 77,2 nr
av tomten nr 10 i 53 kvarteret Residenset Inom Vallgraven, vilket på kartan
betecknats med rödgul kantfärg, och dels det område om 22,0 m2 av tomten
nr 9 i sistnämnda kvarter, vilket på kartan betecknats med brun kantfärg,
vilka två områden enligt ovannämnda förslag till ändring av stadsplanen
skola ingå i gata och annan allmän plats, området av tomten nr 10 och 16,0
m2 av området av tomten nr 9 utan kontant ersättning samt återstoden av
området av tomten nr 9 mot en köpeskilling av ettusenåttahundra (1 800)
kronor. På området av tomten nr 10 befintlig mur med staket och på området
av tomten nr 9 befintlig byggnadsdel ingå icke i överlåtelsen.

För överlåtelsex-na gälla i övrigt följande villkor:

1) De på ömse sidor överlåtna områdena tillträdas med den rätt här ovan
angivits å första dagen i andra kalendermånaden näst efter den dag, då avtalet
i enlighet med vad nedan under moment 14 stadgas blivit slutligen
giltigt.

2) Intill dess Kronan enligt moment 1 ovan tillträtt de av staden överlåtna
områdena, dock längst under en tid av fem (5) år från avtalets undertecknande
av staden, äger Kronan att utan ersättning nyttja dessa områden och
därpå, såvitt på drätselkammarens andra avdelning ankommer, uppföra
byggnad eller byggnadsdel i enlighet med ovannämnda förslag till ändring
av stadsplanen. Uppförandet av byggnaden eller byggnadsdelen får dock icke
påbörjas förrän staden utfört erforderliga sprängningsarbeten för trappa och
ledningar samt anlagt ledningarna i den på ändringsförslaget angivna allmänna
platsen (plantering, parkeringsplats o. dyl.).

För den händelse Kronan icke skulle äga att enligt moment 1 ovan tillträda
områdena under nämnda femårsperiod, förbinder sig staden, i vad på
drätselkammarens andra avdelning ankommer, att lämna sin medverkan till,
att på områdena eventuellt uppförd byggnad eller byggnadsdel får bibehållas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

13

3) De av staden överlåtna områdena äro, med undantag för det med grön
kantfärg betecknade området, fria från inteckningar. Genom ett mellan staden
och änkefru Josefine Ahlberg träffat villkorligt bvtesavtal av den 3 och
6 mars 1945 åligger det fru Ahlberg att vidtaga åtgärder för delvis dödning av
de inteckningar, som besvära bland annat det med grön kantfärg betecknade
området.

De av staden överlåtna områdena äro fria från ointecknat intrång med undantag
därav, att ledningar för avlopp och gatubelysning äro framdragna i
det med röd kantfärg betecknade området.

Det åligger staden att avstänga och slopa nyssnämnda ledningar, då området
av kronan behöver tagas i anspråk för bebyggelse, dock ej förrän
erforderlig nyanläggning av ledningar ägt rum enligt moment 2, första stycket.
Staden förbehåller sig rätt, att därest staden så önskar tillvarataga i de
slopade ledningarna ingående material.

4) De av Kronan överlåtna områdena äro fria från inteckningar. Områdena
äro även fria från ointecknat intrång med undantag därav, att på det med
rödgul kantfärg betecknade området finnes mur med staket, som jämlikt moment
5, andra stycket, skall flyttas m. m., och att på det med brun kantfärg
betecknade området finnes byggnadsdel, som är upplåten med nyttjanderätt.

Det åligger Kronan att, sedan denna nyttjanderätt upphört men innan staden
verkställer i moment 5 härnedan angivna arbeten i vad de avse det med
brun kantfärg betecknade området, på egen bekostnad nedriva byggnadsdelen
till angränsande gatas nivå och bortföra rivningsmaterialet.

5) Staden förbinder sig, under förutsättning att erforderligt byggnadstillstånd
erhålles, att inom ett år från den dag tillståndet erhållits utlägga och
med erforderliga ledningar förse outlagda delar av Skräddaregatan och av
Stora Badhusgatan samt mellan dessa gatudelar belägen allmän plats (med
bland annat trappa) enligt ovannämnda förslag till ändring av stadsplanen.
Byggnadstillståndet skall sökas av staden omedelbart efter det Konungen
medgivit bebyggande av bland annat de av staden överlåtna områdena.

Här avsedd utläggning av Skräddaregatan omfattar även flyttning av den
på det med rödgul kantfärg betecknade området befintliga muren med staket
till områdets östra och norra gränser och eventuellt erforderlig nyanläggning
av mur med staket i dessa gränser.

Därest i detta moment nämnda arbeten eller vissa delar därav skola påbörjas
innan staden enligt moment 1 tillträtt de av Kronan överlåtna områdena
äger staden att utan ersättning i erforderlig mån nyttja områdena för
avsett ändamål intill dess staden tillträder desamma med äganderätt.

6) Kronan förbinder sig att med tjugotvåtusen (22 000) kronor bidraga till
stadens kostnader för i moment 5 ovan nämnda arbeten.

7) Kronan förbinder sig vidare att till staden utgiva trettiotusenetthundra femtio

(30 150) kronor, utgörande gatumarksersättning för i Stora Badlmsgatan
ingående, på bifogade karta över del av denna gata med gul kantfärg
betecknad mark, i areal tillsammans ca 201 m2. = o .

8) Kronan ansvarar för och bekostar den renhållning på och invid de enligt
moment 2 ovan med nyttjanderätt upplåtna områdena, vilken eljest kan
åligga staden.

9) För överlåtna områdena intill dess desamma blivit i taxenngshanseende
skilda från stamfastigheterna utgående skatter, ulskylder och andra
onera skola betalas av respektive överlåtare.

10) Vardera partén har att tillhandahålla den andra för lagfart ä dennes
fång erforderliga åtkomst- och andra handlingar med undantag av mätnings-
och taxeringshandlingar.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

11) Vardera parten har att gälda samtliga med hans fång förenade mätnings-
och lagfartskostnader, vad staden beträffar stämpelavgift inberäknad.

12) Staden fritages från skyldighet att deltaga i kostnad för anordnande
och underhåll av hägnad samt brand- eller stängselmur i de å ömse sidor
överlåtna områdenas gränser utöver vad i moment 5 härovan, andra stycket,
angivits.

13) Köpeskillingen för av staden överlåtna områden, 42 520 kronor, i moment
6 nämnt bidrag, 22 000 kronor, och i moment 7 nämnd ersättning, 30 150
krgnor, tillsammans 94 670 kronor, inbetalas av Kronan i stadskassan på den
i moment 1 nämnda tillträdesdagen. Köpeskillingen för del av de av Kronan
överlåtna områdena, 1 800 kronor, utbetalas till Kronan i stadskassan sistnämnda
dag.

14) Detta avtal är giltigt endast under förutsättning att ovan nämnda, i
februari 1944 uppgjorda, i november samma år reviderade och av stadsfullmäktige
i Göteborg den 18 januari 1945 antagna förslag till ändring av stadsplanen
för del av stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg (nordvästra delen
av 53 kvarteret Residenset m. m.) blivit i vederbörlig ordning fastställt på
sådant sätt, att de av staden överlåtna områdena ingå i byggnadskvarter och
de av Kronan överlåtna områdena ingå i gata eller annan allmän plats, och
att stadsfullmäktige i Göteborg samt Kungl. Maj:t godkänt avtalet före utgången
av år 1945; dock att de i momenten 2, 3, tredje stycket, 4, andra stycket,
5 och 8 intagna bestämmelserna skola gälla, så snart stadsfullmäktige
godkänt avtalet.

Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar, av vilka parterna tagit
ett vardera.

Göteborg i drätselkammaren, å andra avdelningen, den 6 mars 1945.

J. A. FAGERBERG.

OSVALD ARNULF-OLSSON. EDVIN SÖDERBERG.
EMIL ANDERSSON. CARL C. LARSSON.

CARL ENGLUND.
O. H. STRÖMBERG.

F. Persson.

Göteborg i landskontoret den 6 mars 1945.

MALTE JACOBSSON.

Birger Gillner.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

450915