Kungl. Maj:Is proposition nr 203.
1
Nr 203.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anslag till
tullverket för budgetåret 1945/46; given Stockholms
slott den 2 mars 1945.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 2 mars 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö,
Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför följande.
Under rubriken Tullverket äro i riksstaten för innevarande budgetår
uppförda tre förslagsanslag, nämligen ett å 894 000 kronor till avlöningar
till befattningshavare hos generaltullstyrelsen, ett å 16 100 000 kronor
till avlöningar till befattningshavare å tullstaten samt ett å 1 686 000
kronor till omkostnader.
I skrivelse den 29 september 1944 har generaltullstyrelsen gjort framställning
angående medelsbehovet under förenämnda tre anslag för
budgetåret 1945/46 och därvid föreslagit, att under anslagen skulle
anvisas respektive 900 000, 16 275 000 och 1 685 000 kronor. Dessa anslagsberäkningar
grundade sig på de förhållanden, under vilka tullverket
då utövade sin verksamhet, och behövde, efter vad styrelsen
Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 203.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
framhöll i skrivelsen, underkastas avsevärda jämkningar, därest under
nästa budgetår eller dessförinnan en mera väsentlig ökning av utrikeshandeln
och sjöfarten skulle inträda eller tullverkets kustbevakning
skulle upphöra att stå till marinens förfogande.
I årets statsverksproposition upptogos anslagen till tullverket med
endast beräknade belopp, varvid de uppfördes med samma belopp
som i gällande läksstat. Med hänsyn till de förutsättningar, på vilka
anslagsberäkningarna grundats, ansåg jag önskvärt att före prövningen
av anslagsbehovet ännu någon tid kunna följa utvecklingen inom verkets
arbetsområde. Jämväl med hänsyn till vissa inom tullverket aktuella
organisationsspörsmål fann jag ett uppskov med anslagsprövningen
vara av värde. Jag får nu återkomma till frågan örn anslag till tullverket
för nästa budgetår.
Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstyrelsen.
Gällande personalförteckning för generaltullstyrelsen är fastställd
genom Kungl. Maj :ts beslut den 2 juni 1944 (statsliggaren sid. 393).
Kungl. Maj :t har samma dag fastställt följande avlöningsstat för styrelsen,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1944/45:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . kronor 641 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ................ „ 1 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... „ 148 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ „ 116 800
Summa kronor 907 000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen ............................kronor 13 000
Nettoutgift kronor 894 000
I sin förenämnda skrivelse den 29 september 1944 bar generaltullstyrelsen
upptagit tidigare väckta frågor örn förbättrad löneställning
för äldre kammarskrivare och för viss skrivbiträdespersonal. Dessa
frågor beröra såväl förevarande anslag som anslaget till befattningshavare
å tullstaten men torde här få upptagas till behandling i ett sammanhang.
Beträffande frågan örn förbättrad löneställning för
äldre kammarskrivare har styrelsen till en börj an lämnat
en redogörelse för ärendets tidigare behandling och i huvudsak framhållit
följande.
Kungl. Maj:ls proposition nr 203.
3
Med anledning av framställning av styrelsen den 11 juli 1941 örn
inrättande av kammarskrivarbefattningar i lönegraden A 18, alternativt
i lönegraden Eol9 yttrade departementschefen vid anmälan av
propositionen nr 165 lill 1942 års riksdag, att han, oaktat vägande billighetsskäl
talade för en viss förbättring av de äldre kammarskrivarnas
löneställning, med hänsyn till eljest följda principer örn inrättande eller
uppflvttning av befattningar linder dåvarande förhållanden icke vore
beredd att tillstyrka något av de i detta ämne framlagda förslagen. Vad
sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran.
Härefter hemställde Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening
deri 12 november 1942 hos Kungl. Majit, att för beredande av bättre
löneställning för äldre kammarskrivare erforderligt antal befattningar
i lönegraden Eo 19 måtte inrättas. Vid anmälan av propositionen nr
196 till 1943 års riksdag ansåg sig föredragande departementschefen i
dåvarande läge icke kunna frångå den ställning till hithörande spörsmål,
som han intagit närmast föregående år.
Tulltjänstemannaföreningens förslag förelädes riksdagen i en motion
(1:244) men avstyrktes av statsutskottet (utlåtande nr 193/1943), som
i likhet med departementschefen i propositionen nr 165 till 1942 års
riksdag fann billighetsskäl tala för en viss förbättring av de äldre
kammarskrivarnas löneställning men under dåvarande förhållanden
icke var berett att tillstyrka förslaget. Statsutskottets utlåtande godkändes
av riksdagen.
I propositionen nr 192/1944 anförde departementschefen, att frågan
örn förbättring av kammarskrivarnas löneställning syntes böra uppskjutas
till 1945 års riksdag, då det vore avsett att till prövning upptaga
åtskilliga lönefrågor, vilkas lösning med hänsyn till krisläget
dittills fått anstå.
Beträffande de äldre kammarskrivarnas antal och befordringsutsikter
har styrelsen anfört i huvudsak följande.
De ordinarie kammarskrivartjänsterna, sorn äro placerade i lönegraden
A 16, uppgå för närvarande till ett antal av 324. Med stöd av
kungörelserna nr 368/1922 och 272/1925 lia 136 äldre kammarskrivare
placerats i löneklassen närmast över den för lönegraden A16 fastställda
högsta löneklassen och uppbära sålunda lön enligt löneklassen
21. En annan kategori äldre kammarskrivare utgöres av dem, som
i samband med den vid 1922 års riksdag beslutade omorganisationen
av tullverket genomgått kammarskrivarkurs år 1922. Åtskilliga av
dessa bade dessförinnan under en lång följd av år tjänstgjort hos
generaltullstyrelsen. Till denna grupp höra 31 kammarskrivare. Sammanlagda
antalet kammarskrivare hos generaltullstyrelsen och vid tullstaten,
''vilka äro födda under åren 1880—1901, utgör med inräknande
av 4 å högre tjänst förordnade kammarskrivare 176.
Den genomsnittliga levnadsåldern för kammarskrivare vid befordran
till tullkontrollörstjänst (lönegrad A 21) eller till tjänst i samma
lönegrad hos generaltullstyrelsen utgjorde under åren 1930—1933, då
sammanlagt 46 kammarskrivare befordrades, omkring 46 år. Under
åren 1934—1939 befordrades 94 kammarskrivare, vilkas levnadsålder
i medeltal utgjorde något över 48 år. Levnadsåldern för de 19 kammarskrivare,
som befordrades under åren 1910 1913, uppgick i me
deltal
till omkring 52 år.
4
Kungl. Maj:is proposition nr 203.
För kammarskrivare, som konstituerats till tullförvaltare av klass 3
eller klass 4 — tullförvaltare av klass 4 tillhörde till och med budgetåret
1941/42 lönegraden A 18 och blevo därefter uppflyttade i lönegraden
A 20 — hava befordringsförhållandena varit något gynnsammare.
Genomsnittliga levnadsåldern vid befordran till sådan tjänst
från kammarskrivargraden under åren 1930—1943, då 42 kammarskrivare
konstituerades till tullförvaltare, utgjorde omkring 40 år.
En inom generaltullstyrelsen under år 1942 verkställd utredning utvisade
att, under förutsättning att antalet tjänster i högre lönegrad bibehölles
i huvudsak oförändrat, vid befordran av kammarskrivare fram
till omkring år 1950 eller 1951 den genomsnittliga levnadsåldern komme
att vara högre än vid befordringar före år 1942. Med stor sannolikhet
kommer levnadsåldern vid befordran till tullkontrollör vid de
största tullanstalterna, som äro uppdelade på avdelningar och där
tjänstemännen specialiserat sig på vissa göromål, att i många fall utgöra
minst 55 år. Befordran till tullförvaltare i de två lägsta lönegraderna,
vartill fordras en mera allsidig föregående tjänstgöring, kail
däremot beräknas komma att i allmänhet vinnas vid lägre levnadsålder.
Efter nämnda tidpunkt, omkring 1950 eller 1951, kan på grund
av dels ökad avgång från tjänster i högre lönegrader, dels ock annan
åldersfördelning bland de kammarskrivare, som då kunna ifrågakomma
till befordran, levnadsåldern vid befordran förutses komma
att efterhand nedgå.
Generaltullstyrelsen finner uppenbart, att en sådan befordringsgång,
som vid i huvudsak oförändrad organisation kan beträffande kammarskrivarna
förväntas under ganska många år framåt, icke blott innebär
en obillighet mot de tjänstemän, som med plikttrohet fullgjort sina
åligganden och därvid med några enstaka undantag under bela tiden
tillhört samma tjänstegrad som den, i vilken de vunnit inträde i tullverket,
utan även ur det allmännas synpunkt är ägnad att ingiva
betänkligheter.
I syfte att provisoriskt bereda de äldre kammarskrivarna en något
förbättrad löneställning utan inrättande av nya tjänster å ordinarie
stat har generaltullstyrelsen framlagt två alternativa förslag, nämligen
antingen inrättande av erforderligt antal extra ordinarie befattningar
i lönegraden Eo 19, förslagsvis benämnda extra ordinarie förste kammarskrivai’e
(alternativ A), eller ock beredande av möjlighet för äldre
kammarskrivare att komma i åtnjutande av lön enligt högre löneklass
än den slutlöneklass, i vilken de för närvarande äro placerade (alternativ
B). Om innebörden av de båda alternativen har styrelsen framhållit
följande.
Alternativ A skulle för de kammarskrivare, som äro placerade i löneklassen
21, medföra, att de uppflyttades i löneklassen 22, som är slutlöneklass
i lönegraden Eo 19. Sådan löneklassuppflyttning skulle, räknat
efter den såsom genomsnittlig ansedda avlöningen å G-ort, medföra
en ökning av nettolönen med 363 kronor för varje tjänsteman,
vartill skulle komma rörligt tillägg och kristillägg, beräknade efter
31 procent å ökningen av bruttolönen, med omkring 130 kronor. För
Kunt/l. Maj:ts proposition nr 203.
5
de kammarskrivare, vilka genomgått kammarskrivarkurs år 1922 och
vilka för närvarande åtnjuta lön enligt löneklassen 20, skulle, utom
för en av dem, med tillämpning av 8 § 1 mom. andra stycket civila
icke-ordinariereglementct förordnande å befattning i lönegraden Eo 19
medföra uppfattning i löneklassen 22, innebärande å G-ort ökning av
nettolönen med 765 kronor samt ökning av rörligt tillägg och kristilllägg
efter 31 procent å bruttolönen med omkring 255 kronor. Enär en
dylik löneförbättring icke synes skälig vid jämförelse nied de ökade
avlöningsförmåner, som skulle tillkomma de övriga, synes vid löneklassplaceringen
så kallad sneddning icke böra förekomma utan tjänstemännen
uppflyttas endast en löneklass, varefter de tjänstemän, som
för närvarande äro placerade i löneklassen 20, skulle efter ytterligare
tre år och med iakttagande av i civila icke-ordinariereglementet stadgade
villkor uppflyttas i löneklassen 22.
Högsta antalet befattningar i lönegraden Eo 19 torde, då befattningarna
avsetts att efterhand indragas, böra för varje budgetår bestämmas
av Kungl. Maj :t på förslag av generaltullstyrelsen. Vid inom
generaltullstyrelsen verkställd undersökning har beräknats, att för att
från och med budgetåret 1945/46 bereda därav förtjänta äldre kammarskrivare,
inberäknat kammarskrivare, som genomgått 1922 års
kammarskrivarkurs, skälig löneförbättring enligt detta alternativ,
skulle erfordras inrättande av omkring 120 befattningar i lönegraden
Eo 19. Ökningen i nettoavlöningar under budgetåret 1945/46 för de
kammarskrivare, som förordnades ä befattningarna, skulle, räknat
efter lönen å G-ort, för hela budgetåret utgöra tillhopa omkring
43 000 kronor. Härtill skulle komma ökade rörliga tillägg med omkring
7 500 kronor och ökade kristillägg med omkring 8 000 kronor.
Sammanlagda kostnadsökningen kan beräknas för hela budgetåret till
omkring 58 500 kronor, varav omkring 50 500 kronor skulle belasta
tullverkets avlöningsstater. Emellertid torde på grund av befordringar
till ordinarie tjänster ett mindre antal extra ordinarie befattningar
kunna indragas under budgetåret oell kostnaderna därigenom nedgå.
Vidare skulle inrättandet av befattningarna medföra viss minskning
av vikariatsersättningarna. En viss ökning av pensionskostnaderna
skulle däremot uppkomma, för den händelse å extra ordinarie befattning
förordnad kammarskrivare avginge från tullverkets tjänst före
befordran till högre ordinarie befattning än kammarskrivare.
Nuvarande nettoavlöningar till omkring 120 kammarskrivare, som
avsetts skola förordnas å de extra befattningarna, hava beräknats till
omkring 813 000 kronor. På grund av avgång från befattningarna genom
befordran därifrån till ordinarie tjänst under budgetåret 1945/46
torde emellertid den minskade belastningen å avlöningsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän under budgetåret kunna uppskattas
till allenast omkring 780 000 kronor. De ökade utgifterna från anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal hava beräknats
till omkring 821 000 kronor. Vidare beräknas utgifterna under anslagsposten
till rörligt tillägg komma att ökas med omkring 7 000 kronor.
Beträffande löncklassuppflytlning enligt alternativ B erinrar generaltullstyrelsen
om alt då genom kungörelserna nr 368/1922 och nr
272/1925 vissa kammarskrivare tillerkändes rätt att uppbära lön i närmast
högre löneklass inom närliggande lönegrad, några andra villkor
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
6
än de för uppflyttning i högre löneklass eljest föreskrivna icke stadgades.
Vissa av de nuvarande äldre kammarskrivarna kunna emellertid
av olika anledningar icke ifrågakomma till befordran och hava på
grund härav ej heller eller endast i obetydlig omfattning tilldelats förordnande
å tjänst inom högre lönegrad, ehuru sådant förhållande, som
enligt avlöningsreglementet medför möjlighet till uppskov med löneklassuppflyttning,
icke föreligger. Det vöre skäligt, att de icke uppflyttades
i ytterligare en löneklass utan förutgången särskild prövning
av huruvida de äro därav förtjänta. Enahanda prövning torde även
böra ske i fråga örn löneklassuppflyttning av kammarskrivare, vilka
genomgått 1922 års kammarskrivarkurs. Därest kammarskrivare på
grund av sjukdom eller liknande skäl icke kan befordras, torde han
emellertid icke allenast på grund härav höra undantagas från uppflyttning
i den extra löneklassen.
Under förutsättning att löneklassuppflyttning enligt detta alternativ
ifrågakomme endast för äldre kammarskrivare, som — under iakttagande
i övrigt av de för uppflyttning i högre löneklass föreskrivna
villkor — av generaltullstyrelsen med hänsyn till bestridda förordnanden
å tjänst i högre lönegrad eller i övrigt ådagalagd duglighet prövades
därav förtjänta, har styrelsen beräknat, att ett något högre antal
kammarskrivare än som enligt alternativ A skulle förordnas å
extra ordinarie befattningar i lönegraden Eo 19 skulle uppflyttas i
den extra löneklassen. Med hänsyn härtill och då ökade pensionsavdrag
icke skulle förekomma enligt alternativ B, har den ökade utgiftsbelastningen
å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
under budgetåret 1945/46 enligt detta alternativ beräknats till omkring
53.000 kronor, vartill skulle komma ökat rörligt tillägg med omkring
8.000 kronor och ökat kristillägg med omkring 8.400 kronor. Sammanlagda
kostnaden skulle sålunda under budgetåret 1945/46 uppgå
till något över 69.000 kronor, varav omkring 61.000 kronor skulle belasta
tullverkets avlöningsstater.
Beträffande valet mellan de håda alternativen framhåller styrelsen.
Enligt alternativ A skulle på grund av de ökade pensionsavdragen
tjänsteman uppbära något mindre i kontant avlöning än enligt alternativ
B men få sina pensionsförmåner förbättrade, örn han kvarstode
vid förordnandet till avgången från tullverkets tjänst. Emellertid kan
det ur principiell synpunkt anses betänkligt att inrätta nya befattningar
i högre lönegrad för att bereda löneförbättring på grund av
ogynnsamma befordringsförhållanden, utan att utredning föreligger,
som visar såväl behovet därav med hällsjön till arbetsuppgifternas beskaffenhet
som ock det antal sådana befattningar, som erfordras för
utförande av de mera kvalificerade göromålen. Löneklassuppflyttning
enligt alternativ B skulle å andra sidan innebära avvikelser från eljest
stadgade grunder för sådan uppflyttning. Den förhandsprövning, som
med hänsyn till vederbörandes kvalifikationer för befordran vid framdeles
inträffande ledighet å ordinarie befattning i högre lönegrad skulle
äga rum enligt alternativ B, skulle visserligen i allmänhet icke i sak
skilja sig från den bedömning, som sker, då förordnande skall meddelas
att mot vikariatsersättning bestrida tjänst i högre lönegrad, men det
torde dock i vissa fall bliva vanskligt att träffa ett fullt rättvist av
-
Kungl. Majus proposition nr 203.
7
görande om vilka tjänstemän som böra uppflyttas i högre löneklass,
särskilt därest, såsom styrelsen ifrågasätter, även vissa tjänstemän, som
icke kunna påräkna befordran, skulle ifrågakomma till löneklassuppflyttning.
Generaltullstyrelsen hemställer — utan att lör sin del trätta ett avgörande
mellan de båda alternativen — att förslag örn löneförbättring
för de kammarskrivare, som före 1922 års utgång antagits till extra
ordinarie kammarskrivare i tullverket, måtte föreläggas riksdagen i
enlighet med något av alternativen eller enligt annan lämplig grund.
Beträffande frågan örn en förbättrad löneställning för
viss skrivbiträdespcrson al har generaltullstyrelsen anfört
i huvudsak följande.
Antalet ordinarie tjänster i biträdesgraderna utgör tor närvarande
169, därav 47 kanslibiträden, 85 kontorsbiträden och 37 skrivbiträden.
Hos styrelsen äro placerade 14 kanslibiträden, 21 kontorsbiträden och
7 skrivbiträden. Motsvarande siffror lör tullstaten äro 33, 64 och 30.
De extra ordinarie skrivbiträdena tillhöra lönegraden Eo 2. Några
icke-ordinarie kansli- eller kontorsbiträden finnas icke i tullverket och
för närvarande icke heller några extra skrivbiträden. Den 1 september
1944 voro i tullverket anställda 119 extra ordinarie skrivbiträden, av
vilka emellertid omkring 45 äro tjänstlediga för tjänstgöring hos kristidskommissioner
eller andra institutioner. Antalet glinder ar ^1943
tjänstgörande extra ordinarie skrivbiträden utgjorde 79, därav 23 hos
styrelsen och 56 i tullstaten.
Till följd av att före år 1923 befattningshavare i biträdesgrader vid
tullverket användes endast i ringa omfattning, är åldersfördelningen
bland den nuvarande biträdespersonalen sådan, att avgång på grund
av uppnådd pensionsålder hittills förekommit endast i ett mindre antal
fall. Avgång av annan anledning än pensionering förekommer också
mera sällan. Dessa förhållanden ävensom proportionen mellan antalet
ordinarie och antalet icke-ordinarie biträdest jänster har medfört,
att anställningstiden för de icke-ordinarie skrivbiträdena blivit oskäligt
lång.
Anställningstiden för nuvarande 119 extra ordinarie skrivbiträden i
tullverket uppgår för 12 till över 10 år, för 26 till 9—10 år, tor 34 till
8—9 år, för 31 till 7—8 år och för 16 till 6—7 år.
Sveriges kvinnliga tulltjänstemannaförening har i en den 1 september
1944 till generaltullstyrelsen inkommen skrift gjort_ framställning
örn nyinrättande från och med hudgetåret 1945/46 av 65 tor biträdespersonal
avsedda tjänster. Med hänsyn till pågående arbete inom 1944
års personalutredning bar föreningen icke föreslagit inrättande av nya
tjänster i kontorsbiträdes- oell skrivbiträdesgraderna utan hemställt
örn inrättande av 35 kontoristtjänster, varav 11 hos generaltullstyrelsen
oell 24 vid centraltullkamrarna och tullkamrarna, samt 30 kanslibilrädestjänster,
varav (i hos generaltullstyrelsen och 24 viii centraltullkamrarna
och tullkamrarna.
För åstadkommande av förbättring av de äldsta extra ordinarie
8
Kungl. Majus proposition nr 203.
skrivbiträdenas löneställning celi nied hänsyn till den mindre tillfredsställande
proportionen mellan antalet ordinarie och antalet extra ordinarie
befattningshavare i biträdesgraderna har generaltullstyrelsen nu
funnit sig höra föreslå, att å ordinarie stat för budgetåret 1945/46 uppföras
30 nya biträdestjänster. Enär de nuvarande ordinarie skrivbiträdena
uteslutande eller i huvudsak måste utföra mera kvalificerade
göromål, som eljest skulle förrättas av kontors- eller kanslibiträden,
under det att enklare skrivgöromål utföras av extra ordinarie skrivbiträden,
föreslår styrelsen, att 20 kontorsbiträdes- och 10 skrivbiträdest
jänster nyinrättas från och med nästa budgetår, därav 6 kontorsbiträden
för styrelsen och 14 kontorsbiträdet! för tullstaten samt 4 skrivbiträden
för styrelsen och 6 skrivbiträden för tullstaten. Den härigenom
uppkommande ökningen i bruttolön skulle för 30 extra ordinarie
skrivbiträden, som vid genomförande av förslaget skulle bliva befordrade
till ordinarie skrivbiträden, komma att uppgå till skillnaden mellan
två löneklasser, utgörande å G-ort 168 kronor, vartill komma rörligt
tillägg och kristillägg med för närvarande tillhopa 31 procent.
Sammanlagda ökningen i bruttolön jämte lönetillägg för 30 extra ordinarie
skrivbiträden skulle således komma att uppgå till omkring 6 500
kronor. Vidare skulle 20 ordinarie skrivbiträden genom befordran till
kontorsbiträde!! komma i åtnjutande av ökade avlöningsförmåner,
vilka beräknats, lönetillägg inbegripna, till omkring 4 500 kronor.
I fråga örn andra tjänster hos generaltullstyrelsen
har styrelsen föreslagit uppflyttning av en byrådirektörsbefattning i
lönegraden A 26 till A 28 samt utbyte av en assistentbefattning i A 14
och en amanuenstjänst i Eolö mot två nya kammarskrivartjänster.
I samband härmed har styrelsen framhållit i huvudsak följande.
Byrådirektörsbefattningen, som föreslås uppflyttad till lönegraden
A 28, är avsedd för tullverkets huvudlaboratorium och benämndes före
den 1 juli 1944 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium.
För behörighet att inneha befattningen äro icke föreskrivna
andra villkor än de som gälla för anställning som byråinspektör
hos styrelsen, nämligen godkänd examen vid kurs för utbildning
till extra ordinarie kammarskrivare. Styrelsen kan dock till byråinspektör
befordra annan lämplig person, som avlagt examen inför juridisk
eller filosofisk fakultet inom riket.
Genom beslut den 20 september 1940 förordnade Kungl. Maj:t örn
införlivande av kontrollstyrelsens laboratorium med tullverkets huvudlaboratorium.
Sammanslagningen, som åstadkommit icke obetydliga
besparingar i personalkostnader och omkostnader för lokaler, har
medfört ökat arbete och ansvar för huvudlaboratoriets föreståndare.
På grund härav och med hänsyn till den kemiska industriens snabba
utveckling under senare tid är det angeläget, att föreståndarbefattningen
besättes med en person med grundliga kunskaper i de till tjänstens
arbetsområde hörande ämnen och särskilt i kemi, finner styrelsen välluf
Ögat, att föreståndarbefattningen uppflyttas i lönegraden A 28. En
sådan uppflyttning synes dock böra föranleda, att särskild föreskrift
örn behörighet för befattningen meddelas. Med hänsyn till de speciella
arbetsuppgifterna för tullverkets huvudlaboratorium synes dock före
-
Kungl. Majus proposition nr 203.
9
skrift om kompetenskrav beträffande föreståndarebefattningen icke
böra avfattas så snävt, att svårighet framdeles kan uppstå att besätta
befattningen med en i alla avseenden lämplig person. Styrelsen föreslår
därför, att såsom villkor för föreståndarbefattningen icke stadgas
avlagd examen inför filosofisk fakultet eller vid teknisk högskola utan
allenast grundliga kunskaper i de till tjänstens arbetsområde hörande
ämnen samt god vetenskaplig utbildning i kemi.
Å tullverkets huvudlaboratorium äro för närvarande med laboratorieundersökningar
sysselsatta, förutom föreståndaren, en tullkontrollör och
två ordinarie kammarskrivare, vilka sistnämnda två tjänstemän aro
uppförda å lokaltullförvaltningens stat, samt vidare en assistent i lönegraden
A 14 ävensom en amanuens i lönegraden Eo 1(5 och en vid lokaltullförvaltningen
anställd extra ordinarie kammarskrivare. Assistentbefattningen
överflyttades från och med budgetåret 1941/42 till
styrelsens stat från kontrollstyrelsens stat, å vilken befattningen var
uppförd under benämningen laboratoriebiträde. Såsom behörighetsvillkor
för befattningen gällde, alt vederbörande genom avlagd examen
eller på annat sätt styrkt sig äga kunskaper i kemi, motsvarande vad
som erfordrades för erhållande av betyget godkänd i detta ämne i
filosofie kandidatexamen.
Genom beslut den 20 juni 1941 förordnade Kungl. Majit att innehavaren
av ifrågavarande laboratoriebiträdesbefattning hos kontrollstyrelsen
skulle från och med den 1 juli 1941 förflyttas till en i personalförteckningen
för generaltullstyrelsen nyuppförd assistentbefattning och
tills vidare äga uppbära, förutom eljest utgående avlöningsförmåner,
särskild ersättning nied 420 kronor för år räknat. Dessa löneförmåner
motsvara ungefär löneställningen för en amanuens i lönegraden Eo 16.
Innehavaren av assistenttjänsten har avlagt medicine kandidatexamen.
Med hänsyn härtill och då någon bestämd arbetsfördelning mellan
assistenten och de å laboratoriet tjänstgörande kammarskrivarna icke
kan vidmakthållas, anser generaltullstyrelsen skäligt, att assistenttjänsten
likställes med kammarskrivartjänst i lönegraden Alli och att det
nuvarande särskilda arvodet, 420 kronor, till assistenttjänstens innehavare
indrages.
Jämväl den å huvudlaboratoriet anställde amanuensen, vilken under
mera än tjugu år tjänstgjort å laboratoriet och efter högskolestudier
samt genom tjänstgöring å laboratoriet förvärvat sig goda insikter i
kemi, torde böra komma i åtnjutande av de avlöningsförmåner, som
tillkomma kammarskrivare. Ehuru benämningen kammarskrivare
icke motsvarar de arbetsuppgifter, som utföras av nämnda två befattningshavare,
har dock styrelsen, då ä laboratoriet tjänstgöra tre kammarskrivare
vid lokal tullförvaltningen, funnit benämningen kammarskrivare
kunna användas vid befattningarnas placering i lönegraden A 16.
Eill generaltullstyrelsens skrivelse har fogats särskilt yttrande av
byråchefen linding, vari denne såsom sin mening uttalat, att generaltullstyrelsen
bort respektera det av statsmakterna proklamerade lönestoppet
och sålunda icke påyrka vare sig inrättandet av några nya
tjänster eller någon uppflyttning i lönegrad. Till stöd härför kunde
med fog därjämte åberopas den ogynnsamma proportion mellan ä ena
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
sidan kostnader och å andra sidan den starkt begränsade uppbörd
som nu milote genom verket. Beträffande den till uppfattning föreslagna
byrådirektörstjansten ansåge lian den nuvarande lönegradsplaeeringen
fullt tillfredsställande i fråga om denna tjänst, av vars innehavare
endast krävdes kammarskrivarkompetens. När på grund av
nuvarande innehavarens inträde i pensionsåldern tjänsten örn några
år bleve till ansökning ledig, kunde möjligen tagas i övervägande i vad
mån högre akademisk utbildning borde stipuleras för densammas innehavare
och huruvida i samband därmed tjänsten borde uppflyttas.
En jämförelse nied vissa inom andra grenar av statens verksamhet
befintliga liknande tjänster, för vilka akademisk bildning vore föreskriven
men vilka ändock icke placerats i högre lönegrad än A 26,
syntes tyda på att någon uppfattning ej eils då borde ifrågakomma.
Över generaltullstyrelsens framställning om uppfattning till lönegraden
A 28 av byrådirektörst jönsten å huvudlaboratoriet samt inrättande
av två ordinarie kammarskrivartjänster därstädes har allmänna
lönenämnden avgivit infordrat utlåtande. Lönenämnden har därvid
tillstyrkt inrättandet av de två kammarskrivartj bästerna. I fråga örn
byrådirektörsbefattningen har lönenämnden anfört följande.
Lönenämnden har funnit starka skäl i och för sig tala för att ifrågavarande
befattning uppflyttas till 28 lönegraden. Lönenämnden grundar
denna sin uppfattning icke så mycket på deli av generaltullstyrelsen
i ärendet förebragta motiveringen — vilken synts lönenämnden
icke vara tillfyllest — som fastmera på det förhållandet, att de med
föreståndarbefattningen för tullverkets huvudlaboratorium förenade
arbetsuppgifterna numera torde ställa sådana krav på befattningens
innehavare och äro av sådan betydelse i fiskalisk! hänseende, att en
förbättrad löneställning för befattningen får anses motiverad. Lönenämnden
finner sig emellertid böra ifrågasätta, örn icke den föreliggande
frågan bör göras till föremål för ytterligare utredning, innan
definitiv ställning i ämnet tages.
Beräkning av medelsbehovet. Vid sina anslagsberäkningar bar generaltullstyrelsen
icke inräknat kostnaderna för löneförbättring åt äldre
kammarskrivare enligt något av de föreslagna alternativen i avlöningsanslagen.
Beträffande befattningshavare hos generaltullstyrelsen
skulle styrelsens förslag i övrigt medföra en ökning av utgifterna
till avlöningar till ordinarie tjänstemän med
sammanlagt 41 000 kronor, varav största delen, omkring 32 500 kronor,
hänför sig till utökningen av de ordinarie biträdestjänsterna med sex
kontorsbiträdes- och fyra skrivbiträdestjänster. Med utgångspunkt från
belastningen å anslagsposten under budgetåret 1943/44, närmare
651 000 kronor, finner styrelsen anslagsjiosten böra för nästa budgetår
upptagas med 690 000 kronor, innebärande en ökning med 49 000 kronor
i förhållande till innevarande budgetår.
11
Kungl. Majits proposition nr 203.
Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Majit,
har styrelsen uppfört med oförändrat belopp.
I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal skulle ett genomförande av
de föreslagna personaländringarna innebära en minskad belastning av
omkring 36 800 kronor, därav närmare 7 000 kronor hänföra sig till
indragningen av en amanuenstjänst och det för närvarande till en
assistent utgående tilläggsarvodet, samt återstoden till överförandet av
tio extra ordinarie skrivbiträden till ordinarie stat. Vid sin anslagsberäkning
har styrelsen vidare utgått ifrån att en extra ordinarie byråinspektörstjänst,
vilken enligt beslut av Kungl. Maj :t den 15 juni 1944
tills vidare icke skall återbesättas, förblir vakantsatt jämväl under
nästa budgetår, varigenom belastningen å anslagsposten minskas med
omkring 5 300 kronor. Enär belastningen å anslagsposten under budgetåret
1943/44 utgjort omkring 117 000 kronor finner styrelsen, att
även med inräknande av utgifter för en vid omläggning av tullverkets
författningsväsen förutsatt förstärkning av styrelsens arbetskrafter anslagsposten
kan nedsättas med 43 000 kronor till 105 000 kronor.
I skrivelse den 14 december 1944 har styrelsen föreslagit viss omläggning
av tullverkets författningsväsen — jag återkommer till detta förslag
vid anmälan av medelsbehovet under omkostnadsanslaget — och
därvid hemställt örn inrättande av en förste byråsekreterartjänst i lönegraden
Eo 24 för biträde med utgivningen av tullverkets handböcker
och periodiska publikationer. Inrättandet av denna tjänst skulle dock
icke föranleda någon jämkning av styrelsens i det föregående angivna
beräkning av förevarande anslagspost.
Styrelsen har upptagit anslagsposten till rörligt tillägg och
uppbördsposten ersättning från marinen till oförändrade
belopp 116 800 kronor respektive 13 000 kronor.
Generaltullstyrelsen har till en början i sin petitaskrivelse upptagit Departefrågan
örn en förbättrad löneställning för äldre kammarskrivare. Denna mentschefen.
fråga har varit aktuell under en följd av år. Ehuru vägande billighetsskäl
ansetts tala till förmån för en lösning i positiv riktning, har frågan
under krigsåren med hänsyn till eljest tillämpade principer inom lönepolitiken
ställts på framtiden. En prövning vid 1945 års riksdag ställdes
emellertid i utsikt i fjolårets proposition örn anslagen till tullverket, och
denna bör nu komma till stånd.
Av vad jag tidigare anfört i frågan framgår, alt jag funnit skäligt, att åt
äldre kammarskrivare, varmed bär avses sådana, som före 1922 ars utgång
antagits till extra ordinarie kammarskrivare i tullverket, beredes viss
löneförbättring, i den män de äro av sådan förtjänst och skicklighet,
att de under normala förhållanden skulle lia vunnit befordran til!
12 Kungl. Majus proposition nr 203.
högre tjänst. Av de båda av generaltullstyrelsen ifrågasatta alternativen,
inrättande av förste kammarskrivarbefattningar i lönegraden
Eo 1!) eller tillskapande av ytterligare en löneklass för ordinarie kammarskrivare,
synes mig det förra med hänsyn till syftet med åtgärden
vara att föredraga. Jag förordar sålunda, att generaltullstyrelsen må
från och med ingången av nästa budgetår för ifrågavarande kammarskrivare
inrätta högst 120 förste kammarskrivarbefattningar i
lönegraden Eo 19. Motsvarande ordinarie kammarskrivartjänster böra
icke uppehållas. I den män innehavarna av de nya befattningarna
befordras eller av annan anledning avgå böra befattningarna indragas.
I likhet med generaltullstyrelsen finner jag rimligt att denna löneförbättring
vid genomförandet göres lika stor för samtliga ifrågakommande
kammarskrivare. Detta innebär, att så kallad sneddning
icke bör förekomma för sådana kammarskrivare, som genomgått 1922
års kammarskrivarkurs och för närvarande åtnjuta lön enligt löneklassen
20.
Nettokostnaden för den av mig förordade lösningen av frågan har
beräknats uppgå till 58.500 kronor under första budgetåret men kommer
givetvis afl därefter sjunka för varje år. På generaltullstyrelsens
avlöningsanslag falla endast kostnaderna för två av de nyinrättade
befattningarna såsom förste kammarskrivare. Den alldeles övervägande
kostnadsökningen träffar sålunda tullstatens avlöningsanslag.
Vad angår förslaget örn inrättande av ett antal ordinarie kontorsoch
skrivbiträdestjänster anser jag mig med hänsyn till den försiktighet,
som bör iakttagas med ordinariesättning av biträ dest jänster i
avvaktan på resultatet av pågående utredning örn den icke-ordinarie
personalens anställningsförhållanden, icke kunna förorda inrättande
av nya ordinarie kontorsbiträdestjänster. Någon erinran synes dock
knappast kunna göras mot överflyttande av ett antal extra ordinarie
skrivbiträdest jänster till ordinarie stat. Jag kan förorda, att 30 skrivbiträdest
jänster i lönegraden A 2 inrättas, av vilka 10 böra avses för
generaltullstyrelsen och 20 för tullstaten. Kostnadsökningen i anledning
av detta förslag kan beräknas till ej fullt 7 000 kronor.
I fråga örn övriga tjänster hos generaltullstyrelsen tillstyrker jag
förslaget örn en förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24 med uppgift
att biträda vid utgivningen av tullverkets handböcker och periodiska
publikationer. Jag kan vidare biträda styrelsens förslag att en
assistentbefattning i A 14 och en amanuenstjänst i Eo 16 å tullverkets
huvudlaboratorium skola utbytas mot två ordinarie kommarskrivartjänster.
Vad beträffar den föreslagna uppflyttningen av byrådirektörsbefattningen
å samma laboratorium från lönegraden A 26 till A 28
anser jag vägande skäl därför vara för handen. Frågan synes emellertid
icke nu böra slutligt prövas, enär uppskov ansetts böra äga rum
Kungl. Maj.ts proposition nr 203.
13
med prövningen av ett flertal likartade löneplaceringsspörsmål inom
andra förvaltningsområden.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
torde vid bifall till förslaget örn inrättande av förste kammarskrivartjänster
böra minskas med belopp motsvarande avlöningar
till två kammarskrivare, omkring 14 000 kronor. A andra sidan skulle
överförandet till ordinarie stat av 10 extra ordinarie skrivbiträden öka
utgifterna under anslagsposten med omkring 31000 kronor. Vidare
skulle utbytet av assistent- och amanuensbefattningarna mot två kammarskrivartjänster
öka belastningen med i runt tal 7 /00 kronor. Med
hänsyn härtill torde posten böra upptagas med 665 000 kronor, eller
24 000 kronor mer än för innevarande budgetår.
Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Majit,
torde böra uppföras med oförändrat belopp.
I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal skulle inrättandet av en förste
byråsekreterartjänst i lönegraden Eo 24 och två förste kanimarskrivartjänster
i lönegraden Eo 19 öka utgifterna med omkring 24 000
kronor, medan övriga personaländringar skulle medföra en minskad
belastning av omkring 37 000 kronor, varav närmare 30 000 kronor
hänföra sig till överförandet av 10 extra ordinarie skrivbiträden å ordinarie
stat. Vidare skulle fortsatt vakanthållande av en extra ordinarie
byråinspektörsbefattning innebära en besparing å något över 5 000 kronor.
Nettominskningen skulle sålunda uppgå till omkring 18 000 kronor.
Då belastningen under anslagsposten under sistförflutna budgetåret
blott utgjort 117 000 kronor, torde posten kunna upptagas med 110 000
kronor, eller 38 000 kronor mindre än för innevarande budgetår. Därest
väsentligt ändrade förutsättningar för verksamheten inom tullverket
skulle inträffa under nästa budgetår, torde frågan örn erforderlig förstärkning
av anslagsposten få föreläggas 1946 års riksdag.
Till rörligt tillägg torde böra anvisas oförändrat belopp,
116 800 kronor.
Under antagande att tullverkets kustbevakning kommer att stå till
marinens förfogande endast under en del av nästa budgetår torde
uppbördsposten ersättning från marinen böra nedsättas
till 5 000 kronor.
Anslaget skulle sålunda uppföras med (665 000 + 1 200 + 110 000 +
116 800 — 5 000 —) 888 000 kronor.
Hemställan örn denna medelsanvisning och fastställande av personalförteckning
m. m. gör jag i det följande.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
Anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten.
Kungl. Maj:t har den 2 juni 1944 fastställt personalförteckning för
tullstaten (statsliggaren sid. 395). Samma dag har Kungl. Majit vidare
fastställt följande avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tillsvidare
från och med budgetåret 1944/45:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 13100 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t ................................ „ 1 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................................. „ 1500 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... „ 2 273 500
Summa kronor 16 875 000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen ........................ kronor 775 000
Nettoutgift kronor 16100 000
I sin förenämnda skrivelse den 29 september 1944 med förslag till
medelsanvisning för tullverket för nästa budgetår har generaltullstyrelsen,
förutom de tidigare omnämnda förslagen till förbättring av
löncställningen för vissa kammarskrivare och extra ordinarie skrivbiträden,
gjort framställning örn uppförande å ordinarie stat av 100
nya tullvakttjänster såsom en provisorisk åtgärd för beredande av
löneförbättring åt de äldre extra ordinarie
tullvakterna. I detta sammanhang har styrelsen anfört i huvudsak
följande.
A ordinarie stat för innevarande budgetår äro uppförda 1 096 tulluppsyningsmanstjänster
i lönegraden A 8 och 507 tullvakttjänster i
lönegraden A 5. Tidigare voro å ordinarie stat uppförda tillsyningsmanstjänster
i lönegraden A 6. Befordran från tullvaktsgraden ägde
i allmänhet rum till tillsyningsmansgraden och därifrån till tulluppsyningsmansgraden.
I sitt statförslag för budgetåret 1936/37 föreslog
generaltullstyrelsen indragning av tillsyningsmansgraden och uppfattning
av samtliga dåvarande tillsyningsmanst j änster till tulluppsyningsmanstjänster.
Detta förslag föranledde icke någon omedelbar åtgärd
men i. enlighet med av styrelsen tillika avgivet förslag nyinrättades
200 tullvakttjänster å ordinarie stat för budgetåret 1936/37. Såsom
motivering till sistnämnda förslag åberopade styrelsen, att till följd
av ogynnsam proportion mellan den ordinarie och den icke ordinarie
personalens antal tjänstgöringstiden vid befordran till tullvakt vore
oskäligt lång eller omkring 11 år. Vid 1942 års riksdag beslöts, i enlighet
med ett av tjänsteförteckningssakkunniga avgivet, av Kungl. Majit
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
15
i proposition nr 165/1942 förordat förslag, att tillsyningsmanstjäustema,
vilka då utgjorde 725, skulle uppdelas på det sätt, att 527 tillsyningsmanstjallster
uppflyttades till tulluppsyningsmanstjallster oell 198 tillsyningsnianstjansler
nedflyttades till tullvakttjänster. Befordran till
tullvakt sker i allmänhet från extra ordinarie tullvaktsgraden, lönegrad
Eo 5, varefter tullvakter, vilka kunna ifrågakomma till befordran,
efter liand konstitueras till tulluppsyningsman.
Antalet extra ordinarie tullvakter uppgick den 1 september 1914 till
239. Extra tullvakter hava icke sedan lidsten 1940 använts i tjänstgöring.
Anställningstiden för nämnda 239 extra ordinarie tullvakter
utgör för 17 över 10 år, för 26 från 9 lill 10 år, för 101 från 8 till 9 år,
för 86 från 7 till 8 år och för 6 från 6 till 7 år. Enligt vunnen upplysning
äro 174 av de extra ordinarie tullvakterna gifta.
Svenska tullmannaförbundet har den 9 september 1944 gjort framställning
hos styrelsen örn inrättande av ett antal tulluppsyningsmanstj
änster. En stor del av de ordinarie tullvakterna hade fått sina befordringsutsikter
försämrade genom nedflyttningen år 1942 av 198
tillsyningsmanstjänster till tullvakttjänster. Icke-ordinarietiden för bevakningspersonalen
vöre alltjämt oskäligt lång. Levnadsåldern för de
extra ordinarie tullvakterna vöre i medeltal omkring 30 år och i många
fall betydligt högre.
Generaltullstyrelsen har under nuvarande förhållanden icke ansett
sig böra föreslå inrättande av nya tulluppsyningsmanstj änster, ehuru
vissa skäl tala för att de ordinarie tullvakterna borde beredas en löneförbättring.
Däremot har styrelsen i anseende till den långa anställningstiden
för flertalet extra ordinarie tullvakter funnit sig böra såsom
en provisorisk åtgärd föreslå, att 100 nya tullvakttjänster uppföras å
ordinarie stat från och med budgetåret 1945/46. Den löneförbättring
räknad i bruttolön, som härigenom skulle vinnas, utgör skillnaden mellan
två löneklasser, vilken skillnad å G-ort är 174 kronor, vartill skulle
komma rörligt tillägg och kristillägg med 31 procent, eller sammanlagt
omkring 22 800 kronor. Då emellertid genom överflyttning av 100 extra
ordinarie tullvakter å ordinarie stat anställningstiden såsom extra ordinarie
tullvakt om några år skulle, örn antalet ordinarie tullvakter
bibehölles oförändrat, komma att väsentligt nedgå, torde framdeles antalet
ordinarie tullvakttjänster böra minskas, så att befordran till tullvakttjänst
icke sker, innan tillräckligt lång prövningstid förflutit. Dä
rest i enlighet med styrelsens förslag 100 tullvakttjänster nyinrättas
från och med budgetåret 1945/46, torde därför vid framdeles skeende
reglering av tullverkets utgiftsstater frågan örn antalet ordinarie tullvakttjänster
böra ur nämnda synpunkt tagas under övervägande.
I fråga örn personalförteckningen för tullstaten har generaltullstyrelsen
vidare anfört, att framställningar örn ändrad klassificering av
vissa tullkamrar samt örn ökning av antalet ordinarie tjänster eller
örn utbyte av tjänster mot tjänster i högre lönegrad gjorts av vissa
tullmyndigheter och personalsammanslutningar. Med undantag för att
en av de föreslagna nya skrivbiträdestjänsterna borde avses för gränstullkammaren
i Karlstad, har styrelsen funnit de gjorda framställnin
-
16
Kunc/l. Majus proposition nr 203.
gärna icke för närvarande föranleda någon styrelsens åtgärd. Tillförlitlig
utredning angående behovet av övriga ifrågasatta nya tjänster
eller uppflyttning eller nedflyttning av tjänster till annan lönegrad
har icke synts kunna under nu rådande ovissa förhållanden åstadkommas.
Styrelsens förslag till personalförteckning beträffande tjänstemän
å ordinarie stat innebär sålunda en ökning av dels antalet tullvakter
nied 100 till 607, dels antalet kontorsbiträden vid lokaltullförvaltningen
med 14 till 74, dels antalet skrivbiträden vid lokaltullförvaltningen nied
5 till 35 samt att för gränsbevakningen uppföres ett skrivbiträde. I
fråga örn de å övergångsstat uppförda tjänsterna bar med hänsyn
till förväntad personalavgång antalet tullkassörstjänster minskats nied
en, antalet tillsyningsmanstjänster med 25 till 65 samt en tullmästartjänst
uteslutits.
I skrivelse den 18 november 1944 har Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte för årets riksdag framlägga
förslag örn fördelning av de i lönegrad A 21 placerade tullförvaltare
änsterna av klass 3 mellan tjänstegraderna tullförvaltare av
klass 2 i lönegraden A 22 och tullförvaltare av klass 3 i lönegraden A 20.
Föreningen har hänvisat till att den i skrivelse den 28 augusti 1944
anhallit, att generaltullstyrelsen i sin framställning om medelsanvisning
för nästa budgetår måtte väcka förslag örn ny klassificering av vissa
tullkamrar och därvid bl. a. föreslå den fördelning av tullförvaltarna
i klass 3 å lönegraderna A 20 och A 22, som innefattats i ett av generaltullstyrelsen
den 30 september 1942 framlagt förslag i ämnet, med den
jämkningen, att tullförvaltaren i Sölvesborg hänfördes till lönegraden
A 22.
Över ifrågavarande framställning har generaltullstyrelsen den 28
november 1944 avgivit infordrat utlåtande, varvid styrelsen anfört i
huvudsak följande.
I skrivelse den 30 september 1942 hade generaltullstyrelsen hemställt
örn dels uppflyttning av tullförvaltare änsterna i Oskarshamn, Örnsköldsvik,
Kristinehamn, Umeå, Lund, Charlottenberg, Eskilstuna, Söderhamn,
Västervik, Uddevalla, Skellefteå, Hudiksvall, Falun, Östersund
och Visby från lönegraden A 21 till lönegraden A 22, dels ock
nedflyttning av tullförvaltareänsterna i Falkenberg, Storlien, Mon,
Sölvesborg och Ronneby från lönegraden A 21 till lönegraden A 20. Den
härigenom uppkommande ökningen i bruttolöner skulle komma att utgöra
omkring 6 000 kronor.
I propositionen nr 196 till 1943 års riksdag förordade departementschefen,
att frågan tills vidare finge anstå med hänsyn till den stränga
återhållsamhet i fråga örn lönegradsförbättringar som i dåvarande läge
måste iakttagas. Även med hänsyn till rådande trafikförhållanden syntes
tveksamhet kunna råda om lämpligheten av en omreglering av tullförvaltarnas
löneställning i enlighet med det framlagda förslaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
17
I anledning av motion i ämnet till samma riksdag framhöll statsutskottet
i utlåtande nr 193, att det även enligt utskottets mening vore
önskvärt, att frågan örn löneställningen för tullförvaltarna av klass 3
snarast möjligt vunne en slutlig lösning. På de skäl departementschefen
anfört fann utskottet sig dock icke i dåvarande läge kunna tillstyrka,
att denna fråga upptoges till prövning. Nämnda utlåtande godkändes av
riksdagen.
Enär det kan beräknas komma att dröja åtskilliga år, innan frågan
örn omklassificering av tullkamrarna i hela sin vidd kan upptagas på
grundval av uppgifter om rörelsens omfattning vid de olika tullkamrarna
under normala förhållanden, skulle generaltullstyrelsen gärna se,
att de nuvarande 20 tullförvaltartjänsterna av klass 3 i lönegraden A 21
från och med budgetåret 1945/46 uppdelades på lönegraderna A 22 och
A 20. Styrelsen finner anledning icke föreligga för uppflyttning även
av tullförvaltartjänsten i Sölvesborg till lönegraden A 22.
Beräkning av medelsbehovet. Generaltullstyrelsen har beräknat utgifterna
till avlöningar till ordinarie tjänstemän
under nästa budgetår till 13 500 000 kronor, vilket innebär en ökning
med 400 000 kronor i förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår. Styrelsen har därvid utgått från de faktiska utgifterna
å anslagsposten under juli och augusti 1944, vilka utgjort omkring
2 182 000 kronor motsvarande omkring 13 090 000 kronor för helt
år. Det föreslagna uppförandet å ordinarie stat av 100 nya tullvakttjänster
samt 14 kontorsbiträdes- och 6 skrivbiträdestjänster skulle
enligt styrelsens uppskattning medföra en ökad belastning av 387 000
kronor, varav 327 000 kronor belöpa på tullvaktstjänsterna. Med hänsyn
till att på grund av bl. a. militärinkallelser och förändringar i löneklassplacering
utgifterna icke kunna exakt beräknas, har styrelsen
föreslagit, att anslagsposten upptages med ett avrundat belopp av
13 500 000 kronor.
Posten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, har styrelsen upptagit med
oförändrat belopp, 1 500 kronor.
I fråga örn anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-or din arie personal skulle de föreslagna överflyttningarna
till ordinarie stat medföra en minskad utgiftsbelastning med
sammanlagt 364 000 kronor, av vilket belopp 310 000 kronor hänföra
sig till minskningen av antalet extra ordinarie tullvakter. Å andra
sidan uppkommer en utgiftsökning genom att styrelsen för avlöningar
till elever i kammarskrivarkurser räknat med ett belopp av 83 000
kronor inot för innevarande budgetår för ändamålet anvisade 27 000
kronor. Förstnämnda belopp fördelar sig med 15 000 kronor på en
kurs, som börjat i juli 1944, och med 68 000 kronor på en kurs, som
styrelsen föreslår skola anordnas med början under innevarande år.
lii hang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 203. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
Till stöd för sitt förslag om anordnande av en ny kammarskrivarkurs
Ilar styrelsen framhållit, att antalet icke-ordinarie kammarskrivare,
vilket för närvarande utgjorde 86, efter återbesättande av nu lediga
ordinarie tjänster och ledigvarande successionsförordnanden beräknades
bli minskat till 63, att till och nied utgången av år 1948 tillsammans
62 tjänstemän i kammarskrivares och högre grad vore skyldiga att avgå
med ålderspension, samt att antalet personer, som efter avslutandet av
den för närvarande pågående kammarskrivarkursen kunde bli anställda
såsom icke-ordinarie kammarskrivare, utgjorde högst 28.
Med ledning av belastningssiffrorna för budgetåret 1943/44, omkring
1 593 000 kronor, och för juli och augusti 1944, i runt tal 260 000 kronor,
motsvarande för helt år 1 560 000 kronor samt med hänsyn till förenämnda
utgiftsminskningar å 364 000 kronor och utgiftsökningar å
56 000 kronor, har styrelsen uppskattat medelsbehovet under anslagsposten
för nästa budgetår till 1 250 000 kronor. Med hänsyn till vikten
av att tullverkets bevakning vid gränserna och av hamnarna icke eftersättes
har styrelsen emellertid föreslagit en medelsanvisning under
anslagsposten av 1 300 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg har av styrelsen upptagits
med 2 303 500 kronor, innebärande en ökning med 30 000 kronor.
Enär storleken av uppbördsposten ersättning från marinen
för nästa budgetår kan endast approximativt beräknas har styrelsen
upptagit uppbördsposten med ungefär samma belopp, som erlagts
för budgetåret 1943/44, eller 830 000 kronor.
Enligt generaltullstyrelsens förslag skulle sålunda medelsbehovet
under förevarande anslag uppgå till (13 500 000 + 1 500 -f 1 300 000 +
2 303 500 — 830 000 =) 16 275 000 kronor.
Departe- Det av tulltjänstemannaföreningen framförda förslaget örn en ommentschefen.
reglering av löneställningen för tullförvaltare av klass 3, varigenom
dessa tjänster skulle uppdelas på lönegraderna A 22 och A 20, synes
icke nu böra upptagas till prövning. Nuvarande trafikförhållanden
lämpa sig föga som utgångspunkt för en bedömning av frågan.
Generaltullstyrelsens förslag att såsom en provisorisk åtgärd skulle
uppföras 100 nya tullvakttjänster på ordinarie stat anser jag mig böra
biträda. Jag förutsätter i likhet med generaltullstyrelsen, att styrelsen
har sin uppmärksamhet fäst på möjligheterna att framdeles begränsa
antalet dylika tjänster. Kostnaden för den sålunda föreslagna överflyttningen
av de äldre extra ordinarie tullvakterna till ordinarie stat
har beräknats uppgå till omkring 23 000 kronor.
Vidare böra i enlighet med vad jag i det föregående tillstyrkt 20
extra ordinarie skrivbiträdestjänster på tullstaten överflyttas till ordi
-
Kunol. Maj:ts proposition nr 203. 19
Harie. En av dessa tjänster bör, såsom styrelsen föreslagit, avses för
gränsbevakningen.
Till följd av inträdd eller förväntad personalavgång bör antalet
tullkassörstjänster å tullstatens övergångsstat minskas från 9 till 6
och antalet tillsyningsmanstjänster från 90 till 65. Därjämte torde
den å samma stat uppförda tullmästartjönsten böra uteslutas.
Mot styrelsens förslag att anordna en ny kammarskrivarkurs under
nästa budgetår har jag intet att erinra.
Belastningen å anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän torde vid bifall till det av mig under
generaltullstyrelsens avlöningsanslag tillstyrkta förslaget om inrättande
av nya extra ordinarie förste kammarskrivartj änster böra minskas
med 766 000 kronor. Då jag i övrigt kan utgå från generaltullstyrelsens
beräkning av medelsbehovet å anslagsposten, synes posten böra
upptagas med ett belopp av 12 730 000 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, torde böra upptagas
till oförändrat belopp, 1 500 kronor.
De föreslagna nya extra ordinarie förste kammarskrivarbefattningarna
torde kunna beräknas öka medelsbehovet å anslagsposten till
avlöningar till övrig i c ke-ordinarie personal
med omkring 806 000 kronor. Till avlöningar åt elever i två kammarskrivarkurser
under nästa budgetår torde i enlighet med generaltullstyrelsens
förslag böra beräknas 83 000 kronor mot 27 000 för motsvarande
ändamål innevarande budgetår. Å andra sidan skulle överförandet
till ordinarie stat av 100 tullvakts- och 20 skrivbiträdestj änster
minska utgifterna å anslagsposten med sammanlagt 364 000 kronor.
Med utgångspunkt från belastningen å anslagsposten under juli och
augusti 1944, som för helt år motsvarar 1 560 000 kronor, samt med
hänsyn till nämnda utgiftsökningar å tillhopa 862 000 och utgiftsminskning
å 364 000 kronor torde anslagsposten böra upptagas med ett
till 2 060 000 kronor avrundat belopp.
Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra upptagas
till 2 308 500 kronor.
Enligt de beräkningsgrunder, som jag tidigare förordat, torde den
särskilda uppbördsposten ersättning från marinen böra
uppföras med 300 000 kronor mot 775 000 kronor för innevarande budgetår.
Det sammanlagda medelsbehovet å anslaget skulle alltså utgöra
(12 730 000 + 1 500 + 2 060 000 + 2 308 500 — 300 000=) 16 800 000
kronor.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
Omkostnadsanslaget.
Kungl. Maj :t har den 2 juni 1944 fastställt omkostnadsstat för tullverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45
(statsliggaren sid. 397).
Samtliga utgiftsposter i omkostnadsstaten utom posten till hemliga
utgifter äro förslagsposter. Posterna till reseersättningar och publikationstryck,
delposten till övriga expenser samt de under övriga utgifter
upptagna delposterna till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel,
legor för fortskaffningsmateriel samt beklädnad och beväpning
äro emellertid maximerade av Kungl. Maj :t.
I sin förut omförmälda skrivelse den 29 september 1944 har generaltullstyrelsen
framlagt beräkning rörande medelsbehovet under omkostnadsanslaget
för budgetåret 1945/46. Den av styrelsen beräknade medelsåtgången
för nästa budgetår framgår av följande sammanställning,
vari tillika angivits medelsåtgången för budgetåret 1943/44 ävensom anvisade
medel för budgetåret 1944/45.
Utgifter |
Anvisade |
Äskade |
|
under |
medel för |
medel för 1 |
|
1943/44 |
1944/45 |
1945/46 |
|
1. Sjukvård ra. m............................... |
160 241 |
124 000 |
140 000 |
2. Reseersättningar ........................... |
584 966 |
550 000 |
650 000 |
3. Expenser: |
|||
a) bränsle, lyse och vatten............... |
377 591 |
400 000 |
400 000 |
b) övriga expenser ........................ |
503 959 |
500 000 |
500 000 |
4. Publikationstryck ........................... |
16 759 |
30 000 |
30 000 |
5. Hemliga utgifter ........................... |
2 000 |
2 000 |
2 000 |
6. Övriga utgifter: a) Drift och underhåll av fortskaffnings- |
|||
materiel................................. |
386 062 |
300 000 |
450 000 |
b) Legor för fortskaffningsmateriel...... |
82 568 |
100 000 |
100 000 |
c) Utbildning i tulltjänsten.............. |
4 187 |
50 000 |
70 000 |
d) Beklädnad och beväpning ............ |
24 316 |
60 000 |
50 000 |
e) Vissa bötesandelar m. m............. |
58 078 |
35 000 |
35 000 |
f) Diverse utgifter ........................ |
80 817 |
85 000 |
85 000 |
Summa kronor |
2 281 544 |
2 236 000 |
2 512 000 |
Såsom av sammanställningen framgår har styrelsen funnit ökad medelsanvisning
påkallad beträffande posterna till sjukvård m. m., reseersättningar,
drift och underhåll av fortskaffningsmateriel samt utbildning
i tulltjänsten, varemot posten till beklädnad och beväpning
med hänsyn till belastningen under budgetåret 1943/44 nedsatts med
10 000 kronor. Uppbördsposten ersättning från marinen, som för innevarande
budgetår beräknats till 550 000 kronor, har styrelsen föreslagit
böjd med 277 000 kronor till 827 000 kronor. Höjningen korresponderar
Kungl. Majlis proposition nr 203.
21
mot de beräknade höjda medelsbehoven för reseersättningar samt drift
oell underhåll av fortskaffningsmateriel. I enlighet härmed har omkostnadsanslaget
föreslagits till ett belopp av 1 685 000 kronor. I fråga
örn beräkningen av olika anslagsposter har styrelsen framhållit i huvudsak
följande.
Belastningen å anslagsposten till s j ukvår d m. m. utgjorde under
budgetåren 1941/42—1943/44 respektive 129 769, 136 541 och 160 241 kronor.
Med hänsyn till den stegringstendens, som utgifterna under anslagsposten
sålunda visa, har styrelsen funnit anslagsposten böra höjas
förslagsvis till 140 000 kronor.
Utgifterna under anslagsposten till reseersättningar ha av
styrelsen beräknats komma att väsentligt öka under nästa budgetår
på grund av den förhöjning av dagavlöningarna till vid marinen tjänstgörande
kustbevakningstjänstemän, som medgivits genom kungörelsen
ilen 9 juni 1944 (nr 336). På grund härav och då utgifterna även i
övrigt visa tendens att öka har styrelsen beräknat anslagsbehovet till
650 000 kronor innebärande en höjning i förhållande till innevarande
budgetår med 100 000 kronor.
Beträffande den under anslagsposten till övriga utgifter upptagna
delposten till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel framhåller
styrelsen, att förutom det å delposten för budgetåret 1943/44 avförda
beloppet 386 062 kronor, hänföra sig kostnader för samma ändamål
till ett belopp av omkring 50 000 kronor till nämnda budgetår.
Kostnadsstegringen bar berott på ökad användning av kustbevakningens
fordon och farkoster vid marinens krigspolis. Kostnaderna för
översyn och reparation av materielen hade sålunda blivit högre än
som kunnat förutses vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår.
På grund härav har styrelsen beräknat delposten för nästa budgetår
till ett 150 000 kronor högre belopp än för innevarande budgetår. Delposten
till utbildning i tulltjänsten har höjts med hänsyn till den planerade
nya kammarskrivarkursen med början år 1945. Utgifterna
bärför ha uppskattats till 10 000 kronor under nästa budgetår. För den
kammarskrivarkurs, som påbörjades i juli 1944, ha kostnaderna under
nästa budgetår beräknats till 42 000 kronor. För anordnande av en
undervisningskurs för tjänstemän vid gränsbevakningen erfordras ett
belopp av 12 000 kronor och för korrespondenskurser slutligen 6 000
kronor.
Frågan örn anslagsposten till publikationstryck, som i petitaskrivelsen
upptogs till samma belopp som för innevarande budgetår,
30 000 kronor, bar generaltullstyrelsen ytterligare behandlat i två senare
framställningar, nämligen dels i en skrivelse den 14 december 1944
med förslag till omläggning av tullverkets författningsväsen, dels i en
skrivelse den 16 januari 1945 med hemställan örn bemyndigande att
trycka en sammanfattning av äldre tulltaxeringscirkulär. Jag återkommer
i det följande närmare till innehållet i övrigt i dessa framställningar.
Beträffande beräkningen av anslagsposten till publikationstryck
ansåg generaltullstyrelsen sig i den förstnämnda skrivelsen med
22
Kungl. Majlis proposition nr 203.
hänsyn till ovissheten om den tid, som utarbetandet av de första handböckerna
kunde komma att taga i anspråk, icke böra föreslå en höjning
av posten. För att kunna av trycket utgiva en sammanfattning
av tulltaxeringscirkulären fr. o. m. år 1930 har styrelsen i den senare
skrivelsen däremot hemställt örn en höjning av posten med 25 000
kronor.
Omläggning av tullverkets författningsväsen m. m. Generaltullstyrelsen
har, som nyss nämnts, i skrivelse den 14 december 1944 framlagt
förslag till omläggning av tullverkets författningsväsen.
Örn förslagets tillkomst och innebörd må här nämnas
följande.
För närvarande utgivas alla författningar, som angå tullverket, genom
styrelsens försorg i en periodisk skrift, benämnd Tullverkets författningssamling,
till vilken förlagsrätten överlämnats till aktiebolaget
P. A. Norstedt & Söner mot villkor att förlaget vidkännes kostnaderna
för författningssamlingens redigering och distribution. Exemplar av
författningssamlingen tilldelas vederbörande tull- och andra ämbetsmyndigheter
samt vissa befattningshavare i tullverket. Genom olika
beslut av Kungl. Maj :t, senast den 17 april 1936, har styrelsen därjämte
bemyndigats att av trycket utgiva vissa författningshandböcker.
Sedan från tulltjänstemannaföreningen år 1937 hemställts örn en
omläggning av tullverkets författningsväsen, överlämnades frågan av
generaltullstyrelsen till delegationen för utarbetande av förslag till nytt
tjänstgöringsreglemente för tullverket. Delegationen framlade den
22 juni 1938 alternativa förslag i ämnet enligt handboks- eller lösbladssystem.
Samtliga distrikttullanstalter ävensom tulltjänstemannaföreningen
och svenska tullmannaförbundet förordade i yttranden över förslagen
en omläggning i huvudsaklig överensstämmelse med något av de framlagda
alternativen. Jämväl generaltullstyrelsen fann det nuvarande
systemet vara förenat nied avsevärda olägenheter och ansåg åtgärder
för undanröjande av dessa olägenheter i hög grad påkallade.
Kungl. Maj :t anbefallde den 5 november 1943 generaltullstyrelsen
att utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till omläggning
av tullverkets författningsväsen i huvudsaklig överensstämmelse
nied delegationens förslag. Kungl. Maj :t föreskrev därvid, att handbokssystemet
skulle tillämpas utom för de delar av författningsväsendet,
som kunde befinnas särskilt lämpade för lösbladssysteniet.
I sin skrivelse framhåller styrelsen, att olägenheterna nied det nuvarande
systemet ökat år från år till följd av bristen på sammanfattande
författningshandböcker och svårigheten att anordna de tid efter
annan utkommande författningarna i lämpliga grupper i avbidan på
utgivning av författningshandböcker. Särskilt framträda olägenheterna
hos lokala tullmyndigheter, som lia att tillämpa ett mycket stort antal
författningar i olikartade ämnen och ofta på kort tid måste träffa avgöranden
i betydelsefulla författningsfrågor, som röra icke blott importen
och exporten utan samfärdseln överhuvud taget med olika
Kungl. Maj:ts proposition nr 203.
23
transportmedel, ävensom beslag enligt skilda författningar, sjöfynd,
bärgade varor m. m. För att åstadkomma ökad säkerhet vid författningstillämpningen
samt för att underlätta arbetet hos styrelsen och i
synnerhet hos de lokala tullmyndigheterna finner styrelsen nödvändigt,
att, på sätt delegationen föreslagit, handböcker innehållande gällande
författningar så snart ske kan utarbetas och vid behov omtryckas
utan uppskov samt att handböckerna efter författningsändringar eller
utfärdandet av nya författningar kompletteras, intill dess nya författningshandböcker
utgivas.
Styrelsen finner omtrvckning av författningar första gången böra
ske med tillämpning av Iiandbokssystemet och ansluter sig härutinnan
till ett av delegationen framlagt alternativ, enligt vilket alla gällande
författningar skola omtryckas i form av handböcker. Tulltaxan med
statistisk varuförteckning och taratariff skall inrymmas i en handbok,
som omtryckes varje år. Övriga författningar skola enligt delegationens
förslag uppdelas på högst tio handböcker med omtryckning av
varje handbok efter i genomsnitt omkring 31/3 år. Styrelsen anser
det möjligt, att omtryckning icke behöver ske så ofta och att handböckerna
kunna utgivas i färre antal delar. Styrelsen räknar nied en
upplaga av lägst 2 000 exemplar. Samtliga ordinarie tjänstemän i lönegraden
A 9 och högre grader samt vissa extra ordinarie tjänstemän
såsom tullfiskaler, amanuenser, icke-ordinarie kammarskrivare m. fl.
böra tilldelas personliga exemplar, vartill skulle åtgå närmare 1 400
exemplar. Vidare böra exemplar av handböckerna finnas i alla vaktrum
och gemensamma arbetslokaler. För sådana lokaler samt för
utlåning åt tjänstemän för studier, för att kunna tillställas andra myndigheter,
bifogas utlåtanden till Kungl. Maj :t m. m. skulle således över
600 exemplar finnas tillgängliga. Styrelsen anmärker därvid, att framställningar
från de lokala tullmyndigheterna och tulltjänstemannaföreningen
örn tilldelning åt tjänstemän av personliga exemplar i
större omfattning synas grunda sig huvudsakligen därpå, att de tjänsteexemplar,
som skulle finnas vid arbetsplatserna, icke alltid skulle vara
kompletterade. Den föreslagna omläggningen av författningsväsendet
åsyftar, att författningshandböckerna skola hållas i fullständigt skick,
varom närmare föreskrifter komma att meddelas av styrelsen.
Den periodiska författningspublikationen skall enligt styrelsens förslag
uppdelas i tre serier, A, B och C. I serien A skola ingå alla författningar,
som komplettera handböckerna, och serien skall således utgöra
supplement till dessa. Serien B, av vilken exemplar skola tilldelas
alla tulltjänstemän, skall innehålla generaltullstyrelsens meddelanden
av olika slag. Serien C skall utgöras av tulltaxeringscirkulär,
vari Kungl. Maj :ts utslag och vissa av generaltullstyrelsen fattade beslut
i frågor angående tulltaxeförordningens och tulltaxans tillämpning
publiceras. Meddelandena och tulltaxeringscirkulären lia hittills ingått
i Tullverkets författningssamling; av cirkulären lia även utgivits särtryck
för utdelning till tjänstemän, som haft behov därav.
Den viktigaste förändringen beträffande publiceringen av författningarna
(serien A) är, att varje författning skall tryckas för sig och
att icke, som nu i regel skor, flera författningar skola sammanföras
till ett häfte.
24
Kungl. Maj:ls proposition nr 203.
Innan samtliga handböcker hunnit utarbetas, bör enligt styrelsens
mening varje handbok förses med sakregister samt sakregister utarbetas
för varje årgång av serien A. Framdeles torde gemensamma sakregister
kunna utgivas. Styrelsen finner även serien B böra erhålla
årligt sakregister.
Utarbetande av manuskript till gällande författningar, då omtryckning
av dessa första gången skall verkställas, bör styrelsen uppdraga
åt särskilda tjänstemän i tullverket. Även utgivningen av dc periodiska
publikationerna bör ombesörjas av tjänsteman hos generaltullstyrelsen
och icke, såsom enligt gällande kontrakt, av tjänsteman, som
anställts av tryckeriföretaget efter samråd med styrelsen. Enligt styrelsens
mening bör en kvalificerad tjänsteman bos styrelsen fortlöpande
sysselsättas med publicering av författningar med tillhörande
prejudikat samt av allmänna föreskrifter och liknande tryckta meddelanden.
För dessa uppgifter bar styrelsen, som tidigare berörts under
styrelsens avlöningsanslag, föreslagit inrättande av en förste bvråsekreterartjänst
i lönegraden Eo 24.
Styrelsen finner, att omläggningen av de periodiska publikationerna
bör äga rum så snart ske kan och utan avbidan på utgivandet av handböckerna.
Under tiden böra provisoriska anvisningar örn ordnandet i
vissa huvudgrupper av de författningar, som utkomma i den periodiska
publikationen, meddelas av generaltullstyrelsen.
Enär uppsägning icke skett före den 1 juli 1944, gäller kontraktet
med aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner örn utgivning av Tullverkets
författningssamling till och med år 1945. Nämnda bolag bar förklarat
sig berett att tillämpa gällande kontrakt å de föreslagna periodiska
publikationerna. Omläggningen av Tullverkets författningssamling bör
dock genomföras först från och med år 1946. Sedan den gruppindelning
av tullförfattningar, som förekommer i delegationens förslag,
verkställts, bar ett stort antal nya författningar tillkommit. Även i
övrigt kunna erfordras ytterligare undersökningar, innan en provisorisk
gruppindelning kan fastställas i avbidan på utgivning av handböckerna.
Enligt verkställda beräkningar med utgångspunkt från att en upplaga
av något mera än i genomsnitt 2 000 exemplar kan visa sig erforderlig
finner styrelsen engångskostnaderna för omtryckning och inbindning
av samtliga gällande tullförfattningar i form av handböcker
samt för tryckning och inbindning av ett gemensamt sakregister böra
uppskattas till omkring 50 000 kronor. Styrelsen bar därvid räknat
med att text skulle förekomma å båda sidorna av varje blad. Årskostnaderna
för de periodiska publikationerna har shleisen beräknat till
närmare 11 000 kronor.
För nästa budgetår bar styrelsen beräknat kostnaderna för Tullverkets
författningssamling efter nuvarande kostnader till omkring 8 500
och under senare hälften av budgetåret till omkring 5 500 kronor,
eller sammanlagt omkring 14 000 kronor.
Enär utarbetandet av manuskript till de första handböckerna kan bel
Öknäs komma att taga väsentlig tid i anspråk oell det därför icke nu
kan med tillförlitlighet bedömas, huru många handböcker som kunna
utgivas under nästa budgetår, har styrelsen, under förutsättning att
utgivningen av Tullverkets författningssamling omlägges från och med
Kungl. Majus proposition nr 203.
25
år 1946, ansett sig icke böra föreslå någon höjning av anslagsposten
till publikationstryck.
Till generaltullstyrelsens skrivelse har fogats ett särskilt uttalande
av byråchefen Nordqvist, vari denne förordat att handböckerna och
författningarna i serie A av den nya författningssamlingen skulle erhålla
text endast på den ena sidan av varje blad. Härigenom skulle i
handböckerna erhållas plats för anteckningar örn vidtagna ändringar
och örn beslut av prejudicerande betydelse m. m. I de handböcker som
tidigare utkommit hade icke funnits särskild plats för dylika anteckningar.
Detta förhållande hade varit en brist, som avsevärt minskat
värdet av böckerna vid användningen.
Till stöd för sin framställning den 16 januari 1945 örn bemyndigande
att utgiva en sammanfattning av tulltaxeringscirkulären
har generaltullstyrelsen i huvudsak anfört följande.
Tulltjänstemannaföreningen hade hemställt, att generaltullstyrelsen
måtte snarast möjligt dels utgiva ett gemensamt register för åren
1930—1944 till tulltaxeringscirkulären, dels sammanfatta och låta omtrycka
cirkulären enligt lösbladssystem.
Dessa önskemål har generaltullstyrelsen ansett värda beaktande men
funnit övervägande skäl tala för att nu utgiva blott en sammanfattning
av cirkulären. Behovet av en sådan sammanfattning belyses av
följande. _ . .
Antalet i de hittills utkomna cirkulären publicerade anvisningar
uppgår till omkring 3 600. Dessa anvisningar äro emellertid icke likformigt
fördelade på de olika bestämmelserna i tulltaxeförordningen
och tulltaxan. Ett särskilt stort antal anvisningar avse tillämpningen
av vissa paragrafer i tulltaxeförordningen och av tulltaxans samlingsrubriker
under de olika avdelningarna, vilka paragrafer och rubriker
inrymma ett flertal sinsemellan väsentligt olika tulltekniska spörsmål.
Även de talrika anvisningar, som förekomma på nu berörda områden,
hava av tjänstemännen som regel utan närmare gruppering uppklistrats
under angivna paragrafer eller statistiska nummer i kronologisk
ordning. Det ställer sig därför numera i många fall svårt för tjänstemännen
att i tulltaxeringsarbetet tillräckligt snabbt erhålla en överblick
över de anvisningar, som gälla viss fråga. En sammanfattning
av anvisningarna i mera överskådlig form kan därför anses vara av
behovet påkallad.
Vidare är att märka att anvisningarna i vissa fall förlorat allt intresse
genom att vid ändringar i tulltaxan varuslag blivit hänförliga
till andra nummer än som voro tillämpliga vid tiden för deras publicering
i tulltaxeringscirkulären.
De klistrade och i lösbladspärmar insatta cirkulärsamlingar, som
varit i bruk under ett flertal år, lia vidare utsatts för en sådan nötning,
att de nu i många fall äro så gott som förslitna. Den restupplaga, som
finnes kvar av de äldre cirkulären, är så begränsad, att nya exemplar
av dessa cirkulär numera icke kunna mera allmänt utlämnas till ersättande
av förbrukade sådana. Med normal åtgång kommer restuppIagan
av de äldre cirkulären inom några år att vara helt konsumerad.
2G
Kungl. Maj:ls proposition nr 203.
Man har salunda att räkna med att frågan om successiv omtryckning
av cirkulären inom kort tid kommer att bliva aktuell.
En sammanfattning av cirkulären skulle slutligen vid sidan av varuhandboken
kunna användas som handledning vid undervisningen i
varukännedom i kurser för utbildning av tulltaxeringstjänstemän, varigenom
undervisningen i hög grad skulle underlättas.
Styrelsen har preliminärt uppskattat kostnaderna för tryckning av
en sammanfattning omfattande tulltaxeringscirkulären för tiden "från
och med år 1930 intill färdigställandet till 25 000 kronor. Kostnaderna
för den omtryckning av ett antal äldre cirkulär, som eljest inom
kort torde behöva verkställas, anser styrelsen kunna uppskattas till
10 000—15 000 kronor.
Departe- Mot generaltullstyrelsens förslag till omläggning av tullverkets förmentschefen.
fattningsväsen har jag icke funnit anledning till erinran. Jag vill icke
heller motsätta mig förslaget att styrelsen må utgiva en sammanfattning
av tidigare utkomna tulltaxeringscirkulär, då ett verkligt behov
därav ansetts föreligga. Jag förutsätter emellertid, att styrelsen
ägnar .särskild uppmärksamhet åt möjligheterna att begränsa kostnaderna
för publikationstrycket. Posten till publikationstryck
torde med hänsyn härtill böra upptagas med ett från 30 000 till 48 000
kronor höjt belopp.
Med utgångspunkt från antagandet att tullverkets kustbevakning
skall komma att stå till marinens förfogande under endast en del av
nästa budgetår anser jag mig icke böra förorda de begärda höjningarna
av anslagsposten till reseersättningar och den i anslagsposten
till övriga utgifter ingående delposten till drift och underhåll
av fortskaffnings materiel. Jag förordar, att dessa poster
upptagas med 500 000 kronor respektive 400 000 kronor.
Styrelsens beräkningar i fråga örn övriga poster kan jag tillstyrka,
vilket innebär höjningar av anslagsposten till sjukvård m. m. med
16 000 kronor till 140 000 kronor och av delposten till utbildning
i tulltjänsten med 20 000 kronor till 70 000 kronor samt en sänkning
av delposten till beklädnad och beväpning med
10 000 kronor till 50 000 kronor, medan återstående poster bli oförändrade.
I överensstämmelse med det antagande, som lagts till grund för beräkningen
av medelsbehovet till reseersättningar och till drift och
underhåll av fortskaffningsmateriel, torde uppbördsposten för ersättning
från marinen böra upptagas med väsentligt
lägre belopp än för löpande budgetår, förslagsvis med 300 000 kronor.
Omkostnadsanslaget skulle i enlighet härmed uppgå till ett belopp
av 2 030 000 kronor.
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 203.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna följande personalförteckning för generaltullstyrelsen
:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 generaltulldirektör ........................ C 12
1 kustbevakningschef ....................... C 5
5 byråchefer ................................ A 30
1 byrådirektör och ombudsman .............. A 28
1 byrådirektör .............................. A 26
1 förste aktuarie ............................ A 26
1 förste byråsekreterare...................... A 26
5 byråinspektörer .......................... A 24
2 förste revisorer............................ A 24
1 kamrerare ................................ A 24
3 aktuarier.................................. A 21
3 byråsekreterare ..................*....... A 21
11 revisorer .................................. A 21
3 tullkontrollörer ........................... A 21
13 kammarskrivare .......................... A 16
1 materialförvaltare ........................ A 15
3 kansliskrivare ............................ A 11
3 kontorister ................................. A 9
1 förrådsförman ............................ A 7
1 förste expeditionsvakt...................... A 7
14 kanslibiträden ............................ A 7
9 expeditionsvakter.......................... A 5
21 kontorsbiträden ........................... A 4
17 skrivbiträden.............................. A 2
Tjänsteman å övergångsstat:
1 registrator ................................ A 14
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än 20:
1 byråingenjör ............................ Eo 26
1 byråinspektör ............................ Eo 24
1 förste byråsekreterare .................... Eo 24
Anni. En kansliskrivartjänst å ordinarie stal skall hållas vakant,
intill dess den å övergångsstat uppförde registratorn avgår
från sin befattning;
28
Kungl. Maj:ls proposition nr 203.
dels godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter :
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .................... kronor 665 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... 1 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ...................... „ 110 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... „ 116 800
Summa kronor 893 000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen.............. kronor 5 000
Nettoutgift kronor 888 000;
dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare
hos generaltullstyrelsen å riksstaten för budgetåret
1945/46 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 888 000;
dels godkänna följande personalförteckning för tullstaten: -
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1. Lokaltullförvaltningen.
3 tulldirektörer ............................ A 29
3 tullöverinspektörer ........................ A 27
1 övertullförvaltare .......................... A 27
5 tullförvaltare av klass 1 A.................. A 26
6 tullöverinspektörer ........................ A 26
8 tullförvaltare av klass 1 B.................. A 24
21 tullöverkontrollörer ....................... A 24
16 förste tullkontrollörer ..... A 22
16 tullförvaltare av klass 2.................... A 22
20 tullförv altare av klass 3.... A 21
132 tullkontrollörer............ A 21
6 tullförvaltare av klass 4.................... A 20
308 kammarskrivare........................... A 16
Kungl. Maj:ts proposition nr 203. 29
23 tullmästare ............................... A 15
25 tulluppbördsman .......................... A 15
152 tullkontorister ............................ A 12
129 tullöveruppsyningsman .................... A 12
2 kansliskrivare ............................ A 11
4 kontorister ............................... A 9
1096 tulluppsyningsman ........................ A 8
33 kanslibiträden ............................ A 7
607 tullvakter ................................ A 5
60 kontorsbiträden ........................... A 4
49 skrivbiträden.............................. A 2
2. Kustbevakningen.
4 kammarskrivare .......................... A 16
22 kustöveruppsyningsmän ................... A 12
55 kustuppsyningsman ....................... A 8
53 förste kustvakter .......................... A 7
163 kustvakter ................................ A 6
55 kustvakter ............................... A 5
4 kontorsbiträden ........................... A 4
3. Gränsbevakningen.
1 gränsbevakningschef ...................... A 24
1 kammarskrivare........................... A 16
6 gränsöveruppsyningsmän .................. A 12
188 gränsuppsyningsmän ...................... A 8
1 skrivbiträde .............................. A 2
Tjänstemän å övergångsstat:
6 tullkassörer ............................... A 18
65 tillsyningsman ............................ A 6
Anni. 1. 1 kammarskrivartjänst å ordinarie stat vid central
tullkammaren
i Malmö skall hållas vakant, intill dess 1 tullkassör
å övergångsstat vid samma centraltullkainmare avgår från sin
befattning.
Anin. 2. 5 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må till
sättas
endast i den mån 5 tullkassörer å övergångsstat avgå från
sina befattningar.
Anm. 3. 65 tullvakttjänster å ordinarie stat må tillsättas en
dast
i den mån 65 tillsyningsman å övergångsstat avgå från sina
befattningar;
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 203.
dels godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ................kronor 12 730 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t .... „ 1 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............ „ 2 060 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... „ 2 308 500
Summa kronor 17 100 000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen .......... kronor 300 000
Nettoutgift kronor 16 800 000;
dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å
tullstaten å riksstaten för budgetåret 1945/46 under sjunde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av ........................ kronor 16 800 000;
dels godkänna följande omkostnadsstat för tullverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Omkostnadsstat.
Utgifter:
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ......kronor 140 000
2. Reseersättningar, förslagsvis...... „ 500 000
3. Expenser, förslagsvis ............ „ 900 000
4. Publikationstryck, förslagsvis..... „ 48 000
5. Hemliga utgifter................. „ 2 000
6. övriga utgifter, förslagsvis........ „ 740 000
Summa kronor 2 330 000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen............ kronor 300 000
Nettoutgift kronor 2 030 000;
Kungl. Majlis proposition nr 203.
31
dels ock till Tullverket: Omkostnader å riksstaten för
budgetåret 1945/46 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av .................. kronor 2 030 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Åmark.