Kungl. Maj ds proposition nr 195.
1
Nr 195.
Kv/ngl. Maj ds proposition till riksdagen angående tillbyggnad av
lamdsstatshuset i Falun m. m..; given Stockholms slott den 2
mars 1945.
Kungl. Maj 1 vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Fntiof Domö.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.-t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
mars 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden .PehrssonBramstorp,
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf,
Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.
I skrivelse den 22 februari 1945 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande
för budgetåret 1945/46 av ett anslag av 990 000 kronor till dels inköp av fastigheten
nr 10 i kvarteret Kansliet i Falun, dels oek tillbyggnad av landsstatshuset
därstädes.
Innan jag ingår på förevarande framställning, torde jag få lämna följande
uppgifter rörande frågans tidigare behandling.
2
Kungl. Majlis proposition nr 195.
I skrivelse den 13 augusti 1943 gjorde länsstyrelsen i Kopparbergs län hos
byggnadsstyrelsen framställning rörande förbättrade och utökade lokaler åt länsstyrelsen.
I anledning härav anmodade byggnadsstyrelsen den 27 augusti 1943
länsarkitekten i länet att i samråd med vederbörande utarbeta program för den
ny- eller ombyggnad av landsstatshuset i Falun, som kunde bliva erforderlig
för att tillgodose länsstyrelsens lokalbehov, samt att därjämte preliminärt undersöka
möjligheterna för inköp av landsstatshuset angränsande mark, som skulle
kunna komma ifråga att utnyttjas för ändamålet.
Länsarkitekten inkom sedermera, efter samråd med länsstyrelsen, med de begärda
programuppgiftema och anförde därvid rörande tomtfrågan, att med
de anspråk på utrymmen, som den utvidgade förvaltningsorganisationen krävde,
lokalbehovet icke kunde tillfredsställas genom sådan nybyggnad på nuvarande
landsstatshusets tomt, som annars tidigare varit tänkt. En undersökning av två
alternativ för anskaffande av ny eller ökad tomtmark hade verkställts, avseende
dels förvärv på annan plats i staden av tomt för en helt ny byggnad åt länsstyrelsen
och andra statsinstitutioner och dels tillbyggnad av nuvarande landsstatshuset
samt för detta ändamål inköp av den till nuvarande landsstatshustomten
i norr angränsande fastigheten nr 10 i kvarteret Kansliet.
Vid övervägandet av de båda alternativen fann byggnadsstyrelsen, att åt det
senare alternativet måste givas företräde. Vägledande för styrelsen var därvid,
att en nybyggnad komme att draga avsevärt större kostnad än tillbyggnadsaltemativet
och att försäljning av det nuvarande landsstatshuset icke syntes
kunna ske till sådant pris, att kostnadsskillnaden mellan alternativen på långt
när täcktes. Vidare hade från stadens sida framhållits, att man där hade intresse
för en lösning enligt det senare alternativet, enär detta skulle befrämja tillkomsten
av en ur stadsbildens synpunkt önskvärd stadsplaneförändring, berörande
området invid landsstatshuset och mitt emot residenset. Slutligen hade
ställts i utsikt att staden kunde med hänsyn till nämnda förhållande tänkas vara
villig att i någon form bidraga med viss del av köpeskillingen för den mark
kronan skulle behöva förvärva invid landsstatshuset för genomförande av tillbyggnadsaltemativet.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 13 juli 1944 angående utredning rörande
länsstyrelsernas lokalfrågor anförde byggnadsstyrelsen beträffande länsstyrelsen
i Falun, att efter taxeringsreformens genomförande hela landsstatshuset, länsstyrelsens
sessionssal däri inräknad, samt nyinredda lokaler inom lantmäterikontorets
vindsvåning utnyttjades till arbetsrum. Trots detta hade plats inom
landsstatshuset icke kunnat beredas vare sig vägförvaltningen eller landsfogden.
Något utrymme för civilförsvarsavdelningen kunde ej erhållas annat än genom
förhyrning. Styrelsen anmälde samtidigt, att förhandlingar på styrelsens anmodan
påginge mellan länsstyrelsen och ägaren till fastigheten nr 10 i kvarteret
Kansliet rörande förvärv av denna fastighet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
3
I sin föreliggande framställning har byggnadstyrelsen meddelat, att länsstyrelsen
numera slutfört förhandlingarna angående förvärv av tomten nr
10 i kvarteret Kansliet, den s. k. Eggertzska tomten, och till styrelsen
inkommit med ett till den 1 april 1945 bindande anbud å nämnda fastighet.
Ett av säljaren upprättat förslag till köpekontrakt, vilket överlämnats med
byggnadsstyrelsens skrivelse, torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet
i ärendet.
Med frågan örn ett förvärv av fastigheten och en tillbyggnad å denna vore,
erinrar styrelsen, förknippad frågan om genomförandet av viss stadsplan eändring.
Förelag därtill hade numera upprättats och den 29 januari 1945 av
stadsfullmäktige i Falun antagits. Syftet med detta förslag vore att framför det
på Åsgatan,? västra sida belägna länsresidenset anordna en allmän plats i kvarteret
Kansliet på Åsgatans motsatta sida, varigenom residenset skulle bliva
frilagt och bättre komma till sin rätt i stadsbilden. I den allmänna platsen
skulle en del av Eggertzska tomten ingå. Efter förhandlingar i frågan hade
drätselkammaren den 9 juni 1944 förklarat sig vilja tillstyrka att staden, därest
kronan förvärvade Eggertzska tomten, övertoge sagda del därav och därför
betalade 40 000 kronor, varjämte befrielse skulle lämnas kronan från skyldighet
att gälda gatumarks- och gatukostnadsersättning. Den återstående tomtmarken
vore enligt byggnadsstyrelsens mening för landsstatshusets tillbyggnad ändamålsenlig
och tillräcklig.
Rörande bygg nadsbestäm melserna för de mot den öppna platsen angränsande
tomterna hade, fortsätter styrelsen, ingående samråd ägt rum mellan
styrelsen och stadens vederbörande myndigheter. Med hänsyn till särskilt länsresidensets
kulturhistoriska värde hade styrelsen även inhämtat riksantikvarieämbetets
yttrande. Av de med representanter för Falu stad hållna överläggningarna hade
framgått, att ett med hänsyn bland annat till stadsbilden tillfredsställande
bebyggande kunde erhållas endast örn husen utmed platsens långsida erhölle en
i förhållande till residenset och landsstatshuset måttfull skala, varvid större hushöjd
än två våningar knappast vore önskvärd. Då emellertid en byggnad i endast
två våningar icke skulle erbjuda tillräckligt utrymme för det lokalbehov, som
förelåge, hade byggnadsstyrelsen ansett, att den planerade byggnaden borde
förses med vind på sådant sätt, att denna lämpligen kunde inredas med tjänsterum.
Att uppföra byggnaden i tre fulla våningar hade däremot befunnits icke
kunna ske utan skada för hela miljön. Sistnämnda alternativ hade av liksantikvarieämbetet
bestämt avstyrkts. De för länsstyrelsen med flera statsinstitutioner
erforderliga lokalerna läte sig också väl anordnas inom en byggnad med två
våningar med inredd vind, och från stadens sida hade man förklarat sig vilja
medverka till att sådana byggnadsbestämmelser fastställdes även för de på
platsens norra sida befintliga tomterna, att åsyftad helhetsverkan vunnes kring
den planerade öppna platsen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
I fråga om kostnaderna för tomt förvärvet anför byggnadstyrelsen
i huvudsak följande.
-E^S^rtzska tomten betingar ett pris av 120 000 kronor. Fastigheten uppgives
lämna en årlig hyresa vkastning av 8 160 kronor, vari värdet av gårdskarlens
bostad örn ett rum och kök ingår med 480 kronor. En förräntning med 6,8 %
av det insatta kapitalet kan sålunda erhållas, till dess marken tages i anspråk
för kronans egen räkning. Såsom nyss nämnts kan staden förväntas betala 40 000
kronor för den del av tomten, som skall utläggas till allmän plats, varigenom
kronans verkliga kostnad för den till bebyggande avsedda marken skulle utgöra
80 000 kronor. Totala arealen av den nuvarande tomten utgör 1 738,3 kvadratmeter,
medan den del, som skulle behållas av kronan sedan erforderlig gatutunnel
och en del av den avsedda allmänna platsen frånräknats, utgör cirka 700 kvadratmeter.
I enlighet med det anförda skulle sålunda statens verkliga kostnad för förvärv
av tomtmark till den föreslagna tillbyggnaden av landsstatsbuset uppgå till
(120 000—40 000) 80 000 kronor. Då styrelsen funnit det ifrågasatta inköpet
utgöra den förmånligaste utvägen för anskaffande av erforderlig ökning av landsstatshustomten,
tillstyrkte styrelsen, att det föreliggande anbudet antoges.
Vad angår själva tillbyggnaden till 1 a n d s s t a t sh us e t anför
byggnadsstyrelsen, att länsstyrelsens behov av ökat utrymme vore synnerligen
trängande och att en nybyggnad snarast möjligt borde komma till utförande. Denna
borde — förutom lokaler för länsstyrelsen — även inrymma lokaler för andra
statsinstitutioner såsom vägförvaltningen, länsarkitektkontoret, landsfogdeexpeditionen,
egnahemsnämnden och försvarsområdesbefälhavarens expedition. Denna
senare syntes dock kunna, örn så eljest skulle visa sig lämpligt, erhålla plats i
de efter en utflyttning av länsarkitektkontoret ledigblivande lokalerna i lantmäteribyggnaden.
Ritningar till en nybyggnad hava på byggnadsstyrelsens uppdrag i januari
1945 upprättats av länsarkitekten i Falun. Förslaget, som synts styrelsen val
agnat att i huvudsak läggas till grund för byggnadsföretagets utförande, har av
styrelsen överlämnats till Kungl. Majit för godkännande.
Enligt inom byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar skulle kostnaderna för
byggnadsföretaget komma att uppgå till 870 000 kronor. Örn härtill läggas 120 000
kronor för tomtköpet, skulle således för förslagets realiserande erfordras sammanlagt
990 000 kronor, varvid emellertid, såsom förut nämnts, ett belopp av
40 000 kronor kan påräknas bliva återbördat till statsverket, därest byggnadsföretaget
kommer till stånd.
Under hänvisning till det anförda hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå 1945 års riksdag att för inköp av fastigheten nr 10 i kvarteret
Kansliet i Falun samt för tillbyggnad av landsstatshuset därstädes för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 990 000 kronor.
I skrivelse den 10 februari 1945 till byggnadsstyrelsen har, såsom förut antytts,
riksantikvarieämbetet yttrat sig i ärendet, såvitt angår de alternativa förslagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 195. &
till uppförande av tillbyggnad till landsstatshuset i tre fulla våningar eller i två
våningar och inredd vindsvåning. Ämbetet har anfört följande.
Residensbyggnaden bildar tillsammans nied landsstatshuset ett karakteristiskt
inslag i Falu stadsbild. Trots att bebyggelsen i staden numera i stor utsträckning
fått helt annan storleksordning än tidigare ha dessa båda byggnader bibehållit
sin dominans. Förslaget att utlägga en öppen plats framför residenset synes ägnat
att ytterligare betona denna dominans men även att öka kraven på hänsynstagande
till de gamla byggnadernas arkitektoniska värden. Residenset kornmer
att bilda huvudaccenten i den nya stadsbilden, medan landsstatshuset flankerar.
Greppet synes vara väl motiverat och inbjuder till en utbyggnad i längor, som
hålla landsstatslängans stil. Så har också problemet lagts upp i det ena av de
nu föreliggande alternativa förslagen. Stadsbilden måste enligt ämbetets mening
komma att vinna på en dylik utbyggnad av länsstyrelsens lokaler, och ämbetet
skulle hälsa genomförandet av detta alternativ med glädje.
Beträffande det andra alternativet, vilket utformar den nya längan såsom
ett trevåningshus, finner ämbetet detsamma direkt olämpligt ur den historiska
stadsbildens synpunkt. Skall tillbyggnaden göras på detta sätt, vore det enligt
ämbetets mening nödvändigt att slopa den föreslagna öppna platsen samt att
förlägga tillbyggnaden så undanskjuten att den icke störande tränger sig m i
den nuvarande förnäma gatubilden. Ett förverkligande av detta senare alternativ
i nu föreliggande form skulle emellertid säkerligen komma att menligt inverka
på möjligheten att av enskilda byggherrar vid ny- och ombyggnader kräva hänsyn
till äldre byggnadsverk. Staten bör i detta hänseende icke föregå med dåligt
exempel. Ämbetet får sålunda bestämt avstyrka det senare alternativet.
Vid besök i Falun har jag tagit del av länsstyrelsens i Kopparbergs län nuvarande
lokalförhållanden samt föreliggande förslag rörande tillgodoseende av
utrymmesbehoven för länsstyrelsen och de i ärendet berörda, länsstyrelsen närstående
institutionerna. Jag har därvid haft tillfälle att jämte byggnadsstyrelsens
chef i nämnda frågor överlägga med landshövdingen samt representanter för
Falu stad.
Inom landsstatshuset hava lokaler kunnat beredas för nya ändamål endast
genom tillfälliga uppdelningar av de nuvarande utrymmena, bland annat av
sessionssalen, samt genom sammanförande i alltför stor utsträckning av flera
tjänstemän i gemensamma tjänsterum. Trots att en viss temporär lättnad kunnat
vinnas genom utflyttning av länsarkitektkontoret till provisoriskt inredda vindslokaler
i den närbelägna lantmäterikontorsbyggnaden är lokalutrymmet i landsstatsbyggnaden
nu alltför knappt, och vissa arbetsplatser äro också för sitt
ändamål otillfredsställande. Inom en nära framtid blir det nödvändigt att åt
vägförvaltningen i länet anskaffa nya lokaler i stället för de nuvarande, vilka
äro förhyrda i en fastighet, som kommer att rivas i samband med anläggandet
av en ny genomfartsled för landsvägstrafiken. Även örn vissa för göromål av
kristidskaraktär ianspråktagna mindre utrymmen framdeles skulle kunna återvinnas
för länsstyrelsens normala arbete finnes, med hänsyn till väntad fortsatt
ökning av länsstyrelsens uppgifter, risk för att utrymmesbristen inom kort icke
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 194—195. 2
Departementschef
tn.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
längre låter sig bemästra. På grund härav finner jag erforderligt, att förslag
örn beredande av utökade lokaler för länsstyrelsen i Kopparbergs län förelägges
1945 års riksdag.
Förslaget om förvärv på annan plats i staden av tomt och örn uppförande
där av en helt ny byggnad åt länsstyrelsen och andra statsinstitutioner lärer av
skäl, som byggnadsstyrelsen anfört, icke kunna förordas. De ökade utrymmena torde
sålunda böra beredas länsstyrelsen genom en nybyggnad inom kvarteret Kansliet.
Två huvudförslag hava härutinnan framförts. Enligt det ena skulle en tillbyggnad
placeras på den nuvarande tomten antingen såsom en flygel i omedelbar förbindelse
med det nuvarande landsstatshuset eller i form av en självständig byggnad
mellan sistnämnda hus och lantmäterikontoret. En lösning enligt dessa linjer
skulle vara förenad med påtagliga nackdelar bland annat med avseende å belysningsförhållandena
i vissa tjänstelokaler och möjligheterna att på den nuvarande
tomten bereda tillräckliga och för framtida utvidgningar lämpade lokaler åt
de avsedda institutionerna. Det andra, av byggnadsstyrelsen förordade förslaget
går ut på inköp av fastigheten nr 10 i kvarteret Kansliet och uppförande där
av en tillbyggnad till landsstatshuset med omedelbar anslutning till detta. Då
jag funnit mig böra biträda detta förslag, har det avgörande skälet därtill
varit de fördelar såväl för länsstyrelsen som ur mera allmän synpunkt, vilka därigenom
skulle stå att vinna. Förslaget, vilket förutsätter stadsplaneändring, innebär
nämligen, att en öppen plats skulle utläggas ungefär mitt i kvarteret Kansliet
och framför det på motsatta sidan av Åsgatan belägna länsresidenset. Samtidigt
som landsstatshusets tillbyggnad alltså skulle kunna förläggas med huvudfasaden
mot den nyskapade öppna platsen, komme även det kulturhistoriskt värdefulla,
såsom byggnadsmonument upptagna residenset att friläggas. En väsentlig förutsättning
för att det berörda ingreppet i stadsplanen skulle kunna på ett
lyckligt sätt fullföljas synes emellertid vara, att åt bebyggelsen kring den öppna
platsen gives en sådan skam och yttre utformning, att den kan på ett harmoniskt
sätt infogas i stadsbilden. Med hänsyn härtill kunde vissa skäl anses tala för
att den högsta tillåtna hushöjden begränsades till två våningar. Å andra sidan
är länsstyrelsens lokalbehov så omfattande, att en byggnad i tre våningsplan måste
anses motiverad. Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget örn byggnadens
uppförande i två våningar med inredd vind under mansardtak synes mig vara
agnat att i skälig mån tillgodose båda dessa synpunkter. Jag finner mig därför,
i likhet med byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet, böra förorda sistnämnda
förslag.
Den av stadsfullmäktige den 29 januari 1945 antagna stadsplanen för kvarteret
Kansliet m. fl. områden medgiver, att tillbyggnaden till landsstatshuset och
blivande bebyggelse på motsatta sidan av den öppna platsen i kvarteret Kansliet
uppföres i tre våningar. Vid de med stadens vederbörande myndigheter hållna
överläggningarna har emellertid framgått, att förutsättningar finnas för sådan
jämkning av stadsplanebeslutet, att hushöjden begränsas till två våningar med
Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
7
inredd vind. Ett genomförande av tillbyggnaden till landstatshuset i enlighet
med vad jag i det föregående förordat lärer böra förknippas med det villkoret,
att stadsplanebeslut, som tillgodoser nyssnämnda önskemål, blir fattat.
Byggnadsstyrelsens av mig förordade förslag förutsätter, att den omedelbart
norr örn landstatshusets tomt belägna tomten nr 10 i kvarteret Kansliet förvärvas
för statens räkning. Köpeskillingen för tomten, vilken för närvarande
är bebyggd med ett äldre tvåvånings trähus, uppgår enligt av säljaren, under
förutsättning av vederbörande förmynderskapsdomstols godkännande, ingånget
köpekontrakt till 120 000 kronor, att kontant erläggas å den preliminärt till den
1 april 1945 bestämda tillträdesdagen. Enligt vad jag inhämtat lärer hinder från
säljarens sida ej komma att resas mot att tillträdes- och likviddagen framflyttas
till den 1 juli 1945. Tomtarealen utgör 1 738,3 kvadratmeter, varav, sedan den
förutnämnda öppna platsen blivit utlagd, omkring 700 kvadratmeter skulle behållas
av kronan. Den avtalade köpeskillingen, varå visserligen tillfredsställande
avkastning kan erhållas intill dess tomten tages i anspråk, synes i och för sig
avsevärd. För kronans del kunna emellertid kostnaderna per bebyggd kvadratmeter
tomtmark anses väl godtagbara, enär Falu stad förklarat sig villig såväl
att avstå från gatumarks- och gatukostnadsersättning som att för 40 000 kronor
inlösa den del av tomten som, därest stadsplaneändring genomföres, skulle komma
att utläggas till gata och såsom allmän plats. Medelsbehovet för tomtförvärvet
begränsas sålunda i själva verket till 80 000 kronor.
Genom den intresserade medverkan som, på sätt av det föregående framgår,
från Falu stads sida lämnats för ordnandet av länsstyrelsens lokalfråga och
för reglering av bebyggelsen i residensets närhet, kunna enligt min mening vinnas
icke blott en tillfredsställande lösning av spörsmålet om anskaffande av ytterligare
ämbetslokaler utan även bestående värden i stadsplanehänseende.
Den föreslagna tillbyggnaden till landsstatshuset är avsedd att inrymma, förutom
lokaler för länsstyrelsen, jämväl lokaler för bland annat vägförvaltningen,
länsarkitektkontoret, landsfogdeexpeditionen och egnahemsnämnden samt, örn så
skulle bliva erforderligt, jämväl fö rsva rso m rå d e sb e fällia va rens expedition. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut i fråga örn byggnadens slutliga
användning.
Byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar hava icke givit mig anledning till
erinran. Medelsbehovet uppgår till 120 000 kronor för tomtförvärvet och 870 000
kronor för byggnadsföretaget. Då emellertid Falu stad, såsom förut nämnts, torde
komma att lämna bidrag till tomtförvärvet med 40 000 kronor, lärer det för
ändamålet erforderliga investeringsanslaget kunna begränsas till (120 000 +
870 000 - 40 000) 950 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
att till Tillbyggnad av landsstatsh-uset i Falun m. m. å kapitalbudgeten
under Statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av........ kronor 950 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Kungl. Majlis proposition nr 195.
9
Bilaga.
Köpekontrakt.
Emellan undertecknade, å ena sidan fru Ester Eggertz å Morbygden, Stora
Kopparbergs socken, samt å andra sidan Kungl. Maj :t och Kronan, är denna dag
följande avtal träffat.
Fru Eggertz upplåter och försäljer härmed för egen del och såsom förmyndare
för sina omyndiga barn Lara och Eva Margareta till Kungl. Maj :t och Kronan
den fru Eggertz och hennes bani tillhöriga fastigheten tomt nr 10 i kvarteret
49 Kansliet i Falu stad.
Köpeskillingen är överenskommen till Etthundratjugotusen (120 000) kronor
att kontant erläggas vid tillträdet, den 1 april 1945.
Fastigheten föreäljes i det skick den nu och vid tillträdesdagen befinner sig.
Fastigheten överlåtes fri från penninginteckningar.
Alla hyror från fastigheten, som belöpa sig å tiden före tillträdesdagen, tillfalla
säljaren, medan hyror, som belöpa sig å tiden efter tillträdesdagen, tillfalla
köparen.
Alla skatter, räntor, onera och övriga avgifter för fastigheten, av vad slag
de vara må, betalas av säljaren i vad de belöpa sig å tiden före tillträdesdagen
och av köparen i vad de belöpa sig å tiden efter tillträdesdagen.
Skulle eldsolycka övergå fastigheten före tillträdesdagen, äger säljaren rätt
att uppbära och utkvittera utfallande brandskadeereättning intill det att köpeskillingen,
120 000 kronor, blivit till fullo gulden. Eventuellt överakjutande belopp
äger uppbäras av köparen.
Sedan köpeskillingen till fullo guldits skall säljaren till köparen överlämna
kvitterat köpebrev, gravationsbevis, brandförsäkringsbrev, kartor ävensom de
ytterligare handlingar, vilka kunna vara nödiga för lagfarts vinnande.
Eventuella tomtmätningskostnader betalas av köparen, som jämväl har att
ensam svara för lagfartskostnadema.
Säljaren ingår detta avtal under förutsättning av vederbörande förmynderskapsdomstols
godkännande. Skulle detta godkännande icke kunna erhållas och
något köp alltså icke komma till stånd, äger köparen på grund härav icke rätt
till något skadestånd.
Förestående avtal godkännes till alla delar.
Tvenne exemplar upprättade och växlade.
Falun den 5 oktober 1944.
Ester Eggertz
Säljare.
Fru Ester Eggertz egenhändiga namnteckning bevittnas:
Lisbet Ringström Gunnar Wiklund
den oktober 1944.
För Kungl. Maj :t oell Kronan såsom köpare.
Bevittnas:
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sand. Nr 194—195.
3