Kungl. Majlis proposition nr 178.
1
Nr 178.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående förvärv
av aktiei• i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag
m. m.; given Stockholms slott den 2 mars
1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Fritiof Domö.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 mars 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.
Med skrivelse den 28 februari 1945 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning tre vid skrivelsen i avskrift fogade, av styrelsen under förbehåll
av Kungl. Maj:ts godkännande ingångna avtal.
Det första avtalet, vilket för sin giltighet förutsätter Kungl. Maj:ts godkännande
före den 15 juni 1945, har slutits med ägarna till aktiemajoriteten i
Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag, i det följande kallat NOJ, oell
avser förvärv för kronans räkning av säljarna tillhöriga aktier i järnvägsbolaget.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 178.
476 45
2
Kungl. Majlis proposition nr 178.
Österbymo
VASTER
vusm
Verke.
Jenny
Otili Al ti ERRY,
NASSJÖ
EKSJÖ
angeneus
Hultsfred
VETLANDA
Molilja
oOSKARS
''
HAMN
EaaerhuU
Åseda
Brittatorp
r/lgnsrervSs
''Sandbäckshult
''Sävsjosfj
Ivesfa
{WÄXJÖ
Ti// inköp föres/agna Sanor
H3 norm alsp orig a statsbanor
=> sma/spdriya -s/a/sbanor
s/na/sparjya enskilda honor
3
Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 178.
De båda övriga avtalen avse förvärv för statens järnvägars räkning av de
aktiebolaget Vetlanda järnvägar (VJ) och Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag
(EÖJ) tillhöriga järnvägarna. Järnvägsstyrelsens motkontrahenter äro
i de båda sistnämnda avtalen icke endast VJ och EÖJ utan även NOJ i dess
egenskap av långivare till de båda andra bolagen. De rörande VJ och EÖJ
ingångna avtalen hava träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts samt respektive
bolagsstämmors godkännande.
Avtalen torde — med uteslutande av vissa i två av dem omförmälda bilagor
— få i avtryck fogas till dagens statsrådsprotokoll.
NOJ äger den normalspåriga banan Nässjö—Oskarshamn. VJ:s järnvägar
utgöras av de smalspåriga bandelarna Vetlanda—Sävsjö och Vetlanda—-Målilla, EÖJ äger den likaledes smalspåriga banan Eksjö—Österbymo. De
tre bolagen bedriva utom järnvägsrörelse biltrafik. VJ:s och EÖJ:s järnvägar
samförvaltas i viss utsträckning med Nässjö—Oskarshamns järnväg.
Järnvägarnas anslutning till järnvägsnätet i övrigt åskådliggöres å kartan
å s. 2.
Järnvägsstyrelsen upplyser i sin skrivelse till en början, att vid de i ärendet
verkställda utredningarna följts samma riktlinjer som vid tidigare undersökningar
avseende statsförvärv av enskilda järnvägar. Själva affärsförhandlingama,
vilka pågått sedan våren 1944, hade också i det längsta varit inriktade
på ett statsförvärv i vanlig ordning av såväl NOJ:s järnväg mellan Nässjö
och Oskarshamn som all bolagets övriga egendom. I förhandlingarnas avgörande
skede hade det emellertid visat sig, att uppgörelse till ett pris, som
syntes från statens sida godtagbart, ej stöde att erhålla med bolaget örn egendomsförvärv
men väl med förenämnda representanter för aktieägarna om
aktieköp. Härmed hade i fråga örn NOJ inträtt ett förhandlingsläge likartat
med det, som nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg
uppkommande tvistefrågor år 1944 nödgades konstatera i fråga om Stockholm—-Västerås—Bergslagens
järnvägar (SWB). Med allt beaktande av
1939 års riksdags principuttalande angående formen för blivande statsförvärv
hade styrelsen liksom på sin tid nämnden i praktiken icke haft annat
val än att följa den enda väg till uppgörelse, som i det förevarande fallet visat
sig framkomlig.
Att döma av erfarenheterna från dels SWB, dels de tidigare statliga järnvägsbolagen
i Skåne och Småland syntes för övrigt, fortsätter styrelsen, de
praktiska olägenheterna med ett förvärv av NOJ i två omgångar ej behöva
bli av någon större betydelse. I samtliga föregående fall hade nämligen staten
snabbt erhållit icke blott den från början avtalade aktiemajoriteten utan
också huvudparten av övriga aktier. I bolagsordningen för Nässjö—Oskarshamns
nya järnvägsaktiebolag funnes icke någon bestämmelse, som inskränkte
en majoritetsinnehavares rätt att rösta för alla sina aktier. Det framstode därför
såsom praktiskt taget visst, att järnvägsstyrelsen skulle kunna redan under
bolagstiden åstadkomma driftgemenskap i flera hänseenden mellan statens
järnvägar och NOJ samt att inlemmandet i statens järnvägar skulle — om
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
statsmakterna så beslutade — kunna äga rum redan den 1 januari 1946.
Olägenheterna med förevarande förvärvsform syntes sålunda bliva rätt oväsentliga.
Järnvägsstyrelsen lämnar vidare i inledningen till sin skrivelse en hästö
risk redogörelse beträffande NOJ:s tillkomst och utveckling. Härutinnan
hänvisar jag till handlingarna i ärendet.
Angående de i förevarande banor ingående koncessionsenheternas
tillkomst meddelar järnvägsstyrelsen följande uppgifter.
Nässjö—Oskarshamn..... |
Konces-sion med-delad år ..... 1869 |
Öppnad 1873—74 |
Ban- längd km. 148-4 |
Spårvidd meter 1-485 |
Eksjö—Österbymo....... |
..... 1910 |
1915 |
34-6 |
0’891 |
Y etlanda— Sävsj ö......... |
..... 1882 |
1884—85 |
29-8 |
0''891 |
Vetlanda—Målilla ....... |
..... 1902 |
1906 |
50-6 |
0*89 1 |
I fråga örn viktigare tekniska förhållanden innehåller styrelsens
skrivelse följande uppgifter för de olika koncessionsenheterna.
Käls vikt Tilläten
Kin. |
per meter hastighet |
||
kg- |
km/tim. |
||
Nässjö—Oskarshamn ....... |
....... 144 |
34-5 |
75 |
4 |
32''7 5 |
75 |
|
Eksjö—Österbymo............ |
....... 35 |
16-7 |
27 |
Vetlanda—Sävsjö ............ |
...... 10 |
14-6 |
40 |
14 |
17-2 |
40 |
|
6 |
24-9 |
40 |
|
Vetlanda—Målilla............ |
...... 51 |
17-2 |
40 |
Järnvägarnas rullande materiel utgjordes vid utgången av år 1944 av:
NOJ. EÖJ. VJ.
Ånglok, tender .............................. |
.... 8 |
— |
— |
» , tank ................................ |
... 6 |
2 |
5 |
Lokomotorer ................................ |
2 |
||
Rälsbussar.................................... |
3 |
||
Personvagnar ................................ |
... 16 |
2 |
3 |
Därav 4-axliga............................ |
7 |
— |
3 |
Person- och postvagnar, kombinerade ____ |
... - |
— |
2 |
Post- och resgodsvagnar.................... |
... 13 |
2 |
6 |
Godsvagnar, slutna.......................... |
... 120 |
5 |
24 |
» , öppna.......................... |
... 314 |
35 |
148 |
I fråga örn järnvägarnas betydelse i trafikhänseende anför järnvägsstyrelsen
beträffande NOJ, att denna järnvägs trafikområde till huvudsaklig
del utgjordes av skogsbygd och endast i mindre utsträckning av odlade
trakter. Till följd härav vore järnvägen också i första hand en godstrafikled,
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
vilket framginge därav, att järnvägens trafikinkomster till 2/a härledde sig
från godstrafiken. Järnvägens viktigaste transportartikel utgjordes av
skogsprodukter av olika slag. En omfattande träindustri, företrädesvis inriktad
på framställning av färdiga trähus samt material för byggnadsindustrien,
hade utvecklats under de senare åren. Flera industrier i Oskarshamn lämnade
dessutom betydande transporter åt järnvägen. Icke blott godstrafiken utan
även persontrafiken hade i övrigt alltsedan sekelskiftet kunnat uppvisa
en fortgående och i det stora hela god utveckling. Styrelsen framhåller i
samband härmed, att sådan trafik, som tillkommit under det nu pågående
världskriget, icke medtagits i de styrelsens affärskalkyler, för vilka redogörelse
komme att lämnas i det följande.
EÖJ hade, framhåller styrelsen, alltifrån sin tillkomst utgjort en tillförselled
till NOJ och hade sedan biltrafikens genombrott varit nära nog uteslutande
beroende av godstrafiken. Även vid VJ folie huvudparten av inkomsterna
på godstrafiken.
Liksom andra enskilda järnvägar bedreve NOJ och de ifrågavarande smalspårsbanorna
biltrafik i viss utsträckning. De hade också härigenom
kunnat åt järnvägen bevara viss persontrafik, som i annat fall skulle hava
frånhänts järnvägarna av konkurrerande bussföretag.
Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande siffersammanställningar, avsedda
att belysa järnvägarnas ekonomiska förhållanden under åren
1931—1938, vilken tid använts såsom basperiod för utredningarna, samt
tiden därefter.
ti
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 178.
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
| 1937 |
| 1938 |
Medel- tal 1931— 1938 |
1939 |
1940 |
194! |
1942 |
1943 |
|
T u |
sen |
t a ! |
k |
ron |
o r |
|||||||||
Inkomster. |
NOJ järnvägsrörelse. |
|||||||||||||
Persontrafik .... |
531 |
489 i 472 |
489 |
506 |
512 |
545i 586 |
i 516 |
616 |
1055 |
1179 |
1 275 |
1420 |
||
Godstrafik .... |
1 174 |
974 |
945 |
1 044 |
1032 |
1145 |
1269 |
1144 |
1091 |
1290 |
1512 |
2 015 |
1956 |
2 007 |
J Övriga inkomster |
||||||||||||||
(posttransporter |
||||||||||||||
m. m.) ...... |
116 |
120 |
119 |
110 |
112 |
ilo |
114 |
125 |
116 |
129 |
141 |
144 |
147 |
148 |
Samma |
1821 |
1583 |
1536 |
1643 |
1650 |
1767 |
1928 |
1855 |
1723 |
2 035 |
2 708 |
3 338 |
3378 |
3 575 |
Driftutgifter . . |
1419 |
1 302 |
1 260 |
1 282 |
1 355 |
1 331 |
1 501 |
1 433 |
1 360 |
1 474 |
2 074 |
2 672 |
2 816 |
2 994 |
Driftöverskott . . |
402 |
281 |
276 |
361 |
295 |
436 |
427 |
422 |
363 |
561 |
634 |
666 |
562 |
581 |
NOJ bilrörelse. |
||||||||||||||
Inkomster .... |
10 |
9 |
12 |
34i 45 |
50 |
57 i 71 |
. |
71 |
50 |
65 |
33 |
26 |
||
Utgifter ...... |
11 11 |
13 |
32 |
24 28 |
39 48 |
58 |
55 |
51 |
25 |
17 |
||||
Driftöverskott . . |
— 1 |
— 2 |
— 1 |
2 |
211 22 |
18 |
23! |
13 |
— 5 |
14 |
8 |
9 |
||
Inkomster. |
EÖJ järnvägsrörelse |
|||||||||||||
Persontrafik .... |
16 |
9 |
7 |
7 |
6 |
6 |
6 |
6 |
8 |
6 |
14 |
13 |
16 |
19 |
Godstrafik .... |
50 |
40 |
37 |
43 |
38 |
45 |
46 |
34 |
41 |
35 |
35 |
53 |
63 |
57 |
övriga inkomster |
||||||||||||||
(posttransporter |
||||||||||||||
m. m.)........ |
10 |
10 |
11 |
10 |
11 |
11 |
11 |
11 |
11 |
12 |
11 |
13 |
14 |
11 |
Summa |
76 |
59 |
55 |
60 |
55 |
62 |
63 |
51 |
60 |
53 |
60 |
79 |
93 |
87 |
Driftutgifter . . |
86 |
68 |
61 |
62 |
68 |
65 |
69 |
65 |
68 |
64 |
69 |
88 |
97 |
98 |
Driftöverskott. . |
—10 |
— 9 |
— 6 |
— 2 |
—13 |
— 3 |
— 6 |
—14 |
— 8 |
— 11 |
— 9 |
— 9 |
— 4 |
—11 |
EÖJ bilrörelse. |
||||||||||||||
Inkomster. . |
10 |
12 |
13 |
14 |
17 |
18 |
201 |
18 |
12 |
19 |
16 |
15 |
||
Utgifter .... |
6 |
7 |
7 |
7 |
8 |
11 |
12 |
11 |
8 |
12 |
10 |
8 |
||
Driftöverskott . . |
— 1 |
4 |
5 |
6 |
7 |
9 |
7 |
8 |
7 |
4 |
7 |
6 |
7 |
|
Inkomster. |
VJ järnvägsrörelse. |
|||||||||||||
Persontrafik .... |
82 |
78 |
74 |
66 |
65 |
67 |
70 |
68 |
71 |
73 |
106 |
126 |
157 |
178 |
Godstrafik .... |
178 |
129 |
135 |
170 |
180 |
184 |
192 |
202 |
171 |
270 |
284 |
323 |
372 |
318 |
Övriga inkomster |
||||||||||||||
(posttransporter |
||||||||||||||
m. m.) ...... |
40 |
43 |
43 |
44 |
44 |
44 |
45 |
47 |
44 |
48 |
49 |
52 |
54 |
51 |
Summa |
300 |
250 |
252 |
280 |
289 |
295 |
307 |
317 |
286 |
391 |
439 |
501 |
583 |
547 |
Driftutgifter . . |
292 |
275 |
255 |
251 |
256 |
275 |
283 |
278 |
271 |
329 |
358 |
419 |
504 |
477 |
Driftöverskott. . |
8 |
—25 |
— 3 |
29 |
33 |
20 |
24 |
39 |
15 |
62 |
81 |
82 |
79 |
70 |
YJ bilrörelse. |
||||||||||||||
Inkomster |
10 |
181 |
23: |
331 |
30 |
24 |
15i |
17 |
||||||
Utgifter ...... |
7 |
12 |
18 |
24 |
22 |
! |
18 |
17: |
20 |
1ranken |
||||
Driftöverskott . . |
3 |
6 |
5 |
9l |
8 |
6 |
— 21 |
— 3 |
inställd |
Kungl. Majlis proposition nr 178.
Vinst- oell fiirlnsträkning'' för NOJ åren 1931—1943.
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
1943 |
|
1 |
Tus |
e n |
tal |
k r |
o n o r |
||||||||
Inkomster. |
|||||||||||||
Från föregående år balanserad |
254 |
310 |
316 |
316 |
320 |
208 |
247 |
357 |
433 |
312 |
328 |
337 |
342 |
j Driftöverskott av järnvägs- |
402 |
281 |
276 |
361 |
295 |
436 |
427 |
422 |
561 |
634 |
666 |
562 |
581 |
Driftöverskott av bilrörelsen |
— |
— |
2 |
21 |
22 |
18 |
23 16 |
13 15 |
30 |
14 36 |
8 34 |
9 34 |
|
72 |
68 |
57 |
50 |
31 |
19 |
18 |
|||||||
60 |
12 |
11 |
10 |
||||||||||
5 |
4 |
4 |
3 |
— |
1 |
4 |
11 |
9 |
|||||
3 |
5 |
7 |
1 |
7 |
5 |
||||||||
Summa |
733 |
663 |
653 |
732 |
667 |
686 |
714 |
832 |
1036 |
1043 |
1057 |
959 |
981 |
; Utgifter. 1 Driftunderskott ar bilrörelsen |
1 |
2 |
1 |
- |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
5 |
— |
— |
— |
f Avsättning till förnyelsefond |
138 |
130 |
123 |
123 |
124 |
120 |
117 |
117 |
161 |
182 |
183 |
243 |
255 |
! Avsättning till förnyelsefond |
1 |
1 |
10 |
13 |
14 |
7 |
14 |
26 |
35 |
26 |
18 |
7 |
|
46 |
46 |
48 |
42 |
34 |
9 |
3 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
69 |
42 |
39 |
27 |
26 |
26 |
19 |
56 |
141 |
282 |
300 |
145 |
161 |
|
j Utgift för omlagd samtrafiks- |
5 |
1 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
|||||
_ |
_ |
— |
‘37 |
2 93 |
1 60 |
1 |
2 |
1 26 |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
| Vinst från föregående år . . |
254 |
310 |
316 |
316 |
320 |
208 |
247 |
357 |
433 |
312 |
328 |
337 |
342 |
224 |
132 |
126 |
172 |
56 |
249 |
320 |
286 |
249 |
226 |
219 |
215 |
215 |
|
Summa |
733 |
663 |
653 |
732 |
667 |
686 |
714 |
832 |
1036 |
1043 |
1057 |
959 |
981 |
Till bolagets förfogande . . .. |
478 |
442 |
442 |
488 |
376 |
457 |
567 |
643 |
682 |
538 |
547 |
552 |
557 |
Därav disponerade för: |
160 210 |
||||||||||||
Avsättning till egna fonder. . |
168 |
126 |
126 |
168 |
168 |
210 |
210 |
210 |
210 210 |
210 |
210 |
||
4 % |
3% |
3% |
4 % |
4 % |
5% |
5% |
5% |
5% |
5% |
| o % |
5 % |
5 % |
|
Vinst balanserad till efterföl- |
|||||||||||||
iande år .............. |
310 |
316 |
3161 320 |
208 |
247 |
357 |
433 |
312 |
328 331 |
3421 347| |
Beträffande de båda smalspårsbanornas vinst- och förlusträkningar anför
styrelsen, att dessa icke synts vara av sådant intresse, att de behövde här
återgivas. Det förtjänade emellertid påpekas, att EÖJ uppvisat från år till
år ackumulerade förluster, medan YJ:s tidigare förlustsaldo numera utjämnats,
dock utan att förbytas i överskott.
} Avskrivning ii fordran.
* 10 % & inbetala! obligationslån.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Preliminär balansräkning för NOJ för år 1944,
Tillgångar.
Anläggningar för järnvägsrörelsen ..
Ofullbordade anläggningar..........
Anläggningar för automobilrörelsen
Värdehandlingar:
Aktier i AB Vetlanda järnvägar....... |
— nom. 130 000 |
1 |
* » » Eksjö—Österbymo .... |
.... » 110 000 |
1 |
» » » Godscentraler ........... |
5500 |
|
» » » Landtransport ... |
6 600 |
|
» » » Nordisk Biltjänst........ |
.......... 1900 |
2 850 |
AB Vetlanda järnvägars reverslån____ |
.......... 159 313 |
47 100 |
ränta ........ |
.......... 159 668 |
|
8 » » reverslån____ |
.......... 75 500 |
7 600 |
ränta ........ |
.......... 24 738 |
Nässjö—Oskarshamns järnvägs pensionskassa,
revers och ränta................................
Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag, reverser,
22 394 2 155
räntor m. m..... |
............. 67 690 — |
Statsobligationer..... |
...................... 150 000 |
Andra obligationer..... |
...................... 12 000 |
I kassa och bank ...... |
|
Diverse fordringar m. m............... |
|
Förråd ............. |
Kronor.
9 346 100
300 000
160 514
233 807
1042566
124891
134855
Summa kronor 11342 733
Skulder.
Främmande kapital
Diverse skulder .................................................... 279 049
Eget kapital
Skattefond............................................................ 393 860
Aktiekapital.......................................................... 4 200 000
Reservfond .......................................................... 840 000
Dispositionsfond .................................................... 300 000
Förnyelsefond........................................................ 4688162
Vinst från föregående år.............................................. 346 554
* för året.......................................................... 295108
Summa kronor 11 342 733
9
Kungl. Majus proposition nr 178.
Av EÖJ:s oell VJ:s balansräkningar för år 1944 anför styrelsen följande
koncentrat.
Preliminär balansräkning för EÖJ för år 1944.
Tillgångar. Kronor.
Anläggningar för järnvägsrörelsen.................................... 927 188
» » bilrörelsen.......................................... 16 97o
Kassa, bank och fordringar .......................................... 46 020
Förråd .................................................................. 16 056
Underskott............................................ 60 937
Summa kronor 1 084 176
Skulder.
Statslån av år 1930, inklusive räntor ................................ 241 602
Reverslån hos Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag 66 716
Svävande skulder ...................................................... 36 187
Aktiekapital ............................................................ 707 600
Förnyelsefond för järnvägsrörelsen ................ 61 871
Summa kronor 1 084 176
Preliminär balansräkning för YJ för år 1944.
Tillgångar. Kronor.
Anläggningar för järnvägsrörelsen.................................... 1 709 977
» » bilrörelsen.......................................... 19 032
I kassa och bank ...................................................... 317 559
Diverse fordringar...................................................... 69 849
Förråd .................................................................. 20217
Summa kronor 2 106 634
Skulder.
Statslån av år 1883, inklusive räntor ................................ 541 641
» » » 1941, motorvagnslån.................................. 41 612
Lån av Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag av år 1935,
inklusive räntor...................................................... 618 980
D:o av år 1938 inklusive räntor...................................... 100 238
Diverse skulder ........................................................ 62 106
Aktiekapital ............................................................ 001 950
Förnyelsefond ........................................ 470 107
Summa kronor 2 106 634
I fråga örn beräkningen av NOJ:s affärsvärde meddelar järnvägsstyrelsen,
att styrelsen enligt de allmänna riktlinjerna för utredningsarbetet
beträffande till förstatligande ifrågasatta enskilda järnvägar i och för upp
-
10
Kungl. Majlis proposition nr 178.
skattning av affärsvärdet uppgjort en kalkyl över beräkningsbara inkomster,
utgifter och överskott under ett »normalår». Denna normalkalkyl vore baserad
på bokföringsuppgifterna för åren 1931—1938 med vissa justeringar
med hänsyn bland annat dels till den omständigheten att vissa såsom driftkostnader
bokförda utgifter varit av kapitalökande natur, dels till under basperiodens
senare del och därefter vidtagna rationaliseringar. Normalkalkylen
visade följande resultat för bolagets järnvägsrörelse.
Trafikinkomster.......................... kronor 1 762 000
Driftutgifter.............................. » 1 280 000
Driftöverskott............................ kronor 482 000
Driftöverskottet av järnvägsrörelsen skulle, anför järnvägsstyrelsen, i första
hand täcka avsättningen till förnyelsefond för samma rörelse. Denna avsättning
beräknades till 135 000 kronor. Den kalkylerade »normala» avkastningen
utgjorde alltså 347 000 kronor. Härtill komme 8 000 kronor, utgörande avkastning
å bilrörelsen. Å andra sidan avginge skatter till ett beräknat belopp
av 91 000 kronor. Det återstående nettoöverskottet uppginge sålunda till
264 000 kronor.
I fråga örn de båda smalspåriga banorna framgår av den i det följande lämnade
särskilda redogörelsen beträffande dessa banor, att de icke äga något
affärsvärde.
Beträffande finansieringen av aktieköpet anför styrelsen, att enligt
den träffade överenskommelsen aktierna skulle av staten inlösas med per
aktie 200 kronor i treprocentiga statsobligationer och 10 kronor kontant, vilket
för hela aktiekapitalet utgjorde sammanlagt 8,82 miljoner kronor. Den kontanta
delen härav kunde anses motsvara utdelningen för år 1944 och
första halvard 1945, enär aktierna vid inlösen skulle vara försedda med
kuponger från och med nr 47, avseende år 1944.
Ifrågavarande kontantutbetalning å tillhopa 420 000 kronor skulle enligt
styrelsens förslag bestridas sålunda, att å ena sidan en utdelning av denna
storlek för år 1944 beslutas av bolaget, vars bokförda överskott är tillräckligt
för detta ändamål, medan å andra sidan för inlösen erforderligt kontantbelopp
förskotteras av riksgäldskontoret, som därefter skulle lyfta motsvarande
utdelning hos bolaget.
Sedan medel för sagda utdelning avsatts, skulle bolaget, som icke hade
någia låneskulder, på tillträdesdagen disponera för rörelsen ej nödiga rörliga
tillgångar utöver svävande skulder till ett belopp av 1,4 miljoner kronor,
vilket vid fortsatt enskild drift skulle kunnat givas räntebärande placering.
Den del av köpesumman för samtliga aktier i bolaget, vilken borde förräntas
med överskott från järnvägs- och bilrörelsen, uppginge alltså till 7 miljoner
kronor. Genom att ställa detta belopp i relation till sagda nettoöverskott av
264 000 kronor erhölles den förräntningskvot av 3,8 %, som kunde förväntas
beträffande den ifrågasatta kapitalinvesteringen. Styrelsen hade för sin del
funnit detta resultat godtagbart och de avtalade villkoren i övrigt för staten
tillfredsställande.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Ett förvärv av de nu ifrågavarande aktierna skulle medföra, bland annat,
möjligheter till rationaliseringsåtgärder i olika avseenden. Sålunda
ville styrelsen framhålla, hurusom ett införlivande av NOJ jämte anslutande
smalspårsbanor skulle möjliggöra en avsevärd förbättring av transporttjänsten,
främst genom omläggning av vissa transportvägar, vilka enligt
gällande samtrafiksordning ledde över de smalspåriga bandelarna Hultsfred—
Växjö och Kalmar—Berga, en anordning, som medförde omlastning till
annan spårvidd, i vissa fall på två ställen.
Rationalisering av växlingsarbetet för NOJ:s godståg från Nässjö mot
Oskarshamn kunde ernås genom att NOJ:s tåg redan i Nässjö med denna stations
särskilda utrustning gruppväxlades i så stor utsträckning som möjligt.
Av betydelse vore också, att ej mindre än åtta föreningsstationer,
nämligen Nässjö, Eksjö, Berga, Oskarshamn, Sävsjö, Vetlanda, Gårdveda och
Målilla, efter hand som NOJ, EÖJ och VJ inlemmades i statens järnvägar,
förlorade denna sin karaktär. Detta medförde en hel del arbetslättnader och
förenklingar.
NOJ hade icke till någon del infört motorisering av järnvägsdriften, utan
denna läge alltjämt helt på ångdrift. Här funnes alltså vissa möjligheter till
en framtida rationalisering.
Vidare bortfölle vid inlemmandet i statens järnvägar banans förvaltningsapparat,
i det att NOJ kunde ingå i redan befintligt distrikts- och sektions
system.
Beträffande anslagsbehovet för aktieförvärvets genomförande uttalar
styrelsen, att den träffade överenskommelsen i första hand avsåge förvärv av
aktier till ett nominellt belopp av 2 723 700 kronor. Enligt § 3 i överenskommelsen
vore staten emellertid skyldig att på lika villkor inlösa jämväl övriga
aktier i bolaget. På grund härav måste nu medel anvisas för inlösen av hela
aktiebeståndet, utgörande nominellt 4 200 000 kronor och betingande en total
köpesumma av 8 820 000 kronor. Styrelsen hade föreslagit, att kontantdelen
därav eller 420 000 kronor, skulle bestridas med utdelning från bolaget,
medan återstoden, 8 400 000 kronor enligt gällande budgetordning borde
anvisas å riksstaten såsom investeringsanslag.
I fråga om överenskommelsens verkan i övrigt uttalar järnvägsstyrelsen,
att nu överenskomna aktieförvärv i och för sig icke behövde föranleda någon
förändring i bolagets verksamhet. Det vore emellertid avsett att, i analogi
med vad som skett i motsvarande tidigare fall, nuvarande bolagsledning från
och med den 1 juli 1945 skulle ersättas med av staten nämnda personer, på
sätt angivits i överenskommelsens § 7.
Förhandlingarna örn statsinlösen hade, meddelar styrelsen, i det langsta
varit inriktade på ett statsförvärv i vanlig ordning av bolagets egendom och
rörelse. Om avtal härom kunnat åvägabringas, skulle NOJ hava införlivats i
statens järnvägar den 1 juli 1945. Det syntes järnvägsstyrelsen önskvärt, att
den omväg, som nu måste beträdas, icke finge föranleda uppskov med sagda
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
införlivande längre än vad som vore oundgängligen nödvändigt. Då den helt
övervägande delen av bolagets aktier beräknades hava. kommit i statens ägo
före utgången av år 1945, ville styrelsen föreslå, att uppskovet ifråga begränsades
till ett halvt år — mot ett helt år för SWB och två år för de tidigare
statliga järnvägsbolagen — innebärande att NOJ-bolaget skulle träda i
likvidation den 1 januari 1946. Till möjliggörande av en så snabb avveckling
hade i överenskommelsen intagits förbindelse för säljaren att vid årets
ordinarie bolagsstämma rösta för bolagets trädande i likvidation. Det sålunda
fattade beslutet behövde sedermera konfirmeras endast å en extra bolags
stämma, vilken kunde hållas när som helst under årets lopp.
För planens förverkligande krävdes givetvis också statsmakternas beslut
dels om sagda likvidation och dels örn NOJ:s införlivande med statens järnvägar
från den 1 januari 1946. Det syntes styrelsen vid denna likvidation och
detta införlivande böra förfaras på samma sätt, som år 1940 förfors med dåvarande
statliga järnvägsbolag och som vore föreslaget under innevarande år
komma i tillämpning i fråga örn SWB, med andra ord sålunda, att vid likvidationens
början avtal träffades örn överlåtelse av bolagets alla tillgångar
och skulder till staten. Huvudskillnaden vore, att för NOJ:s del besluten örn
likvidation och införlivande skulle träffas samtidigt med beslutet om aktieförvärv.
Då, såsom nämnts, bolaget icke hade några låneskulder, krävdes för detta
införlivande icke något investeringsanslag. I likhet nied vad som föreslagits
i järnvägsstyrelsens framställning den 10 februari 1945 beträffande SWB
erfordrades däremot föreskrift, huru förfaras skulle med vid förvärvet av
NOJ övertagna rörliga tillgångar och svävande skulder. I denna punkt ville
järnvägsstyrelsen — under hänvisning till i nyssnämnda skrivelse anförd
motivering — föreslå bestämmelse av innehåll
a) att i samband med förvärvet av NOJ övertagna rörliga tillgångar och
svävande skulder skulle föras å ett för förvärvet ifråga avsett utjämningskonto
(inköpskonto) samt
b) att reglering av å detta konto uppkommande saldo skulle ske över
värdeminskningskontot.
Vad beträffade de speciella statsskatter, som följde med avvecklingen av
bolaget saint utskiftningen av bolagets egendom — och vilka alltså utgjorde
en inkomst, som statsverket icke skulle hava erhållit, örn järnvägsdriften fått
fortsätta under bolagsform — föreslår järnvägsstyrelsen, i anslutning till vad
av riksräkenskapsverket förordats i dess den 17 februari 1945 avgivna utlåtande
angående nyssberörda framställning beträffande SWB, att täckning för
dessa skatter måtte beredas av statens järnvägars driftmedel.
Såsom redan antytts, hade styrelsen ansett lämpligt att i samband med
förvärv av NOJ åtgärder vidtoges för statsövertagande jämväl av de båda
till denna järnväg anslutande och med NOJ delvis samförvaltade smaispårsbanorna
EÖJ och VJ.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Såsom framginge av de villkorligt träffade avtalen, skulle samtliga dessa
förvaltningars tillgångar — direkt eller indirekt över NOJ — tillfalla staten.
Enligt förenämnda preliminära balansräkningar per den 31 december 1944
uppginge låneskulderna för de ifrågavarande järnvägarna till följande belopp:
Kronor.
EÖJ:s skuld till staten............................ 241 602
» » » NOJ.............................. 66 716
YJ:s » » staten............................ 583 253
» » » NOJ.............................. 419 218
Vad beträffade EÖJ:s statslån ville styrelsen framhålla, att formuleringen
av § 3 mom. 1 sista meningen i avtalet med detta bolag avsåge att säkerställa,
att garanterna skulle — i likhet med vad förut skett - gälda annuiteten å
statslånet för år 1944. Uttrycket driftskulder i näst föregående mening hade
valts för att markera, att staten ej övertoge något ansvar för bolagets skuld
till samma garanter.
För att även dessa järnvägar skulle kunna införlivas med statens järnvägar
från och med den 1 januari 1946, syntes det styrelsen erforderligt, att
riksdagen bemyndigade Kungl. Maj:t att vidtaga härför erforderliga åtgärder.
För desammas genomförande krävdes ingen anvisning av investeringsmedel.
Däremot erfordrades beslut beträffande förfarandet med de båda bolagens
resterande skulder till staten. Styrelsen ville i detta hänseende föreslå
samma förfaringssätt, som kommit till användning vid tidigare förvärv avjärnvägar
utan affärsvärde, nämligen att det kapital, som utgjorde motorvagnslån,
överfördes till statens järnvägars fond, medan återstående belopp,
i den mån täckning ej vunnes med de inbetalningar, som riksgäldskontoret
komme att erhålla enligt avtalet om Vetlanda järnvägar, avlyftes från fonden
för låneunderstöd medelst avskrivning.
Vad angår personalens vid NOJ anställningsförhållanden anför
järnvägsstyrelsen i fortsättningen, att ingen förändring inträdde, så länge
bolaget fortsatte sin verksamhet, d. v. s. intill utgången av år 1945. Från och
med den 1 januari 1946, då järnvägen vore avsedd att införlivas med statens
järnvägar, borde personalen, på sätt stadgades i § 5 av överenskommelsen örn
förvärvet av aktiemajoriteten, erhålla anställning vid statens järnvägar på
sedvanliga grunder, varom bestämmelser komme att intagas i blivande avtal
om statsförvärv av järnvägsegendomen. En del av förvaltningspersonalen
komme därvid att pensioneras.
Erforderligt antal befattningar för personalen såväl vid NOJ som EÖJ
och VJ komme, meddelar styrelsen, att. upptagas i det förslag till personal
förteckning för år 1946, som styrelsen hade för avsikt att ingiva under hösten
1945. Bland den personal, som kunde tänkas skola övergå i statens järnvägars
tjänst, funnes en maskiningenjör, en trafikinspektör, en kamrer och en kontrollör
med löneställning, som svarade mot befattningar vid statens järnvägar
i lönegraden A 21 och högre och för vilkas inrättande riksdagens beslut
erfordrades.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Den vid ifrågavarande järnvägar anställda personalen uppginge till i runt
tal 400, av vilka flertalet sålunda avsåges skola övergå i statens järnvägars
tjänst.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att aktierna i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag
må på avtalade villkor förvärvas av staten,
dels bemyndiga Kungl. Majit att efter det sagda aktieförvärv ägt rum, ej
mindre vidtaga erforderliga åtgärder för Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolags
trädande i likvidation än även godkänna föreliggande avtal om
överlåtelse till staten av Eksjö—Österbymo och Vetlanda järnvägar,
dels föreskriva, att Nässjö—Oskarshamns, Eksjö—Österbymo och Vetlanda
järnvägar skola från den 1 januari 1946 införlivas med statens järnvägar,
dels till Förvärv av aktier i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag
för budgetaret 1945/46 a kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,
Statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 8 400 000 kronor,
dels medgiva, att med den kontanta delen av aktielikviden må förfaras på
sätt i det föregående föreslagits,
dels ock medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar måtte
från och med den 1 januari 1946 upptagas följande befattningar på övergångsstat,
nämligen
Lönegrad: Befattning. Antal.
A 26 Maskiningenjör .............................. 1
A 26 Trafikinspektör .............................. 1
A 21 Byråassistent (kamrer) ...................... ]
A 21 Kontrollör.................................... 1
I beslutet örn järnvägarnas införlivande med statens järnvägar borde, anför
styrelsen slutligen, angivas, att Nässjö—Oskarshamns och Eksjö—Österbymo
järnvägar därefter skulle tills vidare hänföras till tredje distriktet, medan
Vetlanda järnvägar däremot borde överflyttas till sjätte distriktet.
Järnvägsfullmäktigen Falkman har i en i styrelsens skrivelse återgiven
reservation uttalat, att järnvägsstyrelsens hemställan, i vad anginge införlivandet
i statens järnvägar, ej borde omfatta Eksjö—Österbymo järnväg och
att avtalet örn statsförvärv av sagda järnväg följaktligen ej borde förordas
till godkännande. Skulle förvärvet ifråga emellertid av någon anledning anses
böra komma till stånd, borde nämnda bana nedläggas, så snart förhållandena
det medgåve. Keservanten har härvid hänvisat till ett uttalande av föredragande
departementschefen i propositionen nr 163 vid 1940 års riksdag angående
statsförvärv av Kalmar—Berga m. fl. järnvägar, vari anförts, att det
knappast syntes påkallat att i statens ägo överfördes järnvägar, som nära
nog helt förlorat sin betydelse för den bygd de genomlöpte. Beträffande då
ifrågavarande järnvägar hade departementschefen i likhet med fullmäktige i
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
riksgäldskontoret förutsatt att, därest driftresultatet icke väsentligt förbättrades,
frågan om rörelsens nedläggande å de svagaste bandelarna skulle snarast
upptagas till förnyad prövning. Fullgoda skäl för ett nedläggande syntes
reservanten vara för handen i fråga om Eksjö—Österbymo järnväg. Av de i
styrelsens framställning meddelade uppgifterna angående järnvägen framginge
nämligen, dels att banan ombesörjde en minimal person- och godsbefordran,
dels att densamma uppvisat direkta driftförluster för vart och ett
av de redovisade 13 driftsåren.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 2 mars 1945 avgivit utlåtande i
ärendet. Fullmäktige hava funnit de med VJ och EÖJ avtalade villkoren för
statsövertagande av bolagens järnvägar och övriga tillgångar från statens
sida godtagbara och hava tillstyrkt statsförvärv av dessa järnvägar.
Icke heller hava fullmäktige funnit anledning till erinran mot de av järnvägsstyrelsen
i budgettekniskt och bokföringsmässigt avseende föreslagna åtgärderna
för införlivande i statsbanenätet av NOJ.
I övrigt hava fullmäktige i sitt yttrande anfört följande.
Enligt den föreliggande överenskommelsen skall staten den 1 juli 1945
förvärva 27 327 aktier i bolaget å ett nominellt belopp av 2 723 700 kronor
till ett pris av 210 kronor per aktie, varav 200 kronor skola utgå i statsobligationer
och 10 kronor i kontanter. Staten har vidare förbundit sig intill den
1 juli 1946 att, på anfordran, på lika villkor inlösa jämväl övriga aktier i bolaget.
Obligationerna skola löpa nied 3 % ränta, räknat fran och nied den
1 juli 1945, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1955 samt vara utställda i
valörer örn 10 000, 5 000, 1000 och 200 kronor.
Såsom fullmäktige framhållit i det yttrande fullmäktige den 24 februari
1945 avgivit till Kungl. Maj:t angående statsförvärv av Halmstad—Nässjö
järnväg, har räntan å tioåriga statslån genom den nyligen inträffade räntesänkningen
nu gått ned icke obetydligt under 3 %. För dagen utgör räntan
å sådana lån omkring 2,8 %. Vid försäljning av obligationer av nämnt slag
betinga dessa därför för närvarande en köpkurs av omkring IOIV2 %.
På grund härav skulle det för staten vara fördelaktigare, örn likviden finge
i sin helhet ske i penningar till det i överenskommelsen angivna beloppet.
Fullmäktige vilja därför ifrågasätta, om ej förhandlingar med säljarna borde
upptagas på denna punkt.
Då fullmäktige i övrigt funnit de avtalade villkoren för förvärvande av
aktierna i Nässjö—Oskarshamns nya jämvägsaktiebolag från statens synpunkt
godtagbara, få ''fullmäktige med sålunda ifrågasatt ändring tillstyrka förslaget
härutinnan.
Därest statsförvärvet genomföres och köpeskdlingen skulle komma att 1 enlighet
med överenskommelsen delvis erläggas i 3 % statsobligationer, skall
riksgäldskontoret i och för likviden därav utfärda en ny emission den sjätte
— av det särskilda obligationslån, som år 1940 upplades för inlösen av enskilda
järnvägar. .
Det i överenskommelsen angivna sättet för likvids verkställande har ej
givit fullmäktige anledning till någon erinran. Fullmäktige förutsätta därvid,
att besked om önskad fördelning av obligationsvalörerna kommer riksgäldskontoret
till handa inom föreskriven tid, då svårigheter eljest kunna möta för
obligationernas färdigställande till likviddagen den 1 nästkommande juli.
Efter förhandlingar, vilka igångsattes våren 1944, har järnvägsstyrelsen Departemcntsunder
förbehåll av Kungl. Majlis godkännande före den 15 juni 1945 träffat cAe/en''
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
avtal med representanter för vissa aktieägare i Nässjö—Oskarshamns nya
järnvägsaktiebolag om förvärv för statens räkning av aktiemajoriteten i bolaget.
Detta äger den normalspåriga banan Nässjö—Oskarshamn samt driver
därjämte biltrafikrörelse inom järnvägens trafikområde. Bolaget är tillika
långivare till samt innehavare av aktier i aktiebolaget Vetlanda järnvägar samt
i Eksjö Österbymo järnvägsaktiebolag. Den avtalade formen för förvärv av
Nässjö—Oskarshamns järnväg är densamma, som tillämpades vid 1944 års
statsinköp av Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar. Ett direkt köp av
järnvägsegendomen, vilket eljest varit den vanliga förvärvsformen, har i detta
fall befunnits omöjligt att genomföra på frivillig väg till ett pris, som ansetts
godtagbart. I och för sig torde emellertid den valda överlåtelseformen
icke medföra några större nackdelar för kronan. Då ägarna till aktiemajoriteten
förbundit sig att vid ordinarie bolagsstämma år 1945 rösta för bolagets
trädande i likvidation, behöver ej heller uppskovet med järnvägens formella
inlemmande i statsbanenätet avse mer än ett halvt år.
Bolagets aktiekapital utgör 4 200 000 kronor. Överenskommelsen avser i
första hand aktier till ett nominellt belopp av 2 723 700 kronor. Priset för
aktierna, vilkas nominella värde är 100 kronor, har bestämts till 210 kronor
per aktie, varav 200 kronor skola utgå i 3-procentiga statsobligationer med tioårig
löptid och 10 kronor gäldas kontant. Hela aktieförvärvet kommer sålunda
att draga en kostnad av 8 820 000 kronor. Det kontant utgående beloppet motsvarar
utdelning för år 1944 och första halvåret 1945. Kontantbetalningen, avseende
tillhopa 420 000 kronor, förutsättes skola ske på det sätt, att å ena
sidan utdelning med sammanlagt nämnda belopp beslutas av bolaget, vars
överskott är tillräckligt för detta ändamål, och å andra sidan för inlösen
erforderligt belopp förskotteras av riksgäldskontoret, som därefter lyfter motsvarande
utdelning hos bolaget.
Örn man frånräkna!- ett belopp av 1 400 000 kronor, som bolaget disponerar
i form av för rörelsen icke erforderliga rörliga tillgångar utöver svävande
skulder, nedbringas den del av köpesumman för samtliga aktier, som bör förräntas
med överskott från järnvägs- och bilrörelsen, till (8 820 000_420 000
~ 1 400 00°) 7 000 °°0 kronor. Med ett enligt sedvanlig normalkalkyl beräknat
nettoöverskott av 264 000 kronor erhålles en förräntning av 3,8 %.
Denna föräntning torde kunna anses tillfredsställande.
Vid förräntningsberäkningarna har i enlighet med tillämpad praxis hänsyn
icke tagits till den förbättring av driftresultaten för statens järnvägar såsom
helhet betraktade, vilken efter Oskarshamnsbanans förstatligande står att
vinna genom rationaliseringar och förenklingar i olika avseenden. Vinsterna
härav torde i detta fall bliva relativt betydande. Sålunda kan en avsevärd
effektivisering av transporttjänsten erhållas genom omläggning av vissa transpoi
Bagar, vilka enligt gällande samtrafiksordning leda över smalspåriga banor
och nödvändiggöra omlastning, i vissa fall flera gånger. Rationalisering av
växlingsarbetet beräknas kunna uppnås. Ett stort antal föreningsstationer
förlora denna sm karaktär. Oskarshamns järnvägens rörelse är baserad helt
på ångdnft, och en framtida övergång i viss utsträckning till annan driftform
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
kan möjliggöra minskad driftkostnad och ökad trafik. En del förvaltningskostnader
bortfalla genom trafikledningens infogande i redan befintligt
distrikts- och sektionssystem vid statens järnvägar.
På grund av vad här anförts finner jag mig böra tillstyrka, att det upprättade
avtalet angående förvärv av aktiemajoriteten i Nässjö—Oskarshamns
nya järnvägsaktiebolag godkännes. Med anledning av vad riksgäldsfullmäktige
yttrat rörande formerna för köpeskillingens erläggande har jag under hand
trätt i förbindelse med representant för säljarna för att undersöka möjligheterna
till en modifikation av avtalet i av fullmäktige angivet hänseende. Det
har emellertid därvid visat sig, att förutsättningar för en ändring av avtalet
saknas. För egen del har jag icke funnit anledning ifrågasätta, att avtalet
på grund härav icke skulle av statsmakterna godkännas. Jag förutsätter, att
vid framtida förhandlingar i motsvarande frågor nödigt beaktande skänkes utvecklingen
på obligationsmarknaden, så att olägenheter av det slag riksgäldsfuilmäktige
påtalat undvikas.
För aktieförvärvet samt för att möjliggöra inlösen av de aktier, som icke
genom avtalet direkt överlåtits, torde för budgetåret 1945/46 böra anvisas ett
investeringsanslag av 8 400 000 kronor.
Vid bedömandet av de rationaliseringsvinster, som enligt vad nyss anförts
äro att påräkna genom statsförvärv av Nässjö—Oskarshamns järnväg, har jag
utgått från att, i enlighet med principuttalande i ärendet av 1939 års lagtima
riksdag och på sätt järnvägsstyrelsen föreslagit, jämväl de med nämnda järnväg
i viss omfattning samförvaltade smalspåriga banorna Vetlanda Sävsjö,
Vetlanda—Målilla och Eksjö—Österbymo skola övertagas av staten. Sistnämnda
järnvägar hava betydande skulder, till alldeles övervägande del till
staten och till Oskarshamnsjärnvägen. Någon ersättning för överlåtelsen till
staten av de smalspåriga järnvägarna har icke ifrågasatts, och medelsanvisning
för detta ändamål erfordras alltså icke. Jag tillstyrker, att jämväl de
båda av järnvägsstyrelsen träffade avtalen om förvärv av smalspårsbanorna
godkännas. Med detta tillstyrkande har jag självfallet icke tagit någon ställning
till frågan, huruvida de smalspåriga järnvägarna böra helt eller delvis
nedläggas med hänsyn till det svaga driftresultatet. Detta spörsmål torde
böra göras till föremål för förnyad prövning, sedan nuvarande onormala förhållanden
på transportväsendets område upphört.
Då de förvärvade smalspåriga järnvägarna sakna affärsvärde, synes det
mig lämpligt, att statslånen på liknande sätt, som skett i tidigare motsvarande
fall, avlyftas från fonden för låneunderstöd medelst avskrivning, i den mån
täckning ej kan beredas genom de tillgångar, som övertagas. Motorvagnslånen
böra emellertid överföras till statens järnvägars fond. I övrigt betingar
statsförvärvet av smalspårsbanorna icke några särskilda anordningar, då enligt
de träffade villkorliga avtalen järnvägsbolagens egendom genom köp överföres
på staten.
För Nässjö—Oskarshamns järnvägs införlivande med statsbanenätet erfordras
däremot ett något omständligare förfarande. Under en tid måste järnvägen
drivas i bolagsform. För att denna tid skall bliva så kort som möjligt
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 178. 476 4S 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
torde beslut om bolagets likvidation böra meddelas redan i samband med
aktieförvärvet. Järnvägen skulle då kunna införlivas med statsbanenätet med
ingången av år 1946, vilken tidpunkt torde böra väljas även för införlivandet av
de smalspåriga järnvägarna. Då järnvägsstyrelsen genom förvärvet av aktiemajoriteten
i Oskarshamnsbolaget erhåller bestämmande inflytande över samtliga
järnvägsföretagen, kan emellertid redan dessförinnan viss samförvaltning
etableras.
Vid avveckling av bolagsdriften beträffande Oskarshamnsbolaget torde i
allt väsentligt kunna följas samma förfarande, som tillämpades vid införlivandet
år 1940 med statens järnvägar av de s. k. statliga järnvägsbolagens
järnvägar och som i propositionen 1945: 130 förordats beträffande Stockholm
—Västerås—Bergslagens järnvägar. Sålunda bör vid likvidationens början
avtal träffas örn överlåtande av bolagets alla tillgångar och skulder till
staten. Då bolaget icke har några låneskulder, erfordras härför icke något
kapitaltillskott. Bolagets rörliga tillgångar och svävande skulder böra i samband
med förvärvet bokföras å ett särskilt inköpskonto. Det å detta konto
uppkommande saldot bör regleras över värdeminskningskonto.
Jag har icke något att erinra emot att de statsskatter, som följa med avvecklingen
av bolagets verksamhet, bestridas med statens järnvägars driftmedel.
Den hos ifrågavarande tre järnvägar vid införlivandet anställda personalen
torde i samma utsträckning som vid tidigare järnvägsförstatliganden komma
att övergå i statens järnvägars tjänst. Mot de avtalade villkoren härför har
jag icke funnit anledning till erinran. I samband med införlivandet erfordras
viss ökning av antalet befattningar i 21 och högre lönegrader. Härför tarvas
beslut av riksdagen. Mot järnvägsstyrelsens hemställan i angivna hänseende
har jag icke funnit anledning till erinran. Jag avser att framlägga förslag i
detta ärende vid anmälan i annat sammanhang av frågan örn förändring i avseende
å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid
kommunikationsverken.
På sätt järnvägsstyrelsen föreslagit torde Nässjö—Oskarshamns och Eksjö—Österbymo
järnvägar tills vidare böra hänföras till statens järnvägars
tredje distrikt samt Vetlanda järnvägar inlemmas i sjätte distriktet. Beslut
i dessa hänseenden torde längre fram få meddelas av Kungl. Maj:t.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels besluta, att aktierna i Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag
ävensom Eksjö—Österbymo och Vetlanda järnvägar
må på avtalade villkor förvärvas av staten,
dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder
för Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolags trädande i
likvidation,
dels föreskriva, att Nässjö—Oskarshamns, Eksjö—Österbymo
och Vetlanda järnvägar skola från och med den 1 januari 1946
införlivas med statens järnvägar,
19
Kungl- Maj:ts proposition nr 178.
dels ock till Förvärv av aktier i Nässjö—Oskarshamns nya
järnvägsaktieholag å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder,
Statens järnvägar, för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .................................... kronor 8 400 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Haiverman.
20
Kungl. Majlis proposition nr 178.
Bilaga A.
Överenskommelse.
Mellan Svenska Staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, här nedan kallad
köparen, å ena, samt undertecknade Tage Cervin, Harald Dahlin och Yngve
Hjortzberg, här nedan kallade säljaren, på grund av bifogade fullmakter,
å andra sidan, har denna dag överenskommits följande rörande förvärv för
Svenska Staten av aktiemajoriteten i Nässjö—Oskarshamns Nya Järnvägsaktiebolag,
här nedan kallat järnvägsbolaget.
§ 1.
Med likvid och leverans den 1 juli 1945 (tillträdesdagen) överlåter säljaren
till köparen 27 237 st. aktier i järnvägsbolaget på följande villkor:
a) priset per aktie utgör tvåhundratio (210) kronor, varav tvåhundra (200)
kronor skola utgå i statsobligationer och tio (10) kronor i kontanter,
b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr 47
för rörelsen år 1944, vilket innebär att eventuell utdelning för år 1944 tillfaller
köparen.
§ 2.
Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som klockan
10,o o på tillträdesdagen skall likvideras i Riksgäldskontoret i Stockholm,
varvid samtidigt de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport
in blanco från senast i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med
tillhörande utdelningskuponger fr. o. m. nr 47 överlämnas till köparen.
De såsom likvid lämnade statsobligationerna skola löpa med tre procents
ränta, räknat från och med den 1 juli 1945, vara förfallna till inlösen den
1 juli 1955 samt vara utställda i valörer örn 10 000, 5 000, 1000 och 200
kronor.
Fördelningen av sagda valörer sker på sätt säljaren — senast den 1 april
1945 — äger bestämma.
§ 3.j
Köparen förbinder sig intill den 1 juli 1946 att, på anfordran, jämväl inlösa
övriga aktier i järnvägsbolaget till enahanda pris och villkor, som sägs
här ovan i § 1 vid a) och b) samt § 2 andra stycket.
§4.
Säljaren garanterar, att järnvägsbolagets ledning intill tillträdesdagen ej
disponerar järnvägsbolagets tillgångar eller ikläder bolaget förpliktelser för
andra ändamål än sådana, som avse bolagets normala rörelse, därest ej
köparen lämnar sitt medgivande till andra åtgärder.
Säljaren garanterar vidare, att till samtliga under denna tid utlysta styrelsesammanträden
i bolaget kallas den representant, köparen utser, vilken
representants yttrande skall inhämtas i frågor av större vikt.
§ 5.
Köparen förbinder sig att i blivande avtal örn införlivning med statens
järnvägar av järnvägsbolagets järnvägar intaga bestämmelser rörande personalens
anställnings- och lönevillkor likvärdiga med dem, som tillämpats vid
hittills, jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag örn enhetlig
-
vagar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178. 21
görande av det svenska järnvägsnätet, skedda övertaganden av enskilda
järnvägar.
Köparen skall medverka till, att så snart sig göra låter förhandlingar
bliva upptagna om statsövertagande av understödsföreningen Nässjö—Oskarshamns
järnvägs pensions- samt änke- och pupillkassa.
§6.
Köparen förbinder sig att respektera av järnvägsbolaget redan fattade beslut
enligt en till köparen avlämnad, den 27 januari 1945 daterad förteckning
i fråga örn särskilda pensioner och understöd, och skall detta åtagande
gälla, sedan järnvägsbolagets järnvägar införlivats med statens järn
§
Med
beslut å ordinarie bolagsstämma 1945 i frågorna angående disposition
av vinstmedel, bestämmande av arvoden åt styrelse och revisorer, val
av styrelseledamöter jämte suppleanter och val av revisorer jämte suppleanter
skall anstå till fortsatt stämma den 30 juni 1945, och^ förbinder sig säljaren
att påyrka nämnda uppskov och vid avgörandet av frågorna å den fortsatta
stämman rösta i enlighet med de anvisningar, köparen kommer att lämna.
— Säljaren förbinder sig jämväl att vid nämnda bolagsstämma rösta för
järnvägsbolagets trädande i likvidation.
§ 8.
Denna överenskommelse är träffad under förutsättning att Kungl. Majit
senast den 15 juni 1945 godkänner densamma. Örn sådant godkännande
inom angiven tid ej lämnats, har överenskommelsen förfallit utan anspråk
från någondera sidan.
Stockholm den 16 februari 1945.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN
G. Dahlbeck
Erik Malmkvist
För SÄLJAREN:
Tage Cervin
Y. Hjortzberg Harald Dahlin
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Bilaga B.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag, nedan kallat Oskarshamnsbolaget,
samt Aktiebolaget Vetlanda järnvägar, nedan kallat
Vetlandabolaget, angående förvärv för svenska statens
räkning av Vetlandabolagets järnvägar lii. m.
§ I
Morn.
1. Vetlandabolaget överlåter till svenska staten från och med den
1 januari 1946 eller den senare dag, som kan bliva bestämd för införlivande
med statens järnvägar av Oskarshamnsbolagets järnväg (tillträdesdagen), på
följande villkor med full äganderätt
dels bolagets järnvägar omfattande bandelarna Vetlanda—Sävsjö och Vetlanda
Målilla med vad till desamma hör, såsom rullande materiel, inventarier
och förråd,
dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör, såsom fordon, byggnader,
inventarier m. m.,
dels bolagets övriga fastigheter, ävensom till järnvägs- och bilrörelsen
hörande rättigheter.
. I föregående stycke omnämnda fastigheter äro såvitt möjligt angivna i
bifogade förteckning, bilaga A.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 3. Vetlandabolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar
eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål
än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften på och underhållet
av bolagets järnvägar, dess biltrafik samt annan till dess rörelse
hörande verksamhet.
Vetlandabolaget får icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana
förpliktelser, som äro ägnade att öka järnvägarnas driftutgifter.
§2‘
Mom. 1. På tillträdesdagen skall Vetlandabolaget utställa överlåtelsehandling
samt avlämna förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar
beträffande bolagets till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis,
utvisande, att denna icke häftar för andra penninginteckningar än
sådana, som antingen utgöra säkerhet för i balansräkningen pr den 31 december
1944 upptagna låneskulder eller finnas till disposition i bolagets
eget förvar.
Mom. 2. "V etlandabolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga
avtal och andra handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter
i fråga örn järnvägarna m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av
styrelsen.
§ 3.
Mom. 1. Senast å tillträdesdagen skall Vetlandabolaget träda i likvidation-
^ Det belopp, som återstår, då likvidationen avslutats, utom i vad angår
lånen från staten och Oskarshamnsbolaget, skall av bolaget inbetalas till
Riksgäldskontoret samt Oskarshamnsbolaget sålunda, att Riksgäldskontoret
erhåller 6/io och Oskarshamnsbolaget 4/io av beloppet. Så snart denna inbetalning
blivit verkställd, befrias Vetlandabolaget från betalningsskyldigheten
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
23
för återstoden av sina skulder för lånen från staten oell Oskarsliamnsbolaget
samt återfår sina för sagda lån utställda skuldförbindelser.
Mom. 2. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,
kontrakt och medgivanden rörande Vetlandabolagets. rörelse äro så fullständigt
som möjligt förtecknade i bilaga B.
Yetlandabolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de
i förteckningen angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt
giltighet.
o.
Mom. 1. Vid järnvägarna anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i
statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt
vid Vetlandabolagets järnvägar tillämpade grunder skulle hava tillkommit
dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.
Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,
där iian omedelbart före den 1 januari 1946 varit placerad, läggas till grund.
Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst atnjutna löneförmåner,
nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå
utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant
hyresbidrag.
Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst
tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den
löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas
summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast
överstiger sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,
allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre
än tre år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år
förflutit från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.
Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tågås
jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för
tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa
särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande
är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis
semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,
begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision
m. m., skall hänsyn däremot icke tågås, utan skola de vid statens
järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.
Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att
den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar
gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som
finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnvägar innehavda löneförmåner skall
vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot det,
som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid statens
järnvägar.
Morn. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gallande anställnings-
och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla för befattningshavare,
vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med rätt till förtidspension,
under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 februari 1946
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1944 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1944 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen
kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens
järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna
tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter den 1 februari
1946 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga
C skall ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pension sbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,
som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som
enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på
grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade
till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt
för pensionsinrättningen att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och
då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall mellan
järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad, i vad
mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke sägs.
Morn. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
morn. 4, äro berättigade att räknat från och med 1 januari 1946 erhålla
anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor
under följande förbehåll:
a) _ att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och
efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt
företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
b)
att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock
skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens
järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd
i bolagets tjänst;
c) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,
icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensions
-
25
Kungl. May.ts proposition nr 178.
reglementen på sig tillämpade och att för dessa delaktighetsbeloppet i
pensionsinrättningen icke må överstiga det belopp, som skulle Lava gällt
för vederbörande vid fortsatt anställning i bolagets tjänst. Yid befordran
till högre tjänst vid statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning
av delaktighetsbeloppet till belopp, som skulle hava gällt för närmast
motsvarande tjänst vid bolagets järnvägar.
Morn. 6. Av statens järnvägar övertagen anställmngshavare, vilken erhåller
sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet
respektive tjänstepensionsreglementet för arbetare men för
vilken intetdera av dessa reglementen blivit gällande och vilken vid den
tidpunkt, då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhålles, icke
uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, örn allmänna
tjänstepensionsreglementet respektive tjänstepensionsreglementet för
arbetare varit å vederbörande tillämpligt, tillerkännes rätt till fyllnadspension
enligt bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 697), därest
i 1 § första stycket nämnda kungörelse angivna förutsättningar föreligga.
Morn. 7. Befattningshavare, vilken icke är delägare i pension sinrättning
och som erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet,
må, i den mån järnvägsstyrelsen finner skäligt, såsom tjänstår
för erhållande av pension tillgodoräknas högst två tredjedelar av den tid,
under vilken han, innan reglementet blivit på honom tillämpligt, innehaft
anställning vid bolagets järnvägar eller vid statens järnvägar
Mom. 8. Personal, på vilken bestämmelserna i mom. 6 icke vinna tilllämpning,
redan pensionerad personal samt pensionsberättigade familjemedlemmar
efter personal av nyssnämnda kategorier äga icke rätt att komma
i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension
enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest
järnvägarna ej övergått i statens ägo. .
Morn. 9. Vid eventuellt statsövertagande av sådan enskild pensionsinrattning,
i vilken befattningshavare är pensionsförsäkrad, skola därvid avtalade
pensions villkor träda i tillämpning, oavsett vad här ovan i mom. 5 punkt c)
och mom. 6 — 8 stadgas.
§ 6.
Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen Vetlandabolagets rättigheter
och skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen
tillhör.
§ 7.
Vetlandabolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning
över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens
järnvägar på i § 5 angivna villkor, jämte av var och en undertecknad
anmälan härom.
§ 8.
Vetlandabolagets järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen,
införlivas med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och
föreskrifter komma till tillämpning på desamma, vad godssamtrafiken beträffar
dock under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar
av sam trafikstabellen hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande
förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
§ 9-
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
Kungl. Maj:t och för bolagens del under förbehåll av godkännande vid
stämmor med resp. bolag.
Stockholm den 27 februari 1945.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN
G. Dahlbeck
Erik Malmkvist
Y. Hjortzberg
enl. fullmakt
Vetlanda den 24 februari 1945.
AKTIEBOLAGET
HVETLANDA JÄRNVÄGAR
Y. Hjortzberg
NÄSSJÖ—OSKARSHAMNS NYA
JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Bilaga C.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
Nässjö—Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag, kallat Oskarshamnsbolaget,
samt Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag, nedan kallat Eksjöbolaget,
angående förvärv för svenska statens räkning av Eksjöbolagets
järnväg m. m.
§ 1.
Mom. 1. Eksjöbolaget överlåter till svenska staten från och med den
1 januari 1946 eller den senare dag, som kan bliva bestämd för införlivande
med statens järnvägar av Oskarshamnsbolagets järnväg (tillträdesdagen),
på följande villkor med full äganderätt
dels den bolaget tillhöriga järnvägen Eksjö—Österbymo med vad till densamma
hör, såsom rullande materiel, inventarier och förråd,
dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör, såsom fordon, byggnader,
inventarier m. m.,
dels alla bolagets övriga fastigheter, värdepapper och andra tillgångar
samt rättigheter.
I föregående stycke omnämnda fastigheter äro såvitt möjligt angivna i
bifogade förteckning, bil. A.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen
befinner sig.
Morn. 3. Eksjöbolaget får icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar
eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål
än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften på och underhållet
av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess rörelse
hörande verksamhet, inklusive förräntning och amortering av bolagets låneskulder.
Bolaget får icke heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana
förpliktelser, som kunna öka järnvägens driftutgifter.
27
Kungl. Maj-.ts proposition nr 178.
§ 2.
Moni. 1. På tillträdesdagen skall Eksjöbolaget utställa överlåtelseliandling
samt avlämna förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar
beträffande bolagets till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis,
utvisande, att denna icke häftar för andra penninginteckningar än
sådana, som antingen utgöra säkerheter för i balansräkningen per den 31
december 1944 upptagna låneskulder eller finnas till disposition i bolagets
eget förvar.
Mom. 2. Eksjöbolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga
avtal och andra handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter
i fråga örn järnvägen m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den egendom, som Eksjöbolaget härigenom överlåter
till staten, befrias bolaget från och med tillträdesdagen från betalningsskyldigheten
för då oguldna delar av sina skulder till staten och Oskarshamnsbolaget,
varjämte styrelsen övertager ansvaret för bolagets driftskulder
samt förpliktelser — vari icke inbegripes borgensförbindelser —
enligt vad närmare omförmäles i mom. 2. Befrielsen från skulderna till
staten och Oskarshamnsbolaget gäller jämväl gentemot statslånets garanter,
sedan annuiteterna å statslånet för år 1944 gäldats.
Moni. 2. I föregående moment omförmälda skulder ävensom förpliktelser
av annan art övertagas av styrelsen sådana de befinnas på tillträdesdagen,
dock med iakttagande,
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och driftskulder,
som Eksjöbolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava
iklätt sig, samt
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot Eksjöbolagets personal
utöver vad i § 5 nedan stadgas.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade
egendomen ävensom för Eksjöbolagets likvidation gäldas av styrelsen.
§ 4-
De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt-överenskommelser,
kontrakt och medgivanden rörande Eksjöbolagets rörelse äro så fullständigt
som möjligt förtecknade i bilaga B.
Eksjöbolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de i
bilaga B angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i
statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som
enligt vid Eksjöbolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit
dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.
Moni. 2. Yid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,
där han omedelbart före den 1 januari 1946 varit placerad, läggas till grund.
Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna
löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant
hyresbidrag.
Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst
tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den
löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas
summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast
överstiger sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,
allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre
än tre år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det varunder tre år förflutit
från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.
Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas
jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för
tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa
särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande
är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner,
exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri
läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,
medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola
de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.
Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att
den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar
gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som
finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall
vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot det,
som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid statens
järnvägar.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla för befattningshavare,
vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med rätt till förtidspension,
under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Morn.''4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 februari 1946
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1944 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1944 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fox-dringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens
järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna
tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter den 1 februari
1946 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C
skall ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle liava utgått vid avgång ur tjänst efter upp
-
29
Kungl. Majlis proposition nr 178.
nådd pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,
som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst nied belopp, som
enligt samma bestämmelser skulle hava utgått viel omedelbar avgång pa
grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade
till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — savai förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt
för pensionsinrättningen att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och
då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med ortidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skau
mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara traffad,
i vad man pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke
%{om. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, äro berättigade att räknat från och med 1 januari 1946 erhålla
anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor
under följande förbehåll:
a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och
efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekommande fall med placering jarn v al vid annat
statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, varl staten ager aktie
att
de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock
skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens
järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd
i bolagets tjänst; . .
c) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,
icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsregJementen
på sig tillämpade och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen
icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för vederbörande
vid fortsatt anställning i bolagets tjänst. Tiel befordran till högre
tjänst vid statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning av delaktighetsbeloppet
till belopp, som skulle hava gällt for närmast motsvarande
tjänst vid bolagets järnväg. .
Morn. 6. Av statens järnvägar övertagen anstallningshavare, vilken erhåller
sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjanstepensionsreglementet
respektive tjänstepensionsreglementet för arbetare men
för vilken intetdera av dessa reglementen blivit fallande och vilken vid
den tidpunkt, då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhailes,
icke uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, örn
allmänna tjänstepensionsreglementet respektive tjänstepensionsreglementet
för arbetare varit å vederbörande tillämpligt, tillerkannes ratt till fyllnadspension
enligt bestämmelserna i kungl, kungörelsen den -30 juni 194- jnr
697), därest i 1 § första stycket nämnda kungörelse angivna lorutsattningar
Mom 7 Befattningshavare, vilken icke är delägare i pensionsinrättning
och som erhåller pensionsriitt jämlikt bestämmelserna i allmänna tjanstepensionsreglementet,
må, i den mån järnvägsstyrelsen hilner skäligt, såsom
ob Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas högst två tredjedelar av
den tid under vilken han, innan reglementet blivit på honom tillämpligt
* ans^™mri£ V1<J bolagets järnväg eller vid statens järnvägar.
Morn. 8. Personal, på vilken bestämmelserna i mom. 6 icke vinna tillanipmng,
redan pensionerad personal samt pensionsberättigade familjemedlemmar
efter personal av nyssnämnda kategorier äga icke rätt att komma
i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension
enligt mom. 4 än som skulle tillkommit vederbörande, därest
järnvägen ej övergått i statens ägo.
Morn. 9. Vid eventuellt statsövertagande av sådan enskild pensionsinrattnmg,
i vilken befattningshavare är pensionsförsäkrad, skola därvid avtalade
pensionsvillkor träda i tillämpning, oavsett vad här ovan i mom 5
punkt o) och mom. 6—8 stadgas.
§ 6.
Mom i. Styrelsen skall från och med tillträdesdagen övertaga Eksjöbolagets
rättigheter och skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar
som personalen tillhör. ’
§ 7-
Eksjöbolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning
över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvagar
på i § o angivna villtor, jämte av var och en undertecknad anmälan
härom.
§ 8.
Eksjöbolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning på densamma, vad godssamtrafiken beträffar
dock under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av
sam trafikstabellen hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande
förvaltningen for järnvägarnas godssamtrafik.
§9''
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
a^. “-ungb Maj:t och för bolagens del under förbehåll av godkännande vid
stammor med resp. bolag.
Stockholm den 27 februari 1945. Eksjö den 24 februari 1945.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN
G. Dahlbeck
Erik Malmkvist
NÄSSJÖ—OSKARSHAMNS NYA
JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Y. Hjortzberg
enl. fullmakt
EKSJÖ—ÖSTERBYMO JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Y.
Hjortzberg
Albert Aschan
Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.