Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
1
Nr 177.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv av
Halmstad—Nässjö järnvägar; given Stockholms slott
den 2 mars 1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Fritiof Domö.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 2 mars 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.
Med skrivelse den 20 februari 1945 har järnvägsstyrelsen underställt
Kungl. Maj :ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen — under
förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande — med Halmstad—Nässjö
järnvägsaktiebolag ingånget avtal örn förvärv av bolagets järnvägar jämte
den av bolaget bedrivna biltrafiken in. m. Avtalet torde med uteslutande av
därtill hörande bilagor få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 177. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
''Svensbro.__,
r - ^ "Hästra
. Åholmen
^TIDAHOLM QT
Uj
Var lofia
<
FALKOPING C
Q
Herrljunga.
O)ALINGSAS
ULRICEHAMN
HUSKVARNA
BORAS
JONKOPING
NASSJÖ^
''aggerud ^Sävsjö
Limmared
Hestra
Axelfors.:
OlVÄRNAHO
Reftele
''Landeryd
HyHebruk
Kinnared
FALKEN
QL BERG
Alvesta
Bolmen
LJUM
VAXJ
Vislanda
OXHALMBTAD
JBefecknin gar ■
normo/sp. 7/H /nköp /bres/agna bönor
Sn>o/jp° } ö/atshanor/oven radon /nköp/o rnski/da)
7ma7sT) ?ns/d/do honor
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
3
Järnvägsstyrelsen uttalar till en början, att den träffade överenskommelsen
inginge såsom ett led i det av statsmakterna vid 1939 års lagtima riksdag
beslutade allmänna järnvägsförstatligandet samt att vid de utredningar
och förhandlingar, vilka föregått överenskommelsen, följts samma riktlinjer
som vid tidigare statsförvärv. Vad anginge uppgörelsens innehåll vore
däremot att märka, att förevarande förvärv, i motsats till flertalet tidigare,
omfattade endast viss mindre del av säljarebolagets rörliga tillgångar och i
konsekvens därmed icke medförde något skuldövertagande.
De järnvägar, som avtalet avser, bestå av två huvudlinjer, nämligen Halmstad—Landeryd—Värnamo—Vaggeryd—Nässjö
och Landeryd—-Falköping
samt fyra bilinjer, nämligen Vaggeryd—Jönköping, Reftele—Gislaved, Kinnared—Ätran
och Torup—Hyltebruk. Järnvägarna betjäna tillsammans ett
relativt stort trafikområde inom Halland, västra Småland och Västergötland.
Av bilinjerna är Vaggeryd—Jönköping den mest betydande. Samtliga bandelar
hava normal spårvidd, 1,435 meter. Järnvägssystemet har tillkommit
genom sammanslagning av åtskilliga mindre järnvägar och består av ett
flertal koncessionsenheter.
Järnvägarnas anslutning till järnvägsnätet i övrigt belyses av kartan å s. 2.
Angående koncessionsenheternas |
tillkomst |
meddelar |
|
järnvägsstyrelsen följande uppgifter. |
|||
Koncession |
Öppnad |
Ban- |
|
meddelad |
för trafik |
längd |
|
år |
år |
km |
|
Halmstad—Värnamo................ |
.. 1872 |
1877 |
115*1 |
Värnamo-—Hök..................... |
.. 1873 |
1879 |
46*0 |
Hök—Nässjö....................... |
.. 1874 |
1882 |
34*8 |
Vaggeryd—Jönköping H............ |
.. 1890 |
1894 |
35*0 |
Reftele—Gislaved................... |
.. 1898 |
1901 |
18*4 |
Falköping C—Landeryd............. |
.. 1901 |
1906—07 |
129*7 |
Kinnared—Fegen................... |
.. 1884 |
1885 |
11*7 |
Fegen-—Ätran...................... |
.. 1884 |
1887 |
6*2 |
Torup-—Rydö...................... |
.. 1897 |
1897 |
3*8 |
Rydö—Hylte....................... |
.. 1907 |
1909 |
7*2 |
i |
<17- |
Summa 407*9 |
|
I fråga örn viktigare tekniska |
förhållanden innehåller |
styrelsens |
|
skrivelse följande uppgifter för de olika bandelarna. |
|||
Rälsvikt |
Tillåten |
||
Km |
per meter |
hastighet |
|
kg |
km/tim |
||
Halmstad—Nässjö.................. |
..... 146 |
41 |
80 |
50 |
32 |
» |
|
Vaggeryd—Jönköping H............. |
..... 15 |
41 |
» |
20 |
32 |
» |
|
Landeryd—Falköping C............. |
..... 1-5 |
41 |
» |
128 |
32 |
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
Km |
Rälsvikt |
Tillåten hastighet km/tim |
|
Reftele—Gislaved.............. |
.......... 18 |
32 |
60 |
Kinnared—Ätran.............. |
........... 5 |
32 |
» |
13 |
27 |
» |
|
Torup—Hyltebruk............. |
.......... 11 |
32 |
» |
Järnvägarnas rullande materiel utgjordes vid tiden för avlåtandet
av järnvägsstyrelsens förevarande skrivelse av:
Ånglok.................................... 28
Motorvagnar............................... 3
Snabbvagnar............................... 3
Rälsbussar................................. 11
Lokomotorer............................... 10
Person- och postvagnar..................... 40
Resgods- och godsvagnar....................1 019
Härtill komme visst antal tjänstevagnar.
I fråga om betydelsen i trafik hänseende av bolagets järnvägsnät
anför järnvägsstyrelsen, att detta i första hand vore av vikt såsom
godstrafikled. Under åren 1931—1938 hade sålunda tre fjärdedelar av driftinkomsterna
härrört från godstrafiken. Av transporterade varuslag
märktes intill utbrottet av det nu pågående världskriget främst trävaror,
pappersmassa, papp och papper, stenkol och koks, gödselmedel, järn och
stål, tegel, malm samt torvprodukter. De inom trafikområdet belägna
större industrierna vore Munksjöfabrikerna i Jönköping, Norrahammars
bruk, gummifabriken i Gislaved samt massafabrikerna i Vaggeryd och Hyltebruk.
Därjämte märktes förekomsten av en mångsidigt utvecklad och livligt
expanderande småindustri.
Persontrafiken visade en gynnsam utveckling, och den relativa
andelen i trafikinkomsterna hade för denna del av rörelsen visat tendens att
öka. Härtill hade bidragit, att bolaget relativt tidigt och i betydande omfattning
insatt motordrivna fordon för ombesörjande av persontrafiken. Sålunda
hade redan år 1914 en mindre numera utrangerad dieselelektrisk motorvagn
förvärvats. Sedermera hade bolaget anskaffat ytterligare sådana
vagnar men av större modell, bland vilka 3 fortfarande vöre i bruk. Förutom
rälsbussar av sedvanlig typ funnes vidare 3 olje- eller bensindrivna
snabbvagnar med en vikt av 24 ton och största tillåten hastighet av 110 km/
tim, vilka vöre insätta som snabbtåg mellan Halmstad och Nässjö. För
att förbättra tidtabellen även å linjen Landeryd—Falköping hade 2 snabbvagnar
beställts att levereras under första halvåret 1945. Genom denna motorisering
hade antalet tåglägenheter kunnat betydligt ökas utan alltför stor
verkan å driftkostnaderna. Det vore enligt järnvägsstyrelsens mening att
förvänta, att dessa anstalter skulle giva goda möjligheter att bland annat
framdeles hävda järnvägens ställning gentemot landsvägstrafiken.
5
Kungl. Mcij:ts proposition nr 177.
De berörda linjerna vore, fortsätter järnvägsstyrelsen, redan nu intimt
sammanflätade med statsbanenätet. Efter ett eventuellt förstatligande skulle
väster örn södra stambanan av enskilda järnvägar endast återstå den smalspåriga
Halmstad—Bolmens järnväg. Ett statsförvärv skulle sålunda kunna
möjliggöra en betydelsefull rationalisering av trafikarbetet. Genom omdirigering
av vissa godstransporter, vilka nu pa grund av samtrafikstöreskiifterna
måste ledas bestämda vägar, vore det möjligt att vinna såväl driftkostnadsbesparingar
som kortare transporttider ävensom rationellare utnyttjande
av godsvagnsparken. Förenklingar, främst i fråga örn Växlingsarbetet,
kunde genomföras vid de nuvarande nio föreningsstationerna, av
vilka åtta, nämligen Halmstad, Ätran, Limmared, Gislaved, Värnamo, Ulricehamn,
Falköping och Jönköping, skulle helt förlora denna sin karaktär.
Angående järnvägsbolagets biltrafikrörelse imeddelar järnvägsstyrelsen,
att bolaget över järnvägsnätets liela trafikområde i egen regi bedreve
sådan såväl för person- som för godsbefordran, i Trafiktillstånd bade
erhållits för en väglängd av 1 448 km, varav dock med hänsyn till knappheten
på driftförnödenheter endast omkring 1 000 km för närvarande trafikerades.
Denna biltrafik vore av stort värde för järnvägsföretaget, enär den
dels lämnade skydd mot osund konkurrens, dels bunde samordnas med järnvägsrörelsen
så att allmänheten erhölle bästa möjliga transportförhållanden.
Bilparken hade vid 1944 års slut bestått av 32 bussar, 4 personbilar och 10
lastbilar. Biltrafiken hade, även tagen för sig, lämnat tillfredsställande resultat.
Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande siffersammanställningar, avsedda
att belysa järnvägsföretagets ekonomiska förhallanden
under åren 1931 — 1 93 8, vilken tid använts såsom basperiod för
utredningarna, samt tiden därefter.
Järuvässrörelsen.
Medel- |
| |
|||||||||||||
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
193G |
1937 |
1938 |
tal 1931— |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
1943 |
|
1938 |
||||||||||||||
T II |
s c |
11 |
t a |
i |
k r |
o n |
O |
r |
||||||
Inkomster. |
||||||||||||||
Persontrafik .. |
99!) |
912 |
866 |
864 |
910 |
937 |
1 012 |
1091 |
949 |
1222 |
1776 |
1 956 |
2 235 |
2 553 |
Godstrafik. . . . |
3 645 |
3 004 |
3189 |
3 513 |
3 594 |
3 909 |
4 400 |
3 921 |
3 647 |
4 463 |
4 799 |
4 673 |
5 712 |
5 835 |
ter (posttrans-porter m. in.) |
284 |
285 |
290 |
302 |
307 |
342 |
344 |
364 |
315 |
374 |
405 |
440 |
421 |
399 |
Summa |
4 928 |
4 201 |
4 345 |
4679 |
4 811 |
5188 |
5 756 |
5 376 |
4 911 |
6059 |
6 980 |
7 069 |
8 868 |
8 787 |
Driftutyifter. . . |
3 837 |
3310 |
3 392 |
3 689 |
3 875 |
4136 |
4 506 |
4 074 |
3 852 |
4 597 |
5 449 |
6 462 |
6 728 |
7171 |
Driftöverskott. . |
1091 |
891 |
953 |
990 |
936 |
1052 |
1 250 |
i 302 |
1059 |
1462 |
1531 |
1 607il 645 |
1616 |
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Bilrörelsen.
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
1943 |
|
T |
u s |
e n t |
a 1 |
k |
r o |
n |
o r |
||||||
Inkomster........... |
239 |
305 |
344 |
370 |
397 |
436 |
513 |
548 |
572 |
529 |
667 |
670 |
657 |
Utgifter............. |
176 |
242 |
262 |
287 |
297 |
327 |
387 |
417 |
431 |
462 |
517 |
512 |
467 |
Driftöverskott........ |
63 |
63 |
82 |
83 |
100 |
109 |
126 |
131 |
141 |
67 |
150 |
158 |
190 |
Avsättning till förnyel- |
|||||||||||||
sefond.............. |
69 |
69 |
61 |
58 |
56 |
66 |
74 |
86 |
82 |
81 |
72 |
61 |
43 |
Bolagets vinst- och förlusträkningar.
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
1939 |
1940 |
1941 |
1942 |
1943 |
|
T |
u s |
e n t |
a 1 |
k |
r o |
n |
o r |
||||||
Inkomster. |
|||||||||||||
Från föreg, år balanse- |
|||||||||||||
rad vinst........... |
8 |
66 |
68 |
108 |
72 |
57 |
137 |
504 |
664 |
528 |
323 |
350 |
309 |
Driftöverskott: |
|||||||||||||
av järn vägsrörelsen . . |
1091 |
891 |
953 |
990 |
936 |
1052 |
1250 |
1302 |
1462 |
1531 |
1607 |
1645 |
1616 |
» bilrörelsen........ |
63 |
63 |
82 |
83 |
100 |
10E |
126 |
131 |
141 |
67 |
150 |
158 |
190 |
Ränta och inkomst av |
|||||||||||||
värdehandlingar..... |
— |
— |
— |
— |
6 |
12 |
15 |
15 |
15 |
15 |
15 |
19 |
15 |
Inkomst för omlagd |
|||||||||||||
samtrafiksväg....... |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 |
52 |
|
Diverse inkomster .... |
— |
— |
— |
— |
— |
5 |
4 |
8 |
6 |
8 |
8 |
26 |
44 |
Summa |
1162 |
1020 |
1103 |
1181 |
1114 |
1235 |
1532 |
1960 |
2 288 |
2149 |
2104 |
2198 |
2 226 |
Utgifter. |
|||||||||||||
Trafikenngsåtaganden. |
— |
24 |
44 |
32 |
47 |
_ |
_ |
||||||
Avsättning till förnyel- |
|||||||||||||
sefond: |
|||||||||||||
för järn vägsrörelsen .. |
303 |
305 |
309 |
309 |
312 |
316 |
322 |
339 |
396 |
416 |
605 |
709 |
712 |
» bilrörelsen....... |
69 |
69 |
61 |
58 |
56 |
66 |
74 |
86 |
82 |
81 |
72 |
61 |
43 |
Räntor.............. |
69 |
67 |
54 |
54 |
36 |
41 |
49 |
46 |
44 |
33 |
2 |
||
Skatter.............. |
120 |
88 |
67 |
61 |
76 |
78 |
21 |
144 |
264 |
327 |
400 |
462 |
462 |
Utgifter för omlagd |
|||||||||||||
samtrafiksväg....... |
85 |
99 |
85 |
70 |
55 |
47 |
37 |
25 |
18 |
8 |
1 |
||
Diverse utgifter...... |
— |
— |
— |
_ |
— |
_ |
130 |
19 |
|||||
Vinst fr. föreg, år..... |
8 |
66 |
68 |
108 |
72 |
57 |
137 |
504 |
664 |
528 |
323 |
350 |
309 |
» för året ........ |
508 |
302 |
415 |
489 |
460 |
630 |
892 |
816 |
820 |
626 |
683 |
615 |
700 |
Summa |
1162 |
1020 |
1103 |
1181 |
1114 |
1235 |
1532 |
1960 |
2 288 |
2149 |
2104 |
2198 |
2 226 |
Till bolagsstämmans |
|||||||||||||
förfogande.......... |
516 |
368 |
483 |
597 |
532 |
687 |
1029 |
1320 |
1484 |
1154 |
1006 |
965 |
1009 |
Härav disponerat för: |
|||||||||||||
avsättning t. egna fon- |
|||||||||||||
der............. |
— |
— |
— |
150 |
100 |
100 |
_ |
_ |
300 |
175 |
|||
utdelning å stamaktier |
450 |
300 |
375 |
375 |
375 |
450 |
525 |
656 |
656 |
656 |
656 |
656 |
656 |
6 % |
i% |
b% |
5 SS, |
5% |
6 % |
7 % |
1% |
7 % |
7 % |
7% |
7% |
7% |
|
Vinst resp. förlust ba- |
1 |
||||||||||||
lanserad till efterföl- |
|||||||||||||
jande år............ |
66 |
68 |
108 |
72 |
57 |
137 |
504; |
664 |
528 |
323 |
350 |
309 |
353 |
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
Bolagets balansräkning per den 31 december 1943.
Tillgångar.
Järnvägsanläggningen...........
Rullande materiel...............
Inventarier.....................
Hjälpanläggningar och fastigheter
Automobilrörelsen...............
Kronor.
14 019 700
8 361 000
713 500
845 000
926 400
Aktier
i Nässjö—Oskarshamns järnvägs A/B,
i Halmstad—Bolmens »
i AB Svenska Godscentraler
i AB Landtransport
i AB Nordisk Biltjänst
Statsobligationer....................
I kassa och bank....................
Förråd.............................
Diverse fordringar..................
Reserverade tillgångar...............
3000 st å 100 kr........ 1
699 » » 100 » ........ 1
107 » » 100 » ........ 1
129 » » 100 » ........ 1
37 » » 150 » ........ 1
............. 150 000
............. 1 862 697
............. 1 493 959
............. 588 397
................414
Summa kronor 28 961 072
Skulder. Kronor.
Främmande kapital
Diverse skulder............................................. 2 979 469
Eget kapital
Skattegd................................................. 693 548
Aktiekapital................................................ 9 375 000
Reservfond ................................................ 1 600 000
Dispositionsfond............................................ 1^5 000
Förnyelsefond.......................................... 13 779 000
Vinst från föregående år.................................... 309 320
Summa kronor 28 961 072
Den avtalade köpeskillingen för den till statsförvärv ifrågasatta
egendomen uppgår till 18 750 000 kronor.
I fråga örn beräkningen av järnvägarnas affärsvärde meddelar
järnvägsstyrelsen, att styrelsen enligt de allmänna riktlinjerna för utredningsarbetet
beträffande till förstatligande ifrågasätta enskilda järnvägar
i och för uppskattning av affärsvärdet uppgjort en kalkyl över beräkningsbara
inkomster, utgifter och överskott under ett »normalår». Denna kalkyl
vore baserad på bokföringsuppgiftema för åren 1931—1938 med vissa justeringar
med hänsyn till bland annat företagen motorisering samt verkställd
rationalisering av driften. Kalkylen visade följande resultat föi bolagets jämvägsrörelse.
8
Kungl. Majlis proposition nr 177.
Trafikinkomster
Driftutgifter . .
kronor 5 090 000
» 3 732 000
Driftöverskott kronor 1 358 000.
Driftöverskottet av järnvägsrörelsen skulle, anför järnvägsstyrelsen, i
första hand täcka avsättningen till förnyelsefond för samma rörelse. Denna
avsättning beräknades till 485 000 kronor. Den kalkylerade »normala» avkastningen
av järnvägsrörelsen utgjorde alltså 873 000 kronor. Härtill komme
75 000 kronor, utgörande avkastning å bilrörelsen. Det samlade kalkylatoriska
överskottet av bolagens järnvägs- och bilrörelse uppginge sålunda
till 948 000 kronor.
Efter frånräknande av skatter, vilka kalkylerats lill 200 000 kronor enligt
de bestämmelser, som gällde vid basperiodens slut, återstode ett nettobelopp
av 748 000 kronor, vilket vore att ställa mot det erforderliga kapitalet. Detta
utgjordes av dels köpesumman, 18 750 000 kronor, dels de medel, som utöver
löpande avsättningar till värdeminskningskontot beräknats framdeles behöva
investeras i anläggningarna på grund av att dessas medelålder överskridit
halva brukningstiden. Vad denna investering beträffade, hade för rullande
materielens del en beräkning enligt normalgrunder resulterat i ett belopp av
1 574 000 kronor. Då emellertid järnvägen i övrigt vore i mycket gott skick,
hade det framtida till överårigheten hänförliga behovet av investeringsmedel
ansetts kunna reduceras till 1 000 000 kronor. Det kapital, som borde insättas
1 en räntabilitetskalkyl, uppginge alltså till 19 750 000 kronor. Eftersom förvärvet
avsåge järnvägs- och bilrörelsen jämte visst förråd men inga tillgångar
därutöver — frånsett aktier i bilföretag — samt ej heller några skulder,
funnes i detta fall inga ytterligare tillägg eller avdrag att göra. Förräntningen
av nyssnämnda 19 750 000 kronor skulle alltså utgöra omkring
3,8 procent.
Beträffande anslagsbehovet för statsförvärvets genomförande uttalar
styrelsen, att härför i första hand erfordrades ett investeringsanslag, motsvarande
köpesumman 18 750 000 kronor. Förutnämnda post å 1 000 000
kronor, avseende förnyelse, behövde i detta sammanhang icke upptagas, då
det endast utgjorde ett kalkylatoriskt mått på »överårigheten» och således
icke föranledde något omedelbart anslagsäskande.
Av vikt ur anslagssynpunkt vore däremot att, enligt § 4 i avtalet, järnvägsstyrelsen
komme att övertaga vissa kontrakt rörande anskaffning av ny rullande
materiel och bilmateriel. De härmed följande kostnaderna, vilka enligt
gällande föreskrifter skulle bestridas med investeringsanslag, uppginge till
2 100 000 kronor och fördelade sig på olika fordonsslag enligt följande.
Lokomotorer ...................................... kronor 130 000
Rälsbussar ........................................ » 190 qoo
Godsvagnar ....................................... » i 280 000
Bilmateriel ........................................ , 500 000
Summa kronor 2 100 000.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
I anslutning härtill framhåller styrelsen, att nu ifrågavarande utökning av
järnvägens fordonspark visserligen icke vöre nödvändig för ombesörjande
av den i normalkalkylen antagna trafikmängden. Anskaffningen vore emellertid
betingad därav, att bolagets järnvägar ansetts böra vara rustade att
ombesörja trafik utöver nämnda mått, d. v. s. av samma motiv som undei
de senaste åren föranlett utökning av statens järnvägars egen vagnpark.
Fordonen komme icke att reserveras för trafiken å de nu till förvärv föreslagna
järnvägarna utan skulle ingå i statens järnvägars gemensamma foidonspark.
Då det för investeringen erforderliga kapitalet sålunda läge utanför
normalkalkylen, syntes det järnvägsstyrelsen lämpligt, att de för anskaffningen
erforderliga investeringsmedlen icke sammansloges med förenämnda
köpesumma utan anvisades under vederbörliga rubriker under statens järnvägars
fond. Styrelsen utginge från att de utgifter, som kunde föranledas av
övriga vid förvärvet övertagna avtal m. lii., skulle för savin de ej kunde
direkt påföras driften eller statens järnvägars förråd — på sätt skett vid tidigare
förvärv, föras på ett särskilt s. k. inköpskonto, vilket jämväl Hnge gottskrivas
ersättning för med förvärvet följande rörliga tillgångar. Angående
den framtida regleringen av detta konto gällde detsamma sorn beträffande
övriga sådana konton. Styrelsen hänvisade härutinnan till sin skrivelse den
10 februari 1945, angående införlivande i statsbanenätet av Stockholm -Västerås—Bergslagens järnvägar.
För personalens övertagande i statens järnvägars tjänst hade,
anför .styrelsen vidare, i avtalets § 5 intagits reglerande bestämmelser, vilka
erhållit i sak samma lydelse, som anmälts i styrelsens förenämnda skrivelse
den 10 februari 1945 med de ändrade data, som vore betingade bland annat
av den omständigheten, att personalen vid nu ifrågavarande järnväg skulle
i vanlig ordning bibehållas vid den enskilda järnvägens anställnings- och avlöningsvillkor
intill utgången av år 1945.
Enligt femte momentet i avtalets § 5 skulle, fortsätter järnvägsstyrelsen, befattningshavarna
vid järnvägen i regel vara berättigade att fr. o. m. den 1
januari 1946 erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande
anställnings- och lönevillkor. Enligt vid avtalet fogad bilaga C skulle i anslutning
härtill sammanlagt 621 tjänstemän komma att övertagas i statens
järnvägars tjänst, nämligen 477 ordinarie och 144 icke ordinarie. Härutöver
överginge i statens järnvägars tjänst 46 last anställda chaulförer samt 200
ban- och verkstadsarbetare, för vilka tjänstehavargrupper vid statens järnvägar
gällande kollektivavtal komme att efter hand träda i tillämpning. Genom
förvärvet av de ifrågavarande järnvägarna komme sålunda sammanlagt
867 personer att överföras i statens järnvägars tjänst. Härtill komme viss
aspirantpersonal, städerskor, tilltälliga arbetstagare m. il., vilka jämväl, i den
mån tjänsten så krävde, kunde erhålla sysselsättning vid statens järnvägar
och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.
De olika befattningshavarnas lönegradsplacering i statens järnvägars tjänst,
sådan denna framginge av bilaga G till avtalet, hade skett efter överlägg
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
ningar samt i huvudsak i fullt samförstånd med järnvägsförvaltningen och
med representanter för berörda personalorganisationer. Vid lönegradsplaceringen
hade tillämpats normen, att personalen —- med några enstaka undantag
— tillförsäkrats sina vid den enskilda järnvägen åtnjutna löneförmåner.
I vad mån den ordinarie personalen i sinom tid skulle kunna placeras
i befattningar på aktiv stat i de lönegrader, som funnes angivna i bilaga
C, bleve beroende av det framtida behovet av tjänster i de olika lönegraderna.
Enligt § 8 i avtalet skall järnvägen från tillträdesdagen införlivas med
statens järnvägar. Järnvägsstyrelsen erinrar, att enligt föreliggande preliminär
plan för distriktsindelning av ett samlat svenskt järnvägsnät i statens
ägo vore avsett, att nu ifrågavarande bandelar skulle tillföras sjätte distriktet.
Omfattningen av de nuvarande ban- och trafiksektionema inom detta
distrikt gjorde det icke möjligt att i dessa sektioner infoga ett järnvägsnät
av den omfattning, som förevarande statsförvärv avsåge. Styrelsen ansåge
det därför nödvändigt, att nya ban- och trafiksektioner inrättades
med Halmstad såsom huvudort och omfattande förutom de bandelar,
som genom förevarande förvärv tillfördes statens järnvägar, jämväl bandelen
Varberg—Ätran, som vore en direkt fortsättning på linjen Kinnared—
Ätran. Förstnämnda linje borde därför i detta sammanhang överföras från
andra till sjätte distriktet. Lämpliga lokalutrymmen för de nya ban- och trafiksektionsledningarna
i Halmstad kunde iordningställas inom de förvaltningslokaler,
som bleve disponibla där.
För maskintjänstens del räknades med, att dessa bandelar utan
olägenhet skulle kunna inordnas i den redan organiserade 25 maskinsektionen
i Borås. Genom tillkomsten av dessa nya bandelar med deras ganska betydande
maskintjänst bleve det emellertid motiverat att föreståndaren för
denna maskinsektion, som f. n. förestodes av en maskiningenjör i lönegraden
A 26, uppflyttades till förste maskiningenjör i lönegraden A 27, vilket
borde ske redan från tidpunkten för införlivandet, nämligen den 1 juli 1945.
De nya ban- och trafiksektionerna bleve av sådan storlek, att föreståndarskapet
tills vidare borde uppdragas åt tjänstemän i lönegraden A 26, för vilket
ändamål sålunda erfordrades en baningenjörs- och en trafikinspektörsbefattning.
Av stationerna vid Halmstad—Nässjö järnvägar vore med hänsyn till 1938
års trafik Halmstad C hänförlig till klass 1 B och Värnamo till klass 2.
Förutom sålunda erforderliga befattningar på aktiv stat erfordrades även
ett antal tjänster på övergångsstat för tjänstemän, som enligt bilaga C till
avtalet skulle övertagas i lönegraden A 21 eller högre, men för vilka placering
på aktiv stat icke kunde ordnas omedelbart, nämligen för två maskiningenjörer,
en förste trafikinspektör, en byråassistent och en förrådsförvaltare.
Vad i övrigt gällde personalens antal m. m. i lönegraden A 20 och därunder
förklarar järnvägsstyrelsen sig senare skola inkomma med förslag i sam
-
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
band med den framställning beträffande antalet sådana tjänster för år 1946,
som styrelsen hade att avgiva hösten 1945.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att Halmstad—Nässjö järnvägar må på avtalade villkor förvärvas
av staten och införlivas med statens järnvägar fr. o. m. den 1 juli
1945,
dels till förvärvets genomförande å riksstaten för budgetåret 1945/46 under
rubrik Förvärv av Halmstad—Nässjö järnvägar anvisa ett investeringsanslag
av 18 750 000 kronor,
dels under i det föregående angivna rubriker för rullande materiel och bilmateriel
anvisa investeringsanslag örn tillhopa 2 100 000 kronor,
dels medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar antalet befattningar
över lönegraden A 20 måtte ökas med följande antal i respektive
lönegrader, nämligen:
Lönegrad
fr. o. m. den 1 juli 1945
A 27 Förste maskiningenjör
Antal
1
fr. o. m. den 1 januari 1946
A 26 Baningenjör .....................
Trafikinspektör *..................
A 24 Stationsinspektor klass 1 B .........
A 22 Stationsinspektor klass 2 .........
A 21 Byråassistent ....................
på övergångsstat (fr. o. m. den 1 januari 1946)
A 26 Byråingenjör .....................
Maskiningenjör ..................
Trafikinspektör
A 21 Byråassistent .....................
Kontrollör .......................
dels ock minska antalet maskiningenjörsbefattningar i lönegraden A 26
fr. o. m. den 1 juli 1945 med 1.
I beslutet om järnvägarnas införlivande med statens järnvägar borde, anför
styrelsen slutligen, angivas, att dessa därefter skulle tills vidare hänföras
till sjätte distriktet, varvid samtidigt bandelen Varberg—Ätran borde överflyttas
från andra till sjätte distriktet.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 24 februari 1945 avgivit utlåtande
i ärendet.
Fullmäktige hava inledningsvis erinrat därom, att enligt det föreliggande
villkorliga avtalet å tillträdesdagen, som avses bli den 1 juli 1945, i vederlag
för den egendom bolaget överlåter till staten skola till bolaget överlämnas
statsobligationer å nominellt 18 750 000 kronor. Obligationerna skola
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
Departements
chefen.
löpa med 3 procent ränta, räknat fr. o. m. den 1 juli 1945, vara förfallna till
inlösen den 1 juli 1955 samt vara utställda i valörer örn 10 000, 5 000, 1 000,
500 och 100 kronor.
Genom den nyligen inträffade räntesänkningen hade emellertid, anföra
fullmäktige, räntan å tioåriga statslån nu gått ned icke obetydligt under 3
procent. För dagen utgjorde räntan å sådana lån omkring 2,85 procent. Vid
försäljning av obligationer av nämnt slag betingade dessa därför för närvarande
en köpkurs av 101 procent. Därest denna kurs gällde vid likviddagen
den 1 juli 1945, skulle delta innebära, att köparen avhände sig ett värde av
187 500 kronor utöver den i avtalet fastställda köpesumman. Skulle kursen
till denna dag hava stigit till 102 procent, bomme det nu nämnda beloppet
att fördubblas.
Under hänvisning till det anförda framhålla fullmäktige, att det för staten
vore fördelaktigare, om likviden finge ske i penningar till det i avtalet
angivna beloppet. En emission av tioåriga 3 procent obligationer till pari
skulle enligt fullmäktiges mening i nuvarande ränteläge te sig anmärkningsvärd.
Fullmäktige ifrågasätta därför, örn ej förhandlingar med bolaget borde
upptagas på denna punkt.
Då fullmäktige i övrigt funnit de avtalade villkoren om statsförvärv av
Halmstad—Nässjö järnvägar från statens synpunkt godtagbara, tillstyrka
fullmäktige med nyss ifrågasatt ändring det föreliggande förslaget örn förvärv
under innevarande år av nämnda järnvägar.
Beträffande förvärvets finansiering för det fall, att vederlaget skulle komma
att utgå i obligationer på sätt i avtalet förutsatts, anföra fullmäktige följande.
Därest det föreslagna statsförvärvet genomföres och köpeskillingen .skulle
komma att erläggas i treprocentiga statsobligationer, skall riksgäldskontoret
utfärda en ny emission — den sjätte — av det särskilda obligationslån, som
ar 1940 upplades för inlösen av enskilda järnvägar. Den nya emissionens obligationer
skola —- liksom fallet varit med de föregående emissionerna — förses
med tio årsvis den 1 juli förfallande räntekuponger.
Riksgäldskontoret kommer i sa tall att a tillträdesdagen till järnvägsstyrelsen
för bolagets räkning överlämna interimsbevis å bolaget tillkommande
statsobligationer, att sedermera så snart ske kan utbytas mot obligationer i
av bolaget önskad valörfördelning. Det förutsättes därvid, att obligationer i
valörer a 500 kronor och 100 kronor skola behöva utställas endast i det antal,
som nödvändigtvis erfordras.
Det till förvärv ifrågasatta, Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag tillhöriga
järnvägsnätet sträcker sig inom Halland, västra Småland och Västergötland
och är det största återstående privatbanenätet i södra Sverige. Det omfattar
en sammanlagd banlängd av 407,9 km och är i sin helhet normalspårigt.
Bolagets över järnvägsnätets hela trafikområde bedrivna biltrafikrörelse
omfattar en trafikerad väglängd av maximalt 1 448 km.
På grund av att järnvägsnätet är praktiskt taget helt inneslutet mellan statens
järnvägars linjer, ligger det i sakens natur, att de indirekta fördelar, vilka
följa av ett införlivande av järnvägarna med statsbanenätet, bliva tämligen
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
stora. Detta gäller särskilt i fråga om godstransporterna och möjligheterna
att minska antalet föreningsstationer.
Enligt det föreliggande med Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag träffade
avtalet överlåter bolaget med tillträde den 1 juli 1945 för en köpeskilling
av 18 750 000 kronor till staten den av bolaget drivna järnvägs- och biltrafikrörelsen.
överlåtelsen omfattar jämväl bolagets övriga fastigheter, anläggningar,
inventarier och förråd, i den mån sådana tillgångar icke i avtalet
särskilt undantagits, ävensom bolagets innehav av aktier i aktiebolaget Svenska
godscentraler, aktiebolaget Landtransport och aktiebolaget Nordisk bil
tjänst.
Järnvägsstyrelsen har — med beaktande av olika på frågan inverkande
omständigheter — beräknat driftöverskottet å järnvägsrörelsen efter avdrag
av förnyelsefondsavsättningar till 873 000 kronor under ett normalår. Avkastningen
å bilrörelsen beräknas till 75 000 kronor örn året. Sedan från den
samlade inkomsten av trafikrörelsen å (873 000 + 75 000) 948 000 kronor
dragits beräknade skatter å 200 000 kronor, återstår ett beräknat netto av
748 000 kronor. Då den avtalade köpeskillingen, såsom nämnts, uppgår till
18 750 000 kronor och förnyelsebehovet å anläggningarna kan beräknas till
1 000 000 kronor, motsvarar sålunda det kalkylerade nettot en förräntning av
omkring 3,8 procent å den erforderliga investeringen av 19 750 000 kronor.
Med hänsyn till de fördelar, som — enligt vad jag inledningsvis framhållit
_ äro förenade med förvärvet och då Halmstad—Nässjö järnvägar hava
en högre teknisk standard samt även i övrigt synas vara bättre underhållna
än flertalet av staten tidigare förvärvade enskilda järnvägar, har
jag funnit de avtalade villkoren vara för staten godtagbara.
Med anledning av vad riksgäldsfullmäktige i ärendet yttrat rörande formerna
för köpeskillingens erläggande har jag under hand trätt i förbindelse med
representant för säljarbolaget för att undersöka möjligheterna till en modifikation
av avtalet i av fullmäktige angivet hänseende. Det har emellertid därvid
visat sig, att förutsättningar för en ändring av avtalet saknas. För egen del
har jag icke funnit anledning ifrågasätta, att avtalet på grund härav icke
skulle av statsmakterna godkännas. Självfallet bör vid framtida förhandlingar
rörande statsförvärv av enskilda järnvägar hänsyn tågås till utvecklingen
på obligationsmarknaden. Hinder torde icke böra möta för järnvägsstyrelsen
att, örn så närmast med hänsyn till förhållandena å kapitalmarknaden
anses lämpligt, i framtida avtal infoga bestämmelser om att köpeskillingen
skall erläggas kontant.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i blivande beslut örn järnvägarnas
införlivande med statens järnvägar meddela föreskrifter i fråga om
järnvägarnas hänförande till visst distrikt.
För genomförande av förvärvet erfordras i första hand anvisande av ett
investeringsanslag av 18 750 000 kronor, motsvarande köpeskillingen för förvärvet.
.lag har icke funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens förslag,
att för bestridande av kostnaden flir vissa nyanskaffningar, som kon
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
trakterats av bolaget och enligt avtalet skola övertagas av staten, fyra särskilda
investeringsanslag å tillhopa 2 100 000 kronor anvisas å kapitalbudgeten
under statens järnvägars fond. Beloppet bör fördelas enligt styrelsens
förslag och anvisas under de rubriker, som angivas i min hemställan i det
följande. Svävande tillgångar och skulder böra liksom hittills regleras över
det särskilda utjämningskonto, som finnes upplagt med rubriken Inköpskonto
för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar.
Enligt avtalet skola de flesta befattningshavarna vid Halmstad—Nässjö
järnvägar vara berättigade att från och med den 1 januari 1946 — med vissa
förbehåll erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande
anställnings- och lönevillkor. Personalparagrafen i förevarande avtal
uppvisar vissa skiljaktigheter i jämförelse med de år 1944 och tidigare träffade
överenskommelserna. I detta avseende torde jag få hänvisa till avtalet,
vilket finnes fogat såsom bilaga till statsrådsprotokollet, samt till den kommentar,
som lämnats i propositionen 1945: 130 angående införlivande i statsbanenätet
av Stockholms—Västerås—Bergslagens järnvägar. Personalens löneställning
blir reglerad i och med statsmakternas godkännande av avtalet.
Något särskilt beslut av riksdagen erfordras alltså icke. Då emellertid för
ban-, trafik- och maskintjänsten krävas vissa befattningar med placering i
21 och högre lönegrader, tarvas härutinnan beslut av riksdagen. Mot den ökning
av antalet befattningar, som järnvägsstyrelsen i förevarande sammanhang
föreslagit, har jag icke något att erinra. Jag avser att framlägga förslag
örn inrättande av dessa befattningar vid anmälan i annat sammanhang av
frågor angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande
vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels besluta, att Halmstad—Nässjö järnvägar må på avtalade
villkor förvärvas av staten och införlivas med statens
järnvägar fr. o. m. den 1 juli 1945,
dels ock å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder,
Statens järnvägar, för budgetåret 1945/46 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen till
Förvärv av Halmstad—Nässjö järnvägar kronor 18 750 000,
Ytterligare medel till nyanskaffning av
rälsbussar ........................ > 190 000,
Ytterligare medel till nyanskaffning av
lokomotorer ...................... » 130 000,
Ytterligare medel till nyanskaffning av
godsvagnar ....................... » 1 280 000,
Ytterligare medel till nyanskaffning av
bilmateriel ....................... » 500 000.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
16
Kungl. Majlis proposition nr 177.
Bilaga.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag, nedan
kallat bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens
räkning av bolagets järnvägar m. m.
§ 1.
Morn. 1. Bolaget överlåter till svenska staten fr. o. m. den 1 juli 1945 (tillträdesdagen)
på följande villkor med full äganderätt
dels bolagets järnvägar, omfattande bandelarna Halmstad—Nässjö, Landeryd—Falköping,
Vaggeryd—Jönköping, Reftele—Gislaved, Kinnared—-Ätran
och Torup—Hyltebruk med vad till desamma hör, såsom rullande materiel,
inventarier, hjälpanläggningar och förråd (angående förråd stadgas närmare
i bilaga D),
dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör, såsom anläggningar,
rullande materiel och inventarier,
dels bolagets övriga fastigheter och anläggningar -— i den mån desamma
icke äro i fastighetsförteckningen, bilaga A, under rubriken B angivna såsom
undantagna från överlåtelsen — ävensom till den överlåtna egendomen hörande
inventarier och rättigheter,
dels följande aktier: 107 st. i AB Svenska godsbilcentraler, 129 st. i AB
Landtransport och 37 st. i AB Nordisk biltjänst.
Mom. 2. Bolagets övriga tillgångar, såsom värdepapper, kontanta medel
och fordringar samt de fastigheter, som i bilaga A äro angivna under rubriken
»B. Egendom, som ej överlåtes till svenska staten», inklusive bedriven
torvrörelse med därtill hörande maskiner, inventarier m. m. behållas av bolaget.
Bolaget skall äga uppbära alla inkomster, som avse tiden intill tillträdesdagen
och bestrida alla utgifter inklusive skatter, som avse rörelsen m. m.
intill samma dag, även örn de inflyta respektive förfalla till betalning efter
densamma.
Morn. 3. Rätten till framtida utdelning och återbäring på grund av bolagets
delägarskap i Svenska jämvägsföreningen, Enskilda jämvägames arbetsgivareförening
och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter förbehålles
bolaget.
Mom. A. Styrelsen inträder i bolagets ställe beträffande vid denna överenskommelses
undertecknande beställd men ännu ej levererad rullande materiel
och bilmateriel jämte därtill hörande detaljer, som således mot erläggande
av kontraktsbelopp respektive inköpspris övertages av styrelsen, dock att
anskaffningskostnaden för ännu ej levererade 2 snabbvagnar, 2 boggirälsbussar
och 2 boggisläpvagnar, vilken kostnad kontrakterats till 658 150 kronor,
bestrides av bolaget.
Mom. 5. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen
befinner sig med iakttagande dock av vad i bilaga D stadgas angående
underhåll, förrådsbehållning m. m.
Kunut. Majlis proposition nr 177.
17
Mom 6 Bolaget förbinder sig ali intill tillträdesdagen icke »vilunda sig
någon del av den i överlåtelsen ingående fasta eller losa egendomen och iai
ei "heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser^ son
kunna öka järnvägarnas driftutgifter efter tillträdesdagen, i annan man un
gällande kollektivavtal göra nödvändigt. ,, norrön rlpl
Morn. 7. Skulle den för överlåtelse avsedda egendomen eller K°l|t
därav före tillträdesdagen drabbas av eldsolycka eller annan skada ska 1 P<
grund härav utfallande försäkringsbelopp tillkomma styrelsen, mot det
bolaget befrias från skyldighet att iståndsätta egendomen.
§2.
På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för penninginteckningar.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andia
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga örn järnvägen
m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.
§ 3.
Moni. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen på tillträdesdagen
till bolaget överlämna statsobligationer örn nominellt adertonmi jonersjuhundrafemtiotusen
(18 750 000) kronor.
Obligationerna skola löpa med tre procent ranta, raknat fr. o. m. den 1 ju
1945, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1955 samt vara utställa i va ener
om 10 000, 5 000, 1 000, 500 och 100 kronor. Fördelningen a sagda valörer
sker på sätt bolaget — senast två månader före tillträdesdagen ager be
S
Mo7n.'' 2. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och medgivanden
rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas, aro sa
fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B. «
Bolaget förbinder sig att på anfordran av koparen uppsäga de i bilaga ti
angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Morn. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,
skola nied nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i
statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt
vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt
enligt vid tiden för övergången gällande avtal. .......
Morn. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,
där han omedelbart före den 1 juli 1945 varit placerad, läggas till grund.
Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst atnjutna löneförmåner,
nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå
utgående dyrlidstillägg samt eventuell förman av fri bostad eller kontant
hyresbidrag. .
Befattningshavare, som innehaft för honom gallande slutlon sedan minst
tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 177.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 177
löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas
summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast överstiger
sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,
allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre än tre
år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år förflutit
från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.
Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas
jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för tid,
varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa särskilda
ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande
är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis
semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,
begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision
m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid statens
järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.
Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att
den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar gällande
avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som finnes
för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnvägar innehavda löneförmånerna
skall vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot
det, som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid
statens järnvägar.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla
dels för ali personal under liden intill den 1 januari 1946 i den mån veder -börandes anställning ej dessförinnan upphör:
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1946
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1944 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1944 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens
järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna
tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter den 1 januari
1946 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C skab
ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare -— med belopp,
sorn styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som
enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
19
grund av sjukdom. Statens järnvägar skola lör dessa förtidspensionerade till
vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för
pensionsinrättningert att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då
befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga ruin jämväl av befattningshavare, som
ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall mellan
järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad, i vad
mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke sågs.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1946 erhålla anställning
enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor under
följande förbehåll:
a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt
svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter
vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro
dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt företag
än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid
statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagets tjänst;
c) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning.
icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen
på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen
icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för vederbörande
vid fortsatt anställning i bolagets tjänst. Vid befordran till högre tjänst vid
statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning av delaktighetsbeloppet
till belopp, som skulle hava gällt för närmast motsvarande tjänst vid
bolagets järnväg.
Mom. 6. Av statens järnvägar övertagen anställningshavare, vilken erhåller
sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet
respektive tjänstepensionsreglementet för arbetare men för
vilken intetdera av dessa reglementen blivit gällande och vilken vid den tidpunkt,
då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhålles, icke
uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, om allmänna
tjänstepensionsreglementet respektive tjänstepensionsreglementet för
arbetare varit å vederbörande tillämpligt, tillerkännes rätt till fyllnadspension
enligt bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 697), därest
i 1 § första stycket nämnda kungörelse angivna förutsättningar föreligga.
Morn. 7. Befattningshavare, vilken icke är delägare i pensionsinrättning
och som erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet,
må, i den mån järnvägsstyrelsen finner skäligt, såsom
tjänslår för erhållande av pension tillgodoräknas högst två tredjedelar av deli
lid, under vilken han, innan reglementet blivit på honom tillämpligt, innehall
anställning vid bolagets järnväg eller vid statens järnvägar.
Mom. S. Personal, på vilken bestämmelserna i morn. 6 icke vinna tillämpning,
redan pensionerad personal samt pensionsberälligade lamiljemedlemmar
efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma i at
-
20
kunni Mlilltå proposition nr 177.
njutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension
enligt morn. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest järnvägen
övergått i statens ägo.
, Morn. 9. Vid eventuellt statsövertagande av sådan enskild pensionsinrättning,
i vilken befattningshavare är pensionsförsäkrad, skola därvid avtalade
pensionsvillkor träda i tillämpning, oavsett vad här ovan i mom. 5 punkt c)
och mom. 6—8 stadgas.
§ 6.
il/om. 1. Styrelsen skall från och med tillträdesdagen övertaga bolagets
rättigheter och skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som
personalen tillhör.
Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga bolagets egna pensionsförpliktelser,
exklusive pension till nuvarande verkställande direktören. I samband
härmed förbinder sig bolaget att icke vidare ikläda sig några pensionsförpliktelser
som kunna beröra Halmstad—Nässjö Järnvägsaktiebolags Stiftelse
för pension och understöd. Vidare garanterar bolaget dels att Stiftelsens
styrelse kommer att genomföra den ändringen av Stiftelsens stadgar, att Stiftelsens
styrelse efter den 1 juli 1945 skall utses av Kungl. Järnvägsstyrelsen i
stället för av styrelsen för Halmstad—Nässjö Järnvägsaktiebolag, dels att
Stiftelsens nuvarande styrelse kommer att avgå fr. o. m. nämnda dag. Bolagets
pensionsförpliktelser samt Stiftelsens tillgångar finnas förtecknade i en
av bolaget till styrelsen överlämnad akt.
Mom. 3. Styrelsen skall medverka till, att, så snart sig göra låter, förhandlingar
bli upptagna om statsövertagande av Understödsföreningen Halmstad—
Nässjö järnvägs pensionskassas verksamhet.
§ 7.
Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över
de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på i
§ 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.
8 8.
Bolagets järnvägar skola, räknat fran och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar salunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning på desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock
under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen
hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen
för järnvägarnas godssamtrafik.
§ 9.
Detta avtal .är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Majit och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans godkännande.
Stockholm den 19 februari 1945.
HALMSTAD—NÄSSJÖ JÄRN- KUNGL. JÄRNVÄGS
VÄGS
AB. STYRELSEN
M. Wallenberg G. Dahlbeck
Erik Malmkvist
Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
450728