Kungl. Majis proposition nr 168.

1

Nr 168.

Kungl. Majis proposition till riksdagen angående förlängning av
giltighetstiden för vissa tilläggstullar; given Stockholms
slott den 2 mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Bertil Ohlin.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maji Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet fråga örn förlängning a\
giltighetstiden för vissa tilläggstullar beträffande vadd av bomull, damhattar,
fajans- och porslinsvaror samt vattenmätare och anför därvid följande.

Gällande bestämmelser samt inkomna framställningar.

Vadd av bomull. Vadd, alla slag, kardad bomull härunder inbegripen, hänföres,
med en tullsats av 10 kronor för 100 kilogram, i gällande tulltaxa till
nr 397, som är uppdelat på statistiskt nr 91G, omfattande vadd av bomull,
kardad bomull härunder inbegripen, och statistiskt nr 917, omfattande annan
vadd. Okardad bomull (tulltaxenr 395, stat. nr 901) liksom även bomullsavfall
(tulltaxenr 395, stat. nr 909) med liera spånadsämnen i form av
råvaror och avfall åtnjuta tullfrihet.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 168. ^

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 168.

I överensstämmelse med beslut av 1939 års lagtima riksdag utfärdade
Kungl. Majit den 22 juni 1939 förordning (nr 347) med ytterligare tillägg
till gällande tulltaxa, innefattande tilläggstull för tiden 1 juli 1939—30 juni
1941 för vadd av bomull, kardad bomull härunder inbegripen, blekt. Sagda
förordning har sedermera erhållit förlängd giltighet, senast genom förordning
den 4 juni 1943 (nr 291), varigenom jämlikt 1943 års riksdags beslut
giltighetstiden utsträckts till och med den 30 juni 1945. Tilläggstullen utgår
med 15 kronor för 100 kg.

I skrivelse den 9 januari 1945 har Mölnlycke Väfveriaktiebolag hemställt
örn bibehållande av nämnda tilläggstull under ytterligare två år till och med
den 30 juni 1947 och därvid anfört, att de skäl, som hittills föranlett förlängning
av giltighetstiden för tilläggstullen, ännu kvarstodo.

Damhattar. För hattar, ej av pälsverk, även halvfärdiga, andra än med
blommor eller plymer monterade damhattar, utgår enligt tulltaxerubrikerna
nr 630—632 tull i enlighet med följande uppställning:

av annat ämne (än oljad vävnad eller vara, innehållande
silke eller gulddragartråd):

ogarnerade; ävensom mössor, sydda av flätor, hänförliga

till nr 358, samt s. k. filtstumpar ........... t st

andra slag:

försedda med garnering eller montering av varor, innehållande
silke ..........................’ i st

andra ......................................... 1 st. —: 75.

I överensstämmelse med beslut av 1934 års riksdag utfärdade Kungl. Majit
den 22 juni 1934 förordning (nr 371) med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa,
innefattande bland annat tilläggstullar för tiden 1 juli 1934—30 juni
1937 å vissa slag av garnerade och ogarnerade damhattar. Senast genom förordning
den 4 juni 1943, nr 292, ha jämlikt 1943 års riksdags beslut berörda
tilläggstullar erhållit förlängd giltighet för tiden till och med den 30 juni
1945. Tilläggstullarna utgå enligt följande grunder.

630

631

632

50

1: —

f Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

kronor

| ur 630

''

ur 1194:3—

Hattar, ej av pälsverk, andra än herrhattar,
även halvfärdiga:

andra slag:

av annat ämne:

ogarnerade med undantag av s. k.

1196

stråstumpar och capeliner.. 1 st.

—: 50

ur 631

1198:3

andra slag:

försedda med garnering eller

ur 632

ur 1199—
1200

montering av varor, inne-hållande silke...........1 st.

—: 75

ur 1201—

andra...................l st

J

—: 75

1203

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

3

I skrivelse den 10 januari 1945 har Sveriges dcimhattfubrikanters förening
anhållit om vidtagande av åtgärder för ytterligare förlängning av giltighetstiden
för tilläggstullama å damhattar och därvid — under åberopande av de
skäl föreningen vid tidigare tillfällen anfört för tilläggstullama — framhållit,
att ifrågavarande tullskydd fortfarande vore påkallat för damhattindustrien,
som sysselsatte ett icke obetydligt antal arbetare.

Fajans- och porslinsvaror. Nu gällande tullar å de för den inhemska porslinsindustrien
mest betydande tillverkningarna av fajans- och porslinsvaror
utgå enligt följande grunder.

Tull för

Tilläggs-

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

100 kg

tull för
100 kg

kronor

kronor

Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt

nämnda:

andra slag:

av äkta porslin:

vita eller enfärgade:

693

11282

för hushållsbruk...........

N

30: —

15: —

(1283

andra .....................

två- eller flerfärgade eller för-

N

30: —

gyllda, försilvrade eller på an-nat likartat sätt dekorerade:

694

(1284

för hushållsbruk.........

N

60: —

15: —

11285

andra...................

N

60: —

av fajans (oäkta porslin), härunder

inbegripna krukmakargods och
andra lervaror, ej särskilt nämn-da; ävensom kakel och kakel-ugnsornament:

vita eller enfärgade:

695

(1286

för hushållsbruk .........

N

10: —

10: —

(1287

andra ...................

två- eller flerfärgade eller för-

N

10: —

gyllda, försilvrade eller på
annat likartat sätt dekore-rade :

696

11288

för hushållsbruk .......

N

16: —

9:-

(1289

andra .................

N

16: —

Tilläggstullama, vilka, såsom framgår av de anförda uppgifterna, endast
avse artiklar för hushållsbruk, fastställdes i fråga örn varor av äkta porslin
(stat. nr 1282 och 1284) enligt förordningen den 22 juni 1934 (nr 371) med
ytterligare tillägg till gällande tulltaxa och beträffande fajansvaror (stat. nr
1280 och 1288) enligt kungörelsen den 31 maj 1935 (nr 226) angående tillägg
till nämnda förordning till en början intill utgången av juni 1937 men ha,
senast genom förutnämnda i överensstämmelse med beslut av 1943 års riks -

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 16S.

dag den 4 juni 1943 utfärdade förordning, nr 292, erhållit fortsatt giltighet
för tiden till och med den 30 juni 1945.

I skrivelse den 12 januari 1945 ha Gefle Porslinsfabriks Aktiebolag, Aktiebolaget
Gustavsbergs Fabriker, Hackefors Porslin Aktiebolag, Aktiebolaget
Karlskrona Porslinsfabrik och Aktiebolaget Rörstrands Porslinsfabriker hemställt,
att enär de förhållanden, som förelågo då nu gällande tilläggstullar
bestämdes, i huvudsak vore oförändrade samt ett upphävande av dessa tullar
skulle medföra mycket allvarliga konsekvenser för den inhemska porslinsindustrien
och dess arbetare, tullarna måtte förbliva i kraft även efter den 30
juni 1945.

Vattenmätare. Vattenmätare hänföras i tulltaxan till nr 1065 (stat. nr 1947),
därest de ha en genomloppsöppning av högst 40 mm, och till nr 1067 (stat.
nr 1950), om genomloppsöppningen är större än 40 mm. I förra fallet utgår
tull med 100 kronor för 100 kilogram, i senare fallet med 50 kronor för 100
kilogram.

Ä vattenmätare med högst 40 mm genomloppsöppning utgår därjämte
från och med den 1 juli 1939 tilläggstull med 200 kronor för 100 kilogram,
vilken senast för tiden 1 juli 1943—30 juni 1945 fastställts genom den i överensstämmelse
med beslut av 1943 års riksdag utfärdade förordningen den
4 juni 1943 (nr 293) örn fortsatt giltighet av förordningen den 26 april 1940
(nr 284) med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa.

I skrivelse den 12 januari 1945 ha Aktiebolaget Svenska Metallverken, Aktiebolaget
Zander & Ingeström och Aktiebolaget Imo-1''ndustri hemställt örn
utsträckning av giltighetstiden för denna tilläggstull och därvid anfört följande.

De synpunkter bolagen anfört i tidigare skrivelser, vilka föranlett åsättandet
av ifrågavarande tilläggstull, och de skäl, som föranledde 1943 års riksdag
att besluta om densamma, ägde alltjämt giltighet. Då det med säkerhet
kunde förutsättas, att under de närmaste åren ingen ändring komme att inträda
i de förhållanden, som föranledde tilläggstullens införande, borde förlängningen
avse en tidrymd av minst två år. Dessutom hemställdes, att
statistiskt nr 1947 omarbetades i syfte att förhindra, att delar till vattenmätare
kunde införas till lägre tullar än själva vattenmätaren.

Yttranden.

över framställningarna ha kommerskollegium och generaltullstyrelsen den
15 februari 1945 avgivit infordrat gemensamt utlåtande samt därvid fogat
från textilrådet och statens industrikommission införskaffade yttranden.

Textilrådet, som endast yttrat sig beträffande frågan örn förlängning av giltighetstiden
för tilläggstullen å vadd av bomull, har förklarat sig icke hava
något att erinra mot den begärda förlängningen.

Statens industrikommission har förklarat sig icke hava något att erinra mot
bifall till framställningarna om förlängning av giltighetstiden för tilläggstullarna
å vadd och damhattar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

5

Beträffande frågan om förlängning av giltighetstiden för tilläggstullarna å
fajans- och porslinsvaror har kommissionen yttrat:

Tillverkningen av porslin är jämförelsevis bränslekrävande. Knapphet råder
vidare för närvarande på leror, vilka utgöra råvaror för tillverkningen, samt
— i än större utsträckning -— på vissa för produktionen nödvändiga förnödenheter.
Man torde kunna befara, att dessa produktionssvårigheter i större
eller mindre omfattning komma att bestå, för det första under den tid kriget
i Europa fortfar men även en obestämd tid därefter. Ur försörjningssynpunkt
skulle därför import av porslinsvaror vara önskvärd i större utsträckning än
hittills. Möjligheterna för en dylik import torde dock under en avsevärd tid
framöver vara små. Det är sålunda icke osannolikt, att under en relativt lång
tid framåt den inhemska efterfrågan på porslinsvaror kominer att bliva större
än den inhemska produktionen plus möjlig import. I en dylik situation torde
tilläggstullen icke tjäna något skyddsändamål, eftersom då både den svenska
varan och den eventuellt billigare importerade torde vinna avsättning. Tillläggstullen
skulle givetvis under sådana förhållanden icke heller verka hindrande
på importen, och en förlängning av dess giltighetstid skulle sålunda
icke ha någon direkt försörjningshindrande effekt.

Tilläggstullarnas betydelse lia även minskats därigenom att de äro utformade
som vikttullar, vilkas relativa höjd nedgått i samma mån som importpriserna
på porslin stigit. I nedanstående tabell angivas för de fyra berörda
taxerubrikerna 1938 års och 1943 års genomsnittspriser enligt handelsstatistiken
samt procenttal, utvisande förhållandet mellan tilläggstullar och pris
de båda åren.

12821
12841

12861

1288)

Import 1938

I m''p ort 1943

Till-

Tilläggstull

Tilläggstull

läggs-

förhållande

i förhållande

tull

till pris

till pris

kr/kg

ton

kr/kg

%

ton

kr/kg °i

Äkta porslinsvaror . j

0: 15

025

1: 10

13

489

2:09 7

0: 15

844

2: 24

7

578

4:69 3

Fajansvaror.......|

0: 10

94

1:28

8

105

1:42 7

0: 09

1 329

1: 11

8

683

1: 75 5

Som en sammanfattning av vad ovan anförts får kommissionen anföra,
att kommissionen i dagens läge icke kan finna skälen för ett förlängande av
ifrågavarande tilläggstullar övertyeande men icke heller finner hinder ur
försörjningssynpunkt mot att de förlängas. Med hänsyn till ovissheten om den
kommande utvecklingen torde ett eventuellt förlängande emellertid böra avse
endast ett år.

Vad angår frågan örn förlängning av giltighetstiden för tilläggstullen å vattenmätare
har kommissionen anfört följande.

Knapphet råder för närvarande på vissa råvaror och detaljer för den inhemska
tillverkningen av vattenmätare, flit höra t. ex. ebonit, urverk, koppar
och zink. Import av färdiga mätare skulle därför ur försörjningssynpunkt
vara önskvärd. Importmöjligheter torde dock för närvarande nästan helt saknas.
För en tid framöver torde därför gälla, att tullskyddets storlek saknar
betydelse.

Kommissionen kan därför i dalens läge icke finna skälen för förlängning
av tilläggstullen övertygande men finner icke heller hinder ur försörjningssynpunkt
mot att de förlängas. Med hänsyn till ovissheten örn den kommande
utvecklingen torde ett eventuellt förlängande emellertid böra avse endast
ett år.

6

Kungl. Majlis proposition nr 168.

Departements chefen.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen ha sagt sig visserligen hysa
den uppfattningen, att här avsedda tilläggstullar i nuvarande handelspolitiska
läge förlorat en väsentlig del av sin tidigare betydelse. Enligt ämbetsverkens
mening torde emellertid, såsom även framhållits i ämbetsverkens utlåtande
den 2 mars 1943 i anledning av då föreliggande liknande framställningar,
någon sänkning av tullskyddet för den inhemska tillverkningen av
berörda varuslag icke lämpligen böra vidtagas under nu rådande ovissa förhållanden.
Ämbetsverken ansåge sig därför böra tillstyrka, att giltighetstiden
för samtliga nu nämnda tilläggstullar liksom år 1943 förlängdes med ytterligare
två år.

I vad framställningen från Aktiebolaget Svenska Metallverken med flera
avsåge en omarbetning av tulltaxan i syfte att förhindra, att delar till vattenmätare
kunde införas till lägre tullar än själva vattenmätaren, ha ämbetsverken
framhållit, att en sådan åtgärd icke torde vara av behovet påkallad.
Nu berörda fråga hade närmare behandlats i ämbetsverkens gemensamma
utlåtanden den 9 februari 1940 och den 2 mars 1943 i anledning av då gjorda
framställningar i ämnet.

På de skäl kommerskollegium och generaltullstyrelsen åberopat förordar
jag en förlängning av giltighetstiden för ifrågavarande tilläggstullar till och
med den 30 juni 1947. Vad angår frågan om tullbehandlingen av delar till
vattenmätare torde, med hänsyn till vad ämbetsverken anfört, särskilda åtgärder
härutinnan icke erfordras.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att besluta,

att förordningarna den 22 juni 1939 (nr 347), den 26 april
1940 (nr 284) och den 4 juni 1943 (nr 292) med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa skola äga fortsatt giltighet för
tiden från och med den 1 juli 1945 till och med den 30 juni
1947.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Lindenbaum.

457Sa7. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.