Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
1
Nr 160.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
fortsatt giltighet av arbetstidslagen för detaljhandeln
den 18 juli 1942 (nr 652), m. m.; given Stockholms slott
den 2 mars 1945.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till
1) lag örn fortsatt giltighet av arbetstidslagen för detaljhandeln den 18
juli 1942 (nr 652); samt
2) lag angående ändrad lydelse av 1 § andra stycket j) lagen den 16 maj
1930 (nr 138) örn arbetstidens begränsning.
GUSTAF.
Tage Erlander.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 samt. Nr 160—162.
t
2
Kungl. Majlis proposition nr 160.
Förslag
till
Lag
om fortsatt giltighet av arbetstidslagen för detaljhandeln den 18 juli 1042
(nr 652).
Härigenom förordnas, att arbetstidslagen för detaljhandeln den 18 juli
1942, vilken gäller till och med den 31 december 1945, skall äga fortsatt giltighet
efter sistnämnda dag; dock att, från och med den 1 januari 1946,
10 § i lagen skall hava ändrad lydelse på sätt nedan angives.
10 §.
Arbetsgivare bör anskaffa och å arbetsstället eller annan plats, som av
arbetsrådet godkännes, förvara övertidsjournal, upprättad enligt formulär,
som fastställes av arbetsrådet.
Har övertid---avbryta arbetstiden.
Arbetstagare åge ----honom rörer.
Beslut av arbetsrådet enligt 6 eller 7 § skall biläggas journal eller annan
handling, däri anteckning enligt andra stycket skall göras, och skall journalen
eller handlingen jämte bilagda beslut förvaras å plats, som i första
stycket avses, under minst tre år, räknat beträffande journalen eller handlingen
från den tid, då sista anteckningen gjordes däri, och beträffande beslutet
från detsammas datum.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 § andra stycket j) lagen den 16 maj 1930
(nr 138) örn arbetstidens begränsning.
Härigenom förordnas, att 1 § andra stycket j) lagen den 16 maj 1930 örn
arbetstidens begränsning skall från och med den 1 januari 19461 hava
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 §■
Från lagens tillämpning undantagas:
j) arbete, varå arbetstidslagen för detaljhandeln äger tillämpning,
1 Jfr SFS 1942: 653.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
3
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 16 februari
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,
Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, social- och handelsdepartementen
anmäler statsrådet Erlander fråga angående förlängning av
giltigheten för arbetstidslagen för detaljhandeln den 18 juli 1942 (nr 652)
samt anför:
Arbetstidslag för detaljhandeln antogs första gången år 1939 på grundval
av ett av den s. k. arbetstidsutredningen angående affärs- och kontorsanställda
avgivet förslag. Den första lagen, som gällde i tre år, efterträddes av
den nuvarande arbetstidslagen för detaljhandeln. Förslag till sistnämnda lag,
vilket grundade sig på en av särskilda sakkunniga verkställd utredning,
framlades genom proposition nr 349 för 1942 års riksdag, som antog förslaget
i oförändrad form. Jämväl sistnämnda lag erhöll tre års giltighetstid.
Denna tid utgår den 31 december 1945.
Med hänsyn härtill ha statsmakterna att innevarande år taga ställning till
frågan om förlängning av giltigheten av lagen och örn eventuella ändringar
i densamma.
Kungl. Maj:t har genom skrivelse den 22 september 1944 uppdragit åt
arbetsrådet att, efter inhämtande av yttranden från de myndigheter och
sammanslutningar, vilkas hörande arbetsrådet funne lämpligt, verkställa
utredning örn och i vad mån ändringar vöre erforderliga i nämnda arbetstidslag
samt till Kungl. Majit inkomma med berörda utredning jämte det
förslag, vartill densamma kunde föranleda.
I anledning härav Ilar arbetsrådet berett riksförsäkringsanstalten och nedan
nämnda organisationer tillfälle att till rådet inkomma med de erinringar,
vartill bestämmelserna i gällande arbetstidslag för detaljhandeln givit anledning.
nämligen svenska arbetsgivareföreningen, handelns arbetsgivareorganisation,
Sveriges köpmannaförbund, kooperativa förbundet, svenska frisörföreningen,
Sveriges konditorförening, systembolagens arbetsgivareförening,
landsorganisationen i Sverige, svenska handelsarbetareförbundet, svenska
livsmedelsarbelareförbundet, svenska frisörarbetareförbundet, svenska kommunalarbetareförbundet,
tjänstemännens centralorganisation och svenska
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
bokhandelsmedhjälpareföreningen. Yttranden ha inkommit från riksförsäkringsanstalten
och samtliga nämnda organisationer. En av arbetsrådet upprättad
kortfattad sammanställning över innehållet i berörda yttranden torde
få såsom bilaga (Bilaga A) fogas till protokollet i förevarande ärende.
Arbetsrådet har därefter med skrivelse den 8 november 1944 redovisat det
av Kungl. Majit åt rådet lämnade uppdraget.
I skrivelsen framhåller arbetsrådet till en början, att de erfarenheter, som
arbetsrådet vunnit under tiden för tillämpningen av lagen, hade givit vid
handen, att lagens bestämmelser i stort sett vore lämpligt utformade med
hänsyn till arbetstidslörhållandena inom detaljhandeln och övriga av lagen
omfattade verksamhetsgrenar. Arbetsrådet föreslår därför att den nya
arbetstidslagen för detaljhandeln med ett par smärre ändringar, för vilka
redogörelse skall lämnas i det följande, erhåller samma lydelse som nu gällande
lag.
I 1 § första stycket av lagen stadgas, att densamma äger tillämpning
bland annat å rakstuga och frisersalong.
Svenska frisörföreningen och svenska frisörarbetareförbundet ha yrkat
att benämningen »rakstuga» måtte utgå, då nämnda benämning numera vore
föråldrad samt ordet »frisersalong» helt täckte vad som avsåges.
Arbetsrådet har biträtt yrkandet.
Jämlikt 10 § fjärde stycket i lagen skall övertids journal eller annan
handling, däri anteckning om övertid skall göras, förvaras å arbetsstället.
Sgstembolagens arbetsgivareförening har anfört, att för företag med ett
stort antal arbetsställen på samma ort betydande praktiska fördelar stöde
att vinna genom möjligheten att föra övertids journal centralt utan att kontrollsynpunkten
härigenom behövde eftersättas. Under hänvisning härtill har
nämnda arbetsgivareförening föreslagit, att lagtexten på denna punkt underkastas
en jämkning i angiven riktning.
Arbetsrådet anför för egen del:
Bestämmelsen att övertidsjoumalen skall förvaras å arbetsstället har tillkommit
för att möjliggöra kontroll från yrkesinspektionens och vederbörande
arbetstagares sida av uttagen övertid. Med hänsyn härtill kan arbetsrådet
icke förorda en generell uppmjukning av bestämmelsen i av systembolagens
arbetsgivareförening antydd riktning. Arbetsrådet föreslår i stället,
att lagrummet kompletteras med ett stadgande örn rätt för rådet att i
förekommande fall meddela undantag från nu ifrågavarande bestämmelse.
Härigenom skulle arbetsrådet bliva i tillfälle att i varje särskilt fall pröva,
huruvida medgivande av förvaring av övertidsjoumalen å annan plats än
arbetsstället kan lämnas utan att kontrollsynpunkterna därigenom eftersättas.
I sådant syfte kunde 10 § fjärde stycket erhålla exempelvis följande formulering:
»Beslut av---bilagda beslut, såvida ej arbetsrådet annat med
givit,
förvaras å arbetsstället -— — — detsammas datum.»
Kungl. Majlis proposition nr 160.
5
Vad beträffar giltighetstiden för lagen har i åtskilliga av de till
arbetsrådet inkomna yttrandena hemställts, att den kommande lagen göres
definitiv. Arbetsrådet ansluter sig till denna mening och föreslår alltså, att
den nya arbetstidslagen för detaljhandeln antages utan tidsbegränsning.
Rådet påpekar därjämte att, därest detta förslag vinner bifall, även den i
anledning av lagens tillkomst införda ändringen i 1 § andra stycket j) av
den allmänna arbetstidslagen bör erhålla definitiv karaktär.
Den i ärendet förebragta utredningen giver vid handen att arbetstidslagen Féreåraganför
detaljhandeln, så som den nu är utformad, i stort sett väl fyller sitt syfte.
Det torde därför vara skäl att, i överensstämmelse med därom från åtskilliga
håll framställda önskemål, nu förläna lagen definitiv karaktär.
Vissa av de av arbetsrådet hörda organisationerna ha yrkat, att jämkningar
i olika avseenden måtte vidtagas i de i lagen ingående särskilda bestämmelserna.
Yrkandena, vilka i allmänhet avsett allenast mindre betydelsefulla
ämnen, lia av arbetsrådet biträtts endast i två fall. Det ena av dessa
avser den i 10 § givna bestämmelsen därom, att platsen för förvaring av
över tids journal m. fl. handlingar städse skall vara arbetsstället. På de grunder
som av arbetsrådet härutinnan anförts torde denna föreskrift böra uppmjukas
så att förvaringen må äga rum på annan plats än arbetsstället, örn
arbetsrådet lämnar sitt medgivande därtill.
Tillräcklig anledning synes däremot icke föreligga för bifall till det andra
av arbetsrådet biträdda yrkandet. Detta senare yrkande är av huvudsakligen
formell natur och innebär, att ur den paragraf som angiver lagens
tillämpningsområde skulle uteslutas den i paragrafen vid sidan av begreppet
frisersalong begagnade termen rakstuga. Någon olägenhet synes icke följa
av att sistnämnda beteckning, om ock numera något föråldrad, får kvarstå
i lagen. De i yttrandena i övrigt framkomna ändringsförslagen synas icke
böra nu föranleda någon åtgärd.
Då sålunda endast en obetydlig ändring synes böra vidtagas i arbetstidslagen
för detaljhandeln, torde det vara mindre lämpligt att utfärda en helt
ny lag. I stället synes tidsbegränsningen i fråga om giltigheten för den gällande
lagen böra undanröjas och lagen på så sätt göras definitiv. I samband
härmed bör även den mot arbetstidslagen för detaljhandeln korresponderande
ändringen av 1 § andra stycket j) allmänna arbetstidslagen,
vilken ändring i likhet med förstnämnda lag endast gäller för tiden intill
utgången av år 1945, slutgiltigt genomföras.
I enlighet med det sagda ha inom socialdepartementet utarbetats förslag
till
1) lag om fortsatt giltighet av arbetstidslagen för detaljhandeln den 18 juli
1942 (nr 652); samt
2) lag angående lydelsen av 1 § andra stycket j) lagen den 16 maj 1980
(nr 188) örn arbetstidens begränsning.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 160.
Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över nämnda
båda lagförslag, av den lydelse bilaga (Bilaga B) till detta protokoll utvisar,
måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom
utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Jan-Erik Stenius.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
7
Bilaga A.
Kortfattad sammanställning över inkomna yttranden angående ändringar
i arbetstidslagen för detaljhandeln.
Upprättad inom arbetarådet.
Svenska arbetsgivareföreningen och handelns arbetsgivareorganisation
hänvisa till de yrkanden, som muntligen komma att framställas vid ärendets
handläggning i arbetsrådet.
Riksförsäkringsanstalten, Sveriges köpmannaförbund och svenska kommunalarbetareförbundet
anse behov av ändringar i lagen icke föreligga.
Tjänstemännens centralorganisation, landsorganisationen, svenska livsmedelsarbetareförbundet
och svenska handelsarbetareförbundet ha intet
annat yrkande än att lagen göres definitiv. Sistnämnda förbund hänvisar i
övrigt till de muntliga uttalanden, som komma att göras vid ärendets behandling
i rådet.
1 §■
Svenska frisörföreningen och svenska frisörarbetareförbundet föreslå, att
den numera föråldrade benämningen »rakstuga» uteslutes ur lagtexten.
Systembolagens arbetsgivareförening anser starka skäl tala för att lagen
icke skall vara tillämplig på systembolagens kontorspersonal.
Vidare hemställes, med anledning av ett av arbetsrådet träffat avgörande,
att lagen så ändras, att systembolagens arbete för kristidsstyrelsernas kontrollbyråer
faller utom lagen eller ock att i motiven till lagen göres ett klart
uttalande i samma syfte.
2 §.
Sveriges konditorförening anser, att butiksföreståndare, oavsett örn de
mer eller mindre regelbundet deltaga i expedieringsarbetet, generellt borde
förklaras vara arbetstagare i överordnad ställning.
Svenska frisörarbetareförbundet föreslår, att undantag för familjemedlemmar
icke medgives i andra fall, än när det gäller hustru och barn under
18 år. — Förbundet anser vidare, att som företagsledare eller befattningshavare
i överordnad ställning endast bör betraktas den, som anställer och
entledigar personal, självständigt verkställer inköp och fastställer prissättning
samt tecknar rörelsens firma.
*§■
Sveriges konditorförening hemställer, att den ordinarie arbetstiden begränsas
till 48 timmar i genomsnitt för period om 13 eller alternativt 9 veckor.
— Vidare föreslås, att den år 1942 införda bestämmelsen, att arbetstiden
på vissa mindre arbetsplatser under två dagar i veckan får uppgå till
11 timmar, skall bli gällande för alla företag, som hålla öppet örn söndagarna.
— Föreningen anser, att arbete med julskyltning och inventering
skall falla utanför lagen.
Svenska frisörarbetareförbundet föreslår bestämmelse i lagen av innehåll,
att den ordinarie arbetstiden skall förläggas mellan kl. 9 och kl. 18.
8
Kungl. Maj-.ts proposition nr 160.
5 § 1 mom.
Sveriges konditorförening föreslår, att arbetsgivare skall äga rätt att efter
anmälan till arbetsrådet förskjuta vissa arbetstimmar från lågsäsongmånader
till exempelvis december månad.
7 § 1 mom.
Sveriges konditorförening anser, att den föreskrivna maximeringen av
ordinarie arbetstid och i momentet angiven övertid till 10 timmar per dygn
borde, såsom saknande motsvarighet i den allmänna arbetstidslagen, uteslutas
ur arbetstidslagen för detaljhandeln.
Svenska frisörarbetareförbundet föreslår, att orden »allmänna arbetstiden»
för undvikande av missförstånd utbytas mot orden »ordinarie arbetstiden».
8 §.
Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningen anför, att sådana bestämmelser
borde införas i lagen, att denna lämnar någon vägledning för uträkning
av övertidsersättning.
9 §■
Systembolagens arbetsgivareförening förordar, att de under 9 § a) angivna
reglerna kompletteras med en föreskrift örn att rast må inskränkas
till 30 minuter jämväl å dag före arbetsfri helgdagsaftnar.
Sveriges konditor förening föreslår, att även sådant uppehåll i arbetet, som
icke är i förväg bestämt till sin varaktighet, ändå skall räknas som rast,
förutsatt endast att den är tillräckligt lång och att arbetstagaren under
rasten äger fritt disponera sin tid.
10 §.
Systembolagens arbetsgivareförening föreslår en jämkning av lagtexten
av innebörd att, om ett företag har ett stort antal arbetsställen på samma
plats, övertidsjournal må kunna föras centralt.
Svenska frisörarbetareförbundet föreslår, att organisations befullmäktigade
ombud skall äga rätt att inom organisationens verksamhetsområde
taga del av övertidsjournal jämväl hos företag, som icke är avtalsbundet.
11 §.
Kooperativa förbundet hemställer, att paragrafen erhåller samma utformning
som i 1939 års lag, d. v. s. att ledamöterna skola utses omedelbart av
Kungl. Majit och icke efter förslag av arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd
respektive landsorganisationen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
9
Bilaga B.
Förslag
till
Lag
om fortsatt giltighet av arbetstidslagen för detaljhandeln den 18 juli 1942
(nr 652).
Härigenom förordnas, att arbetstidslagen för detaljhandeln den 18 juli
1942, vilken gäller till och med den 31 december 1945, skall äga giltighet
jämväl efter sistnämnda dag; dock att, från och med den 1 januari 1946,
10 § i lagen skall hava ändrad lvdelse på sätt nedan angives.
10 §.
Arbetsgivare bör anskaffa och å arbetsstället eller annan plats, som av
arbetsrådet godkännes, förvara övertidsjournal, upprättad enligt formulär,
som fastställes av arbetsrådet.
Har övertid ---— avbryta arbetstiden.
Arbetstagare åge---honom rörer.
Beslut av arbetsrådet enligt 6 eller 7 § skall biläggas journal eller annan
handling, däri anteckning enligt andra stycket skall göras, och skall journalen
eller handlingen jämte bilagda beslut förvaras å plats, som i första
stycket avses, under minst tre år, räknat beträffande journalen eller handlingen
från den tid, då sista anteckningen gjordes däri, och beträffande beslutet
från detsammas datum.
Förslag
till
Lag
angående lydelsen av 1 § andra stycket j) lagen den 16 maj 1930 (nr 138)
om arbetstidens begränsning.
Härigenom förordnas, att 1 § andra stycket j) lagen den 16 maj 1930 örn
arbetstidens begränsning, vilken föreskrift enligt lagen den 18 juli 1942
(nr 653) angående ändrad lydelse av sagda paragraf skall till och med den
31 december 1945 hava den lydelse som i sistnämnda lag angives, jämväl
därefter skall hava samma lydelse.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 1 mars
1945.
Närvarande:
regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Guldberg,
Ekberg,
Santesson.
Enligt lagrådet den 24 februari 1945 tillhandakommet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
16 februari 1945, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade
förslag till
1) lag om fortsatt giltighet av arbetstidslagen för detaljhandeln den 18
juli 1942 (nr 652); samt
2) lag angående lydelsen av 1 § andra stycket j) lagen den 16 maj 1930
(nr 138) örn arbetstidens begränsning.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av
t. f. chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet hovrättsrådet I. A.
Lindell.
Lagrådet yttrade:
Det under 2) upptagna lagförslaget skulle erhålla en lämpligare utformning,
därest i lagtexten intoges den avsedda lydelsen av ifrågavarande föreskrift
i 1930 års lag om arbetstidens begränsning. Vidtages denna ändring,
bör lagens rubrik jämkas.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160.
11
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars
1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Skölo, Quensel,
Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,
Andrén.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, social- och handelsdepartementen
anmäler statsrådet Erlander lagrådets den 1 mars 1945 avgivna
utlåtande över de den 16 februari 1945 till lagrådet remitterade förslagen
till
1) lag örn fortsatt giltighet av arbetstidslagen för detaljhandeln den 18
juli 1942 (nr 652); samt
2) lag angående lydelsen av 1 § andra stycket j) lagen den 16 maj 1930
(nr 138) örn arbetstidens begränsning.
Efter redogörelse för utlåtandet förordar föredraganden, att det under 2)
upptagna lagförslaget gives den av lagrådet föreslagna utformningen samt
att såsom en följd därav även lagens rubrik jämkas. Föredraganden föreslår
vidare, att en mindre jämkning, likaledes av redaktionell natur, vidtages
i det under 1) upptagna lagförslaget.
Föredraganden hemställer härefter, att de i enlighet med vad nu anförts
jämkade förslagen till
1) lag örn fortsatt giltighet av arbetstidslagen för detaljhandeln den 18 juli
1942 (nr 652); samt
2) lag angående ändrad lydelse av 1 § andra stycket j) lagen den 16 maj
1930 (nr 138) örn arbetstidens begränsning
måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
N. O. Aurelius.