Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

1

Nr 143.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till bostadsvaneundersökning
på landsbygden; given Stockholms
slott den 2 mars 1945.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 mars 1945.

. Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, följande.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 128, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att till Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 75 000
kronor.

Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader har i skrivelse den 21
februari 1945 hemställt, att kommittén måtte beviljas ett anslag å 60 000 kroBihang
till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 143. 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

nor för verkställande av en bostadsvaneundersökning å landsbygden. Över
skrivelsen ha efter remiss utlåtanden avgivits den 24 februari 1945 av egnahemsstyrelsen
och den 26 februari 1945 av lantbruksstyrelsen.

Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader har som skäl för anslagsäskandet
anfört följande.

Bostadsbeståndet på den svenska landsbygden är i många avseende mycket
bristfälligt. Årligen investeras stora kapital i landsbygdens bostäder. Enligt en
undersökning vid forskningskommittén skulle det normala nybyggnadsbehovet
för jordbrukets bostäder belöpa sig till en årskostnad av omkring lil 000 000
kronor. Till följd av bristande underhåll och på grund av att uttjänta byggnader,
som borde ha ersatts genom nybyggnad, fått kvarstå, föreligger emellertid
enligt samma undersökning ett ersättningsbehov beräknat till en kostnad av
omkring 394 000 000 kronor. Det är uppenbart att under sådana omständigheter
en mycket stor byggnadsverksamhet i fråga om bostäder på landsbygden
kan förutses.

Det är av yttersta vikt, att planeringen av en bostad göres med hänsyn till
de speciella bostadsvanor, som betingas bland annat av de inneboendes yrkesbeskaffenhet.
Det är sålunda icke möjligt att planera en bostad för lantarbetare
och lantbrukare efter samma normer som gälla för städer och industrisamhällen.
För de senare kategorierna av bostadsinnehavare föreligga tämligen
utförliga undersökningar rörande bostadsvanor och bostadsbehov. För
landsbygdens vidkommande lia visserligen under senare år tillkommit rådgivande
institutioner, som efter så fackmässiga grunder som möjligt utföra
byggnadshandlingar. De byggnadstekniker, som ha sig ålagt att uppgöra förslag
till sådana byggnadsprojekt, känna emellertid icke alla de faktorer, som
påverka en lantbrukarbostads rationella utformande.

Forskningskommittén har därför funnit det angeläget att jämsides med
sina undersökningar rörande ekonomibyggnadernas rationella utformande
även taga upp frågan örn de i nära samband med dessa byggnader stående
frågorna om bostadens planering. Särskilt vid det mindre jordbruket inverkar
bostadens och ekonomibyggnadens utformande i hög grad på varandra. Tidigare
undersökningar på området ha varit av mera tillfällig art och endast kunnat
påvisa missförhållanden utan att man kunnat komma med något förslag
till hur dessa missförhållanden skola avhjälpas. Därtill fordras noggranna undersökningar
av bostadsvanorna och de faktorer, som påverkat och alltjämt
påverka dessa. Den av kommittén planerade bostadsvaneundersökningen vill
söka nå fram till vissa allmängiltiga normer för lantbrukarbostadens planläggning
och utrustning till ledning åt i första hand dem som projektera sådana bostäder
men även för de myndigheter, vilka ha beröring med landsbygdens
bostadsfrågor.

Undersökningen skall söka utreda bostadens funktion som familjebostad.
En bostads dagfunktion för en normalfamilj innefattar matlagning, diskning,
måltider, sömnad och klädvård, hemvård, tvätt, barnavård, kroppsvård, förvaringsfrågor,
sällskap och rekreation m. m. Den arbetskraft som erfordras
för detta arbete är i de flesta fall husmoderns. Hon deltager i alla de uppräknade
arbetstempona och är ensam om de flesta. Bostaden på dagen är framför
allt husmoderns arbetsplats. Grundläggande för ett hems trevnad och
värde är därför att denna arbetsplats är välordnad och lättskött. Vid det
mindre jordbruket liksom ofta hos lantarbetarefamiljen deltager husmodern
till icke ringa del i arbeten utom bostaden, särskilt i samband med djurens

Kungl■ Maj:ts proposition nr 143.

3

skötsel, mjölkning o. s. v. De åtgärder som kunna vidtagas för underlättandet
av husmödrarnas arbete överhuvudtaget skola undersökas. Detta kan ske
först sedan husmoderns arbetsplats är genomstuderad. Utrymmesbohoven för
skilda arbetsmoment skola studeras. De olika utrymmenas (rum, garderober,
tvättplatser etc.) lämpligaste läge i förhållande till varandra skall undersökas.
Olämpligt placerade utrymmen vålla ofta betydligt ökat arbete och bidrager
på olika sätt till vantrivsel.

Bostadens sovfunktioner hos olika familjetyper skola undersökas, likaså
sovplatsernas förläggning etc.

Möbleringen av de svenska lanthemmen ha alltmera antagit tätorternas
karaktär. Det är ingalunda säkert, icke ens troligt, att de möbler, som utformats
med hänsyn till familjer tillhörande helt andra yrkesgrupper än
lantbrukare, passa även i lanthemmet. Fördenskull har undersökningen planerats
som en samtidig möbelundersökning.

Den planerade undersökningen avser hela landet och skall utföras inom
egentliga jordbrukskommuner. Vidare avses att i första hand få vetskap örn
den stora massan av lanthushålls bostadsbehov. Fördenskull skall undersökas
bostäder för gifta lantarbetare, bostäder hos innehavare av s. k. stödjordbruk
med en åkerareal av i regel under två hektar och innehavare av
jordbruk mellan två och tio hektar åker samt innehavare av jordbruk med
mellan tio och tjugu hektar åker, d. v. s. upp till omkring familjejordbrukets
storlek. Undersökningen skall omfatta dels en s. k. kämundersökning
berörande omkring 20 gårdar i varje län, eller omkring 500 gårdar i hela landet,
och dels en frivillig undersökning vid 1 000—l 500 gårdar. Kärnandersökningens
gårdar utväljas av forskningskommittén i samråd med lämpliga
hemkonsulenter och för saken intresserade lärarinnor vid lanthushållsskolorna.
Uppmätningsritningar, fotografering och andra uppgifter av teknisk
natur utföras delvis av personal från Lantbruk sförbundets byggnadsförening
i de län där denna förening upprättat kontor och i övriga län av personal
från egnahemsstyrelsens byggnadskontor.

Den frivilliga delen av undersökningen avses främst genomförd med hjälp
av olika frivilliga krafter tillhörande hushållsskolor på landsbygden, ungdomsstudiecirklar,
olika kvinnoorganisationer o. s. v. Vid utväljandet av
medarbetare för det egentliga fältarbetet har kommittén sökt vinna personer,
hemkonsulenter, lanthushållslärarinnor m. fl., som lia med undervisning
och upplysning i till lanthemmet hörande frågor att göra. Om man
samtidigt med alt en dylik undersökning genomföres kan skapa intresse för
hithörande frågor, torde utsikter även finnas för att dessa mer än hittills
komma att uppmärksammas i undervisnings- och upplysningsverksamheten
på landsbygden.

Undersökningen har planerats efter samråd med socialstyrelsen, egnahemsstyrelsen,
Lantbruksförbundets byggnadsförening, representanter för
den bostadsutredning som utförts inom Svenska arkitekters riksförbund och
Svenska slöjdföreningen. Hyresgästernas riksförbund, Hemmens forskningsinstitut,
inspektrisen för lanthushållsskolorna, olika hemkonsulenter, lanthushållslärarinnor
lii. fl. Vidare har kommittén samrått nied professor Sigurd
Erixon vid Nordiska museets institut för folklivsforskning för att genom
denna institution få uppgifter rörande äldre bostadsvanor inom olika landsdelar.

Forskningskommittén har beräknat kostnaderna flir ifrågavarande undersökningar
sålunda.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Utredning rörande äldre bostadsvanor, verkställd i samarbete

med Nordiska museets institut för folklivsforskning...... kronor 2 500

Fotografering av bostäder och möbler .................. » 5 000

Resekostnader ..................... » 15 000

Tryckningskostnader ................................. » 15 000

Portokostnader ...................................... » 1 500

Extra arbetskraft för undersökningens genomförande under

loppet av ett år .................................... » 10 000

Rithjälp ............ » • 6 000

Oförutsedda utgifter ........................... »____5 000

Summa kronor 60 000.

Egnahemsstyrelsen, som tillstyrkt forskningskommitténs framställning,
har framhållit, att betydelsen av den ifrågasatta undersökningen sedan länge
stått klar för styrelsen. Styrelsen hade sålunda övervägt att själv taga initiativet
till dylika undersökningar. I sådant syfte hade överläggningar förts
med representanter för den bostadsutredning, som igångsatts i samarbete
mellan Svenska arkitekters riksförbund och Svenska slöjdföreningen och som
i första hand tagit sikte på städernas och tätorternas bostadsförhållanden.
Man hade därvid kommit att räkna med som en tänkbar utväg, att nyssnämnda
bostadsutredning skulle kunna upptaga också landsbygdsfrågorna
på sitt program; detta dock först sedan materialet från tä fort sundersökningarna
hunnit i huvudsak bearbetas och metodiken på tillfredsställande
sätt utbildats. Styrelsen har vidare anfört.

Militärinkallelser och andra mellankommande omständigheter ha emellertid
så avsevärt fördröjt bostadsutredningens arbete, att resultaten först under
föregående år kunnat överblickas. Härtill kommer att flertalet av utredningens
arbetskrafter allt mera tagits i anspråk för andra uppgifter. Det har
-därför sedan någon tid stått klart för egnahemsstyrelsen, att det vore nödvändigt
att finna något annat lämpligt organ för bostadsvaneundersökningarnas
genomförande. Ehuru frågan icke lärer tillhöra de arbetsuppgifter, som
i första hand böra åvila forskningskommittén, synes kommitténs omhändertagande
av densamma i nuvarande läge utgöra en tillfredsställande lösning.
Såsom förarbetena bedrivits av kommittén ha också garantier skapats för
utnyttjande av de erfarenheter, som hopbragts av förenämnda bostadsutredning.

Med hänsyn till de betydelsefulla resultat, som kunde väntas av en bostadsvaneundersökning
på landsbygden, har egnahemsstyrelsen förklarat sig
vara beredd att i mån av tillgång på arbetskrafter bistå forskningskommittén
med bland annat vissa uppmätningar. Styrelsen har också räknat med
att kunna i nära kontakt med kommittén få följa utredningsarbetets bedrivarande.
Vad kostnaderna beträffade, torde dessa, enligt vad egnahemsstyrelsen
uttalat, för närvarande icke kunna beräknas med större noggrannhet
än vad som från kommitténs sida skett. Måhända borde man dock försiktigtvis
vara beredd på något ytterligare medelsbehov i ett senare skede av
undersökningarna.

Lantbruksstyrelsen har framhållit, alt bostadsfrågan för närvarande vöre
ett av jordbrukets viktigaste problem. Det syntes därför styrelsen synner -

5

Kungl. Marits proposition nr 143.

ligen angeläget, att åtgärder vidtoges för åstadkommande av en förbättring å
detta tidigare i hög grad eftersatta område. Under förutsättning att de föreslagna
undersökningarna komme att bedrivas och planeras under hänsynstagande
till vissa av styrelsen angivna riktlinjer bär styrelsen förklarat sig
icke ha något att erinra mot att medel nu anvisades för ändamålet. Härutinnan
har styrelsen yttrat följande.

Undersökningar rörande landsbygdens bostadsförhållanden ha tidigare förekommit
vid olika tillfällen. Den senaste större undersökningen på området
utfördes sålunda av statistiska centralbyrån i samband med den partiella
folkräkningen år 1936 och avsåg bostadsförhållandena inom 100 representativt
utvalda landskommuner, i vilka mer än hälften av folkmängden hade
sin utkomst av jordbruk eller dess binäringar. Resultatet av undersökningen,
som sammanlagt omfattade omkring 32 000 lägenheter, har publicerats såsom
del lil av redogörelsen för den särskilda folkräkningen 1935/36.

De förändringar, som ägt rum nied avseende å bostadsförhållandena på
landsbygden under den senaste tioårsperioden äro ingalunda obetydliga, men
utvecklingen på ifrågavarande område torde dock i icke ringa grad ha hållits
tillbaka av de under senare år rådande förhållandena. Liksom man vid
nyssnämnda undersökning till viss del valde kommuner, vilkas bostadsförhållanden
tidigare varit föremål för undersökning, torde det enligt lantbruksstyrelsens
mening kunna ifrågasättas, huruvida icke en kommande undersökning
rörande landsbygdens bostadsförhållanden i viss utsträckning bör
omfatta tidigare undersökta kommuner, varigenom ökade möjligheter skulle
vinnas till direkta ingående jämförelser rörande utvecklingen på berörda
område under den mellanliggande tidsperioden.

Statens forskningskommittés för lantmannabyggnader hittillsvarande arbetsuppgifter
ha främst utgjorts av spörsmål rörande det^ rationella utformandet
av jordbrukets ekonomibyggnader. På detta område vänta fortfarande
många angelägna problem på att upptagas till behandling. Kommitténs
huvudsakliga verksamhet torde därför även framdeles i lörsta hand
böra ägnas dessa spörsmål. Först i den mån kommittén utan att eftersätta
sitt tidigare verksamhetsfält är i tillfälle att på sitt program upptaga nya
arbetsuppgifter, torde en undersökning av förut ifrågasatt slag nu böra komma
till utförande genom kommitténs försorg.

För att en undersökning av förvarade art skall giva avsett resultat och
sålunda lämna en värdefull vägledning vid det framtida arbetet för åstadkommande
av bättre bostadsförhållanden ä landsbygden är det en oeftergivlig
fordran att undersökningen i alla avseenden planlägges med vederbörlig
omtanke. Kommitténs framställning lämnar emellertid icke möjlighet
till ett mera ingående bedömande i berörda avseende.

Kommittén synes ha för avsikt att till viss del genomföra den planerade
undersökningen med hjälp av personer, som ha att göra med undervisning
och upplysning i till lamhemmet hörande frågor, bland annat hemkonsulenter.
Det torde emellertid kunna ifrågasättas örn dessa i hushållningssällskapens
upplysningsverksamhet synnerligen hårt engagerade befattningshavare
lia möjlighet alt i större omfattning deltaga i det för den planerade undersökningen
erforderliga fältarbetet.

För utförandet av uppmätningsritningar, fotografering och andra nied undersökningen
förenade uppgifter av teknisk natur bar kommittén avsett att
anlita personal från egnahemsstyrelsens byggnadskonst- och La lil bruks förbundets
byggnadslörening. Nämnda båda organ verkställa emellertid också
projekteringen av det stora antal förbättringslöretag avseende jordbrukets
ekonomibyggnader, vilka för närvarande planläggas i avsikt all bereda ar -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Departements

chefen.

betstillfällen inom jordbrukets område vid en eventuell arbetslöshetskris.
Antalet dylika beredskapsföretag är så betydande, att det hittills erbjudit
betydande svårigheter för de båda nämnda organen att medhinna förutberörda
planläggningsarbete. Hitintills har som följd härav planläggningen av
beredskapsföretag, avseende ekonomibyggnader, kunnat fortgå endast i väsentligt
långsammare takt än beträffande övriga slag av förbättringslöretag.
Då det synes angeläget, att detta planläggningsarbete i vad avser ekonomibyggnader
icke ytterligare försenas, synes det icke lämpligt att taga den därmed
sysselsatta personalen i anspråk för den nu planerade undersökningen i
den män ej det härmed förenade arbetet utan olägenhet kan komma till utförande
i samband med lösandet av andra uppgifter.

Kostnaderna för den planerade undersökningen har kommittén beräknat
till sammanlagt 60 000 kronor. Med hänsyn till de i ärendet lämnade knapphändiga
uppgifterna rörande undersökningens utförande ävensom den summariska
beräkningen av kostnaderna för densamma, låter det sig icke göra
att ingå på ett närmare bedömande av skäligheten av sagda belopp.

Innan en undersökning av det slag kommittén nu ifrågasatt kommer till
utförande, torde det vara nödvändigt, att därvid föreliggande undersökningsavgift
ävensom planen för undersökningens genomförande och kostnaderna
härför göras till föremål för ingående överväganden. Samtidigt torde jämväl
undersökningens uppläggning ur statistisk svnpunkt böra ägnas uppmärksamhet.

Såsom statens forskningskommitté för lantmannabyggnader framhållit torde
man under de närmaste åren kunna emotse en omfattande byggnadsverksamhet
i fråga om bostäder på landsbygden. Med hänsyn härtill är det avvikt
att åtgärder vidtagas för att detta bostadsbyggande i möjligaste mån
kommer att planeras på mest ändamålsenliga sätt. Härför torde emellertid
erfordras mera ingående kännedom örn bostadsvanorna på landsbygden. En
nödvändig förutsättning för att åstadkomma en i hög grad önskvärd rationalisering
av det husliga arbetet i lantbrukar- och lantarbetarhemmen är
också att vid planeringen av bostäderna hänsyn tages till de speciella, för
landsbygden rådande förhållandena. På grund härav anser jag mig böra
tillstyrka, att undersökningar för det av forskningskommittén angivna ändamålet
nu ma igångsättas. Undersökningarna torde i huvudsak böra bedrivas
i enlighet med de av kommittén angivna riktlinjerna. För undersökningarnas
genomförande erforderligt belopp, som i enlighet med kommitténs beräkningar
kan angivas till 60 000 kronor, synes böra äskas av riksdagen i form av ett
särskilt reservationsanslag under nionde huvudtiteln å riksstaten för budgetaret
1945/46. Anslaget torde böra benämnas Bostadsvaneundersökning på
landsbygden. Därest riksdagen icke har något att erinra mot vad jag sålunda
föreslagit, torde det sedermera få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
närmare bestämmelser för anslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bostadsvaneundersökning på landsbygden å riksstaten
för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 60 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

7

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall
och förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
Per Eldin.