Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
1
ISr 124.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående filmverksamheten
vid försvarsväsendet; given Stockholms
slott den 23 februari 1945.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 23 februari 1945.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad,
Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, fråga örn filmverksamheten
vid försvarsväsendet samt anför härutinnan följande.
Organisation för framställning och distribution
av film, m. m.
Den militära filmverksamheten har inriktats på dels undervisningsfilm
och dels upplysnings- och propagandafilm. Vid den tid då filmen började
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 124.
10* 15
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr 124.
anlitas som hjälpmedel i den militära undervisningen omhänderhades såväl
framställningen som distributionen av undervisningsfilmerna till truppförbanden
av den år 1920 bildade föreningen Armé-, Marin- och ''Flygfilm, i
vilken arméns, marinens och flygvapnets truppförband, militära föreningar
m. fl. ingingo som aktiva medlemmar. Från år 1928 har framställningen av
undervisningsfilm handhafts av det då bildade aktiebolaget Kinematografiska
anstalten, medan distributionen även under tiden därefter ombesörjts av föreningen.
Då det i april 1940 befanns nödvändigt att igångsätta en militär filmpropaganda,
organiserades inom försvarsstaben en särskild filmdetalj, på vilken
det ankom att handha verksamheten för upplysnings- och propagandafilm.
Filmdetaljen, som för sin verksamhet från början var hänvisad till föreningenbolaget,
kom att stå i intim kontakt; med dessa i såväl personal- som lokalhänseende.
Frågans behandling vid 1944 års riksdag.
Sedan en inom arméförvaltningens civila departement verkställd preliminär
undersökning föranlett vissa erinringar mot förvaltningen av de medel,
som anvisats för filmverksamheten inom försvarsväsendet, bemyndigade
Kungl. Maj:t genom beslut den 3 december 1943 chefen för försvarsdepartementet
att tillkalla sakkunniga att inom departementet verkställa utredning
rörande filmverksamheten inom försvarsväsendet samt avgiva de förslag som
av utredningen påkallades. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade jag
generaldirektören N. T. Löwbeer, majoren vid arméstaben B. E. L. Brusewitz,
ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören J. E. Sandén och
auktoriserade revisorn P. O. Öhrling att såsom sakkunniga utföra ifrågavarande
uppdrag. De sakkunniga framlade i ett den 14 februari 1943 avgivet
utlåtande resultatet av en granskning av den dittillsvarande verksamheten
samt avgåvo förslag till medelsanvisning till filmverksamhet inom försvarsväsendet
under budgetåret 1944/45 och åtgärder i samband därmed. Däremot
förklarade sig de sakkunniga ämna senare framlägga förslag till verksamhetens
bedrivande i fortsättningen.
I anledning av de sakkunnigas tidigare utlåtande anförde jag vid anmälan
av ärendet i propositionen 1944:185 (s. 293 ff.) bland annat följande.
Ifrågavarande filmverksamhet har — såsom de sakkunniga framhållit och
riksräkenskapsverket i avgivet yttrande understrukit — icke varit ordnad på
ett ur kontrollsynpunkt tillfredsställande sätt. Det är ofrånkomligt, att en
verksamhet i den hittillsvarande formen med ett privatägt bolag i samverkan
med en förening, som för sin existens är beroende av statliga anslag, från
statens sida måste medföra anspråk på noggrann kontroll över användningen
av anvisade medel. Huruvida man för att i detta hänseende erhålla betryggande
garantier bör sträcka sig så långt att — såsom riksräkenskapsverket
antytt — man på rent statliga organ överflyttar anskaffningen av film för försvarets
räkning finner jag tveksamt. Denna fråga torde emellertid komma
under övervägande vid den fortsatta utredningen, vid vilken få mot varandra
vägas fördelarna och nackdelarna vid en lösning av frågan enligt de av riksräkenskapsverket
angivna riktlinjerna i jämförelse med nuvarande ordning.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 124.
Jag fann mig böra förorda fortsatt medelsanvisning under villkor, bland
annat, att kontrollen utövades på sådant sätt, att bolaget —- liksom föreningen
— skulle vara skyldigt ställa sina räkenskaper till förfogande för granskning.
Riksdagen, som ej uttalade erinran mot vad sålunda anförts, anvisade till
Försvarsfilm för budgetåret 1944/45 ett reservationsanslag av 145 000 kronor.
Av detta anslag disponeras jämlikt beslut av Kungl. Majit till upplysningsoch
propagandafilm 40 000 kronor, till militär undervisningsfilm 100 000
kronor och till uppsättande och underhåll av filmdepåer vid marinen 5 000
kronor.
Föreliggande förslag.
I ett den 4 november 1944 avgivet utlåtande ha de sakkunniga framlagt
slutligt förslag beträffande den militära filmverksamhetens fortsatta bedrivande.
Över förslaget ha yttranden avgivits av cheferna för försvarsstaben, armén,
marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, riksräkenskapsverket, försvarets
upplysningsutredning, föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm och
aktiebolaget Kinematografiska anstalten.
Vid sakkunnigförslagets behandling inom försvarsdepartementet har upprättats
en promemoria i ärendet, över vilken överbefälhavaren efter inhämtande
av yttrande från försvarsgrenscheferna avgivit utlåtande.
De sakkunniga.
Den centrala organisationen.
De sakkunniga ha berört olika förslag till organisation av den militära
filmverksamheten. Dessa förslag ha, framhålla de sakkunniga, haft sin grund
i olika motiv. Å ena sidan har man eftersträvat en förenkling av den nuvarande
organisationen. Å andra sidan har man syftat till att från verksamheten
utesluta privata intressen. Det förra motivet har lett till tanken på
en avveckling av föreningen. Det har sålunda diskuterats, huruvida denna
kunde utan olägenhet avvaras och om dess hittillsvarande uppgifter kunde
övertagas av de militära myndigheterna själva. Det senare motivet, uteslutande
av privata intressen från verksamheten, har föranlett de sakkunniga att
överväga möjligheten att avveckla bolaget såsom privatägt företag. Bolagets
aktier skulle härvid övertagas av staten eller av föreningen, varigenom produktionen
direkt eller indirekt komme att ledas av de militära myndigheterna.
Härjämte ha de sakkunniga utarbetat ett förslag, enligt vilket såväl föreningen
som bolaget skulle upphöra att utgöra led i den militära filmverksamheten.
De militära myndigheterna skulle sålunda övertaga såväl föreningens
hittillsvarande uppgifter som produktionen. Verksamheten skulle
härigenom komma att helt inordnas i den militära organisationen.
De sakkunniga ha valt att ställa mot varandra två olika alternativ, av vilka
det ena, betecknat alternativ I, upptager det sist omnämnda förslaget och
det andra, betecknat alternativ II, bygger på bibehållandet i huvudsak
av den hittillsvarande verksamhetsformen. Det förra alternativet, som utarbetats
genom de sakkunnigas försorg, har underställts experter som de sak
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
kunniga enligt bemyndigande anlitat för detta ändamål. Vid uppgörandet
av dessa båda alternativ lia de sakkunniga, som framhållit sambandet mellan
sättet för anordnandet av verksamheten och dennas tillämnade omfattning,
med ledning av tidigare framförda önskemål från försvarsgrenschefernas
sida räknat med en produktion av 35 filmer örn året.
Alternativ I. För verksamheten inom en organisation enligt detta alternativ
ha förutsatts följande avdelningar, nämligen en armédetalj, en marindetalj,
en flygdetalj, en expedition, en materiel- och bildbandsdetalj, en propagandadetalj
och en distributionsdetalj. Dessa avdelningar skulle stå under
ledning av en gemensam chef.
I fråga örn de olika avdelningarnas uppgifter skulle gälla följande.
Armé-, marin- och flygdetalj ema skulle var för sin försvarsgren handha
framställningen av undervisningsfilmer. Cheferna för nämnda detaljer skulle
jämväl handlägga övriga inom försvarsgrenarna förekommande filmfrågor
och vara föredragande i sådana frågor inom respektive försvarsgrensledningar.
Expeditionen skulle jämte vanliga expeditionsgöromål handha bokföring
och kassa för filmdistributionen.
Materiel- och bildbandsdetaljen skulle bestå av två avdelningar. Den ena
av dessa, materielavdelningen, skulle handha råfilmen ävensom allt slag av
materiel för filmframställning. Från denna avdelning skulle tillhandahållas
fotografer till de olika försvarsgrensdetaljerna. Å avdelningen skulle utföras
framkallning, kopiering, klippning och skarfning av film. Vidare skulle där
ombesörjas provkörning av film. Den andra avdelningen, bildbandsavdelningen,
skulle handha framställningen av bildband.
Propagandadetaljen skulle i samverkan med civila produktions- och biografföretag
handha framställning av upplysnings- och propagandafilm samt
distribution av sådan film till de allmänna biograferna.
Distributionsdetaljen skulle ombesörja distributionen av undervisningsfilmer,
bildband samt upplysnings- och propagandafilmer till truppförband,
militära skolor, hemvärn, lottaorganisationer o. s. v. Härjämte skulle arkivet
omhänderhas av denna detalj.
Personalbehovet för denna organisation har upptagits till 9 officerare, 22
civila tekniker m. fl. och en värnpliktig.
Lokalbehovet har uppskattats till 500 kvadratmeter. Härvid har framhållits,
att utrymme för brandsäkra kassematter inom den fastighet, där institutionen
inrymmes, är en nödvändig förutsättning i lokalhänseende.
Till engångskostnader har beräknats ett belopp av 87 000 kronor.
Årskostnaderna skulle omfatta löner, hyror, filmkostnader, expenser samt
kostnader för nyanskaffning och underhåll av materiel. I vad avser löner ha
kostnaderna beräknats för militär personal till 95 000 kronor och för civil
personal till 118 000 kronor eller således tillhopa 213 000 kronor. Hyreskostnaderna
ha beräknats till 14 000 kronor. Filmkostnaderna — i vilka inbegripas
kostnaden för råfilm, rekvisita, resor och frakter i samband med
filmupptagning, framkallning m. m. — ha beräknats till 198 000 kronor.
Expenser ha upptagits till ett belopp av 15 000 kronor. För nyanskaffning
och underhåll av materiel har beräknats en kostnad av 30 000 kronor.
Såvitt avser filmkostnaderna har härvid räknats med 35 undervisningsfilmer
— 20 för armén, 10 för marinen och 5 för flygvapnet -— till en samman
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 124. 5
lagd kostnad av 158 000 kronor. — För upplysnings- och propagandafilm har
beräknats en sammanlagd filmkostnad av 40 000 kronor.
De årliga omkostnaderna skulle alltså uppgå till 470 000 kronor. Genom
uthyrning av filmer till icke statliga organisationer har föreningen enligt
senaste tillgängliga uppgifter, avseende verksamhetsåret 1942—43, haft en
inkomst av drygt 44 000 kronor. Denna inkomst torde, anföra de sakkunniga,
efter övergång till fredsförhållanden komma att reduceras. Det syntes emellertid
berättigat att i detta sammanhang räkna med ett årligt inkomstbelopp
i fortsättningen av omkring 30 000 kronor. De årliga omkostnaderna skulle
således kunna slutligen beräknas till 440 000 kronor.
Alternativ II. Yid utformandet av alternativ II ha de sakkunniga,
under hänvisning till sitt tidigare utlåtande, funnit ett huvudsakligt bibehållande
av den nuvarande organisationen förutsätta åtgärder från statens
sida i kontrollsyfte ävensom vissa förändringar i förhållandet mellan bolaget
och föreningen. I dessa båda hänseenden ha de sakkunniga anfört följande.
Beträffande åtgärder i kontrollsyfte har förutsatts, att i styrelsen för
såväl bolaget som föreningen skulle finnas en av Kungl. Majit utsedd ledamot
jämte suppleant för denne. För vederbörande styrelses beslutförhet
skulle erfordras närvaro av nämnda ledamot eller suppleant. Protokoll skulle
föras vid styrelsesammanträde. Såsom ytterligare åtgärd i samma syfte har
föreslagits, att i såväl bolaget som föreningen en revisor jämte suppleant för
denne skulle utses av Kungl. Majit. Med hänsyn till betingelserna för föreningens
ekonomiska verksamhet har funnits lämpligt, att föreningens räkenskaper
skulle vara tillgängliga för granskning av statlig revisionsmyndighet
och riksdagens revisorer. Vidare ha föreningens stadgar ansetts böra underställas
Kungl. Majits prövning. Till undvikande av de olägenheter, som
personlig gemenskap i ledningen för bolaget och föreningen tidigare visat
sig medföra, har förutsatts, att funktionär i ledande ställning i föreningen
icke skulle få inneha tjänst eller vara styrelseledamot i företag inom filmbranschen,
hos vilket föreningen upptoge beställningar.
Vad härefter angår det inbördes förhållandet mellan bolaget och föreningen
har detta funnits böra i väsentliga hänseenden förändras. Härvid har stått i
förgrunden sättet för fördelningen av bolagets vinst. Medan hittills bolaget
varit oförhindrat att för utdelning till aktieägarna fritt disponera bolagets
behållna årsvinst, har i det här framlagda alternativet förutsatts, att utdelningen
till aktieägarna skulle begränsas till viss procentsats samt att återstående
vinst skulle överföras till föreningen i form av rabatter. Gränsen för
utdelningen till aktieägarna har satts till 6 % å nominella aktiebeloppet. Dock
har det ansetts skäligt, att i fall, då föregående års vinst icke medgivit
nämnda utdelning, kompensation härför skulle kunna ske senare år. Denna
form av vinstbegränsning nödvändiggör vissa bestämmelser örn rätt till avskrivningar
och fondering. Härjämte torde erfordras garantier mot obefogad
ökning av aktiekapitalet. Bestämmelser i enlighet med vad nu angivits om
fördelning av bolagets vinst skulle undanröja en brist, som de sakkunniga
tidigare påvisat med avseende å det hittillsvarande avtalsförhållandet mellan
bolaget och föreningen, nämligen avsaknaden av bestämmelser angående omsättningsrabatternas
beräkning.
Även i ett annat hänseende Ilar förhållandet mellan bolaget och föreningen
ansetts böra ändras. Här åsyftas bestämmelserna rörande utrustningen
för filmupptagning och inventarierna för filmlaboratorieverksamhet.
6
Kungl. Majlis proposition nr 124.
Denna materiel tillhör för närvarande föreningen och uthyres till bolaget på
villkor, som angivas i ett mellan bolaget och föreningen träffat avtal. På sätt
framgår av de sakkunnigas tidigare utlåtande har detta avtal, särskilt beträffande
däri förekommande bestämmelser örn lösningsrätt till materielen, givit
anledning till anmärkning. För ernående av en tillfredsställande lösning av
hithörande frågor har föreslagits, att materielen skulle övertagas av bolaget
efter värdering. •
De sakkunniga ha emellertid ansett de organisatoriska förändringarna icke
kunna inskränkas till vad sålunda angivits. En ökning av filmverksamheten till
den omfattning som enligt ovan förutsatts har funnits påkalla en förstärkning
av den militära personal, på vilken det ankommer att leda verksamheten. De
sakkunniga, som i detta sammanhang lämnat en redogörelse för den nuvarande
personalorganisationen inom försvarsledningen för handhavandet av
filmverksamhet, ha härvid anfört i huvudsak följande.
Från och med oktober 1934 inrättades inom dåvarande generalstabens utbildningsavdelning
en filmdetalj för handläggning av ärenden, som rörde
filmundervisningen vid truppförbanden. För tillsättningen av chef för denna
filmdetalj fick enligt Kungl. Majlis medgivande disponeras en kompaniofficersbeställning
vid generalstaben. Vid senare omorganisation av försvarsledningen
har denna beställning bibehållits inom nuvarande arméinspektionens
centralavdelning. Marinen och flygvapnet ha icke haft särskilda befattningar
för filmverksamhet. Inom marinstabens utbildningsavdelning har
emellertid under senare år ©n kompaniofficer vid sidan av annan verksamhet
handlagt frågor örn undervisningsfilm. Inom flygvapnet har flygstabens
pressofficer varit föredragande i filmfrågor, varjämte en officer i arméns
reserv varit kommenderad till chefens för flygvapnet förfogande för handläggning
av filmärenden, företrädesvis som inspelningsledare.
Under det att med bolagets nuvarande organisation i tekniskt hänseende
en produktion av den i det föregående antagna omfattningen av omkring 35
undervisningsfilmer örn året är möjlig, förutsättes emellertid för en produktion
av denna omfattning, att militär sakkunskap för ledningen av inspelningsarbetet
kan ställas till förfogande i större utsträckning än hittills varit
fallet. Enligt vunna erfarenheter kan en kvalificerad officer hinna med högst
6—7 filmer örn året. För framställning av det beräknade antalet filmer skulle
således erfordras sex officerare. Med hänsyn till filmernas antagliga fördelning
mellan försvarsgrenarna kan man härvid för den närmaste framtiden
räkna med tre officerare för armén, två för marinen och en för flygvapnet.
Den militära sakkunskapens uppgifter vid framställning av militär undervisningsfilm
hänföra sig främst till författande av manuskript, arrangerande av
scenerna vid inspelningen och redigering av filmerna. Det säger sig självt, att
framställningen av film för användning i militär undervisning kräver noggrann
kännedom örn reglementen och utbildningsföreskrifter, truppföring och
stridsverksamhet m. m. För praktisk tillämpning av denna kännedom
vid framställning av film förutsättes emellertid tillika ett gott filmtekniskt
kunnande. Förvärvandet härav kräver en utbildningstid inom filmfacket av
omkring ett år. Kommenderingen till filmtjänst måste med hänsyn till dessa
omständigheter bliva tämligen långvarig och kan därför genom verksamhetens
speciella natur väntas medföra försämrade befordringsutsikter i övrigt.
Det är på grund härav angeläget, att möjlighet till befordran i ifrågavarande
verksamhet till regementsofficer beredes den som under längre tid ägnat sig
däråt. De nu anförda synpunkterna föranleda till upptagande i förevarande
7
Kungl. Maj-.ts proposition nr 124.
alternativ av en befattning som filmofficer i någon av lönegraderna Oa 3—
Oa 4 inom envar av försvarsgrenarna. Härtill skulle i anslutning till vad
ovan sagts komma för arméns del två befattningar i någon av lönegraderna
Oa 2—Oa 3 samt för marinens del en befattning i någon av sistnämnda lönegrader.
Statsverkets kostnader för en filmverksamhet enligt förevarande alternativ
skulle avse endast årliga kostnader och omfatta löner till militär personal,
filmkostnader samt truppförbandens årsavgifter till föreningen och hyresavgifter
för filmerna. De årliga lönekostnaderna för militär personal ha beräknats
till 49 000 kronor. Filmkostnaderna ha uppskattats till 215 000 kronor
för år. Truppförbandens årsavgifter till föreningen, vilka utgå av förbandens
andelar i undervisnings- och övningsanslagen, ha upptagits till 6 000 kronor
för år. Filmhyrorna, som utgå från truppförbandens övningsanslag, ha beräknats
till omkring 65 000 kronor årligen.
Beräkningen av filmkostnaderna har skett med ledning av det anslag, som
för innevarande budgetår beräknats för den militära filmverksamheten. Härvid
vore att märka, att anslaget, i vad det avser framställning av undervisningsfilm,
beräknats för en produktion av endast 20 filmer. Med ledning
härav ha 35 filmer med kopior beräknats draga en framställningskostnad av
avrundat 175 000 kronor. — För upplysnings- och propagandafilm har även
i detta alternativ beräknats en filmkostnad av 40 000 kronor.
De totala årliga kostnaderna vid detta alternativ skulle alltså utgöra
335 000 kronor. I likhet med vad som anförts vid kostnadsberäkningarna
enligt alternativ I syntes man berättigad räkna med en årlig inkomst genom
filmuthyrning å omkring 30 000 kronor. Statsverkets årliga kostnader enligt
nu ifrågavarande alternativ skulle således kunna slutligen beräknas till 305 000
kronor.
Jämförande prövning av de framlagda alternativen. Yid bedömandet
av vilketdera av de framlagda alternativen som är att föredraga ha
de sakkunniga upptagit frågan, huruvida någotdera alternativet i och för sig,
exempelvis genom organisationens anordning, kan anses besitta större förutsättningar
än det andra att leda till ett gott produktionsresultat. Till besvarande
av denna fråga ha de sakkunniga anfört följande.
I organisatoriskt hänseende består den huvudsakliga skillnaden mellan de
båda alternativen i förhandenvaron av föreningen såsom ett självständigt
organ för distributionen och kontakten i övrigt mellan producenten och truppförbanden.
Kan det då genom hittills vunna erfarenheter göras gällande, att
denna organisationsform, som varit rådande alltsedan filmen börjat tagas i
den militära undervisningens tjänst, inneburit några påvisbara fördelar?
Till en början må erinras om att intresset för filmen såsom hjälpmedel
i den militära undervisningen och insikten örn dess möjligheter härutinnan
väckts genom enskildas initiativ och verksamheten inom den frivilliga organisation,
som föreningen utgjort. För den utveckling, den militära filmverksamheten
genomgått, framförallt under senare år, ha propaganda och reklam
utgjort viktiga förutsättningar. Utnyttjandet av dessa hjälpmedel torde icke
ha kommit till stånd utan enskildas eller föreningens insatser. Utvecklingen
har kunnat ske självständigt utan den bundenhet, som på förhand uppdragna
0 Kungl. Maj.ts proposition nr 124.
riktlinjer för verksamheten skulle medfört. Det förhållandet, att föreningen
haft en affärsmässig prägel, har för visso varit stimulerande för intresset hos
de inom densamma verksamma personerna. Verksamhetens affärsmässiga
bedrivande har tillfört föreningen betydande inkomster genom uthyrning av
film till civila organisationer och företag. Dessa inkomster, som enligt vad
1 annat sammanhang omnämnts för verksamhetsåret 1942—43 uppgingo till
drygt 44 000 kronor, ha direkt eller indirekt kommit försvarets filmverksamhet
till godo. Kontakt med truppförbanden och dessas representanter, filmofficerarna,
har kunnat åvägabringas på ett smidigt sätt utan anlitande av
den ofta tidsödande »tjänstevägen». Även för samarbetet med andra företag
inom filmbranschen torde den hittillsvarande verksamhetsformen ha erbjudit
väsentliga fördelar.
Till jämförelse mellan de båda alternativen i ekonomiskt hänseende ha de
sakkunniga anfört följande synpunkter.
Alternativ I upptager en engångskostnad av 87 000 kronor, som saknar
motsvarighet i alternativ II. De årliga kostnaderna äro i alternativ I beräknade
till ett belopp, som med 135 000 kronor överstiger samma kostnader
enligt alternativ II. Sistnämnda skillnad i kostnadshänseende hänför sig
huvudsakligen till personallönerna. Vid en organisation enligt alternativ II
torde för statsverkets del vissa fördelar i ekonomiskt hänseende ligga däri,
att administrationskostnaderna, i vad de avse produktionsverksamheten, till
icke oväsentlig del bäras av produktionsbolaget, Detta förhållande sammanhänger
därmed, att bolaget bedriver en icke obetydlig filmverksamhet för
andra ändamål än här ifrågavarande. Av vad i det föregående anförts framgår,
att motsvarande fördelar med avseende å kostnaderna för distributionen
kunnat vinnas genom föreningens affärsmässiga verksamhet.
Det synes emellertid de sakkunniga uppenbart, att alternativ II i ekonomiskt
hänseende äger företräde framför alternativ I även ur en annan synpunkt
än nu nämnts. Härmed åsyftas möjligheten att anpassa organisationen
efter behovet av film. En tillfällig ökning av verksamheten under ett eller
annat år kan med den organisation, alternativ II representerar, på ett smidigt
sätt åstadkommas därigenom att produktionsbolaget inskränker sin inspelningsverksamhet
på det civila området till förmån för det militära. En kortvarig
ökning av produktionskapaciteten inom en organisation enligt alternativ
I torde däremot vålla svårigheter bland annat genom tillfälligt anställande
av ny personal. Än mera markerad torde skillnaden i fråga örn möjligheten
till anpassning efter ett ändrat behov av film framträda vid en motsatt utveckling.
För den händelse det skulle visa sig önskvärt att för längre eller
kortare tid inskränka den militära filmproduktionen, torde möjlighet förefinnas
att vid en organisation enligt alternativ II bereda sysselsättning inom
produktionsbolaget åt personal, som eljest eventuellt bleVe övertalig. Vid
en organisation enligt alternativ I skulle man i detta fall föranledas att avskeda
en del av personalen, en åtgärd, som ofta icke tillgripes så radikalt
som en minskad arbetstillgång skulle fordra. Härtill kommer, att vid en
minskning av produktionen den statliga kapitalinvestering, som enligt alternativ
I förutsättes för materielanskaffning, skulle bli delvis onyttig.
Sammanfattningsvis ha de sakkunniga framhållit, att jämförelsen mellan
de båda alternativen synts giva vid handen, att en organisation enligt alternativ
II i och för sig innefattar vissa företräden framför alternativ I. Härjämte
ha de sakkunniga hänvisat till att man i det förra alternativet bygger
på en organisation, som från begynnelsen lett utvecklingen av den militära
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
filmverksamheten och som sålunda i eminent grad vilar på erfarenhetens
grund. Det har då synts de sakkunniga, att man icke bör sträva efter att
skapa någon helt ny organisation utan att synnerliga skäl härtill föreligga.
Det lärer enligt de sakkunnigas mening icke kunna göras gällande, att vad
mot organisationen av den hittillsvarande verksamheten anförts innefattar
sådana skäl.
De sakkunnigas förslag. Såsom framgår av det föregående ha de
sakkunniga såvitt gäller undervisningsfilm funnit sig böra avvisa det genomgripande
förslag, enligt vilket filmverksamheten skulle inordnas i den militära
organisationen. Den av de sakkunniga härvid anförda motiveringen utvisar,
att de icke heller velat förorda det förslag, enligt vilket föreningen
skulle avvecklas och dess hittillsvarande uppgifter övertagas av de militära
myndigheterna. Förslaget örn avveckling av bolaget såsom självständigt företag
genom aktiernas övertagande av staten eller föreningen har även berörts.
Härvid ha de sakkunniga erinrat örn de skäl, som på sin tid föranledde bildandet
av bolaget. Sålunda hade, då föreningen år 1928 av ekonomiska
orsaker funnit sig föranlåten att utsträcka sin verksamhet till den allmänna
marknaden, detta mötts av skarp kritik från privata filmföretag, i det att från
dessas sida gjorts gällande att föreningen såsom statsunderstödd icke borde
konkurrera med privata företag i den fria marknaden. I anledning härav hade
den privata bolagsformen valts för den mera ekonomiskt betonade delen av
verksamheten. Under förutsättning att man finner denna verksamhet i den
fria marknaden böra bedrivas jämväl i fortsättningen, vilket de sakkunniga
för sin del förordat, talar enligt de sakkunnigas mening erfarenheten mot en
avveckling av den privata bolagsformen. Såsom ytterligare skäl mot en lösning
av nu ifrågasatt art ha de sakkunniga anfört, att staten härigenom skulle
direkt eller indirekt ekonomiskt engageras i verksamheten i en omfattning
som med hänsyn till eventuella förluster å rörelsen icke på förhand läte sig
överblickas. Med ledning av den ingående kännedom de sakkunniga under
sitt utredningsarbete förvärvat angående verksamheten hittills och efter
noggrant övervägande av de olika möjligheter som uppställt sig för verksamhetens
anordnande i fortsättningen, lia de sakkunniga funnit sig böra föreslå
en lösning enligt alternativ II, d. v. s. bibehållande av den nuvarande organisationen
med vissa jämkningar.
I detta sammanhang ha de sakkunniga behandlat en organisatorisk fråga
som synts värd särskild uppmärksamhet, nämligen anordningen för distributionen
av filmerna till truppförbanden. Härutinnan ha de sakkunniga anfört
följande.
Det kunde ifrågasättas, huruvida icke den nuvarande anordningen med uthyrning
av filmerna till truppförbanden mot avgift borde ersättas med ett
system, enligt vilket filmerna framställdes i så stort antal kopior, att varje
truppförband erhölle en sådan, som upplades i förråd vid förbandet och härigenom
kunde tagas i bruk utan den nuvarande omgången med rekvisition
hos föreningen. De belopp, som nu användas till filmhyror, kunde härvid
disponeras för framställning av kopior. Även örn föreningen med hänsyn till
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
den filmuthyrning, som bedrives till icke statliga organisationer och företag
ävensom dess upplysnings- och rådgivningsverksamhet, icke kunde helt avvecklas,
skulle dock föreningens organisation genom en sådan anordning
kunna i väsentlig mån förenklas. — Vilka skäl kunna då anföras mot införandet
av ett sådant system? Till en början må framhållas, att anledning
finnes att antaga, att man vid truppförbanden skulle mindre vinnlägga sig
örn att vårda och utnyttja filmer, som ställdes till förfogande utan kostnad
för förbanden. Andra och måhända viktigare synpunkter anknyta till ekonomiska
faktorer. De belopp, som i det föregående beräknats för framställning
av kopior, skulle icke tillsammans med de medel, som nu utgå till filmhyror,
på långt när täcka de kostnader, som skulle uppstå genom tillhandahållande
på nyss nämnt sätt av kopior till truppförbanden. Enbart genom
framställande av en kopia till ett vart av 50 av arméns truppförband skulle
vid en årsproduktion av 20 arméfilmer uppkomma en kostnad av 125 000
kronor örn året eller således ett belopp, som överstiger summan av truppförbandens
årliga hyresavgifter och den i det föregående beräknade årskostnaden
för nu erforderliga kopior för samtliga truppförband inom alla tre
försvarsgrenarna. Örn härjämte flertalet truppförband skulle erhålla kopior
av redan befintliga, användbara undervisningsfilmer — omkring 80 stycken
— skulle kostnaderna härför komma att närma sig en million kronor. Härjämte
må framhållas, att filmerna fordra fortlöpande vård och tillsyn. Denna
sida av verksamheten, som nu handhas centralt av föreningen genom hos
denna anställda filmsynerskor, skulle i händelse av filmernas uppläggning
vid truppförbanden kräva arbetskraft, apparatur och förvaringsrum vid förbanden.
Vidare blir en undervisningsfilm ofta omodern i ett visst avsnitt,
exempelvis till följd av ändrad konstruktion av ett vapen eller en detalj i
ett sådant. Ett sådant förhållande kan för närvarande avhjälpas genom nyinspelning
av ett sådant avsnitt och infogande därav i filmen. Det kan med
fog antagas, att man utan möjlighet till ett dylikt förfarande, vid truppförbanden
skulle vara benägen att betrakta hela den ifrågavarande filmen som
oanvändbar och kassera densamma. Slutligen kan nämnas, att då en film
blir helt föråldrad nu ett väsentligt mindre kapital går till spillo än vad som
skulle bli fallet, därest filmen förelåge i ett så stort antal kopior, som skulle
erfordras för tillhandahållande av en sådan till varje truppförband. Här
anförda omständigheter föranleda de sakkunniga att förorda bibehållandet
av det hittillsvarande uthyrningssystemet.
För dryftande av de åtgärder i kontrollsyfte och de förändringar i det
inbördes förhållandet mellan föreningen och bolaget, som förutsatts enligt
alternativ II, ha de sakkunniga upptagit förhandlingar med representanter
för föreningen och bolaget. Från såväl föreningens som bolagets sida har
man därvid förklarat sig beredd att medverka till de av de sakkunniga föreslagna
åtgärderna. Förslag till ändringar i bolagets bolagsordning och i
föreningens stadgar ävensom till avtal mellan föreningen och bolaget ha
fogats vid sakkunnigutlåtandet. Förslaget till ändringar i bolagsordningen
innebär sålunda i huvudsak, att en styrelseledamot och en revisor jämte
suppleanter för dem skola utses av Kungl. Maji och att bolagets vinst skall
fördelas på sätt förut angivits under alternativ II. Förslaget till ändringar
i föreningens stadgar innebär, att jämväl i föreningen en styrelseledamot
och en revisor jämte suppleanter för dem skola utses av Kungl. Maj:t, att
föreningens räkenskaper skola tillhandahållas för granskning och att för
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
eningens stadgar skola underställas Kungl. Maj:ts prövning. Förslaget till
avtal mellan föreningen och bolaget innehåller bestämmelser örn beställningsoch
leveransskyldighet, föreningens distributionsrätt till för dess räkning
upptagna filmer, rabatter till föreningen samt överföring till bolaget av utrustning
för filmupptagning och inventarier för filmlaboratorieverksamhet.
Härjämte ha de sakkunniga framhållit, att vad sålunda föreslagits i fråga
om avtalsförhållandet mellan föreningen och bolaget förutsätter, att bolagets
bokföring lägges så att med ledning av denna kostnaderna i detalj för varje
inspelad film kunna kontrolleras, i samband varmed de sakkunniga nämnt,
att en dylik uppläggning av bokföringen redan påbörjats på bolagets eget
initiativ.
I fråga örn behovet av militär personal och kostnaderna för denna ha de
sakkunniga anfört följande.
Yad angår personalbehovet i fortsättningen har i det föregående framhållits,
att för en produktion av 35 undervisningsfilmer örn året sammanlagt
sex officerare erfordras för ledning av inspelningsarbetet. För denna
personal ha lönekostnaderna i alternativ II ovan beräknats till omkring
49 000 kronor. Henna beräkning har emellertid skett allenast för erhållande
av en jämförelse med de kostnader, som skulle uppkomma vid verksamhetens
inordnande i den militära organisationen. De sakkunniga vilja sålunda icke
förorda, att särskilda beställningar inrättas för ändamålet, utan föreslå, att
för ledningen av den centrala filmverksamheten beordras erforderligt antal
officerare till stabstjänst. Härvid skulle för statsverket icke uppkomma
andra merkostnader än de, som föranledas av den i det föregående föreslagna
befordringsordningen för en officer inom varje försvarsgren från kapten till
major ävensom av eventuella arvoden till kompaniofficerare för stabstjänst.
Statverkets merkostnader ha enligt de sakkunnigas här framlagda förslag
beträffande placeringen av militär personal beräknats till 6 360 kronor, varav
2 160 kronor till arvoden.
I detta sammanhang lia de sakkunniga upptagit frågan örn sättet för
disposition av de medel, som anvisas för den militära filmverksamheten,
och på anförda skäl föreslagit, att i fortsättningen vid anvisande av
medel till militär undervisningsfilm föreskrives, att medlen skola av försvarets
civilförvaltning disponeras för utbetalning till försvarsgrenscheferna,
att av dem användas för avsedda ändamål.
I vad avser upplysnings- och propagundufilm lia de sakkunniga erinrat
örn att produktionen av dessa filmer skett huvudsakligen med anlitande av
för ändamålet inkallad krigstjänstskyldig arbetskraft samt att därjämte vid
försvarsstaben på extra ordinarie stat civilanställts två filmfotografer med
uppgift att medverka vid upptagning av sådana filmer. Y idare lia de sakkunniga
hänvisat till att chefen för försvarsstaben i en i de sakkunnigas
tidigare yttrande omnämnd skrivelse av den 3 november 1943 förklarat sig
utgå från att produktionen av dessa filmer skulle i fortsättningen uppdragas
åt enskilda filmproducenter. Under erinran örn att de redan i sitt tidigare
yttrande funnit de av försvarsstabschefen angivna riktlinjerna för verksam
-
12
Kungl. Majits proposition nr 124.
helens vidare bedrivande icke giva anledning till erinran ha de sakkunniga
förklara! sig under den fortsatta utredningen icke ha kommit till annan
uppfattning i denna del. På grund härav lia de sakkunniga funnit sig böra
föreslå, att förenämnda två filmfotografer vilka fortfarande kvarstå i tjänst
viel försvarsstaben entledigas. Det samarbete med privata filmföretag som
vid ett fortsatt bedrivande av ifrågavarande filmverksamhet enligt här
angivna riktlinjer påkallas från de militära myndigheternas sida i såväl
produktions- som distributionsfrågor bör enligt de sakkunnigas mening utövas
av försvarsstabens press- och filmavdelning. Där så erfordras bör, framhålla
de sakkunniga, samråd ske med de officerare som handha framställningen
av undervisningsfilm vid de olika försvarsgrenarna.
Filmverksamheten vid truppförbanden.
Beträffande organisationen av filmverksamheten vid truppförbanden
ha de sakkunniga lämnat följande redogörelse.
Vid arméns truppförband har alltsedan föreningen år 1920 började sin
verksamhet en officer vid varje förband vid sidan av annan tjänst ''haft till
uppgift att vara föredragande inför förbandschefen i filmfrågor och i övrigt
leda filmverksamheten inom förbandet. Under årens lopp har denna organisation
utbyggts till att omfatta även filmunderofficer och biografmaskinist.
Den personal vid truppförbanden, som närmast har befattning med filmundervismngen,
är utbildningsofficeren, där särskild sådan finnes, filmofficeren,
förrådsförvaltaren, filmunderofficeren och utbildningsbefälet. Utbildningsofficeren
uppgör plan för undervisningens bedrivande. Filmofficeren
rekvirerar filmerna från filmföretaget (i regel föreningen), övervakar vården
och återsändandet av filmerna samt handhar i övrigt fördelningen av
projektionsmateriel och visningslokaler mellan utbildningsenheterna. Förrådsförvaltaren
handhar uppbörden av film- och bildbandsmateriel. Filmunderofficeren
rekvirerar hos förrådsförvaltaren den för film- och bildbandsundervisningens
bedrivande under utbildningsåret erforderliga materielen samt
verkställer utlämningen därav till utbildningsenheterna. Utbildningsbefälet
leder filmlektionerna i enlighet med den av utbildningsofficeren uppgjorda
planen och i övrigt meddelade föreskrifter. Under den första delen av
rekrytutbildningen visas filmer, s. k. orienterande filmer, för att åskådliggöra
verksamheten inom olika truppslag och försvarsgrenar, framhålla betydelsen
av ett soldatmässigt uppträdande o. s. v. Dessa filmer utgöras i regel av
ljudfilmer och _ kunna visas för ett relativt stort antal rekryter samtidigt.
Vid undervisningen inom de särskilda utbildningsenheterna komma bildband
till användning i stor utsträckning. Ett bildband består av en filmremsa,
som upptager ett antal skisser eller fotobilder, och representerar således
en samling skioptikonbilder. Bildbanden ersätta de planscher och av
läraren
för undervisningen i vapenlära ävensom för inlärandet av soldats personliga
uppträdande, taktiskt förfarande o. s. v. Sedan eleverna genom bildbanden
bibringats en elementär kännedom om olika detaljer, exempelvis i fråga örn
ett vapens konstruktion, kompletteras undervisningen genom förevisning av
filop i regel smalstumfilm. -— Det nu anförda, som gällt förhållandena vid
armén, äger i huvudsak tillämplighet även för marinens och flygvapnets del.
I fråga om materiel för filmverksamheten vid truppförbanden ha de
sakkunniga anfört, att de med ledning av uppgifter från truppförbanden
Kungl. Majlis proposition nr 124.
13
gjort en sammanställning av materielbeståndet inom de olika försvarsgrenarna
den 1 oktober 1944, varvid tillgången befunnits understiga behovet,
i fråga örn normalljudfilmanläggningar med 20 stycken bildbandapparater med
254 stycken och 16 mm projektorer med 87 stycken. Anskaffningskostnaderna
ha för närvarande ungefärligen beräknats för en normalljudfilmanläggning
till 8 000—12 000 kronor, för en bildbandapparat till 250 kronor och
för en smalfilmprojektor till 900 kronor. För att helt täcka behovet av
apparatur skulle således erfordras sammanlagt omkring 340 000 kronor. Den
i detta belopp ingående kostnaden för normalljudfilmanläggningar, 200 000
kronor, har ansetts böra till hälften bestridas av lägerkassorna.
De sakkunniga ha för sin del förordat successiv anskaffning av projektionsmateriel
i den omfattning som ovan angivits behövlig med beaktande av
angelägenhetsgraden i det särskilda fallet. Omedelbar anskaffning av all behövlig
materiel har med hänsyn till nuvarande, av kriget påverkade prisförhållanden
ansetts icke vara tillrådlig och med rådande importmöjligheter
funnits icke heller vara genomförbar.
\rad gäller lokalfrågan ha de sakkunniga anfört, att varje truppförband
bör förfoga över en samlingslokal, rymmande förbandets hela personal,
för biografändamål samt att varje utbildningsenhet bör ha tillgång till
ett lektionsrum, där bildband kunna visas. Några av dessa lektionsrum böra
förses med mörkläggningsanordningar för att kunna begagnas även för filmförevisningar
med smalfilmapparat.
Uppgifter, som införskaffats från truppförbanden, giva vid handen, att
lokaltillgången vid flygvapnet är i stort sett tillfredsställande men däremot
vid marinen lämnar åtskilligt övrigt att önska. Armén synes i detta hänseende
intaga en mellanställning.
De sakkunniga ha förordat, att vid uppförande av nya byggnader eller
modernisering av äldre sådana vid truppförbanden de nu berörda önskemålen
i förekommande fall måtte bliva beaktade. I övrigt lia de sakkunniga härutinnan
hänvisat till ett av 1940 års militära byggnadsutredning den 8 september
1944 avgivet betänkande med förslag till anordnande av fritidslokaler
för manskapet vid arméns fredsförläggningsplatser.
Filmverksamhetens omfattning.
De sakkunniga ha funnit produktionen av undervisnings film böra för den
närmaste framtiden avse sammanlagt omkring 35 filmer om året, därvid emellertid
förutsatts att variationer i fråga örn filmernas längd kan giva anledning
till förskjutningar i ena eller andra riktningen. Kostnaderna härför ha enligt
det föregående beräknats till omkring 175 000 kronor örn året.
För budgetåret 1945/46 borde beloppet fördelas med 107 000 kronor på
armén, 41 000 kronor på marinen och 27 000 kronor på flygvapnet.
I vad gäller omfattningen framdeles av verksamheten för framställning av
upplysnings- och propagandafilm har det synts de sakkunniga att återhållsamhet
bör iakttagas. Härvid har framhållits, att den tendens till svalnande
intresse hos allmänheten för försvarsfilmerna, som redan nu kunnat iakttagas,
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
sedan fredsförhållanden inträtt torde komma att ytterligare framträda. Det
har synts antagligt att man till följd härav i fråga örn valet av motiv för
filmerna kommer att bliva hänvisad till andra områden än de hittills gängse.
I allt fall har filmernas propagandakaraktär ansetts böra i möjligaste man
avtonas. Med hänsyn till vanskligheten att bedöma utvecklingen under den
närmaste framtiden ha de sakkunniga icke för nästa budgetår velat förorda
någon nedprutning av anslagsbeloppet för denna verksamhet. De sakkunniga
ha sålunda föreslagit, att för budgetåret 1945/46 för framställning av upplysnings-
och propagandafilm anvisas ett belopp av 40 000 kronor.
Yttranden.
Såvitt rör den centrala organisationen har i remissyttrandena icke
framställts erinran mot huvudlinjerna i de sakkunnigas förslag, dock att
riksräkenskapsverket anmält vissa principiella betänkligheter. Ämbetsverket
har sålunda anfört i huvudsak följande.
Riksräkenskapsverket erinrar, att ämbetsverket i utlåtande den 21 februari
1944 över av de sakkunniga tidigare avgivet betänkande rörande filmverksamheten
inom försvarsväsendet ifrågasatte, huruvida det icke vore lämpligt, att
anskaffningen av film för försvarets räkning snarast möjligt överflyttades på
rent militära organ. På av de sakkunniga angivna skäl finner sig riksräkenskapsverket
nu i likhet med de sakkunniga böra avvisa förslaget att inordna
filmverksamheten i den militära organisationen. Riksräkenskapsverket vidhåller
emellertid sin i berörda utlåtande uttalade uppfattning, att det måste
anses vara olämpligt att en för statliga ändamål avsedd anskaffningsverksamhet,
i stället för att handhavas av statliga organ, överlåtes till en förening,
som bildas på så sätt att underordnade myndigheter (de militära förbanden)
däri ingå som medlemmar. Rent principiellt synes det riksräkenskapsverket
kunna ifrågasättas, örn icke ifrågavarande filmverksamhet bör bedrivas i form
av en statlig eller halvstatlig affärsrörelse. Eventuellt torde en sådan anordning
kunna genomföras, att föreningen ginge upp i bolaget, varvid detta
skulle komma att ombesörja såväl produktion som distribution av film.
Härav betingad ökning av bolagets aktiekapital skulle ske genom nyteckning,
varvid statsverket borde förvärva de mot ökningen svarande aktierna. Någon
ökning av de sammanlagda årliga kostnaderna torde härvid icke behöva uppkomma.
I likhet med de sakkunniga har chefen för försvarsstaben funnit en fortsatt
avveckling av den inspelningsverksamhet som bedrivits av försvarsstabens
filmdetalj önskvärd och med hänsyn härtill tillstyrkt indragning av de båda
befattningarna som stabsfotograf.
Försvarets civilförvaltning har med avseende å denna del av sakkunnigförslaget
ifrågasatt, huruvida icke från föreningen utgående löner och arvoden
böra fastställas av Kungl. Majit.
Föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm har anmält, att av de sakkunniga
föreslagna förändringar i fråga örn föreningens ledning och stadgar och avtalet
med bolaget redan genomförts samt att bolaget efter värdering övertagit föreningen
tillhörande utrustning för filmupptagning och inventarier för filmlaboratorieverksamhet.
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 124.
Aktiebolaget Kinematografiska anstalten, som bekräftat, att nytt avtal i
enlighet med de sakkunnigas förslag träffats mellan bolaget och föreningen,
har förklarat sig villigt att vidtaga de förordade ändringarna i bolagsordningen,
varjämte bolaget anmält, att dess verkställande direktör, majoren
Dyhlén, avsagt sig befattningen såsom sekreterare i föreningen.
I fråga örn verksamheten vid truppförbanden har i remissyttrandena
icke gjorts särskilt uttalande i vidare mån än att chefen för armén ansett
den föreslagna materielanskaffningen böra kunna fördelas på ett antal år, varigenom
årskostnaderna härför skulle bliva relativt obetydliga.
Yad angår verksamhetens omfattning har chefen för flygvapnet beträffande
undervisningsfilm anfört, att den för budgetåret 1945/46 föreslagna
medelstilldelningen syntes motsvara flygvapnets möjligheter till filmframställning
under detta år. Redan under budgetåret 1946/47 borde emellertid inspelningsverksamheten
ökas till att omfatta sju filmer. Från och med budgetåret
1947/48 borde flygvapnets filmorganisation vara fullt utbyggd och medgiva
framställning av tio till femton filmer per år.
Chefen för försvarsstaben och försvarets upplysningsutredning ha på anförda
skäl funnit sig icke kunna dela de sakkunnigas uppfattning, att återhållsamhet
bör iakttagas i fråga örn framställning av upplysningsfilm. Försvarets
upplysningsutredning, som ingående behandlat denna fråga, har
icke funnit skäl till någon erinran mot det av chefen för försvarsstaben beräknade
och av de sakkunniga tillstyrkta beloppet av 40 000 kronor för budgetåret
1945/46. Utredningsmännen hyste den uppfattningen, att någon sänkning
av detta belopp framdeles icke syntes böra ifrågakomma.
Beträffande yttrandenas innehåll i övrigt torde få hänvisas till handlingarna
i ärendet.
Departementspromemorian.
I en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som remitterats
till överbefälhavaren för utlåtande efter inhämtande av yttrande från försvarsgrenscheferna,
har lämnats en redogörelse för föreningens organisation
och verksamhet, varjämte anförts.
Föreningens aktiva medlemmar utgöras av statliga institutioner och dess
verksamhet är till stor del inriktad på att förmedla undervisningsfilm till
nämnda institutioner. Det synes kunna ifrågasättas, örn denna organisationsform
är den lämpligaste och örn icke de uppgifter föreningen har att utföra
vis å vis statliga institutioner skulle kunna överflyttas på ett militärt organ,
exempelvis en till arméstaben knuten filmdepå. Ett bedömande härav torde
förutsätta konkreta förslag med avseende å organisationen.
I avgivet yttrande har chefen för armén med instämmande av cheferna för
marinen och flygvapnet anfört att, därest ett militärt organ för handhavande
av föreningens hittillsvarande uppgifter ansåges böra inrättas, detta borde
få formen av en fristående organisation. Framställning och distribution av
undervisningsfilm vore utbildningsärenden, som avgjordes av försvarsgrenscheferna.
Ur denna synpunkt borde ifrågavarande organ icke underställas
chefen för försvarsstaben. Det syntes kunna ifrågasättas, huruvida möjlighet
Departements
chefen.
16 Kungl. Majlis proposition nr 124.
förefunnes att för denna verksamhet erhålla erfaren och tekniskt kunnig personal
mot de förmåner som ett statligt organ skulle kunna bjuda. Verksamhetens
ekonomiska bundenhet av föreskrifter utfärdade för längre perioder
kunde väntas medföra svårighet till anpassning efter den i snabb utveckling
varande filmverksamhetens förhållanden och behov. På anförda skäl avstyrktes
ifrågasatt inrättande av ett militärt organ för övertagande av föreningens
uppgifter.
Överbefälhavaren har i avgivet utlåtande anfört i huvudsak följande. Därest
ett militärt organ ersättande föreningen skulle inrättas, syntes detta böra
organiseras på i huvudsak samma sätt som föreningen. Verksamheten vid
ett dylikt organ borde omfatta produktionsledning och distribution av all
militär film, således även upplysningsfilm. Vid en dylik organisation av verksamheten
bomme medlemsavgifterna att bortfalla. Filmhyrorna från förbanden
borde däremot bibehållas men borde icke beräknas högre än som erfordrades
för bestridande av materielkostnaderna för underhåll och förnyelse
av förslitna filmer. Med anledning av ett uttalande av chefen för armén
framhölles, att föreningens konsulterande verksamhet syntes utan större
olägenhet kunna överflyttas till en militär filmdetalj. Denna syntes vidare
kunna i samarbete med exempelvis bolaget eller annat inspelningsföretag medverka
vid handledning och utbildning av filmofficerare och filmmaskinister
vid förbanden. Även örn en militär filmdetalj i sig upptoge huvuddelen av den
hos föreningen nu anställda personalen kunde förväntas, att den nya organisationen
först efter viss tid vunne den stadga och erfarenhet att den kunde
nå samma goda arbetsresultat som föreningen. Enligt gällande instruktioner
ålåge det överbefälhavaren och försvarsstaben att verka för enhetlighet
och samverkan mellan försvarsgrenarna och försvarsstaben att handha den
verksamhet som vore för försvarsgrenarna gemensam. Mot bakgrunden härav
framhölles det egendomliga i att ett enskilt företag vore det samordnande
organet för försvarsgrenarna i en fråga av rent militär innebörd. Skäl talade
sålunda för en avveckling av föreningen i vad avsåge den militära filmverksamheten.
I stället borde ett militärt organ för produktionsledning och
distribution av undervisnings- och upplysningsfilm inrättas. Detta organ borde
anslutas till försvarsstaben. Då emellertid den nu tillämpade ordningen för
framställning och distribution av militär undervisningsfilm i stort sett fungerat
tillfredsställande, syntes det icke nödvändigt att forcera en organisationsändring.
För anstånd talade vidare den omständigheten att den militära
filmdetaljen även skulle taga befattning med framställning av upplysningsfilm
örn försvaret. Denna fråga inginge i det utredningsuppdrag som anförtro^
försvarets upplysningsutredning. Dess yttrande syntes sålunda böra
avvaktas innan riktlinjerna för och organisationen av en militär filmdetalj slutligt
utformades.
Den militära filmverksamheten företer i sin nuvarande form en för statlig
drift egenartad organisation, bestående av ett privatägt bolag för produktion
och en halvstatlig förening för produktionsledning och distribution.
Denna organisationsform torde få ses mot bakgrunden av att verksamheten
17
Kungl. Maj-.ts proposition nr 124.
i början omfattats med ett förhållandevis ringa intresse från statsmakternas
och de militära myndigheternas sida. Filmen såsom hjälpmedel i den
militära undervisningen har länge betraktats som ett experiment och dess
utveckling har därigenom kommit att lång tid få fortgå utan fastare ingripande
från statens eller de militära myndigheternas sida. Sedan numera relativt
betydande anslagsbelopp anvisas för ändamålet, synes tiden vara inne
att tillrättalägga verksamhetens organisation.
Det kunde ifrågasättas örn icke hela ifrågavarande verksamhet — såväl produktion
som distribution av film för militära ändamål — borde omhändertagas
av staten. Det synes mig icke råda något tvivel örn att en dylik anordning
skulle medföra fördelar såtillvida att man härigenom kunde ernå en
efter klara linjer uppbyggd enhetlig organisation. I de sakkunnigas utlåtande
ha anförts olika skäl mot en dylik anordning. Av dessa skäl synas mig de
av ekonomisk art mest vägande. Det har sålunda beräknats, att en verksamhet
i helt militär regi skulle innebära en engångskostnad av 87 000 kronor och
en merkostnad i förhållande till nuvarande organisation av omkring 135 000
kronor örn året. Sistnämnda belopp torde dock böra reduceras. Jämförelsen
mellan lönekostnaderna för den militära personalen enligt de olika alternativen
synes nämligen ha skett från olika utgångspunkter. Vid en härav
betingad ändring av kostnadsberäkningarna synes skillnaden i kostnadshänseende
nedgå till omkring 100 000 kronor örn året. Då denna merkostnad
synes mig förhållandevis betydande, anser jag mig icke böra nu förorda en
dylik mera genomgripande omläggning av verksamheten. Tills vidare synas
strävandena böra inriktas på att avhjälpa de brister i organisationen som en
tidigare verkställd granskning av verksamheten ådagalagt.
De sakkunnigas förslag innebär såtillvida väsentliga fördelar i förhållande
till vad hittills gällt, att förslagets genomförande möjliggör effektivare kontroll
över användningen av de medel som anvisas för verksamheten och undanröjer
de möjligheter till ekonomiskt utnyttjande av verksamheten som en obegränsad
utdelning på aktierna i det privatägda bolaget hittills öppnat. Däremot
kan ett genomförande av sakkunnigförslaget knappast anses medföra
den stadga i den militära ledningen av verksamheten som bör eftersträvas.
Det synes icke helt tillfredsställande, att samordnandet av verksamheten de
olika försvarsgrenarna emellan såsom hittills varit fallet sker genom det halvstatliga
organ som föreningen utgör. De skäl som överbefälhavaren anfört för
anstånd med en organisationsändring i förevarande avseende synas mig emellertid
vara bärande.
Under hänvisning till vad sålunda anförts vill jag icke motsätta mig, att
den militära filmverksamheten tills vidare bedrives i sin nuvarande organisation
dock med jämkningar i huvudsaklig överensstämmelse med vad av de sakkunniga
förordats.
Med hänsyn till de ökade möjligheter till kontroll av föreningens verksamhet
som de sakkunnigas förslag innebär synes det mig icke påkallat att, såsom
försvarets civilförvaltning ifrågasatt, från föreningen utgående löner och arvoden
fastställas av Kungl. Maj:t. Då det synes mig, att hinder icke böra upp
Bihang
till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 124. 45 2
18
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 124.
ställas för försvarsgrenscheferna att vid beställning av filmer anlita annat företag
än föreningen eller bolaget, finner jag mig böra tillstyrka de sakkunnigas
förslag, att medel till undervisningsfilm i fortsättningen skola av civilförvaltningen
disponeras för utbetalning till försvarsgrenscheferna, att av dem användas
för avsedda ändamål. Åt civilförvaltningen synes böra inrymmas befogenhet
att fastställa bestämmelser för föreningens bokföring.
Såvitt gäller filmverksamheten vid truppförbanden ha de sakkunniga framhållit,
att den nuvarande tillgången till projektionsapparatur icke täcker behovet.
Anskaffning av dylik apparatur i erforderlig omfattning skulle draga
en kostnad av 340 000 kronor. Av detta belopp har emellertid i enlighet med
vad tidigare skett i fråga örn dylika kostnader 100 000 kronor ansetts böra
bestridas av lägerkassorna. På statsverket skulle sålunda i detta hänseende
belöpa en kostnad av 240 000 kronor. I likhet med vad de sakkunniga föreslagit
och chefen för armén tillstyrkt finner jag denna materielanskaffning
böra ske successivt med beaktande av angelägenhetsgraden i de särskilda
fallen. Medel för ändamålet synas böra utgå från försvarsgrenarnas anslag
till undervisningsmateriel i den mån dessa därtill lämna tillgång. Vid upp
förandet av nya kasernetablissement under de senaste åren har i den mån
så varit möjligt beaktats önskvärdheten av att för filmändamål erforderliga
lokaler ställas till förfogande. Jag utgår från att de av de sakkunniga i detta
hänseende anförda synpunkterna skola även fortsättningsvis beaktas.
Vad angår verksamhetens omfattning ha de sakkunniga såvitt gäller undervisningsfilm
föreslagit, att för den närmaste framtiden inspelningsverksamheten
hålles inom en kostnadsram av 175 000 kronor örn året. Härvid har
räknats med en årsproduktion av 35 filmer. Detta antal filmer motsvarar den
produktionskapacitet som ansetts möjlig med i det föregående beräknad tillgång
till inspelningsledare inom de olika försvarsgrenarna. Inspelnings- och
kopiekostnaderna ha uppskattats enligt de grunder som tillämpats vid anslagsberäkningen
för innevarande budgetår. Den angivna kostnaden överstiger
med 75 000 kronor det för innevarande budgetår för ändamålet upptagna anslagsbeloppet.
Vid beräkningen av anslaget till undervisningsfilm för innevarande
budgetår skedde en begränsning med hänsyn till den produktionskapacitet
som ansågs möjlig vid dåvarande tillgång till inspelningsledare. Vid
bifall till de sakkunnigas förslag i personalhänseende synes en inspelning av
det i det föregående beräknade antalet av 35 filmer visserligen i och för sig
möjlig. Med hänsyn till belastningen på den i 1942 års försvarsbeslut angivna
kostnadsramen för försvaret finner jag mig dock böra förorda en begränsning
av medelsanvisningen för nästa budgetår till 155 000 kronor. Någon ändring
i personalstaterna för försvarsväsendet synes icke vid bifall härtill vara erforderlig.
I detta sammanhang må erinras, att chefen för flygvapnet och flygförvalt
ningen hemställt, att ett belopp av 30 000 kronor måtte ställas till flygvapnets
förfogande för framställning av två utbildningsfilmer i skjutning, vilka medel
enligt framställningen borde bestridas av flygvapnets reservationsanslag till
övningar. Därvid har åberopats, att skjututbildning enbart under flygning
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
medför svårigheter samt dessutom är tidsödande och förenad med stora kostnader
på grund av den avsevärda flygtid som erfordras för att bibringa eleverna
tillräckliga färdigheter. Vidare har framhållits, att den största delen
av kostnaderna hänför sig till experiment, vilka torde giva en erfarenhet som
sedermera kunde komma såväl flygvapnet som andra försvarsgrenar till godo
vid framställning av liknande utbildningsfilmer. Ehuru medel för filmändamål
i princip icke böra tagas i anspråk från andra anslag å riksstaten än det
till försvarsfilm anvisade, finner jag mig i förevarande fall böra tillstyrka, att
kostnaderna få bestridas av flygvapnets reservationsanslag till övningar i den
mån detta därtill lämnar tillgång. Därest riksdagen icke framställer erinran
häremot, avser jag att framdeles föreslå Kungl. Maj:t att meddela beslut av
denna innebörd.
I fråga örn upplysnings- och propagandafilm ha de sakkunniga för nästa
budgetår föreslagit medelsanvisning med samma belopp som för innevarande
budgetår eller 40 000 kronor. I detta sammanhang ha de sakkunniga uttalat
att, såvitt gäller framställning av dylik film framdeles, återhållsamhet bör
iakttagas. Denna uppfattning har icke delats av chefen för försvarsstaben
och försvarets upplysningsutredning. Härutinnan må erinras örn att jag i
samband med anslagsäskandena för innevarande budgetår för försvarsfilm
uttalade tvekan huruvida efter ett fredsslut en produktion av berörda omfattning
kunde antagas bliva erforderlig men att jag med hänsyn till rådande
beredskapsläge fann mig kunna tillstyrka, att för innevarande budgetår kostnaderna
för ändamålet beräknades med utgångspunkt från en produktion av
den angivna omfattningen. Under hänvisning till detta uttalande finner jag
mig böra tillstyrka, att utgifterna för militär upplysnings- och propagandafilm
jämväl för nästa budgetår beräknas till 40 000 kronor. Huruvida för
tiden därefter en motsvarande medelsanvisning bör ske torde få bli beroende
på ställningstagandet till det förslag, som avgives av upplysningsutredningen.
Det belopp av 5 000 kronor som för innevarande budgetår ställts till marinförvaltningens
förfogande, att av chefen för marinen disponeras för upprättande
och underhåll av filmdepåer, synes mig böra för nästkommande
budgetår bortfalla. Det synes mig icke klarlagt, att särskilda medel för
sådant ändamål böra anvisas vid marinen. Därest det efter närmare prövning
befinnes erforderligt att upptaga medel för ändamålet, torde kostnaderna få
bestridas inom ramen för förevarande anslag.
Mot de sakkunnigas av försvarsstabschefen tillstyrkta förslag örn indragande
av de två befattningarna som stabsfotograf i lönegraden MEo 15 vid
försvarsstaben har jag intet att erinra. Till denna fråga återkommer jag i annat
sammanhang.
Förevarande anslag synes sålunda böra för nästa budgetår bestämmas till
(155 000 + 40 000=) 195 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
50 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 124.
att under riksstatens fjärde huvudtitel till Försvarsfilm för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 195 000
kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta af Sandeberg.
Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.