Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

1

Nr 123.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till
Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.; given Stockholms
slott den 23 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 23 februari 1945.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf,
Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist.

Vid anmälan den 4 januari 1945 av de frågor, som tillhöra regleringen
för budgetåret 1945/46 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel,
omförmäldes under punkterna (26) och (27) anslagsbehovet för regementsoch
stationskrigsrälterna samt de särskilda krigsrätterna eller sålunda de för
fredsförhållanden avsedda krigsrätterna. Jag erinrade därvid örn att de för
detta anslagsbehov i gällande riksstat uppförda två förslagsanslagen, Krigsrätterna:
Avlöningar och Krigsrätterna: Omkostnader, tillkommit genom att
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 123

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 123

1942 års riksdag bifallit ett av Kungl. Majit med hänsyn till den efter krigsutbrottet
inträdda starka ökningen av krigsrätternas arbetsbörda framlagt
förslag till omreglering av den civila krigsrättspersonalens arvoden och övriga
förmåner, innebärande väsentliga förbättringar i sådant hänseende
(prop. nr 269; r. skr. nr 403).

Anslagen utgingo för budgetåret 1942/43 med 279 500 kronor resp. 30 000
kronor. I propositionen nr 269/1942 uttalades, att det icke då kunde avgöras,
i vad mån de föreslagna arvodena borde utgå jämväl under efterföljande
budgetår, utan att arvodesfrågan måste bedömas efter de växlande förhållandena
och att sålunda till följande års riksdag borde företagas en omprövning
av arvodena, grundad på ytterligare ett års erfarenheter och på
fullständigare statistiskt material än det som i propositionen kunnat förebringas.
I anslutning till detta uttalande verkställdes vid såväl 1943 som
1944 års riksdagar en omprövning av arvodesbeloppen, vilket ledde till att
anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar höjdes till 326 500 kronor för budgetåret
1943/44 (prop. nr 218; r. skr. nr 253) och till 363 600 kronor för innevarande
budgetår (prop. nr 165; r. skr. nr 263). Anslaget till Krigsrätterna:
Omkostnader har däremot bibehållits vid det ursprungliga beloppet.

Det förutsattes att jämväl till 1945 års riksdag skulle ske en förnyad omprövning
av arvodena med ledning av de ytterligare erfarenheter som till
dess kunde vinnas (prop. nr 165/1944 s. 11). Under hänvisning härtill framhöll
jag i statsrådsprotokollet för den 4 januari 1945, att förslag i ämnet borde
i särskild proposition föreläggas riksdagen så snart rättsstatistiska uppgifter
för år 1944 inkommit och blivit föremål för bearbetning. Ehuru under alla
förhållanden en viss förändring av anslagets storlek komme att bliva erforderlig
med hänsyn till den fortgående utbyggnaden av försvarsorganisationen,
syntes anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar, i avbidan på nämnda
proposition, böra upptagas med ett beräknat belopp, motsvarande det nuvarande
anslaget, 363 600 kronor. Jämväl anslaget till Krigsrätterna: Omkostnader
syntes tillsvidare kunna beräknas till samma belopp som det nu utgående
eller 30 000 kronor. I enlighet härmed föreslog Kungl. Majit i statsverkspropositionen
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1945/46 beräkna ifrågavarande två anslag på sätt jag angivit.

Sedan berörda statistiska material numera inkommit och från försvarsdepartementet
erhållits erforderliga uppgifter angånde den fortsatta utbyggnaden
och organisationen av landets försvarskrafter, får jag underställa
Kungl. Majit ifrågavarande anslagsbehov. Härvid har jag jämväl att anmäla
en av krigsdomaren, auditören och krigsfiskal vid Västmanlands
flygflottiljs krigsrätt i skrivelse den 1 november 1944 gjord framställning örn
förhöjda arvoden.

1. Krigsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag. *

I propositionen nr 269 till 1942 års riksdag lämnades å s. 2—9 en kortfattad
redogörelse för de ifrågavarande krigsrätternas organisation samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

den civila personalens tjänsteåligganden och dåvarande avlöningsförhållanden.
Det torde ej vara nödigt att här lämna några uppgifter i dessa hänseenden,
utan torde därutinnan få hänvisas till nämnda redogörelse.

Ej heller torde vara erforderligt att här närmare beröra innebörden av
den från och med budgetåret 1942/43 genomförda förbättringen av den civila
krigsrättspersonalens förmåner samt de framställningar och övriga förhållanden,
som legat till grund för densamma. En sammanfattande redogörelse
härför återfinnes i propositionen nr 218 (s. 3—8) till 1943 års riksdag, vartill
jag tillåter mig hänvisa. Sistnämnda proposition redovisar jämväl (s. 8—13)
de framställningar om ytterligare förbättring i avlöningsförmånerna för ifrågavarande
personal, som gjorts av föreningarna Sveriges krigsdomare och
auditörer samt Sveriges krigsfiskaler och vilka framställningar i avseende
i krigsdomare vunno visst beaktande i samma proposition. Även härutinnan
torde jag få hänvisa till propositionen. De arvodesförhöjningar slutligen, som
i fråga om ett begränsat antal befattningshavare kommo till stånd vid 1944
års riksdag, föranleddes — där de ej voro betingade av krigsdomstolsorganisationens
utbyggnad — av att jämväl för år 1943 i fråga örn vissa krigsrätter
redovisades en stark ökning av arbetsbördan. I detta avseende hänvisar
jag till den senast i ämnet avlåtna propositionen nr 165/1944 (s. 9—11).

I förut omnämnda skrivelse av den 1 november 1944 hava krigsdomaren,
auditören och krigsfiskalen vid Västmanlands flygflottiljs krigsrätt hemställt,
att — sedan genom kungörelse den 26 januari 1943 (nr 71) flygvapnets centrala
skolor förklarats skola lyda under flygflottiljens krigsrätt — arvodena åt
dem måtte beräknas till belopp motsvarande vad som utgår till befattningshavare
vid krigsrätter, som handlägga mål från två flygflottiljer.

Till komplettering av det rättsstatistiska material, som redovisats i propositionerna
nr 269/1942, 218/1943 och 165/1944, har genom justitiedepartementets
försorg införskaffats viss ytterligare utredning rörande arbetsbördan
vid krigsrätterna

Den sålunda erhållna utredningen avser verksamheten vid regements- och
stationskrigsrätterna under år 1944 och utvisar för samtliga förband jämväl
antalet disciplinmål, vari auditörerna under samma år avgivit yttranden. Utredningen
innefattar även uppgifter angående det antal ärenden, vari auditören
enligt lagen den 9 juni 1944 (nr 292) angående behörighet för militär
befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet, vilken lag trädde i kraft den 1
juli 1944, haft att under året avgiva yttranden. Till jämförelse mellan krigsrättspersonalens
arbetsbörda under åren 1941—1944 har uppgjorts en sammanställning,
vari upptagits dels de genom den nya utredningen framkomna
siffrorna och dels, i den mån uppgifter härom föreligga, motsvarande siffror
för åren 1941—1943 (Bil. A). Sammanställningen utvisar att antalet krigsrättssammanträden
i förhållande till år 1943 varit i det närmaste oförändrat.
Däremot har antalet vid krigsrätterna handlagda mål och ärenden, vilket under
år 1942 undergick en avsevärd ökning och ytterligare stegrades under år
1943, under år 1944 återförts till i stort sett 1942 års nivå. Beräffande antalet
mål och ärenden (de sistnämnda huvudsakligen s. k. undersökningsmål) be -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 123

Departe ments chefen.

löper sig minskningen, sammanlagt 2 549 mål och ärenden, med ungefär 70
procent å ordinarie förband och 30 procent å underställda förband. Till den
del arbetsbördan beror på mål och ärenden från underställda förband är den
i förevarande sammanhang av mindre intresse. För behandlingen av sådana
mål och ärenden ulgår nämligen särskild ersättning, som genom den år 1942
genomförda arvodesregleringen förhöjts till av krigsdomar- och auditörsföreningen
föreslagna belopp. Av betydelse för frågan om skäligheten av de
fasta arvoden, örn vilka nu är fråga, är därför endast antalet mål och ärenden
från ordinarie förband. Deras antal har minskats från omkring 9 200 till
omkring 7 400 eller således med omkring 20 procent. Minskningen har drabbat
olika krigsrätter i mycket olika grad. I några fall har icke inträffat någon
minskning, utan har antalet mål och ärenden i stället ökats, dock i regel
ej i någon mera avsevärd mån. Av en jämförelse mellan det statistiska primärmaterialet
för åren 1943 och 1944 framgår vidare att antalet undersökningsmål
minskat i vida högre grad än antalet brottmål. Sistnämnda mål ha
nämligen nedgått med allenast cirka 450 eller 10 procent, under det alt minskningen
för undersökningsmålen uppgår till 1 350 eller 30 procent. I detta
sammanhang bör emellertid observeras att antalet ärenden, vari med stöd av
den nya lagstiftningen i ämnet ersättningsskyldighet ålagts genom beslut av
militär befälhavare, utgör 1 237 eller sålunda obetydligt mindre än det antal
varmed undersökningsmålen minskat. Vad beträffar disciplinmålen — i fråga
örn vilka föreligger jämförelsematerial endast från åren 1942—1944 —
har under sistnämnda år framträtt en tendens till nedgång i desammas antal.
Detta är emellertid fortfarande så stort — sammanlagt cirka 10 200 mål
— att auditörerna vid de mera arbetstyngda krigsrätterna vid sidan om sin
befattning med krigsrättsmålen alltjämt måste ägna avsevärd tid åt avgivandet
av yttranden i disciplinmål.

Liksom under de närmast föregående åren har även under innevarande
budgetår blivit nödvändigt att befria vissa auditörer från en del av arbetet
och lägga detta på särskilt förordnad vikarie. Därvid har den ordinarie auditören
som regel fått avstå en del av sina avlöningsförmåner, under det att
den partiella vikarien erhållit ersättning efter samma grunder som gälla
för tjänstgöring i särskild krigsrätt.

Med hänsyn till att den civila personalen vid de särskilda krigsrätterna
åtnjuter ersättning för krigsrättssammanträde och, i viss män, efter antalet
därvid handlagda mål Ilar icke ansetts erforderligt att införskaffa någon
statistik rörande arbetsbördan vid dessa krigsrätter.

Såsom framgår av de senast införskaffade uppgifterna rörande arbetsbördan
vid regements- och stationskrigsrätterna, har den alltsedan krigsutbrottet
1939 konstaterade stegringen av antalet mål och ärenden under år 1944
upphört och förbytts i en viss, procentuellt sett rätt markerad nedgång. Antalet
mål och ärenden, som sistnämnda år handlagts vid krigsrätt, översteg nämligen
endast obetydligt det som redovisats för år 1942. Detta innebär, såsom förut
angivits, så vitt angår ordinarie förband, en nedgång med omkring 20 procent
i förhållande till 1943 års motsvarande siffror. Såsom likaledes förut om -

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

nämnts, taller minskningen till huvudsaklig del å de s. k. undersökningsmålen.
Den avlastning, som sålunda inträtt i krigsrätternas arbetsbörda,
torde i det väsentliga få tillskrivas verkningarna av den nya lagen örn behörighet
tor militär befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet. Detta framgår
därav att de ärenden, vari befälhavare ådömt ersättningsskyldighet, uppgå
till i det närmaste samma antal som det, varmed undersökningsmålen
nedgått. Antalet mål, vari befälhavare ålagt disciplinstraff, har under år
1944, ehuru något understigande 1943 års siffra, alltjämt varit högre än år
1942. Tages alltså hänsyn till samtliga faktorer som inverka på arbetsbördan
för den civila personalen vid krigsrätterna — det åligger auditör att i de
av befälhavare handlagda ersättningsärendena och disciplinmålen avgiva yttranden
— torde man, oaktat den inträdda nedgången i de vid krigsrätt handlagda
målens antal, kunna säga att under år 1944 arbetsbördan i sin helhet
undergått endast obetydlig minskning i förhållande till närmast föregående
år.

Fråga är nu huruvida den inträdda minskningen bör giva anledning till
någon allmän nedsättning av de fasta arvodena till den civila krigsrättspersonalen;
någon förhöjning av dessa arvoden kan uppenbarligen icke ifrågakomma.
Av betydelse för bedömandet av detta spörsmål är, huruvida minskningen
kan väntas fortsätta även under kommande budgetår. Detta är givetvis
omöjligt att med säkerhet nu bedöma. Kan den militära beredskapen
mera avsevärt lättas, förefaller sannolikt att så kommer att bliva fallet. En
avveckling av den militära beredskapen torde emellertid närmast medföra,
att antalet mål och ärenden från s. k. underställda förband, till vilka beredskapsförbanden
i allmänhet höra, kommer att nedgå. Då särskild ersättning
utgår för handläggning vid regements- eller stationskrigsrätt av dylika mål
och ärenden, minskas, i händelse antydda utveckling skulle inträda, gottgöreisen
till krigsrättspersonalen automatiskt. För frågan om bedömande av de
fasta arvodenas lämpliga storlek under instundande budgetår har sålunda
den militära beredskapens blivande omfattning icke utslagsgivande betydelse.
Att på angivna grund företaga en allmän nedskärning av de fasta arvodena
synes alltså icke böra ifrågakomma. Ej heller synes anledning föreligga att
med hänsyn till den konstaterade nedåtgående tendensen i senaste årets arbetsbörda
vidtaga en dylik nedsättning i samma arvoden. Dessa äro nu i stort
sett avvägda med hänsyn till den arbetsbörda vid krigsrätterna som förelåg
år 1942, och denna arbetsbörda var, betraktad i sin helhet, lägre än den som
förefanns under det senast förflutna året. Endast i de läll där vederbörande
befattningshavare så sent som vid 1944 års riksdag — med anledning av under
år 1943 inträdd avsevärd ökning av arbetsbördan — fått sitt arvode förhöjt,
synes böra undersökas, huruvida arvodet skäligen bör återföras till det
belopp som förut utgick.

En dylik undersökning ger i fråga om krigsdomarna vid handen, att på
grund av den nu inträdda minskningen i arbetsbördan arvodesnedsättning
torde böra ske för de krigsdomare som tjänstgöra i krigsrätterna vid 1) Smålands
artilleriregemente, 2) Karlskrona örlogsstalion och Karlskrona kust

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 12,3.

artilleriregemente, 3) Hallands regemente och Hallands flygflottilj, 4) Göta
artilleriregemente och Göta flygflottilj, 5) Livregementets grenadjärer samt
6) Västerbottens regemente och Norrlands dragonregemente. För var och en
av nämnda krigsdomare synes arvodet böra sänkas med 300 kronor eller
samma belopp, varmed förhöjning skedde år 1944. Detta innebär en sammanlagd
minskning av arvodessumman åt krigsdomare med 1 800 kronor.
— Någon ändring i fråga om krigsdomarbefattningarna utan sammanhang
med tillkomsten av nya truppförband eller ändrad förläggning av truppförband
anser jag mig icke böra nu föreslå. Väl skulle arbetsbördan för de krigsdomare,
en å vardera orten, som äro anställda vid de i Linköping, Skövde—
Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden, alltjämt kunna motivera en
uppdelning av befattningarna på flera innehavare, men då vederbörande befattningshavare
hittills visat sig kunna medhinna sina göromål, saknar jag
tillsvidare anledning ifrågasätta någon ändring i nuvarande indelning. Jag
förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t. därest uppdelning av någon av dessa
tjänster skulle visa sig under kommande budgetår nödvändig, skall vara oförhindrad
att vidtaga erforderliga organisationsändringar.

I iråga om auditörs- och krigsfiskalsbefattningarna finner jag icke anledning
föreslå sänkning av några arvoden med hänsyn till arbetsbördans
minskning. Däremot synes mig skäl föreligga att söka i görligaste mån inskränka
omfattningen av de partiella ledigheter med helt eller delvis bibehållen
avlöning, vilka det för beredande av lättnad i arbetsbördan hittills
varit nödvändigt bevilja åtskilliga auditörer. — Någon ändring i fråga om
auditörs- och krigsfiskalstjänsterna utan samband med nyuppsättning av
truppförband har jag ej att föreslå. Väl ifrågasattes vid arvodesregleringen
år 1942 ändrad organisation av auditörstjänsten i Boden, innebärande densammas
uppdelning å två befattningar, och i propositionen nr 269/1942 framhölls
att denna fråga borde bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet. Saken
berördes även i propositionen nr 218/1943, därvid jag framhöll att med en
eventuell uppdelning syntes böra anstå i avvaktan på utvecklingen under
ytterligare ett år och de erfarenheter som därunder kunde vinnas. I propositionen
nr 165/1944 återkom jag till frågan och anförde då, att auditören i
Boden visserligen under år 1943, i likhet med under år 1942, åtnjutit ledighet
från inemot hälften av de göromål, som eljest skulle åvilat honom, med
särskild vikarie för samma göromåls förrättande, men att, då ledigheten finge
anses hava varit betingad av rådande särskilda förhållanden samt arbetsbördan
vid dessa krigsrätter, såsom framginge av de statistiska uppgifterna,
under år 1943 icke undergått någon större ökning, det syntes mig alltjämt
böra anstå med definitivt ställningstagande till denna organisationsfråga.
Jämväl under år 1944 har det varit nödvändigt bevilja auditören i Boden befrielse
från tjänstegöromålen i enahanda utsträckning som tidigare. Då, såsom
de statistiska uppgifterna utvisa, arbetsbördan för denne befattningshavare
alltjämt visar stigande tendens, tala onekligen starka skäl för att en
uppdelning av auditörstjänsten i Boden å två tjänster åvägabringas. Av skäl

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

7

sorn jag tidigare anfört, synes det mig emellertid lämpligt att avvakta ytterligare
erfarenhet, innan definitivt beslut i saken fattas.

Under budgetåret 1945/46 torde vissa förändringar beträffande försvarsorganisationen
komma att äga rum av beskaffenhet att påverka jämväl krigsrätternas
organisation. Sålunda beräknas Skånska pansarregementets kasernetablissement
i Hässleholm möjligen bliva färdigställt så långt, att regementet
kan dit överflyttas från Hälsingborg. Enligt beslut av 1943 års riksdag
skall i samband härmed kavalleriet omorganiseras, därvid det tidigare i
Hälsingborg förlagda kavalleriregementet skall återuppsättas. Vidare torde
den för närvarande provisoriskt lill Malmö förlagda Skånska flygflottiljen
komma att under budgetåret taga sin definitiva förläggningsort Barkåkra
i besittning. Slutligen avses, enligt 1942 års försvarsbeslut, uppsättning av ett
nytt förband, Hälsinge flygflottilj, med förläggning till Östansjö invid Söderhamn.
I samband med de ändrade förläggningarna av Skånska pansarregementet
och Skånska flygflottiljen böra nämnda förbands krigsrätter
utbrytas ur nuvarande gemenskap med krigsrätterna vid Krigsflygskolan
resp. Södra skånska infanteriregementet och Skånska luftvärnskåren samt
i stället erhålla gemensam personal, pansarregementets krigsrätt med krigsrätten
vid Skånska trängkåren (Hässleholm) och flygflottiljens krigsrätt med
krigsrätten vid Krigsflygskolan (Ljungbyhed). Den nuvarande gemenskapen
i avseende på krigsdomare för trängkårens, Norra skånska infanteriregementets
och Vendes artilleriregementes krigsrätter kommer att kvarstå endast
beträffande sistnämnda två krigsrätter. Vid vart och ett av de nytillkommande
truppförbanden, kavalleriregementet och Hälsinge flygflottilj, skall
jämväl finnas regementskrigsrätt. För regementskrigsrätten i Söderhamn
synes böra avses särskilda befattningar såsom krigsdomare, auditör och
krigsfiskal, varemot i fråga om kavalleriregementets krigsrätt motsvarande
befattningar lämpligen böra förenas med dem vid regementskrigsrätterna
vid Krigsflygskolan och, efter dess förläggning till Barkåkra, Skånska
flygflottiljen. Enligt de grunder, som vid senaste arvodesregleringen för krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler tillämpats, torde till en var av krigsdomaren,
auditören och krigsfiskalen vid Skånska pansarregementets och
Skånska trängkårens krigsrätter samt till en var av motsvarande befattningshavare
vid det nya kavalleriregementets, Krigsflygskolans och Skånska flygflottiljens
krigsrätter böra utgå arvoden med resp. 1 800, 3 600 och 1 500
kronor. För krigsdomarna i Norra skånska infanteriregementets och Vendes
artilleriregementes samt i Södra skånska infanteriregementets och Skånska
luftvärnskårens krigsrätter torde, efter utbrytningen av Skånska trängkåren
resp. Skånska flygflottiljen, arvodena böra sättas till 2 100 resp. 1 800
kronor samt slutligen arvodena för auditören resp. krigsfiskalen vid luftvärnskårens
krigsrätt till 1 680 resp. 660 kronor. Nu nämnda arvoden belöpa sålunda
sammanlagt å 20 040 kronor. Då emellertid, med bortseende från det
nytillkommande kavalleriregementet, motsvarande arvoden enligt nuvarande
krigsrättsindelning uppgå till sammanlagt 17 760 kronor, utgör merkostna -

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

den allenast 2 280 kronor, varav 1 200 kronor faller å arvodena till krigsdomare,
780 kronor a arvodena till auditörer och 300 kronor å arvodena
till krigsfiskal. Till de föreslagna nya krigsdomar-, auditörs- och krigsfiskalsbefattningarna
vid Hälsinge flygflottiljs krigsrätt torde arvodena, med tilllämpning
av förut angivna grunder, böra fastställas till resp. 720, 1 680 och
669 kronor.

Den av den civila personalen vid krigsrätten vid Västmanlands flygflottilj
gjorda framställningen om arvodesförbätlring finner jag mig icke kunna biträda.
För sysslandet med mål och ärenden från flygvapnets centrala skolor,
vilka skolor underställts krigsrätten, utgår nämligen särskild gottgörelse
på sätt angives i 12, 27 och 45 §§ instruktionen den 30 juni 1942 (nr 438) för
krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler. Denna gottgörelse får anses fullt skälig
och anpassar sig därjämte på ett smidigt sätt till det arbete som skolornas
förläggande under flygflottiljens krigsrätt medför för dess personal.

Till nästkommande års riksdag bör ske en förnyad omprövning av arvodena
med ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunna vinnas.

De ifrågasatta arvodesbeloppen äro att betrakta såsom endast förslagsvis
angivna. I enlighet med vad även tidigare ansetts lärer Kungl. Majit vid fastställande
av nya specialstater (jfr statsliggaren s. 28 ff.) för krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler äga att inom ramen för anslaget vidtaga de jämkningar
som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.

Jag övergår härefter till anslagsberäkningen för nästkommande budgetår.

Den för disponerandet av anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar gällande
avlöningsstaten är av följande lydelse:

A vinni »gsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .................. kronor 70 000

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis .................. » 148 600

c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis ................ » 61 800

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis .................... » 30 000

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal vid regements och

stationskrigsrättema, förslagsvis .............. » 3 200

f) Ersältning till personal vid särskilda krigsrätter m. m.

förslagsvis ...................................... » 50 000

Summa kronor 363 600.

Avlöningsstaten bör alltjämt upptaga de delposter som nu ingå i densamma.

I enlighet med vad förut anförts skulle delposten till arvoden åt krigsdomare
uppföras med (70 000 — 1 800 + 1 200 + 720 =) 70 120 kronor,
delposten till arvoden åt auditörer med (148 600 + 780 9-

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

9

1 680 =) 151 060 kronor och delposten till arvoden åt krigsfiskaler
med (61 800 + 300 + 660 =) 62 760 kronor eller i avrundade tal med
respektive 70 200 kronor, 151 100 kronor och 62 800 kronor. Vad beträffar
delposten till vikariatsersättningar, från vilken bland annat bestrides
ersättning som vid partiell ledighet för befattningshavare vid regementseiler
stalionskrigsrätt tillerkännes vikarien utöver vad den ordinarie tjänsteinnehavaren
förklaras skyldig avstå under ledigheten, har densamma, som
för innevarande budgetår uppförts med ett från 10 000 kronor till 30 000
kronor förhöjt belopp, alltjämt visat sig otillräcklig för sitt ändamål. Sålunda
har under budgetåret 1943/44 i vikariatsersättningar utbetalats över 53 800
kronor. Då emellertid, som jag förut anfört, en skärpt prövning av anspråken
på partiella ledigheter bör genomföras allteftersom den militära beredskapen
lättas, torde vara att förvänta att belastningen å denna post skall
avsevärt minskas. Med hänsyn härtill föreslås densamma upptagen med
oförändrat belopp, 30 000 kronor. Delposten till tillfälliga ersättningar
åt civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna,
vilken för innevarande budgetår bestämts till 3 200 kronor,
synes, oaktat posten under budgetåret 1943/44 belastats med utgifter
för cirka 14 400 kronor, likaledes kunna bibehållas vid sitt nuvarande belopp.
Beträffande slutligen delposten å 50 000 kronor till ersättning till personal
vid särskilda krigsrätter m. m. har den under samma tid,
beroende bland annat på den talrika förekomsten av mål från underställda
förband, belastats med utgifter till ett belopp av ej mindre än 210 900 kronor
(budgetåret 1942/43 188 400 kronor). Vid en återgång till mera normala
förhållanden kommer emellertid frekvensen av dessa mål att avsevärt nedgå.
Därtill kommer att det ännu icke kan bedömas, om icke även den under år
1944 ikraftträdda lagen angående behörighet för militär befälhavare att i
vissa fall ålägga ersättningsskyldighet kommer att medföra minskad belastning
å denna anslagspost. Jag finner därför ej anledning föreslå någon
ökning av postens nuvarande belopp.

Anslaget i dess helhet skulle således för budgetåret 1945/46 bestämmas till
(70 200 + 151 100 + 62 800 + 30 000 + 3 200 + 50 000 =) 367 300 kronor.

.Tåg får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna att
tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .... kronor 70 200

b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis ...... » 151 100

c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis .... » 62 800

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis ...... » 30 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

10

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal

vid regements- och stationskrigsrätter na,

förslagsvis .................... kronor 3 200

f) Ersättning till personal vid särskilda

krigsrätter m. m., förslagsvis....... » 50 000

Summa kronor 367 300;

dels ock till Krigsrätterna: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 367 300.

2. Krigsrätterna: Omkostnader, förslagsanslag.

Från detta anslag bestridas dels resekostnads- och traktamentsersättningar
till den civila personalen vid fredskrigsrättema och dels ersättningar för
auditöremas och krigsfiskalemas expenser. För dessa ändamål ha från och
med budgetåret 1942/43 beräknats, till det förra ett belopp av 10 000 kronor
och till det senare ett belopp av 20 000 kronor.

Före den 1 juli 1942 gällde, att ersättning för expenser tillkom endast auditörema
och allenast med visst för var och en av dem fastställt årligt belopp.
Från och med sistnämnda dag äga såväl auditörema som krigsfiskaierna
erhålla full gottgörelse för sina expenskostnader. Därvid har, i enlighet
med förslag av de för frågan örn revision av avlöningsbestämmelsema för
den civila personalen vid krigsdomstolarna tillkallade särskilda utredningsmännen.
för auditörerna bibehållits systemet med fasta expensbidrag. Men
auditör har därjämte berättigats att, i den mån han visar sig för tjänstens
utövning ha fått vidkännas utgifter för renskrivning av konceptprotokoll,
verkställande av protokollsutskrifter, papper och kuvert samt interurbana
telefonsamtal till belopp överstigande expensbidraget, efter räkning, som
skall vara attesterad av krigsdomaren, utfå jämväl det överskjutande beloppet.
Krigsfiskalema äga direkt efter räkning bekomma gottgörelse för sina
motsvarande expenskostnader.

I yttrande över utredningen hade statskontoret anfört, att dåvarande system
med bestämda årliga expensbidrag alltjämt borde bibehållas. I propositionen
nr 269/1942 uttalade min företrädare i ämbetet (s. 37), att han ställde sig
tveksam till utredningsmännens förslag men icke ville motsätta sig att en
sådan anordning tillämpades under budgetåret 1942/43. I propositionen nr
218/1943 anförde jag (s. 18), att det först efter nämnda budgetårs utgång,
sedan räkningar inkommit för hela året, läte sig bedömas, huru den nya ordningen
verkat. Med hänsyn härtill ställde även jag mig tveksam, huruvida
densamma borde bibehållas, men saknade å andra sidan anledning att då
föreslå någon ändring därvidlag.

Budgetredovisningen för budgetåret 1942/43 utvisade att ifrågavarande anslag
belastats med utgifter för omkring 33 700 kronor och sålunda överskridits
med i runt tal 3 700 kronor. Av utgifterna folio omkring 19 900 kronor
på posten reseersättningar och omkring 13 800 kronor, varav i fasta ex -

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

11

pensbidrag 12 400 kronor, på posten expenser. Förstnämnda post hade sålunda
överskridits högst väsentligt, medan å sistnämnda post en besparing av
omkring 6 200 kronor uppstått. Under budgetåret 1943/44 hava anspråken
å anslaget stigit till i runt tal 56 100 kronor, därav 23 100 kronor avförts å
posten till reseersättningar och 33 000 kronor å posten till expenser. Med
utgångspunkt från belastningssiffroma för budgetåret 1942/43 anförde jag
i propositionen nr 165/1944 (s. 14), att som erfarenheterna under den tid
rätten till full ersättning för expenser gällt dittills finge anses ha varit gynsamma,
gällande bestämmelser i ämnet borde bibehållas. Ehuru utgifterna
för expenser avsevärt stigit enligt senaste budgetredovisningen, synes mig
denna omständighet, som, förutom av den inträdda allmänna prisstegringen,
till stor del torde förklaras därav att utgifter som avsett föregående budgetår
gäldats först under budgetåret 1943/44, icke giva anledning till meddelande
av ändrade bestämmelser i förevarande avseende. Då det torde kunna förväntas,
att under nästkommande budgetår de utgifter som skola bestridas
från anslaget komma att nedgå, finner jag'' ej heller skäl föreslå ändring i
anslagsposternas nuvarande belopp.

Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 30 000.

Vad föredragande departementschefen under förenämnda
punkter hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, bifaller Hans Maj :t Konungen samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Thore Wisén.

12

Kungl. May.ts proposition nr 123.

Krigsrätternas verksamhet

1

2

3 ''

i

5

Antal sammanträden

Krigsrätter vid

1941

1942 1

1943 1

1944 1

Livregementet tili häst......................

28

31 + 23

96

109

Svea artilleriregemente......................

64

92+3

104 + 1

114 + 4

27

25+8

26+7

17 + 19

Signalregementet............................

17

22+5

28+2

11 + 14

Svea livgarde...............................

84

113+ 6

109 + 21

86 + 28

Stockholms örlogsstation.....................

48

62

82 + 1

77 + 1

Stockholms luftvärnsregemente* ..............

2

4 + 12

57

53

Roslagens flygflottilj........................

18

0 + 14

0 + 15

0 + 12

Svea » ........................

7

0 + 18

0 + 20

0 + 13

Vaxholms kustartilleriregemente..............

54

57+3

56

53

Upplands regemente.........................

59

60 + 23

87 + 13

57. + 27

* flygflottilj*.........................

—

—

—

1+9

Södermanlands pansarregemente (förutvarande

Södermanlands reg.).......................

32

46+2

52+8

33+2

Södermanlands flygflottilj*...................

1

0+ 7

0 + 13

0+8

Bråvalla flygflottilj*.........................

—

—

—

1+ 4

Livgrenadj årregementet......................

65

52 + 13

50+6

53+7

Svea trängkår..............................

55

66+4

37+3

35+2

Östgöta luftvärnsregemente..................

28

20 + 14

31+5

32+2

» flygflottilj..........................

13

2 + 14

16+9

13 + 11

Smålands artilleriregemente..................

45

4 + 45

4 + 46

5 + 38

Jönköpings-Kalmar regemente................

25

14 + 34

19 + 29

17 + 40

Göta ingenjörkår............................

26

0 + 29

0 + 29

1 + 27

Kronobergs regemente.......................

52

57 + 15

48 + 14

54 + 42

Kalmar flygflottilj*..........................

—

—

37+4

34 + 15

Gotlands infanteriregemente..................

52

63 + 17

75 + 17

66 + 17

» artillerikår.........................

49

24 + 37

31+7

32 + 20

» kustartillerikår.....................

33

47+2

52 + 1

35

Karlskrona örlogsstation.....................

56

60+5

62 + 11

56+5

» kustartilleriregemente.............

46

18 + 34

53+6

39 + 10

Blekinge flygflottilj10........................

—

—

—

—

Norra skånska infanteriregementet............

41

41 + 10

60+1

59+2

Vendes artilleriregemente....................

50

42 + 18

34 + 10

27 + 17

Skånska trängkåren.........................

21

31

45

41

Södra skånska infanteriregementet............

85

85+9

91+5

84 + 7

Skånska flygflottiljen*.......................

12

30+7

0 + 26

0 + 31

» luftvärnskåren*.....................

—

—

32 + 10

48+7

Skånska pansarregementet (förutvarande Skån-

ska kavalleriregementet)...................

87

94 + 18

108

94+4

Krigsflygskolan.............................

9

4 + 10

1+ 7

4+4

Hallands regemente.........................

37

34 + 60

35 + 86

33 + 47

» flygflottilj10........................

—

—

—

—

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

13

inlaga A.
(Jjr sid. 3)

åren 1941—1944.

6

1

i 1

8 1

9

—y

10

n

12

f

13

fr Antal yttranden2 av

auditören

Antal mal och arenaen-

i disciplinmål

enl. lagen

% 1944

1941

1942

1943

1944

1942

1943

1944

(nr 292)

115 4-

13

160+ 68

151 + 88

132 + 142

274 +

19

172 + 151

188 + 194

10 + 187

150 4- 126

271 + 218

279 + 381

232 + 182

140 +

36

112 + 191

109 +

33

62 +

15

92 +

15

90+ 42

87+ 45

61 +

10

112

100+ 5

150 +

37

3

29 +

2

65+ 28

47+ 40

35 +

5

49

86+ 5

73 +

10

7 +

6

142 4-

93

248 + 106

308 + 100

291 + 110

619 + 211

822 +125

819 +

20

13

252 + 117

284 +158

290 + 194

289 + 172

614 + 239

648 + 221

556 + 297

0 +

52

17 +

1

52+ 13

211 + 67

113 +

62

98 +

19

68+38

208 + 169

40 +

25

35

23

23

26

40

31

53

12

24

63

50

49

94

61

61

—

450 +

55

687 + 82

598 + 233

549 + 156

405 + 131

198+ 59

175 +

45

76

129 +

39

257 + 59

277 + 84

182 +

32

163 +

33

270 + 40

140 +

17

7

—

—

35 +

2

—

—

38 +

3

24 +

20

76+ 54

262 + 75

130 +

36

97 +

38

144+ 61

93 +

46

19 +

2

2

14

34

24

—

75

103

—

_

—

—

5 +

1

—

—

34 +

1

—

34 +

47

54+ 97

64 + 116

66 + 127

105 + 177

161 + 180

238 + 288

—

23 +

36

36 + 103

41 + 75

43 +

51

64 +

38

136+ 36

104 +

54

6 +

4

26 +

13

59+ 37

87+ 48

40 +

88

165

106+ 26

104 -{-

26

7 +

40

17 +

1

25+ 2

55+ 25

48 +

8

91

83+ 5

49 +

5

—

201

287 + 5

376 + 25

222 +

4

78 +

10

106+ 23

161 +

18

31

21 +

19

48+ 29

128+ 31

97 +

15

178 +

25

151

155

—

9 +

18

36

71

42

77

96

138

—

26 +

34

36+ 75

42+ 41

61 +

47

218 + 104

131 + 108

206 +

65

6 +

6

—

—

20+ 86

43 +

83

—

29+ 74

43 +

54

12 +

6

51 +

84

116 + 105

181 + 137

133 + 122

91 +

80

141 + 200

94 + 299

0 +

2

46 +

52

109+ 39

55+ 27

58 +

55

49

103

71 +

16

1

i 122 +

14

69 + 161

52 + 182

68 + 134

55 +

32

165+ 83

147 +

92

9 +

18

300 +

19

373 + 178

480 + 124

431 + 158

622 + 293

748 + 204

640 + 266

87 +

87

207 +

1

!249 + 26

348+ 76

211 +

46

300 +

42

331 + 131

320 + 101

A

255 +

24

1158 +

41

140+ 73

131 + 141

115 +

85

168

157

79 +

20

7

100 +

35

126+ 63

92+ 38

70 +

19

212

129

88

5

i 27 +

27

56 + 119

65 + 103

57 +

60

76 +

25

131

89 +

47

40

136 4- 107

192+ 88

201 + 73

160 +

68

212 + 115

272 + 101

199 +

84

8 +

16

19 +

4

46+ 46

63

59

46 +

42

40

42

2

—

58+ 33

35 +

50

—

46+ 50

19 +

50

115 +

88

125 + 162

130 + 112

124 +

84

103

119 + 113

119 +

81

24 -i-

20

12 +

9

28 + 7

25+ 1

37 +

4

20

37 + 3

71 +

6

—

64 +

36

116 + 27

162+ 37

115 +

34

98 +

37

119+ 46

99 +

44

18

—

—

—

—

—

—

12

14

Kungl. Majlis proposition nr 123.

1

2

3

4

5

Krigsrätter vid

1941

Antal s

1942 1

ammanträde

1943 1

n

1944

1

Göta artilleriregemente......................

63

73 +

6

65 +

7

65 +

2

» flygflottilj8............................

11

0 +

17

3 +

12

11 +

8

Göteborgs luftvärnskår6......................

—

_

0 +

35

0 +

15

Älvsborgs kustartilleriregemente7..............

—

—

52 +

2

51 +

6

Göteborgs örlogsstation8.....................

—

—

10 +

1

53

Älvsborgs regemente........................

28

12 +

19

20 +

5

15 +

14

Bohusläns regemente........................

56

65 +

68

81

73 +

1

Skaraborgs flygflottilj3.......................

7

8 +

6

1 +

10

0 +

15

Skaraborgs pansarregemente (förutvarande Ska-

raborgs regemente)........................

20

21 +

3

36 +

2

72

Livregementets husarer......................

13

13 +

8

10 +

11

11 +

10

Göta trängkår..............................

16

14 +

9

13 +

4

12 +

1

Karlsborgs luftvämsregemente................

9

23 +

2

45 +

7

61

Västgöta flygflottilj.........................

7

0 +

7

7 +

8

3 +

12

Värmlands regemente.......................

33

43 +

10

55 +

1

33 +

8

Bergslagens artilleriregemente11...............

—

—

—

0 +

6I

Livregementets grenadjärer...................

59

69 +

12

77 +

15

43 +

24

Västmanlands flygflottilj.....................

13

1 +

14

3 +

18

1 +

14

Hälsinge regemente.........................

41

48 +

3

57 +

1

47 +

2

Dalregementet..............................

18

26 +

29

42 +

10

42 +

11

Sundsvalls luftvärnskår6.....................

—

—

0 +

37

0 +

34

Västernorrlands regemente...................

40

14 +

21

33 +

17

24 +

10

Norrlands trängkår..........................

24

25 +

13

25 +

3

29 +

3

Jämtlands fältjägarregemente.................

42

41 +

10

38 +

7

62 +

14

Norrlands artilleriregemente..................

22

20 +

14

19 +

9

15 +

7

Jämtlands flygflottilj........................

9

8 +

4

4 +

7

2 +

9

Västerbottens regemente.....................

37

42 +

19

52 +

34

74 +

4

Norrlands dragonregemente..................

14

0 +

58

0 +

75

31 +

51

Norrbottens regemente......................

64

49 +

23

14 +

24

29 +

23

» artillerikår......................

18

19 +

19

26 +

9

18 +

16

Bodens artilleriregemente12...................

—

30 +

20

38

7 +

21

» ingenjörkår.........................

36

5 +

32

6 +

24

4 +

22

Norrbottens flygbaskår1......................

3

14 +

9

5 +

16

9 +

9

Luleå luftvärnskår6..........................

—

6 +

21

2 +

16

2 031

1983+ 974

2 4G1+ 86&| 2 373+ 884

3

6

7

8
9

10

11

IS

Första talet avser sammanträden varvid förekommit mål eller
Andra talet avser mål eller ärenden från underställda förband.
Krigsrätten började sin verksamhet 1. 7. 1941.

» » » » 1. 10. » .

»

»

»

»

»

*>

» » »

» » »

» » »

» » »

f> » 9

» » »

» t> »

1. 11. 1943.
1. 10. 1942.
1. 11. » .
1. 10. 1943.
7. 2. 1944.
1. 10. » .
1. 4. » .

Uppgifter för denna krigsrätt föreligger ej för år 1941.

ärende från underställda

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

15

6

7

8

! 9

10

11

12

13

Antal mål

och äre

nde

n2

Antal yttranden2 av auditören

i disciplinmål

enl. lagen

% 1944

1941

1942

1943

1944

1942

1943

1944

(nr 292)

219+

108

227 + 172

377+

118

195+

117

186+ 281

135+

159

87+

221

24+ 8

42

80

102+

10

68+

7

48

64+

8

46+

2

4

—

—

99

53

—

19

20

16

—

—

139+

154

157+

72

—

283+

247

261 +

51

84+ 36

—

—

1 +

22

41 +

89

—

13+

55

45+

325

11 + 143

47+

10

90+

11

77+

42

78+

15

153+

25

107+

32

148+

25

20

91 +

71

162+

105

186+

110

157+

160

350+ 137

316+

152

308+

212

5

24

100+

8

83+

1

77

44+

13

61+

1

48

12

70+

19

81+ 122

88+

102

121 +

140

101

223+

55

140+

78

18+ 32

56+

1

100+

39

106+

11

33+

21

147

92+

11

64+

3

40+

2

44+

37

51 +

33

43+

5

113

105+

14

74+

6

_

41 +

i

95+

55

149+

94

73+

115

112 +

5

71+

75

73+

3

10+ 1

23

26

14+

10

20+

2

33

36+

5

38+

18

2

72+

26

77+

69

99+

117

96+

44

164+ 120

342+

203

291+

154

4

—

—

—

10

—

—

26

6

148+

49

186 + 202

289+

122

207+

60

120+

80

168+

105

121+

80

8+ 2

49

47+

1

57+

3

49+

6

115

111+

16

73+

21

31 + 6

72+

15

108+

90

177+

117

148+

91

228+ 145

295+

225

255+

135

11

31+

6

70+

31

104+

102

89+

98

162+

24

207+

29

165+

64

27 + 102

—

—

103

97

—

109

116

—

143+

23

167+

21

217+

65

139+

32

211 +

35

209+

73

216+

52

27+ 16

54+

29

72+

38

34+

90

87+

59

77+

16

120+

85

77+

14

4+10

52+

81

177+ 167

166+

108

130+

108

185+

114

166+

13

135+

66

9

37 +

49

90+

84

90+

92

52+

38

155+

26

187+

39

138+

4

7

39

57+

4

39+

12

48+

1

70+

5

55+

31

107

9

83+

20

75+

51

120+

83

82+

121

242+

44

425+

83

165+

115

26+ 6

56 +

13

103

202

67+

32

139

137

150+

31

4

125+

23

142+

52

152+

13

247+

30

221 +

1

309+

3

261+

4

50

67 +

2

50+

17

69+

25

47 +

21

53+

22

93+

34

69+

42

5+ 1

—

123+

37

89+

3

85+

6

143+

52

120

155

12

81 +

9

54+

3

77+

5

67 +

3

75

110

78

10

4

24+

16

41 +

5

36+

8

74+

11

80

55+

4

12

—

—

74+

3

30+

2

—

60

77 +

1

2

4941+1723

7243 + 3702

9221+4500

7417 + 375519351+ 3005

11152 + 4032

10175 + 4219

1 237 4 873

förband, andra talet avser övriga sammanträden.