Statsutskottets utlåtande nr 97.
1
Nr 97.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1945 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dispositionen
av vissa å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 uppförda anslag.
(3:e avd.)
I propositionen nr 238 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2 mars 1945, föreslagit
riksdagen medgiva, att det å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 uppförda anslaget till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden, i sin helhet, samt av de å samma stat uppförda anslagen
till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden samt Lån
för bostadsförbättringsverksamhet 12 000 000 respektive 3 000 000 kronor må
av Kungl. Majit tagas i anspråk för de med anslagen avsedda ändamålen.
För förbättrande av bostadsförhållandena på landsbygden har riksdagen
å riksstaten för innevarande budgetår anvisat, bland annat, dels å driftbudgeten
under femte huvudtiteln till Bidrag till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor, dels å kapitalbudgeten
under statens utlåningsfonder till Lånefonden för främjande av
bostadsbyggande på landsbygden ett investeringsanslag av 2 700 000 kronor,
dels ock å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till Lån till bostadsförbättringsverksamhet
ett investeringsanslag av likaledes 2 700 000
kronor. Vidare har riksdagen för berörda ändamål å allmän beredskapsstat
II för samma budgetår uppfört anslag å respektive 15 000 000, 8 000 000
och 5 000 000 kronor. Genom beslut den 14 september och den 30 december
1944 har Kungl. Majit ställt anslagen å riksstaten till Bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden samt Lånefonden för främjande av
bostadsbyggande på landsbygden i sin helhet samt av anslaget till Lån till
bostadsförbättringsverksamhet 1 700 000 kronor till egnahemsstyrelsens förfogande.
I skrivelse den 21 februari 1945 har egnahemsstyrelsen gjort framställning
rörande ianspråktagande jämväl av viss del av de å allmän beredskapsstat
II uppförda anslagen. Styrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga
åtgärder för att av förenämnda å beredskapsstat II uppförda anslag måtte
ställas till förfogande för fördelning mellan egnahemsnämnderna 12 miljo
Bihang
till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 97.
'')
Statsutskottets utlåtande nr 97.
ner kronor till bostadsförbättringsbidrag, 8 miljoner kronor till nybyggnadslån
och 3 miljoner kronor till förbättringslån.
Departementschefen har anfört följande.
Beräkningen i 1944 års statsverksproposition av anslagen å riksstaten för
budgetåret 1944/45 lill bostadsförbättringsverksamhet på landsbygden skedde
under starkt hänsynstagande till den rådande knappheten på materiel och
arbetskraft. Vid framläggande av förslag om anslag för ändamålet å allmän
beredskapsstat II för nämnda budgetår (prop. nr 281/1944 s. 56—63) framhöll
statsrådet Rubbestad, att då han, trots sin vetskap om det stora förefintliga
behovet av ökat stöd till bostadsförbättringsverksamheten, förordat,
att i statsverkspropositionen skulle äskas allenast relativt begränsade belopp
till ifrågavarande verksamhet, han utgått från att de å riksstaten äskade
anslagsbeloppen skulle kompletteras med beredskapsanslag, avsedda att
tagas i anspråk om det tryckta läget beträffande materielförsörjningen lättade.
I enlighet härmed föreslogs, alt å allmän beredskapsstat II borde upptagas
förhållandevis betydande belopp för ifrågavarande ändamål eller till
Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden 15 miljoner kronor,
till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden 8
miljoner kronor samt till Lån för bostadsförbättringsverksamhet 5 miljoner
kronor.
Tillgången på byggnadsmateriel under det senast förflutna året har ansetts
medgiva en bostadsförbättringsverksamhet på landsbygden av ganska
avsevärd omfattning. Detta har medfört, att de å riksstaten för ändamålet
avsedda medlen, frånsett 1 miljon kronor av anslaget till Lån för bostadsförbättringsverksamhet,
helt tagits i anspråk.
Av egnahemsstyrelsens framställning framgår, att efterfrågan på såväl bidrag
som lån alltjämt är mycket stor och att hos egnahemsnämnderna inneligga
ansökningar om bidrag och lån till avsevärda belopp. Egnahemsstyrelsen
har därför hemställt, att större delen av de å allmän beredskapsstat
II anvisade beloppen måtte ställas till styrelsens förfogande.
Alltjämt är materieltillgången så begränsad och utsikterna för den närmaste
framtiden så pass ovissa, att den största försiktighet måste iakltagas
vid planläggningen av investeringsverksamheten. I synnerhet den knappa
bränsleförsörjningen kan antagas komma att så småningom öva ett ogynnsamt
inflytande på produktionen av vissa slag av byggnadsmateriel. Härtill
kommer att, då fråga är om beviljande av medel för byggnads- och
andra anläggningsarbeten på landsbygden, särskild hänsyn måste tagas till
de rådande svårigheterna att tillgodose skogsbrukets arbetskraftsbehov, enär
sådana arbeten kulina beräknas i stor utsträckning binda arbetskraft, som
lämpar sig för arbete i skogen. Bostadsförbältringsverksamheten på landsbygden
synes mig dock vara socialt så betydelsefull, att densamma framstår
som ett av de investeringsområden, vilka i första hand böra tillgodoses.
Med hänsyn härtill har jag på de av styrelsen åberopade skälen ansett
mig böra tillstyrka styrelsens förslag. På grund av svårigheterna att
tillgodose skogsbrukets behov av arbetskraft synes det mig dock vara erforderligt,
att särskilda åtgärder vidtagas i syfte att förhindra att de arbeten,
som äro avsedda att komma till utförande med lån eller bidrag av
här ifrågavarande anslag, menligt inkräkta på möjligheterna att tillföra
skogsbruket erforderlig arbetskraft. Jag vill därför förorda, att i samband
med att beröra anslag ställas till egnahemsstyrelsens förfogande vissa
bestämmelser meddelas rörande de villkor, under vilka arbetena må komma
Statsutskottets utlåtande nr 97.
3
till utförande. Det bör därvid bland annat föreskrivas, att vederbörande länsarbetsnämnd
skall hava att besluta om tidpunkten för arbetenas påbörjande
samt, därest nämnden så anser erforderligt, om avbrott i arbetena ävensom
meddela de övriga bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga till förhindrande
av att skogsbrukets behov av arbetskraft eftersättes.
Medelsanvisningens omfattning saint de ovissa utsikterna i fråga om materiel-
och arbetskraftsförsörjningen synas mig böra föranleda, att frågan
om ianspråktagande av här ifrågavarande anslag underställes riksdagens
prövning i likhet med vad som skett beträffande vissa andra å allmän beredskapsstat
II uppförda anslag för bostadsbyggande (jfr prop. nr 55/1945).
Vid anvisande å riksstaten för innevarande budgetår av de relativt begränsade
anslagen till bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden förutsatte
förra årets riksdag, att anslag till samma ändamål skulle upptagas jämväl å
beredskapsstaten. I förevarande proposition föreslås, att de sedermera å beredskapsstat
för ändamålet uppförda anslagen skola få tagas i anspråk i betydande
utsträckning.
Utskottet har ej ansett sig böra göra invändning mot vad departementschefen
anfört i fråga örn länsarbetsnämndernas befattning med hithörande
frågor, men förutsätter, att nämnderna i första rummet beakta tillgången
på ledig arbetskraft från andra områden och endast i nödfall utnyttja möjligheten
att besluta om uppskov med påbörjande och slutförande av här
ifrågavarande slag av arbeten. Utskottet vill här även erinra örn att riksdagen
i annat sammanhang (skr. nr 106) framhållit angelägenheten av att det
bostadsprogram, som upplagts för landsbygdens del, icke vid svår materialknapphet
kommer i efterhand i förhållande till bostadsprogrammet för sådana
tätorter, som icke lida av bostadsbrist.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må medgiva, att det å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till Lånefonden
för främjande av bostadsbyggande på landsbygden, i sin
helhet, samt av de å samma stat uppförda anslagen till Bidrag
till främjande av bostadsbyggande på landsbygden samt
Lån för bostadsförbättringsverksamhet 12 000 000 respektive
3 000 000 kronor må av Kungl. Maj:t tagas i anspråk för de
med anslagen avsedda ändamålen.
Slockholm den 24 april 1945.
Utskottet.
På statsutskottets vägnar:
ALGOT TÖRNKVIST.
I
Statsutskottets utlåtande nr 97.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Sven Larsson, Bernhard
Nilsson, Bäckström, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Carlström, Gillström
och Berling; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö, Staxäng, Onsjö, fru
Alvén, herrar Boman i Kieryd, Petterson i Degerfors och Thäpper.
Reservation
av herrar Gränebo, Heiding, Pettersson i Dahl och Onsjö, vilka ansett, att
utskottets yttrande bort hava följande lydelse:
»Vid anvisande —--betydande utsträckning.
Departementschefen har, under åberopande av den knappa bränsleförsörjningen
och svårigheterna att tillgodose skogsbrukets behov av arbetskraft,
ansett att vissa bestämmelser borde meddelas rörande de villkor, under vilka
bostadsförbättringsarbetena på landsbygden finge komma till utförande.
Bland annat skulle föreskrivas, att vederbörande länsarbetsnämnd skulle
hava att besluta örn tidpunkten för arbetenas påbörjande samt, därest nämnden
så ansåge erforderligt, örn avbrott i arbetena ävensom meddela de övriga
bestämmelser, som kunde befinnas nödvändiga till förhindrande av att skogsbrukets
behov av arbetskraft eftersattes.
I anledning härav vill utskottet erinra, att motsvarande möjlighet för länsarbetsnämnderna
att meddela inskränkande direktiv icke föreslagits beträffande
den av statens byggnadslånebyrå handhavda bostadsbyggnadsverksamheten.
Utskottet kan icke finna bärande skäl föreligga för den ifrågasatta
olika behandlingen av byggnadsärenden på landsbygden och i städerna. I
den mån bränslesituationen påkallar restriktiva åtgärder, bör möjligheten att
vidtaga sådana åtgärder alltså enligt utskottets mening icke vara begränsad
till den del av bostadsbyggnadsverksamheten, som handhaves av egnahemsstyrelsen.
Kungl. Maj:t bör följaktligen för allt bostadsbyggande meddela de
bestämmelser i ämnet, vartill förhållandena kunna giva anledning.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet hemställa,»
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1945
516846