Statsutskottets utlåtande nr 93.
1
Xr 93.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1945 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition med
förslag till stat för försvarets fastighetsfond för
budgetåret 1945/46 m. m.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 168)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1945/46 beräkna
dels till Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond ett förslagsanslag
av 16 620 000 kronor,
dels till Ersättning till försvarets fastighetsfond: Marinens delfond ett förslagsanslag
av 7 340 000 kronor,
dels ock till Ersättning till försvarets fastighetsfond: Flygvapnets delfond
ett förslagsanslag av 9 050 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 180, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 23 februari
1945, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll förordade
ändrade grunder för beräkning av utgifter för reparation och underhåll av försvarets
fastigheter;
dels godkänna vid samma statsrådsprotokoll såsom bilaga fogat förslag till
stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46;
dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen
i vad angår överskottet av marinens delfond av försvarets fastighetsfond
— i riksstaten för budgetåret 1945/46 upptaga följande inkomsttitel sålunda:
Försvarets
fastighetsfond:
b. Marinens delfond ................................................ kronor 3 500 000;
dels för budgetåret 1945/46 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa följande
anslag, nämligen
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond, förslagsanslag .................................... kronor 14 689 000
Marinens delfond, förslagsanslag ................................. » 6 184 000
Flygvapnets delfond, förslagsanslag .............................. » 8 352 000;
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 93— 95.
896 45
2
Statsutskottets utlåtande nr 93.
dels ock för budgetåret 1945/46 såsom kapitalinvestering i försvarets fastigbetsfond
anvisa följande anslag till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten,
nämligen under
Arméns delfond ............................................................ kronor 100 000
Marinens delfond............................................................ » 60 000
Flygvapnets delfond ...................................................... » 40 000.
Försvarsväsendets fastighetsfond är uppdelad på tre delfonder, arméförvaltningens,
marinförvaltningens respektive flygförvaltningens delfond. Dessa
avse fastigheter under respektive arméns fortifikationsförvaltnings, marinförvaltningens
och flygförvaltningens förvaltning. Före genomförandet av
1943 års omorganisation av den centrala förvaltningsverksamheten inom försvaret
stodo de fastigheter, som ingå i den förstnämnda delfonden, under
arméförvaltningens förvaltning. Fonden tillkommande ersättning för till
statsmyndigheter upplåtna lokaler bestämmes så, att full förräntning — beräknad
efter 4 % — erhålles å det av fonden disponerade statskapitalet.
För bestridande av denna ersättning upptagas tre förslagsanslag, ett för var
och en av delfonderna. De överskott, som uppstå å delfonderna, tillföras
riksstatens inkomstsida; å denna upptagas alltså under huvudrubriken försvarsväsendets
fastighetsfond tre inkomsttitlar för redovisning av respektive
delfonders överskott.
Bland annat med hänsyn därtill, att benämningen å arméförvaltningens
delfond av försvarsväsendets fastighetsfond numera — efter genomförandet
av den nya förvaltningsorganisationen inom försvaret — är oegentlig, ha från
och med nästa budgetår ifrågavarande delfonder föreslagits skola benämnas
arméns, marinens respektive flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond.
Förslag till stater för ifrågavarande delfonder för budgetåret 1945/46 ha
avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter, över dessa förslag har
riksräkenskapsverket yttrat sig. Emellertid ha inom försvarsdepartementet
tillkallade sakkunniga — 1943 års militära fastighetsutredning — med skrivelse
den 1 november 1944 avgivit utlåtande med förslag till ändrade grunder
för beräkning av de i nämnda stater ingående posterna för bestridande av
reparations- och underhållskostnader m. m.
A s. 6—16 i statsrådsprotokollet har en närmare redogörelse lämnats för
fastighetsutredningens ifrågavarande förslag, vartill utskottet hänvisar. Sammanfattningsvis
har utredningen förordat,
att kostnaderna för byggnadsunderhållet fortfarande beräknas i viss relation
till byggnadernas värden på sätt av utredningen föreslagits;
att kostnaderna för vissa å fastighetsfonden redovisade anläggningar beräknas
efter behovet för varje år samt anvisas å särskild anslagspost;
att särskilda anslagsposter anvisas för dels smärre förbättringsarbeten
och dels iståndsättningsarbeten;
att värdet av i fastighetsfonden invärderade äldre byggnader göres till
föremål för ny översyn;
Statsutskottets utlåtande nr 93.
3
att kortregister över å fastighetsfonden redovisade byggnader upprättas;
att behovet av iståndsättningsarbeten fastställes genom särskild inventering;
att
vid användning av värnpliktig personal för underhållsarbeten underhållet
belastas med en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande
personal;
att bestämmelser rörande överflyttning av fastigheter mellan olika delfonder
av försvarsväsendets fastighetsfond eller överflyttning till annan delfond
utfärdas;
att frågan örn kostnaderna för övnings- och skjutfält göres till föremål för
fortsatt utredning; samt
att åt byggnadsstyrelsen uppdrages att utarbeta, en byggnadskostnadsindex.
I anslutning till det nämnda bör med avseende å procentsatsens fastställande
framhållas, att utredningen funnit de procentsatser, som de senaste
åren tillämpats vid underhållskostnadernas beräkning ■— 1,6 % för arméns
och flygvapnets vidkommande, motsvarande cirka 1, i % vid 1935 års prisnivå,
och 2,2 % för marinens del, motsvarande 1,5 % vid nyssnämnda prisläge, i
båda fallen enligt byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex -— vara tillfredsställande
för det löpande ordinarie underhållet i vad avser äldre byggnader.
Huruvida dessa procentsatser kunna sänkas sedan sådana iståndsättnings-
och andra arbeten, som hittills bekostats med underhållsmedel, blivit
reglerade i annan ordning, är enligt utredningens mening i nuvarande läge
svårt att bedöma.
För nya byggnader — d. v. s. byggnader tillkomna efter fastighetsfondens
upprättande ävensom i fonden tidigare invärderade byggnader, som för närvarande
äro yngre än 9 år — har underhållskvoten synts utredningen tills
vidare kunna fastställas till 0,4 % vid 1935 års prisnivå motsvarande cirka
0,6 % enligt nuvarande byggnadskostnader, lika för samtliga delfonder av
försvarsväsendets fastighetsfond. I den mån dessa byggnader uppnå en
ålder av 9 år, har underhållskvoten ansetts böra ökas till det dubbla eller
till 0,8 respektive 1,2 %. I det byggnadsvärde som tjänar såsom utgångspunkt
för dessa beräkningar bör emellertid enligt utredningen icke ingå värdet av
de anläggningar, för vilka underhållskostnaderna böra fastställas efter särskilda
beräkningar.
Departementschefen, som redogjort för de över utredningens förslag avgivna
yttrandena, har för egen del i ärendet anfört följande.
Medelsbehovet för reparation och underhåll av försvarets byggnadsbestånd
beräknas nu principiellt till viss procent av byggnadernas i fastighetsfonden
redovisade värden. Av den lämnade redogörelsen har framgått, att denna
metod är ägnad att under vissa förhållanden giva ett mindre tillförlitligt uttryck
för det faktiska behovet av underhållsmedel. Olägenheterna ha framförallt
trätt i dagen vid större växlingar i fastighetsvärdets storlek och byggnadskostnadernas
nivå, främst därigenom att nya byggnader invärderats i
fastighetsfonden med relativt höga belopp, ett förhållande som i sin tur medfört
en onormal stegring av de belopp som beräknats för underhåll. Ur
olika synpunkter framstår det fördenskull som ett önskemål av vikt att övergå
till en metod, som möjliggör underhållskostnadernas fastställande till ett mot
4
Statsutskottets utlåtande nr 93.
det verkliga förhållandet mera svarande belopp än vad som hittills varit möjligt
att åstadkomma. Vid de undersökningar, som i sådant syfte utförts av
1943 års militära fastighetsutredning, har bland annat övervägts möjligheten
att ersätta den procentuella metoden med ett system, som huvudsakligen
bygger på underhållskostnadernas avvägning i relation till fastighetsbeståndets
volym. En dylik metod är otvivelaktigt i och för sig ägnad att skapa
en mera tillförlitlig grund för anslagsberäkningen än den procentuella. Emellertid
skulle för tillämpning av volymmetoden krävas ett omfattande statistiskt
material, enär — såsom byggnadsstyrelsen påpekat — beräkningarna i
annat fall knappast kunna giva mera exakta värden än enligt det nu tillämpade
systemet. Vid sina ytterligare överväganden i ämnet har fastighetsutredningen
fördenskull stannat vid att förorda, att den procentuella beräkningsmetoden
i princip bibehålies, varvid emellertid med hänsyn till de olägenheter
som vidlåda densamma vissa angivna modifikationer vid tillämpningen
därav ansetts böra iakttagas, främst en mera exakt och efter enhetligare normer
för samtliga byggnader verkställd beräkning av byggnadsvärdet. För
egen del har jag icke kunnat förbise att — ehuru en övergång till den s. k.
volymmetoden i och för sig kunde vara önskvärd — förutsättningar härför
icke äro för handen utan att tillgång finnes till erforderligt statistiskt
underlag för beräkning av underhållskostnaderna. Även efter införskaffande
av ett fullständigt statistiskt material —- något som skulle draga avsevärd
tid — kvarstår därjämte såsom en systematisk svaghet vid tillämpningen av
volymmetoden, att den är föga lämpad som mätare av underhållsbehovet beträffande
sådana speciella anläggningar som dockor, kajer, broar och hangarer
samt andra likartade objekt. Ett frångående av den procentuella beräkningsmetoden
torde således, åtminstone för närvarande, knappast kunna
ske. Några mera vägande invändningar gentemot ett fortsatt användande av
denna metod behöva enligt min mening icke heller befaras, därest vid tilllämpningen
av densamma iakttagas sådana modifikationer, att de mest
iögonenfallande svagheterna i systemet avlägsnas. Den av fastighetsutredningen
verkställda undersökningen synes mig ha ådagalagt, att vissa möjligheter
i detta hänseende förefinnas.
Det synes sålunda lämpligt att till grund för underhållskostnadernas beräkning
lägga den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet,
omräknad till etc visst års prisnivå — enligt utredningens förslag 1935 års
prisnivå. För erhållande av en för ifrågavarande ändamål lämplig bvggnadskostnadsindex
bör, såsom utredningen förordat, uppdrag lämnas åt byggnadsstyrelsen
att utarbeta dylik indexserie. Jag har för avsikt att — därest
de här förordade grunderna för beräkning av underhållskostnaderna godtagas
•— i sinom tid föreslå Kungl. Maj:t att lämna byggnadsstyrelsen sådant
uppdrag. Med ledning av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex bör
underhållskostnaden beräknas med utgångspunkt från nyssnämnda prisnivå,
omräknad till prisläget det år, för vilket anslagsmedlen beviljas. Härigenom
elimineras de ojämnheter, som vid underhållskostnadernas beräkning kunna
förorsakas av fluktuationer i prisnivån. Såsom utredningen framhållit, förutsätter
emellertid genomförandet av de ändrade beräkningsgrunderna, att erforderliga
fastighetsförteckningar upprättas. Sådana förteckningar äro önskvärda
även ur andra synpunkter. Enligt det föregående pågår redan i viss
utsträckning arbetet härmed. Vid en översyn av byggnadsvärdena för
äldre byggnader bör givetvis eftersträvas att åstadkomma största möjliga
enhetlighet. Hänsyn bör även tagas till att med investeringsanslag delvis
bekostats iståndsättningsarbeten, vilket kunnat ha till följd att vissa
byggnaders bokförda värden icke oväsentligt stegrats utan att dock
byggnadsvolymen undergått förändring. En dylik värdestegring bör, såsom
utredningen anfört, korrigeras med anlitande av värdeminskningskontot. Till
Statsutskottets utlåtande nr 93. 5
vad utredningen i övrigt i förevarande sammanhang anfört finner jag mig
kunna giva min anslutning.
Vid beräkningen av underhållskostnaderna synes det vidare lämpligt att i
enlighet med vad utredningen angivit fastställa skilda procentsatser för byggnader
av olika ålder. En lämplig gräns synes mig den av utredningen föreslagna
nioårsgraderingen utgöra, varvid emellertid — såsom ock riksräkenskapsverket
förordat — underhållsmedel första gången böra beräknas för
andra budgetåret efter det budgetår under vilket byggnaden färdigställts.
Utredningen har föreslagit, att en särskild anslagspost för mindre förbättringsarbeten
skulle beräknas å staten för vederbörande delfond av försvarets
fastighetsfond. För mera omfattande förbättringsarbeten skulle däremot —
liksom för ny- och ombyggnadsarbeten — särskilda investeringsanslag anvisas.
Vidare har utredningen föreslagit, att medel för finansiering av iståndsättningsarbeten
skulle anvisas å särskild anslagspost under respektive delfonder.
Riksräkenskapsverket har gentemot utredningens förslag i förstnämnda
hänseende anfört, att en uppdelning av underhållsmedlen på å ena
sidan löpande reparations- och underhållskostnader och å andra sidan utgifter
för smärre förbättringsarbeten torde kunna verkställas först efter utredning
och förslag av förvaltningsmyndigheterna, samt i anslutning härtill
avstyrkt att en sådan uppdelning nu kommer till stånd.
För egen del vill jag i anslutning till vad utredningen i ämnet anfört
erinra, att underhållsmedlen erfarenhetsmässigt i relativt stor utsträckning
utnyttjas för förbättrings- och iståndsättningsarbeten, som icke äro att hänföra
till underhållsarbeten i egentlig mening. I själva verket torde dylika
arbeten lätt nog kunna komma att utföras i så stor utsträckning, att det egentliga
byggnadsunderhållet eftersättes. Å andra sidan ligger det i sakens natur
att en skarp gräns mellan dessa olika slag av arbeten icke gärna kan i förväg
uppdragas. Däremot torde vissa möjligheter föreligga att i de särskilda fallen
avgöra vad som är att hänföra till den ena eller andra kategorien av arbeten.
Då det är ett önskemål att ernå bättre kontroll och överblick över dispositionen
av medel för arbeten, som kunna anses ligga vid sidan av egentliga
underhållsarbeten, anser jag mig böra föreslå, att de sakkunnigas ifrågavarande
förslag försöksvis genomföres från och med nästa budgetår. För
byggnadsunderhåll anvisade medel böra sålunda uppdelas på, bland annat,
en delpost för löpande reparation och underhåll m. m., en delpost för smärre
förbättringsarbeten och en delpost för iståndsättningsarbeten. Sistnämnda
delpost bör disponeras jämlikt bestämmande av Kungl. Majit eller ■— i den
mån så prövas erforderligt och lämpligt —- jämlikt av Kungl. Majit fastställda
grunder, medan de förstnämnda båda delposterna böra stå till vederbörande
myndigheters fria förfogande för utförande av arbeten, som äro av natur
att böra bekostas med anlitande av sagda poster. Då en bindande uppdelning
av underhållsmedlen mellan posterna är vansklig att i förväg genomföra,
förutsätter jag, att Kungl. Majit skall äga att efter särskild framställning
medgiva ändrad fördelning av medlen. Den omständigheten att särskilda
medel redan anvisats eller äskats för utförande av vissa av de arbeten, som
av de sakkunniga angivits såsom exempel på arbeten av karaktär att böra bekostas
av posten till iståndsättningsarbeten, synes ej böra medföra ändring
i de sakkunnigas beräkning av storleken av denna post. Det medelsbehov,
som skall tillgodoses medelst denna post, synes nämligen vara betydande.
I likhet med utredningen oell de hörda myndigheterna finner jag övervägande
skäl tala för att underhållskostnaderna för sådana speciella anläggningar
som dels övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jordbruks-
och skogsfastigheter, dels ock kajer, dockor, broar m. fl. likartade
objekt beräknas med ledning av vunnen erfarenhet, respektive på grundval
6
Statsutskottets utlåtande nr 93.
av årligen efter företagen besiktning upprättade förslag. Frågan huruvida
underhållskostnaderna för hangarer böra beräknas efter särskilda grunder
torde tills vidare kunna hållas öppen. Spörsmålet huruvida fortsatt undersökning
bör verkställas rörande underhållskostnaderna för de objekt, som böra
undantagas från den procentuella beräkningsmetoden, torde få upptagas till
närmare övervägande, sedan riksdagen anmält sitt beslut i anledning av nu
föreliggande förslag. Därvid kan även finnas anledning ingå på frågan huruvida
den å vissa övningsfält bedrivna jordbruksrörelsen bör bibehållas i
samma omfattning som hittills. Såsom utredningen anfört, torde för skötseln
av skogsbeståndet domänstyrelsens sakkunskap böra utnyttjas i den mån så
är möjligt.
Vad riksräkenskapsverket anfört till stöd för sitt från utredningens förslag
avvikande yrkande, att i berg insprängda anläggningar tills vidare böra
redovisas å fastighetsfonden och att kostnaderna för deras underhåll böra
bestridas från fondens stat, synes mig bärande. Därutöver vill jag emellertid
framhålla, att de förrådslokaler örn vilka här är fråga fylla samma uppgifter
som vissa motsvarande i friliggande byggnader anordnade lokaler. Den omständigheten
att förrådslokalerna av luftskyddsskäl insprängts i berg synes
icke i och för sig böra utgöra hinder för att de redovisas å fastighetsfonden.
Vad angår frågan örn redovisning av baracker och liknande objekt må
erinras, att dylika byggnader under de senaste budgetåren i stor utsträckning
uppförts med anlitande av medel, anvisade från förskottsstatens anslag
till engångsutgifter. Kostnaderna ha täckts genom tilläggsstatsanslag anvisade
under driftbudgeten, fjärde huvudtiteln. Utredningen har framhållit, att bristen
på enhetliga benämningar för dylika byggnader skapat osäkerhet örn i vilken
utsträckning de böra hänföras till denna fastighetsfond. I anslutning härtill
har utredningen förordat, att begreppet baracker för framtiden skall omfatta
endast sådana upp- och nedmonteringsbara byggnader, som lätt kunna nedtagas
och läggas i förråd eller flyttas till annan plats. Dessa baracker böra
enligt utredningens mening hänföras till förrådsinventarier men övriga byggnader
av här avsedd karaktär redovisas å fastighetsfonden samt underhållas
på samma sätt som andra i fonden ingående byggnader. Förvaltningsmyndigheterna
ha emellertid ansett, att samtliga de baracker och enklare träbyggnader,
som under beredskapstiden uppförts med anlitande av förskottsanslag,
böra —- i den män de avses skola bibehållas efter beredskapens upphörande
—■ redovisas å fastighetsfonden. För egen del finner jag mig böra
biträda utredningens uppfattning. Baracker i egentlig mening, d. v. s. uppoch
nedmonteringsbara, lätt flyttbara byggnader, böra således hänföras till
förrådsinventarier. Såsom sådana böra ej betraktas byggnader, som — ehuru
av enklare konstruktion ■—• uppförts på solid grund i avsikt att för längre tid
fylla samma uppgift som vanliga byggnader. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att i sinom tid utfärda erforderliga föreskrifter i detta ämne.
Såsom utredningen framhållit, äger frågan örn grunderna för underhållskostnadernas
beräkning visst samband med spörsmålet om organisationen
av de fastighetsförvaltande organen. Slutlig ställning till frågan örn principerna
för beräknandet av nämnda kostnader torde fördenskull svårligen
kunna tagas, förrän berörda organisationsproblem bringats till en lösning. I
avbidan härpå är det emellertid önskvärt att erhålla en för uppskattning av
medelsbehovet under de närmaste åren godtagbar norm. En dylik norm har
utredningen, såvitt angår det ordinarie underhållet av det äldre byggnadsbeståndet,
ansett möjlig att erhålla med utgångspunkt i de under de. senaste
åren tillämpade procentsatserna för underhållskostnadernas beräkning.. För
egen del finner jag ej anledning till prihcipiell erinran häremot. Även i vad
rör nyare byggnader finner jag mig kunna godtaga de procentsatser, varmed
utredningen räknat.
Statsutskottets utlåtande nr 93.
i
Utredningen har utgått från att underhållsmedlen vid ianspråktagande av
värnpliktig personal för utförande av underhållsarbeten skulle belastas med
en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande personal. Förvaltningsmyndigheterna,
som funnit de värnpliktigas arbetsprestationer icke
vara jämförliga med den yrkesutbildade civila personalens, ha emellertid avstyrkt,
att värnpliktiga överhuvudtaget användas för här avsedda arbeten.
Ehuru jag även för egen del anser, att värnpliktiga icke böra tagas i anspråk
för underhållsarbeten, finner jag med hänsyn till de senare årens erfarenheter
det välbetänkt, att utredningens förslag på denna punkt genomföres.
Yad utredningen i övrigt anfört har icke givit mig anledning till särskilt
uttalande. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser,
som erfordras på förevarande område.
Departementschefen har härefter övergått till behandling av frågan om
stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46. Departementschefen
har därvid inledningsvis framhållit, att han i fråga örn beräknandet av anslagsposten
till reparations- och underhållskostnader m. m. i huvudsak följt
det förslag till beräkning av förenämnda anslagspost under respektive delfonder,
som innefattas i ett av riksräkenskapsverket den 25 januari 1945 avgivet
utlåtande över fastighetsutredningens förslag, innebärande ett på fastighetsutredningens
förslag grundat förenklat beräkningssätt. Beträffande beräkningen
av övriga poster i staten har departementschefen utgått från förvaltningsmyndigheternas
anslagsäskanden och riksräkenskapsverkets däröver
den 15 januari 1945 avgivna utlåtande.
Börande beräkningen av de olika anslagsposterna får utskottet hänvisa till
s. 26—43 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har meddelat, att arméns fortifilcationsförvaltning
gjort framställning örn anvisande av ett särskilt reservationsanslag å kapitalbudgeten
av 700 000 kronor för vissa nybyggnads- och förändringsarbeten.
Biksräkenskapsverket har för sin del förklarat sig icke ha något att erinra
mot att för smärre byggnadsarbeten anvisades ett särskilt anslag under varje
delfond av försvarets fastighetsfond, vilka skulle få disponeras efter beslut
av Kungl. Majit i varje särskilt fall. Då emellertid någon utredning ej förebragts
angående de arbeten, som avsåges skola utföras med anlitande av det
av fortifikationsförvaltningen föreslagna anslaget, har riksräkenskapsverket
ej ansett sig kunna förorda, att för nästa budgetår ett dylikt anslag anvisas
för arméns delfond.
I detta ämne har departementschefen anfört följande.
För egen del finner jag i likhet med riksräkenskapsverket skäl föreligga
för uppförande å riksstaten av ett dylikt anslag under de särskilda delfonderna
av försvarets fastighetsfond. Inom ett så betydande fastighetsbestånd som
det varom här är fråga måste årligen uppkomma oförutsedda behov av
smärre nybyggnads- och förändringsarbeten av den art, att kostnaderna icke
lämpligen böra bestridas från de för reparation och underhåll av byggnader
under fastighetsfonden beräknade medlen. Sådana kostnader synas hittills
i viss utsträckning det oaktat ha gäldats från sistnämnda medel. En skarpare
avgränsning av de utgifter, som må bestridas från ifrågavarande post i staten
för försvarets fastighetsfond, torde vara möjlig, om ett anslag till nybyggnadsoch
förändringsarbeten står till vederbörande myndighets disposition. Med
TJtskottet.
8 Statsutskottets utlåtande nr 93.
därtill tillstyrker jag i likhet med riksräkenskapsverket i princip
bifall till föreliggande förslag. Då det torde ligga i sakens natur, att en närP^.
re om behovet av arbeten av ifrågavarande art är svår att
^.förväg förebringa, finner jag den omständigheten att sådan utredning icke nu
föreligger ej böra utgöra hinder för anvisande av medel för ändamålet redan
för nästa budgetar. Anslagsbeloppet synes emellertid böra avsevärt begränsas
i förhållande till fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar, att för
ändamålet under arméns delfond av försvarets fastighetsfond anvisas ett
investeringsanslag av 100 000 kronor för nästa budgetår. Under marinens
delfond torde böra anvisas ett investeringsanslag av 60 000 kronor och under
flygvapnets delfond ett investeringsanslag av 40 000 kronor. Jag förutsätter,
att anslagen må tagas i anspråk endast efter beslut av Kungl. Majit i varje
särskilt fall och allenast för ändamål, som icke böra tillgodoses med anlitande
av anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader eller genom särskild
medelsanvisning under kapitalbudgeten.
Det överskott å försvarets fastighetsfond, som skall tillföras riksstatens
driftbudget, har i enlighet med riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
för budgetåret 1945/46 i förslaget till riksstat beräknats för arméns
delfond till 7 600 000 kronor, för marinens delfond till 3 780 000 kronor och
för flygvapnets delfond till 4 400 000 kronor. Marinförvaltningen har emellertid
i sitt utlåtande den 30 december 1944 över fastighetsutredningens förslag
ifrågasatt, att överskottet för marinens delfond skulle nedsättas till
3 224 000 kronor med hänsyn till att den tidigare uppskattningen av överskottet
skett med utgångspunkt från ett alltför högt fastighetsvärde. Departementschefen
har för egen del ansett, att överskottet för marinens delfond
bör kunna i anslutning till marinförvaltningens förslag nedsättas till
3 500 000 kronor. Överskott att tillföras riksstatens driftbudget har således
beräknats till (7 600 000 -f- 3 500 000 + 4 400 000 =) 15 500 000 kronor. Denna
uppskattning av överskottet har, framhåller departementschefen, legat till
grund för den förordade beräkningen av ersättningsanslagen.
De årliga kostnaderna för reparation och underhåll av försvarets byggnader
beräknas för närvarande i princip till viss procent av byggnadernas i
fastighetsfonden redovisade värden. Detta beräkningssätt har visat sig vara
förenat med vissa olägenheter särskilt vid inträffande mera betydande växlingar
i fastighetsvärdets storlek och byggnadskostnadernas nivå. Vid verkställd
utredning hava prövats olika alternativa lösningar av frågan örn ändrade
grunder för underhållskostnadernas beräkning. Därvid har särskilt den
s. k. volymmetoden varit under övervägande, vilken metod bygger på underhållskostnadernas
avvägning i relation till fastighetsbeståndets volym. Utredningen
har emellertid givit vid handen, att, även örn den nu tillämpade
procentuella metoden icke är tillfredsställande, den dock äger företräde framför
övriga inom utredningen prövade beräkningssätt. Vid angivna förhållande
och på i propositionen närmare anförda skäl anser utskottet i likhet med departementschefen,
att ett frångående av den procentuella beräkningsmetoden
åtminstone för närvarande icke bör ske. Det vill förefalla utskottet, som örn
med denna metod med vissa i fråga örn grunderna för dess tillämpning före
-
Statsutskottets utlåtande nr 93.
9
slagna ändringar åtskilliga nu nied beräkningssättet i fråga förenade olägenheter
kunna elimineras. Yad Kungl. Maj:t med avseende å dessa modifikationer
föreslagit finner utskottet sig böra tillstyrka.
Vid sin granskning av den verkställda beräkningen av den av Kungl.
Maj:t föreslagna staten för försvarets fastighetsfond för nästa budgetår har
utskottet icke funnit något härvidlag vara att erinra. Utskottet tillstyrker
alltså det framlagda statförslaget liksom den föreslagna ändringen av den i
statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen, i vad angår överskottet
av marinens delfond av försvarets fastighetsfond.
Med hänsyn till att inom ett så betydande fastighetsbestånd som det varom
här är fråga årligen måste uppkomma oförutsedda behov av smärre nybyggnads-
och förändringsarbeten av den art, att kostnaderna icke lämpligen
böra bestridas från de för reparation och underhåll av byggnader under
fastighetsfonden beräknade medlen har Kungl. Majit föreslagit, att för ändamålet
anvisas ett särskilt investeringsanslag under varje delfond av fastighetsfonden.
Utskottet tillstyrker förslaget härom och har icke något att erinra
mot de för tillgodoseende av ifrågavarande medelsbehov äskade anslagsbeloppen.
Utskottet förutsätter emellertid i likhet med departementschefen,
att anslagen må tagas i anspråk endast efter beslut av Kungl. Majit i varje
särskilt fall och allenast för ändamål, som icke böra tillgodoses med anlitande
av anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader eller genom särskild
medelsanvisning å kapitalbudgeten.
Under åberopande av det anförda och med förmälan, att utskottet framdeles
under riksdagen avgiver förslag örn upptagande av fastighetsfondens
överskott å riksstatens driftbudget, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 23 februari 1945 förordade ändrade.
grunder för beräkning av utgifter för reparation och
underhåll av försvarets fastigheter;
b) godkänna bilagda förslag till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1945/46 [bilaga)]
c) — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda
inkomstberäkningen i vad angår överskottet av marinens delfond
av försvarets fastighetsfond — i riksstaten för budgetåret
1945/46 upptaga följande inkomsttitel sålunda:
Försvarets fastighetsfond:
b. Marinens delfond ........................ kronor 3 500 000;
d) till Ersättning till försvarets fastighetsfond för budgetåret
1945/46 under fjärde huvudtiteln anvisa följande förslagsanslag,
nämligen under
Arméns delfond................................ kronor 14 689 000
Marinens delfond.............................. * 6184 000
Flygvapnets delfond .......................... » 8 352 000;
10
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
e) till Smärre nybyggnads- och för ändring sarbeten för budgetåret
1945/46 under försvarets fonder, försvarets fastighetsfond,
anvisa följande investeringsanslag, nämligen under
Arméns delfond .................................. kronor 100 000
Marinens delfond ................................ » 60 000]
Flygvapnets delfond.............................. » 40 000.
Stockholm den 24 april 1945.
På statsutskottets vägnar:
ALGOT TÖENKY1ST.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Sven Larsson,
Bernhard Nilsson, Bäckström, Mannerskantz, Heiding, Gustaf Karlsson, Carlström,
Gillström och Berling; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i
Stockholm, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö, Staxäng,
Wallentheim, Onsjö, Boman i Kieryd, Petterson i Degerfors och Thäpper.
Statsutskottets utlåtande nr 93.
11
Bilaga.
Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46.
Kronor |
|||
Inkomster. |
|||
A. |
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler: 1. Arméns delfond............................ 2. Marinens » ............................ 3. Flygvapnets » ............................ |
14 689 000 6 184 000 8 352 000 |
29 225 000 |
B. |
Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och mark-områden : |
||
1. Arméns delfond............................ 2. Marinens » ............................ 3. Flygvapnets » ............................ |
1 711 000 |
2 576 000 |
|
C. |
Diverse inkomster: |
||
1. Arméns delfond............................ 2. Marinens » ............................ 3. Flygvapnets » ............................ |
415 000 |
467 000 |
|
Summa |
32 268 000 |
||
Utgifter. |
|||
A. |
Reparations- och underhållskostnader m. ni.: 1. Arméns delfond............................ 2. Marinens » ............................ 3. Flygvapnets » ............................ |
7 340 000 |
12 082 000 |
B. |
Avsättning till värdeminskningskonto: |
||
1. Arméns delfond, förslagsvis................ 2. Marinens » , förslagsvis................ 3. Flygvapnets » , förslagsvis................ |
1 250 000 1 970 000 |
3 840 000 |
|
C. |
Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler |
||
1. Arméns delfond, förslagsvis................ 2. Marinens » , förslagsvis................ 3. Flygvapnets » , förslagsvis .............. |
625 000 |
846 000 |
|
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget: |
|||
1. Arméns delfond............................ 2. Marinens » ............................ 3. Flygvapnets » ............................ |
7 600 000 3 500 000 4 400 000 |
15 500 000 |
|
Summa |
32 268000 |