Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1945 kl. 6 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln,
avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Marits i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln gjorda förslag (punkt
1, s. 5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1945), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
415 000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. Kungl. Majit har

(punkt 2, s. 5) föreslagit riksdagen att till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 49 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av fru Anna SjöströmBengtsson
m. fl. (I: 251) och den andra inom andra kammaren av fröken
Hildur Nygren m. fl. (II: 400), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att hjälpskolekonsulenten i skolöverstyrelsen
försöksvis på ett år förordnas som skolombudsman under ecklesiastikdepartementet,
samt att ett anslag på 2 000 kronor ställes till förfogande
för ombudsmannens resor i l:a klass å järnväg.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, hänvisas till motionen II: 400.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår.

Ii Utäng till riksdagens protokoll 19^5. 6 sami. Nr 8.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
har icke funnit skäl föreligga att biträda det i motionerna I: 251 och II: 400
framställda yrkandet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 251 och II: 400, till Ecklesiastikdepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 49 700 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 6—21)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46; dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för riksarkivet, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46; dels ock till Riksarkivet: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 311 800 kronor.

Vidare har chefen för finansdepartementet under rubriken »För flera
huvudtitlar gemensamma frågor» under punkt 2 (s. 5—15) till behandling
upptagit frågan om löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen
vid statens arkiv, bibliotek och museer.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Å. Holmbäck m. fl. (I: 244) och den andra inom andra kammaren av
herr H. Hallén m. fl. (II: 138), vari hemställts, att riksdagen i vederbörliga
stater måtte uppföra ifrågavarande befattningar i nedan angivna lönegrader:

Vid arkivstaten:

Vid nationalmuseum och

Landsarkivarie ...........

A 28

livrustkammaren:

Förste arkivarie ..........

A 27

Förste intendent..........

A 27

Länsarkivarien i Östersund. .

A 24

Intendent ...............

A 23

Arkivarie ................

A 23

Eo intendent.............

Eo 23

Eo arkivarie .............

Eo 23

Vid riksantikvarieämbetet och

Vid kungl, biblioteket och

statens historiska museum:

universitetsbiblioteken:

Förste antikvarie .........

A 27

Förste bibliotekarie ........

A 27

Förste bibliotekarie ......

, A 27

Eo förste bibliotekarie.....

Eo 27

Antikvarie ...............

. A 23

Bibliotekarie ............

A 23

Eo antikvarie respektive

Eo bibliotekarie ..........

Eo 23

eo bibliotekarie.........

. Eo 23

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr R. Wagnsson m. fl. (1:147) och den andra inom andra kammaren av
fröken Ebon Andersson m. fl. (II: 166), vari hemställts, att riksdagen måtte

3

Statsutskottets utlåtande nr 8.

besluta att från och med budgetåret 1945/46 på riksarkivets lönestat uppföra
en biblioteksassistenttjänst i lönegraden A 11;

dels ock en inom andra kammaren av herr S. Cruse väckt motion (II: 395),
vari hemställts att riksdagen ville vidtaga sådan ändring i Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag, att två manliga bokbindare vid riksarkivet placeras
i Eo 7:10.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma
ej framgår av den nedan lämnade redogörelsen, till motionerna II: 138, 166
och 395.

A. Löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen
vid de s. k. lärda verken.

Inledning. I skrivelse den 6 maj 1942, nr 187, i anledning av väckta
motioner (I: 166 och II: 171) angående ytterligare utredning rörande löneplaceringen
för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv,
bibliotek och museer anförde riksdagen följande.

. I sitt den 21 maj 1941 avgivna betänkande ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
framhållit, att några konsekvenser av läroverkslärarnas
lönereglering enligt de sakkunnigas mening i allmänhet icke kunde följa för
befattningshavare vid de s. k. lärda verken. Detta syntes de sakkunniga
klart framgå vid ett studium av uttalanden i samband med statsmakternas
behandling av frågan örn läroverkslärarnas lönereglering. De förändringar i
lönehänseende, som av de sakkunniga föreslagits för vissa befattningshavare
vid de lärda verken, vore därför, framhålla de sakkunniga, baserade på andra
motiv än konsekvenser av lärår löneregleringen. Allmänna lönenämnden uttalade
i sitt över betänkandet avgivna yttrande den 15 september 1941, att
frågan om löneställningen för befattningshavare vid de lärda verken borde
göras till föremål för ytterligare övervägande, innan slutlig ställning toges till
de sakkunnigas förslag beträffande de lärda verkens befattningshavare. I
anledning av Kungl. Maj:ts förslag till innevarande års riksdag har riksdagen
beslutat förbättrad löneställning för ett mindre antal med här ifrågavarande
kategori likställda befattningshavare.

I anslutning till den ståndpunkt lönenämnden sålunda intagit och med
anledning av vad i förevarande motioner I: 166 och II: 171 anförts får riksdagen
framhålla, att riksdagen icke kunnat undgå att finna vissa skäl tala
för att spörsmålet örn löneställningen för befattningshavarna vid de lärda
verken upptages till en fristående undersökning. Tjänstemännen vid de lärda
verken intaga nämligen i viss mån en särställning inom den civila statsförvaltningen
på grund av arten av de dem åliggande arbetsuppgifterna, vilka
av tjänstinnehavarna kräva ett icke oväsentligt mått av vetenskaplig kompetens.
Samtidigt som på detta område kompetensfordringarna äro högt
ställda äro befordringsmöjligheterna för den vetenskapligt utbildade personalen
relativt begränsade, något som i stor utsträckning torde hava sin grund
i rent organisatoriska förhållanden.

Riksdagen finner alltså för sin del befogat att cn utredning kommer till
shold, vid vilken såväl anställnings- och lönefrågorna som organisationsspörsmålen
böra göras till föremål för ett närmare bedömande.

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Hösten 1942 tillkallades sedermera sakkunniga med uppdrag att utreda
frågan örn löneställningen för ifrågavarande personal.

De sakkunniga — generaldirektören N. R. Wohlin, lektorn, ledamoten av
riksdagens I kammare I. H. E. Pauli och andre bibliotekarien J. A. T. Samzelius
— ha den 22 december 1942 avgivit utredning och förslag i nämnda
hänseende.

Vid 1944 års riksdag upptogs sakkunnigförslaget till behandling i vad
angår löne- och anställningsförhållandena för den i förslaget avsedda ickeordinarie
personalen i allmänhet.

I detta sammanhang upptages de sakkunnigas förslag, i vad avser ordinarie
personal och viss därmed jämförlig extra ordinarie personal.

De sakkunniga. De förändringar i fråga örn löneställning och tjänstebenämning,
vilka av de sakkunniga föreslås, framgå av följande sammanställning.

Nuvarande

Av de sakkunniga föreslagen

tj änstebenämning

löne-

grad

tj änstebenämning

löne-

grad

Riksarkivet.

Riksarkivet.

Förste arkivarie............

A 26

Förste arkivarie............

A 27

Andre j

A 21

A 23

Landsarkiven m. m.

Landsarkiven m. m.

Länsarkivarien i Östersund.....

A 22

Länsarkivarien i Östersund.....

A 24

A 21

A 23

Kungl, biblioteket.

Kungl, biblioteket.

A 26

A 27

A 21

A 23

N ationalmuseet.

Nationalmuseet.

A 26

Förste museiintendent........

A 27

A 21

A 23

Riksantikvarieämbetet och statens

Riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum.

historiska museum.

B 1

B 2

A 26

A 27

A 24

A 27

A 21

A 23

Eo 21

Eo 23

Universitetsbiblioteken.

Universitetsbiblioteken.

A 30

B l1

Förste bibliotekarie..........

A 26

Förste universitetsbibliotekarie . . .

A 27

» » ..........

Eo 26

> > ...

Eo 27

Andre » ..........

A 21

Universitetsbibliotekarie.......

A 23

Alternativt professors löneställning.

Statsutskottets utlåtande nr 8. f>

De föreslagna höjningarna från A 21 till A 23 och från A 26 till A 27 lia
de sakkunniga funnit motiverade med hänsyn till gällande kompetensfordringar
och befordringsförhållanden, särskilt vid en jämförelse mellan å ena
sidan ifrågavarande tjänstemän och å andra sidan adjunkter och lektorer
vid de allmänna läroverken. De sakkunniga ha framhållit, att man från statsmakternas
sida tidigare vid lönesättningen för tjänstemännen inom de lärda
verken tagit hänsyn till lönesättningen för läroverkslärarna och omvänt samt
att statsmakterna vid skilda tillfällen uttryckligen betonat det riktiga i att
jämställa de båda tjänstemannagrupperna i lönehänseende.

Med erinran om att för erhållande av andre arkivarie- och därmed jämförliga
tjänster i allmänhet fordras avlagd filosofie licentiatexamen, ha de
sakkunniga i angivna hänseenden anfört i huvudsak följande.

Den bana, som i de flesta fall kan tänkas konkurrera med de lärda verken
örn arbetskrafter, är läroverkslärarens. Vid läroverken finnas möjligheter
att med en lägre kompetens än den som fordras för andre arkivarie- eller bibliotekarietjänst
och på kortare tid nå fram till en ordinarie anställning, som
ligger två lönegrader över andre arkivariers och jämställda tjänstemäns.
Tidigare ha de ogynnsamma befordringsutsikterna kommit ett betydande
antal befattningshavare särskilt vid biblioteken att söka sig över till andra
banor. Numera samverka härmed även löneförhållandena, som i synnerhet
efter 1937 års lönereglering för läroverkslärarna försatt de lärda verken i en
ur rekryteringssynpunkt ofördelaktig ställning. Jämförelsen med läroverksläramas
löneställning ha de sakkunniga även ur andra synpunkter funnit
befogad. Dessa två tjänstemannagrupper äro i flera avseenden ungefärligt
likställda i fråga om kompetenskrav, befordringsmöjligheter och uppgifter,
och de intaga härigenom båda en särställning i förhållande till befattningshavarna
inom den centrala statsförvaltningen.

När tjänsteförteckningssakkunniga i sitt betänkande (del I, s. 68 f.) icke
funnit sig böra föreslå någon ändring i fråga om löneställningen för de lärda
verkens tjänstemän, ha de avböjt att taga hänsyn till den 1937 beslutade
löneregleringen för läroverken, under hänvisning till vissa uttalanden från
statsmakternas sida vid riksdagsbehandlingen av nämnda lönereglering angående
önskvärdheten av att undvika konsekvenser inom andra områden
av statsförvaltningen. Emellertid ha tjänsteförteckningssakkunniga i fråga
om de instruktionsmässigt fastställda kompetensfordringarna anfört, att lektorskompetens,
d. v. s. filosofie doktorsgrad, icke krävdes för förste arkivarier
och med dem jämställda tjänstemän. Å andra sidan synas tjänsteförteckningssakkunniga
icke ha beaktat, att för andre arkivarier och med dem jämställda
samt redan för amanuenserna vid de lärda verken den stadgade
kompetensen normalt är vida högre än för läroverksadjunkter, nämligen filosofisk
eller annan licentiatexamen. Beträffande det förhållandet, att för
förste arkivarier, förste bibliotekarier o. s. v. samma kompetens icke iir
stadgad som för lektorer, må erinras, dels att inom vissa av ifrågavarande
grupper samtliga befattningshavare och inom andra flertalet eller ett betydande
antal redan för närvarande inneha doktorsgrad, dels också att de sakkunniga
funnit skid kunna åberopas för att doktorsgrad stadgas som anställningsvillkor
för dessa befattningar, även örn de sakkunniga efter att lia
tagit kännedom örn verkschefernas synpunkter på frågan icke velat direkt
föreslå en dylik åtgärd.

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Det är emellertid de sakkunnigas uppfattning, att även om ett stadgande
av nyssnämnd natur icke kommer till stånd, vägande skäl föreligga för
att i lönehänseende jämställa förste arkivarierna m. fl. med lektorerna. För
dessa senare gälla nämligen icke de krav på ådagalagd administrativ förmåga
och praktisk läggning vid handhavande av rena förvaltningsangelägenheter,
vilka här omhandlade tjänstemän vid de lärda verken måste fylla i
sin egenskap av chefer för stora avdelningar med en ofta avsevärd personal.
Denna ställning skulle ungefärligen kunna jämföras med den, som inom den
centrala förvaltningen intages av i lönegrad A 28 placerade byrådirektörer.

I fråga om andre arkivarierna m. fl. finns det ingen tvekan örn att de ur
kompetenssynpunkt äro minst jämställda med läroverksadjunkterna och att
det icke heller i det avseendet möter något hinder att i lönehänseende likställa
dem med dessa.

De sakkunniga ha vidare ansett, att tillräcklig anledning icke förelåge att
upprätthålla en skillnad i löneställning mellan å ena sidan förste arkivariem.
fl. befattningar vid de lärda verken och å andra sidan de genom beslut
av 1942 års riksdag till lönegraden A 27 hänförda befattningarna vid Sveriges
geologiska undersökning såsom statsgeolog, museiföreståndare och
kemist.

I fråga om tjänsterna som länsarkivarie i Östersund och bibliotekariearkivarie
vid riksantikvarieämbetet anföra de sakkunniga följande.

Länsarkivarien i Östersund blev vid tjänstens inrättande placerad en lönegrad
över andre arkivarierna med motivering av länsarkivaries ställning som
föreståndare med självständiga organisatoriska uppgifter och samma inspektionsskyldighet
för länets arkiv, som tillkommer landsarkivarie för dennes
förvaltningsområde. Länsarkivarien synes nu böra uppflyttas i lönegrad
A 24 eller en grad över den, som de sakkunniga föreslagit för andre arkivarierna.

Bibliotekarien-arkivarien vid riksantikvarieämbetet bör i likhet med antikvarierna
vid samma verk placeras i lönegrad A 27. För honom gälla
samma kompetenskrav som för antikvarierna. Han är föreståndare för vitterhetsakademiens
bibliotek, dess handskriftssamling och antikvarisk-topografiska
aktarkiv samt bildarkivet jämte klichéförrådet och plåtarkivet och
för akademiens bokförlag. Därjämte är han föredragande hos riksantikvarien
för alla ärenden, som röra nämnda avdelningar, och i detta avseende
jämställd med museichefen och föreståndarna för fornminnes- och byggnadsminnesavdelningarna.
Den honom underställda personalen är av ungefär
samma storlek som dessa avdelningars. Biblioteket och handskriftssamlingarna
äro av betydande omfattning. Hans ställning synes jämförlig dels med
vetenskapsakademiens och naturhistoriska riksmuseets bibliotekariers, dels
med antikvariernas. Bibliotekarien-arkivarien kan icke påräkna befordran
till antikvarietjänst, för vilken museala och liknande meriter äro erforderliga.

Yttranden. De förslag rörande ändrad löneställning för olika tjänster, som
framställts av de sakkunniga, ha föranlett ett flertal yrkanden örn lönegradsuppflyttning
eller utredning därom beträffande andra tjänster.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Sådana yrkanden ha framställts

a) av riksarkivet, samtliga landsarkivarier och arkivstatens tjänstemannaförening
i fråga om uppflyttning av landsarkivarierna till lönegraden A 28
eller alltså till lönegraden närmast över den, som enligt sakkunnigförslaget
skulle tillämpas för förste arkivarier m. fl.,

b) av överintendenten och chefen för nationalmuseum samt personalföreningen
vid nationalmuseum, som ansett att överintendenten borde hänföras
till lönegraden B 2,

c) av vetenskapsakademien, föreståndarkollegiet vid naturhistoriska riksmuseet
och föreståndaren för statens etnografiska museum, vilka påyrkat utredning
rörande uppflyttning från lönegraden A 21 till högre lönegrad av
museiassistenterna vid riksmuseet och etnografiska museet,

d) av nordiska museets nämnd, som framhållit, att i museets tjänst anställda
tjänstemän av museet nu avlönas efter samma grunder, som gälla för
motsvarande tjänstemän vid de statliga museerna,

e) av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, som hemställt om
uppflyttning dels av de två antikvarierna hos riksantikvarieämbetet till
lönegraden A 30 i stället för, såsom av de sakkunniga förordats, till lönegraden
A 27, dels ock av sekreteraren hos ämbetet från lönegraden A 24 till
lönegraden A 27,

f) av större akademiska konsistoriet i Uppsala, som ansett utredning böra
komma till stånd bland annat beträffande löneställningen för museiassistenterna
vid universitetets zoologiska och botaniska institutioner, samt

g) av sjökarteverket, rikets allmänna kartverk och statens meteorologiskhydrografiska
anstalt, vilka i anledning av en av vissa personalföreningar
gjord hemställan förklarat sig anse utredning böra komma till stånd beträffande
löneställningen för de befattningshavare vid nämnda verk, som i kompetensavseende
vore jämställda med de i sakkunnigförslaget avsedda befattningarna
— närmast förste aktuarie- och observatorstjänster i lönegraden
A 26 och förste statsmeteorolog- samt förste statshydrograftjänster i lönegraden
A 24 — därvid utredningen emellertid enligt sjökarteverkets och rikets
allmänna kartverks mening jämväl borde avse andra tjänster vid
verken.

Allmänna lönenämnden har ansett, att en översyn av löneställningen för
de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid de lärda verken icke kunde
eller borde begränsas att avse allenast de verk, som avsåges i de sakkunnigas
förslag. Även om man icke i detta sammanhang ginge utanför den ram, som
angivits genom uttrycket »statens arkiv, bibliotek och museer», kunde man
enligt lönenämndens mening vid frågans bedömande i stort under inga förhållanden
bortse från de konsekvenser, som vid en uppflyttning i lönegrad
av förste arkivarier m. fl. från A 26 till A 27 uppstode beträffande vissa
andra tjänster. Lönenämnden förordade flir sin del, att ytterligare utredning
av frågan bomme till stånd och att ställningstagandet till förslagen om uppflyttning
till 27 och 23 lönegraderna finge tills vidare anstå. Frågan om förbättrad
löneställning för vissa chefstjänstemän vid lärda verk borde upptagas
till prövning först i samband med en eventuell omprövning av samtliga
chefstjänstemäns löneställning.

Lönenämnden, som i enlighet härmed ansett sig icke böra ingå på någon
närmare prövning av de föreliggande förslagen, har emellertid gjort följande
uttalanden med avseende å desamma. Lönenämnden ansåge sig böra taga

8

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bestämt avstånd från de sakkunnigas uttalande, att förste arkivarie m. fl. i
administrativt hänseende ungefärligen syntes kunna jämföras med byrådirektörer
i 28 lönegraden inom allmänna civilförvaltningen; för en dylik jämförelse
förelåge icke fog. Med hänsyn bland annat till den restriktiva inställning
till frågan örn befattningars uppflyttning i högre lönegrad, som kommit
till uttryck i de senaste årens statliga lönepolitik, vore lönenämnden ej heller
beredd att nu generellt uttala, att förste arkivarier m. fl. borde i lönehänseende
jämställas med lektorer och andre arkivarier m. fl. med adjunkter.
Lönenämnden ville emellertid tillägga, att om en lönegradsuppflyttning
skulle ske, allmänt sett större fog finge anses föreligga för en lönehöjning
av tjänsterna i 21 lönegraden än av de högre tjänsterna; allmänna civilförvaltningens
lönenämnd och statskontoret hade båda år 1925 uttalat sig för
en uppflyttning av de lägre tjänsterna till 22 lönegraden.

Statskontoret har i likhet med allmänna lönenämnden ansett, att frågan
örn chefstjänstemännens löneställning icke borde prövas för närvarande,
samt avstyrkt övriga ifrågasatta ändringar i löneställning. Mellan förste
arkivarier m. fl. och lektorer — för vilka senare fordrades doktorsgrad samt
provårsutbildning — måste i kompetensavseende göras en bestämd skillnad,
och denna motiverade väl den nu föreliggande olikheten i lönehänseende; utredningen
hade ej heller övertygat ämbetsverket om att de två antikvarierna
i riksantikvarieämbetet framför övriga borde uppflyttas till 27 lönegraden.
Då sålunda löneställningen för sluttjänsterna i de befordringsserier, varom
fråga vore, icke borde rubbas, borde kompetenskraven ej heller få motivera
en ändrad löneställning för befattningshavarna i de lägre lönegraderna av
dessa serier; konsekvenserna av en annan inställning skulle bliva, att varje
ordinarie befattning, för vilken krävdes likvärdig eller högre utbildning än
för adjunktstjänst, borde uppflyttas till 23 lönegraden. Vad anginge befordringsgången,
vore proportionen mellan tjänster i 26 och 21 lönegraderna —
26 respektive 39 tjänster — icke särskilt ogynnsam, även om det icke kunde
förnekas, att med hänsyn till specialutbildningen möjligheterna att erhålla
en anställning utanför det egna verket vore mera begränsade här än inom
centralförvaltningen i övrigt. Att enbart med hänsyn härtill ändra löneställningen
syntes knappast motiverat, särskilt som ett sådant ståndpunktstagande
kunde förutses få återverkningar på andra områden inom förvaltningen.
Statskontoret kunde därför icke biträda förslaget om en förbättrad löneställning
för ifrågakomna befattningshavare i 21 lönegraden.

Chefen för finansdepartementet. Beträffande resultatet av den vid budgetarbetet
verkställda granskningen av sakkunnigeförslaget har chefen för
finansdepartementet anfört följande.

Som motiv för de sakkunnigas förslag örn uppflyttning av andre arkivarier
m. fl. från 21 till 23 lönegraden har i utredningen och i inkomna framställningar
åberopats, att kraven på teoretisk kompetens för dessa befattningshavare
vore större än de som i allmänhet gälla för befattningshavare i
21 lönegraden, samtidigt som befordringsmöjligheterna inom ifrågavarande
förvaltningsområden vore jämförelsevis begränsade. Därjämte har hänvisats
till läroverksadjunkternas placering i 23 lönegraden. Vid frågans prövning
under budgetbehandlingen har det funnits skäligt, att andre arkivarier m. fl.
placeras något högre än den normallönegrad, som 21 lönegraden utgör inom

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

den centrala civilförvaltningen. Däremot ha de förebragta motiven för placering
i adjunktslönegraden icke funnits övertygande. Framför allt har det
härvid ansetts böra beaktas, att adjunktstjänsterna, frånsett möjligheten till
lektorsbefordran för därtill kompetenta lärare, regelmässigt utgöra sluttjänster,
vilket icke är fallet beträffande andre arkivarie- och däremot svarande
befattningar. Sistnämnda befattningar ha därför upptagits i 22 lönegraden.
Med denna lönegradsplacéring i förening med den år 1944 fastställda
befordringsgången torde de nu ifrågavarande personalgrupperna få anses
väl tillgodosedda i jämförelse med det stora flertalet närmast motsvarande
befattningshavare inom den civila förvaltningen i övrigt. De tjänster, för
vilka uppflyttning till A 22 respektive Eo 22 sålunda ansetts böra komma till
stånd, äro i första hand de i sakkunnigförslaget innefattade tjänsterna såsom
andre arkivarie vid riksarkivet eller landsarkiven, andre bibliotekarie
vid kungl, biblioteket, andre intendent vid nationalmuseet, andre antikvarie
vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museum samt andre bibliotekarie
vid universiteten i Uppsala och Lund. Till uppflyttning förordas
jämväl motsvarande extra ordinarie tjänster, som inrättades år 1944, däribland
jämväl befattningen som andre intendent vid livrustkammaren. Utöver
nu avsedda befattningshavare ha museiassistenterna vid naturhistoriska
riksmuseet och vid statens etnografiska museum ansetts böra uppflyttas till
A 22 respektive Eo 22. Vidare har i enlighet med gällande bestämmelser angående
anslaget till bidrag till nordiska museet förutsatts, att avlöningen till
andre intendent vid nämnda museum likaledes skall utgå enligt 22 lönegraden.

I fråga örn löneställningen för förste arkivarier m. fl. tjänstemän, som
höra till 26 lönegraden, ha i utredningen anställts vissa jämförelser med
läroverkslektorerna i 27 lönegraden. Vid prövningen av de sakkunnigas
förslag i denna del har det synts böra fasthållas vid att lektorernas högre
lönegradsplacéring får anses betingad av den högre teoretiska kompetens,
som fordras för dem. När de sakkunniga velat göra gällande, att skillnaden
i kompetenskrav uppväges av mera maktpåliggande administrativa uppgifter
för de lärda verkens tjänstemän, har denna argumentering bland annat
från allmänna lönenämndens sida mötts med erinringar, vilka synas befogade.
I betraktande av vad som framkommit vid remissbehandlingen är
det också tydligt, att en uppflyttning av förste arkivarier m. fl. till A 27
icke skulle bli utan konsekvenser för andra förvaltningsområden. Ifrågavarande
befattningshavare ha sålunda upptagits i budgetförslaget med oförändrad
placering i 26 lönegraden.

Vid prövningen av utredningsförslaget i övrigt har länsarkivarien i Östersund
ansetts böra uppflyttas från lönegraden A 22 till lönegraden A 23. Härför
har synts tala länsarkivariens ställning som föreståndare med självständiga
organisatoriska uppgifter och en inspektionsskyldighet för länets arkiv
motsvarande den, som tillkommer landsarkivarie för dennes förvaltningsområde.
Genom uppflyttningen bibehålies också relationen i lönehänseende
mellan länsarkivarie och andre arkivarie vid landsarkiv.

De arbetsuppgifter, som bibliotekarien-arkivarien vid riksantikvarieämbetet
har sig anförtrodda, lia befunnits utgöra anledning att uppflytta ifrågavarande
tjänst från lönegraden A 24 till lönegraden A 26.

Den av större akademiska konsistoriel i Uppsala berörda frågan örn löneställningen
för museiassistenterna vid universitetets zoologiska och botaid -

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ska institutioner har icke ansetts kunna i nu förevarande sammanhang upptagas
till slutligt övervägande.

Av ställningstagandet till frågan om uppflyttning i lönehänseende av förste
arkivarier m. fl. följer, att skäl icke ansetts föreligga för den ifrågasatta
uppflyttningen av landsarkivarierna till högre lönegrad än den år 1942 bestämda.
Ej heller ha de yrkanden örn uppflyttning i lönegrad eller om utredning
i sådant syfte, som framställts i fråga örn de två antikvarierna och
sekreteraren hos riksantikvarieämbetet samt vissa tjänster vid sjökarteverket
och rikets allmänna kartverk, ansetts nu böra föranleda åtgärd.

Frågan om jämkningar i löneställningen för vissa tjänstemän vid statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt anmäles av chefen för kommunikationsdepartementet
i samband med fråga rörande omorganisation av anstalten.
Under vederbörande huvudtitlar anmälas dessutom frågor om ändrad löneställning
för andre arkivarien i utrikesdepartementet och mueitekniske assistenten
vid armémuseum.

Det av de sakkunniga berörda spörsmålet örn ändrad löneställning för vissa
chefstjänstemän vid de verk, varom här är fråga, har på grund av sitt
samband med spörsmålet örn löneställningen för övriga verkschefer samt,
vad överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken angår, med den vilande
frågan örn lönereglering för universitetsprofessorerna icke ansetts böra nu
upptagas till prövning.

I gällande tjänstebenämningar för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen
vid statens arkiv, bibliotek och museer ha de ändringarna ansetts böra
vidtagas, att benämningarna intendent vid nationalmuseet, bibliotekarie-arkivarie
vid riksantikvarieämbetet samt antikvarie vid nämnda ämbete eller
vid statens historiska museum ansetts böra utbytas mot respektive förste
intendent, förste bibliotekarie och förste antikvarie, varjämte beteckningen
»andre» i tjänstebenämningarna andre arkivarie, andre bibliotekarie, andre
intendent och andre antikvarie ansetts böra utgå.

Hemställan om sålunda förordade ändringar i personalförteckningarna göres
under vederbörande anslagspunkter i åttonde huvudtiteln. Det torde
böra ankomma på Kungl. Majit att, i likhet med vad som skedde vid den
allmänna tjänsteförteckningsrevisionen år 1942, dels såvitt angår ordningen
för befattningars tillsättande meddela de särskilda bestämmelser, som erfordras
med anledning av nu ifrågavarande ändringar i tjänsteförteckningen,
dels ock meddela erforderliga föreskrifter om uppskov med ikraftträdande
av höjd lönegradsplacering i de fall, då vederbörande tjänstinnehavare vid
ingången av nästa budgetår uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern
inträder, men erhållit anstånd med avsked från tjänsten.

Motionerna I: 244 och II: 138. Beträffande det i dessa motioner framställda
yrkandet hänvisas till den i det föregående lämnade redogörelsen.
Till stöd för detta yrkande anföres bland annat följande.

Det torde först böra erinras om de förhållanden, under vilka förslaget örn
andre arkivariers m. fl. placering i 22 lönegraden först framkom. I yttrande
över framställningar från arkiv- och bibliotekshåll anförde statskontoret år
1925, att då det syntes uppenbart, att 21 lönegraden med hänsyn till kompetenskrav
och arbetsuppgifter finge anses väl låg, ämbetsverket icke hade
något att erinra mot att såsom allmänna lönenämnden ifrågasatt i avvaktan
på det definitiva ställningstagandet i frågan framställning gjordes till

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

riksdagen om uppflyttning i lönegrad av ifrågavarande befattningshavare.
Placering i 22 lönegraden för andre arkivarier m. fl. föreslogs alltså för 20
år sedan som ett provisorium. I olika yttranden under de följande åren framhöll
lönenämnden, att berättigade anspråk på placering av andre och förste
arkivarie!'' m. fl. i 23, respektive 27 lönegraderna kunde göras från de lärda
verkens sida, därest adjunkter och lektorer placerades i dessa grader. År
1937 erhöllo läroverkens tjänstemän just denna placering.

En påfallande inkonsekvens i propositionen är att samma hänsyn till teoretiska
kompetenskrav icke tagas, när det gäller olika tjänster. När det är
fråga om andre arkivariers m. fl. lönegradsplacering, leder deras högre
kompetenskrav (filosofie licentiatexamen) icke ens till samma placering
som adjunkterna med deras väsentligt lägre krav (filosofie magisterexamen).
Men när det är fråga örn att pröva de sakkunnigas förslag att placera
förste arkivarier m. fl. i lektorslönegraden, har man ansett sig böra fasthålla
vid att lektorernas högre lönegradsplacering skall anses betingad av
den högre teoretiska kompetens, som fordras av dem (filosofie doktor).
Man kan för övrigt här erinra sig, att en annan tjänstemannagrupp, statsgeologerna,
med samma teoretiska kompetenskrav som de lärda verkens
tjänstemän (filosofie licentiatexamen), år 1942 av riksdagen tillerkändes
samma lönegradsplacering som lektorerna.

Lönenämnden har ansett, att en placering av förste arkivarier m. fl. i 27
lönegraden icke skulle bli utan konsekvenser för andra förvaltningsområden.
Det kan emellertid här endast vara fråga örn de cirka tjugofem tjänstemän
utom de lärda verken, för vilka licentiatexamen utgör teoretiskt kompetenskrav,
och många av dem torde ha helt annan, av de sakkunnigas utredning
givetvis icke berörd tjänsteställning än de lärda verkens tjänstemän.

Bakom regeringens förslag om lönegradsplacering för andre och förste
arkivarier m. fl. ligger samma tankegång, som tidigare framträtt hos tjänsteförteckningssakkunniga
och som senare underströks av statskontoret. I sitt
betänkande (1941) hade tjänsteförteckningssakkunniga sålunda framhållit,
att några konsekvenser av läroverkslärarnas lönereglering i allmänhet icke
kunde få följa för befattningshavare vid de s. k. lärda verken, och i statskontorets
yttrande (1943) över Uirdaverkssakkunnigas betänkande framhävdes
detta ånyo. När tjänsteförteckningssakkunniga i sitt remissvar icke
funno sig böra föreslå någon ändring i fråga om löneställningen för de lärda
verkens tjänstemän, gjorde de det under hänvisning till dessa uttalanden.
Såsom ovan nämnts, begärde emellertid 1942 års riksdag särskild utredning
rörande de lärda verkens tjänstemän och gav därmed tydligt tillkänna,
att den icke ansåg nämnda uttalanden utgöra något hinder för en ändring
av de för dessa relativt fåtaliga grupper gällande lönebestämmclserna.

Lärdaverkssakkunniga upptogo givetvis till särskild behandling läroverkens
och de lärda verkens tjänstemäns inbördes ställning. Såsom de
sakkunniga framhöllo, framgick därav, »att man från statsmakternas sida
sedan lång tid tillbaka vid lönesättningen för tjänstemännen inom de lärda
verken tagit hänsyn till lönesättningen för lär ov erkslärarna och tvärtom,
sarri t att statsmakterna vid skilda tillfällen uttryckligen betonat det riktiga
och lämpliga i att jämställa de båda tjänstemannagrupperna i lönehänseende.
iD

Att nu låsa fast löneställningen för de ordinarie tjänstemännen vid svenska
statens arkiv, bibliotek och museer vid det alltför låga löneläge, som i
propositionen föreslagits, skulle ur rättvisesynpunkt vara i hög grad otili -

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

fredsställande och ur det svenska kulturarbetets synpunkt skadligt och
ödesdigert. Den vetenskapliga verksamhet, som bedrives vid våra universitet
och högskolor, är i väsentlig mån beroende av det sätt, varpå det vetenskapliga
materialet — i form av litteratur, dokument och museiföremål —
samlas, katalogiseras och ställes till forskarnas förfogande vid de ovannämnda
»lärda verken». Vilken betydelse man från svenska statens sida
tillmäter de där anställda tjänstemännens arbete och kvalifikationer, belyses
av den förhållandevis höga kompetens, som stadgas för dem alltifrån
början av deras anställning. Enligt regeringens förslag skulle emellertid
förste arkivarier och med dem jämställda alltjämt komma att stå en lönegrad
lägre än läroverkslektorerna. (Det må inom parentes anmärkas att
ett stort antal av dessa tjänstemän äro filosofie doktorer.) Och andre arkivarierna
m. fl. skulle, fastän de måste ha en högre och dyrare examenskompetens
än läroverksadjunkterna, ställas en lönegrad under dessa. Det
säger sig självt, att under sådana förhållanden det måste — frånsett de
sällsynta fall, där det rör sig om ekonomiskt oberoende personer — föreligga
en stark frestelse att hellre välja den ekonomiskt fördelaktigare och
mindre kompetenskrävande läroverksbanan än att träda i de statliga arkivens,
bibliotekens och museernas tjänst. Dessa senare riskera alltså en förminskad
och försämrad rekrytering tack vare denna ojämna konkurrens.
Utsikten att dessa tjänster i större omfattning än förut skulle genom statens
behandling av lönefrågan komma att förbehållas personer med privatförmögenhet
måste särskilt ur demokratisk synpunkt te sig föga rekommendabel.
Frågans statsfinansiella innebörd är dessutom på intet sätt av den
storleksordning, att den bör få förhindra en lösning, som tillfredsställer
såväl rättvisans och billighetens krav som samhällets och vetenskapens
berättigade intressen.

B. Anslagsberäkningar för riksarkivet för budgetåret 1945/46.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn anslaget till avlöningar vid riksarkivet
för nästa budgetår innebär i huvudsak följande:

a) uppflyttning av andre-arkivarietjänsterna från 21 :a till 22:a lönegraden,
vilket medfört en uppräkning av ordinarieposten med 2 200 kronor
och av icke-ordinarieposten med 800 kronor;

b) anställande av en extra tjänsteman med halvtidstjänstgöring i lönegraden
Ex 16;

c) beredande av extra ordinarie anställning åt riksarkivets bokbinderipersonal;
i samband härmed överföras avlöningsmedlen, 27 400 kronor, från
bokbinderianslaget till avlöningsanslaget.

Beträffande det under c) omnämnda förslaget örn lönereglering
för bokbinderiperso nalén inhämtas av propositionen i huvudsak
följande.

För innevarande budgetår är till Riksarkivet: Bokbindning och konservering
av arkivalier anvisat ett reservationsanslag av 25 500 kronor. Inkomsterna
av riksarkivets bokbinderi- och konserveringsverksamhet skola
tillföras nämnda anslag såsom särskilda uppbördsmedel. Personalen består
av en manlig förman samt 2 manliga och 5 kvinnliga arbetare.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 13

Personalens nuvarande löneförhållanden framgå av följande tabell:

1

Namn

Födelse-

år

Anställ-

.ningsår

Minimi-och indivi-duallöner

kronor

Index-

tillägg

kronor

Summa

löner

kronor

Pensionsavgifter

Egen

pension

kronor

Familje-

pension

kronor

Summa

kronor

S. Hallberg . . .

1905

1938

5 563: 20

873:12

6 436: 32

72:80

93:60

166: 40

Hj. Pettersson .

1904

1939

4 363: 20

873:12

5 236: 32

72: 80

93:60

166: 40

G. Alered ....

1911

1943

4 363: 20

873:12

5 236: 32

72: 80

93: 60

166: 40

Sara Strömdahl

1892

1922

3 126: 96

506: 85

3 633: 81

52: —

18:20

70: 20

Nanny Isakson .

1891

1923

3 054: 24

506: 85

3 561: 09

52: —

18: 20

70: 20

Doris Risto . . .

1886

1923

3 054: 24

506: 85

3 561:09

52: —

18: 20

70: 20

Göta Karlsson .

1904

1929

3 054: 24

506: 85

3 561:09

52: —

18:20

70: 20

Anna Törner

(överårig). . .

1883

1917

3 175: 44

506: 85

3 682: 29

52: —

18:20

70: 20

Summa kronor

29 754: 72

5 153: 61

34 908: 33

Enligt riksarkivets förslag skulle förmannen inplaceras i lönegraden
Eo 12, de två övriga manliga arbetarna i lönegraden Eo 6 och de kvinnliga
i lönegraden Eo 4. Löneställningen skulle bli följande.

Föreslagen avlöning

Nuvarande

avlöning

lön

rörligt tillägg
och kristillägg

summa

kronor

kronor

kronor

1.

Kvinnl. konserveringsbiträde

Eo 4: 3...............

2 922

905: 82

3 827: 82

3 682: 29

2.

D:o.................

2 922

905: 82

3 827: 82

3 633: 81

3.

Do.................

2 922

905: 82

3 827: 82

3 561: 09

4.

Do.................

2 922

905: 82

3 827: 82

3 561: 09

5.

D:o.................

2 922

905: 82

3 827: 82

3 561:09

6.

Manlig bokbindare Eo 6: 9 ...

4 023

1 247:13

5 270:13

5 236: 32

7.

» » > . . .

4 023

1 247:13

5 270:13

5 236: 32

8.

Förman Eo 12:14........

5 070

1 571: 70

6 641: 70

6 436: 32

Summa kronor

27 726

8 595: 06

36 321: 06

34 908: 33

Till förslaget må fogas följande anmärkning. Den nuvarande förmannens
lön motsvarar den, som erhålles vid en placering i Eo 11:14. De slutliga
löneförmånerna böra dock ligga högre, örn full likformighet skall råda med
tidigare förhållanden. Förmannen uppflyttades i sin nuvarande tjänsteställning
den 1 juli 1942. Den förman han efterträdde, vilken avgick med uppnådd
pensionsålder, slutade med ett förmansarvode, som låg 000 kronor över
det den nuvarande uppbär. På grund av de stora kompetenskrav riksarkivet
måste ställa på förmanssysslan är det av stor betydelse, att denna tjänst
icke placeras för lågt. Med hänsyn härtill och i betraktande av det anförda
förhållandet, att den hittills tillämpade slutlönen måste anses ligga högre än
den förmannen nu uppbär, har tjänsten vid inplaceringen satts i Eo 12: 14.

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Departementschefen har förordat bifall till riksarkivets förslag.

I motionen II : 395 anföres följande.

Den föreslagna löneställningen i Eo6:9 för två manliga bokbindare medför
visserligen en höjning av nu utgående lön med 33 kronor 81 öre per år, men
de kunna icke erhålla uppf lyftning i högre löneklass.Den föreslagna placeringen
kan icke anses motsvara den lön som utgår till skickliga bokbindare i
den öppna arbetsmarknaden. En skicklig bokbindare i den öppna arbetsmarknaden
erhåller en årsinkomst av minst 6 000 kronor. Då riksarkivets
bokbindare utföra ett kvalificerat yrkesarbete, som fordrar stor noggrannhet
och god omdömesförmåga, är det rimligt att de placeras i en högre lönegrad,
som medger en årsinkomst som något så när svarar mot den årsinkomst
en skicklig bokbindare erhåller i den öppna arbetsmarknaden.

Departementschefen har jämväl berört frågan örn inrättande av
en befattning såsom biblioteksassistent. Härom inhämtas
av propositionen följande.

I skrivelse den 28 augusti 1943 hemställde riksarkivet, att ordinarie
kanslibiträdet vid riksarkivet Gertrud Corin skulle beredas högre löneställning.
För ändamålet föreslog riksarkivet, att för Gertrud Corin skulle tillskapas
en kansliskrivartjänst å övergångsstat i lönegraden All, varvid
hennes kanslibiträdestjänst skulle hållas obesatt så länge hon kvarstode i
tjänst. I utlåtande häröver anförde allmänna lönenämnden, att enligt lönenämndens
mening en naturligare lösning vore, örn för ifrågavarande göromål
inrättades en biblioteksassistentbefattning ill lönegraden, förslagsvis såsom
extra ordinarie.

Beslut har ännu icke meddelats av Kungl. Majit med anledning av nämnda
framställning.

I samband med anslagsäskandena för nästa budgetår har nu riJcsarlcivet
gjort framställning örn inrättande av en biblioteksassistentbefattning i lönegraden
A 11. Riksarkivet har därvid anfört bland annat följande.

Riksarkivets bibliotek är av en betydande storlek. Bokbeståndet omfattar,
i hyllmeter räknat, för närvarande cirka 1 400 meter. Av motsvarande
institutionsbibliotek här i staden är det närmast jämförbart med vitterhetsakademiens,
där bibliotekarien förfogar över en andre bibliotekarie i
lönegrad Eo 21 och ett biblioteksbiträde i lönegrad Eo 4. Vid socialstyrelsens
bibliotek, som är avsevärt mindre än riksarkivets, finns en biblioteksassistent
i lönegrad A 11. Statistiska centralbyråns bibliotek slutligen, som
är något större än riksarkivets, är närmast bibliotekarien försett med en
biblioteksassistent i lönegrad All. Det är ifrågasatt att söka få denna
tjänst placerad i lönegrad A 14.

I riksarkivet fungerar för närvarande en av andre arkivariema vid sidan
av sin tjänst även som bibliotekarie. Till sin hjälp vid de omfattande arbeten,
som igångsatts, har han alltsedan 1936 endast haft riksarkivets enda
ordinarie kanslibiträde, Gertrud Corin. Biblioteksarbetet har efter hand
tagit en allt större del av sagda biträdes tid i anspråk. Hennes arbetsuppgifter
vid biblioteket ha bland annat bestått i accessionsföring samt nominal-
och realkatalogisering med förslag till signering. Vid sidan av biblio -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

teksföreståndaren har hon gått forskarna tillhanda nied uppgifter rörande
biblioteket och under hans bortovaro (semestrar, tjänstledigheter och militära
inkallelser), med undantag för bindningsärenden och bokanskaffningar,
ensam förestått biblioteket.

Med hänsyn till bibliotekets storlek och centrala betydelse i riksarkivet
och den självständighet och skicklighet, som erfordras för ovannämnda
göromål, är det nödvändigt att redan nu en ordinarie bibliotekstjänst i lönegrad
All inrättas.

Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag, vilket understötts av
förening en kvinnor i statens tjänst.

Departementschefen har förklarat sig nödgad att för närvarande avstyrka
förslaget.

I motionerna 1:147 och II: 166 har riksarkivets förslag upptagits.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att som motiv för de s. k. Järdaverkssakkunnigas
förslag om uppflyttning av andre arkivarier m. fl. från
21 till 23 lönegraden åberopats, att kraven på teoretisk kompetens för dessa
befattningar (normalt filosofisk eller annan licentiatexamen) vore större än
de som i allmänhet gällde för befattningshavare i 21 lönegraden, samtidigt
som befordringsmöjligheterna inom ifrågavarande förvaltningsområde vore
jämförelsevis begränsade. Därjämte har hänvisats till att läroverksadjunkterna,
för vilka gällde lägre kompetensfordringar (filosofisk ämbetsexamen),
vore placerade i 23 lönegraden.

Enligt vad chefen för finansdepartementet under »För flera huvudtitlar
gemensamma frågor», punkten 2, anfört, hade det vid frågans prövning
under budgetbehandlingen funnits skäligt, att andre arkivarier m. fl. placerades
något högre än den normallönegrad, som 21 lönegraden utgjorde
inom den centrala civilförvaltningen. Ifrågavarande befattningar hade därför
ansetts böra upptagas i 22 lönegraden.

I motionerna 1:244 och 11:138 har yrkats, att andre arkivarierna m. fl.
skulle erhålla den av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringen.

Utskottet har för sin del funnit det befogat, att frågan om andre arkivariernas
m. fl. lönegradsplacering bedömes med beaktande av de kompetensfordringar,
som gälla för erhållande av ifrågavarande befattningar. Med hänsyn
härtill och vid en jämförelse med adjunkternas lönegradsplacering synes Kungl.
Maj:ts förslag på denna punkt icke utgöra en fullt rättvis och godtagbar lösning
av förevarande lönefråga. Enligt utskottets mening torde därför en justering
uppåt av den av Kungl. Maj:t föreslagna lönegradsplaceringen för nämnda
befattningar böra äga rum. Utskottet får i sådant avseende föreslå, att andre
arkivarier m. fl. upptagas i 23 lönegraden.

I likhet med vad chefen för finansdepartementet förordat torde motsva -

UUkotiet.

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rande extra ordinarie tjänster böra uppflyttas i lönegrad. Av utskottets i det
föregående intagna ståndpunkt följer, att jämväl sistnämnda tjänster böra
placeras i 23 lönegraden.

I fråga om löneställningen för förste arkivarier m. fl., vilka enligt Kungl.
Maj:ts förslag skulle bibehållas i 26 lönegraden och enligt vad i ovannämnda
motioner påyrkats skulle uppflyttas till 27 lönegraden eller samma lönegrad,
vari läroverkslektorerna äro placerade, vill utskottet framhålla, att utskottet
ansett sig böra biträda vad av Kungl. Maj:t föreslagits. Utskottet
har fuimit detta ställningstagande motiverat av att för förste arkivarier
m. fl. för närvarande gälla lägre kompetensfordringar (normalt filosofie eller
annan licentiatexamen) än för läroverkslektorer (normalt filosofisk eller annan
doktorsgrad). Huruvida det kan befinnas erforderligt att höja kompetenskraven
för erhållande av förstnämnda tjänster till samma niva, som
gäller för lektorsbefattningarna, torde enligt utskottets mening böra göras
till föremål för en närmare undersökning. Skulle det härvid visa sig att en
dylik höjning av kompetensfordringarna befinnes befogad, torde frågan om
lönegradsplaceringen böra upptagas till förnyad prövning.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle länsarkivarien i Östersund, på grund
av den ställning han intager som föreståndare med självständiga organisatoriska
uppgifter, placeras en lönegrad högre än andre arkivarier m. fl. Utskottet
delar denna uppfattning. Såsom en konsekvens av vad utskottet
förordat i fråga om andre arkivarierna m. fl. bör ifrågavarande tjänst placeras
i lönegraden A 24, vilket överensstämmer med det förslag som i förevarande
avseende framställts i motionerna I: 244 och II: 138.

I likhet med chefen för finansdepartementet anser utskottet, att fullgoda
skäl blivit anförda för att befattningen som bibliotekarie-arkivarie vid
riksantikvarieämbetet uppflyttas från lönegraden A 24 till lönegraden A 26.

I övrigt ansluter utskottet sig till vad chefen för finansdepartementet i
nu föreliggande sammanhang föreslagit i fråga örn löneplaceringen för öv
riga av departementschefen angivna befattningar. Utskottet anser sig alltså
icke kunna biträda det i motionerna I: 244 och II: 138 framställda yrkandet
örn uppflyttning av landsarkivarierna i högre lönegrad än den år 1942 bestämda.

Emot det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till
ändrade tjänstebenämningar har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att dels såvitt angår ordningen
för befattningarnas tillsättande meddela de särskilda bestämmelser, som
erfordras med anledning av ifrågavarande ändringar i tjänsteförteckningen,
dels ock meddela erforderliga föreskrifter örn uppskov med ikraftträdande
av höjd lönegradsplacering i de fall, då vederbörande tjänstinnehavare vid
ingången av nästa budgetår uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern
inträder, men erhållit anstånd med avsked fran tjänsten.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17

Utskottet kommer i det följande att närmare behandla de konsekvenser
för de olilia institutionernas del, som bliva en följd av den ståndpunkt
utskottet här ovan intagit. Utskottet vill emellertid framhålla, att vad utskottet
förordat i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en sammanlagd
anslagsökning av 30 000 kronor.

Vad beträffar riksarkivets avlöningsanslag har i motionerna I: 147 och
11:166 yrkats, att en biblioteksassistenttjänst i lönegraden All måtte
inrättas från och med nästa budgetår. Vid sin anmälan för Kungl. Majit
av en framställning i samma syfte från riksarkivets sida har — såsom av
den lämnade redogörelsen framgår — chefen för ecklesiastikdepartementet
framhållit, att han nödgats för närvarande avstyrka detta förslag. Med
hänsyn härtill anser sig icke heller utskottet nu böra förorda, att en dylik
befattning inrättas vid riksarkivet, och avstyrker alltså bifall till motionerna
1:147 och II: 166.

Med anledning av vad i motionen II: 395 anförts och hemställts får utskottet
framhålla, att någon löneminskning icke inträder för de två bokbindama
vid riksarkivet vid en inplacering i slutlöneklassen inom lönegraden
Eo 6. Skulle med hänsyn till omständigheterna i detta speciella fall
en högre löneställning anses böra övervägas, lärer Kungl. Majit vara oförhindrad
att i anslutning till de i 9 § civila avlöningsreglementet bestämda
grunderna besluta örn den förhöjning i vederbörandes löneklassplacering,
som må befinnas påkallad. Med vad sålunda anförts torde nämnda motion
få anses besvarad.

Vad beträffar riksarkivets avlöningsanslag för budgetåret 1944/45 har
utskottet icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag än att
på grund av vad utskottet i det föregående förordat dels i personalförteckningen
för riksarkivet böra vidtagas härav föranledda ändringar, dels att
anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar till
icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg böra ökas med 2 200 respektive
800 och 400 kronor till 157 200 respektive 118 500 och 39 500 kronor, dels
ock att avlöningsanslagets slutsumma bör höjas till (311 800 -f- 3 400 —)
315 200 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av utskottet i
det föregående angivna ändringar i personalförteckningen
för riksarkivet, att tillämpas från och med budgetåret
1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 6 sami. Nr 8.

2

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

I

Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 157 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 118 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 39 500

Summa kronor 315 200;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 315 200 kronor;

II. att motionerna 1:147 och II: 166 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionen II: 395 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 21—25)
föreslagit riksdagen att till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 73 600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 600 kronor,
avser bland annat, att anslagsposten till publikationstryck skulle höjas från
1 500 kronor med 4 000 kronor till 5 500 kronor för beredande av medel
till gäldande av halva tryckningskostnaden för vissa, av andre arkivarien
Arne Munthe utförda utredningar angående reduktions- och räfstmyndigheternas
organisation, avsedda att ingå i riksarkivets Meddelanden, serie 2
(skriftserien). Härom anför riksarkivet bland annat följande.

Vid sidan av sin betydelse som den ofrånkomliga förutsättningen för det slutliga
ordnandet av det stora, för den politiska, sociala och ekonomiska historien
ytterst värdefulla och delvis hittills aldrig utnyttjade arkivmaterialet ha
Munthes utredningar ett stort självständigt värde. De ge en översikt över en
viktig, hittills praktiskt taget okänd gren av den svenska förvaltningens historia
och de komma att utgöra ett oumbärligt hjälpmedel för varje forskare, som
vill intränga i reduktions- och räfstetidens historia eller använda det från denna
härrörande arkivaliska materialet för de mångskiftande undersökningar inom
olika grenar av historien, vartill detta kan ge anledning. På grund av dessa
egenskaper hos Munthes arbete anser riksarkivet det givet, att detsamma snarast
möjligt bör tryckas.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Måj:ts ifrågavarande
förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 73 600 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 25), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 kronor.

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana
handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia. Kungl. Maj:t
har (punkt G, s. 25—27) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål
anvisa ett reservationsanslag av 8 000 kronor.

Med sagda belopp var detta anslag uppfört åren närmast före krigsutbrottet,
då det av statsfinansiella skäl indrogs. Riksarkivet har nu hemställt
örn anslagets återuppförande på riksstaten för att bereda medel till fortsatt
utgivande av Svenska riksdagsak ter. Riksarkivet anför följande.

Utgivningsverksamheten har under de senare åren företrädesvis koncentrerats
på det stora verket Svenska riksdagsakter. Dess äldre serie avd. I,
som skall avslutas med Karl IX: s regering, har hittills framförts t. o. m.
1598 med sluthäftet av band IV, som utkom 1938. För år 1599 föreligga
omfattande förarbeten av andre arkivarien Sjödin. Då denne utför arbetet
under sin tjänstetid och arvode åt honom sålunda ej utgår, erfordras endast
medel till tryckningskostnaderna, vilka beräknas uppgå till 7 300 kronor.
Om redigeringen av aktmaterialet för den viktiga riksdagen 1600 har
preliminär överenskommelse träffats med docenten Sven Ulric Palme. Kostnaderna
beräknas till 13 875 kronor, varav 6 875 kronor för arvode åt Palme
och 7 000 kronor för tryckningskostnader. Vidare beräknas kostnaderna
för utgivande av den till den äldre avdelningens andra serie hörande Örebroriksdagen
1617 till 7 500 kronor, varav 4 100 kronor utgöra honorar åt
professorn Nils Ahnlund och 3 400 kronor tryckningskostnader. Slutligen
erfordras ett belopp av 4 500 kronor för tryckning av ett register till band
3 av riksdagsakternas yngre serie. Detta register, som omfattar åren 1731—
1734 och för vilket stora förarbeten föreligga, skall slutredigeras av docenten
Olof Jägerskiöld. Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål skulle sålunda
utgöra (7 300 + 13 875 + 7 500 + 4 500 =) 33 175 kronor. Då vissa
av beräkningarna för säkerhets skull hållits i överkant, anser sig riksarkivet
dock kunna avrunda summan nedåt till 32 000 kronor. Riksarkivet anser
tiden vara inne att göra framställning om anslag till denna utgivningsverksamhet
och har stannat för att begära en fjärdedel av nyssnämnda summa
under ett vart av de närmast följande fyra budgetåren. Riksarkivet hemställer
därför örn anslag för ändamålet för nästa budgetår med 8 000 kronor.

Departementschefen anför bland annat följande.

Riksarkivets utgivningsverksamhet har de senare åren företrädesvis koncentrerats
på sistnämnda verk. Jämsides med utgivandet av riksdagsakterna
genom riksarkivet pågår genom riksgäldskontoret utgivningen av de äldre
ståndsprotokollen. Fullföljandet av den av statsmakterna i princip godtagna
planen att göra vittnesbörden om riksdagens insatser i vår historia
lika tillgängliga för den äldre tiden som för de skeden, då riksdagsprotokollen
tryckts, måste anses vara av central betydelse ur såväl vetenskaplig
som nationell synpunkt. Jag vill därför livligt förorda, att anslag nu ånyo
uppföres på riksstaten för ifrågavarande utgivningsverksamhet.

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Utskottet.

I likhet med departementschefen vill utskottet förorda, att anslag för
ifrågavarande ändamål nu åter uppföres på riksstaten. Emot det för nästa
Budgetår föreslagna anslagets storlek har utskottet icke funnit anledning till
erinran. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom
riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för
fäderneslandets historia, för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 8 000 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7,

s. 27—32) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga
av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46; dels
ock till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 198 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
3:o) omförmälda, likalydande motionerna I:2JfJf och II: 138, såvitt dessa
avse ifrågavarande arkivinstitutioner.

Kungl. Majits förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor,
avser bland annat följande:

a) uppflyttning av länsarkivarien i Östersund från lönegraden A 22 till
A 23 samt av andre arkivarierna från 21 till 22 lönegraden och i samband
därmed ändring av deras tjänstebenämningar till arki vaner. Nämnda uppflyttningar
ha föranlett en höjning av ordinarieposten med 2 000 kronor,
av icke-ordinarieposten med 800 kronor och av anslagsposten till rörligt tilllägg
med 500 kronor;

b) anvisande av 1 200 kronor för att bereda landsarkivet i Göteborg medel
till anställande av extra arbetskraft;

c) höjning med 1 500 kronor, avseende ålderstillägg. I

I anslutning till vad utskottet i det föregående under punkten 3:o) föreslagit
torde dels Kungl. Majit böra bemyndigas vidtaga de ändringar i personalförteckningen,
som föranledas av utskottets ståndpunktstagande till
frågan örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid
statens arkiv, bibliotek och museer, dels anslagsposterna till avlöningar till
ordinarie tjänstemän, till avlöningar till icke-ordinarie personal och till rörligt
tillägg böra ökas med 2 000 respektive 800 och 400 kronor till 109 000
respektive 59 800 och 24 750 kronor, dels ock avlöningsanslagets slutsumma
böra höjas till (198 300 + 3 200 =) 201 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av utskottet i
det föregående angivna ändringar i personalförteckningen
för landsarkiven m. m., att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 109 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 59 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 24 750

Summa kronor 193 550;

c) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 201 500 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 32 och 33), vilket innebär en anslagshöjning med 1 400
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 57 900
kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 34), vilket innebär en
anslagshöjning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 1 900 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 34 och 35), vilket
innebär en anslagshöjning med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 35 200 kronor.

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

ll:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 11,
s. 35—38) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen angivna
ändringar i personalförteckningen för kungl, biblioteket, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för kungl,
biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

dels ock till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 328 800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
3:o) omförmälda, likalydande motionerna 1:244 och II: 138, såvitt
dessa avse kungl, biblioteket.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, varav
800 kronor betingas av uppflyttningen i enlighet med vad chefen för finansdepartementet
förordat av andre-bibliotekarierna från 21 till 22 lönegraden.
Anslagshöjningen i övrigt är väsentligen av automatisk natur.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning
till annan erinran än att utskottet — i anslutning till vad utskottet under
punkten 3 :o) i det föregående förordat — här funnit sig böra föreslå, dels
att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för kungl, biblioteket, som följa av den ståndpunkt utskottet
intagit till frågan örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen
vid statens arkiv, bibliotek och museer, dels att anslagsposterna till
avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar till icke-ordinarie personal
och till rörligt tillägg ökas med 3 000 respektive 800 och 600 kronor till
155 000 respektive 139 600 och 38 600 kronor, dels ock avlöningsanslagets
slutsumma höjes till (328 800 -f- 4 400 —) 333 200 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av utskottet i det
föregående angivna ändringar i personalförteckningen för
kungl, biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 155 000

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal kronor 139 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 38 600

Summa kronor 333 200;

c) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 333 200 kronor.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 38), vilket innebär en anslagsminskning med 1 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 71 300
kronor.

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 39), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

14:o) Kungl, biblioteket: Utgivande av ett tioårsregister till Sveriges
offentliga biblioteks accessionskatalog. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s.
40—42) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 37 500 kronor.

Till den årligen sedan 1886 utkommande, inom kungl, biblioteket redigerade
accessionskatalogen över nyförvärv till Sveriges offentliga bibliotek
föreligga fyra tioårsregister, det senaste omfattande perioden 1916—1925.
Registret för tioårsperioden 1926—1935 föreligger sedan några år i det
närmaste fördigredigerat i manuskript.

I samband med anslagsäskanden för innevarande budgetår hade riksbibliotekarien
anhållit om ett anslag av 15 000 kronor för en provisorisk
publicering av registret genom stencilering eller offsettryck i en upplaga
av 300 exemplar. Över framställningen avgåvos yttranden av överbibliotekarierna
vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund samt styrelsen
för riksdagsbiblioteket, vilka alla starkt framhöllo vikten av att registret
trycktes.

Vid anmälan av ärendet i 1944 års åttonde huvudtitel fann föredragande
departementschefen sig icke kunna förorda en provisorisk tryckning utan
förutsatte, att riksbibliotekarien skulle inkomma med utredning angående
kostnaderna för tryckning i vanlig ordning av tioårsregistret.

Riksbibliotekarien har nu inkommit med framställning om anslag till
tryckning av tioårsregistret. Kostnaden för tryckning, inklusive korrige -

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ringskostnad, uppskattad till 7 000 kronor, har beräknats till 65 000 kronor
eller alternativt — med användande av halvfet stilsort vid författarnamn
och anonyma uppslagsord — 72 500 kronor. Tillika har riksbibliotekarien
ansett ett belopp av 4 000 kronor erforderligt för slutredigering av registret.
Av framställningen inhämtas bland annat följande.

Uteslutandet av den halvfeta stilen innebär en olägenhet för en läsare, som
snabbt önskar finna ett titeluppslag. Från tryckerisakkunnigt håll har också
gjorts gällande, att registret med det enklare typografiska utförandet i viss mån
skulle förlora sin karaktär av lättillgängligt uppslagsverk. Särskilt med hänsyn
till det brådskande tjänstearbetet i de stora bibliotekens låneexpeditioner måste
den typografiska anordningen hos de tidigare tioårsregistren avgjort anses vara
vida mer ändamålsenlig. Att jag likväl nu, ehuru icke utan en viss tvekan,
föreslår tryckning utan användande av halvfeta stiltyper beror allenast på
att detta medför väsentliga besparingar. Bibehållande av den halvfeta stilen
skulle nämligen öka tryckningskostnaderna med i avrundat tal omkring
7 000 eller 7 500 kronor.

Statskontorets tryckenkonsulent har förordat uppställning av registret utan
halvfeta typer såsom varande ekonomiskt fördelaktigast. Mot de beräknade
trycknings- och korrigeringskostnaderna, 65 000 kronor, vore icke annat att erinra,
än att det för korrigeringar beräknade beloppet förefölle väl högt. Därest
manuskriptet vore väl genomgånget, borde kostnaderna för korrigeringar kunna
väsentligt nedbringas.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret, som givetvis icke kan bedöma angelägenheten av att utan
ytterligare uppskov igångsätta tryckningen av tioårsregistret, får uttala, att de
för ändamålet erforderliga medlen — enligt vad statskontoret under hand inhämtat
— torde kunna fördelas på två budgetår.

Under beaktande av vad tryckerikonsulenten anfört lär ett sammanlagt
belopp av 68 000 kronor böra vara till fyllest. För nästkommande budgetär
skulle således äskas 34 000 kronor.

Departementschefen, som tillstyrker anvisande av medel till tryckning
av ifrågavarande register, Ilar anfört bland annat följande.

Med avseende å det typografiska utförandet föreligga två alternativ. Det
ena avser tryckning med och det andra utan användande av halvfeta stiltyper
vid uppslagsord. Den förstnämnda anordningen, som beräknats kosta 7 000—
7 500 kronor mer än den senare, tillämpas i flertalet uppslagsböcker och har
använts i de fyra tidigare utgivna tioårsregistren till accessionskatalogen. Då
av dessa alternativ anordningen med halvfeta stiltyper är lämpligast och mest
tidsbesparande för dem, som använda registret, anser jag mig trots merkostnaden
böra förorda, att registret även nu erhåller denna typografiska utstyrsel.

Med utgångspunkt från den av statskontoret för registrets slutredigering och
tryckning samt korrekturläsning uppskattade kostnaden av 68 000 kronor, beräknar
jag kostnaderna för samma ändamål vid registrets tryckning på det sätt,
som jag förordat, till 75 000 kronor. De för registrets utgivande erforderliga

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

anslagsmedlen torde böra fördelas på två år. För nästa budgetår torde hälften
av sistnämnda belopp eller 37 500 kronor böra anvisas såsom reservationsanslag.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit anordningen med
halvfeta stiltyper lämpligast och mest tidsbesparande för dem, som använda
ifrågavarande register. Utskottet, som därför ansett anslaget böra
utmätas så, att registret kan erhålla denna typografiska utstyrsel, tillstyrker
departementschefens förslag att för ändamålet anvisas ett belopp av
37 500 kronor. Utskottet förutsätter — i anslutning till vad statskontorets
tryckerikonsulent anfört — att åtgärder vidtagas i syfte att hålla korrigeringskostnaderna
i möjligaste mån nere.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Utgivande av ett
tioårsregister till Sveriges offentliga biblioteks accessionskatalog
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 37 500 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Stifts- och landsbiblioteken:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15,
s. 43), vilket innebär en höjning av det sistnämnda anslaget med 300 kronor
och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag
av 42 500 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 200 kronor.

16:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

Kungl. Majit har (punkt 16, s. 43—45) föreslagit riksdagen att till Stiftsoch
landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 148), vari hemställts, att
riksdagen till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.
för budgetåret 1945/46 måtte anvisa ett reservationsanslag av 17 000
kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande,
hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 200 kronor, att
med lika belopp komma vartdera av biblioteken i Linköping och Skara
till del för bokinköp och bokbindning.

Utskottet.

Utskottet.

26 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, varigenom förevarande anslag
för nästa budgetår kommer att höjas med 2 200 kronor till 15 000 kronor.
Att härutöver i enlighet med vad i motionen I: 148 yrkats höja anslaget
med 2 000 kronor anser sig utskottet för närvarande icke böra tillstyrka.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 148, till Stifts- och landshiblioteken:
Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

17:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, s. 45 och 46), vilket innebär en anslagshöjning med 200
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 4 700
kronor.

18:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 46—
57) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas av vad departementschefen
anfört; dels godkänna av departementschefen angiven avlöU
ningsstat för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46; dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 262 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de två under punkten 3:o) här ovan omförmälda, likalydande motionerna
1:244 och 11:138, såvitt dessa avse ifrågavarande museum,

dels ock en inom andra kammaren av herr Å. Wiberg m. fl. väckt motion
(II: 213), vari hemställts, A. att riksdagen måtte besluta att vid nationalmuseum
skall från och med budgetåret 1945/46 inrättas: 1) en ordinarie
förste intendentbefattning, avsedd för avdelningen för konsthantverk; 2)
en ordinarie förste intendentbefattning för skulptur och antik konst; 3) en
extra ordinarie kanslibiträdesbefattning för biblioteket, i samband varmed
ett halvtidstjänstgörande biträde i lönegraden Ex 2 indrages; B. att riksdagen
måtte besluta anvisa för under 1)—3) angivna ändamål erforderliga
medel.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för yrkandena i motionen II: 213,
hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 18 500 kronor, huvudsakligen
betingad av följande, av departementschefen förordade förändringar
i personalstaten:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

a) uppflyttning i enlighet med vad chefen för finansdepartementet förordat
av andre-intendenterna från 21 till 22 lönegraden (-f- 1 800 kronor,
varav ordinarieposten och icke-ordinarieposten vardera 800 kronor och anslagsposten
till rörligt tillägg 200 kronor);

b) överförande av anslagsmedlen till avlöningar åt viss personal från de
s. k. förevisningsmedlen till avlöningsanslaget (-f- 16 000 kronor).

Beträffande sistnämnda förslag anför departementschefen bland annat
följande.

När jag sålunda förordar, att avlöningskostnaderna avlyftas från förevisningsmedlen,
sker detta under den uttryckliga förutsättningen, att dessa medel
för framtiden icke skola få tagas i anspråk för bestridande av avlöningskostnader
av permanent natur. Förevisningsmedlen böra i stället — i den
mån de icke åtgå för täckande av kostnader för anordnande av utställningar
— användas för museisamlingarnas förkovran. I sak innebär alltså denna
anordning en förstärkning — och sannolikt en icke oväsentlig sådan — av
anslagsmedlen till underhåll och ökande av samlingarna. Det torde böra ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

I detta sammanhang vill jag nämna, att jag observerat, att bildarkivet
tillhandahåller illustrationsmaterial utan ersättning till bokförlag, tidskrifter,
tidningar m. fl. Museichefen torde böra taga under övervägande, huruvida
icke en mindre avgift bör uttagas för illustrationsmaterial, som bildarkivet
tillhandahåller för kommersiellt bruk, ävensom om någon höjning —
i likhet med vad statskontoret ifrågasatt — bör vidtagas av priserna på
fotografiska kopior m. m., som försäljas från porträttarkivet.

Departementschefen har däremot icke ansett sig kunna tillstyrka av
museichefen framlagda förslag, att den år 1942 av besparingsskäl indragna
förste intendentsbefattningen skulle återinrättas, att en förste intendentsbefattning
skulle nyinrättas för avdelningen för skulptur och antik konst
samt att ett halvtidstjänstgörande biblioteksbiträde i lönegraden Ex 2 skulle
utbytas mot ett heltidstjänstgörande kanslibiträde i lönegraden Eo 7.

Beträffande nämnda förslag hade museichefen anfört i huvudsak följande.

Återinrättande av den år 1942 indragna intendentsbefattningen.
Vid 1942 års riksdag genomfördes på förslag av besparingsberedningen
i besparingssyfte en omorganisation av nationalmuseum, vilken
bland annat innebar, att en intendentsbefattning vid museet skulle vid första
inträffande ledighet indragas och det omedelbara chefsskapet för en av museets
fyra avdelningar övertagas av överintendenten, vilken till sitt biträde i egenskap
av avdelningsföreståndare skulle erhålla en andre intendent. Denna omorganisation
kom i tillämpning från och med den 1 augusti 1942, då jag utnämndes
till museichef och den av mig tidigare innehavda intendentsbefattningen indrogs.
Under den tid denna organisationsform gällt för museet har det visat sig,
att organisationen medfört vissa olägenheter. Den arbetsbörda som åvilar museichefen
är nämligen så betydande, att museichefen icke i önskvärd utsträckning
kunnat ägna sig åt sitt värv som avdelningsföreståndare. Den å avdelningen
placerade andre intendenten har till följd härav i realiteten kommit att få

28

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet.

svara för avdelningen, utan att intaga en lönestiillning som motsvarar det ansvar
och de arbetsuppgifter, som åvila honom. Den nuvarande organisationen
innebär även att vid utseende av chef för nationalmuseum Kungl. Majit ser
sig nödsakad att antingen till Överintendent taga en av museets tre intendenter
eller att därtill utse en person, som besitter sådana kvalifikationer att han jämväl
kan övertaga chefsskapet för den avdelning inom museet, vars avdelningsföreståndare
tillika är museets chef. Kungl. Majit blir härigenom på ett föga
lyckligt sätt bunden i sin fria utnämningsrätt.

Inrättande av en intendentsbefattning för skulptur
och antik konst. Antik- och skulptursamlingarna representera högst betydande
konstnärliga värden, som på ett helt annat sätt än nu är möjligt kunna
göra sig gällande, örn de organiseras som en självständig avdelning under en
egen föreståndare. Å denna befattningshavare borde även tills vidare ankomma
att övertaga viss del av den konstpedagogiska verksamheten, vilken för närvarande
ligger under avdelningen för slottssamlingar och utom museet deponerade
konstverk. För den konstpedagogiska verksamhetens del kräves nämligen ovillkorligen
en förstärkning av museets arbetskrafter och det synes mig synnerligen
ändamålsenligt om detta krav kan tillgodoses samtidigt som museet erhåller den
sedan länge önskade intendentsbefattningen för antik- och skulptursamlingarna.
Inom hans arbetsområde kunde också lämpligen falla att han stöde till förfogande
som konsulent vid lösande av landsortens statyfrågor.

Inrättande av en kanslibiträdesbefattning för biblioteket
m. m. Bibliotekets personal utgöres för närvarande av en bibliotekarie
i lönegraden Eo 17 samt två halvtidstjänstgörande biträden i lönegraden
Ex 2 (för klippsamlingen).

På grund av att museets ombyggnadsfråga icke blivit löst äro förhållandena
vid biblioteket särskilt bekymmersamma. Museets under de senaste åren
starkt ökade föreläsnings- och utställningsverksamhet inom mångskiftande
konstområden har hos museets tjänstemän skapat ett ständigt ökat behov
av vetenskaplig, historisk och kulturhistorisk orientering i vitt skilda ämnen,
vilket i sin tur skärpt de krav, som måste ställas på museets bibliotek. Bibliotekarien
kan för närvarande icke hinna utföra nödiga katalogiseringsarbeten
av inflytande litteratur, ej heller kan katalogiseringen av det äldre beståndet
kompletteras och korrigeras. Den omfattande dubblettsamlingen bör även
förtecknas och de äldre serierna av olika museitryck och utställningskataloger
registreras. Under kriget ligger visserligen bibliotekets bytesverksamhet
med utländska institutioner nere, men så fort förhållandena det tillåta måste
kontakten med dem återknytas. Det är uteslutet att biblioteket med nu
förefintlig arbetskraft skall kunna prestera det härför erforderliga arbetet.
En förstärkning av bibliotekets arbetskrafter synes mig därför oundgängligen
nödvändig. För att i möjligaste mån reducera kostnaderna härför torde
för klippsamlingen kunna avses ett biträde i lönegraden Ex 2 med halvtidstjänstgöring.
I stället skulle för biblioteket i dess helhet anställas ett kanslibiträde
i lönegraden Eo 7 med heltidstjänstgöring. En lägre lönegradsplacering
är icke möjlig med hänsyn till de kvalifikationer, som måste erfordras
av en dylik befattningshavare. I

I anledning av vad i motionen lii 213 anförts får utskottet erinra örn
att vid 1942 års riksdag genomfördes på förslag av besparingsberedningen
en omorganisation av nationalmuseum, vilken bland annat innebar, att en

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29

intendentsbefattning vid museet skulle vid första inträffande ledighet indragas
och det omedelbara chefsskapet för en av museets fyra avdelningar
övertagas av museichefen. Till sitt biträde i egenskap av avdelningsföreståndare
skulle museichefen erhålla en andre intendent. Denna omorganisation
genomfördes från och med den 1 augusti 1942. I ovannämnda motion har
under åberopande av museichefens därom hos Kungl. Maj:t gjorda framställning
i ämnet yrkats, att den sålunda indragna intendentsbefattningen åter
skulle från och med nästa budgetår tillföras museet. Utskottet, som icke
anser sig böra biträda detta yrkande, får emellertid framhålla, att då ifrågavarande
organisationsändring vid nationalmuseum vidtagits såsom en av
särskilda förhållanden betingad besparingsåtgärd, nian torde kunna utgå
ifrån, att Kungl. Majit så snart detta visar sig möjligt kommer att för
riksdagen framlägga förslag, innebärande en återgång till den tidigare vid
museet gällande organisationen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om att Kungl. Maj:t i årets åttonde huvudtitel föreslagit att den vid
statens historiska museum år 1942 beslutade sammanslagningen av museidirektörsbefattningen
med en av tjänsterna som avdelningsföreståndare
skall på grund av de olägenheter denna anordning förorsakat detta museum
upphöra att gälla. I sistnämnda fall har alltså en i besparingssyfte tillkommen
och med förhållandena vid nationalmuseum likartad organisationsändring
icke ansetts lämpligen vidare böra upprätthållas.

Vad beträffar de i motionen II: 213 i övrigt gjorda yrkandena vill utskottet
framhålla, att museichefen hos Kungl. Majit gjort framställning i
samma syfte utan att Kungl. Majit ansett sig böra för riksdagen framlägga
förslag i ämnet. Behovet av ökade arbetskrafter vid museet är en fråga, som
i första hand torde böra prövas av Kungl. Majit, och utskottet finner sig
icke berett att tillstyrka ett motionsvis framställt förslag om inrättande av
helt nya befattningar vid museet.

På grund av vad sålunda här ovan anförts får utskottet avstyrka bifall
till motionen lii 213.

I överensstämmelse med vad utskottet under punkten 3:o) förordat torde
andra ändringar i Kungl. Majits här föreliggande förslag icke böra vidtagas
än att dels Kungl. Majit bemyndigas att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för nationalmuseum, som föranledas av den av utskottet intagna
ståndpunkten till frågan örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade
tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer, dels att anslagsposterna
till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal böra ökas med 800 respektive 800 kronor till
125 600 respektive 100 100 kronor, dels ock att avlöningsanslagets slutsumma
höjes till (262 500 + 1 600 =) 264 100 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen
anfört i fråga örn förevisningsmedlens framtida användning och rörande

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

eventuellt uttagande av en mindre avgift för illustrationsmaterial, som bildarkivet
tillhandahåller för kommersiellt bruk.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas
av vad utskottet i det föregående anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 125 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............. » 6 330

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
...7......................... » 100 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 32 070

Summa kronor 264 100;

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 264 100 kronor;

II. att motionen II: 213 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

19:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 19, s. 57 och 58), vilket innebär en anslagshöjning med
2 000 kronor, avseende delposten till övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 60 400
kronor.

20:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. Kungl.

Majit har (punkt 20, s. 58—61) föreslagit riksdagen att till Nationalmuseet:
Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 47 100 kronor.

31

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av friherre A. De Geer m. fl. väckt motion
(I: 93), vari hemställts, att riksdagen ville för budgetåret 1945/46 bevilja
till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna ett reservationsanslag
av 57100 kronor och att härav 40 000 kronor avses för inlösen av
svenska konstnärers arbeten;

dels och en inom andra kammaren av herr Å. Wiberg m. fl. väckt motion
(11:215), vari hemställts, att riksdagen må för ökande av vissa samlingar
av konstföremål bevilja ett belopp av 15 000 kronor och förty till
Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 62 100 kronor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna.

Under budgetåren 1931/45 ha de statsanslag, som numera avföras från
förevarande anslag, utgått med belopp, som framgå av nedanstående sammanställning,
vilken jämväl utvisar de av museichefen för budgetåret
1945/46 för olika ändamål äskade anslagsbeloppen.

Anslagsändamål

1931/32

Kronor

1932/33

Kronor

1933/36

Kronor

1936/37

Kronor

1937/39

Kronor

1939/40

Kronor

1940/41

Kronor

1941/44

Kronor

1944/45

Kronor

1945/46

Kronor

Okände av vissa
samlingar av konst-föremål ......

44 500

20 500

6 500

15 000

20 000

25 000

25 000

Inlösen av svenska
konstnärers arbe-

25 000

25 000

18 000

21 000

21000

21 000

21000

20 000

20 000

40 000

15 000

Inköp av utländsk
modern konst . .

Samlingarnas vård
och underhåll. . .

11000

11000

10 000

10 000

11000

13 000

6 000

5 000

5 000

5 000

Biblioteket (bok-samlingen) ....

4 000

3 000

2 000

3 000

4 000

4 000

3 000

2 500

3 500

4 500

Materiel för förva-ring av handteck-ningar och gravy-rer .........

5 000

1500

2 000

3 000

3000

500

500

500

5 500

Konservering av
handtecknings- och
gravyrsamlingarna

5 000

5 000

2 200

2 200

3 000

1500

2 000

1500

1500

1500

Konserveringsarbe-ten å föremål, till-hörande statens
tavelsamlingar åde
kungl, slotten . .

12 000

2 000

2 000

2 000

4 000

500

500

500

500

4100

Summa kronor

106 500

68 000

40 700

55 200

66 000

68 000

33 000 30 000

31 000

100 600

Utskottet.

32 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Departementschefen har tillstyrkt en anslagshöjning med 16 100 kronor,
fördelade på följande sätt:

Inlösen av svenska konstnärers arbeten ................ kronor 10 000

Materiel för förvaring av handteckningar och gravyrer---- » 2 500

Konserveringsarbeten å föremål, tillhörande statens tavel samlingar

å de kungl, slotten........................ ” ^ ^00

Summa kronor 16 100.

Beträffande museichefens anslagsäskanden, i vad de syfta till beredande
av ökade medel till inköp av andra konstalster än nutida svensk konst, har
departementschefen hänvisat till att han under punkten 18 förordat ett
frigörande av museets förevisningsmedel från avlöningar åt viss personal i
syfte att bereda ökade medel till museisamlingarnas förkovran.

Kungl. Maj:t har föreslagit en höjning av de till inlösen av svenska konstnärers
arbeten anvisade medlen med 10 000 kronor till 30 000 kronor. Utskottet
anser sig icke för närvarande böra i enlighet med vad i motionen
I: 93 påyrkats tillstyrka, att ytterligare 10 000 kronor skulle ställas till förfogande
för ifrågavarande ändamål. Utskottet får alltså avstyrka bifall till
ifrågavarande motion.

I motionen II: 215 har föreslagits, att 15 000 kronor skulle anvisas till
ökande av vissa samlingar av konstföremål, för vilket ändamål för budgetåret
1939/40 utgick 25 000 kronor, men därefter något anslag icke ställts
till förfogande. Sistnämnda förhållande måste betraktas såsom en av det
statsfinansiella läget betingad övergående anordning. Att departementschefen
nu icke förordat anvisande av anslag för ändamålet sammanhänger
med att enligt hans under museets avlöningsanslag framställda förslag det
icke oväsentliga belopp av förevisningsmedlen, som för närvarande är bundet
vid vissa fasta utgifter för avlöning av personal, frigjorts och alitsa blir
tillgängligt för inköpsändamål. Med hänsyn härtill har utskottet, som under
punkten 18:o) biträtt nämnda förslag, icke funnit sig böra tillstyrka
bifall till vad i motionen II: 215 hemställts.

Vad departementschefen i övrigt under förevarande punkt föreslagit har
icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:93 och 11:215, till Nationalmuseet:
Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 47 100
kronor.

21 :o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr B. Elmgren (I: 243)
och den andra inom andra kammaren av herr P. Orgård (II: 93), har hem -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 33

ställts, att riksdagen måtte till nämnda ändamål anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Å. Wiberg m. fl. väckt motion
(II: 214) har samma yrkande framställts.

Ifrågavarande anslag uppfördes å riksstaten av 1936 års riksdag, som för
ändamålet anvisade ett reservationsanslag av 6 000 kronor. 1937 års riksdag
höjde anslaget till 8 500 kronor. För budgetåret 1939/40 sänktes anslaget
tillfälligt till 2 000 kronor med hänsyn till förefintligheten av en reservation.
Från och med budgetåret 1940/41 har anslaget varit indraget.

Till stöd för det i förstnämnda motioner gjorda yrkandet har anförts
bland annat följande.

Vid 1944 års riksdag yrkades i tvenne likalydande motioner (1:184 och
II: 252), att riksdagen måtte besluta att som reservationsanslag under åttonde
huvudtiteln uppföra en summa av 8 500 kronor, utgörande anslag till
nationalmuseum för ordnande av vandringsutställningar i landsorten.

Statsutskottet anförde under punkten 20 i sitt utlåtande nr 8, att utskottet
vore ense med motionärerna örn att det tidigare i riksstaten uppförda
men sedermera indragna anslaget till nationalmuseum för ordnande
av s. k. vandringsutställningar utgjorde ett viktigt led i kulturfrämjandets
tjänst. Det syntes därför önskvärt att museets ledning så snart förhållandena
det medgåve toge initiativ till återupptagande av denna verksamhet
samt att det därefter vid den prövning ärendet komme att underkastas
från Kungl. Maj:ts sida skulle visa sig möjligt att bereda erforderliga medel
för ändamålet. Utskottet vore däremot icke berett att på motions vis framställda
yrkanden tillstyrka anvisande för budgetåret 1944/45 av ett anslag
för omförmälda utställningsverksamhet. Utskottet hemställde därför att
ifrågavarande motioner måtte av riksdagen avslås, vilken hemställan av
riksdagen bifölls.

Som av det anförda framgår ställde sig statsutskottet i sak synnerligen
välvilligt till motionärernas framställning. Statsutskottets yttrande gav anledning
till den förmodan, att ett initiativ av nationalmusei ledning i den
av motionärerna berörda frågan skulle leda till ett positivt resultat för budgetåret
1945/46. En av museichefen gjord framställning i ämnet har emellertid
icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Vid fjolårets riksdag uttalade utskottet i anledning av då föreliggande
motioner, att det tidigare på riksstaten upptagna, men numera indragna
anslaget till nationalmuseet för anordnande av s. k. vandringsutställningar
utgjorde ett viktigt led i kulturfrämjandets tjänst, varför det syntes utskottet
önskvärt, att museets ledning, så snart förhållandena det medgåve,
toge initiativ till återupptagande av ifrågavarande verksamhet. Såsom i
motionerna 1:243 och 11:93 samt 11:214 framhållits har museichefen i
samband med framläggandet av sina anslagsäskanden att föreläggas 1945
års riksdag gjort framställning om att medel måtte anvisas för anordnande
av vandringsutställningar. Denna hemställan har emellertid icke föranlett
något förslag till riksdagen från Kungl. Maj:ts sida. Utskottet finner det

Bihang till riksdagens ''protokoll 19^5. 6 sami. Nr 8. 3

Utskottet.

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

för sin del önskvärt, att nationalmuseet under nästa budgetår beredes möjligheter
att — för så vitt omständigheterna icke härför lägga hinder i vägen
— återupptaga vandringsutställningsverksamheten, vilken enligt utskottets
mening är ägnad att berika och vidga landsortens kulturella liv.
Utskottet vill därför tillstyrka bifall till de i ämnet väckta motionerna, vilket
innebär att ett anslag å 10 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.
Anslaget bör givas reservationsanslags natur.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:243 och
II: 93 samt II: 214, till Nationalmuseet: Vandringsutställningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 21, s.
61—64) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att, med tilllämpning
tills vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för livrustkammaren, som föranledes av vad
departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för livrustkammaren, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46, dels ock till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 68 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de två ovan
under punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna 1:244 och 11:138,
såvitt dessa avse ifrågavarande museum.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 kronor, föranledd
av förordad uppf lyftning av den extra ordinarie intendenten i 21 lönegraden
till 22 lönegraden. Härutöver förordar departementschefen beredande
av extra ordinarie anställning i lönegraden Eo 17 av livrustkammarens
fotograf; för genomförande av detta förslag erfordras icke någon anslagshöjning.
I

I anslutning till vad utskottet under punkten 3:o) föreslagit torde dels
Kungl. Majit bemyndigas att i personalförteckningen för livrustkammaren
vidtaga den ändring, som föranledes av utskottets ståndpunkt till frågan
örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens
arkiv, bibliotek och museer, dels anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal böra höjas med 400 kronor till 41 100 kronor, dels ock
avlöningsanslagets slutsumma böra ökas till (68 700 + 400 =) 69100
kronor.

Utskottet har i övrigt icke funnit något att erinra mot vad Kungl. Majit
under denna punkt föreslagit.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 35

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för livrustkammaren, som föranledes
av vad utskottet i det föregående anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................ kronor 19 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . »41 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 8 800

Summa kronor 69 100;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 69100 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 64 och 65), vilket innebär en anslagshöjning med 3 700
kronor, därav 1 900 kronor avseende medelsanvisning av engångsnatur,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 10 600
kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
23, s. 65—70) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att
vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46; dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46; dels ock till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 358 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under
punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna 1:2JfJ+ och II: 138, såvitt
dessa avse ifrågavarande museum.

Den ståndpunkt, chefen för finansdepartementet vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor intagit till spörsmålet om löneställningen
m. m. för viss personal vid de s. k. lärda verken, har för naturhisto -

Utskottet.

86 Statsutskottets utlåtande nr 8.

riska riksmuseets vidkommande lett till att de ordinarie och extra ordinarie
museiassistenterna i 21 lönegraden föreslagits uppflyttade till 22 lönegraden.
Av uppflyttningama har föranletts uppräkning dels av anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 2 800 kronor, dels av posten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 1 200 kronor, dels av
anslagsposten till rörligt tillägg med 600 kronor.

Vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor förordat angående institutionsvaktmästares och
dem motsvarande befattningshavares lönegradsplacering m. m. föranleder
för riksmuseets del följande ändringar:

l:o) nedflyttning av de fyra preparatorsbefattningama i lönegraden A 10
till lönegraden A 9; o

2:o) förändring av befattningen såsom vaktmästare på paleobotamska
avdelningen i lönegraden A 5 till befattning såsom preparator i lönegraden
A 9; .

3:o) uppfattning av de övriga fem vaktmästarbefattnmgama i lönegraden

A 5 till lönegraden A 6;

4:o) förändring av befattningen såsom vaktmästare, tillika trädgårdsskötare,
i lönegraden A 7 till befattning såsom institutionsvaktmästare i samma
lönegrad; i samband härmed indrages det nu från anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, till tjänsteinnehavaren
utgående arvodet av 300 kronor;

5:o) uppflyttning av ett arbetsbiträde i lönegraden Eo4 på evertebratavdelningen
och av ett arbetsbiträde i lönegraden Eo 5 på paleozoologiska
avdelningen till lönegraden Eo 7 under benämningen museibiträde;

6:o) benämningen av en befattning såsom arbetsbiträde i lönegraden
Eo 5 på paleozoologiska avdelningen ändras till museibiträde i samma lönegrad.

Beträffande genomförandet av dessa förändringar har departementschefen
anfört.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för riksmuseet, som föranledas av vad sålunda föreslagits.
Därvid böra de fyra preparatorsbefattningama i lönegraden A 10,
vilka skola ersättas med befattningar i lägre lönegrad, uppföras på övergångsstat
i avbidan på att tjänsterna bli lediga; i personalförteckningen
införes i stället en anmärkning, att fyra av de nya befattningarna såsom
preparator i lönegraden A 9 må tillsättas endast i den mån på övergångsstat
uppförd personal avgår från på sagda stat uppförda tjänster. I

I överensstämmelse med vad utskottet under punkten 3:o) förordat
torde dels Kungl. Majit bemyndigas att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för naturhistoriska riksmuseet, som föranledas av den ståndpunkt
utskottet intagit till frågan örn löneställningen för de vetenskapligt
utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer, dels anslagsposterna
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg böra ökas med 2 800 respek -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

tive 1 200 och 600 kronor till 227 600 respektive 76 600 och 45 000 kronor,
dels ock avlöningsanslagets slutsumma höjas till (358 600 -f- 4 600 =) 363 200
kronor.

Med biträdande i övrigt av Kungl. Maj:ts här förevarande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av utskottet angivna
ändringar i personalförteckningen för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 227 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 14 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 76 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 45 000

Summa kronor 363 200;

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 363 200 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 24, s. 70 och 71), vilket innebär en anslagsminskning
med 1 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 86 300 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. Kungl. Majit har (punkt 25, s. 71—73) föreslagit riksdagen att
till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 56 000 kronor. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr I. Sefve väckt motion (11:388), vari hemställts, att riksdagen
måtte till tjänsteresor inom landet för avdelningsföreståndare och
museiassistenter m. m. vid naturhistoriska riksmuseet för sin del bevilja ett
anslag av 500 kronor per avdelning eller inalles 3 500 kronor.

88

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, avseende
fotografering och ritningsarbeten för paleozoologiska avdelningen.
Vetenskapsakademien hade härutöver hemställt örn anvisande av, jämte
annat, 3 500 kronor till tjänsteresor i Sverige för föreståndare och assistenter,
vilken framställning departementschefen emellertid icke biträtt. Till
stöd för nämnda framställning hade akademien anfört följande.

I instruktionen åläggas föreståndarna att föröka samlingarna genom insamling
i naturen, men denna skyldighet lia de numera i allmänhet ingen
möjlighet att fullgöra, sedan anslaget till tjänsteresor indragits. Utforskningen
av landets naturförhållanden är för riksmuseet en viktig uppgift,
som icke bör eftersättas under längre tid. Forskningens framsteg medför
ofta, att grupper av djur och växter, som tidigare ansetts väl utredda, åter
bli aktuella som undersökningsobjekt och behöva belysas genom direkt för
ändamålet hopbragta samlingar. Även i övrigt är anskaffning av material
genom insamling i naturen ofta direkt erforderlig för pågående arbeten.
Fyndorter för fossil och mineral böra dessutom fortgående bevakas för att
material som kommer i dagen vid gruvbrytning och vägarbeten m. m. icke
skola förfaras; icke minst viktig är denna uppgift under nuvarande krisperiod,
då även mindervärdiga gruvor och fyndigheter tillfälligtvis bearbetas.

I motionen II: 388 har anförts bland annat följande.

Vid kristidens början strökos eller minskades kraftigt anslagen till resekostnader
för de statliga institutionerna. I vissa fall ha dessa anslag åter
blivit höjda. Den statsfinansiella situationen har dock gjort, att de företagna
reduktionerna i stort sett bibehållits. Olägenheterna av de minskade
eller helt borttagna anslagen till resekostnader göra sig självfallet gällande
på samtliga områden, som beröras därav. I vissa fall synes det dock mer
angeläget än i andra, att en återgång till förhållandena före kriget äger rum.

För budgetåret 1939/40 hade varje avdelning av det naturhistoriska riks
museet ett anslag av 500 kr. för tjänsteresor inom landet för avdelningsföreståndare
och museiassistenter m. m. Under krisåren ha emellertid ej några
medel för detta ändamål stått till förfogande, utan vederbörande föreståndare
ha fått av egna medel betala de tjänsteresor de måst göra för att tillvarataga
tillfälliga fynd och för att anskaffa det för avdelningens verksamhet
behövliga materialet. Det är emellertid tydligt, att sådana förhållanden
ej böra fortsätta. När en föreståndare nödgas själv bekosta sin tjänsteresa,
är detta ej förenligt med statens värdighet, och om han ej reser, blir det till
förlust för museet och dess arbetsuppgifter.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majlis ifrågavarande förslag.

Vad det i förevarande sammanhang motionsvis gjorda yrkandet angår vill
utskottet framhålla, att det synts utskottet onekligen kunna ingiva vissa
betänkligheter att medel icke stå till förfogande för tjänsteresor inom landet
för museets avdelningsföreståndare och assistenter m. fl. Utskottet förutsätter
emellertid, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på denna
fråga och därest så befinnes påkallat till ett kommande budgetår äskar erforderliga
anslagsmedel för detta ändamål. Med vad sålunda anförts torde motionen
II: 388 få anses besvarad.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 56 000 kronor;

b) att motionen II: 388 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.

27:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 26, s. 73—78) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit
att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga
den ändring i personalförteckningen för statens etnografiska museum, som
föranledes av vad departementschefen anfört; dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för statens etnografiska museum, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46; dels ock till Statens
etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 56 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under
punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna 1:24-4- och 11:138, såvitt
dessa avse ifrågavarande museum.

Kungl. Majits förslag innebär i huvudsak dels att befattningen såsom
museiassistent uppflyttas från 21 till 22 lönegraden, dels att en arvodestjänst
(3 600 kronor) utbytes mot en museibiträdestjänst i lönegraden Eo7,
dels ock att arvodet till en eldare uppräknas med 200 kronor.

Kungl. Majits ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning
till annan erinran än att utskottet — i anslutning till vad utskottet under
punkten 3:o) förordat — funnit dels att Kungl. Majit torde bemyndigas att
vidtaga den ändring i personalförteckningen för statens etnografiska museum,
som föranledes av utskottets ståndpunkt i fråga örn löneställningen
för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek
och museer, dels att anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
bör höjas med 400 kronor till 26 600 kronor, dels ock att avlöningsanslagets
slutsumma bör ökas till (56 600 -j- 400 =) 57 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
och motionerna I: 244 och lii 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1945/46, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för statens etnografiska museum,
som föranledes av vad utskottet i det föregående
anfört;

Utskottet.

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................ kronor 26 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 24 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 5 900

Summa kronor 57 000;

c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 78 och 79), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 800 kronor, huvudsakligen avseende delposten till övriga
expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 27 400 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 79), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 900 kronor.

30:o) Bidrag till nordiska museet. Kungl. Majit har (punkt 29, s. 79—

81) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till nordiska museet för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 208 000 kronor. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Björck m. fl.
(1:149) och den andra inom andra kammaren av herr Ii. Gustafson i Dädesjö
m. fl. (II: 263), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte låta verkställa en
allsidig utredning angående nordiska museets och Skansens ekonomiska förhållanden
och vidtaga de åtgärder, vartill denna utredning kan föranleda,
samt att anslaget för kommande budgetår till nordiska museet ökas från
föreslagna 208 000 kronor med 42 000 kronor till 250 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen 1:149.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

I anslutning till vad departementschefen anfört och såsom en konsekvens
av den av utskottet under punkten 3: o) intagna ståndpunkten till frågan
örn löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens
arkiv, bibliotek och museer torde med hänsyn till de villkor, som gälla
för bidragsanslaget till nordiska museet, de befattningshavare vid museet,
som motsvara andre intendenterna vid de statliga museerna, böra uppflyttas
till 23 lönegraden.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att ifrågavarande anslag för
nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp och kan icke biträda det
i motionerna 1:149 och II: 263 framställda yrkandet. Med anledning av
vad i nämnda motioner anförts vill utskottet framhålla, att utskottet utgår
ifrån att museets ledning alltjämt har sin uppmärksamhet riktad på ett
vidmakthållande av Skansens kulturtraditioner.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:149 och II: 263, såsom Bidrag
till nordiska museet för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av 20S 000 kronor.

31 :o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. Kungl. Maj:t har
(punkt 30, s. 81—92) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till kulturhistoriska
museet i Lund för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.

I 1943 års åttonde huvudtitel avstyrkte dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
— i likhet med de två föregående åren — bifall till då
föreliggande förslag örn höjning av statsbidraget till kulturhistoriska museet
i Lund, under framhållande bland annat, att han ansåge det befogat,
att de landsting och övriga kommuner, vilka läge inom museets verksamhetsområde,
i ökad utsträckning lämnade museet stöd. Under hänvisning
till att vitterhetsakademien förordat en utredning rörande möjligheterna
att mera varaktigt stabilisera föreningens budget, förklarade departementschefen
sig för egen del finna det befogat att en sådan utredning kom till
stånd. Syftemålet borde därvid vara att söka skapa förutsättningar för en
sund ekonomisk ställning för museet, i första hand utan att statsverket därigenom
belastades med ökade utgifter för museiverksamheten. — Riksdagen
fann icke anledning till erinran mot vad departementschefen salunda
anfört.

Genom beslut den 4 juni 1943 bemyndigades chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga nied uppdrag att i samråd med
kulturhistoriska föreningens för södra Sverige styrelse och intendenten vid
kulturhistoriska museet i Lund verkställa översyn av museets organisation
och arbetsformer ävensom på grundval härav och under hänsynstagande till

Utskottet.

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

övriga på frågan inverkande omständigheter söka beräkna föreningens medelsbehov.
Åt de sakkunniga skulle vidare uppdragas att efter förhandlingar med
representanter för institutioner och kommunala organ inom föreningens verksamhetsområde
framlägga förslag till finansiering av museiverksamheten.

Med anledning härav tillkallades den 22 juni 1943 såsom sakkunniga
för nämnda ändamål ordföranden i drätselkammaren i Lund T. E. André,
intendenten vid nordiska museet G. Berg och direktören K. K: son Wistrand.

De sakkunniga ha nu fullgjort sitt uppdrag och den 20 mars 1944 avlämnat
betänkande. Häröver ha yttranden avgivits av statskontoret, allmänna
lönenämnden, styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige och riksantikvarieämbetet.

Den av de sakkunniga verkställda översynen av museets organisation
och verksamhet giver vid handen, att museet numera får anses vara
rationellt skött samt genom sina rika och värdefulla samlingar fyller en
betydelsefull uppgift för södra Sveriges kulturliv. De sakkunniga ha icke
framlagt något förslag till inskränkning av organisationen eller verksamheten,
utan i sina budgetberäkningar förutsatt, att det hela i huvudsak
skall fortgå efter samma linjer som hittills. Däremot ha vissa utgiftsökande
åtgärder föreslagits, såsom lönereglering och pensionsförsäkring av
personalen. Beträffande inkomsterna ha efter förhandlingar, som förts av
de sakkunniga, den skånska hemprovinsen ökat sina anslag till föreningen
från 17 000 kronor år 1943 till 58 300 kronor år 1945. Sålunda ha ökade
anslag kunnat utverkas från Lunds stad och Malmöhus läns landsting, nytt
anslag från Kristianstads läns landsting, ävensom — för de närmaste tre
åren — anslag från vissa skånska företag och institutioner. Härigenom ha de
sakkunniga — som icke ansett det möjligt att inrikta sina strävanden att
åvägabringa balans i föreningens budget på längre sikt än de tre närmaste
åren — för nämnda tid kunnat åstadkomma, att föreningens inkomster
med endast omkring 3 500 kronor torde komma att understiga utgifterna.
Denna brist ha de ansett sig berättigade förutsätta, att föreningen själv
skall kunna täcka genom egna åtgärder.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Den gjorda utredningen ger mig icke anledning föreslå någon inskränkning
i föreningens organisation eller verksamhet. Dock vill jag i likhet
nied riksantikvarieämbetet förutsätta, att föreningen en tid framåt avstår
från varje kostnadskrävande expansion och i stället lägger ner ali möda
på en konsolidering av verksamheten och den ekonomiska ställningen.

Mot de sakkunnigas beräkning av föreningens inkomster och utgifter
för de närmaste åren finner jag icke anledning till erinran. Jag anser även,
att den uppkommande bristen — även om den något skulle ökas genom
ökade utgifter för pensionering av tjänstemän och byggnadernas underhåll

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

— bör kunna täckas genom lämpliga åtgärder från föreningens sida. Jag
förutsätter sålunda, att någon höjning av statsanslaget ej skall behöva ske.

Föreningen har i sitt anslagsäskande för nästa budgetår icke räknat med
någon pensionsförsäkring för tjänstemännen. Jag anser emellertid, att en
sådan utan uppskov bör komma till stånd i den utsträckning, de sakkunniga
föreslagit. Den härav föranledda merutgiften, 4 000 kronor, torde
böra täckas av föreningen själv på sätt i det föregående angivits.

Såsom villkor för statsanslagets åtnjutande bör, i likhet med vad som
gäller för nordiska museet, föreskrivas, att såväl museitjänstemännen i
egentlig mening — frånsett intendenten — som vissa andra särskilt angivna
befattningshavare av museet avlönas efter samma grunder som gälla
för motsvarande tjänstemän vid de statliga museerna. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser härom.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag. I likhet med
departementschefen och riksantikvarieämbetet förutsätter utskottet, att kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige en tid framåt avstår från varje
kostnadskrävande expansion och i stället eftersträvar att konsolidera verksamheten
och den ekonomiska ställningen. I anledning av vad departementschefen
anfört i fråga om villkor för statsanslagets åtnjutande vill utskottet
erinra om den ståndpunkt utskottet under punkten 3:o) i det föregående intagit
till frågan om löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen
vid statens arkiv, bibliotek och museer.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.

32:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 31, s. 92 och 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 17 200 kronor.

33:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 93 och 94) föreslagit riksdagen att till förevarande
ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 17 800
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3 800 kronor. Cypernkommittén
hade anhållit om en anslagshöjning med 6 700 kronor.

Innebörden av Kungl. Maj:ts förslag, jämfört med Cypernkommitténs
och anslagets nuvarande fördelning, framgår av följande sammanställning:

Utskottet.

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Anslagets nuvarande
fördelning

Kronor

Kungl. Maj:ts
förslag

Kronor

Cypernkommitténs

förslag

Kronor

Lön åt föreståndaren.....

6 000

8 400

10 020

» » ritaren.........

4 200

5 600

5 622

> » skrivbiträdet.....

2 700

2 700

3 465

Omkostnader..........

1 100

1 100

1 593

Summa

14 000

17 800

20 700

För innevarande budgetår har Kungl. Maj:t anvisat 3 000 kronor av anslaget
till extra utgifter för beredande av ökad ersättning åt föreståndaren
under tiden den 1 april 1944—den 30 juni 1945 nied 200 kronor i månaden.

Till stöd för sin framställning har Cypernkommittén anfört följande.

Tilläggsanslaget av 3 000 kronor har visserligen för innevarande budgetår
vad beträffar föreståndarens arvode delvis utjämnat de stora olikheter i löneavseende,
som finnas mellan Cypernsamlingarna och andra liknande institutioner,
men dessa olikheter kvarstå dock i samma grad som tidigare för de övriga
tjänstemännen. Lönerna åt Cypernsamlingarnas tjänstemän måste åtminstone
i någon mån bringas i överensstämmelse med de löner, som komma andra museitjänstemän
vid liknande samlingar i Stockholm till del. Cypernsamlingarna
kunna i storlek minst jämföras med de största avdelningarna vid statens historiska
museum och nationalmuseum. I betraktande härav måste personalen anses
vara synnerligen fåtalig; den har därför haft ett mycket krävande arbete att
utföra mot en alltför blygsam ersättning.

De nuvarande tjänstemännen ha även under lång tid varit knutna till institutionen.
Föreståndaren har sålunda från Cypemexpeditionens början 1927 deltagit
i utgrävningsarbetet och sedan 1934 tjänstgjort som samlingarnas föreståndare.
Han är den ende specialist på området i Sverige, som står till förfogande.
Hans uppgift och arbete måste anses motsvara dem, som åvila en
museiavdelningsföreståndare, vilken i regel är placerad i lönegraden A 26.

Kanslibiträde! har tjänstgjort sedan 1935. Även denna befattningshavare
måste vara en väl kvalificerad kraft, då hon vid denna institution på grund
av personalens fåtalighet måste icke blott utföra vanliga expeditions- och registreringsgöromål
utan även fungera som kassörska. Denna post svarar sålunda
synnerligen väl mot andra museers kanslibiträde i lönegraden Eo 7.

Tecknaren har tjänstgjort sedan 1933. Hans arbete innefattar även en hel
del konservering av antika föremål. Då någon vaktmästarpersonal icke finnes
vid institutionen, måste han vidare utföra en rustmästares arbete. Hans uppgifter
synas sålunda väl motivera lön motsvarande lönegraden Eo 17, den lönegrad
i vilken exempelvis tecknaren vid statens historiska museum är placerad.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De till Cypernsamlingarna knutna befattningshavarna äro heltidsanställda.
I syfte att bereda dem någon kompensation för rådande dyrtid höjdes ifrågavarande
anslag år 1942 med 800 kronor till nuvarande belopp, 14 000 kronor.
De löner, som nu utgå till föreståndaren, ritaren och skrivbiträdet (föreståndaren
8 400 kronor, ritaren 4 200 kronor och skrivbiträdet 2 700 kronor), äro,
såsom Cypernkommittén framhållit, betydligt lägre än de avlöningsförmåner,

Statsutskottets utlåtande nr 8. 45

sorn tillkomma jämförliga statliga befattningshavare. Den nu begärda anslagshöjningen
syftar närmast till att möjliggöra en sådan löneförbättring för
ifrågavarande befattningshavare, att dessa skulle komma i åtnjutande av
samma avlöning — bortsett från rörligt tillägg och kristillägg — som tillkommer
jämförliga statliga tjänstemän. Med anledning av framställningen
förordar jag, att riksstatsanslaget höjes med 2 400 kronor till förstärkning av
föreståndarens lön; i gengäld bör under nästa budgetår intet fyllnadsanslag
för detta ändamål utgå från åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter.
Härutöver tillstyrker jag en, som det vill synas, väl motiverad anslagshöjning
med 1 400 kronor för att möjliggöra avlöningsförbättring åt tecknaren. Någon
anslagshöjning utöver dessa ser jag mig däremot icke i stånd att för närvarande
tillstyrka.

Cypernsamlingama äro för närvarande inrymda dels i vissa föga ändamålsenliga
lokaler i en på f. d. positionsartilleriregementets tomt belägen
malmgård, dels ock i vissa källarutrymmen inom statens historiska museum.
Samlingarna äro i stor utsträckning magasinerade och disponera icke över
egna utställningslokaler. Arbetsförhållandena för den till samlingarna
knutna personalen måste betecknas som mycket otillfredsställande. Dessa
förhållanden synas utskottet åter aktualisera den tidigare i olika sammanhang
framförda tanken på ett sammanförande till ett arkeologiskt museum
av de samlingar, som beröra medelhavsländerna och främre orienten (egyptiska
museet, Cypern- och Asinesamlingarna, nationalmuseets antiksamlingar
och Iranska samlingarna), samt möjligen även de ostasiatiska samlingarna.
Utskottet får erinra om att 1935 års museisakkunniga i sitt den
15 oktober 1936 avgivna betänkande (stat. off. utr. 1936:44) framlagt
förslag i ämnet, vilken utredning alltjämt är beroende på Kungl.
Maj:ts prövning. I samband med ett övervägande av nämnda spörsmål
torde enligt utskottets mening jämväl till omprövning böra upptagas
frågan örn löneställningen för föreståndaren, ritaren och skrivbiträdet
vid Cypernsamlingama, vilkas löner såsom Cypernkommittén framhållit
nu äro betydligt lägre än de avlöningsförmåner, som tillkomma jämförliga
statliga befattningshavare. Det av departementschefen här framlagda förslaget,
emot vilket utskottet icke funnit anledning till erinran, innebär en
något förbättrad löneställning för ritaren samt att den förstärkning av föreståndarens
lön, som för närvarande utgår från åttonde huvudtitelns anslag
till extra utgifter, i stället skall bestridas ur ifrågavarande anslag.
Några medel till löneförbättring för skrivbiträdet hava icke beräknats under
anslaget, men utskottet anser det skäligt att, i avbidan på ovannämnda
utredning, en provisorisk lönereglering beredes henne. Utskottet förutsätter
därför, att Kungl. Majit snarast tager sistnämnda fråga under förnyad omprövning,

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypemexpeditionens
fyndmaterial för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 17 800 kronor.

Utskottet.

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

34:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 33, s. 95), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 11 000 kronor.

35:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34, s. 95—98), vilket innebär, att ifrågavarande bidrag,
vilket under de senare åren utgått av de till de kungliga slottens underhåll
anvisade medlen, nu av budgettekniska skäl uppföres såsom ett
särskilt anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Drottningholms teatermuseum
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 8 000
kronor.

36 :o) Tillsyn och bevakning av vissa museisamlingar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 99), vilket innebär en anslagsminskning
med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn och bevakning av vissa
museisamlingar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av 15 300 kronor.

Kyrkliga ändamål.

37:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Majit

har (punkt 36, s. 100—106) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angivna ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen och
stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46,
dels ock till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 317 000 kronor. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar K. F. Söderdahl och R. Bergh (I: 70) och den andra inom andra
kammaren av herr G. Svedman (II: 123), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att stiftssekreteraren vid domkapitlet i Visby och stiftsjägmästaren
vid stiftsnämnden därstädes från och med den 1 juli 1945 skola
placeras i 27 lönegraden av den till civila avlöningsreglementet hörande
löneplan A;

dels ock en inom första kammaren av herr C. P. Wahlmark väckt motion
(1:150), vari hemställts, att riksdagen ville under åttonde huvudtiteln anvisa
erforderliga medel i syfte att uppflytta en av de hos domkapitlet i

47

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Uppsala varande tvenne kontorsbiträdesbefattningarna i lönegrad Eo4 till
kanslibiträdesbefattning i lönegrad Eo 7.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,
till motionerna II: 123 och 1:150.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 800 kronor, främst
betingad av att departementschefen tillstyrkt anvisande av medel till ett nytt
kontorsbiträde vid ettvart av domkapitlen i Göteborg och Luleå. Departementschefen
har däremot avstyrkt, bland annat, en framställning från domkapitlet
i Visby örn uppflyttning av stiftssekreteraren och stifts jägmästaren
därstädes till högre lönegrader samt en framställning från domkapitlet i
Uppsala om uppflyttning av ett kontorsbiträde från 4 till 7 lönegraden. Beträffande
sistnämnda två spörsmål inhämtas av statsrådsprotokollet bland
annat följande.

Uppflyttning i högre lönegrad av stiftssekreteraren
och stifts jägmäst a.r en i Visby. Domkapitlet
har upprepat tidigare gjorda framställningar i samma syfte. Statskontoret
har icke ansett sig kunna förorda bifall härtill.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig anse skillnaden i löneställning
för stiftssekreteraren i Visby och övriga stiftssekreterare i riket alltför stor,
särskilt sedan stiftssekreteraren i Stockholm hänförts till 27 lönegraden.
Lönenämnden ville därför tillstyrka, att stiftssekreteraren i Visby uppflyttades
till 26 lönegraden.

Departementsche]en har anfört följande.

Såsom stöd för domkapitlets i Visby förslag om uppflyttning av stiftssekreterar-
och stiftsjägmästartjänsterna därstädes i högre lönegrad har
bland annat åberopats svårigheterna att vid tjänsternas nuvarande lönegradsplacering
erhålla väl kvalificerade tjänsteinnehavare, som äro villiga
att kvarstanna någon längre tid. Domkapitlets förslag har emellertid uppenbarligen
en vidare räckvidd och berör i själva verket frågan om lönegradsplaceringen
även av andra tjänster hos myndigheter på Gotland. Den kan
därför svårligen bedömas isolerad för sig utan bör upptagas till prövning
i detta vidare sammanhang. Med hänsyn härtill kan jag icke för närvarande
förorda bifall till den av domkapitlet nu gjorda framställningen.

Uppflyttning i högre lönegrad av ett kontorsbiträde
vid domkapitlet i Uppsala. Domkapitlet har
anhållit, att en till stiftsjägmästarexpeditionen knuten kontorsbiträdesbefattning
i lönegraden Eo 4 måtte förändras till kanslibiträdesbefattning i
lönegraden A 7 eller, om detta icke kunde medgivas, i lönegraden Eo 7.
Kanslipersonalen består, förutom av stiftssekreteraren, stiftsnotarien, extra
ordinarie stiftsnotarien, amanuensen och expeditionsvakten, av en kansli
skrivare (All), ett kanslibiträde (A 7), två kontorsbiträden (Eo 4) och ett
skrivbiträde (Ex 2). Domkapitlet har anfört bland annat, att stiftsjägmästaren
och stiftsjägmästarassistenten endast i ringa mån kunde deltaga i
det löpande förvaltningsarbetet och att därför ifrågavarande kontorsbiträde,
vars arbetsbörda på grund av nya arbetsuppgifter för stifts jägmästaren under
senare år väsentligt ökats, i stor utsträckning måste arbeta på egen

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

hand. Hennes tjänsteuppgifter vöre därför, renskrivning undantagen, fullt
jämförliga med och delvis av högre kvalitet än ett kanslibiträdes.

Statskontoret har erinrat, att en tidigare framställning i ämnet lämnats
utan bifall, samt framhållit, att av de domkapitel, där kansliskrivarbefattning
funnes inrättad, allenast domkapitlen i Uppsala och Lund härutöver
hade tillgång till en kanslibi trädest jänst (en vid domkapitlet i Härnösand
inrättad extra ordinarie kanslibiträdesbefattning skulle indragas vid inträffande
ledighet). Domkapitlet i Uppsala borde därför ha möjligheter till en
lämplig omdisposition av tillgängliga arbetskrafter, så att icke mera kvalificerade
arbetsuppgifter i större utsträckning behövde påläggas kontorsbiträdena.
Statskontoret kunde därför icke tillstyrka framställningen.

Allmänna lönenämnden, som genom en av sina ledamöter, vilken för
ändamålet avlagt besök å stiftsjägmästarexpeditionen i Uppsala, gjort sig
närmare underrättad om arbetsuppgifterna för det extra ordinarie kontorsbiträdet
å denna expedition, har funnit skäl föreligga för ändring av befattningen
till extra ordinarie kanslibiträdestjänst. Lönenämnden hade inhämtat,
att den ordinarie kansliskrivaren skötte räkenskaperna och därmed
sammanhängande göromål, att det ordinarie kanslibiträdet handhade
domkapitlets diarium och förestode dess expedition samt att ett extra ordinarie
kontorsbiträde utförde renskrivning m. m.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna för närvarande understödja
domkapitlets framställning.

I motionen 1:150 anföres bland annat följande.

Gent emot vad statskontoret i ärendet anfört må erinras därom, att förhållandena
vid domkapitlen i Uppsala och Lund visserligen äro jämförbara
i så måtto, att dessa domkapitel äro de mest arbetstyngda i riket, men att,
i avseende å respektive stiftsnämnders verksamhet, likväl den viktiga skillnaden
råder, att de ecklesiastika skogarna inom Uppsala stiftsnämnds förvaltningsområde
äro de näst största i riket och därtill på grund av det stora
antalet enheter särskilt arbetskrävande. Tjänstgöringsförhållandena å stiftsjägmästarexpeditionen
i Uppsala kunna därför ej på rätt. sätt bedömas från
de utgångspunkter statskontoret anlagt. En omdisposition av tillgängliga
arbetskrafter på sätt statskontoret tänkt sig är, delvis av samma orsaker, ej
heller praktiskt genomförbar. De befattningshavare, varom här är fråga, ha
under en längre följd av år handhaft vissa bestämda arbetsuppgifter, varmed
de hunnit bliva i grunden förtrogna. Att utan tvingande skäl genom
en omdisposition avhända sig de erfarenheter och den rutin dessa befattningshavare
sålunda förvärvat inom sina hittillsvarande arbetsområden och
koppla in dem på helt nya uppgifter kan ej vara förenligt med god arbetsledning.
Detta skulle väl närmast innebära, att kanslibiträdet, sorn nu nått
36 års ålder, måste insättas i de starkt specialiserade göromålen å stiftsjägmästarexpeditionen,
vilka i viss mån kräva insikter av rent forstlig ari samt
vana vid skogliga beräkningar. Vid ett besök å Uppsala domkapitels och
stiftsnämnds kansli av en av allmänna lönenämndens ledamöter, varvid särskilt
arbetsförhållandena å stiftsjägmästarexpeditionen undersöktes, bekräftades
i alla avseenden vad stiftsnämnden vid upprepade tillfällen framhållit
angående det där placerade kontorsbiträdets tjänstgöring.

Därutöver framgick, att, förutom de göromål, vilka framgå av stiftsnämndens
ovan relaterade skrivelse, sagda kontorsbiträde även handlägger
flertalet virkesförsäljningar enligt normaliserade eller av stiftsj ägmästaren
lämnade priser å olika sortiment samt sköter redovisning av försålt virke.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 49

Allmänna lönenämnden har ansett de argument, som av stiftsnämnden
och domkapitlet anförts för inrättande av en kanslibiträdestjänst med placering
å stiftsjägmästarexpeditionen ävensom resultatet av den undersökning
av förhållandena på nämnda myndigheters kansli som utförts, så övertygande,
att nämnden för sin del ej tvekat att tillstyrka framställningen.
Genom ett avslag därå skulle domkapitlet allt fortfarande bliva hänvisat
att åt en befattningshavare i kontorsbiträdes löneställning anförtro arbetsuppgifter,
vilka till övervägande del äro jämförliga med eller av högre kvalité
än ett kanslibiträdes, ett förhållande som ej synes förenligt med billighet
och rättvisa och som redan alltför länge fått bestå.

Departementschefen har beträffande domkapitlets i Visby förslag om
uppflyttning av stiftssekreterar- och stiftsjägmästartjänsterna därstädes i
högre lönegrad — vilket förslag överensstämmer med det i motionerna I: 70
och II: 123 nu framställda yrkandet — framhållit, att förslaget uppenbarligen
hade en vidare räckvidd och i själva verket berörde frågan om lönegradsplaceringen
även av andra tjänster hos myndigheter på Gotland. Departementschefen
har därför ansett denna fråga svårligen kunna bedömas
isolerad för sig utan böra upptagas till prövning i ett vidare sammanhang,
varför han för närvarande ställt sig avvisande till ifrågavarande förslag. Utskottet,
som delar denna departementschefens uppfattning, finner sig på
grund härav icke böra tillstyrka bifall till ovannämnda motioner I: 70 och
II: 123.

Vad åter beträffar den i motionen 1:150 berörda frågan anser utskottet,
att goda skäl onekligen blivit anförda för uppflyttning av en av kontorsbiträdesbefattningarna
i lönegraden Eo 4 vid domkapitlet i Uppsala till
kanslibiträdesbefattning i lönegraden Eo 7. Utskottet förutsätter, att Kungl.
Maj :t i samband med prövningen av domkapitlets anslagsäskanden för budgetåret
1946/47 tager denna fråga under förnyad prövning. Med vad sålunda
anförts torde ifrågavarande motion få anses besvarad.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran eller uttalande. Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen
och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -

sonal ............................. kronor 150 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 67 200

Summa kronor 548 500

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 19 k o. G sami. Nr S.

■t

50

Statsutskottets utlåtande nr 8.

III. Skoglig personal hos stiftsnämliderna
m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. kronor 35 500

Summa kronor 213 300.

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm.......... kronor 26 200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m........ » 548 500

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m............................ » 213 300

Summa kronor 788 000

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . ............. kronor 471 000

Nettoutgift kronor 317 000;

b) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 317 000
kronor;

II. att motionerna I: 70 och II: 123 icke må till någon
riksdagen åtgärd föranleda;

III. att motionen I: 150 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.

38:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 107 och 108), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 82 800 kronor.

39:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s.
108 och 109), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 3 400 kronor.

40:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 39, s. 109), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.

41 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 109—lil), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 13 600 kronor.

42:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 41, s. lil och 112), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av
2 900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600 kronor.

43:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
42, s. 112), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

44:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 43, s. 112), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk natur
med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 218 000 kronor.

45:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 112), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.

46:o) Restaurering av Vasagraven m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 45,
s. 112—114) föreslagit riksdagen att till Restaurering av Vasagraven m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I skrivelse elen 12 maj 10-13 Ilar domkapitlet i Uppsala anfört följande.

Vid en efter tillstyrkan av riksantikvarien och byggnadsstyrelsen den 18
oktober 1939 företagen besiktning av valvet under Vasamonumentet i Uppsala
domkyrka, vilken besiktning företagits i anledning av väckt fråga om vidtagande
av åtgärder för bombskydd åt de värdefullaste monumenten i domkyrkan,
hade det visat sig, att de kungliga kistorna, vilka förvarades i gravvalvet (den
s. k. Vasagraven), befunne sig i ett långt ifrån tillfredsställande tillstånd. Domkapitlet
hade haft för avsikt att anmäla nödvändigheten av att kistorna sattes
i stånd men hade tänkt uppskjuta sin framställning, till dess lämpligare tidsförhållanden
inträtt. Då emellertid en för restaurationen behövlig gravrannsakan
krävde en noga planlagd och därför tidsödande förundersökning, hade
domkapitlet ansett sig böra redan nu göra framställning om att ett detaljerat
program för en dylik undersökning och vad därmed sammanhängde måtte utarbetas.

Enligt gängse tradition skulle Magnus Stenbocks stoft vara förvarat inom
domkyrkan. Full visshet härom förelåge emellertid icke. Eftersom domkapitlet
förvaltade en genom frivilliga bidrag hopbragt fond, avsedd att bestrida kostnaderna
för resande av ett monument över Stenbock, syntes goda skäl tala för
att en gravundersökning först företoges för att om möjligt skapa full visshet om
huruvida Stenbocks kista funnes inom domkyrkans murar. Det syntes domkapitlet
ändamålsenligt om, såsom förberedelse till undersökningen efter Stenbocks
kista, ett förberedande, väl övervägt program kunde uppgöras, och att
denna uppgift utfördes i samband med de ovan nämnda förberedande åtgärderna
beträffande Vasagraven. På grund härav anhölle domkapitlet, att Kungl. Majit
måtte uppdraga åt professorn Martin Olsson att uppgöra program för ornförmälda
undersökningar.

Sedan därefter professorn Olsson genom beslut den 21 maj 1943 förordnats
att utarbeta program i förevarande hänseenden, har Olsson med skrivelse
av den 20 oktober 1943 till chefen för ecklesiastikdepartementet inkommit
med ett sådant program, innebärande, bland annat, att Kungl. Majit skulle
förordna sakkunnig person att verkställa undersökningen och leda restaureringsarbetena
samt bemyndiga denne att, i fall av behov, anlita experter. Kostnaderna
lia av Olsson beräknats till 25 000 kronor. Beträffande programmets
närmare innebörd torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Över det av Olsson utarbetade förslaget ha yttranden avgivits dels av riksantikvarieämbetet,
efter hörande av livrustkammaren, dels av domkapitlet, dels
ock av byggnadsstyrelsen. Dessa myndigheter ha i huvudsak anslutit sig till
nämnda förslag och förklarat sig intet ha att erinra mot det av Olsson beräknade
kostnadsbeloppet, 25 000 kronor.

Riksantikvarieämbetet har emellertid, med instämmande av domkapitlet,
föreslagit, att ett kollegium, bestående av en representant för envar av byggnadsstyrelsen,
domkapitlet, livrustkammaren och riksantikvarieämbetet, skulle
tillsättas med uppgift att tillsammans med undersöknings- och arbetsledaren
behandla och avgöra under arbetets gång uppkommande frågor rörande undersökning
och konservering av kistor och gravvalv.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att den fortsatta utredningen måtte uppdragas
antingen åt byggnadsstyrelsen i samråd med domkapitlet, riksantikva -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

53

rieämbetet och livrustkammaren eller också åt en nämnd, bestående av representanter
för dessa myndigheter, med rätt att anlita erforderliga biträden och
sakkunniga.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Jag finner ifrågavarande undersöknings- och restaureringsarbeten ofrånkomliga
och anser, att de i huvudsak böra utföras i enlighet med det av professorn
Olsson utarbetade programmet. Beträffande arbetenas utförande anser jag i
likhet med Olsson, att Kungl. Majit bör förordna sakkunnig person att verkställa
undersökningarna och leda restaureringsarbetena. I anslutning till vad
riksantikvarieämbetet anfört finner jag det emellertid lämpligt, att ett kollegium,
bestående av en representant för envar av byggnadsstyrelsen, domkapitlet,
livrustkammaren och riksantikvarieämbetet, tillsättes med uppgift att tillsammans
med undersöknings- och arbetsledaren behandla och avgöra under
arbetets gång uppkommande frågor rörande undersökning och konservering
av kistor och gravvalv.

De med arbetena förenade kostnaderna, vilka givetvis äro svåra att på förhand
beräkna, torde komma att uppgå till omkring 25 000 kronor. Medel för
ändamålet torde böra äskas i form av ett reservationsanslag på riksstaten för
nästa budgetår.

I likhet med departementschefen finner utskottet ifrågavarande undersöknings-
och restaureringsarbeten ofrånkomliga och har icke något ätt erinra
mot att arbetena utföras i huvudsaklig enlighet med det av professorn
Martin Olsson utarbetade programmet. Utskottet ansluter sig även i övrigt
till vad departementschefen under denna punkt förordat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Restaurering av Vasagraven m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
25 000 kronor.

Akademier m. m.

47:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, s. 115), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

48:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Majlis
förslag (punkt 47, s. 115), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vetenskapsakademien för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 83 600 kronor.

Utskottet.

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 48, s. 115—125) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande
riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m., att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46; dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46; dels
ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 455 200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de ovan under punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna
och 11:138, såvitt desamma avse ifrågavarande institutioner,

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr C. P. V. Gränebo m. fl. (I: 249) och den andra inom andra
kammaren av herr H. Gustafson i Dädesjö (II: 261), vari hemställts, att
riksdagen måtte anvisa erforderliga medel för inrättande av fyra amanuensbefattningar
i lönegraden Eo 15, avsedda för vissa s. k. fältarkeologer.

Beträffande de skäl, som i sistnämnda två motioner anförts till stöd för
de däri gjorda yrkandena, hänvisas till motionen I: 249.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, huvudsakligen
föranledd av följande av departementschefen tillstyrkta förslag.

a) uppflyttning i enlighet med chefens för finansdepartementet förslag
dels av andre antikvarierna och därmed likställda tjänstemän från 21 till
22 lönegraden, dels ock av bibliotekarien-antikvarien vid riksantikvarieämbetet
från 24 till 26 lönegraden, allt i förening med vissa ändringar av tjänstebenämningarna
(+ 4 900 kronor);

b) återbesättande av den sedan 1942 vakanssatta avdelningsföreståndarbefattningen; c)

anvisande av 3 700 kronor till förstärkning av bevakningspersonalen
vid historiska museet;

d) anvisande av medel till ålderstillägg (+ 3 000 kronor);

e) arvodesförstärkning åt fotografen (-f- 410 kronor).

Bland de förslag, som departementschefen icke för närvarande tillstyrkt,
märkes en av vitterhetsakademien och i motionerna I: 249 och II: 261 gjord
framställning örn beredande av extra ordinarie anställning åt den personal,
som anlitas för inventeringen av landets fasta fornminnen i samband med
den ekonomiska kartläggningen. Samtidigt härmed skulle de för personalens
avlönande avsedda medlen överflyttas till förevarande anslag från det under
punkten 53: o) här nedan omförmälda anslaget. Härom anför departementschefen
.

Statsutskottets utlåtande tit 8.

55

I en den 15 april 1942 till jordbruksdepartementet överlämnad promemoria
framlade besparingsberedningen förslag beträffande den ekonomiska
kartläggningens bedrivande i fortsättningen. Enligt beredningens mening
utgjorde fotokartan en så pass god karta, att staten kunde nöja sig med att
utgiva endast en sådan karta såsom ekonomisk karta för hela riket. Alternativt
förordade beredningen vissa förenklingar av den nuvarande kartan.
I detta syfte ifrågasatte beredningen närmast en minskning av skalan samt
en stark begränsning av fältarbetena vid kartframställningen. Den utredningsman,
som med anledning av besparingsberedningens förslag jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande av den 5 juni 1942 tillkallats inom jordbruksdepartementet
för att verkställa utredning och avgiva förslag angående den
ekonomiska kartläggningen m. m. har — såsom akademien erinrat — i sitt
den 15 oktober 1944 avgivna betänkande i ämnet föreslagit, att arbetet
med framställningen av den ekonomiska kartan över riket skall fullföljas
samt att arbetena med kartläggningen skall forceras så, att eftersläpningen
i förhållande till den ursprungliga planen inhämtas snarast möjligt. I samband
därmed har utredningsmannen framlagt förslag till den för kartläggningen
erforderliga personalorganisationen. Enligt vad jag inhämtat, torde
förslag med anledning av den verkställda utredningen icke komma att föreläggas
innevarande års riksdag. Då slutlig ställning sålunda ännu icke
tagits till frågan om den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande,
kan jag icke nu tillstyrka akademiens förslag om inrättande av fyra amanuensbefattningar
i lönegraden Eo 15, avsedda för personal, som anlitas för
inventeringen av landets fasta fornlämningar i samband med det ekonomiska
kartläggningsarbetet.

Vad beträffar det i motionerna I: 249 och II: 261 framställda yrkandet
vill utskottet framhålla, att — såsom av den lämnade redogörelsen framgår
— förslag till den för kartläggningen erforderliga personalorganisationen
icke kommer att föreläggas innevarande års riksdag. Departementschefen
har med hänsyn härtill icke ansett sig för närvarande kunna tillstyrka det
framställda förslaget om inrättande av fyra amanuensbefattningar i lönegraden
Eo 15, avsedda för vissa s. k. fältarkeologer. Utskottet, som förutsätter,
att sistnämnda fråga kommer att bliva föremål för Kungl. Maj:ts
prövning i samband med det slutliga ställningstagandet till frågan örn den
ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande, anser sig i likhet med
departementschefen icke böra tillstyrka, att nämnda amanuensbefattningar nu
inrättas. Motionerna I: 249 och II: 261 torde därför icke böra till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
annan erinran än att utskottet — i anslutning till vad utskottet under
punkten 3:o) anfört — här funnit sig böra föreslå, dels att Kungl.
Maj:t måtte bemyndigas att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande
riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m., som
följa av den ståndpunkt utskottet intagit till frågan örn löneställningen för

Utskottet.

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och
museer, dels att anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till
avlöningar till icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg ökas med
2 000 respektive 1 200 och 500 kronor till 230 000 respektive 163 020 och
59 200 kronor, dels ock att avlöningsanslagets slutsumma höjes till (455 200 -f+
3 700 =) 458 900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av utskottet angivna
ändringar i personalförteckningen för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 230 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 6 680

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 163 020

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 59 200

Summa kronor 458 900;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 458 900 kronor;

II. att motionerna I: 249 och II: 261 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 125 och 126), vilket innebär en
anslagshöjning med 10 100 kronor, varav 4 000 kronor avse en ökning av
anslagsposten till reseersättningar och 6 100 kronor en höjning av delposten
till övriga expenser, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr S.

57

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsaliademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 137 600 kronor.

51 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 126 och 127),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Inredning och utnistning för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 127—130), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 11 500 kronor.

53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnes märken.

Kungl. Maj:t har (punkt 52, s. 130—136) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 67 200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 17 200 kronor, avseende
följande ändamål:

a) inventering av fornlämningar inom områden, som för närvarande beröras
av den pågående ekonomiska kartläggningen (9 200 kronor);

b) omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken
(-f- 8 000 kronor).

Utskottet vill erinra därom att utskottet under punkten 49 :o) ansett sig
icke kunna biträda det yrkande, som framställts i de under samma punkt
redovisade motionerna 1:249 och 11:261, samt att ett bifall till dessa motioner
jämväl skulle påverka beräkningen av förevarande anslag.

Emot Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag har utskottet icke funnit
något att erinra. Utskottet hemställer alltså,

V Ukottet.

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av
fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 67 200 kronor.

54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 136 och 137), vilket
beträffande förstnämnda anslag innebär en anslagshöjning med 800
kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag
av 23 200 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett
förslagsanslag av 5 900 kronor.

55:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
Kungl. Majit har (punkt 54, s. 137), föreslagit riksdagen att till
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 178 800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Å. Wiberg väckt motion (11:209), vari hemställts att
riksdagen med bifall till en av akademien gjord framställning örn förhöjning
av årsarvodet till konsthögskolans direktör måtte till Akademien för
de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag å 180 400 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, har icke funnit
sig under rådande förhållanden böra biträda det i motionen II: 209 framställda
yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 209, till Akademien för de fria
konsterna med konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 178 800 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

56:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 55, s. 138), vilket
innebär anvisande av samina anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 48 600 kronor.

57:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 56,
s. 138), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 22 000
kronor.

58:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 138 och 139),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 4 900 kronor.

59:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 58) föreslagit riksdagen i fråga om
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed

anmäles.

60:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 139), vilket innebär en
tillfällig anslagshöjning med 1 000 kronor, avseende delposten till övriga
expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 18 500 kronor.

61 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och
bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 60, s. 139 och 140),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 4 600 kronor.

62:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 140), vilket innebär en
anslagshöjning med 8 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 15 000 kronor.

63:o) Statens konstråd. I en inom andra kammaren av herr Å. Wiberg
väckt motion (II: 210) har hemställts, att riksdagen måtte under åttonde
huvudtiteln till Statens konstråd: Omkostnader, i överensstämmelse med
statens konstråds framställning den 28 augusti 1944, bevilja ett förslagsanslag
å 8 100 kronor.

Till stöd härför har anförts följande.

I kungl, proposition den 19 februari 1937, nr 157, föx-eslogs inrättandet avett
statligt organ, statens konstråd. Framställningen bifölls av riksdagen,
som i skrivelse den 27 maj 1937, nr 312, anmälde, att riksdagen till konstrådet
för budgetåret 1937/38 under åttonde huvudtiteln hade anvisat ett
anslag av 9 000 kronor.

För ett vart av påföljande tvenne budgetår beviljade riksdagen å åtton
de huvudtiteln för täckande av kostnaderna för konstrådets verksamhet

II 000 kronor och för budgetåret 1940/41 7 500 kronor.

För därpå följande budgetår har emellertid Kungl. Maj:t icke gjort framställning
om anslag under åttonde huvudtiteln. Kostnaderna för konstrådets
verksamhet hava täckts därigenom att chefen för kungl, ecklesiastikdepartementet
av för kommittéändamål till förfogande stående medel anvisat
erforderligt belopp.

I sin petitaf ram ställning den 28 augusti 1944 (bil.) hemställde konstrådet
dels att Kungl. Maj:t måtte hos 1945 års riksdag utverka anslag i principiell
likhet med vad som skett t. o. m. budgetåret 1940/41 och dels att
anslag måtte utgå med något ändrat belopp och efter i vissa avseenden
annorlunda grunder än som gällde för nu löpande budgetår och som angåvos
i Kungl. Maj:ts nådiga brev den 30 juni 1944.

Som motivering för sin hemställan i förstnämnda avseende underströk
statens konstråd, att konstrådet vore en av riksdagen beslutad fast ståtliginstitution
och att dess verksamhet principiellt hade annan karaktär än det
arbete, som utfördes av en utav Kungl. Majit tillsatt kommitté.

Statsverkspropositionen innehåller emellertid icke någon sådan framställning,
som av konstrådet åsyftas, och man måste följaktligen förutsätta,
att densamma av Kungl. Majit lämnats utan avseende.

Det torde böra understrykas, att frågan icke har någon egentlig ekonomisk
räckvidd. Det belopp, som statens konstråd behöver, torde under alla förhållanden
komma att erhållas antingen genom att anslag upptages å åttonde
huvudtiteln eller också genom att departementschefen använder till

Statsutskottets utlåtande nr 8. 61

hans förfogande stående kommittéanslag. Ur riksdagens synpunkt torde det
emellertid icke kumla anses likgiltigt vilket alternativ, som väljes. Det
måste nämligen vara riktigare, att riksdagen direkt förbehåller sig rätten
pröva vederbörande anslag, vilket kan ske genom att medel beviljas å
åttonde huvudtiteln. Principiellt kan det ej heller anses vara tillfredsställande,
att den provisoriska anordning, som rått de senaste åren, får fortbestå.
Riksdagen har en gång beslutat inrätta konstrådet. Några planer på
att avveckla detsamma och dess verksamhet hyser riksdagen såvitt känt är
icke. Skulle det emellertid mot förmodan förhålla sig på annat sätt, bör
detta klarläggas så snart som möjligt. Den nuvarande haltande anordningen
har också väckt stor uppmärksamhet inom konst- och kulturkretsar, där
man icke kunnat undgå fråga sig, vad som egentligen är meningen.

Såsom i förevarande motion erinrats täckas kostnaderna för konstrådets
verksamhet för närvarande med medel, som ställas till rådets förfogande
från åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga. Enligt utskottets mening föreligga för närvarande icke tillräckliga
skäl för att återgå till den tidigare tillämpade anordningen med
•ett på riksstaten uppfört anslag för bestridande av rådets kostnader, varför
utskottet hemställer,

att motionen II: 210 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.

64:o) liniversitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62,
s. 141), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till TJniversitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 51 400 kronor;

b) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 600 kronor.

65:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 63,
s. 141—159) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid
Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m., som föranledas
av vad departementschefen anfört, delis besluta, att avlöningsstaten för
Uppsala universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1945/46, erhålla ändrad lydelse på sätt av departementschefen
angivits, dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den till
avdelning I av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten

Utskottet.

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

för professorer och lärare m. fl., som föranledas av vad departementschefen
anfört, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 2 040 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de ovan under punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna
1:244 och II: 138, såvitt dessa avse Uppsala universitet;

dels en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion
(I: 245), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att uppflytta museiassistenterna
vid universitetens i Uppsala och Lund botaniska och zoologiska
museer till lönegrad A 23;

dels ock en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion
(1:246), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta upprättandet av en
professur i musikvetenskap vid universitetet i Uppsala från den 1 juli 1945.

Beträffande de skäl, som i motionerna anförts till stöd för de däri framställda
yrkandena, hänvisas, i den mån desamma ej framgå av redogörelsen
i det följande, till motionerna.

Departementschefen har inledningsvis anfört följande.

. Universitetsmyndighetemas anslagsäskanden till 1945 års riksdag innefatta
ett jämförelsevis stort antal framställningar örn nya befattningar eller
omregleringar av befintliga sådana samt örn ökad medelsanvisning till vetenskapliga
institutioner och dylikt. Det är icke ägnat att överraska, att
så blivit fallet. Vid den avvägning mellan samhällets utgifter för olika
ändamål, som skett under krigsåren, har det tyvärr varit nödvändigt, att
även de kulturella behoven fått vika inför tvånget att med kort frist
tillgodose ofrånkomliga krav från försvarets och folkförsörjningens sida.
Med klar insikt örn det statsfinansiella lägets fordringar ha emellertid
forskningens och undervisningens målsmän vid våra universitet och högskolor
på ett sätt, som är värt största erkännande, sökt lösa sina uppgifter inom ramen
för de begränsade anslag och den personalorganisation, som stått till
deras förfogande. Man kan också med tillfredsställelse konstatera, att även
under krigsåren nya betydelsefulla forskningsresultat vunnits vid universiteten.
Men otvivelaktigt föreligger, såsom universitetskanslern understrukit,
ett starkt och under krigsåren kumulerat behov av förbättringar såväl
beträffande universitetens personella utrustning, som med avseende å utrustningen
med vetenskapliga hjälpmedel. Dessa behov kunna icke i längden
lämnas obeaktade, därest vi vilja hävda vårt lands kulturella standard.

Förslag föreligga vidare örn särskilda åtgärder, exempelvis till stödjande
av den medicinska och flygmedicinska forskningen och till förbättrande av
möjligheterna för samhällsvetenskaplig forskning; ifrågavarande förslag
äro ännu icke slutligt behandlade, men jag hoppas längre fram kunna underställa
årets riksdag förslag åtminstone i den förstnämnda frågan. Oavsett
detta böra möjligheterna att inom ramen av nu gällande universitetsorganisation
förbättra villkoren för den akademiska forskningen och undervisningen
tillvaratagas. Härtill syfta främst de av universitetskanslern

63

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nu understödda anslagsäskandena. I nära anslutning till vad kanslern
föreslagit kommer jag att i det följande förorda, att ökade medel ställas
till universitetens förfogande under anslagen till avlöningar, omkostnader,
materiel och bokinköp.

I nu förevarande sammanhang tillstyrker departementschefen i huvudsak
följande förändringar i personalstaten.

a) Skiljande av professuren i psykiatri från överläkarbefattingen vid
Ulleråkers sjukhus (+ 9 000 kronor);

b) ombildning av lärarbefattningen i fysikalisk diagnostik till laboratorstjänst
(-f- 6 000 kronor);

c) ombildning av befattningen som biträdande lärare i ryska till lektorstjänst
(-f- 6 400 kronor);

d) höjning i enlighet med chefens för finansdepartementet förslag av
arvoden för s. k. huvudsysslor med 6—8 procent (+ 10 500 kronor);

e) utbrytning till särskilt anslag (se punkten 94) av arvodena till assistenter
och amanuenser vid de teoretiska institutionerna (—103 100
kronor);

f) uppfattning av andre-bibliotekarierna från 21 till 22 lönegraden under
benämningen bibliotekarier (+ 4 800 kronor);

g) genomförande av det av chefen för finansdepartementet framlagda
förslaget örn reglering av institutionsvaktmästarnas och därmed jämförliga
befattningshavares tjänste- och löneställning (+ 6 000 kronor);

h) inrättande av en maskinistbefattning för medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna (+ 3 800 kronor);

i) inrättande i stället för en arvodestjänst av en institutionsvaktmästartjänst
vid växtbiologiska institutionen (-}- 1 500 kronor);

j) ersättande av en ordinarie kanslibiträdestjänst vid drätselverket med
en extra ordinarie kassörsbefattning i 11 lönegraden (-f 600 kronor);

k) ombildning av två arvodesbefattningar till extra ordinarie kontorsbiträdestjänster
(+ 1 000 kronor);

l) höjt arvode åt studentläkaren (-f 2 200 kronor) och anvisande av 1 000
kronor till sköterskehjälp åt denne.

Till stöd för det i motionen 1:246 framställda yrkandet om inrättande
aven professur i musik vetenskap har anförts bland annat
följande.

. Vid Uppsala universitet har musikvetenskaplig undervisning och examination
meddelats sedan vårterminen 1928 av fil. dr Carl-Allan Moberg, som
den 17 december 1927 utnämnts till docent i musikhistoria med musikteori
vid universitetet. Bortsett från åren 1933—40, då han uppbar docentstipendium,
har han härför avlönats med universitetets fondmedel.

1938, då docent Moberg tjänstgjort som docent under 10 år, hemställde
humanistiska sektionen i Uppsala om, att universitetet måtte i sina petita
till 1939 års riksdag göra framställning om ett anslag på 8 200 kronor till
inrättande av en biträdande lärarbefattning i musikhistoria med musikteori
från den 1 juli 1939. På konsistoriets förslag upptog universitetskanslern
denna framställning bland sina petita, men ärendet föranledde ej någon regeringens
åtgärd.

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Sektion och konsistorium upprepade sin framställning även 1939 och
1940, vid senare tillfället med framhållande av, att tiden för docent Mobergs
innehav av docentstipendium den 31 mars 1940 utgått. Till framställningen
ansåg sig likväl universitetskanslern böra ställa sig avvisande under hänvisning
till det genom krigsutbrottet i grund förändrade statsfinansiella
läget. »Jag anser det emellertid synnerligen önskvärt» — heter det i hans
skrivelse — »att examination och viss undervisning i musikhistoria kan
genom ett provisoriskt arrangemang alltjämt upprätthållas vid universitetet
...»

Kungl. Maj:t anmodade med anledning härav det större akademiska
konsistoriet i Uppsala att överväga möjligheten att med universitetets egna
medel bestrida de kostnader som ett dylikt provisorium medförde. Under
de närmast följande åren uppbar Moberg ur universitetets reservfond arvode
för sin undervisning och examination, 3 600—4 000 kronor per år.
Hans undervisning understeg icke en ordinarie professors, och den ökade
tillströmningen av studerande medförde en betydande examination.

Hösten 1942 föreslog universitetskanslern (i huvudsaklig överensstämmelse
med hemställan från större akademiska konsistoriet) inrättandet av
en befattning såsom biträdande lärare i musikhistoria med musikteori med
ett arvode av 8 000 kronor, men departementschefen avstyrkte av statsfinansiella
skäl. I motion (I: 158, II: 240) till 1943 års riksdag föreslogs
därefter anvisandet av ett belopp på 8 000 kronor till en lärarbefattning
i musikhistoria med musikteori vid Uppsala universitet. Statsutskottet,
som avstyrkte bifall, uttalade, att det liksom departementschefen »hyser ...
den förhoppningen, att vederbörande universitetsmyndigheter såsom hittills
skola se sig i stånd att även i fortsättningen anslå fondmedel till ifrågavarande
ändamål».

Sedan anslaget till dr Lundells personliga assistentbefattning av riksdagen
beviljats, frigjordes ett anslag ur reservfonden av 4 000 kronor, som
tidigare årligen tilldelats denne, och lädes till de anslag därur, vilka på
senare tid utgått till undervisning och examination i musikhistoria med
musikteori. Docent Moberg har alltså under läsåret 1943—44 uppburit 8 000
kronor ur reservfonden för sin verksamhet och även innevarande läsår har
samma anslag beviljats för ändamålet. Hans undervisning motsvarar fortfarande
en professors, och examinationen är likaledes betydande. I

I skrivelse den 31 mars 1944 har humanistiska sektionen i Uppsala yttrat:

»Kravet på en representant för musikvetenskaplig forskning och undervisning
har i de flesta kulturländer sedan länge erkänts som legitimt och
tillgodosetts åtminstone vid något av vederbörande länders universitet.
I England bedrives sådan akademisk undervisning vid universiteten (colleges)
i Birmingham, Cambridge, Durham, Edinburg, Glasgow, Manchester,
Oxford och Sheffield. I alla dessa utfärdas efter examination och inlämnade,
bedömda kompositioner eller teser akademiska värdigheter, Mus.
D., D. Mus., Mus. Doc. Vad angår olika delar av imperiet kan nämnas, att
t. ex. universitetet i Melbourne (Australien) äger en professur i »music»,
som uppenbarligen avser vetenskapliga studier. — Vad Amerika beträffar
anger American universities and colleges, 1936 Edition, följande: ’Approximately
70 universities, colleges and conservatories give courses in music
toward a bachelor of arts or a bachelor of music degree, and at least ten
universities confer master of music degree’.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

Vad angår förhållandena i övriga länder ger följande sammanställning
närmare besked (uppgifterna sammanställda ur Index generalis, Paris 1938):

Vid

3

universitet

i Belgien

undervisade sammanlagt 4 i musikvetenskap

Danmark

»

»

1

»

Estland

»

»

1

»

»

2

»

Finland

2

»

4

»

Frankrike

»

»

6 (7)

»

3

»

Italien

»

»

3

»

Japan

»

»

1

»

»

2

Jugoslavien

»

»

3

»

2

Nederländerna

»

2

»

»

4

»

Polen

»

»

6

»

Rumänien

»

»

1

»

»

7

»

Schweiz

»

»

12

»

3

»

Tjeckoslovakien

»

»

10

»

1

»

Turkiet

»

11

»

»

26

»

Tyskland1

»

»

49

»

Ungern

»

»

2

»

3

Österrike

»

»

12

»

Behovet av musikvetenskaplig forskning och undervisning i Sverige har
också vitsordats av svenska myndigheter: ’det förefinnes ... i vårt land behov
även av en vetenskapligt lagd undervisning i musikhistoria och teori’
(stat. off. utr. 1937: 36, s. 164), vilket understrukits av Uppsala universitets
större akademiska konsistorium, ’såväl med hänsyn till det ständigt stigande
antalet studerande inom ämnet som också med tanke på den höjning
i Sveriges musikaliska kulturnivå som skett under senare årtionden, vilket
allt gör en högsta påbyggnad av den musikaliska studieorganisationen inom
universitetsundervisningens ram till en lika naturlig som oundgänglig sak’.
(7/4 1938.)

Vad som anförts örn det stigande antalet elever i Uppsala må bestyrkas
av följande ofullständiga statistik, som i huvudsak gäller förhållandena efter
1935:

Omkring 25 studerande ha avlagt tentamina för andra ändamål än akademiska,
eller förbereda för närvarande avläggandet av tentamina för fil.
kand.-examen;

omkring 40 studerande därutöver ha avlagt tentamina för fil. kand.-examen;

omkring 10 studerande därutöver ha avlagt prov för fil. lic.-examen och
1 studerande har därutöver disputerat för fil. dr-grad.

Under det att de första åren endast 3 ä 5 studerande deltogo i den propedeutiska
undervisningen i musikhistoria, har antalet under innevarande
läsår (1943/44) ökats till 15 i Uppsala, vartill komma ytterligare några,
som studera enskilt för docent Walin (i Stockholm).

Behovet av musikvetenskaplig undervisning kan inte bestyrkas mera
slående än med dessa siffror, framför allt om man därvid har i minne dels 1

1 En sammanställning av uppgifter från Tyskland 1932/33 ger vid handen, alt detta år sammanlagt
omkring 125 personer föreläste musik vetön skap vid 45 olika institutioner. Sedan dess har en
kraftig beskärning vidtagits och en del av landets bästa forskare har flytt till utlandet, bland annat
till Amerika, där en del äro universitetsprofessorer.

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr S. 5

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

den ofullständiga och av ämnesföreträdaren vitsordade bristen på ordens
liga arbetsförhållanden, som särskilt för högre betygsgrader gör sig svårt
gällande och hämmar utvecklingen, dels de kristidsförhållanden som nu rått
i flera år, vilket föranlett åtskilliga elever med stora förutsättningar och
stark håg för ämnet att avstå därifrån, dels bristen på av staten reglerade
och stödda arbetsförhållanden inom ämnesområdet, som gjort att ett stort
antal elever nöjt sig med lägre examina för att ta vara på erbjudna befattningar.
Framför allt har radioverksamheten visat sig starkt tilldragande.
De flesta studerande i ämnet musikhistoria med musikteori ha ägnat sig åt:

1) fria verksamhetsgrenar (radio, tidningar etc.),

2) musiklärarbefattningar,

3) teologiska studier,

4) folkhögskolor.

I samtliga dessa fall har alltså musikvetenskapliga studier varit själva
grunden för levnadsbana och utgjort den väsentliga rekommendationen, då
det gällt platser.

Behovet av musikvetenskaplig undervisning och forskning i vårt land
har kraftigt skärpts under senare år på grund av den väldiga betydelse i
vårt samhälle som musiken har som konst- och kulturfaktor. Man kan peka
på Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR) med sina nära 100
statsunderstödda orkestrar över hela landet vid sidan av de stora orkesterföreningarna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Gävle. Man
kan vidare peka på musikcirkelrörelsen inom de samverkande bildningsförbunden
(ABF, IOGT, NTO m. fl.) med uppåt ett tusental musikcirklar,
vilkas arbetsmetoder till stor del gå tillbaka på initiativ och riktlinjer från
kretsar, vilka stå den musikhistoriska undervisningen vid Uppsala universitet
nära. Man kan ytterligare erinra örn kyrkomusikens renässans under
senare årtionden i Sverige. Sveriges kyrkosångsförbund, Sveriges körförbund
m. fl. liknande organisationer omfatta många tusen medlemmar,
vilkas intresse för musikalisk, enkannerligen kyrkomusikalisk forskning och
praxis oerhört tilltagit under senare tid. Alla dessa organisationers storlek
och sociala betydelse äro tillräckliga för att man måste anse det oundgängligt,
att i landet upprättas åtminstone en lärostol i musikvetenskap, som
förmår ge direktiv och handledning åt yngre generationer, vilka i sin tur
skola mer eller mindre direkt leda dessa musikskaror åt rätt håll. För ett
sådant arbete är icke musikhögskolan i Stockholm tillräckligt utbyggd.
Det fordras en överbyggnad.

Olika spörsmål rörande musikaliska eller musikvetenskapliga förhållanden
påkalla ej sällan myndigheternas hörande, varvid det är av vikt att
någon instans finnes, som kan ge handledning i ärenden beträffande mera
invecklade ting. Man kan erinra om organisering av folklivsundersökningar
eller dylikt, varvid även musikvetenskapliga synpunkter böra få göra sig
tillbörligt gällande. Som ett allmänt omdöme kan sägas, att även statens
ekonomiska intressen hade kunnat bättre tillvaratagas, därest tidigare sådan
sakkunnig instans funnits.

Av det anförda framgår att musikvetenskapen hittills haft en i förhållande
till andra länder i hög grad missgynnad ställning i Sverige. För att
tillgodose denna viktiga sida av humanistisk vetenskap och mänsklig kultur
har universitetet vid upprepade tillfällen framställt krav på en fast lärarbefattning
i musikvetenskap. Genom docenten C. A. Mobergs energiska,
insiktsfulla och oegennyttiga arbete under ett par decennier har ämnet så -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

som ovan visats blivit en oundgänglig del av den humanistiska forskningen
och undervisningen vid universitetet. Sektionen anser det vara ett av sina
angelägnaste önskemål, att den lucka i den humanistiska vetenskapsbyggnaden
som frånvaron av en professur i musikvetenskap innebär nu utan
dröjsmål blir fylld. Sektionen kan av erfarenhet betyga att viktiga problem
inom olika kunskapsområden icke kunnat angripas på grund av denna
brist. Sektionen anser vidare, att den musikaliska allmänbildningens beklagligt
låga nivå i vårt land i väsentlig mån beror på avsaknad av vetenskapligt
organiserad musikforskning. En professur i musikvetenskap har alltså
även en stor och viktig folkuppfostrande betydelse.

Sektionen får alltså hemställa, att konsistoriet i sina petita måtte upptaga
framställning om inrättandet av en ordinarie professur i musikvetenskap
vid Uppsala universitet från och med den 1 juli 1945. Benämningen
musikhistoria med musikteori bör såsom för snäv icke komma ifråga vid
professurens namngivning. Sektionen vill samtidigt framhålla, att den i
närvarande stund kan få en innehavare till professuren ifråga med internationellt
erkänd hög kompetens.»

Konsistoriet nöjde sig vid sin behandling av ärendet (den 10 juni 1944)
med att upprepa sin tidigare framställning örn en biträdande lärarbefattning
i musikvetenskap. Universitetskanslern upptog emellertid inte konsistoriets
förslag i detta hänseende och detta av följande skäl: »Då jag för
egen del flera gånger tillstyrkt anslag till en dylik biträdande lärarbefattning,
skulle jag uppenbarligen med tillfredsställelse hälsa ett beslut av statsmakterna
örn beviljande av ett sådant anslag. Därigenom skulle reservfonden
befrias från den belastning, som det nu utgående arvodet till docenten
Moberg utgör. Emellertid har humanistiska sektionen ... ansett tiden
vara inne för upprättande av en professur i ämnet musikvetenskap. Beviljandet
av ett statsanslag till en biträdande lärare i ämnet skulle sannolikt
betyda ett uppskjutande för många år av frågan om en professur i musikvetenskap.
Då jag anser starka skäl tala för att en professur snarast inrättas,
vill jag icke nu upptaga konsistoriets förslag om anslag till en biträdande
lärarbefattning.» I den proposition som framlagts angående anslaget till
avlöningar vid Uppsala universitet för budgetåret 1945/46 saknas även
förslag om professur i musikvetenskap.

De skäl, som anföras i humanistiska sektionens skrivelse och som ytterligare
understrukits genom universitetskanslerns angivna yttrande synas
emellertid vara av den vikt, att frågan om inrättande av en professur i
musikvetenskap bör motionsledes underställas riksdagens prövning. Att
musikvetenskapen liksom t. ex. konsthistorien, som har fem professurer
inom landet, bör företrädas av professur, står utom diskussion. Det kan
icke vara riktigt att frågan om en sådan professur skjutes till en oviss framtid,
under det att undervisning och examination till samma omfång som
en professors upprätthålles genom anslag, som visserligen höjts men dock
fortfarande är lågt. Elevantalet har — trots alla ogynnsamma förhållanden,
som måste verka återhållande på sådana studier — fortsatt att stiga:
med ett 50-tal studerande på alla stadier tillhör ämnet de medelstora vid
universitetet. Ett ämne med så stort elevantal bör icke dömas till ett provisoriums
ovisshet och förvägras den statliga omvårdnad, det har rätt att
kräva.

Härtill kommer även hänsyn till den person, som nu faktiskt utövar
professorsverksamhet i musikvetenskap vid universitetet. Då humanistiska

68

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

sektionen säger, att den kan till professuren få en innehavare med erkänt
hög kompetens, syftar den uppenbarligen på docenten Moberg. Örn Mobergs
arbeten föreligga de mest ampla vitsord från flera fackmän. Vid snart
fyllda 49 år och efter en sjuttonårig verksamhet vid universitetet mot
svag ersättning och utan garanterad pension bör docenten Moberg i varje
fall få tillfälle att tävla om en professur. Ej heller på vetenskapens område
bör man låta ett extraordinariesystem fortsätta alltför länge, under alla
förhållanden ej så länge, att den enskilde extraordinarien hinner passera
halvsekelgränsen.

I anledning av motionen I: 246 vill utskottet framhålla, att vägande skäl
kunna anföras för inrättande av en professur i musikvetenskap och att en
sådan synes böra komma till stånd så snart omständigheterna det medgiva.
Utskottet är likväl icke nu berett att utan förslag i ämnet från Kungl. Maj:ts
sida föreslå riksdagen upprättande av omförmälda professur.

Vad härefter beträffar det i motionen I: 245 gjorda yrkandet vill utskottet
framhålla, att kanslern för rikets universitet icke framlagt något
förslag angående förhöjd löneställning för museiassistenterna vid universitetens
zoologiska och botaniska institutioner. Med hänsyn härtill och då
denna fråga torde böra göras till föremål för närmare undersökning, innan
densamma kan upptagas till slutligt övervägande, finner utskottet sig böra
hemställa, att motionen icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Med anledning av vad utskottet under punkten 3:o) i det föregående
föreslagit har utskottet bär funnit sig böra föreslå dels att Kungl. Maj:t
måtte bemyndigas att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
vissa tjänstemän vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m.,
som föranledas av den ståndpunkt utskottet intagit till frågan om löneställningen
för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv,
bibliotek och museer, dels att de under rubriken II Vissa tjänstemän vid
universitetets samlingar och inrättningar m. m. upptagna anslagsposterna
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal och till rörligt tillägg ökas med 3 700 respektive 900 och
600 kronor till 417 200 respektive 146 000 och 78 716 kronor, dels ock att
avlöningsstatens slutsumma höjes till (2 040 300 + 5 200 =) 2 045 500
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Maj.-t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets
samlingar och inrättningar m. m., som föranledas av
vad utskottet i det föregående anfört;

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1945/46, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön-ochtjänstgöringspenningar
kronor 879 400
Avgå
pensionsav drag

» 57 600 kronor 821 800

Avlöning sstater.
b. Ålderstillägg, för -

slagsvis ........kronor 44 400

c. Ersättningar till
vikarierande akademiska
lärare,

förslagsvis . ... . > 10000 kronor 876 200

2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 442 700

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi narie

tjänstemän................ » 11000

Anni.: Från förestående anslagspost skola till
förste underläkaren å medicinska kliniken och
förste underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt
utgående hyresbidrag bestridas.

Summa kronor 1 367 200.

Anmärkningar till avdelning 1. av avlöningsstaten.

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................kronor 417 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit....... » 23 250

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis....... » 40 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 146 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_78 716

Summa kronor 705 166

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1 367 200

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.. . »_705 166

Summa kronor 2 072 366

Särskilda uppbördsmedel:

—----------- — kronor 26 866

Nettoutgift kronor 2 045 500;

c) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som
föranledas av vad utskottet i det föregående anfört;

d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 045 500 kronor;

II. att motionen Ii 245 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;

III. att motionen I: 246 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

66:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 64, s. 160—162), vilket innebär en anslagshöjning med
10 000 kronor, uppkommen genom å ena sidan en höjning med 44 000 kronor,
avseende överflyttning av städningskostnaderna från det under nästföljande
punkt omförmälda anslaget, och å andra sidan en sänkning med
34 000 kronor av bränsleposten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 335 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr S.

71

67:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. Kungl. Majit har (punkt 65,
s. 162—165) föreslagit riksdagen att till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 506 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr G. Johansson i Stockholm väckt motion (II: 230), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja reservationsanslaget till
materiel m. m. för Uppsala universitet till 564 375 kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande,
hänvisas till motionen.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 390 000
kronor, varför Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 116 000
kronor. Genom att utgifterna för städning, beräknade till 44 000 kronor,
samtidigt föreslås överflyttade till det under nästföregående punkt omförmälda
anslaget, innebär Kungl. Maj:ts förslag i själva verket en förstärkning
av materielanslaget med ytterligare 44 000 kronor. Härmed har
kanslerns i ärendet framställda förslag blivit i sin helhet bifallet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket
innebär en ökning av ifrågavarande anslag med 116 000 kronor. Att härutöver
i enlighet med det i motionen II: 230 framställda yrkandet anvisa
ett belopp av i runt tal 58 000 kronor har utskottet icke ansett sig böra
förorda.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 230, till Uppsala universitet:
Materiel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 506 000 kronor.

68:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 165 och
166), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

69:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av nybyggnaden
för medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkt 67, s. 166) hemställer utskottet,

Utskottet.

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och
utrustning av nybyggnaden för medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 183 500 kronor.

70:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av lokal för studentkårens
läkare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 166
och 167), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och
utrustning av lokal för studentkårens läkare för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

71 :o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 69,
s. 167—180) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets
samlingar och inrättningar m. m., som föranledas av vad departementschefen
anfört, dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1945/46, erhålla ändrad
lydelse på sätt departementschefen angivit, dels bemyndiga Kungl. Majit att
vidtaga de ändringar i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande
särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas av vad departementschefen
anfört, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 785 100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de två ovan under punkten 3:o) omförmälda, likalydande motionerna
1:244 och II: 138, såvitt desamma avse Lunds universitet;

dels ock den under punkten 65:o) här ovan omförmälda motionen I: 245,
såvitt densamma avser Lunds universitet.

Kungl. Majits förslag, vilket innebär en anslagsminskning med 33 000
kronor, avser huvudsakligen följande förändringar i personalorganisationen.

a) nyinrättande av en laboratorsbefattning i fysik (+ 9 000 kronor);

b) anvisande av medel för tillsättande av den av 1939 års riksdag beslutade
men hittills vakanta professuren i limnologi (+ 12 000 kronor);

c) inrättande av en arvodesbefattning som biträdande lärare i kirurgi i
stället för nu utgående arvoden till undervisning i kirurgi m. m. (-)- 4 000
kronor);

d) ytterligare två medicinska amanuensbefattningar, den ena vid psykiatriska
och den andra vid radioterapeutiska kliniken (+ 6 000 kronor);

e) höjning av arvodet för uppehållande av den praktiskt-teologiska undervisningen
(+ 1 600 kronor);

f) höjning i enlighet med chefens för finansdepartementet förslag av arvoden
för s. k. huvudsysslor (+ 10 300 kronor);

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

g) utbrytning till särskilt anslag av arvodena till assistenter och amanuenser
vid de teoretiska institutionerna (— 110 000 kronor);

h) uppflyttning av andre-bibliotekarierna från 21 till 22 lönegraden under
benämningen bibliotekarier (+4 200 kronor);

i) genomförande av det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget
örn reglering av institutionsvaktmästarnas och därmed jämförliga
befattningshavares tjänste- och löneställning (-f- 5 900 kronor);

j) anställande av en extra ordinarie institutionsvaktmästare i 7 lönegraden
vid geologisk-mineralogiska institutionen (+ 3 200 kronor);

k) anvisande av 400 kronor såsom personligt lönetillägg åt vaktmästaren
vid astronomiska observatoriet;

l) inrättande av 7 befattningar såsom tekniska biträden i lönegraden
Eo 7 (-)- 19 600 kronor).

De skäl, som av departementschefen anförts till stöd för förslaget att
för nästa budgetår i staten uppföra medel till avlöning åt en professor i
limnologi, har utskottet funnit bärande. Utskottet tillstyrker därför bifall
härtill.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
föreslagit, att vaktmästaren i lönegraden A 7 vid fysiska institutionen
under benämningen institutionsvaktmästare skulle uppflyttas till lönegraden
A 9. Utskottet har emellertid under hand erfarit, att i samband med
institutionens överflyttning till en planerad nybyggnad måste senast om
två å tre år en omprövning av institutionens tekniska personalbehov företagas.
Med hänsyn till att den nu föreslagna uppflyttningen skulle på ett
mindre önskvärt sätt föregripa denna omprövning anser utskottet för sin
del lämpligast, att ifrågavarande vaktmästarbefattning tills vidare bibehålies
i nuvarande lönegrad.

Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag i övrigt har icke givit utskottet
anledning till annan erinran, än att utskottet i anledning av vad utskottet
nyss anfört och med hänvisning till den ståndpunkt utskottet i det föregående
under punkten 3:o) intagit till frågan örn löneställningen för de
Aretenskapligt utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och
museer föreslår, dels att Kungl. Maj:t måtte bemyndigas att vidtaga härav
föranledda ändringar i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid
Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m., dels att de under
rubrik II Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.
uppförda anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän, till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg ökas med
2 300 respektive 400 och 400 kronor till 296 000 respektive 116 400 och 54 161
kronor, dels ock att avlöningsanslagets slutsumma höjes till (1 785 100 +
+ 3 100 =) 1 788 200 kronor.

Vidkommande det i motionen I: 245 gjorda yrkandet — såvitt det avser
Lunds universitet — får utskottet hänvisa till den ståndpunkt utskottet

UUhottet.

74 Statsutskottets utlåtande nr 8.

intagit till detta spörsmål vid behandlingen av avlöningsanslaget för Uppsala
universitet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 244 och II: 138,

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets
samlingar och inrättningar m. m., som föranledas av
vad utskottet i det föregående anfört;

b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1945/46, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspenningar
. . kronor 851 000
Avgå
pensionsavdrag m.

m. » 67 000 kronor 784 000

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis
.........kronor 43 800

c. Ersättningar till vi karierande

akademiska
lärare, förslagsvis
......... » 10 000 kronor 837 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis
.......................... » 448 900

Summa kronor 1 286 700

Anmärkning till avdelning 1. av avlöningsstaten.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.................kronor 296 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t....... » 17 700

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis....... » 23 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 116 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_54 161

Summa kronor 507 261

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1 286 700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.. . » 507 261

Summa kronor 1 793 961

Särskilda uppbördsmedel:

-----------— — kronor 5 761

Nettoutgift kronor 1 788 200;

c) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl., som
föranledas av vad utskottet anfört;

d) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 788 200 kronor.

72:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majlis
förslag (punkt 70, s. 180 och 181), vilket innebär en anslagshöjning med
35 700 kronor, huvudsakligen föranledd av en överflyttning till förevarande
anslag av de till 35 000 kronor beräknade utgifterna för städning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 190 000
kronor.

73:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 71, s. 181—183), vilket innebär en anslagshöjning med 90 000
kronor, vartill kommer ytterligare en förstärkning med 35 000 kronor genom

76 Statsutskottets utlåtande nr 8.

överflyttning av städningskostnaderna till omkostnadsanslaget, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 375000
kronor.

74:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 183), vilket
innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor.

75:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 73) föreslagit riksdagen i fråga om anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

76:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 74, s. 190), vilket innebär en anslagsminskning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.

77:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 75, s. 190—192), vilket innebär en
anslagshöjning med 59 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 160 000 kronor.

78:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 76, s.
192 och 193), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor till tidskriftsprenumerationer,
hemställer utskottet,

ätt riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

79:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 77,
s. 193—200) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för tandläkarinstitutet, att tillämpas tills vidare från

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

och med budgetåret 1945/46, dels ock till Tandläkarinstitutet: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 469 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 39 000 kronor, betingad
huvudsakligen av följande, av departementschefen förordade förändringar
i personalorganisationen.

a) inrättande av fyra befattningar i lönegraden Eo 18 såsom avdelningstandläkare
och av en med arvode av 4 650 kronor förenad assistentbefattning
samtidigt med indragning av två med arvoden av 2 100 kronor förenade
amanuensbefattningar;

b) uppfattning av det extra kliniska biträdet från 5 till 6 lönegraden;

cj förändring av tre skrivbiträdestjänster i lönegraden Ex 2 till extra
ordinarie befattningar i samma lönegrad;

d) anställande av telefonist i lönegraden Eo 2;

e) höjning i enlighet med chefens för finansdepartementet förslag av arvoden
för s. k. huvudsysslor med 6—8 procent.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under denna punkt föreslagit och biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag
örn höjning av förevarande anslag med 39 000 kronor. Utskottet hemställer
förty,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 63 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 172 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................... > 196 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 37 600

Summa kronor 469 000;

b) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 469 000 kronor.

80:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 78,
s. 200) föreslagit riksdagen att till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 203 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär oförändrad medelsanvisning.

Utskottet.

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ZJUkottet.

Under nästföregående punkt har departementschefen erinrat, att lärarrådet
för närvarande övervägde anordnandet av en automatisk telefonväxel
vid institutet. Då departementschefen räknat med att en sådan
växel komme att inrättas inom en nära framtid, förordade han, att medel
anvisades under tandläkarinstitutets avlöningsanslag för anställande av
en telefonist. Häremot har — såsom av utskottets yttrande under omförmälda
punkt framgår — utskottet icke haft något att erinra.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat erfordras på grund av utvidgningen
av institutets lokaler en betydande ökning av antalet telefonapparater
därstädes. Skulle den nuvarande telefonanläggningen bibehållas
komme, enligt vad telegrafverket upplyst, installerandet av erforderligt
antal nya apparater att medföra högre abonnemangsavgift än örn anläggningen
automatiserades. Härjämte skulle det bliva nödvändigt att inrätta
en särskild lokaltelefonväxel inom institutet. Automatiseringen beräknades
draga en kostnad av 27 480 kronor. Lärarrådet har hemställt, att nämnda
belopp måtte för ifrågavarande ändamål ställas till lärarrådets förfogande.
Kanslern för rikets universitet och statskontoret hava tillstyrkt, att den
föreslagna telefonväxeln inrättades, varjämte statskontoret ansett, att ovan
angivna engångsutgift för telefonväxeln lämpligen borde bestridas från den
i omkostnadsstaten för institutet uppförda delposten till övriga expenser,
som borde få överskridas med högst ovannämnda belopp, 27 480
kronor.

Vad i ärendet förekommit synes utskottet utvisa nödvändigheten av att
den ifrågasatta telefonanläggningen kommer till stånd. Utskottet finner
för sin del icke anledning till erinran mot att kostnaderna — på sätt statskontoret
föreslagit — bestridas ur omförmälda delpost.

Tandläkarinstitutets omkostnadsanslag torde i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag böra för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 203 000
kronor.

81 :o) Tandläkarinstitutet: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 79, s. 200—203), vilket innebär anvisande av ett slutanslag
för ifrågavarande ändamål av 390 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Utrustning för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
390 000 kronor.

82 :o) Anordnande av utbildning för tandtekniker. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 203), vilket innebär en anslagsminskning
med 30 000 kronor, avseende ett för budgetåret 1944/45 beviljat engångsbelopp,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr S.

79

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

83:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 81) föreslagit riksdagen i fråga om anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

84:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 203—205), vilket innebär
en av ökad belastning å anslaget betingad anslagshöjning med 265 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolinska
sjukhuset: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 3 365 000 kronor.

85:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning av nya
lokaler för röntgendiagnostiska avdelningen. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 83, s. 205 och 206), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolimka
sjukhuset: Utrustning av nya lokaler för röntgendiagnostiska
avdelningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 186 000 kronor.

86:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 84) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

87:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 85, s. 207 och 208), vilket innebär
en anslagshöjning med 70 000 kronor, varav 47 000 kronor till utgifter av
engångskaraktär, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 1 575 000 kronor.

88:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 86, s. 208—212), vilket
innebär en anslagshöjning med 63 000 kronor avseende posten bidrag till
driftkostnader, hemställer utskottet,

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till
akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kronor.

89:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s.
(212 och 213), vilket innebär en anslagshöjning med 79 000 kronor, betingad
av den av 1943 års riksdag beslutade ändringen av statsbidragsgrunderna,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 269 000 kronor.

90:o) Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av apparatur för
röntgendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 213 och
214) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande
av apparatur för röntgendiagnostiska avdelningen
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 7 200 kronor.

91 :o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i
Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 89, s. 214—233) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för
fördelning av driftkostnaderna vid allmänna barnbördshuset, dels ock till
Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 583 000 kronor.

A. Ändrade grunder för fördelning av driftkostnaderna.

Frånsett ett statsanslag å 50 000 riksdaler banco, vilket rikets ständer
1853/54 beviljat allmänna barnbördshuset för byggnadsändamål, härleda
sig barnbördshusets samtliga tillgångar från inkomst av det s. k.
lasarettslotteriet under 1700-talet samt från donationer, kollekter och
gåvor. Kostnaderna för uppförandet av barnbördshusets enligt statsmakternas
beslut åren 1909 och 1922 tillkomna byggnader å Kungl. Djurgården,
vartill tomt med nyttjanderätt avgiftsfritt upplåtits, hava helt bestritts
av medel, influtna vid försäljning till statsverket av en utav barnbördshuset
ägd fastighet å Kungsholmen. Uppförandet av den till sjukhuset
anslutna enskilda avdelningen har bekostats medelst två hos pensionsstyrelsen
upptagna amorteringslån, vilka lån utlöpa den 31 december 1963. Till sjukhuset
höra dels en överläkarbostad, vars uppförande bekostats av donationsmedel,
dels ock den s. k. Benedickska asylen, vilken är en från barnbördshuset
skild, ehuru under direktionens förvaltning stående välgörenhetsanstalt

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

för eftervård av fattiga förlösta mödrar och deras barn. Avkastningen av barnbördshusets
fonder skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1921 användas
till bekostande av frisängar.

Sedan år 1913 utgå årliga statsanslag till driften av barnbördshuset.
Från och med år 1923 lämna även Stockholms stad och Stockholms län
bidrag till driftkostnaderna enligt särskilda avtal, vilka gälla med tre års
ömsesidig uppsägningstid1.

Enligt dessa avtal har barnbördshuset åtagit sig att i mån av utrymme
till vård mottaga patienter med hemortsrätt i Stockholms stad och Stockholms
län. Legosängsavgiften betalades av den vårdade själv eller i fall
av medellöshet av hennes hemortskommun, dock skall staten vidkännas
legosängsavgifterna för medellösa, som ej tillhöra Stockholms stad eller
Stockholms län. Av restkostnaden, d. v. s. den verkliga kostnaden för underhållsdag
minskad med legosängsavgiften, betalar för vårdade, tillhörande
Stockholms stad eller Stockholms län, staden respektive länet hälften
och staten den andra hälften, men för vårdade, tillhörande andra län,
staten hela restkostnaden. Dessa avtal gälla alltjämt, dock med det tilllägget
från och med den 1 januari 1938, att stadens och länets bidragsskyldighet
begränsats till att avse den restkostnad, som uppkommer sedan
från driftkostnaderna dragits — förutom vederbörande legosängsavgifter —
jämväl ett belopp av 3 kronor per underhållsdag för barnaföderskor å allmän
säl. Utanför avtalen falla dels kostnaderna för läkarnas avlöning, vilka
överhuvud aldrig belastat barnbördshusets stat utan alltid ankommit på
statsverket, dels ock driftkostnaderna för den enskilda avdelningen, som helt
bestridas av de vid denna avdelning inflytande legosängsavgifterna.

Den 20 december 1940 uppdrog Kungl. Majit åt den genom Kungl. Maj:ts
beslut den 26 maj 1939 för förhandlingar angående karolinska sjukhusets utbyggande
tillsatta kommissionen att på statens vägnar upptaga förhandlingar
med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och övriga ifrågakommande
parter rörande allmänna barnbördshusets ställning och verksamhet
samt att till Kungl. Majit inkomma med på förhandlingarna grundade förslag
i ämnet. Med anledning härav inledde kommissionen förhandlingar med
representanter för Stockholms stad, Stockholms läns landsting och direktionen
över allmänna barnbördshuset.

I särskilda den 13 september 1943 och den 15 september 1944 dagtecknade
betänkanden framlade kommissionen såsom resultat av förhandlingarna,
dels ett den 15 juni 1943 med representanterna för Stockholms stad, Stockholms
läns landsting och direktionen över allmänna barnbördshuset träffat
avtal rörande ändrade grunder för fördelning av driftkostnaderna vid barnbördshuset,
dels ock ett den 20 juni 1944 med Stockholms stads representanter
ingånget avtal rörande samarbete för uppförande och drift av en
obstetrisk-gynekologisk klinik vid Sabbatsbergs sjukhus.

Bihang till riksdagens protokoll 19b6. 6 sami. Nr 8.

C

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Förstnämnda avtalsförslag har följande lydelse.

Mellan svenska staten, Stockholms stad, Stockholms län och Allmänna
barnbördshuset är — under förutsättning av Kungl. Maj:ts, Stockholms
stadsfullmäktiges, Stockholms läns landstings och direktionens över Allmänna
barnbördshuset godkännande — följande avtal träffat.

§ 1.

Allmänna barnbördshuset åtager sig att i mån av utrymme till vård mottaga
patienter, som vid tillfället för intagningen äro bosatta i Stockholm
resp. i Stockholms län. Till stadens — länets — disposition böra dock stå å
allmän sal minst 30 resp. 20 sängar på den obstetriska avdelningen och minst
15 resp. 10 sängar på den gynekologiska avdelningen.

§ 2.

Stadens sjukhusdirektion resp. landstingets förvaltningsutskott förbinder sig
att för sådana till vederbörande sjukvårdsområde hörande å barnbördshuset
vårdade patienter, villia angivas i § 1, betala ersättning med 85 procent av
det underskott, som eventuellt uppstår, sedan från sjukhusets driftkostnader
dragits påförda vårdavgifter ävensom statsanslaget, motsvarande statsbidrag
till driften av förlossningsanstalter. I driftkostnaderna skall dock härvid ej
inräknas anslag till avlöning åt erforderlig läkarpersonal, vilka kostnader helt
skola bestridas av staten.

Ersättningen utbetalas till barnbördshuset i den ordning, varom barnbördshusets
direktion och stadens sjukhusdirektion resp. förvaltningsutskottet
ena sig.

§ 3.

För vård å barnbördshuset av patienter, som angivits i § 1, erlägges vårdavgift,
vilken till storleken bestämmes av barnbördshusets direktion, under
iakttagande att vårdavgiften icke må överstiga motsvarande, i fråga örn
Stockholms stads sjukvårdsinrättningar fastställda avgift.

I fråga örn befrielse från eller nedsättning av sådan vårdavgift skola gälla
samma bestämmelser som beträffande stadens resp. länets egna sjukhus.

§ 4.

Rapport över beläggningen å de för patienter från staden resp. länet, på
sätt i § 1 sägs, avsedda platserna skall dagligen avgivas till stadens sjukhusdirektion
— förvaltningsutskottet — enligt av stadens sjukhusdirektion — förvaltningsutskottet
— fastställt formulär.

§ 5.

Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1946 tills vidare med tre års
ömsesidig uppsägning.

Tillämpad på 1943/44 års statberäkningar skulle avtalsförslaget medföra
en minskning av statsverkets utgifter för driften av barnbördshuset med
omkring 250 000 kronor örn året.

Avtalsförslaget, som tillstyrkts av vederbörande statsmyndigheter, har
godkänts av Stockholms läns landsting, varjämte Stockholms stadsfidlmäk -

83

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tige bemyndigat stadens sjukhusdirektion att å stadens vägnar underteckna
avtal i huvudsaklig överensstämmelse med avtalsförslaget.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

De nu gällande avtalen angående driftkostnadernas fördelning vid allmänna
barnbördshuset ha jämlikt Kungl. Maj:ts den 17 juni 1943 givna bemyndigande
uppsagts av barnbördshusets direktion och komma med hänsyn härtill
att upphöra att gälla med utgången av juni 1946, från vilken tidpunkt det
nya avtalet är föreslaget att träda i tillämpning. Detta avtal innebär i förhållande
till gällande ordning i sak den ändringen, att — sedan från driftkostnaderna
liksom hittills dragits underhållskostnaderna för den enskilda avdelningen,
vinsten från polikliniken, eljest utgående statsbidrag till driften av
förlossningsanstalter, legosängsavgifterna samt den på barnbördshusets stat
fallande delen av lönekostnaderna för den underordnade läkarpersonalen —
staten skall i första hand svara för 15 procent i stället för såsom nu 50 procent
av restkostnaden. Återstående underskott skall, såsom hittills, fördelas på
staten, staden och länet i förhållande till beläggningen å sjukhuset, därvid
staten skall svara för patienter från ort utom staden och länet samt staden
och länet envar för sina patienter (under budgetåret 1943/44 belöpte av
underhållsdagarna 26 % på Stockholms stad, 65 % på Stockholms län och
9 % på övriga län). Härjämte har i det nya avtalet uttryckligen konfirmerats
den hävdvunna och av statsmakterna senast vid 1944 års riksdag godtagna
principen, att staten ensam skall svara för läkarkostnaderna vid barnbördshuset.

Vid bedömandet av statens bidragsskyldighet torde ej få förbises, att allmänna
barnbördshuset icke blott tjänar den medicinska forskningens och
undervisningens behov utan även, såsom tidigare flera gånger av mina företrädare
j ämbetet framhållits, med skäl är att beteckna såsom i det hela
en statsinstitution, ehuru detsamma intager en självständig ställning under
förvaltning av en särskild direktion. Med hänsyn härtill och jämväl till den
historiska utvecklingen av förhållandena vid barnbördshuset finner jag det
nu framlagda förslaget innebära en skälig avvägning mellan de olika intressen,
som äro förknippade med barnbördshusets fortsatta verksamhet.

Det av förhandlingskommissionen framlagda förslaget om samarbete för
uppförande och drift av en obstetrisk-gynekologisk klinik vid Sabbatsbergs
sjukhus, vilket förslag ännu icke är färdigberett, hoppas jag kunna anmäla i
så god tid, att proposition härom kan föreläggas 1945 års riksdag.

Enligt sistnämnda förslag skall den vid allmänna barnbördshuset bedrivna
undervisningen under år 1949 överflyttas till den planerade nya kliniken vid
Sabbatsbergs sjukhus. Under förutsättning härav måste det föreslagna avtalet
örn ändrad fördelning av driftkostnaderna vid barnbördshuset, därest detsamma
godkännes, omedelbart uppsägas att upphöra från och med den 1 juli
1949.

B. Anslagsberäkningar.

I fråga örn det för nästa budgetår erforderliga anslaget innebär Kungl.
Maj:ts förslag en anslagshöjning med 83 000 kronor. Härvid har förutsatts,
att utgifterna för fastighetens underhåll och till nyanläggningar och nyanskaffningar
skulle ökas i förhållande till innevarande budgetår. Direktionen
har beräknat utgifterna för nämnda ändamål sålunda:

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Fastighetens underhåll. Härför beräknas:

För löpande utgifter................................. kronor 27 500

Från tidigare år kvarstående, icke utförda arbeten........ » 29 650

Vid syneförrättning föreslagna arbeten, som planenligt skulle
ha utförts under budgetåret 1944/45 men som på grund av

anslagsbrist måst uppskjutas........................ > 13 950

Arbeten, som planenligt skola utföras under budgetåret

1945/46 .......................................... > 22 900

Summa kronor 94 000.

Extra anslag till nyanläggning och nyanskaffning. Härför beräknas:

1) Tillbyggnad för polikliniken...................... kronor 55 700

2) Reparation och komplettering av uppfartsvägen .... » 14 500

3) Modernisering av förlossningsavdelningens bilokaler . . » 6 300

4) Sektionering av vindarna (för brandskydd) ........ » 7 000

5) Automatiskt brandalarm på vindarna ................ » 5 000

6) Steriliseringsanläggning för operationsavdeln....... » 4 500

7) Anordning av tak till balkong å avd. 6..... » 3 500

8) Installation av ljussignalsystem å avd. 3 ............ » 6 000

9) Rensning av kallvattenledningar.................. > 2 000

10) Ny saltlösningscistern till vattenavhärdningsanlägg ningen

..........................••••••........ » 1 200

11) 16 st. patientsängar ...............-........ ... » 4 800

12) 30 » sängbord (nattduksbord) .......... » 4 300

13) 2 » kylskåp (till apoteket o. laboratoriet) ....---- » 1 500

14) 2 » mattransportvagnar jämte kantiner........... » 1300

15) 1 » mjölkpump (för bröstmjölk)................ » 650

16) 1 » slipmaskin till maskinverkst................. » 500

17) 1 » torrsterilisator till operationsavdelningen..... » 275

18) 2 » instrumentbord till operationsavdelningen---- »_225

Summa kronor 119 250.

.Statskontoret har avstyrkt anvisande av statsbidrag till nyanläggningar
och nyanskaffningar samt i fråga om fastighetens underhall tillstyrkt att
statsbidrag beviljas allenast efter en beräknad underhållskostnad av 35 000
kronor, d. v. s. samma belopp som beräknats för ändamålet för innevarande
budgetår.

Med anledning av statskontorets yttrande har direktionen angivit vissa
underhållsarbeten för en kostnad av 19 300 kronor och vissa nyanläggningsarbeten
(posterna 2, 5,11,12 och 16) för en kostnad av 29 100 kronor, vilka
möjligen kunde uppskjutas någon tid.

Departementschefen har beträffande ifrågavarande utgifter för egen del
anfört följande. . ,

I fråga om posterna fastighetens underhåll och extra anslag till nyanläggning
och nyanskaffning har statskontoret, under erinran om det föreliggande
avtalsförslaget rörande ändrade grunder för fördelning av driftkostnaderna vid

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

Barnbördshuset, tillstyrkt allenast samma belopp som för innevarande budgetår
beräknats enbart till fastighetens underhåll eller 35 000 kronor. Av skäl, som
icke torde behöva närmare utvecklas, anser jag mig icke böra förorda, att kostnaderna
för oundgängligen erforderliga bättringsarbeten överskjutas till ett
kommande budgetår uteslutande av den anledningen, att en för staten gynnsammare
avtalsperiod då inträder. Däremot ligger det i sakens natur, att det
i tidigare sammanhang omnämnda förslaget örn slopandet av barnbördshuset
såsom undervisningsanstalt och därmed frågan örn barnbördshusets fortsatta
bestånd över huvud taget måste leda till den största försiktighet vid beviljandet
av anslag för sådana ändamål, som nu avses. Denna försiktighet torde dock
icke få drivas så långt, att därigenom den normala driften av barnbördshuset
äventyras.

Direktionen har i sitt med anledning av statskontorets uttalanden avgivna
remissyttrande framhållit, att en begränsning av underhålls- och nyanskaffningsanslagen
med respektive 19 300 kronor och 29 100 kronor kan ifrågakomma,
varvid direktionen dock fritagit sig från ansvaret för de eventuella
följderna av en sådan besparingsåtgärd. Jag anser för egen del, att de av direktionen
sålunda anvisade besparingsmöjligheterna böra kunna utan alltför
stora olägenheter tillvaratagas. Den enda utgiftspost, som därutöver lär kunna
diskuteras, utgöres av de för tillbyggnad för polikliniken avsedda medlen.
Jag är visserligen medveten om, att de nuvarande polikliniklokalerna äro
mycket otillfredsställande. Med hänsyn till ovissheten beträffande sjukhusbyggnadernas
användning efter den 30 juni 1949 är det dock i hög grad
tvivelaktigt, huruvida en investering av här ifrågavarande storleksordning nu
lämpligen bör vidtagas. Kommissionen torde emellertid inom kort komma att
upptaga förhandlingar rörande fastighetens framtida disposition. Därvid lära
även kunna ernås säkrare hållpunkter för ett bedömande av nu föreliggande
tillbyggnadsfråga. Jag förutsätter, att direktionen med ledning av
resultatet av dessa förhandlingar vid avgivandet av sina anslagsäskanden
för budgetåret 1946/47 upptar frågan örn det ändamålsenligaste sättet för tillgodoseende
av poliklinikens lokalbehov till förnyat övervägande. Med utgångspunkt
härifrån förordar jag, att med prövningen av frågan örn anslag
för detta byggnadsföretag får anstå till nästa års riksdag. I enlighet härmed
minskas medelsbehovet för extra anslag till nyanläggning och nyanskaffning
med ytterligare 55 700 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava de nu gällande avtalen
angående driftkostnadernas fördelning jämlikt Kungl. Maj:ts den 17 juni
1943 givna bemyndigande uppsagts av barnbördshusets direktion och komma
med hänsyn härtill att upphöra att gälla med utgången av juni 1946,
från vilken tidpunkt det nya avtalet är föreslaget att träda i tillämpning.

I likhet med departementschefen finner utskottet det av förhandlingskommissionen
framlagda avtalsförslaget innebära en skälig avvägning mellan
de olika intressen, som äro förknippade med barnbördshusets fortsatta
verksamhet.

Emot de av departementschefen gjorda beräkningarna beträffande storleken
av förevarande anslag för nästa budgetår har utskottet icke funnit
något att erinra.

17 ti kottet.

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för fördelning av driftkostnaderna vid allmänna
barnbördshuset;

b) till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset
i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av 583 000 kronor.

92:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 90, s. 233—236) föreslagit riksdagen
att till förevarande ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 81100 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 71 100
kronor, varför Kungl. Marits förslag innebär en anslagshöjning med 10 000
kronor. Anslagshöjningen avser anvisande av medel för anställande av en
tredje underläkare med arvode, motsvarande löneförmånerna i lönegraden
Ex 18 (7 000 kronor), och en konsulterande psykiatriker med ett arvode av
3 000 kronor. Departementschefen har däremot avstyrkt ett förslag om anvisande
av ytterligare statsbidrag för beredande av heltidsanställning åt en
halvtidsanställd sköterska å polikliniken. Härom inhämtas av propositionen
bland annat följande.

Enligt gällande avtal mellan staten och Stockholms stad angående upprätthållande
av ifrågavarande barnsjukhus skall staten bidraga till upprätthållande
av den pediatriska polikliniken med visst årligt belopp, för närvarande
8 500 kronor, under villkor bland annat, att stadens bidrag uppgår
till enahanda belopp, varvid av de av staten och staden tillhopa beviljade
anslagsmedlen skall utgå arvode till en sköterska med 1 800 kronor. Denna
sköterska har hittills haft halvtidsanställning, men sjukhusets styresman
har, under framhållande att besöksfrekvensen under åren 1940—43 stigit
med 48 procent, hemställt om anslag i syfte att bereda sköterskan heltidsanställning
med arvode, motsvarande löneförmånerna i lönegraden Eo 7,
omkring 4 400 kronor, varav staten och staden skulle svara för hälften vardera.
Statskontoret har emellertid erinrat, att inkomsterna av poliklinikavgifter
helt tillfalla staden och att avgifterna sedan gällande avtals tillkomst
år 1932 fördubblats och år 1943 uppgått till 7 438 kronor. Det borde därför
enligt statskontorets uppfattning rätteligen ankomma på staden att bestrida
kostnaderna för sköterskans förlängda tjänstgöringstid. Departementschefen
har på av statskontoret anförda skäl förklarat sig icke kunna tillstyrka styresmannens
förslag.

Giltighetstiden för nu gällande avtal mellan staten och Stockholms stad
angående ifrågavarande barnsjukhus utgår den 31 december 1945. Departementschefen
erinrar med anledning härav, att kommittén för karolinska
sjukhusets fortsatta utbyggande den 5 december 1944 framlagt byggnadsprogram
för den av 1943 års riksdag beslutade pediatriska kliniken vid sistnämnda
sjukhus. Då den planerade nya kliniken emellertid icke kunde tagas

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

i bruk redan den 1 januari 1946, komrae behov tydligen att uppstå att utverka
en förlängd giltighetstid för avtalet. Åtgärder borde därför vidtagas
för erhållande av förklaring från stadens sida, huruvida denna vore villig
att utsträcka giltighetstiden, förslagsvis intill den 1 januari 1948. En sådan
utsträckning av avtalstiden innebure givetvis förpliktelse från statens sida
att intill sistnämnda dag lämna bidrag till driften av det nuvarande barnsjukhuset.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Emot vad departementschefen
i detta sammanhang anfört har utskottet icke funnit något
att erinra. Utskottet våll understryka, att enligt utskottets mening behovet
av förlängd tjänstgöringstid för polikliniksköterskan synes styrkt. Med hänsyn
till de av statskontoret angivna förhållandena torde det likväl böra ankomma
på Stockholms stad att bestrida de härav föranledda kostnaderna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 81 100 kronor.

93:o) Universitetssjukhus: Nedsättning i vissa fall av vårdavgifterna
vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 91, s. 236 och 237), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i
vissa fall av vårdavgiftema vid S:t Görans sjukhus i Stockholm
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.

94 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa assistenter
och amanuenser vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska
institutet. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 92) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

95:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s.
238), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

Utskottet.

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

96 :o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 238), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.

97:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. Kungl. Majit har (punkt 95, s. 238—243) föreslagit
riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 30 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Å. Holmbäck m. fl. väckt motion (I: 247), vari hemställts,
att riksdagen måtte anvisa ett förslagsanslag å 180 000 kronor till bidrag till
kostnaden för tryckning av doktorsavhandlingar.

Det för ifrågavarande ändamål på riksstaten uppförda, obetecknade anslaget
sänktes år 1940 av statsfinansiella skäl från 42 000 kronor till 22 000
kronor. Enligt de för budgetåret 1940/41 gällande bestämmelserna utgick bidrag
i första hand i form av ersättning för den merkostnad, som uppstår
genom tryckning av sådana exemplar av doktorsavhandlingen, vilka författningsenligt
skola utdelas eller avlämnas, de s. k. pliktexemplaren, dock
högst 300 kronor. Återstoden av anslagsmedlen utdelades i form av understöd
till de sökande, som med hänsyn till svårigheten att själva bestrida
kostnaden för avhandlingens tryckning ansetts böra erhålla bidrag härtill.
Förslogo ej anslagsmedlen till understöd i den omfattning, bestämmelserna
i ämnet medgåvo, skulle skälig jämkning av understöden ske med hänsyn
till de sökandes behov av understöd. För budgetåret 1941/42 sänktes anslaget
i enlighet med förslag av universitetskanslern till 18 000 kronor,
varav tillhopa 3 400 kronor avsågos för Stockholms och Göteborgs högskolor.
Anslaget, som därefter och även för innevarande budgetår uppförts
med 18 000 kronor, får jämlikt kungörelsen 1941:319 användas endast för
bidrag i form av ersättning för de pliktexemplar, som författningsenligt
skola avlämnas.

Universitetskanslern har för nästa budgetår hemställt om anvisande av
dels ett förslagsanslag av 30 000 kronor till ersättning för kostnaden för
tryckning av det antal exemplar av doktorsavhandlingar, som jämlikt de
för varje lärosäte gällande bestämmelserna skall utdelas eller avlämnas, de
s. k. pliktexemplaren, dels ock ett förslagsanslag av 180 000 kronor till
bidrag till kostnaden för tryckning av doktorsavhandlingar. Till stöd härför
har kanslern anfört i huvudsak följande.

Statsutskottets utlåtande nr S.

89

På grund av maximeringen av anslaget lia tillgängliga anslagsmedel icke
alltid räckt att bereda full ersättning för pliktexemplaren. Läget är sålunda
för närvarande sådant att doktoranderna icke blott nödgas helt med egna
medel trycka sina avhandlingar utan dessutom stundom få överlämna det
föreskrivna antalet pliktexemplar utan full ersättning för de merkostnader
som dessa betinga.

Det måste anses föga överensstämmande med principerna för vårt universitetsväsen,
att en studie- och forskningsprestation, som närmast är att
betrakta som ett examensprov och som — så vitt gäller avhandlingar inom
den filosofiska fakulteten — är obligatorisk för vissa befattningar i statens
tjänst, skall åsamka den studerande dryga kostnader. Medan framställningskostnaderna
alltmer ökats, har anslaget under loppet av den tjugu -femårsperiod, under vilken medel för ändamålet utgått, fått vidkännas en
betydande minskning. Med det anslag av 40 000 kronor, som beviljades vid
1919 års riksdag, kunde för den närmaste femårsperioden i ersättning och
understöd sammanlagt utgå i genomsnitt omkring 870 kronor för varje
avhandling. Det nuvarande maximibeloppet (utgående såsom ersättning
för pliktexemplaren) är 300 kronor, och i verkligheten har detta belopp såsom
ovan nämnts stundom icke kunnat utgå.

I syfte att erhålla en närmare utredning angående doktorandernas kostnader
för tryckning av doktorsavhandlingar har jag anmodat vederbörande
universitet och högskolor att verkställa en sådan utredning och inkomma
med förslag i ämnet. De inkomna yttrandena innehålla det material, som
synes erforderligt för en allsidig prövning av denna anslagsfråga.

Till en början synes det vara en enkel åtgärd av rättvisa och överensstämmande
med allmänna rättsprinciper, att doktoranderna erhålla full
ersättning för de merkostnader, som pliktexemplaren ådraga dem, och sålunda
ej tvingas att utan ersättning avstå till det allmänna en del av pliktexemplaren.
Ersättningsbeloppet för varje avhandling bör med hänsyn
härtill icke maximeras.

Vad angår understödet eller det egentliga tryckningsbidraget vore det i
och för sig rimligt, om tryckning av doktorsavhandlingar finge helt ske
på allmän bekostnad, under förutsättning att avhandlingen godkändes. En
sådan reform kunde tänkas genomförd på det sätt att vederbörande universitet
eller högskola omhändertoge publiceringen av samtliga doktorsavhandlingar
och upplade särskilda avhandlingsserier efter fakulteter eller
ämnesområden. Ett tryckningsanslag av förslagsanslags natur borde i sådant
fall ställas till läroanstalternas förfogande. Mot tanken på full ersättning
för tryckningskostnaderna talar emellertid, att en sådan regel
sannolikt skulle stimulera tendensen att göra doktorsavhandlingarna onödigt
omfångsrika. Från universitetens och högskolornas sida har med hänsyn
härtill icke ifrågasatts, att tryckningen skulle ske helt på allmän bekostnad.
Ej heller har föreslagits, att tryckningen skulle äga rum genom
universitetens eller högskolornas försorg.

Jag vill för egen del — framhåller kanslern vidare — icke för närvarande
upptaga sistnämnda tanke utan inskränker mig till förordande av förhöjt
tryckningsbidrag på grundvalen av tidigare regler.

Beträffande tryckningsbidragets storlek anser jag övervägande skäl tala
för att bidrag bör erhållas för fulla tryckningskostnaderna intill 12 ark av
varje godkänd avhandling — ett arkantal som föreslagits av Uppsala och
Lunds universitet — dock att bidraget synes böra maximeras til] 2 400

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kronor, vilket belopp beräknats med utgångspunkt från den i uppsalayttrandet
angivna tryckningskostnaden av i medeltal 200 kronor per ark. Om
en del av kostnaderna för avhandlingens tryckning täckes genom bidrag
från annat håll, bör statsbidraget i motsvarande omfattning reduceras. Bidraget
torde böra omfatta även skäliga kostnader för illustrationer inom den
nämnda ramen av 12 tryckark. För översättningskostnader bör däremot
anslaget ej avses.

Det vore enligt min mening — fortsätter kanslern — mest följdriktigt om
bidrag utginge utan hänsyn till författarens ekonomiska ställning. Jag vill
emellertid icke nu ifrågasätta någon ändring i de regler om behovsprövning,
som tidigare gällt.

Med hänsyn till de normer, som jag sålunda föreslår — yttrar kanslern
vidare — torde två anslag böra beviljas: ett till tryckningsbidrag och ett
till ersättning för pliktexemplar, båda av förslagsanslags natur. Det synes
lämpligt, att anslagen göras gemensamma för samtliga de under kanslersämbetet
hörande läroanstalterna.

Statskontoret har avstyrkt universitetskanslerns förslag samt förordat
oförändrat anslag ävensom oförändrade grunder för medelsanvändningen
för nästa budgetår.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

De av universitetskanslern anförda synpunkterna i denna fråga äro för
visso värda allt beaktande. Jag vill emellertid erinra örn, att under senare
år i skilda sammanhang kritiska röster höjts mot doktorsavhandlingar av den
typ, som vanligen förekommer inom det svenska universitetsväsendet. Särskilt
har gjorts gällande, att dessa avhandlingar ofta äro onödigt vidlyftiga till omfånget.
De kostnader, som nedläggas på utarbetandet och tryckningen av avhandlingarna,
ha ansetts icke alltid stå i rimlig proportion till ämnenas beskaffenhet.
Man har även påtalat, att värdefulla rön alltför länge undanhållas
den vetenskapliga diskussionen på grund av den tidsutdräkt, som numera i regel
är förenad med avhandlingarnas färdigställande. Jag skall här ej uttala någon
mening örn det berättigade eller oberättigade i dessa anmärkningar. Jag
vill endast erinra örn att i direktiven för de av min företrädare den 12
augusti 1944 tillkallade sakkunniga för utredning rörande åtgärder för främjande
av matematisk-naturvetenskaplig forskning bland annat angivits, att
de sakkunniga böra, såvitt gäller doktorsavhandlingar på de matematisknaturvetenskapliga
områdena, till behandling upptaga frågan om möjligheterna
att utan eftersättande av kraven på vetenskaplighet begränsa avhandlingarnas
omfång och därmed även de med deras utarbetande och
tryckning förenade kostnaderna. I avvaktan på resultatet av den sålunda
pågående utredningen och med hänsyn till det statsfinansiella läget anser
jag mig icke nu kunna tillstyrka kanslerns förslag om anvisande av ett särskilt
anslag av 180 000 kronor till bidrag till tryckningskostnaderna i allmänhet för
doktorsavhandlingar.

Däremot biträder jag kanslerns förslag om upphävande av den nuvarande
maximeringen av ersättningen för pliktexemplaren. Vid bifall härtill torde
nu ifrågavarande anslag för nästa budgetår böra höjas med 12 000 kronor
till 30 000 kronor och med hänsyn till svårigheten att exakt beräkna medelsbehovet
givas karaktären av förslagsanslag. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att efter förslag av kanslern meddela erforderliga bestämmelser
i ämnet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

I motionen 1:2^7, vari hemställts om anvisande av jämväl det större av
de av kanslern äskade anslagen, erinras om departementschefens nyss refererade
uttalande, varefter motionärerna anföra följande.

Frågan örn understöd till tryckning av doktorsavhandlingar är så viktig,
att vi trots det statsfinansiella läget och trots de skäl, som ecklesiastikministern
i övrigt anfört, anse oss böra hemställa om beviljandet av det begärda
anslaget. Som helhet taget äro doktorsavhandlingarna betydande bidrag till
vetenskapens utveckling. Många av dem äro förstklassiga arbeten, som giva
nya resultat för forskningen. I den mån det gjorts gällande, att doktorsavhandlingarna
ofta äro onödigt vidlyftiga, bör det erinras att universitetskanslern
föreslår att staten skall betala tryckningen av endast 12 ark (å 200
kronor) av varje särskild avhandling. Om en författare till en doktorsavhandling
allt för vidlyftigt behandlat sitt ämne, får han alltså enligt kanslerns
förslag själv stå för de därav flytande kostnaderna. Det finnes icke
hinder mot att vid riksdagsbehandlingen eventuellt nedsätta bidraget till
t. ex. att avse 10 ark. På grund av den maximering av bidraget, som universitetskanslern
föreslagit, är det enligt vår uppfattning icke behövligt att avvakta
en utredning.

I likhet med departementschefen anser utskottet den nuvarande maximeringen
av ersättningen för de s. k. pliktexemplaren böra upphävas i enlighet
med det av kanslern för rikets universitet framställda förslaget. Utskottet
tillstyrker jämväl, att förevarande anslag på grund härav höjes med
det av departementschefen förordade beloppet — 12 000 kronor — och att
anslaget gives förslagsanslags natur.

Vidkommande det i motionen I: 247 framställda yrkandet — vilket överensstämmer
med av kanslern framlagt förslag -— vill utskottet framhålla,
att enligt utskottets mening utan tvivel goda skäl föreligga för att bidrag
av statsmedel, liksom tidigare ägt mm, även framdeles utgår till tryckningskostnaderna
i allmänhet för doktorsavhandlingar. Utskottet anser sig emellertid
icke för närvarande kunna biträda det motionsvis gjorda yrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen I: 247, till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
30 000 kronor.

98:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande
vid universiteten och vissa högskolor. Kungl. Majit har (punkt 96,
s. 243), föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

Uti kottet.

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

VUkottet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr G. Johansson i Stockholm väckt motion (11:229), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att tillämpningsområdet för naturastipendierna
till medellösa studerande utsträckes till att omfatta alla statliga
och statsunderstödda högskolor, att stipendierna även skola tillkomma medellösa
med hem å ort där studierna bedrivas och att reservationsanslaget
till naturastipendier höjes till det belopp, som det utsträckta tillämpningsområdet
kan motivera.

Ifrågavarande anslag tillkom genom beslut av 1939 års lagtima riksdag
och disponerades till en början för utdelning av statsstipendier vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. 1944
års riksdag beslöt att utsträcka möjligheterna att erhålla stipendier av detta
slag till studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg.
I samband härmed höjdes anslaget, som för budgetåren 1941/44 utgick med
184 700 kronor, till 240 000 kronor. Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag
innebär alltså oförändrad medelsanvisning.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår
för ifrågavarande ändamål av ett anslag av 240 000 kronor.

Med anledning av motionen II: 229 får utskottet erinra om att riksdagen
i sin skrivelse den 6 maj 1944, nr 234, framhöll, att det syntes riksdagen
principiellt riktigt, att de studerande vid olika läroanstalter av högskolekaraktär
komme i åtnjutande av understöd från statens sida enligt i
stort sett likartade grunder. Av statsfinansiella skäl syntes det emellertid
nödvändigt, att en utvidgning av den här berörda understödsverksamheten
skedde successivt, och riksdagen hade funnit att bärande skäl blivit anförda
för att utvidgningen för det dåvarande begränsades till de enskilda högskolorna
i Stockholm och Göteborg. Riksdagen utginge ifrån att Kungl. Majit
alltjämt hade sin uppmärksamhet riktad på frågan om införande av omförmälda
stipendieform jämväl vid andra högskolor. Något förslag i denna
riktning har nu icke framlagts av Kungl. Majit. Då utskottet anser detta
slag av stipendier utgöra ett synnerligen betydelsefullt led i den statliga
understödsverksamheten för främjande av högskolestudier, synes det utskottet
önskvärt, att frågan örn införandet av naturastipendier även vid de
statliga och statsunderstödda högskolor, där dessa nu ej förekomma, upptages
till omprövning och att härvid i första hand utredas de ekonomiska
konsekvenserna av en dylik utvidgning av ifrågavarande verksamhet. Utskottet
tillstyrker för sin del, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer
om att en utredning i sålunda angivna avseenden kommer till stånd.

På grund av vad i ovannämnda motion hemställts vill utskottet framhålla,
att gällande bestämmelser icke lägga hinder i vägen för naturastipendiernas
utgående även till studerande, som har sitt hemvist på studieorten.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) till Gemensamma universitetsändamål: Natur astly endler
åt studerande vid universiteten och vissa högskolor för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 240000
kronor;

b) i anledning av motionen II: 229 i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning
angående införandet av naturastipendieformen även
vid andra högskolor än dem, där denna understödsform nu
tillämpas.

99:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, s. 243 och 244), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre juridiska studier vid universiteten
i Uppsala och Lund för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 10 000 kronor.

100:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maurts förslag (punkt 98,
s. 244—246), vilket innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor, avseende
två nya forskarstipendier, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 49 000 kronor.

101:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
99, s. 247—249) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr S. G. W. Wahlund
(1:153) och den andra inom andra kammaren av herr E. Håstad
(II: 169), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta l:o) att nuvarande
förste assistentbefattningen å extra ordinarie stat i lönegrad Eo 15 vid
rasbiologiska institutet måtte utgå och ersättas med en extra ordinarie
aktuariebefattning i lönegrad Eo21, 2:o) att ifrågavarande anslag måtte
höjas med 1 300 kronor eller från 46 000 till 47 300 kronor.

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning. Beträffande
den i motionerna berörda frågan inhämtas av statsrådsprotokollet bland
annat följande.

Institutets styrelse har hemställt, att den nuvarande befattningen som
förste assistent i lönegraden Eo 15 måtte ombildas till en aktuarietjänst i
lönegraden Eo21. Till stöd för denna framställning — vilken utgör ett
återupprepande av en liknande, av dåvarande departementschefen avstyrkt
framställning i samband med institutets anslagsäskanden för budgetåret
1943/44, i vilken hemställdes, att förste assistenten måtte uppflyttas
till lönegraden Eo 21 — har styrelsen i likhet med förra gången huvudsakligen
åberopat den nuvarande tjänstinnehavarens speciella kvalifikationer,
bristen på kompetenta statistiker, lönegradsplaceringen för
andra motsvarande befattningar samt de otillfredsställande befordringsmöjligheterna
vid institutet.

Universitetskanslern har tillstyrkt den ifrågasatta ombildningen av förste
assistenttjänsten till aktuarietjänst.

Statskontoret har avstyrkt förslaget under erinran, att ämbetsverket i
utlåtande över institutets tidigare framställning i ämnet uttalat, att, om
en högre lönegradsplacering kunde anses motiverad, ämbetsverket förordade
en uppf lyftning till högst lönegraden Eo 18 eller den lönegrad, till vilken
förste amanuens i regel vore hänförd. Denna uppfattning vidhölle statskontoret.

Departementschefen har förklarat sig nödgad avstyrka ifrågavarande
förslag. I

I förevarande motioner erinras att allmänna lönenämnden, då ärendet
förra gången var aktuellt, tillstyrkt en placering i lönegraden Eo 20, samt
anföres vidare.

Styrelsen påpekar, att den redan i anslagsäskandena avseende budgetåret
1943/44 framhöll att en reglering av nämnda befattning utgjorde ett
trängande önskemål och hemställde att lönen måtte utgå enligt lönegrad
Eo21. Vid institutets omorganisation år 1938 hade lönesättningen blivit
lägre än omorganisationssakkunniga avsett. De sakkunniga anförde vid befattningens
jämförelse med amanuenstjänster vid statistiska centralbyrån,
att dessa senare voro övergångsplatser och att vederbörande hade utsikter
till befordran inom verket. Någon dylik möjlighet förelåg ej för en förste
assistent vid rasbiologiska institutet, vilket givetvis var ägnat att göra
platsen mindre eftersökt, om lönen sattes lågt. De sakkunniga påpekade
vidare att erfarenheten komme kanske att visa, att en uppflyttning av
tjänsten i högre lönegrad kunde bliva nödvändig för att vinna kompetenta
sökande.

De sakkunniga torde således i själva verket ha åsyftat en tjänsteställning
närmast över amanuens, d. v. s. aktuaries tjänsteställning. Inrättandet av
denna tjänst ansågo de sakkunniga vara en direkt följd av indragningen av
en sedan 1935 förefintlig statistikertjänst i 24:e lönegraden. De sakkunniga
hade ansett förste assistentbefattningen nödvändig av väsentligen två skäl.
Å institutet arbetade ej endast den mera fast anställda kontorspersonalen
utan tidvis också extra personal. För att under chefens överinseende leda
och övervaka arbetet vore en kontorschef eller, som han förut betecknades,
en byråföreståndare därför behövlig. Innehavaren borde som sådan besitta

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

lämpliga chefsegenskaper. Det andra skälet var i viss mån en konsekvens
av indragningen av statistikertjänsten. De sakkunniga förmodade, att en
stor del av det arbete, som ålegat innehavaren av den indragna statistikerbefattningen
i 24:e lönegraden, komme att överflyttas på innehavaren av
den föreslagna befattningen.

De år som förflutit sedan ikraftträdandet av organisationen av år 1938
hade också visat, att de sakkunniga haft rätt i sina förmodanden. Då arbetet
visat sig kräva goda och delvis mycket speciella kvalifikationer och då
motsvarande befattningshavare i statlig tjänst äro placerade i 21:a lönegraden,
ansåg styrelsen det ej böra anstå längre med en reglering av befattningen.
För tjänsten fordrades icke blott grundlig utbildning i statistik
utan också förtrogenhet med medicinsk ärftlighetsforskning samt statistisk
metodik inom detta forskningsområde, en utbildning som knappast kunde
förvärvas av statistiker utanför institutet.

Dessa kvalifikationer motiverade en högre avlöning samtidigt som de
knappast voro meriterande för annan tjänst. Det erinrades dessutom om att
inom institutet ej förelåg möjlighet till befordran från denna tjänst. Ett
ofta återkommande ombyte av innehavare av tjänsten måste ur institutets
synpunkt innebära ett starkt avbräck i arbetet och stora olägenheter i
övrigt med hänsyn till den speciella karaktären av arbetet. Även med hänsyn
till de arbetsuppgifter, som institutet upptagit på sitt program och som
slutgiltigt kunde genomföras endast på längre sikt, var det styrelsen synnerligen
angeläget att sådana löneföremåner erbjödes, att befattningshavaren
stannade en längre tid.

Styrelsen var väl medveten om att det vore tvivelaktigt om ens en aktuariebefattning
i 21 :a lönegraden med hänsyn till nyssnämnda speciella
kvalifikationskrav kunde vinna kompetent sökande, som förväntades kvarstanna
vid institutet någon längre tid. Med hänsyn till det rådande statsfinansiella
läget ansåg sig emellertid styrelsen ej kunna föreslå högre lönegradsplacering
än Eo21. Styrelsen ansåg det synnerligen angeläget att
med hänsyn till numera föreliggande kvalifikationskrav en uppenbart oriktig
lönegradsplacering, som redan ägt bestånd i flera års tid, korrigerades. I

I motionerna I: 153 och II: 169 har framhållits, att det arbete, som nu
åvilade förste assistenten, visat sig av denne kräva alldeles särskilda kvalifikationer,
vilka motiverade att tjänsten ombildades till en aktuariebefattning
i 21 lönegraden. Utskottet har för sin del icke kunnat undgå att finna,
att goda skäl onekligen föreligga för befattningens placering i högre lönegrad
än den nuvarande. Med hänsyn till de föreliggande förhållandena utgår utskottet
från att Kungl. Majit täger denna fråga under förnyad prövning. Med
vad sålunda anförts torde ovannämnda motioner få anses besvarade.

Utskottet, som biträder vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit,
hemställer,

att riksdagen må

a) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 kronor;

b) att motionerna I: 153 och lii 169 må anses besvarade
med vad utskottet här ovan anfört.

Utskottet.

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

102:o) Basbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 100, s. 249), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet; Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
8 600 kronor.

103:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 101, s. 249—251), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 22 000 kronor.

104:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
102, s. 251—255) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen
för farmaceutiska institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46, dels ock till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 95 700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att de två professorerna vid institutet
från och med nästa budgetår uppflyttas från 28:e till 30:e lönegraden. Härutöver
föreslår departementschefen i anslutning till vad chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang förordat vissa förändringar beträffande
vaktmästarpersonalens tjänstebenämningar och arbetsuppgifter. I
anslagshänseende innebär Kungl. Majits förslag oförändrad medelsanvisning.

Utskottet biträder Kung1!. Maj:ts förslag beträffande uppflyttning av
de två professorerna vid institutet från 28 till 30 lönegraden. Även i övrigt
ansluter utskottet sig till vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för farmaceutiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 95 700 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

105:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 103, s. 255 och 256), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
19 700 kronor.

106:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 104, s. 256), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.

107:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
105, s. 257—259) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för ortnamnskommissionen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Ortnamnskommissionen:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 30 200
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Å. Holmbäck
m. fl. (I: 248) och den andra inom andra kammaren av herr J. Lundberg
(II: 137), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta bifalla ortnamnskommissionens
av universitetskanslern förordade begäran om inrättande
av en extra ordinarie arkivbiträdesbefattning i lönegraden Eo 7 vid Svenska
ortnamnsarkivet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 4 100 kronor, väsentligen
föranledd av att departementschefen tillstyrkt anvisande av medel
till anställande av en biträdesbefattning vid ortnamnsarkivet. Departementschefen
har dock icke förordat kommissionens av kanslern tillstyrkta
förslag om placering av detta biträde i lönegraden Eo 7 såsom arkivbiträde
utan inskränkt sig till att föreslå en placering i lönegraden Eo 4 såsom
kontorsbiträde.

I motionerna 1:248 och 11:137 anföres i huvudsak följande.

Hela den mera fast anställda personalen vid Svenska ortnamnsarkivet
uppgår till tre personer, nämligen en arkivarie och två amanuenser. Varken
vaktmästar-, arkiv- eller kontorsbiträdesbefattning finnes vid arkivet. Följden
har blivit, att mera vetenskapligt kvalificerad arbetskraft måst tagas i

Bihang till riksdagens protokoll G sami. Nr 8.

7

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

anspråk även för arbete, som lämpligare kunnat utföras av billigare arbetskraft.
Detta har icke undgått att menligt inverka på den fast anställda personalens
mera närliggande uppgifter.

Under de två sista åren ha svårigheterna beträffande personalbristen
ytterligare skärpts, och kommissionen har fått allt mindre möjligheter att
ens hjälpligt kunna uppehålla arkivverksamheten. För ett effektivt bedrivande
av arbetet vid den växande institutionen skulle, enligt uppgift, egentligen
erfordras både en arkivbiträdestjänst och en kontorsbiträdestjänst.
En jämförelse med sådana institutioner som landsmålsarkiven i Uppsala
och Lund visar, hur uppenbart missgynnat Svenska ortnamnsarkivet är
i fråga om arbetskraft. Vid omorganisationen 1939 erhöll landsmåla rkivet
i Uppsala en arkivbiträdestjänst i Eo 8, en i Eo 7 och två kontorsbiträdestjänster
i Ex 4 samt dessutom 3 000 kronor åt tillfälligt anställda arbetsbiträden.
Landsmålsarkivet i Lund fick ett arkivbiträde i Eo 7. Det kan
knappast vara rimligt, framhåller ortnamnskommissionen i 1944 års ansökan,
att ortnamnsarkivet till skillnad från dessa två likartade institutioner
är praktiskt taget utan resurser i detta avseende.

Att kommissionen av de två tjänster, som kunde komma i fråga, begärde
den i Eo 7, var resultatet av ett noggrant övervägande. För en relativt måttlig
merutgift skulle kunna erhållas en arbetskraft, som vid sidan av de
rena kontorsgöromålen, maskinskrivning, inordning av samlingar etc., även
skulle vara användbar för bland annat excerpering av äldre källor och utredigering
av namnsamlingar. De speciella förhållandena vid ortnamnsarkivet
göra, att man måste kräva betydligt högre kompetens av detta
arkivbiträde, än vad som i vanliga fall kan anses erforderligt. Med de krav,
.sorn måste ställas på innehavaren av den nu begärda biträdesbefattningen,
är arkivet icke betjänt av ett kontorsbiträde. Vederbörande måste som
nämnts vara kompetent att biträda vid arkivets skiftande göromål och
icke endast anlitas till maskinskrivning och därmed jämställt rutinarbete.
Då de tre tjänstemännen, arkivarien och de båda amanuenserna, äro strängt
upptagna av allt mera växande arbetsuppgifter såsom vetenskaplig bearbetning
och publicering av ortnamnsmaterialet, instruktion av upptecknare,
granskning och omhändertagande av inkommande samlingar och framför
allt rent administrativa göromål, namnutredningar och remisser från andra
statliga verk, måste t. ex. den omfattande och krävande excerperingen av
medeltida urkunder, avfattade både på latin och fornsvenska, i stor utsträckning
kunna anförtros åt arkivbiträdet. Den med excerperingen sammanhängande
ofta synnerligen intrikata identifieringen av de gamla namnformerna
med nutida ortnamn kräver utom stor erfarenhet även goda
språkliga kunskaper bland annat i latin. Mera kvalificerade arbetsuppgifter
äro ock utredigeringar av texter med fonetisk beteckning, avskrivning
av äldre handskrifter o. s. v. Sedan 14 år har ortnamnsarkivet haft ett biträde
med deltidsanställning, som är fullt insatt i alla dessa göromål. Det
är endast brist på medel, som gjort, att hon ej långt tidigare kunnat anställas
i kommissionens tjänst. Hennes studentexamen på latinlinjen och
långa erfarenhet vid ortnamnsarkivet har gjort henne till bland annat en
mycket skicklig excerpist såväl när det gäller latinska som fornsvenska
källor. Det skulle för arkivet vara en stor vinst att kunna knyta henne till
institutionen men en ännu större förlust att gå miste om henne, vilket allvarligt
kan befaras, örn ortnamnskommissionen ej kan erbjuda henne annat

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

än deltidsanställning eller en tjänst, vars avlöning inte motsvarar hennes
mångsidiga och solida utbildning. Vederbörande har sista tiden vid flera
tillfällen från enskilda företag varit erbjuden i lönehänseende mycket fördelaktigare
anställningar men har hittills stannat vid ortnamnsarkivet, dels
på grund av intresse för det arbete, i vilket hon under sin 14 år långa tjänstgöring
blivit fullt insatt och vilket hon nu till fullo behärskar, dels på grund
av en väl berättigad förhoppning om e. o. anställning i skälig lönegrad.

Den besparing av statsmedel, som skulle vinnas genom inrättandet av
en kontorsbiträdesbefattning i Eo 4 i stället för den begärda arkivbiträdesbefattningen
i Eo 7, kan ej på något sätt anses stå i rimlig proportion till
de nackdelar, som äro förenade med arrangemanget. Besparingen (i grundavlöning
och rörligt tillägg) skulle i runt tal uppgå till 563 kronor per år.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat allmänna lönenämndens
yttrande över förevarande motioner. Lönenämnden anför följande.

Allmänna lönenämnden — som icke tidigare utlåtit sig i förevarande
spörsmål — får för sin del anföra, att de upplysningar angående de med
den nya biträdesbefattningen förenade arbetsuppgifterna samt angående
tjänstinnehavarens kvalifikationer, som lönenämnden varit i tillfälle att
inhämta, giva vid handen, att en placering av ifrågavarande befattning i
7:e lönegraden är motiverad. Tjänstebenämningen arkivbiträde synes vid
en dylik placering i detta fall lämplig.

Beträffande det vid ortnamnsarkivet för närvarande anställda biträdet
bär lönenämnden inhämtat, att hon avlönas med ett belopp av 3 kronor
för timme, vilket för månad örn exempelvis 25 arbetsdagar motsvarar ett
belopp av över 500 kronor, samt att hennes avlöning, till den del ortnamnsarkivets
tillgångar ej räcka till, bestrides av medel, som ställts till förfogande
av Gustav Adolfs-akademien.

Utskottet har för sin del — i överensstämmelse med den uppfattning,
varåt allmänna lönenämnden i sitt yttrande över motionerna I: 248 och
II: 137 givit uttryck — funnit det motiverat, att biträdesbefattningen vid
ortnamnsarkivet under tjänstebenämningen arkivbiträde erhåller placering
i lönegraden Eo 7. Med anledning härav torde anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal böra ökas med 500 kronor till
(25 000 -f- 500 =) 25 500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt icke
har något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, hemställer
utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna I: 248 och II: 137,
a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.............. kronor 2 000

Utskottet.

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -

sonal .............................. kronor 25 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 3 200

Summa kronor 30 700;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 30 700 kronor.

108:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 106, s. 259), vilket innebär en anslagsminskning med
5 000 kronor avseende delposten till övriga expenser, föranledd av att en
engångsutgift bortfallit, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kronor.

109:o) Ortsnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107,
s. 259), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 kronor.

110:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 260), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar,
som bedriva ortnamnsundersökningar för budgetåret 1945/
46 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

liim) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 109, s. 260—262), vilket innebär en anslagshöjning med
4 100 kronor, i syfte att bereda medel till anställning av viss biträdespersonal,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal kronor 103 400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 15 500

Summa kronor 118 900;

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 118 900 kronor.

112:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 110, s. 262), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 9 000
kronor.

113:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil, s. 262—
267), vilket innebär en anslagshöjning med 14 500 kronor, avseende bland
annat inköp av en grammofonautomobil, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning
av vetenskapligt material för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 56 500 kronor.

114:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 112, s. 267), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000
kronor, avseende ett engångsanslag för vissa grammofonupptagningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 6 000
kronor.

115:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola. Kungl. Majit har (punkt 113, s. 267 och 268) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av 11 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 152), vari hemställts, att
riksdagen i likhet med vad institutets styrelse och universitetskanslern förordat
måtte besluta att såsom bidrag till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag å 12 700
kronor.

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

V tikottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 900 kronor, avseende
institutets insamlingsverksamhet. Institutets styrelse hade härjämte
hemställt örn en anslagshöjning med 1 200 kronor i syfte att bereda arvodesförhöjning
åt institutets föreståndare, filosofie licentiaten C. M. Bergstrand,
vilken för närvarande åtnjuter ett arvode av 7 200 kronor.

T motionen har institutets sistnämnda yrkande upptagits.

Utskottet anser sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Med
den i motionen 1:152 föreslagna anslagshöjningen har åsyftats att bereda
institutets föreståndare en arvodesförhöjning av 1 200 kronor. En dylik arvodesförhöjning
synes — med hänsyn till att föreståndaren icke tidigare erhållit
kompensation för rådande dyrtid — kunna anses befogad, men
utskottet är icke berett att utan förslag i ämnet från Kungl. Maj:ts sida
förorda den i motionen påyrkade anslagshöjningen. Utskottet avstyrker
alltså bifall till ifrågavarande motion.

Åberopande diet anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maurts förslag
och med avslag å motionen 1:152, såsom Bidrag till institutet
för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 11 500 kronor.

116:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsäreuden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 268 och
269), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, föranledd av att
ur förevarande anslag skall utgå ersättning jämväl åt sakkunniga i befordringsärenden
vid tandläkarinstitutet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten m. m. för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 17 000 kronor.

117:o) Bidrag till undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 269 och 270),
vilket innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor, avseende att bereda
medel för avlönande av förste statsmeteorologen, docenten T. Bergeron
under tjänstledighet med C-avdrag från hans befattning vid meteorologiskhydrografiska
anstalten för att helt ägna sig åt undervisning och forskning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till undervisning i meteorologi
vid Stockholms högskola för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 22 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

loa

118:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare

i kommunal och social tjänst. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 116)
föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

Tekniska högskolor.

119:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Tekniska högskolan
i Stockholm: Omkostnader. Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. m. Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier.
Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya
lokaler. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Chalmers tekniska
högskola: Omkostnader. Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m.
Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek. Chalmers tekniska högskola: Stipendier. Chalmers tekniska
högskola: Inredning och utrustning av nya lokaler. Gemensamma ändamål
vid de tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av högre
tekniska studier. Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till främjande av teknisk forskning. Gemensamma ändamål vid
de tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.
Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning åt sakkunniga
i befordringsärenden. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 117)
föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

Skolöverstyrelsen.

120:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 118,
s. 274—284) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen
för skolöverstyrelsen skola upptagas ytterligare en befattning som byråsekreterare
i lönegraden A 21 samt en befattning såsom kamrerare i lönegraden
A 20, ävensom att därur skall avföras en befattning som kansliskrivare
i lönegraden All; dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46; dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 789 400 kronor.

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 29) och den andra inom andra kammaren av herr
H. Allard to. fl. (II: 84), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels
att förste gymnastikkonsulentbefattningen uppföres i lönegraden A 30 med
tjänstebeteckningen gymnastikråd, dels att den icke ordinarie andre gymnastikkonsulentbefattningen
jämte en nyinrättad liknande befattning uppföres
såsom ordinarie gymnastikkonsulentbefattningar hos skoldverstyrel
sen med lönegrad A 24;

dels en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (1:154),
vari hemställts, att riksdagen måtte dels besluta, att å personalförteckningen
för skolöverstyrelsen må från och med redovisningsåret 1945/46 upptagas
en förste byråsekreterarbefattning i lönegraden A 24, dels ock anvisa för
detta ändamål erforderliga medel;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr R. Wagnsson (I: 94) och den andra inom andra kammaren av fröken
Ebon Andersson (II: 165), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan
ändring av årets statsverksproposition, att den i personalförteckningen
för skolöverstyrelsen såsom tjänsteman å ordinarie stat uppförda kamreraren
hänföres till lönegraden A 21 i stället för i propositionen föreslagna lönegraden
A 20;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
fru Anna Sjöström-Bengtesson m. fl. (1:155) och den andra inom andra kammaren
av fröken Hildur Nygren m. fl. (II: 244), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta dels att tillerkänna inspektören för sinnesslöundervisningen
ett arvode av 3 000 kronor, dels att ställa ett förslagsanslag av 4 000
kronor till skolöverstyrelsens förfogande för bestridande av ersättning till
förutnämnda inspektör för förlorade löneförmåner vid ledighet för fullgörande
av inspektörsuppdraget;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av fru Gärda Svenson och fru Anna Sjöström-BBngtsson (I: 71) och den
andra inom andra kammaren av fru Ruth Gustafson m. fl. (II: 127), vari
hemställts, att riksdagen måtte 1 :o) godkänna i motionen angiven avlöningsstat
för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46, 2:o) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 792 400 kronor.

Det i motionerna I: 71 och II: 127 framställda yrkandet, vilket innebär
en anslagshöjning med 3 000 kronor, avser en arvodesförbättring med
2 000 kronor respektive 1 000 kronor åt konsulenterna för husligt arbete respektive
kvinnlig slöjd.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas, i den män desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,
till motionerna II: 84, I: 154, I: 94, II: 127 och 1:155.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

Med skrivelse den 28 september 1944 har skolöverstyrelsen framlagt
förslag rörande medelsbehovet för nästa budgetår, därvid överstyrelsen
upptagit anslaget till i runt tal 856 000 kronor. Detta innebär i förhållande
till innevarande budgetår en anslagsökning med 100 500 kronor. Den ökade
medelsanvisning, varom överstyrelsen sålunda hemställt, betingas huvudsakligen
därav, att överstyrelsen funnit sig böra föreslå en avsevärd förstärkning
av sin personalorganisation, dels genom förbättrad löneställning
för ett flertal befattningshavare, dels genom inrättande av åtskilliga nya
befattningar.

Beträffande överstyrelsens anslagsäskanden anför departementschefen inledningsvis
följande.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, har skolöverstyrelsen vid
sin uppskattning av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår
föreslagit en tämligen omfattande utbyggnad av sin personalorganisation.
För egen del är jag av den uppfattningen, att så långt gående åtgärder i detta
hänseende, som överstyrelsen ifrågasatt, icke nu böra vidtagas. Jag erinrar om
den omorganisation av arbetet inom överstyrelsen, som ägt mm i samband
med inrättandet från och med innevarande budgetår av en särskild administrativ
avdelning för handläggningen av ärenden av juridisk och administrativ
natur. Från och med den 1 januari 1944 har vidare skolöverstyrelsens
befattning med yrkesskolväsendet upphört genom att nämnda verksamhet
ställts under inseende av ett särskilt ämbetsverk, överstyrelsen för yrkesutbildning.
Vad sålunda förekommit är givetvis ägnat att påverka frågan
örn skolöverstyrelsens behov av arbetskraft i skilda hänseenden. I avvaktan
på närmare erfarenhet härutinnan och med hänsyn till i övrigt rådande
förhållanden har jag därför endast funnit mig böra tillstyrka en mera begränsad
ökning av medelsanvisningen för här avsedda ändamål.

De förslag, som av departementschefen tillstyrkts, äro i huvudsak följande: a)

inrättande av en befattning som byråsekreterare i lönegraden

A 21.

Skolöverstyrelsen hade förordat inrättande av två nya byråsekreterartjänster,
den ena i lönegraden A 24, avsedd för folkskolavdelningen, och
den andra i lönegraden A 21. Departementschefen har emellertid anfört
att, då de arbetsuppgifter, som åvilat den å folkskolavdelningen tidigare
placerade förste sekreteraren, numera i huvudsak överförts till den administrativa
avdelningen, departementschefen funne sig icke kunna biträda
överstyrelsens framställning i denna del.

b) överförande pä ordinarie stat av befattningen som bokhållare
och redogörare i lönegraden Eo 20.

Innehavaren av den ena av de två kansliskrivartjänsterna i överstyrelsen
uppehåller sedan lång tid befattning såsom bokhållare och redogörare i lönegrad
Eo 20. Till det i betänkandet angående skolöverstyrelsens organisation
framförda förslaget örn inrättande av en tjänst såsom kassör och
bokhållare i lönegrad A 21 ansluter sig överstyrelsen alltjämt och förutsätter

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid bifall till förslaget, att innehavaren av den extra ordinarie befattningen
erhåller den föreslagna tjänsten. Den nuvarande redogöraren har 30 års
tjänstgöring inom överstyrelsen, därav 24 år som redogörare.

Statskontoret har avstyrkt överstyrelsens framställning i förevarande
avseenden.

Allmänna lönenämnden har i huvudsak anfört följande.

Beträffande förslaget, att å folkskolavdelningen skulle inrättas en förste
byråsekreterartjänst i A 24, må framhållas, att skolöverstyrelsen i framställningen
anfört, att de arbetsuppgifter, som åvilat förste byråsekreteraren
å nämnda avdelning, numera så gott som helt överflyttats till den administrativa
avdelningen. Vid sådant förhållande kan lönenämnden icke finna
skäl föreligga för inrättandet å folkskolavdelningen av en förste byråsekreterartjänst.
I detta sammanhang vill lönenämnden ifrågasätta, om icke
den av skolöverstyrelsens båda nuvarande förste byråsekreterartjänster i
A 26, som icke tages i anspråk för administrativa avdelningen, kunde utnyttjas
för fullgörande av mera kvalificerade arbetsuppgifter å båda de
förefintliga undervisningsavdelningarna, nämligen läroverks- och folkskolavdelningarna.

Lönenämnden vill vidare framhålla, att nämnden i utlåtande över fjolårets
petitaframställning från överstyrelsen lämnat bland annat förslaget
om inrättande av två ordinarie byråsekreterartjänster i lönegraden A 21
utan erinran.

För skolöverstyrelsens »bokhållare och redogörare» har lönenämnden
tidigare förklarat sig icke kunna förorda högre lönegradsplacering än 20
lönegraden. Mot befattningens upptagande såsom ordinarie har lönenämnden
ingen annan erinran att göra än att tjänstetiteln, därest befattningen
hänföres till lönegrad A 20, synes böra ändras till kamrerare.

Departementschefen har anfört följande: I enlighet med vad lönenämnden
anfört synes befattningen böra placeras i lönegraden A 20 och tjänstetiteln
ändras till kamrerare. Jag förutsätter härvid, att befattningen tillsättes
med innehavaren av den nuvarande tjänsten som bokhållare och redogörare.
Då vederbörande tillika innehar en ordinarie befattning som
kansliskrivare i lönegraden A 11, för vilken medel icke beräknats i gällande
avlöningsstat torde sistnämnda befattning i samband härmed indragas. Vid
bifall till vad jag sålunda föreslagit torde anslagsposten böra höjas med
8 100 kronor.

c) höjning från 2 000 kronor till 2 500 kronor av arvodet till den pedagogiske
inspektören för sinnesslöundervisningen.

Beträffande frågan har överstyrelsen anfört följande.

Överstyrelsen kommer att framdeles få taga befattning med sinnesslöanstalterna
i långt större omfattning än vad hittills varit fallet. Med anledning
härav har överstyrelsen övervägt, huruvida den nuvarande arvodesbefattningen
som pedagogisk inspektör över statsunderstödda uppfostringsanstalter
för sinnesslöa och fallandesjuka barn m. fl. anstalter borde
ombildas till heltidstjänst. I saknad av erfarenhet hur de ändrade bestämmelserna
på hithörande område komma att verka har överstyrélsen dock
kommit till den uppfattningen, att med en dylik ombildning bör tills vidare
anstå. Dock synes det nödvändigt att inspektören, som är anställd som

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

övningsskollärare vid Stockholms folkskoleseminarium, kommer att ägna
avsevärt mera tid än hittills åt inspektionen av sinnesslöundervisningen.
Enligt överstyrelsens mening synes man därför övergångsvis böra ordna
löneförhållandena så, att inspektörens arvode höjes från nuvarande 2 000
kronor till 3 000 kronor samt att hon under budgetåret 1945/46 erhåller
ersättning för de avlöningsförmåner, om vilka hon går miste vid ledighet
för fullgörande av sitt uppdrag inom sinnesslöundervisningen. För sistnämnda
ändamål bör förslagsvis ett belopp örn 4 000 kronor ställas till
överstyrelsens förfogande. För arvode åt nu ifrågavarande inspektör bör
alltså beräknas ett fast belopp av 3 000 kronor samt ett förslagsvis beräknat
belopp av 4 000 kronor som ersättning för mistade avlöningsförmåner.

Statskontoret har med hänsyn till att utökningen av undervisningen för
bildbara sinnesslöa kunde förväntas medföra ökat arbete för ifrågavarande
befattningshavare förklarat sig icke vilja framställa någon erinran mot förslaget
örn en höjning av arvodet med 1 000 kronor, varemot ämbetsverket avstyrkt
förslaget örn beräknande av särskild ersättning för mistade avlöningsförmåner.

Allmänna lönenämnden har ävenledes funnit en höjning av arvodet med

1 000 kronor skälig. Ersättningen för minskade löneförmåner i anledning av
tjänstledighet å egen befattning har synts lönenämnden kunna begränsas till

2 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I fråga om anslagsposten till arvoden och särskilda ersättnmgar, bestämda
av Kungl. Majit, finner jag en mindre ökning av arvodet å befattningen
som pedagogisk inspektör över statsunderstödda uppfostringsanstalter
för sinnesslöa och fallandesjuka barn m. fl. anstalter motiverad med hänsyn
till att utökningen av sinnesslöundervisningen för bildbara sinnesslöa
kan förväntas medföra ökat arbete för inspektören samt att vederbörande
— enligt vad jag inhämtat — på grund av högre tjänsteställning i egen
befattning kommer att få vidkännas ökat löneavdrag vid tjänstledighet
för fullgörande av med inspektörsbefattningen förenade göromål. Jag förordar
därför en höjning av ifrågavarande arvode med 500 kronor till 2 500 kronor.
Överstyrelsens förslag att vid sidan av arvodet beräkna ett särskilt belopp söm
ersättning för mistade löneförmåner kan jag ej biträda.

d) höjning med 3 000 kronor till 9 000 kronor av anslagsmedlen till
biträde åt överstyrelsens arkitekt;

e) anställande av en ny amanuens i lönegraden Eo 18;

f) anställande av ett nytt kanslibiträdei lönegraden Eo 7 och en
ny expeditionsvakt i lönegraden Eo 5.

Departementschefen har icke tillstyrkt en av skolöverstyrelsen gjord
framställning att befattningen som förste gymnastikkonsulent i lönegraden
Eo 26 måtte ändras till befattning som gymnastikråd i lönegraden A 30 och
att i samband därmed befattningen som gymnastikkonsulent måtte uppflyttas
från lönegraden Eo 21 till lönegraden A 24 samt att en ny gymnastikkonsulentbefattning
i lönegraden A 21 måtte inrättas. Denna framställning
har upptagits i motionerna 1:28 och II: 8/j, vari anföres i huvudsak
följande.

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Vad förste gymnastikkonsulentens verksamhetsområde beträffar, är detta
synnerligen omfattande. Medan ett undervisningsråds verksamhet i regel är
begränsad till en viss skolform, omfattar förste gymnastikkonsulentens arbete
samtliga de skolformer, i vilka undervisning i gymnastik förekommer.
Här må erinras örn att gymnastikkonsulenterna även ha att tillhandagå
överstyrelsen för yrkesutbildning och därmed denna underställda undervisningsanstalter
i allt som angår ungdomens fysiska fostran.

Förste gymnastikkonsulentens åligganden äro fullt motsvariga dem som
åvila ett undervisningsråd. Förste gymnastikkonsulenten är således föredragande
i frågor om utbildning av lärare i gymnastik med lek och idrott, tillsättande
av ordinarie gymnastiklärartjänster vid de allmänna läroverken,
undervisningsplaner och vissa andra frågor rörande gymnastik med lek och
idrott och trafikundervisning samt ärenden angående utbildning i värn tjänst
av lärjungar vid allmänna läroverk och av manliga lärjungar vid enskilda
läroanstalter.

Förutom sina administrativa åligganden har förste gymnastikkonsulenten
att utöva inspektion i samtliga under skolöverstyrelsens inseende stående
läroanstalter — en arbetsuppgift, som i särskilt hög grad tager hans tid och
arbetsförmåga i anspråk.

Till förste gymnastikkonsulentens större arbetsuppgifter hör även att
granska alla förslag till gymnastiklokaler, avgiva en promemoria däröver
och uppgöra inredningsförslag med kostnadsberäkning.

En förändring av förste gymnastikkonsulentbefattningen till en gymnastikrådsbefattning
i lönegrad A 30 synes således vara väl motiverad.

Andre gymnastikkonsulenten är föredragande i ärenden rörande utbildning
i värntjänst av lärjungar vid kommunala flickskolor och enskilda högre
flickskolor samt i sådana frågor om värn tjänst vid allmänna och enskilda
läroverk, som endast beröra kvinnliga lärjungar. Till andre gymnastikkonsulentens
åligganden hör även inspektion motsvarande förste gymnastikkonsulentens,
men företrädesvis berörande kvinnliga lärjungarna, utarbetande
av dagövningar och ledande av kurser m. m.

Föredragningsskyldigheten och de arbetsuppgifter av synnerligen självständig
karaktär, som åvila andre gymnastikkonsulenten, synas väl motivera
befattningens placering i högre lönegrad. Härför talar också, att en
rätt avvägning av lönen för denne befattningshavare bör ske i förhållande
till ordinarie gymnastiklärare, i synnerhet de vid gymnastiska centralinstitutet
anställda.

Omfattningen av de arbetsuppgifter, vilka äga samband med verksamheten
för fysisk fostran, synes vidare motivera inrättande av ytterligare en
befattning såsom gymnastikkonsulent.

Sedan värntjänstutbildning av lärjungarna vid de högre allmänna läroverken
m. fl. införts och folkskolorna erhållit friluftsdagar, har arbetet med
organiserande av denna del av arbetet å gymnastikroteln anförtrotts åt en
särskild sakkunnig, vartill medel anslagits av Kungl. Majit.

Denne sakkunniges arbete växer emellertid år från år, och detta torde
väl motivera, att befattningen som sådan uppföres på ordinarie stat.

Till stöd för det i motionerna 1:155 och II: 341+ framställda yrkandet, avseende
löneförmånerna för inspektören för sin Hesslö undervisningen,
anföra motionärerna i huvudsak följande.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

109

Då vi anse det ofrånkomligt att den i överstyrelsen anställda inspektören
beredes tillfälle att i stor utsträckning besöka sinnesslöskolorna för att den
av 1942 års riksdag beslutade obligatoriska undervisningen av sinnesslöa
skall få den rätta utformningen, kunna vi ej dela departementschefens uppfattning
beträffande anslagsberäkningen. En arvodesökning av 500 kronor
kan icke ens tillnärmelsevis anses motsvara den minskning i avlöningsförmåner,
som hon måste komma att få vidkännas å sin ordinarie lön, därest hon
skall ägna erforderlig tid åt sitt utökade inspektionsuppdrag, än mindre kan
det ge ersättning för ett betungande och ansvarsfullt arbete.

I förevarande sammanhang bör omnämnas att skolöverstyrelsen i skrivelse
den 12 december 1944 angående sinnesslöinspektörens avlöningsförmåner
under innevarande budgetår meddelat, att inspektören för fullgörande
av sitt uppdrag varit tjänstledig från sin Övningslärare änst under sammanlagt
51 dagar under höstterminen 1944 och därvid av sina avlöningsförmåner
avstått 1 470 kronor 84 öre. Det finns ingen anledning förmoda, att
hon under budgetåret 1945/46 kommer att vara tjänstledig i mindre omfattning.
Hon kan alltså av sina avlöningsförmåner under nämnda budgetår
förmodas komma att avstå minst 3 000 kronor eller 500 kronor mer än det
av departementschefen föreslagna arvodet.

Hos skolöverstyrelsen finnas för närvarande anställda en förste gymnastikkonsulent
i lönegraden Eo 26, en andre gymnastikkonsulent i lönegraden Eo 21
samt en särskild sakkunnig med uppdrag att omhänderhava visst organisationsarbete
beträffande värntjänstutbildningen och folkskolornas friluftsdagar.
Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen
gjort framställning om att förstnämnda två befattningar skulle omändras,
förste gymnastikkonsulenttjänsten till en befattning som gymnastikråd
i lönegraden A 30 och andre gymnastikkonsulenttjänsten till en befattning
som gymnastikkonsulent i lönegraden A 24, varjämte en ny ordinarie
gymnastikkonsulentbefattning skulle inrättas. Departementschefen har icke
förordat framläggande för riksdagen av förslag i enlighet med vad skolöverstyrelsen
sålunda hemställt. Genom motionerna I: 29 och II: 84 har däremot
frågan örn personalorganisationen på gymnastikroteln bragts under riksdagens
prövning. Utskottet har för sin del icke funnit sig böra på motionsvis framställda
yrkanden tillstyrka en så pass omfattande utbyggnad av överstyrelsens
gymnastikrotel. Det synes nämligen utskottet uppenbart, att beslut örn
en dylik omorganisation bör i första hand grundas på förslag i ämnet från
Kungl. Maj:ts sida. Utskottet ställer sig därför avvisande till det motionsvis
framställda yrkandet. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla, att
det synts utskottet böra övervägas, huruvida andre gymnastikkonsulentens
löneplacering kan anses lämpligt avvägd med hänsyn tagen till löneplaceringen
för de ordinarie gymnastiklärarna dels vid de allmänna läroverken, dels ock
vid gymnastiska centralinstitutet.

Det i motionen I: 154 framställda förslaget om inrättande av en ny förste
byråsekreterarbefattning, avsedd för överstyrelsens folkskolavdelning, har
givit utskottet anledning ifrågasätta, huruvida det ur organisatoriska syn -

Utskottet

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 8.

punkter kan anses riktigt att denna stora avdelning — såsom nu är fallet
— är i avsaknad av en dylik tjänst. Med hänsyn emellertid till att överstyrelsen
så nyligen som i fjol omorganiserades och då utrustades med en särskild
administrativ avdelning anser utskottet, att ytterligare någon tids erfarenhet
bör föreligga rörande arbetsuppgifternas fördelning inom överstyrelsen
innan ställning tages till inrättandet av ifrågavarande befattning. Utskottet
utgår ifrån att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på detta
överstyrelsens verksamhet berörande organisationsspörsmål. Med vad utskottet
sålunda anfört torde motionen I: 154 få anses besvarad.

Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av en ny byråsekreterartjänst i lönegraden
A 21 anser utskottet sig böra biträda liksom även förslaget om överförande
av den nuvarande befattningen som bokhållare och redogörare i
lönegraden Eo 20 på ordinarie stat i lönegraden A 20, med tjänstetiteln
kamrerare. Det i motionerna I: 94 och II: 165 framställda förslaget om placering
av sistnämnda tjänst i lönegraden A 21 kan utskottet icke tillstyrka,
med hänsyn icke minst till att angivna lönegrad icke är avsedd för befattningar
av här ifrågavarande slag, vilka regelmässigt, beroende på arbetsuppgifternas
art och omfattning, äro placerade i 20, 22, 24 eller 26 lönegraderna.

Enligt departementschefens förslag skulle arvodet till den pedagogiska
inspektören över statsunderstödda uppfostringsanstalter för sinnesslöa och
fallandesjuka barn m. fl. anstalter höjas från nu 2 000 kronor till 2 500 kronor.
Inspektören måste emellertid — såsom i motionerna I: 155 och II: 244
framhållits — under den för närvarande och en tid framåt pågående omorganisationen
av sinnesslöundervisningen i stor utsträckning ägna sin tid
åt inspektionsverksamhet. För fullgörande av denna verksamhet är inspektören
nödsakad att taga ledighet från sin tjänst som övningsskollärare vid
Stockholms folkskoleseminarium och därvid avstå sina löneförmåner som övningsskollärare.
Under läsåret 1944/45 beräknas inspektören komma att avstå
omkring 3 000 kronor av sina avlöningsförmåner eller alltså 500 kronor mera
lin hela det nu för inspektörsgöromålen avsedda arvodet. Utskottet kan för
sin del icke finna en dylik anordning skälig och får därför — i anslutning till
vad i motionerna I: 155 och II: 244 föreslagits — förorda, att bemyndigande
lämnas Kungl. Majit att på förslag av skolöverstyrelsen, som bör hava
att tillse att inspektörens resor företagas enligt av överstyrelsen granskad
och godkänd plan, för nästa budgetår medgiva överskridande med ett belopp
av högst 3 000 kronor av vederbörande anslagspost, i syfte att bereda
ifrågavarande inspektör ersättning för under nämnda budgetår mistade avlöningsförmåner.
Arvodet torde i enlighet med departementschefens förslag
böra fastställas till 2 500 kronor och anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden m. m. höjas
med 3 000 kronor till (28 000 -(- 3 000 =) 31 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lil

Med anledning av vad i motionerna I: 71 och II: 127 hemställts — vilket
förslag överensstämmer med ett vid 1944 års riksdag motionsvis framställt
yrkande — får utskottet erinra därom, att utskottet vid sitt ställningstagande
till det i fjol väckta förslaget framhöll, att det belopp av 6 000 kronor,
som i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen beräknats för budgetåret
1944/45 för avlönande av en konsulent i hushållsgöromål och en konsulent
i kvinnlig slöjd, kunde förefalla knappt utmätt. Överstyrelsen hade emellertid
icke begärt någon höjning av dessa anslagsmedel, emedan överstyrelsen
ville avvakta den erfarenhet, som kunde komma att vinnas, innan ämbetsverket
gjorde framställning örn beviljande av ökade medel för ifrågavarande
ändamål. Utskottet delade överstyrelsens uppfattning i nämnda avseende
och utgick från att överstyrelsen framdeles komme att göra den framställning
i ämnet, vartill omständigheterna kunde giva anledning. Skolöversty
reisen har nu i sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 hemställt, att
arvodet till konsulenten i husligt arbete skall ökas från 4 000 kronor till
6 000 kronor och arvodet till konsulenten i kvinnlig slöjd från 2 000 kronor
till 3 000 kronor. Kungl. Majit har icke framlagt något förslag till arvodesförhöjning,
medan i motionerna I: 71 och II: 127 upptagits skolöverstyrelsens
ifrågavarande yrkande. De här avsedda konsulentbefattningama inrättades
den 1 januari 1944 och för närvarande föreligger alltså ett års erfarenhet
i fråga örn omfattningen av konsulenternas arbetsuppgifter. Någon
tvekan torde icke kunna råda om vikten och betydelsen av det verksamhetsområde,
som konsulenternas arbete omspänner. Utskottet, som alltjämt hyser
den uppfattningen att det kan ifrågasättas, huruvida icke de nu utgående
arvodena äro alltför knappt tilltagna, anser det emellertid tillrådligt, att
ytterligare någon tids erfarenhet vinnes, innan slutlig ställning tages till den
lämpliga avvägningen av dessa arvodesbelopp. Utskottet utgår ifrån, att
Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål. Med vad
sålunda anförts torde motionerna I: 71 och II: 127 få anses besvarade.

Utskottet biträder för övrigt vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag
och motionerna I: 155 och II: 244 samt med avslag å niotio
nema I: 29 och II: 84,

a) besluta, att i personalförteckningen för skolöversty
reisen skola upptagas ytterligare en befattning som byråsekreterare
i lönegraden A 21 samt en befattning såsom kam
rerare i lönegraden A 20, ävensom att därur skall avföras en
befattning som kansliskrivare i lönegraden All;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 354 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... » 36 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar till
inspektörer och sakkunniga biträden

m. m., förslagsvis................... » 31 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
...... » 280 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 90 000

Summa kronor 792 400;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 792 400 kronor;

II. att motionerna I: 94 och II: 165 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionen 1:154 samt motionerna I: 71 och II: 127
må anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört.

121 :o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ris
förslag (punkt 119, s. 284—286), vilket innebär en anslagshöjning med
40 400 kronor, varav 30 000 kronor för publikationstryck, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 192 000
kronor.

Allmänna läroverken m. m.

122:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.
Majri (punkt 120) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande
ändamål ävensom beträffande motionerna I: 30 och II: 86, I: 82 och II: 262,
11:384, 1:81 och 11:159, 11:231, 1:156 och 11:404 avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

123:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. Kungl. Majri har (punkt
121, s. 287 och 288) föreslagit riksdagen att till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 177 500
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr S. 113

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslagsposten till sjukvård m. m. höjes
med 30 000 kronor samt att anslagsposten till rese- och flyttningsersättningar
minskas med 5 000 kronor. Den föreslagna anslagsökningen belöper
sig alltså till (30 000 — 5 000 =) 25 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har — under framhållande av att läroverkens kassor på
en del håll svårligen kunde bära de utgifter, som åsamkades läroanstalterna
för förbrukningsartiklar i samband med den skolhygieniska verksamheten
— gjort framställning om att särskilda medel måtte ställas till förfogande
för ändamålet och i sådant avseende föreslagit att ett anslag av 5 000 kronor
skulle anvisas för budgetåret 1945/46.

Statskontoret har erinrat om att skolöverstyrelsen redan tidigare föreslagit
att de årliga kostnaderna för förbrukningsartiklar vid skolhälsovården
skulle gäldas av statsmedel, men att vid frågans behandling i statsrådet
den 25 februari 1944 chefen för ecklesiastikdepartementet förordade
att kostnaderna i fråga skulle bestridas av läroverkets vederbörande kassor
(propositionen 1944:193 s. 79). Häremot hade varken Kungl. Majit eller
riksdagen haft något att erinra. I betraktande härav och då ifrågavarande
utgifter för varje skola torde uppgå till jämförelsevis obetydliga belopp
måsfe statskontoret bestämt motsätta sig, att medel äskades av riksdagen
för detta ändamål.

Departementschefen har under åberopande av vad statskontoret anfört
ansett sig icke kunna tillstyrka, att anslag nu äskades till bidrag till kostnaderna
för förbrukningsartiklar vid skolhälsovården.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet vill i
detta sammanhang framhålla, att — såsom skolöverstyrelsen påpekat —
svårigheter kunna komma att föreligga för en del mindre läroanstalter att
ur sina kassor bestrida kostnaderna för förbrukningsartiklar för skolhälsovården.
Med hänsyn till att Kungl. Majit och riksdagen i fjol icke hade
något att erinra mot att läroverkskassorna skulle svara för dessa utgifter
saknar utskottet emellertid för närvarande anledning att intaga en annan
principiell ställning till denna fråga. Erfarenheten torde få utvisa örn den
nu tillämpade anordningen även i fortsättningen går att genomföra. Utskottet
förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på
detta spörsmål.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 177 500
kronor.

124:o) Allmänna läroverken: Utrustning för skolhälsovård. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 122, s. 288 och 289), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Utrustning för
skolhälsovård för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 191)5. 6 sami. Nr 8.

Utskottet.

8

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

125:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 290 och 291), vilket innebär en
anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.

126:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124, s. 291), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till
ljus- och vedkassoma för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 680 000 kronor.

127:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 291), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för
djäknepenningar m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett
anslag av 8 500 kronor.

128:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 291—293), vilket
innebär en anslagshöjning med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 4 400 kronor.

129:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, s. 293), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 12 000 kronor.

130:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala läroverk:
Bidrag till praktiska mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkterna 128, 129 och 130) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till
förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

115

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre
kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131,
s. 297 och 298) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

132:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Privatläroverk:
Bidrag till högre flickskolor. Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 132,133 och
134) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

133:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 135, s. 302 och 303), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan
i Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av 30 000 kronor.

134:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
136, s. 303), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med
400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 kronor.

135:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. Kungl. Majit har (punkt 137, s. 303—305)
föreslagit riksdagen att till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 35 800 kronor.

Till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter i sådana fall, då vederbörande gått miste örn sin anställning
eller erhållit en väsentligen minskad tjänstgöring till följd av
den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet eller
av riksdagen i anslutning därtill senare fattade beslut angående det högre
skolväsendets organisation eller till följd av inrättande å orten av kom -

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

munal flickskola, har sedan budgetåret 1930/31 anvisats anslag. För innevarande
budgetår är anslaget uppfört med 51 800 kronor. Bestämmelser
rörande ifrågavarande ersättning äro jämlikt av riksdagen godkända grunder
meddelade genom kungörelsen 1931:344 med däri vidtagna ändringar, vilken
kungörelse enligt beslut vid 1937 års riksdag (se åttonde huvudtiteln, punkt 136,
och riksdagens skrivelse nr 8, punkt 134) äger tillämpning tills vidare intill utgången
av juni 1945. De enligt kungörelsen utgående ersättningarna stå i relation
till lärarinnornas tidigare löner. Enligt beslut vid 1941 års riksdag (se propositionen
118, s. 34 f., och riksdagens skrivelse nr 238) skall en omprövning
av beviljade ersättningsbelopp med hänsyn till de ökade levnadskostnaderna
verkställas vartannat år, för att lärarinnorna skola få del av förhöjt dyrtidstilllägg
och kristillägg.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att nu gällande bestämmelser om ersättning
åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter erhålla förlängd
giltighet. Samma skäl, som föranlett en dylik åtgärd vid 1937 års riksdag,
förelåge även nu. Ännu återstode sådana privata läroanstalter, vilkas lärarpersonal
kunde komma att falla under den kategori, som åsyftades i kungörelsen
1931:344.

Statskontoret har tillstyrkt, att giltighetstiden för kungörelsen 1931:344
utsträckes för en tid av förslagsvis fem år eller intill utgången av juni 1950.

Departementschefen har biträtt skolöverstyrelsens av statskontoret tillstyrkta
förslag, att de nuvarande bestämmelserna erhålla fortsatt giltighet
och ansett giltighetstiden lämpligen böra begränsas till fem år. Departementschefen
har uppskattat medelsbehovet för nästa budgetår till 35 800
kronor, vilket innebär en anslagsminskning med 16 000 kronor.

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att giltighetstiden
för kungörelsen 1931:344 utsträckes intill utgången av juni 1950. Förevarande
anslag torde i enlighet med vad departementschefen förordat böra för
nästa budgetår uppföras med ett belopp av 35 800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 35 800
kronor.

136:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 305 och 306), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1945/46:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................ kronor 45 400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit...... » 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis.......................... » 38 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 10 800

Summa kronor 95 400;
b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 95 400 kronor.

137:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 306 och 307), vilket
innebär en anslagshöjning med 2 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ina till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 18 800 kronor.

138:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 307), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1945/46 anvisa ett
anslag av 1 200 kronor.

139:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, s. 307—
309), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp, som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt vissa anstalter för
utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 28 000 kronor.

140:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 309—313), vilket innebär en anslagshöjning
med 16 500 kronor föranledd dels av att lärarutbildningen vid
fackskolan omlagts i anslutning till den förändrade organisationen vid statens
skolköksseminarium, dels ock av anordnande av en parallellavdelning
av utbildningskursen till ekonomiföreståndarinnor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av 96 500 kronor.

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141 :o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 313—315), vilket
innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 11 900 kronor.

142:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
144, s. 315), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.

143:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 315) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

144:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.
Kungl. Majit Ilar (punkt 146, s. 315—318) föreslagit riksdagen
att till Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 45 500 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att medel måtte för nästa budgetår beviljas
till fortbildningskurser i sexualundervisning för lärare samt i skolhygien
för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

Kurser i sexualundervisning. Från det för innevarande
budgetår anvisade reservationsanslaget till kurser för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter utgår dels ett belopp av 6 500 kronor till en
större kurs i sexualundervisning och sexualhygien, avsedd för lärare vid läroverk,
folkskolor m. fl. läroanstalter, lärarkandidater samt, i män av plats,
även för skolläkare m. fl., dels ock ett belopp av 23 000 kronor till kortare fortbildningskurser
i sexualundervisning för folk- och småskollärare. Av sistnämnda
belopp må högst 5 000 kronor utgå för utgivande av en tryckt handledning i
sexualundervisning. Medel till anordnande av sistnämnda kortare fortbildningskurser
har beviljats i anledning av framställning av 1943 års sexualundervisningssakkunniga
(se propositionen 1944:207, s. 113 ff.).

Skolöverstyrelsen har upplyst, att till den senast hållna större kursen anmält
sig 215 sökande, varav dock endast 80 kunnat beredas plats. Enligt överstyrelsens
mening kvarstår alltjämt behov av en större kurs, öppen icke endast för
folk- och småskollärare utan även för lärare från högre skolor samt läkare, präster
och skolsköterskor. Överstyrelsen har därför hemställt, att ett anslag av
6 500 kronor för en dylik större kurs måtte anvisas även för nästa budgetår.
Tillika har överstyrelsen hemställt, att de kortare kurserna måtte få fortgå

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

även under budgetåret 1945/46 och att för ändamålet måtte anvisas samma
anslag som för innevarande budgetår eller 23 000 kronor.

Statskontoret har beträffande de kortare kurserna anfört följande: Kostnadsberäkningarna
för de mindre kurserna utgå i enlighet med sexualundervisningssakkunnigas
förslag från ett föreläsningsarvode av 60 kronor per timme för
läkare och 40 kronor för lärare. I anledning härav får statskontoret erinra, att
såväl allmänna lönenämnden som statskontoret i utlåtande över de sakkunnigas
förslag funno nämnda arvoden alltför höga (se proposition 1944: 207,
s. 119 ff.). Då kursverksamheten pågår innevarande budgetår och föreläsarna
härunder erhålla erfarenhet och vana att utarbeta föreläsningar och demonstrationer
och förty arbetet härmed minskas, synas arvoden jämväl under budgetåret
1945/46 av denna storleksordning än mindre motiverade. Ämbetsverket
vidhåller för den skull sin tidigare uttalade mening, att arvodet bör nedsättas
till förslagsvis 100 kronor för kurs till läkarna och 50 kronor till lärarna. Härigenom
komme statsverkets kostnader att nedbringas med 3 600 kronor.

Kurser i skolhygien. Skolöverstyrelsen har hemställt, att för
nästa budgetår liksom för innevarande budgetår måtte anvisas 10 000 kronor
till en fortbildningskurs i skolhygien för lärare. Därjämte har överstyrelsen
hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas dels 5 000 kronor till en
kurs i skolhygien för läkare, dels ock 6 000 kronor till en kurs i skolhygien
för skolsköterskor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Behovet av fortbildningskurser i sexualundervisning och sexualhygien är ännu
icke fyllt. Jag ansluter mig därför till skolöverstyrelsens förslag örn fortsatt
medelsanvisning för detta ändamål. I enlighet med skolöverstyrelsens förslag
tillstyrker jag, att medel för nästa budgetår anvisas för anordnande dels av en
större kurs i sexualundervisning och sexualhygien av det slag, som anordnats
de senare åren, dels ock av kortare fortbildningskurser i sexualundervisning,
avsedda för folk- och småskollärare. För den större kursen erfordras ett belopp
av 6 500 kronor. För anordnande av kortare fortbildningskurser i sexualundervisning
har överstyrelsen äskat ett anslag av 23 000 kronor eller samma belopp,
som utgår för ändamålet under innevarande budgetår. I såväl det nuvarande
som det begärda anslaget ingår emellertid ett belopp av 5 000 kronor för
utgivande av en tryckt handledning i sexualundervisning. Ytterligare medel
lärer emellertid icke erfordras för detta ändamål. Då jag icke kan biträda statskontorets
förslag om sänkning av de till föreläsarna vid kurserna utgående arvodena,
förordar jag, att ett belopp av 18 000 kronor beräknas för anordnande
av kortare fortbildningskurser i sexualundervisning.

Överstyrelsen har för nästa budgetår äskat anslag för anordnande av fortbildningskurser
i skolhygien dels för lärare, dels för läkare, dels ock för skolsköterskor.
Till sådana kurser för lärare har anslag beviljats för innevarande
budgetår. Jag tillstyrker överstyrelsens förslag örn oförändrad medelsanvisning,
10 000 kronor, för sistnämnda ändamål. Jag finner mig likaledes böra biträda
överstyrelsens förslag om anvisande dels av 5 000 kronor till anordnande av
en specialkurs i skolhygien för läkare, dels ock av 6 000 kronor till anordnande
av fortbildningskurser för skolsköterskor.

Sammanlagt torde således böra för ifrågavarande kurser anvisas (6 500 -)-+ 18 000 + 10 000 + 5 000 + 6 000 =) 45 500 kronor.

Utskottet.

120 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår utgå kostnaderna för de
mindre kurserna i enlighet med sexualundervisningssakkunnigas förslag
från ett föreläsningsarvode av 60 kronor per timme för läkare och 40 kronor
per timme för lärare. Dessa arvoden måste enligt utskottets mening anses
vara väl högt tilltagna, särskilt i betraktande av att under nästa budgetår
en tryckt handledning i sexualundervisning kommer att föreligga. Utskottet
har därför funnit sig böra förorda, att arvodena undergå någon justering nedåt
och vill i sådant avseende föreslå ett arvode till läkare av 50 kronor per timme
och till lärare av 30 kronor per timme. Med hänsyn härtill synes förevarande
anslag kunna minskas med i runt tal 1 500 kronor.

I övrigt föranleder Kungl. Marits här ifrågavarande förslag icke någon
erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och
skolsköterskor för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 44 000 kronor.

145:o) Psykologisk-pedagogiska institutet. Beträffande vad Kungl.
Maj:t (punkt 147) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

146:o) Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter. Kungl. Majit har (punkt 148, s.
318 och 319) föreslagit riksdagen, att såsom Bidrag till vissa kostnader för
värntjänstutbildning vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag 110 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar R. Persson i Vinberg och W. Sundström i Skövde
väckt motion (11:240), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
punkt 148 under åttonde huvudtiteln i 1945 års statsverksproposition angående
ett reservationsanslag å 110 000 kronor för budgetåret 1945/46 såsom
bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter icke måtte bifallas samt att värntjänstutbildning
från och med höstterminen 1945 ej skall anordnas vid ifrågavarande
läroanstalter.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslag till ifrågavarande ändamål måtte
för budgetåret 1945/46 utgå med samma belopp som för innevarande budgetår.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts följande.

Ar 1940 infördes efter att under längre tid ha legat nere värntjänstutbildning
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

I det kritiska läge vår försvarsberedskap då befann sig särskilt med hänsyn
till tillgången på befäl kan åtgärden anses ha varit motiverad, även örn
dess reella värde ur försvarssynpunkt i hög grad överskattades. Emellertid
måste det i dagens situation med den rikliga tillströmning av befäl, som nu
föreligger, och med de möjligheter till gallring, som nu äro för handen,
knappast anses påkallat att ur rent militär synpunkt uppehålla dessa övningar.
Den utbildning, som ägt rum, torde också kunna anses vara av
mycket växlande värde och näppeligen motsvara de kostnader, som det allmänna
men främst ett flertal elever få underkasta sig för denna verksamhets
uppehållande. Att tillresande elever skola tvingas uppehålla sig en vecka
före varje läsårs början i läroverksorten för att drillas i exercis I och några
elementära skjutövningar framstår för de flesta målsmän som meningslösa
uppoffringar. När ej längre behovet av forcerad beredskapsutbildning föreligger,
anser man, att den värnpliktstid, som nu är fastställd, är fullt tillräcklig
utan att bygga på de färdigheter värntjänstutbildningen till äventyrs
kan skänka.

För flickornas del torde också möjligheterna att förvärva utbildning i de
stycken, som värntjänsten omfattar, kunna beredas under de numera rikligt
utmätta frilufts- och idrottsdagarna. Det skulle därigenom bli möjligt
att ekonomisera med tid och krafter på ett sätt, som vore till båtnad för alla
berörda parter och för själva saken. De möjligheter, som under senare år
beretts eleverna att utbyta värntjänsten mot skördearbete, beröra ej denna
fråga. Efterfrågan av skolungdom till skördearbete sammanhänger ju med
den knapphet på arbetskraft, som i sin tur i stor utsträckning orsakats av
inkallelserna till försvarsberedskapen, och när denna lättar upphör givetvis
denna efterfrågan. Skulle mot förmodan behov föreligga även under år, som
stunda, löses detta problem enklast genom att medge ett visst antal dagars
ledighet från skolarbetet för att bereda ungdomen möjlighet att hjälpa till
att rädda årets gröda.

Den splittring av skolungdomens intressen, som nu är för handen och
som i hög grad bidrager till att göra livet och arbetet både inom och utom
skolan onödigt jäktande, skulle kunna till en del övervinnas genom befrielsen
från vämtjänsten. Civilförsvaret kallar ungdomen, skytteföreningarna animera
till övningar, hemvärnet lockar med sitt friluftsliv — allt detta är gott
och väl, så länge det inte lägger beslag på så mycket av tid och krafter, att
det väsentliga i skolans utbildning och uppfostran blir lidande. Det kan måhända
vara skäl att erinra örn vilka summor stat, kommun och de enskilda
investera i ungdomens högre skolutbildning. Det är alla skäl att se till att
det blir avkastning av det kapital vi sålunda lägga ned.

Ur statsfinansiell synpunkt betyder utgiften för värntjänstutbildningen
ganska ringa. Men tillhopa med de kostnader, som få bäras av tusentals
målsmän, blir folkhushållets besparing genom indragningen av dessa övningar
ej obetydlig, och för den enskilde kunna kostnaderna för resor, kläder
och uppehälle vara nog så kännbara.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av vad i motionen IT: 240 anförts får utskottet framhålla
att värntjänstutbildningen vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
pågått alltsedan läsåret 1040/41. Emot denna utbildning har viss kritik
riktats såväl från skolhåll som från föräldrahåll. Med den erfarenhet

Utskottet.

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rörande värntjänstövningarna, som hittills vunnits, torde det enligt utskottets
mening numera låta sig göra att fastställa övningarnas värde ur försvars-
och beredskapssynpunkt. Utskottet anser det därför önskvärt, att en
dylik undersökning genom Kungl. Maj:ts försorg kommer till stånd, i samband
varmed även torde böra övervägas, huruvida den nuvarande tidpunkten
för övningarnas bedrivande kan anses ur olika synpunkter vara den
lämpligaste samt huruvida utbildningsprogrammet är i alla avseenden ändamålsenligt
upplagt. Med vad sålunda anförts torde motionen II: 240 få
anses besvarad.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må såsom Bidrag till vissa kostnader för
värntjänstutbildning vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 110 000 kronor;

b) att motionen II: 240 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.

147:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 319—321), vilket innebär en anslagshöjning
med 39 000 kronor, delvis av automatisk natur och delvis för att
bereda medel till ökade arvoden åt censorerna för höstens studentexamina,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och realexamina
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 257 000 kronor.

148:o) Studiehjälp för högre undervisning åt landsbygdens ungdom.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 150) föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande motionen 11:225 avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

149:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Folkskoleseminarierna:
Omkostnader. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. Folkskoleseminarierna:
Utrustning. Småskoleseminarierna: Avlöningar. Småskoleseminarierna:
Omkostnader. Småskoleseminarierna: Materiel, böcker
m. m. Småskoleseminarierna: Utrustning. Beträffande vad Kungl.
Maj:t (punkterna 151—158) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål ävensom beträffande motionerna I: 252 och II: 251 samt

Statsutskottets utlåtande nr 8. 123

I: 253 och II: 387 avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

150:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 159, s. 378), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur
med 10 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda seminarielärare m. m.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 9 500
kronor.

151 :o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 378 och 379), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdläramtbildning för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.

152:o) Fortbildningskurser för folk- och småskollärare. I två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Elmgren
(I: 255) och den andra inom andra kammaren av fröken Hildur Nygren
(II: 401), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte låta utreda frågan örn och till 1946 års riksdag
inkomma med förslag till kurser i danska och norska för folkskolans lärare.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr R. Wagnsson m. fl. (I: 95) och den andra inom andra kammaren
av fröken Ebon Andersson m. fl. (II: 163), vari hemställts att riksdagen
för budgetåret 1945/46 måtte anvisa ett anslag av 3 500 kronor för anordnande
av en kurs för utbildning av lärare för hörselsvaga barn att utgå under
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas till motionerna I: 255 och I: 95.

I de likalydande motionerna I: 255 och II: 401 framhålles såsom önskvärt,
att den svenska ungdomen redan i folkskolan bibringas en elementär kunskap
i danska och norska språken. Det kunde förväntas, anföra motionärerna, att
1940 års skolutredning, vilken bland annat hade att utreda frågan örn en eventuell
utvidgning av undervisningen i nordiska språk i de svenska skolorna,
skulle komma att föreslå en sådan utvidgning. I avvaktan härpå borde kurser
i danska och norska språken anordnas för folkskolans lärare. Utskottet finner
det visserligen önskvärt, att den svenska ungdomen redan i folkskolan bi -

tz UkotUt.

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bringas kunskaper i nämnda språk, men anser det mest ändamålsenligt att
först avvakta vad skolutredningen kan komma att i nämnda hänseende föreslå,
innan åtgärder vidtagas i syfte att få till stånd språkkurser för lärare.
Utskottet kan sålunda icke biträda det i förevarande motioner gjorda yrkandet.

Det i de likalydande motionerna I: 95 och II: 163 framställda förslaget
grundar sig på en av svenska föreningen för dövas väl hos Kungl. Majit
gjord framställning med anhållan, att Kungl. Majit måtte föreslå 1945 års
riksdag att anvisa medel till anordnande av en kurs för utbildning av lärare
för hörselsvaga barn. Denna framställning har emellertid icke föranlett någon
Kungl. Majits åtgärd. Utskottet har för egen del funnit goda skäl tala för
att en sådan kurs inom en nära framtid kommer till stånd. Då utskottet emellertid
utgår från att departementschefen har sin uppmärksamhet riktad på
frågan och vidtager de åtgärder, som kunna befinnas påkallade, har utskottet
icke ansett erforderligt att föreslå riksdagen att redan för nästa budgetår
anslå för ändamålet erforderliga medel. Utskottet avstyrker alltså bifall till
motionerna I: 95 och lii 163.

Utskottet får sålunda hemställa,

att motionerna I: 255 och lii 401 samt I: 95 och lii 163
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Folkskolinspektionen.

153:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Folkskolinspektionen: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 161) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

Folkskoleväsendet.

154:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Majit har (punkt 162, s. 379—387) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att det må ankomma på Kungl. Majit att, där i särskilda fall omständigheterna
därtill föranleda, besluta om utgående av statsbidrag till kommunala
och enskilda undervisningsanstalter, till vilka statsbidrag utgår, utan hinder
därav att någon mindre avvikelse från de av riksdagen för statsbidragets
utgående fastställda grunderna och villkoren ägt rum; dels ock till Folkskolor
m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr G. Sundelin m. fl. väckt motion
(1:160), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta att

Statsutskottets utlåtande nr 8.

125

ingå till regeringen med anhållan, att sådana instruktioner på administrativ
väg utfärdas, som uppmuntra förläggandet av undervisningen under det sjunde
skolåret till exempelvis skolor av A-typ;

dels en inom andra kammaren av herr G. Fröderberg m. fl. väckt motion
(II: 203), vari, såvitt nu är i fråga, gjorts framställning av samma innehåll
som i den ovannämnda motionen I: 160;

dels en inom andra kammaren av herr F. Ryling väckt motion (II: 389),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta viss i motionen angiven ändring
i kungörelsen den 19 april 1940 (nr 252) angående förstärkningsanordningar
vid vissa folk- och småskolor samt statsbidrag till sådana anordningar;

dels en inom andra, kammaren av herr II. Allard m. fl. väckt motion
(11:365), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
hemställa om utredning beträffande riktlinjer för beviljande av statsbidrag
för avlönande av facklärare i gymnastik och för konsulterande gymnastiklärarverksamhet
vid folkskolorna;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr L. Svedberg m. fl. (I: 50) och den andra inom andra kammaren av herr
E. O. Åkerström m. fl. (II: 92), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande möjligheten att
tillgodose avlägsna bygder med för undervisningen i folkskolan utbildade fullt
kompetenta lärarkrafter och att därvid tages hänsyn till de i motionerna
framförda synpunkterna;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr A. Gillström m. fl. (I: 65) och den andra inom andra kammaren av
herr L. Jonsson i Haverö m. fl. (II: 100), vari hemställts, att riksdagen ville
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att i samband med utredningen rörande
förhållandet mellan staten och skoldistrikten m. m. jämväl må utredas frågan
om slopande av domkapitel såsom instans för handläggning av ärenden angående
folkskoleväsendet.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,
till motionerna 1:160, II: 203, II: 389, II: 365, I: 50 och II: 100.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

I samband med anslagsberäkningarna har departementschefen berört frågan
om Kungl. M a j : t s befogenhet att dispensera
från gällande villkor om statsbidrag till kommunala
och enskilda undervisningsanstalter och i sådant hänseende anfört följande.

I fråga örn statsbidrag gälla som bekant en mångfald skilda författningar,
i vilka uppställas villkor av skiftande art för rätt att erhålla sådant bidrag.
Såsom exempel må nämnas kungörelsen 1937:999 angående statsbidrag till
avlöning av lärare vid folk- och småskolor, kungörelserna om statsbidrag till
skolskjutsar, till inackordering av skolbarn, till avlöning åt lärare i fortsätt -

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ningsskolor, till undervisning i hushållsgöromål och i slöjd, till yrkesundervisningens
olika grenar, till folkhögskolor etc. Statsbidragsvillkoren ha varit
underställda riksdagens prövning i en eller annan form. — På förslag av
Kungl. Majit (propositionen 1921: 292) medgav 1921 års riksdag (skrivelsen
nr 158) att det finge ankomma på Kungl. Majit att, där i särskilda fall omständigheterna
därtill föranledde, besluta om utgående av statsbidrag tili kommunala
och enskilda undervisningsanstalter, till vilka statsbidrag utginge,
utan hinder därav att någon mindre avvikelse från de av riksdagen för statsbidragets
utgående fastställda grunderna och villkoren ägt rum. Riksdagen
förutsatte därvid, att den av Kungl. Majit begärda dispensrätten bomme att
utövas endast i särskilda, av speciella omständigheter föranledda fall, och att
endast mindre avvikelser från de av riksdagen fastställda villkoren och grunderna
därigenom skulle äga rum. — Med stöd av nämnda bemyndigande har
Kungl. Majit under årens lopp dispenserat från statsbidragsvillkor i talrika
fall, varvid det i stor utsträckning rört sig örn mer eller mindre bagatellartade
avvikelser, vilka — därest dispens ej medgivits — skulle medfört
förlust av statsbidrag i en omfattning, som icke skulle stått i rimlig proportion
till avvikelsens art. Sedan omförmälda bemyndigande år 1921 gavs,
lia statsbidragsförfattningarna i allmänhet förnyats i samband med riksdagsbeslut
om ändringar av statsbidragsgrunderna och dylikt. I regel torde
vid statsbidragsgrundernas fastställande ha förutsatts, att dispens vid
mindre avvikelser alltjämt skulle kunna beviljas. Emellertid har i ett för
närvarande aktuellt ärende från statskontorets och riksräkenskapsverkets
sida hävdats, att det av 1921 års riksdag givna bemyndigandet icke kunde
avse sedermera utfärdade bestämmelser, därest icke vid fastställandet av
bestämmelserna dispensrätt uttryckligen medgivits. Med anledning av vad
sålunda förekommit synes — i syfte att skapa full klarhet rörande Kungl.
Majits befogenhet att meddela dispens jämväl från nyare statsbidragsvillkor
— föreligga anledning att hos riksdagen utverka förnyande av 1921 års
bemyndigande. Jag förutsätter givetvis härvid, att dispensrätten liksom
hittills kommer att utövas endast i särskilda, av speciella omständigheter
föranledda fall, och att endast mindre avvikelser från av riksdagen fastställda
villkor och grunder komma att äga rum.

Departementschefen har vidare förordat, att från förevarande anslag skulle
utgå ett belopp av 4 500 kronor såsom bidrag till avlönande av en svensk
lärarinna vid den nyupprättade svenska skolan i Madrid.

En hösten 1944 nybildad förening av svenskar i Madrid, kallad »svenska
skoljöreningen i Madrid», har hemställt om ett statsbidrag av 6 500 kronor
till anordnande av undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden.
Till stöd härför har anförts.

I Madrid finnas för närvarande bosatta omkring sjuttio svenska medborgare.
Av dessa äro ett tjugotal ungdomar, som följa undervisning på olika
stadier i spanska, engelska eller tyska läroanstalter. Någon undervisning i
svenska språket står för närvarande icke till buds.

Verkställda undersökningar giva vid handen, att för närvarande nedan
angivna antal lärjungar av svensk härkomst önska begagna sig av undervis -

ning i svenska språket, när tillfälle därtill gives.

1. Barn i åldern 6 till 15 år.............................. 7 å 8

2. Ungdomar, som avslutat sina läroverksstudier och numera

fortsätta sin utbildning vid högskolor etc............... 6å7

3. Småbarn, för vilka lekskola bör anordnas................ 4 å 5

127

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Dessutom torde ett antal av 10 å 15 äldre personer — väsentligen spanjorskor,
som genom giftermål förvärvat svensk medborgarrätt — önska
följa kurser i svenska språket. Vidare har ett antal spanska medborgare,
anställda i företag i Madrid med anslutning till industri och handel i Sverige»
givit uttryck åt sin avsikt att, örn tillstånd därtill gives, ävenledes följa
en kurs i svenska språket.

Sedan det under sommaren 1944 konstaterats, att så stort intresse för
anordnandet av svensk undervisning i Madrid förelåge, att ett garantibelopp
av 18 000 pesetas tecknats, riktades en hänvändelse om understöd till
riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, som ställt 3 000 kronor
till förfogande.

Därmed ha förutsättningarna skapats för att redan innevarande år upptaga
undervisning i svenska språket i Madrid. Föreningen har mot ett månatligt
arvode av 2 000 pesetas såsom lärarinna, räknat från oktober månads
ingång, anställt filosofie kandidat Maj Danielsson, född 1920. Dessutom
skola hennes resekostnader från och till Sverige ersättas.

Örn således undervisningen för året 1944/45 kunnat säkras, är så icke
förhållandet för^ året 1945/46. Garantibeloppet 18 000 pesetas kvarstår
även för detta år, men bidraget från riksföreningen kan icke längre påräknas.

Sveriges minister i Madrid har tillstyrkt framställningen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De skäl, som åberopats till stöd för den av svenska skolföreningen i
Madrid gjorda framställningen örn statsbidrag till avlönande av en lärarinna
vid den av föreningen hösten 1944 upprättade svenska skolan i
Madrid, synas mig tungt vägande. Den svenska koloniens medlemmar ha
tidigare varit helt hänvisade till utländska skolor, t. ex. den tyska. De svenska
skolor i utlandet, vilka tidigare kommit i åtnjutande av statsunderstöd,
torde allmänt ha meddelat undervisning även i andra ämnen än svenska
språket i anslutning till undervisningsplanerna för motsvarande skolformer
i Sverige. Den svenska skolan i Madrid däremot syftar närmast till att bereda
möjlighet till ordnad undervisning i svenska språket och vänder sig
även till andra än barn i skolåldern. I enlighet med skolöverstyrelsens förslag
tillstyrker jag, att statsbidrag må utgå till avlönande av en lärare vid
skolan med 4 500 kronor. Mot de av överstyrelsen föreslagna villkoren för
statsbidragets åtnjutande har jag icke funnit anledning till erinran. Statsbidraget
torde böra utgå från den under ifrågavarande anslag uppförda anslagsposten
till bidrag för svensk undervisning åt svenska barn i utlandet,
vilken därför bör ökas med 4 500 kronor.

I motionerna 1:160 och II: 203 har frågan om det 7:e skolårets
centralisering upptagits till diskussion, varvid anförts i huvudsak
följande.

När respittiden för det sjunde skolårets införande nu närmar sig sitt slut,
har genomförandet av detsamma börjat ske i ökad takt. Men med någon
större entusiasm sker det inte, därom vittna både skolstrejker och protestmöten.
Detta är också förklarligt, i vad det gäller dc sämre skolformerna på
landsbygden.

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

När sjunde skolåret på sin tid beslutades, trodde man allmänt, att undervisningen
skulle komma att ske i särskilda avdelningar såsom vid fortsättningsskolan
och att de ämnen, som nu höra fortsättningsskolan till, skulle
bilda stommen i sjunde skolårets undervisningsplan. Ävenså tänkte man, att
vissa ämnen helt skulle försvinna efter sjätte skolårets avslutning för att
lämna så mycket större plats åt andra.

Så har det emellertid icke blivit i praktiken. I de flesta B-skolor få barnen
gå kvar i samma undervisningsavdelningar som förut tillsammans med två,
fyra eller t. o. m. sex klasser, och den för de sex åren avsedda kursplanen
uttänjes att räcka de sju åren. Alltså ingenting nytt tillkommer, och de ämnen,
som ansågos värdefullast i fortsättningsskolan, försvinna alldeles. Vi tänka
då närmast på sådana ämnen som bokföring, linearritning, utökad undervisning
i stats- och kommunalkunskap, samhällslära i allmänhet o. s. v. Samtidigt
ha de högsta undervisningsavdelningarna i folkskolan svällt till sådan
storlek, att resultatet av undervisningen i desamma avsevärt försämrats.

Nu frågar man sig: Försöka inte skoldistrikten att avhjälpa dessa missförhållanden?
Förvisso. Många av landsbygdens B-skolor ligga så nära varandra,
att det mycket väl låter sig göra, att barnen i sjunde klass från'' två
eller flera B-skolor sammanföras till en A-klass, och skoldistrikten ha i många
fall gjort stora ansträngningar att få sådana till stånd. Men allt strandar på
de i många fall missriktade besparingssträvanden, som nu på folkskolans
område göra sig gällande.

De barn, det här gäller, ha alla nått den ålder, då de genom att använda
cykel eller annat fortskaffningsmedel kunna tåla betydligt längre skolvägar
än barn i de lägre klasserna. Varför skall man då inte utnyttja dessa möjligheter
för en centralisering av undervisningen under det sjunde skolåret och
därmed nå det resultat, som alla vid detsammas införande hoppades och trodde
på. Därmed tar man ju också udden av den kritik, som nu med fog riktas
mot det sjunde skolåret, samtidigt som man skapar större arbetsglädje i
folkskolan.

I motionen II: 389, vari hemställts örn viss ändring i kungörelsen om statsbidrag
till förstår k ningsanordningar, har anförts följande.

I 3 § 2 mom. Kungl. Maj:ts kungörelse den 19 april 1940 (nr 252) angående
förstärkningsanordningar vid vissa folk- och småskolor samt statsbidrag
till sådana anordningar stadgas, att antalet lärjungar vid höstterminens
början skall vara avgörande för om statsbidraget för förstärkningsanordningarna
skall kunna utgå under läsåret. Det förekommer emellertid ofta att
barnantalet vid höstterminens början icke uppgår till fullt det antal, som
erfordras för statsbidragets utgående, men att barnantalet under loppet av
höstterminen ökas, så att det vida överstiger det stadgade minimiantalet.
Ovan anförda stadgande lägger emellertid hinder i vägen för statsbidragets
utgående under pågående läsår, varför en ändring i detta stadgande synes
behövlig.

Från skolans synpunkt vore det lämpligare, om stadgandet utformades så,
att barnantalet vid varje lästermins början skall vara avgörande för om
statsbidrag skall kunna utgå under samma termin. På så sätt vinnes överensstämmelse
med bestämmelserna i § 3 mom. 1 Kungl. Maj:ts kungörelse den
30 juni 1920 (nr 572) angående statsbidrag för undervisning i slöjd, där det
stadgas, att barnantalet vid varje lästermins början skall vara bestämmande
för örn statsbidrag till undervisningen skall kunna ifrågakomma.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

1 motionen 11: 365 beröres frågan om en effektivare gymnastikundervisning
i folkskolorna. Motionärerna yttra bland annat
följande.

Barnens fysiska utveckling — man skulle kunna säga den positiva, hälsovården
— vill man främja genom obligatoriska kroppsövningar omfattande
gymnastik, lek och idrott, i det följande sammanfattningsvis benämnt gymnastik.
I de högre skolformerna är denna undervisning allmänt genomförd,
fast organiserad och försiggår under relativt goda yttre betingelser. Bortsett
därifrån att den till fysisk fostran vid folkskolorna anslagna tiden
— tre veckotimmar *— är i knappaste laget, tillkommer för dessa skolor den
olägenheten, att gymnastiksalar saknas vid de flesta mindre skolor. I detta
avseende torde dock en förbättring örn ock på lång sikt vara att motse. Vad
som emellertid främst faller i ögonen och givetvis är avgörande för den
behållning, som med undervisningen avses, är att denna vid de högre läroanstalterna
ombesörjes av speciellt utbildade facklärare, något som endast
i mycket ringa mån är fallet beträffande folkskolorna. Ett antal kommuner
har emellertid låtit anställa facklärare i gymnastik vid sina folkskolor. Antalet
sådana facklärare uppgår till cirka 100.

Vid Stockholms stads folkskolor äro 40 facklärare i gymnastik anställda,
av vilka 8 även avlagt folkskollärarexamen. Då kommunen anställt så
många facklärare, trots att statsmedel kan påräknas endast för avlöning av
lärare med folkskollärarexamen, framgår att det synes föreligga ett verkligt
behov av att även folkskolorna ha tillgång till gymnastiklärare med speciell
utbildning.

De må framhållas, att många, ja kanske de flesta av folkskolans lärare
och lärarinnor hysa ett livligt intresse för barnens fysiska omvårdnad och
med gott resultat undervisa i gymnastik. Det är emellertid naturligt, att icke
alla lärare kunna vara kvalificerade att handlia denna speciella fostran.
Detta så mycket mera som varken fysiska eller andra förutsättningar härför
komma under bedömning vid inträde till seminarium och den där erhållna
utbildningen i dessa stycken måste anses ytterst knapphändigt tillmätt. I
många fall avtar såväl intresset som förmågan att leda barnens gymnastiker
idrottsövningar med åren. I viss utsträckning har man någorlunda tillfredsställande
kunnat tillgodose kravet på en nöjaktig undervisning i gymnastik
vid folkskolorna genom utbyte av timmar lärarna emellan. Denna
utväg är dock endast motiverad och möjlig, där särskilt intresserad och
kapabel lärarkraft för gymnastikundervisning står till buds. Att denna utväg
icke alltid är framkomlig framgår därav att som ovan sagts många
kommuner ansett sig böra anställa facklärare, trots att detta medför en merutgift
för kommunen.

Det synes oss vara ett pedagogiskt krav och en gärd av rättvisa, att folkskolans
barn i den mån det låter sig göra få samma goda fysiska fostran
som tillkommer elever vid de högre läroanstalterna. En av förutsättningarna
härför torde utan större kostnader för statsverket och inom relativt kort tid
kunna förverkligas. Vid skolor i större samhällen eller vid varandra närbelägna
mindre skolor skulle anställandet av facklärare i gymnastik vara synnerligen
värdefullt och verksamt främjas, örn till avlöning av sådana lärare
statsbidrag kunde påräknas.

Vid mindre och mera avlägset liggande skolor är det emellertid icke möjligt
att helt utnyttja speciallärare. Behovet därav är emellertid icke mindre

Bihang till riksdagens protokoll 19/i5. 6 sami. Nr 8.

9

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid dessa skolor, varför främjandet av den fysiska fostran härvidlag lämpligen
kunde ske genom anställandet av gymnastikkonsulenter med verksamheten
förlagd till ett flertal skolor.

Till stöd för det i motionerna 1:65 och 11:100 framställda yrkandet har
anförts följande.

Genom beslut den 1 december 1944 har Kungl. Majit bemyndigat herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för
utredning rörande förhållandet mellan staten och skoldistrikten m. m.

Vid meddelandet av nämnda bemyndigande erinrad* departementschefen
bland annat, att de senaste decenniernas betydande utveckling av den svenska
folkskolan i väsentlig grad möjliggjorts genom att staten i större utsträckning
än tidigare påtagit sig kostnaderna för denna gren av undervisningsväsendet.
Särskilt hade dessa ökade bidrag medverkat till att olikheterna i fråga örn
folkskoleväsendets standard i de skilda skoldistrikten blivit mindre än tidigare.
I samband härmed hade emellertid den av statliga myndigheter utövade
kontrollen över de anvisade medlens användning efter hand utvidgats och
omfattade numera icke allenast skoldistriktens medelsförvaltning i och för
sig utan även skolväsendets organisation. Med erinran om hur denna utveckling
på sina håll uppfattats såsom inskränkningar i den kommunala självstyrelsen
framhöll departementschefen vidare, att det statliga inflytandet på
området icke borde utsträckas längre än som är ofrånkomligt med hänsyn
till den nödvändiga kontrollen av medelsförvaltningen och organisationen.
I anslutning härtill ansåg departementschefen ett övervägande påkallat, huruvida
icke på det vidsträckta tillämpningsområde, varom fråga är, den statliga
kontrollen — utan att dess syfte och väsentliga effektivitet äventyrades
— skulle kunna göras något mindre detaljerad och skoldistrikten få ett i
motsvarande grad ökat inflytande.

I sådant syfte förordades utredning angående möjligheten att öka antalet
av de skoldistrikt i landet, vilka icke äro underkastade statlig inspektion, och
att över huvud göra den statliga tillsynen mindre ingående än eljest, där
den lokala ledningen vore tillfredsställande. Därjämte uttalades önskvärdheten
av en översyn beträffande folkskolestadgan samt framhölls att beträffande
statsbidragsförfattningama eftersträvades en förenkling i avseende på
såväl medelsanvisningen som rekvisitionsförfarandet, ävensom en begränsning
av de mångahanda bidragsformer, som nu förekomma, varjämte den
nuvarande ordningen för behandling av ärenden rörande folkskolebyggnader
och utbetalning av statsbidrag till uppförande av sådana byggnader ansågs
böra rationaliseras. Slutligen upptogs frågan om en förenkling av det synnerligen
tidsödande administrativa arbetet med utarbetandet, antagandet och
fastställande av reglementen och läroplaner för skolorna till skärskådande,
och en sådan förenkling ansågs vara värd beaktande.

Örn nyttan, nödvändigheten och behovet av en utredning rörande anförda
spörsmål torde icke råda delade meningar, och säkert är, att särskilt inom
folkskoleväsendets lokala ledning ställas stora förväntningar på det blivande
resultatet av denna utredning. Den därvid motsedda förenklingen och rationaliseringen
av de numera över hövan betungande administrativa förvaltningsspörsmålen
inom folkskoleväsendet kommer utan tvivel att medföra
avsevärt ökat lokalt intresse och lokala initiativ för den fortsatta utvecklingen
av folkskoleundervisningens främjande.

Emellertid lära de för utredningen utfärdade direktiven icke innebära direkt

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

uppdrag för de sakkunniga att till övervägande upptaga jämväl frågan om de
olika instanserna för folkskoleväsendet. För närvarande utgöras dessa av
domkapitlet, länsstyrelsen och skolöverstyrelsen. Domkapitlet utgör första
instans i ärenden rörande undervisningsväsendet, och länsstyrelsen har motsvarande
ställning beträffande vissa ärenden av ekonomisk innebörd varjämte
skolöverstyrelsen utgör den centrala förvaltningsmyndigheten. Samtliga
dessa instanser anlita folkskoleinspektören för beredning av förekommande
skolärenden. Beträffande länsstyrelsens befattning med skolärenden
torde intet vara att erinra. Vad åter angår handläggningen av ärenden rörande
undervisningen och dess organisation synas starka sakskäl tala för att dessa
ärenden centraliseras till skolöverstyrelsen. Härigenom undvikes mycken
omgång och tidsutdräkt., samtidigt som avgörandet av underställda ärenden
i förekommande fall kommer att ske likformigt och i enlighet med vedertagen
tolkning av gällande lagar och författningar. För en så vitt möjligt likformig
och enhetlig utveckling av folkskoleväsendets standard torde en sådan
rationalisering vara minst lika viktig och betydelsefull, som de förenklingsoch
rationaliseringssträvanden i övrigt på skolväsendets område, vilka nu äro
föremål för utredning genom i särskild ordning tillkallade sakkunniga.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att Kungl. Majit
av riksdagen erhåller det begärda bemyndigandet med avseende å Kungl.
Maj :ts befogenhet att meddela dispens från gällande villkor för statsbidrag
till kommunala och enskilda undervisningsanstalter.

Beträffande departementschefens förslag om anvisande av ett statsbidrag
av 4 500 kronor till svenska skolföreningen i Madrid för avlönande av en
lärarinna i svenska språket har utskottet uppmärksammat, att nämnda statsbidrag
skulle få en delvis annan karaktär än de bidrag, som hittills utgått till
svenska utlandsskolor. Då utskottet emellertid funnit skolföreningens framställning
beaktansvärd, har utskottet ansett sig böra biträda departementschefens
ifrågavarande förslag.

Vad departementschefen i övrigt under ifrågavarande punkt anfört föranleder
icke någon erinran från utskottets sida.

I motionerna 1:160 och 11:203 påyrkas åtgärder i syfte att få till stånd
en mera allmän centralisering av den sjunde folkskoleklassen inom skoldistrikten.
Härigenom skulle dessa få större möjligheter än för närvarande
att tillämpa en praktiskt betonad kursplan för det sjunde skolåret. Dettas
införande medför nämligen enligt motionärerna alltför ofta endast att de
sex föregående skolårens kursplaner uttänjas till att omfatta även det
sjunde året, en utveckling som måste anses strida mot syftet med statsmakternas
beslut om ett obligatoriskt sjunde skolår. Utskottet kan ansluta
sig till vad motionärerna sålunda anfört. Det är enligt utskottets mening av
pedagogiska skäl önskvärt, att en centralisering av den sjunde folkskoleklassen
i ökad utsträckning kommer till stånd. Utskottet förbiser härvid icke att
en centralisering stundom, samtidigt som den skulle medföra bättre betingelser
för undervisningen i nämnda klass, kunde komma att förorsaka, en försämring
av skolformerna i övrigt inom distriktet, exempelvis genom alt nödvändiggöra

Utskotui.

132

Statsutskottets utlåtande nr S.

förändring av en 13 2-skola till en B 3-skola. I ett fall sådant som det nyssnämnda
måste en avvägning mellan olika intressen göras. Mången gång torde
emellertid en centralisering, som med beaktande av olika på frågan inverkande
omständigheter framstår såsom ändamålsenlig och lämplig, förhindras av bristande
möjligheter för skoldistrikten att erhålla statsbidrag till skilda slagav
centraliseringsåtgärder. Utskottet vill framhålla önskvärdheten av att
en översyn av centraliseringsproblemet och därmed sammanhängande frågor
kommer till stånd och förutsätter, att Kungl. Majit vidtager åtgärder
för verkställande av en dylik omprövning. Med vad utskottet sålunda anfört
torde nämnda motioner, såvitt nu är ifråga, få anses besvarade.

Utskottet återkommer i annat sammanhang till den i motionerna 1:160
och II: 203 jämväl berörda frågan örn statsbidrag till s. k. självskjutsar
för elever i sjunde folkskoleklassen.

Enligt kungörelsen den 19 april 1940 (nr 252) angående förstärkningsanordningar
vid vissa folk- och småskolor utgår statsbidrag till avlönande av
timlärare för meddelande av i kungörelsen avsedd särskild undervisning
under villkor, bland andra, att i den läraravdelning, där den särskilda undervisningen
meddelas, antalet lärjungar vid höstterminens
början uppgår till viss storlek. I motionen II: 389 framhålles såsom
lämpligare ur skolans synpunkt, örn antalet lärjungar vid varje’ 1 bste
r m i n s början vore utslagsgivande för rätten till statsbidrag.
Därigenom skulle nämligen möjliggöras anordnande av särskild undervisning
av ifrågavarande slag under vårterminen, därest, såsom ofta förekomme,
antalet lärjungar först under läsårets lopp uppnått det föreskrivna minimiantalet.
Utskottet får för sin del framhålla, att ifrågavarande bestämmelse
icke synes böra givas en alltför snäv tolkning. Utskottet har sig bekant,
att lärjungeantalet i en viss folkskoleklass ofta icke låter sig med
bestämdhet fastställa redan första dagen på läsåret. Av olika anledningar
kan det komma att dröja någon tid, innan lärjungeantalet kan definitivt
angivas. I sådana fall torde uttrycket »vid höstterminens början» icke böra tolkas
såsom åsyftande den allra första skoldagen utan få givas en något mera
vidsträckt innebörd. Det i motionen framställda yrkandet torde emellertid
även åsyfta förändringar i elevantalet, som kunna inträffa senare under
höstterminen, t. ex. i samband med de flyttningar, som pläga ske under oktober
månad. Det synes utskottet rimligt, att en ökning av elevantalet av
exempelvis nämnda anledning må medföra rätt till statsbidrag till förstärkningsanordningar,
medan å andra sidan en minskning av elevantalet under
höstens lopp icke synes böra medföra ett avbrytande under pågående läsår
av redan påbörjad förstärkningsundervisning. Utskottet finner vissa skäl tala
för en ändring i av utskottet angiven riktning av det statsbidragsvillkor, som
i motionen åsyftas, och förordar, att bemyndigande lämnas Kungl. Majit att
efter den utredning, som kan anses erforderlig, vidtaga de jämkningar av

Statsutskottets utlåtande nr S. 133

statsbidragsvillkoren som må befinnas påkallade. Med vad sålunda anförts
torde motionen II: 389 få anses besvarad.

I anledning av det i motionen 11:365 framställda yrkandet, avseende
vissa åtgärder för åstadkommande inom folkskolorna av en effektivare un
dervisning i gymnastik med lek och idrott, vill utskottet uttala önskvärdheten
av att folkskolans lärjungar erhålla en så fullgod fysisk fostran som
inom en rimlig kostnadsram är möjlig att åstadkomma. Utan tvivel kunna
i detta avseende åtskilliga förbättringar genomföras, exempelvis — på
sätt i motionen angives — genom anställande av lokalt verksamma gymnastikkonsulenter.
Utskottet utgår emellertid från att frågan om gymnastikundervisningens
lämpliga anordnande kommer att upptagas till prövning
i samband med de sakkunnigutredningar rörande folkundervisningen
och därmed sammanhängande frågor, vilka för närvarande pågå, och finner
med hänsyn härtill icke påkallat att, såsom i motionen yrkats, i särskild
skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning i ämnet. Med vad sålunda
anförts torde motionen II: 365 få anses besvarad.

Med anledning av det i motionerna 1:50 och II: 92 framställda yrkandet
att riksdagen hos Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning rörande lärarrekryteringen
till skolor i avlägsna bygder får utskottet erinra, att Kungl.
Majit den 16 februari 1945 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla särskilda sakkunniga för utredning av frågan örn folkskoleseminariernas
storlek och i samband därmed av spörsmålet örn tillgodoseendet
av lärarbehovet för de finskspråkiga orterna i norra Sverige. Enligt direktiven
för de sakkunniga skola dessa därvid jämväl uppmärksamma, att sistnämnda
spörsmål i själva verket allenast är en del av den större frågan, huru en rekrytering
av lärarpersonal vid avlägset belägna orter i allmänhet skall kunna
säkerställas. Därmed har det i motionerna framställda yrkandet redan av
Kungl. Majit tillgodosetts, varför motionerna icke torde böra till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

I motionerna 1:65 och 11:100 har yrkats, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit måtte anhålla om Kungl. Majits uppdrag åt 1945 års folkskolesakkunniga
att utreda frågan om slopande av domkapitlen såsom instans för
handläggning av ärenden angående folkskoleväsendet.

Med anledning härav får utskottet framhålla, att utskottet icke kan dela den
i motionerna uttalade uppfattningen, att ärendena angående folkundervisningen
och dess organisation böra i ytterligare mån centraliseras till skolöverstyrelsen.
Vidkommande frågan huruvida domkapitlen med hänsyn till sin organisation
och sitt arbetssätt lämpa sig såsom mellaninstans i sådana ärenden får utskottet
erinra, att domkapitlen så sent som år 1936 efter föregående sakkunnigutredning
blevo föremål för en genomgripande omorganisation, innebärande
bland annat, att de tillfördes ökad sakkunskap på folkundervisningens område.
Såvitt utskottet har sig bekant ha sedan dess icke några vägande invändningar
framkommit mot domkapitlen såsom mellaninstans i hithörande

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

OUkottet.

frågor. Utskottet finner sig således sakna skäl att tillstyrka den i motionerna
begärda utredningen oell avstyrker alltså bifall till förevarande motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

a) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att,
där i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, besluta
om utgående av statsbidrag till kommunala och en
skilda undervisningsanstalter, till vilka statsbidrag utgår,
utan hinder därav att någon mindre avvikelse från de av
riksdagen för statsbidragets utgående fastställda grunderna
och villkoren ägt rum;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid
folkskolor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 136 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 65 och II: 100 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;

III. att motionerna I: 160 och II: 203, II: 389 samt II: 365,
förstnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, må anses
besvarade med vad utskottet i det föregående anfört;

IV. att motionerna I: 50 och II: 92 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

155:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden åt skolläkare. Kungl.
Majit har (punkt 163, s. 387) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:
Bidrag till arvoden åt skolläkare för budgetåret 1945/46 anvisa ett för
slagsanslag av 400 000 kronor.

Enligt 1944 års riksdags beslut (skrivelsen 1944: 319) kan från och med
innevarande budgetår bidrag utgå till arvoden åt vid folk- och småskolor
anställda skolläkare. Bestämmelser i ämnet äro meddelade i kungörelsen
1944: 585. Bidrag till arvode åt skolläkare utgår i efterskott för budgetår
räknat med en krona 25 öre för varje lärjunge vid distriktets folk- och småskolor
eller, där Kungl. Majit medgivit, att statsbidrag för ifrågavarande
ändamål må utgå utan hinder därav att hälsovården icke omfattar samtliga
skolor i distriktet, för varje lärjunge vid de skolor, som omfattas av nämn
da verksamhet. Något anslag för ändamålet har därför icke anvisats för
innevarande budgetår. Däremot blir ett anslag för nästa budgetår erfor
derligt.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I detta sammanhang får utskottet erinra, att riksdagen i skrivelsen
1944:319 i anledning av vissa i ämnet väckta motioner framhöll önskvärd
heten av att, så långt av organisatoriska och andra skäl vore möjligt och
lämpligt, ett samarbete etablerades mellan olika skolor på en och samma
ort i syfte att rationalisera och förbilliga skolhälsovården. Utskottet, som

Statsutskottets utlåtande nr S.

135

inhämtat, att skolöverstyrelsen Ilar sin uppmärksamhet riktad på den av
riksdagen sålunda berörda frågan, vill ånyo framhålla önskvärdheten av
att ett samarbete av nämnda slag i största möjliga utsträckning kommer
till stånd.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.

156:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid
folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164,
s. 388), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor föranledd av
den pågående utbyggnaden av skolhälsovården, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid jolk- och småskolor för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

157:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,
mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Majit har
(punkt 165, s. 388—392) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i gällande grunder för statsbidrag till undervisning
i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,
att träda i tillämpning från och med den 1 juli 1945; dels ock till Folkskolor
m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor
eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr L. V. Lindén m. fl. väckt motion (I: 51), vari hemställts,
att riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring av statsbidragsvill
koren för slöjdundervisningen inom folkskolan, att slöjdavdelning må omfatta
minst tre gossar respektive tre flickor, under förutsättning att samtliga
folkskolestadiet tillhörande gossar respektive flickor, vilka prövas skäligen
kunna deltaga i slöjdundervisningen, tillhöra slöjdavdelningen, samt
att en slöjdavdelning må få uppdelas på två, om antalet i slöjdundervisningen
deltagande elever är minst 20.

Beträffande motionens motivering hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att minimiarvodet för de slöjdlärare, som
bestrida mindre än 20 veckotimmars undervisning, skall såsom en provi
sorisk åtgärd i avvaktan på en blivande lönereglering för Övningslärare hö
jas från 1 krona 55 öre till 2 kronor för timme. Arvodesförhöjningen har
beräknats medföra en årlig merutgift av i runt tal 575 000 kronor. Då
statsbidrag till slöjdarvoden emellertid utgår budgetårsvis i efterskott, kom
mer anslagsbelastningen icke att påverkas förrän från och med budgetåret
1946/47. För nästa budgetår föreslås därför ifrågavarande anslag uppför!
med oförändrat belopp.

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kottet.

I propositionen nr 155 till 1940 års lagtima riksdag föreslogs i besparingssyfte
vissa restriktioner i fråga om statsbidrag till undervisning i slöjd. Sålunda, föreslogs,
att statsbidrag tillsvidare icke skulle utgå för slöjdavdelning, som enbart
bestode av elever från småskolestadiet, samt att vid bestämmandet av antalet
slöjdavdelningar hänsyn icke skulle tagas till sådana elever. Vidare förordades,
att i fråga om de slöjdavdelningar, där samtliga folkskolestadiet tillhörande
elever deltoge i slöjdundervisningen, skulle föreskrivas, att minimiantalet
elever skulle utgöra sex i stället för tre. Genom dessa åtgärder, vilka godtogos
av nämnda riksdag, beräknades årliga besparingar uppstå å 25 000 respektive
200 000 kronor.

I motionen I: 51 yrkas, att riksdagen måtte besluta en sänkning till tre av
ovannämnda minimiantal lärjungar i en slöjdavdelning. Vidare hemställes, att
slöjdavdelning skall få delas redan vid ett minimiantal lärjungar av 20 mot
för närvarande 25.

Med anledning av det förstnämnda i motionen framställda yrkandet får utskottet
framhålla, att höjningen av minimiantalet elever per slöjdavdelning
från tre till sex kommit att medföra betydande olägenheter för undervisningen
i ett stort antal folkskolor på landsbygden, i vilka elevantalet är ringa. Ifrågavarande
besparingsåtgärd har således kommit att drabba uteslutande de svagare
skolformerna. Ehuru en återgång i detta avseende till de före år 1940
rådande förhållandena torde komma att medföra en utgiftsökning av omkring
250 000 kronor om året, anser sig utskottet dock med hänsyn till det anförda
böra i anledning av motionen tillstyrka en sänkning från och med budgetåret
1945/46 av minimiantalet elever till tre. Då statsbidrag till slöjdundervisning
utgår i efterskott, erfordras dock icke någon anslagshöjning för nästa budgetår.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga
bestämmelser i ämnet. I övrigt finner sig utskottet icke böra tillstyrka bifall
till vad i motionen yrkats.

Vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga örn ändrade grunder
för statsbidrag till undervisning i slöjd har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionen I: 51,

a) godkänna av utskottet förordade ändringar i gällande
grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola, att träda i tillämpning
från och med den 1 juli 1945;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd
vid folkslcolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdslwlor för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

158:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor lii. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 166, s. 392), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor
m. to. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
350 000 kronor.

159:o) Folkskolor ni. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 392 och
393), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning
ät lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

160:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
168, s. 393—399), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk natur
med 50 000 kronor, får utskottet, som icke har något att erinra mot vad
departementschefen i detta sammanhang anfört och föreslagit, hemställa,
att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter to. to.
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.

161:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 169, s. 399 och 400), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till vissa
kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens
barn för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
33 000 kronor.

162:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, s. 400), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

138

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

163:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund
av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 400 och 401), vilket innebär en
anslagsminskning med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa
lärarinnor, som -på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

164:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 172, s. 401), vilket innebär en av stegrade kostnader föranledd an
slagshöjning med 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda
hem för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 2 175 000 kronor.

165:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras
inredning. Kungl. Majit har (punkt 173, s. 401—404) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1945/46 anvisa ett reserva
tionsanslag av 500 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår.

Skolöverstyrelsen har — under framhållande, att överstyrelsen funne det
vara oundgängligen nödvändigt att inrättandet av nya skolhem underlättades
och befordrades genom anvisande av tillräckligt statsbidrag — an
hållit om en anslagshöjning för nästa budgetår till 700 000 kronor, varigenom
fyra nya skolhemsanläggningar skulle kunna komma till stånd. Departementschefen
har emellertid funnit sig icke kunna tillstyrka någon an
slagshöjning.

Utskottet får i likhet med skolöverstyrelsen framhålla angelägenheten av
att tillräckliga anslagsmedel ställas till förfogande för ifrågavarande ändamål.
Någon anslagshöjning för nästa budgetår har utskottet dock icke velat ifrågasätta.
Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Majit har uppmärksamheten
riktad på önskvärdheten av att skolhem må kunna inrättas i större utsträckning
än för närvarande äger rum.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag får
utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13!)

166:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn. Kungl. Majit har (punkt 174, s. 404) föreslagit riksdagen
att till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
3 600 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr O. E. Mattsson
m. fl. (I: 72) och den andra inom andra kammaren av herr J. W. Mårtensson
m. fl. (II: 124), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa örn utredning och förslag till utbyggnad
och effektivisering av skolskjutsverksamheten samt rörande bidragsgrunder
för uppförande av lämpliga och erforderliga väntrum för skolbarnen vid skolskjutshållplatserna
och att förslag snarast framlägges till riksdagens prövning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yr
kandet, hänvisas till motionen lii 124.

Kungl. Majits ifrågavarande förslag, vilket innebär en väsentligen av
nytillkomna skolskjutsar betingad anslagshöjning med 300 000 kronor, har
icke givit utskottet anledning till erinran.

Med anledning av de i ämnet väckta motionerna får utskottet framhålla,
att utskottet i huvudsak delar den uppfattning örn önskvärdheten av en
utbyggnad och effektivisering av skolskjuts verksamheten, som kommit till
uttryck i dessa. Utskottet har emellertid inhämtat, att 1940 års skolutredning
kan väntas komma att inom en snar framtid framlägga resultatet av
en utredning av de spörsmål, som beröras i motionerna. Med anledning
härav, och då utskottet förutsätter, att Kungl. Majit kommer att för riksdagen
framlägga det förslag, vartill nämnda utredning må giva anledning,
finnér utskottet icke erforderligt att, på sätt i motionerna påyrkats, hos
Kungl. Majit hemställa om utredning och förslag i ämnet. Motionerna
I: 72 och lii 124 synas därför icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000 kronor;

b) att motionerna I: 72 och lii 124 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

167:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespis ning.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 175, s. 404—406), vilket
innebär en anslagshöjning med 750 000 kronor, föranledd av den fortsatta
utvidgningen av ifrågavarande verksamhet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolbamsbespisning för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Utskottet

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

168:o) Folkskolor m. m.: Bidrag- till byggnadsarbeten. Kungl. Majit
har (punkt 176, s. 406—416) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:
Bidrag till byggnadsarbeten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsan
slag av 1 900 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Ak Holmberg (I: 96) och den andra inom andra kammaren av herr
II. Holmberg m. fl. (II: 99), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att anslag till lokaler för skolbarns
bespisning i folkskolorna skall kunna utgå även i fall när sådana lokaler inredas
i redan förefintliga byggnader eller i byggnader, som uppföras särskilt
för detta ändamål;

dels en inom andra kammaren av herr N. A. Larsson i Östersund ni. fl.
väckt motion (lii 56), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att bidrag
till byggandet av lokaler för barnbespisning skall utgå efter enahanda
grunder som för lokaler för folkskoleundervisningen;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr J. Friggeråker m. fl. (1:254) och den andra inom andra kammaren
av herr G. Larsson i Luttra m. fl. (II: 380), vari hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning och
förslag rörande sådan ändring av gällande grunder för statsbidrag till byggnadsarbeten
för folkskoleväsendet, att bidragen komma att avvägas efter
skatteunderlaget i kommunerna i huvudsaklig överensstämmelse med kom
munalskatteberedningens förslag;

dels en inom andra kannnaren av herrar K. G. Viklund och E. O. Åkerström
väckt motion (lii 140), vari hemställts,

Ilo) att riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln, punkt 176,
rörande Folkskolor m. m.i Bidrag till byggnadsarbeten måtte hos Kungl.
Alajit anhålla örn översyn samt sådan ändring av gällande grunder för
.statsbidrag till skolbyggnader att ekonomiskt svaga skoldistrikt beredas ett
mera effektivt statligt stöd än hittills vid uppförande av skollokaler samt
2:o) att i avvaktan på resultatet av en utredning av denna fråga riksdagen
måtte överlämna åt Kungl. Majit att i ömmande fall och efter förslag
av skolöverstyrelsen bevilja nu stadgat statsbidrag i form av engångsbelopp
till skoldistrikt, som på grund av ringa ekonomisk bärkraft och
andra omständigheter icke förmå att uppföra nödiga undervisningslokaler
med hjälp av bidrag efter nu föreskrivna grunder;

dels ock en inom andra kammaren av herrar U. R. Jacobson i Vilhelmina
och G. Skoglund i Umeå väckt motion (lii 168), vari hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning
rörande de nuvarande bestämmelserna om statsbidrag för uppförande av
folkskolebyggnader.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motions vis gjorda yrkan
demi, hänvisas till motionerna 11:99 respektive IT: 56, 1:254, 11:140 och
II: 168.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor, föranledd
av att anslagsbelastningen väntas stiga med nämnda belopp.

Departementschefen har i samband med anslagsberäkningarna lämnat en
redogörelse för en utredning av frågan om statsbidrag till lokaler för skolbad,
som skolöverstyrelsen på hemställan av 1944 års riksdag verkställt. Departementschefen
har för egen del funnit, att inga principiella hinder numera
böra anses möta mot att dylika lokaler bleve statsbidragsberättigade. Emellertid
har departementschefen icke ansett sig böra förelägga riksdagen för
slag i ämnet, enär utredning för närvarande pågår inom befolkningsutredningens
socialpedagogiska delegation av frågan örn hygieniska och socialpedagogiska
välfärdsanordningar för skolbarnen, däribland även skolbad.

Departementschefen har vidare förordat, att Östra Ljungby och Deger
fors’ skoldistrikt må kunna komma i åtnjutande av statsbidrag till vissa av
dem utförda skolbyggnadsföretag trots att gällande föreskrifter därvid icke
följts.

Slutligen har departementschefen i detta sammanhang även berört frågan
örn kostnaderna för frukostrum och lokaler för skolbarnsbespisning och därvid
anfört följande.

Tidigare har statsbidrag icke utgått för anordnande av lokaler för barnbespisning.
Enligt tillämpad praxis har statsbidrag däremot beviljats till frukostrum
åt eleverna i sådana fall, då en större del av dessa haft så långa
skolvägar, att de icke rimligen kunde tänkas hinna hem på frukostrasten.
Någon begränsning av statsbidragsbeloppen har därvid icke förekommit. I
1944 års åttonde huvudtitel förordades, att statsbidrag skulle utgå även till
lokaler för skolbarnsbespisning, men att bidraget i regel icke skulle beräknas
för högre kostnad än 16 000 kronor. Som skäl för nämnda maximering av
bidragsbeloppen anfördes främst, att bespisningslokalerna kunde vara avenklare
beskaffenhet än övriga skollokaler och användas även för andra
ändamål samt att även ett statsbidrag av relativt begränsad storlek därför
kunde förmodas stimulera till anordnande av dylika lokaler. I praktiken
torde någon bestämd skillnad mellan frukostrum och lokaler för skolbarnsbespisning
icke kunna upprätthållas, i varje fall icke av den art, att den
skulle kunna motivera olika grunder för statsbidrag. Skillnaden i utförande
är ofta ringa. Mellanformer kunna förekomma, vilka bli svåra att klassificera.
Något vägande skäl, varför olika regler skola gälla för statsbidragtill
å ena sidan exempelvis en anläggning för skolbarnsbespisning, bestående
av bespisningslokal och kök, samt å andra sidan ett frukostrum, i vilket en
spis finnes inmonterad, torde därför icke kunna förebringas. De skäl, som
anförts för maximeringen av bidragen till bespisningslokaler, torde även
kunna anföras till stöd för en maximering av bidragen till s. k. frukostrum.
I fortsättningen torde därför samma statsbidragsregler böra upprätthållas
för båda slagen av lokaler. Kungl. Majit synes dock icke böra vara strängt
bunden vid 16 000-^kronor.sgränsen utan en jämkning bör kunna ske efter
prövning av förhållandena i varje särskilt fall.

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Vuhottet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag om uppförande av ifrågavarande
anslag med ett till 1 900 000 kronor ökat belopp. leke heller har utskottet
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen förordat i fråga
örn statsbidrag till Östra Ljungby och Degerfors’ skoldistrikt. Likaså finner
utskottet välbetänkt att, på sätt departementschefen föreslagit, s. k. frukostrum
och lokaler för skolbamsbespisning likställas i statsbidragshänse
ende. Enligt vad departementschefen förutsatt, skulle därvid för båda slagen
av lokaler tillämpas såsom regel, att statsbidraget skulle maximeras till
16 000 kronor på sätt i fjol bestämdes beträffande barnbespisningslokaler.
Jämväl detta förslag anser sig utskottet böra tillstyrka och kan således icke
för närvarande biträda det i motionen II: 56 framställda yrkandet, att maximeringen
skulle slopas. Utskottet förutsätter dock härvid, att frågan örn
jämställande i statsbidragshänseende av lokaler av förevarande slag med
övriga skollokaler kommer under prövning i samband med nedan åsyftade,
nu pågående utredning. I samband härmed vill utskottet understryka departementschefens
uttalande, att Kungl. Majit, så länge 16 000-kronorsgränsen
upprätthålles, icke bör vara strängt bunden vid denna gräns utan att en
jämkning bör kunna ske efter prövning av förhållandena i varje särskilt fall.

I detta sammanhang får utskottet erinra, att enligt gällande bestämmelser
statsbidraget till byggnadsarbeten avser icke blott nybyggnader utan
även om- eller tillbyggnader samt mera omfattande ändringsarbeten å befintliga
skollokaler, däribland givetvis också barnbespisningslokaler. Utskottet
kan med hänsyn härtill icke finna annat än att det i motionerna I: 96
och II: 99 framställda yrkandet är tillgodosett redan genom i ämnet gällande
bestämmelser. Ifrågavarande motioner synas därför icke böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Vad angår de förslag, som framställts i de likalydande motionerna
I: 254 och II: 380 samt i motionen II: 168, ävensom det första av de i motionen
II: 140 gjorda yrkandena, får utskottet erinra, att chefen för ecklesiastikdepartementet
efter därom av Kungl. Majit den 1 december 1944
givet bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga — 1945 års folkskolesakkunniga
— för utredning rörande förhållandet mellan staten och skoldistrikten
m. m. Enligt för nämnda sakkunniga utfärdade direktiv omfattar
utredningsuppdraget bland annat frågan om statsbidrag till byggnader för
folkskoleväsendet. Utskottet har inhämtat, att de sakkunniga såsom sin
första arbetsuppgift upptagit sistnämnda fråga till behandling och att resultatet
av den sålunda pågående översynen av i ämnet gällande bestämmelser
kan väntas föreligga inom en nära framtid, sannolikt redan i mitten
av innevarande år. På grund härav torde nyssberörda, motionsvis framställda
yrkanden, vilka samtliga innebära krav på vidtagande av utredning
av förevarande spörsmål, icke påkalla någon riksdagens åtgärd. Med hänsyn
till vad som upplysts rörande den väntade tidpunkten för framläggandet
av utredningsresultatet synes icke heller det andra av de i motionen
II: 140 framställda yrkandena böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

143

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till
byggnadsarbeten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 1 900 000 kronor;

b) att motionerna 1:96 och 11:99, 11:56, 1:254 och
II: 380, II: 140 samt II: 168 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

169:o) Folkskolor m. m.: Byggnadskrav för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 416 och
417), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med 150 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

170:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 417), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor.

171:o) Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Kungl. Majit
har (punkt 179, s. 417—419) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:
Underhålls- och materielbidrag för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr E. Jansson i Örebro m. fl. väckt
motion (II: 396), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa om utarbetandet av proposition till innevarande
års riksdag med förslag örn tillhandahållandet av fri undervisningsmateriel
till folk- och fortsättningsskolornas elever på grundval av 1937 års
skolmaterielsakkunnigas förslag;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kamma
ren av herr Ivar Persson (I: 159) och den andra inom andra kammaren avherr
II. R. Nilson i Spånstad m. fl. (II: 248), vari hemställts, att riksdagen
måtte till Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor, att fördelas
enligt skolöverstyrelsens i ärendet framlagda förslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att nu gällande statsbidragsgrunder skulle
bibehållas även för nästa budgetår.

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Ur ifrågavarande anslag utgår under vissa villkor årligt bidrag till skoldistrikt
till underhåll av undervisningslokaler samt för tillhandahållande
av skolmöbler och undervisningsmateriel. Bidraget utgår för klassrum,
specialrum, gymnastikrum, slöjdsalar och rum för undervisning i hushållsgöromål
med ett belopp av 25 kronor för varje distriktet tillhörig och 12
kronor för förhyrd lokal. Före den 1 juli 1940 utgjorde dessa belopp 50
respektive 25 kronor. Gällande bestämmelser finnas angivna i § 13 kungörelsen
den 6 mars 1936 (nr 45) angående statsbidrag till byggnader för
folkskoleväsendet i dess lydelse enligt kungörelsen 1943:398.

1 motionen 1:239 vid 1944 års riksdag anfördes beträffande ifrågava
rande anslag bland annat följande.

Det vore uppenbart, att den del av ifrågavarande anslag, som ginge till inköp
och underhåll av undervisningsmateriel, fördelades mellan de olika skolorna på
ett i hög grad otillfredsställande sätt. Dylik materiel, som blivit alltmer betydelsefull
för undervisningen, särskilt i de naturvetenskapliga ämnena, ställde
sig ganska dyrbar för ett litet skoldistrikt. Dessa kostnader kunde icke sättas i
relation till antalet klassrum. I skolor av lägre skolform med flera klasser i en
eller ett par skolsalar vore givetvis behovet av dylik materiel betydligt större
än i skolor med blott en eller två klasser i samma lokal, där det ginge lätt att
låna en del materiel mellan de olika klassrummen. Det nämnda större behovet
vid de svagare skolformerna hade dock i allmänhet av ekonomiska skäl ej kunnat
tillgodoses. Staten borde i detta hänseende tillgodose de mindre skolorna
lika bra som de större. Motionären ifrågasatte återgång till tidigare tillämpade
bidragsgrunder för lägre skolformer än A och B 1 ävensom att den del av anslaget,
som kunde beräknas avse undervisningsmateriel, skulle utgå per klass
i stället för per undervisningslokal vid samtliga skolor utom A-typen.

Riksdagen (skrivelsen 1944: 258) fann goda skäl tala för att en skyndsam
utredning verkställdes rörande de i motionen berörda spörsmålen i syfte att
främst tillgodose de svagare skolformernas behov. Vid denna undersökning borde
enligt riksdagens mening särskilt övervägas, på vad sätt och i vilken omfattning
flerklassiga läraravdelningar kunde ställas i ett ur anslagssynpunkt gynnsammare
läge än för närvarande. Riksdagen hemställde, att Kungl. Maj:t ville
låta föranstalta om en sådan utredning.

Skolöverstyrelsen har nu inkommit med utredning i den av riksdagen angivna
frågan och därvid förordat

dels att ifrågavarande statsbidrag skulle inskränkas till att avse endast inventarie-
och materielanskaffningen, men däremot ej lokalunderhållet,

dels att inventarie- och materielbidraget skulle differentieras på följande
sätt:

25 kronor för varje folkskolavdelning i A-skolor och småskolavdelning i
a- och b-skolor samt för varje naturkunnighetsrum, teckningssal,
gymnastiksal, slöjdsal och skolkök,

40 kronor för varje folkskolavdelning i B 1-skola och för varje D 1-skola
samt

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

50 kronor för varje folkskolavdelning i B 2-skola och för varje B 3-skola,

dels ock att anslaget måtte i samband härmed erhålla ändrad benämning
och höjas med 200 000 kronor.

Överstyrelsens förslag har ur olika synpunkter mötts med stark kritik av
skilda myndigheter och organisationer. Statskontoret har i första hand förordat,
att anslaget helt skulle avvecklas och i andra hand, att anslaget alltjämt
skulle avse även bidrag till lokalunderhåll men utgå med högre belopp för lokaler
vid vissa skolformer, dock med en mindre differentiering än enligt överstyrelsens
förslag. Styrelsen för svenska stadsförbundet finner en ökning av statens
bidrag önskvärd men att detta alltjämt bör avse även lokalernas underhåll.
Styrelsen för svenslca landskommunernas förbund tillstyrker förslaget såsom
ett provisorium men ställer sig i princip kritisk till detsamma. Slutligen
har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening förklarat sig
anse, att bidraget borde avse endast anskaffning av undervisningsmateriel men
däremot icke vare sig lokalunderhåll eller anskaffning av skolmöbler.

Departementschefen har anfört följande.

Fjolårets riksdag begärde som nämnts en skyndsam utredning rörande grunderna
för ifrågavarande anslags disposition. Den utredning i ämnet, som med
anledning härav verkställts av överstyrelsen, har utmynnat i det förslag till
ändring av statsbidragsgrunderna, vars huvudlinjer antytts i det föregående.
De i ärendet hörda myndigheterna och organisationerna ha emellertid icke kunnat
enås ens om huvudprinciperna för en omläggning av statsbidragssystemet.
Jag vill dessutom nämna att av statens folkskolinspektörer framlagts åtskilliga,
från varandra vitt skilda åsikter rörande en lämplig omläggning av bidraget.
I detta sammanhang må härutöver erinras om, att kommunalskatteberedningen
i sitt år 1943 framlagda betänkande angående den kommunala skatteutjämningen
(stat. off. utr. 1943:43) framlagt förslag till ändrade bestämmelser
jämväl beträffande här förevarande statsbidrag. Under sådana förhållanden
har jag ansett det nödvändigt att föranstalta örn en överarbetning av skolöverstyrelsens
förslag, innan frågan kan anses mogen att underställas riksdagens
prövning. Jag erinrar i detta sammanhang, att sakkunniga nyligen tillkallats
inom ecklesiastikdepartementet för utredning rörande förhållandet mellan staten
och skoldistrikten m. m. Bland de sakkunnigas utredningsuppdrag ingår
även en undersökning, huruvida icke de mångahanda bidragsformer, som nu
förekomma, med fördel skulle kunna ersättas med färre sådana. Frågan örn
ändrade grunder för nu ifrågavarande statsbidrag torde därför lämpligen böra
anförtros åt nämnda sakkunniga.

I avvaktan på resultatet av den överarbetning av överstyrelsens förslag, som
sålunda bör äga rum, torde de nuvarande statsbidragsgrunderna alltjämt böra
förbli gällande och förevarande anslag uppföras med oförändrat belopp. Jag

I de likalydande motionerna 1:159 och 11:248 har anförts följande.

På grund av delade meningar hos de myndigheter som yttrat sig i lirén
det har departementschefen ej ansett sig kunna förorda cn ändring i år utan
hänskjuta saken till den kommitté, som nyligen tillsatts flir utredning rörande
förhållandet mellan staten och skoldistrikten m. m. Det kan under sådana
förhållanden dröja flera år, innan de svagare skolorna få en välbehöv Bihang

till riksdagens protokoll 191^5. 0 sami. Nr 8.

10

146

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

lig förbättring i detta hänseende. Detta torde knappast ha varit riksdagens
avsikt vid behandlingen av ärendet i fjol utan fastmera räknade man då
med att ett positivt beslut skulle kunna fattas vid årets riksdag. Det kan
ej anses vara att föregripa den nämnda utredningen, örn riksdagen i år såsom
en provisorisk åtgärd ökar anslaget i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag. Därigenom skulle åtminstone i någon mån rättvisa vederfaras de
svagare skolformerna.

Med anledning av det i motionen II: 396 framställda yrkandet får utskottet
erinra, att 1942 års riksdag (skrivelsen nr 8, punkten 147) beslöt
anhålla, att Kungl. Majit måtte taga under övervägande att med beaktande
av vad riksdagen i skrivelsen anfört för riksdagen framlägga
förslag angående införande av fri undervisningsmateriel i folk- och fortsättningsskolan.
Utskottet anser sig icke böra i anledning av nämnda
motion föreslå riksdagen att tillspetsa detta riksdagens beslut därhän
att, såsom i motionen yrkas, riksdagen skulle anhålla örn förslag i ämnet
redan till innevarande års riksdag. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har departementschefen ansett
nödvändigt att föranstalta örn en överarbetning av det av skolöverstyrelsen
framlagda förslaget till ändrade grunder för ifrågavarande anslags
disposition och förordat, att de nuvarande statsbidragsgrunderna skulle förbli
gällande i avvaktan på resultatet av nämnda överarbetning. Utskottet
har icke funnit anledning till erinran mot att en sådan överarbetning vidtages
och förutsätter att denna kommer att fullföljas med all möjlig skyndsamhet.
Utskottet anser emellertid, att omedelbara åtgärder för att underlätta
anskaffandet av ändamålsenlig undervisningsmateriel äro ofrånkomliga,
åtminstone för de lägre skolformernas vidkommande. Utskottet har
därför funnit sig böra, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
1:159 och 11:248, förorda provisoriska åtgärder i avvaktan på en slutgiltig
lösning av bidragsfrågan. I sådant hänseende föreslår utskottet, att under
ifrågavarande anslag, vilket för ändamålet bör höjas till 1 000 000 kronor,
anvisas en till beloppet maximerad delpost å 100 000 kronor, att i enlighet
med Kungl. Maj:ts närmare bestämmande disponeras till bidrag till anskaffande
av undervisningsmateriel för folk- och småskolor av lägre form
än A och Bl i gällande undervisningsplan. Bidraget bör givetvis utgå utöver
det belopp, som tillkommer skoldistrikten med stöd av gällande bidragskungörelse.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 159 och II: 248 ävensom med avslag
å motionen II: 396, till Folkskolor m. m.: Underhålls- och
materielbidrag för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 147

172:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. Kungl. Majit har
(punkt 180, s. 419) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3150 000 kronor, vilket
innebär oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar G. Lodenius
och J. A. Andersson (1:12) och den andra inom andra kammaren av herr
E. Pettersson i Ersbacken (11:30), vari hemställts, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning och förslag rörande
sådana grunder för ersättningen till kommunerna för byggande av
tjänstebostäder åt folkskollärare, att kommunernas verkliga kostnader bli
täckta.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen 1:12.

Utskottet biträder Kungl. Majits ifrågavarande förslag.

Den i motionerna 1:12 och lii 30 berörda frågan synes utskottet förtjäna
uppmärksamhet. Enligt vad utskottet inhämtat befinner sig emellertid
detta spörsmål redan under utredning genom 1941 års lärarlönesakkunniga,
varför motionerna icke synas böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
3 150 000 kronor;

b) att motionerna 1:12 och lii 30 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

173:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 181, s. 419 och 420), vilket innebär
en anslagshöjning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 21 200 kronor.

174:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 182, s. 420 och 421), vilket innebär en anslagsminskning med 7 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 88 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .... »

Utskottet.

12 600

148

Statsutskottets utlåtande nr S.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso -

nal, förslagsvis ...................... kronor 20 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 16 000

Summa kronor 138 000;

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 138 000 kronor.

175:o) Nomadskolor; Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 183, s.
421—423) föreslagit riksdagen att till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 237 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar E. Hage och

J. F. Grym (I: 13) och den andra inom andra kammaren av herr O. W.
Lövgren m. fl. (II: 29), vari hemställts, att riksdagen måtte gå i författning
om lönereglering för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid
nomadskolehemmen i enlighet med skolöverstyrelsens i ämnet framlagda
förslag, vilket medför en höjning av anslaget för budgetåret 1945/46 med
20 100 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag, och att i konsekvens härav
under punkten Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 257 100 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 16 300 kronor, föranledd
väsentligen av dels en viss löneförbättring för föreståndarpersonalen
vid nomadskolhemmen (+ 14 800 kronor), dels en överflyttning av vissa
utgifter för nomadskolinspektören till annat anslag (— 6 000 kronor), dels
ock en höjning av anslagsposterna till lärjungars inackordering och resor
(+ 7 400 kronor).

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat örn att ett av
skolöverstyrelsen utarbetat förslag föreligger om lönereglering för föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid normalskolhem.

Överstyrelsen har anfört: Regleringen åsyftar att bereda föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhem samma ekonomiska
och rättsliga ställning, som sedan lång tid tillbaka tillkommer motsvarande
befattningshavare vid skolhem, tillhörigt skoldistrikt, vid Skytteanska
skolhemmet i Tärna samt vid arbetsstuga, tillhörig någon av
stiftelserna Västerbottens respektive Norrbottens läns arbetsstugor. Beträffande
sistnämnda befattningshavare äger nämligen folkskolans avlöningsreglemente
(1942:619) tillämpning på grund av bestämmelser i
kungörelsen 1942: 704. För överstyrelsen är det fullt klart, att ifrågavarande
befattningshavare vid nomadskolhemmen ha ett arbete, som är av
samma art som arbetet i distriktens skolhem och av minst samma omfattning.
Överstyrelsen hyser därför ingen tvekan att ånyo livligtförorda
förslaget om löne- och pensionsreglering för nomadskolornas föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor till full överensstämmelse med vad

Statsutskottets utlåtande nr 8. 149

som gäller i fråga om motsvarande befattningshavare vid skolhem och
arbetsstugor för barn av icke-nomadiserande inbyggare.

Departementschefen har anfört följande.

Frågan örn löne- och pensionsreglering för föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid nomadskolhem bör inom en snar framtid erhålla
sin lösning. Jag är emellertid icke beredd att nu framlägga förslag i
ämnet men hoppas, att sådant förslag skall kunna föreläggas 1946 års riksdag.
Jag erinrar, att Kungl. Majit den 22 december 1944 med anledning
av den av skolöverstyrelsen berörda framställningen av nomadskolinspektören
om rätt att för innevarande budgetår överskrida delposten till hushållerskor
medgivit, att till föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid de till nomadskolorna anslutna skolhemmen finge, räknat från
och med den 1 juli 1944 tills vidare under innevarande budgetår, utgå arvode
med följande belopp för månad, nämligen till föreståndarinna med
225 kronor (innebärande en höjning med 75 kronor) och till biträdande
föreståndarinna med 160 kronor (innebärande en höjning med 40 kronor).
Tillika har Kungl. Majit medgivit, att delposten till hushållerskor vid
skolhushåll finge under budgetåret överskridas med högst 14 770 kronor.
De för innevarande budgetår fastställda arvodesbeloppen torde böra läggas
till grund vid beräkningen av medelsbehovet under nästa budgetår.

1 motionerna 1:13 och 11:29 har anförts i huvudsak följande.

Frågan om lönereglering för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid nomadskolhem har nu under flera år varit aktuell, och man
hade därför hoppats att Kungl. Majit till årets riksdag skulle upptaga denna
fråga till avgörande. Så har emellertid icke blivit fallet utan det iorutsättes,
att deras löner alltfort skola utgå med belopp som äro 40 ä 50 procent
lägre än för motsvarande befattningar vid andra jämförliga skolhem och
vid Norr- och Västerbottens arbetsstugor. I stället för att tillerkänna denna
personal den lönereglering som rättvisa och billighet fordrar och som skulle
medföra en ökad statsutgift å 34 900 kronor föreslår Kungl. Majit ett fortsatt
provisorium som ger dem 14 800 kronor, vilket innebär 225 kronor i
månaden för föreståndarinnor och 160 kronor i månaden för biträdande
föreståndarinnor.

Med all respekt för Kungl. Majits strävanden att hålla utgifterna nere
måste vi beteckna de löner, som utgå till denna personal, såsom varande så
orimligt låga att de icke kunna anses stå i rimligt förhållande till det ansvar
och det arbete, som åvila densamma. Barnantalet vid dessa skolhem varierar
mellan 35 och 95, och föreståndarinnorna ha alltså att bära ansvaret för
dessa barns vård, för respektive skolhushåll och i icke ringa mån även för
själva skolhemsanläggningen som sådan. Det säger sig självt att det med de
avlöningar som nu utgå icke är möjligt att i längden erhålla och behålla kvalificerad
personal. I ett fall har en kvalificerad föreståndarinna, som var
varmt fästad vid uppgiften, funnit det omöjligt att kvarstå och sökt sig
över till annan sysselsättning, och vi frukta, att flera .skola följa hennes
exempel, vilket vore högst olyckligt för verksamheten.

Med anledning av vad i motionerna 1:13 och 11:29 anförts och hemställts
får utskottet framhålla, att utskottet icke iir berett att på grundval
allenast av motionsvis gjorda yrkanden besluta en lönereglering för den i

Utskottet.

150

Statsutskottets utlåtande nr 8.

motionerna åsyftade personalen. Departementschefen har emellertid förklarat
sig hoppas, att förslag skall kunna föreläggas 1946 års riksdag angående
löne- och pensionsreglering för nämnda personal. Då utskottet i likhet med
motionärerna är av den åsikten, att en sådan löne- och pensionsreglering
bör komma till stånd utan dröjsmål, vill utskottet understryka departementschefens
sålunda gjorda uttalande. Med vad sålunda anförts torde motionerna
få anses besvarade.

Då utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, får utskottet
hemställa,

a) att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 237 000
kronor;

b) att motionerna 1:13 och II: 29 må anses besvarade
med vad utskottet i det föregående anfört.

176:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 423 och 424), vilket innebär
en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättning sskolundervisning
för nomadbam för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 18 000 kronor.

177:o) Nomadskolor: Inredning och utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 185, s. 424) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Inredning och utrustning
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
55 000 kronor.

178:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Kungl.

Majit har (punkt 186, s. 425) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:
Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 3 600 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr F. Ryling väckt motion (11:390), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att arvodet till sådan lärare vid fortsättnings- och
ersättningsskolorna, som icke under sin anställning vid dessa skolformer uppbär
avlöning från annan statlig eller kommunal tjänst, skall utgöra för undervisningstimme
i fortsättningsskola minst 3 kronor 25 öre och för undervisningstimme
i ersättningsskola minst 2 kronor, dock att arvodet för undervisningstimme
i manlig eller kvinnlig slöjd skall utgöra för undervisningstimme
i ersättningsskola minst 1 krona 50 öre ävensom att för undervisning
i ämnet arbetskunskap, i den mån undervisning i kvinnlig slöjd och
hushållsgöromål ej ingår däri, till lärare, som förklarats därtill berättigad,
arvodet skall utgå med minst 3 kronor 75 öre för undervisningstimme.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 151

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

Från och med innevarande budgetår har en provisorisk reglering av anställnings-
och avlöningsförhållandena genomförts för lärarinnor i hushållsgöromål
vid fortsättningsskolan, varjämte minimiarvodet för undervisning i manlig
och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskola höjts från 1 krona 75 öre till 2 kronor
25 öre. Statsverkets kostnadsökning härför har beräknats till 205 000
kronor per år.

Däremot ha arvodena för lärare i teoretiska ämnen och i arbetskunskap i
fortsättningsskolan samt i ämnet slöjd i ersättningsskolan icke undergått någon
förändring.

Det i moticmen 11:390 framställda yrkandet avser en höjning av jämväl
sistnämnda arvoden. Till stöd härför erinras, att chefen för finansdepartementet
i årets statsverksproposition förordat en förhöjning med 6—8 procent av
arvoden för s. k. huvudsysslor. Vidare anföres i huvudsak följande.

Bland de arvodestjänster, där höjt arvode icke föreslagits, äro vissa tjänster
vid fortsättningsskolan. Det förekommer nämligen i viss omfattning, att dessa
tjänster uppehållas av lärare, som ha denna anställning såsom sin enda
sysselsättning, och som sålunda kunna jämföras med den av finansministern
i ovan åberopade yttrande omnämnda personalen.

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 december 1932 (nr 587) utgå arvodena
för undervisningstimme i fortsättningsskolan med minst 2 kronor 50 öre
och för undervisningstimme i ersättningsskola med minst 1 krona 50 öre, varjämte
arvodet för undervisning i ämnet arbetskunskap skall utgå med minst
3 kronor för undervisningstimme. Genom beslut av 1944 års riksdag (riksdagens
skrivelse 1944: 182) höjdes arvodet för undervisning i fortsättningsskola
i manlig eller kvinnlig slöjd från 1 krona 75 öre till 2 kronor 25 öre (Kungl.
Maj:ts kungörelse den 12 maj 1944, nr 224). Arvodet för undervisning i hushållsgöromål
reglerades provisoriskt genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 12
maj 1944 (nr 225), varigenom villkoren för lärare i detta ämne förbättrades.

Arvodena för undervisning i allmänna ämnen och i arbetskunskap i fortsättningsskolan
samt i ämnet slöjd i ersättningsskolan lia gällt sedan år 1918
och ha icke vid något tillfälle blivit föremål för justeringar. För att belysa
det oskäligt låga arvodet i fortsättningsskolan må följande siffror anföras.
Full tjänstgöring i fortsättningsskolan under ett läsår, omfattande 1 080 timmar,
arvoderas med 1 080 X 2: 50 kronor = 2 700 kronor. En extra lärare i
folkskolan med full tjänstgöring i skoldistrikt med 36 4/7 veckors årlig lästid
(256 dagar) ortsgrupp A, erhåller för denna tjänstgöring 3 439 kronor 80 öre
jämte 31 procent rörligt tillägg och kristillägg, tillsammans 4 506 kronor. En
lärare i fortsättningsskolan erhåller sålunda en väsentligt lägre inkomst per
år än den lägsta förekommande lönen för full tjänstgöring i folkskolan.

Utredningen örn arvodena för lärare i fortsättnings, och ersättningsskolorna
är hänskjuten till 1941 års lärarlönesakkunniga, som emellertid måste
avvakta 1940 års skolutrednings förslag örn dessa skolformers framtida organisation,
innan de sakkunniga verkställa denna utredning. Det är således troligt
att ännu avsevärd tid kommer att förflyta, innan arvodena vid dessa skolor
komma att definitivt justeras, varför jag anser det ofrånkomligt med en
omedelbar provisorisk höjning av nämnda arvoden.

TJUkottet.

152 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Med anledning av motionen II: 390 får utskottet erinra, att 1944 års riksdag
vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition (nr 60) angående statsbidrag
till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor betecknade dessa lärares
arvodesförmåner — å vilka dyrtids. eller kristillägg icke utginge — såsom
mindre tillfredsställande. Riksdagen biföll därför Kungl. Maj:ts då framlagda
förslag, vilket avsåg en provisorisk förbättring av avlöningsförhållandena för
de grupper av fortsättningsskolans lärare, vilka för det dåvarande kunde
anses vara de mest missgynnade.

Utskottet får även erinra om att 1941 års lärarlönesakkunniga, vilkas i
ämnet gjorda framställning legat till grund för Kungl. Maj:ts nyssnämnda
förslag, betecknat avlöningsförhållandena för fortsättningsskolans lärare över
hela linjen såsom synnerligen otillfredsställande. Detta gällde enligt de sakkunniga
framförallt de lärargrupper, för vilka läraranställningen i fortsättningsskolan
utgjorde den enda eller huvudsakliga arbetsinkomsten, såsom fallet
vore beträffande flertalet lärarinnor i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd
ävensom beträffande vissa lärare i teoretiska ämnen och arbetskunskap. De
sakkunniga hade övervägt, huruvida skäl kunde anses föreligga att framlägga
ett förslag till provisorisk reglering av ifrågavarande lärares avlönings- och
anställningsförhållanden, men funnit att, oaktat en reglering vore synnerligen
påkallad beträffande samtliga lärargrupper, de provisoriska åtgärderna likväl
borde begränsas till att omfatta endast två av dessa lärargrupper, nämligen
lärarinnorna i hushållsgöromål samt lärarna i manlig och kvinnlig slöjd.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, kommo de beslutade provisoriska
åtgärderna också att i enlighet med de sakkunnigas förslag omfatta
allenast nämnda lärargrupper. I motionen påyrkas nu, att de provisoriska
åtgärderna skola utsträckas till att avse jämväl övriga lärare vid fortsättningsskolor,
som icke uppbära avlöning från annan statlig eller kommunal tjänst.

Utskottet har funnit vad i motionen anförts värt beaktande men är likväl
icke berett att utan föregående utredning tillstyrka bifall till motionen. Sålunda
saknas exempelvis kalkyler rörande de ekonomiska verkningarna av
ett sådant bifall. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Majit ägnar uppmärksamhet
åt frågan och föranstaltar om en utredning i ämnet.

Med vad sålunda anförts torde motionen II: 390 få anses besvarad.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,

a) att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till
avlöning åt lärare för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 3 600 000 kronor;

b) att motionen II: 390 må anses besvarad med vad utskottet
i det föregående anfört.

179:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolvsisendet.
Kungl. Majit har (punkt 187, s. 425—427) föreslagit

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

riksdagen att till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Ivar Persson m. jl. (1:161) och den andra inom andra kammaren av herr

H. R. Nilson i Spånstad (II: 250), vari hemställts, att riksdagen för sin del
måtte besluta att bestämmelserna i kungl, kungörelsen 1944: 391 utsträckas
att gälla även barn i folkskolans högre klasser, företrädesvis 7:e klassen;

dels ock de under punkten 154:o) här ovan omförmälda motionerna I: 160
och II: 203 i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att elever i folkskolans
sjunde årskurs, som ha längre skolvägar, erhålla samma ekonomiska bidrag
(kilometerpengar) som redan stadgats för elever i fortsättningsskolan.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena
hänvisas till motionerna I: 161 respektive I: 160, II: 203.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrade statsbidragsgrunder och anvisande
av oförändrat anslagsbelopp. Anslaget är avsett att liksom innevarande
budgetår disponeras på följande sätt:

I. Bidrag till inackordering och skolhushåll, förslagsvis .... kronor 200 000

2. Bidrag till andra skolskjutsar än självskjutsar, förslagsvis » 200 000

3. Bidrag till självskjutsar, förslagsvis ................ » 100 000

Summa kronor 500 000.

Statsbidraget till s. k. självskjutsar beslöts av 1941 års riksdag såsom en
försöksanordning, att tillämpas under tre år. I fjol förlängdes giltighetstiden
för ytterligare ett år. Departetnentschefen har nu anfört följande.

Bestämmelserna örn statsbidrag till s. k. självskjutsar ha tillkommit huvudsakligen
i syfte att minska statens utgifter för centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I vilken mån anordningen verkligen medfört besparingar i statens
utgifter för fortsättningsskolväsendets centralisering under redovisningsåren
1941/44, låter sig svårligen beräkna, med hänsyn till att de olika slag av statsbidrag
till fortsättningsskolväsendets centralisering, som utgå från förevarande
anslag, tidigare icke redovisats vart för sig. I syfte att underlätta såväl medelskontrollen
som anslagsberäkningen har emellertid föreskrift meddelats örn anslagets
redovisande från och med innevarande budgetår på tre särskilda poster.
Tidigast efter utgången av detta budgetår blir det därför möjligt att närmare
bedöma, vilken inverkan i besparingsavseende som anordningen med statsbidrag
till självskjutsar medför. Med hänsyn till vad sålunda anförts, anser jag
mig böra förorda, att nuvarande bestämmelser i ämnet givas fortsatt giltighet
under ytterligare ett år. Frågan bör sålunda enligt min mening upptagas till
förnyad prövning nästa år.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört rörande statsbidraget till de s. k. självskjutsarna. Utskottet

Utskottet.

154

Statsutskottets utlåtande nr 8.

finner sålunda i likhet med departementschefen, att frågan örn fortsatt tilllämpande
av detta bidragssystem, vilket för närvarande är genomfört allenast
såsom en försöksanordning, bör tagas under omprövning nästa år.

Vid fjolårets riksdag förelåg till utskottets behandling ett motionsvis
framställt yrkande av samma innebörd som de nu i motionerna I: 161 och
II: 250 samt I: 160 och II: 203 gjorda framställningarna. Med hänsyn till att
ifrågavarande anordning för fortsättningsskolans del ännu befunne sig på försöksstadiet,
förklarade sig utskottet emellertid anse frågan örn införande avmotsvarande
anordning för barn på folkskolestadiet icke kunna bedömas, förrän
resultatet av självskjutssystemet vid fortsättningsslcolan kunde i full utsträckning
överblickas. Utskottet har icke funnit anledning att frånträda
sin i fjol intagna ståndpunkt och kan därför icke tillstyrka bifall till de i
nämnda motioner framställda, nu ifrågavarande förslagen.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag beträffande beräkningen
av det för nästa budgetår erforderliga anslaget till ifrågavarande ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Fortsättning sskolor: Bidrag till
centralisering av fortsättningsslcolväsendet för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor;

b) att motionerna I: 161 och II: 250 samt I: 160 och
II: 203, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, icke
må av riksdagen bifallas.

180:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 427 och 428), vilket innebär en
anslagshöjning med 6 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättning sskolor: Utbildning skurser
för lärare för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 12 400 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

181 :o) Understöd till högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 189, s. 428 och 429), vilket innebär en anslagsminskning med
75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd täl högre folkskolor för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000
kronor.

182:o) Bidrag till arvoden åt skolläkare vid högre folkskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190, s. 429) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid
högre folkskolor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

155

183:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 191, s. 429
—436) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 450 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr P. Orgard väckt motion (II: 95), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta uttala, att Kungl. Majit vid utfärdandet av föreskrifter
för anordnandet av fortsättningskurser vid folkhögskolorna i enlighet
med det av departementschefen nu framlagda förslaget måtte beakta
de synpunkter, som anförts i motionen.

I vissa vid 1944 års riksdag väckta motioner (II: 289 samt de likalydande
motionerna 1:191 och 11:284) förordades åtgärder för att inom den
nuvarande folkhögskoleorganisationens ram giva folkhögskolorna möjlighet
att anordna kortare kurser vid sidan av eller i stället för de nuvarande
statsunderstödda kvinnliga sommarkurserna. Riksdagen fann enligt sin
skrivelse nr 8 (punkten 182) goda skäl tala för att statsbidrag skulle kunna
utgå till kostnaderna för sådana kortare kurser, till en början lämpligen såsom
en försöksanordning, och förutsatte, att Kungl. Majit föranstaltade örn
utredning beträffande detta spörsmål och därmed sammanhängande frågor.
Utredningen borde, framhöll riksdagen, vidtagas så skyndsamt, att på densamma
grundat förslag skulle kunna föreläggas 1945 års riksdag.

Skolöverstyrelsen har nu framlagt utredning i ämnet, vilken utmynnat
i förslag om en anslagshöjning med 50 000 kronor i syfte att bereda möjlighet
till statsbidrag till folkhögskolorna för anordnande av vissa fortsättningskurser,
anordnade såsom specialkurser med huvudvikten lagd på visst
ämne eller viss ämnesgrupp. I övrigt har överstyrelsen icke funnit sig böra
tillstyrka de i motionerna givna uppslagen.

Beträffande de föreslagna fortsättningskurserna har överstyrelsen anfört
bland annat följande.

Folkhögskolans kurser äro kortare än kurserna vid andra läroanstalter.
Då i kurserna likväl ett flertal olika läsämnen och övningsämnen förekomma,
händer det ofta att eleverna önska utvidgade kurser i de ämnen,
för vilka de ha speciella intressen. Genom fortsättningskurser kan man gå
elevernas önskemål härutinnan till mötes. Fortsättningskurser torde lämpligen
böra anordnas som specialkurser, med huvudvikten lagd på ett visst
ämne eller en viss ämnesgrupp. Därvidlag torde stor valfrihet böra medgivas
olika folkhögskolor. För en viss grupp elever torde de speciellt medborgerliga
ämnena, statskunskap, kommunalkunskap, socialpolitik och
nationalekonomi utgöra en lämplig ämneskombination. För andra, t. ex. för
elever, som ämna utbilda sig för sjuksköterskekallet, torde ämnen som
modersmålet, räkning, kemi och fysik vara de ämnen, i vilka fördjupade
insikter främst önskas. Ett lämpligt specialstudium för en fortsättningskurs
skulle studiet av hembygden kunna vara. För särskilt de kvinnliga
eleverna skulle en utvidgning av de ämnen, som lia anknytning till hemmet

156

Statmtslcottets utlåtande nr 8.

och dess arbete, däri inbegripet övningsämnen som slöjd och huslig ekonomi,
vara av intresse. Åtskilliga andra kombinationer torde vara tänkbara, och
det skulle för varje folkhögskola, som ämnade anordna fortsättningskurser,
vara till stor fördel att i så hög grad som möjligt kunna fritt välja ämnen
med tillgodoseende av sin bygds eller sin krets särskilda krav.

Varje fortsättningskurs borde alltså vara samlad kring ett specialstudium.
Ett införande av folkhögskolans samtliga ämnen i en fortsättningskurs måste
anses vara mindre lämpligt liksom varje försök att genom fortsättningskurs
nå fram till någon examen, t. ex. realexamen, varigenom självständigheten
i folkhögskolans arbete helt måste uppgivas. I så hög grad som möjligt borde
vid dessa kurser undervisningsmetoder användas, som vädjade till elevernas
eftertanke och omdöme. Elevernas självverksamhet borde i särskilt hög
grad tagas i anspråk under fortsättningskurserna, vilka till en viss grad
borde kunna ge eleverna tillfälle till egen tillämpning av vad de inhämtat
under den folkhögskolkurs, på vilken fortsättningskursen följer. Över huvud
taget borde fortsättningskursen visa väg till fortsatt studiearbete på egen
hand efter skolkursens slut. Det vore, för att lärarna skulle få tillfälle till
individuell handledning av eleverna, lämpligt, att fortsättningskursernas
studiegrupper ej bleve av alltför stor omfattning.

På samma gång som det är av vikt att undervisningen i folkhögskolans
fortsättningskurser samlas kring en viss ämnesgrupp är det enligt överstyrelsens
uppfattning av avgörande betydelse att den även genom ämnesvalet
föres in under folkhögskolans allmänna målsättning. Vissa av folkhögskolans
ämnen lia som sin särskilda uppgift att vidga elevernas rymd
mot land och folk: historia, geografi, litteraturhistoria, samhällslära. Det
torde beträffande dessa ämnen böra föreskrivas, att i fortsättningskurserna
ämnet historia och minst ett av övriga här nämnda ämnen skall förekomma
och att dessa ämnen skola givas ett timantal, som garanterar att de icke vid
kurserna anses som biämnen.

Fortsättningskurserna böra kunna anordnas i anslutning både till huvudkurs
(vinterkurs) och till kvinnlig kurs (sommarkurs) samt i anknytning
såväl till första som andra årskurs.

Kurserna synas enligt överstyrelsens mening böra beräknas i läsperioder
omfattande vardera 4 läsveckor. Varje folkhögskola, för vilken kursplan
godkänts av överstyrelsen, synes böra ha möjlighet att anordna fortsättningskurs
under i kursplanen angivet antal läsperioder, dock högst 3
för fortsättningskurs anknuten till första årskursen och högst 3 för fortsättningskurs
anknuten till andra årskursen. Folkhögskola, som anordnade
fortsättningskurs under 3 läsperioder, skulle därigenom erhålla en fortsättningskurs
med 12 veckors lästid. Hänvisande till att en folkhögskola med
goda resultat redan anordnat fortsättningskurser omfattande 13 veckor,
finner överstyrelsen det önskvärt, att möjlighet står öppen för folkhögskolorna
att, där särskilda skäl föreligga, anordna fortsättningskurser om
tillsammans 12 veckors längd. Det torde emellertid endast vara undantagsvis,
som så omfattande fortsättningskurser anses önskvärda. Flertalet av
folkhögskolor, som angivit sig önska möjlighet att anordna fortsättningskurser,
ha uttalat sig för en kurstid av 8 eller 4 veckor.

Som villkor för erhållande av statsbidrag till fortsättningskurs torde böra
stadgas dels att kursplan godkänts av skolöverstyrelsen, dels att antalet
elever i kursen, som tidigare genomgått folkhögskolkurs, utgör, vad fort -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 157

sättningskurs anknuten till första årskurs beträffar, minst 14 och vad fortsättningskurs
anknuten till andra årskurs beträffar minst 10.

Avlöning till lärare vid fortsättningskurs torde böra utgå som arvode och
i enlighet med vad som i kungörelsen 1942: 801 stadgas beträffande timlärare
i läsämnen samt, i förekommande fall, beträffande lärare i övningsämnen.

Vid beräkningen av kostnaderna för avlöning till lärare vid fortsättningskurs
torde man, då endast undantagsvis lärare i övningsämnen torde
anställas vid sådan kurs, kunna utgå från ett arvode motsvarande det för
timlärare i läsämnen stadgade eller 6 kronor 50 öre för varje undervisningstimme.
Med en undervisningstid av 36 timmar per vecka skulle efter
sådan beräkning kostnaden för avlöning åt lärare efter läsperiod om 4 veckor
utgöra 936 kronor.

Statsbidrag för fortsättningskurs vid folkhögskola torde böra beräknas
så, att det motsvarar kostnaderna för avlöning åt lärare under kursen. Det
torde lämpligen böra utgå efter läsperiod om 4 veckor och för varje sådan
läsperiod beräknas till 1 000 kronor.

Stipendier av statsmedel torde åt elever vid folkhögskolornas fortsättningskurser
böra utgå efter samma grunder som åt elever vid folkhögskolkurser.

Departementschefen har tillstyrkt bifall till skolöverstyrelsens förslag.

I motionen 11:95 har anförts i huvudsak följande.

Förslaget kommer säkerligen att hälsas med stor tillfredsställelse av den
bildningsintresserade ungdomen och öppna nya möjligheter för folkhögskolan
att göra en vidgad och fördjupad insats i det folkliga bildningsarbetet,
och jag förutsätter att riksdagen kommer att bifalla detsamma. Möjligheterna
för folkhögskolorna att kunna genomföra denna vidgade verksamhet
komma emellertid att i hög grad variera med hänsyn till olika lokala förhållanden,
kursernas anordning, lärarpersonalens kvalifikationer, lokala utrymmen
o. s. v. Det är därför av vikt att de föreskrifter för dessa kurser
Kungl. Majit kommer att utfärda möjliggöra en anpassning efter olika förhållanden.
Många folkhögskolor, sådana som t. ex. ej ha kvinnliga sommarkurser,
lia möjligheter att använda sommarhalvåret för ändamålet under
det att andra ej ha någon möjlighet att inpressa dessa kurser mellan de
ordinarie kurserna eller lokala möjligheter att ordna dem parallellt. Beklagligt
skulle också vara örn något större antal folkhögskolor skulle nedlägga
de kvinnliga sommarkurserna för att skapa möjligheter att anordna fortsättningskurser,
örn ej behovet av kvinnlig undervisning kunde tillgodoses
av annan näraliggande folkhögskola. Förordningen borde således öppna
möjligheter för folkhögskolorna inom ett landstingsområde, och varför inte
även inom ett större område till samarbete vid ordnandet av dessa fortsättningskurser
för ett effektivare utnyttjande av de olika lokala möjligheterna
och lärarkrafterna. Sålunda skulle vissa folkhögskolor med därför särskilt
kvalificerade lärarkrafter kunna specialisera sig på kurser i vissa ämnen,
t. ex. kommunalkunskap, socialpolitik, hembygdsvård, kurser för ungdomsledare
o. s. v. och mottaga elever från andra folkhögskolor, eller också skulle
dessa kurser kunna koncentreras till en folkhögskola, som med hänsyn till
lokaler och lärare och huvudkursens anordning hade särskilda möjligheter
härtill, och ett utnyttjande av lärarkrafterna under samverkan mellan (le
olika folkhögskolorna inom ett område kunna äga rum.

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit skolöverstyrelsens
förslag om beviljande av statsbidrag till fortsättningskurser beaktansvärt
och anser sig därför böra förorda bifall till detsamma. Mot vad överstyrelsen
anfört rörande fortsättningskursernas allmänna uppläggning har utskottet
icke funnit anledning till erinran. Utskottet får i detta sammanhang
i likhet med överstyrelsen framhålla angelägenheten av att fortsättningskurserna
icke inriktas på ett visst examensmål, t. ex. realexamen, varigenom
självständigheten i folkhögskolans arbete skulle komma att äventyras.

I motionen II: 95 har uttalats önskemål örn att de blivande föreskrifterna
örn statsbidrag till fortsättningskurserna komma att möjliggöra ett samarbete
de olika folkhögskolorna emellan vid kursernas anordnande. Med
anledning härav får utskottet framhålla, att det givetvis får förutsättas, att
de bestämmelser, som må komma att utfärdas, icke skola lägga hinder i
vägen för ett sådant samarbete. Med vad sålunda anförts torde motionen få
anses besvarad.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att förevarande anslag
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1945/46 uppföres
med 2 450 000 kronor.

Åberopande det ovan anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 450 000
kronor;

b) att motionen II: 95 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.

184:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskaplig kurs. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 192) föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.

185:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Majit (punkt 193,

s. 436—440) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 350 000 kronor,
föranlett av att ändrade grunder för stipendietilldelningen förutsättas bli
genomförda från och med nästa budgetår. Sålunda föreslås att stipendiernas
månatliga belopp skola höjas

i tredje behovsgraden från högst 45 kronor till högst 75 kronor,

i andra » » » 25 » » » 50 » samt

i första » » » 15 » » » 25 »

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

159

Med anledning av riksdagens skrivelse 1944:8, punkt 183, anbefallde
Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen att, med beaktande av vad riksdagen under
nämnda punkt anfört i ämnet, verkställa utredning rörande ändring av
grunderna för stipendier åt elever vid folkhögskolor samt att med sagda
utredning och det förslag, som därav kunde föranledas, inkomma till Kungl.
Majit.

Skolöverstyrelsen har nu inkommit med nämnda utredning varav framgår
i huvudsak följande.

Nuvarande stipendiebestämmelser. Bestämmelser angående stipendier åt
elever vid folkhögskolor äro meddelade i kungörelsen 1934: 399 (ändrad genom
kungörelsen 1938:335).

Enligt dessa bestämmelser må stipendium tilldelas endast obemedlad och
mindre bemedlad elev. Elev hänföres till endera av tre behovsgrader, varvid
till högsta behovsgraden endast bör räknas elev, som i synnerlig grad
är i behov av understöd. Skolöverstyrelsen meddelar särskilt för sommarkurs
och särskilt för vinterkurs beslut rörande beloppet av det anslag, som
skall tillkomma varje särskild folkhögskola. För elev av tredje (högsta) behovsgraden
må beräknas högst 45 kronor, för elev av andra behovsgraden
högst 25 kronor och för elev av första behovsgraden högst 15 kronor för
varje läsmånad.

Vid beräkningen av stipendiebeloppen tillämpar överstyrelsen sedan budgetåret
1940/41 följande grunder.

Faderns beskattningsbara belopp

till statlig inkomst- och Stipendiebelopp

förmögenhetsskatt Per månad

kronor kronor

0 .............................. 45

1— 250 .............................. 40

251— 500 .............................. 35

501— 750 .............................. 30

751—1 000 .............................. 25

1 001—1 500 .............................. 20

1 501—2 000 .............................. 15

De angivna beloppen nedsättas i regel med 5 kronor för en kapitalbehållning
av 5 000 kronor, med 10 kronor för en kapitalbehållning av 10 000
kronor etc. För sökande, som bor i hemmet, minskas månadsbeloppet med
5 kronor och för sökande, som intager sina måltider i hemmet, med ytterligare
5 kronor. Har sökanden egna tillgångar, reduceras stipendiebeloppen
ytterligare.

Elevernas månadsutgifter jör kost, logi, undervisningsmateriel samt skolavgifter.
Efter att ha lämnat detaljerade uppgifter örn kostnaderna härför
vid landets olika folkhögskolor anför skolöverstyrelsen:

Som framgår av denna utredning variera månadskostnaderna för en folkhögskolelev
icke oväsentligt. Vid S:t Eriks folkhögskola i Stockholm beräknar
man medeltalet för elev till 181 kronor, en siffra som även med hänsyn
tagen till det förhållandet, att skolan saknar elevhem, synes tilltagen i över -

160

Statsutskottets utlåtande nr S.

kant. Lägsta omkostnaderna uppges från Matarengi, där medelutgifterna för
elev uppgå till omkring 70 kronor per månad. Medelkostnaderna per elev
synas för hela landet utgöra under vinterkurs omkring 100 kronor per månad
och under sommarkurs omkring 90 kronor. Anmärkningsvärt är, att
elevernas utgifter för bevistande av en folkhögslcolkurs icke synas stå i
någon påvisbar relation till de olika folkhögskolornas belägenhet inom skilda
dyrortsgrupper. Detta förklaras därav, att nästan samtliga skolor äro internat.
Det hyresbelopp, varje elev erlägger, svarar ofta icke mot de verkliga
omkostnaderna för bostaden. Skolorna ha uppfört elevhem, och elevernas
hyreskostnad är mera beroende på skolans ekonomiska förhållanden än
skolortens dyrortsplacering. Också skolavgiften och materielkostnaden är
helt oberoende av dyrortsplaceringen. Därigenom kan det inträffa, att skolor
belägna på A-ort ha väsentligt högre omkostnader för elever än andra
skolor, placerade i högre dyrortsgrupper. Överstyrelsen anser sig med hänsyn
härtill icke kunna förorda, att stipendiebeloppen göras beroende av dyrortsgrupperingen.

Fråga uppstår då, örn vid beräkning av stipendiebelopp hänsyn bör tagas
till de ganska stora variationerna i fråga om elevernas utgifter. Överstyrelsen
anser sig icke kunna föreslå detta, då det i realiteten innebure, att stipendiebeloppen
sattes lägre för elever vid de skolor, där huvudmannen vidtagit
åtgärder för att nedbringa elevernas omkostnader för en folkhögskolkurs.

Elevernas stijpendieb elion. Härom anför skolöverstyrelsen bland annat
följande.

Av den utredning, överstyrelsen förebragt framgår, att en folkhögskolelevs
omkostnader belöpa sig genomsnittligt till mellan 90 och 100 kronor per
månad. Detta förhållande försvårar i hög grad möjligheten för behövande
elever att uppbringa erforderliga medel för genomgående av folkhögskola.
Om stipendierna skulle avvägas för de medellösa så, att hela kostnaden för
folkhögskolutbildningen bestredes av stipendiemedel, kunde stipendiemaximum
icke sättas lägre än 90 kronor per månad. Emellertid synes det överstyrelsen
skäligt, att också helt obemedlade elever genom att spara av sin
arbetsinkomst under tiden före inträdet på en folkhögskola till någon del
bestrida omkostnaderna vid folkhögskolan. Överstyrelsen vill därför icke
ifrågasätta en höjning av det högsta stipendiebeloppet till 90 kronor per
månad.

Efter att hava redogjort för av lantbruksstyrelsen respektive överstyrelsen
för yrkesutbildning framlagda, under punkten 224 i 1945 års åttonde
huvudtitel redovisade förslag i stipendiefrågan och för folkhögskolornas del
avstyrkt införandet av ett stipendiesystem med grundbelopp och tilläggsstipendier,
som föreslagits av överstyrelsen för yrkesutbildning, anför skolövertyrelsen
följande.

Lantbruksstyrelsens förslag om en höjning av elevstipendierna till 75 kronor
för elev i tredje behovsgraden, 50 kronor för elev i andra behovsgraden
och 25 kronor för elev i första behovsgraden, allt per läsmånad, synes skolöverstyrelsen
väl avvägt också i vad avser folkhögskolelever. Överstyrelsen
förordade i sina den 31 augusti 1939 avgivna petita stipendiebeloppen 60, 40
och 20 kronor per månad till elev i respektive tredje, andra och första behovsgraden.
Den därefter inträdda prisstegringen bleve endast till en del
kompenserad genom en höjning av beloppen till respektive 75, 50 och 25

Statsutskottets utlåtande nr S.

161

kronor. Därtill kommer, att överstyrelsen för sin del finner det synnerligen
angeläget, att likställigheten i stipendiehänseende upprätthållas mellan folkhögskolorna
och lantmanna- och lanthushållsskolorna. Överstyrelsen vill
sålunda förorda, att stipendiebeloppen fastställas till 75 kronor för elev i
tredje behovsgraden, 50 kronor för elev i andra behovsgraden och 25 kronor
för elev i första behovsgraden.

Anslagsbehovet. Skolöverstyrelsen upplyser, att anslaget till stipendier
för innevarande budgetår, 650 000 kronor, motsvarar den ungefärliga medelsåtgången
för budgetåret 1943/44 och anför vidare:

Av de cirka 4 000 elever, vilka under nämnda budgetår av överstyrelsen
befunnits vara berättigade till stipendier, hava över 70 procent tillhört behovsgrad
3 (motsvarande ett belopp av 30—45 kronor per läsmånad). Överstyrelsen
har nu med ledning av de under budgetåret 1943/44 tilldelade
understöden och under förutsättning att den föreslagna höjningen av stipendiebeloppen
vinner riksdagens bifall, företagit en beräkning av anslagsbehovet
för budgetåret 1945/46. Överstyrelsen har därvid funnit, att anslaget
till stipendier åt elever vid i nuvarande folkhögskoleorganisation ingående
kurser under angivna förutsättning bör höjas med cirka 75 procent
av nu utgående anslag. Medelsbehovet torde sålunda böra beräknas till i
runt tal 1 150 000 kronor.

Skolöverstyrelsen erinrar vidare örn att den i skrivelse den 11 oktober
1944 föreslagit anordnande av fortsättningskurser på fyra veckor vid folkhögskolor
m. m. under budgetåret 1945/46. Eleverna vid dessa kurser ha
förutsatts skola åtnjuta stipendier enligt samma grunder som övriga folkhögskolelever.
Till stipendier åt dessa elever, vilkas antal preliminärt beräknas
till 480, varav 60 procent anses bliva stipendieberättigade, har skolöverstyrelsen
beräknat ett belopp av i runt tal 15 000 kronor. Till stipendier åt
elever vid folkhögskolor för budgetåret 1945/46 har skolöverstyrelsen sålunda
beräknat ett belopp av sammanlagt 1 165 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Under hänvisning till vad jag yttrar beträffande överstyrelsens för yrkesutbildning
förslag angående ändrade grunder för stipendier åt elever vid kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning, finner jag mig kunna tillstyrka
en höjning av stipendiebeloppen i respektive behovsgrader på sätt
skolöverstyrelsen föreslagit. Jag förutsätter därvid, att för tillämpningen av
stipendiegrunderna skola — i samråd med lantbruksstyrelsen och överstyrelsen
för yrkesutbildning — utarbetas anvisningar, så att enhetliga normer örn möjligt
erhållas för bedömningen av elevernas stipendiebehov vid ifrågavarande
ungdomsskolor. Det förefaller också vara skäligt, att elever i folkhögskolornas
fortsättningskurser komma i åtnjutande av stipendier i likhet med övriga
folkhögskolelever, då dessa kurser, som avses pågå under fyra veckor, böra
betraktas som en omedelbar påbyggnad på en vanlig folkhögskolekurs.

Vid ett bifall till det av mig tillstyrkta förslaget torde det få ankomma på
Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Å det anslag, 1 165 000 kronor, som skolöverstyrelsen äskat för nästkommande
budgetår, synes det vara möjligt att göra vissa besparingar. Vid bedömningen
av elevernas stipendiebehov bör en glidande stipendieskala med
ett högsta belopp av 75 kronor tillämpas. Därvid bör beaktas, att
de förhöjda stipendierna främst komma de helt obemedlade och. de verkligt

Bihang till riksdagens protokoll 19''i5. G nami. Nr S. 11

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

behövande av de mindre bemedlade till godo, samtidigt som en viss sparsamhet
iakttages beträffande särskilt de ur ekonomisk synpunkt bäst ställda
av de stipendieberättigade eleverna. Även med hänsynstagande till övriga förhållanden,
som böra beaktas vid bedömningen av stipendiebehovet och som
jag berört i mitt yttrande angående stipendier vid yrkesskolorna, torde en viss
besparing kunna ernås. Jag finnér därför, att det av skolöverstyrelsen äskade
anslaget torde kunna avrundas nedåt till i runt tal 1 000 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsens utredning
givit vid handen, att elevernas kostnader för genomgång av folkhögskolornas
vinter- och sommarkurser genomsnittligt för hela landet för
närvarande belöpa sig till i medeltal 100 kronor under vinterkurs (huvudkurs)
och 90 kronor under sommarkurs, allt för månad räknat. Detta innebär
givetvis en stegring i jämförelse med förhållandena före det nu pågående
kriget. Stipendiebeloppen ha däremot icke undergått någon motsvarande
höjning. Skolöverstyrelsens, av departementschefen tillstyrkta förslag
innebär, att stipendiebeloppen från och med nästa budgetår skola
höjas, i tredje behovsgraden från 45 till 75 kronor, i andra från 25 till 50
kronor och i första från 15 till 25 kronor. Utskottet finner åtskilliga skäl tala
för principen att helt obemedlade elever böra kunna få alla sina kostnader
för genomgång av en folkhögskolekurs täckta genom stipendier — helt eller
till väsentlig del av statsmedel. Utskottet anser sig dock icke i detta sammanhang
böra taga ställning till denna fråga, utan anser sig för närvarande böra
godtaga de av skolöverstyrelsen föreslagna stipendiegrunderna att gälla för
nästa budgetår.

Med anledning av vad departementschefen anfört rörande grunderna för
stipendietilldelningen inom ramen för de för de särskilda behovsgraderna
gällande högsta beloppen anser sig utskottet böra framhålla, att utskottet
förutsätter, att ingen skärpning av de nu tillämpade fördelningsgrunderna
kommer till stånd, utan att en effektiv förbättring av stipendieförmånerna i
olika behovsgrader kommer de behövande eleverna till godo.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med 1 000 000 kronor.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000
kronor.

186:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. Kungl.

Majit har (punkt 194, s. 440—442) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor:
Understöd för utbildning av lärare för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 4 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr S. G. Wahlund

163

Statsutskottets utlåtande nr 8.

m. fl. (I: 162) och den andra inom andra kammaren av herr II. R. Nilson i
Spånstad (11:247), vari hemställts, l:o) att riksdagen måtte anslå 11000
kronor för anordnande under hösten innevarande år av en fortbildningskurs
i sociala och socialpolitiska frågor för lärare i samhällsämnen vid landets
folkhögskolor, administrerad av centralförbundet för socialt arbete och
svenska folkhögskolans lärarförening och utformad efter program, som
Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen bemyndigas att fastställa; samt 2: o)
att riksdagen likaledes matte anslå 10 000 kronor att användas för föreläsnings-
och undervisningsverksamhet vid landets folkhögskolor av till skolorna
icke knutna lärare, bedriven i stort sett som ovan sagts och anordnad
av organ, som Kungl. Majit finner lämpligt att härtill utse.

Centralförbundet för socialt arbete och svenska folkhögskolans lärarförening
ha i en gemensam skrivelse till Kungl. Majit framställt de förslag,
som nu upptagits i nämnda motioner. I nämnda skrivelse har anförts följande.

Socialpolitikens starka utveckling har ställt den kommunala självstyrelsen
Pj) prov. Det har ofta omvittnats, att betydelsefulla reformer försenats

eller förfuskats vid genomförandet på grund av lokala myndigheters bristande
intresse och förmåga liksom på grund av frånvaron av en vaken och upplyst
opinion. Inför den omorganisation av socialvården, som nu förberedes, gör sig
behovet av ökad upplysning om vår socialvård, dess uppgifter och medel gällande
med särskild styrka. Det är icke nog att sörja för en tillfredsställande
utbildning av socialvårdstjänstemän. Den kommunala demokratien kräver upplysning
och insikter i samhällsfrågorna hos en bred allmänhet, örn en tillfredsställande
rekrytering tili förtroendeposterna skall kunna äga rum och en nödvändig
kontroll över såväl dessa posters innehavare som även tjänstemännen
utövas.

Folkhögskolan synes vara sällsynt väl skickad för uppgiften att skänka
socialpolitisk utbildning. Dess möjligheter i detta hänseende böra tillvaratagas.
Undervisning rörande den svenska social.vårdens problem och former bedrives
redan nu vid folkhögskolorna, men då. lärarna i allmänhet sakna erforderlig
utbildning på detta område, blir undervisningsresultatet, ej vad det borde vara.

Tva utvägar erbjuda sig, da det gäller att bota denna brist. Man kan anordna
en särskild fortbildningskurs för folkhögskolans ordinarie lärare i samhällsämnen
och man kan ställa utomstående föreläsare till folkhögskolornas förfogande. Centralförbundet
och lärarföreningen föreslå en kombination av dessa åtgärder.
Den tänkta fortbildningskursen bör omfatta en tid av 2 veckor, varunder sammanlagt
35 dubbeltimmar ägnas åt föreläsningar med efterföljande diskussioner
rörande sådana frågor som socialpolitikens aktuella utvecklingslinjer, barnavården,
ungdomsvården, bostadsfrågan o. s. v. För att få till stånd den önskvärda
allmänna anslutningen till kursen synes det nödvändigt, att deltagarna
icke belastas med några nämnvärda kostnader för densamma. Preliminära kostnadsberäkningar
upptaga till föreläsningsarvoden, reseersättningar och föreläsares
traktamenten 4 000 kronor, till inackordering för 50 kursdeltagare 3 900
kronor, till kursdeltagares resor 2 500 kronor samt till duplicering av föreläs -

164

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

ningar m. m. 600 kronor, sammanlagt 11 000 kronor. Det förutsattes, att anslaget
till kursen skall förvaltas av centralförbundet och lärarföreningen.

Anordnandet av föreläsningar vid folkhögskolorna i sociala och socialpolitiska
frågor synes kunna organiseras i viss mån efter mönster av föreläsningsförbundets
verksamhet. Dock bör den förstnämnda verksamheten lämpligen stå under
särskild ledning. Man bör söka få till stånd en sammanhängande, helst över
några dagar utsträckt undervisning. Centralförbundet och lärarföreningen föreslå,
att i första hand ett reservationsanslag å 10 000 kronor anvisas för ändamålet.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt anvisande av ett anslag av 4 500 kronor till
en kurs av ifrågavarande slag för utbildning av lärare. Överstyrelsen anför:

Överstyrelsen delar den uppfattning om behovet av en vidgad undervisning
i socialpolitiska frågor vid folkhögskolorna, som ligger till grund för framställningen,
och vitsordar önskvärdheten av att folkhögskolans lärare sättas i tillfälle
att erhålla en utbildning, som gör dem mera skickade att vid undervisningen
i samhällslära behandla socialpolitik och därmed sammanhängande frågor.
Av de framförda yrkandena anser överstyrelsen förslaget örn en lärarkurs
vara det mest angelägna. Huruvida denna kurs bör efterföljas av särskild föreläsningsverksamhet
vid folkhögskolorna enligt föreslagna riktlinjer, anser överstyrelsen
vara en fråga, vars avgörande bör anstå, till dess den i samband med
lärarkursen hunnit närmare belysas. Överstyrelsen erinrar örn att den i sina
anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 upptagit ett anslag av 4 500 kronor till
utbildning av lärare vid folkhögskolor. Detta anslag torde lämpligen lairnia
användas för anordnande av en utbildningskurs i sociala och socialpolitiska frågor
i huvudsaklig enlighet med det förslag, som framlagts av centralförbundet
och lärarföreningen. Med hänsyn till anslagets otillräcklighet måste dock såväl
kursplanens omfång som deltagarantalet reduceras. Ehuru överstyrelsen behjärtar
behovet av högre anslag för ifrågavarande ändamål, vill överstyrelsen
under nuvarande förhållanden icke föreslå höjning av det sistnämnda beloppet.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt överstyrelsens förslag örn
anvisande av ett anslag av 4 500 kronor till en lärarkurs i av överstyrelsen
föreslagen omfattning. Frågan örn beredande av möjlighet för folkhögskolorna
att tillkalla utomstående föreläsare i socialpolitiska ämnen har departementschefen
ansett vara av jämförelsevis mindre vikt.

I motionerna 1:162 och 11:24-7 framhållas liknande synpunkter som de
som framkommit i ovannämnda framställning.

T åksom departementschefen och motionärerna har även utskottet funnit
en förstärkning av upplysningsverksamheten i sociala och socialpolitiska
frågor vara välbehövlig och anser liksom de, att folkhögskolornas möjligheter
härvid böra utnyttjas. Utskottet får därför tillstyrka, att ett anslag
anvisas för anordnande av en kurs i dylika frågor för folkhögskollärare. Beträffande
anslagets storlek ansluter sig utskottet till skolöverstyrelsens av
departementschefen förordade förslag örn anvisande av 4 500 kronor för ändamålet
och anser sig icke böra biträda det i motionerna I: 182 och II: 247 fram -

165

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ställda yrkandet om en höjning av detta, belopp till 11 000 kronor. Utskottet
kan icke heller biträda det i nämnda motioner framställda förslaget örn anvisande
av 10 000 kronor att användas till bekostande vid folkhögskolorna av
en särskild föreläsningsverksamhet enligt i motionerna förordade riktlinjer.
Folkhögskolorna torde icke, även om statsmedel icke nu anvisas för ändamålet,
vara utan möjligheter att anlita utomstående lärarkrafter. Dessutom
förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t tillvaratager de erfarenheter, som
vinnas av den planerade fortbildningskursen, och föreslår den ytterligare
medelsanvisning, som kan befinnas påkallad i syfte att få till stånd en ökad
upplysningsverksamhet inom ifrågavarande område.

Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner få anses besvarade.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning
av lärare för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av 4 500 kronor;

b) att motionerna 1:162 och II: 247 må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.

Abnormundervisningen.

187:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Läroanstalter för blinda:
Omkostnader. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Avlöningar. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 195) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande vilket härmed
anmäles.

188:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 443), vilket innebär en anslagsminskning
med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 10 200 kronor.

189:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 444), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

190:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 198, s. 444), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 9 000
kronor.

191 :o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Dövstumskolorna: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 199) föreslagit riksdagen i fråga
örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.

192:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 444
och 445), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kronor.

193:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 445), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt
vissa fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

194:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 445), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, föranledd av ökad belastning å anslaget,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma barn för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 22 000 kronor.

195:o) Dövstump raster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 446), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumpröster och dövstumkonsulenter:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 43 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

167

196:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 446 och 447), vilket innebalen
anslagshöjning med 2 400 kronor, avseende dövstumkonsulenternas reseanslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 18 000 kronor.

197:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Majlis
förslag (punkt 205, s. 447), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 1 000 kronor.

198:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, s. 447 och 448), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för
dövas väl för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 8 000
kronor.

Yrkesundervisningen.

199:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Kungl. Majit
har (punkt 207, s. 449—462) föreslagit riksdagen att dels besluta att i personalförteckningen
för överstyrelsen för yrkesutbildning skall tills vidare från
och med budgetåret 1945/46 uppföras en befattning som byråingenjör i lönegraden
Eo 21, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
överstyrelsen för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46, dels ock till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hos Kungl. Majit gjort framställning
om centralisering till överstyrelsen av upphandlingen
av stadigvarande undervisningsmateriel vid
vissa läroanstalter, nämligen kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning i allmänhet, centrala verkstadsskolor, flygmekanikerskolan
i Mölndal samt skolor för viss arbetslös ungdom. Under hänvisning till att
denna upphandling för närvarande beträffande flygmekanikeravdelningar
verkställes centralt av krigsmaterielverket i samråd med överstyrelsen och vad
angår övriga avdelningar vid skolorna av vederbörande rektor eller skolstyrelse,
har överstyrelsen i nämnda skrivelse anfört i huvudsak följande.

168

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Den centrala upphandlingen till flygmekanikeravdelningarna har förutom avsedd
besparing även medfört, att enhetlig utrustning anskaffats till de olika
avdelningarna. Den omständigheten, att upphandlingen skett i samråd mellan
två olika ämbetsverk, har emellertid haft till följd en viss tungroddhet i organisationen
samt dessutom svårigheter med uppdelningen av arbetsuppgifterna
ämbetsverken emellan.

Det torde icke vara något tvivel underkastat, att en central upphandling
av materiel till skolorna skulle medföra mycket stora besparingar såväl för
statsverket som för skolornas huvudmän. Vid en dylik upphandling av den
storleksordning, varom här är fråga, torde prisreduceringar kunna påräknas med
i varje fall 5 procent men sannolikt omkring 10 procent av det inköpspris, som
bomme att betingas, därest skolorna var för sig verkställde inköpen. Å de av
skolorna för budgetåret 1944/45 för ändamålet begärda statsbidragen, sammanlagt
2 030 000 kronor, skulle sålunda genom nämnda prisreducering för statsverkets
vidkommande kunna göras en besparing av 100 000—200 000 kronor.
För huvudmännen för de kommunala anstalterna för yrkesundervisning skulle
besparingarna kunna uppskattas till 20 000—40 000 kronor och för huvudmännen
för de centrala verkstadsskolorna till 5 000—10 000 kronor. En ytterligare
avsevärd besparing kan emellertid förutses vid en central upphandling. Därvid
erhålles nämligen en vida större överblick över marknaden än den varje särskild
skola kan hava, varigenom i varje fall för olika behov den billigaste inköpskällan
kan anlitas. Den kostnadsbesparing, som på så sätt kan ernås, kan emellertid
givetvis icke angivas i siffror.

En central upphandling medför vidare de fördelarna, att större garanti erhålles
för att inköpen ske ändamålsenligt, ävensom att skolornas utrustning blir
mera enhetlig.

Den centrala upphandlingen synes böra omhänderhavas av överstyrelsen, som
redan nu har att pröva skolornas förslag till materielanskaffning ur synpunkten
av materielens lämplighet..

I anslutning härtill har överstyrelsen föreslagit, att såsom villkor för åtnjutande
av statsbidrag upphandlingen i den utsträckning, överstyrelsen i varje
fall bestämmer, skall ske centralt genom överstyrelsens försorg.

För handläggningen av med den föreslagna centrala upphandlingen förenade
göromål har överstyrelsen funnit erforderligt med en personalförstärkning inom
överstyrelsens kansli, innebärande anställandet av en ingenjör i lönegrad
Eo 21 och en assistent i lönegrad Eo 17. Härom har överstyrelsen vidare
anfört:

Ingenjören bör besitta nödvändig sakkunskap på det maskintekniska området,
särskilt med avseende å för skolorna erforderlig materiel, men framför
allt hava ingående erfarenhet från affärslivet. Någon fordran å högskole- eller
därmed jämförlig utbildning torde icke böra ställas å honom. Assistenten skall
hava till uppgift att biträda ingenjören med uppsättande av köpehandlingar
såsom beställningsbrev och specifikationer, att kontrollera fakturor och följesedlar,
övervaka leveranstider, m. m.

Över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret, krigsmaterielverket,
statens sakrevision och handelskamrarnas nämnd.

Departementscliejen har beträffande denna fråga anfört huvudsakligen
följande.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

169

I syfte att ernå en mera ändamålsenlig oell enhetlig utrustning samt för vinnande
av besparingar vid upphandlingen har överstyrelsen för yrkesutbildning
nu föreslagit, att såsom villkor för statsbidrags åtnjutande anskaffningen av
stadigvarande undervisningsmateriel vid ifrågavarande läroanstalter skall ske
centralt genom överstyrelsens försorg,! den utsträckning överstyrelsen för varje
särskilt fall bestämmer. I remissyttrandena har även i allmänhet en centralisering
av upphandlingen förordats. Handelskamrarnas nämnd har dock ansett
central upphandling böra förekomma endast i begränsad omfattning. Beträffande
spörsmålet, åt vilket ämbetsverk upphandlings verksamheten bör anförtros,
ha delade meningar framträtt. Statskontoret har sålunda ansett denna
böra omhänderhavas av krigsmaterielverket, mot vilket sistnämnda ämbetsverk
förklarat sig ej ha något att erinra. Statens sakrevision och handelskamrarnas
nämnd åter ha funnit överstyrelsen för yrkesutbildning vara mest lämpad
för handhavande av verksamheten i fråga.

För egen del är jag av den uppfattningen, att en centralisering av anskaffningen
av här avsedd materiel bör möjliggöras. Med hänsyn tili omfattningen
av de statsbidrag, som utgå för ändamålet, är det enligt min mening önskvärt,
att staten härvidlag erhåller ökat inflytande. Genom central anskaffning torde
icke blott avsevärda ekonomiska vinster kunna göras — och detta gäller såväl
för statens som kommunernas vidkommande — utan även större garantier vinnas
för att ur pedagogisk synpunkt tillfredsställande materiel erhålles vid
de olika läroanstalterna. Erfarenheterna av krigsmaterielverkets upphandling
av materiel för flygmekanikeravdelningarnas räkning ha även visat, att en centralisering
medför betydande ekonomiska fördelar.

Med avseende å frågan, åt vilken myndighet den centrala anskaffningen av
här avsedd materiel bör anförtros, torde böra uppmärksammas, att — då det
gäller bestämmandet av materielens beskaffenhet — dess ändamålsenlighet ur
undervisningssynpunkt bör tillmätas avgörande betydelse. Överstyrelsen för
yrkesutbildning besitter sakkunskap härutinnan. Såsom sakrevisionen framhållit
är den materiel, som krigsmaterielverket har att anskaffa, i betydande omfattning
av annan karaktär, nämligen av typen produktionsmateriel. Krigsmaterielverket
har sålunda företrädesvis att vid sin materielanskaffning anlägga
synpunkter, som icke avse materielens värde ur undervisningssynpunkt. Enligt
min mening är med hänsyn härtill överstyrelsen för yrkesutbildning bäst skickad
att omhänderhava med en central anskaffning förenade göromål. Vid detta
ståndpunktstagande har jag icke förbisett, att vid bestämmandet av vilken
materiel, som skall ifrågakomma, utrymme bör givas även åt industriella och
ekonomiska synpunkter. Då yrkesundervisningen avser att tillhandahålla industrien
arbetskraft, föreligger sålunda ett intresse, att undervisningsmaterielen
även så långt möjligt ansluter sig till den utrustning, som kommer till användning
inom vederbörande industrigren. Vid anskaffning av materiel av standardeller
masskaraktär bör även sakkunskap rörande marknads- och övriga ekonomiska
frågor få tillfälle att göra sig gällande. Men såsom sakrevisionen framhållit
torde dessa synpunkter kunna bliva i erforderlig utsträckning tillgodosedda,
därest överstyrelsen vid handläggning av frågor rörande bestämmandet av maskintyper
m. m. samråder med representanter för vederbörande industrigren
och, så vitt gäller anskaffning av standardiserad materiel, anlitar den sakkunskap,
som därutinnan förefinnes hos krigsmaterielverket, genom att samråda
med detta.

Örn det sålunda synes böra ankomma å överstyrelsen att bestämma den materiel,
för vilken statsbidrag skall utgå, lärer det även vara lämpligt, att själva

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

upphandlingen av ifrågakommande materiel principiellt förlägges till överstyrelsen.
Att anförtro inköpen åt krigsmaterielverket torde icke medföra några
nämnvärda fördelar. Redan för ett rationellt handhavande av de i anskaffningsförfarandet
ingående göromål, som avse maierielens bestämmande, kräves,
såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen, en förstärkning av
överstyrelsens personal. Någon ytterligare personal har icke ansetts erforderlig,
därest jämväl själva upphandlingen förlädes till överstyrelsen, under det
att en förläggning av upphandlingen till krigsmaterielverket skulle påkalla en
personalförstärkning även för detta verks vidkommande.

Vad härefter angår den omfattning, i vilken upphandlingen av ifrågavarande
materiel skulle centraliseras, så innebär överstyrelsens förslag — såsom förut
nämnts — att som villkor för statsbidrags åtnjutande inköpen skulle ske
genom överstyrelsens försorg, i den utsträckning överstyrelsen bestämde. Enligt
min mening föreligger emellertid anledning att även framledes medgiva
statsbidrag, även örn inköpen av ifrågakommande materiel icke ske genom
överstyrelsens försorg. Att märka är att kommunerna till en del bidraga
till anskaffningskostnaderna. För de kommunala anstalterna för yrkesundervisning
i allmänhet uppgå sålunda kommunernas bidrag till 50 procent
av kostnaderna. På sätt handelskamrarnas nämnd anfört lia därför de
olika kommunerna ett påtagligt intresse av att affärsmännen inom vederbörande
kommuner komma i fråga som leverantörer. Detta intresse synes
mig böra tillgodoses. Särskilt torde det vara lämpligt, att mindre kompletteringar
av utrustningen och anskaffning av materiel för den löpande verksamheten
ske genom vederbörande rektorers eller skolstyrelsers försorg. En
central upphandling jämväl i sådana fall torde endast medföra omgång och
tidsutdräkt vid anskaffningen, utan att några fördelar ur ekonomisk synpunkt
därmed vinnas. Däremot synes det önskvärt, att överstyrelsen i
regel medverkar vid upphandlingen av större och dyrbarare maskiner. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare anvisningar rörande
ifrågavarande upphandlingsverksamhet.

För handläggningen av med materielanskaffningen förenade göromål har
överstyrelsen hemställt örn en personalförstärkning med en ingenjör i lönegraden
Eo 21 och en assistent i lönegraden Eo 17. Då dessa göromål äro av arbetskrävande
natur och med hänsyn till vikten av att överstyrelsen erhåller för
uppgifterna väl kvalificerade tjänstemän, har jag ingen annan erinran mot
överstyrelsens förslag härutinnan, än att assistenten i avbidan på närmare erfarenhet
rörande göromålens omfattning synes böra anställas mot arvode. Jag
tillstyrker sålunda inrättandet av en befattning som byråingenjör i lönegraden
Eo 21 och en arvodesbefattning som assistent. Vid anslagsberäkningen utgår
jag från, att arvodet åt sistnämnde befattningshavare bestämmes till omkring
6 000 kronor örn året.

Avlöningsanslaget beräknas av departementschefen för nästa budgetår böra
uppföras med 350 000 kronor, vilket innebär en anslagsökning med 108 000
kronor, föranledd — frånsett från inrättandet av ovannämnda två tjänster
för handläggning av med materielanskaffningen förenade göromål — huvudsakligen
av att verksamheten för yrkesutbildning av arbetskraft numera överflyttats
från arbetsmarknadskommissionen till överstyrelsen för yrkesutbildning.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 171

Utskottet har funnit, att övertygande skäl blivit anförda för att upphandlingen
av stadigvarande undervisningsmateriel vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning i allmänhet, centrala verkstadsskolor, flygmekanikerskolan
i Mölndal samt skolor för viss arbetslös ungdom skall i stort
sett ske centralt genom överstyrelsens för yrkesutbildning försorg. I anslutning
till vad departementschefen anfört rörande den omfattning, i vilken upphandlingen
av ifrågavarande materiel bör centraliseras, vill utskottet framhålla,
att utskottet delar departementschefens uppfattning därom, att mindre
kompletteringar av utrustningen och anskaffning av materiel för den löpande
verksamheten må verkställas av vederbörande rektorer och skolstyrelser.
Överstyrelsen bör däremot handhava upphandlingen av större och dyrbarare
maskiner. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare
anvisningar rörande ifrågavarande upphandlingsverksamhet.

Utskottet biträder departementschefens förslag om anställande hos överstyrelsen
av en ingenjör i lönegraden Eo 21 och en assistent med ett årligt
arvode av omkring 6 000 kronor för handläggning av de med materielanskaffningen
förenade göromålen.

Vad departementschefen i övrigt under denna punkt föreslagit har icke
givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för överstyrelsen
för yrkesutbildning skall tills vidare från och med budgetåret
1945/46 uppföras en befattning som byråingenjör i lönegraden
Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 106 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .... » 7 000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis
................................ » 21 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ..................... » 179 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 37 000

Summa kronor 350 000;

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 350 000
kronor.

Utskottet.

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

200:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 462 och 463), vilket innebär en
anslagshöjning med 10 000 kronor, huvudsakligen avseende anslagsposterna
till reseersättningar och expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.

201:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 209, s. 463—478), vilket innebär en anslagshöjning med 168 000
kronor, föranledd bland annat av inrättande av nya parallellavdelningar vid
de tekniska läroverken i Göteborg och Stockholm samt inrättande av en teleteknisk
linje vid tekniska gymnasiet i Örebro hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för de tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 rektorer, avlöningsgrupp I .................... E13

3 rektorer, » II....................E 12

6 rektorer, » III.................... Eli

70 lektorer.................................... A 27

7 vaktmästare ................................ A 7

9 vaktmästare ................................ A 6

1 vaktmästare................................ A 5

Tjänsteman å övergångsstat.

1 verkstadsingenjör ........................... A 22

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20 :e.

16 adjunkter................................. Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis

kronor 873 000

Statsutskottets utlåtande nr 8.

173

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skollä kare

m. m., förslagsvis
............kronor 15 100

b. Arvoden åt bibliotekarier
......... » 5 245

c. Arvoden åt bokfö rings-

och skrivbiträden
åt rektorer » 12 850 kronor 33195

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.......... » 726 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 185 000

Summa kronor 1 817 195;

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m.....kronor 29 195

Nettoutgift kronor 1 788 000;

c) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 788 000 kronor.

202:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 210, s. 478—480), vilket innebär en anslagshöjning med 33 300
kronor, huvudsakligen avseende delposten till bränsle, lyse och vatten, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 188 800
kronor.

203:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 211, s. 480—483), vilket innebär en anslagshöjning nied
15 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 134 300 kronor.

204:o) Tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för tekniska
läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212,
s. 483), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp, som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Laboratorieutrustning
m. m. för tekniska läroverket i Stockholm för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

205:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Marits

förslag (punkt 213, s. 483—485), vilket innebär en anslagshöjning med
15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stipendier för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

206:o) Tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 485 och 486), vilket innebär
uppförande på riksstaten av ett särskilt anslag för ifrågavarande ändamål,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Föreläsningar och
fortbildningskurser för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 18 200 kronor.

207:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Majit har (punkt 215,

s. 486—493) föreslagit riksdagen att till Understöd åt handelsgymnasier för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 409 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. A. Lindblom m. fl.
(I: 157) och den andra inom andra kammaren av herr F. Kristensson m. fl.
(II: 217), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville begära
dels att vid vissa handelsgymnasier måtte inrättas examen för elever,
som åtnjutit enskild undervisning, dels att Kungl. Majit måtte uppdraga åt
överstyrelsen för yrkesundervisning att snabbt uppgöra förslag till plan m. m.
för en sådan examens anordnande.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 39 000 kronor, avseende
dels att bereda statsunderstöd till ett av Stockholms stad planerat
han delsgymnasium med två linjer, en tvåårig med dagundervisning och en
fyraårig med aftonundervisning, ävensom till en ettårig kurs för studenter vid
Sundvalls handelsgymnasium. Av det angivna beloppet, 39 000 kronor, hänföra.
sig 30 000 kronor till den tvååriga och 2 000 kronor till den fyraåriga
kursen vid ovannämnda handelsgymnasium i Stockholm samt 7 000 kronor
till den ettåriga kursen vid Sundsvalls handelsgymnasium.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag.
Vidkommande det i motionerna I: 157 och lii 217 framställda yrkandet får
utskottet erinra, att chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt beslut av
Kungl. Majit den 22 december 1943 bemyndigats att tillkalla särskilda sakkunniga
för utredning rörande vissa grenar av handelsundervisningen m. m.
I de för denna utredning givna statsrådsdirektiven har framhållits, att det
syntes angeläget att de sakkunniga sökte finna utvägar för en lösning av frågan
örn en särskild privatistexamen för sådana personer, som bedreve sina studier

Statsutskottets utlåtande nr S. 175

utanför handelsgymnasierna. Då det i motionerna berörda spörsmålet sålunda
redan uppmärksammats fran Kungl. Maj:ts sida saknas enligt utskottets
mening anledning att i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning i av
motionärerna angiven riktning. Utskottet, som har sig bekant, att omförmälda
utredning ännu icke igångsatts, hyser den förhoppningen att detta snarast
möjligt kommer att ske, sa att de betydelsefulla frågor utredningsuppdraget
omfattar — däribland jämväl den av motionärerna angivna — bringas till sin
lösning. Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 157 och II: 217 få anses
besvarade.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 409 000 kronor;

b) av motionerna 1:157 och II: 217 må anses besvarade
med vad utskottet här ovan anfört.

208:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda
anstalter för yrkesundervisning. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna
216 och 217) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

209:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 494—496), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 000 kronor, föranledd av en väntad ökning av medelsåtgången,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor
rrv. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 3 500 000 kronor.

210:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 219) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

21 Ilo) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, s. 496—498), vilket innebär cn anslags -

176

Statsutskottets utlåtande nr 8.

minskning med 55 000 kronor, föranledd av den pågående omorganisationen
av ifrågavarande skolor till centrala verkstadsskolor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för viss
arbetslös ungdom för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 95 000 kronor.

212:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 498—502), vilket innebär uppförande av
anslaget med ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.

213:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flvgmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 502—504), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan
i Mölndal för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 215 000 kronor.

214:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 504—506), vilket
innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor, föranledd av anordnandet av
vissa kompletteringskurser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för
utbildning av elektriska installatörer för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 41 600 kronor.

215:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor. Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid
verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid flygmekani -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

177

kerskolan i Mölndal. Kungl. Maj:t har (punkt 224, s. 506—524) föreslagit
riksdagen att dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor,
dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid centrala verkstadsskolor för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 1 200 000 kronor, dels till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös
ungdom för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor,
dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av stipendiernas belopp och i
samband därmed en höjning av ifrågavarande anslag, nu sammanlagt
2 075 000 kronor, med 865 000 kronor till 2 940 000 kronor. Stipendiemaximum
skall enligt förslaget höjas till 75 kronor för tredje behovsgraden, 50
kronor för andra behovsgraden och 25 kronor för första behovsgraden, allt för
månad räknat.

I skrivelsen 1944: 8, punkt 213, jämförd med punkt 183, anförde riksdagen
med anledning av de två likalydande motionerna I: 89 och II: 138,
att skäl syntes tala för en skyndsam översyn av grunderna för stipendier
åt elever vid kommunala och enskilda yrkesskolor. Den nuvarande
maximeringen av stipendiebeloppen hade oförändrat varit gällande alltsedan
budgetåret 1938/39, trots att levnadskostnaderna under tiden
undergått en betydande höjning. En särskild anledning att nu företaga en
översyn av stipendiegrunderna förelåge även på grund av den arbetslöshetskris,
som kunde befaras inträda efter ett vapenstillestånd. Översynen
borde omfatta såväl en prövning av stipendiebeloppens lämpliga storlek
som ock en granskning i övrigt av gällande grunder, exempelvis frågan örn
en differentiering av stipendiegrunderna för läroanstalter av olika karaktär
med avseende å kursernas längd, förekomsten av internat o. s. v.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 anbefallt överstyrelsen
för yrkesutbildning att, med beaktande av vad riksdagen anfört i ämnet,
verkställa utredning rörande ändrade grunder för stipendier åt elever
vid under överstyrelsens inseende stående anstalter för yrkesundervisning,
har överstyrelsen för yrlcesutbildning i underdånig framställning den 17 oktober
1944 med bifogad promemoria angående stipendier åt elever vid anstalter
för yrkesundervisning inkommit med utredning och förslag i ämnet.

Av utredningen inhämtas bland annat följande.

Fördelningen av stipendierna. Enligt nu gällande författning utgår stipendium
av statsmedel till obemedlad eller mindre bemedlad elev, som deltager i

Bihang till riksdagens protokoll 1GV>. G sami. Nr S.

12

178 Statsutskottets utlåtande nr 8.

hel sammanhängande yrkesskolkurs med heldagsundervisning av minst 5 månaders
längd.

I sin promemoria har överstyrelsen utrett, hur stipendierna fördelats på de
olika behovsgraderna. Härav framgår, att under treårsperioden 1940/43 av
25 941 elever 11 673 eller 45 procent åtnjutit stipendier. Stipendiaterna fördelade
sig, procentuellt sett, sålunda:

B e h c

V s

g

rad

I

II

III

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr,

kr.

5

10

15

20

25

30

35

40

45

2,5 %

9,2 "/.

8,o %

10.4 ''/.

10,1

i

9.2 ’/.

9,0 •/.

9,9 %

31,7 %

11,

7 %

28,5 %

59,8 %

I promemorian erinras att sedan budgetåret 1940/41 en skärpt behovsprövning
tillämpas.

Denna innebär i stort sett, att de mindre bemedlade numera hava mindre
möjligheter att få stipendier, under det att de obemedlade fortfarande
kunna komma i åtnjutande av det högsta stipendiebeloppet, 45 kronor per
månad. Tidigare kunde sålunda en elev, som bodde i sitt hem under kursen
och vilkens föräldrar hade en taxerad årlig inkomst örn högst 4 000
kronor, komma i åtnjutande av stipendium. Numera utgår som regel icke
stipendium till elev, örn föräldrarnas taxerade inkomst överstiger 2 700
kronor per år. Motsvarande högsta inkomstgräns var i fråga om å kursorten
inackorderad elev 4 600 kronor per år men har nu sänkts till 4 000 kronor
per år.

Vid behovsprövningen utgår överstyrelsen, såsom ovan antytts, från föräldrarnas
taxerade inkomst eller, där styrkt uppgift örn ändrade inkomstförhållanden
under det löpande året föreligger, från denna senare uppgift.
Jämkningar vidtagas dock under hänsynstagande till antalet barn under
16 år i elevens hem, långvarig sjukdom eller dödsfall i hemmet, förekomsten
av skulder, arbetslöshet inom familjen, ägandet av kapital eller egendom
ävensom till andra förhållanden, som påverka hemmets eller elevernas
ekonomi.

Vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom utgå stipendierna enligt
samma behovsgrunder, som vid övriga yrkesskolor, ehuru vid arbetslöshetsskolorna
ett tilläggsstipendium på högst 15 kronor under vissa förutsättningar
tillkommer i den högsta behovsgraden. Av överstyrelsens undersökningar
framgår, att 3 936 elever av hela antalet 4 049 under budgetåren
1940/43, eller cirka 97 procent, kommit i åtnjutande av stipendier,
att i genomsnitt 58.6 procent av samtliga stipendietagare erhållit det högsta
stipendiet, 60 kronor.

Bidrag till eleverna från hemortskommuner och landsting. Enligt en av
överstyrelsen företagen enquéte i augusti 1944 till de yrkesundervisningsanstalter,
vid vilka stipendier av statsmedel utgått under budgetåret 1943/44,
utdelades kommunala understöd till 357 elever i 30 kommunala skolor och
till 60 elever i 9 enskilda skolor för yrkesundervisning. Då hela elevantalet i de
62 kommunala och 33 enskilda skolorna, som lämnat svar, uppgick till respek -

179

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tive 5 532 och 2 841, är det tydligt, att endast en ringa del av eleverna, respektive
6.5 procent i de kommunala och 2.1 procent i de enskilda skolorna, åtnjuter
kommunala understöd.

De kommunala elevunderstöden äro också jämförelsevis små. Av överstyrelsens
undersökning framgår, att cirka 69 procent av de elever, som
erhöllo kommunala understöd under budgetåret 1943/44, fingo ett belopp
på högst 15 kronor i månaden. Endast i ett mindre antal fall (9.8 procent)
utgingo belopp på över 50 kronor i månaden. Dessa högre belopp utgjorde
framför allt understöd för utbildning av invalider och andra partiellt arbetsföra.

Vid centrala verkstadsskolor och verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom
äro kommunala elevunderstöd mera allmänt förekommande. Här variera
understöden i allmänhet mellan 15 och 25 kronor per elev och månad.

Arbetspremier (flitpengar). Praxis att utdela arbetspremier eller flitpengar
åt elever vid verkstadsskolor har stöd i yrkesskolstadgan, där det föreskrives,
. att lärjungarna skola erhålla särskild ersättning, i den mån deras
arbete i skolan kan erhålla produktivt värde.

Överstyrelsen har inhämtat uppgifter från de 40 kommunala skolor för
yrkesundervisning, som budgetåret 1942/43 hade vanliga och inbyggda
verkstadsskolavdelningar, samt från de 5 verkstadsskolor för viss arbetslös
ungdom och de 8 centrala verkstadsskolor, som voro i verksamhet under
nyssnämnda budgetår.

. Inga arbetspremier eller flitpengar utbetalades under budgetåret 1942/43
till eleverna vid 8 av de 40 kommunala verkstadsskolorna. Fem skolor hade
inbyggda verkstadsskolavdelningar. Vid dessa och de så kallade decentraliserade
verkstadsskolorna utgå arbetspremierna i regel med belopp,
motsvarande den arbetslön, som enligt gällande avtal eller enligt å orten
eljest gällande praxis utgår till i yrket anställd lärling på samma utbildningsstadiuim
Då det här närmast är fråga örn lärlingslön, medtagas ej
dessa skolor i förevarande sammanhang.

°Vid övriga 27 verkstadsskolor utgingo arbetspremier eller flitpengar i
någon form. Av de nyssnämnda 27 skolorna utbetalade 19 arbetspremier
eller flitpengar till samtliga elever. Vid dessa 19 skolor varierade beloppen
ganska mycket. I årskurs 1 var lägsta beloppet 2 kronor 50 öre per
elev och månad och högsta 32 kronor per elev och månad. Medianbeloppet
var 7 kronor per elev och månad. För årskurs 2 var lägsta beloppet
8 kronor 10 öre per elev och månad och högsta 48 kronor samt medianbeloppet
16 kronor per elev och månad. I årskurs 4, som endast förekom
vid 6 skolor det år, undersökningen avsåg, voro beloppen ganska betydande.
Vid 2 av dessa skolor kunde en elev salunda i gynnsammaste fal]
erhålla ända upp till 80 kronor per månad.

Vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom och de centrala verkstadsskolorna
vörö arbetspremierna under budgetåret 1942/43 i allmän

t lägre än viel övriga verkstadsskolor, som utdelade arbetspremier. Över
hälften av de förra skolorna utdelade i första årskursen högst 5 kronor
per elev och månad. Lägsta beloppet i denna årskurs var 2 kronor och
högsta lo kronor per elev och manad. I andra årskursen varierade beloppen
mellan 3 kronor 64 öre och 26 kronor per elev och månad. I tredje
årskursen var maximibeloppet 15 kronor och i fjärde 20 kronor per elev
och manad.

180

Statsutskottets utlåtande nr S.

Beräkning av elevernas utgifter per månad för vistelse vid en yrkesutbildningskurs.
Överstyrelsen har i sin promemoria redogjort för sina undersökningar
angående elevernas kostnader under budgetåret 1943/44, för

a) kost och logi vid helinackordering i särskilda elevhem och i privathem,

b) kläder, c) läroböcker och undervisningsmateriel, d) resor i samband
med kursvistelsen, e) kursavgifter samt f) övriga nödvändiga, personliga
behov.

På grundval av dessa undersökningar har överstyrelsen sökt ge en uppfattning
örn en elevs genomsnittskostnader per månad vid genomgång av
en yrkesutbildningskurs, varvid förutsatts, att eleven icke behöver erlägga
kursavgifter och att han kommer i åtnjutande av sådana förmåner, som i
regel förefinnas vid de kommunala skolorna för yrkesundervisning eller
centrala verkstadsskolor, samt att större nyanskaffning av kläder icke behöver
förekomma under kursen. Då viss begränsning av kostnaderna för
olika ändamål förutsatts, torde man kunna beteckna de sammanlagda
kostnaderna såsom minimikostnader. Överstyrelsens sammanfattning angående
helinackorderad elevs minimikostnad i genomsnitt per månad vid
genomgång av yrkesutbildningskurs återgives här nedan.

Kronor per elev och månad för

Form av helinackordering

kost och
logi

kläder

läroböcker,

undervisnings-

materiel

årliga

resor

övriga

personliga

behov

Summa

1. Elevinternat vid vissa
verkstadsskolor ....

65

10

_

5

10

90

2. Elevinternat vid kom-munala yrkesskolor. .

75

10

5

5

10

105

3. På annat sätt (privat) &

90 (100)
120

10

5

5

10

120 (130)

10

5

5

10

150

I-ort ..........

160

10

5

5

10

190

Överstyrelsens förslag.

Behovet av höjt stipendium. Överstyrelsen framhåller i promemorian härom
bland annat:

I ett demokratiskt samhälle framstår det som ett krav, att en ung
människa oberoende av hemmets sociala och ekonomiska förhållanden
skall kunna få den allmänna medborgerliga och yrkesutbildning, som
svarar emot hennes anlag och intresse och står i överensstämmelse^ med
samhällets behov av utbildad arbetskraft. Det torde av det föregående
utan vidare vara klart, att det nu utgående högsta stipendiet vid de vanliga
yrkesskolorna, 45 kronor, icke är tillräckligt för att säkra en obemedlad
elevs kursvistelse. Minimikostnaden för en inackorderad elev under
kursvistelsen har, såsom här ovan anförts, beräknats till 85 kronor per
månad — kostnaderna för eventuella årliga resor ej medräknade — och
därvid har överstyrelsen ändock förutsatt, att betingelserna för elevens
vistelse vid skolan äro särskilt gynnsamma.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

181

Dyrortsgraderade stipendier. Härom framhålles i huvudsak följande.

Det nuvarande stipendiesystemet tar i sin grunduppläggning icke hänsyn
till någon dyrortsgruppering. Även om man icke kan påvisa, att kostnaderna
för skolvistelsen stå i strikt relation till dyrortsgrupperingen, kan man icke
komma ifrån, att en elev vid skola i hög dyrortsgrupp, där ej särskilda förhållanden
göra sig gällande, har större kostnader för sin kursvistelse än en
elev vid en skola i en låg dyrortsgrupp. Överstyrelsen har dock i sitt slutliga
förslag till stipendiegrunder icke funnit sig böra föreslå några bestämmelser
örn dyrortsgradering. En skälig gradering av stipendiebeloppen med hänsyn
till den skillnad i kostnad för genomgång av utbildningskurs, som kan förefinnas
i olika fall, bör emellertid vid tillämpningen äga rum med iakttagande
av att fastställda maximibelopp må utgå endast å dyraste ort.

Uppdelning av stipendierna i grundbelopp och tillägg. Överstyrelsen
anför bland annat:

För att de verkligt behövande eleverna skola ha tillfälle att erhålla ett om
möjligt tillräckligt stipendium men för att samtidigt nödig sparsamhet skall
kunna iakttagas vid stipendietilldelningen åt framförallt de elever, som under
kursvistelsen lia förmånen att bo i sina hem, har överstyrelsen föreslagit en
uppdelning av stipendierna i gmndbelopp och tillägg, av vilka de förra beräknas
endast med hänsyn till hemmaboende elevs behov för uppehället och de
med kursens genomgång förenade kostnaderna för läroböcker och undervisningsmateriel
samt de senare under hänsynstagande jämväl till sådana fördyrande
betingelser, som göra sig gällande beträffande en del av eleverna, till
exempel intagandet av måltider i skolan, inackordering på kursorten, anskaffning
och underhåll av kläder vid längre kursvistelse samt resor.

Överstyrelsen har på grundval av vissa socialstatistiska uppgifter uppskattat
matkostnaderna för en hemmaboende elev till i genomsnitt minst 55 kronor
per månad i stad och minimikostnaden för böcker och undervisningsmateriel
till 5 kronor per månad. Beträffande kursavgift torde man kunna förutsätta,
att obemedlad elev i allmänhet icke skall behöva erlägga sådan. Beträffande
nödvändiga utgifter för personliga behov utöver mat, logi och kläder har överstyrelsen
räknat med att dessa utgifter för en försiktig och sparsam elev skulle
kunna nedbringas till 10 kronor per månad. Den totala genomsnittliga minimikostnaden
för nu upptagna poster utöver matkostnaderna torde alltså uppgå
till minst 15 kronor per månad. Man kan emellertid räkna med, att eleverna
skola ha möjligheter att i viss utsträckning kunna erhålla medel till sådana
mindre, personliga utgifter, som inräknats här ovan, till exempel genom extra
förtjänster på ferietid, tillfälliga gåvor etc. Det torde därför vara försvarligt
att begränsa den höjning av grundbeloppet, som bör ske med hänsyn till
dessa utgifter, till 5 kronor per månad. Grundbeloppet, som alltså föreslås till
(55 -j- 5 =) 60 kronor, bör med hänsyn till att sistnämnda utgiftsposter äro
variabla angivas som högstbelopp även för obemedlad elev. Sagda grundbelopp
bör tillämpas endast å högsta dyrort. För övriga ortsgrupper bör detsamma
reduceras. — 1 promemorian redogöres närmare för hur denna reducering
skall göras.

Tilläggen, som i vissa fall skola utgå utöver grundbeloppen, beräknas för
obemedlad elev med följande belopp per kursmånad:

5 kronor, örn elev måste intaga en måltid per arbetsdag utom hemmet,

10 kronor, örn elev måste intaga två måltider per arbetsdag utom hemmet,

182

Statsutskottets utlåtande nr 8.

högst 20 kronor, om elev är inackorderad å kursorten,

5 kronor vid fleråriga kurser från den tidpunkt, andra årskursen börjar,
samt

högst 5 kronor som bidrag till resor.

För mindre bemedlad elev beräknas de belopp, som överstyrelsen med
hänsyn till elevens ekonomiska förhållanden kan finna skäliga.

Det högsta stipendiet, som enligt överstyrelsens förslag i något fall skulle
kunna utgå, vore till i Stockholm helinackorderad obemedlad elev, som hade
att vidkännas särskilt höga resekostnader till och från hemorten och bleve
alltså (60 + 20 + 5 =) 85 kronor per kursmånad under första kursåret och
ytterligare 5 kronor, därest ett andra kursår i något fall skulle ifrågakomma.

Stipendier tili elever vid vissa kortare kurser. I promemorian anföres följande.

Såsom tidigare anförts, utgår stipendium endast vid heldagskurs, som pågår
minst 5 månader. Emellertid tar denna bestämmelse icke hänsyn till en form
av yrkesutbildning, som för närvarande förekommer i mindre omfattning men
vars utveckling myndigheterna ha all anledning att gynna. Då riktlinjerna
uppdrogos för vårt yrkesskolväsen, var man inställd på, att den praktiska utbildningen
huvudsakligen skulle ske ute i näringslivet hos företagare inom industri,
hantverk, handel och i viss mån även i hemmen beträffande det husliga
arbetet. De avsnitt av yrkesutbildningen däremot, som i regel ej kunde erhållas
på ett tillfredsställande sätt inom näringslivet eller i hemmet, alltså främst
den yrkesteoretiska utbildningen, skulle eleverna bibringas i lärlingsskolans
yrkesavdelningar under eftermiddags- och kvällslektioner. I en del fall har det
visat sig ändamålsenligt att koncentrera denna kompletterande yrkesutbildning
till sammanhängande kurser med heldagsundervisning. Denna form har särskilda
förutsättningar inom sådana yrken, som icke kunna hålla sig med ett
så stort antal lärlingar på en ort, att aftonkurs lämpligen kan ordnas för dessa
lärlingar. Sådana yrken är urmakaryrket, järn. och färghandelsyrkena, frisöryrket
m. fl. Samma förhållande gör sig också gällande beträffande den mera
kvalificerade yrkesutbildning, som meddelas i de egentliga yrkes- och mästarkurserna.
Dessa kurser pågå emellertid i regel icke så lång tid som fem månader,
och eleverna vid dessa kunna alltså för närvarande icke få statsstipendier.
En koncentrerad, kompletterande yrkesutbildning vid särskilda kurser för lärlingar
eller yrkesmän under en kortare tid än fem månader kan förvisso vara
av stor betydelse, och värdet av denna utbildningsform ökas väsentligt, om
kursutbildningen får återkomma ett par gånger under utbildningstiden. Denna
växelundervisning synes värd all uppmuntran, och kurser av liknande art skulle
med fördel kunna anordnas för lärlingsutbildning även inom andra än hantverksyrken.
Därför förordas, att statsstipendier må kunna beviljas även åt elever
vid här ifrågavarande kurser, även om kurstiden skulle understiga fem
månader. Det torde böra få ankomma på överstyrelsen att bedöma, om en
sådan kortare kurs är av den betydelse, att statsstipendier böra utgå. Stipendier
böra dock beviljas vid kurser under fem månaders längd, endast då det
klart framgår, att det är fråga örn kompletterande yrkesutbildning, som med
hänsyn till sitt ändamål icke behöver omfatta fem månader eller mera.

Överstyrelsens övriga förslag. Beträffande tillämpningen av författningsbestämmelserna
framhåller överstyrelsen bland annat, att överstyrelsen i syfte
att få bättre överensstämmelse med stipendiepraxis vid folkhögskolor och lägre

Statsutskottets utlåtande nr 8.

183

lantbruksundervisningsanstalter föreslår, att till grund för bedömningen av
elevs stipendiebehov skall läggas det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
beskattningsbara beloppet för föräldrarna i stället för, som nu sker, det
taxerade beloppet.

Särskilt yttrande av ledamot av överstyrelsen. Till protokollet vid sammanträde
med överstyrelsen den 17 oktober 1944 har ledamoten Thomson låtit
anteckna, att han förutsatte, dels att — därest det av överstyrelsen tillstyrkta
förslaget vunne statsmakternas bifall — de däri angivna principerna bomme
att tillämpas även beträffande folkhögskolor och högre lantbruksundervisningsanstalter,
dels att obemedled elev, som erhölle stipendium, skulle vara befriad
från kursavgift.

Statskontoret har avstyrkt en så väsentlig höjning av stipendieförmånerna
som den överstyrelsen föreslagit och i stället förordat ett stipendiemaximum
av 60 kronor för tredje, 35 kronor för andra och 20 kronor för första behovsgraden.

Om överstyrelsens i det föregående relaterade förslag, att stipendier i vissa
fall skulle utgå vid kortare kurser än 5 månader, anför statskontoret:

Någon utvidgning av stipendieverksamhetens omfattning torde under nuvarande
förhållanden icke böra komma till stånd. Sålunda kan statskontoret
icke biträda överstyrelsens för yrkesutbildning förslag, att stipendium skulle
få utgå till elev viel vissa kurser vid yrkesundervisningsanstalter, omfattande
kortare tid än 5 månader. Den kompletterande utbildning, som därmed avses,
torde böra helt bekostas av kursdeltagarna, som längre eller kortare tid varit
ute i förvärvsarbete.

Beträffande ledamoten i överstyrelsen Thomsons yttrande, att obemedlad
elev, som erhölle stipendium, skulle befrias från kursavgift, anför statskontoret
följande.

Statskontoret, som biträder denna uppfattning, får för sin del föreslå, att
såsom villkor för stipendietilldelning föreskrives, att obemedlad elev helt befrias
från erläggande av kursavgift, och mindre bemedlad elev erhåller nedsättning
med minst % eller, där fråga är om elev, hänförlig till första behovsgraden,
med minst % av kursavgiften.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Det förslag, som överstyrelsen för yrkesutbildning avgivit, syftar — såsom
framgår av den nu lämnade redogörelsen — till en väsentlig omläggning
av gällande grunder för stipendier åt elever vid yrkesundervisningsan
st a lie rila. Bland annat skulle stipendierna uppdelas i grundbelopp och
tillägg. Emellertid har såväl skolöverstyrelsen som lantbruksstyrelsen, vilka
beträffande respektive folkhögskolorna och lantmanna- och lanthushållsskolorna
även föreslagit en väsentlig höjning av stipendierna, stannat för att icke ifrågasätta
någon ändring i nu gällande stipendieprinciper. Sålunda har skolöverstyrelsen
uttalat sig mot en uppdelning av stipendierna i grundbelopp och
tillägg vid folkhögskolorna. Även örn skäl kunna åberopas för en uppdelning

184

Statsutskottets utlåtande nr S.

av stipendiet vid yrkesskolorna, finner jag det vara synnerligen angeläget, att
enhetliga principer såsom hittills tillämpas vid samtliga här ifrågavarande
ungdomsskolor. Då det syfte, överstyrelsen avser att vinna med det föreslagna
stipendiesystemet med grundbelopp och tillägg, även torde kunna ernås genom
ett rationellt utnyttjande av det nuvarande systemet med fördelning av de
stipendieberättigade eleverna i tre behovsgrader och med flera differentierade
belopp för varje behovsgrad, finner jag det icke påkallat att i detta avseende
förorda någon ändring. Jag förutsätter emellertid, att överstyrelsens intentioner
i så måtto vinna beaktande, att i de tillämpningsanvisningar, som böra
komplettera stipendieförfattningens mera allmänna bestämmelser, intagas föreskrifter
om att hänsyn skall tagas till fördyrande betingelser för vissa elevers
genomgång av utbildningskurs, såsom inackordering å kursorten, intagandet
av måltider utom hemmet, resor m. m.

Överstyrelsen har vidare föreslagit, att viss hänsyn skall tagas till
dyrortsförhållandena, så att det högsta stipendiebeloppet endast bör ifrågakomma
vid yrkesutbildning å dyraste ort och att en viss reducering av
stipendiebeloppet bör ske för elever, som kunna gå i skolor å billigare orter.
De flesta eleverna i sådana kurser, där stipendier kunna utgå, gå i skolor för
yrkesundervisning, som ligga å relativt hög dyrort. Uppgifter i överstyrelsens
utredning ge vid handen, att cirka 75 procent av hela elevantalet i de vanliga
kommunala och enskilda skolorna för yrkesundervisning (vari icke inräknats
arbetslöshetsskolorna och de centrala verkstadsskolorna) tillhöra
kurser å E—I-ort. Cirka 60 procent av eleverna i dessa skolor bo i sina hem;
cirka 32 procent av eleverna äro inackorderade på annat sätt än i elevhem
vid skolorna och endast cirka 8 procent av eleverna bo i skolornas elevhem.
Vad inackordering å elevhem angår, synas, såsom framgår av överstyrelsens
utredning, elevernas utgifter för sådan inackordering icke stå i
någon påvisbar relation till de skilda dyrortsgrupper, som de olika internaten
tillhöra. Beträffande inackordering på annat sätt kan man i regel påvisa en
viss korrelation mellan å ena sidan kostnaderna för elevs helinackordering
och å andra sidan ortens dyrortsgruppering. Så torde också i stort sett vara
förhållandet beträffande kostnaderna för de elever, som bo i sina hem. För
elever i folkhögskolor, lantmanna- och lanthushållsskolor ställa sig förhållandena
annorlunda. Dels ligga dessa skolor på landsbygden eller i mindre
tätorter, dels inkvarteras eleverna i regel i elevhem eller på annat sätt genom
skolans försorg. Skolöverstyrelsen och lantbruksstyrelsen ha också vid överläggningar
med överstyrelsen i stipendiefrågan framhållit, att det icke är
erforderligt att differentiera stipendierna för elever vid folkhögskolor respektive
lantmanna- och lanthushållsskolor med hänsyn till dyrortsförhållandena.

Då i det enskilda fallet andra ekonomiska faktorer understundom kunna
dominera, så att kursortens dyrortsgruppering icke spelar någon avgörande roll
vid beräkningen av en elevs kostnader för uppehället under kursvistelsen, synes
det mig icke vara lämpligt att sammanknyta stipendietilldelningen med gällande
dyrortsgruppering. Det synes icke heller vara nödvändigt att i författning
särskilt reglera ett hänsynstagande till dyrortsförhållandena å kursorterna,
då ett sådant hänsynstagande måste anses ingå i den allmänna bedömningen
av stipendiebehovet.

Jag delar överstyrelsens uppfattning, att en höjning av stipendierna är befogad,
detta icke minst med hänsyn till att levnadskostnaderna sedan den tid, då
de nuvarande beloppen fastställdes, undergått en avsevärd höjning. De
högsta belopp, som vid nuvarande förhållanden synas vara möjliga, torde

Statsutskottets utlåtande nr 8.

185

emellertid vara de, som föreslagits för elever vid folkhögskolor och lantmanna-
och lanthushållsskolor, nämligen 75 kronor per elev och månad i
tredje behovsgraden, 50 kronor per elev och månad i andra och 25 kronor
per elev och månad i första behovsgraden. Då motsvarande belopp för närvarande
äro respektive 45, 25 och 15 kronor, skulle de nya stipendiebeloppen
innebära en höjning av respektive 66% procent, 100 procent och 66% procent
eller åtskilligt mera än höjningen av levnadskostnaderna sedan år 1938.
Jag vill erinra om att överstyrelsen beräknat den genomsnittliga minimikostnaden
för kost och logi till 65 kronor per elev och månad vid inackordering
i elevhem vid vissa verkstadsskolor samt till 75 kronor per elev och
månad i elevhem vid kommunala yrkesskolor. Genom ett stipendium på
75 kronor skulle alltså en obemedlad elev i en del fall kunna tillförsäkras
fritt vivre under kurstiden, om han kan erhålla plats å elevinternat. Däremot
kan ett högsta stipendium å 75 kronor i regel icke täcka kostnaderna
för obemedlad elevs inackordering på annat sätt, till exempel i privathem,
ej heller täcka övriga kostnader, som sammanhänga med genomgång av
utbildningskurs. Såsom överstyrelsen påvisat, kunna dock även obemedlade
elever ha vissa möjligheter att vid sidan av stipendierna erhålla andra
bidrag, till exempel arbetspremier vid verkstadsskolor, förtjänst vid ferieeller
annat fritidsarbete. För elever, som kunna bo i sina hem under kursvistelsen,
bör, därest ej särskilt ömmande omständigheter föreligga, stipendiebeloppet
reduceras avsevärt.

Statskontoret har, såsom förut anförts, föreslagit beloppen 60, 35 och 20
kronor per elev och månad i respektive behovsgrader. Det synes mig dock
vara rimligt, att det högsta stipendiebeloppet åtminstone blir av den storleksordning,
att en obemedlad elev skall ha möjligheter att genomgå en
yrkesutbildningskurs, då gynnsamma helinackorderingsförhållanden kunna
erbjudas. Det måste anses icke minst ur psykologiska och sociala synpunkter
vara oriktigt, att, såsom nu kan befaras vara fallet, en icke obetydlig
del av landets ungdom av ekonomiska skäl skulle vara hindrad
att söka inträde vid av samhället upprättade yrkesskolor. Av överstyrelsens
utredning, liksom även av de uppgifter om kostnaderna, som erhållits beträffande
elever vid folkhögskolor, synes mig framgå, att de av statskontoret
föreslagna stipendiebeloppen icke äro tillräckliga. Jag vill därför tillstyrka,
att stipendiebeloppen i respektive behovsgrader må utgå med högst 75, 50
och 25 kronor per elev och kursmånad. Jag förutsätter, att vid bedömningen
av elevernas stipendiebehov de förhöjda stipendiebeloppen icke må anses som
normalbelopp utan att, såsom hittills skett, beloppen i de olika behovsgraderna
differentieras ytterligare, så att en glidande stipendieskala erhålles. De principer
för behovsprövningen, som jag förordat beträffande stipcndietilldelningen vid
folkhögskolorna, böra jämväl iakttagas i fråga örn stipendietilldelningen vid yrkesundervisningsanstalterna.
Med ett på detta sätt uppbyggt system kan vid
stipendietilldelningen hänsyn tagas till de av överstyrelsen anförda omständigheter,
som verka fördyrande på kostnaderna för kursvistelsen för en del elever.

Överstyrelsens förslag, att stipendier i vissa fall skola kunna utgå vid kurser,
som icke omfatta minst fem månader, avstyrkes av statskontoret. Vad
överstyrelsen anfört i denna del, finner jag dock vara så tungt vägande, att
jag anser, att ett försök bör göras i detta avseende. I vissa fall torde en
reform i denna riktning kunna medföra besparingar, enär det är möjligt,
att en del av nuvarande fem-månadskurser skulle kunna lindras till kurser
av mindre längd lin fem månader, utan att syftet med kursen förfelas, en

186

Statsutskottets utlåtande nr S.

förändring, som kursernas huvudmän böra ha all anledning att medverka
till, om eleverna kunna påräkna stipendier även till kortare kurser. Då
jag finner mig böra tillstyrka överstyrelsens förslag, förutsätter jag, att
överstyrelsen i varje särskilt fall skall pröva, huruvida stipendier böra utgå
till elever i kurser, som icke äro av minst fem månaders längd, och att
därvid stor varsamhet iakttages.

Mot överstyrelsens övriga förslag till ändring av stipendiebestämmelserna
har jag intet att erinra. Vid tillämpningsanvisningarnas utarbetande är det av
vikt, att samarbete sker mellan skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning
och lantbruksstyrelsen, så att, i den mån det är möjligt, enhetliga normer
för behovsprövningen erhållas för stipendietilldelningen vid samtliga här ifrågavarande
ungdomsskolor. Det torde fä ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad här angivits meddela erforderliga bestämmelser
i stipendiefrågan.

Statskontoret bär, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, med anledning
av ledamoten i överstyrelsen Thomsons särskilda yttrande angående
befrielse från kursavgift för sådan obemedlad elev, som erhåller stipendium
av statsmedel, föreslagit, att för stipendieanslag till skolorna borde föreskrivas
vissa villkor angående befrielse från eller nedsättning av kursavgift
för stipendiater. Häremot kan invändas bland annat, att ett sådant villkor
skulle kunna bliva till nackdel för de stipendieberättigade, då det skulle
kunna befaras, att vid de skolor, där kursavgifterna äro av väsentlig betydelse
för skolornas ekonomi, som är fallet vid flertalet enskilda och vissa
kommunala skolor, de stipendiebehövande skulle få mindre möjligheter att
vinna inträde. Icke heller föreligger någon utredning, i vad mån en ändring
i enlighet med förslaget kan påverka skolornas ekonomiska förhållanden.
Jag är icke beredd att nu taga ställning till denna fråga, men jag finner det
vara lämpligt, att frågan upptages och utredes vid en allmän översyn av
statsbidragsgrunderna för yrkesskolorna. Emellertid förutsätter jag i likhet
med överstyrelsen, att obemedlade elever redan nu i stor utsträckning
skola erhålla befrielse från eller nedsättning av kursavgift, utan att föreskrift
härom utfärdas.

Vid ett bifall till överstyrelsens förslag har överstyrelsen beräknat anslagsbehovet
för stipendier åt elever under budgetåret 1945/46 till
1 600 000 kronor vid vanliga kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning,
1 250 000 kronor vid centrala verkstadsskolor, 100 000 kronor
vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom och 150 000 kronor vid
flygmekanikerskolan i Mölndal. Under innevarande budgetår äro såsom
nämnts motsvarande anslag upptagna med respektive 1 000 000 kronor,
850 000 kronor, 100 000 kronor och 125 000 kronor. Därest de av mig föreslagna
grunderna vinna riksdagens bifall, torde man böra räkna med cirka
90 procents höjning av nuvarande kostnader för stipendier åt eleverna vid
de förstnämnda skolorna och cirka 40 procent vid de tre övriga, här angivna
slagen av yrkesskolor. Att ökningen blir så avsevärd, beror delvis därpå,
att jag förutsätter, att man även vid yrkesskolorna, såsom sker vid folkhögskolorna
och de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, skall utgå från
beskattningsbara belopp i stället för taxerade belopp vid bedömningen av
elevs ekonomiska förhållanden. Enbart denna förändring kommer enligt
överstyrelsens beräkningar att medföra en förhöjning av kostnaderna med
cirka 15 procent.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

187

Såsom fjolårets riksdag anförde, har den nuvarande maximeringen av stipendiebeloppen
vid yrkesundervisningsanstalterna varit gällande oförändrad
sedan budgetåret 1938/39, trots att levnadskostnaderna under tiden undergått
en betydande stegring. Med hänsyn härtill synes en väsentlig höjning av stipendiernas
övre gräns ofrånkomlig. Det av departementschefen nu framlagda
förslaget innebär, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, att stipendiemaximum
skall höjas i tredje behovsgraden från 45 (i vissa fall 60) till 75
kronor, i andra behovsgraden från 25 till 50 kronor och i första behovsgraden
från 15 till 25 kronor. Med hänvisning till vad utskottet under punkten
185:o) i det föregående anfört i fråga om grunderna för stipendier åt elever
vid folkhögskolor anser sig utskottet böra för närvarande godtaga departementschefens
ifrågavarande förslag att gälla för nästa budgetår. Utskottet
tillstyrker även förslaget, att vid stipendietilldelningen det beskattningsbara i
stället för det taxerade beloppet skall läggas till grund för bedömningen av
elevernas ekonomiska förhållanden. Likaså biträder utskottet överstyrelsens
för yrkesutbildning, av departementschefen förordade förslag, att stipendier i
vissa fall skola kunna utgå vid kurser, som icke omfatta minst fem månader.
Härvid förutsätter utskottet, att denna förmån endast kommer att beviljas
elever vid kompletteringskurser av den typ som av överstyrelsen åsyftats.

Beträffande grunderna för stipendietilldelningen får utskottet hänvisa till
vad utskottet under ovannämnda punkt 185:o) i motsvarande hänseende
anfört.

Vad departementschefen anfört rörande obemedlade elevers befriande från
kursavgifter samt angående ifrågavarande anslags storlek för nästa budgetår
har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning ett förslagsanslag av 1 500 000
kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor ett
förslagsanslag av 1 200 000 kronor;

c) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös
ungdom ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

d) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid flygmekaniker skolan i Mölndal
ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

216:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 225) föreslagit

Utskottet.

188

Statsutskottets utlåtande nr 8.

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

217:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 525), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1945/
46 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

218:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227,
s. 525—527), vilket innebär en anslagshöjning med 8 600 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 34 000 kronor.

219:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, s. 527
—531), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, föranledd bland
annat av löneökning till vissa lärare, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

220 :o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 229, s. 531), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor,
betingad bland annat av institutets ombyggnad, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 27 000
kronor.

221 :o) Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkt 230) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

222:o) Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 532 och 533),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

189

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga överstyrelsen
för yrkesutbildning att under budgetåret 1945/46 utdela
lärlingsunderstöd, utlärlingspenningar och statspremier
med tillämpning av de för budgetåret 1944/45 i detta avseende
fastställda grunder och med iakttagande att nya
statsunderstöd må, vart och ett å 400 kronor, beviljas för
utbildning av högst 100 lärlingar;

b) till Befrämjande av ''praktisk lärlingsutbildning hos
hantverksmästare för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.

223 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 232, s. 533—535), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av 5 000 kronor.

224:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 233, s. 535), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 kronor.

225:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Majit

har (punkt 234, s. 536) föreslagit riksdagen att till Utbildande av lärare vid
yrkesundervisningen för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 45 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. Björck m. fl. (1:158) och den andra inom andra kammaren av herr
O. Malmborg i Skövde m. fl. (II: 242), vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta Ilo) att en yrkespedagogisk centralanstalt upprättas med huvudsakligen
de uppgifter och den anordning, som föreslagits i 1936 års yrkesskolsakkunnigas
betänkande, del II, av den 12 december 1938, 2:o) att för
ändamålet anvisa för budgetåret 1945/46 ett anslag av 86 500 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr 7. Sefve oell G. Persson i Falla
väckt motion (lii 185), vari hemställts att riksdagen ville hos Kungl.

190

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Maj:t anhålla, att Kungl. Majit snarast ville till förnyad prövning upptaga
frågan om utbildningen av yrkesskollärarna.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning, grundar
sig på en av överstyrelsen jör yrkesutbildning gjord framställning, varav
framgår, att anslaget är avsett för anordnande av tre kurser för yrkeslärare
i allmänhet. Överstyrelsen framhåller, att behovet av pedagogisk utbildning
för yrkeslärare är mycket stort, vilket visar sig dels däri, att ett stort
antal av de personer, som söka behörighet för lärarbefattning, saknar pedagogisk
utbildning av något slag, dels däri, att antalet sökande till dessa
allmänna yrkespedagogiska kurser är betydligt större än vad som kan
mottagas.

Till stöd för det i motionen II: 185 framställda yrkandet har anförts i
huvudsak följande.

Yrkesskolorna ha med rätta kommit att spela en mycket stor roll i vårt
undervisningsväsen. Statens anslag till dessa är för närvarande 11,5 miljoner
kronor, under det att motsvarande utgift år 1928 belöpte sig till 1,6 miljoner.
Anslaget till lärarutbildningen har däremot minskat. 1921—1928 års riksdagar
anslogo årligen 80 000 kronor. Statsanslaget minskades emellertid
efter sistnämnda år till först 25 000 kronor och senare till 15 000 kronor.
År 1935 beviljades inga medel alls. 1936—1937 återkom posten med ett
belopp av 10 000 kronor för att sedermera så småningom höjas till 45 000
kronor.

Det är tydligt att behovet av utbildningsmöjligheter för yrkesskollärarna
var allra störst vid tiden för yrkesskolornas tillkomst. Då inrättades också
en yrkespedagogisk centralanstalt, som ordnade ett stort antal pedagogiska
och fackliga kurser för utbildning av dessa lärare. År 1929 beslöt emellertid
riksdagen att indraga den yrkespedagogiska centralanstalten samtidigt som
anslaget till kurser högst avsevärt minskades. Dessa indragningar ha självfallet
menligt inverkat på utbildningsmöjligheten för yrkesskollärarna och
måste också på ett ofördelaktigt sätt påverka undervisningen vid yrkesskolorna.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har även påpekat, att behovet av pedagogisk
utbildning för yrkesskollärarna är mycket stort. Då man samtidigt
på goda grunder söker att nu såväl ytterligare utbygga yrkesundervisningen
som genom förstärkta stipendier ekonomiskt hjälpa yrkesskolornas
elever (i årets statsverksproposition ha för sådana ändamål upptagits
sammanlagt 15 797 000 kronor), synes det uppenbart, att ökade möjligheter
för lärarutbildning måste åstadkommas.

1936 års yrkesskolsakkunniga föreslogo 1938 att den yrkespedagogiska
centralanstalten borde återupprättas. De yttre förhållandena synas dock ha
gjort, att deras förslag ej lagts till grund för någon proposition till riksdagen.
Tiden synes emellertid nu vara inne för att frågan örn yrkesskollärarnas utbildning
upptages till prövning.

I motionerna 1:158 och 11:242, vari hemställts om medel för återupprättande
av en yrkespedagogisk centralanstalt, anföres bland annat följande.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 191

Frågan om utbildningen av lärare för yrkesundervisningen är ännu olöst,
vilket nyligen med skärpa framhållits i en till Kungl. Majit av centralstyrelsen
för svenska yrkesskolföreningen gjord framställning. Sedan mer än
trettio år tillbaka har denna fråga legat i stöpsleven, utan att man kunnat
finna en tillfredsställande form för densamma.

Skola yrkesskolorna bli i stånd att effektivt fylla sin uppgift som fostrare
av ungdomen till yrkesskicklighet och yrkesansvar, så måste yrkesskolornas
lärare inte endast vara specialister i sina respektive fack utan även behärska
undervisningens metodik, äga insikter i ungdomspsykologi etc.,

d. v. s. lia en ordentlig pedagogisk utbildning. Det bör härvid bringas i erinran,
att de unga, som lia folkskolan som enda bildningsgrund när de
träda ut i förvärvslivet, utgöra bortåt 75 procent av hela vår ungdom.

1936 års yrkesskolsakkunniga förordade för sin del ett återupprättande
av den yrkespedagogiska centralanstalten, som indrogs år 1929, och framlade
i sitt betänkande plan och kostnadsberäkning härför, vilken senare
angavs till 86 500 kronor årligen. De sakkunniga hade kommit till den
bestämda uppfattningen,

att det föreligger ett trängande behov av kraftiga åtgärder för utbildningav
lärare vid yrkesundervisning,

att detta behov under nuvarande förhållanden bäst kan tillgodoses genom
återupprättandet av den yrkespedagogiska centralanstalten i förstärkt och
i vissa avseenden modifierad form,

att centralanstalten bör ha till uppgift att anordna kurser ej blott för lärare
vid de i yrkesskolstadgan avsedda läroanstalterna utan även för lärare
vid de tekniska läroverken och handelsgymnasierna, vanföreanstalterna
m. fl.,

att centralanstalten likaledes bör ha till uppgift att verka för tillkomsten
av lämpliga undervisningsmedel och förbättrande av undervisningsmetoder
och att anstalten fördenskull bör övertaga hos skolöverstyrelsen för dylikt
ändamål tillgängliga medel och befintlig materiel,

att centralanstaltens verksamhet bör handhavas av en av Kungl. Majit
förordnad föreståndare med nödiga biträden samt

att centralanstalten bör vara en självständig läroanstalt, som står under
skolöverstyrelsens inseende, med en egen styrelse, vilken efter förslag av
skolöverstyrelsen utses av Kungl. Majit.

Behovet av yrkeslärare kommer med all sannolikhet att betydligt stegras.
Det förefaller ej alls otänkbart, att vi i en ganska närliggande framtid
kunna komma att behöva ett fast yrkeslärarseminarium. Att oförmedlat
inrätta ett dylikt seminarium erbjuder dock onekligen stora organisatoriska
svårigheter liksom betydande kostnader. Det förefaller under sådana förhållanden
bättre att ett seminarium av här antytt slag får utveckla sig på
grundvalen av en yrkespedagogisk centralanstalt, som varit i funktion
några år, varunder erfarenhet vunnits av utbildningsbehovet och den bästa
formen för dess rationella tillgodoseende. Återupprättandet av en yrkespedagogisk
centralanstalt synes därför i första hand böra ifrågakomma.
Fn av dess första uppgifter måste bli att göra de nuvarande utbildningskurserna
betydligt mera omfattande och att söka tillgodose det akuta bchov
av yrkeslärarutbildning, som nu förefinnes.

Kungl. Majits förslag örn anvisande av ett anslag av 45 000 kronor för Utskottet
ifrågavarande ändamål tillstyrkes av utskottet.

192

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Med anledning av vad i motionerna II: 185 samt I: 158 och II: 242 anförts
och hemställts, får utskottet framhålla, att utskottet är övertygat om
att såväl överstyrelsen för yrkesutbildning som Kungl. Maj:t redan har
uppmärksamheten riktad på problemet, hur den aktuella frågan om utbildning
av tillräckligt antal kvalificerade yrkeslärare på ett rationellt sätt må
böra ordnas. Måhända vore det därför icke erforderligt för utskottet att
göra en framställning i ämnet. Då frågan emellertid nu motionsvägen bragts
under utskottets prövning, anser sig utskottet böra som sin mening framhålla,
att ifrågavarande problem torde böra lösas utan längre uppskov. Från
skilda håll omvittnas, att snara åtgärder synas vara av nöden för att avhjälpa
den rådande bristen på kvalificerade yrkeslärare. Utskottet är dock icke berett
att på grundval av den i motionerna 1:158 och II: 242 förebragta motiveringen
tillstyrka, att medel för nästa budgetår anvisas för återupprättande av
en yrkespedagogisk centralanstalt. Med anledning av dessa motioner samt
motionen II: 185 anser sig utskottet dock böra föreslå riksdagen att i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit snarast möjligt måtte taga
frågan örn utbildning av yrkesskollärare under omprövning.

Åberopande det ovan anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 45 000 kronor;

b) i anledning av motionerna II: 185 samt 1:158 och
11:242 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.
Majit snarast möjligt måtte taga frågan örn utbildning av
yrkesskollärare under omprövning.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

226:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt

235, s. 537—543) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 2 132 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en sammanlagd anslagsökning med
188 500 kronor, avser i huvudsak följande:

a) upphävande av gällande detaljerade maximeringsbestämmelser beträffande
statsunderstöd till truppförbandsbibliotek och fastställande av ett
för alla truppförband gemensamt maximum av 1 500 kronor ävensom att
bibliotek vid nyuppsatt truppförband efter skolöverstyrelsens prövning i
varje särskilt fall skall kunna erhålla understöd intill ett belopp av 1 500
kronor, utan hinder av att biblioteket icke kan uppvisa erforderligt ortsdrag; b)

uppräkning av anslagsposten till folkbibliotek med hänsyn till anslagsbelastningen
med 149 700 kronor;

Statsutskottets utlåtande nr 8.

198

c) ökande av anslagsmedlen till centralbibliotek med dels 10 000 kronor
på grund av 1944 års riksdags beslut örn inrättande från och med den 1
januari 1945 av två nya centralbibliotek, dels ock nied 10 000 kronor för
inrättande av ytterligare två nya centralbibliotek från och med den 1 januari
1946;

d) höjning av understödet till en var av tre tidskrifter — Biblioteksbladet,
Folklig kultur och Studiekamraten — med 1 000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj ris ifrågavarande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
2 132 000 kronor.

227:o) Åtgärder för civil folkberedskap. Departementschefen, som ansett
något anslag för ifrågavarande ändamål icke erforderligt för nästa budgetår,
har anfört följande (punkt 236, s. 543—548).

I likhet med informationsstyrelsen finner jag sannolikt, att åtgärder i det
syfte, varom här är fråga, skola befinnas erforderliga även under budgetåret
1945/46. Då det gäller en upplysningsverksamhet, vars omfattning bör växla,
beroende på förändringar i det utrikespolitiska läget och försörjningsförhållandena,
ligger det i sakens natur, att man under rådande förhållanden icke kan
med större säkerhet beräkna medelsbehovet. Jag anser mig därför icke kunna
fälla något omdöme om de av informationsstyrelsen verkställda preliminära
beräkningarna men vågar dock uttala den förmodan, att medelsbehovet skall
visa sig icke alltför mycket överstiga den av styrelsen angivna slutsiffran, omkring
110 000 kronor.

Å anslaget till åtgärder för civil folkberedskap finnas reserverade medel till
betydande belopp. Vid ingången av budgetåret 1944/45 uppgick reservationen
till 370 000 kronor, varav medel, disponerade för särskilda ändamål 150 000
kronor och egentlig behållning 220 000 kronor. Anledning torde saknas att för
framtiden göra någon åtskillnad mellan olika slag av reserverade medel på
detta anslag. Det nya anslaget för budgetåret 1944/45 utgjorde 40 000 kronor.
Utöver den summa av 140 000 kronor, för vilken Kungl. Majri fastställt
dispositionsplan, torde ytterligare 10 000 kronor komma att tagas i anspråk
under återstoden av budgetåret. Vid början av nästkommande budgetår torde
under sådana förhållanden ett belopp av 260 000 kronor bliva tillgängligt å
anslaget. Med hänsyn härtill anser jag i likhet med informationsstyrelsen
någon medelsanvisning till åtgärder för civil folkberedskap ej erforderlig för
budgetåret 1945/46.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under denna punkt anfört. Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majri
giva tillkänna vad utskottet sålunda anfört.

228:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Kungl. Majri har (punkt 237, s. 548—550)

Bihang till riksdagens ■protokoll (1 sami. Nr S. IS

Utskottet.

Utslcottet,

194

Statsutskottets utlåtande nr 8.

föreslagit riksdagen att till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 208 500 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de
för budgetåret 1944/45 gällande grunderna och villkoren med av departementschefen
angivna ändringar utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren
av herrar A. Wallentheim och H. Gustafson i Dädesjö väckt motion
(II: 198), vari hemställts, att posten 237 under åttonde huvudtiteln måtte
höjas till 241 500 kronor och att detta belopp måtte fördelas enligt skolöverstyrelsens
till Kungl. Majit ingivna förslag, dock att till serieföreläsningar, anordnande
av riksförbund för studiecirkelarbete, måtte anvisas 60 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår upptaget med ett belopp
av 205 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn höjning av anslaget med 26 500 kronor
och anfört huvudsakligen följande.

Vid fördelning av det för innevarande budgetår beviljade anslaget har överstyrelsen
bland annat tilldelat 19 föreläsningsanstalter vid centralbyråer och
föreläsningsförbund för bedrivande av föreläsningsverksamhet under höstterminen
1944 på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas, eller genom
andra organisationer än dylika anstalter tillhopa 5 000 kronor, varjämte för
nämnda verksamhet under vårterminen 1945 reserverats ett belopp av 5 000
kronor.

Antalet lokala föreläsningsanstalter, som tilldelats statsbidrag, har ökats med
icke mindre än 30.

Föreläsningsförbundens riksorganisation har hemställt, att anslaget måtte
återuppföras med samma belopp som för budgetåret 1939/40. Organisationen
framhåller, att ingen annan gren av det fria bildningsarbetet utsatts för så
kraftig minskning av understödet som föreläsningsanstalterna. Under krigsåren
har icke allenast understöden minskats utan även utgifterna ökats. Biljettpriserna
på järnvägarna ha höjts och även andra omkostnader ha stegrats.

Överstyrelsen anser sig under nuvarande förhållanden icke kunna framkomma
med förslag om någon avsevärdare höjning av anslaget. Emellertid anser överstyrelsen,
att anslaget ofrånkomligen bör höjas med ett så stort belopp, att de
nya lokala föreläsningsanstalter, som nu erhållit bidrag, kunna fortsätta att utbygga
sin verksamhet, och den i stort sett nya organisation, som utbyggts med
föreläsningsanstalter vid centralbyråerna och föreläsningsförbunden för anordnande
av föreläsningar på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas,
eller genom andra organisationer än dylika anstalter, kan fullföljas. Härtill kommer,
att centralbyråernas och föreläsningsförbundens administrationskostnader
genom sistnämnda verksamhet betydligt ökas, varför anslagen för dylikt ändamål
även måste höjas. Överstyrelsen vill därför hemställa om en höjning av
anslaget med 25 000 kronor.

Slutligen har chefen för försvarsstaben hemställt, att till föreläsningsverksamhet
inom försvarsväsendet måtte för budgetåret 1945/46 anslås ett till

Statsutskottets utlåtande nr S. 195

22 500 kronor förhöjt belopp eller sålunda 1 500 kronor mera än som utgår
för innevarande budgetår.

På grund av det anförda hemställer överstyrelsen, att anslaget för nästa budgetår
måtte höjas med (25 000 + 1 500 =) 26 500 kronor till 231 500 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt en anslagshöjning med 3 000 kronor,
därav 1 000 kronor till höjt understöd åt centralbyråer för förmedling av
populärvetenskapliga föreläsningar, 1 000 kronor till ökat understöd åt föreläsningsförbund
och 1 500 kronor till utvidgad föreläsningsverksamhet inom
försvarsväsendet.

Till stöd för det i motionen 11:198 gjorda yrkandet har anförts huvudsakligen
följande.

Den verksamhet, det här gäller att understödja, har varit synnerligen betydelsefull,
särskilt under de gångna krigsåren, då en upplysningsverksamhet
ur samhällets egen synpunkt varit behövlig. De statliga organen ha också
i hög grad använt föreläsningsorganisationen såsom medel i sill upplysningsverksamhet.
De anslagsmedel som stått och stå till förfogande för
denna verksamhet motsvara emellertid icke på långt när förefintliga behov.
Skolöverstyrelsen har också i sin hemställan föreslagit en höjning av anslagsposten
för budgetåret 1945/46 till 231 500 kronor.

En betydelsefull del av denna föreläsningsverksamhet bedrives av sex
riksförbund för studiecirkelverksamhet, nämligen Arbetarnas bildningsförbund,
Godtemplarordens studieförbund, Nationaltemplarordens studieförbund,
Svenska landsbygdens studieförbund, Jordbrukarungdomens förbund
och Tjänstemännens bildningsverksamhet. Dessa studieförbund anordna
serieföreläsningar, varigenom en fördjupad kunskap i respektive ämnen ernås,
liksom också att verksamheten anknytes till förbundens studiecirkelverksamhet.
De för denna värdefulla upplysningsverksamhet till förfogande
stående medlen utgöra för innevarande budgetår 50 000 kronor, därav 45 000
kronor av det ordinarie föreläsningsanslaget och 5 000 kronor av det särskilda
anslag å 25 000 kronor, som anvisats för upplysningsverksamhet i av
krigstiden föranledda aktuella frågor. Det har visat sig, att detta anslag icke
på långt när räckt för det behov som förefinnes. Förra året erhöllo studieförbunden
ett extra bidrag av 5 000 kronor av de för civil folkberedskap
anvisade medlen. Denna utväg står i år icke öppen, och detsamma gäller för
nästa budgetår.

Den av Kungl. Majit föreslagna höjningen av anslagsmedlen till ifrågavarande
ändamål, vilken utskottet biträder, finner utskottet emellertid i
likhet med motionärerna icke till fyllest med hänsyn till den betydelsefulla
upplysningsverksamhet, som anslaget är avsett att främja. Utskottet vill
för sin del förorda, att anslaget för nästa budgetår höjes till 228 500 kronor,
vilket i förhållande till Kungl. Majis förslag innebär en anslagsökning med
20 000 kronor. Av sistnämnda belopp torde enligt utskottets mening 5 000
kronor böra avses till understöd åt föreläsningsförbund och 15 000 kronor
utgå till anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar i samband nied
studiecirkelverksamhet.

Utskottet.

19G

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 198, till Understöd åt anstalter och föreningar,
semi anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 228 500 kronor,
att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret
1944/45 gällande grunderna och villkoren med av utskottet
angivna ändringar utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t må äga bestämma.

229:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 550 och 551), vilket innebär
en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av
flyttande folkhögskolekurser för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 75 000 kronor.

230:o) Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader.
Kungl. Majit har (punkt 239, s. 551 och 552) föreslagit
riksdagen att såsom Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations-
och administrationskostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av 56 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren avherrar
Bror Nilsson och Ivar Persson (1:163) och den andra inom andra
kammaren av herrar A. Wallentheim och H. Allard (11:199), vari hemställts,
att såsom bidrag till vassa bildningsförbund för organisations- och
administrationskostnader för budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett anslag
av 63 000 kronor samt att av detta bidrag 45 000 kronor måtte tilldelas arbetarnas
bildningsförbund, 10 000 kronor svenska landsbygdens studieförbund
och 6 000 kronor tjänstemännens bildningsverksamhet;

dels ock en inom andra kammaren av herr I. Sefve väckt motion (II: 158),
vari yrkats, att riksdagen måtte för budgetåret 1945/46 till folkuniversitetets
nämnd för hjälp till det expeditionella och organisatoriska arbetet vid
nämnden och dess olika sektioner bevilja ett anslag av 2 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet i de två förstnämnda motionerna
hänvisas till motionen II: 199.

Till stöd för det i motionen II: 158 framställda förslaget har anförts huvudsakligen
följande.

Under hösten 1933 startade några studenter vid Stockholms högskola
den folkbildningsverksamhet, som senare, i form av självständig förening
och under namn av Kursverksamheten vid Stockholms högskola utvecklat
sig till en av huvudstadens mera omfattande bildningsinstitutioner. Genom
förmedling av Folkuniversitetsföreningen, som 1935 i Stockholm i samar -

Statsutskottets utlåtande nr S.

197

bete med Kursverksamheten vid Stockholms högskola och Stockholms högskolas
humanistiska förening ordnat en kurs örn svenskt folkbildningsarbete
avsedd för studenter, blev det möjligt att även till de övriga lärosätenas
yngre akademiker oinpianta de erfarenheter, som studenterna i Stockholm
gjort med sin folkbildande verksamhet. Efter några kortare kurser, som
studenterna i Uppsala, Göteborg och Lund med stöd av Folkuniversitetsföreningen
anordnade, bildades Uppsala studenters studieledarförening (numera
Uppsalastudenternas kursverksamhet) 1935, Kursverksamheten vid
Göteborgs högskola 1941 och Lundastudenternas kursverksamhet 1942.
Folkuniversitetsföreningen arrangerade därefter i juni 1942 på Fornby
folkhögskola i Dalarna en större internatkurs örn folkbildningsarbetet gemensam
för studenter från alla fyra lärosätena, varvid även diskuterades
möjligheten att finna en form för samverkan mellan de organ för folkbildningsarbete
med anknytning till universitet och högskolor, som då existerade.
Vid ett sammanträde 1942 i Stockholm mellan de fyra kursverksamheterna
beslöt man att gå fram under det gemensamma namnet Folkuniversitetet
i fråga om sommarkurser och i övrigt undersöka möjligheten av att
även på andra punkter samarbeta. Vid ett sammanträde samma år i Göteborg
enades man örn att låta en nämnd — Folkuniversitetets nämnd —
utgöra samarbetsorganet för de organisationer, vilka såsom sektioner önskade
ansluta sig till Folkuniversitetet. Förutom de ovan nämnda kursverksamheterna
anslöto sig även Folkbildningsförbundet och Västra Sveriges
folkbildningsförbund såsom sektioner till Folkuniversitetet, Nämndens
permanenta organ är dess arbetsutskott.

Bland de ärenden Folkuniversitetets nämnd kommit att handlägga kunna
nämnas sommarkurser och utbildningsverksamhet (kurser för utbildning av
lärare för folkbildningsverksamhet, s. k. modersmålsveckor och språkundervisning)
.

Den samordning, som Folkuniversitetets nämnd inneburit, har emellertid
också dragit med sig vissa administrationskostnader. Av dessa har Folkuniversitetsföreningen
genom anslag bestritt de förhållandevis dryga utgifter, som
varit förenade med att årligen tre gånger kalla representanter från de olika
sektionerna till sammanträden. Däremot har nämndens verkställande organ,
dess arbetsutskott, ej kunnat få medel vare sig för de med en expedition
förenade expenserna eller till erforderlig arbetskraft för löpande göromål i
det administrativa arbetet. Detta arbete har därför hitintills i mån av tid
blivit utfört av arbetsutskottets medlemmar såsom frivilliga åtaganden.

Till detta kommer, att arbetsuppgifterna för Folkuniversitetets nämnd
och dess arbetsutskott ständigt ökat och synbarligen ännu kommer att öka
särskilt med hänsyn till den snabba utvecklingen av folkuniversitetssektionernas
verksamhet, främst inom de fyra kursverksamheterna. Omfattningen
av studiecirklar och kurser ordnade av dessa fyra sektioner hade i slutet
av höstterminen 1943 ej nått toppunkten. Uppgifter, som senare inkommit,
visa på ytterligare ökade deltagarsiffror. Under höstterminen 1943 redovisas
tillhopa ej mindre än 329 studiecirklar eller kurser av motsvarande
karaktär eller omfattning, vilka i slutet av terminen hade 5 900 deltagare.
Rom lärare i cirklarna hade medverkat 130 yngre akademiker, och under en
termin hade hållits i runt tal 3 500 cirkelsammanträden örn två timmar.
Värdet av att för denna, omfattande studiecirkel och allmänna folkbildande
verksamhet i vära universitets- och högskolestäder ha en samordnande och
rådgivande instans torek'' därför vara uppenbar.

198

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

För denna folkbildande verksamhet har ej utgått något statligt under
stöd. Det förefaller emellertid, som örn ett sådant borde tilldelas Folkuniversitetets
nämnd. Dels är det behövligt med hänsyn till de expeditio
nella kostnaderna, vilka vålla nämnden och dess sektion ständiga svårigheter,
dels skulle genom ett sådant statligt understöd de olika sektionerna
få lättare att erhålla kommunala bidrag till sin verksamhet.

Då för närvarande en utredning pågår om bland annat fördelningen av
de statliga understöden till de olika folkbildningsanstalterna, synes dock
detta anslag tills vidare böra fastställas till ett blott ringa belopp.

Såsom bidrag till organisations- och administrationskostnader ha för budgetåret
1945/46 beviljats till arbetarnas bildningsförbund 40 000 kronor, till
svenska landsbygdens studieförbund 9 000 kronor, till tjänstemännens bildningsverksamhet
5 000 kronor och till studieförbundet medborgarskolan
2 000 kronor eller sålunda ett sammanlagt anslag av 56 000 kronor.

Bildningsförbunden ha vart för sig hemställt örn höjning av bidragen med
respektive 15 000, 3 000, 2 000 och 1 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget till arbetarnas bildningsförbund
skulle höjas med 5 000 kronor, anslaget till landsbygdens studieförbund
med 1 000 kronor, anslaget till tjänstemännens bildningsverksamhet
med 1 000 kronor och anslaget till studieförbundet medborgarskolan med
1 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad anslagstilldelning.

I likhet med skolöverstyrelsen och i anslutning till vad i motionerna
1:163 och II: 199 anförts har utskottet funnit skäl föreligga för någon ökning
av de till ovannämnda fyra förbund utgående anslagsmedlen. I sådant
avseende föreslår utskottet en höjning med 8 000 kronor till 64 000 kronor.
Anslaget torde böra fördelas sålunda:

arbetarnas bildningsförbund........................... kronor 45 000

svenska landsbygdens studieförbund.................... » 10 000

tjänstemännens bildningsverksamhet ................... » 6 000

studieförbundet medborgarskolan .............. » 3 000

Summa kronor 64 000.

Utskottet har för sin del funnit de skäl, som i motionen II: 158 anförts
för beviljande av anslag av statsmedel till bidrag till bestridande av administrationskostnaderna
för folkuniversitetets nämnd bärande. Utskottet tillstyrker
därför att för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas ett
anslag av 2 000 kronor eller samma belopp, varom i motionen hemställts.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (64 000 + 2 000 =) 66 000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:163 och II: 199 samt med bifall till mo -

Statsutskottets utlåtande nr S. 199

tionen II: 158, såsom Bidrag till vissa bildningsförbund för
organisations- och administrationskostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 66 000 kronor.

281 :o) Bidrag; till verksamhetén vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten
vid studiehem. Kungl. Maj:t har (punkt 240, s. 552 och 553) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1945/46 anvisa dels såsom Bidrag till
verksamheten vid hemgårdar ett anslag av 30 000 kronor, dels ock såsom
Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag av 20 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar A. Wallentheim och II. Allard väckt motion (II: 197),
vari hemställts, att posten nr 240, avseende bidrag till verksamheten vid
hemgårdar och studiehem, måtte upptagas till ett med 20 000 kronor förhöjt
belopp till 70 000 kronor och att av detta belopp såsom bidrag till
verksamheten vid studiehem måtte anvisas 40 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att det vore lämpligast, att vid fastställandet
av statsanslag till hemgårdar och studiehem hänsyn främst toges till
den till hemgårdarna och studiehemmen knutna föreläsnings- och studiecirkelverksamheten.
Med hänsyn till att riksdagen begärt utredning om
grunderna för statens understödjande av det fria och frivilliga bildningsarbetet
i dess olika former funne överstyrelsen sig emellertid förhindrad att nu
ingiva förslag om statsunderstöd åt studiecirkel- och aftonskolekursverksamheten.
I avvaktan på resultatet av utredningen örn grunderna för statsunderstöd
till det frivilliga folkbildningsarbetet förordade överstyrelsen ett
anslag av oförändrat belopp.

Kungl. Maj:ts förslag avser oförändrad anslagstilldelning av sammanlagt
50 000 kronor, men en uppdelning av det tidigare anslaget på två anslag,
det ena till verksamheten vid hemgårdar och det andra till verksamheten
vid studiehem.

Till stöd för det i motionen II: 197 framställda förslaget har anförts huvudsakligen
följande.

Då detta anslagsärende första gången framlades för riksdagen framhölls,
att stödet gällde hemgårdarnas folkbildande verksamhet. Anslagspostens
storlek bör ju därför avvägas i förhållande till omfattningen av verksamheten
inom de olika nämnda bildningsföretagen. Under det första året anslaget
utgick var posten upptagen till ett gemensamt belopp, som av Kungl.
Majit fördelades. För att trygga anslaget till hemgårdarna föreslog Kungl.
Majit för innevarande budgetår dels en höjning av anslagsposten, dels ock
en uppdelning av densamma, så att bidraget till hemgårdarna bestämdes
till 30 000 kronor och bidraget till studiehemmen till 20 000 kronor. Kungl.
Majit har den 8 december 1944 fattat beslut örn fördelningen av anslaget.
Vid denna fördelning har ytterligare ett riksförbund tillkommit, vilket förbund
Kungl. Majit placerat bland studiehemmen, varvid anslaget till de

200

Statsutskottets utlåtande nr S.

OUkottet.

förutvarande studieförbunden därigenom minskats. Sålunda har anslaget
å 20 000 kronor fördelats så, att arbetarnas bildningsförbund kommer att
erhålla 15 500 kronor, godtemplarordens studieförbund 2 500 kronor och

K. F. U. M:s riksförbund 2 000 kronor.

Med åberopande av såväl Kungl. Maj:ts som skolöverstyrelsens uttalanden
att anslaget i fråga avser ett stöd åt respektive studieförbunds folkbildande
verksamhet måste konstateras, att anslagsposten beträffande den del,
som avser studiehemmen, är alldeles för knappt tilltagen. Arbetarnas bildningsförbund
har i sin ansökan till Kungl. Maj:t om bidrag för innevarande
budgetår åberopat den verksamhet förbundet har vid 74 av sina studiehem
i landet. Dessa 74 studiehem hade under föregående arbetsår 3 820 studiecirklar
i verksamhet med 56 123 deltagare och 66 486 sammanträden med
vardera två lektionstimmar. I utgifter för denna verksamhet hade ABF
264 336 kronor 5 öre för lärararvoden, 37 628 kronor 50 öre för brevkursavgifter
och 39 149 kronor 10 öre för läroböcker i här berörda studiecirklar.

En höjning av den del av anslagsposten, som gäller verksamheten vid studiehem,
är alltså starkt motiverad.

Med anledning av vad i motionen II: 197 anförts har utskottet funnit
det motiverat, att anslaget till verksamheten vid studiehem uppbringas till
samma storleksordning som anslaget till verksamheten vid hemgårdar. Utskottet
förordar därför, att förstnämnda anslag höjes med ett belopp av 10 000
kronor till 30 000 kronor. I anslutning till vad skolöverstyrelsen anfört vill utskottet
framhålla, att utskottet icke finner att en dylik åtgärd skulle vara
ägnad att föregripa resultatet av arbetet inom 1944 års folkbildningsutredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 197, för budgetåret 1945/46 anvisa

a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett anslag
av 30 000 kronor;

b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag
av 30 000 kronor.

232:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. ni.
för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 241, s. 553—558)
föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. lii. för nykterhetens främjande för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 310 000 kronor.

Vederbörande nyktcrhetsorganisationer ha hemställt om ökning av de till
dem utgående understöden med sammanlagt 164 600 kronor. Skolöverstyrelsen
har förordat en höjning av anslaget för nästa budgetår med 79 800
kronor. Departementschefen har icke ansett sig under nu rådande förhållanden
kunna tillstyrka en så betydande anslagshöjning, utan förordat en sammanlagd
ökning med 25 600 kronor, hänförande sig till följande ändamål:

Statsutskottets utlåtande nr 8. 201

a) ökning av bidraget till centralförbundet för nykterhetsundervisning
nied 1 500 kronor;

b) höjning av bidraget till främjande av de kristna samfundens nykterhetsrörelses
ungdoms- och upplysningsverksamhet med 6 500 kronor;

c) ökning av bidragen till Sveriges storloges av I. O. G. T., Sveriges blåbandsförenings,
nationaltemplarordens, Verdandi, Vita bandets och motorförarnas
helnykterhetsförbunds studie-, upplysnings- och ungdomsverksamhet
med sammanlagt 13 100 kronor;

d) höjning av anslagsposten till instruktörer för nykterhetsupplysning med
4 500 kronor för att möjliggöra anställande av ytterligare en instruktör.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. J. Bärg ra. fl.
(I: 235) och den andra inom andra kammaren av herr J. Nilson i Eskilstuna

ra. fl. (II: 367), i vilka hemställts,

att anslaget till instruktörer för nykterhetsupplysning

måtte höjas till..................................... kronor 64 500

att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande måtte höjas till............ » 100 000

att anslaget till internationella byrån i Lausanne för bekämpande
av alkoholismen måtte höjas till............ » 5 500

och att följaktligen till bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande måtte anvisas ett anslag av tillhopa
355 500 kronor.

I motionerna 1:235 och II: 367 har anförts bland annat följande.

Statsbidrag utgår för närvarande med sammanlagt 46 500 kronor till tio
hos organisationerna anställda instruktörer för nykterhetsupplysning. Åtta
äro anställda för heltidstjänstgöring, och till var och en av dessa utgår
statsbidrag med 4 500 kronor. Instruktörerna hos Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund och hos Sveriges lärares nykterhetsförbund räknas
såsom halvtidsanställda: till den förre utgår statsbidrag med 4 500 kronor
och till den senare av särskilda skäl med 6 000 kronor. Enligt de villkor,
som sedan tiden före kriget äro knutna till ovannämnda anslag, skall heltidsanställd
instruktör avlönas med minst 6 000 kronor per år. Statsbidraget
täcker sålunda för dessa tre fjärdedelar av minimilönen. Organisationen har
att bestrida resten av lönen och därtill alla andra kostnader, som äro förenade
med instruktörens verksamhet. Lönekostnaderna ha de sista åren stigit
genom att de flesta organisationerna beviljat instruktörerna dyrtidstillägg.
Även övriga utgifter ha under kriget ökat i betydande grad. Organisationernas
egna bidrag till instruktörsverksamheten överstiga numera väsentligt
statens bidrag.

I sitt yttrande över organisationernas anslagsäskanden har skolöverstyrelsen
tillstyrkt dels en höjning av statsbidraget till varje heltidsanställd
instruktör från 4 500 till 6 000 kronor, dels bidrag till två nya instruktörer
med heltidstjänstgöring. Kungl. Majit har föreslagit höjning av instruktörsanslaget
endast med 4 500 kronor till en ny instruktörsbefattning och räknat
med oförändrat bidragsbelopp till var och en.

Vi finna det mycket angeliigct, att statsbidraget till instruktörerna, såsom
skolöverstyrelsen föreslagit, höjes till 6 000 kronor för var och en med hel -

202

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tidst]änstgöring. För de nio sådana instruktörer, som Kungl. Majit föreslagit,
skulle detta medföra ökning av anslaget med 13 500 kronor. Vi skulle
gärna lia sett, att skolöverstyrelsens förslag om statsbidrag till ytterligare
en instruktör kunnat bifallas, men avstå från yrkande i detta hänseende.

I detta sammanhang vilja vi taga upp frågan örn statsbidraget till föreläsnings-
och instmktiorisverksamhet för nykterhetens främjande, där vi
även finna en höjning önskvärd. Till denna verksamhet, som omhänderhaves
av Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN), utgår för närvarande
statsanslag med 70 000 kronor. Före kriget var detta bidrag 140 000
kronor. Anslaget har visserligen höjts från bottenläget 50 000 kronor under
budgetåren 1941/42 och 1942/43 men motsvarar dock endast hälften av
förkrigsnivån. Även i detta fall bör erinras örn att prisstegringen självfallet
har återverkningar på kostnaderna.

Till följd av anslagsminskningen har antalet statsunderstödda föreläsningar
sjunkit kraftigt. Budgetåret 1938/39 anordnades 4 536 sådana föreläsningar
men 1943/44 endast 1 863. I stort sett torde en motsvarande
inskränkning i den offentliga undervisnings- och upplysningsverksamheten
i alkoholfrågan ha skett, då föreläsningsanordnarna i allmänhet icke ha
sådana ekonomiska tillgångar att de kunna kompensera de uteblivna statsbidragen.

_ De som anordnat föreläsningar, ha under de senare åren måst påtaga
sig betydligt ökade kostnader för de föreläsningar, som kommit till stånd,
enär de lämnade statsbidragen i genomsnitt varit lägre än tidigare, medan
samtidigt anordningskostnaderna stigit avsevärt (rese- och uppehållskostnader,
utgifter för reklam, lokalhyror m. m.). Enligt till CFN insända
uppgifter ha föreläsningsanordnarna under de senaste åren haft ungefär dubbelt
så stora egna utgifter för varje föreläsning som under tiden närmast före
kriget.

Anslaget till CFN:s föreläsningsverksamhet användes till ett vitt utgrenat
undervisnings- och upplysningsarbete i alkoholfrågan. En liten del av
anslaget åtgår till instruktionsföreläsningar vid kurser och konferenser inom
nykterhetsrörelsen. En del disponeras till föreläsningar vid offentliga upplysningsmöten,
''sorn nykterhetsorganisationerna anordna. Men det bör betonas,
att ifrågavarande statsanslag ingalunda kommer enbart den verksamhet
till godo, som ligger inom nykterhetsorganisationernas ram. En avsevärd
del av anslaget användes till föreläsningar, som anordnas av organisationer
och institutioner utanför nykterhetsrörelsen.

På senare tid ha särskilt föreläsningar vid militärförband och föreläsningar,
som avse att bekämpa ungdomsfylleriet, ökat i omfattning.

CFN har hemställt, att föreläsningsanslaget måtte höjas till förkrigsnivån
d. v. s. 140 000 kronor. Skolöverstyrelsen har förordat en höjning av anslaget
med 30 000 kronor till 100 000 kronor. Ehuru det statsfinansiella läget
påkallar sträng återhållsamhet, vilja vi på grund av sakens vikt föreslå, att
även föreläsningsanslaget höjes till det belopp, som skolöverstyrelsen förordat.

Till internationella byrån i Lausanne för bekämpande av alkoholismen
har i statsverkspropositionen föreslagits samma anslag från svenska staten
som tidigare, nämligen 3 500 kronor. Nykterhetsorganisationerna i vårt land
lämna sedan många år även bidrag till denna byrå. Av lätt insedda skäl har
kriget medfört stora svårigheter för byrån. Denna åtnjuter i normala fall
bidrag — både statliga och enskilda — från en rad länder. Från de flesta

Statsutskottets utlåtande nr 8.

203

av dessa länder ha emellertid bidragen de sista åren uteblivit. Till följd härav
är det ekonomiska läget för närvarande så dåligt, att byrån ser sin existens
starkt hotad. Den är nu praktiskt taget uteslutande beroende av det stöd,
som kan erhållas från Sverige och Schweiz. Nykterhetsorganisationer och
enskilda understöd] are i båda länderna ha i betydande grad ökat sina
bidrag, men trots detta är det ekonomiska stödet åt byrån i hög grad otillräckligt.

Byrån inrymmer även världsnykterhetsförbundets sekretariat och får
till följd härav särskilt viktiga uppgifter, då det gäller att efter kriget återknyta
förbindelserna mellan olika länders nykterhetsrörelser liksom att
hjälpa till att bygga upp rörelsen på nytt i de ockuperade länder, där den
brutit samman. Byråns verksamhet är för närvarande i hög grad inriktad
på planläggningen av det arbete, som bör igångsättas omedelbart efter krigets
slut.

Mot bakgrunden av nu anförda omständigheter anse vi det vara en angelägen
plikt att något öka svenska statens bidrag. Vi föreslå en höjning med
2 000 kronor, samma belopp som skolöverstyrelsen förordat. Ökningen är
blygsam. Men förutom den materiella nyttan skulle en anslagsökning ha
en moralisk betydelse för byrån, vilket också har sitt värde i detta läge.

Med det nu anförda ha vi söht visa, att en längre gående höjning av anslagen
till nykterhetsverksamheten är ytterst påkallad. Därvid vilja vi
särskilt betona angelägenheten av att det ekonomiska stödet till instruktörsverksamheten
och till internationella byrån i Lausanne ökas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl. Maj:ts förslag
en höjning av förevarande anslag med 25 600 kronor, medan i motionerna
I: 235 och II: 367 påyrkats en ökning härutöver med 45 500 kronor.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag till anslagsökning, har emellertid
med hänsyn till vad i motionerna anförts blivit övertygat om önskvärdheten av
att härutöver ytterligare medel för vissa med anslaget avsedda ändamål ställas
till förfogande. I sådant avseende får utskottet tillstyrka en sammanlagd anslagsökning
med 11 000 kronor, att disponeras med 9 000 kronor till höjning
av instruktörsarvodet till 5 500 kronor för år och med 2 000 kronor till höjning
av bidraget till uppehållande av verksamheten vid den internationella
byrån i Lausanne till alkoholismens bekämpande. Anslaget bör alltså för nästa
budgetår uppföras med (310 000 -}- 9 000 -j- 2 000 =) 321 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 235 och II: 367, såsom Bidrag till undervisnings-
och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
321 000 kronor.

233:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Folkliga musikskolan
i Arvika: Stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 242, s. 558) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1945/46 anvisa dels till Folkliga musik -

V U leot Ut.

204

Statsutskottets utlåtande nr 8.

VUkotUt.

skolan i Arvika: Understöd ett anslag av 12 000 kronor; dels ock till Folkliga
musikskolan i Arvika: Stipendier ett anslag av 1 500 kronor.

Skolöverstyrelsen har på framställning av musikskolans styrelse hemställt,
att anslagen för nästa budgetår måtte uppföras med oförändrade belopp.

Departementschefen har biträtt skolöverstyrelsens förslag.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Å. Wiberg m. fl. väckt motion (II: 212), vari hemställts,
att riksdagen för budgetåret 1945/46 måtte anvisa dels till Folkliga musikskolan
i Arvika: Understöd, ett anslag av 15 000 kronor, dels ock till Folkliga
musikskolan i Arvika: Stipendier, ett anslag av 2 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har musikskolans styrelse icke
för nästa budgetår begärt någon ökning av de till skolan utgående anslagen.
Med hänsyn härtill och då skolans verksamhet och anslagsbehov komma att
bliva föremål för överväganden inom 1944 års folkbildningsutredning jämlikt
de för utredningen givna direktiven, har utskottet icke funnit skäl föreligga
att biträda det i motionen II: 212 gjorda yrkandet utan ansluter sig till
Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 212, för budgetåret 1945/46
anvisa

a) till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd ett anslag
av 12 000 kronor;

b) till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier ett anslag
av 1 500 kronor.

234:o) Statens studielån: Studielånenämnden. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 243) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål, avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

235:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr
med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244,
s. 558 och 559), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till
postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

236:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 245, s. 559), vilket innebär en anslagshöjning med 1 400 kronor,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

205

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 34 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ............ » 22 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 3 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 5 600

Summa kronor 65 300;
b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 65 300 kronor.

237:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 246, s. 560), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp, som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 6 000
kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

238 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 561—563), vilket innebär en anslagshöjning
med 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för gymnastiska
centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.......................... kronor 68 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 87 150

206

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -

sonal ............................. kronor 13 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 11 950

Summa kronor 181 500;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 181 500 kronor.

239:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 564), vilket innebär en anslagshöjning
med 16 300 kronor, avseende anslagsposten till expenser och föranledd av
ökade städningskostnader i samband med inflyttningen i institutets nybyggnad,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 34 600 kronor.

240:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 564 och 565), vilket innebär
en anslagshöjning med 3 500 kronor, avseende materiel till institutets fysiologiska
institution, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastislca centralinstitutet: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 8 800 kronor.

241 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 565), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 3 000
kronor.

242:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott
och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251,
s. 565 och 566), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

• att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 4 500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

207

Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.

243:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon. Kungl.

Maj:t har (punkt 252, s. 567 och 568) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1945/46 anvisa dels till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker ett reservationsanslag av 200 000 kronor; dels ock till Understöd
för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon ett reservationsanslag av
15 000 kronor.

Till utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker ha under följande
budgetår anvisats nedan angivna belopp:

1924/30 1930/37 1937/40 1940/41 1941/42 1942/45

165 000 170 000 190 000 155 000 125 000 150 000.

År 1932 sammanfördes vissa tidigare från särskilda anslag under huvudtiteln
utgående understöd örn tillhopa 30 350 kronor med detta anslag, vilket
medförde, att de för ändamålet tidigare utgående anslagsmedlen minskades
från omkring 200 000 kronor till 170 000 kronor. Från detta anslag
har från och med innevarande budgetår det för utgivande av Svenskt biografiskt
lexikon utgående understödet utbrutits till ett särskilt reservationsanslag,
vilket uppförts med samma belopp som det för budgetåret 1943/44
utgående understödet eller 15 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att detta anslag vore av stort värde
för vår tids mångskiftande och rikt förgrenade vetenskapliga verksamhet. Staten
hade det allra största intresse av att bereda de publikationer, som understöddes
från anslaget, ett icke för snävt tillmätt understöd, så mycket mer
som de flesta av dem vore till väsentlig del beroende av sådant understöd.
Anslaget till understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker
utgick under budgetåren 1937/40 med 190 000 kronor. Kostnaderna
för utgivande av ifrågavarande publikationer hade de senare åren väsentligt
stigit. Anslagssänkningen, som endast delvis motvägdes av att understödet
till utgivande av Svensk biografiskt lexikon utbrutits till ett särskilt riksstatsanslag,
hade vållat betydande svårigheter. Med hänsyn till ifrågavarande
anslags stora betydelse ansåge departementschefen sig därför böra
förorda, att anslaget för nästa budgetår höjdes med 50 000 kronor till
200 000 kronor.

Beträffande anslaget till understöd för utgivande av Svenskt biografiskt
lexikon ifrågasatte departementschefen icke någon ändring.

203

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ötskottet.

Då ifrågavarande anslag till understöd för utgivande av tidskrifter, lärda
verk och läroböcker — såsom departementschefen framhållit — är av synnerligen
stort värde för den vetenskapliga verksamheten, anser utskottet
starka skäl föreligga för en anslagshöjning. Utskottet finner emellertid, att
höjningen för närvarande bör begränsas till 40 000 kronor och anslaget alltså
för nästa budgetår uppföras med ett belopp av 190 000 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att anslaget till understöd
för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon för nästa budgetår utgår med
oförändrat belopp eller 15 000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, för
budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker, ett reservationsanslag av 190 000 kronor;

b) till Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt
lexikon ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

244:o) Bidrag till utgivande av Svenskt diplomatarium. Kungl. Majit
har (punkt 253, s. 568—572) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till utgivande
av Svenskt diplomatarium för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

Sedan år 1935 finnes en av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
tillsatt kommitté, den s. k. diplomatariekommittén, bestående av riksarkivarien
såsom självskriven ledamot och ordförande, två historiker samt en
nordisk och en latinsk filolog, för utgivningen av Svenskt diplomatarium,
en publikationsserie, innehållande svenskt medeltida urkundsmaterial.

Diplomatariekommittén har beträffande det hittillsvarande utgivningsarbetet
meddelat bland annat följande.

Utgivningen av Svenskt diplomatarium, ett av den svenska humanistiska
forskningens största nationella företag, har hämmats av bristande organisation
och otillräcklig och oviss finansiering. Verkets första del utgavs redan
år 1829. Hittills har publicerats, av en äldre serie delarna 1—5 och fyra
häften av del 6, omfattande åren 817—1355, och av en yngre serie band
X—3 samt två häften av band 4 omfattande åren 1401—1420. Därjämte
har av en biserie, Acta pontificum svecica, Acta cameralia, utgivits band 1
omfattande åren 1062—1370. Ända till sista tiden har arbetet i huvudsak
bedrivits som bisyssla, och finansieringen har varit sådan, att en utgivare
icke kunnat bygga sin budget på de sparsamma arvodena utan nödgats
åtaga sig andra uppdrag. Till huvudserien har statsbidrag erhållits i den
formen, att vissa exemplar av publicerade delar inlösts. För ändamålet har
även kunnat disponeras den Posseska fonden, vilken år 1871 genom donation
tillföll riksarkivet. . .

Diplomatariekommittén utverkade i mars 1935 av Humanistiska fondens
nämnd ett anslag av 12 000 kronor, som förutsattes skola utgå regelbundet.
Anslaget var avsett för »inventerings- och förteckningsarbete rörande

Statsutskottets utlåtande nr 8.

209

svenskt medeltida urkundsmaterial». Dåvarande landsarkivarien, fil. lic.
Ernst Nygren, som planlagt arbetet, anställdes fast vid företaget år 1937;
i samband därmed ökades anslaget från Humanistiska fonden till 19 000
kronor och har sedermera höjts till 21 000 kronor år 1938, 23 000 kronor år
1939 och 25 000 kronor år 1944. Därjämte har ett tilläggsanslag av 2 000
kronor utgått år 1942.

Beträffande motsvarande arbete i Danmark har kommittén upplyst följande.

Det danska diplomatariearbetet har ej mindre än det svenska dragit ut på
tiden. Under senare år har man emellertid energiskt gripit sig an med att söka
nå avslutande resultat. Inventeringsarbetet har framförts till och med år 1340.

För utgivningen ha betydande medel ställts till förfogande. Carlsbergsfonden
och staten bidraga med tillhopa 50 000 kronor.

Till stöd för framställningen örn statsbidrag har kommittén i huvudsak
anfört följande.

De närmaste uppgifterna för diplomatariearbetet äro att slutföra inventeringen
av det material, som finnes i svenska och övriga nordiska arkiv, bibliotek
och andra samlingar, därnäst att komplettera detta i vissa utländska
arkiv, så snart dessa bli tillgängliga för forskningen.

Det synes vara en mycket berättigad tanke, att det svenska diplomatarieverket
icke mindre än det danska borde kunna erhålla bidrag av staten. Då
Humanistiska fondens bidrag, för närvarande 25 000 kronor, torde vara att
påräkna för framtiden, skulle arbetet genom ett lika stort bidrag av staten
kunna erhålla en budget på 50 000 kronor. En sådan finansiering skulle göra
det möjligt att ordna en fast redaktion på längre sikt. Därvid bör den organisation,
som kan anses önskvärd för publiceringsarbetet, vara vägledande.
Utgivningen synes i första hand böra inriktas på skedet 1356—1400.

Kommittén har framlagt följande förslag till stat för utgivningen av Svenskt

diplomatarium:

Ledare (E. Nygren) lön............................ kronor 15 348: —

2 amanuenser, lön motsvarande Eo 20:19.............. » 17 858: 40

1 redaktionssekreterare ............................ » 5 250: —

Kopist och kvinnligt biträde (avskrivning och maskinskrivning)
förslagsvis 3 500 kronor samt sakkunniga biträden
(företrädesvis för sigill och ortnamn) förslagsvis 2 000

kronor, allt efter timlön.......................... » 5 500: —

Tryckningskostnader .............................. » 3 000: —

Fotostatering och specialfotografering................ » 1 000: —

Resor (för materialinsamlandet i Sverige och Nordtyskland)
.......................................... » 1 000:—

Expenser (inclusive bokinköp m. m.) ................ » 1 043: 60

Summa kronor 50 000: —.

Arkivarien Nygrens pensionering är ordnad genom särskild överenskommelse
med vitterhetsakademien. Övriga årslöner ha upptagits utan pensionsavdrag,
enär pensionsfrågan för de anställda måste ordnas, om utsikt skall
finnas att binda dem vid företaget. Huruvida detta bör ske genom pensionsförsäkring
eller på annat sätt måste bli föremål för framtida övervägande.

Vitterhetsakademien har tillstyrkt framställningen.

Bihang till riksdagens ''protokoll 19\5. 6 sami. Nr 8.

14

210

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Statskontoret har avstyrkt framställningen och anfört följande.

Det må uppmärksammas, att diplomatariekommittén avsett att till företaget
knyta tjänstemän, vilka skulle beredas fast anställning och sysselsättas
med utgivandet av diplomatariet ett flertal år framåt. Fråga är således icke
allenast om anvisande av ett engångsanslag utan om möjliggörande av en
fast organisation, för vilken framdeles ett årligt bidrag av statsmedel skulle
bli erforderligt.

Med hänsyn härtill och med beaktande jämväl därav, att i nuvarande
statsfinansiella läge åtskilliga mera angelägna ändamål än det med det nu begärda
anslaget avsedda icke kunnat tillgodoses, måste statskontoret, som för
sin del finner det tveksamt, om kostnader av detta slag kunna anses vara
av beskaffenhet att böra bestridas av statsmedel, bestämt motsätta sig, att
medel beräknas i kommande års riksstat för ifrågavarande verksamhet.

Departementschefen har anfört följande.

Svenskt diplomatarium, varav första bandet utkom år 1829, har alltifrån
sin början visat sig vara av oskattbart värde för kännedomen örn Sveriges
äldre historia, odling och språk. Den historiska forskningens främsta målsmän
i vårt land ha vitsordat, att utgivandet av de svenska medeltidsurkunderna
är en av den svenska humanistiska forskningens alba angelägnaste uppgifter.
Diplomatariet utgör den oumbärliga grundvalen för allt forskningsarbete rörande
vårt lands äldre historia. De åtgärder, som vidtagits för att effektivisera
diplomatariets utgivning, vittna också om den betydelse, historikerna fästa
vid detta arbetes fullföljande. I samma riktning tala de upplysningar, som i
ärendet lämnats om utgivandet av en liknande urkundsserie i Danmark.

Det svenska diplomat ari earbetet anses närmast böra inriktas på inventering
och granskning av urkundsmaterialet samt utgivning av urkunder från
tiden 1356—1400. Enligt det av diplomatariekommittén framlagda förslaget
skulle de årliga löne- och omkostnaderna uppgå till 50 000 kronor, varav
staten skulle bidraga med 25 000 kronor, medan övriga 25 000 kronor skulle
tillskjutas av Humanistiska fonden. För egen del tvekar jag icke att även i
rådande läge tillstyrka, att den humanistiska, och enkannerligen den historiska,
forskningen får det stöd, som det äskade statsanslaget skulle innebära.

Det vid statsbidragsansökningen fogade statförslaget upptager tre heltidsanställda
vetenskapligt utbildade arbetskrafter, vartill skulle komma två
deltidsanställda biträden. I huvudsak har jag ingen erinran att göra mot den
framlagda staten. Jag anser det emellertid icke vara möjligt att nu föreslå,
att ett statsbidrag skulle bindas vid den sålunda planlagda organisationen,
utan förutsätter, att statsbidragets storlek och utgående samt statsbidragsvillkoren
även framdeles få bedömas med hänsyn till de vid varje tidpunkt
föreliggande förhållandena. För nästa budgetår tillstyrker jag, att det begärda
statsbidraget av 25 000 kronor anvisas. Redogörelse för verksamhetens bedrivande
torde för varje budgetår, då statsbidrag utgår, böra avgivas till
chefen för ecklesiastikdepartementet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa de statsbidragsvillkor, som i övrigt må vara erforderliga.

Medel till ifrågavarande ändamål ha — såsom av den lämnade redogörelsen
framgår — tidigare icke varit anvisade på riksstaten. Utskottet,
som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, vill i anslutning
till vad departementschefen anfört understryka, att statsbidraget för nästa

Statsutskottets utlåtande nr 8.

211

budgetår icke bör få bindas vid den av diplomatariekommittén planlagda organisationen.
Huruvida och med vilket belopp anslag till ändamålet befinnes böra
utgå efter budgetåret 1945/46 torde få bedömas med hänsyn till de vid varje
tidpunkt föreliggande förhållandena. Det torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att överväga den ifrågasatta organisationens lämplighet och fastställa
de statsbidragsvillkor, som må befinnas erforderliga.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom Bidrag till utgivande av Svenskt
diplomatarium för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

245:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 572 och 573),
vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 40 000 kronor.

246:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande
av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255,
s. 573), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren
för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

247:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 573), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
3 000 kronor.

248:o) Understöd åt f. d. professorn, docenten P. V. Wieselgren. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 573 och 574), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt f. d. professorn, docenten
P. V. Wieselgren för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av 8 000 kronor.

249:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 258, s. 574), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

212

Statsutskottets utlåtande nr 8.

250:o) Bidrag till vetenskapliga observationer under den totala solförmörkelsen
i Sverige år 1945. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 259, s. 574—577), vilket innebär en anslagsminskning med 14 100
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapliga observationer
under den totala solförmörkelsen i Sverige år 194-5
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av
20 600 kronor.

Diverse.

251 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 260, s. 578), vilket innebär dels uppförande av ett
nytt anslag till förstnämnda ändamål, betingat av redovisning av de kungl,
slotten å statens allmänna fastighetsfond, dels ock en anslagshöjning av de
övriga här angivna anslagen med respektive 694 000 kronor, 13 000 kronor,
3 000 kronor och 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1945/46 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighesfond:
Slottsbyggnadernas deljond ett förslagsanslag av 25 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 5 400 000
kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 725 000
kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 320 000
kronor;

e) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond ett förslagsanslag av 813 000
kronor.

252:o) Erättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 578 och 579), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

213

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
jond för upplåten mark för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av 12 000 kronor.

253 :o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262, s. 579), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltiskgeodetiska
kommissionen för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 2 100 kronor.

254:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 263, s.
579 och 580), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 3 200 kronor.

255:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 264, s. 580), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i
Rom m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
37 000 kronor.

256 :o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 580 och 581), hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska
stationen i Neapel för budgetåret 1945/46 anvisa ett
anslag av 1 800 kronor.

257:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte.
Kungl. Maj:t har (punkt 266, s. 581 och 582) föreslagit riksdagen
att till Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte
för budgetårett 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 12 000
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslaget för nästa budgetår skulle utgå
med oförändrat belopp.

214

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Departementschefen har till stöd härför anfört följande.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget till här ifrågavarande
ändamål har disponerats till stipendier endast för studerande från de tre
övriga nordiska länderna. För den stipendieverksamhet i övrigt, som möjligen
skulle komma att äga rum, ha medel förutsatts skola ställas till förfogande
ur anslag under tredje huvudtiteln. Det är för närvarande svårt
att bedöma, huruvida de utrikespolitiska förhållandena under nästa budgetår
skola bli sådana, att den ur här ifrågavarande anslag bekostade utbytesverksamheten
skall kunna utvidgas. Icke heller synes mig det nuvarande
läget lämna säkrare hållpunkter för bedömande av om de nuvarande stipendiebeloppen
böra ändras. Jag anser mig därför icke böra ifrågasätta någon
ändring av anslagets storlek eller disposition för nästa budgetår. Däremot torde
anslaget böra givas reservationsanslags natur. Liksom nu torde medel för andra
utbytesstipendier än dem, som utgå ur förevarande anslag, kunna ställas till
förfogande i annan ordning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar E. Arrhén och

L. Bondeson (I: 250) och den andra inom andra kammaren av herr G. Ljungqvist
m. fl. (II: 393), i vilka hemställts, att riksdagen måtte höja anslaget
till Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte
från 12 000 till 40 000 kronor för budgetåret 1945/46.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 250.

Utskottet. Då enligt vad departementschefen anfört erforderliga medel för ifrågavarande
ändamål kunna ställas till förfogande i annan ordning än genom
höjning av förevarande anslag saknar utskottet anledning tillstyrka bifall
till det i motionerna I: 250 och II: 393 framställda yrkandet. Utskottet biträder
alltså Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 250 och II: 393, till Främjande
av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.

258:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 582), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

259:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t

har (punkt 268, s. 583) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utred -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

215

ningar genom sakkunniga för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förevarande anslag uppföres med oförändrat
belopp.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar S. Linderot och
N. Holmberg (1: 164) och den andra inom andra kammaren av herr H.
Hohnberg m. fl. (II: 232), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit måtte hemställa om tillsättandet av en ny skolutredning, som
med beaktande av de i motionerna anförda synpunkterna snarast möjligt
framlägger förslag om det svenska skolväsendets framtida gestaltning.

Beträffande den motivering, som anförts till stöd för yrkandet hänvisas
till motionen 1:164.

Utskottet förordar, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres
med av Kungl. Majit föreslaget belopp.

Utskottet kan icke tillstyrka bifall till det i motionerna 1:164 och lii 232
framställda yrkandet. I detta sammanhang vill emellertid utskottet, som
anser det självfallet att 1940 års skolutredning bör få tillfälle att framlägga
resultaten av sitt arbete, framhålla angelägenheten av att detta utredningsarbete
i möjligaste mån påskyndas. Utskottet anser sig böra betona, att nödiga
förbättringar av skolväsendet för närvarande kunna befaras bliva fördröjda i
avvaktan på resultatet av skolutredningens arbete. Det synes utskottet därför
önskvärt, att skoldistrikten utan avvaktan härpå vidtaga de förbättringar,
som kunna befinnas befogade och möjliga att genomföra.

Utskottet hemställer förty,

a) att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor;

b) att motionerna I: 164 och lii 232 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

260:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 269,
s. 583), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

261 :o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 270, s. 583
och 584), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

Utskottet.

216

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt
hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret 1945/46
till innehavare av sådan ordinarie befattning vid universiteten
i Uppsala och Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, på vilken civila avlöningsreglementet icke äger tilllämpning; b)

till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa
ett förslagsanslag av 23 000 kronor.

262:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 584), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 650 000 kronor.

263:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272,
s. 584), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

264 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 584 och 585), vilket innebär en
anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av 140 000 kronor.

265:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 585),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda
kommunala läroanstalter för budgetåret 1945/46
anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

217

266:o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande vad Kungl.
Maj:t (punkterna 275 och 276) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till
förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

267:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 277, s. 586), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000
kronor, föranledd av belastningen under de senaste budgetåren, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 kronor.

Stockholm den 6 april 1945.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo,
Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Emil Petersson,
Johan Eric Ericson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Svensson i Grönvik, Persson i Falla, Bergström,
Mårtensson, Wallentheim, Malmborg i Skövde, Viklund, Onsjö, fru Alvén, herrar Sefve och
Hoppe;

dock att

vid behandlingen av punkterna 120:o)—267:o) herr Ragnar Bergh deltagit i stället för herr
Mannerskantz;

vid behandlingen av punkterna 154:o)—267:o) herr Gustav Emil Andersson deltagit i stället
för herr Gränebo och herr Åkerström i stället för herr Mårtensson;

vid behandlingen av punkterna 154:o)—164:o) herr Näsström deltagit i stället för herr Johan
Eric Ericson; samt

vid behandlingen av punkterna 156:o)—267:o) herr Thäpper deltagit i stället för herr Törnkvist.

218

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Reservationer:

1) vid punkten 30:o) (Bidrag till nordiska museet) av herrar Emil Petersson
och Malmborg i Skövde, vilka ansett, att utskottet bort i anledning av motionerna
I: 149 och II: 263 förorda, att en allsidig utredning måtte verkställas
angående nordiska museets och Skansens ekonomiska förhållanden och alltså
hemställa,

att riksdagen må

a) såsom Bidrag till nordiska museet för budgetåret 1945/
46 anvisa ett anslag av 208 000 kronor;

b) i anledning av motionerna 1:149 och II: 263 i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte låta verkställa
utredning angående nordiska museets och Skansens ekonomiska
förhållanden samt vidtaga de åtgärder, vartill utredningen
må giva anledning;

2) vid punkten 65:o) (Uppsala universitet: Avlöningar) av herrar Emil Petersson
och Wallentheim;

3) vid punkten 120:o) (Skolöverstyrelsen: Avlöningar) av herrar Pauli, Ragnar
Bergli, Malmborg i Skövde och Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande
och hemställan bort hava följande lydelse:

»Hos skolöverstyrelsen---riksdagens prövning. Utskottet vill till en

början framhålla, att gymnastikroteln hos överstyrelsen sedan länge ingår som
ett mycket betydelsefullt och fast led i ämbetsverkets organisation. Med hänsyn
härtill förefaller det utskottet icke motiverat, att de nuvarande gymnastikkonsulenterna
alltjämt hava extra ordinarie ställning. Härtill kommer att arten
och omfattningen av befattningshavarnas arbetsuppgifter enligt utskottets mening
äro sådana, att starka skäl tala för att åt dem beredes en högre löneställning
än för närvarande. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka det i motionerna
I: 29 och II: 84 framställda yrkandet att förste gymnastikkonsulentbefattningen
ombildas till en gymnastikrådstjänst i lönegraden A 30 och att
andre gymnastikkonsulenttjänsten, under benämningen gymnastikkonsulent,
uppflyttas till lönegraden A 24. Utskottet har däremot icke funnit tillräckliga
skäl föreligga för det i motionerna framförda förslaget om inrättande av en ny
gymnastikkonsulentbefattning.

På grund av vad utskottet sålunda förordat torde å ena sidan anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra ökas med i runt tal
19 500 kronor, å andra sidan anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal böra minskas med i runt tal 18 000 kronor till respektive (354 800 +
+ 19 500 —) 374 300 kronor och (280 200 — 18 000 =) 262 200 kronor. Då
utskottet utgår ifrån att på befattningarna som gymnastikråd och gymnastikkonsulent
skola överflyttas innehavarna av de nuvarande gymnastik -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

219

konsulenttjänsterna hos överstyrelsen, bör enligt utskottets mening det nu
utgående personliga lönetillägget å 2 000 kronor till innehavaren av förste
gymnastikkonsulentbefattningen bortfalla och anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, minskas med nämnda
belopp till (36 400 — 2 000 =) 34 400 kronor.

Det i---punkt föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 29 och II: 84 ävensom motionerna 1:155
och II: 244,

a) besluta, att i personalförteckningen för skolöverstyrelsen
skola upptagas en befattning som gymnastikråd i lönegraden
A 30, en befattning som gymnastikkonsulent i lönegraden
A 24, ytterligare en befattning som byråsekreterare
i lönegraden A 21 samt en befattning såsom kamrerare i
lönegraden A 20, ävensom att därur skola avföras en befattning
som kansliskrivare i lönegraden A 11, en befattning som
förste gymnastikkonsulent i lönegraden Eo 26 och en befattning
som andre gymnastikkonsulent i lönegraden Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 374 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 34 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar till
inspektörer och sakkunniga biträden

m. m., förslagsvis .................. » 31 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 262 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 90 000

Summa kronor 791 900;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 791 900 kronor;

II. att motionerna---åtgärd föranleda;

III. att motionen---ovan anfört»;

4) vid ''punkten 144''-°) (Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare
och skolsköterskor) av herrar Oscar Olsson, Pauli, Sven Larsson, Gustaf Karlsson,
Johan Eric Ericson, Törnkvist, Bergström och Viklund, vilka ansett, att
utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

220

Statsutskottets utlåtande nr 8.

»Såsom av---för lärare. Ehuru dessa arvoden kunna förefalla relativt

höga har utskottet likväl icke ansett sig böra nu förorda en sänkning av ifrågavarande
arvoden, emot vilkas storlek fjolårets riksdag icke gjorde någon erinran.
Det torde enligt utskottets mening böra ankomma på Kungl. Majit,
att med beaktande av de erfarenheter, som kunna vinnas under nästa budgetår,
taga i övervägande huruvida en nedsättning av arvodena må befinnas
befogad. Utskottet, som biträder vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit,
får alltså hemställa,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för
lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 45 500 kronor»;

5) vid punkten lJf6:o) (Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter) av herrar Karl Andersson,
Mårtensson, Viklund, fru Alvén och herr Hoppe, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka bifall till motionen lii 240 och förty hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionen lii 240, avslå
Kungl. Majits förslag;

6) vid punkten 15jf:o) (Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare vid
folkskolor)

dels av herr Oscar Olsson, som ansett, att i stället för tredje stycket i utskottets
yttrande (s. 131) bort intagas ett uttalande av följande lydelse:

»Det har länge bland både lärare och målsmän rått stor oro och utbrett
missnöje på grund av den vantrevnad och olust i skolarbetet med åtföljande
sämre resultat av undervisningen som de stora klasserna medfört. Skadeverkningarna
för folkskolan bli av många skäl särskilt förödande. Under de senaste
årtiondena, i synnerhet efter genomförandet av den dubbla anknytningen
till realskolan, har folkskolan i viss utsträckning förlorat sin karaktär av
självständig skolform med egen målsättning för att i hög grad bli något slags
preparandakurs för läroverken. Av de elever som från fjärde klassen ämna
söka sig in till realskolan och av deras föräldrar betraktas folkskolan närmast
som en småskola före den verkliga skolan. Därmed har också följt att folkskolan
i stor utsträckning blivit en läxförhörs-, betygs- och examensskola med
den själsliga depression, hets och förvridning av barnets naturliga kunskapsintresse
detta i många fall måste föra med sig. Förr stodo folkskolans lärjungar
utanför betygsjäktet och hade egentligen bara avgångsbetyget att
räkna med, samtidigt som de voro befriade från varje examen. Nu få de redan
från andra terminen inpräntat den utomordentliga vikten och betydelsen av
fina terminsbetyg i konkurrens med kamraterna. Med den moderna svenska
skolans övertagande på det sättet av läroverkens metoder följer ett nervösare
arbete redan i andra småskoleklassen, då lärarinnan helt naturligt tänker på
det goda betygsintryck den mottagande läraren i tredje klassen bör få av
hennes arbete. Denne har att tänka på den examen en del av dessa barn efter

Statsutskottets utlåtande nr 8.

221

två år ha att genomgå för inträde i läroverket; en del av de då kuggade skall
han förbereda för ett nytt försök efter femte klassen, varefter han har att
sörja för att före sjätte årets slut de som då söka sig in i den fyraåriga realskolan
äro väl preparerade. Det är inte underligt att barn i åldern 7—12 år
under ett sådant system kunna bli nedbrutna eller svårhanterliga och att den
naturliga olusten från skolan också tränger in i hemmen, som ofta ha svårt
att förstå varför barnen blivit »problematiska».

Det går inte att helt enkelt söka avfärda problemet om de orimligt stora
klasser, som nu i så hög grad skärpt dessa missförhållanden till olidlighet,
genom en hänvisning till att ingenting kan göras, förrän vi fått ökad lärarutbildning
och flera skollokaler. Att vi inte kunna vänta och låta missförhållandena
en lång tid framåt ytterligare undergräva våra skolbarns fysiska
och psykiska hälsa, visar bland annat skolöverläkaren Herlitz läxläsningsstatistik,
som bland annat vittnar om att barnen i åldern 6—12 år få sova en
och en halv timma för litet under dygnet. Från annat håll meddelas att dessa
barns verkliga fritid är endast 3.3 timmar varje skoldag. Alldeles oberoende
av omöjligheten att snabbt få bort de stora klasserna måste de åtgärder
omedelbart vidtagas som kunna vidtagas. Utskottet förutsätter, att Kungl.
Maj:t i fråga om de här påtalade missförhållandena återför folkskolan till att
bliva undervisningsskola i stället för betygs- och examensskola samt i samband
därmed åtminstone tills vidare förbjuder hemläxor i folkskolan. Övergången
till realskolan torde kunna ske i anslutning till betyg och utlåtanden
från lärarna i vederbörande folkskoleklass eller på annat sätt, som Kungl.
Maj:t finner lämpligt»;

dels av herrar Näsström, Ivar Persson och Åkerström, vilka ansett, att utskottets
yttrande beträffande motionerna I: 50 och II: 92 (s. 133) bort hava
följande lydelse:

»Med anledning---norra Sverige. De i motionerna I: 50 och II: 92

framförda synpunkterna rörande rekrytering av lärarpersonal vid avlägset belägna
orter i allmänhet böra därvid komma under bedömande, vilket de för
utredningen meddelade direktiven jämväl förutsätta. Med hänsyn härtill torde
någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida icke erfordras»;

dels av herrar Oscar Olsson, Pauli, Sven Larsson, Karl Andersson, Gustaf
Karlsson, Näsström, Törnkvist, Bergström, Wallentheim, Viklund och Åkerström,
vilka ansett, att utskottets yttrande angående motionerna I: 05 och
II: 100 (s. 133) samt utskottets hemställan (s. 134) bort hava följande
lydelse:

»I motionerna 1:65 och 11:100 har yrkats, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla örn Kungl. Maj:ts uppdrag åt 1945 års folkskolesakkunniga
att utreda frågan örn slopande av domkapitlen såsom instans för
handläggning av ärenden angående folkskoleväsendet.

Med anledning härav får utskottet erinra, att frågan örn domkapitlens be -

222

Statsutskottets utlåtande nr 8.

fattning med folkskoleärenden tidigare varit under diskussion. Hela detta frågekomplex
synes utskottet vara förtjänt av en närmare utredning, syftande till
att klargöra, dels huruvida övervägande skäl kunna anses föreligga för ett bibehållande
av mellaninstanser i ärenden rörande folkskoleväsendet, dels ock
— därest mellaninstanser i en eller annan form befinnas böra bibehållas —
huru dessa lämpligen böra vara anordnade. Utskottet får sålunda förorda att
riksdagen, i anledning av motionerna I: 65 och II: 100, må i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla om utredning i av utskottet sålunda angivna hänseenden.
På Kungl. Majit torde böra ankomma att avgöra, huruvida nämnda
utredning bör uppdragas åt 1945 års folkskolesakkunniga eller komma till
stånd i annan ordning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen--- 136 000 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 65 och
lii 100, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning angående
frågan om mellaninstansema i ärenden rörande folkskoleväsendet
och vad därmed står i samband;

III. att motionerna---föregående anfört;

IV. att motionerna---åtgärd föranleda»;

dels ock av herrar Gustaf Karlsson, Wallentheim, Malmborg i Skövde och
Onsjö;

7) vid punkten 168:o) (Folkskolor m. m.i Bidrag till byggnadsarbeten) av
herrar Viklund och Åkerström, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i
motionen lii 140 under punkten 2 framställda yrkandet och alltså hemställa,

a) att riksdagen--- 1 900 000 kronor;

b) att riksdagen, med bifall till motionen lii 140 punkten
2, må bemyndiga Kungl. Majit att i ömmande fall och efter
förslag av skolöverstyrelsen bevilja nu stadgat statsbidrag i
form av engångsbelopp till skoldistrikt, som på grund av ringa
ekonomisk bärkraft och andra omständigheter icke förmå
uppföra behövliga undervisningslokaler med hjälp av bidrag
efter för närvarande gällande grunder;

c) att motionerna I: 96 och H: 99, lii 56, 1:254 och
lii 380, lii 140 punkten 1 samt lii 168 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;

8) vid punkten 175:o) (Nomadskolor: Omkostnader) av herr Viklund;

9) vid punkten 179:o) (Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av
fortsättningsskolväsendet) av herr Ivar Persson;

10) vid punkten 186:o) (Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare)
av herrar Oscar Olsson, Ivar Persson, Wallentheim, Malmborg i Skövde,

223

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Viklund, Onsjö, fru Alvén och herr Hoppe, vilka ansett, att utskottet bort, i
anslutning till vad i motionerna 1:162 och II: 247 yrkats, tillstyrka beviljandet
av 11 000 kronor i stället för av Kungl. Majit föreslagna 4 500 kronor
till en fortbildningskurs i sociala och socialpolitiska frågor samt alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 162 och II: 247, till Folkhögskolor: Understöd
för utbildning av lärare för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av 11 000 kronor;

11) vid punkten 225:o) (Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen) av
herr Malmborg i Skövde;

12) vid punkten 280:o) (Bidrag till vissa bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader) av herr Svensson i Grönvik;

13) vid punkten 231:o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag
till verksamheten vid studiehem) av herr Svensson i Grönvik;

14) vid punkten 282:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Oscar Olsson, Emil Petersson,
Malmborg i Skövde, fru Alvén och herr Hoppe, vilka ansett, att utskottet
bort utöver vad utskottet föreslagit tillstyrka en ytterligare anslagsökning med
10 000 kronor, att användas till föreläsningsverksamhet, och alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 235 och II: 367, såsom Bidrag till undervisnings-
och upplysningsverksamhet m.m. för nykterhetens
främjande för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
331 000 kronor;

15) vid punkten 259:o) (Kommittéer och utredningar genom sakkunniga)

dels av herrar Oscar Olsson, Wallentheim, Åkerström och Thäpper;

dels ock av herr Persson i Falla.