Statsutskottets utlåtande nr 70.
1
Nr 70.
Ankom till riksdagens kansli den 14 april 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Martts framställningar angående
anslag för budgetåret 1945/46 till folk- och småskoleseminariema
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
1:°) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 151, s. 323—341 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1945)
föreslagit riksdagen att dels besluta, att personalförteckningen för folkskoleseminarierna
skall tills vidare från och med budgetåret 1945/46 erhålla av
departementschefen angiven ändrad lydelse, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Folkskoleseminarierna:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
2 810 400 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr B. Elmgren
(I: 252) och den andra inom andra kammaren av herr F. Ryling m. fl.
(II: 251), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta l:o) att elevantalet i
de avdelningar, som innevarande år intagas vid folk- och småskoleseminarierna,
i enlighet med gällande seminariestadgor måtte bestämmas till 24,
samt 2:o) att vid den av departementschefen förebådade utredningen rörande
seminarieorganisationen måtte beaktas, att seminarieelevernas praktiska
utbildning icke får försvagas.
Elevintagningen läsåret 1945/46.
Den nuvarande organisationen av folkskoleseminarierna är avpassad efter
en normal examination av 384 folkskollärare för år. Med ett antal av 24 elever
per klassavdelning — det nuvarande maximiantalet — motsvarar detta
en utexamination av 16 klassavdelningar för år.
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 6 sami. Nr 70.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 70.
Innevarande läsår ha intagits 18 klassavdelningar, vardera med 24 nybörjare,
d. v. s. sammanlagt 432 nybörjare. Av intagningsklasserna kommo
10 på fyraåriga och 8 på tvååriga linjer.
Skolöverstyrelsen föreslår för nästa läsår en intagning av 22 nybörjarklasser,
vardera med 24 elever, alltså tillhopa (22 X 24 =) 528 elever. Nybörjarklasserna
skulle enligt förslaget fördelas lika mellan fyraåriga och tvååriga
linjer.
Överstyrelsens förslag åskådliggöres av följande sammanställning:
Seminarier |
Fyraårig linje |
Tvåårig linje |
||
manlig |
kvinnlig |
manlig |
kvinnlig |
|
Falun.................. |
— |
24 |
— |
24 |
Göteborg................ |
12 |
12 |
12 |
12 |
Kalmar................. |
— |
24 |
— |
— |
Karlstad................ |
24 |
— |
24 |
— |
Linköping............... |
24 |
— |
24 |
— |
Luleå.................. |
36 |
12 |
— |
— |
Lund.................. |
24 |
— |
24 |
24 |
Stockholm............... |
— |
24 |
— |
24 |
Umeå.................. |
12 |
12 |
24 |
24 |
Uppsala................ |
24 |
— |
48 |
— |
156 6 */j avd. |
108 4 */2 avd. |
156 6 ''/» avd. |
108 4 ‘/i avd. |
Skolöverstyrelsen har med stöd av från folkskolinspektörerna inkomna
uppgifter beräknat lärarbehovet under fyraårsperioden
1 9 4 5/48 på följande sätt:
Lärara vgång 1945/48 ........................................ 1 068
Ökning av antalet läraravdelningar 1945/48 .................... 1 044
Summa behövliga nya lärare 2 112
Avgår: Nuvarande seminarieelever, som utexamineras 1945/48 .... 835
Lärarbrist år 1948 1 277.
Överstyrelsen framhåller, att denna beräkning gjorts utan hänsyn till att
en viss brist — uppskattad till omkring 270 lärare — redan för närvarande
föreligger. Örn jämväl denna lärarbrist skulle ersättas, bleve behovet av nya
lärare ännu större. Det beräknade behovet är så stort, anför överstyrelsen
vidare, att det icke kan tillgodoses med vår nuvarande seminarieorganisation.
De elever som intagas på 4-årig linje hinna nämligen icke utexamineras
under här ovan angivna tid. Däremot komma de elever, som intagas på
studentlinje 1945 och 1946, att utexamineras under tiden. De kunna emellertid
icke på långt när ersätta bristen.
i
Statsutskottets utlåtande nr 70. 3
Beträffande lärarbe hovet efter 1948 har överstyrelsen anfört
följande.
Även om grunderna för beräkning av lärarbehovet på längre sikt äro mycket
osäkra, är det dock tydligt, att ett mycket stort behov kommer att göra
sig gällande även under de närmaste åren efter 1948. Härpå tyder i första
hand det^ökande barnantalet i skolorna. Man kan vänta, att antalet barn i
folkskoleåldern kommer att till och med 1952 ökas med i medeltal omkring
15 000 om året. Även år 1953 kommer säkert att medföra en ökning. I vad
mån ökningen kommer att därefter fortsätta, kan man nu ej yttra sig örn.
En annan faktor, som minst lika tydligt visar, att lärarbehovet kommer att
öka, är den stegrade lär ara vgången.
Det är tydligt, att elevintagningen efter år 1945 måste bliva av ännu större
omfattning än den, som överstyrelsen nu föreslagit för år 1945. Detta kommer
givetvis att spränga den nuvarande seminarieorganisationen. Överstyrelsen
antydde redan i sina petita till 1944 års riksdag, att denna utveckling
kunde väntas, men ansåg sig då ännu icke hava förutsättningar att yttra
sig härom med säkerhet. Överstyrelsen framhöll dock, att en utredning i
frågan snart nog skulle bliva erforderlig. Folkskolinspektörernas nu föreliggande
rapporter örn läget visa emellertid, att utvecklingen i den antydda
riktningen synes gå fort, och att en utredning måste ske redan under innevarande
budgetår.
Beträffande elevantalet per klassavdelning vid folkskoleseminarierna
har överstyrelsen anfört följande.
Enligt stadgan för folkskoleseminarierna skall antalet elever i varje klassavdelning
icke överskrida 24, såvida icke skolöverstyrelsen medgiver undantag.
Den här ovan föreslagna intagningen skulle alltså omfatta (22 X 24 =)
528 elever. Överstyrelsen har många gånger hävdat den åsikten, att pedagogiska
skäl tala för att nyssnämnda stadgeenliga elevantal per klassavdelning
icke bör annat än i trängande fall överskridas. De olägenheter, som
följa av ett större elevantal, äro särskilt framträdande vid de för utbildningen
så viktiga praktiska övningarna.
Svårigheterna att tillgodose det stora lärarbehovet under de närmaste
åren synas emellertid vara av den art, att det skulle kunna ifrågasättas,
huruvida icke ett större elevantal per klassavdelning borde intagas. För att
motverka olägenheterna av denna anordning borde man i så fall samtidigt
vidtaga en ökning av antalet övningsskolavdelningar. Då seminariernas lokalutrymmen
emellertid icke för närvarande tillåta detta, anser överstyrelsen,
att en ökning av elevantalet icke bör ske.
Statskontoret har i huvudsak anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag beträffande
elevintagningen vid folkskoleseminarierna. Ämbetsverket, som
funnit det uppenbart, att åtgärder böra vidtagas för en så stor elevintagning
vid folkskoleseminarierna som möjligt, har emellertid ifrågasatt utbyte
av en av de båda föreslagna nybörjaravdelningarna å den 4-åriga linjen i
Luleå mot en nybörjaravdelning å 2-årig linje. I samma syfte har statskontoret
payrkat höjande av elevantalet i klassavdelningarna från nuvarande
24 till minst 28 samt därvid erinrat, hurusom, då elevantalet vid 1930 års
4
Statsutskottets utlåtande nr 70.
riksdag sänktes från 30 till 24, det därvid förutsattes, att den reserv i examinationskapaciten,
som härigenom uppstode, vid behov skulle utnyttjas.
Departementschefen har beträffande elevintagningen anfört i huvudsak
följande.
De rationaliseringsåtgärder på folkskoleväsendets område, som vidtogos
åren närmast efter krigsutbrottet, resulterade i uppkomsten av ett överskott
på folkskollärare till ett antal av omkring 400 år 1941. Till följd av bland
annat åtgärder för begränsning av examinationen av nya lärare har sedermera
detta överskott icke blott helt eliminerats utan ersatts av ett underskott,
av skolöverstyrelsen för närvarande beräknat till omkring 270 lärare.
Militärinkallelserna ha bidragit till att ytterligare öka denna brist.
Skolöverstyrelsen har beräknat lärarbehovet under fyraårsperioden 1945/
48 till 2 112 nya lärare. Då antalet seminarieelever, som väntas bli utexaminerade
under samma tid, utgör 835, skulle ett underskott på 1 277 lärare
uppstå. För att fylla detta skulle åren 1945 och 1946 på de tvååriga studentlinjerna
behöva intagas icke mindre än sammanlagt 53 nybörj aravdelningar
om 24 elever (53 X 24) = 1 272. Beträffande behovet av lärare för
tiden efter 1948 torde man vara berättigad att med hänsyn till födelsesiffrornas
stegring och den väntade läraravgången räkna med ett betydande
behov även för nämnda tid. Det här angivna lärarbehovet torde icke kunna
tillgodoses inom ramen för vår nuvarande seminarieorganisation. Redan
förra året antydde skolöverstyrelsen, att denna utveckling kunde väntas och
att en utredning i saken kunde bli erforderlig. Några extraordinära åtgärder
för att möta den beräknade lärarbristen fann departementschefen i likhet
med överstyrelsen likväl då ej anledning förorda. Emellertid synes av det
föregående den befarade utvecklingen gå fort, och jag har därför för avsikt
att redan under innevarande budgetår låta verkställa den av överstyrelsen
nu förordade utredningen.
Mot överstyrelsens förslag beträffande elevintagningen under nästa läsår
har jag icke funnit annan anledning till erinran än att jag i likhet med statskontoret
anser läget vara sådant, att en höjning av elevantalet i klassavdelningarna
bör äga rum. Jag förordar, att detta höjes från nuvarande 24 till 28.
Jag tillstyrker således, att sammanlagt (22 X 28 =) 616 elever — 364 manliga
och 252 kvinnliga — intagas med lika fördelning på fyraåriga och tvååriga
linjer. Jag biträder även överstyrelsens förslag rörande fördelningen av
nybörj aravdelningarna. Jag räknar således med att under nästa budgetår
skola intagas en nybörjaravdelning på fyraårig linje vid vart och ett av seminarierna
utom det i Luleå, där två avdelningar skola intagas, samt en sådan
avdelning på studentlinje vid ett vart av seminarierna i Falun, Göteborg,
Karlstad, Linköping och Stockholm och två vid ett vart av seminarierna i
Lund, Umeå och Uppsala.
I motionerna I: 252 och II: 251 har anförts i huvudsak följande.
Enligt gällande stadgor skall elevantalet i varje avdelning uppgå till högst
24. Skolöverstyrelsen har också för folkskoleseminarierna räknat med detta
antal och för småskoleseminarierna, på grund av föregående riksdagsbeslut,
med 26. Det är emellertid uppenbart, att den nu föreslagna ökningen av
elevantalet vållar ett flertal viktiga olägenheter och att den icke kan undgå
att medföra en avsevärd försämring av lärarutbildningen.
Statsutskottets utlåtande nr 70. 5
Seminariernas viktigaste arbetsuppgift är den praktiska lärarutbildningen.
Denna försiggår dels under s. k. gruppövningar, förlagda till bestämda på
läsordmngen fixerade veckotimmar, dels under hospiteringslektioner, dels
under s. k. serieövningar, varvid enskilda elever få övertaga undervisningen
i ett visst ämne i en klass i övningsskolan, i folkskoleseminarierna i regel
8 veckotimmar i följd. För att det skall bli möjligt att genomföra dessa
övningar, som obestridligen utgöra själva kärnan i seminariernas arbete,
mäste tydligen övningsskolan ha ett visst antal avdelningar. Man kan icke
utan att spränga organisationen öka elevantalet i seminarierna, örn man icke
samtidigt utbygger övningsskolan. De nuvarande övningsskolorna äro beräknade
för ett elevantal i seminarieklasserna av 24 och äro redan så knappt
tilltagna, att det vid full beläggning möter betydande svårigheter att pa
schemat lägga in alla de praktiska övningarna utan att allt för mycket betunga
vissa klasser i övningsskolan. Härtill kommer, att efterprövningarna
i undervisningsskicklighet — varje sådan prövning upptager minst 8 veckotimmar
— tagit en sådan omfattning, att de ytterligare starkt belasta övningsskolans
klasser. För att belysa svårigheterna må följande anföras:
•Pf inträdesprövningar, examina, skrivningar och stadgade lovdagar samt
friluftsverksamhet frånräknas, blir antalet effektiva undervisningsveckor
under läsåret endast 31 å 32. Vid gruppövningarna sysselsättes halva klassen
med undervisningsövningar, medan den andra hälften har annat arbete.
Läsåret uppdelas i 6 perioder, som vardera alltså kan omfatta föga mer än
5 veckor. Med 24 elever i klassen komma sålunda 12 elever att samtidigt
ha gruppövningar. Dessa övningar förläggas till 3 klasser, och de 12 eleverna
fördelas i 3 grupper örn vardera 4 elever. På de 5 veckor, som en
period omfattar, kan man då icke få in mera än en mönsterlektion av handledaren
— högst önskvärt vore, att två sådana förevisande lektioner kunde
inleda periodens arbete — samt en övningslektion för var och en av de
4 eleverna i gruppen. Ökas nu elevantalet i klasserna till 28, måste praktikantgrupperna
bestå av 5 -)- 5 -j- 4 elever. Detta betyder, att endast i en
av de 3 grupperna alla elever kunna få var sin övningslektion under perioden.
För att elevernas intresse i detta avseende skulle tillgodoses behövde
läsaret utsträckas med 4 veckor. Under nuvarande förhållanden torde ingen
annan utväg stå öppen än att dela vissa 45-minuterslektioner på två lektionshållare,
vilket ju måste anses ytterst otillfredsställande, eller att på ett
eller annat sätt, i strid mot gällande bestämmelser, taga erforderlig tid från
något annat ämne. Där detta icke kan ske, måste några elever ur varje
klass^ gå miste om den praktiska övning, som de enligt gällande bestämmelser
få anses ha rätt till.
Det hittills sagda gäller gruppövningarna. Även i fråga örn serieövningarna
medför ökningen svårigheter. Samtliga elever i folkskoleseminariernas
avgångsklasser skola enligt gällande bestämmelser hålla serieövningar
i minst två ämnen, sammanlagt omkring 16 veckotimmar. Ökningen från
24 till 28 elever per klass medför alltså en ökad belastning för övningsskolan
med 128 lektioner eller 16 % procent.
Under de föreskrivna hospiteringsdagarna i övningsskolans klasser hålla
vidare seminarieeleverna vissa lektioner. Då i regel omkring 10 elever i ett
dubbelt folkskoleseminarium torde följa skolan varje dag och varje elev
beräknas ha i medeltal en hospiteringslektion per dag, åtgår för detta ändamål
ett 60-tal av övningsskolans lektioner i veckan.
Vid ett elevantal av 24 i värjo seminarieklass beräknas belastningen av
6
Statsutskottets utlåtande nr 70.
elevlektioner i övningsskolan under stora delar av läsåret, enligt vad jag
inhämtat, uppgå till 155 å 175 lektioner i veckan. Om elevantalet höjes till
28 skulle denna belastning ökas till 180 ä 200 lektioner i veckan. Då en
övningsskola örn 7 läraravdelningar har endast 210 ä 220 lektioner i veckan,
blir tydligen denna belastning orimligt hög. Det är ju uppenbart, att man
icke lämpligen kan överlåta en så stor del av undervisningen i övningsskolan
åt eleverna.
Redan nu måste övningsskolorna vid de flesta seminarier anses vara för
små, då det torde vara olämpligt att mer än halva lektionstiden användes
för elevlektioner. Denna fråga synes förtjänt av särskilt övervägande vid
den förestående utredningen rörande seminariernas organisation.
I själva verket medför det föreslagna höjda elevantalet betydande olägenheter
även i andra avseenden. Vid en del seminarier äro laborationsutrymmen
och skolköksutrymmen endast beräknade för grupper om 12 elever.
Ökas elevantalet över 24, komma alltså i vissa naturvetenskapliga ämnen
avsevärda svårigheter att uppstå. Ett annat ämne, som skulle bli lidande,
är musiken. Enligt stadgan skola 4 lärartimmar i veckan för varje klassavdelning
anslås till individuell undervisning i detta ämne. Det säger sig
självt, att denna undervisning kommer att bli försvagad, om denna tid skall
fördelas på 28 elever i stället för på 24.
Det kan icke vara riktigt, att staten genom att pressa in ett större antal
elever i klasserna, än som avsetts vid organisationens uppgörande, gör det
omöjligt för seminarierna att tillämpa de givna föreskrifterna.
Man klandrar ofta skolorna och klagar över att lärarutbildningen icke
ger, vad den borde ge. Det synes då oriktigt att på sätt som föreslagits i
propositionen försvaga lärarutbildningen på dess mest vitala punkt: den
praktiska utbildningen.
Departementschefen har i detta sammanhang redogjort för en framställning
från Tornedalskommunemas förbundskommitté, vari anhållits, att kunskaper
i finska språket måtte få räknas såsom merit vid inträdesprövningarna
till de norrländska seminarierna. Departementschefen har i likhet med
skolöverstyrelsen avstyrkt framställningen, eftersom i viss mån redan viss
hänsyn tages till sådana kunskaper. — Vidare har departementschefen på
framställning av överstyrelsen förklarat sig anse att realskolekunskaper i
engelska språket framdeles böra uppställas bland fordringarna för inträde
vid folkskoleseminarierna.
Anslagsberäkningar.
Departementschefen har beräknat det för nästa budgetår erforderliga anslaget
till avlöningar vid folkskoleseminarierna till 2 810 400 kronor, vilket
innebär en anslagshöjning med 301 400 kronor. Härvid förutsättes, att
värmeledningsskötaren vid seminariet i Kalmar och vaktmästaren vid seminariet
i Stockholm skola uppföras på ordinarie stat i lönegraden A 6. Vidare
förordas inrättande vid sistnämnda seminarium av en ordinarie lärartjänst
i trädgårdsskötsel i lönegraden A 17 och en ny ordinarie övningsskollärartjänst
i lönegraden A 20, avsedd för den vid ifrågavarande seminarium
anordnade hjälpklassen. Slutligen föreslås uteslutande ur personalförteck
-
Statsutskottets utlåtande nr 70.
7
ningen av en lektorstjänst och en på övergångsstat uppförd lärartjänst i
trädgårdsskötsel; båda de sistnämnda åtgärderna äro en följd av tidigare
fattade riksdagsbeslut.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, giva de av skolöverstyrelsen
gjorda beräkningarna vid handen, att det tidigare förefintliga överskottet på
folkskollärare numera ersatts av ett underskott, som överstyrelsen för närvarande
uppskattar till omkring 270 lärare. För fyraårsperioden 1945/48
har skolöverstyrelsen beräknat lärarbehovet till 2 112 lärare. Under samma
tid väntas 835 seminarieelever bliva utexaminerade, varför ett underskott
för nämnda period av ytterligare (2 112 — 835 =) 1 277 lärare skulle uppstå.
För att fylla hela detta examinationsbehov skulle åren 1945 och 1946
på de tvååriga studentlinjerna behöva intagas icke mindre än sammanlagt
53 nybörjaravdelningar örn 24 elever. Departementschefen har framhållit,
att man för tiden efter 1948 vore berättigad att med hänsyn till födelsesiffrornas
stegring och den väntade läraravgången räkna med ett betydande
behov av lärare samt att det sålunda angivna lärarbehovet icke torde kunna
tillgodoses inom ramen för den nuvarande seminarieorganisationen. Departementschefen
har meddelat, att han hade för avsikt att redan under innevarande
budgetår låta verkställa utredning angående vidtagande av åtgärder
för att möta den beräknade lärarbristen.
Utskottet får erinra, att Kungl. Majit den 16 februari 1945 bemyndigat
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga för verkställande
av nämnda utredning. Utskottet förutsätter, att de sakkunniga vid
fullgörandet av sitt uppdrag komma att klarlägga de faktorer, som bestämma
lärarbehovet, och att på detta underlag möjligast tillförlitliga prognoser utarbetas
för så stor tidrymd, att åtgärder i god tid kunna vidtagas i syfte att
anpassa examinationen av lärare efter de vid varje tidpunkt växlande behoven.
Den i motionerna I: 252 och II: 251 berörda frågan om elevernas praktiska
utbildning synes utskottet böra göras till föremål för utredningens särskilda
uppmärksamhet. Med vad sålunda anförts torde nämnda motioner
— såvitt nu är i fråga — få anses besvarade.
Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle under nästa läsår intagas 528 elever,
motsvarande 22 klassavdelningar örn 24 elever. Departementschefen
har i likhet med statskontoret ansett läget vara sådant, att en höjning av
elevantalet i klassavdelningarna borde äga rum. I sådant avseende har
departementschefen förordat en höjning från nuvarande 24 till 28 och tillstyrkt,
att sammanlagt 616 elever — därav 364 manliga och 252 kvinnliga
— intagas med lika fördelning på fyraåriga och tvååriga linjer. Beträffande
fördelningen av nybörj aravdelningarna har departementschefen anslutit sig
till skolöverstyrelsens förslag.
I motionerna I: 252 och II: 251 — såvitt nu är i fråga — har yrkats,
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 70.
att elevantalet måtte i enlighet med föreskrift i gällande stadga för folkskoleseminarierna
bestämmas till 24.
I likhet med skolöverstyrelsen anser sig utskottet böra framhålla, att pedagogiska
skäl tala för att det stadgeenliga antalet av 24 elever per klassavdelning
icke bör annat än i trängande fall överskridas och att de olägenheter,
som följa av ett större elevantal, äro särskilt framträdande vid de för
utbildningen så viktiga praktiska övningarna. Med hänsyn till den konstaterade
stora lärarbristen har utskottet likväl ansett sig böra biträda departementschefens
förslag örn en elevintagning av 28 per klassavdelning och får
alltså avstyrka bifall till det i nämnda motioner framställda yrkandet om
begränsning av elevantalet i klassavdelningarna till 24. Utskottet förutsätter
emellertid, att i samband med ovannämnda utredning till övervägande upptages
frågan om vilka åtgärder som kunna och böra vidtagas med avseende å
organisationen av folkskoleseminarierna i syfte att återföra elevantalet i
klassavdelningama till det stadgeenliga antalet av 24.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang föreslagit, har
utskottet jämväl ansett sig böra biträda.
Departementschefen har — såsom av det följande närmare framgår —
föreslagit inrättande av tre provisoriska småskoleseminarier och förordat,
att eleverna vid dessa seminarier skulle få sin praktiska utbildning vid folkskola
i respektive seminariestäder. Några särskilda övningsskollärartjänster
skulle icke inrättas. I stället borde särskilt arvode av 800 kronor för år
utgå till de folkskollärare eller småskollärarinnor, som komma att förordnas
till handledare för seminarieeleverna. Med hänsyn till de olägenheter, som
ett elevantal av 28 i klassavdelningarna vid folkskoleseminarierna kan väntas
medföra för den praktiska utbildningen, har utskottet funnit det befogat,
att möjligheter beredas till en motsvarande anordning vid de åtta folkskoleseminarier,
där under nästa läsår tvååriga linjer komma att vara inrättade,
d. v. s. vid seminarierna i Falun, Göteborg, Karlstad, Linköping, Lund,
Stockholm, Umeå och Uppsala. Utskottet vill därför föreslå, att ett belopp
av (8 X 800 =) 6 400 kronor ställes till förfogande för utgivande av arvoden
till de folkskollärare på seminarieorterna, som i ortens folkskolor må
kunna komma att förordnas som handledare för seminarieeleverna. Anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör på grund härav
höjas till (396 000 -f- 6 400 =) 402 400 kronor.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
föreslagit beträffande folkskoleseminarierna.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) besluta, att personalförteckningen för folkskoleseminarierna
skall tills vidare från och med budgetåret 1945/46
i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 70.
9
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
73 lektorer .................................. A 27
77 övningsskollärare .......................... A 20
7 lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium A 17
12 vaktmästare .............................. A 6;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1.
2.
3.
4.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis...................kronor 1 967 600
Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt semina-rieläkare m. m., för-slagsvis ........ |
kronor 24 000 |
|
b. Arvoden åt semi-nariebibliotekarier |
» 10 000 |
|
c. Arvoden åt biträ-den på rektors-expeditionerna . . . |
» 10 000 |
|
d. Särskilda arvoden |
» 16 300 |
|
e. Tilläggsarvoden åt |
* 5 600 |
|
f. Arvoden vid kurser |
» 11 600 » |
77 500 |
Avlöningar till övrig icke-ordinarie |
||
personal, förslagsvis . |
402 400 |
|
Rörligt tillägg, förslagsvis....... » |
369 300 |
Summa kronor 2 816 800;
10
Statsutskottets utlåtande nr 70.
c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 816 800 kronor;
II. att motionerna 1:252 och II: 251 — såvitt här är
i fråga — i den mån de icke må anses besvarade med vad
utskottet ovan anfört, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
2:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 152, s. 341—345), vilket innebär en anslagshöjning
med 41 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 351 000 kronor.
3:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 345), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
4:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 154, s. 345 och 346), vilket innebär en anslagshöjning med
30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kronor.
5:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 155,
s. 346—373) föreslagit riksdagen att dels besluta, att småskoleseminarierna
i Skara, Strängnäs och Växjö utvidgas på sådant sätt, att seminariet i
Strängnäs kommer att omfatta 3 och vartdera seminariet i Skara och Växjö
4 parallella avdelningar av varje klass, samt att provisoriska dubbelseminarier
upprättas i Falun, Norrköping och Stockholm, allt på sätt departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning
och avlöningsstat för småskoleseminarierna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1945/46, dels ock till Småskoleseminarierna:
Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av
1 250 700 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels de två ovan under punkten 1 :o) omförmälda likalydande motionerna
1:252 och II: 251, såvitt de avse småskoleseminarierna;
Statsutskottets utlåtande nr 70.
11
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr L. Bondeson m. fl. (I: 253) och den andra inom andra kammaren
av herrar O. Andersson i Malmö och G. Fahlman (II: 387), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att Landskrona småskoleseminarium
skall utvidgas att omfatta fyra examinationsavdelningar, men att något provisoriskt
seminarium i Norrköping icke skall inrättas.
Beträffande innehållet i förstnämnda två motioner hänvisas till redogörelsen
under punkten l:o) här ovan. I fråga om innehållet i de två andra
motionerna hänvisas till motionen II: 387.
Seminarieorganisationen.
Av de nuvarande 7 småskoleseminarierna äro 6 s. k. dubbelseminarier,
d. v. s. organiserade för utexamination av två klassavdelningar seminarieelever
vartdera per år. Dubbla äro seminarierna i Härnösand, Landskrona,
Lycksele, Skara, Strängnäs och Växjö. Seminariet i Haparanda har en enda
utbildningslinje, vilken är treårig.
Det normala antalet elever i klasserna är 24. Emellertid har Kungl. Majit
för innevarande budgetår och i viss utsträckning redan för budgetåret
1943/44 medgivit, att elevantalet med hänsyn till behovet av ökad examinationskapacitet
må höjas till 26 i varje klass.
Småskoleexaminationens maximala kapacitet är därför för närvarande
(2 X 6 X 26 -f 26 =) 338 småskollärarinnor per år.
Innevarande budgetår har dels full intagning av 13 nybörjaravdelningar
skett vid de egentliga småskoleseminarierna, dels intagits sammanlagt 8 nybörjaravdelningar
vid vissa folkskoleseminarier. Sammanlagt ha alltså 21 nybörjaravdelningar
intagits.
Genom beslut den 3 mars 1944 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen
att, med beaktande, i den mån så vore möjligt, av det förutsebara behovet
av lärare med småskollärarinnekompetens, skyndsamt verkställa utredning
angående småskoleseminariernas lämpliga organisation samt att, efter samråd
med byggnadsstyrelsen i vad anginge byggnadsfrågor, till Kungl. Majit inkomma
med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
I anledning härav har skolöverstyrelsen i samband med sina anslagsäskanden
för nästa budgetår överlämnat den begärda utredningen samt avgivit förslag
i ämnet. Överstyrelsen anför i huvudsak följande.
Lärarbehovet. Läraravgången förorsakar ett ersättningsbehov av
475 å 500 småskollärarinnor årligen intill mitten av 1960-talet, men därefter
torde ersättningsbehovet komma att under ett antal år bli ganska litet.
Den ökade nativiteten medför ett ökat lärarbehov, som kan beräknas till
250 per år, lågt räknat, till och med 1951. Senast från och med början av
1960-talet torde lärarbehovet till följd av minskat barnantal komma att raskt
nedgå. Skulle nedgången ske i samma takt som den nu pågående stegringen,
12
Statsutskottets utlåtande nr 70.
skulle lärarbehovet då komma att minskas med omkring 250 per år. Rörande
den däremellan liggande tiden — 1950-talet — kan ingenting med bestämdhet
sägas i fråga om barnantalets storlek. Någon ökning av småskolebarnens
antal under dessa år kan dock knappast påräknas. Snarare torde en minskning
komma att ske.
Genom rationalisering såtgärder m. m. kommer behovet av småskollärarinnor
att minskas med bortåt 100 per år under 1940-talet. Hur härmed kommer
att bli under 1950- och 1960-talen kan icke förutses. Sannolikt kommer
dock viss minskning att ske.
På grundval1 av den undersökning rörande arbetslösheten, som skolöverstyrelsen
företog hösten 1941, kan man beräkna, att antalet arbetslösa småskollärarinnor
under läsåret 1943/44 skulle ha uppgått till i medeltal ungefär
300. Detta överskott torde emellertid kunna helt absorberas under läsåret
1944/45.
Av infordrade rapporter från 51 folkskolinspektörer rörande tillgången på
småskollärarinnor framgår följande:
I 1 inspektionsområde ha stora svårigheter förelegat att skaffa vikarier.
I 27 inspektionsområden ha vissa svårigheter förelegat att skaffa vikarier.
I 23 inspektionsområden ha inga svårigheter förelegat att skaffa vikarier.
Vid det tillfälle, då dessa rapporter avfattades (mitten av maj 1944), voro
något mer än 200 småskollärarinnor anställda såsom vikarier för inkallade
folkskollärare.
De underrättelser, som överstyrelsen erhållit rörande lärartillgången under
innevarande hösttermin, visa, att ganska stora svårigheter för närvarande föreligga
att erhålla kompetenta lärarinnor.
Den examination, som kommer att äga rum åren 1945 och 1946, kommer
icke att vara tillräcklig för att möta det lärarbehov, som då finnes.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas följande: Under tiden till och med början
av 1950-talet kan behovet av nya småskollärarinnor uppskattas till omkring
650 per år. Om barnantalet därefter till och med början av 1960-talet
kommer att hålla sig relativt konstant och ingen egentlig rationalisering sker,
skulle behovet av nya småskollärarinnor under denna period hålla sig omkring
500 per år. Då emellertid, som nyss nämnts, barnantalet sannolikt kommer
att minska, åtminstone mot periodens slut, och rationaliseringen att fortsätta,
kan man måhända uppskatta behovet till omkring JpOO per år. Under
resten av 1960-talet kommer lärarbehovet sannolikt att sjunka starkt.
Examinationen åren 1945 och 1946 kan icke täcka det behov av nya
lärarinnor, som då torde finnas. Detta borde egentligen motivera en högre
behovssiffra för de närmaste åren, än vad här ovan nämnts. Med hänsyn
till dels. osäkerheten i beräkningarna av antalet läraravdelningar, dels den
förefintliga relativt orörliga reserven av äldre lärarinnor, synes försiktigheten
dock bjuda, att siffrorna ej upptagas till högre belopp än vad ovan skett.
Elevintagningens storlek. Överstyrelsen får erinra om att gällande
stadga för småskoleseminarierna föreskriver, att i varje klassavdelning
icke må intagas flera än 24 elever. Vid skilda tillfällen har hävdats, att utbildningens
effektivitet skulle äventyras, om ett större antal elever sammanfördes
i en avdelning. Visserligen beslöt 1943 års riksdag av statsfinansiella skäl, att
elevantalet vid vissa seminarier skulle höjas till 26, men riksdagen betonade
på samma gång, att höjningen var att betrakta som ett provisorium, och att
Statsutskottets utlåtande nr 70.
13
•en återgång till det normala antalet 24 borde ske, så snart omständigheterna
det medgåve. Då det nu gäller att söka utreda organisationens behövliga storlek
på relativt lång sikt, finns det därför för överstyrelsen ingen anledning
att räkna med ett större antal elever per klassavdelning än vad stadgan föreskriver
och den pedagogiska erfarenheten funnit vara lämplig.
De i det föregående utförda approximativa beräkningarna ha givit vid handen,
att det förutsebara behovet av nya småskollärarinnor under tiden till
och med början av 1950-talet kan uppskattas till omkring 650 per år samt att
seminarieorganisationen under den därpå följande 1 O-årsperioden bör vara beredd
att möta ett behov av omkring 400 nya lärarinnor per år, under det att
behovet därefter under en tid kommer att sjunka betydligt. De nämnda siffrorna
motsvara 27, respektive 17 examinationsavdelningar. Detta gäller dock
blott under den förutsättningen, att alla de vid seminarierna intagna eleverna
verkligen kvarstanna på lärarinnan. Så är emellertid icke fallet. Åtskilliga
av eleverna lämna nämligen lärarbanan redan under de allra första åren efter
examen, och några avbryta studierna under seminarietiden. På grund av dessa
omständigheter måste synbarligen elevintagningen göras något större än det
ovannämnda behovet av nya lärarinnor. Seminarieorganisationen synes därför
böra anpassas efter en elevintagning av
28 klassavdelningar under tiden till och med början av 1950-talet,
18 klassavdelningar under tiden från och med mitten av 1950-talet till och
med början av 1960-talet.
Såvitt nu kan förutses, torde därefter en inskränkning av seminarieorganisationen
komma att bli behövlig.
De nuvarande seminariernas utvidgningsmöjl i.gheter.
Den nuvarande seminarieorganisationen med 6 dubbelseminarier
och 1 enkelseminarium medger en utexamination av 13 klassavdelningar årligen.
Den är alltså icke tillräcklig för den examination, som enligt ovanstående
skulle erfordras för de närmaste 15 å 20 åren.
När det gäller att finna utvägar för en expansion av seminarieverksamheten,
bör man givetvis i första hand söka utröna, i vad mån de redan befintliga
småskoleseminarierna ha möjlighet att mottaga ytterligare elevavdelningar.
En utvidgning av de nuvarande dubbelseminarierna med en tredje, möjligen
även en fjärde parallellavdelning är därvid tänkbar, därest lokala förutsättningar
härför finnas. En sådan ökning av seminarieavdelningarnas antal medför
emellertid också med med nödvändighet en utvidgning av seminariernas övningsskolor.
Ett dubbelseminarium, d. v. s. ett seminarium med två parallellavdelningar
i båda klasserna, behöver en övningsskola omfattande 5 läraravdelningar.
Om seminariet utvidgas till att omfatta tre parallellavdelningar i
varje klass, måste man beräkna 7 läraravdelningar i övningsskolan o. s. v.
Intet av de nuvarande småskoleseminarierna har möjlighet att inom de lokaler,
som seminariet nu disponerar, mottaga nyssnämnda antal avdelningar
av seminarieelever och övningsskolbarn. Utvidgningen kommer därför att
medföra krav på tillbyggnad eller förhyrning av nya lokaler. Trots detta måste
dock en sådan utvidgning vara att föredraga ur ekonomisk synpunkt framför
upprättande av nya fristående seminarier.
De nuvarande småskoleseminarierna kunna enligt överstyrelsen genom en
utbyggnad av lokalerna givas följande examinationskapacitet:
14
Statsutskottets utlåtande nr 70.
Seminariet i Haparanda
» » Lycksele ..
» »Härnösand
» » Strängnäs .
» » Skara
» »Växjö
» »Landskrona
1 examinationsavdelning
2 examinationsavdelningar
3
3
4
4
4
»
»
Summa 21 examinationsavdelningar.
Upprättande av provisoriska seminarier. Skolöverstyrelsen
kommer alltså till det resultatet, att av de 28 examinationsavdelningar,
som befunnits erforderliga under tiden till och med början av 1950-talet, blott 21 kunna åstadkommas genom en utvidgning av de redan befintliga
seminarierna. För de återstående 7 erforderliga examinationsavdelningarna
skulle följaktligen provisoriska seminarier behöva inrättas. Härvid uppstår
emellertid det spörsmålet, om utvidgningen av de nuvarande seminarierna
verkligen bör göras så omfattande, att däri inrymmas 21 klassavdelningar.
Då enligt överstyrelsens i det föregående gjorda beräkningar den erforderliga
examinationskapaciteten från och med mitten av 1950-talet endast behöver
utgöra 18 avdelningar, kunde det synas mest ändamålsenligt att icke utvidga
de nuvarande seminarierna mer än som svarar mot sistnämnda behov. I så fall
skulle de provisoriska seminarierna behöva anordnas för 10 examinationsavdelningar.
Härom har överstyrelsen närmare anfört följande.
Vissa skäl tala för att man i möjligaste mån bör utnyttja de redan befintliga
seminarierna, även om deras utbyggande blir rätt dyrbart, innan man
vidtar åtgärder för att inrätta provisoriska seminarier.
Även dessa senare komma nämligen att ställa sig relativt dyrbara (hyra
för lokaler, inköp av möbler och utrustning, avlönande av särskild rektor).
Viktigare än dessa ekonomiska synpunkter äro de pedagogiska och organisatoriska.
Framförallt kommer lärarfrågan vid de provisoriska seminarierna
att bli bekymmersam.
Särskilda svårigheter komma att yppa sig vid valet av rektorer för de provisoriska
seminarierna.
De hjälpmedel, som stå till förfogande vid utbildningen, måste bli torftigare
än vid ett permanent seminarium. Särskilt gäller detta seminariets
bokbestånd.
Till ett seminarium hör såsom en mycket viktig del en övningsskola. Att
upprätta en sådan vid ett provisoriskt seminarium synes emellertid icke
kunna komma i fråga. Elevernas praktiska utbildning bör därför anordnas
på annat sätt vid de provisoriska seminarierna. En överenskommelse bör träffas
med ortens skolmyndigheter örn att auskultationer och övningslektioner
få förläggas till ortens folkskolor, där för ändamålet lämpliga och skickliga
lärare få tjänstgöra såsom handledare för eleverna.
De svårigheter, som måste uppträda vid de provisoriska seminarierna, och
de nackdelar, som utbildning därstädes har i jämförelse med utbildningen
vid de permanenta seminarierna, böra givetvis icke hindra upprättande av
provisoriska seminarier, då de permanenta icke räcka till. Överstyrelsen finner
emellertid, att man i första hand bör utnyttja de nuvarande seminarierna
och att provisoriska seminarier böra inrättas endast i den mån erforderliga
klassavdelningar icke kunna inrymmas i de nuvarande seminarierna efter
deras utvidgning.
Statsutskottets utlåtande nr 70. 15
Överstyrelsen anser sålunda, att de nuvarande seminarierna böra utvidgas
till att omfatta sammanlagt 21 examinationsavdelningar och att provisoriska
seminarier böra upprättas för de återstående 7 examinationsavdelningarna.
Förläggningen av de provisoriska seminarierna.
Överstyrelsen har funnit följande städer böra komma i fråga som förläggningsort
i nedan nämnd ordning, nämligen
Stockholm (2 avdelningar),
Norrköping (2 å 3 avdelningar),
Falun (2 avdelningar),
Örebro (2 avdelningar).
Överstyrelsens förslag. Överstyrelsens förslag i organisationsfrågan
innebär sammanfattningsvis följande:
Nuvarande seminarier
Haparanda. . .
Lycksele
Härnösand . . .
Strängnäs. .. .
Skara.......
Växjö ......
Landskrona . .
Provisoriska seminarier
Falun............................2
Stockholm.........................2
Norrköping.......................2å3
Summa 27 å 28
Elevintagningen 1945. För nästa budgetår föreslår skolöverstyrelsen
en intagning av 27 X 26 = 702 elever. Härigenom skulle den beräknade
lärarbristen år 1947 — omkring 700 lärare — komma att i stort sett
täckas. Därest endast 24 elever per klass skulle intagas 1945, skulle för att
täcka denna brist erfordras 30 nybörjara vdelningar, nämligen 29 vid tvååriga
linjen (29 X 24 = 696) och 1 vid den treåriga linjen.
Statskontoret påyrkar i första hand, att elevantalet per klass höjes till 28.
Vidare föreslår statskontoret, att den nuvarande seminarieorganisationenutbygges
endast till en examinationskapacitet av 17 klasser per år, att endast
två provisoriska dubbelseminarier upprättas (Stockholm och Falun), att dessa
skola förestås av därvarande folkskoleseminarierektorer samt att nya övningsskolklasser
inrättas allenast i den mån så kan anses oundgängligen
nödvändigt.
Dcpartementschejen har biträtt överstyrelsens förslag med den ändringen,
att han i stället för en utbyggnad av seminarierna i Härnösand och Landskrona
med 1 respektive 2 avdelningar förordar en intagning av 28 elever per
klass. Departementschefen anför följande.
Examinationsavdelningar
..... 1
.....2
.....3 (+1)
.....3 (+ 1)
.....4 (+ 2)
.....4 (+ 2)
.....4 (+ 2)
16
Statsutskottets utlåtande nr 70.
Som inledningsvis framhållits, var redan förra året situationen sådan, att
de befintliga småskoleseminariernas examinationskapacitet, sammanlagt 13
klassavdelningar med för närvarande högst 26 elever i varje klass, icke ens med
utnyttjande av samtliga resurser kunde förslå. Problemet löstes då genom att
vissa folkskoleseminarier togos i anspråk för utbildning jämväl av småskollärinnor.
Denna anordning förklarade min företrädare emellertid då endast vara
att betrakta såsom ett av förhållandena framtvingat provisorium. Av vad i det
föregående under punkten 151 anförts framgår även, att folkskoleseminarierna
nu för en tid framåt måste anlita alla sina resurser för det egna behovet.
Under sådana förhållanden kan någon ny intagning av elever för utbildning
till småskollärarinnor vid dessa seminarier ej ske. Andra utvägar måste
uppenbarligen tillgripas.
Av skolöverstyrelsens utredning framgår, att behovet av nya lärare är särskilt
stort under de närmaste 7 åren samt att behovet under 1 O-årsperioden
därefter visserligen är större än vad som svarar mot den nuvarande examinationskapaciteten
men likväl avsevärt mindre än under nyssnämnda 7-årsperiod.
Då det nu gäller att skapa en ny seminarieorganisation, synes mig denna böra
avpassas efter det på längre sikt beräknade behovet. Vad som därutöver för
de närmaste åren kan krävas bör fyllas genom provisoriska åtgärder. Som av
det. föregående framgår har skolöverstyrelsen för den närmast följande 7-årsperioden
beräknat den erforderliga elevintagningen till 28 klassavdelningar årligen
och för perioden därefter till 18 avdelningar årligen. Med tillämpning av
vad nyss framhållits synes mig alltså seminarieorganisationen böra beräknas
med hänsyn till sistnämnda examinationsbehov eller 18 klassavdelningar.
Detta skulle emellertid nödvändiggöra inrättande av provisoriska seminarier
för icke mindre än 10 klassavdelningar. Överstyrelsen har i stället räknat med
21 avdelningar inom den nuvarande organisationens ram och 7 avdelningar
i provisoriska seminarier. Av olika anledningar, icke minst pedagogiska skäl,
synas mig de provisoriska seminarierna ej böra givas större omfattning än
vad överstyrelsen sålunda föreslagit. Det är därför nödvändigt att söka åstadkomma
en begränsning av det totala antalet examinationsavdelningar. Överstyrelsen
har i sitt förslag räknat med en återgång till det normala maximiantalet
elever per klass, 24. Som bekant har de sista två åren en höjning
av detta antal till 26 medgivits. Statskontoret har, liksom förut beträffande
folkskoleseminarierna, förordat en höjning av elevantalet till 28. Som av
punkten 151 framgår har jag för folkskoleseminariernas vidkommande anslutit
mig till statskontorets förslag. Då några pedagogiska skäl för åtskillnad i
nu ifrågavarande hänseende mellan de båda seminarietyperna icke torde kunna
förebringas och de statsfinansiella förhållandena nödvändiggöra största möjliga
utnyttjande av den befintliga seminarieorganisationen, vill jag därför även
för småskoleseminariernas del förorda en höjning tillsvidare av elevantalet per
klassavdelning till 28. Jag förutsätter dämd givetvis, att överstyrelsen alltjämt
bör äga möjlighet att med hänsynstagande till de lokala förhållandena
i särskilda fall besluta om begränsning av elevantalet till 24 eller 26. Den
sålunda föreslagna åtgärden skulle möjliggöra en begränsning av antalet examinationsavdelningar
med högst 4. I stället för 28 avdelningar om 24 elever
skulle krävas 24 avdelningar örn 28 elever (24 X 28 =) 672. Av dessa böra,
som jag förut framhållit, 18 erhållas inom den nuvarande organisationens
ram och de återstående 6 genom inrättandet av provisoriska seminarier.
De utvidgningar av nuvarande seminarier, som påkallas av vad jag här förordat,
synas mig med hänsyn till förefintligheten av lämpliga lokaler och andra
Statsutskottets utlåtande nr 70.
17
på frågan inverkande förhållanden böra komma till stånd vid seminarierna i
Skara, Strängnäs och Växjö. Sålunda räknar jag med att under nästa budgetår
följande antal klassavdelningar komma att intagas vid seminarierna, nämligen
4 vid ett vart av seminarierna i Skara och Växjö, 3 vid seminariet i Strängnäs,
2 vid vart och ett av seminarierna i Härnösand, Landskrona och Lycksele
samt 1 vid seminariet i Haparanda. Tillsammans gör detta en elevintagning av
(2 X 4 X 28 + 3 X 28 -j- 3 X 2 X 28 + 28 —) 504 elever eller något därunder.
Beträffande förläggningen av de provisoriska seminarierna synas mig överstyrelsens
skäl till förmån för Stockholm och Falun bärande. I nämnda städer
bör sålunda inrättas ett provisoriskt dubbelseminarium. För det tredje
seminariets förläggande finnas huvudsakligen tvenne alternativ, Örebro och
Norrköping. I likhet med skolöverstyrelsen har jag funnit Norrköping böra
givas företräde med hänsyn till att lokalfrågan där ställer sig gynnsammare.
Som överstyrelsen anfört torde möjligheter även finnas att för framtiden utöka
ett dit förlagt dubbelseminarium med ytterligare en parallellavdelning. Vid de
provisoriska seminarierna skulle alltså intagas högst (3 X 2 X 28 —) 168 elever.
Tillsammans skulle alltså under de närmaste 7 åren kunna intagas ett
högsta elevantal av (504 -f- 168 —) 672.
Det av skolöverstyrelsen för budgetåret 1945/46 beräknade något större
intagningsbehovet, 694 elever, torde icke behöva föranleda några särskilda åtgärder
för detta år.
Till frågan om vissa byggnadsarbeten, vilka föranledas av den utvidgade
organisationen, återkommer jag i annat sammanhang.
Anslagsberäkningar.
Den föreslagna utvidgningen av seminarieorganisationen har föranlett förslag
örn viss utbyggnad av personalorganisationen.
Rektorstjänster. Tre nya sådana tjänster föreslås för de tre provisoriska
seminarierna, samtliga placerade i avlöningsgrupp II (E 8), vilken är avsedd
för dubbelseminarier. Rektorerna i Skara, Strängnäs och Växjö, vilka avses
skola utvidgas, föreslås från och med den 1 juli 1946 uppflyttade till avlöningsgrupp
I (E 9) och erhålla nedsatt undervisningsskyldighet. Rektorerna vid
seminarierna i Skara och Växjö, vilka seminarier skola utvidgas till dubbel
kapacitet, föreslås dock få ett lönetillägg av 510 kronor vardera redan för
innevarande budgetår.
Adjunktstjänster. Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning av antalet dylika
tjänster med 5 ordinarie och 3 extra ordinarie.
Övningsskollärartjämter. Departementschefen förordar inrättande av 2 ordinarie
och 3 extra ordinarie sådana tjänster, alla avsedda för permanenta
seminarier. För de provisoriska seminarierna anses inga dylika befattningar
erforderliga, då seminarieeleverna avses skola få sin praktiska utbildning vid
någon av förläggningsortens vanliga folkskolor. Departementschefen föreslår
ett arvode av 800 kronor för år ät de vederbörande skoldistrikt tillhörande
folkskollärare eller småskollärarinnor, som förordnas till handledare för seminaristerna.
I kostnadshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
368 100 kronor.
Bihang till rilcsdagens protokoll 19^5. 6 nami. Nr 70.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 70.
Utskottet.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att behovet av nya småskollärare är
särskilt framträdande under de närmaste sju åren samt att behovet under
tioårsperioden därefter visserligen är större än vad som svarar mot den nuvarande
examinationskapaciteten men likväl avsevärt mindre än under nämnda
sjuårsperiod. Skolöverstyrelsen har beräknat den erforderliga elevintagningen
för omförmälda sjuårsperiod till 28 klassavdelningar årligen och för
perioden därefter till 18 avdelningar årligen. För att möta den närmaste
tidens behov skulle enligt överstyrelsens förslag böra intagas 21 avdelningar
inom den nuvarande organisationens ram och 7 avdelningar i provisoriska
seminarier. Härvid har överstyrelsen räknat med en återgång till det normala
maximiantalet elever per klass d. v. s. 24, dock att för nästa läsår skulle intagas
26 elever per klass vid de seminarier, där detta låter sig göra.
Departementschefen har framhållit, att då det nu gällde att skapa en ny
seminarieorganisation, denna syntes böra anpassas efter det på längre sikt
beräknade behovet och att vad därutöver kunde krävas för de närmaste åren
borde fyllas genom provisoriska åtgärder. Departementschefen har, utgående
från denna ståndpunkt, ansett organisationen böra beräknas med hänsyn till
nyss angivna examinationsbehov eller alltså till 18 klassavdelningar. Då icke
minst pedagogiska skäl talade för att de provisoriska seminarierna begränsades
att omfatta högst det av skolöverstyrelsen föreslagna antalet, måste enligt
departementschefens mening det totala antalet examinationsavdelningar
nedbringas. För att möjliggöra att samtidigt härmed examinationskapaciteten
kan hållas i stort sett på den av överstyrelsen angivna nivån har departementschefen
— i anslutning till den ståndpunkt han intagit beträffande folkskoleseminarierna
— förordat en höjning tills vidare av elevantalet per klassavdelning
till 28. Departementschefen har emellertid härvid förutsatt, att
överstyrelsen alltjämt borde äga möjlighet att med hänsynstagande till de
lokala förhållandena i särskilda fall besluta om begränsning av elevantalet
till 24 eller 26. Den av departementschefen föreslagna begränsningen av antalet
klassavdelningar innebär i förhållande till skolöverstyrelsens förslag, att
vid vart och ett av seminarierna i Landskrona och Härnösand skulle intagas
2 avdelningar mot av överstyrelsen föreslagna 4 respektive 3. Härigenom
skulle någon utbyggnad av lokalerna vid seminarierna i Landskrona och Härnösand
— vilket skulle draga en sammanlagd kostnad av 1 190 000 kronor
(590 000 kronor för Landskrona och 600 000 kronor för Härnösand) — undvikas.
Enligt departementschefens förslag skulle de provisoriska seminarierna förläggas
till Stockholm, Falun och Norrköping samt omfatta 6 klassavdelningar. I
I motionerna I: 252 och II: 251 — såvitt nu är i fråga — har yrkats, att
elevantalet måtte i enlighet med föreskrift i gällande stadga för småskoleseminariema
bestämmas till 24 och i motionerna I: 253 och n: 387 har föreslagits,
att Landskrona småskoleseminarium måtte utvidgas att omfatta 4 av
-
Statsutskottets utlåtande nr 70. 19
delningar och att något provisoriskt seminarium i Norrköping icke skulle
inrättas.
Utskottet har för sin del med hänsyn till det konstaterade trängande behovet
av en ökad utexamination av småskollärare ansett sig böra ansluta sig
till det av departementschefen framlagda förslaget. På grund av statsfinansiella
skäl anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till motionerna I: 253
och 11:387. Vidkommande det i motionerna 1:252 och 11:251 framställda
yrkandet, vilket utskottet icke heller funnit sig böra biträda, vill utskottet
— under erinran örn vad1 utskottet beträffande motsvarande spörsmål anfört
i fråga örn folkskoleseminarierna — framhålla, att enligt utskottets mening
olägenheterna av ett elevantal av 28 i klassavdelningarna vid småskoleseminarierna
äro väl så framträdande som vid folkskoleseminarierna. Utskottet förutsätter
därför, att Kungl. Maj:t till övervägande upptager frågan örn vilka
åtgärder som kunna och böra vidtagas med avseende å organisationen av småskoleseminarierna
i syfte att, när förhållandena det medgiva, återföra elevantalet
i klassavdelningarna till det stadgeenliga antalet av 24.
Emot vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang föreslagit, har
utskottet icke funnit annat att erinra än att utskottet — i anslutning
till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit beträffande folkskoleseminarierna
— funnit det befogat, att möjligheter beredas att för seminarieelevernas
praktiska utbildning icke blott för de föreslagna provisoriska
seminariernas del utan även för de nuvarande seminariernas del utnyttja folkskolorna
på seminarieorterna. I sådant avseende torde ett belopp av (7 X
X 800 =) 5 600 kronor böra ställas till förfogande för utgivande av arvoden
till de folkskollärare eller småskollärare på seminarieorterna, som i folkskolor
därstädes må komma att förordnas som handledare för seminarieeleverna. Anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör på grund härav
höjas till (294 500 + 5 600 =) 300 100 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) besluta, att småskoleseminarierna i Skara, Strängnäs
och Växjö utvidgas på sådant sätt, att seminariet i Strängnäs
kommer att omfatta 3 och vartdera seminariet i Skara
och Växjö 4 parallella avdelningar av varje klass samt att
provisoriska dubbelseminarier upprättas i Falun, Norrköping
och Stockholm, allt på sätt departementschefen förordat;
b)
godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
20
Statsutskottets utlåtande nr 70.
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
9 rektorer, avlöningsgrupp II................. E 8
1 rektor, avlöningsgrupp III.................. E 7
30 adjunkter ................................ A 23
6 lärare i teckning ......................... A 21
7 » i musik ............................ A 21
7 » i gymnastik med lek och idrott........ A 21
29 övningsskollärare .......................... A 20
6 lärarinnor i kvinnlig slöjd.................. A18
1 lärarinna i hushållsgöromål.................. A16
7 vaktmästare .............................. A 6
Tjänstemän å övergångsstat.
4 ämneslärare ........................
A 20
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
3 adjunkter............................Eo 21;
c) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1.
2.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor
Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt semina
rieläkare
m. m., förslagsvis
.........kronor 16 900
b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier
. . » 5 900
c. Arvoden åt biträden
på rektorsexpedi
tionerna.
....... » 5 100
d. Tilläggsarvoden åt
lärare i trädgårdsskötsel
......... » 1400
’e. Arvode åt ett biträde
för matlagningen
vid seminariet
i Lycksele . . . » 1 800 »
767 500
31 100
Statsutskottets utlåtande nr 70.
21
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............kronor 300 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.........» 157 600
Summa kronor 1 256 300;
d) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 256 300 kronor;
II. att motionerna 1:252 och II: 251 — såvitt här är
i fråga — icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
lil. att motionerna I: 253 och II: 387 — såvitt här är i
fråga — icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
6:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 156, s. 373—376), vilket innebär en anslagshöjning
med 47 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 144 400 kronor.
7:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 376), vilket innebär en anslagshöjning
med 18 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1945/46 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 36 500 kronor.
8:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. Kungl. Majit har (punkt 158,
s. 377 o. 378) föreslagit riksdagen att till Småskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under
punkten 5:o) omförmälda likalydande motionerna I: 253 och II: 387, såvitt
de avse förevarande anslag.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 253 och II: 387, såvitt här är
i fråga, till Småskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.
9:o) Byggnadsarbeten vid vissa småskoleseminariet. I propositionen
nr 200 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 9 mars 1945, föreslagit riks
-
VUkottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 70.
dagen att för budgetåret 1945/46 å kapitalbudgeten under rubrik Statens
allmänna fastighetsfond anvisa dels till Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Skara ett investeringsanslag av 804 000 kronor, dels till Vissa
till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Strängnäs ett investeringsanslag
av 680 000 kronor, dels oek till Vissa till- och ombyggnadsarbeten
vid småskoleseminariet i Växjö ett investeringsanslag av 507 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under
punkten 5: o) omförmälda likalydande motionerna I: 253 och II: 387, såvitt
de avse förevarande anslag.
Ivungl. Maj:ts ifrågavarande förslag är en följd av den ståndpunkt
departementschefen enligt punkten 5:o) här ovan intagit till frågan örn utbyggnad
av de permanenta småskoleseminarierna. Skolöverstyrelsen hade
förordat utbyggnad även av småskoleseminarierna i Landskrona och Härnösand
för en sammanlagd kostnad av 1 190 000 kronor, varav 590 000 kronor
belöpande å det förra1 och 600 000 kronor å det senare seminariet.
Skara. För budgetåret 1938/39 anvisades dels ett reservationsanslag
av 126 000 kronor för till- och påbyggnad av en flygelbyggnad m. m., dels
ett reservationsanslag av 14 500 kronor till toalettanordningar vid seminariet.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1939 fingo ifrågavarande
byggnadsarbeten icke fullföljas i vidare män än i vad avsåge upprättande
av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar. Vidare anvisades för budgetåret
1939/40 ett reservationsanslag av 17 500 kronor till ny vaktmästarbostad
vid seminariet. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 februari 1940
fick detta anslag icke disponeras i annan mån än som erfordrades till bestridande^
av kostnaderna för redan utförda förarbeten. Sedermera anvisade
1944 års riksdag å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 under rubriken (Enoch
tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Skara ett investeringsanslag
av 196 000 kronor, avseende genomförande av nyssnämnda byggnadsarbeten
enligt i kostnadsbesparande syfte något omarbetade planer. Dessa
arbeten ha ännu icke igångsatts.
Genom den nu föreslagna utvidgningen av seminariet har byggnadsfrågan
kommit i ett annat läge. De förut ifrågasatta arbetena skulle nu vara otillräckliga.
Byggnadsstyrelsen har låtit utreda såväl frågan om en omändring
och utökning av den befintliga seminariebyggnaden som möjligheten av
dennas rivning och ersättande med en nybyggnad. Därvid har det senare
alternativet visat sig ej blott ge ett avsevärt bättre resultat i fråga örn planlösningen
utan även ställa sig ekonomiskt fördelaktigare. Byggnadsstyrelsen
bär därför ansett sig böra förorda detta alternativ.
Strängnäs. Förslaget avser tillbyggnad av en trevånings flygel och
nybyggnad av ett gymnastikhus.
Växjö. Förslaget avser dels en förening av huvud- och gymnastikbyggnaderna.
genom en nybyggnad i tre våningar dels ock vissa ändringsarbeten
i befintliga byggnader.
1 För vissa byggnadsarbeten vid seminariet i Landskrona har av 1911 års riksdag härutöver
på tilläggsstat för budgetåret 1913/11 anvisats ett investeringsanslag av 110 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 70.
23
Under hänvisning till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit
till frågan om småskoleseminariernas organisation tillstyrker utskottet bifall
till Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 253 och II: 387, såvitt här är
i fråga,
a) till Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminariet i
Skara för budgetåret 1945/46 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 804 000 kronor;
b) till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Strängnäs för budgetåret 1945/46 under statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av
680 000 kronor;
c) till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Växjö för budgetåret 1945/46 under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 507 000
kronor.
Stockholm den 13 april 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo,
Sven Larsson, Bäcklund, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Carlström, Emil Petersson, Ragnar
Bergh och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Persson i Falla,
Bergström, Mårtensson, Wallentheim, Malmborg i Skövde, Viklund, Onsjö, Sefve, Hoppe och
Thäpper.
Utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 70.
Reservationer:
1) vid punkten l:o) (Folkskoleseminarierna: Avlöningar) av herrar Oscar
Olsson, Emil Petersson, Malmborg i Skövde och Hoppe, vilka ansett, att utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Såsom av---anses besvarade.
Departementschefen frångår skolöverstyrelsens förslag örn intagning av, som
hittills, 24 elever i varje klass och hemställer, att elevantalet skall ökas till 28.
Motiveringen är, att skolöverstyrelsen beräknat lärarbehovet för läsåren 1945/
48 till 2 112 nya lärare, under det att endast 835 väntas bli utexaminerade
samma tid, varför ett underskott skulle uppstå på 1 277 lärare. Med samma
intagning för framtiden som skolöverstyrelsen föreslår skulle, på grund av utexamineringen
av studentklasser 1947 och 1948, underskottet det sistnämnda
året bli minskat med (2 X 11 X 24 =) 528, således till 749. Med en intagning
enligt departementschefens förslag under samma tid skulle underskottet
stanna vid 661. Denna skillnad på 88 utexaminerade under fyra år är dock relativt
ringa i förhållande till det i båda fallen stora underskottet. Dessutom är
att märka, att även enligt skolöverstyrelsens förslag, till och med om seminarieorganisationen
inte till dess utvidgats, redan 1948 ett antal av 500 nya lärare
kommer att utexamineras och därefter årligen 528 mot endast 51 i fjol, 120
i år, 331 år 1946 och 400 år 1947. Men det är ju även departementschefens
mening, att seminarieorganisationen skall väsentligt utvidgas på grundval av
en utredning, som verkställes redan innevarande år. Vilka resultat utredningen
kan komma till beträffande kostnaderna och effektiviteten av utvidgningen är
naturligtvis ovisst, men det synes ändå både ovanligt och mindre välbetänkt
att under pågående utredning vidtaga genomgripande försämringar i svensk
lärarutbildning.
Detta blir nämligen enligt en praktiskt taget enhällig sakkunskap följden av
denna ökning av klassernas storlek. Den största fördel för utbildningen som
vanns vid 1936 års seminarieorganisation var bestämmandet av maximiantalet
elever till 24 i varje klass. Av betydelse var redan den bättre undervisning som
det lägre elevantalet medgav, mest kanske i vissa naturvetenskapliga ämnen
samt vid den individuella handledningen i musik. Men långt betydelsefullare
än allt annat var stärkandet av den praktiska lärarutbildningen, seminariernas
viktigaste uppgift. I motionerna I: 252 och II: 251 lämnas en ovederlägglig
utredning om den påtagliga försämring av lärarutbildningen, som blir den
nödvändiga följden örn lärjungeantalet ökas på sätt departementschefen föreslår.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat kommer tiden för de praktiska
övningarna att per elev sänkas med i genomsnitt 15—20 procent. Redan nu
måste övningsskolans lärare avstå en orimligt stor del av sina lektioner åt
seminarieeleverna, och det är otänkbart, att lektionernas antal kan ökas i förhållande
till det ökade, antalet seminarister, om det skall kunna vara tal örn
Statsutskottets utlåtande nr 70.
25
verklig skoluppfostran under läraren. Rektorn vid folkskoleseminariet i Uppsala
har vid en enquéte bland f. d. elever för att utröna deras synpunkt på seminariernas
utbildning genomgående fått önskemålet om större utrymme på schemat
för praktiska undervisningsövningar; även med nuvarande elevantal i klasserna
ha dessa i allt för hög grad måst antaga karaktären av prov på vederbörandes
undervisningsskicklighet.
Då dagens skoldiskussion genljuder av kravet på reformer i samtliga skolformer,
måste det te sig som en orimlig motsägelse att i det läget framlägga förslag
om en radikal försämring av lärarutbildningen för vår ojämförligt största
och viktigaste skola, där den första grundläggande bildningen meddelas åt
praktiskt taget alla svenska barn. Invändningen att alternativet till sämre utbildade
lärare enligt skolöverstyrelsens beräkning av den kommande lärarbristen
måste bli, att skolor komma att stå utan lärare, har inte skolöverstyrelsen,
den ansvariga myndigheten, dragit. Överstyrelsen hänvisar till utvägar,
som kunna skapas av den beslutade utredningen. Skolöverstyrelsen är väl medveten
örn att intagningen i år av 24 elever i vardera av 22 klasser är för liten.
Ett för lågt antal intagna under ett år bör dock efter en grundlig utredning
kunna på något sätt kompenseras. En utväg, och säkerligen inte den enda möjliga,
vore att 1948 låta de lärare, som ingå i pensionsåldern eller tidigare blivit
pensionerade, få tjänstgöra, i mån av behov, ytterligare ett år.
Erfarenhet föreligger av faran att handla i något slags panikstämning vid
både vidgandet och krympandet av vår seminarieorganisation på grundval av
osäkra prognoser om kommande årtiondes antal barn och läraravdelningar i
skolorna.
Vår nuvarande seminarieorganisation av 1936 med en beräknad utexamination
av 16 klassavdelningar för år, som skulle vara helt genomförd 1939/40,
visade sig så rymligt tilltagen att riksdagen redan 1941 beslöt, att endast en
klass på 24 elever skulle intagas i stället för de 16 med plats för 384. De båda
följande åren tog man endast in 6 respektive 10 klasser, och först i fjol ansåg
man sig böra gå upp till en intagning av 18 klasser. Risken för en liknande utveckling
efter även en stark utvidgning av seminarieorganisationen i år och
nästa år borde vara rätt obefintlig, av många skäl. Men någon anledning till
förhastade åtgärder, som allvarligt måste skada lärarutbildningen, föreligger
dock icke. Någon lättnad i bristen på folkskollärare redan nästa år skulle uppstå,
om förhållandena möjliggjorde någon minskning av inkallelserna till militärtjänstgöring.
Utskottet anser sig alltså icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag om ökning
av elevantalet i klassavdelningarna till 28 lärjungar. I enlighet med skolöverstyrelsens
förslag förordar utskottet att för nästa läsår intagas 22 klasser
med 24 lärjungar i varje klass.
I övrigt---beträffande folkskoleseminarierna.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
26
Statsutskottets utlåtande nr 70.
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och punkten l:o) i motionerna I: 252 och II: 251, såvitt här
är i fråga,
a) besluta att---A 6;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till... kronor 1 967 600
2. Arvoden och —.. » 77 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................. » 396 000
4. Rörligt tillägg... » 369 300
Summa kronor 2 810 400;
c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 810 400 kronor;
II. att punkten 2:o) i motionerna I: 252 och II: 251 må anses
besvarad med vad utskottet här ovan anfört»;
2) vid punkten 5:o) (Småskoleseminariema: Avlöningar)
dels av herrar Oscar Olsson, Emil Petersson, Malmborg i Skövde och
Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:
»Av den---skulle inrättas.
Vad utskottet vid punkten om folkskoleseminariema anfört i fråga örn
en intagning av 28 elever i klasserna i stället för 24 gäller i minst lika hög
grad för småskoleseminariema. Därtill kommer, att riksdagen i fjol vid beslutet
att då bestämma antalet elever att intagas under året till 26 i varje
klass uttryckligen betonade, att höjningen vore att betrakta som ett provisorium
och att en återgång till det normala antalet 24 borde ske, så snart
omständigheterna det medgåve. I full överensstämmelse härmed står skolöverstyrelsens
yttrande: ’Då det nu gäller att söka utreda organisationens
behövliga storlek på relativt lång sikt, finns det därför för överstyrelsen
ingen anledning att räkna med ett större antal elever per klassavdelning,
än vad stadgan föreskriver och den pedagogiska erfarenheten funnit lämpligt’.
Departementschefens motivering att inga pedagogiska skäl borde
kunna förebringas för att inte småskoleseminariema i utbildningshänseende
skulle sänkas i proportion till den försämring som föreslås för folkskoleseminariema
kan utskottet inte finna bärande. När departementschefen
förordar denna försämring ''tills vidare’, vill utskottet fästa uppmärksamheten
på att den komme att gälla för åtminstone sju år enligt de av departementschefen
gjorda beräkningarna och således gälla utbildningen av minst
4 700 lärarinnor.
Statsutskottets utlåtande nr 70.
27
Även om antalet intagna elever vid en begränsning av 24 per klass i år
icke skulle bli så högt som är önskvärt, enligt departementschefens uppgift
672, äro förhållanden dock inte sådana, att ett förhastat beslut i denna viktiga
skolfråga bör fattas i något slags panikstämning. Den ansvariga myndigheten,
skolöverstyrelsen, visar, utom på osäkerheten i beräkningarna
av antalet läraravdelningar, också på den säkerhetsmarginal, som finns i
den stora reserv av äldre lärarinnor, som alltid står till förfogande. Dessutom
voro i maj 1944, då beräkningarna gjordes, 200 småskollärarinnor
anställda som vikarier för inkallade folkskollärare.
Då minskningen av antalet intagna i år emellertid blir så högt som 96,
om endast 24 elever intagas per klass i den av departementschefen föreslagna
organisationen, anser utskottet i enlighet med vad i motionerna I: 253
och II: 387 påyrkats att Landskrona seminarium bör utvidgas att omfatta
fyra examinationsavdelningar i stället för två. Härigenom skulle hela organisationen
komma att redan i år omfatta 26 avdelningar och antalet intagna
elever bli 624 eller 286 utöver den nuvarande organisationens maximala.
kapacitet per år. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit till nästa års
riksdag framlägger förslag örn småskoleseminarieorganisationens utvidgning
till 28 avdelningar.
Ett bifall till vad utskottet sålunda förordat innebär, att i personalförteckningen
böra uppföras ytterligare en ordinarie adjunktstjänst, en övningsskollärartjänst
och en extra ordinarie adjunktsbefattning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 252 och II: 251 — såvitt här är i fråga
— ävensom motionerna I: 253 och II: 387,
a) besluta, att småskoleseminarierna i Skara, Strängnäs,
Växjö och Landskrona utvidgas på sådant sätt, att seminariet
i Strängnäs kommer att omfatta 3 och vartdera seminariet
i Skara, Växjö och Landskrona 4 parallella avdelningar
av varje klass, samt att provisoriska dubbelseminarier upprättas
i Falun, Norrköping och Stockholm, allt på sätt utskottet
förordat;
b) godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1945/46:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
9 rektorer, avlöningsgrupp II...............E 8
31 adjunkter............................. A 23
28
Statsutskottets utlåtande nr 70.
80 övningsskollärare
A 20
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e:
4 adjunkter.............................Eo 21;
c) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 781 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt semina
rieläkare
m. m., förslagsvis.
........kronor 17 200
b. Arvoden åt seminariebibliotekarier
. .
c. Arvoden åt biträden
på rektorsexpeditionerna.
.......
d. Tilläggsarvoden åt
lärare i trädgårdsskötsel
.........
e. Arvode åt ett bi
träde
för matlagningen
vid seminariet
i Lycksele . . . kronor 1 800 » 31700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............ » 311900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_160 600
Summa kronor 1 285 200;
d) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1285 200 kronor»;
dels ock av herr Bergström, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionerna I: 253 och II: 387 — vilket i förhållande till utskottets förslag
innebär minskning med en rektorstjänst i avlöningsgrupp II samt ökning med
dels en övningsskollärartjänst, dels ock en extra ordinarie adjunktsbefattning
— och till följd därav hemställa,
6 050
5 250
1 400
Statsutskottets utlåtande nr 70. 29
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 253 och II: 387, såvitt här är i fråga,
a) besluta, att småskoleseminariema i Skara, Strängnäs,
Växjö och Landskrona utvidgas på sådant sätt, att seminariet
i Strängnäs kommer att omfatta 3 och vartdera seminariet
i Skara, Växjö och Landskrona 4 parallella avdelningar
av varje klass, samt att provisoriska dubbelseminarier upprättas
i Falun och Stockholm, allt på sätt utskottet förordat;
b)
godkänna följande personalförteckning för småskoleseminariema,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1945/46:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
8 rektorer, avlöningsgrupp II...............E 8
30 övningsskollärare.......................A 20
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.
4 adjunkter..............................Eo 21;
c) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis...................kronor 760 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt semina
rieläkare
m. m., förslagsvis.
........kronor 16 400
b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier.
.. » 5 650
c. Arvoden åt biträden
på rektorsexpedi
tionerna.
....... » 4 850
d. Tilläggsarvoden åt
lärare i trädgårdsskötsel
......... » 1 400
30
Statsutskottets utlåtande nr 70.
e. Arvode åt ett biträde
för matlagningen
vid seminariet
i Lycksele . . . kronor 1 800 kronor 30 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............ » 300100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 155 600
Summa kronor 1 246 100;
b) till Småskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 246 100 kronor;
II. att motionerna 1:252 och II: 251 — såvitt här är
i fråga — icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
3) vid punkten 8:o) (Småskoleseminariema: Utrustning) av herr Bergström,
som ansett, att utskottet i anledning av motionerna I: 253 och II: 387
bort — med hänsyn till vad utskottet under punkten 5:o) förordat — föreslå
en minskning av förevarande anslag med 15 000 kronor och alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 253 och II: 387, såvitt här är i fråga,
till Småskoleseminariema: Utrustning för budgetåret
1945/46 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor;
4) vid punkten 9:o) (Byggnadsarbeten vid vissa småskoleseminariet av
herrar Oscar Olsson, Emil Petersson, Bergström, Malmborg i Skövde och
Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:
»Under hänvisning till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit
till frågan om småskoleseminariernas organisation hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 253 och II: 387, såvitt här är i fråga,
a) till Fma--- 804 000 kronor;
b) till Vissa--- 680 000 kronor;
c) till Vissa--- 507 000 kronor;
d) till Fma till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Landskrona för budgetåret 1945/46 under statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 590 000 kronor».
Stockholm 1945 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
451408