Statsutskottets utlåtande nr 68.
1
Nr 68.
Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1945 kl. 2 em.
biätande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder i anledning av förgiftningsfaran
vid gengasdrift.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (femte huvudtiteln, punkten 185)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Åtgärder
i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift för budgetåret 1945/46 beräkna
ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 215, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för den 23 februari 1945, föreslagit riksdagen
att till Åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift för
budgetåret 1945/46 å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 230 000 kronor.
För innevarande budgetår är anslaget anvisat med ett belopp av 150 000
kronor.
I förevarande proposition har inledningsvis (s. 2 och 3) lämnats en kortfattad
redogörelse för hittills vidtagna åtgärder på hithörande område.
Med promemoria den 28 oktober 1944 har medicinalstyrelsen till Kungl.
Majit överlämnat en av statens gengasforskningsråd utarbetad plan för gengasforskningens
fortsatta bedrivande inom den centraliserade form, i vilken
verksamheten hittills bedrivits, innefattande jämväl framställning örn medel
för återstoden av innevarande budgetår och för nästa budgetår. Bådet anser
den angelägnaste uppgiften vara att utreda vissa spörsmål, som sammanhänga
med gengasförgiftningens, speciellt den kroniska gengasförgiftningens, diagnos
och prognos. Bådet har vidare förordat dels ökat statsbidrag för möjliggörande
av en utökning av personalen vid gengaskliniken vid Sabbatsbergs sjukhus
dels ock förstärkning av bränslekommissionens gengasbyrå. Den teknisktprofylaktiska
verksamhet, som hittills ombesörjts av gengasbyrån, har ansetts
böra inordnas under rådet och medicinalstyrelsen och givas en viss utvidgad
omfattning. För statens bidrag till driften vid undersöknings- och behandlingsstationer
för gengasskadade i de olika sjukvårdsområdena har för
nästa budgetar ansetts böra beräknas medel i den omfattning som ursprungligen
avsetts för ändamålet, eller 250 000 kronor. En särskild utbildningskurs
anses böra anordnas jämväl under nästa budgetår. I enlighet härmed har
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 6 sami. Nr 68—69.
810 45
2
Statsutskottets utlåtande nr 68.
rådet hemställt, att till förfogande för hithörande ändamål måtte ställas dels
ett belopp av 38 000 kronor för innevarande budgetår, dels ock ett belopp av
356 700 kronor för nästa budgetår.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt förslaget men har ansett att ett överflyttande
till gengasforskningsrådet och medicinalstyrelsen av den tekniskt-profylaktiska
verksamheten icke bör komma till stånd före utgången av nästa
budgetår.
Över förenämnda framställning hava yttranden avgivits av riksförsäkringsanstalten
och statskontoret.
Vidare har medicinalstyrelsen med skrivelse den 19 december 1944 till
Kungl. Majit överlämnat en av statens gengasforskningsråd den 15 i samma
månad gjord framställning örn ytterligare medel till gengasforskningsverksamheten.
Framställningen avser dels en komplettering av den nuvarande Sabbatsbergskliniken
med expertis för neurologisk-psykiatriska undersökningar,
dels ock en utvidgning av undersöknings- och behandlingsmöjligheterna för
gengasskadade i Stockholm.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt gengasforskningsrådets framställning örn
medel till utförande av neurologisk-psykiatriska undersökningar vid Sabbatsbergskliniken.
Styrelsen har uppskattat kostnaderna för ifrågavarande undersökningar
till 10 083 kronor under innevarande budgetår och till 18 200 kronor
för nästa budgetår.
Rörande frågan om ordnandet av utvidgade undersöknings- och behandlingsmöjligheter
i Stockholm vitsordar styrelsen behovet därav. Styrelsen
förordar att för ändamålet iordningställas och ianspråktagas vissa lokaler å
S:t Görans sjukhus. Kostnaden för den nya gengaskliniken uppskattar styrelsen
till 61 533 kronor för innevarande och 40 200 kronor för nästa budgetår.
Över denna framställning hava yttranden avgivits av Stockholms stads
sjukhusdirektion, styrelsen för statens institut för folkhälsan, statskontoret
samt direktionen för karolinska sjukhuset.
Åv direktionens för karolinska sjukhuset yttrande framgår, att begränsade
möjligheter föreligga att vid sjukhuset anordna mottagning av gengasskadade.
Behovet av personal för verksamheten och kostnaderna för densamma uppskattar
direktionen för helt år sålunda.
1 överläkare (arvode) .............................
2 underläkare (Ex 22) .............................
1 otoneurolog (konsult, arvode) ...........^
1 laborationssköterska (halvtidstjänst, Eo 7)
1 polikliniksköterska (halvtidstjänst, Eo 7) .
1 social kurator (Eo 10) ..........................
1 socialassistent (arvode) .........................
1 skrivbiträde (Ex 4) ............................
1 städerska (U1) ..................................
kronor 15 000
» 17 858
)> 6 000
» 2184
2184
» 5 062
» 2 400
» 3 775
» 2 959
Summa kronor 57 422
För materiel och diverse övriga omkostnader för verksamheten beräknar
direktionen ett belopp av förslagsvis 6 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 68.
3
Departementschefen har för egen del anfört, följande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, föreligga till prövning två
framställningar i ämnet, vilka till väsentliga delar komplettera varandra men
i vissa delar beröra en och samma sida av verksamheten. Frånsett frågan
örn medelsanvisning till vissa speciella forskningsuppgifter av begränsad omfattning
— vilka torde få anses falla inom ramen för det för innevarande
budgetår anvisade anslaget — träda bland de spörsmål, som framlagts till
bedömande i framställningarna särskilt följande i förgrunden, nämligen
1) frågan örn anordnande i Stockholm av ytterligare undersöknings- och behandlingsmöjligheter
för gengasskadade, 2) frågan örn komplettering av den
nuvarande sabbatsbergskliniken med särskild expertis och annan personal
m. m. samt 3) frågan örn organisationen av den tekniskt-profylaktiska verksamheten.
Det synes mig lämpligt att taga ställning till dessa frågor i nu
nämnd ordning och därefter övergå till behandling av framställningarna i
övrigt.
Till stöd för en utökning av undersöknings- och behandlingsmöjligheterna
i Stockholm har främst åberopats den ständigt stigande
arbetsbördan för gengaskliniken vid Sabbatsbergs sjukhus. Denna har bland
annat tagit sig uttryck däri, att den tid, som flertalet vårdsökande vid denna
klinik fått vänta, innan undersökning av dem kunnat verkställas, i december
1944 stigit till sex veckor och i åtskilliga fall utgjort nio veckor. Därefter
har, efter vad jag inhämtat, väntetiden stigit ytterligare. Någon väsentlig
minskning av besöksfrekvensen torde icke vara att påräkna under innevarande
kalenderår. Enligt ett nyligen gjort uttalande av chefen för bränslekommissionen
torde man nämligen få räkna med att gengasdrift måste anlitas för
vårt transportväsen i ungefär nuvarande omfattning under det närmaste året
framåt, även örn importen av flytande bränsle skulle komma igång. Ej heller
lärer någon nämnvärd avlastning av sabbatsbergskliniken vara att förvänta
genom inrättande av lokala, undersöknings- och behandlingsstationer i angränsande
län. Det stora flertalet landsting synes tyvärr hava ställt sig tveksamt
till inrättande av dylika stationer med hänsyn till det oklara läge, vari frågan
örn diagnosen och behandlingen av gengasskador befinner sig. Under sådana
förhållanden anser jag mig icke kunna underlåta att nu påkalla medverkan
från statens sida till anordnande i Stockholm av ytterligare undersökningsoch
behandlingsmöjligheter för gengasskadade.
För tillgodoseende av nu ifrågavarande behov hava tre alternativa förslag
framförts. Ett av dessa — utvidgning av den nuvarande kliniken vid Sabbatsbergs
sjukhus — anser sjukhusdirektionen i Stockholm icke genomförbart på
grund av lokalbrist och torde alltså redan från början böra avföras ur diskussionen.
Det andra alternativet — anordnande av en provisorisk gengasklinik
vid S:t Görans sjukhus — synes realiserbart under viss förutsättning. Enligt
vad jag under hand inhämtat torde utsikterna för en lösning efter detta
alternativ vara relativt goda men full klarhet på denna punkt föreligger ännu
icke. Enklast att genomföra och fördelaktigast ur kostnadssynpunkt synes
det tredje alternativet ställa sig: anordnande av mottagning för gengasskadade
vid karolinska sjukhusets medicinska klinik. Möjligheterna att undersöka
och behandla gengasfall vid detta sjukhus uppgivas visserligen kvantitativt
sett vara tämligen begränsade, men å andra sidan torde förutsättningarna för
en ingående forskningsverksamhet på området där vara gynnsammare än annorstädes.
Detta synes mig vara desto mera beaktansvärt som läkarvetenskapen
på detta område befinner sig i utredningsstadiet och meningarna örn sjukdomens
karaktär och diagnostik äro mycket delade. Det lärer icke vara uteslutet
att viss utökning av mottagningstiden utöver den av direktionen för
4 Statsutskottets utlåtande nr 68.
sjukhuset angivna (2 timmar per dag) kan ske, därest behov därav skulle yppa
s g Jag föreslår darf or, att detta alternativ godtages. Fördelningen av klientelet
mellan de bada klinikerna torde i huvudsak böra ske enligt de grunder
som direktionen förordat. e b ’
oehDbn^rlagnan Pers°nal1orgapisationen för gengasfallens undersökning
och behandling vid karolinska sjukhuset överensstämmer i sina grunddrag
med den för sabbatsbergskliniken avsedda. En viss begränsning av personal
ni^ide^n h°-A unatA ii frä“st med hänsyn tm den tutare mottagngstiden
och vid sjukhuset tillgänglig psykiatrisk sakkunskap. Förslaget föranleder
ingen annan erinran från min sida än att åtminstone en av de tre
a arna bor kunna tjänstgöra på halvtid till dess närmare erfarenhet örn läkarbehovet
vunnits och att, då här är fråga örn en provisorisk anordning, samtlig
personal torde bora austalius mot avlöning i form av arvode. De föreslagna
lönebeloppen torde kunna i huvudsak godtagas med den jämkning, som Ian
pakallas med hänsyn till förkortning av arbetstiden. Eventuellt torde därjämte
tor vissa befattningshavare mindre jämkningar böra vidtagas till vin™e
w ?t0"e överensstämmelse med arvodena vid sabbatsbergskliniken
Möjlighet torde vidare bora föreligga för Kungl. Majit att medgiva förstärkrung
av personalen, därest sa skulle visa sig erforderligt.
... verksamheten torde icke kunna påbörjas före den''"l april 1945 och kan
torvantas pågå omkring ett år. Från denna utgångspunkt torde för avlöningar
bora Imräknas ett belopp av omkring 15 000 kronor under innevarande budgetår
och 45 000 kronor under nästa budgetår. Till materiel och diverse omkostnader
torde bora avses ett belopp av 3 000 kronor för vartdera budgetåret
\id ett godtagande av detta förslag torde det kunna ifrågasättas, huruvida
staten skall lämna bidrag till förstärkning av personalen vid sabbatsbergskhniken.
I sådant hänseende har i den första framställningen
påkallats medel till anstaltande av en femte underläkare jämte ett tekniskt
biträde och ett skrivbiträde, räknat från och med den 1 november 1944. Ender
hand har upplysts, att behovet av en ytterligare läkarkraft provisoriskt tillgodosetts
därigenom att Stockholms stads spårvägsbolag åtagit sig att tills vidare
avlöna en särskild läkare vid kliniken på villkor, att denne enbart avsåges för
bolagets personal Eågon anledning att rubba på denna anordning, som tillgodoser
speciella behov för Stockholms stads vidkommande, synes mig icke
oreliggä. Till frågan om anvisande av medel till avlöning av ytterligare
bitradespersonal vid kliniken torde ställning icke heller nu böra tagas. Skulle
behov av denna personal alltjämt förefinnas, sedan mottagningarna vid karolinska
sjukhuset öppnats, eller skulle eljest förhållandena så påfordra
torde Kungl. Majit få forutsättas äga möjlighet att med anlitande av förevarande
anslag besluta om den medelsanvisning från statens sida, som kan
bil erforderlig for verksamhetens bedrivande i tillräcklig omfattning
Medel har vidare påkallats för arvoden åt dels två otoneurologep räknat
från och med den 1 juli 1944, dels ock en neurologisk-psykiatrisk expert
jamte biträde at_ denne, rakna! från och med den 1 november 1944. I anledning
harav vill jag erinra örn att medel för otoneurologiska undersökningar
redan tor innevarande budgetår beräknats inom ramen för det till sabbatsbergskliniken
avsedda totalbeloppet av 30 000 kronor. Härutinnan torde
någon ändring icke böra ske för nästa budgetår. I fråga om de neurologiskpsykiatriska
undersökningarna vill jag med hänsyn till vad gengasforskningsladet
anfort icke motsatta mig, att visst belopp avses för detta ändamål Beloppet
torde emellertid tills vidare böra begränsas till 12 000 kronor för år
Med hänsyn till att det under löpande budgetår visat sig nödvändigt att i relativt
betydande omfattning anlita dylik expertis, torde för detta budgetår böra
Statsutskottets utlåtande nr 68.
5
beraknas ett belopp av 6 000 kronor. Härutöver torde, räknat från och med
den 1 april 1945, böra avses ett belopp av 3 000 kronor för år till biträde
vid verkställande av miljöundersökningar och experimentalpsykologiska funktionsprov.
I enlighet härmed skulle för ifrågavarande undersökningar erfordras
ett sammanlagt belopp av (6 000 + 750) 6 750 kronor för innevarande
budgetår och (12 000 + 3 000) 15 000 kronor för nästa budgetår.
Vissa skäl synas mig även tala för att staten lämnar bidrag till inredning
och utrustning av de ytterligare lokaler, som Stockholms stad ställt till gengasklinikens
förfogande. Mot det härutinnan äskade beloppet, 6 000 kronor
har jag intet att erinra.
\ad härefter angår frågan om organisationen av den teknisktprolylaktiska
verksamhet, som hittills handhafts av bränslekommissionens
gengasbyrå, delar jag. gengasforskningsrådets och medicinalstyrelsens
uppfattning, att densamma i princip bör administrativt samordnas med den
medicinsk8, forskningsverksamheten på området. Praktiska svårigheter synas
dock för närvarande möta att vidtaga en sådan åtgärd. För att vid lämplig
tidpunkt underlätta en överflyttning av verksamheten från bränslekommissio
nen till medicinalstyrelsen torde för verksamheten erforderliga medel böra
tran och med nästa budgetår anvisas under förevarande anslag. Kostnaden
tor nämnda verksamhet beräknas för närvarande till 27 700 kronor för år Jaovill
efmra om ftt medel till denna verksamhet för nästa budgetår icke be°
raknats under elfte huvudtitelns anslag till kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat.
ö &
Emellertid har gengasforskningsrådet och medicinalstyrelsen ansett, att —
utöver nämnda belopp — medel erfordras för anställande av dels en person
med uppgift att lämna anvisningar och råd till avhjälpande av fel å gengasaggregat
samt utföra visst statistiskt arbete, dels ock en person med uppgift
att i samverkan med skyddsombuden sprida ökad kunskap örn gällande
iol7dST0resknifter på omradet> båda räknat från och med den 1 november
1 + u eSen. ,aP av yrkesinspektionens chefsmyndighet har riksförsäkringsanstalten
i likhet med två reservanter inom gengasforskningsrådet — ställt
sig avvisande till en dylik utvidgning av gengasbyråns verksamhet under
iramnäliande av att densamma kunde komma att menligt påverka yrkesinspektionens
verksamhet. I stället borde enligt riksförsäkringsanstalten yrkesinspek
t ion en erhålla nödig förstärkning av sina arbetskrafter. Jag vill med anledning
härav erinra örn att Kungl. Majit genom beslut den 17 november 1944
medgivit att tre vakanta befattningar inom yrkesinspektionen finge återbesattas.
Vidare har jag inhämtat, att den förstnämnde befattningshavarens rådgivningsverksamhet
skulle begränsas till fordonstekniska detaljer och icke
avse anordningar å själva arbetsplatserna, varför verksamheten väsentligen
torde talla utanför yrkesinspektionens arbetsområde. Den andre befattningshavaren
skulle delvis tjänstgöra som social kurator med uppgift bland
annat att underlätta erforderligt arbetsombyte för gengasskadade personer.
Håda befattningshavarna skulle dessutom arbeta i nära samråd med yrkesinspektionens
chefsmyndighet. Under sådana förhållanden torde några allvarligare
olagenheter för yrkesinspektionens del icke behöva befaras. Och då
ertarenhctcn ådagalagt,, att behov av en sådan kompletterande verksamhet
utinnan61"'' anS6r ^ köra tillstyrka gengasforskningsrådets förslag här
-
... Mot de för ändamålen beräknade beloppen, 7 200 respektive 3 600 kronor
tor ar, har jag intet att erinra. Då det visat sig nödvändigt att besätta befatt
ningen som kurator redan i november månad 1944, torde medel för densamme
bora beräknas från och med nämnda månad. För den andra befattningen åter
torde det vara tillfyllest att beräkna medel från och med den 1 nästkom
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 68.
mande april. Detta innebär, att för nu nämnda ändamål skulle erfordras ett
belopp av 4 200 kronor för innevarande budgetår och 10 800 kronor för nästa
budgetår. Det totala medelsbehovet för den tekniskt profylaktiska verksamheten
under nästa budgetår skulle i enlighet härmed bli (27 700 + 10 800;
38 500 kronor. Med hänsyn till väntad minskning av denna verksamhet torde
dock detta belopp kunna avrundas till förslagsvis 35 000 kronor.
Beträffande de lokala undersöknings- och behandlingsstationerna
föreligga för närvarande icke tillräckliga hållpunkter för ett bedömande
av medelsbehovet under nästa budgetår, i det att endast ett fåtal
huvudmän anmält som avsikt att inrätta dylika. Medicinalstyrelsen har för
sin del ansett, att för ändamålet borde avses 250 000 kronor eller det belopp,
vartill kostnaderna ursprungligen beräknats. Statskontoret har med ledning
av de från huvudmännen inkomna uppgifterna förordat, att medel beräknas
för sex stationer, och uppskattat utgifterna härför, inklusive läkarnas reseoch
traktamentskostnader för besök å arbetsplatser med stationär gengasdrift,
till 50 000 kronor. Själv anser jag, att för detta ändamål icke bör upptagas
lägre belopp än 90 0Ö0 kronor, motsvarande den ungefärliga kostnaden
för tio stationer. Jag vill i anslutning härtill understryka angelägenheten av
att huvudmännen, var inom sitt område, beakta behovet av dylika stationer.
Mot gengasforskningsrådets, av remissmyndigheterna understödda framställning
i övrigt har jag intet att erinra. Till utbildningskurs för blivande
gengasläkare torde alltså böra beräknas ett belopp av 8 500 kronor samt till
rese- och traktamentsersättningar åt gengasforskningsrådets ledamöter ett belopp
av 5 000 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle medelsbehovet till åtgärder
i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift utgöra för innevarande budgetår
ytterligare cirka 35 000 kronor samt för nästa budgetår omkring 230 000
kronor. Jag vill tillägga, att de angivna delbeloppen i åtskilliga fall endast
äro preliminära och att jämkningar av desamma därför kunna bliva nödvändiga.
Kostnaderna för den utvidgade verksamheten under innevarande budgetår
torde böra bestridas från det å gällande riksstat uppförda förslagsanslaget till
åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift å 150 000_ kronor.
Med hänsyn till omfattningen av den förordade utvidgningen torde riksdagen
böra bereäas tillfälle att taga ställning till densamma även för löpande budgetår.
Det för nästa budgetår erforderliga anslaget torde böra upptagas till
ett belopp av 230 000 kronor. Å Kungl. Maj:t torde få ankomma att meddela
närmare bestämmelser rörande anslagets användning.
Till sist vill jag framhålla, att min uppmärksamhet blivit fäst på en uppkommen
vetenskaplig tvist örn den rätta bedömningen av ett antal gengasfall,
som förelegat till prövning inom riksförsäkringsanstalten. Enligt vederbörande
undersökningsläkare har gengasförgiftning i dessa fall förelegat, medan annan
medicinsk auktoritet ansett fallen ha haft neurotisk karaktär. Denna tvist
har av förklarliga skäl skapat osäkerhet hos riksförsäkringsanstalten, huruvida
i dessa fall ersättning borde utgå såsom vid yrkessjukdom. Enligt vad jag
inhämtat har emellertid anstalten, sedan yttrande beträffande fallens medicinska
bedömning avgivits av medicinalstyrelsen efter gengasforskningsrådets
hörande, vid prövning av ersättningsfrågan i praktiskt taget alla gengasfall
följt vederbörande undersökningsläkares utlåtande. Då det icke synes mig
rimligt, att den sjukes rätt till ersättning skall röna inverkan av att olika
medicinska auktoriteter hava en sinsemellan skiljaktig uppfattning i en fråga,
där det vetenskapliga ställningstagande ännu icke är slutgiltigt, vill jag i anledning
av vad sålunda förekommit uttala min anslutning till den uppfattningen,
att ersättning för yrkessjukdom i fall av nu angiven art som regel
Statsutskottets utlåtande Nr 68.
7
icke bör förvägras den sjuke, där denne enligt intyg från vederbörande undersökningsstation
lider av gengasförgiftning eller sannolika skäl för dylik förgiftning
befunnits föreligga.
Den av Kungl. Majit föreslagna utbyggnaden av verksamheten i anledning
av förgiftningsfaran vid gengasdrift avser i första hand en utökning av undersöknings-
och behandlingsmöjligheterna i Stockholm genom att anordna mottagning
för gengasskadade vid karolinska sjukhusets medicinska klinik. Vidare
föreslås förstärkning av personalen vid sabbatsbergskliniken och överflyttning
vid lämplig tidpunkt till medicinalstyrelsen av den tekniskt-profylaktiska
verksamhet, som hittills handhafts av bränslekommissionens gengasbyrå,
ävensom förstärkning av den i verksamheten sysselsatta personalen. Förutom
medel till lokala undersöknings- och behandlingsstationer ha även bland
annat beräknats utgifter för utbildningskurs för blivande gengasläkare. Merkostnaderna
under innevarande budgetår beräknas till 35 000 kronor och för
nästa budgetår ha de sammanlagda utgifterna beräknats till 230 000 kronor.
Utskottet vill för egen del framhålla att förgiftningsfaran vid gengasdrift
föranleder ett allvarligt behov av utvidgade åtgärder. Vad departementschefen
anfört rörande de olika, nu framlagda förslagen för tillgodoseende av nämnda
behov, giver ej utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Åtgärder i anledning av förgiftningsfaran
vid gengasdrift för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 230 000 kronor.
Stockholm den 13 april 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Gränebo, Sven Larsson, Bäcklund, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Garlström,
Emil Petersson, Ragnar Bergh och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Persson
i Falla, Bergström, Mårtensson, Wallentheim, Malmborg i Skövde, Viklund,
Onsjö, Sefve, Hoppe och Thäpper.
Utskottet■